Page 1

N u m m e r 7 2 01 3

månade n s

K a r r i ä r , v e t e n s k a p, N ät v e r k

fr å g a :

Hur klarar du mörkret?

4

steg till effektiva team

lyktan som tän d e s i rym d e n

Fredrik Sjöberg om lurade kvinnor

Korta vägen

Bassam f lydde Syrien och f ick jobb d u e l l o m g r u v b ry t n i n g s i d 10

|

g r u n dvat t e n h otas s i d 2 4

|

k l i v u r ko m f o r t z o n e n s i d 6 0


Håll koll på Läkemedelsvärlden.se Läkemedelsvärlden.se är en oberoende digital tidning som g ger daglig nyhetsrapportering kring hela läkemedelsområdet g bevakar apotek, hälso- och sjukvård, forskning, läkemedelsindustri, politik och myndigheter g publicerar fakta om nya läkemedel g ger engagerade bloggare utrymme för egna reflektioner och frågor som väcker debatt g skickar nyhetsbrev två gånger i veckan En prenumeration på LmV Plus ger dig som läsare även tillgång till allt exklusivt innehåll g läs mer på www.lakemedelsvarlden.se/lmv-plus Sajten görs av en redaktion bestående av medicinjournalister. Tack vare vårt fokus på läkemedel ryms en bred omvärldsbevakning som ger sammanhanget inom ett snabbt föränderligt område. Läs våra bloggare, gilla oss på Facebook och följ oss på Twitter. Vi vill vara din digitala favorit!

Petra Hedbom chefredaktör www.lakemedelsvarlden.se

Läkemedelsvärlden | Box 1136, 111 81 Stockholm |

BESÖKSADRESS Wallingatan 26 A, Stockholm

| TEL 08-723 50 00


Innehåll

nr 7 2013

36

m å n a de

ga: n s f rå

Hur

u klarar d ? t mörkre sid 8

Banbrytande avtal för doktorander på KI Som första universitet i landet försvinner lönestegarna för doktorander på Karolinska institutet.

sid 14

Lyktan som tändes i rymden Att skicka ut en lykta tillsammans med en filmkamera i rymden trodde ingen var möjligt.

sid 24

Krossat berg Att ersätta naturligt grus från grusåsar med krossat berg är inte så lätt som det verkar.

sid 36

Så bygger man effektiva team i fyra steg. Fokusera mer på jobbet och mindre på femkamp på Grönan.

38

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se R E D A K T I O NEN

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86

Läs om grunderna för UGL, utveckling för grupp och ledare, enligt psykologiforskaren Susan Wheelan.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.

Nästa nummer kommer ut den 30 jan med annonsstopp den 13 jan. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Lina Alriksson. Övriga reportrar: Johanna Rösth JR, Marita Teräs MT, Martin Wänerholm MW

A NN O N S B O K N I N G

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

Bassam Shaksheru, biomedicinsk analytiker från Syrien.

Vägen till effektiva team

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 750 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.


Vågar du kliva ur din komfortzon? Jag fascineras av människor som brinner för något. Hur galna idéerna än är så ska de genomföras till varje pris. De beskriver det som att man kommer in i ett flow där fokus finns på bara en sak. Det fick filmaren och naturvetaren Björn Lindfors uppleva när han gick i land med ett projekt som ingen trodde var möjligt. Han skickade ut en lykta 30 kilometer i rymden. I en ram av kolfiber var en kamera monterad som filmade hela äventyret. Länge såg det ut som iskristallerna på linsen skulle göra det omöjligt att filma. Men så plötsligt, bara någon kilometer före vändningen så dunstade iskristallerna. Och allt blev glasklart. Projektet var i hamn. I det här magasinet skriver vi om ännu en naturvetare som drivs av passion. I trettiogradig kyla leder han överlevnadskurser, där deltagarna livnär sig på örter och bär från skogens skafferi. Det är bivack som gäller och en riktigt varm sovsäck. Naturvetarnas chef för Marknad och rekrytering, Erik Palmqvist delar med sig av sina bästa tips för hur man överlever i vildmarken. Här avslöjar han också vilka fem prylar han väljer att ta med sig på sina strapatser. Sovsäcken hamnar i topp – sömnen är extremt viktig för att man ska lyckas lösa svåra problem och fatta rätt beslut. Den lärdomen och andra erfarenheter från extrema situationer har vi alla nytta av i vardagen. Tror det är värdefullt att då och då kliva ur sin komfortzon och utsätta sig för helt nya saker.

ch e fR edaktör

N AT U R V E TA R E I M E D I A

SM H I är modernast i Sverige SMHI har blivit utsett till Sveriges modernaste myndighet 2013. Juryns motivering lyder: ”SMHI är i bred mening en bra exponent för den moderna staten. Här finns maximal kundorientering, största möjliga öppenhet och frimodig användning av den senaste tekniken för att utveckla en ännu bättre verksamhet och ännu säkrare väderprognoser.” – SMHI har ett arbetssätt och en organisation där vi vill ta till vara varje medarbetares professionella kompetens. Utmärkelsen är mycket hedrande och går till hela vår myndighet och alla 660 medarbetare, säger Lena Häll Eriksson i ett pressmeddelande. Norrköpings tidningar i november

Kemister spås en ljus framtid enligt Saco. Detsamma gäller biomedicinska analytiker, djursjukskötare och naturvetare inom trädgård och landskap.

”Länge leve biologerna” Ulf Dageby, deltagare i TV4-programmet Så mycket bättre. Han hyllade biologerna som värnar naturens mångfald, bland annat fåglar.

Systemfel bakom diagnosmiss Jämtlands läns landsting har gett fel provsvar till över hundra kvinnor som har testats för livmoderhalscancer. Dålig kommunikation och ensamarbete pekas ut som orsaker till misstagen, liksom bristen på cytodiagnostiker, som allt oftare jobbar på distans. En slutsats från Uppdrag gransknings program är att det i sjukvården finns ett systemfel med brister i kvalitetskontrollen och att föreskrifterna inte följs. Uppdrag granskning, SVT 13 november

4

N A T U R V E TA R E

N R7 2013


OPINION

L e dar e N

I var de la c ru z , f ö rbundsord f ö rande

Hur vill du se Naturvetarna i framtiden? Hur ser Naturvetarna ut om fem till tio

år? Den frågan ställde jag till ledamöterna i styrelsen på mötet i oktober. Det blev startskottet för de framtidsdiskussioner som nu tar form. Den utmanande uppgiften ligger på styrelsens bord och ett förslag ska presenteras på kongressen 2015. Ett mål är att utveckla nya värden till medlemskapet! Jag är övertygad om att det är nödvändigt för att ligga i framkant och fortsätta vara attraktiva för landets naturvetare. Saken ställdes på sin spets på min förra arbetsplats när jag som ordförande för den lokala akademikerföreningen värvade nya unga medlemmar. Motfrågan från dem blev direkt: ”Vad får jag ut av medlemskapet?” Det är en kaxig fråga som kräver ett bra

svar om hur vi kommunicerar den service vi erbjuder medlemmarna i allt från löner, villkor och karriär till opinionsbildning i frågor som påverkar naturvetare i sin yrkesroll.

Nu ställer jag samma fråga till dig som

läsare. Hur ser du på Naturvetarna i framtiden? Vad tycker du vi ska utveckla för att Naturvetarna ska vara ett förbund i tiden? Kontakta era kollegor, ombud och era re-

presentanter för professionsföreningarna och prata framtid. Träffar ni på någon i styrelsen så är ni varmt välkomna att prata med oss. Självklart kan ni mejla eller ringa. För oss i styrelsen är det viktigt att ni ger oss impulser till framtidsfrågorna. Vår förhoppning är att till nästa förbundsråd 2014 kunna presentera några huvuddrag.

För statens och branschens satsning med 65 miljoner kronor på livsmedelsforskning. Syftet är bland annat att minska matsvinnet och att hitta hållbara proteinflöden och produkter i livsmedelskedjan. För regeringens dåligt förberedda förslag om högskolestiftelser. Efter massiva protester har regeringen lyckligtvis dragit tillbaka förslaget.

Ett år har gått sedan kongressen då jag valdes som Naturvetarnas ordförande. På det stora hela känns det som ett bra år och arbetet i styrelsen har varit händelserikt. Fokus har legat på att forma styrelsen och att följa upp verksamhetsplanen. Styrelsen har också arbetat med

hur vi vill att Saco ska utvecklas. Ett förbundsråd i en ny form med fler ombud har vi hunnit med. Det var ett bra och aktivt förbundsråd som avslutades med pompa och ståt i Nobelmuseet där vi delade ut pris för bästa doktorsavhandling och examensarbete i fysik. Jag har också hunnit med att besöka våra fackliga kollegor i de nordiska grannländerna och konstaterar att vi är rätt lika och delar många dagsaktuella frågor. #

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna

Ivar de la Cruz

ivar.delacruz@naturvetarna.se

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

5


Na -debatt h ä r få r n at u r v e ta r e o c h a n d r a c h a n s at t g e s i n a sy n p u n kt e r i a kt u e ll a f r åg o r, m e d ko p p li n g t i ll n at u r v e t e n s k a p.

BOT-avdrag skapar jobb för naturvetare Efter RUT och ROT kommer nu BOT; ett skatteavdrag som innebär att fler kan få råd att köpa tjänster för hälsan. I större utsträckning kan vi själva styra över våra liv och vår livskvalitet. Långtidssjukskrivningar förebyggs och ekonomin påverkas positivt – även hos företagen och i samhället. BOT-avdraget ökar individens möjligheter att ta hand om kropp och själ och har samma arbetsmarknadsmässiga fördelar som RUT- och ROT-avdrag: fler personer får råd att köpa tjänster, efterfrågan och antalet arbetstillfällen ökar och fler företag startas i branschen. Bara under 2012 skapades 1 600 nya jobb tack vare RUT. Liknande regelverk för tjänster som har med hälsa och förebyggande vård att göra bedöms ha minst lika stor potential. BOTavdrag ökar möjligheterna för småföretagare i hälsobranschen och leder till minskad arbetslöshet, bland annat för dietister och nutritionister. BOT har dessutom en betydande samhällsekonomisk dimension i form av minskade kostnader för ohälsa som idag betalas av både

OPINION

6

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

individen, samhället och arbetsgivaren: mindre övervikt, färre onda ryggar, kroppar som fungerar bättre – och mindre vårdkonsumtion. Minskad läkemedelsanvändning vid sjukdomstillstånd som påverkas av matvanorna, såsom fetma, värk, ångest, diabetes typ II, sömnproblem, och hjärtkärlsjukdomar som högt kolesterol och högt blodtryck. Mindre sjukfrånvaro, ökad effektivitet på jobbet – och bättre livskvalitet. När sjukdomsförebyggande behandlingar blir tillgängliga även i grupper med lägre inkomst, ökar jämlikheten i vården. Individen får större möjlighet att ta ett eget ansvar, och även de som bäst behöver det får råd att ta hand om sin hälsa. För privatpersoner innebär det att man till ett rimligt pris kan

få bra rådgivning och behandling innan man blivit sjuk – och för sjukvården ett minskat tryck när det gäller livsstilsrelaterade sjukdomar. Ökad produktivitet och ökade skatteintäkter är andra förväntade samhällsekonomiska fördelar. BOT har på många sätt en positiv påverkan på samhällsekonomin och individens välmående, och bör vara ett naturligt steg för att förbättra hälsan hos svenskarna, stärka utsatta grupper och öka jämlikheten i vården. Kajsa Asp Jonson, leg. dietist, Mersmak kommunikation

Fakta B OTav draget BOT-avdraget gäller tjänster till privatpersoner i syfte att förebygga ohälsa. Skatteavdrag får göras för kostrådgivning, personlig träning, samtalsterapi och behandlingar såsom massage och akupunktur. Förslaget har presenterats i samtliga politiska partier och tagits emot väl hos merparten. Förhoppningen är att BOT blir verklighet inom en snar framtid. Läs gärna mer på www.botavdraget.se


OPINION

K omm e n tar e r fr å n w e bb e n

Jobba för rättvisemärkta gruvor

D uellen : Är det f ö r l ätt att ö ppna gru vor i Sv erige ?

S e sidA N 10 .

Råvaror till datorn och mobilen Markanvändning när de flesta gruvor är underjordiska, ja det är härligt med ankdammen Sveriges perspektiv. Utan gruvorna i Kiruna och Malmberget skulle knappast de samhällena finnas där. SNF är som vanligt extremt enögt och jag undrar i mitt stilla sinne vilka råvaror som ingår i den dator, mobil eller surfplatta som Mikael Karlsson använt för att föra fram sina egenintressen? Rutger

M Å N A D E N S F R ÅG A :

Att börja arbeta för internationell miljö- och fairtradecertifiering av gruvor som vi importerar metaller och mineraler från, vore ett sätt att minska problemen för miljö och människors hälsa vid gruvdrift i andra länder (precis som certifiering av många andra varor). Vid gruvbrytning i Sverige, och även utomlands, borde mer av intäkterna gå tillbaka till landet eller lokalsamhället. Varför ska det mesta av vinsterna skänkas bort till utländska storföretag? Och det är väl klart att man för alla gruvor överallt bör arbeta för en bättre miljöhänsyn. Pontus

M Å N A D E N S F R ÅG A :

N y hetsbre v nr 9 - 210 3

S e sidan 12.

Vad gör du för trivs eln på jobbet?

Vilket är ditt bästa tips för att må bra i vintermörkret?

Jag har hunden med mig på jobbet. Han är mer populär än jag. Janne

Lyft varandra Försöka behandla alla lika – även chefen och lönebidragarna! Man skojar med alla, försöker hjälpa alla med det man kan, pratar inte skit bakom ryggen. Lyft varandra! Ulla

”Lyssnar – och det är guld värt! ”

Eva

Jag startar morgonen med en hundpromenad i rask takt oavsett väder. Det blir en fin start på dagen både för kropp och själ. Birgitta

Ljusterapi-lampa på jobbet Första 15 minuterna på jobbet varje dag under den mörka årstiden sitter jag vid min ljusterapi-lampa och jobbar vid datorn. Allt fler på jobbet har skaffat en egen och det fungerar. Lätt märklig känsla i början men det har avsedd effekt. Som naturvetare har jag självklart kollat upp mekanismen bakom och det finns god vetenskaplig grund att hävda att det fungerar. Med rätt våglängd och rätt intensitet samt rätt tid på dygnet blir man helt plötsligt såväl gladare, piggare som allmänt trevligare. Erik

5 700 kelvin Jag köpte en dagsljuslampa, 5 700 kelvin. Har den som köksbelysning, äter frukost, middag och sitter i detta ljus och arbetar under kvällen. Känner mig lite piggare på morgonen. Köpte också en till min trötta dotter, hennes förändring var mycket markant. Hon gick från puppa till långsam larv och är nu en pigg flygande fjäril. IcyY

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

7


NYHETER

Banbrytande avtal för doktorander på KI Äntligen får doktoranderna på KI chans att påverka sin lön. Lönestegarna försvinner och ersätts av individuell lönesättning. – Det här är rätt väg att gå för att förbättra villkoren för doktorander, säger Andreas Nyström, ordförande för Saco-S på KI. Lönestegen, som i praktiken har varit en lönenivå för alla doktorander försvinner nu, berättar Andreas Nyström. Han har tillsammans med Patriq Fagerstedt och Karl Bodell i löneförhandlingskommittén förhandlat fram det nya avtalet med KI. I ett första steg på vägen till lönesättande samtal mellan chef och medarbetare kommer Saco-S att förhandla om lönerna kollektivt för medlemmarna. – Vi kommer att jobba hårt för att höja och differentiera lönerna för våra medlemmar. Jag är optimist och tror på detta, säger Andreas Andreas Nyström. Nyström.

vi s ar vä g en

För st i lan d et

I dagsläget ligger 82 procent av doktoranderna på KI på den avtalade lägstanivån i stegarna. För de flesta innebär det 25 600 kronor från och med tredje året

8

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Lönen blir ett kvitto på prestation och resultat

som doktorand. Fram till dess har de flesta doktorander gått på utbildningsbidrag. Någon ytterligare höjning sker normalt inte då man oftast byter tjänst vid disputation. – Det här är utan tvekan rätt väg att gå för att få bättre villkor för doktorander på KI. Avtalet är undertecknat av båda parter och vi är först i landet med den här modellen. Andreas Nyström menar att båda parter vinner på den nya lönemodellen, som redan tillämpas för andra akademiker på KI. – Lönestegen har hållit nere lönerna, vilket har gjort det svårare att rekrytera doktorander. Med individuella löner kan doktoranderna motiveras att göra ett bättre jobb. Lönen blir ett kvitto på prestation och resultat.

vända lönesättningen som ett verktyg att styra verksamheten. När börjar det nya avtalet att gälla? – Egentligen 1 oktober. Löneförhandlingarna rullar vidare nu.

Hur påverkas de som inte är med i Naturvetarna eller annat Saco-förbund? – De går på ST:s avtal och behåller lönestegen utan möjlighet att påverka sin lön. När slår de lönesättande samtalen igenom på bred front? – Vi håller på att implementera den modellen. År 2016 är planen att den ska tillämpas på hela KI. LEL

Gäller d irekt

Han förklarar att även arbetsgivaren vinner på att kunna an-

KI är först i landet med att ta bort lönestegarna för doktorander.


Hallå där!

Så tycker doktoran d erna:

Janne Agerholm Doktorand i socialmedicin

– Det är vettigt att det

blir som på övriga arbetsmarknaden. Nu får jag chans att förhandla om min lön varje år, men även med den tidigare modellen var det möjligt att förhandla kring ingångslönen. När jag började 2011 fick jag en tusenlapp mer än vad lönestegen stipulerade.

Hur tror du det kommer att gå?

– Det kan gå åt båda håll. De som har bra förhandlingssits vinner på detta, medan till exempel utländska doktorander och nyutbildade kan få det tuffare eftersom det nu inte finns en minimilön längre, säger hon som själv är från Danmark.

Hur firar ni? – Vi har firat under hela hösten, bland annat med en hållbarhetsfestival. Mousserande björksav, som en av våra tidigare studenter har tagit fram, skålade vi med. En innovation alltså? – Ja, den produkten är en bra symbol för hur vi jobbar med att gifta ihop hållbarhet och innovation, genom att använda en lokal råvara. Ännu ett signum för ekoingenjörer är att de skolas till att bli entreprenörer. Det är ett problem att många naturvetare inte är så pigga på att bli företagare.

Vad tillför de? – Det blir fruktsamma möten mellan naturvetare och entreprenörer. De läser ihop ungefär 70 procent av tiden, men identiteterna är tydliga, vilket bland annat tar sig i uttryck i grupparbetena där studenterna snabbt intar sina roller.

Doktorand i klinisk neurovetenskap

jag hoppas att det blir en bra löneutveckling för alla. Det är viktigt att känna till vad som krävs för att kunna höja sin lön, till exempel om det har att göra med antal publiceringar, hur många kurser man har gått eller att man följer sin studieplan.

Ekoteknik på Mittuniversitetet i Östersund fyller 30 år. Andreas Englund är läraren som har varit med och utvecklat utbildningen som förenar hållbarhet, innovation och entreprenörskap.

Vilken roll får de nya ekoentreprenörerna? – Vi har tagit entreprenörskapet ett steg till och startat en inriktning mot det. Vi har öppnat upp för lite nya bakgrunder, som ekonomi och samhällsvetenskap. Det har gjort att fler studenter söker sig hit och att kurserna är fyllda.

Alva Appelgren

– Tanken är god och

S ka nat u r v e ta r e b li en t r e p r en ö r e r ?

Hur tror du det kommer att gå?

– Det kan både bli en fördel och nackdel, bland annat beroende på vilken handledare man har och i vilken grupp man ingår. Tillgången på resurser och pengar kommer att påverka lönesättningen. Det som gör mig tveksam är om löneutvecklingen blir baserad på antal publiceringar.

Hur är det internationella inslaget? – All undervisning är på engelska och en stor del av studenterna är utländska. På masternivå är nästan alla från andra länder, som Kina och Australien. Vi har alltså lyckats upprätthålla en bra nivå trots att de utanför EU får betala för sin utbildning. Var jobbar ekoingenjörerna och ekoentreprenörerna? – De första entreprenörerna blir flygfärdiga först 2015. Ekoingenjörerna hamnar både inom näringslivet och i kommunerna, ofta som miljöansvariga eller att de jobbar med miljöledningssystem. LEL

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

9


DUELLEN Är d et f ö r l ätt att ö p p na g ruvo r i Sveri g e ? Miljö och industri står ofta mot varandra när nya gruvor ska öppnas. Geolog Mugdim Islamovic på SGU tycker att den miljöprövning som görs i dag är tillräcklig. Naturskyddsföreningen vill se skärpta regler och hävdar att Sverige är ett av världens gruvvänligaste länder.

JA

Mikael Karlsson, ordförande för Svenska Naturskyddsföreningen

N EJ

Mugdim Islamovic, geolog och utredare på Sveriges geologiska undersökning, SGU

1 . Ta r m a n t i llr äc k li g a h ä n sy n t i ll m i l j ö o c h n at u r vä r d e n n ä r n ya g r u vo r ö p p n a s ?

– Nej. Inte alls. Minerallagen är välkänt svag ur ett miljöperspektiv. Trots det höjs röster för att underlätta ännu mer för mineralindustrin. Det är beklagligt. Minerallagen behöver skärpas.

– Ja. I Sverige värdesätter vi ofta vår natur och miljö högre än i andra länder. Alla har väl rätt till en frisk miljö och fin natur. Det kan inte vara bättre att bryta metaller och mineral i länder där lagstiftningen har mildare krav och rovdrift kan pågå utan konsekvenser.

2 . Ä r d e n j u r i d i s k a p r öv n i n g e n f ö r at t ö p p n a e n g r u va f ö r o m s tä n d li g ?

– Absolut inte. I internationella jämförelser klassas Sverige som ett av de länder i världen som har den mest gruvvänliga lagstiftningen. Därför finns ingen anledning att luckra upp regelverket ytterligare, som en statlig utredning föreslår. Det är viktigt att både miljökrav och processer måste säkerställa en så liten påverkan som möjligt. Så är inte fallet idag.

Nej. I somras tog SGU i samråd med Naturvårdsverket, på regeringens uppdrag, fram en vägledning för prövning av gruvverksamhet. Den omfattar hela prövningsprocessen, från undersökning till en gruva i drift. Följer man vägledningen att öppna en gruva minskar väntetiderna avsevärt utan att man rubbar på lagen.

3 . Va d väg e r t y n g s t v i d e n p r öv n i n g n ä r M i l j ö b a lk e n o c h m i n e r a ll ag e n k r o c k a r ?

– Bilden är komplicerad. Man får till exempel inte prospektera i nationalparker, men hårresande nog kan det ske naturreservat. Miljöbalken har en långt svagare inverkan på minerallagen än på många andra lagar som rör markanvändning. Exempelvis tillämpas inte miljöbalkens viktiga regler om allmän hänsyn och miljökvalitetsnormer vid beslut enligt minerallagen.

– Frågan är lite missvisande. Båda lagarna ingår i en prövning. De konflikter som uppstått på den senaste tiden mellan två riksintressen måste jag förklara att båda riksintressena är utpekade i Miljöbalken och att vid avvägningen vad som ska prioriteras tittar man på flertal faktorer, bland annat de ekonomiska och sociala, och väger av vilket som har den största samhällsnyttan.

4 . To lk a r m a n l ag e n på s a m m a s ätt i tät b e f o lk a d e o m r å d e n s o m i n o r r l ä n d s k g le s byg d ?

– Det är nog så att man inte skulle få anlägga en gruva mitt i Göteborg eller Stockholm, men gruvorna i Kiruna och Malmberget visar ju att gruvlagstiftningen kan fara hårt fram även med människor i tätorter. Om inte minerallagen skärps ur ett miljöperspektiv finns det anledning att oroa sig såväl i glesbygd som i en del mer tätbefolkade områden.

– Ja. Vill man öppna en gruva i Stockholms innerstad skulle det vara omöjligt, men inte för att man tolkar lagen på olika sätt, utan just för att man följer lagen. Det är inte bara en lag som man tittar på, utan det är flera lagar med strikta bestämmelsen som man måste följa när man beviljar en bearbetningskoncession.

5 . På v i lk e t s ät t v i ll d u s e e n f ö r ä n d r i n g av l ag e n ?

– Miljöbalkens regler måste få fullt genomslag i minerallagen. Egentligen bör nog reglerna skrivas om och inordnas i miljöbalken. Vidare följer av internationell rätt att talerätten i minerallagen ska utvidgas, så att fler miljöaktörer kan väcka talan och att även undersökningstillstånd kan överklagas. Användningen av mineral måste även ses i ett kretsloppsperspektiv som leder till mer återbruk och återvinning.

10

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Minerallagen är ganska bra, men det är klart att den kan bli bättre, som till exempel en höjning av dagens låga mineralersättning. Hur stor höjning kan jag inte uttala mig om men den borde ses över. Även bestämmelser om efterbehandling borde ses över, så att staten och skattebetalare inte behöver stå för merparten av kostnaderna om något går fel.


NYHETER

Ny myndighet för fo lkh älsa

inn o vati o n Lika enkel som genial är Petra Wadströms uppfinning Solvatten, som både värmer och renar vatten med hjälp av solen. En guldmedalj och 250 000 kronor är prissumman från Sveriges Ingenjörers Polhemspris. Redan har 80 000 människor i tjugo länder fått tillgång till rent vatten tack vare uppfinningen. I en tvådelad vattendunk, som viks upp som en bok, renas vattnet genom ett filter. Sedan gör solen resten, där uv-ljuset oskadliggör mikroorganismerna. Efter två till sex timmar kan tio liter rent vatten tömmas ut på andra sidan. LEL

fu s i o n Efter nyår startar den nya Folkhälsomyndigheten. Då slår Folkhälsoinstitutet, Smittskyddsinstutet och delar av Socialstyrelsen ihop sina påsar. Tanken är att den nya myndigheten ska ta ett helhetsgrepp om folkhälsan. På ett effektivare sätt än i dag ska man främja folkhälsan och jobba med smittskydd och göra epidemiologiska och mikrobiologiska analyser. På kort sikt påverkas inte naturvetare inom nuvarande Smittskyddsinstitutet, SMI, av förändringen. Redan tidigare har forskningen flyttat över till främst KI. – För oss naturvetare är det ingen positiv förändring, men vi får gilla läget. Å andra sidan kan det ske en viss utveckling på labsidan, säger Sven Löfdahl, ordförande i den lokala Saco-föreningen på SMI. LEL

Jan Björklund

F oto: naturvetarna

o m s tritt Protesterna mot att införa högskolestiftelser har varit massiva. I alla fall mot det förslag som regeringen presenterade i somras. Regeringen svarade med att dra tillbaka sitt förslag. Det mesta talar ändå för att Jan Björklund, som gillar idén med stiftelser, kommer tillbaka med ett nytt förslag efter att det har utretts en runda till. Tanken var att ge högskolorna större frihet. Som egen juridisk person skulle man kunna bygga upp eget kapital, ta emot donationer och bilda bolag. Det övergripande målet var att höja kvaliteten och nå en internationellt hög nivå. Kritiken har sett lite olika ut. En rad professorer och lektorer har varnat för att oberoendet hotas. Medan andra inte är emot stiftelseformen i sig, men att den behöver utredas mer.

– Det är bra att regeringen ser över hur högskolan är organiserad. Myndighetsformen är inte optimal. Därför är det synd att regeringens förslag var så skissartat. Det saknas till exempel garantier för rättssäkerhet och hur man säkerställer möjligheten för studenter och anställda att påverka, säger Sofie Andersson, utredare på Naturvetarna. Hon hoppas att regeringen använder den extra utredningsrundan till att verkligen fundera över kritiken. – Jag hoppas också att man vågar släppa idén om stiftelser. Målet måste vara att hitta den bästa strukturen, och inte att ta hem politiska poäng. LEL Foto: regeringskansliet

Bakläxa för högskolestiftelser

Sofie Andersson

Foto: S o lvatte n

Solvatten vann Polhemspris

46% har koleldningen i kraftvärmeverken ökat med efter regeringens sänkning av koldioxidskatten.

Det visar SCB:s energistatistik som har mätt förbrukningen första halvåret i år jämfört med samma tid förra året. – De sänkta koldioxidskattern tränger undan förnybara biobränslen, vilket förstärks av att utsläppsrätterna nästan är gratis i dag, säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. LEL

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

11


M ånadens fråga :

r ö f s ip t a t s ä b t it d Vilke t ä r r et? k r ö m r e t in v i a r b å at t m Den biologiska klockan rubbas under den mörka årstiden. Vissa blir deppiga, medan andra tänder ljus och skapar mys. Nu vill vi veta vad du gör för att hålla humöret uppe. Kommentera på www.naturvetare.se

12

N A T U R V E TA R E

N R7 2013


NYHETER

Fyll på med ljus På morgonen är vi som mest mottagliga för extra ljus. Men även fysisk aktivitet och mörk choklad får oss att bli piggare så här års, enligt professor Torbjörn Åkerstedt. Ljuset är en nyckel till att må bra under den mörka årstiden. – Det finns en klar koppling mellan vakenhet och dagsljusets längd. Hormonet melatonin, som stiTorbjörn Åkerstedt muleras av mörker, gör oss sömniga, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforsknings-institutet. Han förklarar att melatoninet når sin topp vid fyratiden på natten. När vi är vakna ska det vara borta, men så fort mörkret kommer smygande så sipprar det ner och får oss att gäspa. – Ljuset aktiverar det retikulära systemet, som är något av motorn i hjärnan. Fysiologiskt har ljuset två effekter: Det trycker bort hormonet och stimulerar ögat som gör att hjärnan håller sig vaken. R e s ti ll solen

Men det finns lösningar när det naturliga ljuset inte räcker till. Behandlingslampor har positiv effekt, liksom att resa till sydligare breddgrader. – Även fysisk aktivitet hjälper. Det höjer nivån av serotonin, som håller oss pigga. Mörk choklad har också antidepressiva effekter.

Allt som förhöjer stämningen och gör dig på gott humör är positivt för välbefinnandet Under den mörka årstiden är det vanligare med sömnstörningar. – Den biologiska klockan behöver input från ljuset. Vid ljusbrist senareläggs den biologiska klockan, vilket kan ge sömnsvårigheter. Det är straffet för att bo på nordliga breddgrader. Den bästa effekten av tilläggsbelysning får man tidiga morgnar. – Dra på ljuset vid frukostbordet och helst ännu tidigare. I andra änden ska starkt ljus undvikas på kvällen. Forskning visar att även datorskärmar påverkar. Särskilt det blå ljuset, med våglängder runt 450 nanometer har störst effekt. Mys faktorn s ka inte un d er s kattas

Därmed inte sagt att det är kört att ta en promenad mitt på dagen. – Dagsljus är alltid värdefullt. Att jobba i ett föns-

ter-

terlöst rum är därför ingen bra idé. Det är dock möjligt att kompensera med artificiellt ljus. Men naturligt ljus är alltid bäst. Hur verkningsfull är behandlingslamporna? – De brukar fungera bra. De har en ljusstyrka på runt 2000 lux på avståndet 30 centimeter. En halvtimme räcker för att få optimal effekt. De ska jämföras med ljusstyrkan mitt på dagen en molnig dag i november. Den brukar ligga på 1500 lux. En solig sommardag går den upp till 100 000 lux. Kan tända stearinljus hjälpa? – Mysfaktorn ska inte underskattas och inte heller placeboeffekten. Allt som förhöjer stämningen och gör dig på gott humör är positivt för välbefinnandet. Däremot är ljuset från stearinljus bara en lux. # LEL

Välj de mörka bitarna. N R7 2013

N A T U R V E TA R E


R E P O R TA G E T

Lyktan som Det högtflygande projektet Lyktan goes to space höll på att falla på mållinjen. Men på 25 kilometers höjd dunstade iskristallerna från kameralinsen och allt blev glasklart. Filmaren Björn Lindfors antog den naturvetenskapliga utmaningen att göra det ingen trodde var möjligt. TEXT

14

N A T U R V E TA R E

lar s-e r i k li lj e bäck

N R7 2013


R E P O R TA G E T

>

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

15


H

istorien om lyktan i rymden började som en galen idé. Det var filmaren Björn Lindfors som ville göra det omöjliga. Han har bland annat producerat en film om naturvetare i olika roller och dess betydelse för samhällsutvecklingen. – Att skicka upp en lampa, tre filmkameror och en gps upp till 27 000 meters höjd skulle inte gå att göra. Den tanken fascinerade mig, så jag antog utmaningen. Björn Lindfors, som är naturvetare i botten, fick med belysningsföretaget Ateljé Lyktan på resan. Sedan tidigare producerar han filmer för företaget, som förstås såg en pr-vinst. E s rang e nappad e

– Många bitar skulle falla på plats innan vi kunde släppa iväg ekipaget. Lyckligtvis nappade Esrange Space Center, SSC, som gav tillstånd och arrangerade uppsläppet i Kiruna. Med sitt nordliga läge har Esrange utvecklats till ett rymdcentrum i Europa. – Jättekul att det gick så bra. Det var en spektakulär händelse, även om vi har hissat upp större ballonger tidigare. Den här hade en volym på 500 kubikmeter, säger Mattias Abrahamsson, rymdingenjör på SSC. Det ska jämföras med den ballong de skickade iväg på uppdrag av forskare från KTH som skulle undersöka gammastrålningen i rymden. – Den ballongen var gigantisk med en volym på drygt en miljon kubikmeter, motsvarande dubbla Globens storlek. För SSC var projektet lyktan det första i sitt slag. Normalt jobbar de med uppdrag för vetenskapen.

16

N A T U R V E TAR E

N R7 2013

– Vi tyckte det var spännande att filma hela projektet. Det är också ett sätt att få uppmärksamhet för det vi gör här på Esrange. Och på köpet fick vi en bra utbildning eftersom vi själva brukar filma, säger Mattias Abrahamsson. Vi n dar na utmanad e

Känslan av science fiction är påtaglig inför släppet av ballongen och stämningen är laddad. Kommer det fyra kilo lätta ekipaget att klara påfrestningarna i form av extrem kyla, fukt och den tunna luften? – Den stora utmaningen var vindar-

Att skicka upp en lampa, tre f ilmkameror och en gps upp till 27 000 meters höjd skulle inte gå att göra. na, som kunde äventyra hela projektet. I vanliga fall har vi en månad på oss att invänta det optimala vädret. Nu hade vi ett tidsspann på två dagar, säger Mattias Abrahamsson. Innan dess gick inte mycket som Björn Lindfors hade tänkt sig. Ingenjören, som skulle bygga konstruktionen, hoppade av tio dagar innan start. Allt var bokat och klart med helikopter, medarbetare och filmkameror som Canon sponsrade. – Så jag kontaktade en uppfinnare som med kort varsel gav goda råd och hjälpte mig att konstruera en ram som skulle klara 80 minusgrader. Inget lämnades åt slumpen, som till exempel att det krävdes ett speciallim som klarade påfrestningarna. För att inte överskrida viktgränsen på

fyra kilo byggdes lådans ram i kolfiber. För att klara de elektroniska utmaningarna kallades en ny ingenjör in. Bland annat skulle kameran trimmas in i förhållande till lampan. – Både kameran och lampan som fick ström från litiumbatterier behövde en spänningsreglering. För att få lampan att slå på och av med fem minuters mellanrum programmerade jag en mikroprocessor, säger elektronikingenjören Christopher Törnqvist. Lådan s kyd dar

Batteritid och kamerornas minneskort var begränsade. Därför gällde det att optimera användningen för att få de bilder de ville ha. Klarade elektroniken kylan? – Vi antog att lådans isolering i kombination med värme från kretskortet skulle räcka, vilket visade sig stämma. Roel Lammers, marknadschef för Canon i Sverige är inne på samma spår. – Våra filmkameror har ett inbyggt skydd mot överhettning, genom att värmen leds bort. I den extrema kylan blev det en bra temperaturbalans i den skyddande lådan. Att kameran fungerade i den miljön gläder honom. – Det här är filmkameror för vanliga konsumenter och är inte byggda för att gå upp i rymden. Att filma i rymden med den här tekniken är unikt, så vitt jag vet. Det var också därför vi nappade på den galna idén, kul med nya vinklar på saker, säger Roel Lammers. När den stora dagen i september närmade sig styrde Björn Lindfors och filmteamet bilen de 140 milen till Esrange, som ligger några mil nordost om Kiruna. De fick tillgång till en hangar att jobba i. Målet var att skicka upp ballongen dagen efter, alltså den 10 september. Det


R E P O R TA G E T

Stämningen är laddad på Esrange Space Center i Kiruna. Personalen är van vid att släppa upp ballonger, men då i vetenskapligt syfte.

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

17


R E P O R TA G E T

fanns en oro kring vädret som enligt prognoserna skulle vara växlande. Om det blåste mer än fem-sex meter per sekund hade man inte kunnat genomföra ballongsläppet. – När vi vaknade den morgonen var vädret perfekt med en klarblå himmel och svaga vindar. Fonden var den bästa tänkbara med träd som skiftade i gult och rött, som i ett drömlandskap, berättar Björn Lindfors.

rium. Oroväckande skedde landningen i ett stenigt område mitt på tundran nära finska gränsen. Innan dess hade en helikopter spanat och försökt pejla in utrustningen. Eftersom kontakten hade brutits fick de leta på marknivå. – Äntligen kunde utrustningen hittas. Konstruktionen i kolfiber, de tre kamerorna och lampan hade inte en skråma. Det fanns en oro för att ekipaget hade kraschlandat.

Som g enom ett trolls lag

Men plötsligt blev vädret sämre och vinden tilltog. Att vänta till dagen efter var inget alternativ eftersom det skulle regna då. – Som genom ett trollslag blev det vindstilla och vi bestämde oss för att köra. Ballongen och all utrustning var på plats så det var bara att verkställa uppsläppet. Allt gick enligt planen bortsett från den heliumfyllda ballongen som lyfte långsammare än de hade tänkt sig. Så i stället för två timmar tog färden tre timmar upp till vändningen på 27 000 meters höjd. Vägen ner var fritt fall med minimal inbromsning av fallskärmen i den extremt tunna luften. – På en kilometers höjd tappade tornet kontakt med ekipaget. Vi var oroliga för att det skulle sväva in över ryskt territo-

Kl. 11.14,40. Läget ser hopplöst ut, men en ljusning är i sikte.

18

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

I s kr i stalle r på li n s en

Att det inte räckte med en kamera berodde på att man ville filma från olika vinklar för att få en så heltäckande bild som möjligt. Med filmerna i tryggt förvar satte sig hela teamet för att se resultatet. De första filmsekvenserna på låg höjd med landskapet i bakgrunden var fantastiskt fina. Men när lyktan flög in i molnen hände något oförutsett. – Det hade fastnat iskristaller på linsen och man såg knappt något alls. Då gav jag nästan upp och tänkte att det var kört. Men så plötsligt syntes lyktan glasklart. Efter nästan tre timmars färd på runt 25 000 meters höjd var bilden perfekt.

Kl. 11,14.56. Kondensen börjar lätta.

Björn Lindfors är filmaren bakom det omöjliga uppdraget, som visade sig vara möjligt.

Kl. 11.16,38. Jubel när allt blev glasklart.


Vindarna var en utmaning n채r ballongen lyfte och kunde ha 채ventyrat hela projektet.


R E P O R TA G E T

E s rang e i v ete n skape n s tjä n st » Rymdbasen Esrange Space Center, SSC, är ett statligt svenskt aktiebolag, med huvudkontor i Stockholm.

» SSC äger och driver rymdcentret Esrange Space Center utanför Kiruna

» Är ett europeiskt rymdcentrum. » Jobbar på uppdrag av forskare

20

från hela världen. För att komma ut i rymden använder man sig av raketer eller ballonger. I fallet med lyktan var det en heliumfylld ballong som lyfte lampan och kamerorna till önskvärd höjd.

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

S at elli t e r pa ss a r i n orr

Två g lo be n i e n ballo n g

SSC levererar data från satelliter och styr och kontrollerar några satelliter på uppdrag. Satelliterna fotograferar jorden för att kunna studera klimatförändringar, ta fram kartor och förutse meteorologiska händelser. Data lagras i satelliten och genom antenner på jorden kan dessa överföras till bolagets kunder när satelliterna passerar i närheten. Just läget nära nordpolen gör Esrange Space Center attraktivt som område för antenner då antalet satellitpassager som kan fångas blir mycket större än vid ekvatorn där jorden har en ”tjock mage”. Satelliterna passerar nämligen i banor över nord- och sydpolen samtidigt som jorden snurrar kring sin axel. Det betyder att för varje varv satelliten gör så kan nya områden på jorden observeras.

Genom att utnyttja ett klimatologiskt fenomen i övre atmosfären under sommarhalvåret kan en ballong, dubbelt så stor som Globen röra sig medsols runt hela nordpolen och landa igen i Skandinavien. En så stor ballong kan lyfta två ton, vilket möjliggör många vetenskapliga experiment. Ett exempel är ett teleskop som från fyra mil ovanför jordytan gör det lättare att se ut i rymden. En liknande ballongflygning med ett teleskop för solstudier avslutades i mitten av juni med landning i Kanada efter en flygning över bland annat Grönland.

Var fi n n s satellite r na oc h vad g ö r de? Tv-satelliter snurrar runt jorden på 36 000 kilometers höjd. De följer jordens hastighet och hinner ett varv på 24 timmar. På så sätt är de geosynkrona. De flesta satelliter är inte geosynkrona, utan de snurrar runt jorden på ungefär 100 minuter. Satelliter som används för flygfotografering rör sig på höjder mellan 400 och 900 kilometer. För att satelliterna ska hålla sig på sin bana runt jorden korrigeras de med hjälp av en motor, med bränsle som kan räcka upp till femton år. Mest energi förbrukas vid uppskjutningen.

foto: nasa

Anledningen var att den tunna luften, med ett tryck som är närmare 30 gånger lägre än på markytan, inte kunde hålla fukt. Det gjorde att frosten som täckte linsen dunstade på ett ögonblick. Björn Lindfors och hela filmteamet kunde andas ut. De var i hamn. – Vi fick de bilder vi ville ha. Tajmningen var rätt perfekt. Kamerornas minneskort hade bara tio minuters filmtid kvar. Men varför gjorde du den här filmen? – Jag gick igång på den tekniska utmaningen att kunna filma på den höga höjden. Det är inte bara lyktans färd som är filmad, utan även förberedelserna och starten. Finns det risk för kritik? – Visst finns alltid risken för att vi blir beskyllda för att det är en fejk. Men vi kan argumentera emot i så fall. Och vi har bildbevis. #

Satelliterna har en motor som gör att de håller sig i sin bana runt jorden.


F u g les a n g i ry mde n ESA-astronauten Christer Fuglesang blev första svensken i rymden när han den 9 december 2006 åkte med den amerikanska rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen, ISS. Christer Fuglesang har genomfört två uppdrag med rymdfärjan Discovery och tillbringat över 26 dygn i rymden, varav 32 timmar på rymdpromenader. Detta gör honom till ESA:s mest erfarne astronaut när det gäller rymdpromenader. Rymdstationen ISS snurrar runt jorden på 400 kilometers höjd. På den höjden behövs inte så mycket korrigering, utan den håller sig i sin omloppsbana runt jorden. Ett varv tar 90 minuter. Helt färdigbyggd kommer den att väga 455 ton och vara tio meter lång. Sex personer finns ständigt på rymdstationen som är världens största samarbetsprojekt för att bedriva forskning i rymden.

M e r än jorde n drar Det är inte bara jorden som utövar dragningskraft på fritt svävande kroppar i rymden. Det finns inget svar på vilken höjd över jorden som dess dragningskraft upphör. Däremot blir den försumbar vid ett visst avstånd från jorden. I rymden finns dragningskraft mellan allt som har en massa.

På 27 000 meters höjd är lufttrycket bara omkring en hundradel av det på markytan (101,325 kPa).

N R7 2013

N A T U R V E TAR TA R E

21

foto: nasa

R E P O R TA G E T


Forskaren som blev affärsman Framgångssagan om Olink Bioscience visar att ett starkt nätverk och bra rådgivare kan ta en idé hela vägen från idé till produkt. För bolagets vd Simon Fredriksson, som har varit med under hela resan, var det ett naturligt steg att gå från forskning till att göra affärer. TEXT

MARI T A T E RÄS

Forskare ska inte ägna sig åt affärer. Det är ett vanligt och rimligt påstående, samtidigt som det leder tankarna fel. Avgörande är om man är intresserad av och brinner för att göra affärer eller forska. Simon Fredriksson, vd för Olink är en naturvetare som valde bort forskningen för att ta fram nya produkter. Han har disputerat och började som doktorand hos professor Ulf Simon Fredriksson. Landegren vid Uppsala universitet, en av Sveriges mest välkända forskare inom life science och pappa till en mängd molekylära verktyg. – Jag visste att jag ville ta fram produkter som andra vill använda. Det var mitt mål, säger Simon Fredriksson. Omg e d ig m e d stjär nor

Att gå från doktorand till att bli affärsman är inte helt lätt. Det gäller att skaffa sig den

22

N A T U R V E TAR E

N R7 2013

kompetens som krävs. Simon Fredriksson lärde sig så mycket som möjligt från andra i branschen under tiden som han började arbeta och fick hands-on-erfarenhet. – Omge dig med så duktiga personer som möjligt, säger han som svar på om han har något tips till andra naturvetare som vill ägna sig åt affärer. Ett starkt nätverk har varit nyckeln för att komma vidare i karriären. Han har däremot inte gått några särskilda kurser i affärsmannaskap eller ekonomi och tycker inte heller att det är nödvändigt. – Det viktigaste är engagemang och intresse, men gå en utbildning som är inriktad på det du vill göra, råder han. Rollför d e ln i ng

Vid en företagsstart är det viktigt med ett balanserat team av grundare. Alla kan inte ägna sig åt samma sak, då uppstår det lätt konflikter. Olink bestod till en början av läraktiga juniorer, samt personer med

en stark akademisk förankring och industriell kompetens. En framgångsfaktor var också att de hade tillgång till ett starkt nätverk och många bra rådgivare.

Biomarkörer för cancer kan kvantifiera upp till 92 proteiner samtidigt.

Verktyget som kvantifierar proteiner som indikerar cancer.


Olinks nuvarande vd var en av de läraktiga juniorerna. – Jag har alltid velat gå hela vägen. Det slutar inte med publicering, utan när man har en produkt som andra vill använda, säger Simon på en fråga varför han valde att lämna forskningen. Olinks affärsidé har blivit att ta fram molekylära verktyg. I Uppsala har de en perfekt placering med närhet till såväl universitetet, som Uppsala akademiska sjukhus och Uppsaladelen av Scilife Lab. Det senare har nyligen tagit fram en analysplattform utifrån en av Olinks produkter – Proseek. Tack vare plattformen kan kunder få proteiner kvantifierade genom att skicka in prover, istället för att sätta upp en helt egen analys.

Drömmen att förutse kardiovaskulära risker har man kommit ett steg närmare.

De viktigaste framgångsfaktorerna för Olink har varit att de hela tiden har varit omgivna av ett starkt nätverk och bra rådgivare. Idag är styrelsen en viktig resurs som stöttar och utmanar vd:s förslag. – Styrelsen bidrar också med kompetens när det gäller regulatoriska krav, kliniska prövningar, produktion, marknad och sälj. Vid starten behövdes framför allt kunskap om patent, finansiering och FoU. vi nnan d e strate g i

Det som höll Olink flytande i en tid där det fanns lite riskkapital var att de hade möjlighet att utlicensiera patent. När bolaget bildades sammanfördes alla grundares patent i en gemensam pool. Det gav förhandlingsutrymme och en frihet att agera. Utöver patenträttigheterna, som är en utmaning inför varje produktlansering, är det marknadsföringen som bolaget måste fokusera på. – Först tänkte jag att det inte fanns någon konkurrens. Vi hade en unik produkt, som vi ville få kunderna att berätta om, säger han. Marknadsföring är dyrt och eftersom de inte utgått från ett kundbehov från början kan det vara extra svårt att få kundernas förtroende. Idag har Olinks ledning lärt sig att fokusera, både när det gäller vilka de främst vill sälja till och när det gäller själva produktportföljen. En vinnande strategi som har lett till att bolaget vuxit och idag har hela 35 medarbetare. #

Oli n ks prod u kter Proseek Gör det möjligt att på en och samma gång kvantifiera upp till 92 proteiner, som är viktiga indikatorer för cancer.

Duolink Med hjälp av Duolink kan forskare identifiera och räkna specifika proteiner i cell- eller vävnadsprov, samt upptäcka proteininteraktioner eller modifieringar. Hittills har detta verktyg använts i mer än 700 vetenskapliga artiklar.

A f fä r sm ä n m öt e r forskare på B i o -p u b I Uppsala finns en unik arena där affärsmän möter forskare. Bio-pubarna arrangeras av Uppsala Bio och pub handlar inte om något ölhak utan står för ”Partnership University Business”. På den senaste presenterade Olink hur de gått från idé till en produkt på världsmarknaden. Eventet lockade närmare 200 personer en torsdagskväll i september.

Uppsala Bio arrangerar Bio-pubarna, där affärsmän och forskare möts. 200 personer var på Bio-puben i höstas.

N R7 2013

N A T U R V E TAR E

23


Skyddade grusåsar räddar vårt dricksvatten På bara några decennier har byggindustrin gått från naturgrus till krossat berg när vägar och hus ska byggas. Genom den förändringen har landets grundvatten räddats. Men att skapa en gruskvalitet som motsvarar tusentals år av nötning är en utmaning. te x t

Ny teknik ger bättre kvalitet och rätt form på gruset.

24

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

K i m B er g s tr ö m


TE MA – G E OVETE N S KAP

Från naturgrus till krossat berg Naturgrus är en ändlig resurs och viktigt för vårt fina svenska dricksvatten. Men det är också en viktig råvara för många byggprojekt. Idag utgörs allt mer av industrins grusbehov av krossat berg. Sverige har ett miljömål som heter grundvatten av god kvalitet. Det säger att "grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag". Det innebär bland annat att uttaget av naturgrus ur våra grusåsar måste minska. Grusåsarna fungerar både som filter för regnvatten och som reservoarer för grundvatten. Eftersom naturgruset inte är förnybart på kortare tidsskalor än tiotusentals år måste vi därför begränsa uttaget för att säkerställa en fortsatt god tillgång på bra dricksvatten. På väg att ta s lut

Miljömålen härrör från 1999. Men redan långt innan det insåg man att uttaget av naturgrus skulle ställa till problem på sikt. – Den här insikten går tillbaka till 1970-talets stora infrastrukturprojekt och miljonprogrammet. Då var ungefär 80 procent av allt ballastmaterial naturgrus. Den totala produktionen var också hög, på grund av alla de här byggprojekten. Man insåg att med det konsumtionsmönster vi hade då så skulle i synnerhet storstadsregi-

onerna snart utarmat sina naturgrusförekomster, säger Mattias Göransson på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Han är statsgeolog och har arbetat med bergmaterialfrågor på myndigheten sedan 1995. Ballast är samlingsnamnet på de produkter som tas fram från naturgrus och berg. Insikten ledde till att trenden vändes i början av 1980-talet. Orsaken till detta har framförallt varit två. – Det började med att dåvarande Vägverket gjorde om sina regler och inte längre accepterade naturgrus till sina vägprojekt. Sedan kom naturgrusskatten 1996, som gjorde det dyrare att utvinna naturgrus. Idag är förhållandet det omvända mot på 1970-talet – 80 procent av allt ballastmaterial är krossat berg. Det finns även andra anledningar att minska bearbetningen av naturgrusförekomster. – Själva brytningen är en miljöfarlig verksamhet. Man hanterar diesel, sprängämnen och andra kemikalier. Att göra det i direkt anslutning till vattenreservoarer är inte helt lyckat. Det finns även ett värde för natur- och kulturlandskapet i att ha kvar grusåsar.

arna är omfattande. Däremot finns det täkter som får tillstånd att fortsätta brytMattias Göransson. ningen av naturgrus. Det är i områden där länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, som beslutar om tillstånd för verksamheten, bedömer att det saknas ett ersättningsmaterial i närheten av exempelvis en betongfabrik, eller att det anses vara ekonomiskt orimligt att framställa ett ersättningsmaterial. God kunskap om geologin är grunden för en god naturresurshushållning. SGU arbetar idag med att utarbeta underlag för regionala materialförsörjningsplaner, för att hjälpa länsstyrelserna få en överblick över material- och dricksvattentillgångar i en viss region. #

Krossat berg är en mer miljövänlig råvarukälla för grus.

FÅ användningsområden kvar

Idag öppnas i princip inga nya naturgrustäkter. Det är inte förbjudet, men det ska finnas särskilda skäl för att få tillstånd, och miljöprövning-

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

25


Bergmaterial på väg Att tillverka betong enbart av krossat material har visat sig vara en svår nöt att knäcka. Det räcker inte att krossa berget till korn av rätt storlek. Bergets kvalitet är avgörande för möj-

ligheterna att ta fram ett bra ersättningsmaterial för naturgrus i betong. Vilka mineral bergarten består av påverkar kvaliteten på betongen. Likaså spelar halten av flakiga glimmermineral stor roll. Nya EU-regler säger att berget inte får innehålla för mycket radioaktiva material, och man vill att berget ska vara ganska homogent, så kvaliteten inte ändras när man spränger sig djupare in i täkten. Men det finns inga tekniska problem att tillverka bra krossmaterial för betong, och det finns relativt gott om lämpligt berg i Sverige.

Nya re cept på gån g

En övergång till enbart krossade produkter i betong kan också ställa andra krav

26

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

på betongtillverkarna. Något förenklat kan man säga att betongtillverkarna idag använder tre fraktioner för att tillverka betong. Det är inga problem att leverera de två större fraktionerna i form av krossat material. Det är den minsta fraktionen som är utmaningen. – Kunde vi gå över till att leverera flera fraktioner för betong när det gäller krossat material så skulle vi kunna anpassa materialet mycket bättre efter betongindustrins bePär Johnning hov, säger Pär Johnning, entreprenadchef för kross på NCC i Bohuslän. Det innebär också att betongtillverkarna behöver investera i ny utrustning. Men med en förfinad process kan vi kanske leverera ett material som exempelvis gör att betongen blir starkare istället. Den bergtäkt Pär Johnning arbetar på levererar sedan flera år tillbaka krossat mate-

rial till betongtillverkning. NCC:s täkt och Färdig Betongs betongfabrik pekar också på en annan viktig kugge i processen. De två anläggningarna ligger alldeles bredvid varandra i Stenungsund. Skuta att vän da

– Eftersom det har varit självklart att man använde naturgrus till betong så ligger fortfarande många betongfabriker intill en grustäkt. Det är klart att de drar sig för att ta krossat material från en bergtäkt som ligger betydligt längre bort. Men allt eftersom kross blir vanligare som ingrediens i betongen så kommer säkert betongtillverkarna att lägga sina fabriker intill en bergtäkt med bra berg istället. Det är en stor skuta att vända, men den är på god väg. I vissa regioner, som på västkusten, är redan en stor andel av all betongsand helkross. Tack vare framsynta beslut för många år sedan kommer Sverige att få behålla sina grusåsar. Tänk på det nästa gång du tar ett glas vatten ur kranen. #


TE MA – G E OVETE N S KAP

Nötning av grus på konstgjord väg Sven Henrik Norman har arbe-

tat med metoder att ta fram krossmaterial som kan ersätta naturgrus sedan mitten av 1990-talet. – Det var i samma veva som när naturgrusskatten infördes, så jag blev nyfiken. Jag såg en möjlighet för oss som leverantörer att kunna erbjuda en sådan produkt även i Sverige. Sven Henrik Norman jobbar idag som försäljningsingenjör för Metso Minerals i Norge, men har även ett förflutet inom Sandvik och andra svenska företag. Kornf or m en är avg öran d e

Naturgruskornen har av årtusenden av nötande mot varandra fått en väl avrundad form. Det gör dem väl lämpade för betongtillverkning. De kantigare och ofta mer avlånga kornen som en kross producerar kräver mer vatten, och därför också mer cement för att ge en bra betong. Cementen är både den dyraste och mest miljöstörande delen av betongen. Cement-

tillverkningen är förknippad med stora koldioxidutsläpp. Naturgruset är också förhållandevis väl sorterat i grusåsarna, vilket gör det lättare att sortera till säljbara produkter än krossat material. Men med rätt berg och rätt utrustning går det utmärkt att tillverka ett krossat material som kan ersätta naturgrus i betong. Det har Sven Henrik Norman varit med och gjort. Han har varit produkt- och produktionschef på den norska täkten Velde Pukk, som varit väldigt framgångsrik. – Med vår maskinsand kunde betongtillverkarna minska cementåtgången med runt tio procent, vilket är både ekonomiskt och miljömässigt bra. Inve stera i ny utru stn i n g

Men det kräver mer av krossanläggningen. – Det är svårt att åstadkomma rätt nednötning med vanliga krossar, som gnuggar stenen mot en metallyta, säger Sven Henrik Norman. Därför måste man ofta komplettera med en VSI-kross.

GRUNDEN FÖR ALLT SOM BYGGS

E N GÅVA F R Å N I ST I D E N

I princip allt som byggs står på en grund av bergmaterial. Större delen av bergmaterialet går till att bygga vägar, men även broar, tunnlar, flygfält och järnvägar. Andra användningsområden är markberedning till bostäder och andra hus, till att bygga själva husen, husgrunder, isolering i form av leca, tegel- eller betongpannor på taken, dräneringsmaterial, fyllnadsmaterial kring vatten- och avloppsrör, sanden under gungorna och sanden på isiga bil-, cykel- och gångvägar. Även parker, lekplatser, parkeringsplatser och grönytor byggs på bergmaterial, och det används för att filtrera vatten i våra vattenreningsverk.

Det naturgrus som huvudsakligen bryts är olika typer av avlagringar från istiden. Det kan vara avlagringar från de älvar som rann under inlandsisen eller avlagringar som bildats vid isranden. De karaktäristiska rullstensåsarna där nästan allt naturgrus bryts är isälvsavlagringar. Det finns också avlagringar som kontinuerligt bildas genom vågornas verkan mot en strand, men de utgör en liten del av råvaran. Utanför branschen kallas naturgrustäkterna ofta för grustag. Men lagen och industrin kallar dem grustäkter.

VSI-krossarna simulerar nötningen som naturgruset utsatts för. Kornen slungas i hög hastighet runt och mot varandra inne i en kammare. På så sätt nöts kornen ner, blir rundare och mindre avlånga. Man behöver också en särskild sorteringsmaskin för att ta bort en del av det allra finaste materialet. Det kräver alltså en del investeringar. – Det finns idag heller inga bra sätt att definiera de egenskaper bra betongsand behöver ha på ett sådant sätt att det går att kvalitetssäkra produkten i hela produktionskedjan. Så det finns Sven Henrik skäl till att betongtillverNorman. karna är lite avvaktande, säger Sven Henrik Norman. Men med en industriell process med hög processkontroll går det att få en väldigt kontinuerlig och förutsägbar produkt. Det råder det inget tvivel om. #

9

miljarder

et som mmanlagda värd kronor är det sa porter ns schen sk apar, tra bergmaterialbran landets är l ria de. Bergmate till kunder inräkna ucerar od pr h oc t räknat i vik h största produkt, oc miljoner ton grus varje år 85–100 t yg dr r tte schen sysselsä bergkross. Bran r fö h oc n ne i produktio 6 000 personer a 40 procent av all nt Ru r. se leveran är ige er Sv i r godstransporte sporter. bergmaterialtran

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

27


B ra att veta om g r u n Dvatte n

och behöver då inte renas i lika många steg som vatten från sjöar. Som regel görs en luftning av grundvattnet för att fälla ut eventuellt järn och mangan, som sedan filtreras bort. Det gör man för att undvika beläggningar i ledningsnätet.

Kan grundvattnet ta slut? Ja, rent vatten kan bli en bristvara. Saltvatten kan tränga in och föroreningar kan komma från andra skikt i marken eller från mänskliga utsläpp.

Måste grundvatten renas? Ibland behöver grundvatten renas, men inte alltid. Oftast är grundvattnet fritt från skadliga mikroorganismer

100 år är ingen ovanlig ålder för vatten. Så länge kan det ha lagrats som grundvatten innan det pumpas upp. Det vattnet kan ligga så djupt som 20 till 60 meter ner i marken. – Det innebär att det tar lång tid för

regnvatten att sippra ner i marken. Det handlar ofta om en tidsfördröjning på mellan några månader och femtio år, säger Charlotte Sparrenbom, forskare vid geologiska institutionen vid Lunds universitet. Så det som görs på markytan i form av föroreningar sätter spår i grundvattnet långt senare. – Därför tar det också lång tid innan en åtgärd på markytan ger resultat på grundvattenkvaliteten. LEL

G r u ndvatte ndagar lockade många Lunds universitet, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Länsstyrelsen i Skåne arrangerade grundvattendagar i oktober. Intresset överträffade alla förväntningar och lockade cirka 230 personer, som erbjöds 60 föredrag i allt från vattenkvalitet till jord- och bergvärme. Här är några smakprov. Företrädare från bland annat regeringskansliet, kommuner och länsstyrelser, brunnsföretag och konsultföretag var där. LEL

28

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Vad är normal grundvattennivå? Den varierar över året och kommer att påverkas av klimatförändringarna. Djupet ner till grundvattnet beror på den lokala geologin. Två meter i lösa jordlager, med en meters variation upp och ner, är en bra måttstock.

Är brandsläckning en riskfaktor? Ja, på övningsplatser har man sett förhöjda halter av flourerade kolväten, som är stabila i miljön och som påverkar ekosystemen negativt. LEL

Man bedömer att det finns 80 000 förorenade områden från gamla utsläpp i Sverige. Källa: Naturvårdsverket


TE MA – G E OVETE N S KAP

50%

av Sveriges dricksvatten har sin källa i grundvatten. Danskarna hämtar i stort sett allt (99%) sitt vatten från grundvattnet. Där satsar man nu på att kartlägga sitt grundvatten som bland annat är förorenat av kemikalier från jordbruket. – Liknande problem finns i Skåne med sitt intensiva jordbruk som också vilar på sedimentära bergarter, säger Charlotte Sparrenbom. Hon menar att bekämpningsmedel i jordbruket är en risk, men att det inte är så väl undersökt i Sverige. – Ju mer vi letar desto mer hittar vi. Och då inte bara själva modersubstansen, utan även dess nedbrytningsprodukter. Här behövs bättre övervakning för att förstå och komma till rätta med problemen. LEL

TI C KAN D E B O M B ER från gamla utsläpp av föroreningar finns det gott om i Sverige. Hittills bedöms 80 000 sådana områden finnas. – Vattenkvaliteten är väldigt olika i olika delar av landet, säger Charlotte Sparrenbom vid Lunds universitet. På till exempel Kristianstadslätten läcker föroreningar från en gammal deponi ner i grundvattnet. Liknande problem finns vid Sankt Hans backar i

5 frågor

har man tagit ett politiskt beslut att säkra rent grundvatten, som ofta är förorenat av nitrat och bekämpningsmedel från lantbruket. Trenden är på väg att vända och vattenkvaliteten har förbättrats. Det handlar bland annat om att bruka jorden på annat sätt i närheten av vattentäkter.

Kan man hitta grundvatten från helikopter? En ny metod för att kartlägga grundvatten testas nu. Med hjälp av ett geofysiskt mätinstrument kan man från helikopter se runt 150 meter ner i marken. Peter Dahlqvist på Sveriges geologiska undersökning, SGU, har koll på tekniken.

3. Så dans karna satsar stort? – Ja, man har plöjt ner 2,5 miljarder danska kronor i kartläggningen av grundvattnet. Nu går tekniken och metodiken på export till hela världen.

4. H ur fun kar det? – Med hjälp av elektromagnetiska vågor mäts det elektriska motståndet i marken (resistivitet). Det ger en bra bild av geologin och dess innehåll av till exempel lermineral och vatten. På så sätt kan man skapa en geologisk modell för området.

1. Vad är poängen? – På somrarna råder det vattenbrist på Gotland, så det finns ett behov av att hitta nytt grundvatten. Det här blir ett komplement och förbättring till existerande grundvattenkartor. Den nya metoden ger en mer komplett bild och visar också var det finns salt grundvatten.

Lund och på många andra platser i Sverige. Hon förklarar att ytvatten och grundvatten hänger ihop. Förorenat ytvatten kan hamna i grundvattnet och även röra sig i markprofilen, genom till exempel sprickor. – Kommunerna tar ofta vatten från isälvsmaterial, som har bildats av utflöden från smältvatten under en glaciär eller inlandsis. Det är ofta snabb omsättning på grundvattnet här, vilket gör det känsligt för föroreningar. LEL

5. Hur går det till praktiskt? 2. Var kommer idé n från? – Danska forskare vid Århus universitet har utvecklat metoden. I Danmark

– Mätningarna utförs från en helikopter som flyger 70 meter över markytan. Själva mätutrustningen, som sitter i en stor ram, svävar på cirka 30 meters höjd. LEL

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

29


vetenskap

Algoritmer styr börsen När du tänker på börsen, får du då upp en bild av börsmäklare som pratar i flera telefoner samtidigt, viftar med papper och skriker? Då får du tänka om. Numera styrs börsen av algoritmer som jobbar tyst och effektivt. Inte sällan tas algoritmerna fram av naturvetare som matematiker och fysiker. TEXT

N ata l i e v o n d er Le h r

– Det är ett fenomen som började i mitten av 90-talet. Det fanns för många disputerade matematiker och teoretiska fysiker som inte fick plats inom akademin för den fortsatta karriären. Samtidigt behövde marknaden kvantitativa analytiker och anställde då naturvetare, berättar Claes Cramer, som driver algoritmisk värdepappershandel i egna bolag. Han är själv disputerad matematiker.

Men även om akademin bidrar med kompetens i form av personer som kan utveckla och optimera algoritmer ligger den akademiska forskningen långt efter börsen när det gäller så kallade trading strategier (se faktaruta). Algoritmer-

na som används för att tjäna pengar på marknaden publiceras inte så länge som det finns en lönsamhet i dem, dessutom har universiteten inte alltid de medel eller resurser som behövs för att bygga system. – Det är en skillnad att handla på papper och genomföra faktiska affärer, kunskaperna vi erhåller från marknadsnärvaron är ovärderliga, påpekar Claes Cramer. När USA sover

På förmiddagarna, när USA sover, analyserar Claes Cramer marknaden och observerar händelse som är återkommande eller statistisk avvikande. Sedan tar han fram marknadsdata, gör en ana-

Bör s en har b livit m er akad e m i s k

Förutom en god analytisk förmåga hade dessa matematiker och fysiker även goda kunskaper inom matematisk modellering och programmering och kunde därför skapa grunden för den automatiserade börshandeln. Högljudda börsmäklare har ersatts med algoritmer och datorer. – Det har blivit tystare och mer akademiskt, sammanClaes Cramer. fattar Claes Cramer.

30

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Den blixtasnabba börshandeln styrs av algoritmer, som ofta tas fram av naturvetare som fysiker och matematiker.


Algor itm e r

”Efter att ha byggt in formeln i en algoritm är det dags för en testkörning i en simulator” lys och använder matematisk modellering för att kvantifiera händelserna. Efter att ha byggt in formeln i en algoritm är det dags för en testkörning i en simulator, eller i sandlådan som Claes Cramer säger. – Då ser jag hur stabil algoritmen är. Om allt fungerar enligt en strikt utarbetad kontrollprocess bygger jag in den i systemet I nästa steg är det dags för handel i små volymer utan marknadspåverkan.

Om resultatet är som förväntat ökar Claes Cramer sedan handelsfrekvens och volymer under bevakning av både system, risk och avkastning innan algoritmen klassas som en produktionsalgoritm. Arti fici e ll i nte llig en s en natur lig utveckli ng

På kort sikt kommer den algoritmiska handeln inte förändras så värst mycket, enligt Claes Cramer. Marknaden är re-

»

En algoritm består av en begränsad mängd väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift. Instruktionerna ska med säkerhet leda fram till ett sluttillstånd. Ett exempel på en enkel algoritm är ett matlagningsrecept.

» Informellt avses oftast ett dator program när man pratar om algoritmer » Hur effektivt en algoritm löser ett problem kan uttryckas på olika sätt:  Tid

– löser problemet på kortast tid

 Resurser  Enkel

– kräver lite datorminne

– kräver liten mängd kod

» Det är svårt att avgöra vilken algoritm som är den mest effektiva. I regel nöjer man sig med ”den bästa hittills” »

Algoritmer finns överallt. De löser till exempel matematiska problem, matchar ihop singlar på dating-sajter, förbättrar sökningar på Google och handlar aktier på börsen.

Efter testkörning i en simulator kan man se hur stabil en algoritm är. Om den fungerar byggs den i systemet för handel i små volymer.

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

31


lativt mättad och en utveckling till ännu snabbare högfrekvenshandel är för kostsamt. – Alltfler börshandlare tenderar till att göra något färre affärer och håller sina positioner längre. Längre kan vara från minuter upp till timmar och dagar, förklarar Claes Cramer. Däremot kommer algoritmerna alltmer att utvecklas till någonting som liknar artificiell intelligens (AI). I grunden handlar det om att be-

arbeta stora datamängder i realtid för att ta fram modeller för att fatta olika beslut. – Vi kommer att se algoritmer som imiterar och förstår det mänskliga beteendet allt bättre, inte bara på börsen utan även i det övriga samhället. Google och facebook har redan kommit en bra bit på vägen. Det är en del av en naturlig utveckling när det gäller människa och maskin, avslutar Claes Cramer. #

Algor itm i s k hande l – så fu n kar det » De så kallade trading strategiena är kärnan för den automatiserade börshandeln. En trading strategi är en algoritm som interagerar med övriga komponenter i systemet för att kunna ta beslut om och när en order ska placeras i marknaden. » Även när man handlar manuellt finns det oftast en algoritm som tar fram underlaget och skickar en signal när det händer någonting intressant. » Systemen för algoritmisk handel behöver övervakas och optimeras. Därför bedrivs det ständigt arbete för att optimera trading strategierna: En vanlig arbetsdag börjar en timme innan börsen i USA öppnar.

32

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Handlarna gör bedömningar av ekonomisk statistik som har kommit in över natten och övriga händelser i världen som anses vara av betydelse. När detta är klart tar man beslut om eventuella justeringar av algoritmernas parametrar och om man behöver sätta dem i viloläge inför kommande händelser innan marknaden öppnar. När marknaden öppnar blir det handel som vanligt, det vill säga inköp och försäljning av aktier, både i manuell och automatiserad form fram till klockan tio på kvällen.

Efter det återstår ett relativt krävande analysarbete. Eventuella problem dokumenteras och åtgärdas.

Sökmotorer visar dig vad du behöver Bengt J Nilsson, professor i datalogi vid Malmö Högskola, berättar mer om utveckling av algoritmer inom ehandeln. Vad handlar projektet om? – Utgångspunkten var ett samarbete med ett företag i Lund som bygger plattformar för e-handlare. Vi utvecklade en algoritm som tar hänsyn inte bara till Bengt J Nilsson. det kunden väljer eller klickar på men även till det som kunden inte väljer. Inom e-handeln är det viktigt att i varje steg presentera de varorna som är mest relevanta för den individuella kunden. Målet är alltid att interaktionen ska leda till ett köp så fort som möjligt, alltså att minska antalet interaktioner som är nödvändiga för att hjälpa kunden. Varför är sökoptimering så viktigt? – Många som letar på nätet vet inte exakt vad de är ute efter. Framtida sökmotorer kan visa dig vad du behöver utan att du visste om det. Om 10 år kommer vi att undra hur vi klarade oss utan den funktionen, ungefär som vi inte riktigt förstår idag hur vi kunde klara oss utan Google. Det låter lite som storebror ser dig? – Det måste man tyvärr räkna med på nätet idag, därför ska man vara försiktig. Samtidigt betyder det också att det finns en möjlighet att göra livet enklare för många människor.


vetenskap

en a g å r F re a t e v nat u r

Varför är marken röd? När jag har rest runt i Afrika och andra exotiska länder är jorden röd-orange. Jag undrar varför är det så och vilka kemiska processer som ligger bakom färgen? Och varför är den brun, ibland svart, här hemma? Den röda eller gula färgen beror på att dessa jordar innehåller mycket järn. När berg och jord utsätts för vädrets växlingar och påverkan från växtlighet och markorganismer sönderdelas och omvandlas dess mineral genom vittring. Järn och aluminium som frigörs bildar oxider tillsammans med syre (egentligen både oxider och hydroxider). Järnhydroxider bildas också när järnföremål rostar. Denna typ av oxider är ganska stabila komponenter i marken. Därför lakas järn och aluminium ut ur marken i lägre grad än andra vittringsprodukter. Istället anrikas de under vittringens gång. Det är dock bara järnoxiderna som påverkar jordens färg eftersom de är starkt röda, orange eller gula beroende på vilken typ av oxid det är frågan om, medan oxider av aluminium nästan är färg-

lösa. Att en jord har rödaktig färg är alltså ett tecken på att den är påverkad av långtgående vittring. För detta krävs ett varmt klimat och att den legat stabil ganska lång tid. Hög vittringsgrad innebär bland annat att jorden tappat en stor del av sitt mineralbundna näringskapital. Även den bruna färgen i svenska jordar kommer från järnoxider som bildas i vittringsprocessen. Våra jordar är dock inte så starkt vittrade pga kallt klimat och kort tid för vittring sedan istiden. Därför är mängden järnoxider betydligt mindre och påverkar inte färgen så starkt. Att en svensk jord är svart beror oftast på att den innehåller mycket organiskt material som omvandlats till humusämnen. Jan E r i ksson, docent i mar kke m i, SLU

Järnhydroxider är stabila föreningar som ger marken dess röda färg.

Kan fysisk aktivitet förebygga diabetes? Att träning minskar risken för att utveckla diabetes typ 2 är allmänt känt. Kan även lugna promenader ha effekt?

De flesta av oss känner till att det är nyttigt att röra på sig. När det gäller typ 2 diabetes (även kallat åldersdiabetes) så kan fysisk aktivitet faktiskt skydda från att man utvecklar sjukdomen. Insulin är det hormon i kroppen som frisätts när blodsockernivån ökar. Insulinet aktiverar sedan olika system i framförallt skelettmuskeln men även fettväven så att blodsockernivån återställs. Hos många persoÄven lätt belastning är positivt, ner med typ 2 diabetes så visar ny forskning. fungerar inte denna insulineffekt på ett tillfredställande sätt – det kallas att man är insulinresistent. Fysisk aktivitet kan motverka detta genom att den arbetande muskeln istället blir mer insulinkänslig – det betyder att en vältränad muskel svarar bättre och tar upp blodsockret mera effektivt än en otränad muskel. En vältränad muskel har också en större förmåga att förbränna fett. Exakt hur fysisk aktivitet programmerar om muskeln till att vara mer insulinkänslig är inte helt känt, dock vet man att ett flertal olika system påverkas direkt av muskelarbetet. Bland annat så får den tränade muskeln fler proteiner som kan ta upp socker (glukostransportörer) och fler mitokondrier. Ny forskning visar att även lätt belastning är positivt. Antal stillasittande timmar utgör i sig en ökad risk för att vi utvecklar sjukdomar som till exempel typ 2 diabetes. Således är all form av fysisk aktivitet – från vardagsmotion som en promenad eller att dammsuga hemma till längre och intensivare träningspasspositiva för vår hälsa. Anna Krook, profe ssor i i nterg rativ Fys iolog i, KI

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

33


vetenskap

3

snabba...

Innovativ metod mot Alzheimers och Parkinsons Laserljus skulle kunna bli ett effektivt vapen i kampen mot sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och Creutzfeldt-Jakobs. Forskare från Chalmers och Polen publicerade nyligen de uppseendeväckande resultaten i Nature Photonics. – Ingen har tidigare pratat om att använda enbart ljus för att bota dessa sjukdomar. Det är en helt ny approach och vi tror att detta kan bli ett genombrott i forskningen om sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons och CreutzfeldtJakobs sjukdom. Vi har funnit ett helt nytt sätt att upptäcka dessa strukturer genom att enbart använda ljus från laser, säger Piotr Hanczyc, doktorand på Chalmers. Till skillnad mot friska proteiner bildar de sjukdomsgenererande proteinerna ansamlingar av proteiner, så kallade amyloider, som när de förekommer i stora mängder hindrar livsviktiga cellprocesser från att äga rum. Lyckas man ta bort dessa aggregeringar så botar man i princip sjukdomen. Forskarna har visat att det går att skilja ut oönskade proteinansamlingar från välfungerande proteiner i kroppen med hjälp av multi-fotonlaserteknik och de hoppas också kunna använda laser för att eliminera dem. MT

Varför missar vissa karriärracet?

Laser light

1. Vilka kontakter är det egentligen som är viktiga för vår karriär?

Amyloid.

Protein unit.

Forskare vid KI och SciLifeLab hittat närmare hundra nya proteinkodande regioner i arvsmassan hos människa. Ett antal av dessa är så kallade pseudogener som misstänks ha en koppling till cancer.

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

– Det beror på vilken fas i arbetslivet du är i. Som ung är det ofta föräldrar, släkt och vänner som fixar in en på en arbetsplats. Ofta handlar det då om enklare arbeten. Senare i livet spelar studiekamrater, vänner, och tidigare kollegor en större roll. Du måste bli rekommenderad, men för att de ska vara villiga att göra det vill de flesta ha arbetat tillsammans med dig.

2. Ser du några problem med att

Proteinkodande ”skräpgener” kan vara kopplade till cancer.

34

Trots rätt utbildning, kontakter och en aktiv sida på Linkedin hamnar vissa utanför i karriärracet. Arbetslivsforskaren Caroline Tovatt vid Linköpings universitet belyser detta i en avhandling om kontakters betydelse för våra karriärmöjligheter.

kontakter är så viktiga? – Ja, i grunden behövs viss kompetens på arbetsmarknaden och det är inte alltid de som är mest socialt smidiga som är bäst på att leverera eller på det som ska göras. I många branscher är konkurrensen hård och då är det inte bara det man kan som har betydelse.

3. Har du några tips till den som vill stärka sitt professionella nätverk? – Jag är skeptisk till att ge tips. Det är ju inte därför jag har skrivit avhandlingen, men det är självklart bra att ha chefer och kollegor som vill rekommendera dig. Så fort du är inne på arbetsmarknaden får du ett förtroendekapital som gör att du får rekommendera ny personal. Tänk på att många av oss är delaktiga i de rekryteringsprocesser som sker. MT


vetenskap

Mindre öken

med kor

Kor har den senaste tiden beskyllts för att öka växthuseffekten. Forskaren Allan Savory håller inte med. Han menar att vi tvärtemot måste öka antalet boskap om vi ska kunna vända den negativa klimatutvecklingen och bromsa uppvärmningen. Problemet menar han är inte korna, utan dagens köttproduktion. Om vi istället skulle försöka efterlikna hur betesdjur i naturliga system påverkar landskapet skulle mer kol och vatten istället bindas i marken. På så sätt är det möjligt att minska ökenspridningen och också uppvärmningen. Enligt Savory kan stora flockar av idisslare till och med förvandla öken till grässlätter. Om du vill veta mer om holistisk management av boskapshjordar, så lyssna på Allan Savory på TED Talks eller besök www.savoryinstitute.com. MT

Mindre stress

ger bättre fisk

f oto: M i c h ae l A x e ls s o n

Forskare vid Göteborgs universitet och SLU har fått 10 miljoner för att studera hur odlade fiskar mår och vad de upplever som stressande. – Telemetritekniken ger oss för första gången möjlighet att mäta variabler som hjärtfrekvens, blodflöden och andning i fiskar som simmar fritt i odlingsmiljön. Den inblicken in i fiskarnas liv kommer hjälpa oss att förstå hur de olika odlingsmomenten påverkar dem, säger forskaren och biologen Albin Gräns vid Göteborgs universitet. Kommersiella fiskodlare välkomnar forskningen, eftersom det finns en insikt om att det finns ett samband stress och exempelvis köttkvalitet och olika sjukdomar hos odlad fisk. MT

60% Forskaren rapporterar i tidskriften Science att hjärncellerna krymper under sömnen och att utrymmet mellan dem då ökar med så mycket som 60 procent. Hjärnan tycks använda sömnen för att tvätta bort de toxiner som byggs upp under en dag av tänkande. Hjärnan har ett eget nätverk av avloppsrör – det glymfatiska systemet – som transporterar material ut ur hjärnan. När hjärncellerna, troligen gliacellerna, krymper kan mer vätska pumpas in för att spola bort toxiner. Vi vet sen tidigare att sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons är förknippade med en uppbyggnad av skadade proteiner i hjärnan. Att processa information och att städa är två energikrävande processer, som inte tycks kunna pågå samtidigt. Detta kan förklara varför djur sover trots att risken då är betydligt högre att angripas av rovdjur. MT

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

35


Manua l en

Så bygger man effektiva team Alla vill ingå i effektiva team och vinsterna är många. Men det gäller att undvika fallgroparna på vägen. Psykologiforskaren Susan Wheelan, tipsar om verktygen sara - m ara / S ö d erber g ag entur för att nå ända fram med gruppen. Mar g areta E l d h T E XT

Meningslösa möten är

för många en plåga. Långa möten som drar ut på tiden får de flesta att tappa sugen. Många tycker inte ens om att arbeta i grupp. En ovilja som bottnar i dåliga erfarenheter. Inte så konstigt, enligt Susan Wheelan, organisationskonsult och gruppforskare, som ägnat nära 30 år åt att studera arbetsgruppers utveckling. – Även grupper som lyckas bli bra team har stressiga perioder som inte är särskilt trevliga, säger Susan Wheelan. Hennes modell IMGD, An Integrative Model of Group Development, över hur grupper utvecklas har seglat upp som den mest forskningsbaserade modell som finns. Värt all möda

Trots att det kräver hårt och målmedvetet arbete med att få till de effektiva teamen, är det värt all möda, menar Wheelan. – När team fungerar bra så är de oerhört bra. Arbetet känns inte som en börda. Det blir roligt och dessutom produktivt, säger Susan Wheelan. Hon kritiserar aktiviteter som sägs främja teambuilding. Att revisorer åker drakbåt gör dem inte bättre på revision. Trevliga samkväm behöver inte förbjudas

36

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

I LL U S T R AT I O N

men ska inte förväxlas med att bygga effektiva arbetsteam. – Övningar måste vara kopplade till arbetet för att påverka arbetet. Tydliga mål fungerar bäst visar forskningen. Man behöver inte gilla en enda människa i sitt arbetsteam för att jobba effektivt tillsammans, säger Susan Wheelan. IMGD är en livscykelmodell som speglar det mänskliga livet och utveckling, där vissa psykologiska frågor har sin bestämda plats i utvecklingen av arbetsgruppen, som Wheelan liknar vid ett beroendesystem. Chefen, menar hon, bär inte ansvaret för att gruppen når framgång, eller misslyckas. B e löna lagarbete

Viktigt är tydliga mål och roller och ett ledarskap som anpassar sig efter gruppens utveckling. Liksom att stötta innovationer, värdesätta kvalitet och service och belöna lagarbete framför individuella prestationer. – Det är viktigt att uppdragen och målen är tydliga, och de måste även upplevas som meningsfulla, säger Susan Wheelan. Att ta in hjälp utifrån, som sponsorer, coacher, ledare, tränare och konsulter, är missriktad hjälp, enligt Wheelan. Det kan tvärtom leda till lägre effektivitet och produktivitet.

Forskningen visar att grupper som får frekvent feedback blir mer framgångsrika – Jag har inte hittat några belägg för att ett antal experter som regelbundet hjälper teamet skulle ha någon positiv effekt. Det gruppen verkligen behöver när de till exempel kört fast, är riktad och regelbunden feedback. Forskningen visar att grupper som får frekvent feedback blir mer framgångsrika. Teamet behöver stå på egna ben för att kunna göra sitt jobb. Det kräver att de vet vilka beslut de kan fatta på egen hand och vilka beslut som måste granskas av andra. För att en grupp ska bli och fortsätta vara ett effektivt team, krävs att de får uppgifter som kräver ett kontinuerligt lärande. – Grupper blomstrar när medlemmarna vet vad verksamheten går ut på, vilken roll de själva har och hur målen ser ut. #


karriär

4

s ta d i e r f ö r g r u p p utvec k li n g

1.

Tillhörighet och trygghet

Arbetsgruppen kan uppleva rädsla inför den nya situationen. De är beroende av en chef som visar vägen, samtidigt kan de testa gränserna för att få reda på vilka regler, strukturer och roller som gäller. Egna initiativ och konflikter undviks. Målet för medlemmarna är att skapa tillhörighet. Ledaren måste vara självsäker, styrande och skapa struktur. Positiv feedback ökar samhörigheten och gynnar grupputvecklingen.

2. Opposition och konflikt

Medlemmarna i gruppen försöker frigöra sig från sitt beroende av ledaren. Målet är att klargöra målen med arbetet och skapa en enhetlig kultur och struktur. Konflikter uppstår inom gruppen och med ledaren. De är nödvändiga för att definiera arbetsgruppen, dess mål och struktur, och för att skapa ett tryggt gruppklimat. Ledarens viktigaste uppgift är att fungera som stöd och resurs.

3.

Tillit och struktur

4.

Arbete och produktivitet

Relationerna börjar präglas av tillit. Medlemmarna känner sig mer säkra på varandra och ledaren. Arbetsgruppen är mogen att utveckla mål, struktur, rollfördelning samt fördelning av arbetet. Konflikterna avtar och kommunikationen är öppnare. Ledarens roll är mer konsultativ och arbetsgruppen är självgående.

Intensivt och effektivt samarbete i arbetsgruppen. Fokus på arbete och uppgifter. Medlemmarna vet sina roller i gruppen och kommunikationen är öppen. Teamet är högpresterande. Ledaren fungerar som expertresurs.

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

37


Korta vägen till jobb för Bassam Det tog bara två år för Bassam Shaksheru att få jobb som biomedicinsk analytiker efter flykten från Syrien.

38

N A T U R V E TA R E

N R7 2013


karriär

I N S P I R AT Ö R E N

Invandrade akademiker är en illa utnyttjad resurs i Sverige. Tack vare stöd från projektet Korta vägen kunde Bassam Shaksheru, biomedicinsk analytiker från Syrien, snabbt få jobb på Blekinge sjukhus. text

L A R S - E R I K L I L J E B ÄCK

FOTO

Lina A l ri k sson

Efter två år i Sverige fick Bassam Shaksheru jobb inom sitt specialområde. Han är biomedicinsk analytiker, utbildad i Irak. Men han har sina rötter i Syrien, som han och hans familj flydde från mitt under brinnande krig. I genomsnitt tar det sju år för en invandrad akademiker att få jobb i Sverige. En anledning till att Bassam Shaksheru lyckades få jobb på så kort tid är att det råder brist på biomedicinska analytiker. – Jag har också fått bra hjälp genom Korta vägen, som har snabbat på processen. De hjälpte mig med praktik här på Blekinge sjukhus. Första jobbet var ett vikariat som har övergått till en fast anställning, säger han med glädje i rösten. S pråket är nycke ln

Korta vägen gav honom också kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. – Det var verkligen värdefullt att lära

sig hur man söker jobb och hur samhället fungerar. En nyckel har varit det svenska språket, som jag har satsat hårt på att lära mig. Mina kollegor har varit en god hjälp, både för att lära mig facktermer och svenska i allmänhet. Han har en tung ryggsäck att bära på och har upplevt två dramatiska uppbrott. Först från Irak där han jobbade som biomedicinsk analytiker och sedan från hemlandet Syrien. G lädjens dag

Sina erfarenheter inom yrket har han från sjukhus i Bagdad, där det blev omöjligt att jobba efter Saddam Husseins fall. Det var då Bassam Shaksheru återvände till hemstaden Damaskus i Syrien. Han är förtegen om flykten därifrån och vill inte gå in på detaljerna. I dag är han tacksam för att allt har löst sig så bra, och att barnen har anpassat sig till det kalla landet i norr. – Kylan är inget problem, eftersom

I g e n o m s n i t t ta r det sj u år för e n i n va n d r a d a k a d e m i k e r at t få j o b b i Sve r i g e man mest visas inomhus både när man jobbar och är ledig. I september beslutade Migrationsverket att alla syrier i Sverige skulle få permanent uppehållstillstånd. – Det var en glädjens dag. Jag tycker om friheten här och den svenska naturen, men mest vill jag tacka kollegorna som har stöttat mig. Många invandrade akademiker faller på att utbildningen inte är jämförbar med den svenska. Men han kunde snabbt få sin irakiska utbildning godkänd av Högskoleverket här hemma. På det mikrobiologiska laboratoriet job-

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

39


bar han med att tillverka substrat för bakterier att växa i. – Substraten, eller bakteriernas mat, har olika ingredienser beroende på vilka bakterier vi odlar fram. Det handlar om allt från streptokocker och stafylokocker till kolibakterier. Redan efter två till tre dagar får vi svar på vilken bakterie som har orsakat sjukdomen, vilket gör att rätt åtgärd kan sättas in. Var aktiv och käm pa

Det går inte att ta miste på att Bassam Shaksheru stortrivs med jobbet, som både är roligt och utvecklande. Jobbet är hans stora intresse och fritiden ägnar han åt att lära sig mer om yrket. – Den stora skillnaden här i jäm-

Språket är nummer ett. Se till att träffa mycket folk, var aktiv och kämpa.

förelse med i Irak är alla apparater, som används i analyserna och i steriliseringen. Jag känner ändå att jag har mycket att tillföra eftersom arbetsmetoderna är desamma. Han förklarar att substraten tillverkades manuellt i Irak, medan det på sjukhuset i Blekinge sker med hjälp av maskiner på löpande band. Hans språkkunskaper väger tungt på meritlistan.

– Utöver arabiska och engelska kan jag lite ryska. Svenska har rykte om sig att vara svårt, men efter att jag knäckte koden har det gått bra. Vilket är ditt råd till andra invandrade akademiker? – Språket är nummer ett. Se till att träffa mycket folk, var aktiv och kämpa. Kontakta arbetsgivarna och erbjud dina tjänster som praktikant. Korta vägen finns på flera platser i Sverige. Ta hjälp av den. #

Bas sam S haks h e r u Aktuell: Flykting från Syrien. Utbildning: Biomedicinsk analytiker, examen från Bagdad universitet 1996. Arbete: Blekinge sjukhus, kliniska mikrobiologiska laboratoriet. Familj: Fru och två barn. Fritid: Vistas i naturen och lära mig mer om yrket. Drömmer om: Att min stora familj flyttar till Sverige och att jag och min familj blir svenska medborgare. Redan efter två till tre dagar får man svar på vilken bakterie som har orsakat sjukdomen.

40

N A T U R V E TA R E

N R7 2013


karriär

K o r ta vä g e n » Korta vägen är en arbetsmarknadsutbildning för akademiker med utländsk bakgrund. Finns på ett femtontal platser i Sverige. » Tanken är att deltagarna snabbt ska komma ut på arbetsmarknaden och få ett jobb som matchar deras kompetens. Stor vikt läggs vid den personliga motivationen.

» Studietempot är högt i en akademisk miljö som varvas med utbildning och praktik.

» Individuell coachning ingår där man tillsammans tar fram en arbetsplan. » Kravet för att få gå Korta vägen är utländska akademiska studier på cirka tre år samt goda kunskaper i svenska.

» Pågår mellan 12 och 26 veckor och skiljer sig mellan olika orter, men gemensamt är att den ska ge en yrkesinriktad utbildning i svenska språket och svenskt samhällsliv.

I Irak tillverkades substraten manuellt. Här sker tillverkningen maskinellt på löpande band.

Gabriele twittrar om sitt företag Företagare i Naturvetarna möttes en eftermiddag i november. Marknadsföring genom sociala medier var temat. – Det var så himla bra och häftigt. Minglet gav flera vär-

defulla kontakter. Roligt och givande att träffa andra naturvetare i liknande situation, säger Gabriele Bodegård, som driver företaget Gabis Specialresor. Hur var själva seminariet? – Även det var kanon. Den skickliga föreläsaren Linus Zackrisson övertygade mig om att Twitter och Linkedin kan användas i marknadsföringen. Nu ligger jag i

startgroparna för att komma igång. Vilket var bästa tipset? – Det är viktigt att vara både professionell och personlig i sin framtoning. Det gäller att väcka intresse och visa vad man har att erbjuda på de 140 tecken man får skriva i ett inlägg på Twitter. Hon tror dock inte att sociala medier kan ersätta andra kanaler eller fysiska möten. – Det blir mer ett komplement, som är kostnadseffektivt eftersom det är gratis att använda. Så det är den egna insatsen som är investeringen. Nu hoppas Gabriele Bodegård att man bygger vidare på det nätverk som har skapats. I ett första skede kommer kontakterna att ske via mejl. – Roligt också om vi kan få med fler na-

turvetare som är företagare. Det visar sig att vi har mycket gemensamt. Jag som trodde att jag var en udda fågel, men många naturvetare har valt att gå andra vägar efter Gabriele Bodegård. utbildningen. Jag gillar mångfalden. I sitt företag Gabis Specialresor arrangerar hon resor i Tyskland och Sverige. Som skoglig magister visar och berättar hon gärna om den svenska skogen och naturen. Och bussen rattar hon själv. – ag försöker flika in skogen och dess betydelse för Sverige, och ofta lyckas jag, säger hon med glimten i ögat. LEL

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

41


Ka l en d er JANUARI

APRIL

31 Sista ansökningsdag

2

till Affärsmannaskap för naturvetare.

Stockholm – Förhandlingsteknik för fackliga förhandlare, fortsättningskurs.

31

2

Mod att leda.

12 Uppsala – Workshop kl 9-13 och kl 15-19 (bara förmiddag om för få anmäler sig) Clarion Hotel Gillet.

12-13 Stockholm – Naturvetarnas fackliga grundkurs: statlig sektor. 14

Leadership Friday

9-10 Stockholm – Naturvetarnas fackliga grundkurs: kommun och landsting. 11 Lund – Leadership Friday

24 Luleå – Inspirationsdagar om företagande. Arrangeras av Saco och är öppet för alla medlemmar i Naturvetarna. 7 Stockholm – Fackligt

M ARS 12-13

Stockholm – Naturvetarnas fackliga grundkurs: privat sektor.

27 Stockholm – Inspirationsdagar om företagande. Arrangeras av Saco och är öppet för alla medlemmar i Naturvetarna.

28 Göteborg –

ledarskap, fortsättningskurs.

8 Malmö – Inspirationsdagar om företagande. Arrangeras av Saco och är öppet för alla medlemmar i Naturvetarna.

www.naturvetarna.se/ Naturvetarakademin

Leadership Friday

12–13 februari

14 Stockholm – Utbildning

Naturvetarna satsar på facklig utbildning. Under våren finns chans till både fördjupning och breddning.

för löneförhandlare, fortsättningskurs.

31

16 Stockholm –

N A T U R V E TA R E

Naturvetarakademin – Naturvetarna arrangerar regelbundet seminarier för dig som är naturvetare. I vårt utbud finns exempel Leadership Friday för chefer, seminarieserien Ny som chef, inspirationsN AT U R FÖR VE G TA IN dagar om företagande, karriärseminarier och Akademikerkompetens inspirationsdagar.

9 Göteborg –

Naturvetar akademin

Leadership Friday

Läs m e r på: www.naturvetarna.se/Kalender

42

mannaskap har sitt företagsspel. I ett fiktivt företag lägger de upp affärs- och marknadsplaner. Missa inte att ansöka till utbildningen senast 31 januari.

Facklig satsning

Leadership Friday Malmö – Leadership Friday

31 januari Stämningen är laddad när deltagarna i Affärs-

E

M AJ

Naturvetare gör affärer

R

Stockholm – Leadership Friday

4 Stockholm –

L

6-7 Saltsjöbaden –

gar om företagande. Arrangeras av Saco och är öppet för alla medlemmar i Naturvetarna.

CK

professionellt nätverkande i sociala medier med Linus Zackrisson. Kl 8.30-10. Frukost från kl 8:00, Comfort Hotel.

3 Göteborg – Inspirationsda-

ETE N S UTVE

4 Malmö – Rekrytering och

MP

FEBRUARI

Stockholm – Akademikernas Högskolepolitiska Forum (Sacoförbunden tillsammans).

KO

Malmö – Leadership Friday

N R7 2013

Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.


karriär

AEA INFORMERAR NR 4 2013

Erik sprider goda

VIBBAR

Så håller AEA öppet i jul- och nyårshelgen

7,9

är den totala nöjdhetsfaktorn för AEA på en 10-gradig skala från er medlemmar

Råd från AEA om du hotas 43av arbetslöshet

N R7 2013

N A T U R V E TA R E


Öppet i jul- och nyårshelgen Våra öppettider under jul- och nyårshelgerna är begränsade och finns på aea.se. Tänk på att skicka in kassakort och handlingar så att du får din ersättning i tid.

AEA oktober 2013: Medlemmar:

66 2421 Ersättningstagare:

9 645 (1,5%)

Ett yrkesliv det svänger om Det har sagts att musik är den njutning människan får av att räkna utan att veta om att hon räknar. Erik Rudolphi har kombinerat hjärna och hjärta i sin karriär. När civilingenjören lägger kalkylerna åt sidan ger oboisten själen fri att räkna in takten i en helt annan sfär: 1, 2, 3, 4 ... TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER När Erik gick i femman började han spela oboe. Förklaringen: den där flickan i sexan som hade valt samma instrument. Annars var det verkligen inget man pratade högt om med kompisarna på Grisbackaskolan i Umeå. – Jag växte upp på den västra ”ickeakademiska” sidan av stan, där fick man inga extra poäng för oboe. Erik fortsatte ändå att smita i väg till Musikskolans undervisning. – Jag är väl förmodligen tjurskallig för oboe är ett svårt instrument och det var inte särskilt roligt i början när det lät helt förskräckligt. Men han hade en entusiastisk lärare, som utbildat sig på Ingesund i Arvika, och så småningom kom Erik med i ett par orkestrar och hittade likasinnade.

Först musiken - sedan fysiken Efter studenten 1979, Erik gick 4-årig teknisk linje, och lumpen hade han siktet inställt på KTH och civilingenjörslinjen. Men så var det den där envise musikläraren: – Han ville absolut att jag skulle gå på Ingesund. Erik sökte bägge alternativen. Och antogs. – Att jag kom in på Ingesund var en total överraskning. Erik ville ge musiken ett år. Det blev två. Och efter en förberedande utbildning följer naturligt högskolan... Erik hade haft en norsk lärare han såg upp till, det avgjorde. – Att flytta till Norge kändes mer spännande än att gå på Musikhögskolan här hemma. Erik är nu 23, han får lite frilansjobb i or-

Eriks råd ”En akademisk examen ger större möjligheter än de flesta inser. Ofta styr tillfälligheter hur det blir men om man skaffar sig en vild idé om vad man vill kan man lättare se möjligheterna.”

kan räkna hur mycket du vill, det är den objektiva, tekniska biten, i musiken finns också alltid en subjektiv del, den som avgör om det låter vackert.

En kulturell brobyggare Men marknaden är begränsad, Erik glider över åt det industriella hållet och arbetar med produktutveckling, ännu ett kreativt fält. I samma veva som han hjälper Sony Ericsson designa in högtalare och mikrofoner i mobilerna knackar ett kinesiskt företag på. – Då, i början på 2000-talet, sågs kineserna med stor misstänksamhet. Min roll blev att kestrar som Dalasinfoniettan och Norrlandsobrygga över och hålla dem i handen när vi såg peran – men vacklar i sitt yrkesval: att det kom till affärer. – Uppgiften var inte så stimulerande som 2005 accepterar Erik kinesiska AAC:s erbjujag tänkt mig. dande att sätta upp ett svenskt dotterbolag. Studielånet tickade på, efter ett år i BOslo – Svettigt i början, men vansinnigt roligt. ERGERBERGER var det dags att sätta ned foten. Hösten T H O M A S B E R G E RAtt vara buffert mellan kineser och till exem+46 (0)70 527 54 67 T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S Epel finnar är spännande, kulturerna är så oli1984 hittar vi därför Erik på civilingenjörsF L I NtekT B A C K E N 2 4ka. Det gäller att skapa trygghet i relationen, linjen vid Uppsala universitet. Han läser 118 42 STOCKHOLM W W W . B E R G E R B E R G E R . S Ealla är vi är ju bara människor och i grunden nisk fysik. har vi samma behov! – En minst sagt krävande utbildning. OmDet skulle bli många Kinaresor, och myckställningen från det fria konstnärslivet blev en chock. et flaxande Europa runt, när verksamheten Men Erik hade en idé; han skulle kombinera växte. – 2007 fick vi första ordern hos Nokia, nu fysik och musik. – Den visionen hjälpte mig att ta mig i mål. var vi inne i den goda spiralen. Vi blev den När det var dags för examensarbetet kom ledande leverantören av mikrofoner och högtalare. Men sedan har det ju inte gått så bra Erik till Ingemansson Akustik i Stockholm. för våra kunder… – Jag hamnade helt rätt, vi jobbade med rumsakustik och elektroakustik ur ett brett I dag avvecklar Erik AAC:s verksamhet i perspektiv: hur ska en konsertsal byggas för Europa. Och därmed sitt eget jobb. maximal ljudkvalitet, hur kan vibrationerna i – Det är ovant men inspirerande att inte veta vad nästa utmaning blir, men ska man en högtalare minimeras. Där fick jag verkligen användning för båda mina utbildningar. För du byta inriktning så är det väl hög tid vid 53!


Programdeltagare:

4 664 (0,7%) Antal arbetslösa personer totalt:

14 304 (2,2%)

@

Vill du ha nyhetsbrevet elektroniskt istället för på papper? Det enda du behöver göra är att anmäla din e-postadress på: www.aea.se/anmäl AEA:s medlemmar fortfarande nöjda Varje månad mäter AEA nöjdheten hos de arbetslösa medlemmarna. På en 10-gradig skala ger ni oss följande betyg: Besluten lätta att förstå:

8,6

Personalen ger trevligt bemötande:

8,8

Kompetent personal:

8,4

Lätt komma i kontakt:

8,3

AEA är en serviceinriktad organisation:

7,8 Eriks ömsom romantiska ömsom vemodiga oboetoner kan höras i bland annat flera Colin Nutley-filmer.

Total nöjdhet:

7,9


Tips Om du vet att du kommer att blir arbetslös

1 2

UR M.M

3 4

Börja tidigt att aktivt söka nytt jobb. Sök brett och tänk på hur du vill lösa situationen på kort och lång sikt. Ta reda på vad du har rätt till om du skulle bli arbetslös: Klarar du a-kassans villkor? Har du andra försäkringar via arbetsgivare, fack eller andra? Vilka handlingar ska ansökan innehålla? Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag. Ta reda på vilken hjälp de kan ge och vad som krävs av dig. Fråga vad som gäller för din individuella handlingsplan och aktivitetsrapport. Ring arbetsförmedlingen på 0771-416 416. Skicka din ansökan om arbetslöshetsersättning till oss tillsammans med arbetsgivarintyg och andra intyg som styrker din situation. Blanketterna som hjälper dig att lämna rätt uppgifter hittar du på www.aea.se. Du når oss på 08-412 33 00, info@aea.se eller aea, Box 3536, 10369 stockholm. Sök utannonserade arbeten och gör en plan för vilka arbetsgivare du ska kontakta med spontana intresseanmälningar. Förfina och utveckla ditt personliga brev och CV.

Till sisT

Arbetslösa ska redovisa vilka jobb de sökt och vad de i övrigt gjort för att bryta sin arbetslöshet för att ha rätt till arbetslöshetsersättning.

katarina Bengtson ekström Kassaföreståndare AEA

självklart för arbetslösa att söka jobb I september infördes en ny regel som säger att alla arbetslösa varje månad ska rapportera till arbetsförmedlingen. De ska redovisa vilka jobb de sökt och vad de i övrigt gjort för att bryta sin arbetslöshet för att ha rätt till arbetslöshetsersättning. syftet är bl.a. att det ska vara tydligt vad som krävs för att räknas som aktivt arbetssökande. skulle någon inte lämna in sin aktivitetsrapport i tid eller inte vara aktivt arbetssökande skickar arbetsförmedlingen ett meddelande till personens a-kassa. A-kassan utreder om rapporten har kommit in i tid eller inte och om personen anses ha varit passiv fattar arbetslöshetskassan beslut om en sanktion. Så långt är allt gott och väl. Eftersom arbetslöshetsersättningen är en omställningsförsäkring som delvis är skattefinansierad är det självklart att varje arbetslös ska anstränga sig för att snabbt hitta en ny sysselsättning. Tråkigt nog har det visat sig att informationen om hur och när aktivitetsrapporterna ska lämnas och varför de ska lämnas varit otillräcklig och otydlig. Dessutom har tekniken strulat. Jag hoppas nu att detta snabbt ska rättas till så att aktivitetsrapporterna kan bli effektiva och meningsfulla verktyg i de arbetslösas väg mot ny sysselsättning.

Utges av akademikernas a-kassa ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63


karriär

Ljusning på arbetsmarknaden Det ser mer positivt ut för svensk ekonomi, enligt Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen. Redan i fjärde kvartalet i år kommer konjunkturen att vända uppåt förutspår han. Utvecklingen kommer att fortsätta under 2014 och i längden kommer man också att börja se stora effekter på arbetsmarknaden. Det framkom på ett seminarium som AEA anordnade i november. Till 2015-16 förutspår han en arbetskraftsbrist inom bland annat teknik, hälsooch sjukvård och industrin. Till grund för prognosen ligger trender i omvärlden, arbetslöshetsstatistik och olika konjunkturella index. KJ

Höj din pension Den som inte har någon att försörja och lever ensam kan höja sin pension med upp till tio procent, enligt Alecta. Genom att välja bort återbetalningsskyddet till efterlevande tillfaller hela tjänstepensionen individen. Många gjorde det här valet för länge sedan och har dålig koll. LEL

Tjänstepensionen viktigare ju mer du tjänar Tjänstepensionen blir allt viktigare för den totala pensionen. Och den betyder ännu mer för den som tjänar mer än 34 000 kronor per månad, eftersom den allmänna pensionen har ett inkomsttak på det beloppet. De flesta kommer att få en pension som motsvarar två tredjedelar av tidigare lön, om man har tjänstepension. Utan tjänstepension får många naturvetare nöja sig med en tredjedel av sin tidigare lön i pension, enligt Collectums beräkningar. LEL

41 % av alla anställda är osäkra på sin pension, visar en undersökning från SPP. 27 procent svarar att de inte har tjänstepension och 14 procent att de inte vet. Sanningen är att de flesta har tjänstepension. De som jobbar på företag utan kollektivavtal ska vara vaksamma. De har inte tjänstepension med automatik. En del arbetsgivare löser tjänstepensionen på annat sätt. Är du osäker pratar du med personalchefen eller motsvarande. LEL

fr å g a ex p erten : N at u r v e ta r n as e x p e r t e r sva r a r på f r åg o r f r å n m e d l e m m a r n a

Hur sticker jag ut i jobbansökan? Jag söker jobb för fullt och undrar om det kan vara en poäng att bifoga ett foto på mig själv, eller finns det andra sätt att sticka ut på? Måste jag uppge min ålder? Hälsningar Karl Hej Karl, det finns egentligen inga gränser för hur mycket du kan sticka ut, förutsatt att du är trovärdig och kan stå för det du inkluderar i din ansökan. Det kan helt klart vara en poäng att ta med ett foto. Som läsare får jag ett ansikte att relatera till när jag läser dina dokument. Tänk dock på att ditt

foto ska visa ditt professionella jag. För de allra flesta betyder detta ett relativt neutralt ansiktsfoto, utan koppling till exempelvis senaste semesterresan. Men ett neutralt foto och ditt professionella jag innebär inte att du måste se tråkig ut, utan ett spontan leende är nästan att föredra. Tänk på att du bör följa samma regler när du inkluderar ett profilfoto i sociala medier och då speciellt på Linkedin, ett forum som blir allt viktigare på svensk arbetsmarknad. Som avsändare har du ingen möjlighet att veta om läsaren lägger ett positivt eller negativt signalvärde i din bild, om du väljer att stå ut från mängden genom att tänka utanför boxen. I bästa fall gillar de vad de ser, i värsta fall blir du bortsorterad för att läsaren värderar din bild helt annorlunda än vad du själv gör.

Du måste inte uppge din ålder. Din ålder har ingen direkt koppling till hur mycket du kan komma att tillföra en organisation och hur bra du kommer att fungera med dina framtida kollegor. Jag rekommenderar dig istället att fokusera på framtiden och den organisation du söker dig till. Varför kommer du bli en viktig pusselbit i denna och varför ska de anställa just dig? Mejla till karriar@ naturvetarna.se så coachar vi gärna dig med din jobbansökan. JOHAN R U N E SSON Karriärrådg ivare på Naturvetarna

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

47


LE DAR S KAP

Så blir du en attraktiv arbetsgivare Varumärket blir allt viktigare när organisationer ska attrahera, rekrytera och behålla personal. En nyckel är att kommunicera l ars - eri k l i l jeb ä c k vart företaget är på väg. TEXT O FOTO

D

et är ingen tillfällighet att Google och Ikea år efter år hamnar i topp på listan över populära arbetsgivare. De är starka varumärken hos konsumenterna. Men det räcker inte. De jobbar också målmedvetet med att locka de bästa medarbetarna. – Unga väljer inte bransch, utan de väljer varumärke och vill ha roligt på jobbet. Miljön ska vara kreativ och utvecklande, säger Anna Dyhre, författare till boken Employer branding – Allt du behöver veta för att bli en attraktiv arbetsgivare. Hon talade på Naturvetarnas Leadership Friday under hösten och har jobbat med att hjälpa arbetsgivare att bli mer attraktiva. – Matchningen på arbetsmarknaden har blivit en flaskhals. Sex av tio företagsledare har svårt att hitta rätt kompetens.

48

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Kvar på fabri ken

Anna Dyrhe menar att många sitter fast i det gamla industrisamhällets syn på arbete. – Trots att vi har gått igenom en teknisk revolution med möjlighet att jobba när vi vill och i stort sett var som helst, så är många kvar i fabriken med arbetstider mellan nio och fem. ”Aldrig vill jag att jobbet stör mig en lördag”’, är en inställning som är på väg bort. Hon förklarar att det är friheten och att ha roligt på jobbet i samspel med sina kollegor, som attraherar. – Dagens medarbetare är ambitiösa men är inte beredda att lägga all sin energi på arbetet. Man jobbar istället smart och vill ha en smart organisation. Jag tar gärna samtal på kvällstid om jag får göra bankärenden och annat på dagen. Det osyn liga kontraktet

Det handlar om att ge och ta, det så kallade osynliga kontraktet, som också

Genom att vara tydlig får man rätt medarbetare tillåter privat mejlväxling och uppdatering på Facebook. – Har du tråkigt på jobbet, byt arbetsgivare. Enligt Trygghetsrådet får nio av tio nytt jobba efter uppsägning och åtta av nio får ett jobb som de trivs bättre med än innan. Hur lockar man nya medarbetare, och får dem att stanna? – Som arbetsgivare måste man jobba målmedvetet med det, som är kopplat till vart företaget är på väg. Det duger inte med flashiga Powerpoint-bilder. Medarbetarna måste förstå visionen och vilken roll de har för att uppnå den. Att


karriär

Att jobba för ett hållbart samhälle kan vara en vision som fungerar, menar Anna Dyhre.

jobba för ett högre mål, som ett hållbart samhälle kan vara en sådan vision. Anna Dyhre lämnar inget åt slumpen, utan uppmanar till att se över hela livscykeln för en anställd. I det ligger att ha en fungerande introduktion och se till att medarbetaren får chans att utvecklas. – Ända sedan barnsben har dagens unga medarbetare blivit utvärderade och fått individuella utvecklingsplaner. De är vana vid att få beröm och vill fortsätta få feedback. Ge dem den feedback de vill ha, genom mentorer, chefer och individuella utvecklingsplaner. Happy exit

Hon förklarar att mer feedback leder till att de som inte passar in på en arbetsplats går vidare, vilket i grunden är bra. Fel man på fel plats skapar inte

bara frustration för individen, utan för hela arbetsplatsen. För att attrahera och behålla kompetens måste man klargöra organisationens identitet, profil och image. – Det handlar om hur medarbetarna ser på organisationen, hur vi vill uppfattas och hur vi uppfattas av omvärlden. När de överlappar varandra ger de en bild av organisationen som stämmer överens på både insidan och utsidan. Ikea är ett bra exempel på tydlighet i identitet, profil och image. Eftersom företaget står för sparsamhet vet den som söker jobb där att lönen inte är så hög, som kund blir man inte sur för att man får sätta ihop sin hylla själv eftersom det sparar pengar till mig. – Alla passar inte på Ikea, genom att vara tydlig får man rätt medarbetare. Anna Dyhre påpekar att engagerade medarbetare är de bästa ambassaderna. Det gäller också de som lämnar arbetsplatsen. Hon använder begreppet happy exit, där den tidigare medarbetaren kan tala gott om arbetsgivaren. – Den egna webbsidan är viktig när organisationen ska kommuni-

cera med omvärlden. Folk litar mer på vad andra säger och skriver i sociala medier och på andra webbplatser. # LÄS VAD NÅGRA AV DELTAGARNA TYCKTE OM SE M INARIET.

Folk lita r på va d andra säger.

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

49


Va d t yc kt e d e ltag a r n a?

Vad fick du ut av seminariet? Rebecka Strandberg, mediechef på Lab Tech Magazine

Eva Lundqvist, chef för den internationella projektorganisationen på Trial form support, TFS

Vad tänker du efter seminariet? – Hur viktiga de anställda är för varumärket. Man representerar företaget även utanför jobbet, som på en middag med vänner.

Vad tyckte du om seminariet? – Jätteroligt och upplyftande att höra om ett nytt tänk kring varumärken.

Vad har ni för mål? – Vi ska vara ledande i Sverige inom branschinformation. Vi är inte bara en tidning, utan har breddat oss och arrangerar event.

Vart är ni på väg? – Vi ska växa i USA och Europa genom att ha lokal anknytning. Så våra mål är väl kända.

Naturvetare

och chef?

Som chef i Naturvetarna får du skräddarsydd service som utvecklar dig i din ledarroll. Om du inte redan får information från oss anmäler du dig på www.naturvetarna.se/chef.

N aturvetarna C hef ger dig : » Rådgivning i frågor om din chefsroll: avtal, löner och villkor » Aktuella seminarier om ledarskap, som leadership friday » Saco:s chefsseminarier och nyhetsbrev » Utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare

50

N A T U R V E TA R E

N 7 22001123 NR R 71

För att utveckla ett team är det viktigt att hitta och utveckla varje individs styrka. A n g e l a Hi l l e m y r . N aturvetare o c h c h ef. Me d l e m i N aturvetarna se dan 19 92.


karriär

p å n y tt j o bb

Stefan hittade jobbet med Linkedin När Stefan Hallgren stod utan jobb efter sin postdok tog han hjälp av sitt nätverk på Linkedin. Det gav resultat och idag har han nytt jobb som forskare inom ett miljötoxikologiprojekt på Uppsala universitet. Varför använde du Linkedin för att hitta jobbet? – Jag gick en jobbsökarkurs för disputerade som Trygghetsstiftelsen höll. Vi fick inventera vårt kontaktnät. Jag hade inte riktigt använt Linkedin tidigare. Jag skickade ut en förfrågan till mina kontakter om de kände till någon som söker min kompetens. Femton svarade och kom med förslag på företag eller bad om min cv. En hade pengar till en postdoktjänst som var intressant. Vi ordnade ett möte och jag blev anställd som forskare för projektet.

Hur känns det? – När jag blev arbetslös trodde jag inte att jag skulle få fortsätta med min dröm – att forska. Jag sökte en del administrativa tjänster inom akademin därför att jag ville stanna inom forskarvärlden. Så jag känner mig väldigt glad! Vad forskar du om? – Jag ska undersöka hur olika miljögifter påverkar utvecklingen hjärnan på möss. Vi hoppas kunna identifiera hur olika gener påverkas av gifterna och se om störningar eventuellt förs vidare genom generationer. Varför är Linkedin ett bra verktyg för att söka jobb? – För mig gick det snabbt, jag hade jobb inom en månad. Jag fick höra att det framför allt är genom kontakter som många får jobb. Då är kontaktnätet på Linkedin mycket smidigt att använda. Det är ett praktiskt sätt att leta runt efter jobb och låta andra hitta en.

Vad ska man tänka på? – Att våga ta kontakt! Det är enkelt att skicka ut en öppen förfrågan till sina kontakter. De flesta har man varit i kontakt med på något sätt tidigare och arbetar inom samma bransch. Använd ett ledigt språk och ta dig tid att uppdatera din profil. Tips till andra som söker jobb? – Var aktiv från början. Vänta inte på annonser utan utnyttja dina kontakter för att få tips på arbetsgivare. Håll koll på vad du har gjort och vad du kan redan när du har ett jobb. Då blir du inte lika handfallen om du blir arbetslös. JR

f l er p å n y tt jobb Christoffer Anderson

uthållig växtnäringsförsörjning och livscykelanalys.

Nytt jobb: Vd för Hushållningssällskapet Östergötland. Tidigare jobb: platschef på Kronfågel vid deras anläggningar i Väderstad och Flyinge.

Tidigare jobb: Verksam som forskare och lärare inom växtproduktion och kretsloppsteknik på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Utbildning: Agronom.

Utbildning: Agronom.

Nytt jobb: Vd för Hushållningssällskapet Jämtland. Tidigare jobb: Regionchef för Mittsverige på Svenska Turistföreningen.

Pernilla Tidåker Nytt jobb: forskare på JTI: Institutet för jordbruksoch miljöteknik, kring frågor om bioenergi,

Mattias Grapenfelt

Utbildning: Civilekonom.

Tim Hipkiss Nytt jobb: Miljökonsult på EnviroPlanning AB i Göteborg Tidigare jobb: Projektledare på SLU i Umeå. Utbildning: FD ekologisk zoologi, MSc ekologi. Daniel Otterholm Nytt jobb: Systemutvecklare på Transportstyrelsen.

Tidigare jobb: Webbutvecklare på MaxFPS. Utbildning: Datavetenskap. Angela Hillemyr Nytt jobb: Administrativ chef och vice prefekt Nyttiggörande vid Institutionen för tillämpad mekanik på Chalmers. Tidigare jobb: Associate Director, DMPK R&D AstraZeneca. Utbildning: Kemistlinjen och forskarutbildning inom analytisk och marin kemi.

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

51


STUDENT

Trainee - en flygande

start i yrkeslivet Som trainee eller aspirant får man värdefulla kontakter och en fot in på arbetsmarknaden. – Jag fick en bred erfarenhet som jag hade nytta av när jag började jobba, säger Daniel Stridsman, tidigare aspirant på Holmen Skog. C h ristine Öber g TEXT

Det är svårt att tänka sig en bättre start i arbetslivet. Under 15 månader gör deltagarna i Lantmännens traineeprogram fyra praktikblock inom olika affärsområden i företaget. – Åtminstone ett av blocken ska göras utomlands. Förutom praktiken jobbar traineerna med projekt i mindre grupper, för att finna lösningar på olika utmaningar företaget ställs inför, berättar Daniel Aglöv, ansvarig för traineeprogrammet. Lantmännen, som är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi och lantbruk, ordnar snart sitt fjärde traineeprogram i ordningen. De flesta som söker är ingenjörer och agronomer, men även andra naturvetare är välkomna. Ett annat företag med traineeprogram är Holmen Skog. De har valt att kalla sitt program för aspirantprogram, för att sär-

52

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

skilja det från traineeprogram som främst är till för de som vill göra en snabb karriär. Programmet riktar sig till skogsmästare och jägmästare och aspiranterna gör tre olika projekt på omkring tre månader vardera inom olika delar inom affärsområdet. – Syftet med programmet är att ge nyutexaminerade studenter en så bra inskolning till företaget som möjligt. Aspiranterna jobbar med olika delar av verksamheten, och man ska ha konkreta arbetsuppgifter, säger Mats Nilsson, personalchef på Holmen Skog. De som antas till programmen vid Lantmännen och Holmen skog är tillsvidareanställda från början, och får ordinarie löner. Aspiranterna vid Holmen Skog är garanterade jobb efter avslutat program, dock kan man inte säga från början var man hamnar. Ett genomgånget traineeprogram vid

Syftet är att ge en så bra inskolning till företaget som möjligt Lantmännen är ingen garanti för fortsatt tjänst inom koncernen men Daniel Aglöv berättar att hittills har alla som gått programmet fått jobb. – Både de som har gått programmet och deras chefer tycker att programmet överträffar alla förväntningar, säger Daniel Aglöv. # TRAINEE TYCKER TILL


karriär

f oto : To m m y Ä r l e m a r

g? va d ha r tr ai n ee g et t di Hanna Heikinnen, jägmästare och produktionsledare på Holmen Skog. Var aspirant 2012:

”Jag har fått en övergripande bild av företaget.” Hur var din tid som aspirant? – Jag är verkligen jättenöjd med mitt år på aspirantprogrammet, även om det periodvis var lite jobbigt med en del flyttande. Mitt första projekt rörde inventering och det andra planering och viltförvaltning. Sedan var jag på huvudkontoret, innan jag fick ett vikariat som produktionsledare.

T r a i n e e m i x a r te o r i o c h p r a kt i k En trainee är en nyutexaminerad student som genomgår en internutbildning på ett företag. De flesta traineeprogram är mellan ett och två år långa, och blandar praktik med teori om företaget och branschen. På vissa program blir traineerna fast anställda med ordinarie lön medan andra program erbjuder någon form av tidsbegränsad anställning och/eller anställning med lägre lön.

Är du i ntr esse rad av at t b li t r a i n e e? www.traineeguiden.se och www.traineemarknaden.com listar tillgängliga program. Källa: www.traineeguiden.se, allastudier.se

f oto: R o lf A n d e r s s o n

Har du nytta av det i ditt jobb idag? –Jag har lättare att sätta mig in i vad andra jobbar med och att förstå deras problem. Jag har också fått en övergripande bild av hur ett skogsbolag fungerar.

Daniel Stridsman, jägmästare och distriktschef på Holmen Skog i Vimmerby. Var aspirant 2004:

”Jag tog reda på vad jag trivdes med.” Vad gjorde du som trainee? – Mitt första projekt rörde traktplanering och vägbyggnad. Därefter var jag på regionkontoret i Lycksele för att göra regionalt bokslut. Under den tiden sökte jag och fick en produktionsledartjänst på företaget. Vad gav det dig att vara aspirant? – Jag fick en bred erfarenhet som jag hade nytta av när jag började jobba. Det var också en fördel att ta reda på vad jag trivdes att jobba med och vad som var mindre intressant.

Jakob Söderström, innovation project manager på Lantmännen. Gjorde sin trainee 2011:

”Kontaktnätet är ovärderligt” Varför ville du bli trainee? –Jag fastnade för Lantmännen eftersom företaget stod för värderingar jag delar. Själva programmet var jättebra, man fick verkligen testa olika typer av tjänster för att få förståelse för hela företaget. Vilken nytta har du haft av det? – Det kontaktnät jag fick är helt ovärderligt, och något jag verkligen har användning för. Extra kul är det när folk frågar mig om hjälp med kontakter.

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

53


Vi söker Regionalt skyddsombud till Uppsala län Vi är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Jusek,

Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer som erhåller medel från Arbetsmiljöverket för att engagera Regionala skyddsombud. Vi söker nu Regionalt skyddsombud till Uppsala län. De prioriterade branscherna är Bemanning, IT, konsultverksamhet, Handel och tjänster samt Life science. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för våra medlemmar och nu har vi fått möjlighet att ge dessa frågor ytterligare tyngd genom satsningen på Regionala skyddsombud. När verksamheten ändras på grund av organistoriska skäl påverkar det anställdas arbetsmiljö påtagligt. Den ständiga nåbarheten, det gränslösa arbetet och stressen påverkar anställdas psykosociala arbetsmiljö. Antalet små arbetsplatser ökar också vilket innebär att kraven på arbetsmiljöarbetet ökar. De Regionala skyddsombuden arbetar även för att öka antalet lokala skyddsombud på företagen. De har en viktig uppgift att företräda sina arbetskamrater och verka för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. På arbetsplatser där

det saknas skyddsombud är de Regionala skyddsombuden länken mellan de anställda och arbetsgivaren. Vi söker dig som är fackligt förtroendevald och har ca fem års erfarenhet av fackligt arbete och arbetsmiljöarbete sedan tidigare, antingen inom den privata eller offentliga sektorn. Du ska ha lätt för att kommunicera med både arbetsgivare och medlemmar på arbetsplatsen. Du ser en spännande utmaning i att öka insatserna för våra förbunds medlemmar när det gäller deras arbetsmiljö. Uppdraget som Regionalt skyddsombud innebär en arbetsinsats om minst 40 procent av en heltid. Du har enligt lag rätt till tjänstledighet för uppdraget med bibehållna anställningsvillkor och därutöver kommer du att få ett arvode. Du är välkommen med din ansökan till Mats Rosén på Sveriges Ingenjörer, mats.rosen@sverigesingenjorer.se till handa senast den 31 december 2013.

ViRegionalt söker Regionalt skyddsombud till Upps Vi söker skyddsombud till Uppsala län ViSACO-förbund söker Regionalt skyddsombud till Uppsala Vi är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Jusek, Naturvetarna och Sveriges Vi är fyra – Civilekonomerna, Jusek, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer so

onalt skyddsombud till Uppsala län

medel från Arbetsmiljöverket förRegionala att engagera Regionala skyddsombud. erhåller medelerhåller från Arbetsmiljöverket för att engagera skyddsombud. Vi söker nu Regionalt skyddsombud till De Uppsala län. Jusek, Debranscherna prioriterade branscherna är IT, Beman Vi skyddsombud är fyra SACO-förbund – Civilekonomerna, Naturvetarna och Sveriges Ingen Regionalt till Uppsala län. prioriterade är Bemanning, erhåller medelHandel från Arbetsmiljöverket att science. engagera Regionala skyddsombud. Vi sök konsultverksamhet, Handelsamt ochför tjänster samt Life science. konsultverksamhet, och tjänster Life – Civilekonomerna, Jusek,tillNaturvetarna Sverigesbranscherna Ingenjörerärsom Regionalt skyddsombud Uppsala län. Deoch prioriterade Bemanning, Arbetsmiljöfrågorna ärRegionala viktiga för våra medlemmar har vi möjlighet konsultverksamhet, Handel och tjänster samt Life science. Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för våra medlemmar och nu har vi och fått möjlighet att ge dessa smiljöverket för att engagera skyddsombud. Vi nu söker nufått frågor ytterligare tyngd genom påBemanning, Regionala skyddsombud. När verk rågor ytterligare genom satsningen påsatsningen Regionalaär skyddsombud. NärIT, verksamheten änd ill Uppsala län.tyngd De prioriterade branscherna Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för skäl våra medlemmar och nu harpåtagligt. vi fått möjlighet att ge på grund av organistoriska påverkar det anställdas arbetsmiljö på av organistoriska skäl påverkar det anställdas arbetsmiljö Denpåtagligt. ständiga delgrund och tjänster samt Life science. frågordet ytterligare tyngd genom på stressen Regionala skyddsombud. Närpsykosocia verksamhe nåbarheten, det gränslösa arbetet påverkar och påverkar anställdas nåbarheten, gränslösa arbetet och satsningen stressen anställdas psykosociala arbetsmiljö av organistoriska skälökar påverkar anställdas Den s Antalet små arbetsplatser också det vilket innebär arbetsmiljö att kraven påpåtagligt. arbetsmiljöarbe Antalet på smågrund arbetsplatser Kontaktpersoner:ökar också vilket innebär att kraven på arbetsmiljöarbetet ökar. De ktiga för våra medlemmar och nu070-266 har vi fått möjlighet att ge dessa nåbarheten, detEriksson, gränslösa arbetet och27att stressen påverkar psykosociala arb Regionala skyddsombuden arbetar även för attlokala ökaanställdas antalet lokala Ann-Kristin Civilekonomerna, 62öka Regionala skyddsombuden arbetar även för antalet skyddsombud på företag Anna Sonesson, Naturvetarna, 0737-19 20 24 skyddsombu Edrenius, Jusek, 070-665 29 02 Mats Rosén, Sveriges Ingenjörer, 07 57 för en go DeMartin har en viktig uppgift att företräda sinaNär arbetskamrater och verka Antalet små arbetsplatser ökarskyddsombud. också vilket innebär att kraven på arbetsmiljöarbetet ök nom på Regionala verksamheten ändras De har satsningen en viktig uppgift att företräda sina arbetskamrater och verka för070-237 en god arbetsmiljö arbetsplatsen. På arbetsplatser där det är de Regionala skyddsombuden arbetar även för saknas att öka skyddsombud antalet lokala skyddsombud pås arbetsplatsen. På arbetsplatser där det saknas skyddsombud är deDen Regionala skyddsombud ka skälRegionala påverkar det anställdas arbetsmiljö påtagligt. ständiga mellan de anställda och arbetsgivaren. De harlänken en viktig uppgift att företräda sina arbetskamrater och verka för en god arbe mellan destressen anställda och arbetsgivaren. aänken arbetet och påverkar anställdas psykosociala arbetsmiljö. ! Mer info och anmälan 14 feb på s r där det saknas u arbetsplatsen. På arbetsplatser skyddsombud ärsenast dedenRegionala skydds k http://fortbildningalnarp.slu.se. Ny ökar också vilket innebär att kraven på arbetsmiljöarbetet ökar. De Entreprenör Frågor? kontakta Alnarp, Vimellan söker dig som ärGrön fackligt förtroendevald och ca Lena femJohnson, års erfarenhet av fack de anställda och arbetsgivaren. Vi sökerlänken dig som är fackligt förtroendevald och har ca fem årshar erfarenhet avSLU fackligt arbete oc SKOGENS SOCIALA VÄRDEN 040 – 41 52 69 eller lena.johnson@slu.se sedan tidigare, inomeller denoffentliga privata eller offentliga sekto -antingen forskningen visar vägenantingen en arbetar arbetsmiljöarbete även för tidigare, att öka antalet lokala på företagen. rbetsmiljöarbete sedan inom denskyddsombud privata sektorn. Du ska ha Är du intresserad av skogens sociala värden försina att som kommunicera med både arbetsgivare medlemmar på arbetsplatsen. Vi söker dig ärbåde fackligt förtroendevald ochför haroch capå fem års erfarenhet avpå fackligt a ör att kommunicera med arbetsgivare och medlemmar arbetsplatsen. att företräda arbetskamrater och verka en god arbetsmiljö och av att utveckla verksamheter på landsI vår erbjuder SLU (Sveriges lantDu ser en spännande i att öka insatserna föreller våra förbundsnär medlemma arbetsmiljöarbete sedan tidigare, antingen inom den förbunds privata offentliga sektorn. Du Du ser en spännande utmaning i bygden? attutmaning öka insatserna för våra medlemmar det gälle bruksuniversitet) en nyär tredagarskurs. latser där det saknas skyddsombud de Regionala skyddsombuden arbetsmiljö. för attderas kommunicera medAktuell både arbetsgivare och medlemmar på arbetsplatsen. deras arbetsmiljö. forskning och kunskap om entreprenörskap varvas med förebilder inom området. da ochDu arbetsgivaren. ser en spännande utmaning i att öka insatserna för våra förbunds medlemmar när Uppdraget Regionalt skyddsombud innebär enom arbetsinsats om minst deras arbetsmiljö. Uppdraget som Regionaltsom skyddsombud innebär en arbetsinsats minst 40 procent av40 enpr heltid. och har ca fem års erfarenhet av fackligt arbete och gt förtroendevald heltid. Regionalt skyddsombud innebär en arbetsinsats omska minst procent digare,Uppdraget antingensom inom den privata eller offentliga sektorn. Du ha40lätt Du har enligt lag rätt till tjänstledighet för uppdraget med bibehållna anställning 54

N A T U R V E TA R E

N R7 2013


MORA ORSA MILJÖKONTOR SÖKER

Magasinet

Miljöinspektör med inriktning på livsmedel. Sista ansökningsdag 31 december 2013. Läs mer om jobbet på www.orsa.se

Med en annons i det här magasinet når du runt 32 000 naturvetare. Vårt nyhetsbrev och vår webb är också effektiva annonskanaler. Läs mer: www.naturvetare.se

Utg ivning s plan 2014 N r. Annonsstopp

Vill du vara föreståndare på Sveriges nyaste naturum? Laponiatjuottjudus/Laponiaförvaltningen söker

Föreståndare för naturum Laponia, 100% Läs mer om tjänsten på www.laponia.nu För frågor kontakta Åsa Nordin Jonsson asa.n.jonsson@laponia.nu, tfn 072-561 10 31 Ansökan skickas till asa.n.jonsson@laponia.nu senast den 30/12

Utgivning

1

13 januari

2

24 februari

13 mars

3

7 april

24 april

4

2 juni

19 juni

5

18 augusti

4 september

6

6 oktober

23 oktober

7

24 november

11 december

30 januari

Länsstyrelsen söker medarbetare www.fac

ebook.c

Rovdjurshandläggare

om/lans

styrelse

nidalarn

a

En tjänst i Luleå, en tjänst i Jokkmokk.

Vill du arbeta med miljövård i Dalarna?

Limnolog till vattenmyndig­ heten i Luleå

Länsstyrelsen söker miljöhandläggare till tre olika områden: Prövning av miljöfarlig verksamhet

Läs mer om Länsstyrelsen och arbetsuppgifterna på www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Länsstyrelsen har en bred verksamhet. I rollen som regeringens regionala företrädare ingår bland annat att offensivt arbeta för en hållbar framtid. Tillstånd, tillsyn, samordning och utveckling av viktiga samhällsområden är våra huvuduppgifter. www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Efterbehandling av förorenade områden Miljöanalys

Läs mer om tjänsterna: www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

55


a rNrAR i ä rI N SkPA n y a nv ä n d n i n g N o velle r

Perfekta boken för telefonkön Vad gör du när du fastnar i telefonkö? Många knappar lite planlöst på sin mobil och väntar på att det ska lossna. Kemisten Martin Wänerholm har hittat en annan lösning, som han har skrivit en bok om. Hur kom du på idén att skriva en bok för tråkiga väntetider? – Jag såg en lucka, ingen har gjort detta tidigare. Som naturvetare är jag van att tänka utanför boxen för att hitta nya lösningar. Vi är ofta strukturerade och ser sammanhang, egenskaper som kommer till nytta när man skriver. Så det är ingen vanlig bok?

– På 200 sidor ryms 52 olika långa noveller, som du kan välja mellan beroende på hur många samtal du har framför dig i kön. Den kortaste novellen är bara en halvsida och den längsta femton sidor, som man hinner med att läsa om man har 26 samtal före i kön. Vad får vi läsa om? – Novellerna utspelar sig i vardagen där vad som helst kan hända, ofta lite tillskruvade med oväntade slut. Jag har en ettårig journalistutbildning att luta mig emot, så jag är ingen novis. Däremot är det min bokdebut. Läs mer på www.väntetid.se Vad gör du till vardags? – Jag jobbar på Swerea, som är ett forskningsinstitut för tillverkningsindustrin. Vi fungerar som en länk mellan akademin och industrin. LEL

Blås upp din stol Nej än så länge går det inte att blåsa upp en bil, däremot finns en metallprodukt som går att blåsa upp. Idag används detta av vissa designers för att göra möbler, till exempel stolar. Materialet är inte nytt utan består av plåt men sättet att använda det på är en ny idé. En tunn metallplåt skärs till med laser och två lager plåt svetsas samman i kanterna. Därefter kan materialet blåsas upp med luft och du får en bullig struktur. Det finns funderingar på att använda materialet i lättviktssammanhang där det önskas en fin yta som kan uppnås när plåten putsas upp. Framtida marknader är fordonsindustrin och inom designområdet. – Det här är ett bra exempel när ett gammalt välkänt material används på ett nytt sätt, säger Sascha Peters som arbetar med att hitta nya användningsområden för gamla material. MW

v i l k en ä r d i n fa v o r i ta p p ? n ya m at e r i a l

Klä dig i mjölk

Kasserad mjölk får nytt liv.

56

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Varje dag kasseras stora volymer mjölk som inte längre kan säljas. Men det finns alternativ. Ett är att utvinna proteinet kasein och använda det för att skapa ett nytt material. Proteinet kan formas till granulat som används för att tillverka olika plastprodukter. Det kan också användas till fibrer från vilket det går att göra tyger. Materialet har antibakteriella egenskaper som gör det intressant inom sjukvården. Materialet presenterades av Sascha Peters vid en utställning om framtidens material. – Jag vill vara en länk mellan de som har ett material och de som designar och tillverkar produkter, säger Sascha Peters. Han tror att framtidens material kommer att bestå av sådant som annars skulle blivit avfall och där är mjölken ett bra exempel. MW

Bästa appen håller ordning Min favorit bland appar just nu är Evernote. Den hjälper mig att hålla ordning på saker. Var jag än befinner mig kan jag notera idéer som dyker upp eller så handfasta saker som vad jag ska handla. Vitlöken är till exempel lätt att glömma. Inget särskilt med det kan man tycka. Men det fiffiga är att det jag skriver i mobilen också hamnar i paddan och i min dator på jobbet och hemma. Det gäller bara att ladda ner appen, eller

programvaran, i varje enhet. Synkroniseringen sköter resten. Man kan också lägga in bilder i dokumenten för att förstärka budskapet. Har du någon favoritapp? Dela gärna med dig av dina bästa. LEL Mejla: reaktion@naturvetarna.se


karriär

bokTI PSET:

Ny trend med minskade löneklyftor Tvärtemot vad många tror har den totala lönespridningen på arbetsmarknaden inte ökat på 2000-talet. Är det bra eller dåligt? Lena Granqvist, ekonom på Saco, reder ut begreppen i en ny antologi, som kort och gott har titeln Lönespridning. Med den individuella lönesätt-

ningen kan man tycka att lönespridningen borde ha ökat. Var och en får chans att argumentera för sin lön med hänsyn till kompetens och resultat. – Möjligen kan det vara så att det nya sättet att förhandla om sin lön inte har slagit igenom på bred front. Av olika skäl använder kanske inte arbetsgivaren alltid lönen som ett verktyg att styra verksamheten, spekulerar Lena Granqvist. Hon förklarar att det framför allt handlar om var lönespridningen mäts. Det kan ha skett förändringar inom och mellan olika grupper. Det är stora skillnader i lönespridning mellan olika yrkes-

grupper. Läkare, ekonomer och jurister har stor lönespridning inom yrket. – De yrkesgrupperna har också en god lönsamhet, räknat över hela livet. Bland ekonomer har de som tjänar mest tre gånger högre lön än som tjänar minst. Där finns alltså goda möjligheter att göra en lönekarriär. Går back på utb i ld n i ng

För yrken som biomedicinska analytiker gäller det motsatta. Lönespridningen är liten och livsinkomsten är låg. – De som utbildar sig inom de yrkena går ekonomiskt back, räknat på livslönen, i jämförelse med dem som börjar jobba direkt efter gymnasiet. Detsamma gäller biologer. Sambandet mellan livslön och lönespridning är dock inte lika tydligt för matematiker och statistiker. För dem är lönespridningen stor samtidigt som lönsamheten inte alls når upp till nivåerna för ekonom- och juristutbildningarna. Är stor lönespridning alltid bra? – Det är inget självändamål och kan ibland vara kontraproduktivt. Arbetsklimatet och samarbetsviljan kan påverkas negativt om löneskillnaderna på arbetsplatsen inte upplevs som rättvisa. En viss lönespridning är sund om den speglar att det finns ett samband mellan lön och prestation, att den ger chans till en lönekarriär. I boken skriver författarna att de formella kvalifikationerna som utbildning

och erfarenheter spelar mindre roll för lönen än tidigare, något som kan hänga ihop med den lokala och individuella lönesättningen – Individuella prestationer och personliga egenskaper har blivit viktigare i lönesättningen. Det har varit mer gynnsamt för kvinnor än för män, vilket har medfört att lönegapet mellan män och kvinnor har minskat. Psykolog i

Det finns ett avsnitt i boken som har ett psykologiskt perspektiv på lönen. – Den som har högst lön är inte alltid den är mest nöjd och motiverad. Viktigare är upplevelsen av lön, att man känner till löneprocessen och vilka kriterier som gäller för att kunna höja sin lön. Känslan av att lönen är rättvis har också betydelse. Det är långtifrån bara lönenördar som har glädje av den här boken. Du som är lönesättande chef eller förtroendevald får en djupare förståelse för hur löneprocesserna fungerar och varför det är bra med en viss lönespridning. LEL

Lena Granqvist är redaktör för boken Lönespridning, som ges ut av SNS Förlag.

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

57


karriär

Gästkrönika

Varför luras kvinnor in i vidskeplighet? Döden är naturvetenskapsman.

frivilligt frysa arslet av sig på meningslösa bandymatcher, men vidskepelsens fördumning skapar underordning.

Eller var, förr. Och jag vet, man ska inte travestera boktitlar. Per Lindebergs ”Döden är en man” behandlar dessutom ett styckmord som inte hör hit. Men boken var ett angrepp inte minst på Hanna Olsson, vars ”Catrine och rättvisan” beskrev samma fall med rakt motsatt ståndpunkt i skuldfrågan. Det hör hit. Den genusbetingade konflikten.

En vetenskapsjournalist stod mot en feminist, och jag lägger mig inte i vem som landade närmast sanningen, inte nu, fastän frågan har blivit enklare att avgöra efter Dan Josefssons bok om härvan kring Thomas Quick. Den saken lämnar jag åt var och en att fundera över. Min avsikt är en annan. Enkelt uttryckt är jag trött på att kvinnor luras in i maktlöshet. Så låt oss tala om vidskepelse. Den finns runt omkring oss, och alla som betvivlar att vi här har att göra med en form av åtminstone delvis könsbunden humbug vill jag rekommendera ett besök i någon av alla dessa butiker som förutom tarotkort, kristaller och drömfångare säljer böcker om själavandring, änglar, astrologi och så

58

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Av Fredrik Sjöberg, författare och biolog

Varför bryr sig så få feminister om detta? En förklaring kan vara naturvetenskapsmannen, betraktad som fiende, om än inte döden själv. Man måste förvisso inte vara naturvetare för att genomskåda reinkarnation och kristallterapi, men det underlättar, och jag tror att en del av problemet är blockeringar från förr. Inte minst biologer möts ofta med misstänksamhet, som vore vårt ämne suspekt, liksom kvinnofientligt.

Nog finns än i dag dumdryga revidare. De är inte ovanliga. Och det är främst kvinnor som besöker dem.

Jag talar inte om Scientologerna och andra sekter som styrs av män med dunkla syften. De är så extrema att en sten kan se det. Nej, det som intresserar mig är denna vardagliga vidskepelse vars kommersiella yttringar har en så tydlig genusprofil. Visst, man kan se det hela som en harmlös hobby, jämförbar med de passioner som får framför allt män att

virmän som reflexmässigt fördömer all genusforskning som undermålig, vilket förstärker gamla konflikter, men detta bör inte hindra feminismen från att erövra också naturvetenskapen och göra den till sin. Behovet av kunskap är stort. Och det ena utesluter inte det andra. Vidskepelsen är ett bra exempel. Att sådan dumhet håller kvinnor nere mer än män är en social konstruktion – som bäst bekämpas med naturvetenskaplig bildning.


Arbetsmarknadsdag Lunds Naturvetarkår 5 mars 2014 har ert företag möjlighet att möta 1700 studenter inom biologi, kemi, fysik, geologi, meterologi, naturgeografi, matematik, miljövetenskap, molekylärbiologi och medicinsk strålningsfysik.

Mejla atlas@luna.lu.se för mer information.

Examensring för Biomedicinska Analytiker nu kan du som medlem köpa den via Naturvetarna!

10% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 5.680 kronor)

Skicka din beställning till: elba.abreu@naturvetarna.se Skriv namn, personnummer/medlemsnummer, leveransadress, examensår och ange storlek. Levereras mot postförskott. Leveranstid cirka 3 veckor.

NutritioNistföreNiNgeN söker styrelsemedlemmar Nutritionistföreningen är en professionsförening inom Naturvetarna vars syfte är att bygga nätverk samt arbeta för nutritionisters intressen. Är du nutritionist och intresserad av ett lärorikt, meriterande och nätverksbyggande uppdrag bör du kontakta oss för mer information. Nutritionistföreningens styrelse genom Per Frank, per.frank@hotmail.com

HÅLL DIG UPPDATERAD INOM GEOLOGINS OMRÅDE Geologiskt forum är Geologiska Föreningens populärvetenskapliga tidskrift som kommer ut fyra gånger om året – ofta är det forskarna som skriver själva om aktuella projekt och frågeställningar. Geologiskt forum vänder sig till alla som är intresserade av geovetenskapen – från fossil till landskapsutveckling, från jordens inre till ut i rymden, inklusive klimat-, miljö- och resursfrågor. Priset för en årsprenumeration är 250 kronor (4 nr/år). Om du blir medlem i Geologiska föreningen ingår tidningen i medlemskapet för 290 kr. Som medlem får du från år 2014 även tillgång till Geologiskt forum:s digitala arkiv där du kan ta del av tidigare nummer (pdffiler).

Fyra

250 kr nr fr

ån:

Geologiska Föreningen i Sverige verkar för att på olika sätt nå ut med geovetenskaplig kunskap i samhället. Vi arrangerar föredrag och exkursioner och samverkar med andra aktörer – i projekt som främjar geovetenskapen.

Hur gör jag för att prenumerera eller bli medlem? Alternativ 1. Sätt in det aktuella beloppet på Plusgiro: 2108-9. Ange ditt namn, adress och e-postadress. Alternativ 2: Via vår hemsida kan du betala direkt med kort. Gå till www.geologiskaforeningen.se/medlem.php

www.geologiskaforeningen.se facebook.com/geologiskaforeningenisverige info@geologiskaforeningen.se

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

59


EFTER JOBBET

Kliv ur din komfortzon Skulle du överleva i vildmarken? Erik Palmqvist visar hur man med rätt förberedelser klarar sig utan matsäck och tält i naturen. En nyckel är att samarbeta och hjälpa varandra. L a r s - E r i k L i l j e b ä c k TEXT

Äntligen uppenbarar sig den perfekta platsen för att slå läger. Berget i bakgrunden ger lä och några granar föder förhoppningar om att hitta ved. Snön ligger meterdjup och kvicksilvret är på väg ner mot 30 minusgrader. Efter några mils skidåkning i tuff terräng har gruppen på åtta personer som tränar överlevnad i de svenska fjällen gjort sitt dagsverke. Hungriga, trötta och törstiga ställs de inför en rad problem som de måste lösa. – Det är lustblandade känslor i en avskalad miljö, säger Erik Palmqvist, skogsmästaren som leder kurser i överlevnad. Lika mycket som att klara de praktiska utmaningarna gäller det att jobba tillsammans i gruppen och dela med sig av det som är jobbigt.

snabba insatser från gruppen går återhämtningen snabbt. – Hade vi inte varit uppmärksamma på den här personens tillstånd så hade både individen och gruppen blivit lidande. Vinsten av att samarbeta blir påtaglig, säger Erik Palmqvist som är fascinerad av den psykologiska delen av att utsätta sig för den här typen av strapatser. Han förklarar att man tvingas konfrontera sig själv. – Det ger kunskap om vem man är och hur man reagerar i olika situationer. Basala behov som i vardagen är problemfria blir stora utmaningar. Känslorna växlar mellan oro och entusiasm. Det är viktigt att reflektera över ens egna reaktioner. G e r nytta på job b et

S nab ba i n sats e r

En av deltagarna är på väg att tappa sugen och ger ett lojt intryck. Om inget görs direkt så kommer allmäntillståndet snabbt att försämras. Det kan handla om vätskebrist eller att kylan har sänkt kroppens temperatur. Med

60

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Den insikten om sig själv tar han med sig hem till kontoret. – Men utmaningarna kan vara väl så stora på jobbet. Glädjen är viktig i båda miljöerna. Det måste vara roligt för att bli motiverad och kunna göra ett bra jobb.

Vad driver dig? – Jag har två passioner i livet: människor och skog. Att vistas i skogen tillsammans med människor är den optimala umgängesformen för mig. Tror det är viktigt för alla att ta reda på vad man trivs med och brinner för. På vilket sätt ger det en kick? – I naturen är det lättare att vara i nuet utan distraktioner, som radio, mobiltelefon och annat som stör. Så mobilen lämnar vi hemma? – Ta med det som du behöver i svåra situationer. Det finns inget egenvärde i att avstå från modern teknik, som ger både glädje och nytta. Däremot ska man vara beredd på att batterierna tar slut och att vi kan hamna på platser utan täckning. Lite oväntat är inte maten flaskhalsen för att överleva i naturen. – Sömnen är den enskilt viktigaste faktorn, den påverkar vårt omdöme och förmågan att lösa problem. Utan sömn blir man dum. Att dricka är förstås också viktigt, medan man biologiskt klarar sig utan mat i upp till tre till fyra veckor. #


E r i ks i to p p

5

i Packningslista ng ni rd so et rit prio 1. Sovsäck

Erik Pa l m q v i s t

2. Skidor 3. Kniv 4. Spade 5. Kokkärl

Aktuell: Leder utbildningar i överlevnad. Arbete: Chef för marknad och rekrytering på Naturvetarna. Utbildning: Skogsmästare. Familj: Fru och två barn.

E r i ks bästa öve r l evnadsti ps Bara de n late fryse r Anpassa klädsel till aktivitet. Grundregeln är att inte bli svettig. Lätta på halsduken och ta av en tröja när du aktiverar dig fysiskt. Klä på dig när du är i stillhet. Ylle närmast kroppen transporterar bort fukt och värmer även i fuktigt tillstånd. Nackdelen med funktionsmaterial är att de samlar på sig salter som efter några dagar kan ge skavsår. Bomull är sämst eftersom det suger upp fukt. Mellanlagret kan vara kläder i ylle eller syntet. Överdragskläder i ett vindtätt och vattenavstötande material, typ goretex.

Bygga bo På vintern: Gräv en grop i snön och utnyttja dess isolerande förmåga. Det går också bra att skrapa ihop en snöhög som får frysa ihop och sedan gräva ut en snögrotta. Om det finns träd kan man bygga ett skydd med ris och förstärka med snö. Tanken är att få det så bekvämt som möjligt med minsta möjliga ansträngning. På sommaren: Använd en sluttning eller träd som en naturlig vägg. Bygg den andra väggen av sly och grenar. Granris på taket hål-

ler tätt för ett lätt regn. På en risbädd av torrt granris sover man också gott. Finns torr mossa att tillgå blir det ett mjukt liggunderlag.

Så sli ppe r du vätske b r ist Vatten kan man bara bära med sig i begränsade mängder. På vintern är det enklast att smälta snö. Är det barmark kan man dricka vatten från de flesta sjöar i Sverige. Är du osäker på kvaliteten kokar du vattnet.

Ät vad natu r e n bj u de r Naturens skafferi har en del att erbjuda. Rötter av hundkäx kan ätas direkt eller til�Packa pulkan med det viktigaste.

Ett tunt lager av näver kan man skära bort från björken. En perfekt grogrund för eld.

lagas för att få energi. Även hänglav innehåller kolhydrater. Te av tallbarr är en god varm dryck. Bär av olika slag och nypon och kråkbär, är en energikälla att räkna med även om de är frysta. Innerbark, det som under kriget blandades i brödet, är ännu ett exempel på födokälla. Men man behöver inte vara så renlärig och avstå mat. Att laga mat över öppen eld är en härlig upplevelse. Det som begränsar är hur mycket du orkar bära med dig.

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

61


N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

Möt geologer från hela Norden n å g o t f ö r a l l a Du som gillar

geologi och att träffa folk har chansen nu. Kom till Lund i januari och möt kollegor från hela Norden. Under tre dagar bjuds det på ett smörgåsbord av geologi med allt från tektonik, paleontologi, petrologi, ekonomi och miljö. Deltagarna kan välja bland 400 föredrag. – Vi går på djupet i urgamla förkastningar och hur jordskorpan har

förbundsrådet

Gör Naturvetarna sitt jobb? Förbundsrådet inom Naturvetarna hade möte under hösten. Uppdraget är att följa upp de beslut som kongressen fattade för ett år sedan. S å t yc k t e d e s o m va r dä r :

– Framtidsfrågorna engagerar mig. Vad tyckte du om mötet? – En mycket intressant premiär för mig. Jag är imponerad över hur styrelsen hittills har jobbat med de beslut som kongressen fattade Anna Lindberg, förra året. Stockholms valkrets.

Vilken fråga engagerar dig? – Framtidsfrågan är viktig: Vart förbundet är på väg, varför och hur det ska ske. Det handlar om hur vi ska profilera oss för att fortsätta vara attraktiva. Vad gör du till vardags?

62

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

bildats. Men även geologens roll i miljöprövningar och exploateringar tar vi ett grepp om. Alla kan hitta något, säger Marc Johnson, ordförande i Geologiska föreningen, som i år är värd för det 31:a nordiska geologiska mötet. Mötet pågår under tre dagar, 8-10 januari och är öppet för alla. Studenter får en generös rabatt. LEL Läs mer: www.geologiskaforeningen.se

– Jag är utbildad biolog och jobbar på Kemikalieinspektionen. Där håller jag i trådarna för branschdialogen, som innebär att jag inspirerar företagen att på frivillig väg gå längre än vad kemikalielagstiftningen kräver.

– Så här ska det fungera! Vad är ditt intryck? – Bästa mötet med förbundsrådet hittills. Och jag har varit med rätt länge. Precis så här ska man jobba med uppföljning av kongressens beslut. Styrelsen gör ett bra jobb.

Christer Åkerman, ordförande för Geosektionen.

Vilka frågor är viktiga för dig? – Att synliggöra naturvetare i samhället, och då i synnerhet geovetare. Frågan om huruvida pensionärer ska kunna vara medlem i en professionsförening utan att vara medlem i Naturvetarna är också viktig. Nu ska frågan utredas ytterligare, där planen är att fatta beslut på förbundsrådet nästa år. Vad gör du till vardags? – Jag är pensionär och engagerar mig i Geosektionen. Nu närmast ska jag till Colorado och delta i ett internationellt möte för geovetare. Jag ser särskilt fram emot exkursionerna. LEL

Nästa år höjs medlemsavgiften till Naturvetarna med fem kronor. Höjningen gäller bara ordinarie medlemmar, som efter nyår får en avgift på 235 kronor per månad. – Kongressen beslutade att medlemsavgiften ska höjas så att vi följer den allmänna kostnadsutvecklingen och kan fortsätta att erbjuda god service till våra medlemmar. Bland annat utökar vi vårt kursutbud för fackligt förtroendevalda under 2014, säger Helena Nicklasson, förbundsdirektör på Naturvetarna. Hon uppmanar alla medlemmar att ta del av Naturvetarnas utbud. – Passa på att till exempel boka tid för att öva lönesamtal eller ta del av Naturvetarakademins kursutbud, säger Helena Nicklasson. JR


Naturvetarna belönade fysiker Som ett fyrverkeri i vetenskap. Så var känslan när årets naturvetarpriser i fysik delades ut på Nobelmuseet. Naturvetarnas ordförande Ivar de la Cruz lotsade publiken genom kvällen och delade ut priserna. I sina presentationer gick pristagarna från aktuella Higgspartikeln till mer tillämpad fysik. Vinnaren i klassen bästa examensarbete, Stella Riad, tog oss med på en resa i standardmodellens värld med flera dimensioner. Bilden med lindansaren, som bara kan röra sig åt två håll, och myran som också klättrar i en tredje dimension, illustrerade hur antal dimensioner kan vara olika i olika världar. – Det är grundforskning i ordets rätta bemärkelse. I dag ser vi ingen praktisk tillämpning på min forskning, utan den ingår i jakten på förståelse för naturen, säger Stella Riad.

Lyckliga pristagare: Daniel Platz och Stella Riad.

Stella Riad fick en prischeck på 25 000 kronor. Svaret på frågan vad hon gör om fem år kom blixtsnabbt. – Då har jag disputerat och är ute i världen och forskar. Som känse lspröt

Pr i sch eck på 50 000 kronor

– I standardmodellen är neutrinen masslös men experiment visar att den faktiskt har en liten massa. Därför vill man i nya modeller ge den en massa, ungefär en miljon gånger mindre än en elektrons.

Daniel Platz segercheck var på 50 000 kronor, vilket var priset för bästa doktorsavhandling. – Jag hoppas att den mätteknik som jag har varit med och utvecklat kan leda till effektivare solceller.

Hans forskning bidrar till att förfina mätmetoderna på nanonivå. Han liknar det vid ett känselspröt som scannar av ytor på allt från bakterier ner till atomer. Tekniken beskriver ytans topografi och mekaniska egenskaper. Utöver flera publiceringar i vetenskapliga tidskrifter har Daniel Platz forskning lett till ett patent och ett spinnoff-bolag, som utvecklar och säljer den nya mätmetoden. Juryn har bestått av representanter från Kungl. Vetenskapsakademiens klass i fysik. LEL

Årets geolog efterfrågad expert

Michael Stephens trollbinder sin publik.

pr i sa d Michael Stephens har utsetts till Årets geolog år 2013. Priset på 25 000 kronor får han för sin insats och förmåga att omsätta sin breda kunskap inom det geologiska ämnesområdet, såväl direkt i samhällets tjänst som inom den akademiska världen. Det är Geosektionen inom Naturvetarna som delar ut priset för sjuttonde gången. Som strukturgeolog är han en av Sveriges

främsta. Michael Stephens är en lysande pedagog och föredragshållare och har deltagit i mer än 50 stora konferenser och internationella möten, nästan alltid med egna föredrag som drar fulla hus. LEL

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

63


N Y T T f r å n n at u r v e ta r n a

analys Lönespridning ger chans till lönekarriär Saco har i dagarna sammanställt en antologi kring begreppet lönespridning. Den potentiella lönekarriären illustreras genom att koppla ihop lönespridning med livslön för olika utbildningar. Analysen visar ett positivt samband mellan lönespridning och livslön, kollektivet tjänar på en hög lönespridning då det ger bättre löner överlag. Jägmästare har en relativt hög lönespridning och en bra potentiell lönekarriär. Men psykologisk forskning visar att det inte är lönenivån som har störst betydelse för motivation och prestation, det är snarare den upplevda lönerättvisan. Den har att göra med hur löneprocessen fungerar och lönesättande chefs förmåga att behandla individer med värdighet och respekt. De förklaringar, argument och motiveringar som ges spelar också in. En individ med en lägre löneutveckling kan alltså vara nöjdare än en individ med en hög, enligt denna forskning. Att kontinuerligt analysera och utvärdera lokala löneprocesser är därför väldigt viktigt.

Det är den upplevda lönerättvisan som har störst betydelse för motivation och prestation.

Lön e s p r i dn i ng jäg mästar e 2012

Löneprocessen är det dock svårt att ha koll på innan man befinner sig på en arbetsplats. Däremot är det bra för någon som funderar på vad man ska utbilda sig till att ha lite koll på den möjliga lönekarriären. Om det kommer att råda brist eller överskott på en viss kompetens på arbetsmarknaden är också relevant information. Karriär- och lönemöjligheter är viktiga pusselbitar i valet av högskoleutbildning. Samtidigt finns det, helt i enlighet med den psykologiska forskningen, andra drivkrafter även när man väljer utbildning. De allra flesta väljer nog mer utifrån intresse och det man brinner för, precis som det ska vara för att kunna vara motiverad och prestera genom hela sitt arbetsliv. Kr i stofer J ervi nge, utre dare på Naturvetarna

64

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

Lönerna för jägmästare visar att stor lönespridning ger möjlighet till högre lön. Skillnaden i lön mellan de som

tjänar minst och de som tjänar mest är betydligt större i näringslivet än i staten.


L K

EC

E N S UTV

FÖR

N AT U R

VE

TA E

Naturvetar akademin

M KO

PET

G

R

IN

Kompetensutveckling ger trygghet Naturvetarakademin erbjuder kurser och utbildningar, speciellt framtagna för att öka naturvetares värde på arbetsmarknaden. Du hittar fackliga utbildningar såväl som kurser inom karriärutveckling, ledarskap, projektledning och branschspecifika kurser. Utbildningarna genomförs på flera olika orter i Sverige. Flertalet utbildningar kan beställas och i viss mån skräddarsys om ni är flera på en arbetsplats, högskola eller förening som vill gå den.

www.naturvetarna.se/ Naturvetarakademin

5 snabba

Naturvetarna satsar på facklig utbildning Naturvetarna höjer ribban och erbjuder fler utbildningar för förtroendevalda nästa år. Klara Rapp håller i trådarna för den satsningen.

Affärsmannaskap visade Helen vägen till nytt jobb Utbildningen Affärsmannaskap för naturvetare bidrog till att Helen Petersson i dag är senior projektledare på Medicon Village AB i Lund. – Jag sög åt mig allt och har verkligen nytta av kompetensen i mitt nya jobb. Det här blev den pusselbit som fattades i Helen Peterssons kompetens. Nu står hon stadigt på de tre benen: forskning, projektledning och affärsmannaskap. – Det var värt varenda krona, eftersom jag har jobb i dag. När man som jag kommer från akademin kan ens kompetens ibland bli lite ifrågasatt inom industrin. Sedan tidigare är jag certifierad projektledare, så den här utbildningen blev lite av pricken över i:et. Vad var bäst? – Att skriva en affärsplan, marknadsföring och att lära sig tolka siffrorna i balansräkningar och

1. Vad är nytt? – Under 2014 finns det chans att gå nya utbildningar, som alla bygger vidare på den fackliga grundkursen. Tanken är att stärka de förtroendevalda i sin roll och vad det innebär att företräda medlemmarna på jobbet.

2. Vad inn e bär d et konk r et? – De nya utbildningarna fokuserar på ledarskap, förhandlingsteknik och en utbildning för löneförhandlare. Vi kommer även att ge kurser i arbetsmiljö för skyddsombud.

3. Var fö r le dar skap? – Många förtroendevalda har ledande roller och behöver verktygen för att kunna leda. Vi

årsredovisningar. Sådant kunde jag inte innan. En fördel var också att utbildningen var skräddarsydd för naturvetare och på rätt nivå. Hon fick också en känsla för att förstå och driva företag, något deltagarna fick pröva på i ett företagsspel. Vad gör du som projektledare? – Jag jobbar med strategisk utveckling och internationalisering på Medicon Village AB. Tanken är att skapa ett kluster inom life science i världsklass. Det handlar om att bygga upp samarbeten med andra kluster i världen och hjälpa företagen med kontakter. Helen Petersson gillade formen att läsa på distans från hösten 2012 fram till i våras. – Det är en förutsättning för att kunna jobba samtidigt. Att träffas vid fyra tillfällen är värdefullt, och möjligt att få in i kalendern. Ännu en fördel är nätverket som vi byggde upp tillsammans. Vi fortsätter att hålla kontakten på Linkedin. Så du kan rekommendera andra att gå utbildningen? – Ja absolut. Jag sög åt mig allt och har verkligen nytta av kompetensen i mitt nya jobb. LEL

pratar om det goda ledarskapet, med möjligheter att träna det. Det finns tid för samtal och att deltagarna själva får reflektera.

4. H u r pop u lär a är Natu rvetar nas utbildningar? – Vi har kö till den fackliga grundkursen, som även den utökas. Nästa år ges den vid sex tillfällen, två gånger per sektor. Den ger bland annat kunskap om den fackliga rollen och vad kollektivavtal innebär.

5. Måste jag ta s e m este r fö r att var a m e d på utbildning e n? – Nej, du har rätt vara ledig från jobbet med lön. Som förtroendevald har du den rätten, enligt förtroendemannalagen. LEL

N R7 2013

N A T U R V E TA R E

65


P r o f i l i N aturvetarna

”Jag brinner för att agronomers kompetens tas till vara” Agronomers utbildning samt att inspirera och uppmuntra medlemmarna att ta tillvara sin kompetens är något som Sofia brinner för. Vad gör en agronom? – Agronomutbildningen handlar främst om livsmedelsproduktion. Hållbar produktion av livsmedel är alltid aktuellt. Jag har inriktat mig på husdjur, främst kor, grisar och får, men många specialiserar sig också inom hästområdet Övriga inriktningar är livsmedel, mark/växt, ekonomi och landsbygdsutveckling. Hur ser en vanlig dag ut för dig? – Jag arbetar på Sigill kvalitetssystem AB, som utvecklar och förvaltar standarden IP för certifiering av blommor och livsmedel. Företag certifierar sin produktion eller odling enligt våra standarder och visar då att produkterna uppfyller vissa krav inom djuromsorg, livsmed-

! Naturvetarna

Bra me”End samlad aktör för

att företräda och lyfta fram naturvetarprofessionernas betydelse i samhället.”

66

N A T U R V E TA R E

N R7 2013

elssäkerhet och miljöhänsyn. Jag ansvarar för Affärsutveckling och kommunikation. Mina utmaningar ligger i vilka produkter vi ska erbjuda, vilken service ska vi ge våra kunder, och hur vi beskriver värdet av det vi erbjuder på bästa sätt. Det är frågor jag brottas med.

fylldes med inspirerande föreläsningar på temat ”Matens pris” som avslutades med en middag på kvällen. CJ Läs mer: www.naturvetarna.se/Agronomforbundet.

Vad driver dig att arbeta fackligt? – Jag valde att engagera mig för att jag var intresserad av utvecklingen av agronomers kompetens. Jag vill påverka utvecklingen av vad en agronomexamen innehåller, och uppmuntra agronomer att föra fram sin kompetens. Detta måste såklart grundas i god utbildning som går i takt med övriga samhället. Vad gör Agronomförbundet? – Vi vill synliggöra agronomerna och vår kompetens. Vi jobbar mycket med utbildningsfrågor, främst gentemot universiteten. Vi vill sprida agronomers kompetens så att arbetsgivare får upp ögonen för oss. Att inspirera och visa de möjligheter utbildningen ger gör vi främst genom vår tidning Agronomen, som bygger mycket på intervjuer med agronomer, såväl studenter som yrkesverksamma. Medlemmarna får ett brett kontaktnät inom agronomkåren. – Jag blev ordförande för ungefär ett år sedan, men jag har suttit i styrelsen sedan 2010. Vi är cirka1 660 medlemmar. Även studenter är välkomna som medlemmar. Den 30 november var det Agronomdagen. Firandet av detta årliga event har varierat. I år hölls dagen i KSLA:s lokaler i Stockholm och

s ofia stran d b erg Aktuell: Ordförande i Agronomförbundet. Utbildning: Agronom med inriktning husdjur. Bor: Stockholm. Fritidsintressen: Träning, vänner och stort engagemang i Agronomförbundet. Senast lästa bok: Sommarboken av Tove Jansson.


N Y TT f r å n n at u r v e ta r n a

Ivar de la Cruz invald i Sacos styrelse PÅVER K AN – Några av mina hjärtefrågor är forskning och utbildning, livslöner och inte minst miljön. Jag ser fram emot att få arbeta i Sacos styrelse. Ivar de la Cruz bakgrund som ordförande för akademikerföreningen på Astra Zenecas

forskningsanläggning i Södertälje gör att han ser nyttan av samarbete inom Saco. Sedan ett år tillbaka är han ordförande för Naturvetarna. – Saco har genom ”Ansvaret”

ett bra dokument som kommer att lyfta akademikerna och skapa en gemensam identitet. I botten är han utbildad kemist och i dag verksam i eget företag. LEL Ivar de la Cruz är ordförande för Naturvetarna.

Naturvetare vann Sacos fototävling GRATTIS Cajsa Lovehav, kandidatstudent i geografi, är vinnare av Sacos fototävling 2013. Så här beskriver hon själv sin bild: ”Naturvetarnas ansvar ligger bland annat i att formulera teorier för hållbar utveckling och biodiversitet. Alla människor har en liten del av världen i sin hand. Akademikerna ska vägleda oss att göra oss medvetna.”

O RDF Ö RANDE :

K ARRIÄRSERVI C E :

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

F Ö R B U NDSDIRE K T Ö R :

C H EFSSERVI C E :

K o n ta k t

Helena Nicklasson, 08–466 24 36

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

wwww.naturvetarna.se

MED L EMS J O U R :

A K ADEMI K ERNAS A - K ASSA , AEA :

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

MED L EMSSERVI C E :

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

E - P O ST : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O STADRESS : Box 760, 131 24 Nacka B ES Ö K SADRESS : Planiavägen 13 VÄ X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

IN K O MSTF Ö RSÄ K RINGEN :

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 A K ADEMI K ERF Ö RSÄ K RING :

N R7 2013

N ATUR V ETARE

67


Posttidning

B

Av s ä nd a r e : N at u rv e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Naturvetarna bidrar till rent vatten I år skickar vi inga julkort. I stället skänker vi pengarna till ett viktigt ändamål, som bygger på en naturvetenskaplig uppfinning. 10 000 kronor satsar vi på Solvatten. En innovation som nyligen belönades med Polhemspriset. Redan har 80 000 människor i världen fått tillgång till rent vatten. Vi vill bidra till att de ska bli fler.

f oto : s o lvat t e n

Tekniken är lika enkel som genial. I en tvådelad vattendunk, som viks upp som en bok, renas vattnet genom ett filter. Sedan gör solen resten, där det ultravioletta ljuset oskadliggör mikroorganismerna. Efter några timmar kan tio liter rent vatten tömmas ut på andra sidan.

God Jul!

s lyfter n a m m a ls il T tare vi naturve

CHEF

Naturvetare nr 7 mfs  
Advertisement