Naturvetaren by Naturvetaren

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Snart kan dina organ 3D-printas Så ser framtidens gröna städer ut Mänskliga möten blir hårdvaluta

”

Nya lösningar som elflyg är på gång

Visionär

Johan Kuylenstierna

Vi rör oss mot en ny resurssnål livsstil

Duellen: Dags att lätta på strandskyddet? | Månadens fråga: Vill du jobba 4 dagar i veckan? | Siffran: 92 kilo koldioxid sparar tåget | Nr 2 / 2022

Sverige behöver fler Genetiska vägledare Vi söker dig som har en utbildning inom biologi eller omvårdnad och vill satsa på ett nytt spännande yrke. Sen anmälan till höstens programstart öppnar den 15 juli.

Klinisk genetik är ett område som växer snabbt och genetiska vägledare med kunskap inom psykologi, etik och genetik efterfrågas allt oftare inom vård och omsorg. Är du något av en pionjär och vill ha en vidareutbildning inom ett nytt och banbrytande område har du hittat helt rätt.

Vår utbildning vänder sig till dig som har en grundutbildning inom biologi (till exempel molekylärbiologi och biomedicin) eller omvårdnad (till exempel psykologi, sjuksköterska och socionom) och som vill specialisera dig inom ett växande, viktigt och patientnära område.

Läs mer om yrket och programmet på liu.se/utbildning/program/mmgv1

www.liu.se

VÄLKOMMEN! redaktion@naturvetarna.se

Palle Liljebäck, chefredaktör

Gröna städer är framtiden Grönytorna får ofta stryka på foten när nya vägar, hus och annan infrastruktur ska byggas. Asfalten tar över och de gräsmattor som ändå finns kvar klipps korta som golfgreener, utan chans för humlor och fjärilar att göra sitt jobb. Men kanske en ändring är på gång i spåren av klimatförändringarna, som kräver anpassning, men också åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid. Det är inte bara Nyköpings kommun som börjar tänka om och anlägger nya grönytor i centrala lägen. Det är möjligt att göra när bilverkstäder och andra verksamheter flyttar ut i stadens perifera delar. Den strategin har stöd i forskningen, där parker med träd och rik biologisk mångfald levererar en mängd ekosystemtjänster. Det handlar om allt från upplevelser och att ge svalka heta sommardagar till att klara översvämningar och att fånga in koldioxid.

I framtidens städer kommer vi också att se solceller på husfasader och tak.” Läs också om den spjutspetsforskning som Rise håller i trådarna för. Det gäller 3D-printning av mänskliga organ, där blodkärl och urinrör är först ut och ska testas kliniskt om några år. Med samma teknik är förhoppningen att även hjärta, lever och njure ska kunna printas, men det är åtminstone tio år bort, enligt forskarna. Poängen med 3D-prointade organ är att patienter ska slippa vänta på donerade organ, som orsakar mycket lidande och är en bristvara i dag.

I framtidens städer kommer vi också att se solceller på husfasader och tak. Den perfekta kombon är att den förnybara elen laddar familjens elbil och den egna vätgasfabriken, i alla fall om man ska tro på en Sveriges ledande solcellsforskare.

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson

UTGIVNING: 4 nummer per år Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Nästa nummer utkommer 29 september. Manusstopp för annonser: 16 september.

Prenumeration: 100 kr per år för icke medlemmar. Skribenter i detta nummer Erik Aronsson, Ellinor Molin, Johanna Rösth, Nikita Zeiloth Foto omslagsbild: Jann Lipka Tryck Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 33 800 ex.

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress: urban@uhmarketing.se

N AT U R V E TA R N A Planiavägen 13, Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se

www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Nr/2 SID 12

Duellen: Är det dags att lätta på strandskyddet?

Framtidens städer blir gröna. I alla fall om de ska klara skyfall och torka i spåren av klimatförändringarna. Nyköpings kommun är på god väg och anläggger nya grönytor.

LRF vill kunna använda sjönära lägen på landsbygden för att locka turister, medan en SLUbotanist varnar för att ett uppluckrat strandskydd öppnar upp för intressekonflikter.

SID 14

Månadens fråga: Vill du jobba fyra dagar i veckan? Belgien går före och inför fyradagarsvecka för den som vill, dock utan att minska antalet arbetade timmar.

SID 34

Så funkar omställning Det nya LAS-paketet gör det möjligt att vidareutbilda sig även när man har arbete. Vi visar hur stödet fungerar.

3D-printning är på allas läppar. Nu är tekniken på väg in i den medicinska forskningen.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Johan Kuylenstierna menar att den nya geoplotiska spelplanen i Europa kan skynda på den gröna omställningen.

NATURVETARE I MEDIA

Uppsnappat om oss i media

Två miljoner kan få vänta på provsvar Naturvetarna varnar för att Sverige inte bara har en vårdskuld efter pandemin, utan även en diagnostikskuld. Två miljoner människor kan få vänta på provsvar eftersom det fattas biomedicinska analytiker i Sveriges regioner. Naturvetarna vill nu se samlade åtgärder för att Sverige ska få en effektiv diagnostik. Det har blivit tydligt, enligt Naturvetarna, att diagnostiken spelar en nyckelroll i

De tjänar mest inom life science

modern sjukvård – något som blev tydligt under pandemin. PCR-testningen tog cirka 500 heltidstjänster i anspråk under 2021. Det kunde uppnås på grund av övertid, externt upphandlade aktörer och omprioriteringar i vården.

SR Ekot, P4 Gotland, P4 Västerbotten, Sydsvenskan, tidningen Life science Sweden, 6 april

Lönerna för naturvetare inom Life Science höjdes med 5,5 procent inom privat sektor under 2021, jämfört med cirka 2,8 procent på arbetsmarknaden som helhet. Medellönerna inom privat sektor ligger ibland 25 procent högre än inom offentlig sektor. Framtidsutsikterna för sektorn är goda, med stor efterfrågan på yrkesgrupper som biomedicinska analytiker, data scientists och dietister. Det visar en ny rapport från fackförbundet Naturvetarna. Tidningen Life science Sweden, 1 mars, Värmlandsbygden, 11 mars, Dagens PS, 11 mars

Varför är du med i Naturvetarna? – Till skillnad från andra fackförbund så fokuserar ni på oss naturvetare. Jag är medlem för att det känns tryggt och för att ni kan mitt yrke. De gånger jag kontaktat er har ni alltid varit nåbara, så er tillgänglighet skapar också en trygghet. Vad jobbar du med? – Jag brukar kalla mig för skräppolis, men med andra ord är jag den som ser till att företag

tar hand om sitt skräp så det inte förstör naturen. Jag har nyligen börjat jobba på Naturvårdsverket och trivs jättebra med mina arbetsuppgifter och gemenskapen med kollegorna. Varför är ditt jobb viktigt? – De som bryter mot lagen och skräpar ner ska veta att de gör fel. Att göra ett arbete som gynnar naturen känns meningsfullt.

Rickard Stenberg Ålder: 33 år. Utbildning: Masterexamen i miljö- och hållbarhetsvetenskap på Stockholms universitet. Yrke: Handläggare på producentansvarsenheten på Naturvårdsverket. Bor: Nynäshamn.

Rickard Stenberg

Gör på fritiden: Umgås med familj och vänner, gymmar, och spelar gitarr.

ELLINOR MOLIN

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

SÅ TYCKER LÄSARNA

Kommentarer från webben och läsarbrev

”

M ÅNA D E N S F R ÅGA NYHETSBREV NR 4/2022. LÄS PÅ SIDAN 14.

Vill du jobba fyra dagar i veckan? Dags för oss att få en del av kakan Det är dags för en arbetstidsförkortning, inte hopträngning! Visst finns stora fördelar med en längre sammanhållen ledighet, men inte på bekostnad av hälsan. De senaste decenniernas effektivisering av arbetsuppgifter har hitintills bara gagnat arbetsgivarna, nu är det väl ändå dags att arbetstagarna får lite av effektiviserings-kakan? Fyradagarsvecka med bibehållen lön och arbetstid!

Det skulle vara underbart! Raheleh

Karin

Mer tid på fält Ja gärna 4-dagarsvecka men med mitt jobb är 10 timmar framför dator för mycket, då skulle jag föredra att vi lägger mer tid på jobb i fält. Annars är 8 timmar max.

Hellre 10 fridagar Jag hade hellre uppskattat att välja upp till 10 fridagar per år, som obetalda semesterdagar. Som man fritt kan disponera under året. Någon kanske väljer fler när hösten och mörkret kommer till exempel, medan andra föredrar vårdagar för att nyttja ljuset.

Linda

Har prövat Har jobbat på detta sätt i ett år. Det blev för jobbigt och den lediga dagen/dagarna gick åt till att vila upp sig. Dessutom svårt att lösa för dem som har barn. Nina

M Å NA D E NS F R ÅGA NYHETSBREV NR 5/2022

Borde mejlförbud införas efter arbetstid? Är man ledig så är man Ja, eller åtminstone utan krav på åtgärd från medarbetaren. Man ska kunna läsa mejlet när man börjar arbetsdagen. Sker något exceptionellt som man behöver veta innan arbetsdagen börjar så bör chefen ringa och delge, men det ska inte finnas en rutin att man behöver kolla av mejl och telefon på söndagen innan man börjar jobba. Är man ledig är man ledig, punkt slut. Maria

i topp

1. 2. 3. 4. 5.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Erik

5 tips till din hemester i sommar Ny lönestatistik – naturvetare höjde lönen med 3,8 procent Lönesamtalet gick i baklås – vad gör jag nu? Allt vi vet om nya LAS Allt om lönesamtalet

Mest lästa artiklar under januari–mars på www.naturvetarna.se

Tecken på dåligt ledarskap Tyder på dåligt ledarskap om ”chefen” skickar mejl till medarbetarna utanför arbetstid. Man ska föregå med gott exempel - och att hålla arbetstiderna är viktigt - speciellt i organisationer där man exempelvis tillåts jobba hemifrån.

DUELLEN

Är det dags att lätta på strandskyddet? Strandskyddet är en fortsatt het potatis. LRF vill kunna nyttja sjönära lägen på landsbygden för att locka turister, medan en SLU-botanist varnar för att lättnader i strandskyddet öppnar upp för intressekonflikter.

1. 2. 3. 4.

Ja!

Nej!

Erik Evestam, äganderättsexpert på Lantbrukarnas Riksförbund

Mora Aronsson, ordförande för Svenska botaniska föreningen

Ditt främsta skäl till att strandskyddet borde/ inte borde lättas upp? Vilka är riskerna med att luckra upp strandskyddet? Är det en bra idé att differentiera strandskyddet? Hur skulle allemansrätten påverkas om man lättar på strandskyddet?

Landsbygden behöver kunna nyttja de attraktiva, sjönära lägena för att kunna bygga bostäder och utveckla verksamheter. Framför allt inom den växande besöksnäringen och naturturismen, men också för föreningslivet i form av byalag, fiskeområdesföreningar, samfällighetsföreningar med mer.

87 procent av Sveriges enormt långa strandlinje är opåverkad av bebyggelse så jag kan inte se några risker med att göra lättnader för landsbygden.

Ja, landsbygden behöver lättnader och delar av våra mest exploaterade områden behöver skyddas. Men exakt var skyddet ska stärkas, behöver bestämmas lokalt. Huvuddelen av det naturnära friluftslivet sker på någon form av iordningställd anordning. Vindskydd, vandringsleder, lekplatser, badplatser, grillplatser mm. Det mesta av detta kräver strandskyddsdispens och stoppas därför idag. Ett lättare strandskydd skulle alltså påverka allemansrätten i positiv riktning eftersom det tillgängliggör fler vattennära områden.

Allas rätt till tillgång till stränderna och vår natur måste värnas. Lika viktigt är att ideella inventerare och miljöövervakare har möjlighet att göra sitt jobb i strandnära områden.

Idag har vi ett väl fungerande dispenssystem, som är tillåtande där konflikterna är små. Framtida klimatförändringarna med extremväder kan leda till konflikter och stora framtida kostnader vid vattennära exploatering.

Nej, det är enklare att hantera regionala undantag via dispenser, eftersom situationen kommer att förändras regionalt över tid. Områden med små intressekonflikter idag kan ha motsatsen om tio år och tvärtom. En enhetlig lagstiftning med flexibel dispensgivning ger troligen en tydligare handläggning och mer flexibilitet över tid.

Det skulle medföra en större osäkerhet och otydlighet med vilka stränder som är tillgängliga och vilka som inte är det. Det skulle leda till mer konflikter. Tillgången till vilka områden som är fritt tillgängliga för datainsamling av ideella inventerare skulle begränsas, vilket i sin tur leder till sämre underlagsinformation för svensk naturvård.

Profilen

”Tempot i

omställningen kommer att öka”

TEXT: Palle Liljebäck

Den nya geopolitiska spelplanen i Europa kan skynda på den gröna omställningen. Robusta energisystem gör det möjligt att klara miljö- och klimatmålen, och samtidigt minska beroendet av omvärlden, menar klimatexperten Johan Kuylenstierna.

Palle Liljebäck FOTO: Jann Lipka

TEXT:

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Häng med Johan under en dag 06.30

08.00

09.00

Uppgång. Medan hustrun går ut med hunden så fixar jag frukost till oss båda. Tid till att läsa tidningen (papperstidning) och scanna av internationellt nyhetsflöde.

Planerar dagen och veckan. Har många uppdrag, vilket kräver en hel del logistik för att säkra att jag har tillräckligt med planerings- och förberedelsetid inbokad i kalendern.

Möte med Klimatpolitiska rådets kansli. Planering inför nästa Rådsmöte då vi ska diskutera olika områden till fördjupning i nästa rapport.

Johan Kuylenstierna Aktuell: Tvåa på listan över Sveriges hållbarhetsmäktigaste. Yrke: Rektorsråd och gästprofessor på Stockholms universitet (deltid). Utbildning: Geovetare. Uppdrag: Ordförande för regeringens klimatpolitiska råd. Ledamot i styrelserna för WWF, Sveaskog, Göteborgs universitet, Axfoundation och Mistra. Gör en ledig dag: Är gärna på landet med familj och vänner, men trivs också med att vara ensam med mina funderingar och tankar, gärna på en ö i havsbandet eller i skogen.

11.00

13.00

15.00

17.30

22.30

Tid för att förbereda morgondagens möte med WWFs styrelse. Det är alltid mycket att läsa in, men också intressant att få ta del av allt det fantastiska arbete som organisationen gör i Sverige och globalt.

Efter en kort lunch arbetar jag med material som ska ingå i lördagens Klimatkollen i TV4. Vi lyfter olika områden som är särskilt viktiga för klimatomställningen. Temat den här gången är energifrågan. Även den nyligen släppta rapporten från IPCC ska beröras.

I min roll som Rektorsråd leder jag ett zoommöte med kollegor från KI, KTH, Stockholm Environment Institute och Stockholms universitet för att diskutera program och innehåll för den gemensamma konferens som vi anordnar i samband med Stockholm+50.

Idag är det min tur att ta ut hunden på en långpromenad vilket ger skön avkoppling och tid att mentalt förbereda mig för morgondagens alla uppgifter.

Läser några sidor ur ”Brev från nollpunkten” av Peter Englund innan jag somnar. Innan dess uppdatering av världsläget och nyheter inom klimatområdet. Mobilen i flygplansläge.

Profilen

an lever som

han lär och tar elbilen till Naturvetarna i Nacka. En laddning tar honom också till sommarstället i Roslagen tur och retur, plus några extra rundor där. – Laddstolparna blir allt fler, även om det fortfarande krävs stora investeringar, inte minst i norra Sverige, säger Johan Kuylenstierna.

hället drar i samma riktning. Investeringarna flyttar från fossilt till förnybart, vilket driver teknikutvecklingen på ett affärsmässigt sätt. Vilka är utmaningarna? – Men vi ser också en växande e-handel med billiga varor som ökar transporter och konsumtionen. Här behövs regelverk, som bakar in hållbarhet i den globala handeln, säger en vän av frihandel.

Vi kommer att få se en fortsatt utveckling av nya lösningar, allt från elflyg till fossilfri konstgödsel." Han har jobbat med klimat- och vattenfrågor i trettio år och ser många positiva tecken, men också utmaningar. – I dag finns det en grund för att komma vidare, där stora delar av sam-

Rysslands invasion av Ukraina har blottat västvärldens beroende av rysk olja och gas. – Klimat, energi och geopolitik hänger ihop. Därför måste vi bygga

Vägen till ett fossilfritt samhälle har sina utmaningar. Som ordförande för det klimatpolitiska rådet jobbar Johan Kylestierna för att näringsliv och politik drar åt samma håll. ↑

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

robusta energisystem som inte baseras på fossila resurser. Här finns utmaningar som att hitta platser för vindkraft och att tillgodose behovet av kritiska metaller och mineral. Det kan handla om ökad utvinning i Sverige. Att Sverige ska nå målet om nettonoll-utsläpp 2045 ser han som möjligt. Det handlar även om att lagra in kol, CCS, och att stärka kolsänkor i naturliga ekosystem. Enligt den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, är budskapet att världen redan på 2030-talet kommer att överskrida 1,5-gradersmålet. – Tempot i omställningen kommer att öka och trenden är tydlig: fossilfria energisystem tas nu snabbt fram. Det personliga ansvaret lyfts fram i den senaste IPCC-rapporten. – Det är bra, men vi ska inte överdramatisera det. Vi förändrar och anpassar oss hela tiden, vilket inte minst pandemin visade. Ny teknik innebär också stora förändringar; tänk bara persondatorn och smarta telefoner. Han talar hellre om visionen om ett bättre samhälle än om uppoffringar. – Vi rör oss förhoppningsvis mot en livsstil med ökat fokus på tjänster och upplevelser. Samtidigt ser vi en fortsatt utveckling av nya lösningar, allt från elflyg till fossilfri konstgödsel till jordbruket. Men vägen dit har sina utmaningar. – Näringsliv och politik måste samverka, och det kan även krävas offentliga investeringar för att vissa branscher ska klara omställningen.

Aktuellt

tips för en lyckad jobbintervju Pelle Dolhwitz, karriärrådgivare på Naturvetarnas samarbetspartner Verto Konsult AB, delade med sig av sina bästa tips på ett webbinarium för medlemmar.

Allt du lyfter i intervjun ska vara relevant för jobbet. Berätta om de kompetenser och beteenden som gör att just du passar för jobbet. Förbered dig genom att tänka på fem kompetenser som du tror kan hjälpa dig att få jobbet. Vänta så länge som möjligt innan du börjar prata lön, och du måste inte berätta vad du tjänar i dag. Tänk också på att det även finns annat du kan fråga om vid sidan av lön, som kollektivavtal och pension, likosm möjlighet till distansjobb, kompetensutveckling och semester. Ett sätt att sticka ut bland många sökanden kan vara att visa att du förstår arbetsgivarens situation och utmaningar. Var påläst och ställ frågor för att visa att du har koll på verksamheten.

Grönt ljus för regnbåge Regnbåge odlad i svenska vatten, röding som odlas i dammar i Tyskland och siklöja fiskad i Vättern får grönt ljus i årets upplaga av WWF:s fiskeguide. Detsamma gäller odlade blåmusslor från Sverige, Danmark och Tyskland. Det ser fortsatt tufft ut för torsken, där bestånden i Östersjön och Nordostatlanten har rött ljus, medan torsken i Barentshav får gult ljus. Skarpsill fiskad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från grönt till gult ljus, men bara runt 10 procent av skarpsillen går till mänsklig konsumtion. Den norskodlade laxen är knappt okej och får gult ljus.

När lönesamtalet går i baklås Trots att man följt alla tips och råd så blev inte lönesamtalet som förväntat. Hur gör man om lönesamtalet går i baklås och man inte kommer framåt? – Ett bra lönesamtal ska handla om dig, ditt uppdrag, kompetens och resultat. Ta reda på arbetsplatsens lönepolicy och även den centrala överenskommelse om lön som finns i ditt kollektivavtal. Gör också en uppföljning av hur du har presterat i relation till de mål som ni satt upp för dig och verksamheten, säger Madeleine Warghusen, förhandlingschef på Naturvetarna. Om du är missnöjd ska du kolla vad du har rätt till. – Ofta finns det skrivningar i kollektivavtalet om vad man kan göra om man upplever att man inte fått en godtagbar höjning. Det kan även handla om ett förstärkt lönesamtal eller att kompetenshöjande åtgärder sätts in. Avsluta alltid lönesamtalet med att diskutera vad du kan göra för att påverka din framtida löneutveckling, säger Madeleine Warghusen.

Fler ska växla mellan akademi och näringsliv Att kunna kombinera forskning inom akademin med jobb i näringslivet är en hjärtefråga för Naturvetarna. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska göra det möjligt för fler att växla mellan de olika världarna. – Regeringen anser att det måste bli enklare att kombinera forskning och undervisning inom högskolan med ett arbete i näringslivet eller välfärden. För att nå dit behövs mer kunskap om hur det ser ut i olika professioner och vad dessa kan lära av varandra. Vi behöver också se över vilka hinder som finns i dag och hur dessa kan åtgärdas, säger utbildningsminister Anna Ekström. Senast den 23 december i år ska uppdraget redovisas.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Forskare från Ukraina välkomnas När bomberna fortsätter att falla över Ukraina är Victoriia Tsuber tacksam över att vara i Sverige och göra det hon gillar mest: att forska. Men oron för dem som är kvar i hemlandet gnager. Forskare från Ukraina välkomnas med öppna armar till svenska universitet. Det finns stipendier att söka för både enskilda forskare och för universitet. Men att komma in i det svenska samhället och få vardagslivet att fungera går inte lika smidigt. Tillfälligt uppehållstillstånd är lätt att för flyktingar från Ukraina, men det är svårare att få permanent uppehållstillstånd. Det har forskaren Victoriia Tsuber från Ukraina fått känna på. Hon flydde landet och kom till Sverige bara någon vecka efter att kriget hade brutit ut. Jag har fått bästa stödet här på Sci Lifelab både från mina kollegor och min handledare, som bjöd in mig att komma. Jag gjorde min postdoc här för sex år sedan.

tillstånd för forskare här i Sverige, men det måste man göra från hemlandet, vilket var omöjligt. KOM SNABBT IN

Som cancerforskare kom hon snabbt in i jobbet på labb. Uppdraget är att analysera data från patienter som deltar i en studie av läkemedel mot cancer. - Jag jobbar i samma projekt som när jag var postdoc. Forskningen har tagit

”Jag är så tacksam över att få göra det jag gillar allra mest: att forska.” ett steg till och kan komma att användas inom precisionsmedicinen om allt går enligt planen.

KRÅNGEL MED TILLSTÅND

Tack vare ett stipendium från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, och Wallenberg foundation, har hon finansiering för mer än ett år framåt. Därefter finns det nya forskningsbidrag att söka. Hon har fullt fokus på sin forskning, även om det finns störningsmoment. Den krångliga processen med att få permanent uppehållstillstånd ställer till med problem för både henne och arbetsgivaren. Jag sökte först uppehålls-

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Victoriia Tsuber blev inbjuden till Karolinska institutet för att forska när Ryssland invaderade Ukraina. Nu har hon ansökt om permanent uppehållstillstånd, men det drar ut på tiden.

Hall å dä r! Resan till Sverige var dramatisk. – På lördagen efter Rysslands invasion den 24 februari lämnade jag allt och åkte tåg som en backpacker genom landet från Poltava i Östra Ukraina till Kiev och vidare till Lviv. Folk var rädda och hjälpte varandra med det gemensamma målet att lämna landet så fort som möjligt. RYSSARNA ÖKAR TRYCKET

Victoriya korsade gränsen vid Polen och tog sig vidare till Prag. Därifrån flög hon till Stockholm. Efter snart tre månader här svävar hon mellan hopp och förtvivlan. Jag är så tacksam över att få göra det gillar allra mest: att forska. Det är också en lättnad att vara i säkerhet. Men när jag tänker på att Ryssland nu ökar trycket med fler bomber och raketanfall i hela Ukraina, och mer intensivt i de östra delarna, blir jag orolig och förtvivlad. Hennes föräldrar är kvar i Poltava, medan sonen som inte får lämna landet bor i Lviv. Där ägnar han sig åt cyberattacker mot ryska webbsajter, vilket är populärt bland unga i Ukraina. Livet där går på sparlåga när även ekonomin slås i spillror och samhällsfunktioner fungerar allt sämre. För min egen del vågar jag inte tänka på framtiden. Det mesta talar för att kriget blir långvarigt, säger hon lite uppgivet, dock utan att förlora hoppet.

Bästa stödet till forskare från Ukraina Flera svenska lärosäten och forskningsfinansiärer erbjuder olika typer av stöd till forskare och doktorander från Ukraina. Vetenskapsrådet har gjort en sammanställning på sin hemsida. En av dem är Europeiska forskningsrådet, ERC, som uppmanar forskare med ERC-bidrag att erbjuda jobb till forskare från Ukraina. Flera forskare verksamma i Sverige erbjuder nu jobb i sina forskargrupper, bland annat vid Karolinska institutet, Uppsala universitet, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Göteborgs universitet och Kungliga Tekniska högskolan.

Kan kossor fånga in koldioxid? Pernilla Tidåker, agronom och forskare på SLU, har räknat på hur mycket kol som lagras in i åkermark. - Nej inte direkt, men mjölkgårdar med odling av gräs och klöver lagrar in mycket kol i marken. Vallodling är en nyckel till att minska jordbrukets klimatpåverkan. Det visar miljöövervakningen av svensk åkermark, där jag och mina kollegor har räknat på inlagringen av kol under en tioårsperiod. Har odling av spannmål samma effekt? - Nej, men även spannmålsgårdarna ökade sitt kolförråd. Ökad avkastning, mer odling av höstvete och vall har bidragit till att kolinlagringen har ökat även där. Det höjer mullhalten och förbättrar bördigheten. Hur ser det ut för naturbetesmarkerna? - Där sker en begränsad kolinlagring, men de är viktiga för den biologiska mångfalden. Hur mycket kol lagras in? - Våra beräkningar visar att en mjölkgård fångade in 1,4 ton koldioxid per hektar och år bara i matjorden. Räknat per liter mjölk ger det en klimateffekt på 0,2 kilo koldioxidekvivalenter. Det är mer än vad man ofta har kommit fram till i modelleringar. Hur stor klimatpåverkan har mjölken? - Lite drygt ett kilo per liter mjölk, vilket innebär att en sjättedel av utsläppen av växthusgaser kompenseras med kolinlagring i marken. Borde jordbruket odla mer gräs och klöver? - Ja, det skulle öka odlingssystemets resiliens, och den vall som inte går till foder skulle kunna användas för produktion av biogas, vilket förekommer på ett fåtal håll i Sverige. Fånggrödor och mellangrödor skulle också binda mer kol, utöver att de greppar näring som inte lakas ut till sjöar och hav. Borde jordbruket få betalt för att fånga in kol? - Ja, men det kan bli svårt att hantera. Så en modell skulle kunna vara att ge bonden mer betalt för att odla vall och fånggrödor. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

MÅNADENS FRÅGA

Vill du jobba fyra dagar i veckan? Belgien har gjort det möjligt att förlänga helgen. En ny reform tillåter större flexibilitet med fyradagarsvecka, dock utan att korta arbetstiden. Nu undrar vi vad tycker om att bara jobba fyra dagar i veckan. Läs kommentarer från webben på sid 6. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Belgien inför fyra dagars arbetsvecka – för den som vill Förläng helgen och jobba bara fyra dagar i veckan. Det är möjligt i Belgien som tillåter ett mer flexibelt arbetsliv. Men antalet arbetade timmar minskas inte, utan det handlar om att jobba längre varje arbetsdag. Beslutet har fattats i spåren av pandemin då många jobbade hemma utan att produktiviteten sjönk. – Corona har fått oss att arbeta mer flexibelt. Nu måste arbetsmarknaden anpassa sig efter det, säger Belgiens premiärminister Alexander de Croo till tidningen The Guardian. Tanken är inte att alla ska jobba fyradagarsvecka, utan det ska bli möjligt att välja när man jobbar inom ramen för en arbetsvecka på 38 timmar. – Intressant att Belgien öppnar upp för större flexibilitet i arbetslivet. Att jobba fyradagarsvecka kan passa en del, men inte alla. Kanske till exempel småbarnsföräldrar värdesätter mer att sluta jobba tidigare på dagen, säger Heidi Wiik, ombudsman på NaturHeidi Wiik vetarna.

”Corona har fått oss att arbeta mer flexibelt. Nu måste arbetsmarknaden anpassa sig efter det.”

PERSONLIGT HÅLLBAR

Hon menar att en större flexibilitet både när det gäller var och när man ska arbeta kan minska stressen och göra medarbetarna mer personligt hållbara. – Därmed inte sagt att det behövs en ny reform eller lagändring för att möjliggöra fyradagarsvecka. Den här typen av frågor kanske bättre kan lösas i kollektivavtal, anpassade för olika branscher och arbetsgivare, och även på individuell nivå. Det är den traditionen vi har i Sverige, säger Heidi Wiik. Inte heller i Belgien blir det flexibla arbetslivet en lagstadgad rättighet. Men för att arbetsgivare ska kunna neka anställda en

kortare arbetsvecka måste det finnas särskilda skäl, som ska motiveras skriftligt. ISLAND GÅR FÖRE

Det finns andra länder som går mot ett mer flexibelt arbetsliv. Spanien inför fyra dagars arbetsvecka på försök i år och Skottland kommer att testa modellen nästa år. Island har kommit längst, i dag arbetar 85 procent av islänningarna fyra dagar i veckan. Belgien nöjer sig inte med flexibel arbetstid. Reformen innebär också att företag med fler än 20 anställda är förbjudna att mejla, eller på annat sätt kontakta sin medarbetare på fritiden. Portugal har en motsvarande lag sedan tidigare i syfte att minska stressen när många jobbar på distans.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

5tips

2. 3.

Glamping med havet som granne

Har dina utlandsplaner ställts in? Inte lyckats förnya ditt pass? Inga problem. Det finns mycket att upptäcka i Sverige. Kanske du till och med upplever något nytt i din egen stad?

Även du som hatar att campa kan hitta kärleken till glamping. För det är något helt annat! Du sover bekvämt i ett stort tält med en mjuk säng och fantastisk utsikt. Du lagar mat mitt i naturen och har till och med en bekväm utomhustoalett. Några grannar syns inte till, bara du och tystnaden. Det finns flera olika platser som har glamping i Sverige. Mitt råd är att ta ett nära havet så du kan vakna varje morgon med ett dopp.

Har du rört vid ringmuren som slingrat sig runt Visbys innerstad sedan 1200-talet? Har du besökt någon av Ölands kvarnar? Har du satt din fot på ett medeltida klostergolv? Eller vill du helt enkelt känna dig som en kung eller drottning? Då kan en slottsweekend vara något för dig. Oavsett destination så passa på att ta en guidad tur och suga in alla historier varje plats har att erbjuda. Hela Sverige är som en enda stor historiebok.

En resa genom historien

Letar du efter en utmaning? Eller vill du ha något att skryta om inför kollegorna

Bestig ett berg

4. 5.

Hemester

eller berätta om för barnbarnen? Då ska du ta dig an något, eller några, av Sveriges högsta berg. Är du sugen på 2096 meter över havet har du Kebnekaise, 2089 meter – Sarektjåkka, 2071 – Kaskasatjåkka eller det lägsta, Sielmatjåkka, på 2004 meter över havet. Du vet väl vad de säger? Det är resan som är målet, inte målet som är resan.

Är du sugen på att uppleva vackra fjällbyar, berg, sjöar och nationalparker? Då är vandringsleder något för dig. Kungsleden omnämns ofta som en av världens bästa vandringsleder och sträcker sig cirka 400 kilometer. Forskning visar att naturen har positiva effekter på vår hälsa. Den sänker ditt blodtryck, lindrar ångest och boostar ditt immunförsvar. Vill du ha en full vildmarksupplevelse packar du ned tältet. Annars finns ett bra utbud av fjällstugor. Så knyt skorna och ge dig ut på ett äventyr!

Vandra

Staycation

När semestrade du i din egen stad sist? Kan du dess historia och har du utnyttjat de hotellen som ligger nära? Om inte, så prova! Det finns inget bättre än att bli nykär i sin egen stad. Eller varför inte hitta en plats nära dig att sova under bar himmel på? Att ta fram barnet i sig kan ge nya upplevelser som vuxen.

T E X T: N I K I TA Z E I LOT H

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Siffran

Räkna på klimatnytta Välj rätt boende De viktigaste aspekterna är hur mycket energi som går åt per gästnatt och vilken energi som köps in. Ett enklare boende som till exempel ett vandrarhem har ofta liten yta disponerad per gäst vilket innebär att det blir lägre klimatpåverkan per gästnatt.

Fyll bilen Det vanligaste bilalternativet i Sverige är en mellanstor dieselbil och den ger utsläpp av 137 gram koldioxid per fordonskilometer. Försöka att fylla bilen så att ni dels minskar utsläppen per person, dels kan dela på bränslekostnaden.

Vandra på Kungsleden Ta tåget från Göteborg till Abisko och vandra i fem dagar på Kungsleden. Övernattar du på vandrarhem, tar bussen en bit och tåg tillbaka till Göteborg så stannar koldioxidutsläppen på 32 kilo per person.

Ta tåget till Hamburg I september avgår SJ:s första nya direkttåg från Stockholm till Hamburg. Jämfört med att ta flyget minskar koldioxidutsläppen med 92 kilo per person för en enkel resa.

Håll dig på jorden Flyget står för cirka 2 procent av världens koldioxidutsläpp. Det låter lite men beror på att en väldigt liten del av jordens befolkning flyger. Att ta flyget är en av de enskilda aktiviteter som orsakar störst klimatpåverkan.

Naturvetarnas verksamhet arbetar kring tre fokusområden: hållbar utveckling, hållbart arbetsliv och hållbar karriär. Allt syftar till att skapa hållbara naturvetare och ge dig som medlem verktyg och stöd. Med hjälp av de här tipsen kan du också semestra mer hållbart.” Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna

T E X T: E R I K A RO N SS O N K Ä L LO R: K L I M ATS M A RT S E M E ST E R , NAT U R S KY D D S F Ö R E N I N G E N

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Reportage

Så ser framtidens hållbara stad ut Solceller med lokala vätgasfabriker, träd som skuggar och grönytor som fångar upp skyfall är bärande delar i den hållbara staden. Siffror och fakta är hårdvaluta för att få med kommunerna på noterna. TEXT:

Palle Liljebäck Foto: Alight

För att få kommunerna med på noterna är siffror hårdvaluta. Politikerna vill veta hur mycket det är värt för invånarna att till exempel plantera träd. →

MER OM HÅLLBARA STÄDER

är städerna förtätas får ofta grönytor stryka på foten. Gamla ekar fälls till synes lättvindigt för att ge plats åt hus, vägar och annan infrastruktur. Ett förändrat klimat med mer extremväder, som översvämningar och torka, ställer nya krav på anpassningar. – Parker har en central roll i den hållbara staden och ger biologisk mångfald, svalka heta sommardagar och skyddar mot skyfall, säger Christine Haaland, forskare på SLU Alnarp.

ELBUSSAR GAV BÄTTRE HÄLSA När hybridbussarna byttes ut mot elbussar längs en busslinje i Göteborg förbättrade invånarna sin hälsa. Mindre buller gav bättre sömn och piggare göteborgare. De blev också nedstämda i lägre grad. Vägarna där bussen åker är rejält kuperade på sina håll. Det bidrog till att bullret minskade påtagligt. – Folk mådde signifikant bättre. Vi tror att resultaten kan vara generaliserbara i boendemiljöer där busstrafiken utgör en stor del av exponeringen. Givet att också annan trafik i stadsmiljön blir tystare så kan detta påverka folkhälsan, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

F OTO: E DD I E LÖT HM A N

OLIKA SKÖTSEL

Hon klargör att ju större grönytor i en stad desto fler arter. Och artrikedomen ska inte underskattas. En studie från Storbritannien från 2015 visar lite överraskande att antalet pollinerare var fler inne staden än i omgivande landskap. – Den biologiska mångfalden är viktig för upplevelsen i en park. Det i sin tur föder ett intresse för att värna naturens mångfald, säger Christine Haaland. Hennes råd till planerare i kommunerna är att ta vara på grönytorna och även anlägga nya. Den biologiska mångfalden behöver plats och variation.

– Det innebär att även skötseln kan se olika ut. I dag klipps gräset för mycket, vilket fungerar bra på vissa ytor som används för lek och andra aktiviteter. För att gynna pollinerare och fågellivet är urbana ängar, som klipps en gång under sensommaren, att föredra på en del av ytan. SIFFROR ÄR HÅRDVALUTA

För att få kommunerna med på noterna är siffror en nyckel. Det har Johanna Deak Sjöman, forskare inom landskapsplanering på SLU Alnarp. – När resurser ska fördelas inom kommunen är det hårdvaluta som gäller. Beslutsfattarna vill veta hur mycket träd och annan grönska kommer att påverka miljön och invånarna. Utan en exakt siffra finns risken att träd får ge vika för ny exploatering, säger Johanna Deak Sjöman. Forskarna har räknat ut att städer kan spara mycket pengar genom att träd fångar upp luftföroreningar som kväveoxid och svaveldioxid. Hälsoeffekten är betydande och uppskattas ha ett ekonomiskt värde på lite mer än en miljard kronor per år bara i Göteborg. LAGRAR KOL

Kolinlagringen från stadsträden ska inte heller underskattas. I samma

Reportage

Det handlar om att väva in träd och grönska i översiktsplaneringen, gärna där mycket folk rör sig.”

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Reportage

stad tar träden upp kol som motsvarar utsläppen av koldioxid från fyra miljoner bilar under ett år. Träden har fler värden än så. Träd som står längs byggnader kan ge svalka på sommaren och dämpa kyla på vintern. De kan också skymma industrier och annat. – Internationella studier visar att stadsdelar med mycket träd och grönska ökar attraktionskraften. Grönskan bidrar också till mental hälsa och snabbare återhämtning efter sjukdom. En hållbar stad bygger på att alla får tillgång till grönska, och inte bara vissa exklusiva stadsdelar, säger Johanna Deak Sjöman. Men det gäller att välja rätt träd för olika platser och att ha en stor artrikedom, så att inte alla träd slås ut vid ett skadeangrepp, som almsjukan. Ännu en aspekt är skötselbehovet. - Träd är ofta skötselkrävande de första fem åren och förutsätter bevattning och goda växtbäddar, särskilt vid hårda ytor och torra miljöer. Det är viktigt att ha med skötselbehovet i planeringen, så att det gröna blir långsiktigt hållbart och därmed också ekonomiskt hållbart. PLANERA FÖR GRÖNSKA Johanna Deak Sjöman

I Nyköpings kommun vävs hållbar-

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Malmö som har drabbats hårt av översvämningar har inte kunnat säkra staden helt mot nya skyfall.” het in i den fysiska planeringen. – Det är bra att få med hållbarhet i ett tidigt skede. Det handlar bland annat om att få Per Skyllberg fler att gå och cykla och att underlätta kollektivt resande, säger översiktsplaneraren Per Skyllberg. De har också en hög ambition när det gäller grönytor. – Vi tar ett större grepp runt grönytor och skapar nya parker eller bygger bostäder när verksamheter flyttar ut i stadens ytterkanter och frigör yta i city. Det behövs för att stå emot skyfall, men också för att ge skugga och möjligheter till rekreation, säger Per Skyllberg. SKYDD MOT SKYFALL

Hur stadsmiljön och parker fungerar som vattenreglerare vid översvämningar har Brita Stenvall, projektledare vid RISE, tittat närmare på. – Parker kan skålformas och samla upp dagvatten. Dammar eller

andra typer av öppna magasin är andra lösningar för att klara översvämningar. På en del håll kan till exempel hundrastgårdar och skejtboardparker ha samma funktion. För att fördröja vattenflöden vid regn kan växtbäddar med lättdränerat biomaterial och stor hålrumsvolym integreras i gaturummet, dit även vatten från närliggande fastigheter kan ledas. Det vattnet kan komma till nytta vid torka. ANVÄND DAGVATTNET

Men anpassningar kostar pengar och ansvaret för vem som ska betala är inte tydligt. Malmö som har drabbats hårt av översvämningar har inte kunnat säkra staden helt mot nya skyfall. Det blir för dyrt i förhållande till den nytta det ger, enligt Brita Stenvall. Hon ser på vattenfrågan i ett bredare perspektiv, där hushållning av vatten är en viktig pusselbit. – Genom att samla upp dagvatten i en tank under huset skulle det kunna användas till toalettspolning och biltvätt.

Är gröna tak en lösning? – Tunna sedumtak tar inte upp så mycket vatten. Om de däremot är några decimeter tjocka kan de göra nytta, utöver att öka den biologiska mångfalden, säger Brita Stenvall. Taken är också en plats för solceller på hustaken. – En lösning kan Brita Stenvall

vara att anlägga solceller i sydläge och växter på tak som sluttar mot norr, säger Lundaprofessorn Lars Samuelson, som forskar inom nanovetenskap både i Lund och i Shenzhen i södra Kina.

– Priserna kommer att fortsätta pressas neråt, vilket främst beror på stordriftsfördelar, men också teknikutveckling. Sol kommer att bli större än vind vilket den satsning på solceller som sker i världen nu bekräftar.

SOLCELLER ÄR FRAMTIDEN

Han är övertygad om att solceller är framtiden. Priset för att producera el sjunker nu snabbt och har gått från närmare 40 kronor per kilowattimme 2008 till en krona i dag.

Träd nära bebyggelse utjämnar temperaturen. De ger svalka på sommaren och lindrar kylan vintertid. ↓

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Reportage MER OM HÅLLBARA STÄDER

CIRKULÄR VISION I NORR

Hur påverkar det framtidens stad? – Städer kan komma att bli självförsörjande på energi, även i norra Sverige. Solceller kan kombineras med små vätgasfabriker som lagrar el och levererar vid behov. Att låta solceller ladda den egna elbilen är klockrent. Det handlar både om solceller på villor och flerbostadshus, men också större anläggningar. – Fördelen med solceller är att de inte påverkar landskapet på samma

sätt som vindkraft. Och solen ger mer energi per ytenhet än vinden. Hur effektiva är de i dag? – Var fjärde foton omvandlas till elektroner som kan lagras eller driva något. I dagens kristallina kisel går en teoretisk gräns vid 29 procent. Lars Samuelson tror att det behövs stimulanser för att få fart på solenergin i Sverige. Men redan i dag är det lönsamt med solenergi i Södra Sverige, utan subventioner.

Visioner behövs för att snabba på den gröna omställningen. Nu har teknikkonsultbolaget Sweco målat upp en bild av hur man kan skapa cirkulära samhällen i norra Sverige. Spillvärme från grön energi kan användas för uppvärmning av tusentals bostäder, höghastighetscykelbana och fiskodling. I visionen ligger att bygga ihop Luleå och Boden med en tågbro. – I norra Sverige finns nu ett unikt fönster att närapå bli självförsörjande på energi och till viss del på livsmedel genom att ta vara på spillvärme från den gröna industrin. Men det kräver gemensamma mål om cirkulära flöden och att investeringar i stadsbyggnad samordnas, säger Ulla Bergström, divisionschef Sweco Architects.

STÄDER SKA BLI KLIMATNEUTRALA

Växtbäddar med lättdränerat biomaterial och hålrumsvolymer under mark fungerar som skydd mot översvämningar.

N A T U R V E T A R E N 2 / 2022

När EU satsar på klimatneutrala städer finns sju svenska med på listan. Tanken är att 100 utvalda städer i Europa ska gå före i den gröna omställningen. Städerna svarar för 70 procent av klimatutsläppen och är centrala aktörer i klimatarbetet. – Roligt att ett antal städer i Sverige har valts ut. Det blir ett spännande arbete att lära av varandra. Samtidigt ska vi inte underskatta utmaningarna. Att göra städer klimatneutrala är nödvändigt men är jungfrulig mark. Ingen har gjort detta förut, säger Anders Wijkman, vice ordförande för Viable Cities, som EU-programmet heter. Gävle, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm och Umeå har valts ut till satsningen på att bli klimatneutrala 2030.

Mitt jobb

FORSKARE OCH DIETIST Paulina Nowicka är legitimerad dietist och professor på institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet. Hon är aktuell med en ny bok riktad till föräldrar som har barn med obesitas, fetma.

Handleda och undervisa

Meditation

Som studierektor på forskarnivå på institutionen blir det även en hel del administration som att se till att det finns aktuell dokumentation som individuella studieplaner. Just nu håller jag på med en utvärdering av en forskarutbildning.

Under vissa perioder på året blir det mer fokus på att undervisa och handleda studenter i uppsatsskrivande. Jag är deras bollplank och stöd så att de utvecklas. Det är så givande att se hur text och vetenskapliga fynd tar form.

Det akademiska livet innebär höga prestationskrav och risken finns att man inte hinner återhämta sig. För att kroppen ska orka fortsätta och skapar jag tid för återhämtning i min kalender. Jag brukar meditera för att återhämta mig.

N R E

”Att promenera i skogen är en viktig del av min kreativa process.”

Administration

Forskning

A :C

LINE

ANDERSSO

Ny bok

Lite mer än hälften av min tid lägger jag på forskning inom dietetikens kommunikation och särskilt mot barnobesitas. Jag deltar i flera internationella forskningsprojekt, bland annat en stor EU-finansierad studie. Jag samlar in data, analyserar den och skriver vetenskapliga artiklar. Jag arbetar även med många större organisationer som Socialstyrelsen och WHO som expert för att ta fram nya riktlinjer.

Efter att ha forskat om barnobesitas under många år och arbetat som dietist på barnsjukhus där jag pratat till föräldrar, ville jag samla alla berättelser och skriva en bok som föräldrarna kan använda. Det är något jag gått och tänkt på att jag velat göra länge. Boken heter ”Hälsovikt för ditt barn. Vetenskap, verktyg och vägen framåt” och publicerades nyligen av Bonnier fakta.

Skogspromenad En viktig del av min vecka är att ta skogspromenader, det är den plats där jag trivs bäst. Då slappnar jag av och tänker. Efter promenaden skriver jag ned vad jag kommit fram till vid datorn. Det är en viktig del av min kreativa process.

JOHANNA RÖSTH

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

FRÅGA EXPERTEN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Jacob Holmberg, ombudsman på Naturvetarna

Får jag knäcka extra hos annan arbetsgivare på semestern? Jag tänkte jobba lite extra hos en annan arbetsgivare under semestern i sommar. Kan jag göra det utan att riskera min ordinarie anställning? Tyvärr får du inte arbeta hos en

vare och att du inte får försumma dina förpliktelser hos din ordinarie arbetsgivare. Om du arbetar hos en annan arbetsgivare under din semester kan det innebära att du inte får din viktiga återhämtning, vilket kan påverka din ar-

annan arbetsgivare under din semester om inte din ordinarie arbetsgivare har godkänt det.

Anledningen är att du har lojalitetsplikt gentemot din arbetsgi-

Hur mycket är en semesterdag värd? Jag måste minska mina sparade 35 semesterdagar till 30 och skulle vilja att värdet av dessa betalas in till min tjänstepension. Hur mycket är 5 semesterdagar värda i pengar räknat? Det beror på vilket kollektivavtal du har. Inom den privata sektorn brukar det ekonomiska värdet per semesterdag vara 4,6 procent + semestertillägg 0,8 procent av månadslönen. Det innebär att en semesterdag är värd totalt 5,4 procent av din månadslön. Om du till exempel tjänar 45 000 kronor per månad är fem

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

”Det beror på vilket kollektivavtal du har.” semesterdagar värda 12 150 kronor.

Vill du ha hjälp att reda ut just vad som gäller för dig, kan du som är medlem kontakta vår medlemsrådgivning.

”Du har lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare.” betsprestation hos din ordinarie arbetsgivare.

Spanar in BOK

BOK

Tareq och Sara – en bra kombo – Jag står för fakta och hälsa, och Tareq för smaker, dofter och färger, säger dietisten Sara Ask som tillsammans med tv-kocken Tareq Taylor har skrivit boken ”Det goda livet”. Tyngdpunkten ligger på mer vegetabiliskt och mindre kött och fisk, utan att avstå animaliska livsmedel helt. De innehåller värdefulla näringsämnen som järn och omega 3. – Maträtterna har baljväxter, rotfrukter och grönsaker som bas, liksom fröer av olika slag. Kött och fisk blir mer som en extra krydda. Tareq ser till att det blir gott och vackert, vilket speglas i de vackra bilderna i boken. Förbud och pekpinnar är inte deras melodi, utan det ska vara lätt att göra rätt på ett lustfyllt sätt i det moderna matlandskapet. – Ställ till exempel hellre fram skålar med nötter än godis och få folk att välja sådant som är bra för kroppen.

BOK

Från jägarliv till genredigering Vaccinforskaren tar ett stadigt grepp om människans historia och utveckling. Ett avgörande steg togs för 12 000 år sedan när vi lämnade jägar- och samlarlivet och blev jordbrukare. Samhällen växte fram och folk blev specialister, som smeder och husbyggare till dagens mikrobiologer, genredigerare, partikelfysiker och andra experter. Farshid Jalalvand, som också skriver krönikor i bland annat Dagens Nyheter, tar med läsaren på en hissnande resa i historien och gräver i filosofiska frågor om livets mening och vad människans moral kommer ifrån. Boken Apan & Filosofen har ansatsen att ge evolutionära svar på filosofiska frågor. Ett djärvt steg där författaren zoomar ut från molekylernas värld till vår tids allmängiltiga frågor om vad det innebär att vara människa.

Darwin tog inte tillbaka allt på dödsbädden Darwins teorier håller bra än i dag, även om de är omstridda i vissa grupper. Men Darwin hade inte rätt på alla punkter och det är inte sant att han tog tillbaka allt på sin dödsbädd. Zoologiprofessorn Mats Björklund går till botten med Darwins teorier och hur evolutionsbiologin har utvecklats genom åren. Utan att gå in på tekniken visar han hur man kan tänka vetenskapligt om evolutionsbiologin. Variation, selektion och ärftlighet är grundbultarna för teorin kring arternas uppkomst. Även om boken Bara en teori är populärvetenskapligt skriven är den ingen lättviktare, utan ställer lite krav på läsaren, utan att man för den skull behöver vara biolog för att hänga med i svängarna.

BOK

Så bemöter du energitjuven Alla möter vi människor som suger energi. I stället för att tända gnistan släcker de allt ljus som gör livet värt att leva. Hur man bemöter energitjuvar har beteendevetaren Lena Skogholm tittat närmare på. I boken 10 tips för att bemöta en energitjuv delar hon med sig av verktyg som gör att man inte dras ner i slukhålet. I stället för att säga att personen är negativ är det bättre att ge en knuff åt ett annat håll. I det ligger att ställa frågor som får personen att tänka mer positivt, eller bara neutralt och lösningsorienterat. Lek gärna med tanken på saker som skulle kunna hända och ställ den magiska om-frågan: ”Vi ska ju inte köpa en porsche, men om vi skulle göra det vilken färg skulle vi välja då?” Det sätter i gång fantasin.

Vinnare i förra numret: Bemötandekoden: Anna Nilsson i Uppsala.

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen Naturvetaren och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna någon av böckerna här.

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 15 juli. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Snart kan dina organ 3D-printas Ännu är vi inte riktigt där, men forskningen går snabbt framåt. I ett första steg är planen att blodkärl och urinrör ska kunna 3D-printas, till nytta för patienten som slipper vänta på den rätta donatorn. TEXT:

Palle Liljebäck

Vetenskap

3D-printning av blodkärl och urinrör skulle innebära stor nytta för patienterna som slipper vänta på ersättningsvävnad. Teresa Olsen Ekerhult forskar med att ta fram 3D-printade urinrör.

Global satsning på ”tissue engineering” Bristen på organ- och vävnadsdonatorer är en global angelägenhet och ATMP, Advanced Therapy Medicinal Products, är ett brett forskningsområde som innefattar cellterapi, genterapi och vävnadsterapi där vävnadsterapi syftar till att bygga upp eller ersätta organ eller vävnad i kroppen. ”Tissue engineering”, som det heter på engelska.

Samverkan i praktiken Projektet, som leds av RISE, är ett samarbete med företagen Verigraft, Cellink, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet, och finansieras av Vinnova.

printning är på allas läppar. Nu kan ett genombrott vara på gång inom den medicinska forskningen med fokus på organ och vävnader. – Utvecklingen går snabbt framåt på det här området. Poängen är att patienter inte ska behöva förlita sig på donation av mänsklig vävnad, som är en bristvara i dag, säger Joakim Håkansson, docent i biomedicin och forskare på Rise. Först ut är vävnad som kan printa nya blodkärl och urinrör. – Vi börjar med rörformade strukturer som är enklare att ta fram än organ som hjärta, njure och lunga, som ligger längre fram i tiden.

Vilka är utmaningarna? – Celler är komplicerade och måste ha rätt mikromiljö för att överleva. Tanken är att skapa en matris av biomaterial som celler kan leva på och få de funktioner de är avsedda till. Joakim Håkansson förklarar att biomaterialet är en grundstruktur för cellerna att växa på och in i. Efter hand bryts materialet ner, försvinner med urinen, och cellerna ersätter det genom att bygga upp en kroppsegen matris som behåller funktionen.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Vetenskap

Så funkar Verigrafts medicinteknik i dag. Med 3D-printade blodkärl kan man hoppa över de första stegen och vinna tid. ↓

När får vi se de första 3D-printade blodkärlen? – Om allt går enligt plan är de prekliniska studierna klara om två tre år och kan då rullas ut i kliniska studier, som tar uppåt fem år. Projektet kräver rigorös säkerhet och etiska tillstånd för att kunna genomföras, säger han med Macchiarini-affären i färskt Joakim Håkansson minne. SAMARBETAR MED FÖRETAG

Vid sidan av 3D-printningen jobbar man med blodkärl och urinrör från djur eller avlidna donatorer. Den tekniken har också sina utmaningar. – För att vävnaden inte ska avstötas måste cellerna tvättas bort och ersättas av nya celler från patienten som tar emot vävnaden, säger Joakim Håkansson. För att klara den utmaningen jobbar Rise ihop med bioteknikföretaget Verigraft i Göteborg. De har erfarenhet av att arbeta med organ från mänskliga donatorer. – Om ett transplanterat hjärta, lever, njure eller annat organ inte kommer från en släkting måste immunsystemet hos mottagaren slås ut resten av livet, vilket innebär att patienten helst inte ska träffa för många människor, säger Petter Björquist, biolog och vd på Verigraft. TESTAR VÄVNAD FRÅN DJUR

Det menar han är ett alltför högt pris för transplantation av hud, nerver och blodkärl från mänskliga donatorer.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Blodkärl från avlidna personer tas till vara.

Blodkärlets renas på celler från den avlidna donatorn.

Blod tas från mottagaren som ska få det nya blodkärlet.

Kärlet fryses för att användas senare.

Kärlet behandlas med blod från mottagaren för att förhindra avstötning.

– Vi har kommit långt när det gäller blodkärl där celler och DNA har tagits bort från det donerade blodkärlet, medan grundstrukturen är kvar. Vi har hittat en lösning och behandlar det renade blodkärlet med patientens eget blod i en vecka. Men en flaskhals är bristen på donerade blodkärl. Nu testar de blodkärl från djur, som kor och grisar. Det fina med dem är att rören kan frysas ner när celler och DNA har avlägsnats. – Det är här Rise, som koordinerar projektet, kommer in i bilden. Vi behöver bland annat hjälp med att analysera data och göra djurförsök när det behövs. Petter Björquist

Det personliga blodkärlet opereras in hos mottagaren.

3D BLIR PERFEKT

3D-printning är ännu en pusselbit för att ta fram blodkärl och urinrör. – Det är en perfekt lösning när vi får det att fungera, säger Petter Björquist optimistiskt. Tekniken kan också komma att tillämpas på vilka organ som helst, som hjärta och njure, men det ligger nog 20 till 25 år framåt i tiden. En som välkomnar den här tekniken är urologen och kirurgen Teresa Olsen Ekerhult. Hon gör nu sin postdoc på Wake Forest Institute of Regerative Medicine i Winston Salem, North Carolina, USA, och är tjänstledig från jobbet som överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. – Ungefär 1 procent av alla män har förträngningar i urinröret, vilket påverkar livskvaliteten kraftigt. Ofta vet man inte orsaken, men urinröret kan till exem-

pel ha skadats efter grensling på cykel, säger Teresa Olsen Ekerhult. Hon berättar att bäckenfrakturer, missbildningar och infektioner också kan orsaka en förträngning. Det finns även behov av att ersätta urinrör vid könsbyte från kvinna till man. LÅNGA VÄNTETIDER I DAG

Bristen på ersättningsvävnad gör att många patienter står i kö för att få ett nytt urinrör. I dag tar man vävnad från patientens munslemhinna och lagar urinröret, ungefär som när man lagar en cykelslang med solution. Men det är förknippat med vissa svårigheter. Det kan uppstå komplikationer i munnen och det kan krävas flera operationer med risk Teresa Olsen för återfall. Ekerhult

Projekt av den här typen kräver rigorös säkerhet och etiska tillstånd för att kunna genomföras.” – 3D-printning av urinrör skulle ge stor nytta till patienterna. Vi ligger i fronten, men det återstår en del att göra innan det blir kliniska studier. SVÅRT ATT KISSA

Teresa Olsen Ekerhult tror ändå att kärl och nerver kommer att växa in i graften – grundstrukturen – så att kroppen själv får den att fungera. Men det kan finnas risk för inflammatoriska processer, vilket kommer att visa sig i prekliniska studier. – Vi har patienter som ser fram emot den nya tekniken. I dag är det långa väntetider till operation. De

kan troligtvis kortas ner med den här tekniken. Många lider av svårigheter med att kunna kissa. Ibland går det så långt att patienten får en slang till urinblåsan för att tömma den. Och det finns en stor potential. Många sjukdomar som i dag bara kan lindras kan med individanpassad tillverkning bli möjliga att bota. – Detta nya sätt att använda xenogena (från andra arter) och 3D-printade byggställningar kan teoretiskt tillämpas på alla typer av vävnader, och därmed innebära ett stort hopp för miljontals patienter i behov av ett individanpassat organ, säger Teresa Olsen Ekerhult.

Så här går 3D-printningen till. CAD-ritningen anger strukturen som byggs på lager för lager, där materialet pressas ut med med ett munstycke.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Optiska datorer blir snabbare och mindre Optiska datorer skickar signaler, utför beräkningar och lagrar information med fotoner, ljuspartiklar, i stället för elektroner. Det finns fysikaliska gränser för hur små elektriska kretsar kan bli och hur snabbt elektroner kan färdas. Dessutom måste kretsarna utformas så att de inte korsar varandra då elektroners banor, till skillnad från fotoners, påverkas av varandra. Därför skulle optiska datorer kunna göras både mindre och snabbare än elektriska. Eftersom ljus inte producerar lika mycket spillvärme som elektroner, minskar också energiförlusterna och risken för överhettning. Tekniken är inte där än, men i framtiden kan optiska datorer spela stor roll.

Sömnbrist påverkar som alkohol De senaste åren har intresset för sömnens påverkan på kroppen ökat. Studier har utförts på bland annat Harvard Universitet där man undersökt vad som sker när man sover. Forskning visar att sömnbrist har en negativ påverkan på kroppen då sömnen behövs för reparation och sortering av information. Under tiden man sover rengörs hjärnan genom att den sköljs med cerebrospinalvätska. Denna vätska upprätthåller hjärnans ämnesomsättning, funktion och nedkylning. Utöver detta tar den bort farliga proteiner som beta-amyloid som har kunnat kopplas till Alzheimers. Man har även sett att sömnbrist har samma effekt på kroppens kognitiva funktioner som alkohol. 24 timmars sömnbrist motsvarar så mycket som 0,1 procent – en promille – alkohol i kroppen. Wiktoria Szymanska

Linnea Becker

Så funkar kärnvapen

Varning för brinnande elbilar

Vi vet alla att kärnvapen är det farligaste och mest förödande vapnet människan någonsin har skapat. Denna typ av bomb har inte släppts sedan 1945, men idag finns det runt 15 000 kärnvapen i världen. Men hur funkar det? Under explosionen klyvs atomkärnor för att energi ska frigöras. Detta tvingas fram i form av detonatorn som sätter igång reaktionen. Resultatet blir en kedjereaktion och målet är att frigöra så mycket energi som möjligt innan energin splittrar bomben och reaktionen upphör. Reaktionen bibehålls genom att neutroner frigörs under kärnklyvningen som i sin tur klyver fler atomkärnor. Bomben som släpptes i Hiroshima 1945 fick förödande konsekvenser och effekterna lever kvar än idag. Klara Wagenius

“Det är ovanligt med bränder i personbilar som drivs av el eller är hybrider”, skriver MSB på sin hemsida. Men det kan hända. Ett elbilsbatteri som uppnått ungefär 150 grader hamnar i termisk rusning, vilket innebär att temperaturen fortsätter öka tills brand eller explosion uppstår och en sådan brand är i princip osläckbar. Då både syre och värme bildas av batteriet vid branden går

det inte att kväva elden och i stort sett enda sättet att släcka branden är att kyla ner batteriet. Det kanske mest problematiskt vid brand i en elbil är att brandröken innehåller vätefluorid. Men vätefluorid i den mängden som förekommer vid en elbilsbrand är inte särskilt farlig vid kortare exponering. Däremot är fortfarande all brandrök extremt giftig. Daniel Eriksson

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Hur skulle jordbruket klara en avspärrning? Hur skulle svenskt lantbruk klara sig utan insatsmedel som konstgödsel och växtskyddsmedel vid en krissituation?

Vi klarar fosforförsörjningen rätt bra eftersom vi har relativt mycket fosfor kvar i åkermarken sedan tidigare gödsling. På de markerna klarar vi oss rätt väl med biogödsel om vi hushållar med den och inte övergödslar på gårdar med djur. Vi borde också ta tillvara rötslam på ett bättre sätt än i dag. Kväve kan ändå bli en bristvara trots biogödsel. Därför skulle en del jordbruksmark behöva avsättas för

gröngödsling med ärtväxter. Det är också möjligt att skapa egen produktion av kvävekonstgödsel på traditionellt vis med naturgas eller ännu hellre fossilfritt med hjälp av vätgas som har producerats med el eller annan energikälla. Kom ihåg att vi använder stora arealer för foderproduktion. Den åkermarken kan vid en kris ställas om till livsmedel och gröngödsling, vilket förutsätter en lägre köttkonsumtion och lite an-

norlunda diet. Vad gäller växtskydd tror jag i princip att vi kan klara oss utan, men risken är att vi kan få problem eftersom stora utbrott kan vara svåra att hantera. Ekologisk odling har utvecklat olika metoder, så det går uppenbarligen, men det kräver sannolikt en anpassning av grödor och metoder. Sammantaget går det inte att ställa om direkt, utan kräver förberedelser

och tillgång till utsäde, maskiner, kvävegödselproduktion och annat. Jämför med pandemin då vi inte hade beredskap med utrustning och personal på äldreboende och sjukhus. Uno Wennergren, professor i teoretisk biologi vid Linköpings universitet

Kan havre bli ännu nyttigare? Havre har seglat upp som en hälsobringare. Vad kan kartläggningen av havrens genom innebära?

Havre är redan i dag en unik källa till antioxidanter, fleromättade fettsyror, proteiner och kostfibrer som beta-glukan. Kostfibern är viktiga för att minska glykemiska reaktioner efter måltid och för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Och bättre kan det bli.

ScanOats Industrial Research Centre leder den internationell forskningssatsningen för att låsa upp havregenomets hemligheter. Vi har bevisen som styrker den glutenfria statusen för havre och tillhandahåller nya vetenskapliga insikter som kan påskynda förädling av havre med högre fiberhalt och som klarar torka bättre. Tack vare att vi känner till ge-

nomsekvensen kan forskarna bättre förstå vilka gener som är ansvariga för vilka egenskaper. Med den nya kunskapen om havrens genom kan vi göra nya upptäckter för mer hälsosam mat.

Dr Nick Sirijovski, Senior havreforskare och genetiker på Oatly och Lunds universitet

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Så funkar det:

Nya omställningsavtalet

Fler kan komma vidare i arbetslivet Nu blir det möjligt att söka studiestöd även när man har en anställning. Ännu en nyhet är att stödet även ska gälla visstidsanställda och de som inte omfattas av kollektivavtal. Text: Erik Aronsson Grafik: Gunilla Guldbrand

Därför införs ett nytt studiestöd Syftet är att de som arbetar ska kunna bredda sin kompetens och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Man kan få bidrag upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, och fylla på med lån från CSN.

Tidtabell 30 juni 2022 Planen är att nya LAS, Lagen om anställningsskydd, ska börja gälla.

Sommaren 2022 Riksdagen förväntas besluta om omställningsstudiestödet.

1 augusti

30 juni 2022

1 oktober 2022 Stödet går att söka för studier som börjar tidigast 1 januari 2023.

1 september

1 oktober

Villkor för studiestödet • Du ska vara etablerad och ha en aktuell förankring på arbetsmarknaden. • Du ska vara mellan 27 och 62 år och utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden. • Utbildningen får inte vara längre än 80 veckor (gäller till och med året du fyller 39 år) och du måste studera i en viss omfattning • Lånet betalas tillbaka enligt samma regler som för vanliga studielån.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Minst 27 år men högst 62 år

Så mycket kan du få?

Bidrag och lån från CSN per månad, beroende på inkomst. Stödet kan ges i 44 veckor, längre för studier på deltid. Maxbelopp lån, kronor per månad. Maxbelopp bidrag före skatt, kronor per månad. Maxtak för bidrag, 21 298 kr.

Maxtak för lån, 12 514 kr. Källa: CSN

Inkomst (före skatt) Lön 25000 kr Lön 30000 kr Lön 35000 kr Lön 40000 kr Lön 45000 kr Lön 50000 kr 0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000 kr

2023 1 november

1 december

Studier börjar tidigast 1 januari 2023.

Här hanteras omställningsstöden Trygghetsrådet TRR

Trygghetsstiftelsen

Omställningsfonden

TRR är en stiftelse som bygger på ett kollektivavtal mellan parterna Svenskt Näringsliv och PTK, som Naturvetarna är en del av. Man vänder sig till privata företag, fackligt för troendevalda och företagens anställda tjänstemän. Totalt omfattas 950 000 anställda i 35 000 företag.

Trygghetsstiftelsen är en kollektivavtals stiftelse som bildades av staten och de cen trala arbetstagarorganisationerna, som Naturvetarna är en del av, i samband med att trygghetsavtalet trädde i kraft 1990. Stiftelsen ger stöd till 250 myndigheter, affärsverk och andra statliga arbets givare med samman lagt cirka 270 000 anställda.

Omställningsfonden är en stif telse som ägs av Sveriges Kom muner och Regioner och Sobona samt fackförbunden Kommunal, OFR och Akademikeralliansen, som Naturvetarna är en del av. Fonden stöttar 1 000 organisationer och företag med cirka 1,2 miljoner med arbetare.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

– Personliga möten är hårdvaluta i det nya arbetslivet Det nya flexkontoret skapar nya utmaningar för chefer. Den kanske största är att inkludera alla medarbetare så att de känner sig delaktiga. Ingen ligger på topp i utanförskap, enligt psykologen Per Naroskin. Pandemin har gett smak för många att jobba hemma, i alla fall delvis. Och det finns en helt annan acceptans för det hos arbetsgivarna nu än innan coronaviruset slog till. – Vi ser också att många omprövar sin inställning till arbete, där andra värden i livet får större betydelse, säger Per Naroskin, som på Chefsfredag talade för chefer i Naturvetarna. Det bekräftas av en färsk undersökning från Manpower Work Life. Var fjärde svensk har bestämt sig för att byta yrkesbana under pandemin – främst för att de vill få en annan livsstil eller följa sina drömmar. För 30 procent har arbetslivet blivit viktigare efter pandemin. Hos yngre är den siffran ännu högre.

öppnar upp för att klara vardagslivet bättre. Men distansarbete är också förknippat med utmaningar, där gränsen mellan arbete och fritid suddas ut ytterligare. Den processen hade startat redan tidigare när vi ständigt kunde vara uppkopplade. Att möta kollegorna via en skärm ger inte samma upplevelse som live. Zoomtröttheten breder ut sig och tek-

Samma centrum i hjärnan aktiveras vid utanförskap som för fysisk smärta.” niken kan det vara lite si och så med. – Digitala möten har sina utmaningar, det går till exempel inte att bryta in när någon pratar och bekräfta vad som sägs. Den supporten är viktig och är en direkt feedback som driver samtalet framåt. Detsamma gäller ögonkontakten som går förlorad. Det uppstår ett glapp som kan ge känsla av isolering och främlingskap, menar Per Naroskin. – Att man hela tiden ser sig själv kan också vara störande, vilket kvinnor verkar vara mer känsliga för. Det kan vara skälet till att kvinnor upplever större zoomtrötthet. UTMANINGAR FÖR CHEFEN

UTSUDDADE GRÄNSER

Distansarbete verkar vara här för att stanna, vilket är på gott och ont. – Att slippa tidskrävande resor

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Per Naroskin

Många kan säkert känna igen sig i att humor och nyanser inte heller riktigt går fram i digitala möten. – Därför fungerar kreativa spånar-

Ledarskap

möten och problemlösning sämre vid skärmen, medan information och fakta går bra att förmedla. Chefen har en särskild utmaning när medarbetare jobbar hemma. Det gäller att hitta metoder som kompenserar för att vi inte träffas dagligen som tidigare. Vi var många som saknade kollegorna under pandemin. – Det handlar om att skapa goda relationer med trygghet och tillit i botten. Att känna samhörighet är en nyckel till att medarbetarna är nyfikna och motiverade att göra ett bra jobb. SOM FYSISK SMÄRTA

Motsatsen att känna sig utstött kan vara förödande för individen. Per Naroskin förklarar att samma centrum i hjärnan aktiveras vid utanförskap som för fysisk smärta. Båda går att bota med alvedon, men inget att rekommendera för den psykiska smärtan. – Det är här chefen kommer in i bilden och skapar samhörighet och lindrar effekterna av utanförskap, vilket blir så viktigt när arbetet sker på distans. Den som inte känner sig inkluderad blir ingen bra människa, och presterar sämre. Per Naroskin menar att personliga möten och relationer mer än i dag kommer att bli hårdvaluta. – När artificiell intelligens och robotar delvis ersätter människors arbete blir mänskliga kontakter ännu viktigare. Mycket går att digitalisera, men inte mänskliga relationer.

Så tyckte de som var där: Jenny Degerholm, adminis-

Katarina Ludwig, avdelnings-

trativ chef för laboratoriemedicin på KI - Jättebra och tankeväckande. Jag tar med mig värdet av det inkluderande ledarskapet för att få medarbetarna att känna samhörighet och gemenskap. Bra också att fundera på i vilka sammanhang digitala möten fungerar, och inte. Detsamma gäller hybridmöten.

chef vid Södertörns högskola - Roligt att vara tillbaka och träffas fysiskt igen. Bästa sättet att fylla på batterierna. Att förstå människors behov av att bli sedda och bekräftade är bra att bli påmind om. Intressant att samma centrum i hjärnan påverkas av fysisk smärta som vid upplevelse av utanförskap.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

CHEFSFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Är det rimligt att leda 40 medarbetare? Jag har blivit erbjuden att gå upp som chef vid sidan av mitt vanliga arbete. Det känns smickrande, men känslan är att gruppen på runt 40 medarbetare är väl många för att jag ska mäkta med. Hur ska jag tänka?

Trenden i arbetslivet är att allt färre ska göra allt mer. Det gäller även chefer som hela tiden läggs på fler arbetsuppgifter. Att leda 40 medarbetare samtidigt som du ska jobba operativt är övermäktigt. Bara att hålla lönesamtal och dialog och medarbetarsamtal kommer att uppta en stor del av din arbetstid. Du måste vara ett administrativt orakel för att klara administrationen. Att vara en närvarande chef och coacha medarbetarna blir en omöjlig uppgift.

Forskningen säger att maximala storleken på en grupp som en chef klarar av att leda optimalt ligger någonstans mellan 25-30 medarbetare. Att leda fler än så är inte hållbart, hur mycket än arbetsgivaren talar om det hållbara arbetslivet och det hållbara ledarskapet. Det blir mest

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

”Även medarbetarna drabbas när chefen inte har möjlighet att se och coacha alla.” tomma ord när man pratar om balans i livet och jämställda arbetsplatser, där kvinnor och män har samma möjligheter.

chefen inte har möjlighet att se och coacha alla. Den utmaningen blir ännu större när många jobbar på distans.

Vi ser att många chefer hoppar av sitt uppdrag för att de inte har fått de rätta förutsättningarna och då går både arbetsgivare och anställda miste om i grunden duktiga chefer och ledare.

Fråga dig själv vad du vill, orkar du och kommer du att göra ett bra jobb med de här förutsättningarna. Försök att bortse från smicker och högre lön. Ställ frågan till arbetsgivaren vad den vill med ledarskapet och vad det innebär. Kanske det egentligen är en administratör arbetsgivaren behöver.

Det är inte bara du själv som far illa när gruppen blir för stor. Även medarbetarna drabbas när

Anders Sandvik, chefsrådgivare på Verto AB

GÄSTKRÖNIKAN

Hur ser den svenska kriskosten ut?

Jesper Broberg Agronom – Medlemschef Lantmännen

Nu verkar alla vara överens. Politiker, ledarskriben-

Ansvaret för självförsörjning måste förstås ligga

ter och andra tyckare säger ungefär samma sak. Mer mat ska produceras i Sverige. Idag är ungefär varannan tugga av det vi stoppar i oss importerad, men i framtiden ska vi ha en självförsörjningsgrad på kanske 80, 90 eller 100 procent.

på regeringen och politikerna. Men vi lever i en marknadsekonomi, och att styra utbudet är både svårt och vanskligt. Det krävs snarare samverkan och gemensamt ansvar, även om finansieringen i slutändan behöver komma från politiken.

Det krävdes tyvärr en pandemi och att Ryssland invaderade en självständig stat för att polletten skulle trilla ner. Det går inte att lita på import som en garanti för att vi alltid ska ha mat på bordet.

Det är enkelt att prata om ökad självförsörjnings-

Att säga att självförsörjningsgraden ska öka är enkelt, men hur når man dit? Det handlar om att vi ska vara säkra på att kunna försörja befolkningen med mat även om importen mer eller mindre upphör av någon anledning.

grad. Särskilt när alla är överens. Svårare blir det när man ska gå från ord till handling. Menar vi allvar med ökad självförsörjning ska vi prata mindre om procent och mer om varulager, ansvar och kostcirkel.

ningsgrad är att göra det väl enkelt för sig. I stället behöver vi fundera över vilka livsmedel som är nödvändiga för att vi ska klara oss i en situation där importen stoppas. Det kan rör sig om närmare femton varugrupper som behövs för någon form av ”kriskost”, som kött, mjölk, socker, vissa grönsaker, vete och havre. Dessa varor ska det antingen finns ett rejält lager av eller att vi själva kan producera i alla lägen.

Kom också ihåg att varorna ska från fältet till matbordet, vilket innebär att hela kedjan måste bli mer robust och motståndskraftig. För att klara det har naturvetare som agronomer, kemister, dietister och biologer en nyckelroll.

F OTO: K N O R R

Men att prata om procentsatser och självförsörj-

N A T U R V E T A R E N 2 / 2022

oljan

Här är den nya

Bristen på viktiga metaller kan stoppa den gröna omställningen. Men det finns fyndigheter i Sverige som kan minska beroendet av import, om någon vill och får bryta. Foto: Fredric Alm / Alm och ME Text: Palle Liljebäck

I Norra Kärr utanför Gränna har ett kanadensiskt bolag provborrat och gjort en plan för brytning, men utan att få tillstånd. Här finns bland annat höga halter av de eftertraktade metallerna yttrium och dysprosium. Lokala protester om risk för att Vättern och Svartån ska förorenas har bidragit till att brytningen inte har startat. Jordartsmetallen yttrium används i bland annat LED-belysning.

EU har listat ett trettiotal mineral och metaller som kritiska, och som kan bli ett hinder i den gröna omställningen. En av dem är kobolt som används i batterier och magneter. Sverige är en stor importör av kobolt från främst Kongo, där runt 70 procent av världens kobolt bryts. 40

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Koppar-koboltmalm från utvinning i södra Demokratiska republiken Kongo. FOTO: SG U

Leveäniemi, en malmfyndighet belägen drygt fyra mil sydost om Kiruna.

Några andra kritiska råvaror är antimon, baryt, fosfor, och gallium, men också metaller som kisel, magnesium och litium. Antimon är ett halvmetalliskt grundämne som används i mascara, legeringar och batterier. Baryt är ett mineral, även kallat tungspat, som används i borrvätska för utvinning av olja och gas, liksom i tillverkningsindustrin. Neodym behövs i vindkraftverken.

90%

Kina dominerar brytningen av kritiska mineral och metaller i världen och förser Sverige med runt 90 procent av förbrukningen. Råvarorna har kommit att kallas den nya oljan och kan få stor betydelse för den geopolitiska utvecklingen i världen.

Nu satsar LKAB i Kiruna på att utvinna fosfor och kritiska metaller ur gruvavfall. Fosfor till gödselmedel är den stora volymen, men man räknar också med att kunna extrahera kritiska mineral och metaller.

”Det är dyrt att öppna gruvor och avkastningen på investeringen är osäker. Ännu en flaskhals är att det inte finns produktionskedjor för kritiska mineral och metaller i Sverige.” Erik Jonsson, statsgeolog på SGU och adjungerad

professor på Uppsala universitet

I Sverige finns en del av de största och mest värdefulla fyndigheterna i Europa. Det har vi att tacka de geologiska processer som har ägt rum under miljarder år. I den fennoskandiska skölden, som utgörs av de nordiska länderna och Baltikum, finns det vulkaniska bergarter med inslag av brytvärda malmer.

N A T U R V E T A R E N 2 / 2022

Vi gratulerar ”Det kom som en fullständig överraskning.”

”Nu kan vi stötta unga forskare” En stor donation till institutionen för ekologi och genetik gör det möjligt för Uppsala universitet att köpa in större utrustning och rekrytera ny kompetens, till nytta för forskningen. – Det kom som en fullständig över-

raskning! säger Anna Rosling, prefekt vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet. Det är entreprenören Sverker Lerheden som beslutat att skänka 100 miljoner kronor till grundforskning inom ekologi och genetik på Uppsala universitet. Eftersom universitetets portalgestalt är Carl von Linné tycker han det känns rätt att rikta donationen till studenter och Anna Rosling doktorander som bedriver forskning i liknande ämnen. Han har även en personlig anledning i sitt beslut. – Med donationen vill jag hedra min fru Birgitta Sintring och familj som en gång i tiden fått hjälp från universiteten. Jag behövde inte pengarna och hade möjlighet att ge en gåva, säger Sverker Lerheden. Prefekten Anna Rosling hyllar Sverker Lerhedens beslut. – Det är jätteroligt att donationen går till grundforskning och att han

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Det är entreprenören Sverker Lerheden som donerar pengar till forskning. Uppsala universitet tilldelas via den nybildade stiftelsen Birgitta Sintrings stipendiefond en donation på 100 miljoner kronor för att stödja grundforskning inom ekologi och genetik. Institutionen för ekologi och genetik Uppsala universitet har fem olika inriktningar, evolutionsbiologi, limnologi, växtekologi och evolution, zooekologi och Erkenlaboratoriet.

visar sin tacksamhet genom att ge andra samma möjlighet som han fick en gång. Via den nybildade stiftelsen Birgitta Sintrings stipendiefond kommer årligen stipendier att delas ut till ”särskilt utvalda, bäst presterande forskare” knutna till institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet. Donationen ger institutionen nya möjligheter både till kompetensutveckling och instrumentinköp. Ett förslag som kommit upp är att satsa på större utrustning för mikroskopi som skulle ta forskningen till en ny nivå. – Nu kan vi stödja unga forskare genom att låta dem verka fritt och utveckla sina forskningsidéer. Ibland blir det bra och ibland inte, det viktigaste är att man får jobba fritt! säger Anna Rosling. Sverker Lerheden donerar även 100 miljoner kronor till Matematiska Institutionen vid Stockholms universitet och samma belopp till Kungliga konsthögskolan och Kungliga musikhögskolan. ELLINOR MOLIN

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna.

Hur får vi fler naturvetare? Naturvetarna arbetar hela tiden för att stärka naturvetares ställning, möjligheter och villkor på arbetsmarknaden. Det gör vi genom att påtala vikten av naturvetenskaplig kompetens och kunskap i hela samhället. Just nu är arbetsmarknaden bra för många naturvetare med lägre arbetslöshet än på länge.

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

skaplig kompetens och åtgärder för att öka intresset för dessa utbildningar. Man satte upp mål för att 2020 skulle andelen elever som slutför naturvetenskapligt eller tekniskt gymnasieprogram vara minst 30 procent och föreslog en rad åtgärder riktade mot grundskolans undervisning och lärarutbildningen. 2011 började 11,5 procent av alla elever på det Naturvetenskapliga programmet, NV, på gymnasiet. 2021 var det fortfarande bara 11,7 procent medan teknikprogrammet ökade från 6,7 till 8,0 procent.

”Det är brist på många kompetenser, som till exempel lärare inom matematik.” Men det innebär samtidigt att det är brist på många kompetenser, som till exempel lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik, programmerare, liksom biomedicinska analytiker, vilket Naturvetarna särskilt uppmärksammat. Det finns tillräckligt med utbildningsplatser, men de fylls inte och avhoppen är för många och genomströmningen är för liten. Så hur får vi fler naturvetare? I en statlig utredning från Teknikdelegationen 2010 – Vändpunkt Sverige (SOU2010:28) – analyserades behovet av teknisk och naturveten-

Här kan Naturvetarna göra en viktig insats för att få fler att välja naturvetenskapligt program genom att driva en del av förslagen vidare och stärka identiteten som naturvetare och tydliggöra olika karriärvägar. Det finns också ett behov av fler forskarutbildade inom näringsliv och förvaltning. Därför är det välkommet att regeringen nu utreder nya anställningsformer, där forskare ska kunna kombinera forskning och undervisning inom högskolan med ett arbete i näringslivet eller välfärden. Sedan tidigare finns förenade an-

ställningar mellan sjukvård och högskolan för läkare och sjuksköterskor. Den möjligheten behövs även för att naturvetare ska kunna bidra med sin kompetens utanför akademin utan att ge upp möjligheten att fortsätta forska.

För att regeringen utreder nya anställningsformer där forskare ska kunna kombinera forskning och undervisning inom högskolan med ett arbete i näringslivet eller välfärden.

För att finansbolag med tusentals anställda vägrar teckna kollektivavtal som utgör grunden för spelreglerna på arbetsmarknaden.

N A T U R V E T A R E N 2 / 2022

Medlemsnytt

Vi tar pulsen på det nya flexibla arbetslivet Hur man jobbar efter pandemin ser olika ut. Vi ställde frågan till Astra Zeneca och Länsstyrelsen i Västra Götaland. – Den innovativa utvecklingen gynnas mest om medarbetarna är på plats. Det är huvudlinjen hos AstraZeneca sedan coronarestriktionerna försvunnit. Men det finns möjlighet till ett flexibelt arbetsliv beroende på vad man har för roll i företaget, säger Anna Söderman, som är HR-chef för AstraZeneca i Sverige. Länsstyrelsen i Västra Götaland är nu redo för en framtid med ett flexibelt arbetsliv, som man menar ger ork och arbetsglädje. – Det har gått fantastiskt bra. Verksamheten har fungerat, vi har kunnat leverera det vi ska och det har fungerat på ett effektivt sätt. Vi har också fått insikter om att det går att snabbt förändra i verksamheten och ändå få det att fungera, säger hr-chefen Jessica Rönnberg.

N AT U R V E TA R N A :

DE PÅ DISTANS FÅR INTE MISSGYNNAS Frågan om det flexibla arbetslivet står högt på agendan efter pandemin. Det är viktigt att hitta lösningar som är bra för såväl verksamhet som medarbetare. Till exempel får tillhörigheten inte gå förlorad och medarbetare som arbetar på distans får inte missgynnas när det gäller lön, karriär och arbetsmiljö.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Rekordfå naturvetare är arbetslösa Enligt den senaste siffran från Akademikernas a-kassa är 1,7 procent av Naturvetarnas medlemmar utan jobb. För akademiker i stort är motsvarande siffra 1,8 procent, och för alla i Sverige låg siffran senast på 8,2 procent. – Troligtvis har den gröna om-

ställningen gynnsamma effekter på arbetsmarknaden för naturvetare, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör på Naturvetarna.

Årets geolog gräver kritiska metaller Erik Jonsson, statsgeolog på SGU, och adjungerad professor på Uppsala universitet, har av Geosektionen inom Naturvetarna utsetts till Årets geolog. Det känns mycket roligt, men också oväntat. Jag är mycket glad att hedras med en sådan unik utmärkelse, säger Erik Jonsson. Här är juryns motivering: ”Erik Jonsson har en förmåga att fånga åhöraren i mineralens ibland

mikroskopiska värld, härleda detta till geologiska processer i en förhistorisk tid och avsluta med hur vårt moderna samhälle är uppbyggt kring ett behov av dessa naturresurser. Tack vare sitt gedigna kunnande och engagemang så bidrar Erik till att sprida kunskap om geologins och minerals betydelse för samhället och skapa intresse kring frågorna på ett konstruktivt sätt.” Läs mer om Erik på sidorna 40-41.

Hur påverkar inflationen lönerna nästa år? Förberedelserna för avtalsrörelsen 2023 har startat. Naturvetarna har haft sin första avtalskonferens med förtroendevalda inom privat sektor. – Det var ett bra tillfälle att fånga upp synpunkter om vilka frågor vi ska driva i avtalsrörelsen. Om allt går enligt plan ska nya avtal Madeleine Warghusen träffas under

april till juni 2023, säger Naturvetarnas förhandlingschef Madeleine Warghusen. Hon förutspår att det kan bli en besvärlig avtalsrörelse. Inflationen har tagit fart och ligger just nu på över 6 procent i årstakt. – Lönehöjningarna håller inte den takten, vilket i praktiken innebär en reallönesänkning. Läget framåt är svårbedömt, men krav kan komma att resas på kompensation för det tappet, säger Madeleine Warghusen och påpekar att kriget i Ukraina komplicerar läget ytterligare.

NÄR NATURVETARNA GÖR SKILLNAD

– Höjd milersättning gör skillnad för medlemmarna! Facket på HS Konsult i Uppsala har lyckats förhandla upp ersättningen för resor med egen bil i tjänsten till 43.50 kronor per mil. – Det landade väl och är en framgång för medlemmarna, säger Anton Liedgren, ordförande för akademikerföreningen på företaget. Rådgivarna på HS Konsult kör mycket bil i tjänsten. Kunderna finns inom ett stort område, från Sörmland i söder till Dalarna och Gävleborgs län i norr, och Örebro i väst. – Det gör att det blir många mil i bilen även om vi försöker optimera logistiken, säger Anton Liedgren. HÖJDA PRISER Många väljer att ha egen bil när de kör i tjänsten. Det finns dock några företagsbilar, varav två går på förnybar diesel HVO. – Vårt avtal för milersättning för resor med egen bil i tjänsten hade tio år på nacken och behövde förnyas. Bränslepriserna har som Anton Liedgren

SNART FOSSILFRITT Anton Liedgren är den enda energirådgivaren på företaget. TyngdpunkBRA LÖSNING ten ligger på växtodling, Den gamla ersättningen låg men man erbjuder också på 32 kronor per mil. Man rådgivning inom ekonomi, lyckades så bra i förhandling- lantbruksdjur, skog, naturen att ersättningen nu uppvård och miljö. går till 43,50 kronor per mil. – Vi är inne i ett spännan– Det landade väl och är de skede med tuffa villkor en framgång. I vårt första för lantbrukarna, där kostbud ville vi i facket ha regel- naderna för insatsmedel bundna avstämningar som som diesel och gödsel stiger. tar höjd för snabba prisförPå plussidan ligger höjda ändringar, men det tyckvärldsmarknadspriser på te arbetsgivaren skulle bli krångligt och tidskrävande. Efter förhandlingar kom vi fram till en bra lösning som vi är nöjda med, säger Anton Liedgren.

bekant skjutit i höjden, vilket vi ville ha kompensation för.

LIGGER BRA TILL Innan de kom fram till just den ersättningen tog de reda på vilka milersättningar som gäller hos andra arbetsgivare. – Det visar sig att vi ligger i det högre skiktet, vilket känns bra och gör skillnad för medlemmarna, som jobbar här och reser i tjänsten, vilket de flesta gör.

spannmål, som dock ställer till problem för djurägarna. Som energirådgivare är han expert på solceller, eldrift och de stöd som finns inom ramen för klimatklivet. – Det finns massor att göra, men det är svårt att få tag på kompetens. Allt fler lantbrukare ställer om till fossilfritt, bland annat eldrift, även om det kommer att ta tid innan traktorerna blir fossilfria, säger Anton Liedgren, som är lantmästare i botten.

Rådgivarna på HS Konsult i Uppala har ett stort arbetsfält och kör mycket i tjänsten. Efter förhandlingar med arbetsgivaren kom man överens om höjd milersättning. ↑

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Efter jobbet

”Återbruk och kretslopp är min melodi” Tjusningen för odling har funnits med i hela Anna Gilius liv. Hon växte upp i en stor trädgård med föräldrar som lärde henne allt de kunde. Därför var det självklart för henne att bli så självförsörjande som möjligt när hon fick sin egen trädgård. – Det är en glädje att från ett frö få fram råvaror till middagen. Att veta hur det är producerat och att det vi äter är utan gifter, säger Anna Gilius, miljömålssamordnare på Länsstyrelsen i Kronobergs län. Sedan 1994 har hon arbetat med miljöfrågor och ser hur saker och ting hänger ihop och vikten av att hushålla med resurser. Men det är inte bara odlingen som får hennes hjärta att slå ett extra slag utan även återbruk. – Det ger mig glädje att rädda och ta hand om andras skräp. Det kan ju bli värde för mig eller någon annan. Jag arbetade på återvinningscentraler på 90-talet och såg hur mycket saker som slängdes.. Återbruk och kretslopp är min melodi helt enkelt. SOM ETT KRETSLOPP

Att bli självförsörjande på jord och gödning har funnits med länge. När hon bodde i lägenhet började hon med maskkompostering och fick hela hyreshuset att kompostera. Hon fick också det kommunala bostadsbolaget att köpa in kompostbehållare.

– Mycket av den jord som säljs är inte hållbart producerad. Jag vet vad jag lägger i komposten och det blir som ett lokalt kretslopp. Jag behöver inte köpa in något till trädgården och kör heller inte bort något. EN OAS FÖR UMGÄNGE

Målet har varit tydligt sedan hon flyttade till sitt hus för sexton år sen. Varje år minskar hon gräsmattan några kvadratmeter för att få plats med mer odling. Hon vill att hennes trädgård ska vara en oas där hennes familj kan umgås. – Min trädgård ska ha goda och giftfria saker att äta, vara en plats för avkoppling och ge biologisk mångfald. Att kunna öppna dörren och kliva ut i en fridfull trädgård med mat både för människa och djur är drömmen som Anna lever. Att vara självförsörjande, veta att hennes råvaror är giftfria samt återbruka så mycket som möjligt gör henne lycklig. Därför delar hon med sig av sina tips för att andra ska få chansen att skapa sin drömodling. NIKITA ZEILOTH

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Annas tips till gröna fingrar:

Komposter är trädgårdens hjärta, både för matavfall och trädgårdsavfall. Använd en kompostkvarn för att få flis från grenar och ris. Frön kan sås under hela året, beroende på gröda. Jag täckodlar och gräver så lite som möjligt så maskar och annat får ro, där det ska växa. Börja i liten skala med din odling och se vad som fungerar bra utifrån dina förutsättningar. Kolla vad andra i närheten odlar och som fungerar. Grannar kan kanske tipsa. Odla det du vill se och äta. Därefter kan man prova på nya saker, men börja med det som är enkelt. Byt växter med grannarna. Det är roligt att dela med sig och byta med andra. Ta vara på det som redan finns. Det behöver inte köpas nytt. Köp verktyg på loppis, de är ofta av bättre kvalitet. Vårda det du har och återanvänd. Köttråg kan till exempel användas till försådd. Gamla spisplåtar kan användas till att sätta krukor med försådda plantor i. Brätten för granplantor med en spisplåt under är perfekt att återanvända till att förså fröer i.

Anna Gilius Bor: Alvesta. Utbildning: Magisterexamen från Umeå Universitet i Miljö och Hälsoskydd och innan dess ett år Miljövetenskap på Växjö högskola/Universitet. Annas trädgårdskompost från grannens klippta oxelhäck.

Yrke/Jobbar nu: Miljömålssamordnare på Länsstyrelsen i Kronobergs län.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

ANNONS

Extra förmånlig ränta för dig. En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i Naturvetarna låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,50* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,50 %. En kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,50 %, blir den effektiva räntan 5,64 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 114 607 kronor och din månadskostnad blir 1 910 kronor. Årsränta per 2022-06-01.

Ha en riktigt fin sommar! Nästa nummer av Naturvetaren dyker ner i din brevlåda 29 september med annonsstopp den 16 september.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

WEBBINARIUM:

7 I N S I KT E R S O M G E R

När kommer de på att jag fejkar?

D I G E T T F Ö R S P R Å N G PÅ ARBETSMARKNADEN Från naturvetarstudent till professionell. Vill du veta mer om arbetsmarknaden och vilken kompetens som efterfrågas? Då är detta ett seminarium för dig. Föreläsare är Naturvetarnas arbetsmarknadsexpert Marita Teräs.

K A R R I Ä R VÄ G A R I N O M

När: 31 augusti klockan 16.00-16.30

LIFE SCIENCE

In english: 28 september klockan 16.00-16.30 Var: Zoom.

FORSKARFREDAG Pgår 26 september – 1 oktober. Tanken är att skapa dialog mellan forskare och allmänhet, och visa hur spännande forskning är. Läs mer: forskarfredag.se

N AT U R V E TA R N A I ALMEDALEN

”Hjälp, vad kan jag egentligen?” Är du ny i arbetslivet och undrar vad du egentligen håller på med? Det här webbinariet tar upp olika sätt att lära sig hantera det nya arbetslivet. Vilka misstag du inte behöver göra och hur du hanterar dem du gör. Föreläsare är Anders Rydell, leg psykolog, specialist i organisationspsykologi, arbetar som organisationskonsult med fokus på hälsa, konfliktmedling, teamoch ledningsutveckling.

Naturvetarnas arbetsmarknadsexpert Marita Teräs reder tillsammans med dagens gäster ut vilka karriärmöjligheter som finns inom life science-sektorn för naturvetare. När: 12 oktober 2022 klockan 16-17 Var: Zoom.

K A R R I Ä RVÄ G A R INOM MILJÖ Naturvetarnas arbetsmarknadsexpert Marita Teräs reder tillsammans med dagens gäster ut vilka karriärmöjligheter som finns inom miljösektorn för naturvetare. När: 9 november klockan 16-17

FLER WEBBINARIER

Om du är på plats i Almedalen ska du inte missa Ikems seminarium där Naturvetarnas förbundsdirektör Per Klingbjer ingår i panelen. Temat är ”Brist på forskare – ett hot mot läkemedelsindustrin.”

När: 23 september klockan 11.30-12.30.

Personlig hållbarhet – Så blir du mer hållbar i det flexibla arbetslivet.

Tid och plats: Se Almedalens program

Var: Digitalt.

– Det flexibla arbetslivet ställer nya krav på arbetsmiljön.

Läs mer och anmäl dig: till Naturvetarnas event på www.naturvetarna.se/kalender

I HÖST:

Håll utkik på webben och i din inbox.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

Na-krysset GE ANNAN NYANS

PÅ SÅN MARK VÄXER LINDEN

GICK FÄRG FÖR FLÄCK ÄR HÖGSKOLAN PÅ FASTKÖRT I VALHALLAVÄGEN INSEKTSANDNINGSRÖR

MOBERGS DEBUT

LÄGGER 1.5 KGÄGG PÅ SÅN SITTS DET FÖR FULLA MUGGAR

YRKESGRUPP SKIVA

ÖVERHUVUDTAGET

BLOTTAD KRYPTOGAM UTPEKAR BOKSTAVLIGEN

JOD- OCH BROMMED HALTIGT PROTEIN MYCKET REKLAM SOM BILDAR SKE- OXYGEN LETT I SVAMPDJUR SMÅFJÄLLAD FISK SOM VINTERNDVALAR I BOTTENGYTTJA GNIDEN TYP, T.O.M. PÅ SJÄLVASTE JULGRÄDDAFTON! PRODUKT KLOCKA EN HAJ GRUNDTANKAR GOJA

GYNNAS HUNDKÄX AV LIGGA MED KNÄ I VECK

BERÄTTANDE ANTIONTPILLER

MED ANDRA ORD MED ANDRA ORD

FARTYG HUGGVERKTYG VERTIKAL SKAPA VÄRME

REBELLJAMES KLÄMMA

OMFATTAR NU, DÅ & SEN ACETALDEHYD TIDEVARV

HETTE EN MAN FRÄTS JÄMTE JAGET MIRAKEL

PARSÅNG MYNT

VÄXER TANKENÖTTER EJ PÅ

SNILLE BAST

GE SKÄL FÖR ENSE FÖRBJUDEN

ANTABUS SÄNKA TITTA

KÖRA

BÖRDA

RIMLIG

KURORT

FÖRVÄNTAS FÅ FÖL VALLETTAVALUTAN

SÅNA HÖR TILL MÅRDENS FAVORITFÖDA

MUNSTYCKE FARA

GÖRA FÖRLÄGEN FASTLAGD FÄRDVÄG BANGKOKSPRÅK NÖT

Konstruktör: Lena Holmlund lena-holmlund.com

Vinnare Vinnare av förra numrets korsord är Maria Popov i Göteborg.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

L E M U RKRYSS 2022 FÖR HEN SOM FÖLJER SITT HJÄRTA?

UPPLÄGG A LA SICKAN

SJÄLSLIV

FANTOMENS SÅNA ÄR LILA I USA

LITEN GLIRING SLÅS HUVUD JUPITER- FÖR SIM- SPORTA MÅNE HOPPARE PÅ

EN FRÅGA OM PLATS FINSKT TELEBOLAG SOM KRÄVANDE MATTELÄRARE

GRÄVS AV ANDRA ÄGER

HJORTKALV TRÄD LÄGGER SKYTT INDISKT KVINNOPLAGG

Tävla och vinn! Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 15 juli vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

In English

Lack of sleep affects like alcohol

More will switch between academia and business

In recent years, interest in the effect of sleep on the body has increased. Studies have been carried out at Harvard University, among other places, where they investigated what happens when you sleep. Research shows that lack of sleep has a negative effect on the body as sleep is needed for repair and sorting of information. While sleeping, the brain is cleansed by rinsing it with cerebrospinal fluid. This fluid maintains the brain’s metabolism, function and cooling. In addition, it removes dangerous proteins such as beta-amyloid that have been linked to Alzheimer’s. It has also been seen that lack of sleep has the same effect on the body’s cognitive functions as alcohol. 24 hours of sleep deprivation corresponds to as much as 0.1 percent - one per mille alcohol in the body.

Being able to combine research in academia with jobs in business is a matter of the heart for Naturvetarna. Now the government is appointing an inquiry that will make it possible for more people to switch between the different worlds. – The government believes that it must be easier to combine research and teaching within the university with a job in business or welfare. To get there, more knowledge is needed about what it looks like in different professions and what they can learn from each other. We also need to review what obstacles exist today and how these can be remedied, says Minister of Education Anna Ekström. The assignment must be reported no later than 23 December this year.

A record number of scientists are unemployed According to the latest figure from Akademikernas a-kassa, 1.7 percent of Naturvetarna’s members are without a job. For academics in general, the corresponding figure is 1.8 percent, and for everyone in Sweden, the figure was last at 8.2 percent. – The green transition probably has favorable effects on the labor market for scientists, says Per Klingbjer, director of the Swedish Association of Natural Scientists.

How will inflation affect wages next year? Preparations for the negotiations on the labormarket 2023 have started. Naturvetarna have had their first contract conference with elected representatives in the private sector. – It was a good opportunity to capture views on what issues we should pursue in the negotiations 2023. If everything goes according to plan, new agreements will be made during April to June 2023, says Naturvetarna’s chief negotiator Madeleine Warghusen. She predicts that it could be difficult negotitations . Inflation has picked up and is over 6 percent on an annual basis. – Wage increases do not keep that pace, which in practice means a reduction in real wages. The situation going forward is difficult to assess, but demands may be made for compensation for that loss, says Madeleine Warghusen and points out that the war in Ukraine Madeleine Warghusen further complicates the situation.

N AT U RV E TA R E N

2 / 2022

POSTTIDNING

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Vet du vad en jurist kostar i timmen? För dig som är medlem i Naturvetarna är priset 0 kronor (om du inte har tackat nej till Juristförsäkringen, vill säga). Välkommen att höra av dig med alla frågor i ditt liv som rör vardagsjuridik. I stort och i smått. Från ett snabbt råd eller hjälp med att skriva ett privat avtal till tvister ända upp i domstol. Vi hjälper dig så gärna. För 0 kronor i timmen. Rätt ska vara rätt. För alla.