Hemmaföräldrars nätverks egen tidning. Forskning om vad små barn behöver

HEMMAFÖRÄLDRAR Mars 2021

BARN & STRESS Stress och psykisk ohälsa. Så hänger det ihop.

FÖRSKOLANS EFFEKT SÅ PÅVERKAS BARNEN AV STORA BARNGRUPPER

FÖRÄLDRAFRÅGAN

HEMMAFÖRÄLDRARS NÄTVERK ̶ ORIGINALET HEMMAFORALDRAR.SE

Måste min ettåring gå i förskola?

REDAKTÖREN HAR ORDET Jag har följt debatten i familjepolitiken i 20 år och sett hur föräldrar översköljs av massiv förskolepropaganda. Ja, det är svårt att kalla det något annat än propaganda, när det saknas svensk forskning som styrker det som matas ut. Vi har inte forskat i Sverige under de senaste 30 åren (snart 40 åren), vilken effekt förskola har på barn. Ändå har makten aldrig tvekat att mata ut att förskola alltid är det bästa för alla barn. Som jag ser det är svenska föräldrar grundlurade. Ta bara påståendet att barn som gått i förskola lyckas bättre i skolan och är bättre på att samspela socialt. Det har makten utan att tveka matat i decennier, samtidigt som skolresultaten sjunkit i varje PISA-mätning, även sedan man justerat för invandrarbakgrund och socioekonomiska faktorer. Beteendeproblemen i skolan har också accelererat till nya höga nivåer. Allt det här trots att en majoritet gått i förskola från tidig ålder, långa dagar — innan de började skolan. Finland som alltid legat högt i PISA-mätningarna (ja, de har toppat år efter år) har däremot haft en helt annan familjepolitik, där många barn är hemma tills de är minst tre år. Många är också hemma till skolstart. Under senare år har dock Finland börjat ändra sitt framgångsrecept som förutom en bra skola med studiero, har inneburit att barnen fått mycket tid med sina föräldrar under de första åren. Fler barn börjar nu allt tidigare i förskola och nu börjar även Finlands skolresultat dala. Tänk om vi kunde börja prata om vad små barn behöver, istället för vad staten behöver. I det här numret av Hemmaföräldrar lyfter vi mycket av dessa bitar, för det Sveriges föräldrar behöver är fakta — inte propaganda och myter. Madeleine Lidman Hemmaföräldrars nätverk — originalet Hemmaforaldrar.se

FÖRÄLDRAR SAKNAR VIKTIG INFORMATION _______________ Av Ulrika Ernvik

Föräldrar idag saknar tillgång till så mycket viktig kunskap om små barns behov. Det är kunskap som totalt skulle förändra hur vi tänker och planerar kring saker som familjeliv, förskolor och skolor, skriver Ulrika Ernvik, psykoterapeut.

Det finns så mycket kunskap och forskning kring barns behov som inte kommer fram till föräldrar och de som arbetar med barn, kunskap som totalt skulle förändra hur vi tänker kring och planerar familjeliv, förskolor och skolor. Det är en gåta för mig varför denna kunskap inte förs fram. Foto: Anne-Marie Wolff

Närhet till trygga vuxna

För 50 år sedan presenterade John Bowlby efter mycket forskning anknytningsteorin — teorin som tydligt visar oss att barn behöver trygga vuxna att Hemmaforaldrar.se

vända sig till, när de är överväldigade av egna känslor och behov. För ett barn under tre år är det avgörande för barnets utveckling att det har tillgång, både fysiskt och känslomässigt, till en eller två vuxna som de återkommande, under dagen och natten, kan komma till för att lugna sig och hämta kraft. Ny kunskap om hjärnans utveckling

Sedan 30 år har forskningen kring hjärnan exploderat, och vi har fått en helt ny vetenskap — neurovetenskapen — som

Foto: Foto:Pxabay Pixabay

hjälper oss att förstå att barnets närhet och tillgång till, eller frånvaro av, trygga vuxna påverkar hur barnets hjärna utvecklas. Barnets hjärna klarar inte av att hantera stress och överväldigande känslor på egen hand. Om barnet inte får hjälp med med reglering av en vuxens hjärna för att lugna sig, så fortsätter de stressreaktioner som utlöstes av något som barnet upplevde farligt och överväldigande. Det bidrar i stunden till att barnets förmåga till reFoto: Anne-Marie Wolff lationer påverkas negativt, och på lång sikt påverkar det hjärnans utveckling. En trygg hamn Stephen Porges visar med sin forskning kring det Hemmaforaldrar.se

autonoma nervsystemet och det sociala engagemangssystemet, att människan behöver tillgång till en annan trygg människa att lugna sig hos, när hennes nervsystem blir överbelastat. Det är extremt viktigt för det lilla barnet, men också för äldre barn, tonåringar och vuxna. James Coan visar med sin teori om den sociala baslinjen samma sak: människan behöver ha relationer till människor hon känner sig trygg med, som hon kan återvända till för att uppleva att hon inte är ensam med att klara alla livets utmaningar. Anknytningsforskningen och hjärnforskningen visar tydligt på små och stora barns behov av trygga relationer till vuxna, som kan möta deras behov och hjälpa dem att processa och reglera de

tusentals signaler de får både inifrån kroppen och från omgivningen varje dag. Då byggs barnets egen förmåga att hantera stress. Mindre tid med barnen Detta är kunskap vi haft i flera decennier. Men i stället ser vi en utveckling där barn har mindre tid med vuxna, och där de delar de vuxna som finns i deras liv på förskolor och skolor med allt fler barn. I Sverige har det blivit självklart att föräldrar lämnar sina barn på förskola när barnen är ett år, trots att forskning visar att barn behöver fysisk och känslomässig närhet till ett fåtal vuxna under längre tid än så. Som förskolan ser ut nu är det ytterst få förskollärare som klarar av att ge barnen den närhet de

behöver. En vuxen klarar inte av att vara en trygg bas för så många barn. Många barn får därför inte den hjälp de behöver för att utveckla förmågan att hantera stress. Det betyder att vi behöver måna om mindre barngrupper i förskolan, och större möjligheter för de föräldrar som vill vara

något som Daniel Siegel, amerikansk barnläkare och pro-fessor i psykiatri, sammanfattar enkelt och lättöverskådligt i sin bok ”Hjärnstorm”. Vi behöver tid för • ”time-in” — att iaktta och reflektera över det som händer inom oss • sömn • att fokusera på något

stressresponser i kroppen. Många barn upplever miljön på förskolor och skolor som stressig och rörig, och vuxna i barnens närhet blir alltmer stressade. Stress sätter sig i kroppen. För att få ut den ur kroppen behöver barn, förutom närhet till trygga vuxna, få möjlighet att både stilla sig och röra på sig, gärna ute i naturen.

”Vila och stillhet behövs för återhämtningen

hemma med sina barn att vara det. Även i skolmiljön behöver vi värna om mindre grupper, där barnen kan känna en tydlig tillhörighet till både vuxna och barn. Viktigt med rörelse Förutom närheten till trygga vuxna behöver barns hjärnor tid och utrymme att bearbeta, Hemmaforaldrar.se

• • • •

utan avbrott varva ner och göra ingenting lek rörelse, gärna utomhus vara tillsammans med andra

Barns och ungas livssituation innehåller allt mer stress. Intrycken från skärmar överöser dem, de blir alltmer stillasittande — vilket väcker

Vi behöver måna om att barn vistas i miljöer där intrycken begränsas och tempot saktas ner. Där det finns möjlighet att dra sig undan, och där det finns tystnad. Vi behöver öka medvetenheten om vad våra skärmar gör med oss, och hur vi kan begränsa vårt användande av dem. Skärmarna tar oss bort från den sociala kontakt som lugnar våra nervsystem, där ansiktsuttryck och röster är viktiga. Vi behöver minska stillasittandet. Mycket stillasittande kan upplevas stressande av hjärnan, eftersom det får hjärnan att uppleva att kroppen sitter fast. Vi behöver integrera rörelse och utetid i allt vi gör. Vi behöver komma ut i naturen, som har den mest helande inverkan på våra hjärnor. Hemmiljön

kan ofta erbjuda mer av allt detta som barnen behöver: ett långsammare tempo, möjlighet till rörelse och utetid, möjlighet att dra sig undan, att i lugn och ro få fokusera på något utan avbrott, men också möjlighet att i lagom mängd vara tillsammans med andra. Stress hindrar socialiseringen Det finns en myt. Myten som säger att barn behöver socialiseras tidigt. Den myten bygger på en tro att socialisering sker i stora grupper. Men barns hjärnor fungerar så, att om de upplever stress så stängs den del av hjärnan

“

En stressad hjärna kan inte ta in kunskap

av som skapar relationer. De flesta barn upplever stress i stora barngrupper. Alltså blir socialisering i stora grupper en omöjlighet. Barn behöver under sina första år i lugn och ro få bygga upp nära relationer till ett fåtal Hemmaforaldrar.se

trygga människor — sen är de redo för socialisering med den stora världen. Sisådär när de är fyra år. Eller sex år. Det är lite olika. Så först närhet och trygghet, sedan socialisering. Dessutom har fokus i förskolorna alltmer blivit på pedagogik, inte på närhet. De allt större barngrupperna, och de allt längre dagarna som många barn vistas i förskolan, ökar den stress barnen utsätts för, vilket gör att de egentligen oftare skulle behöva tanka i en trygg famn — samtidigt som den möjligheten har begränsats. Eftersom det lilla barnets hjärna är ganska outvecklad, är det många situationer under en dag som kan upplevas överväldigande för ett litet barn. En stressad

hjärna kan inte ta in in kunskap och lära sig nya saker. Så först närhet och trygghet, sedan pedagogik. Sammanfattning Varför når inte forskningen om barns behov fram? Varför ställer vi oss inte frågan hur det påverkar barnen att inte ha möjlighet till den trygghet de behöver under sina första år? Hur allt stillasittande och skärmar bygger upp stress? Alltfler barn diagnostiseras. Alltfler barn medicineras. Många lärare i förskolan och skolan upplever att både miljöerna och barnen blir allt rörigare. Många barn och vuxna mår dåligt. Kan det vara så att många av de problem vi ser hos barn och vuxna, beror på att deras hjärnor och nervsystem inte

fått utvecklas i lugn och ro, och återhämta sig efter stress, hos en trygg vuxen? Fakta stuvas undan Varför ser vi inte att hemmiljön för många barn har precis det som barnen behöver? Varför har det blivit politiskt inkorrekt att vilja vara hemma med sina barn? Varför uppmuntras inte föräldrar som vill vara hemma med sina barn? Varför får de inte ekonomiskt stöd, när de sparar samhället många kronor? Varför tas dagmammorna och andra former av barnomsorg i mindre grupper bort? Vad är det för makter som styr, och som hindrar den

aktuella forskningen om barns behov att komma fram? Det undrar jag. Till er föräldrar som vill vara hemma längre med era barn: Ge inte upp. Försök hitta lösningar. Till er föräldrar som känner att förskola är en bra lösning för era barn: Uppmuntra och påverka så att ni vet att era barn har en trygg person att vända sig till under dagen, att skärmar inte används, och att det finns mycket tid och möjl-ighet till rörelse och utetid.

välja att vara hemma, ge ekonomiska förutsättningar och skapa mötesplatser för föräldrar och barn. Gör vad ni kan för att minska barngrupperna på förskolorna, och utbilda om barns anknytningsbehov. Till er som möter föräldrar som valt att vara hemma längre med barnen: Respektera familjernas beslut. Var nyfikna, och stötta dem om de känner sig ensamma. Ulrika Ernvik Socionom, legitimerad psykoterapeut, handledare och lärare i familjeterapi med systemteoretisk inriktning,

Till er som fattar beslut: Samla kunskap. Lär er om små barns behov. Ge föräldrar större möjlighet att

föreläsare och författare, bl a till "Familjeterapi — en utforskande och samskapande lek som förvandlar relationer".

Höga halter av stresshormoner kan skada ditt barn Forskning visar på ett tydligt samband mellan höga halter av stress-hormoner (kortisolnivåer) och många känslomässiga störningar senare i livet som: depressioner, ångest och självmordstendenser, ätstörningar, alkoholism och ◦ sjuklig övervikt. Höga kortisolnivåer ger även fysiska skador. Det kan skada hippo-campus och dess förmåga att avläsa information (och kanske göra barnet ”mentalt frånvarande” eller ”rastlöst”). Det kan också störa immunförsvaret och göra individen mer infektionskänslig, sårläknings-processer kan störas och höga kortisolnivåer kan även i vissa fall leda till benskörhet och minskning av muskelmassa. Genom att höja blodsocker- och insulin-halterna kan förhöjt kortisol också spela en avgörande roll i utvecklingen av diabetes. Källa: “Kärlekens roll”, av Sue Gerhardt

Hemmaforaldrar.se

DAGENS FÖRÄLDRAFRÅGA _______________ Av Madeleine Lidman

Mitt ideella arbete för medlemmarna i Hemmaföräldrars nätverk — originalet, handlar om att stötta människor varje dag (oavsett vad som pågår i mitt eget liv). Nedan ett exempel på fråga jag fått ok att dela offentligt.

Boktips — Mår barnen bra i förskolan? Av professor Ulla Waldenström

Missa inte: Hemmaföräldrarpodden: Forskning föräldrar bör känna till kring sina barns första år.

Kom ihåg: Du som förälder vet bättre än staten vad just ditt barn behöver.

Hemmaforaldrar.se

Hej Madeleine! Jag vet att du har fullt upp och att HFN-gruppen bara är ideellt arbete och att du haft det tufft med din sjuka pappa under senare tid. Jag hoppas dock att allt är ok på den fronten. Jag skulle dock ändå vilja be om några kloka tankar från dig, om du känner att det finns en kvart över. Det är ingen komplex fråga eller något dilemma. Min plan har hela tiden varit att vara hemma så länge det bara går med vår son (enda barnet). Han är 14 månader nu. Jag älskar det stundvis men måste erkänna att han är väldigt krävande och skulle ha trivts på förskolan. Men, nej, jag står kvar vid min ståndpunkt att det är för tidigt att börja före 2 års ålder. Har gjort ett helt excelark sedan graviditeten, för att räkna ut hur länge jag kan vara hemma genom att pussla med semestrar, föräldraledighet och obetalda dagar. Det blir strax över 2 år. I våras fick vi erbjudande om förskola, vi hade sökt bara för att se om det var så svårt som alla sa och för att inte stänga några dörrar. Alla andra vi följt under föräldraledigheten skulle ju börja denna höst. Vi fick en plats men tackade nej, jag velade som tuuuusan. Jag grämer mig även nu, även om jag vet att jag följer min ursprungsplan. Nu är dörren stängd för förskola fram till augusti nästa år (på grund av hur reglerna ser ut). Du som arbetar så hårt med just detta, kan du inte skriva något så att jag blir mer lugn och säker på min

sak? Att det är en gåva till vår son, att han får vara hemma, trygg, med sin mamma, extra länge. Jag vet ju det, men samtidigt är jag nojig för om vi någonsin får plats och för normerna. Åh, jag hoppas verkligen du ser detta bland alla mail och att du har tid att skriva någon rad. Tacksam för vad som helst! Kram Mitt svar: Hej, Det är en intensiv period när de små börjar gå och ska utforska allt. För små för att förstå saker och man måste vara som en hök efter dem. Ändå är de inte längre spädbarn och det kan kännas som de kräver mer. Förskola kan verka som en enkel lösning. De får ju leka och rasa av sig och blir trötta, men förskola kan också innebära så mycket annat. Sjukdomar, ständiga sjukdomar för en del, eller ett barn som kommer hem med sår och blåmärken och ingen som vet hur de uppkommit, ett barn som börjar sova dåligt och gråter mycket, eller ett barn som gråter vid lämningar slår och utagerar. Det är nu under den här perioden i livet som den viktigaste grunden läggs för ditt barn och det hårda arbete du lägger ner nu, kommer att bära frukt senare. Mellan etttill tvåårs ålder sker den absolut största tillväxten av barnets hjärna. Om barnet får det som det behöver nu, så slipper du en massa problem längre fram. Om barnet inte får den trygghet, närhet, kärlek, goda anknytning och omsorg samt sociala samspel med en vuxen som det behöver, så kommer inte hjärnan utvecklas optimalt och det går aldrig att ändra på. Istället för förskola skulle jag rekommendera att du ser över ditt liv och ändrar arbetsfördelningen hemma, om du har en Hemmaforaldrar.se

förälder till som du bor med. Se till att du får lite luft och tid att göra saker även för dig själv, skapa en bättre balans helt enkelt. Det är mitt tips. Jag tror att en majoritet av hemmaföräldrarna brottas med de här tankarna och känslorna som du beskriver. Men en sak är säker, det finns ingen person ditt barn hellre vill vara med än dig eller den andra föräldern. Leka med kompisar — javisst — men allra helst när ni är med. Få barn som är så små vill leka med andra barn utan en förälders trygga närhet. Hoppas det var till lite hjälp. Mvh Madeleine Förälder: Åh, jag sitter här med min son bredvid mig i soffan och ser på lite barnprogram och blir alldeles tårögd av ditt svar! TACK! Du anar inte hur mycket grubbel du lyft från mina axlar — att det finns andra människor som vill hjälpa helt okända gör mig så tacksam. Tar till mig av varje ord, du är så klok och påläst. Stor tacksam kram till dig!

FORSKNING OM FÖRSKOLANS EFFEKT Del 1 _______________ Av Madeleine Lidman

I Sverige har vi inte forskat under de senaste 30 åren på vilken effekt förskola har på barn.

I Sverige har det inte forskats under de senaste 30 åren på vilken effekt förskola har på barn. I Norge finns det dock ny forskning som Folkhälsomyndigheten i Sverige valt att inte sprida vidare, då den inte stämmer överens med den familjepolitik vi har, vars syfte är att alla barn ska gå i förskola. I Sverige är det väldigt mycket fakta kring vad små barn behöver samt forskning om förskolans effekt, som aldrig når föräldrar. Det är anmärkningsvärt med tanke på att vi har en familjepolitik som styr föräldrar att välja standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar och barnet i förskola från ett års ålder. Hård styrning samtidigt som föräldrar undanhålls viktig information, för att istället matas med ensidigt positiv propaganda om förskolan, gör att risken finns att många barn Hemmaforaldrar.se

inte får den start i livet som är mest gynnsam för dem. Här i Hemmaföräldrars nättidning kommer vi därför lyfta den norska forskning som finns, så fler föräldrar kan få de fakta de behöver när de fattar beslut kring barnens första viktiga år. En artikel översatt till svenska från tidningen Barnehage, skriver om studien Tidlig trygghet i Trondheim. Miljön har större negativ påverkan på barn som gått i förskolor med öppna planlösningar och i stora barngrupper, jämfört

med barn som gått i små barngrupper. Det visar en ny rapport från projektet Tidig trygghet, vid NTNU i Trondheim. — Det har visat sig att det finns ett samband mellan beteendeproblem och huruvida barnen har en bra eller dålig relation till pedagogerna. Det är lättare för pedagogerna att utveckla en bra relation med barnen i små barngrupper. Barn som går på större avdelningar och i större barngrupper får också fler beteendeproblem, än barn

Foto: Pixabay

som går i små barngrupper, säger professor Lars Wichstrøm vid Psykologiska institutet vid NTNU. Han leder Tidig trygghetsprojektet, som har följt 1 000 barn födda 2003 och 2004 fram till idag. Projektet har som mål att identifiera risk- och skyddsfaktorer när det kommer till psykisk hälsa hos barn. Riskabelt med öppen planlösning Forskare har studerat förekomsten av beteendeproblem hos 850 barn från förskoleålder, vid 153 olika förskolor och under två år i skolan, för att se hur de klarar sig i skolmiljön. De har jämfört barn från förskolor med öppna planlösningar och förskolor indelade i olika avdelningar Hemmaforaldrar.se

samt stora och små barngrupper. Studien visar att barn som uppvisat tidiga tecken på beteendeproblem — och som gått i förskolor med öppna planlösningar — har mer än dubbelt så stor ökning av konflikter med läraren i första klass, jämfört med barn från förskolor där barnen gått på olika avdelningar. — Om barnen hade beteendeproblem när de började i förskolan, har det visat sig att en bra relation med pedagogerna kan skydda barnen från att ta med sig problemen vidare till skolan. Varför är det så? — Vi har inte undersökt varför, men vi vet att barn som går i stora barngrupper

eller förskolor med öppen planlösning, har fler vuxna som passerar i revy för barnet. Det betyder att barnen får fler vuxna att relatera till och det blir inte heller en särskilt nära relation mellan de vuxna och barnen. Dessutom blir det svårare för de vuxna att ha koll på och följa varje enskilt barn och se vad som händer, säger han och lägger till: — Det drabbar särskilt de barn som initialt behöver mest hjälp och stöd. Det saknas tidigare forskning Wichstrøm säger att det aldrig har forskats kring den här problematiken tidigare. Den här delen av undersökningen publicerades i två artiklar i

tidskriften Child Development. Nyligen presenterades den nya forskningen också i en artikel i Klassekampen. Förskolor med öppen planlösning kännetecknas av att de har öppna ytor med mer aktivitet i stora barngrupper i gemensamma lokaler. — Byggandet av den här typen av förskolor är förmodligen baserat mer på ideologi än forskning. Dessutom är det billigare att bygga lokaler med färre väggar och du kan ta emot fler barn, säger professorn. Många negativa erfarenheter I Norge var även skolor med en öppen planlösning för nya skolbyggnader en vanlig lösning från slutet av 60talet och 10—15 år framåt. Sedan det svenska projektet

Skola 2000 mottagits med stor entusiasm i Norge, byggdes det under 2000talet en ny våg av sådana skolor, enligt en artikel på forskning.no. Men i grannländerna lades planerna på att införa den här typen av skolor över hela landet på hyllan, efter negativa erfaren-heter av stök och oro. — I skolor med stora gemensamma utrymmen har man försökt skydda sig från de negativa sidoeffekterna genom att sätta upp skiljeväggar och på så sätt försökt avgränsa ytor, där det inte finns traditionella klassrum. Men jag har ett intryck av att det inte sker i samma utsträckning i förskolorna.

Det här med öppna planlösningar är en trend som börjar vända, men mitt intryck är att pendeln inte svängt i lika hög grad när det gäller förskolorna, säger Wichstrøm och lägger till att det finns förskolor som arbetar på det här sättet av pedagogiska skäl. Allt det här stämmer väl med det jag beskrivit tidigare där jag påtalat vikten av att förskolans utformning ska vila på vetenskaplig grund om vad små barn behöver. Jag också påtalat att det behövs ny forskning kring förskolan även i Sverige. Och jag har lyft problemen som med barn i grupp och vilka beteendestörningar det kan ge hos barnen. Beteendestörningar som alltså ökar i större barngrupper.

Förskoleforskning i Norge: Tidlig trygg i Trondheim Trondheim är ett forskningsprojekt som undersöker barns och ungdomars psykologiska och sociala utveckling. Ju mer kunskap vi har, desto bättre kan vi förstå barn och ungdomar och hjälpa dem som behöver det. Tidlig trygg i Trondheim har samlat in information från nästan 1000 barn och deras föräldrar vartannat år från deltagarna var 4 till 14 år gamla.

Hemmaforaldrar.se

DET FINNS EN SISTA GÅNG FÖR ALLT _______________ Översättning: Madeleine Lidman

Foto: Pixabay

När vissa dagar med barnen är lite extra tuffa — kan det vara bra att läsa den här engelska dikten, som påminner om hur fort tiden går. Det finns en sista gång för allt. Det kommer en tid när du kommer att mata ditt barn för allra sista gången. En tid när de kommer somna på dig efter en lång dag, och det blir sista gången du någonsin håller ditt sovande barn. En dag kommer du att bära dem på höften och sätta ner dem, och aldrig lyfta upp dem så igen. Du kommer tvätta håret i badet en kväll, och från den dagen och framåt vill de bara bada ensamma. De kommer att hålla handen för att korsa vägen, Hemmaforaldrar.se

och sedan aldrig sträcka sig efter din hand igen. De kommer smyga in i ditt rum vid midnatt för att kramas, och det blir sista natten någonsin du blir väckt på det sättet. En eftermiddag kommer du att sjunga "hjulen på bussen", och göra alla övningar till, sedan sjunger du aldrig den sången igen. De kommer att pussa dig hej då vid skolan, och nästa dag kommer de att be att få gå till skolan själva. Du kommer att läsa en sista god nattsaga, och tvätta ditt sista smutsiga ansikte.

De kommer att springa till dig med utsträckta armar och bli upplyfta, för den allra sista gången. Och saken är den att du kommer inte ens veta att det är sista gången. Tills det inte blir några mer tillfällen. Och även då kommer det ta ett tag att inse. Så medan du lever i dessa stunder, kom ihåg att det finns bara ett antal tillfällen, och när de är borta, kommer du längta efter ytterligare en enda gång. En sista gång.

DAGS ATT MYNDIGFÖRKLARA OSS KVINNOR! _______________ Av Madeleine Lidman

Den 8 mars det internationella kvinnodagen och många politiska partier försöker övertrumfa varandra i att bestämma ÅT oss kvinnor hur vi ska leva våra liv. Vi förstår ju inte bättre, så de politiska ramarna måste hela tiden snävas åt så att vi med bestämd hand ska styras ovanifrån av makten. Tack men nej tack, det vi kvinnor behöver är istället att bli myndigförklarade och få vår frihet åter. Mer tvångskvotering av föräldradagar säger MP. Kortad föräldraförsäkring, så fler kvinnor inom vård och omsorg tvingas ut i heltidsarbete allt tidigare, Hemmaforaldrar.se

mässade Annika Strandhäll, S, redan 2017 i Almedalen. Så har har det låtit i flera år nu från olika politiska partier som med social ingenjörskonst vill styra kvinnor i detalj. Tänk om vi istället kunde börja med att myndigförklara kvinnor. Vi är varken korkade, eller behöver ”hjälp”med att fatta beslut kring hur vi ska leva våra liv. Det enda som är helt säkert är att vi är olika, med olika drömmar och mål. Kan det inte helt enkelt få vara så och så tar vi ny tag och tar fram en familjepolitik som stöttar våra olika val, istället för

att styra oss? Förutom att det är respektlöst att hävda att kvinnor inte förstår bättre, så leder den här hårda styrningen till ökade sjukskrivningar hos kvinnor. Hur vet du det, säger någon. Ja, redan för några år sedan tog Försäkringskassan fram statistik som visade att sjukskrivningarna ökar hos kvinnor efter andra barnet. I Stockholm där-emot så ökade sjukskriv-ningarna redan efter första barnet och enligt Försäkringskassan beror det på att alltfler i Stockholm väljer standardlösningen med två heltidsarbetande föräldrar

Foto: Pixabay

och barnet i förskola från ett års ålder. Hård styrning får människor att må dåligt. Det är inte raketforskning direkt. Respektera våra

år samt den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI:n för den som var hemma längre. VB gjorde också att båda föräldrarna kunde gå ner och arbeta 50% var och vara hemma 50% var.

olikheter

Är det något vi kvinnor borde enas kring så här på kvinnodagen så är det att vi får en familjepolitik som tar hänsyn till och respekterar våra olikheter. En del kvinnor kommer vilja gå tillbaka till arbetet tidigt, när barnen är små. Ok — då ser vi till att det finns bra barnomsorg, med många olika barnomsorgsalternativ som bygger på vad små barn behöver, så de tryggt kan lämna ifrån sig barnen. Andra kommer att vilja vara hemma längre med sina barn, så då ser vi till att de inte hamnar i ekonomisk utsatthet på grund av det. Vårdnadsbidraget, VB, skyddade anställningen i tre Hemmaforaldrar.se

Kanske kan vi utforma familjepolitiken så att: •

•

•

•

den som är hemma längre inte måste säga upp sig utan som med VB kan ha sin anställning tryggad i tre år? den som är hemma längre kan få behålla sin SGI? småbarnsföräldrar båda kan arbeta 50% var och vara hemma 50% var? det blir förmånligt att pensionsspara privat igen, genom att t ex ta bort socialdemokraternas dubbelbeskattning på privat pensionssparande

•

den som arbetar utanför hemmet skriver över pensionspoäng på den som är hemma med barnen?

Vill man på allvar förbättra kvinnors villkor borde man också ta sig en funderare över varför 9 av 10 i vårt land som arbetar inom vård och omsorg är kvinnor? Ser det ut så i andra länder? Det är ofta låglöneyrken, där kvinnorna har lite inflytande över sin arbetsmiljö. Varför har vi en sådan fördelning där kvinnor arbetar i offentlig sektor och män i privat sektor? Beror det på att vi aldrig på allvar släppt kvinnorna fria, utan styrt dem i decennier med hård social ingenjörskonst? Där borde vi lägga fokus, tycker jag. Hur myndigförklarar vi kvinnor och ger dem mer frihet och makt över sina egna liv.

Tusentals familjer har fått hjälp

Hemmaföräldrars nätverk – originalet, HFN, firar 20-årsjubileum i år. Organisationen som är Sveriges ledande hemmaföräldrarorganisation grundades av Madeleine Lidman, som startade med två tomma händer och som arbetat ideellt under alla år med att hjälpa föräldrar att våga följa sin magkänsla och välja den lösning som fungerar bäst för den enskilda familjen. HFN har idag över 4 100 medlemmar och till dags dato har tusentals familjer fått hjälp att välja ett annat liv – ett liv med tid för barn och balans mellan familj och arbete. På hemsidan: hemmaforaldrar.se hittar du mer information.

”Hemmaföräldrar” i omslagsbilden på våra grupper, så att du ska hitta den äkta varan. Mängder med viktiga tips

Hos oss får du också hjälp hur du ska få ihop ekonomin för att kunna stanna hemma längre, hjälp om du vill starta eget, studera, starta pedagogisk omsorg, eller investera i aktier. Den dagen det är dags att välja en annan lösning får du också hjälp i vår grupp: Barnomsorg och skola – HFNföräldrar ger råd. För att hålla dig uppdaterad följ oss gärna på twitter: @HFNhemma, på instagram: @HFNriks samt följ vår podd: Hemmaföräldrarpodden Vår filosofi

Stöttning sker i FB-grupper

Det mesta av arbetet med att stötta och inspirera föräldrar sker via Facebookgruppen Hemmaföräldrars nätverk – originalet. Till huvudgruppen så finns det lokala grupper över hela landet. Tyvärr har vissa valt att försöka få fler medlemmar, genom att göra intrång på Hemmaföräldrars registrerade varumärke. För att hitta de äkta HFN-certifierade Facebook-grupperna, har vi därför numera HFNs logotyp Hemmaforaldrar.se

Vi har en filosofi i Hemmaföräldrars nätverk – originalet, som vi arbetar efter i våra FBgrupper och det handlar om att ta emot stöd, men också ge något litet tillbaka genom att stötta andra. Allt enligt HFNs goda ringar på vattnet. Alla kan och orkar inte och då är det ett minimum att i alla fall följa reglerna. Varmt välkommen att börja nätverka!