2 minute read

lntramuscular pressure in the lower leg

Studies on chronic exertional compartment syndrome and effects of external compression

Den röda tråden i denna avhandling är intramuskulära tryck, det vill säga trycket inuti muskeln, och i detta fall i underbenen under och efter ansträngning. Avhandlingen undersöker träningskompressionsstrumpors effekt hos löpare och kartlägger muskeltrycken hos patienter med kroniskt kompartmentsyndrom (KKS) i underbenen.

Advertisement

Intresset av kompressionskläder är stort bland idrottare, men det råder delade meningar om nyttan för friska personer. I den första delstudien undersöks hur det intramuskulära trycket, syresättningen i muskulaturen och nivåerna av muskelskademarkörer påverkas hos friska försökspersoner vid användning av träningskompressionsstrumpor.

I de tre andra delstudierna undersöks det intramuskulära trycket, både före och efter operation, hos patienter med KKS i underbenen. KKS är ett smärttillstånd som många sannolikt ovetandes lider av och som dessutom ofta missas vid läkarbesöket, troligen eftersom kliniska tecken ofta saknas i vila. Trycket i underbensmuskulaturen stiger och blir onormalt högt i samband med träning, vilket leder till lokal smärta och muskelsvaghet. KKS kan förekomma i alla fyra av underbenets muskelloger, men vanligtvis drabbas den främre muskellogen. Diagnosen verifieras genom mätning av det intramuskulära trycket efter ansträngning. För att säkerhetsställa att KKS föreligger krävs ett intramuskulärt tryck >30 mmHg en minut efter ansträngning och/eller >20 mmHg fem minuter efter ansträngning. Gränsvärdena är de samma oavsett vilken muskelloge som undersöks och vilket kön patienten har. Den traditionella behandlingen vid KKS är operation i form av fasciotomi, klyvning av bindvävhinnan som omger muskellogen.

Resultaten från Delstudie I visade att användning av kompressionsstrumpor i samband med löpning ökade det intramuskulära trycket och minskade den lokala syresättningen i underbensmuskulaturen jämfört med löpning med låga strumpor. Studien visade också att serumnivåerna av muskelskademarkören myoglobin ökade mer vid löpning med kompressionsstrumpor jämfört med utan. Detta stärker tidigare teorier att kompressionsstrumpor inte ger någon prestationshöjande effekt hos friska personer.

I Delstudie II gjordes en kartläggning av de intramuskulära trycken hos 864 patienter med ansträngningsutlöst underbenssmärta. Studien visade att trycken i den främre muskellogen var signifikant högre än i de andra tre muskellogerna i underbenet. Delstudie III, baserad på 962 patienter med underbenssmärta, visade att bland patienter med KKS hade kvinnorna signifikant lägre intramuskulära tryck än männen i alla fyra av underbenets muskelloger. Utifrån resultaten i dessa två studier kan slutsatsen dras att gränsvärdena för intramuskulärt tryck vid diagnostisering av KKS bör anpassas till vilken muskelloge som är engagerad samt till patientens kön. Genom en justering av diagnoskriterierna kan fler patienter få rätt diagnos och därmed rätt behandling.

I Delstudie IV följdes 144 patienter med KKS upp minst ett år efter fasciotomi av den främre muskellogen. Uppföljningen innefattade bland annat förnyad tryckmätning av den opererade muskellogen. Resultaten visade att de intramuskulära trycken var signifikant lägre efter fasciotomi, 77% av patienterna var nöjda med operationen och 83% hade en lägre smärtnivå. Studien bekräftar att fasciotomi är en framgångsrik behandlingsmetod för patienter med KKS.

Årets Avhandling

FAKTA INTRAMUSKULÄRA TRYCK I UNDERBENEN:

Ökar vid yttre kompression, vilket leder till nedsatt muskelsyresättning hos friska individer Är högre i den främre muskellogen jämfört med de tre andra muskellogerna hos patienter med ansträngningsutlöst underbenssmärta

Är högre i samtliga muskelloger hos manliga patienter med KKS jämfört med kvinnliga patienter

Sänks med hjälp av fasciotomi hos patienter med KKS, vilket leder till minskad smärta

Sophia Halldin Lindorsson Överläkare, med dr Ortopedkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset