Issuu

HEMMAFÖRÄLDRAR

Innehåll 3 Redaktören har ordet

4 Föräldrafrågan

5 Forskning om förskolans effekt. Del 3

7 Livet som hemmaförälder i Singapore

12 Enkla mellanmål

14 Så fick vi skolplikt från sex år – trots att ingen ville ha det

16 Besluten som ledde fram till försämrad barnomsorg

17 Boktipset

18 Sänk kraven på hemmalivet

20 Krönika: Hemmaförälder på deltid

23 Familjepolitik inför valet 2022

Hemmaföräldrar En tidning från Nyboda Media E-post: info@hemmaforaldrar.se Redaktör: Madeleine Lidman Mobil: 073-946 63 26

Redaktören har ordet “Under årens lopp har många kritiserat mitt val att alltid använda ordet hemmaföräldrar, då de tycker att det saknat en signifikant betydelse”

Av: Madeleine Lidman

För 21 år sedan när mina äldsta barn var små startade jag Hemmaföräldrar, en paraply organisation för föräldrar som valde att ha barnen hemma längre än normen. Det blev sedan Hemmaföräldrars nätverk, HFN, ju fler vi var som samlades och började nätverka. I tidningarna var synen på hemmaföräldrar vid den här tiden hånfull, raljer ande och de politiska förslagen handlade om att styra ut fler föräldrar i heltidsarbete allt tidigare. Det gick inte åt rätt håll, så jag insåg att det även behövdes opinionsbildning om inte valfriheten skulle försvinna helt.

Hemmafru är fel ordval Den vanliga benämningen vid den här tiden var hemmafru (som använts flitigt av andra organisationer i decennier), men jag tyckte inte det passade in på vad det faktiskt handlar om, barnen — och att man väljer hemmaomsorg. Hemmafru kan du

ju vara även om du inte har barn. Det blev också ganska uppen bart att ville man opinionsbilda för valfrihet i familjepolitiken, så var inte hemmafru en benämning att använda. De som gjorde det i ett försök att återupprätta hemmafrun, fann sig snart sitta i jämställdhetsdiskussioner och därmed var debatten över.

Det handlar om barnen, inte skötseln av hemmet Att diskutera små barns behov och vikten av många olika barnomsorgsalternativ, var däremot en klart bättre strategi och då genom att använda det mer rättvisande ordet hemmaförälder. Under årens lopp har många kritiserat mitt val att alltid använda ordet hemmaföräldrar, då de tycker att det saknat en signifikant betydelse. (Det kan ju lika gärna handla om att vara föräldraledig till exempel). Och det stämmer, men jag har hela HEMMAFORALDRAR.SE

tiden hävdat att ordet blir vad vi gör det till och sedan har jag och alla andra i HFN arbetat på med att sätta ordet, genom att hela tiden använda det i olika sammanhang i över 20 års tid.

Hemmaförälder har inte en specifik betydelse Och vi har lyckats bra, så bra att många nu ser det som en etablerad och allmän benämning. Men tro mig — det handlar om över 20 års ihärdigt arbete för att nå hit och sätta ordet och jag skäms inte det minsta för att ta mig äran och skriva att det är vi i Hemmaföräldrars nätverk som satt ordet. Dessvärre har det fortfarande inte en specifik betydelse, därför är det så viktigt att inte göra självmål och börja prata hemmafruar igen, utan vi måste ständigt använda ordet hemmaförälder för att det inte ska tappa den betydelse vi har gett ordet: En förälder som är hemma längre än normen.

Föräldrafrågan

”Vad ska vi hitta på när barnen är sjuka?”

Hemliga lådan Se alltid till att ha till exempel två skokartonger med lite olika leksaker som bara tas fram vid sjukdom, speciella dagar. Eller självklart några andra leksaker. Det blir så mycket mer spännande att leka med än de vanliga leksakerna.

Färgat ris Fyll en plastpåse med ris och häll i karamellfärg. Blanda och häll ut på tidningspapper och låt det torka. Fyll olika plastbunkar/ glasburkar med ris och låt barnen ha en stor bunke som de kan hälla ut riset i och leka med det.

Trolldeg 4 dl vetemjöl

2 dl salt 2 dl vatten 2 msk rapsolja ev hushållsfärg och hobbyfärg Blanda mjöl, salt, vatten och olja till en smidig deg. Tillsätt lite mer vatten om degen blir för torr, och lite mer mjöl om degen blir för blöt. Testa gärna om degen är bra genom att låta en degbit dingla ner från handen, om den töjs ut är degen för lös. Färga eventuellt degen med hushållsfärg.

Bygga koja Ta köksstolar/matsalsstolar och ställ en bit ifrån varandra, häng över ett överkast, lämna en öppning och häng sedan på fler

filtar, så att det verkligen blir en riktig koja. Lägg in ett täcke och kuddar och ställ kanske in en bordslampa eller ge barnen en ficklampa. Låt dem mysa med lite fika därinne.

Hemmagjord sand Gör så här: Ta 4 dl vetemjöl och 1/2 dl barnolja. Blanda med fingrarna. Håller cirka en vecka.

Rita egna sagor Ta flera A4-papper och vik dem dubbelt. Sätt häftklamrar i sidan och skapa en bok. Låt barnet rita sin egen saga och skriv sedan ner på varje sida vad barnet berättat för historia.

Forskning om förskolans effekt Del 3

I Sverige har vi inte forskat under de senaste 40 åren vilken effekt förskolan har på barn.

Av: Madeleine Lidman

Norge fortsätter att studera vilken effekt förskolan har på barn, samtidigt som vi i Sverige fortsätter att undvika att göra samma sak. Inte heller får svenska föräldrar kännedom om den norska forskningen. Negativ stress kan påverka hjärnans nervceller, stressade förskolebarn kan därför stressas för livet. — Om du utsätter de yngsta barnen för ihållande stress, riskerar du att stressa dem för livet, säger professorn i klinisk barnpsykologi vid NTNU, Turid Suzanne Berg-Nielsen, enligt forskning.no.

1 100 barn deltar i studien 183 småbarnsavdelningar, 710 anställda och 1 100 barn deltar i ett nytt forskningsprojekt för att ta reda på hur personal i förskolan kan skapa en miljö som minskar stressen bland de yngsta barnen. — Barn i åldrarna 0 till 2 år är i sin känsligaste ålder och tål inte stress särskilt bra. Det i den åldern hjärnanatomin utvecklas

för fullt. Negativ stress kan påverka hjärnans nervceller och de nervceller som används för att hantera stressreaktioner, är de som hämmas mest, säger Turid Suzanne Berg-Nielsen.

Nytt forskningsprojekt Som forskare vid det Regionala centret för barn och ungdomars mentala hälsa (RBUP), leder hon forskningsprojektet Trygg innan 3, som bland annat ska ta reda på hur personal i förskolan kan skapa en miljö som minskar stressen för de yngsta barnen. När det gäller små förskole barn och stress, är det mycket forskarna inte känner till. Enligt artikeln på forskning.no finns det få internationella studier på området och de ger delvis motstridiga svar. Professor May Britt Drugli på NTNU är en del av forskargruppen

i projektet ”Trygg innan 3”. Hon har tidigare lett den första norska studien rörande kortisolnivåer hos de yngsta barnen i förskolan. — Mätningarna visade en atypisk kurva för kortisolnivåer hos ettoch tvååringarna i förskolan. Nivåerna ökade under hela dagen i förskolan, samtidigt som nivåerna sjönk de dagar barnen var hemma. Det visade sig också att stresshormonerna ökade mest hos barn som tillbringade åtta timmar eller mer per dag i förskolan, säger Drugli, enligt forskning.no.

Ytterligare forskning behövs om stressnivåer Ökningen av kortisolnivåerna hos dessa barn var inte stor. Men Drugli är medveten om att det behöver undersökas ytterligare: —Vi kan inte slå oss till ro och säga att en liten ökning

Foto: Pixabay

av kortisol inte är skadlig för de yngsta. Vi behöver veta mer om hur olika barns utveckling påverkas av förhöjda kortisolnivåer och vad man kan göra för att minska nivåerna, säger Drugli.

Stressforskningen från 1974 har inte följts upp I Sverige har det inte forskats på stress i förskolan sedan 1974 då Marianne Cederblad, professor i barn- och ungdomspsykiatri, uppmätte höga kortisolnivåer hos barnen. Därefter har alla försök till uppföljningsstudier fått avslag.

I en rapport från National Scientific Council där forskare från många olika universtitet deltar, har det visat sig att om barn har förhöjda halter av stresshormoner under en längre tid kan det försämra deras förmåga att minnas, lära sig saker och hantera stress vid ”normala” utmaningar i livet, vilket leder till ökad risk för psykisk ohälsa. ”Över sex timmar långa dagar skapar omständigheter som leder till att barnens stressnivå inte sjunker ens till natten. [...] Stressen är dessutom långvarig och noteras fortfarande fem

månader efter förskolans början. Detta tyder på kontinuerlig stress.”

Högkänsliga barn är extra sårbara för stress Extra sårbara för stressen är högkänsliga barn (vart femte barn), konstaterar både Erja Rusanen, vid Helsingfors universitet och NSCDC-rapporten. Hennes slutsats är därför att föräldrar borde få möjlighet att välja vilken omsorg som passar deras barns behov bäst, inklusive hemmaomsorg.

Trygg innan 3 — Trygg innan 3 handlar om att medvetet arbeta med kvaliteten på småbarnsavdelningarna under ett helt förskoleår och sedan undersöka effekten av detta. Projektet innefattar observation och utvärdering av samspelet på småbarnsavdelningarna, feedback till alla anställda, reflektion och vägledning, skräddarsydd för den enskilda avdelningen eller gruppen. Den består också av en servicestödjande, kvalitetshöjande del med fokus på det dagliga samspelet i förskolan och en forskningsdel. Forskningen kommer att undersöka vilka effekter Trygg innan 3, har på bland annat kvaliteten på relationerna, hur barnen fungerar inom olika utvecklingsområden, barnens stressnivåer och personalens trivsel. Det är ett tvåårigt projekt. För att kunna undersöka effekten av sådana kvalitetshöjande åtgärder måste förskolorna tillfälligt placeras i två grupper. En grupp kommer att få kvalitetsutveckling förskoleåret 2018-2019 och den andra 20192020. Sju kommuner/stadsdelar i Östra Norge och Trøndelag har anmält sig eller har valts ut att delta och cirka 8-20 förskolor ingår i varje kommun. Trygg innan 3 är ett samarbete mellan RBUP Öst och Söder, Handelshögskolan BI och RKBU Mitt-Norge, NTNU. Projektet har beviljats finansiering från det förebyggande programmet “Bättre hälsa” i Norges forskningsråd. (Källa: NTNU)

Hemmaförälder i Singapore Av: Madeleine Lidman

FOTO: PRIVAT

Rebecka Strandlund valde att bli hemmaförälder när första barnet Otis föddes år 2017. Idag bor hon och familjen i Singapore och lever sitt drömliv. Hur kommer det sig att ni flyttade till Singapore? — Vi bodde i London och var ganska trötta på storstadslivet. Efter att ha hört mycket gott om Singapore (utan att själva ha besökt landet) så sökte maken en ny tjänst inom samma företag och hösten 2017 flyttade vi, säger Rebecka Strandlund.

Familjen bor i lägenhetshus med pool Familjen som består av mamma Rebecka 30 år, pappa Micke 38 år,

Otis 3,5 och Ellis 12 månader, bor i ett lägenhetshus med pool och gym, nära en stor park, Botanic Gardens. Lägenheten är på cirka 200 kvadratmeter fördelat på tre sovrum, vardagsrum och ett kontor. Familjen har haft tur som hittat en stor lägenhet då det är vanligt i Singapore att människor bor väldigt trångt.

Är det tryggt att bo i Singapore? — Ja, det är hårda straff för

brottslighet och man kan lämna mobilen på restaurangbordet och gå på toaletten utan problem, berättar hon.

Hur ser dina dagar ut som hemmaförälder? — Jag känner mig inte riktigt som en ”hemmaförälder”, med betoning på hemma — för vi är nästan aldrig hemma, utan vi är alltid ute och gör saker, säger hon. Oftast går Rebecka Strandlund och barnen ut direkt på mor

gonen och går en promenad, eller leker i lekparken, eller så följer barnen med på bootcamp (träningsläger) med andra föräldrar och barn.

Djurparken är ett populärt utflyktsmål På eftermiddagen badar de i poolen, eller går till lekplatsen och med jämna mellanrum åker de till djurparken där de har årskort, eller till stranden och badar. I Singapore finns det massvis av inomhuslekland och vattenparker. — Det är alltid fullt med barn i lekparkerna. Deras lekplatskultur är väldigt annorlunda jämfört med hur det är i Sverige, har vi märkt. Här finns det alltid barn att leka med, berättar hon.

Ordnar playdates via Facebook-grupper Facebook är ett vanligt media för att hitta andra att umgås med och många hemmaföräldrar som vill träffas på dagarna är med i flera stora Facebook-grupper. — Det är väldigt lätt att träffa nya människor. Många skriver och frågar om det är någon med barn i

FOTO: PRIVAT

Är det vanligt med hemmaföräldrar i Singapore? — Ja, det är väldigt svårt att få jobb i Singapore om man inte blivit rekryterad och hitflyttad för ett specifikt jobb — och deltidsjobb för expats* existerar inte, säger Rebecka Strandlund och berättar vidare att många väljer att vara hemma på en inkomst. — Som expat kan man inte söka ”vanliga” jobb som i butik, de jobben är reserverade för lokalbefolkningen, berättar hon

samma ålder som vill ses på en en helper, vissa familjer har två playdate. Det finns alltid någon stycken, en som sköter hemmet att hänga med, säger Rebecka och en som sköter barnen. Strandlund. — Vi har valt att inte De som är ha någon helper “Den asiatiska expats har ofta men vi har en inneboende en underbar kulturen bygger hushållerska singaporiansk också mycket på som kallas kvinna som att man bor med helper. Oftast hjälper oss med sina moreller handlar det både städning om en kvinna och barnvakt en farföräldrar.” från Filippinerna gång i veckan. eller Indonesien Hon har jobbat för som hjälper till med allt från oss sen jag var gravid och matlagning, städning och ofta barnen ser henne som sin även barnomsorg. Även de som ”singaporianska farmor, eller är hemmaföräldrar har oftast mormor”, berättar Rebecka

Familjen ute på en promenad.

Strandlund. Det vanliga i Singapore är att mammor går tillbaka till jobbet tre till fyra månader efter barnets födelse och då kan man antingen lämna bebisen med sin helper, på ett nursery (daghem för små barn), eller med en släkting. Män får som mest 10

Grupperna består av fyra barn på en lärare.

“

Kostnaden för privata förskolor ligger på mellan 5—15 000 kronor

Äldsta barnet går i en så kallad “forest school”. Den vanliga förskolan i Singapore bygger ofta på att barnen spen derar mycket tid inomhus och har undervisning på flera olika språk, oftast engelska och mandarin. Kostnaden för privata förskolor ligger på mellan 5—15 000 kronor i månaden beroende på läge och vad som ingår.

FOTO: PRIVAT

dagar ledigt. Den asiatiska kul turen bygger också mycket på att man bor med sina moreller farföräldrar, eller att man förlitar sig på moreller farföräldrar för barnpassning. Man flyttar hem ifrån väldigt sent, ibland inte förrän man gift sig och ska skaffa egen familj. — I Singapore finns det väldigt många olika sorters förskolor med många olika inriktningar. Generellt sett så är de allra flesta ganska akademiska och inte så lekbaserade som i Sverige, säger hon.

När familjens andra barn föddes bestämde sig Rebecka Strandlund för att äldsta skulle få prova att gå några timmar i förskola. — Vi valde en förskola med korta dagar och sonen går mellan 8.30-11.30 tre dagar i veckan. Sedan erbjuder de även ett eftermiddagsprogram där en lärare gör utflykter och upptäcker saker med barnen i små grupper, säger hon.

Sonen får lära sig prata mandarin i förskolan Sonen Otis gick till att börja med tre timmar tre dagar i veckan när han började i november, men sedan januari 2022 så går han fem dagar i veckan istället. Under två av dessa dagar har de en lärare med som bara talar mandarin. Grupperna består av fyra barn

och en lärare. Det är en så kallad ”forest school”, så de är utomhus i botaniska trädgården hela tiden.

Hur länge planerar ni att stanna i Singapore? — Vi kommer nog flytta vidare under nästa år, inte till Sverige men någonstans i världen. Vart är inte bestämt än. Men om ett par år vill vi nog bo i Sverige igen, säger hon. Rebecka Strandlund är med veten om att det kan komma att bli en stor omställning för hela familjen att flytta igen. — Barnen är väldigt sociala så jag tror de kommer anpassa sig väl var vi än hamnar. Har ni haft några restriktioner i samband med corona som påverkat er vardag? — Det har varit väldigt mycket

I Singapore är det varmt året om.

FOTO: PRIVAT

restriktioner och det är först nu vi expats kan resa hem och träffa våra familjer, många har inte gjort det på två år. Sedan en tid tillbaka får vi träffas i grupper om fem personer och ha upp till fem gäster per dag.

Vilka är de största skillnaderna mellan Sverige och Singapore? — Livet här är väldigt annorlunda jämfört med Sverige, förutom att vädret är varmt året om så är Singapore också extremt multikulturellt och de flesta vi möter har ett väldigt öppet sinne. Man vet att alla gör olika

så det finns en större respekt för det än i Sverige upplever jag, säger hon. En stor skillnad mellan Sverige och Singapore som Rebecka Strandlund ser, är att i och med pandemin så har det blivit väldigt tydligt att här är det lagar som gäller, och inte rekommendationer som i Sverige. — Det finns såklart för- och nackdelar med både Singapore och Sverige men vi är glada att vi har möjligheten att få uppleva någonting annorlunda, och att slippa klä på barnen så mycket kläder, säger hon.

Är Singapore ett familjevänligt land? — Ja, om man har råd. Allt som har med barn att göra kostar väldigt mycket pengar. Allra helst för oss som är expats, säger Rebecka Strandlund. Expatriate: Utlänning (ofta förkortad till expat) är en person som bor i ett annat land än sitt hemland. Syftar ofta på yrkesverksamma som tar positioner utanför sitt hemland, antingen självstän digt eller skickade utomlands av sina arbetsgivare. Källa: Wikipedia

Fakta Singapore Singapore är en önation i Sydostasien. Det är Asiens näst minsta land. Enligt det livskvalitetsindex som sammanställs av Economist Intelligence Unit har Singapore den näst högsta levnadsstandarden i Asien efter Hongkong. Befolkning: 5,686 miljoner (2020) Valuta: Singaporiansk dollar. Klimat: Singapore har tropiskt regnskogsklimat, det vill säga varmt och fuktigt året om med två regnperioder, från juni till september och igen från december till mars. Religion: Singapore är ett mångreligiöst land med buddhism, islam och kristendom, som är de tre mest praktiserade religionerna.

Enkla mellanmål Av: Hemmaföräldrars nätverks medlemmar

Bananpannkakor Ingredienser 2 bananer 4 ägg smör eller kokosfett till stekning färska bär Tillagning Mosa eller mixa ihop bananerna med äggen. Stek pannkakorna i smör/kokosfett. Servera med färska bär.

Smoothie Frysta bananskivor som mixas tillsammans med mjölk, havremjölk eller glass, tillsammans med andra bär, kanel, eller kakao.

Låt svalna lite innan du skär sedan i lagom bitar, förvaras med fördel i frysen.

Buffé av frukt och nötter Lägg upp en buffé av frukt och nötter (om man tål nötter), melon och frön.

Hemmagjord glass Frysta bananskivor som mixas tillsammans med någon slags mjölk till glass, som de är eller med andra bär, kanel, kakao. Eller med svart karamellfärg = skuggslem. (Alla barn som tittar på Sommarskuggan i SVT, vet vad “skuggslem” är...).

Keso med topping

Ost och grönsaksstavar

Keso med olika toppings till exempel granola, torkad eller färsk frukt/bär och så vidare.

Babybel ost, grönsaksstavar av till exempel morot och gurka och hummus (som dipp).

Hemmagjord risifrutti

Fruktsallad

Koka risgrynsgröt och ha sylt till. Går också att göra rätt mycket på en gång.

Skär olika frukter i små bitar, blanda och strö över lite vit choklad eller kokos.

Grötpinnar

Glass som inte smälter Ett tips om bananerna börjar bli gamla är att skiva upp dem och styckfrysa kivorna.

Till en ”limpa” med grötpinnar behövs: 1 ägg 1 banan 1 deciliter hemgjord grötmix 2 deciliter finriven kokos 1/2 deciliter mandelmjöl 1 deciliter vatten 1 kryddmått vaniljpulver

Du behöver: Bananer Jordnötssmör Frysta bär Eventuellt en mixer. Det går bra att mosa ihop med gaffel också, men då får du använda ofrysta bananer.

Så här gör du: Sätt ugnen på 200 grader. Mosa bananen och blanda med övriga ingredienser. Häll ut smeten på en plåt med bakplåtspapper och grädda i cirka 15 minuter.

Mixa banan och jordnötssmör. Ungefär lika mycket jordnötssmör som banan. Blanda sedan i frysta bär. Använder du frysta bananer så använder du dem direkt från frysen.

Så fick vi skolplikt från sex år trots att ingen ville ha det Familjepolitisk historia Del 2 Av: Madeleine Lidman

“Titta alla föräldrar väljer sexårs till sina barn” Foto: Pixabay

Det är bra att kunna sin historia och lära sig hur makten arbetar. När socialdemokraterna en gång i tiden kom med ett förslag om skolplikt från sex år, så var en majoritet emot förslaget och protesterna blev högljudda. Lyssnade makten då? Nej, det ändrade taktik och införde ”frivillig” sexårsverksamhet. Vad bra, eller hur? Frivillig. Inget tvång där inte. Förutom en liten detalj då som att man samtidigt ändrade förskolans inrikting så att de endast erbjöd verksamhet för barn från 1—5 år, istället för 1-6 år. Men fortfarande så var ju skola från sex års ålder frivillig, så vem skulle kunna klaga?

Alla de föräldrar där båda arbetade och som hade en kostnadskrävande livsstil, hade knappast möjlighet att ta hem barnen under ett år innan skolstart och tvingades så klart att välja sexårs. Dessutom förlorade deras barn sitt sammanhang om de tog hem barnen igen under ett år innan skolstart.

Journalisterna gjorde sig till nyttiga idioter Den där frivilligheten var inte så frivillig med andra ord. I samma veva gjorde sig journalister och media till nyttiga idioter och matade ut maktens budskap: ”titta alla föräldrar väljer sexårs till sina barn”.

(Ja, vad ska de göra liksom när de inte får ha kvar barnet i förskolan längre).

“Men vad korkad du är, tyckte vissa” Inte någon ifrågasatte att det faktiskt var ett tvång när man inte fick ha kvar barnen i förskola. Jag såg vartåt det barkade och lyfte problemet i Hemmaföräldrars nätverks Facebook-grupp, där jag varnade för att snart kommer makten säga att ”alla barn går ju redan i sexårs, så då kan vi lika gärna göra det obligatoriskt”. Men hej och hå vad korkad jag var tyckte vissa, så var det minsann inte alls, ”det var ju frivilligt… faktiskt och varför

skulle socialdemokraterna vilja ändra på det.”

Alla barn går ju redan, så då gör vi det obligatorisk Men till slut kom det när det bara fanns några få hemmabarn kvar som inte gick i sexårs: ”Alla barn går ju redan…” och voilà obligatorisk skolplikt från sex år infördes, utan några protester. Och det var ju sant. Alla hade styrts att sätta sin barn i sexårs genom olika tvingande politiska beslut, men väldigt få såg eller förstod vad som faktiskt hände och jag är tveksam om de ser det än idag.

S släppte ny testballong Hösten 2020 släppte socialdemo

kraterna en ny testballong: Obligatorisk förskola från två års ålder. Människor blev vansinniga och den namninsamling jag redan startat mot obligatorisk förskola fick på några dagar över 25 000 namnunderskrifter. Betydde det att makten då äntligen skulle lyssna till gräsrötterna? Nej, i vanlig ordning så ändrade socialdemokraterna taktik.

Tvånget kom inlindat i ett paket istället Istället för obligatorisk förskola direkt, så släppte de ett förslag om tvångsinskrivning av alla tvååringar, samtidigt som de lade ett förslag om att stoppa nyetableringen av pedagogisk omsorg (familjedaghem och flerfamiljssystem). Med en liten klausul då angående tvångsinskrivningen att för äldrar skulle kunna skriva ut sina barn igen från den förskola som kommunen placerat barnet i. Frivilligt, eller hur?

Förutom att många kommer missa detaljen om att man får tacka nej och kan skriva ut barnen igen, så kommer många inte våga. Även barn som har en väl fungerande verksamhet i pedagogisk omsorg, kommer tvångsinskrivas vilket ytterligare sänker den verksamheten, som redan idag misstänkliggörs och nedvärderas, trots att den ofta håller en mycket högre kvalitet än vad förskolan gör. Dessutom kommer det att finnas färre och färre pedagogisk omsorg när nya inte får starta.

Till slut blir förskolan obligatorisk fullt ut När det gått ett tag och alter nativen är på väg att försvinna/ har försvunnit helt, så kommer förskola från två år att bli obligatoriskt, eftersom (ni har greppat taktiken nu väl) ”alla barn redan går i förskola från två års ålder.”

Årskurser De nordiska ländernas skolsystem är inte helt identiska. Här ser man hur årskurserna i de fem nordiska länderna är fördelade (siffrorna inom parentes visar att den aktuella årskursen inte är obligatorisk): Sverige

Danmark

Finland

Island

Norge

Ålder

(0)

- (10)

Källa: Nordiskt samarbete

Förskola plus 9—10 års skolgång:

- - 16

(10)

Barnomsorg Familjepolitisk historia fortsättning

På 1980-talet fungerade dagis, som det hette då, ganska bra. Barngrupperna var mindre och personalen fler. Barnen gick inte lika långa dagar och var lediga på loven. Valfriheten var också större och fler barn gick i annan verksamhet, eller hade hemmaomsorg. Barnens psykiska välmående var bättre, liksom skolresultaten.

Beslut utan hänsyn till små barns behov 1998 infördes läroplanen och daghem blev förskola. Politikerna deklarerade att den lilla ettåringen numera var en ”elev i det livslånga lärandet”. Sedan följde fler politiska beslut som inte hade kopplingar till små barns behov: • Barn till arbetslösa fick gå i förskola (2001). • Maxtaxan infördes (2002). • Föräldraledigas barn fick börja i förskola från ett års ålder (2002).

”Så förändrades barnomsorgen från 1998 och fram till idag.”

•

Den allmänna förskolan, gratis 15 timmar per vecka från fyra års ålder, infördes. (2003) och utökades så småningom till treåringarna (2009). Maxtaxan och allmänna förskolan, gjorde att de kommunala dagbarnvårdarna successivt fasades ut och till att deltidsförskolor med verksamhet riktad specifikt till hemmabarn och barn hos dagbarnvårdare, fick slå igen.

Utökat uppdrag men mindre pengar Förskolans uppdrag utökades alltså successivt, utan att mer pengar tillfördes. För att få ekonomin att gå ihop började politikerna därför att kostnadseffektivisera verksamheten. Barngrupperna blev större och personalen färre. När det politiska målet blev att bara erbjuda en enda barnomsorgsmodell stuvades forskning kring anknytning, neurobiologi och

utvecklingspsykologi undan — och fokus hamnade istället på pedagogik. En annan sidoeffekt av förändr ingarna blev att vistelsetiderna för många små barn utökades. 50—60-timmarsveckor blev nu vanligare plus att många barn även började få gå alla lov. Barn som inte mådde bra i förskolegrupper tvingades in i verksamheten, på grund av bristen på alternativ.

Plötsligt hade vi Sveriges sjukaste yrkeskår Personalen fick mer arbete med dokumentation och ständigt fulla barngrupper ledde till mer buller, stress och fler sjukdomar. Plötsligt hade vi Sveriges sjukaste yrkeskår. Hur förändringarna påverkat barnen vet vi inte, eftersom ingen i Sverige under de senaste 40 åren forskat på vilken effekt förskolan har på barn. Några oroande tecken är dock de ständigt sjunkande skolresultaten samt den ständigt ökande psykiska ohälsan hos barn och ungdomar.

Boktipset! En undersökning visar att högläsning redan från 3-4 månaders ålder förbättrar språk- och kommunikationsförmågan. Som förälder är det möjligt att öka barnens chanser till framgång genom att främja läsning tidigt i livet.

Petter och hans fyra getter, Einar Norelius, En bok för alla. Underbar liten saga på rim, som fascinerat barn i decennier och där de snabbt lär sig texten utantill. Finns nu även i format för de allra minsta.

Ellens äppelträd, Catarina Kruusval, Rabén&Sjögren Vardagsrealism och vackra bilder till en berättelse som alla barn kan ha förståelse för. Sammanfattar livet såväl som årstiderna på ett enkelt sätt.

Fallet med det mystiska blodet, Helena Kubicek Boye och Andrea Femerstrand, Rabén & Sjögren Spännande för barn som gärna leker detektiver. Lite kittlande läskigt på en lagom nivå och så klart med en odramatisk upplösning av fallet.

Sänk kraven på hemmalivet Av: Madeleine Lidman

Inskolningstider efter sommaren och efter jullovet triggar igång mycket osäkerhet hos föräldrar. En del märker att det inte går bra att skola in, men får ändå från sin omgivning höra att de ska köra på. Andra märker hur kompisar till de egna barnen försvinner iväg och hur lekpar ken blir tom och öde, vilket ökar pressen på att följa med strömmen och göra som alla andra och placera barnet i förskolan.

Det är inte lätt att gå mot strömmen Vi människor är däggdjur och vi är flockdjur, så det är inte lätt att gå sin egen väg och följa sin magkänsla. Det gör mig ledsen att läsa om all föräldraoro och det gör mig ledsen att det ska vara svårt att välja det som känns bäst för det egna barnet. Det är därför jag efter 21 års ideellt

arbete fortsätter med att driva Hemmaföräldrars nätverk — originalet — för varje barn som får en annan uppväxt är guld värt.

Ta barns separations ångest på allvar Det gör ont i mig att se ledsna små barn stå och gråta på för skolegårdar, ensamma och över givna och det gör ont i mig att läsa om små barn som inte vill gå. Förskolan fungerar utmärkt för en del barn, alla förskolor är inte dåliga — det är inte min poäng — men tänk om vi kunde få ett samhälle där det var mer accepterat att vi väljer olika, eftersom vi är olika. Hemmaomsorg är ett utmärkt alternativ. Vi behöver bara vända på steken och berätta vad små barn behöver (och vad som kan hända om de inte får det). Där är forskningen nämligen väldigt tydlig och då

talar jag om forskning kring anknytning, neurobiologi och utvecklingspsykologi. Föräldrar är oöverträffade på att ge små barn det de behöver under de första åren.

Hemmet behöver inte vara en miniförskola Min poäng är med andra ord, ni är fantastiska alla ni som väljer tid för barn och balans mellan familj och arbete — och ni behöver inte bedriva någon miniförskola hemma för att barnen ska må bra och utvecklas bra. Det räcker att ni ger dem kärlek, närhet, trygg anknytning, god omsorg och socialt samspel med en vuxen. Tänk på att för era barn är allting nytt och spännande. När de får vara med i vardagen och hjälpa till, när ni är ute i det verkliga livet på olika platser och träffar olika människor i olika åldrar, så lär barnen sig saker.

Familjen är grunden för det sociala samspelet.

Hemmaförälder på deltid Krönika Av: Michael von Horn

“

FOTO: PRIVAT

Michael von Horn tvåbarnspappa, lärare och hemmaförälder på deltid.

Att på allvar försöka ta reda på vad som är viktigast i livet och att dessutom förverkliga detta är en utmaning för den som gläntar på den dörren. Att rangordna värderingar och principer är svårt nog och hur man prioriterar livets hårdvaluta — tiden — borde rimligtvis följa ur denna rangordning.

Jag tror inte att min familj gjort särskilt extrema val. Några tankar som varit vägledande är att vi vill vara hemma mycket med våra barn och att förskola kan vänta. Vi ser inte heltidsarbete som något självändamål, utan vill fylla livet med annat.

Vi vill vara hemma och förskola kan vänta

Vi jobbar för närvarande sam manlagt en heltidstjänst. Jag arbetar 40 procent, min sambo 60 procent och jobbfria dagar är vi med vår tvååring (tack vare tillmötesgående arbetsgivare och en fördelaktig boendesituation!). Vårt äldsta barn började på för skolan när hon skulle fylla tre år, vilket jag idag anser var alldeles

För egen del har jag länge oreflekterat hemfallit åt kort siktiga intressen, luststyrt förvisso, men varken särskilt genomtänkt eller genomkänt. Att sätta barn till världen är ett skäl att rannsaka såväl värderingar som tidsprioriteringar.

Förskola vid tre års ålder visade sig var för tidigt

Att sätta barn till världen är ett skäl att rannsaka såväl värderingar som tidsprioriteringar.

för tidigt.

Vi har gjort fler val där vi går mot normen Vi har valt bort socker, TV och skärmar samt undviker plast produkter för våra barn, vilket bitvis kan vara en utmaning — särskilt om man jobbar mot ströms i ett samhälle där sockerkonsumtion, TV och tidig förskolestart är normen.

Matpreferenserna ska inte formas av socker Det kan vara svårt att avgöra grunderna för de värderingar man har. När det kommer till sockerkonsumtion så finns ju vetenskapligt belagda hälsorisker, men frågan om socker rymmer också en etisk dimension. Vill

jag att mitt barns föreställningar om smak och matpreferenser ska formas av socker eller artificiella smakförstärkare, som skapar orimliga förväntningar på hur mat ska smaka? Att (nästan) helt utesluta det ur barnens liv är sannerligen en utmaning i vår tid.

Vardagen är enkel och utan stress Men ibland leder nog rationella tankegångar oss på villovägar. Istället borde känslan som stiger ur drömmen om ett gott liv vägleda. Min nuvarande arbetssituation är god men skulle kanske kunna kombineras med något mer prak tiskt, hantverksorienterat som komplement till läraryrket. Gärna skulle jag jobba hemifrån också. Jag gillar att tillsammans med barnen långsamt upptäcka kunskaper och insikter i samspel med andra familjer. Vi lever en ganska enkel vardag utan stress över lämning och hämtning på olika skolor och små vardagliga upplevelser kan få utrymme att upptäckas och begrundas.

vara eller ickevara på förskola. föräldragrupp på torsdagar innan Denna oro är lätt att förstå, vi hämtar storasyster tidigt på särskilt i ljuset av rådande fritids, är ljuvligt. samhällsnormer. Att mitt på dagen en måndag Min syn på barns utveckling passa på och göra ärenden och stimulans är att vi lever i ett inne i stan och sedan äta samhälle där det snarare sötpotatispommesfrites råder ett överskott med aioli är “Relationen till på stimulans och vardagslyx. mina barn trumfar snabb återkoppling. Kanske stanna den service som som En vardagslunk en stund vid en med några få byggarbetsplats olika institutioner anknytningspersoner och titta på kan tänkas framstår som långt maskiner som erbjuda.” mer attraktivt än en bökar bland gropar tillvaro präglad av en grupp av utan att behöva stressa småmänniskor med stort anknyt vidare. Dessa upplevelser ningsbehov som konkurrerar om är viktiga eftersom vi själva uppmärksamheten från några få planerar nyttan och nöjen utan pedagoger. baktankar om prestationer, “utveckling” och “stimulans”.

För mycket fokus på stimulans

Institutioner inte garant för kognitiv utveckling

En oroande tendens jag skönjer

För relationen till mina barn trumfar den service som olika

i såväl privata samtal som i diskussioner på sociala medier är fokuset på barns “utveckling” och “stimulans”. Ofta dyker detta upp i samband med barns

institutioner kan tänkas erbjuda, även om de ett visst år kallas “konceptskola” eller annan trött PR-lingo. Uppfattningen att dessa institutioner skulle

En stressfri vardag med frihet är ljuvligt FOTO: PIXABAY

I det liv jag vill lever nu framstår inte förskola som ett särskilt intressant alternativ. Att som nu, en vanlig onsdag kunna sitta på golvet långa stunder och spela gitarr bredvid min tvååring som försjunken leker med lego, är klart mysigare än att stressa iväg till en morgonsamling. Att besöka en öppen förskola tillsammans med vänner i en

utgöra den yttersta garanten för mina barns sociala och kognitiva utveckling delar jag inte. Genomsnittsbaserade index, utvecklingskurvor och pedagogiska kartläggningar framstår som inget annat än abstraktioner av en mängd datapunkter (läs: barn) och vetskapen att mina barn inte skulle råka befinna sig inom ett godtyckligt gränsvärde i förhållande till ett sådant index tar jag med ro.

Föräldraskapet har fått en ny innebörd Summa summarum så har min syn på föräldraskapet förändrats över tid och växt fram genom samspel inom familjen. Att vara öppen för

impulser från min sambo är den enskilt viktigaste orsaken till dessa förändringar.

de berättar om sin dag när de kommer hem, vill jag dela dessa ögonblick tillsammans med dem.

Livet är mer än heltidsarbete

Vi har hoppat över utlandssemestrarna

Den största skillnaden, nu mot förr, är nog viljan att undersöka vad jag känner är ett gott liv och hur jag sedan ska kunna förverkliga dessa känslor. Jag vet bara att jag vill ha ut mer av livet än heltidsarbete med uppslitande lämningar, trötta hämtningar, sena middagar och tidiga väckningar.

Att detta varit möjligt är en följd av en rad goda tillfälligheter men också uppoffringar. Vi har varit på en enda utlandssemester sedan vår dotter föddes för åtta år sedan, vi rör oss inte med mycket fickpengar, vi kör en billig enkel bil och har i allmänhet inga extravaganta vanor. Men kanske hade inte dessa tillfälligheter och möjligheter ens materialiserat sig om jag inte låtit känslor och drömmar hjälpa att mig urskilja dem. Tack familjen!

Jag vill dela barnens upplevelser med dem Hellre än att indirekt få följa mina barns resa genom livet när

Valet 2022 Av: Madeleine Lidman

Inför valet 2022 vill socialdemokraterna genomföra radikala förändringar genom förslaget om tvångsinskrivning i förskolan av alla tvååringar, samtidigt som de vill införa etableringsstopp för pedagogisk omsorg. Nyligen presenterade socialdemokraterna ett för slag om att alla tvååringar ska tvångsinskrivas i förskolan. Lite lamt påpekade man att det ska gå bra att skriva ut barnet igen, men det är knappast den information föräldrar kommer få. Och när en tid gått så tar socialdemokraterna säkerligen bort den lilla klausulen och voilà så har de infört den där kritiserade obligatoriska förskolan från två års ålder, den som diskuterades livligt i media hösten 2020. (Se artikeln på sidan 13 om hur vi fick skolplikt från sex års ålder, trots att inte någon ville ha det).

Etableringsstopp för nya dagmammor införs I samma veva tänker de lägga ett förslag om att införa etab leringsstopp för pedagogisk omsorg (familjedaghem och flerfamiljssystem).

Även barn som går i väl fungerande pedagogisk omsorg kommer att tvångsinskrivas i närmaste förskola med socialdemokraternas förslag, så det är logiskt att de samtidigt stoppar all nyetablering så de kan fasa ut det barnomsorgsalternativet på sin väg mot skolplikt för tvååringar.

Familjepolitiken går in i ett vägskäl Förra året samlade Föräldra upproret in över 25 000 namn underskrifter mot obligatorisk förskola, vilket visar att mot ståndet mot tvång är starkt hos befolkningen. När vi var ett gäng föräldrar från Hemmaföräldrars nätverk — originalet (som ingår i Föräldraupproret) som ville överlämna dessa namnunderskrifter, så ville inte någon från socialdemokraterna ta emot namninsamlingen, trots att vi kämpat i veckor med att få

någon att komma och möta oss. Det visar hur totalt ointresserade de är av att lyssna på oss vanliga små gräsrötter och ta del av vårt perspektiv i olika frågor. Därför är det heller inte för vånande att de kör på med sitt förslag om tvångsinskrivning av alla tvååringar.

S stänger inte några dörrar för skolplikt Så här säger ansvarig minister Lina Axelsson Kihlblom i Dagens Nyheter, DN, angående förslaget om tvångsinskrivning av alla tvååringar: ”Det är här steg nummer ett, förtydligar Lina Axelsson Kihlblom. Ni stänger alltså inga dörrar för obligatorisk skolplikt i förskolan? — Jag stänger inga dörrar. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.”

Tusentals familjer har fått hjälp Hemmaföräldrars nätverk — originalet, HFN, har funnits i 21 år. Organisationen som är Sveriges ledande hemmaföräldrarorganisation grundades av Madeleine Lidman som startade med två tomma händer och som arbetat ideellt under alla år. Till dags dato har tusentals familjer fått hjälp att välja ett annat liv — ett liv med tid för barn och balans mellan familj och arbete. På hemsidan: hemmaforaldrar.se hittar du mer information.

Stöttning sker i HFNs Facebook-grupp Det mesta av arbetet med att stötta, inspirera och ge föräldrar råg i ryggen att våga följa sin magkänsla och satsa på tid för barn sker via Facebook-gruppen Hemmaföräldrars nätverk — originalet. Till huvudgruppen så finns det lokala grupper över hela landet. De HFN-certifierade och äkta FB-grupperna har HFNs logotyp Hemmaföräldrar i omslagsbilden. Hos oss får du hjälp hur du ska få ekonomin att gå ihop, hur du ska kunna stanna hemma längre, hjälp om du vill starta eget, studera, eller starta pedagogisk omsorg och spara till pensionen. Den dagen det är dags att välja en annan lösning får du också hjälp i vår grupp: Barnomsorg och skola – HFNföräldrar ger råd. Du kan följa oss på twitter: @HFNhemma, på instagram: @HFNriks samt vår podd: Hemmaföräldrarpodden.

Vår filosofi Vi har en filosofi i Hemmaföräldrars nätverk — originalet, som vi arbetar efter i våra Facebook-grupper och det handlar om att ta emot stöd, men också ge något litet tillbaka genom att stötta andra. Allt enligt HFNs goda ringar på vattnet. Alla kan och orkar inte och då är det ett minimum att i alla fall följa reglerna. Känner du dig ensam om att ha valt tid för barn? Gå med i vårt nätverk och börja nätverka med tusentals andra föräldrar som gjort samma val. Varmt välkommen!