Naturvetaren nr 1-2023

Naturvetaren

Rekordmånga läkemedel i pipeline

Här är framtidens gröna material

Naturvetare som driver eget företag

Nils Holmqvist ”

En sport att i detalj ge rätt prognoser

Högtryck

Han blickar ut över Atlanten och ser in i framtiden

Duellen: Behövs djurparker? | Månadens fråga: Kommer AI ta ditt jobb? | Driva eget: Så vidgar du kundkretsen

Följ oss i sociala medier

Här uppdaterar vi med nyheter som du har nytta av i din karriär. Vi lyfter naturvetare och deras viktiga roll i samhällsutvecklingen. Det handlar om allt från att göra den gröna omställningen möjlig till att ta fram nya läkemedel och utveckla sjukvården.

Du hittar oss här:

› www.naturvetarna.se

› Facebook.com/Naturvetarna

› Instagram: naturvetarna

› twitter.com/naturvetarna

› www.linkedin.com

› Nyhetsbrevet Karriärvetarna på LinkedIn

VÄLKOMMEN!

Palle Liljebäck, chefredaktör

Forskning som levererar

Svensk life science går som tåget. Förra året var det ”all time high” med exportsiffror som vi aldrig har sett tidigare. Efter tre kvartal låg de på samma nivå som för hela 2021. Pandemin gav en skjuts i rätt riktning, men även andra läkemedel gick starkt. Och det verkar inte vara en dagslända, utan även framtiden ser ljus ut med rekordmånga läkemedel i pipeline, enligt en färsk rapport från branschorganisationen SwedenBio. Astra Zeneca är något av ett draglok i ekosystemet. Men vi ser också mindre bolag som genom samarbeten med stör re aktörer kan ta sina innovationer hela vägen.

Ett sådant företag är Bioarctic som har utvecklat ett läkemedel som bromsar sjukdomsförlpoppet av alzheimer med 35 procent, enligt kliniska studier i fas 3. Tack vare ett snabbspår i tillståndsproces sen har läkemedlet godkänts i USA, men ännu inte i EU.

En annan framgångssaga, som springer ur forskning är det adjuvans – en substans från ett träd i Chile – som förbättrar effekten av vaccin mot bland annat covid-19. Forskningen bedrivs i Sverige, men bolaget Novavax är amerikanskt.

REDAKTION

redaktion@naturvetarna.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Palle Liljebäck

Art Director

Katarina Bengtsson

Skribenter i detta nummer

Erik Aronsson, Ellinor Molin

Foto omslagsbild: Susanne Kronholm

Tryck

Norra Skåne Offset AB

ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.

ANNONSBOKNING

Urban Hedborg, 08-732 48 50

Materialadress: urban@uhmarketing.se

Men allt är inte guld och gröna skogar. Kompetensbrist lurar runt hörnet, bland annat som en följd av stramare regler kring arbetskraftsinvandring. Det finns också en oro för att finansieringen kan bli en hämsko i spåren av den höga inflationen. Att allt för få kliniska prövningar hamnar i Sverige är ännu en utmaning som kan komma att vända om det blir en merit i forsk-

Från ett fackligt perspektiv finns det också en del att förbättra. Det handlar om att en tredjedel av företagen inom life science saknar kollektivavtal. Hur Naturvetarna jobbar ihop med IKEM med den frågan kan du läsa om längre fram i tidningen.

UTGIVNING: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 15 juni.

Manusstopp för annonser: 31 maj.

Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar.

NATURVETARNA

Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

En tredjedel av företagen inom life science saknar kollektivavtal.”

Nr /1

SID 12 Duellen: Borde djurparket förbjudas?

Professorn i biologi vill spara mer skog, medan Skogsindustrierna menar att ett aktivt skogsbruk binder mest kol på sikt.

SID 14

Månadens fråga: Kommer AI att hjälpa eller stjälpa dig?

Forskare och andra kreativa yrken är vinnare när AI gör sitt intåg på arbetsmarknaden.

SID 36

Naturvetare som företagare

Här får egna företagare goda råd om allt från marknadsföring till hur man ska tänka kring partnerskap.

Ett grönt supermaterial, med nanocellulosa som grund, kan få en viktig roll i den gröna omställningen.

Rekordmånga läkemedel i pipeline. Samtidigt är det all time high för exporten av läkemedel från Sverige.

För Nils Holmqvist är det en sport att i detalj pricka in rätt väder.

NATURVETARNA I MEDIA

Naturvetare krossar löneligan

Sveriges naturvetareakademiker krossade löneligan 2022 med lönepåslag på nästan 4 procent jämfört med 2,5-3,1 procent för resten av arbetsmarknaden. Mest i plånboken fick naturvetare inom gruv- och mineralindustrin – upp 11,2 procent i genomsnitt.

Dagens Industri

25 januari 2023

Uppsnappat om oss i media

”Staten ger forskningsanslag med ena handen – och tar tillbaka med den andra”

Petra Malm Danielson, Naturvetarna, Jonas Fuxe, Karolinska institutet, och Anna Rosling, Uppsala universitet skriver i en replik: Forskningspolitiken kväver den akademiska friheten även inom naturvetenskapen.

Dagens Nyheter 10 januari 2023

Slarva inte bort klimatarbetet!

Länsstyrelsernas årliga uppföljning av regionernas arbete med Sveriges klimatmål är nu klar. Den samlade bilden är att klimatarbetet med några få undantag stått stilla eller till och med försämrats. Det är en djupt oroande utveckling.

Naturvetarnas cirkulärinsändare publicerades i 49 lokalmedier den 7 februari

Varför är du med i Naturvetarna?

– Det var en kurskollega som rekommenderade mig att gå med i Naturvetarna. Det är jag glad att jag gjorde för det var då jag fick koll på fackliga rättigheter, och även tips och information som rör arbetslivet. Jag har bland annat fått hjälp med cv-granskning.

Vad är mest intressant med din utbildning?

– Att studera klimatdata och att se trender i klimatet. När jag tagit ex-

Mattias Larsson

Ålder: 48 år.

Bor: Uppsala.

Utbildning: Studerar meteorologi vid Uppsala universitet.

Gör på fritiden: Paddlar kanot och sitter i styrelsen för Uppsala kanotförbund.

amen vill jag bli meteorolog och jobba med frågor inom klimatforskning, till exempel

med att ta fram avvikelser i temperatur och nederbörd på lång sikt.

SÅ TYCKER LÄSARNA

Kommer AI hjälpa eller stjälpa dig på jobbet?

Går bananas ibland

AI kan hjälpa till med artbestämning av djur och växter men apparna går helt bananas ibland.

Eva

Analyserar och modellerar

Inom mitt forskningsfält ligger AI för automatisering av tidsödande arbetsuppgifter ännu i framtiden, men annars används AI redan flitigt i form av maskininlärning för analys och modellering.

Simon

Sparar tid

Det kommer innebära att jag slipper mycket administrativt arbete som stjäl tid från mitt egentliga uppdrag.

Gina

NYHETSBREV NR 1/2023

Vad är viktigast för dig på jobbet?

Minst 10 procent högre lön är just nu viktigast av allt. Får väl byta jobb för facken yrkar ynka 4,4 procent.

Matthias

Flexibla arbetstider, distansarbete, friskvård på arbetstid.

Smilla

Löneutveckling även för trogna medarbetare. Att kunna avsluta arbetslivet på deltid.

Per

FRÅN NYHETSBREV NR 2/2023

Hur mycket övertid jobbar du?

Inget efter utbrändhet

Tidigare arbetade jag mycket övertid och framför allt jättemycket obetald övertid, då projekt alltid är underfinansierade och varje arbetad timme "kostar" för mycket för att få ihop projekten. Men efter att ha varit utbränd och sjukskriven en längre tid försöker jag numer alltid kompensera all övertid med ledighet.

Anna

Noterar all övertid

Övertid cirka 5 timmar per månad. Nu mera skriver jag in all övertid, ofta okej med chefen i efterhand, då behovet att färdigställa inte alltid syns i början av dagen.

Sara

Naturvetarnas krav för 2023: Bättre villkor för föräldralediga

5 bästa tipsen inför lönesamtalet

Gå till jobbet förkyld

Företagsfrågan: Vad ska jag ta betalt?

Naturvetarnas avtalskrav: Högre löner hos företag som går bra

Mest lästa artiklar under december 2022-februari 2023 på www.naturvetarna.se

Kommentarer från webben

MÅNADENS FRÅGA NYHETSBREV NR 10/2022. LÄS PÅ SIDAN 14.

”Hjälper i delar men är inte lösningen på allt.”

Anna

DUELLEN

Behövs djurparker?

Djurparkerna har en viktig roll för att bevara hotade arter, enligt en zoolog. Forskaren menar att det argumentet inte håller, då det är helt andra intressen som driver djurparker.

Ja!

1. Ditt främsta skäl till att djurparker är till nytta/ inte är till nytta?

2. Hur viktiga är djurparker för att bevara arter och populationer?

3. Kan djurparker bidra till människors vilja att värna naturen?

4. Hur kan djurparksmiljön utvecklas så att djurens naturliga behov på ett bättre sätt kan tillgodoses?

Moderna djurparkers främsta uppdrag är att bevara världens biologiska mångfald. Det gör vi på flera sätt: håller och avlar hotade arter tamdjursraser, ökar människors kunskap och engagemang för biologisk mångfald. Djurparker donerar också medel till naturvårdsprojekt och möjliggör forskning.

Det finns ett antal arter som hade varit utdöda utan djurparker. Bland de mest kända är europeisk bison, som dog ut i naturen runt 1919. Idag finns runt 7 000 djur. Prewalskihäst är utdöd i naturen sedan runt 1969. I dag finns runt 1 500 djur. Vi är inne i det sjätte stora massutdöendet av arter nu, vilket gör det ännu viktigare att bedriva ett bevarandearbete.

Tveklöst ja. Att uppleva djur och natur är vad som skapar intresse, medvetenhet och engagemang. Omkring åtta miljoner människor besöker svenska djurparker varje år. Det ger samtidigt djurparkerna möjligheter att bedriva sitt arbete med avel, utbildning och forskning.

Djurens naturliga behov tillgodoses i hög grad redan i dag, både grundläggande och mer högre djurvälfärdsvärden. Modernt djurskydd och djurvälfärdsarbete i djurpark är baserad på vetenskap. Vi har också en mycket bra lagstiftning i Sverige, med en föreskrift speciellt framtagen för djurpark. Personalen som bland annat stimulerar djurens naturliga beteenden arbetar med forskningen som grund.

Det finns en rad etiska problem med djurparker: deras koloniala historia, deras vinstdrivande verksamhet, deras djursyn och annat. Nyttoperspektivet är i grunden antropocentriskt –att djuren står i människans tjänst – och bör inte utan vidare överordnas den etiska problematiken. Händelserna i Furuvik och i andra parker gör detta väldigt tydligt.

Det är ett argument som är föremål för kritik. Djur är inte bara representanter för sin art utan är framför allt individer, vars liv, fortplantning och död kontrolleras helt av djurparken. Även om vissa djurparker skulle visa sig ha framgång i sitt bevarandearbete så är det oklart om djurparken skulle vara bäst lämpad för detta. Forskningen visar att det är helt andra intressen som driver djurparker.

Djurparken signalerar att djur är tillgängliga för oss människor att använda som visuella konsumtionsobjekt. Mötet med inhägnade djur är ytterst på människans villkor. Det finns studier som indikerar att besökare inte tillbringar särskilt många minuter framför varje hägn, vilket stärker uppfattningen att människor går dit först och främst för underhållningsvärdet.

Alternativ till djurpark skulle kunna vara så kallade ”shelters”: ickekommersiella rehabiliteringscentra där djur som farit illa får möjlighet till en tillvaro utifrån sina egna villkor. Mer långsiktigt vore att avsätta större land- och marina områden fredade från människors ingrepp. Exempelvis kan de "rewilding-initiative” som redan pågår i vissa länder vara intressanta att titta på.

Daniel Roth, zoolog vid Svenska djurparksföreningen

Helena Pedersen, forskare i kritiska djurstudier vid Göteborgs universitet

1.

2.

3.

4.

1.

2.

3.

4.

Titta ut över Atlanten och se in i

framtiden

Att göra nyheter av väder är meteorologen Nils Holmqvists passion. För att göra vädret tydligt använder han sig av metaforer, som har drag av poesi utan att ge avkall på fysikens krav på exakthet.

TEXT: Palle Liljebäck

Häng med Nils under en dag

FOTO: Susanne Kronholm 09.00

Laddar för kvällspasset som börjar klockan 10 och sträcker sig till klockan 22. Morgonpasset är tuffare att komma upp till och startar redan klockan 03.30. ”Men det har sin charm, man äter frukost på jobbet och det är en stillsam och vänlig stämning i tv-huset.” I båda fallen börjar han med att sätta sig in i väderläget.

11.00

Konferens med kollegorna på SMHI, tv4 och försvaret. Man pratar ihop sig och diskuterar resultat från olika vädermodeller, som har tagits fram med hjälp av data från satelliter och radarbilder. I nästa steg ritar han väderkartor, som sedan visas i tv.

12.00

Lunch i tv-husets egen restaurang, där allt mellan himmel och jord diskuteras. Nils berättar om sitt projekt som går ut på att undersöka sambandet mellan vindstyrkan och elpriset. Man pratar om klimatförändringarna, som kommer till uttryck i extremväder med både långvarig torka och översvämningar.

Nils Holmqvist

Aktuell: Meteorolog på svt.

Utbildning: Pluggade fysik i Lund, med inriktning meteorologi i Köpenhamn.

Favoritväder: Åska när jag är ledig, men drama i vädret gäller även på jobbet. ”Kul med snabba växlingar”.

Familj: Fru och son som är tre år.

Kopplar av med: Spelar dataspel och springer.

På nattduksbordet: Första boken i Game of thrones-serien.

14.00

Han gör sig redo för dagens andra sändning, piffar till sig och ser till att sminket sitter där det ska. Vid sidan av de direktsända sändningarna gör han prognoser till text-tv och webben, liksom till alla lokala sändningar, som spelas in i förväg.

16.00

Han gör sig redo för dagens andra sändning, piffar till sig och ser till att sminket sitter där det ska. Vid sidan av de direktsända sändningarna gör han prognoser till text-tv och webben, liksom till alla lokala sändningar, som spelas in i förväg.

19.30

Är i studion och väntar på att komma in i sändning i slutet av Rapport och därefter i Aktuellt. Sedan åker han hem till familjen och inser att det inte blir någon löprunda den här dagen. Men i morgon då hemarbete väntar finns chansen.

ör Nils Holmqvist är det en sport att ge så detaljerade och rätt prognoser som möjligt.

– Det är fin känsla som får mig att må bra. Som meteorolog får man snabbt feedback på sina insatser i rutan, säger Nils Holmqvist.

Att presentera väder är lika mycket en show som att vara naturvetenskapligt korrekt. Och han medger att pulsen går upp just innan det är dags för sändning, som kan pågå mellan allt från en halv minut till tre minuter.

– Ofta får jag veta innan hur lång tid jag har framför kameran, men saker kan snabbt ändras och då gäller det att ha ett ess i skjortärmen. För mig är det viktigt att ha ett flyt i språket och vara tydlig.

ELPRISERNA SJUNKER

Därför använder han sig gärna av närliggande metaforer, som att det blir

grillväder när det klarnar upp under kvällen, eller att elpriserna sjunker när det blåser. Ännu en favorit när lågtrycken rullar in är: ”Titta ut över Atlanten och se in i framtiden”.

– Så är det oftast i Skandinavien, utmaningen är att förutse exakt på vilken bana och när ovädret drar in.

Han förklarar att prognoserna fortsätter att vässas, tack vare mer data från vädersatelliter och radartjänster. Datorerna som hjälper till att ta fram modellerna har också blivit mer kraftfulla. Lika viktigt är att studera väderläget just nu.

– Ofta går det bra och prognoserna slår in. En utmaning på vintern är att

förutse om det blir molnigt eller klart, som kan göra skillnaden mellan plusgrader och minusgrader. På sommaren kan lokala regnskurar överraska, samtidigt som solen skiner inte långt därifrån.

PERSONLIG TOUCH

Det ligger mycket arbete bakom en prognos, där SMHI är en viktig källa för väderdata. Utifrån en global modell ger regionala modeller förslag på olika scenarier. Lågtryck med regn och högtryck med solar ritar meteorologerna själva in på väderkartan, vilket ger prognoserna en personlig touch.

Att kliva in i människors vardagsrum på bästa sändningstid har sina sidor.

– Det är inte så att beundrarbreven rullar in, men jag får en del uppskattning vilket gläder mig. Klagomålen är sällsynta, och då handlar det mest om språkliga saker som folk kan reta upp sig på.

Hur ser karriärmöjligheterna ut? – Jag har nått toppen, säger han med glimten i ögat. Nej men inom flyget, sjöfarten och försvaret finns en arbetsmarknad, och på SMHI förstås. Som tv-meteorolog gör jag nyheter av vädret, vilket jag tycker är roligast.

Att göra prognoser är ett lagarbete, med möjlighet att sätta sin personliga prägel på presentationen. ↑

Utmaningen är att förutse exakt på vilken bana och när ovädret drar in."

Miljöskador i spåren av kriget

Det är inte bara människorna som har drabbats av Rysslands brutala invasion av Ukraina. Miljöskadorna i form av förgiftat vatten, förorenad mark och brända skogar är enorma. Risken finns också att radioaktivt material har läckt ut i miljön. Närapå 50 000 delfiner i Svarta havet beräknas ha dött och sjunkit till botten, enligt forskarna.

Men rättvisa kan komma att skipas om ryssarna ställs till ansvar för massförstörelse av flora och fauna. Den typen av miljöbrott – ekocid – är kriminellt i Ukraina, vilket innebär att det kan leda till brottsåtal i nationell och internationell domstol. Några av målen handlar om attacker på oljedepåer, kärnanläggningar och forskningsinstitut.

Effekterna på miljön kan bli långvariga. En del mark som blev förorenad under andra världskriget går fortfarande inte att använda.

Guldläge för hållbarhetsexperter

Jobbar du med frågor om hållbarhet? Då kan du känna dig rätt säker på att ha en fortsatt bra arbetsmarknad. De flesta är överens om att efterfrågan på kompetens om hållbarhet kommer att öka i både näringslivet och hos offentliga arbetsgivare. Har man en specialkompetens kan man prata om guldläge.

Det handlar bland annat om personer som har nischat in sig på EU-reglering och EU-taxonomi. Men även kompetens om klimat och biologisk mångfald är eftertraktat.

– Många arbetar också som miljökonsulter. Ofta handlar det om att hjälpa företag och organisationer med tillståndsansökningar och undersökningar till underlagen, säger Marita Teräs, utredare på Naturvetarna, till tidningen Aktuell hållbarhet.

Forskare utsätts för hat och hot

Forskare som oftast drabbas av hot är de som tydligt tar ställning mot pseudovetenskap och presenterar forskning om hälsa, kost och nutrition, liksom om miljö och klimat.

– Min bedömning är att hot och trakasserier mot forskare vid KI har ökat kraftigt på senare tid. Det gäller särskilt de som kommunicerar sin forskning via media och sociala medier. Tonläget har blivit hårdare och mer upprört, säger Peter Andreasson, kommunikationsdirektör vid KI, till tidningen Sjukhusläkaren.

Han menar att mörkertalet är stort då det är svårt att få fram statistik, då alla hot och trakasserier inte anmäls till säkerhetsavdelningen på KI. Vissa anmäler direkt till polisen. Drabbade som tar kontakt med universitet erbjuds hjälp av olika slag, som hur trakasserierna ska bemötas och psykosocialt stöd.

Studiestöd som prickar rätt

Det nya studiestödet kopplat till omställning har fått en flygande start och antalet ansökningar har överträffat förväntningarna med råge. Många har därför fått nobben, men det finns ingen anledning att ge upp. Och det verkar som stödet prickar rätt och lever upp till sitt syfte att bredda individers kompetens och blir mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Sveriges Ingenjörer har tittat närmare på det och kommer fram till att hälften av dem som sökte stödet valde en högskoleutbildning. Men även yrkeshögskolan har en viktig roll, då 40 procent av de som sökte stödet valde yrkeshögskolan.

PALLE LILJEBÄCK

Tuffa förhandlingar för bättre villkor

I en avtalsrörelse handlar det om att ge och ta. Föräldralön från första dagen på nya jobbet och ett hållbart arbetsliv är frågor som Naturvetarna driver.

Det var strax före jul som Naturvetarna växlade yrkanden med arbetsgivarna inom IKEM, Innovations- och kemiföretagen. Målet är att ett nytt avtal ska vara på plats den 1 april.

– Det är tuffa förhandlingar i ett läge där flera av företagen har svårt att hitta den kompetens de behöver. För att fortsätta vara attraktiva menar vi att vissa villkor behöver förbättras, säger Daniel Wallin, avtalsansvarig ombudsman på Naturvetarna.

En viktig fråga för Naturvetarna är att föräldralönen – ett lönetillägg ovanpå den statliga ersättningen från Försäkringskassan – ska träda i kraft första anställningsdagen.

– Det skulle innebära en anpassning till det som gäller inom vissa andra avtalsområden, som i staten. Det är en viktig jämställdhetsfråga, säger Daniel Wallin.

INDUSTRIN GÅR FÖRE

Men lika viktigt som att förbättra villkoren är att bibehålla de värden som man i förhandlingar har uppnått tidigare.

– Vi vill alltså inte se några för-

sämringar för våra medlemmar. Samtidigt går det bra för många företag inom bland annat life science, vilket vi menar inte bara ska speglas i lönekuvertet, utan är också en chans att förbättra villkor och förmåner.

Avtalet med IKEM berör drygt 2 300 av Naturvetarnas medlemmar.

Varför är det avtalet så viktigt?

– Hur väl vi lyckas kommer att bli normerande för många andra avtal

som berör naturvetare. Det råder en samsyn om att det är den konkurrensutsatta industrin som sätter ”märket”, säger Daniel Wallin. Samtidigt pågår det förhandlingar med Gröna arbetsgivarna inom skogsbruk. Även där är tanken att båda parter ska teckna ett nytt avtal som börjar gälla 1 april.

HÅLLBART ARBETSLIV

Här har Naturvetarna lyft

frågan om arbetsmiljö för

Lika viktigt som att förhandla fram bättre villkor, som föräldralön från första arbetsdagen, är att bibehålla de värden som tidigare har uppnåtts.

Hallådär!

Nuvarande avtal löper ut:

IKEM och Gröna arbetsgivarna - skogsbruk: 31 mars.

Gröna arbetsgivarna övriga avtalsområden: 31 maj

Hushållningssällskap och Husdjursföreningar, jordbruk, trädgård och odling och djursjukvård och djurparker

att medarbetarna ska må bra på jobbet och hålla hela arbetslivet i ett läge där pensionsåldern höjs i flera steg.

– Det gäller särskilt för dem som har löst av övertiden och de som inte omfattas av de skyddsregler som finns om arbetstiden. Det är viktigt att chef och medarbetare har regelbundna avstämningar om arbetstiden även om man har en oreglerad arbetstid, och så måste det finnas möjlighet till återhämtning, säger Madeleine Warghusen, förhandlingschef på Naturvetarna.

Ännu en het potatis är frågan om distansarbete, där man vill att parterna tar fram en gemensam vägledning för distansarbete.

När det gäller lönehöjningar omfattas Naturvetarna av Facken inom

industrins löneyrkande på 4,4 procent. Det gäller om inte parterna kommer överens om annat.

– För att löneavtalet ska tillämpas som det är tänkt vill vi att partsgemensamma utbildningar ska genomföras under avtalsperioden, säger Madeleine Warghusen.

Lönerna ska sättas i lönesamtal och vara individuella och bygga på kompetens, resultat och ansvar. Utöver löneutrymmet ska ytterligare avsättningar göras till deltidspension som man har kommit överens om tidigare. Blir vi kompenserade för inflationen?

– Det kravet är omöjligt och skulle bidra till att driva upp inflationen ytterligare. Det skulle ingen vinna på. Däremot ska det synas i lönekuvertet hos företag som går bra, och där bör märket ses som ett golv och inte ett tak, säger Madeleine Warghusen.

Hur säkra var Covid-19-prognoserna?

Biomatematikern Philip Gerlee har utvärderat de matematiska modeller som låg till grund för politiska beslut under pandemin.

- Sammantaget gjorde forskarna ett bra jobb, utifrån den osäkerhet som fanns om virusets smittspridning, sjukdomsbild och dödlighet. Det gjorde att det skilde rätt mycket mellan olika modeller, både vad gäller antal sjuka, antal inlagda på IVA och hur många som skulle dö av viruset.

Varför behövs prognoser?

- Politiker och andra vill få koll på tänkbara scenarier för att kunna planera sjukvården och andra viktiga samhällsfunktioner. Till exempel räknade Folkhälsomyndigheten i ett tidigt skede av pandemin på att 500 patienter samtidigt skulle vara inlagda på IVA i Stockholm, men beläggningen stannade på 200.

Så modellerna kan slå fel?

- Ja, särskilt i det här fallet när det fanns så många osäkerhetsfaktorer. För att få en bild av sjukdomsläget i våra egna modeller tog vi bland annat reda på hur mycket resandet i kollektivtrafiken minskade och ökningen av antal samtal till sjukvårdsupplysningen 1171, kopplade till hosta.

Vilka är lärdomarna.

- En slutsats är att det brast i kommunikationen, bland annat gällande vilka antaganden man har byggt modellerna på och resultaten var svårtolkade. Ännu en lärdom är att ta hjälp av flera expertgrupper, som myndigheter i andra länder gjorde. Bristerna i Folkhälsomyndighetens prognoser bidrog till att regionerna gjorde sina egna prognoser, vilket i och för sig inte var fel då smittspridningen var så olika i landet.

Hur går ni vidare?

- Nu har vi fått medel från Vetenskapsrådet att gå mer på djupet och utvärdera de prognoser som gjordes i senare skeden av pandemin. Syftet är att ta fram riktlinjer för hur modeller kan användas vid framtida pandemier och händelser. Vi ska också titta på de modeller som regionerna själva tog fram undre pandemins inledning.

PALLE LILJEBÄCK

PALLE LILJEBÄCK

Madeleine Warghusen

MÅNADENS FRÅGA

Kommer AI att hjälpa eller stjälpa dig på jobbet?

Robotar och artificiell intelligens, AI, börjar bli viktiga verktyg för naturvetare i arbetet, men jobb kan också försvinna och nya tillkomma. Nu undrar vi hur du kommer att påverkas av AI?

Läs kommentarer från webben på sid 6. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

AI slår den mänskliga hjärnan, men inte på allt

Vad händer med jobben när robotar och AI blir en del av vår vardag?

Forskare och andra som har kreativa yrken är vinnare på framtidens arbetsmarknad, enligt robotforskaren Fredrik Löfgren.

Nej, du behöver inte vara orolig för att jobben försvinner.

– Det mesta talar för att jobben blir roligare och mer kreativa, säger Fredrik Löfgren, som har ena benet inom akademin på Linköpings universitet och det andra i sitt eget robotföretag.

Om vi tittar i backspegeln var det industrijobb som montörer och svetsare som försvann först. Inom industrin har robotar en självklar plats sedan flera decennier tillbaka.

– Det nya är att Artificiell intelligens, AI, ersätter den biologiska hjärnan. AI är överlägsen människan när det gäller att läsa av information och hitta avvikelser i bilder och stora datamängder.

INGA DÅLIGA DAGAR

Det menar han ger säkrare resultat då robotar levererar på en jämn och hög nivå hela tiden.

– Men det bygger på att inlärningen fungerar och att algoritmerna är intrimmade.

Det är här människan kommer in i bilden och kvalitetssäkrar, vilket främst behövs i tidiga skeden.

Ser vi samma utveckling på labb?

– Ja, tekniken används redan i diagnostiken. Robotar kan även ta över de riskfyllda jobben som att stryka agarplattor och göra mikrobiologiska odlingar.

Kan en robot vaccinera mig?

– Ja, robotar kan både ta blodprov och sköta vaccineringar. En robot har inga dåliga dagar, utan håller en jämn och hög kvalitet.

Kan en robot känna empati?

– Ja, det finns algoritmer för att känna av känslor som ilska, glädje och nedstämdhet. Det kommer till nytta när man till exempel ska checka in på hotell eller beställer mat på restaurang.

Däremot tror han inte att behovet av mänskliga kontakter i sjukvården kommer att försvinna.

– Tvärtom kan vårdperosnalen få en viktigare roll i det mänskliga mötet och förklara sjukdomsläget.

AI kan vi också få glädje av vid digitala möten i ett alltmer flexibelt arbetsliv.

– Glöm tråkiga och tröttande zoom-möten och konferenser. Redan nu finns det verktyg för mötesformer som bygger på virtual reality, VR.

Han målar upp en virtuell värld där mötesdeltagarna kan mingla med varandra fast de sitter på olika platser.

– Du kan skapa den miljö du vill, där alla befinner sig i Miami eller i en alpby, ja till och med i rymden. Detsamma gäller att kunna resa virtuellt i storstäder som Paris eller Rom.

Det finns fler tillämpningsområden, bland annat för att visualisera och uppleva vetenskap.

– I stället för att förklara hur ett membran eller en proteinstruktur är uppbyggd kan man skapa virtuella världar, där man kan uppleva vetenskapen inifrån, säger Fredrik Löfgren övertygande.

”Det mesta talar för att jobben blir roligare och mer kreativa.”

PALLE LILJEBÄCK

Fredrik Löfgren

Fallgropar att se upp för vid lönesamtalet

Tona ned jämförelser med dina kollegor. Ofta finns det skäl till att andra personer har en högre lön. Du kommer mer att framstå som avundsjuk och oprofessionell än saklig och påläst om du använder det som argument. Men ibland kan en sådan jämförelse också behövas, som när det finns osakliga löneskillnader, som bottnar i kön, etnicitet, ålder eller motsvarande.

Undvik att ställa ultimatum om att du ska avsluta din anställning om du inte får den löneökning du begär. Det ska du bara göra om du verkligen har för avsikt att genomföra det. Var beredd på att arbetsgivaren kanske synar korten och låter dig sluta.

Undvik känsloargument och din privata ekonomi, som att räntorna på bolånen har höjts. Utgå i stället från verksamhetens behov. Argumentera sakligt, det vill säga skilj på fakta och tyckande. Använd konkreta exempel för att styrka fakta. Här har du nytta av Saco Lönesök, där du kan jämföra din lön med andra akademikers löner.

Ge inte upp. Att vara lite envis och upprepa argument och önskemål kan vara en bra strategi. Chefen vill i grunden också ha en bra relation till dig och kan därför ha svårt att säga nej alltför många gånger. Så småningom kan det dyka upp ett ”ja”.

Lås inte fast dig vid ett enda mål för din lön, det kan finnas många olika sätt att nå den löneutveckling som du eftersträvar. En förhandling innebär ett givande och tagande. Försök få svar på hur du kan nå din mållön. Kanske det är möjligt att utöka ansvaret eller ta på sig mer komplexa arbetsuppgifter som kan ta dig dit snabbare.

Snart är det dags för lönesamtal igen. För att ge lite råg i ryggen listar vi här fem tips på saker som du bör undvika när det är dags. TEXT: ERIK

Naturvetare drar ifrån

11,2%Gruv och mineral i topp

Naturvetare inom gruv och mineral toppar listan med lönehöjningar på

11,2%, följt av naturvetare inom bank och försäkring på 6,1%. Life science

är fortsatt hett, där lönerna ökade med 5,1%.

Högre

Privat sektor drar ifrån

Lönerna inom privat sektor fortsätter att dra ifrån och glappet till offentlig sektor ökar. De som är privatanställda höjde sina löner med 4,8%, medan de som jobbar i kommunen landade på 3,5%. Motsvarande siffra i regionerna är 3,7% och i staten 3,1%.

Framgång för BMA

Lönerna för biomedicinska analytiker steg mer än genomsnittet för naturvetare och landade på en löneökning med 5,3 procent. Naturvetarna jobbar för att höja deras löner, bland annat genom projektet Diagnostiklyftet.

löneökningar än genomsnittet

3,9 %

Lönerna för medlemmar i Naturvetarna steg med i genomsnitt

3,9 procent under 2022. Det är mer än den genomsnittliga lönehöjningen på hela arbetsmarknaden som beräknas ligga på 2,5–3,1%.

Kärvt för privatekonomin

33 procent av Naturvetarnas medlemmar har drabbats av en försämrad privatekonomi under 2022. Och när det gäller framtiden tror 47 procent att den privata ekonomin kommer att bli sämre eller mycket sämre under 2023.

Den positiva löneutvecklingen är glädjande och viktig för att säkerställa en stark och kompetent arbetskraft inom naturvetenskap. Det ger också incitament för unga att välja en naturvetenskaplig karriär."

Frida Lawenius, tf förbundsdirektör på Naturvetarna

TEXT: ERIK ARONSSON

Rekordmånga läkemedel i pipeline

I spåren av pandemin går det bra för svensk life science.

Ett nytt läkemedel som bromsar alzheimer sticker ut.

Men det finns utmaningar, som att hitta forskarkompetens och att fler kliniska prövningar hamnar i Sverige.

TEXT: Palle Liljebäck

Läkemedlets väg till

marknaden

Fas I: Utförs vanligen på en mindre grupp med 20-100 friska frivilliga personer. Läkemedlet undersöks med avseende på säkerhet, hur det bryts ner i kroppen och effekter.

Fas 2: Läkemedlet testas på en större grupp patienter som lider av en sjukdom, 20-3 000, för att studera läke medlets effekt. Här bedrivs också dosstudier.

Fas 3: Testas på en mycket stor patientgrupp, 300-30 000, för att slutgiltigt definiera hur användbart läkemedlet är. Här används ofta placebo som en jämförelse.

Fas 4: Kan ses som en övervakning av vad som händer efter att läkemedlet har kommit ut på marknaden.

isste du att life science är tvåa på listan över Sveriges största exportbranscher? Även framtiden ser ljus ut när det gäller läkemedel.

Det bekräftas av den pipeline-rapport som SwedenBio gör var tredje år. Allt fler läkemedel når fas tre och tar sig hela vägen ut på marknaden.

– Antalet projekt och bolag som utvecklar läkemedel ökar och slår rekord varje år, säger Maja Neiman, projektledare för pipeline-rapporten.

Hon förklarar att hälften av de projekt som var i fas 3 år 2020 nu har klarat sig vidare. Två tredjedelar av dessa har också nått marknaden. Tre av dem är biologiska läkemedel och fem bygger på småmolekyler.

– Det visar att småmolekyler långt ifrån har spelat ut sin roll, säger Maja Neiman.

INGEN KVICK FIX

Att utveckla läkemedel är som bekant ingen kvick fix, utan är ett trögt system som kräver tålamod och de absolut flesta når inte fas tre utan läggs ner tidigare.

Även i en internationell jämförelse står sig Sverige bra. Det samarbete som finns över Öresund – Medicon Valley Alliance – är det största life science-klustret i EU med 66 000 anställda i runt 1 200 bolag.

Branscher i exporttoppen

1. Fordon för vägar 211

2. Läkemedel 100*

3. Icke elektriska maskiner/ apparater ...................................95

4. Mineraloljor 93

5. Papper/papp 82

6. Järn och stål 72

7. Tele, radio, tv ............................ 68

Källa: SCB

Siffrorna avser 2021 i miljarder kronor.

*All time high – redan efter tredje kvartalet 2022 uppnåddes 100 miljarder kronor.

– Vi har ett starkt ekosystem med flera universitet, där talangerna kan röra sig över bron, som är en nyckel till framgången. Vår roll är att möjliggöra utveckling och innovation inom bland annat fertilitet och stamceller, säger Anette Steenberg, vd för Medicon Valley Alliance.

Det handlar om att bygga nätverk mellan bolag, akademi och sjukvård, liksom att få till stånd fler kliniska studier på båda sidor av Öresund.

ORO FÖR KOMPETENSBRIST

Vi vänder tillbaka till Sverige och inser att allt inte bara är guld och gröna skogar.

– Nej, det finns en oro för finansieringen, som ökar i takt med att konjunkturen blir sämre. Men samtidigt visar vår rapport att drygt

Här finns EU:s största life science-kluster med 66 000 anställda. Anette Steenberg är vd för Medicon Valley Alliance.

Maja Neiman

hälften – 54 procent – planerar att expandera och anställa fler, medan ungefär en tredjedel räknar med att behålla sin kostym, säger Maja Neiman.

Ännu ett orosmoln är svårigheterna att hitta rätt kompetens.

– Det är tufft att rekrytera och många ifrågasätter den nya migrationslagen som gör det svårare för arbetskraft utanför EU att jobba här. Tillgång till internationella experter är nödvändigt för att lyckas.

Bolagen försöker hitta lösningar, som att dela på arbetskraften.

– Redan i dag finns en transparens och samarbete mellan bolagen. Det skulle innebära att en forskare jobbar halva tiden hos ett bolag, och andra halvan hos ett annat, säger Maja Neiman.

Samverkan med akademin är en

nyckel till framgång, där hälften av bolagen har ett tätare samarbete med akademin. Fler än hälften – 56 procent – av bolagen är spin-offs från akademin.

Pandemin blev en broöppnare

RÅVARAN FRÅN TRÄD

Ett sådant bolag är Novavax, som under pandemin nådde ett genombrott med sitt vaccin mot covid-19 i kombination med bolagets eget framtagna adjuvans. Det springer ur en svensk upptäckt vid SLU från senare delen av 1990-talet och förstärker effekten av vaccin, där råvaran saponiner hämtas från barken på ett träd som växer i Chile.

– Pandemin blev en broöppnare

och ett snabbspår till godkännande av vårt covid-19-vaccin i runt 40 länder, utan att tumma på säkerheten förstås. Under året förbereder vi för ett vanligt godkännande, säger Jenny Reimer, immunolog och Director Alliance and Management på Novavax.

Vaccinet skapar antikroppar som binder till spikproteinet på virusets yta, vilket hindrar viruset att tas upp av cellerna.

– Nu utvecklar vi ett kombinationsvaccin, vilket innehåller flera virusvarianter och säsongsinfluensa i en fas 2-studie.

Ännu lite längre – fas 3 – har man kommit tillsammans med partners i utvecklingen av ett vaccin mot malaria där adjuvans ingår.

Under pandemin nådde Novavax ett genombrott med sitt vaccin mot Covid-19 i kombination med bolagets eget utvecklade adjuvans.

VÄXER SNABBT

Framgången med covid-vaccinet har gjort att Novavax i Uppsala har växt från 70 till totalt runt 300 anställda, konsulter medräknade. Behovet av spetskompetens inom bland annat analytisk kemi och avancerade teknologier är stort.

– Hittills har det gått bra att rekrytera den kompetens vi behöver. Vi jobbar i en spännande bolagsmiljö och det är lätt att sälja in vår produkt, som förebygger sjukdom och räddar liv. En inkluderande kultur med korta beslutsvägar gör oss också attraktiva.

Hur är det att ha amerikanska ägare?

– Det har gett en trygg finansiering och möjlighet att utveckla vårt adjuvans, vilket är vårt kompetensområde här i Uppsala. Under pandemin har

vi gått från att vara ett utvecklingsbolag till att ha produkter på marknaden, och vi finns på Nasdaq-börsen, säger Jenny Reimer.

BROMSAR ALZHEIMER

Ännu ett ljus på den svenska life science-himlen är Bioarctic som också har fått ett snabbspår till marknaden, i det här fallet den amerikanska. Det gäller ett antikroppsbaserat läkemedel mot alzheimer i tidiga skeden, där sjukdomsförloppet kunde bromsas med 27 procent. Nu är siktet inställt på att också få ett godkännande i EU.

– Detta är en fantastisk prestation av våra anställda och vår partner Eisai som i närapå två decennier har jobbat för att nå framgången, säger Gunilla Oswald, vd på Bioarctic.

Ett smolk i glädjebägaren skulle kunna vara de dödsfall som har inträffat under fas 3-studien. Men ungefär lika många som fick placebo och som fick lecanemab avled.

– Eisais bedömning är att inget av

dödsfallen är kopplade till behandlingen med lecanemab. Men för att vara helt säkra så är det viktigt att varje enskild händelse utreds noga.

Gunilla Osswald hoppas att den här framgången kan bana väg för nya läkemedel mot andra neurodegenerativa sjukdomar, som Parkinson och ALS, som på ett liknande sätt angriper skadliga felveckade proteiner, som är kopplade till de sjukdomarna.

– Vi tror att kombinationbehandlingar är framtiden för att i slutändan kunna bromsa de sjukdomarnas utveckling.

RULLAR UT I SJUKVÅRDEN Hittills har Bioarctis inte haft några större problem att hitta kompetens. Men så kan det bli i takt med att de växer.

– För att kunna behålla den svenska basen kommer tillgången

Jenny Reimer

Gunilla Osswald

Ännu ett ljus på den svenska life science-himlen är Bioarctis antikroppsbaserade läkemedel mot alzheimer som i kliniska studier bromsar sjukdomsförloppet med 27 procent.

Två av tre start up-bolag utan kollektivavtal

Bara runt en tredjedel av start up-bolagen inom life science har kollektivavtal. Om man tittar på alla företag inom branschen ser det betydligt bättre ut med sju av tio bolag som har kollektivavtal.

- För de anställda är det en trygghet att jobba på ett företag med kollektivavtal. Då behöver man inte fundera på om det avsätts pengar till tjänstepension, försäkringar, lönehöjningar och andra avtalade förmåner. Det ger också inflytande för de anställda, säger Daniel Wallin, avtalsansvarig för IKEM på Naturvetarna.

Att så få start up-bolag har kollektivavtal tror han beror på kort finansiering och krav på snabba resultat.

Henrik Stävberg, förhandlingschef på IKEM, ser ett liknande mönster i andra branscher.

- Mindre start up-bolag med färre än tio anställda har ofta inte behovet att ha ett heltäckande trygghetspaket. När de växer och blir större brukar de höra av sig till oss för att bli medlemmar och teckna kollektivavtal.

Att ha kollektivavtal, menar Henrik Stävberg är en kvalitetsstämpel som gör bolagen attraktiva. Daniel Wallin håller med.

- Kollektivavtal signalerar seriositet och ger ordning och reda gällande bland annat pensioner och försäkringar.

Både arbetsgivare och fack vill att fler omfattas av kollektivavtal. Hur jobbar ni med det?

- Dialogen är viktig, och tillsammans marknadsför vi att fler bolag ska teckna kollektivavtal. Ibland kommer initiativet från de anställda och då hjälper vi dem med argument och vid behov bistå i dialogen med arbetsgivaren, säger Daniel Wallin.

”Vi tror att kombinationsbehandlingar är framtiden.”

Daniel Wallin

på välutbildade forskare att vara avgörande. Lika viktigt är att det är bra villkor för forskningsföretag att etablera sig och verka här, säger Gunilla Osswald som påminner om att läkemedlet lecanemab har sin grund i Uppsalaprofessorn Lars Lannfelts upptäckter på 1990-talet.

I nästa steg gäller det att forskningen rullar ut i sjukvården så snabbt som möjligt. Här har Läkemedelsverket den viktiga rollen att godkänna nya läkemedel.

– Ingen vill ha den sjukvård som fanns för två år sedan. Behoven av nya behandlingar är större än tillgången. Därför har vi kortat den regulatoriska processen, vilket påskyndades av pandemin, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.

Deras uppgift är också att ge tillstånd till och övervaka kliniska prövningar.

– Vi vill ha fler kliniska prövningar här hemma, då ökar chansen att svenska innovationer stannar i Sverige. Det ska vara lätt att göra rätt, vilket vi hjälper till med genom rådgivning och guidning av våra duktiga naturvetare.

Björn Eriksson menar att forskningen funkar bra i Sverige, men att sjukvårdens kapacitet är en flaskhals.

– Sjukvården är trängd av andra prioriteringar och har svårt att ta emot forskningen. Jag vill se en satsning på att integrera forskning i sjukvården, vilket det finns en tradition av.

DAGS ATT VÄNDA TRENDEN

Kanske trenden kan vända nu efter en nedgång av kliniska prövningar med runt en tredjedel över tid. Utredaren Peter Asplund har tittat närmare på det.

– Sjukvården är pressad och den globala konkurrensen om i vilka länder kliniska prövningar förläggs har ökat. Ännu ett skäl till nedgången är att det inte är meriterande för

personalen i sjukvården att ägna sig åt kliniska prövningar, utan det bygger ofta på personligt engagemang.

Han menar bland annat att det behövs incitament för att bedriva kliniska prövningar, särskilt de som initieras av företagen.

– Det skulle bidra till att lyfta life science-sektorn med höjd kompetens inom sjukvården, som snabbare får tillgång till innovationer i dialog med forskningen och industrin, säger Peter Asplund, som ska presentera sin utredning i mars.

Även om det finns förbättringspotential beskriver Björn Eriksson det som händer nu som en framgångssaga.

– Det går fort nu med många bra läkemedel som godkänns, varav flera har sitt ursprung j Sverige, säger han.

Flaggskeppet inom svensk life science Astra Zeneca gjorde ett starkt resultat 2022. Även framåt ser det ljust ut. Så här säger koncernchefen Pascal Soriot i ett pressmeddelande:

”Vi har haft rekordmånga godkännanden - 34 stycken - på större marknader och vi initierar nya studier i sen fas av läkemedel med stor potential, som camizestrant, datopotamab deruxtecan och volrustomig.

Under 2023 kommer vi fortsätta att investera i vår forskningsportfölj och nyligen genomförda lanseringar samtidigt som vi fortsätter att förbättra lönsamheten. Vi planerar att initiera fler än 30 fas 3-studier i år, varav 10 har potential att leverera toppårsförsäljning på över en miljard dollar.

Vi är på väg att leverera en branschledande intäktstillväxt fram till 2025 och framåt, och har satt AstraZeneca på en väg mot att leverera minst 15 nya läkemedel före slutet av decenniet.”

Astra Zeneca går som tåget

Björn Eriksson

Peter Asplund

BEHOVET AV KLIMATSTRATEGER KOMMER ATT ÖKA

Mona Skoog är miljö-och klimatstrateg i Ystad kommun och geovetare i botten.

Strandlinjen naggas i kanten

Behövs för att dokumentera och följa upp åtgärder som har gjorts. Det kan handla om att ha koll på förändringar av kustlinjen som hela tiden naggas i kanten. Stranderosion är ett stort problem för den kustnära kommunen. Problemen förväntas öka i takt med stigande havsnivåer. Bilderna läggs in i ett verktyg på webben som är tillgängligt för allmänheten, som också själva kan bidra med bilder.

Med koll på strålning

En intensimeter används för att hålla koll på bakgrundsstrålningen. Det ingår i miljöövervakningen, där också luft- och vattenkvaliteten ingår. Strålningen mäts på tre olika platser inom Ystad kommun. I det skärpta geopolitiska läget vi är i nu sker mätningarna oftare än tidigare.

Skugga dämpar värmen

För att skydda de mest sårbara grupperna, som små barn och äldre, mot extrem värme har en kartläggning av strålningstemperatur gjorts. Skugga från träd och hus betyder mest för att dämpa strålningsvärmen. Vid kommunens äldreboende och förskolor, är det därför viktigt att säkerställa att det finns tillräckligt med skugga.

När stranddynerna rör sig

En tumstock finns alltid med i bakfickan när hon besöker stränderna. Med tumstocken mäter hon bland annat strand dynernas storlek och hur de förflyttar sig. Om den negativa trenden fortsätter finns risken att hus och annan infrastruktur drabbas av negativa effekter av erosion eller översvämning.

Öka mångfalden

En grönplan En grönplan håller på att tas fram, där fokus ligger på att bevara och utveckla det som finns i dag. Det handlar bland annat om den biologiska mångfalden och trycka tillbaka invasiva växter och djur. En stor variation av blommande örter under hela växtsäsongen gynnar pollinerande insekter.

Bästa avkopplingen

Ridning är ett stort intresse och hon tar lektioner i bland annat dressyr.

”På hästryggen måste man vara helt fokuserad och det är bästa avkopplingen från jobbet.” Hon målar och stickar också på lediga stunder.

Fyller på med ny sand

För att hindra stranderosionen jobbar man med olika metoder för att hitta bra lösningar. En sådan är att tillföra mer sand som gynnar den naturliga dynamiken. Ännu en nyckel är vegetation, med plantering av ålgräs på havsbotten och dynvegetation, som olika gräsarter och örter, på stranden.

FRÅGA EXPERTEN

Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Ska chefstillsättningar MBL-förhandlas?

Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen ska arbetsgivaren vid viktigare förändringar av verksamheten förhandla med de fackliga organisationerna enligt MBL Tillsättning av chefer, även tillförordnade, är viktiga förändringar som ska förhandlas.

Tanken är att arbetsgivaren ska ge de fackliga organisationerna tillfälle att yttra sig och diskutera arbetsgivarens förslag. Däremot har facket inte rätt att bestämma

vem som ska tillsättas som chef.

Undantag från förhandlingsskyldigheten kan vara tillåtna om det rör sig om en tillfällig engångslösning. Är det en mycket hög chefstjänst med påverkan på hela verksamheten, så bör endast en kort period tillåtas. Är det en lägre chefsbefattning kan en längre period tillåtas.

Att systematiskt tillsätta chefer på korta förordnanden, för att

Vad gör jag när en kollega trakasserar mig?

Om det inte gäller diskriminering kopplat till någon diskrimineringsgrund kan det ändå handla om trakasserier och/eller kränkande särbehandling enligt Diskrimineringslagen/Arbetsmiljölagen.

Informera arbetsgivaren om läget, då är arbetsgivaren skyldig att göra följande:

1. Utreda omständigheterna.

2. Påtala för den som trakasserar att man inte accepterar trakasserier på arbetsplatsen.

3. Vidta de åtgärder som rimligen kan krävas för att förhindra trakasserierna.

på så sätt undvika förhandling, får ses som ett kringgående av förhandlingsskyldigheten.

Kontakta gärna vår medlemsrådgivning om du har ytterligare frågor eller funderingar!

I övrigt ska det finnas rutiner kring hur trakasserier/kränkande särbehandling ska förhindras och hanteras som de anställda känner till i en policy eller motsvarande.

Du bör också kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen. Prata ihop er om problemen samt vilka lösningar ni ser skulle kunna förhindra fortsatta trakasserier. Kalla sedan till ett möte med arbetsgivaren.

Finns inget skyddsombud, kontakta en lokal facklig representant. Finns varken skyddsombud eller lokal facklig representant, kontakta Naturvetarnas medlemsrådgivning.

”Kontakta skyddsombudet på arbetsplatsen.”

Terése Wikström, ombudsman

Tomas Björndahl, ombudsman

Återskapa rika våtmarker

Blekinges,Dalarnas,Gotlands,Gävleborgs,Hallands,JämtlandsJönköpings,Kalmars,Kronobergs, Norrbottens,Skånes,Stockholms,Södermanlands,Uppsalas,Värmlands,Västerbottens,Västernorrlands, Västmanlands,VästraGötalands,ÖrebrosochÖstergötlandslän

Vem kan motstå en äng med blommande orkidéer i maj? Det kan man få uppleva i en våtmark som inte har dikats ut. Det var under 1900-talet som rikkärr och andra våtmarker fick maka på sig när jord- och skogsbruket skulle producera mer.

Nu är trenden den motsatta. Våtmarker återskapas av miljö- och klimatskäl, liksom för att öka den biologiska mångfalden. Rikkärren –våtmarker med en rik flora – är särskilt viktiga att få tillbaka. Det har länsstyrelsen i Dalarna tagit fasta på och gett ut en handbok om skötsel av de rika våtmarkerna. Det handlar om att sätta in olika åtgärder, som lägga igen diken, slyröjning, slåtter och bete.

Målgruppen är alla som jobbar med den här typen av frågor inom kommuner och myndigheter, men även privatpersoner som vill göra en insats för sina våtmarker på ägorna funkar den perfekt för.

Innovationer som slår

världen med häpnad

Med avstamp i 50 svenska innovationer får du vara med om resa som sträcker sig 300 år tillbaka i tiden. Kanske du inte visste att rullatorn är en svensk uppfinning. Mer kända är skiftnyckeln, blixtlåset, dynamiten och kullagret, vilka har förändrat världen.

Författarna Eva Krutmeijer och Henrik Berggren går till botten med varför Sverige toppar listorna över världens mest innovativa länder. Boken tar ett bredare grepp kring innovationer och räknar även med sociala landvinningar, som föräldraförsäkringen.

Boken berättar om drivkrafter hos innovatörerna och betydelsen av samarbete för att lyckas, vilket gäller än i dag.

Lev den gröna drömmen

Längtar du också efter att sätta spaden i jorden och känna doften av mylla? Snart är det dags för vårbruket hemma i trädgården, eller på balkongen. Vad går upp mot solvarma tomater som man själv har odlat, eller att njuta av blomsterprakten i de egendesignade gröna rummen?

Alla har vi olika behov som ska tillgodoses för att må bra. Vissa vill ha förändring och spänning på jobbet, medan andra måste ha trygghet för att kunna prestera. Några går i gång på att hela tiden utveckla sin kompetens när andra vill känna samhörighet och se till att alla trivs.

Författarna Desirée Rova och Maria Apelqvist visar att vi har sex olika grundläggande behov, som har stor påverkan på våra liv. Den här boken vänder sig i första hand till chefer som vill identifiera sina medarbetares behov. Men det gäller också att ha koll på sina egna behov som kan hjälpa dig att locka fram dina superkrafter.

För de flesta dominerar två psykologiska behov, som när de är uppfyllda gör att man mår bra och kan känna sig motiverad. Här finns mycket att vinna då brist på motivation är en vanlig orsak till att många team inte är högpresterande.

Den här boken ger dig handfasta råd om allt från planering och skötsel av växterna till att göra din egen jord. Man får också tips på hur bland annat nyskördade, kryddväxter, morötter och palsternacka kan användas i köket.

Vackra bilder och odlingstips inspirerar till att drömmar blir verklighet. Det finns inte längre några ursäkter att vänta. Författaren Sanna Töringe har skrivit flera böcker om mat och trädgård. Den här är kanske den bästa.

Vinnare i förra numret:

Nyfiken på skog: Hannah Hjalmarsson i Lidköping

Ta en kaka till: Karin Andersson i Nynäshamn

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 15 april. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Handbok för skötsel och restaurering av rikkärr Länsstyrelsen Dalarnas rapport

Gröna material från skogen snart i din bil

På ett labb på KTH spinner forskaren Tomas Rosén trådar av nanocellulosa. Ett nytt supermaterial kan vara ute på marknaden inom tio år om allt går enligt plan. På vägen dit har MAX IV en nyckelroll.

TEXT: Palle Liljebäck

Framtidens bilar byggs i hållbara material som är förnybara och nedbrytbara i naturen, om allt går enligt plan.

Så funkar det

Nanocellulosa består av små nanofibriller, vilka är byggstenarna i växtcellens väggar och utvinns ofta ur pappersmassa. Dessa är 5 – 20 nm breda med en längd i mikrometerskalan. Styrkan i de spunna trådarna är i klass med kolfiber och glasfiber.

Trådarna spinns med hjälp av flödesfokusering, som riktar fibrerna genom att låta nanocellulosan accelereras av sidoflöden med syra eller salt. När pH-värdet ändras bildas en gel med uppriktade nanofibriller. Processen är helt vattenbaserad och inga miljöfarliga kemikalier används.

Den mesta forskningen bedrivs inom Wallenberg Wood Science Center på KTH. Även forskningsinstitutet RISE jobbar med utveckling av nanocellulosa.

ramtidens bilar och flygplan måste bli lättare och mer energisnåla. De får också gärna vara byggda i ett material som är förnybart och bryts ner i naturen.

Lösningen stavas nanocellulosa. Det utvinns ur träfibrer som gör att träd står upprätt, och som hittills mest har blivit plank och papper. När fibern på kemisk och mekanisk väg bryts ner i mindre delar får vi så kallade cellulosa-nanofibriller som utgör nanocellulosan.

– Genom att spinna trådar av dessa bygger vi nya fibrer som är starkare och styvare än spindeltråd, som är naturens starkaste material, säger Tomas Rosén, fysiker och forskare vid KTH.

EN KICK ATT FÖRKLARA

Han talar entusiastiskt om sin forskning och förklarar på ett sätt så att alla förstår. Det gick så bra att han kom tvåa i Forskar Grand Prix 2022, där han hade fyra minuter på sig att berätta om nyttan och tjusningen med nanocellulosa, som de flesta inte har en aning om vad det är.

– Det var riktigt roligt och gav en kick i den fortsatta forskningen, även om jag nu ska vara pappaledig under ett halvår, vilket jag också ser fram emot.

Vetenskap

Så här ser en spunnen tråd av nanocellulosa ut i genomskärning. Ett material som är superstarkt, lätt och hållbart. ↓

Nu får doktoranderna sköta jobbet, säger han tillspetsat.

I ett provrör visar han upp en lösning av nanocellulosa, som inte klumpar ihop sig tack vare nanofibrillernas negativa laddningar. När olika mängder av salt eller syra tillsätts bildas en gel som är extremt bra på att hålla vatten och består till 99,7 procent av just vatten.

– Det är den här gelen vi använder oss av för att bygga ihop nanofibrillerna och spinna trådar. En utmaning är den stora variationen i kvalitet, både mellan olika trädarter och och mellan individer av samma art.

SKRÄDDARSYDDA TRÅDAR

Tanken är att kunna spinna trådar med olika egenskaper, skräddarsydda för olika ändamål. Material som till exempel ska ersätta glas- och kolfiber i lätta kompositmaterial måste vara starka och styva. Textilier ställer andra krav och ska bland annat vara elastiska.

– Det handlar om att designa processen, som utspädning och flödeshastighet, för att få de trådar man vill ha. För att hamna rätt vill man se hur nanofibrillerna beter sig i processen, vilket inte är möjligt i ett vanligt mikroskop.

För att kunna studera detta har han åkt ner till Lund och använt sig av MAX IV. Med hjälp av synkrotronljus – ett slags intensiva röntgenstrålar – kan man se hur atomer och molekyler binds till varandra och hur material är uppbyggda på lägsta nivå.

– MAX IV är en ovärderlig hjälp och öppnar otroliga möjligheter. Det finns ett särskilt strålrör för skogsmaterial som vi har lite gräddfil till. Det kostar inget att använda men konkurrensen är stor, då många forskare vill vara där.

BÄST I VÄRLDEN

Tomas Rosén hade glädjen att leda det första experimentet i det strålröret i november 2022, – Allt gick jättebra. Egentligen är det makalöst att den här anläggningen, som är den mest avancerade i världen, finns i Sverige. Tidigare har jag testat synkrotroner i USA och Japan.

Nu är trådarna på väg att ta steget från labb till uppskalning, vilket görs i samarbete med startup-bolaget CelluXtreme.

– Om tio år ska vi vara framme och kunna erbjuda nya gröna och

hållbara material, säger han optimistiskt.

GILLAS AV KROPPEN

Bolagets vd Anna Wiberg delar den bilden och förklarar att man ändå är i ett tidigt skede, där ett nytt material ska testas för att klara uppskalning.

– Det här är en ny processteknik för ett biobaserat material, som har stor potential. Beroende på applikation kan det till och med gå snabbare än tio år.

Hennes fokus ligger på vilka värden de nya materialen kan skapa, kopplade till samhällets utmaningar.

– Cellulosa-trådarna kommer att ingå i olika kompositer med bland annat

Anna Wiberg

polymerer, där trådarna utgör den bärande delen som kan liknas vid skelett.

Hon ser också möjligheter inom medicinteknik, som hjälpmedel av olika slag och proteser.

– Fördelen är att kroppen har stor acceptans för cellulosa och inte stöter bort det. Men de medicinska tillämpningarna ligger längre fram tiden.

VÄGEN TILL MARKNADEN

Att ta forskning till marknad är något som Anna Wiberg brinner

för. Hon har jobbat med affärsutveckling av innovationer som springer ur forskning tidigare.

Hittills har pengarna till CelluXtreme kommit från offentliga finansiärer, så kallade mjuka medel, som stöttar startsups inom avancerad teknologi.

– Det finns en efterfrågan av hållbara biobaserade kompositer som bidrar till samhällets gröna omställning, säger Anna Wiberg övertygande och framhåller att RISE också är med i utvecklingen av det nya materialet.

MAX IV gör det osynliga synligt

MAX-laboratoriet är en nationell forskningsanläggning med Lunds universitet som värd. Laboratoriet har funnits i 35 år, och färdigställdes med MAX IV 2016, med världens ljusstarkaste synkrotronljusanläggning.

Fullt utbyggt kommer anläggningen att ta emot mer än 2 000 forskare årligen från Sverige och resten av världen. De forskar inom bland annat materialvetenskap, strukturbiologi, kemi och nanoteknologi.

Forskaren Tomas Rosén vann publikens och juryns gunst när han presenterade sina upptäckter på Forskar Grandprix, där han kom på andra plats 2022 .

”Tanken är att kunna spinna trådar för olika ändamål.”

Spraya bort antibiotikaresistens

Antibiotika innebar en revolution för sjukvården, som kunde behandla infektioner som tidigare var dödliga. Men med tiden har problem dykt upp, där bakterier som är resistenta mot antibiotika har blivit ett hot mot sjukvården.

Forskare på Chalmers tekniska högskola kan ha kommit på lösningen: en spray som dödar antibiotikaresistenta bakterier. Substansen har gel-partiklar med peptider som binder och dödar bakterier. Partiklarna gör att peptiderna fungerar ihop med kroppsvätskor, vilket annars inaktiverar peptiderna.

Till skillnad från befintliga bakteriedödande sprayer påverkar inte denna spray kroppens läkningsprocess. Innovationen kan möjliggöra fortsatt genomförande av säkra operationer.

Leif Wilsby

Hjärnan slutar inte att växa

Vi hör ofta att hjärnan är färdigutvecklad när man fyller 25 år. Med det antagandet skulle man kunna tro att hjärnan slutar växa och att en långsamt men säker förtvining kvarstår. Men stämmer det verkligen?

Modern forskning inom neurogenesis (neuronproduktion) visar att du skapar nya hjärnceller långt in i vuxen ålder, dessvärre inte i samma utsträckning som ungdomen. Därtill visar forskningen att din neurogenesis påverkas av din omgivning och aktiviteter. Vad är det då som påverkar det?

Kan du aktivt skapa fler neuroner i hjärnan? Ja det kan du göra genom aktiviteter som att lära sig nya saker, sexuell njutning och fysisk aktivitet. Samtidigt minskar neuronerna i hjärnan med sömnbrist, långvarig stress och ålder. Så nästa gång du tänker dygna eller ställer in promenaden eller gympasset, tänk på neuronerna. Text och illustration: Daniel Öhman

Är psykedelika på väg tillbaka? Så

Psykedeliska droger omfattar substanser som LSD och psilocybin, och faller inom ramen för hallucinogena ämnen. Den gemensamma nämnaren är att de fungerar som antagonister till serotoninreceptor och påverkar serotoninsystemet på samma sätt som depressiva läkemedel, men effekten är betydligt starkare.

Nya forskarrön tyder på en lovande effekt av psykedeliska droger vad gäller depression och PTSD. Idag är drogerna narkotikaklassade i Sverige, liksom i många andra länder. Trots det verkar det som att psykedelika har inlett sin renässans inom forskarvärlden. Flera studier krävs dock för att kunna dra några slutsatser.

Avan Dosky

kan du påverka din intelligens

Din intelligens kan påverka din framgång, inkomst och livstillfredsställelse. Högt IQ i tidig ålder kan till och med öka sannolikheten för ett friskt och långt liv. Högt IQ verkar vara superkraften och nyckeln till ett lyckligt liv som endast några av oss är tursamma nog att födas med, eller?

Inom forskningen definieras intelligens som något som är kvantifierbart, exempelvis genom intelligenstest. Att intelligens är något man föds med och som sedan är statisk genom livet är ett påstående som har motbevisats av flera studier.

Intelligens är alltså, som mycket annat, ett resultat av både arv och miljö och har att göra med att hjärnan utvecklas över tid. Utbildning, hälsosam kost, fysisk motion samt kognitiv träning är faktorer som kan höja ditt IQ så att du kan frambringa dess positiva effekter. Det låter väl hoppfullt att man själv kan påverka sin intelligens.

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

FRÅGA EN NATURVETARE

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Vilket enskilt livsmedel skulle man överleva längst på?

Potatis ligger bra till och är den gröda som ger mest energi per odlad areal. Om det går att överleva på endast potatis ville en dansk näringsforskare få svar på för hundra år sedan.

Professor Hindhede gav uppdraget till sitt laboratoriebiträde Fredrik Madsen.

Ännu ett syfte var att visa att dåtidens näringsrekommendation på minst 100

gram protein per dag var överdrivet, vilket senare skulle visa sig vara rätt.

Under nästan ett års tid åt Madsen bara potatis utan att knorra, och det i stora mängder. Fyra kilo potatis per dag i form

av mos och stekt potatis i lite margarin intog försökspersonen, vilket tog honom två timmar varje dag. Samtidigt erbjöd han sig att jobba hårt på byggen och i jordbruket under skörden för att öka energiförbrukningen. Efter 309

dagar avbröts försöket och energibalansanalyser visade att Madsen var i samma tillstånd som före försöket. Han hade hållit vikten och kroppssammansättning, och mådde utmärkt.

Stephan Rössner, professor emeritus och fd överläkare på överviktsenheten på Karolinska universitetssjukhuset

Förpackningar som kan återanvändas – som returglas – har i regel lägre klimatavtryck än de som är återvinningsbara. Det är alltså mer miljövänligt att diska ur glasflaskan och återanvända den än att smälta glaset och göra en ny flaska. Anledningen är att det går åt mer energi för att smälta glas än för att diska ur förpackningen.

Sveriges Bryggerier och RISE har gjort livscykelanalyser för olika

dryckesförpackningar och räknat ut förpackningens klimatpåverkan per liter dryck. Återanvändbara förpackningar, som fat och returglas kommer väl ut i jämförelsen, till och med

bättre än aluminiumburken. Engångsglas, som måste smältas för att bli en ny flaska, är en värsting. Pantsystem för dryckesförpackningar infördes ursprungligen frivilligt av branschen för just återanvändbara glasflaskor. Returglasflaskan på 33cl togs fram redan 1886. Senare delen av 1900-talet släpptes återvinningsbara förpackningar in i pantsystemet, först metallburkar och sen plastflaskor, och tog succesivt över.

Det återanvändbara returglaset utgör numera endast 4 procent av marknaden, men går faktiskt också att panta på ett fåtal ställen. För klimatets skull hoppas vi att returglaset gör en ’come back’ framöver.

Sabina Du Rietz och Anna Kremel är universitetslektorer vid Centrum för hållbart företagande, Örebro universitet, och forskar om cirkulär ekonom.

Är det hållbart att slänga och smälta ner glasflaskor?

Teknik finns för att lagra el från sol och vind

Sol och vind spelar en allt större roll för Sveriges elförsörjning, men den förnybara energin har en svaghet. Om det inte blåser eller om solen inte lyser så produceras ingen el. Här visar vi med några exempel på hur energi från sol och vind kan lagras.

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

Lagra luft med högt tryck

Övergivna bergrum kan användas för att lagra tryckluft. Energin från vind- och solkraft får då driva en kompressor som komprimerar luften, som under högt tryck pressas in i bergrummet.

När elbehovet stiger får tryckluften driva ett turbinhjul som är anslutet till en generator som producerar el. En nackdel är att tryckluft kräver rejält med utrymme men med rätt förutsättningar och för passande ändamål är tekniken intressant.

Bergrum

Vätgas och värme från vatten

För att spjälka vatten till vätgas och syrgas måste el tillföras i en kemisk process som kallas elektrolys. Vätgasen lagras i tankar under högt tryck och kan användas för att driva bränsleceller, som genererar el, när det inte blåser eller solen lyser.

Biprodukten från elektrolysen är vanligt vatten, som håller en temperatur på närmare 65 grader – vilket gör att det kan användas för uppvärmning.

Batterier ger el när du vill

I dag används oftast batterier för att utjämna variationer av elbehovet under dygnet. Det kan gälla små batterier i villor eller större batterilösningar som balanserar flödet av el i de större elnäten. Bland annat Vattenfall driver stora system för batterilagring i kombination med vind- och solkraftsparker på flera platser i Europa. Dessa så kallade hybridparker bidrar till att kunna leverera el även när det är vindstilla och solen står lågt på himlen.

Sol- och vindenergi pumpar upp vatten

Ett pumpkraftverk fungerar i princip på samma sätt som ett vattenkraftverk. Men i stället för nederbörd fylls dammarna på med hjälp av soloch vindkraft, som pumpar upp vattnet. Det görs bland annat på El Hierro, den västligaste av Kanarieöarna. När lågtrycken från Atlanten drar in västerifrån brukar det blåsa rejält. Då pumpas vatten från havet upp till dammar i bergen. När vinden mojnar släpps vattnet från dammarna och passerar turbiner kopplade till elgeneratorer.

Damm

Damm Pump

Turbin

Naturvetare som driver eget företag

Många naturvetare sadlar om och blir företagare, ofta på egen hand. Två av dem delar med sig av sina utmaningar och de vägval de har gjort. Vår företagsexpert

Johan Åkesson på Verto kommenterar.

Cecilia ritar trädgårdar

Cecilia Karlsson har hittat sin nisch som företagare och designar trädgårdar för personer med särskilda behov.

– Jag skapar gröna rum med växter och naturmaterial, där olika sinnen aktiveras, som att besökarna får känna på till exempel bladnerver och stenar. Och det ska vara möjligt att krypa undan i sin egen gröna vrå, säger trädgårdsingenjören övertygande.

Hon ritar också privata trädgårdar, där det finns en stor efterfrågan på hennes kompetens.

Som utbildad kommunikatör står hon på två ben.

– Det var så det började, men kände att jag ville inrikta mig på den gröna branschen och pluggade därför till trädgårdsingenjör på SLU i Alnarp.

Vid sidan av gestaltningsuppdragen håller hon föreläsningar och skriver i branschtidningar och gör produktblad för olika företag.

SÅ DRIVER CECILIA SITT FÖRETAG:

Företagsform: Enskild firma sedan 2018, kan bli ett aktiebolag framöver.

Ekonomi: Lägger budget och gör bokslut själv.

Experten kommenterar: Har man intresse för ekonomi så kan man göra det själv. Men det kan också vara en poäng att lägga ut på byrå för att få mer tid till försäljning och utveckling av affären.

Kunder: Basen utgörs av fasta kunder, både offentliga och privata. Uppdrag utöver det ger guldkant.

Experten kommenterar: Viktigt att vårda befintliga kunder, men försumma inte att vidga kundkretsen.

Prissättning: Håller marknadsmässiga priser och har koll på konkurrenterna.

Experten kommenterar: Försök hitta en nivå som speglar kvaliteten i det du levererar. Kvalitet, varumärke och förtroende väger ofta

tyngre än lågt pris.

Marknads-

föring: Finns i sociala medier, är med i digitala och fysiska nätverk.

Pension och försäkringar: Pensionssparar, avsätter en viss del av lönen för framtiden.

Utmaning: Att inleda partnerskap med kollega i branschen. En väg framåt är att försöka hitta bärighet i vår affärsidé och se om kundunderlaget är vad vi förväntat oss.

Experten kommenterar: Bra att ni går sakta fram. Ha gärna en workshop där ni går igenom varandras styrkor och svagheter som företagare, liksom ambition och vart ni är på väg.

Bästa med eget företag: Flexibiliteten att till exempel kunna ta en dag på stranden en fin sommardag. Fatta beslut om det egna arbetslivet.

Jenny får magen i balans

Mage och tarm i balans är grunden för hälsa. Så mycket som ett kilo bakterier av ett hundratal olika arter finns i våra tarmar.

Det har den disputerade nutritionisten

Jenny Persson tagit fasta på i sitt nystartade företag.

– Jag vill hjälpa dem som har olika problem med magen. Kan man inte ta upp och tillgodogöra sig näringsämnen påverkar det måendet och kan leda till fysisk och psykisk ohälsa.

I ett första steg tar hon genom olika tester reda på hur tarmfloran ser ut hos klienten. Därefter ordinerar hon intag av olika näringsämnen, vitaminer och mineraler, allt i syfte att få ner inflammationer och stötta tarmhälsan.

Jenny Persson är certifierad för att kunna arbeta med funktionsmedicin. Hon står på vetenskaplig grund och har forskat om hjärta och kärl och gastroenterologi med inflammation som en röd tråd.

SÅ DRIVER JENNY SITT FÖRETAG:

Företagsform: Enskild firma som kan bli ett aktiebolag, är i uppstarts fasen.

Ekonomi och redovisning: Bokför själv, med stöd från revisorn.

Kunder: Privatpersoner, tanken är att också vända sig till företag.

Experten kommenterar: Lär dig att förstå kundens behov och skillnaden mellan privatpersoner och företags inköpsprocesser.

Prissättning: Målet är att ta ut en lön som jag hade som anställd.

Experten kommenterar: Ofta kan man ta ut ett högre pris av företag. Fundera på om tjänsten går att utveckla för att kunna ta mer betalt.

Marknadsföring: Finns på ”Boka direkt” och går kurs i digital marknadsföring. Håller föreläsningar.

Experten kommenterar: Se frågespalten på nästa uppslag.

Pension och försäkringar: Drar ner lite på det nu och ska avsätta mer succesivt.

Experten kommenterar: Här gäller det att hitta rätt nivå. Risken finns att avsättningar till tjänstepension skjuts alltför långt in i framtiden.

Utmaning: Utveckla digitala lösningar för både marknadsföring och kundhantering.

Experten kommenterar: Det är bra sätt för att skala upp sin verksamhet och göra det möjligt att erbjuda sina tjänster på en större geografisk marknad.

Bäst med eget företag: Frihet att kunna jobba när och var jag vill. Får göra det jag brinner för och få folk att må bättre.

Jag vill hjälpa dem som har olika problem med magen.”

CHEFSFRÅGAN

Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur vidgar jag min kundkrets?

Jag vill bli bättre på att marknadsföra en IT-tjänst som jag erbjuder i mitt företag, men känner att jag har fastnat lite. Hur kommer jag vidare?

En vanlig fälla som många går i är att man lägger för mycket tid på att utveckla tjänsten, och för lite på marknadsföring och sälj. En annan fälla är att man inte är tillräckligt tålmodig – det tar tid att marknadsföra sina tjänster eller produkter. Ju mer avancerade de är desto längre tid tar det som regel att sälja in och bli etablerad på marknaden.

Därför är det så viktigt att paketera och formulera sitt erbjudande på ett sätt som visar att man löser ett problem för kunden. I det ligger att identifiera målgruppen och vilka behov den har. Tänk på att behoven kan ändras över tid. Det som gällde i går kanske är passé i dag, särskilt inom IT-branschen där utvecklingen går snabbt. Den egna passionen för en tjänst får inte styra, utan ta reda på vad kunden efterfrågar.

”Var inte rädd för att bjuda på din kompetens.”

För att identifiera kundernas behov är det en bra idé att göra en marknadsundersökning. Ju mer du lär dig om vilka utmaningar kunden har desto lättare blir det att kommunicera och paketera ditt erbjudande. Lika viktigt är att ha koll på konkurrenterna och att klargöra vad du kan erbjuda kunderna som de inte har i dag. Priset ska spegla tjänstens värde och kvalitet med hänsyn till dina konkurrenters prissättning.

När du vet vilka kunderna är tar du reda på var du kan möta dem. Det kan vara genom sociala medier, mässor och/eller nyhetsbrev. Var inte rädd för att bjuda på din

kompetens. Det perfekta upplägget är att svara på frågor i en expertspalt i en branschtidning eller motsvarande. Det kan också vara en poäng att bjuda på en föreläsning för presumtiva kunder. I båda fallen har du chans att visa vem du är, bygga relationer och berätta vad du kan erbjuda.

Johan Åkesson, chefsrådgivare på Naturvetarnas samarbetspartner Verto AB

Alla kommer känna av klimatomställningen

Vem har sagt att det skulle vara enkelt att begränsa klimatförändringarna? Vore det så skulle det redan vara gjort. Både problemet och vad som behöver göras har ju varit känt i decennier. Vissa politiker gick till val på löftet om att åtgärder mot klimatförändringarna inte skulle få påverka så kallade ”vanliga medborgare”. Att det skulle kunna ske utan att någon egentligen påverkades och att ett varmare Sverige bara är bra – för oss. Så vann de valet också.

Detaljer om klimatförändringarna och hur de påverkar oss är komplicerat. Men vi behöver inte veta alla detaljer, för i grunden är det enkelt. Det räcker inte med att minska utsläppen av växthusgaser med 50 eller 70 procent, de måste upphöra helt. Koldioxid stannar kvar i atmosfären mycket länge, och varje litet utsläpp ökar koncentrationen. Så som vattennivån i en hink stiger så länge man häller på mer. Och varje ökning gör klimatet varmare. Det vi redan släppt ut kommer att orsaka havsnivåhöjningar och andra följdeffekter i hundratals år framöver. Allt det där vet vi.

Men att åstadkomma förändring är mycket svårt. Att lova att det skulle kunna ske utan att det får kännbara effekter på oss allihop är inte bara osant, det är naivt och populistiskt. Att sedan dra tillbaka många av de mest effektiva åtgärderna att göra skillnad redan nu – just med motiveringen att de drabbar ”vanliga medborgare” – är visserligen logiskt. Men att sedan lova att allt kommer att lösas både bättre och smartare, men utan att tala om hur, är ohederligt och liknar mest ”Kejsarens nya kläder”. Det är just för att det är svårt som vi inte kan vänta, utan måste fortsätta med det vi vet

fungerar. För att citera en känd amerikansk president: ”If not us, who? If not now, when?”

Att påstå att inga ”vanliga medborgare” skall behöva påverkas av åtgärder mot klimatförändringarna är ett tecken på bristande politiskt ledarskap. I stället borde budskapet vara att det säkert kommer att påverka oss alla, men vi kommer att göra allt vi kan för att fördela bördan solidariskt så ingen behöver gå under. Det skulle vara politiskt ledarskap.

Michael Tjernström, klimatforskare på Stockholms universitet

Ålagille med besvär

Ålen är akut hotad i Sverige. Men det är ändå tillåtet för yrkesfiskare att under halva året fånga den feta och mytomspunna ålen. Och tjuvfiske förekommer

ända upp i regeringskansliet.

Yngel planteras in

För att klara artens fortlevnad har man planterat in ålyngel från andra europeiska länder i svenska sjöar. Men även här ställer kraftverken till problem när ålen ska vandra nedströms på sin resa tillbaka till kusten och vidare till Sargossohavet. Därför ifrågasätts utplanteringen av ålyngel av flera forskare.

Golfströmmen ger flyt

Den europeiska ålen, som finns i Sverige, är akut hotad. Bara 1-5 procent av beståndet från 1950-talet finns kvar. Den mer än 700 mil långa resan från Sargossohavet, där äggen kläcks och färdas som larver med Golfströmmen, når Sverige ett till tre år senare. Då har larverna växt till sig och kallas för glasål.

Minskade fångster

2022 fanns 99 yrkesfiskare med tillstånd att fiska ål kvar i Sverige, men fångsterna har stadigt minskat i takt med att beståndet har utarmats. Därför har ålen fått rött ljus i WWF:s fiskguide.

Enligt vetenskapen är inget fiske efter ål hållbart, i motsats till vad Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren hävdar. Förutom fiskestoppet krävs att den svenska regeringen satsar på att återställa förlorade livsmiljöer och skapa fria vandringsvägar.

Förlängt förbud

Det var i december 2022 som EU:s fiskeministrar röstade för ett förlängt förbud mot yrkesfiske från tre till sex månader om året. Sverige har själva beslutat att förbudet också ska gälla mellan januari mars, då det paradoxalt nog inte förekommer något ålfiske. Fritidsfiske av ål är förbjudet i Sverige sedan 2007. Men tjuvfisket anses vara omfattande.

Fastnar i turbiner

När ålen väl är här vandrar den upp i åar och bäckar mot sötvatten. Men de flesta fastnar i kraftverkens turbiner och dör på vägen. De som ändå överlever återvänder till Sargossohavet efter runt 20 år, vissa stannar så länge som 80 år.

Inger Melander, expert på fiske och marknad på WWF.

”Som att resa tillbaka till 70-talets svenska skogsbruk”

Tack vare ett stipendium kunde Patrik Ulvdal och några andra jägmästare och en matematiker åka till Skottland och studera skogsbruket där. Nu ska hedarna återbeskogas för att bland annat binda mer kol.

Storbritannien var tidigare en vit fläck på kartan för ett kompisgäng som hade pluggat ihop. För att råda bot på det sökte de ett stipendium för att resa till Skottland.

– Jätteroligt att få möjlighet att göra den här studieresan, säger Patrik Ulvdal, som nu är doktorand i skoglig planering på SLU.

Skottland är mer förknippat med fårskötsel och öppna vidder än med skogsbruk. Den bilden blev delvis besannad, men där bedrivs också produktivt skogsbruk.

– Det var som att åka tillbaka till 70-talets Sverige, med avverkningar av stora sammanhängande arealer med stora maskiner. I de privatägda skogarna dominerar den främmande sitkagranen, som ursprungligen hör hemma i västra Nordamerika.

PALLVIRKE OCH MASSA

Sitkagranen växer snabbt i det milda och fuktiga klimatet, och avverkas redan efter fyrtio år. Men kvaliteten är inte så mycket att hurra för och duger inte till så mycket mer än pallvirke och massaved.

– I de skogarna tas ingen naturvårdshänsyn och det är monokulturer som

Patrik Ulvdal

Grattis till: Fick stipendium från Kamratfonden som förvaltas av Skogsakademikerna inom Naturvetarna.

Sista ansökningsdag är den 15 april. Läs mer: www.naturvetarna.se

Utbildning: Jägmästare med examen från SLU i Umeå.

Jobbar: Doktorand i skoglig planering på SLU.

Så känns det: Jätteroligt att få stipendiet och kunna förverkliga en dröm. Pengarna täckte våra kostnader för resor och boende.

Kuriosa: Såg världens högsta häck som är 40 meter hög och utgörs av bok.

Tips: Är man i Skottland bör man inte missa whiskyprovning.

gäller. Men nu ställs det krav på att 35 procent av den skog som föryngras måste utgöras av inhemska naturliga trädslag, som till exempel tall och ek.

I de statliga skogarna satsar man mer på naturvård, biologisk mångfald och rekreation, där målet är att återställa ekosystemet som det var innan1700-talet då skogen höggs ner och gav plats åt betesmarker.

– Nu jobbar man för att återbeskoga hedlandskapet, men det finns ett motstånd bland lokalbefolkningen som är orolig för att fårnäringen ska gå i graven och avfolka landsbygden.

BINDA KOL

Tanken är att få bukt med erosionen som är ett stort problem på de kala bergen och hedarna. Det är också ett sätt att skydda vattentäkter.

– Ännu ett syfte är att binda kol, som det finns en stor potential för. Man vill också öka den biologiska mångfalden och få in fler vilda djur i faunan.

Vilka lärdomar tar ni med hem?

– Många, till exempel att kan måste ha med sig lokalbefolkningen på noterna för att lyckas ändra markanvändningen, som i det här fallet att återbeskoga hedmarker.

”Nu jobbar man för att återbeskoga hedlandskapet.”

MEDLEMSNYTT

Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

Hur får vi fler att plugga naturvetenskap?

Jag får ofta frågan om vilka Naturvetarna är, och vilka medlemmar vi har. Om inte omvärlden vet vilka vi är och hur viktiga naturvetare är för att klara samhällets utmaningar måste vi ändra på det.

De som pluggar naturvetenskap på gymnasiet har ofta drömmar om att bli läkare, veterinär eller civilingenjör. Men hur många studie- och yrkesvägledare pratar om de yrken som vi representerar, allt från agronom och jägmästare till dietist och fysiker? Det borde de göra med tanke på den rekordlåga arbetslösheten som råder bland våra medlemmar.

Arbetsgivarna skriker efter personer med naturvetenskaplig utbildning, vilket ger naturvetare ett guldläge på arbetsmarknaden. Som vi skriver om i den här tidningen går svensk life science mycket bra. Där behövs bland annat biologer och kemister. Vi ser också en ljus framtid för yrken kopplade till den gröna omställningen, där klimatstrateger och hållbarhetsproffs blir allt hetare på arbetsmarknaden. Men tyvärr utbildar sig inte tillräckligt många till naturvetare, bland annat för att det råder brist på lärare som kan

undervisa inom, och stimulera intresset för naturvetenskap.

Ur ett demokratiperspektiv behöver vi också fler medborgare som har förståelse för naturvetenskap och de intressekonflikter som finns mellan

Kom ihåg att det är våra medlemmar som utvecklar nya läkemedel och medicinteknik. Det är naturvetare som ger provsvar som ligger till grund för behandling av olika sjukdomar och ger kostråd. Våra medlemmar tar fram klimatmodeller, utvecklar ny miljöteknik och anpassar samhället till ett varmare klimat. Listan kan göras lång.

exploatering av resurser, miljö och hållbarhet. Därför behöver naturvetenskapen göras tillgänglig för fler.

Men tyvärr går utvecklingen åt fel håll. För fjärde året i rad minskar antalet förstahandssökande till naturvetenskapliga programmet på gymnasiet. Där har vi en gemensam uppgift med facken för veterinärer, farmaceuter, ingenjörer och läkare att vända den trenden.

Jag tror att vi alla kan bidra genom att börja kalla oss naturvetare för att stärka vår identitet och tydliggöra vår roll inom forskning, industri, sjukvård, utbildning, tillsyn och andra samhällssektorer.

Vi välkomnar Frida Lawenius som tillförordnad förbundsdirektör för Naturvetarna. Läs mer om henne på annan plats i tidningen

Är naturvetares jobb hotade av AI? Om ett program ”vet” allt - vilken roll ska vi ha?

”Arbetgsgivarna skriker efter personer med naturvetenskaplig utbildning.”

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

Frida Lawenius är tf förbundsdirektör

på Naturvetarna

– Det känns viktigt och roligt att leda Naturvetarna i en tid när många av de utmaningar som samhället står inför har sin lösning i naturvetenskapen, säger Frida Lawenius.

Hon kommer från en motsvarande tjänst på SwedenBio – branschorganisationen för life science-bolag - där hon senast var tillförordnad vd och innan dess vice vd.

Forskning och forskares villkor är en hjärtefråga för henne, liksom den gröna omställningen.

– Forskning och innovation är fröet till hållbara lösningar för hela samhället, där naturvetare har viktig kompetens som behövs på alla nivåer.

Hon menar att naturvetare behöver en stark fackliga organisation som bevakar deras specifika intressen och arbetsvillkor. Hon började sin anställning på Naturvetarna i januari.

Vi är glada över att ha rekryterat Frida Lawenius. Hon har lång erfarenhet av de frågor som Naturvetarna driver och har tidigare jobbat med bland annat strategi- och utvecklingsfrågor på förbundet, säger Patriq Fagerstedt, ordförande för Naturvetarna.

Unga hemmajobbare halkar efter i lön

De som är i början av karriären och jobbar hemma har sämre löneutveckling, visar färsk lönestatistik från Naturvetarna.

I jämförelse med dem som arbetar på kontor är lönegapet 2,3 procent.

– Det indikerar att det är extra viktigt att etablera sig på arbetsplatsen och skapa relationer i början av sitt yrkesverksamma liv, säger Madeleine Warghusen, förhandlingschef på Naturvetarna.

Positiv lönetrend för kvinnor är bruten

Sedan 2012 har lönegapet mellan kvinnor och män i Naturvetarna minskat stadigt fram till 2020. Men därefter har kurvan vänt och löneskillnaden ökar igen. Det verkar inte vara något tillfälligt hack i kurvan.

– Dessvärre ser det ut som en trend, där gapet

har minskat två år i rad och är nu 11 procent, säger Tobias Nilsson, statistikansvarig på Naturvetarna.

För två år sedan var motsvarande siffra 10 procent och 2022 var den 14 procent, räknat på alla medlemmar i Naturvetare, utan hänsyn till bransch, ålder och befattning.

– Trendbrottet som skedde under pandemin kan bero på att fler kvinnor än män jobbar hemma i det nya flexibla arbetslivet, säger Tobias Nilsson.

Enligt Naturvetarnas lönestatistik

för 2022 fick kvinnor som var på kontoret en procents högre löneökning än de som jobbade hemma.

Här är det viktigt att följa upp löneskillnader mellan män och kvinnor, liksom om medarbetare som arbetar hemifrån har sämre löneutveckling. Lönesamtalet är ett viktigt verktyg för det, men också att hitta former för dialog och utvärdering under hela året, säger Madeleine Warghusen, förhandlingschef på Naturvetarna.

Tobias Nilsson

Sara fick den lön hon ville ha

Med bästa lönetipsen från Naturvetarna i ryggen fick Sara en lön hon är nöjd med på nya jobbet som miljöskyddsinspektör.

Efter flera år som företagare ville Sara, som egentligen heter något annat, komma tillbaka till yrket och få kollegor igen. Men hon var lite osäker på vilken lön hon skulle begära. Då ringde hon Naturvetarna och fick både pepp och bra argument.

Det gav verkligen råg i ryggen och bidrog till att jag fick den lön jag ville ha. Åsa Lindgren tipsade om att lägga mig lite högre än den målbild jag hade.

HALVA VÄGEN

Sara gick ut med en månadslön på 42 000 kronor, men hon skulle bli nöjd med 40 000 kronor. Arbetsgivaren svarade med att det var i mesta laget, men skulle ta lönebudet vidare till sin chef.

Jag blev erbjuden 38 000 kronor och föreslog att vi kunde mötas på halva vägen, 40 000 kronor. Och så blev det. Den lönen ligger i det högre spannet för miljöskyddsinspektörer, enligt statistiken i Saco Lönesök.

Till saken hör att hon jämförde med den lön hon hade innan hon blev företagare, då hon hade en motsvarande tjänst i en annan kommun.

Jag mindes det som att

den lönen var lite högre än den var, vilket också gjorde att jag vågade gå ut lite hårdare.

Fick du några andra bra tips?

– Vänta så länge som möjligt med att ange löneanspråk. Jag fick frågan tidigt i processen men bad att få återkomma. När väl arbetsgivaren har bestämt sig är chansen större att få den önskade lönen.

Sara fick också draghjälp av läget på arbetsmarknaden, där flera tjänster var lediga i olika kommuner nära henne. Rådet att framhålla sina kvaliteter och kompetenser som skulle komma till nytta på jobbet följde hon.

– Det gjorde jag lite motvilligt. Som svensk är man inte van att lyfta sig själv inför andra och det kan uppfat-

tas som lite skrytigt. Men under intervjun jag var också noga med att berätta vad jag inte är så bra på. Det kändes rätt att vara ärlig med det.

SADLADE OM

Den nyfikna undrar säkert vad Sara jobbade med i sitt företag. Hon levde sin dröm som frisör, långt från frågor om miljöskydd. Så inte undra på att hon var lite ringrostig.

Första veckorna har gått bra och jag har möjlighet att uppdatera mina kunskaper. Samtidigt har det varit skarpt läge med några inspektioner. Det känns betryggande att känna att jag kan leverera.

Jag fick tips om att lägga mig lite högre än den målbild jag hade.”

I gränslandet mellan vetenskap och estetik

Det som startade som ett intresse för schablonmålning har utvecklats till ett företag. Biologen Anna Berg driver Mångfaldens mönster, som tar avstamp i naturens färger och former.

– Idag får vi mycket intryck från tal och skrift, vi vill bidra med kunskap och igenkänning i naturen genom bild och estetik, säger Anna Berg.

Anna har ett stort driv för att skapa trevliga miljöer, färger och former. För ungefär tio år sedan hittade hon sin passion för schablonmålning. Det var när hon gick en utbildning i traditionellt byggnadsmåleri som hon fick ett verktyg för att skapa mönster, och under åren har hon utvecklat en metod som belastar miljön minimalt.

ANSLAG FRÅN GUDRUN SJÖDÉN

– Jag blandar färgerna av pigment och cellulosalim och målar på lumppapp som tillverkas av återvunnen textil och papper. Mönstren börjar som en skiss som sedan förs över på ritfilm och skärs ut med skalpell, ett lager för varje färg.

Men det var när hon flyttade närmare sin vän Maj Persson som intresset blev till en verksamhet och tillsammans skapade de Mångfaldens mönster. Startskottet blev när de fick anslag från Gudrun Sjödén Foundation.

– Då blev det allvar. Vad ska det bli av det här,

tänkte man. Men nu dyker det upp nya uppdrag och idéer hela tiden och det känns fantastiskt, säger Anna.

BIOLOGISK MÅNGFALD

I bilder och mönster framställs djur och växter för att synliggöra biologisk mångfald. De vill lyfta fram naturvetenskap på ett estetiskt sätt där stor vikt läggs på att motiven ska vara korrekta och verklighetstrogna.

– Människor kommer längre och längre från naturen och förlorar kontakten med arterna som finns runt oss. Följden blir sämre hälsa och minskad vilja att värna om miljön. Med mönsterglädje vill vi bidra till att stärka banden mellan människor och naturen, säger Anna.

Än så länge är Mångfaldens mönster en mindre del av deras inkomster, men förhoppningen är att det i framtiden ska växa. Men de är måna om att deras mönster ska tas fram på ett miljövänligt sätt utan överkonsumtion.

– Vi vill absolut inte bidra till överdriven konsumtion, så ni kommer aldrig se våra mönster på billiga tyger till exempel. De ska ge mervärde och komma från en hållbar tillverkning.

ELLINOR MOLIN

Anna Berg

Ålder: 46 år.

Utbildning: Studerat ekologi på Gotland och biologi vid SLU Umeå.

Gör idag/arbete: Driver företaget Grön färg.

Bor: I allra sydligaste Skåne med utsikt över Östersjön.

Favoritmålning: Ogräsmattan. Målningen blev en hyllning till biologisk mångfald med budskapet att låta gräsmattor blomma.

Tips till den som vill testa schablonmålning

Du behöver:

Färg, ritfilm, skalpell, glasskiva att skära på, blyertspenna, stöpplare/pensel/roller/ svamp, tallrik till färgen, kladdpapper, synålar eller tejp att sätta upp schablonerna med, laserpass eller lod.

Kom i gång:

• Strunta i vad som är trendigt och måla det som intresserar dig.

• Det behöver inte vara perfekt. Småfel gör att målningen ser levande ut.

Vill du ha fler tips? Titta på Annas egna filmer där hon använder schablonmåleri för att skapa mönstrade rum och ytor med enkla plastfria material. Filmerna läggs upp på hemsidan gronfarg.se.

Skogsakademikernas stipendier

Är du skogsakademiker eller pluggar till det och behöver ett tillskott i kassan? Då finns det pengar att söka i Skogsakademikernas två fonder: Kamratfonden och von Porats fond.

Stipendierna kan användas till studieresor, kompetenshöjning, uppmuntran eller belöning av skogsakademiker som väsentligt bidragit till att öka skogsakademikernas kompetens eller anseende och trivselfrämjande aktiviteter.

Så gör du: Ange namn och kontaktuppgifter. Ange skäl och bakgrund till sökt bidrag. Sökt belopp.

Läs mer: www.naturvetarna/skogsakademikerna Ansökan om bidrag sänds per post till eller e-post senast den 15 april: Skogsakademikerna

c/o Naturvetarna

Box 760

131 24 Nacka

E-post: erik.palmqvist@naturvetarna.se

Vi tar upp frågan om hat och hot på jobbet.

Hur allvarlig är den kompetensbrist som många branscher upplever i dag och hur kan den åtgärdas?

I din brevlåda 15 juni Annonsstopp 29 maj

KALENDER

Här får du koll på våra aktiviteter. L äs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

ALLT DU BEHÖVER VETA INFÖR LÖNESAMTALET

Välkommen till ett webbinarium där Naturvetarnas experter delar med sig av vad som borde ingå och hur du når framgång i ditt lönesamtal.

Datum: 30 mars

Slutar: 19:00–20:00

Plats: Digitalt

TIPS FÖR ATT "NAILA"

DRÖMJOBBET

Upptäck dina omedvetna superkrafter!

Naturvetarna och konsult- och rekryteringsföretaget Randstad bjuder in till after work och mingel.

Vill du få tillgång till din inre motivation och vad som driver dig att prestera och må bra? Motivation är nyckeln till välbefinnande, men det gäller att skilja på inre och yttre motivation.

Startar: 31 mars

Tid: 08:00–09.00

Plats: Digitalt

Välkommen till ett interaktivt, livesänt webbinarium med Desireé Rova. Hon går igenom:

SÅ FÅR DU JOBBET –LYCKAS PÅ INTERVJUN!

Du har tagit dig vidare till intervju, grattis! I nästa steg gäller det att intervjun går lika bra så att du går hela vägen och lyckas få det jobb du söker.

Datum: 22 mars

Tid: 12.00–13:00

Plats: Digitalt

Patricia Torregrosa och Enida Kuric, båda PhD och naturvetare, delar med sig av sina bästa tips för att du ska få det jobb du siktar på.

Datum: 3 maj

Tid: 16.00–18.00

Plats: Rättarvägen 3, Solna eller digitalt

Anmälan: naturvetarna.se senast den 30 april

» Aktuell forskning om inre motivation.

» Skillnaden mellan inre och yttre motivation.

» Upptäck dina omedvetna superkrafter.

» Konkreta tips på hur du kan skapa ett motiverande liv.

Står du i startgroparna för att kasta dig ut i arbetslivet? Eller är du redo för att byta bransch och pröva något nytt? Då är detta webbinarium för dig.

Datum: 19 april

Tid: 8.00–9:00

Plats: Digitalt

Sandra Bydell Sveder, Talent Advisor MPYA SCI&TECH, medverkar som gäst när4x4,5_cvProfil_Sandra.jpg fokus ligger på life science och hur de tendenser och trender vi ser påverkar framtidsutsikterna.

Spännande föreläsare, seminarium och mingel. Mer information och anmälan:

21 april

Tid:

Konflikthantering, Göteborg eller webbinarium

14.00–15.30

Na-krysset

LEMURKRYSS 2023

PASS

ROR RAR FAR?

VARA VARA TILL

Konstruktör: lena-holmlund.com

Vinnare

EFTER PÅ LINA ÄR BÄLTAN OCH SKÖLDPADDAN EXEMPEL PÅ

JUBATUS

TECKEN

FEJANDE

MURRE

SKIVBOLAG LEDER

SEDEL

SOM STOPPAS OM MADRASS, INTE I

Vinnare av förra numrets korsord är Maria Einarsson i värmskog.

SPETSAR HÖRSELORGAN?

DJUP

Tävla och vinn!

KORNIG OSTMASSA

FATTIGDOM DALLER FLIK GRYM BÅT NÖT LUKTAR

VAKTAS AV PER

VIRUS I RYSK PLUSKA

CYPRESSVÄXT

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 15 april vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

So you can improve your intelligence

Your intelligence can affect your success, income and life satisfaction. High IQ at an early age may even increase the likelihood of a healthy and long life. High IQ seems to be the superpower and key to a happy life that only a few of us are lucky enough to be born with, right?

In research, intelligence is defined as something that is quantifiable, for example through intelligence tests. That intelligence is something you are born with and which is then static throughout life is a claim that has been disproved by several studies. Intelligence is thus, like much else, a result of both heredity and environment and has to do with the brain developing over time. Education, healthy diet, physical exercise and cognitive training are factors that can raise your IQ so that you can produce its positive effects. It sounds hopeful that one can influence one’s own intelligence.

Aomi Thurén-Yoshida

Gold status for sustainability experts

Do you work with questions about sustainabilityThen you can feel pretty sure of having a continued good labor market. Most agree that the demand for competence in sustainability will increase in both business and public employers. If you have a special skill, you can talk about gold position.

Among other things, it is about people who have niched themselves in EU regulation and EU taxonomy. But competence on climate and biological diversity is also in demand.

– Many also work as environmental consultants. Often it is a matter of helping companies and organizations with permit applications and investigations for the documents, says Marita Teräs, investigator at Naturvetarna, to the magazine Aktuell hållbarhet.

Frida Lawenius is temporary director at Naturvetarna

– It feels important and fun to lead the Naturvetarna in a time when many of the challenges facing society have their solution in the natural sciences, says Frida Lawenius.

She comes from a corresponding position at SwedenBio - the industry organization for life science companies - where she was most recently acting CEO and before that vice CEO.

She believes that natural scientists need a strong union organization that monitors their specific interests and working conditions. She started her employment at Naturvetarna in January.

– We are happy to have recruited Frida Lawenius. She has extensive experience with the issues that the Naturvetarna pursue and has previously worked with, among other things, strategy and development issues at the association, says Patriq Fagerstedt, chairman of the Naturvetarna.

Young home workers lag behind in pay

Those who are at the beginning of their careers and work at home have poorer salary development, recent salary statistics from the Naturvetarna show. In comparison with those who work in offices, the wage gap is 2.3 percent.

– This indicates that it is especially important to establish yourself in the workplace and create relationships at the beginning of your working life, says Madeleine Warghusen, head of negotiations at Naturvetarna.

POSTTIDNING B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Naturvetar podden

Gör dig lite klokare - på 20 minuter

Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens.

Några av gästerna:

Mai-Lis Hellénius, låter oss ta en kaka till om vi tar trapporna i stället för hissen. Hon är med i två poddar.

Richard Rosenquist Brandell visar hur cancern kan besegras med precisionsmedicin. Sverige ligger i framkant nu när teknologin rullas ut i sjukvården.

Carl von der Esch varnar för brist på diesel och gödsel om det värsta skulle hända. Så kan vi preppa för en avspärrning.

Karin Modig ger det hoppfulla beskedet att livsstil betyder mer än arv för hur gammal du blir. Du kan alltså påverka själv.

Vi hörs i podden!

Finns där poddar finns.

Palle & Sarah