HEMMAFÖRÄLDRAR Januari 2021
5 VIKTIGA SAKER ATT KÄNNA TILL
ANKNYTNINGSTEORI SÅ FUNGERAR DET I PRAKTIKEN
NÄR DU SKA VÄLJA BARNOMSORG
FÖRÄLDRAFRÅGOR OM ANKNYTNING HEMMAFÖRÄLDRARS NÄTVERK ORIGINALET HEMMAFORALDRAR.SE
PSYKOLOGEN EVA RUSZ SVARAR
VIKTIG KUNSKAP NÄR DU SKA
VÄLJA BARNOMSORG _______________ Av Madeleine Lidman
Ditt barn har fyllt ett år och kanske har du redan fått frågan flera gånger när det är dags för förskola. Men barn är olika och då kan det vara bra att känna till att det finns alternativ. Foto: Pixabay
Fem tips:
kan också titta på om du kan gå ner i arbetstid.
1. Lita till din magkänsla
Barn är olika och alla barn mår inte bra i förskolegrupper. Därför är det viktigt att komma ihåg att du som förälder har fler alternativ än förskola att välja mellan. Du kan välja pedagogisk omsorg i form av familjedaghem eller flerfamiljssystem, eller hemmaomsorg. Om du valt förskola och det inte fungerar, har du också fler alternativ: välj en annan förskola, sök pedagogisk omsorg, eller välj att stanna hemma längre. Du
2. Du känner ditt barn
Du kommer många gånger få höra att du inte vet vad som är bra för ditt barn, ”du har ju inte någon utbildning”. Men faktum är att du är den som känner ditt barn bäst. Och om du känner dig osäker på om till exempel hemma-omsorg är ett alternativ som duger, så läs in dig på forskning om anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi. Forskning som tydligt visar vad små barn behöver. Jämför det sedan med vad små barn får i en stor barngrupp med få personal.
Hemmaforaldrar.se
”
Vill inte till dagis
Foto: Pixabay
3. Lyssna in ditt barn
gående. Barn som gråter länge
barnet i hemmiljö. Det gäller
I samband med att barnet
och hysteriskt, barn som blir
även den pedagog som ska ha
ska in i barnomsorg eller ha
tysta och drar sig undan, eller
huvudansvaret för ditt barn i
barnvakt, får många
förskolebarn som börjar gråta
förskolan.
föräldrar höra att de ska
redan på morgonen och säger:
göra avskeden korta och
”vill inte till dagis”
effektiva och signalera att
trygga. Då måste du agera som
de är trygga med att lämna
förälder och se över varför ditt
Du är den viktigaste personen i
barnet. Då kommer ”barnet
barn inte är tryggt och fundera
ditt barns liv och den som ska
bli tryggt, bara föräldern är
över vad du kan göra åt det
vara barnets trygga hamn. Visa
trygg”. Det stämmer inte.
hela.
att du finns där för ditt barn
– är inte
5. Var ett stöd och visa att du inte sviker
och tar barnets känslor och
Den grundläggande kunskap du bör känna till enligt
4. Knyt ihop barnets
signaler på allvar. Då ger du
anknytningsteorin, är att
olika världar
barnet en bra inre arbets-
barn kan gråta en kort
En viktig bit om du ska lämna
modell för hur det ska ta sig
stund när den primära
bort ditt barn till någon
an livets utmaningar och
anknytningspersonen för-
annan, i förskola, eller i peda-
barnet får en trygg grund att
svinner. Men har barnet en
gogisk omsorg, eller till en
stå på. Kom ihåg att det är
trygg anknytning till den
barnvakt
som tar över ska barnet
barnets världar. Bjud hem den
sluta gråta ganska om-
som ska ha hand om ditt barn
– är att knyta ihop
och låt den personen få träffa Hemmaforaldrar.se
lättare att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna. Text: Madeleine Lidman
Den livsviktiga anknytningen _______________ Av Madeleine Lidman
Foto: Pixabay
Anknytningen är en viktig pusselbit som bildar grunden för barnets välmående som äldre och vuxen. Tillsammans med kärlek, närhet, god omsorg och ett socialt samspel med en vuxen som barnet är tryggt anknutet till bildar det den grund för vad små barn behöver. Många har hakat upp sig på att det heter anknytningsteori och verkar tro att det betyder att det är något som någon sitter och gissar kring. Men enligt Malin Broberg, professor i utvecklingspsykologi finns det gedigen anknytningsforskning som ligger till grund för de rön som presenterats kring anknytningen. Människobarnet föds omoget
Enligt anknytningsteorin behöver små barn en trygg anknytning för att klara av att utforska och lära sig saker. – Människobarn är väldigt omogna när de föds och kan helt enkelt inte klara sig på egen hand, utan är beroende av värme och
Hemmaforaldrar.se
närhet av sina föräldrar eller nära vårdare för att överleva, säger hon. Anknytning är inget nytt fenomen utan det bygger på evolutionsteorin och det ser likadant ut över hela världen. Anknytningsteorin går i korthet ut på att det lilla barnet triggar igång omvårdnadssystemet hos den vuxne genom att skrika. Vi tar upp barnet och får det lugnt och tyst. Barnet lär sig att bli tryggt då det finns någon där som svarar på barnets signaler. Bärandet grund för överlevnad
Det här inte något som är specifikt för oss människor utan det finns hos många andra arter också. Men det som gör oss lite mer specifika är att vi är så otroligt beroende av den här närheten för att klara oss. – Genom evolutionen har vi inte kunnat lämna våra barn i en trygg bohåla, utan vi har fått bära dem med oss eftersom vi varit nomader och jägare som samlat mat, säger Malin Broberg.
Den självklara anledningen till att vi burit våra barn och haft dem nära är att om vi lämnat barnen i en hög tillsammans som små kaninungar i en håla, hade de inte klarat sig, utan frusit ihjäl. Anknytningen har gjort att vi maximerat vår överlevnad genom att bära barnen med oss. Separation stark signal om fara
– Det verkar också som en separation från mamman eller den primära vårdaren – att bli lämnad ensam – är en av de starkaste farosignalerna ett barn kan uppleva och också en anledning till att små barn reagerar så starkt vid separationer, säger Malin Hemmaforaldrar.se
Broberg, professor i utvecklingspsykologi. – Om barn känner sig trygga vågar de utforska sina omgivningar mer, men blir de otrygga vill de återvända till den trygga basen som den vuxne utgör. Barnet kan inte både vara oroligt och ta till sig ny kunskap, säger hon. Ett sätt att förklara varför trygghet är viktigt för små barn är trygghetscirkeln. Den förklarar hur trygghet och utforskande är beroende av varandra. – När det gäller små barn kanske de bara orkar utforska två–tre minuter och sedan vill de tillbaka till sin trygga anknytningsperson, säger Broberg.
Barn tankar trygghet
En typisk situation för trygghet och lärande kan i en ny miljö till exempel vara att barnet vill utforska en ny leksak, men sedan snabbt känner att det i stället vill tillbaka. Barnet behöver då stöd på vägen: ”Gå du och titta på leksaken”. Om barnet klättrar behöver barnet också stöd och uppmuntran och bekräftelse. Det grundläggande handlar om att barnet behöver ”fylla på” med trygghet för att våga utforska och den vuxne måste finnas där och ta emot barnet och inte säga: ”Kom inte här och var så klängig” – utan barnet behöver en positiv
Foto: Pixabay
bekräftelse. På det här sättet kan utforskandet av saker och nya färdigheter hålla på hela dagen för små barn och det är det som kallas trygghetscirkeln. Strikt anknytningshierarki
Dessutom är det viktigt att känna till att barn enligt anknytningsteorin har en tydlig anknytningshierarki. När människan levde på savannen och fara hotade skulle barnet aldrig tveka vilken trygg person det skulle vända sig till, utan enligt hierarkin gå direkt till anknytningsperson ett. Fanns inte den där så skulle barnet välja nummer två och så vidare. Det måste gå snabbt och Hemmaforaldrar.se
därför är hierarkin väldigt tydlig. Det här är opraktiskt i vårt jämställda samhälle. Mammor och pappor i dag vill att båda föräldrarna ska vara lika viktiga och att det inte spelar någon roll för barnet vem det går till. Då blir det jobbigt när barnet bara vill klänga på mamma. Men går mamma därifrån duger pappa, säger hon. Föräldrar måste tro på sig själva
Enligt flera studier ska barnet helst ha fyllt tre år innan det skolas in. Har små barn inte behov av förskola? – Före tre års ålder är barnets eget behov av förskola inte särskilt stort,
utan det handlar om att förskolan kommit till för att erbjuda barnomsorg för att föräldern ska kunna arbeta, säger Malin Broberg. Hon ser också flera negativa följdeffekter av att förskolan lyfts fram som så otroligt viktig och bra för barnen, då man på så sätt är med och bidrar till att föräldrar lämnar tidigt och hämtar sent: – Det finns de som inte riktigt tror på sin föräldraförmåga längre ... ”Ohhoo mitt lilla barn måste gå i förskola för jag räcker inte till som förälder”. Och jag vet inte riktigt var den här tanken kommer ifrån, säger hon. Text: Madeleine Lidman
EVA RUSZ, SVARAR PÅ FÖRÄLDRAFRÅGOR _______________ Av Madeleine Lidman
Boktips - anknytning: Sue Gerhardts bok “Kärlekens roll”.
Missa inte: Hemmaföräldrarpodden och “Den livsviktiga anknytningen”
Kom ihåg: Det är lättare att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna.
Hemmaforaldrar.se
1. Vid vilken ålder förstår ett barn att föräldrarna kommer tillbaka när de har gått. Och att det som inte syns ändå finns? – Det börjar runt 8 månaders ålder med separationsstress/ångest. Då har babyn lärt sig att börja se sig som en självständig individ och då kan separationer för en del bli jobbiga. Med ökad ålder runt 12-18 månader förstår barn att vårdgivarna kommer tillbaka. 2. Med första barnet kunde jag ju alltid besvara behov, gråt etc direkt. Med andra barnet blev det tuffare men första fick stå tillbaka något så även tvåan fick stor del tillgodosett direkt. Men min stackars lilla trea, som ständigt fått sluta amma eller vänta på att bli sövd eller bli nerlagd skrikande för att någon bajsat, kissat, slagit sig, är arg, behöver hjälp och så vidare. Självklart kortast möjliga tid, men jag oroar mig ändå för hur det här ambivalenta bemötandet av hans behov påverkar anknytningen? – Nej det påverkar inte. Anknytningen är den känslomässiga omvårdnad och respons ett barn får av sina vårdgivare. 3. Hur påverkas bebisar och barn av att vara ifrån sin primära anknytningsperson även om det är den andra föräldern som är med barnet?
– Det bor på i vilken ålder. I dag i Sverige finns en stor föräldraflexibilitet jag har hört många som delar föräldraledigheten exakt 50/50. Tror inte det påverkar annat än bra för bebisen. 4. Påverkas eller skadas anknytningen av att föräldrarna inte tar upp barn 0-1 år när det skriker i vagnen, bilen, eller i sängen, en hel del nattar ju bebisar på det viset. Och spelar det någon roll tidsmässigt om det tar 10 minuter med skrik eller 40 minuter innan barnet somnar, hur anknytningen påverkas? – Vårdgivare skall i största möjliga mån vara lyhörda och responsiva mot barnens olika känslomässiga och fysiska behov. Anknytningen kan skadas om barnet alltid får vänta 40 minuter, eller om man alltid ignorerar det. Men ibland gör ingen skada.
Barnet har ju kvar sin närhet till vårdgivarna. Ni har ju inte övergett barnet och ni sitter ju i bilen tillsammans! 6. Jag undrar om ett barn blir separerat från föräldrarna/ anknytningspersoner mot sin vilja någon gång, ibland, eller ofta, hur det kan påverka anknytningen och hur mycket som krävs för att man ska kunna reparera det. Går det att reparera och hur. – Beror mycket på åldern hos barnet. Ju yngre, desto känsligare. Om ett barn under ett års ålder alltid separeras kan det för vissa få konsekvenser, men det är alltid en kombination mellan barnets temperament, vårdgivarnas förmåga eller oförmåga att knyta an, som avgör hur barnet kommer reagera.
” Foto: Flickr Niklas Gustavsson
5. I bilbarnstolen har det vid några tillfällen hänt att allt såvitt vi vet är bra (torr, mätt, trött och så vidare) men bebisen har skrikit ändå. När inget hjälpt förutom närhet och vi inte haft möjlighet att stanna eller haft nära hem, så har vi helt enkelt fått härda ut den stunden. Påverkar detta anknytningen? – Nej om ni pratar med barnet, sjunger sånger och så vidare i bilen, sker inget alls. Hemmaforaldrar.se
Påverkas anknytningen av växelvis boende?
7. Om ett litet barn bor växelvis hos sina föräldrar, hur bör tiden fördelas mellan föräldrarna (alltså hur många dagar per förälder kan barnet vara i sträck) för att inte anknytningen ska skadas? Och i vilken ålder är det lämpligt att barnet kan börja vara borta veckovis? – Jag anser att barn under två och ett halvt och tre år, bör skonas från för mycket växelvis boende. Om barnets anknytning är bra mellan de båda vårdgivarna, eller om de är fler, som det är numera i Sverige, så lär sig barnet hur det fungerar. Det är inte boendet i första hand som styr anknytningen, det är hur vårdgivarna har
förmåga att upprätthålla känslomässiga band till barnet. 8. Hur yttrar det sig hos äldre barn och vuxna om anknytningen är skadad/ otillräcklig? – Det finns massor av forskning kring detta världen över. I USA är man på framkant, men även i Europa. Barnet kan som vuxen få, i varierande grad, problem med att känna trygghet, knyta an till vuxna kärleksobjekt. Vissa släcker ner sina egna känslor och anpassar sig i varierande grad till andras behov. Eller väljer ensamhet. Andra kan få problem med ångest/rädslohantering och tillit i sina vuxna kärleksrelationer.
Foto: Pixabay
9. Vilka typer av problem är sedan svåra eller omöjliga att arbeta sig förbi i vuxen ålder? – Det är sällan för sent att lösa anknytningsrelaterade problem i vuxen ålder. Idag finns inom psykoterapins värld en del mycket bra och fokuserade psykoterapier med fokus på att reparera. Kognitiv beteendeterapi, schematerapi, dialektisk beteendeterapi, bara för att nämna några som finns i Sverige idag.
Hemmaforaldrar.se
”
Hur påverkas små barn av att lämnas bort tidigt och vid upprepade tillfällen när föräldrarna reser bort?
10. Fungerar det verkligen att ett litet barn ett till två år har en ”flock” av människor som det vandrar runt mellan och bor hos när föräldrarna till exempel är ute och reser. Människor som barnet inte träffar i vardagen, utan som tillhör ett större sällskap på 10–20 olika personer som barnet flyttas mellan, samtidigt som det också går i förskola och träffar en massa olika personal där? – Om ett barn i ett till två års ålder utsätts för detta, anser jag det får negativa konsekvenser om det är ett upprepat mönster. Ett så litet barn behöver lugn och ro och en sådan stress påverkar både tillväxt, hjärnan och anknytningen. Resa får man göra sedan då barnet blivit större, äldre. 11. Hur påverkar en dålig anknytning i barndomen föräldraskapet för det barn som växt upp med en dålig anknytning? Riskerar problemen att föras vidare från generation till generation? – Ja det gör det. Men många gånger kan man lära sig att göra ”tvärtom” mot vad man själv upplevde att man inte fick. Text: Madeleine Lidman
Tusentals familjer har fått hjälp
Hemmaföräldrars nätverk – originalet, HFN, firar 20-årsjubileum i år. Organisationen som är Sveriges ledande hemmaföräldrarorganisation grundades av Madeleine Lidman som startade med två tomma händer och som arbetat ideellt under alla år med att hjälpa föräldrar att våga följa sin magkänsla och välja den lösning som fungerar bäst för den enskilda familjen. HFN har idag över 4 000 medlemmar och till dags dato har tusentals familjer fått hjälp att välja ett annat liv – ett liv med tid för barn och balans mellan familj och arbete. På hemsidan: hemmaforaldrar.se hittar du mer information. Stöttning sker i FB-grupper
Det mesta av arbetet med att stötta och inspirera föräldrar sker via Facebookgruppen Hemmaföräldrars nätverk – originalet. Till huvudgruppen så finns det lokala grupper över hela landet. För att hitta de äkta HFN-certifierade Facebookgrupperna har vi HFNs logotyp ”Hemmaföräldrar” i omslagsbilden på våra grupper. Hemmaforaldrar.se
Mängder med viktiga tips Hos oss får du också hjälp hur du ska få ihop ekonomin för att kunna stanna hemma längre, hjälp om du vill starta eget, studera, eller starta pedagogisk omsorg. Den dagen det är dags att välja en annan lösning får du också hjälp i vår grupp: Barnomsorg och skola – HFN-föräldrar ger råd. För att hålla dig uppdaterad följ oss gärna på twitter: @HFNhemma, på instagram: @HFNriks samt följ vår podd: Hemmaföräldrarpodden Vår filosofi
Vi har en filosofi i Hemmaföräldrars nätverk – originalet, som vi arbetar efter i våra FB-grupper och det handlar om att ta emot stöd, men också ge något litet tillbaka genom att stötta andra. Allt enligt HFNs goda ringar på vattnet. Alla kan och orkar inte och då är det ett minimum att i alla fall följa reglerna. Varmt välkommen! Madeleine Lidman
Foto: Pixabay
Friheten att få välja själv I Sverige är de politiska ramarna är utformade så att föräldrar med ekonomiska styrmedel ska styras att leva på ett sätt som staten anser rätt. För att göra ett annat val behöver de stöd – ett stöd de får i Hemmaföräldrars nätverk – originalet. Nedan berättar en medlem i HFN vad livet med tid för barn ger. När vi bestämde oss för att förskolan inte skulle vara ett inslag i vår vardag och jag gick över till att på heltid vara egen företagare, för att vår dotter skulle ha möjligheten att vara hemma längre, blev det mycket fokus på de begränsningar det skulle innebära. Det gör att jag får jobba mer för att få ihop en likvärdig inkomst, det gör att jag får tidiga morgnar med kontorsarbete och jag och min man får gå om varandra en del i vardagen. Men jösses. FRIHETEN gör det så värt det. Friheten till långfrukost med tända ljus och småprat om allt mellan himmel och jord mitt i veckan. Friheten för min dotter att sova tills hon faktiskt sovit färdigt Hemmaforaldrar.se
Friheten för mig och min dotter att umgås, att skapa minnen ihop, inte bara kvällar och helger, utan mååånga timmar VARJE DAG! Friheten att ta dagen som den kommer. Att jag kan fråga henne: Vad vill du göra idag hjärtat? Och hon med lysande ögon svarar… Stundvis innebär denna förändring i vår vardag stress. Givetvis. Men för mig innebär det hög stress under väldigt korta stunder. Det är hanterbart. Istället för den ständiga stress att haka på ekorrhjulet varje dag som jag upplevde innan. Isabell Tronelius Medlem i Hemmaföräldrars nätverk
All right reserved @ Madeleine Lidman