3
Redaktören har ordet
4
Föräldrafrågan
5
Pandemin fick oss att förändra vår livsstil
10
Tips på utflyktsmat
12
Boktipset
13
Resa med barn i campervan
17
Förskolans effekt. Myter och sanningar
Hemmaföräldrar
En tidning från Nyboda Media
E-post: info@hemmaforaldrar.se
Redaktör: Madeleine Lidman
Mobil: 073-946 63 26
Men varför har ni varumärkesskyddat ordet Hemmaföräldrar?
Ett varumärke är viktigt, det står för något och det tar tid att arbeta in. När jag grundande Hemmaföräldrar för över 20 år sedan, så var inte ordet hemma–föräldrar inarbetat. Det var mer av ett hittepå-ord som kunde ha i princip vilken betydelse som helst. Men jag valde att ge ordet hemmaförälder betydelsen: en förälder som är hemma längre än normen och har den huvudsakliga omsorgen om barnet i hemmet. Jag ska inte sticka under stol med att det var trögt i början att sätta ordet. Ofta användes det också av föräldralediga och många klagade över att det var otydligt och att vi borde kallas oss något annat. Men vi i Hemmaföräldrar kämpade på med att sätta ordet och 2015 blev det en accepterad benämning i SAOL. Genom att använda ordet i alla sammanhang,
i debattartiklar och som ett namn på huvudgruppen på Facebook, hemsidan (hemmaforaldrar.se) så blev det etablerat. När andra konsekvent körde ordet hemmafru (för det var lite roligt tyckte andra organisationer), så körde vi på med ordet hemmaföräldrar.
Hemmafrutjatet förstörde
De som ständigt tjatade om hemmafruar, förstörde dessvärre för oss andra. De hade sin egen agenda – och vi en helt annan, så det blev viktigt att särskilja oss från varandra. Därför är hemmaföräldrar varu–märkesskyddat idag och får inte användas av andra, helt enkelt för att undvika sammanblandningar. (Sedan väljer vissa att göra det ändå och chansar på att vi inte ska agera i frågan, men det är en annan historia).
Varför kallar ni er originalet?
Redan för över 20 år sedan valde
vi att marknadsföra oss som hemmaföräldrar (inte hemma–fruar). När andra organiserade hemmafruar, valde vi att fokusera på barnen och omsorgen om barnen, inte hemarbetet i sig. Vi har aldrig varit en organisation för hemarbetande (hemmafruar), eftersom det kan du vara även utan barn.
Det handlar om barnen
Hemmaföräldrars nätverks fokus har hela tiden varit barnen och vår målgrupp har varit föräldrar som velat ha barnen hemma längre, både mammor och pappor. Det har varit vårt koncept som gått under namnet
Hemmaföräldrar, sedemera
Hemmaföräldrars nätverk. Sedan andra försökt kapa vårt varumärke för att tillskansa sig fördelarna av vårt inarbetade varumärke, lade vi till originalet.
“ jag valde att ge ordet hemmaförälder betydelsen: en förälder som är hemma längre än normen och har den huvudsakliga omsorgen om barnet i hemmet.”
En vanlig fråga i Hemmaföräldrars nätverk är hur man som förälder ska hantera vassa frågor kring valet att ha barnen hemma längre. Vårt tips är att bara svara kort och enkelt men diplomatiskt
Kan väcka starka känslor
Vissa blir upprörda när de hör en förälder berätta om valet att ha barnen hemma längre. För när de får höra att någon gjort ett annat val än de själva gjort, så kan det utlösa en känsla av att de själva kan ha fattat fel beslut. Har du aldrig tänkt tanken att det går att göra annorlunda och bara flutit med strömmen, så kan det bli känslosamt att möta någon som valt annorlunda.
Försök förstå orsaken
Men som med alla känslor så ingår det ju i det paket som kommer med föräldraskapet. Alla föräldrar oroar sig och funderar över om de gjort rätt eller fel val kring sina barn, oavsett om de valt standardlösningen med heltidsarbetande förälrar och barnet i förskola från ett års ålder, eller om de stannat hemma längre.
Det besvärliga i allt det här är (till råga på allt) att du som valt tid för dina barn, får finna dig i att du vinner mest på att vara diplomatisk när du blir ifrågasatt. Det är klokt att dra en gräns och inte ge sig in i för tunga
diskussioner. Säg bara kort och gott när någon ifrågasätter ditt val: ”Vi har valt det här eftersom det fungerar bäst för oss.”
Du behöver inte förklara
Du har inte någon som helst skyldighet att försvara ditt val, eller förklara dig. Men om du förstår varför någon eventuellt reagerar med ilska och att en orsak kan vara att de oroar sig över sitt eget val, så kan det vara lättare att hantera de reaktioner du möter som hemmaförälder.
Bäst av allt är att lyckas vi vara goda ambassadörer för valfrihet och olika val, så kan vi inspirera fler att välja tid för barn – om de vill.
”Hur ska jag hantera kritik mot mitt val att ha barnen hemma? ”
När pandemin slog till fick Gunilla Kinn och maken Edward Blom ändra hela sin livsstil, då maken tillhör en riksgrupp. Till följd av det valde de sedan att satsa på mer tid för barnen, med en dag i veckan för familjetid.
Gunilla Kinn och maken Edward Blom bor i en villa i Huddinge och har tre barn. Tillsammans driver de ett företag som sysslar med medieproduktioner av olika slag. Innan pandemin bröt ut flöt livet på med heltids-arbete och barnen i förskola. Idag har de gjort flera förändringar och valt en bättre balans mellan familj och arbete.
Hur såg era dagar ut innan pandemin bröt ut?
– Vi har tre barn, som i mars 2020 var nästan fem, tre och två år gamla. Då gick alla på förskola (formellt egentligen så kallad ”pedagogisk omsorg” i en lokal i vårt grannkvarter – men i praktiken som en liten, privat förskola), berättar Gunilla Kinn.
Paret som tillsammans driver företaget Edward Blom & Co, med kontor i hemmet, har
även under vissa perioder haft hjälp av au pairer när barnen var mindre för att lösa barnomsorgen under arbetstoppar.
Hur agerade ni när pandemin slog till?
– Den minste hade bara hunnit gå på förskola i någon månad när vi bestämde oss för att hålla alla barnen hemma därifrån, säger Gunilla Kinn.
Av: Madeleine Lidman Melchior, 7 år, Zacharias, 4 år, Wilhelmina, 5 år och mamma Gunilla.Tillhör flera riskgrupper
Orsaken till att de valde att hålla barnen hemma var att
Gunillas make, tidigt insåg att han tillhörde flera riskgrupper och därför borde isolera sig från omgivningen helt och hållet.
– Jag var inte riktigt med på noterna. Av helt andra skäl ville jag dock ändå i samma veva hålla barnen hemma från den förskola de gick på. Samarbetet som vi först hade varit väldigt nöjda med fungerade nämligen inte alls där längre, säger hon.
Vi startade en hemmaförskola Så i mitten av mars, i starten av pandemin, började paret istället med något som de som kallade för ”hemmaförskola”, där barnen fick ha hemmaomsorg istället.
– Faktum är att jag halvt på skoj och halvt på allvar redan hade gjort upp en hel plan för vad vi skulle ägna oss åt – med en lång lista med idéer på studiebesök, utflykter och museer, säger hon. Sagt och gjort, med alla barnen hemma kände de att det var dags att verkställa planen för den hemmaförskola som redan hade tagit form i deras tankar.
– Ett tag höll ju ”alla”, eller i alla fall väldigt många familjer i vår kommun, sina barn hemma på grund av pandemin, så det var nog inte särskilt avvikande då, säger hon.
Hur såg era dagar ut under den här perioden?
– ”Hemmaförskolan” var såklart väldigt informell, men vi försökte ändå hålla en slags struktur med rutiner och någorlunda fasta tider. Vi hade till och med ”samling”
och ”fruktstund”, för att det skulle kännas just som en förskola för barnen – och en riktig ”avslutning” med sommarsånger i juni, berättar Gunilla Kinn.
Vardagen under pandemin flöt på och det blev mest Gunilla som höll i hemmaförskolan. Hon fick ofta gripa in när barnen stormade in på makens kontor, som råkar ligga granne med barnkammaren.
Planerna på studiebesök och museer blev det tyvärr inte mycket med, eftersom familjen av smittspridningsskäl endast höll sig utomhus och med rejält avstånd till andra människor, men däremot en hel del långpromenader och
skogsutflykter.
– Som tur är bor vi i ett stort hus med en fantastisk trädgård så vi kunde vara ute en hel del, inklusive att spana på insekter och fåglar på tomten. Annars blev det mycket sagoläsning, pyssel och lekar inomhus, och en hel del bakning och matlagning tillsammans, säger hon.
Gunilla Kinn försökte jobba en del också, vilket inte var helt enkelt. För även om det hela både låter – och var – en väldigt idyllisk och mysig period i deras liv så uppstod det också en hel del konflikter, som det gör mellan syskon och i en familj generellt, berättar hon.
– Man kan säga att vi hade en femton månader lång period av vobbande, och vänner till
FOTO: PRIVAT“Ibland när vi hade hemmaförskola, stormade barnen in på makens kontor.”
wilhelmina ochZacharias
mig som är utmattade efter blott några dagar av vabbande eller vobbande förstår inte hur vi klarade det, berättar hon.
För att underlätta vardagen med jobb och barn så hade de även stor hjälp av de pedagogiska program som finns på UR Play, med mängder med olika tv-program, som kompletterade ”hemmaförskolan” utmärkt när de båda behövde jobba.
Märkte ni en nedgång i affärerna under den här perioden?
– Ja, det gjorde vi till stor del –plötsligt var ju alla de evenemang (mässor, företagsfester etcetera) som normalt varit en stor del av vår verksamhet inställda, säger hon.
Under en period fick paret även ta hjälp av permitteringsstödet för att de skulle går runt.
– Men som tur var dök det upp nya typer av sociala tillställningar, som digitala dryckesprovningar som vi kunde sälja som en tjänst (även om det inte var helt enkelt att hålla barnen borta från datorerna då), säger hon.
Fick ni göra några stora livsstilsförändringar?
– Nja, vi gjorde som alla andra stora livsstilsförändringar under pandemin. Plötsligt var det ju inte möjligt att till exempel resa eller att gå på restaurang, eller att umgås med vänner. Det gällde ju hela samhället! Möjligtvis har vi isolerat oss mer extremt än de
flesta andra, säger hon.
Hur lever ni idag?
– För oss är pandemin inte över, trots vaccinen, eftersom smittspridningen ju pågår och min man alltså tillhör flera riskgrupper. Så vi har ännu inte börjat att resa särskilt mycket, och vi umgås mest med andra utomhus. Men vi låter barnen gå i skola respektive förskola, samt delta i barnkalas och fritidsaktiviteter, för att de ska få ett så normalt liv som möjligt.
Inte typiska hemmaföräldrar
Trots en längre period hemma med barnen berättar Gunilla Kinn att hon egentligen inte är en ”typisk hemmaförälder”
(om det nu finns någon typisk sådan, lägger hon till), utan att hon uppskattar att kunna arbeta heltid med makarnas företag, och generellt har en positiv inställning till förskolans värld. Barnen har också trivts bra med att gå på förskola för det allra mesta, så det har inte känts jobbigt att låta dem vara där.
– Men vi – jag och min man – har ändå valt att vara mycket med dem, mer än vad företagandet egentligen medger, säger hon. Efter pandemin har paret under 2022 fortsatt på samma linje med mer tid för barnen och de har numera något som de kallar för ”familjedagar” och som de
verkligen vill rekommendera andra att införa om de har en möjlighet.
– Det innebär att vi har haft småbarnen hemma från förskolan en dag i veckan, i regel på onsdagar. De har långa vistelsedagar där, men korta veckor eftersom de bara går måndag–tisdag och torsdag–fredag, och vår skolpojke hämtar vi tidigt på onsdagar, säger
Gunilla Kinn.
Gemensamma aktiviteter
På familjedagarna åker alla
i familjen iväg och gör något tillsammans som de kanske inte får göra med förskolan, som att
Fakta
Bor: Hus i Huddinge.
gå på restaurang, bilutflykter eller skärgårdsturer, eller så åker de in och besöker Stockholm, eller är hemma och bakar och pysslar.
Fått bättre sammanhållning
– Det ger faktiskt en helt annan känsla med gemensamma familjeaktiviteter en vanlig vardag än på helgerna.
Förhoppningsvis har detta lett till att vi fått en bättre sammanhållning som familj än vad vi annars skulle ha fått, säger hon.
Tanken är familjen ska fortsätta med familjedagarna så länge de kan men nu under 2023
är föräldradgarna slut, så de försöker hitta andra lösningar för att få mer tid med barnen.
En annan fördel är att de känner att det inte längre är en katastrof när barnen är sjuka och måste stanna hemma från förskolan, vilket de kunde uppleva före pandemin då de ofta hade affärsmöten, inspelningar och evenemang inne i stan, som då fick ställas in med kort varsel.
– Sedan är det också ganska mysigt att få ha sina barn hemma extra dagar, säger Gunilla Kinn.
Familj: Gift med Edward Blom. Barnen Melchior, 7 år, Wilhelmina, 5 år, och Zacharias, 4 år.
Pappa Edward tävlar med barnen. FOTO: PRIVATBästa tipsen från medlemmarna i Hemmaföräldrars nätverk – originalet
Kokt korv
Kokt korv i mat-termos och bröd fungerar perfekt om man inte kan grilla.
Tortillabröd
Ta två tortillabröd och lägg i fyllning som till exempel skinka och ost, eller fårost blandat med creme fraiche som breds ut på brödet och garneras med rucola-sallad. Stek bröden i stekpannan och låt svalna.
Wok-mat, eller kolbollar
Wokgrönsaker, kokosmjölk eventuellt kött och potatis, som steks i murrikkan över öppen eld.
Det går också att steka kolbullar i murrikkan.
Så här gör du kolbollar:
5 dl vatten
4 dl vetemjöl
1 tsk salt
300 g skivat rimmat fläsk
-Vispa ihop vatten, mjöl och salt i en bunke.
-Tärna fläsket och stek det knaprigt i omgångar i en stekpanna. Lägg åt sidan.
-Lägg i en fjärdedel av fläsket i stekpannan och låt det bli varmt. Slå på en fjärdedel av smeten ovanpå.
-Stek kolbullen i murrikkan. Vänd bullen och grilla den andra sidan. Stek sedan resten av bullarna på samma sätt.
Ta med gårdagens rester i mattermos. Allt från spaghetti och köttfärssås, till kalops eller soppa.
Bananplättar
2 st banan(er), väl mogen
2 st ägg
1 dl vetemjöl, eventuellt mer
Smör att steka i. Lönnsirap till servering
4 deciliter finriven kokos
1 deciliter mandelmjöl
2 deciliter vatten
2 kryddmått vaniljpulver
Så här gör du:
-Mosa bananerna lätt i en djup tallrik. Tillsätt ägg och vetemjöl. Rör ihop till en smet. Värm stekpannan till medeltemperatur. Tillsätt en klick smör.
- Klicka ut banansmeten i pannan och grädda gyllenbruna, cirka 1 min på varje sida.
- Servera som den är eller med med lönnsirap/ pannkakssirap.
Snabba pizzabullar
En förpackning färdig pizzadeg. Kavla ut och bred på tomatsås. Lägg på rökt skinka, kalkon eller kyckling och strö över riven ost. Rulla ihop och dela med kniv i bullar, grädda, grädda i ugnen i 15 minuter i 200 grader.
Chili con carne i mat-termos
Ta med antingen i varsin termos eller i en större mat-termos och portionera ut till alla på en papptallrik.
Pannkakor
Stek ett stort lass med pannkakor och låt svalna. Bred på sylt och grädde och rulla ihop i rullar och lägg i matlåda. Eller stek amerikanska pannkakor och ta med och ät med lönnsirap.
Det finns så många spännande böcker. Här är ett urval av några populära som både är spännande och lärorika.
Frida Kahlo, Isabel Sánchez Vegara, Boomark.n (Ur serien: Små människor, stora drömmar)
En berättelse om Frida Kahlo som skadade sig i en trafikolycka så att hon inte längre kunde gå. Men då började hon måla istället liggandes i sängen och blev en berömd konstnär.
Lill-Gruffalon, Svensk text: Lennart Hellsing, Alfabeta
Om Lill-Gruffalon som smyger ut i skogen och letar efter den stora stygga musen. Spännande saga på rim om monstret som blev skrämd av en liten, liten mus.
Lindgren, Rabén & Sjögren
Astrid
Om Peter som så gärna vill ha ett syskon, men som ändå blir svartsjuk och känner sig undanskuffad är han väl får ett. Fin bok som kan sätta ord på det storasyskonet känner, när familjen utökas.
Från vänster: Charlie, Isabella och mamma Malin
Malin Klarholm och Tom Harrop träffades när de arbetade på Cypern för nio år sedan. Två år senare flyttade Tom, som är född i England, till Sverige och idag har familjen två barn tillsammans. Sonen Charlie tre år och dottern Isabella som är ett år. 2022 förverkligade de sin dröm att leva campingliv i en campervan.
Hur kommer det sig att ni valde att bygga om en vanlig bil till en husbil?
– Vi har så otroligt mycket fin natur i Sverige jämfört med England och genom det hittade vi ett nytt intresse i att se Sverige tillsammans, säger Malin Klarholm.
När hon själv var barn spenderade familjen i princip hela somrarna i skärgården på familjens båt.
– Jag har alltid älskat det livet, men ju äldre jag blev insåg jag att segling inte direkt är något som jag har så stort intresse av själv, utan det är naturen som är det stora intresset, berättar hon.
att skaffa en stor van, som de skulle bygga om själva. När deras gamla bil gick sönder och fick köras till skroten, så bestämde de sig för att köpa en minibuss som de kunde ha en säng i.
Ville ha mer tid i naturen Därför började hon och sambon fundera på hur de skulle kunna få tid i naturen på ett smidigare sätt och drömmen var egentligen
Köpte en 20 år gammal van – Vi tänkte att vi kan använda den både till vardags och åka på äventyr med den under sommarmånaderna, säger Malin
Av: Madeleine Lidman
Klarholm.
Den första bilen blev en 20 år gammal Opel Vivaro, som de byggde om till en liten, campervan.
– Det var mycket googlande och mycket läsande på olika forum kring hur man skulle göra då många har stora bussar när de bygger, säger hon.
De har byggt om bilen med en väldigt tight budget för att samtidigt kunna spara pengar till att bygga om den bil de ska åka med under sommaren 2023.
Sommaren 2022 var de ute och reste under cirka sex veckor. Men när hösten kom blev det för kallt då bilen inte var isolerad.
Vilka har varit de största utmaningarna med att resa runt?
Den absolut största utmaningen var när vi hade svårt att hitta en plats att sova på. När man pushat barnen lite extra för att ta sig
till en perfekt sovplats och så är det upptaget när man kommer fram, eller inte alls så barnvänligt som man tänkt sig, säger Malin Klarholm.
Fördelarna med att resa med en van har varit att de kan åka till en stad och strosa runt på dagen, för att sedan bege sig ut och sova vid något fint ställe där de kan vakna och få uppleva naturen.
Under sommarmånaderna har familjen varit på många olika ställen med Östergötland som bas.
När de märkte att det fungerade bra vågade de sig vidare till Oskarshamn och sedan till Kalmar och Öland. De har även varit till Gränna, Omberg och Ydre en runda. För att sedan ta sig tillbaka ner till Fårbo, Kalmar och Öland.
”VI BYGGDE
– Vi har aldrig haft några specifika mål på hur länge vi ska vara borta eller hur långt vi ska åka. Vi tagit det som de kommer och gått på våra och barnens behov, säger hon.
– De första nätterna i vanen så sov vi i närområden, kanske 45–50 minuter bort. Det var för att de skulle gå snabbt och enkelt att åka hem om vi saknade något, eller om barnen inte alls trivdes, säger Malin Klarholm.
Hur gör ni med toalettbestyr och hygien?
- För barnen har vi en potta med oss, så de kan gå när behov finns (sällan en treåring kan hålla sig längre än 5 minuter), säger hon.
Tvättar sig gör familjen i havet eller sjön, vilket inte är något
problem alls när de är ensamma.
Var lagar ni maten?
– Vi lagar all mat utomhus då vi inte har något kök i vanen. Vi har en grill, en muurikka, vid ett eldningsförbud under sommaren har gasköket och gasgrillen varit toppen då det fortfarande har varit ok att använda, säger hon.
Vilka är era bästa erfarenheter från van-livet?
– Något som den här resan har lärt mig är hur mycket lyckligare vi blir av att leva så nära naturen och med mindre saker, säger
Malin Klarholm.
Andra fördelar som hon ser är att inte ha skärmar som påverkar barnens humör och de har helt sluppit tjatet om skärmtid. De har heller inte massvis leksaker att välja på, utan tar tillvara på dagarna tillsammans i naturen.
Barnen är lyckliga när de får utforska fritt
– Det har gjort oss alla mycket mer tillfreds och vi har haft en fantastisk sommar. De dagar vi har varit besvikna på den plats vi hamnat på, eller tyckt att dagen varit lång så har vi tittat
Vill du följa familjen på Youtube så heter de: Malinandtom och på instagram: @swenglish_adventure
på barnen och insett att de bryr sig inte, de är så otroligt lyckliga när de får utforska fritt i naturen, vara på äventyr och uppleva saker tillsammans med oss föräldrar, säger hon.
Till sommaren 2023 har familjen investerat i en stor van som de håller på och bygger om nu. Tanken är att de eventuellt ska sälja sitt hus och flytta in i bilen för att resa runt innan barnen börjar skolan.
I Sverige har vi inte forskat under de senaste 40 åren vilken effekt förskolan har på barn.
Ny studie från Göteborgs universtitet visar att förskolor har en generellt låg nivå på språkutvecklande aktiviteter, vilket gör att den gamla regeringens förslag om tvångsinskrivning i förskola för språkets skull faller platt till marken.
Förra S-regeringen inledde sitt förslag om tvångsinskrivning av barn i förskolan med: ”Forskning visar att deltagande i förskolan har positiva effekter på barns utveckling och lärande på såväl kort som lång sikt.”
Motion byggd på myter Tyvärr så visar det sig att den tidigare S-regeringen tagit fram en motion, som tillika röstats igenom i riksdagen, där de inte har några källor som kan bevisa att det de skriver är sant.
De påstår till exempel att förskolan har positiva effekter på barns utveckling och lärande på såväl kort som lång sikt.
Enligt vilka forskningsstudier då? Sanningen är att vi i Sverige inte forskat under snart 40 år på vilken effekt förskola har på barn.
Barn lär sig språk både genom
hörsel, men även genom synen och lärandet sker i det sociala samspelet med en vuxen.
Låg kvalitet på språkutvecklande insatser i förskolorna Forskning visar också att det första som tar stryk i en stor barngrupp är språkutvecklingen och stora barngrupper är det i en majoritet av förskolorna.
Dessutom är de ofta få personal som inte har tid att samspela med barnen och på så sätt stimulera språkutvecklingen.
Sedan har vi i Sverige över 300 förskolor i landet som helt saknar förskollärare. De har inte ens en förskollärare på distans som leder arbetet. Många förskollärare i utsatta områden pratar dessutom dålig svenska, eller så pratar de inte svenska alls eller barnens modersmål, enligt Skolverket.
Nu visar även en ny studie
vid Göteborgs universitet på en generell låg kvalitet i förskolan när det gäller språkutvecklande aktiviteter som bokläsning och att uppmärksamma barn på texter och skrivande, vilket gör att alla argument för tvångsinskrivning faller platt till marken.
Nya regeringen bör upphäva gamla regeringens beslut Det här är allvarligt och det är ytterligare en orsak till att den nya regeringen bör se till att upphäva den gamla regeringens beslut om tvångsinskrivning av alla barn som går i pedagogisk omsorg (familjedaghem och flerfamiljssystem), barn till nyanlända och barn som anses ”ha behov av förskola”. En mycket bättre åtgärd är riktad verksamhet via öppna förskolorna.
Av: Madeleine LidmanTusentals familjer har fått hjälp
Hemmaföräldrars nätverk — originalet, HFN, har funnits i 22 år. Organisationen som är Sveriges ledande hemmaföräldrarorganisation grundades av Madeleine Lidman som startade med två tomma händer och som arbetat ideellt under alla år. Till dags dato har tusentals familjer fått hjälp att välja ett annat liv — ett liv med tid för barn och balans mellan familj och arbete. På hemsidan: hemmaforaldrar.se hittar du mer information.
Det mesta av arbetet med att stötta, inspirera och ge föräldrar råg i ryggen att våga följa sin magkänsla och satsa på tid för barn sker via Facebook-gruppen Hemmaföräldrars nätverk — originalet. Till huvudgruppen så finns det lokala grupper över hela landet. De HFN-certifierade och äkta FB-grupperna har HFNs logotyp Hemmaföräldrar i omslagsbilden.
Hos oss får du hjälp hur du ska få ekonomin att gå ihop, hur du ska kunna stanna hemma längre, hjälp om du vill starta eget, studera, eller starta pedagogisk omsorg och spara till pensionen. Den dagen det är dags att välja en annan lösning får du också hjälp i vår grupp: Barnomsorg och skola – HFNföräldrar ger råd. Du kan följa oss på twitter: @HFNhemma, på instagram: @HFNriks samt vår podd: Hemmaföräldrarpodden.
Vår filosofi
Vi har en filosofi i Hemmaföräldrars nätverk — originalet, som vi arbetar efter i våra Facebook-grupper och det handlar om att ta emot stöd, men också ge något litet tillbaka genom att stötta andra. Allt enligt HFNs goda ringar på vattnet. Alla kan och orkar inte och då är det ett minimum att i alla fall följa reglerna.
Känner du dig ensam om att ha valt tid för barn? Gå med i vårt nätverk och börja nätverka med tusentals andra föräldrar som gjort samma val.
Varmt välkommen!
