Naturvetarna nr 2-2023

Kompetensbrist med uppsida för naturvetare

Kan vi rädda den biologiska mångfalden?

Avtal med chans till mer

Lovisa

Hälsosmart

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Naturvetar podden

Gör dig lite klokare - på 20 minuter

Vi bjuder in inspirerande gäster som delar med sig av sin kompetens.

Anne Heino visar hur man kan få trädgården att blomstra undet hela sommaren, till glädje både för oss själva och pollinerarna.

Fredrik Almqvist berättar den glada nyheten att ny antibiotika är på gång. Den är ett komplement till dagens antibiotika som är på väg att tappa kraft.

Matilda van den Bosch forskar om hur naturen inpå knuten får oss att må bättre. Stressnivåerna sjunker med påtagliga hälsoeffekter.

Vi hörs i podden! Finns där poddar finns. Palle & Sarah

Mats Lindblad ger bästa tipsen på hur vi ska undgå montezumas hämnd i sommar. Tvätta händer och skärbrädor är en bra början.

Naturvetaren

En förmån för dig som är medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT

NATURVETARNA

Planiavägen 13

Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80

info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION

redaktion@naturvetarna.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Palle Liljebäck

Art Director

Katarina Bengtsson

Skribenter

Erik Aronsson, Ellinor Molin

Foto omslagsbild

Fanny Lundström

TRYCK

Norra Skåne Offset AB

ISSN: 2000–2424

Upplaga: 34 300 ex.

Väck lusten för naturvetenskap

Det var som barn i blåbärsskogen jag fick känsla för naturen. Med det följde att jag ville veta mer om skalbaggen som lever i små håligheter i den gamla eken och de fördömda brännässlorna som min mamma kokade soppa på. Det visade sig att nässlorna har ett högre värde än så. En entomolog - insektsexpert – lärde mig att nässelfjärilens larver huserar i brännässlor, som också ger en signal om att marken har god näringsstatus.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

ANNONSBOKNING

Urban Hedborg, 08-732 48 50

Materialadress urban@uhmarketing.se

Nästa nummer ute: 28 september

Deadline annonser: 15 september

Prenumeration

400 kr per år för icke medlemmar

Så fascinerande att saker i naturen hänger ihop i det som kallas för det ekologiska systemet. Därför är den biologiska mångfalden så viktig, som vi skriver om längre fram i tidningen. Faller en art står ofta flera andra på tur.

Det och andra utmaningar vi står inför förutsätter naturve tenskaplig kompetens. Det handlar om att klara den gröna omställningen, men också att utveckla nya läkemedel, trygga livs medelsförsörjningen och annat som har sin källa i naturveten skapen.

Här finns bästa jobbchanserna, vilket bekräftas av

den kompetensbrist som flera branscher vittnar om i reportaget i den här tidningen. Arbetsgivarna skriker efter kompetens. Men det budskapet verkar inte ha nått de unga. Intresset för att plugga naturvetenskap sjunker dessvärre på alla nivåer, och Sverige ligger sämre till än andra länder.

Så nu krävs krafttag för att vända den trenden. Och då räcker det inte att ta ut sina barn i blåbärsskogen, utan här behövs riktade satsningar från en mängd aktörer med regeringen i spetsen.

” Intresset för att plugga naturvetenskap sjunker dessvärre på alla nivåer.”

Palle Liljebäck, chefredaktör

Nr /2

SID 12 Duellen: Är reduktionsplikten bra för klimatet?

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap kommer tll en helt annan slutsats än professorn i systemanalys..

Månadens fråga: Hur ser din hållbara semester ut?

Nyckeln till en hållbar semester är att inte flyga. Därmed inte sagt att man måste stanna hemma.,

Unga naturvetare har guldläge

Naturvetare som har jobbat några år delar med sig av sina bästa tips till studenterna.

Kommer vi att klara den biologiska mångfalden? Effekterna av en utarmning kommer smygande.

SID 14

De flesta branscher som naturvetare verkar inom har brist på kompetens. Arbetsgivarna jobbar på flera fronter för att locka arbetskraft.

SID 36

Lovisa Söderman är nutritionisten som startade eget.

NATURVETARNA I MEDIA Uppsnappat om oss i media

Hållbarhet överst

på arbetsgivarnas

önskelista

För naturvetare är arbetslösheten rekordlåg, och en yrkesroll som har ökat bland Naturvetarnas medlemmar är projektledare, säger utredaren Marita Teräs. – Många av våra medlemmar arbetar med forskning och utveckling och är väl lämpade för projektledarrollen, säger utredaren Marita Teräs.

Hon berättar att många arbetar också som miljökonsulter. Ofta handlar det om att hjälpa företag och organisationer med tillståndsansökningar och undersökningar till underlagen.

Tidningen Aktuell hållbarhet 10 mars 2023

Hotfulla pulverbrev

måste tas på stort allvar

Pulverförsändelserna är tyvärr bara ännu ett exempel på hat och hot mot djurskyddsinspektörer.

Enligt fackförbundet Naturvetarna utsätts åtta av tio djurskyddsinspektörer för hot.

Alltför många samvetslösa djurägare tycker sig uppenbarligen inte bara ha rätt att utsätta sina djur för lidande, de är dessutom beredda att skada de människor som rycker ut till djurens hjälp.

Ledare i Hallands Nyheter 31 mars

Varför är du med i Naturvetarna?

– För mig är det självklart att vara med i facket. Något annat vore historielöst, sett till vad man har uppnått genom åren. Viktigt också att slå vakt om den svenska modellen, där parterna på arbetsmarknaden gör upp om löner och arbetsvillkor.

Varför just Naturvetarna?

– De flesta andra på miljökontoret i Orust kommun är med här, vilket ger facklig styrka. Tidigare var jag med i Vision, men känner mig mer hemma i Naturvetarna.

Vad gör du som miljöskyddsinspektör?

– Jag jobbar med tillsyn och tillståndsprövningar för enskilda avlopp. Ytterst handlar det om att rädda haven och vattendragen från övergödning och

Josef Larsson

Aktuell: Ny som medlem i Naturvetarna.

Arbete: Miljöinspektör i Orust kommun.

Utbildning: Högskoleingenjör i botten, och vidareutbildningar.

Gör en ledig dag: Är med vänner och familj på en topptur i fjällen eller badar i havet.

dålig kvalitet. Strandskydd och nedskräpning ligger också på mitt bord. Jag trivs som fisken i vattnet med kollegor och mixen mellan att sitta på kontor och vara ute i fält.

Måste utbilda

sig på fritiden

Det är inte bara hög arbetsbelastning och låga löner som drabbar regionernas medarbetare. De erbjuds dessutom för lite eller ingen kompetensutveckling alls. I förlängningen riskerar det att drabba patienterna.

Det rimmar illa med den snabba utvecklingen inom hälso- och sjukvården, där personalen hela tiden måste vara uppdaterade om nya forskningsrön, behandlingsmetoder, teknisk utrustning och läkemedel.

Var fjärde Naturvetarmedlem som arbetar i en region har inte fått någon kompetensutveckling alls under det senaste året. Många tvingas ägna fritiden åt att vidareutbilda sig.

Längre dygnsvila

bra för hälsan

Nu skärps kraven på rätt till återhämtning för alla som jobbar inom kommuner och regioner. Från och med den 1 oktober måste man ha minst 11 timmars dygnsvila, vilket är en anpassning till de regler som gäller inom EU.

– Förändringarna är bra och bidrar till att stärka de anställdas hälsa i ett läge där sjuktalen ökar och folk lämnar sektorn, säger Mattias Torell, en av experterna inom Akademikeralliansen som har förhandlat fram avtalet med Sveriges kommuner och regioner, SKR.

På många arbetsplatser har man redan börjat lägga om scheman för att anpassa sig till de nya reglerna. Ett tips är att inte vänta för länge och att pröva sig fram med schemaläggning som inte sträcker sig så långt fram i tiden.

1. Läkare 5,3 dagar

2. Sjukhusfysiker 4,3 dagar

3. Dietister 2,4 dagar

4. Biomedicinska analytiker i offentlig sektor 1,3 dagar

Pensionsval som kan ge klirr i kassan

Mer pengar avsätts sedan årsskiftet till tjänstepension för anställda inom kommuner och regioner. En del behöver göra ett val, medan andra inte behöver göra någonting.

De som är födda 1986 och senare är redan inne i det nya systemet och kan slappna av. För de som är födda 1985 eller tidigare och har gått över till en premiebestämd, även kallad avgiftsbestämd, pension behöver inte heller göra något val.

– Vissa grupper som är kvar i det gamla förmånsbaserade systemet KAP-KL kommer att ställas inför valet att stå kvar i det gamla systemet eller byta till det nya, säger Tomas Björndahl, ombudsman på Naturvetarna.

Vad händer nu?

– De som berörs ska få information om detta av sin arbetsgivare efter den 1 april.

Under april och maj ska man ge besked om man vill byta pensionsavtal. Den som avstår från att välja står kvar i det gamla systemet.

Teknikstrul på jobbet stressar

Alla har vi upplevt att tekniken krånglar när den behövs som mest. Men vi reagerar lite olika inför det faktum att wifi ligger nere eller att datorn låser dig. Enligt en global studie påverkas hälften av medarbetarnas hälsa negativt av teknikproblem.

Upplevelsen av teknikstrul handlar mycket om hur man tar det, och inte hur man har det. Hur man går in i en situation och vilka förväntningar man har bidrar till hur vi påverkas av teknikstressen, visar forskning från USA. En lösning kan vara att ha en plan för om allt går snett, liksom att andas djupt och ta en välbehövlig paus i väntan på support eller att man löser det själv.

"Läkare får mest kompetensutveckling per år."

Tomas Björndahl

DUELLEN

Är reduktionsplikten bra för klimatet?

Att regeringen sänker reduktionsplikten – inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel – gör att Sverige inte når klimatmålen. Men om reduktionsplikten är rätt väg att gå för att minska utsläppen av koldioxid råder det delade meningar om.

1. Ditt starkaste skäl till att inte sänka reduktionsplikten?

2. Finns det annan användning för den mark som används för att producera biobränslen?

3. Hur stor är miljönyttan med reduktionsplikten?

4. Är det möjligt att producera mer biobränsle utan att förlora biologisk mångfald?

Att den nu sänks ökar utsläppen och klimatmålen kommer inte att nås. Att spräcka den tidigare breda samsynen i frågan i riksdagen av eftergifter till SD missgynnar svenska företag och jobb. Gladast blir nog Putin.

Mycket jordbruksmark används för golfbanor, tobaksodling och produktion av foder och djur för överkonsumtion av kött. Skog används för överkonsumtion av papper. Att då ur hållbarhetsperspektiv kritisera produktion av biodrivmedel vittnar om bristande systemsyn. Dessutom ligger mycket mark i träda, och stora restposter biomassa kan nyttjas med tydlig klimatvinst.

Regeringens nya linje kan nästan fördubbla utsläppen av växthusgaser från transportsektorn 2030, jämfört med tidigare beslutad nivå. Då kan både svenska och EU:s klimatmål spricka. Regeringen saknar nya styrmedel och försvagar dem som redan finns.

Hoten mot biologisk mångfald beror i hög grad på att värdefulla biotoper förstörs av dagens skogsbruk och jordbruk. Biodrivmedel försämrar inte situationen, men kan motverka de stora skador på mångfalden som klimatförändringarna medför. Långt större hänsyn krävs för att värna biologisk mångfald så att miljömålen nås.

Det finns mer kostnadseffektiva sätt att använda begränsade mängder biomassa. Den kommer att vara viktig för att nå klimatmålen, men att vi idag politiskt ska styra så att den just används för transporter, där dessutom elektrifieringen sker just nu, är mycket tveksamt. Skulle reduktionsplikten bygga på att ta fram drivmedel från restflöden i till exempel skogen, skulle den vara mer motiverad.

Ja, odlas biobränslen finns det alltid en alternativ användning. Men biomassa som kommer från restflöden, från skog eller jordbruk kräver inte mark för att produceras. Dock är dessa flöden globalt sett mindre än efterfrågan på bioenergi.

Den bidrar till att möta klimatmålen till 2030, om vi betraktar biomassan som koldioxidneutral. Det är dock oklart om den faktiskt är det. På sikt kommer vi behöva flytande koldioxidfria bränslen. Men reduktionsplikten möts idag till stor del med importerade animaliska fetter. Den lösningen kan inte skalas upp på generell nivå.

Restflöden går att använda, och vissa typer av bioenergisystem kan bidra till viss typ av biologisk mångfald. Men om mer bioenergi ska odlas så kommer detta på det stora hela ske på bekostnad av mer naturliga biotoper.

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet

Fredrik Hedenius, biträdande professor i hållbar utveckling och systemanalys vid Chalmers

1.

2.

3.

4.

1.

2.

3.

4.

steget Lovisa vågade ta och driva eget

Med ena benet i naturvetenskapen och det andra i humaniora har Lovisa Söderman lyckats som företagare. Nu ska hon plugga folkhälsovetenskap på halvtid.

TEXT: Palle Liljebäck

FOTO: Fanny Lundström

09.00

Är på föreläsning om motiverande samtal på Karlstad universitet inom ramen för studierna i folkhälsovetenskap. Smidigt att kunna sitta hemma i Kristinehamn och delta via zoom. Efter en timme tar hon med sig hundarna ut på en längre promenad vid Vänerns strand, och samtidigt lyssnar på föreläsningen.

12.00

Lunch med inhandlad fryst matlåda, i dag med råris, grönsaker och kycklingfilé i indisk sås. Hemma blir det mest vegetariskt, då hon inte vill gynna köttindustrin. Vilt får däremot tummen upp. Annars har hon inga förbud, utan anpassar sig till det som bjuds.

Häng med Lovisa under en dag

13.00

Hon tar bilen till kontoret och laddar för att hålla en personlig rådgivning om ”mindful eating”. Det handlar om att få en bättre relation till sitt ätande och sin kropp, där kunden vill förändra en matvana och minska intaget av sötsaker.

Lovisa Söderman

Aktuell: Driver eget företag.

Utbildning: Kandidatexamen i nutrition. Nu läser hon folkhälsovetenskap på Karlstad universitet.

Förtroendeuppdrag: Var ordförande för Naturvetarnas studentråd och hade senare samma roll i Nutritionistföreningen.

Läser just nu: Sex substanser som förändrar ditt liv av David JP Phillips.

Gör en ledig dag: Tar en loppisrunda och en lunch på stan med en kompis. Sen pysslar jag i hemmet eller trädgården och lagar en god middag tillsammans med min man.

15.00

Intervju med tidningen

Naturvetaren. Hon passar på att ta en smoothie med bland annat banan, avokado, kakao, shiafrön och protein. Innan dess blev det en fika med en kollega på kontoret. Gärna med en mörk chokladbit till, men inte varje dag.

17.00

Håller i ett pass i tabata, som ger både styrka, snabbhet och uthållighet. Därefter blir det middag med havreris i tomatsås, röda linser och fetaost.

20.00

Lyssnar på ljudbok och målar. Innan sängdags vid tiotiden kan det bli en serie på tv med den äkta mannen. Sömnen tummar hon inte på, den lägger grunden för en bra nästa dag.

Profilen

ästan direkt efter examen

startade Lovisa Söderman eget företag. Hon lämnade Stockholm och återvände till hemstaden Kristinehamn vid Vänerns strand.

– Visst var det lite modigt, men jag fick råg i ryggen av Naturvetarnas företagsrådgivare som tyckte att det var en bra idé, utifrån mina förutsättningar.

Till saken hörde att hon inte triv-

des speciellt bra hos sin dåvarande arbetsgivare där uppdraget var att behandla ätstörningar.

– Jag ville leva som jag lär och ta hand om min egen hälsa. Då kunde jag också också uppfylla drömmen om att skaffa hund och bo nära naturen.

NÅR STÖRRE PUBLIK

Med en kandidatexamen i nutrition byggde hon på sin kompetens med studier i bland annat träningslära och idrottspsykologi på Karlstad universi-

tet. Som av en tillfällighet hade en av kursarna öppnat en pt-studio och behövde förstärkning.

– Jag erbjöd mig att hålla föreläsningar i idrottsnutrition och ge goda råd om kost. Pt-ägaren nappade på idén och sedan har det ena gett det andra. Lite som en bonus har jag tagit upp mitt gamla intresse att leda gruppträningspass.

Genom att vara aktiv på sociala medier nådde hon en större publik och har blivit en av ex-

Lovisa Söderman är en av experterna som media vänder sig till i frågor om nutrition och hälsa.

perterna som media vänder sig till i frågor om nutrition och hälsa. Bland annat har hon gett råd till Aftonbladets läsare om hur man sänker sin blodfetter. När DN skrev om hur idrottsmän hanterar ramadan delad hon med sig av sina bästa tips.

– Med en begränsad tid att äta är utmaningen att få i sig näringstät mat för att kunna prestera på topp. Jordnötssmör, avokado och fet fisk kan vara en del av kosten för idrottsmän under ramadan.

STÅR PÅ EGNA BEN

Hur ett företag ska drivas hade hon inte samma koll på.

– Därför började jag som egenanställd och lät en konsult sköta bokföring, ekonomi och annan administration. Det var en bra lösning då, men jag kände rätt snabbt att jag ville stå på egna ben och ta den delen själv. Hon tyckte också att det var roligt att lära nya saker och få kontroll över den enskilda firman, även om hon erkänner att det har varit en del utmaningar.

Under resans gång har hon breddat sitt erbjudande.

– I min roll som generalist är det viktigt med de mjuka värdena vid sidan av naturvetenskapen. Det handlar bland annat om motiverande samtal i behandlingen av övervikt, där utmaningen är att en livsstilsförändring blir hållbar.

Nu har hon återigen satt sig på skolbänken, den här gången på halvtid för att ta en master i folkhälsovetenskap.

– Någon gång vill jag ha ett ”riktigt” jobb som anställd i en kommun eller på en myndighet. Det blir lättare att uppnå genom att ha dubbla kompetenser inom nutrition och folkhälsa. Då ligger fokus mer på att förändra på samhällsnivå för att människor ska kunna göra mer hälsosamma val.

Lovisa Söderman lever som hon lär och kör sina pass i ur och skur. ↑

Det var något av det roligaste jag har gjort i mitt liv. Jag lärde mig massor i spännande möten med människor, och inte minst hade jag chans att påverka.”

Hur kommer AI att påverka ditt jobb?

Anneli Ågren

docent och forskare på SLU och partner i Digital Impact North

– De senaste åren har jag forskat på att utveckla nya noggranna kartor med hjälp av AI-metoder. Den snabba utvecklingen och den ökade datorkraften möjliggjort mer högupplösta noggrannare kartor. Dessa utgör idag bättre underlag för beslut som rör markanvändning. Jag förutser att vi kommer att arbeta vidare på samma sätt inom en överskådlig framtid.

Borde forskningen om AI pausas?

Nej, vi arbetar tvärvetenskapligt med att studera både möjligheter och risker med AI-metoder i skogsbruket. I Digital Impact North använder vi AI för att bättre uppnå hållbarhetsmålen och skapa en livskraftig och konkurrenskraftig region i norra Sverige.

AI kan precis som andra tekniker användas till både goda och onda syften. Får man önska att bara onda syften kan pausas i hopp om en bättre framtid?

– Det verkar inte vara de fysiskt krävande jobben som påverkas mest av den senaste AI-utvecklingen. I stället kan de nya språkmodellerna snabba upp arbetet för programmerare, journalister, osv. Det kan även innebära att flera av dessa jobb kan ersättas med AI (vilket förstås kan vara oönskat).

Borde forskningen om AI pausas?

Nja, att pausa forskning på AI-modeller, mer avancerade än GPT4 vore en bra ide, så vi får mer tid att förstå hur systemen fungerar och kan minska riskerna. Över lag tycker jag det vore bra om en mycket större andel av AI-communityt fokuserade på nyttiga applikationer av dagens AI (t.ex. inom miljöfrågor), snarare än att fokusera på att utveckla kraftfullare system. Detta skulle även innebära en relativ paus, i linje med vad det där uppropet handlar om.

– Som universitetslärare innebär AI är en stor utmaning, inte minst avseende examination. Redan nu kan chatGPT inte bara skriva uppsatser och rapporter, utan även lösa fysikaliska problem och producera programmeringskod (med viss felmarginal). Vi behöver därför se över sättet vi examinerar våra studenter på, och troligtvis börja göra det mer kontinuerligt under kurserna och inte bara i form av rapporter och sluttentor. Men AI innebär också nya möjligheter att effektivisera både undervisning och forskning, och jag ser fram emot att lära mig mer!

Borde forskningen om AI pausas?

Jag tror att det är en icke-fråga – det skulle inte gå. Däremot måste alla som använder sig av AI säkerställa att man inte överlämnar kontrollen och att man förstår processen.

Emely Kjellsson Lindblom forskare och universitetslektor på Stockholms universitet

Alexis Pirinen AI-forskare på RISE

Hallådär!

7,4%

i lönehöjningar med möjlighet till mer

Nu är de flesta avtal klara inom privat sektor. Industrin var först ut och satte märket som är vägledande för hela arbetsmarknaden.

Lönehöjningarna hamnar på 7,4 procent under två år. I det ingår en del till flexpension inom vissa avtalsområden som regleras av kollektivavtal.

Den avtalade lönehöjningen ska ses som ett golv och inte ett tak.

– Det innebär att lönehöjningarna kan bli högre på företag som går bra, vilket många företag gör inom bland annat läkemedelsindustrin, säger Naturvetarnas förhandlingschef Madeleine Warghusen.

Inget löneavtal på arbetsmarknaden kompenserar för inflationen. Det gäller även Naturvetarnas avtal, som har fokus på sifferlösa avtal.

– Vi vet av erfarenhet att våra medlemmar brukar få en bättre löneutveckling tack vare den kompetens och den produktivitet som de bidrar med, säger Frida Lawenius, t f förbundsdirektör på Naturvetarna.

Daniel Wallin förklarar att Naturvetarna i årets avtalsrörelse drev yrkanden om bättre villkor men att det denna gång också kom att handla om att försvara och behålla redan uppnådda värden.

Vad händer nu?

– Efter sommaren kommer vi att träffa våra förtroendevalda på avtalskonferenser och tillsammans analysera resultatet samt påbörja planeringen inför nästa avtalsrörelse, säger han.

Vad händer med BMA-yrket?

Rollen som biomedicinsk analytiker är på väg att stöpas om och bli alltmer avancerad. Lars Frelin programdirektor och ansvarig för grundutbildningen på KI tittar i kristallkulan.

– Biomedicinska analytiker går från att utföra laborativt arbete till att mer leda och koordinera arbetet på labb tillsammans med andra professioner. Det handlar bland annat om att säkra kvaliteten i analyserna och undersökningarna.

Vad driver den utvecklingen?

– Det är en stor brist på biomedicinska analytiker. Därför är det så viktigt att de göra det de är bäst på. Biomedicinska analytiker har unik kompetens som måste tas till vara på bästa sätt. Vissa arbetsuppgifter kan andra grupper på labb utföra i stället.

Kan AI vara till hjälp?

– Redan i dag har analyserna inom hälso- och sjukvården på sina håll automatiserats. Och nu kommer AI på bred front, vilket ställer nya krav på kompetens. AI kommer vara ett viktigt verktyg i exempelvis bildanalyser och som beslutsstöd vid hantering och analys av stora datamängder.

Vilka möjligheter ger det?

– Det gör yrket mer attraktivt och även möjligheter att göra karriär, som ledare eller specialist. Det kommer också att kunna speglas i lönekuvertet.

Är utbildningarna med på noterna?

– På KI ligger vi i startgroparna för att uppgradera utbildningarna, både på grundnivå och den nya påbyggnadsutbildningen på magisternivå som startar i höst.

Vad skulle hända om yrket inte fanns?

– Det skulle innebära stora konsekvenser för sjukvården. Professionen är bred, vissa arbetar med patientnära undersökningar medan andra har fokus på diagnostik, allt för att patienterna ska få rätt diagnos, så att rätt behandling kan sättas in i rätt tid.

PALLE LILJEBÄCK

MÅNADENS FRÅGA

Hur ser din hållbara

semester ut?

Hemester – att semestra på hemmaplan – har varit på allas läppar de senaste åren, vilket i de flesta fall också har varit bra för miljö och klimat. Nu undrar vi hur din hållbara semester ser ut i sommar. Dela med dig av dina bästa tips.

”I år ska vi åka tåg ner till norra Italien, runt Comosjön, för att sedan spendera några dagar i München och utforska dess tunnelbana.”

Åsa

”Vi packar cyklarna och ger oss iväg.”

Anna G

”Jag söker på sevärdheter i Google Maps och sparar intressanta platser för hemestern.”

Simon

Mjukstarta din klimatsmarta semester

– Flyget har den absolut största klimatpåverkan och vinner aldrig över tåg, elbil eller buss. En flygresa har lika stora utsläpp per kilometer som om du skulle åka ensam i en stor fossilbil, säger Jörgen Larsson. Som docent och forskare i hållbar kommunikation har han räknat på olika alternativ att semestra klimatsmart. Han inser att man inte kan förändra beteende över en natt och få alla att ta tåget eller cykla.

– Att åka tåg åt ena hållet och flyga hem kan vara mjukstart till ett mer hållbart resande, där tågresan kan bli en del av upplevelsen.

ÄVENTYRA I EUROPA

Han passar på att slå ett slag för tågcykling, som innebär att man tar tåget till olika destinationer och har med cykel eller hyr på plats. Man behöver inte vara en träningsentusiast för att klara det, utan för Jörgen är det elcykel som gäller.

– Det ger chans till äventyr utanför allfartsvägarna i Europa. Man behöver alltså inte flyga till Bali eller Nepal för att hitta äventyret. Kom ihåg att ju längre du flyger desto större utsläpp av koldioxid.

Men är inte tåg alltid dyrast?

– Nej, tågresor inom Sverige är oftast billigare än flyg. Utrikes vinner däremot flyget oftast om man enbart ser till priset. Men att njuta på andras bekostnad ger i alla fall mig en fadd eftersmak.

EU VISAR VÄGEN

Men prisbilden kan komma att ändras och redan nu har flygpriserna höjts. Och prisskillnaden kommer att minska ytterligare.

– EU har beslutat om att flygbolagen ska börja betala för utsläppsrätter samtidigt som bränslet blir dyrare då biodrivmedel ska

blandas in. Om det tidigare var Sverige som gick i spetsen för den gröna omställningen så har EU iklätt sig ledartröjan nu.

Vilka andra hinder finns för att fler ska välja tåget?

– Det ska vara enkelt att boka resor och det ska gå snabbare med fler direkttåg. Glädjande nog är vi på rätt väg, där hinder håller på att undanröjas till exempel genom den tågtunnel mellan Danmark och Tyskland som ska vara klar 2030.

Att hålla sig inom Norden på semestern är alltså att föredra även för den som kör fossilbil med flera passagerare.

– Ett bra alternativ är att hyra en elbil, vilket som regel är lite dyrare. Å andra sidan är elen betydligt billigare än bensinen per kilometer.

WEPPTIPS:

klimatsmartsemester.se Räkna ut din klimatpåverkan på semestern. tagcykel.se Tips på resmål för att ta med cykel på tåget.

Vill du göra en insats för klimatet på semestern, då ska du välja bort flyget, menar forskaren.

”Att njuta på andras bekostnad ger i alla fall mig en fadd eftersmak.”

PALLE LILJEBÄCK

Jörgen Larsson

1. 2. 3. 4. 5.

Gör en plan

Så vässar du din kompetens

Digitalisering och automatisering förändrar arbetsmarknaden i snabb takt. Därför gäller det hänga med i utveckling, till nytta för både dig och arbetsgivaren. Ett tips är att vara nyfiken och tänka lite utanför boxen.

Det första och viktigaste steget är att göra en plan för aktiviteter som utvecklar din kompetens och att vara öppen för olika vägar att öka dina kunskaper. Försök hitta minuterna i vardagen som du kan fylla med utveckling.

Bli praktikant

Testa hur din kompetens och dina erfarenheter fungerar i ett nytt sammanhang. Fråga om du kan vara praktikant i sammanhang som intresserar dig. Det kan vara hos en kollega på en annan avdelning på din arbetsplats eller på en helt annan arbetsplats i en annan bransch och annan verksamhet. Våga fråga!

Ställ krav på din arbetsgivare

Leta rätt på en kollega som har samma lust att utvecklas som du själv, gärna någon som gör samma jobb som du fast i ett annat sammanhang, och byt jobb en dag. Som medarbetare är det också lätt att ha åsikter om hur chefen sköter sitt jobb. Be att få byta en dag - gärna med chefen som handledare parallellt.

Även för arbetsgivaren är det viktigt att de anställda hänger med i de förändringar som sker på arbetsmarknaden. Ta med frågan om ditt behov av kompetensutveckling när det är dags för utvecklingssamtal. Med rätt åtgärder i ryggen kan det också vara ett argument vid lönesamtalet.

Kolla upp omställningsstödet

Om du varit yrkesverksam i minst åtta år kan du ha möjlighet att via CSN söka det nya omställningsstudiestödet som gör det möjligt att studera med upp till 80 procent av lönen. Omställningsstudiestöd kan du få för att vidareutbilda dig inom ditt yrkesområde eller till något helt nytt yrke. Börja med att ta reda på vilken omställningsorganisation du tillhör och kontakta den.

TEXT: ERIK ARONSSON

Kompetensutveckling viktigt för naturvetare

Passé vid 43?

Det finns forskning som visar att intresset från arbetsgivarna avtar redan när de som söker jobb har fyllt 43 år. Samtidigt ökar andelen äldre i befolkningen och därför finns ett behov av att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv, till exempel genom kompetensutveckling.

Mer flexibilitet

Den som inleder sin yrkesbana i dag kommer sannolikt att byta jobb betydligt fler gånger jämfört med föregående generation. Ökade krav på flexibilitet på arbetsmarknaden förutsätter nya lösningar och förhållningssätt.

Behåll talangerna

Kompetensutveckling gör det lättare att behålla talangerna i ett företag eller organisation. Det finns undersökningar som visar att det kan kosta upp till 500 000 kronor att göra en rekrytering, och att det kan ta upp till 18 månader innan den nya medarbetaren jobbar med full kapacitet.

Arbetsgivarens ansvar

tycker att kompetensutveckling är viktigt eller mycket viktigt för en bra arbetsplats, enligt Naturvetarbarometern. 63% anger att det är mycket viktigt.

Det finns ingen lag som ger dig en direkt rätt till kompetensutveckling men i kollektivavtalen beskrivs arbetsgivarens ansvar för att du som anställd har den kompetens som krävs nu och i framtiden.

Arbetsmarknaden för naturvetare är fortsatt bra, då många jobbar i branscher som är relativt okänsliga för svängningar i konjunkturen. Men kompetensinsatser kommer att behövas, och där har individer, arbetsgivare och staten ett delat ansvar för det livslånga lärandet.”

Frida Lawenius, tf förbundsdirektör på Naturvetarna

TEXT: ERIK ARONSSON

Kompetensbrist med uppsida för naturvetare

Det går bra för många branscher som naturvetare jobbar inom. På sina håll råder det huggsexa om kompetensen, särskilt bland dem som är disputerade eller har specialkompetens.

TEXT: Palle Liljebäck

”Vi måste hämta in kompetens från andra länder, vilket sker redan i dag.”

er än hälften av alla FoU-tunga företag i Sverige har svårt eller mycket svårt att rekrytera den kompetens de behöver. Och det har blivit tuffare senaste året, enligt den FoU-barometer som Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA gör varje år.

Den visar också att tillgången på kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för att FoU-bolagen ska lyckas. Sammantaget är innovationsklimatet ändå fortsatt bra, bland annat tack vare att det finns ett gott samarbete mellan näringsliv, akademi och myndigheter. Sverige är också starkt när det gäller digitalisering.

MATTE ÄR GRUNDEN

Men det är inte bara inom forskning och utveckling som det råder kompetensbrist.

– Det är en flaskhals för många branscher på olika nivåer. Inom produktion är det till exempel svårt att hitta experter i kvalitetssäkring, processteknik och regulatoriska frågor, säger Frida Lawenius, tf förbundsdirektör på Naturvetarna.

kompetens, och då särskilt maskininlärning, dataanalys och annat som har med digitaliseringen att göra, säger Marita Teräs, utredare på Naturvetarna.

Hon menar att nyckeln till att behärska de digitala verktygen är matematik, som är grunden för all naturvetenskap.

Men behöver alla kunna AI?

– Nej, i varje fall inte på utvecklarnivå. Det är däremot en fördel att förstå och kunna använda AI, som redan i dag är ett viktigt verktyg inom flera branscher. När stora datamängder analyseras inom till exempel precisionsmedicin, bildtolkning och precisionsjordbruk behövs personer som Marita Teräs

Naturvetarnas färska arbetsmarknadsrapport bekräftar den bilden.

– Det har blivit svårare att få tag på naturvetenskaplig

Så här ser det ut i olika branscher:

Life science

Det går bra både för läkemedel och medicinteknik. På sikt ser det också lovande ut med många läkemedel i pipeline. Det gör att behovet av kemister, fysiker, molekylärbiologer, biomedicinare, statistiker och andra med motsvarande kompetens kommer att vara fortsatt stort.

Hälso- och sjukvården

Sjukvården blir alltmer avancerad med höga krav på kompetens, bland annat på de medicinska labben. Det

råder brist på biomedicinska analytiker, molekylärbiologer och andra specialister inom laboratoriemedicinen. Även dietister är svåra att hitta. För sjukhusfysiker är läget mer balanserat, med varken brist eller överskott.

Djursjukvård

För få djursjukskötare utbildas i förhållande till efterfrågan. Därför skriker arbetsmarknaden efter den här yrkesgruppen.

Livsmedel och jordbruk

Tumme upp Balans

Efter stora pensionsavgångar är det relativt svårt att rekrytera kompetens inom den gröna näringen. Klimatförändringar och behov av ökad självförsörjning av livsmedel i en osäkrare värld talar för en ljus framtid för svenskt jordbruk. Går det bra för jordbruket går det också bra för agronomer och lantmästare.

Skogsbruk

Skogsbruket står inför stora utmaningar där många intressen ska samsas. Den

biologiska mångfalden ska bevaras samtidigt som produkter från skogen ska ersätta fossila material och bränsle. Vi bedömer att det är balans på arbetsmarknaden för akademiker med en skoglig utbildning, som skogsmästare och jägmästare.

Miljö

Hållbarhet är på allas läppar och näringslivet anställer allt fler personer med miljö- och klimatkompetens. Ett orosmoln är att regeringen drar ner på sina miljöoch klimatsatsningar, vilket kan drabba naturvetare på

kan granska resultaten och förstå vad de innebär, säger Marita Teräs.

DISPUTERADE SAKNAS

Arbetsgivarna inom Innovations- och kemiarbetsgivarna, IKEM letar också med ljus och lykta efter kompetens.

– Kompetensförsörjning är en superviktig fråga i ett läge med stora pensionsavgångar. Vi ser också ett teknikskifte

inom läkemedelsindustrin där man förflyttar sig från små till stora molekyler. Ovanpå det växer branschen, vilket spär

myndigheter. På lång sikt är behovet ändå stort av den här kompetensen för att vi ska klara de utmaningar vi står inför.

Trädgård

Här är bilden inte helt entydig då många är säsongsanställda med mycket jobb på sommarhalvåret och mindre under vintern. I takt med att självförsörjningen av livsmedel ska öka kommer efterfrågan av bland annat hortonomer och trädgårdsingenjörer att bli större. När städer och bostadsområden ska klima-

på efterfrågan, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM.

När han tittar i kristallkulan ser det inte ljusare ut framöver. Om tio år uppskattar IKEM att det saknas mellan 4 000 och 8 000 disputerade inom deras område. Därför måste företagen hämta in kompetens från andra länder, vilket sker redan i dag.

– För att lyckas med det måste vi vara attraktiva. Lika viktigt som att erbjuda konkurrenskraftiga löner behöver bland annat barnomsorg och skola fungera. Den svenska naturen lockar också, säger Nils Hannerz.

För att säkra återväxten i Sverige menar han att utbildningarna inom

tanpassas med mer träd och grönytor behövs landskapsingenjörer.

Gruvnäring

I den gröna omställningen är det inte bara fossilfritt stål som efterfrågas, utan även sällsynta jordartsmetaller som det finns gott om på flera platser i Sverige. Här behövs både kunskap om prospektering och gruvbrytning. Geologer går en ljus framtid till mötes, men även fysiker och kemister behövs när råvaran ska förädlas.

naturvetenskap och teknik måste få mer resurser.

– Här behövs en återställare så att studenterna får mer lärarledd tid och modern utrustning så som det tidigare har varit.

Lika viktigt är att locka

Konsultbranschen

Är till viss del konjunkturberoende, när det byggs mycket så ökar behovet av konsulter, allt från geovetare och geotekniker till miljövetare och landskapsingenjörer. Konsulter anlitas också för att sköta företagens hållbarhetsrapporter, göra livscykelanalyser och tillståndsansökningar.

Naturvetarnas arbetsmarknads-

IT - AI - digitalisering

Allt som går att digitaliseras kommer att digitaliseras. Därför ser vi ett ökat behov av den kompetensen. Det gäller såväl maskininlärning och programmering som analys av stora datamängder. Matematiker, fysiker, datavetare och andra med den kompetensen går en ljus framtid till mötes.

Källa: Naturvetarnas arbetsmarknadsrapport 2023.

Här finns framtidsjobben

rapport hittar du på webben.

Nils Hannerz

fler att plugga natur. Det jobbar vi för genom olika aktiviteter i skolor, som Kemins dag och att erbjuda laborationslådor.

SÖKER UTOMLANDS

Hur ser det ut på företagen? Vi kontaktar det största inom life science.

– Visst är det ett tufft läge med långa rekryteringsprocesser, där vi i allt högre grad vänder oss utomlands. Vi jobbar brett med kampanjer i bland annat sociala medier, säger Åsa Lothigius, team lead & talent acquisition partner på Astra Zeneca med ansvar för rekrytering.

De erbjuder ett paket av stöd med praktiska saker till utländsk arbetskraft. Det handlar bland annat om hjälp med att hitta bostad, bank- och myndighetskontakter och information om det svenska trygghetssystemet, liksom om den svenska kulturen. Annars är migrationsprocessen den stora utmaningen.

– Vi hjälper till i kontakterna med Migrationsverket, där hela processen kan ta upp till ett halvår. Folk från hela världen, runt 70 olika nationaliteter jobbar här, säger hon och påminner om att en tredjedel av medarbetarna på sajten i Mölndal är utlandsfödda.

Vilka kompetenser är svårast att hitta?

– Nischade forskare inom alla våra terapiområden, liksom kemister och statistiker, men även läkare och personer som har regulatorisk kompetens är en bristvara, säger Åsa Lothigius.

För att råda bot på det har Astra Zeneca nära samarbeten med univer-

siteten och tar emot sommarjobbare. Man har också industridoktorander knutna till sig.

– Vi satsar mycket i Sverige, både på forskning och produktion, som biologiska läkemedel i Södertälje. Ett dragplåster som också bidrar till att folk stannar är att man kan gå mellan olika terapiområden och roller, och på så sätt hela tiden utvecklas, säger Åsa Lothigius övertygande.

INNAN EXAMEN

Vi byter bransch och styr kosan mot Halmstad och möter Annika Bergman. Hon är vd för Hushållningssällskapet i Halland och ordförande för Gröna arbetsgivarna.

– Det är brist på specialister inom växtodling, digitalisering – drönartek-

nik och annan teknik, liksom miljö och energi. För att få tag på rätt kompetens har vi rekryterat studenter innan de är klara med utbildningen. Så tuff är konkurrensen.

På tre år har HS i Halland vuxit från 22 till 36 medarbetare i ett läge där det har varit stora pensionsavgångar. De växer och har öppnat kontor i Danmark och säljer tjänster till Tyskland. Kompetensnivån har hela tiden höjts med fler disputerade biologer inom bland annat vatten. Hur gör ni er attraktiva?

– Vi vill vara en arbetsplats där medarbetarna mår bra med både ramar och

Nischade forskare och specialister inom alla Astra Zenecas terapiområden råder det brist på.

Åsa Lothigius

Även inom jordbruket och miljöområdet är det svårt att hitta kompetens. Der gäller främst växtodling, digitalisering och drönarteknik, liksom miljö och energi.

”Att ha ett gott samarbete med facket gör oss attraktiva.”

kramar. I det ligger att vi har ett gott samarbete med facket här på Hushållningssällskapet i Halland. Lönen är en viktig faktor, liksom möjligheten för medarbetarna att utvecklas under ett coachande ledarskap.

Hon påpekar att det inte går att prata sig till ett gott rykte, utan det ska levereras.

– Ett gott rykte kan snabbt förändras, där även tidigare medarbetare är ambassadörer. Därför är vår ambition att det blir ett bra avslut när personal lämnar.

GRÖNA OMSTÄLLNINGEN

Vi lämnar modernäringen och går över till de lite tyngre branscherna gruva, stålverk och sågverk. Mönstret känns igen.

– Det är generellt svårt att hitta kompetens på alla nivåer, som bolagen ofta löser med långa inskolningsperioder. Geologer och andra experter rekryteras ofta från andra länder, säger Jesper Hedin, expert på kompetensförsörjning vid industriarbetsgivarna.

Den gröna omställningen, bland annat med fossilfritt stål och batterifabriker förutsätter kompetens.

– Om den råder det huggsexa, och det gäller att få alla pusselbitar på plats, allt från bostäder till en fungerande skola. Det blir en utmaning att få hundra tusen personer att flytta till norra Sverige inom en tioårsperiod.

Brister i utbild-

ningssystemet, som inte är anpassat efter arbetsmarknadens behov, gör inte saken lättare, menar Jesper Hedin.

– För få går natur- och teknikprogrammen, liksom de tillämpade utbildningarna inom yrkeshögskolan. Vi drar vårt strå till stacken för att locka unga till branschen genom teknikcollege, tjejkvällar, teknikdagar och annat, säger han.

SAMMA FÖR MYNDIGHETER

Kompetensbristen inom näringslivet spiller över på offentliga arbetsgivare.

– Vi växte med 10 procent förra året och planerar för 13 procent i år. Ännu så länge hittar vi i stort sett den kompetens vi

behöver. Målet är att 40 procent av forskarna ska vara disputerade, säger Jens Mattsson, generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. De jobbar aktivt med varumärket och tar emot exjobbare, erbjuder föreläsningar på universiteten och träffar doktorander. Att synas i sociala medier är också ett sätt att hitta talangerna, enligt Jens Matsson.

Läget på arbetsmarknaden speglas av att få naturvetare är arbetslösa.

– Det ger möjligheter för våra medlemmar som ofta har nyckelroller i samhällsviktiga funktioner, säger Frida Lawenius och tipsar om att använda Naturvetarnas karriärtjänster för att få guidning.

Jens Mattsson

Jesper Hedin

Annika Bergman, vd för Hushållningssällskapet i Halland och ordförande för Gröna arbetsgivarna, är mån om att medarbetarna mår bra. I det ligger att ha ett gott samarbete med facket.

Frida Lawenius

Trädstrateg som värnar människa och miljö

Johan Larsson är trädgårdsingenjör i botten och har en master i biologi. Han jobbar på Lunds kommun.

Nollvision för

döda träd

Ger en bild av var i staden träden växer. Med geografiska informationssystem får man också uppgifter om storlek, vitalitet och eventuella risker, där rötor och annat kan skada träden och utgöra en risk för människor. I Lund har man en nollvision för att inga träd ska dö i förtid på grund av bristande etablering och skötsel.

Med koll på ålder

Så ofta är inte Johan Larsson ute bland stadens träd, men när det händer har han ofta ett måttband med sig och mäter trädens diameter för att få koll på åldern. Det är en fördel om träden är olika gamla så att inte alla faller för åldersstrecket samtidigt.

Cykling ger nya krafter

När han inte cyklar eller spelar musik är han ute i naturen, både för att spana efter fåglar och inventera växter.

Utanför knuten hemma har han en betesmark som är på väg att bli ett naturreservat.

Motverkar klimatförändringar

Skugga är den mest påtagliga positiva effekten av stadsträd. Det i sig svalkar, vilket också trädens transpiration gör heta sommardagar. Förmågan att fördröja dagvatten och minska risken för översvämningar i ett förändrat klimat är ännu ett plusvärde.

Gynnar den biologiska mångfalden

Att välja rätt trädart till rätt plats blir alltmer utmanande. Inhemska arter gynnar den biologiska mångfalden och är värd för många insekter, lavar, mossor och fåglar. Men det svenska utbudet av trådarter är begränsat, så därför blir det ofta exotiska arter i gatumiljöer. De invasiva går bort.

Resiliens är ett nyckelord

Alm och ask syns alltmer sällan i urbana miljöer, då de har slagits ut av olika sjukdomar. Lind dominerar och får ofta sällskap av exotiska trädslag, som har sitt ursprung i norra Europa, när nya träd ska planteras. Gemensamt för alla är att de ska vara resilienta mot klimatförändringar.

Kommunicerar trädens värden

En viktig uppgift för Johan är att kommunicera trädens värde, både för politiker och allmänhet. Ökad förtätning gör att träden ofta får stryka på foten. Utmaningen är att få olika intressen att samsas om utrymmet, både ovan och under jord. När staden växer behövs också ledningar för el, fiber, vatten och avlopp under markytan.

FRÅGA EXPERTEN

Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur mycket är en semesterdag värd?

Jag tänkte växla fem semesterdagar till min tjänstepension. Hur mycket är det värt i pengar?

Det beror på vilket kollektivavtal du har. Värdet av en semesterdag i kollektivavtalen anges som 5,4 procent av den aktuella månadslönen. Det innebär att en semesterdag är värd totalt 5,4 procent av din månadslön. Om du till exempel tjänar 45 000

kronor per månad är fem semesterdagar värda 12 150 kronor.

Det kan vara en bra idé att växla en del av semestern till tjänstepension. Tänk på att syftet med semesterlagen är att ge dig som medlem vila och återhämtning, men även att garantera de ekonomiska förutsättningarna för en betald ledighet.

Vill du ha hjälp att reda ut just vad som gäller för dig, kan du

Hur påverkas jag vid en konkurs?

Det ser illa ut för det företag jag jobbar på och det finns risk för konkurs. Hur går det för oss anställda med löner och annat i ett sådant läge?

Det finns ett skydd om arbetsgivaren inte har betalt in din lön när bolaget försätts i konkurs. Då kan din lön ersättas genom den statliga lönegarantin.

Konkursbeslutet innebär att en konkursförvaltare tar över bolaget och bedömer om det ska drivas vidare. Man tittar på hur mycket pengar som finns i bolaget och om de räcker för att betala ut löner till dem som har en lönefordran.

Om du anmäler din fordran hos konkursförvaltaren kan du gan-

ska snabbt få ut dina pengar som statlig lönegaranti. Vi på Naturvetarna bevakar att allt går rätt till, och om det behövs hjälper vi arbetstagare med att få ut pengar från lönegarantin.

Konkursansökan måste vara inlämnad hos tingsrätten inom tre månader efter att lönen tjänades in för att omfattas av statlig lönegaranti. Lön intjänad inom en månad efter konkursbeslutet och uppsägningslön kan också omfattas.

Men det kan inte bli hur mycket pengar som helst, utan lönegarantin har ett tak på fyra gånger prisbasbeloppet, motsvarande 210 000 kronor 2023.

som är medlem kontakta vår medlemsrådgivning.

Daniel Wallin, ombudsman

Saknar din arbetsgivare kollektivavtal och har svårt att betala sina skulder? Då bör du ta reda på om bolaget avsatt pengar till din tjänstepension. Detta då tremånadersfristen också kan gälla premierna till tjänstepensionen.

Kontakta Naturvetarna direkt om du märker att arbetsgivaren är på obestånd och inte kan betala ut löner. I ett sådant läge hjälper vi dig omgående.

Sofia Söderberg, förbundsjurist

Hur får vi fler att bli engagerade?

Känner du ett större engagemang för ditt arbete? Om du svarar ja på den frågan tillhör du en minoritet. Så många som fyra av fem går till jobbet utan att vara särskilt engagerade.

Det försöker författarna till den här boken att ändra på genom att inspireras av föreningslivet, som till stora delar bygger på personligt engagemang. Med begreppet ”emplayment” tar man sin utgångspunkt i mänskliga behov och drivkrafter. Tanken är att det ska hjälpa ledare att frigöra engagemang, energi och effekt i arbetsgruppen.

Genom att fokusera på gruppen och vända ryggen mot resultat kommer resultaten av sig själv är bokens tes. Vem vill inte veta mer om hur det ska gå till?

Stress är hjärnforskarens värsta fiende

Sämre minne, yrsel och kortare stu bin var några tecken på utmattningssyndrom för professorn Hedvig Söderlund. När det hände henne hade hon just blivit befordrad till professor i psykologi och blev sjukskriven. Hon går till botten i hur hjärnan påverkas när man går in i väggen.

Varför drabbas fler kvinnor än män? Det kan ha att göra med att vara duktig flicka och prestationsdriven. Den typen av beteenden är överrepresenterade i statistiken.

Boken ger också tips på hur man undviker att fastna i stressfällan. Stress i sig är inte farlig, men när den blir långvarig utan chans till återhämtning kan det leda till sjukdom. Gör mer av det du gillar är ett vaccin mot utbrändhet.

Slösa inte kraft på det dåliga

Alla går vi ibland i fällan och hittar fel hos oss själva och andra. Det leder sällan framåt, utan man hamnar i en negativ spiral. I den här boken vänder författaren Gunnel Ryner på steken och gör oss lite gladare och lyckligare.

Receptet är att hitta rätt i stället för att leta fel. Det är hennes väg till bättre relationer och i förlängningen oslagbara team. Det har vi väl ändå hört förut, kanske någon tänker och kopplar ihop det med positivt tänkande. Men det handlar inte om det.

Livet går upp och ner, vilket man inte blundar för i boken. Genom att ha ett uppskattande förhållningssätt ser man både det goda och onda, men fokuserar på det som är bra och du lär dig att hitta rätt hos dig själv, hos andra, på jobbet och livet i stort.

BOK

Allt du behöver

veta om solenergi

Har du eller din bostadsrättsförening planer på att skaffa solceller. Då är det här en bok för dig. Du får argumenten till varför det en bra idé med solceller och vilken lösning man ska välja.

Och hur klarar man elförsörjningen när solen inte skiner? Här hittar du olika varianter av lagring av el. Du får också tips på vad man ska tänka på i en upphandling av solpaneler. Det finns fallgropar som kan undvikas med rätt kunskap.

Författaren Lars Andrén har vigt sitt yrkesliv åt solenergi och har varit ordförande i Svensk solenergi och driver eget företag inom området. För den som vill gå på djupet kan också lära sig mer om luftburen solvärme, passiv solvärme, solkyla och hur man renar vatten med solenergi.

Vinnare i förra numret:

Motiverad: Anneli Ambring på Öckerö

Nya köksträdgården: IngaLill Sparr

Svenska innovationer: Elin Smith i Vassmolösa

Återskapa rika våtmarker: Magnus Karlsson

Chans att vinna!

Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 15 juli. Skriv bokens titel i ämnesraden.

Kan förlusten av biologisk mångfald stoppas?

Utrotningen av arter går allt snabbare. Men den trenden går att vända, vilket är nödvändigt både för att trygga matförsörjningen och mildra effekterna av klimatförändringarna.

TEXT: Palle Liljebäck

Vad är IPBES?

5 drivkrafter bakom förlusten av biologisk mångfald:

1. Förstörda livsmiljöer

2. Exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk

3. Klimatförändringar

4. Invasiva arter

5. Föroreningar

isste du att en miljon av jordens åtta miljoner arter är hotade? Den nyheten fick stort genomslag när IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, släppte en rapport för några år sedan.

– Väldigt bra att det uppmärksammas. Frågor om biologisk mångfald brukar hamna i skymundan av det mer påtagliga klimathotet. Där påminns vi hela tiden om effekterna i form av översvämningar, torka och bränder, medan förlusten av biologisk mångfald kommer mer smygande, säger Henrik Smith, professor i zooekologi på Lunds universitet.

Han menar att utrotningen av arter idag går tiotals gånger snabbare än vad som är naturligt. Klimatförändringar och exploatering av mark ligger bakom det i en växelverkan.

– Brist på mångfald minskar motståndskraften mot klimatförändringar. Ett sådant exempel är när monokulturer av gran angrips av granbarkborrar som gynnas av klimatförändringen.

SÅRBARA EKOSYSTEM

Det var det som hände torrsommaren 2018 och som vi ser effekter av än i dag. Storskaliga angrepp av granbarkborrar kan i

Naturens artrikedom fascinerar och tillför ett ett värde för människor. Det kan också handla om kulturell identitet, kopplad till mångfald och ekosystem.

Det är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC.

Henrik Smith

Vetenskap

sin tur minska skogars förmåga att ta upp koldioxid och lagra kol.

– Forskare har varnat för att förlust av biologisk mångfald leder till att våra ekosystem blir sårbara för yttre störningar. Biologisk mångfald är därför en fråga som är viktig för hela samhället och som vi måste prata om.

Vad behöver göras?

– Det behövs en balans mellan biologisk mångfald och produktion av biomassa. Det är viktigt att både skydda skog med höga naturvärden och anpassa skogsbruket för att bevara mångfalden i vardagslandskapet.

Han förklarar att det kan handla om att införa kontinuitetsskogsbruk – skogsbruk utan slutavverkning - i täthetsnära områden för att höja skogens sociala värden.

SKÖRDARNA MINSKAR

Vi glider över på frågan om värdet av biologisk mångfald. Ett exempel som ofta tas upp är att skörden av många grödor, som raps, frukt och bär gynnas av vilda pollinerare. På ställen där det är brist på vilda pollinerare ser vi redan i dag att skördarna påverkas.

– De vilda pollinatörerna bidrar med ett stort värde till den gröna sektorns ekonomi. Ofta kan ett fåtal arter klara pollinationen av en gröda, men det behövs en mångfald för att klara alla grödor.

EU:s har med miljöstöd och andra mekanismer skapat incitament för att gynna biologisk mångfald. Det handlar bland annat om att res-

taurera och sköta naturbetesmarker, men på senare tid också om att skapa blommande remsor längs åkerkanter.

Henrik Smith menar att det finns intresse för certifieringssystem kring biologisk mångfald inom lantbruket.

– Sådana kan också ge affärsfördelar, där kunder föredrar hållbart producerade produkter. Ett exempel är ekologisk produktion, som dock inte primärt syftar till att öka den biologisk mångfalden. Man kan också se på skogsbruket, där certifierat virke ger ett mervärde till skogsägaren.

Hur står sig ekobruket?

– Det gynnar den biologiska mångfalden lokalt, men ger lägre skördar, vilket kan öka importbehovet och därmed miljö- och klimatavtrycket i andra länder.

GYNNA PREDATORER

Han påpekar att man genom att öka mångfalden på gården också kan gynna predatorer – naturliga fiender – till skadegörare som bladlöss och rapsbaggar.

– Det kan handla om att skapa miljöer som gynnar predatorer, genom att till exempel anlägga skyddade platser i form av skalbaggsåsar eller obrukade kantzoner på lämpliga platser.

Biologisk mångfald har också ett egenvärde.

– Att bevara mångfalden handlar inte bara om att gynna oss människor. Vi har också en skyldighet att bevara arter för framtiden. Den utarmning som sker nu är därför moraliskt fel.

ALLA KAN GÖRA NÅGOT

Ännu en aspekt av den biologiska mångfaldens värde som IPBES

Man behöver inte ha en egen trädgård för att kunna bidra till den biologiska mångfalden. ↓

lyft fram är det så kallade relationella värdet.

– Det handlar om värden som uppkommer i interaktionen mellan människor och mångfalden, som upplevelser och fascination över naturens mångfald, liksom om kulturell identitet kopplad till mångfald och ekosystem.

Kan vi alla dra ett strå till stacken?

– Ja, om man har en trädgård kan man låta robotgräsklipparen stå och låta gräs och örter växa, i alla

fall på utvalda platser. En lite ostädad trädgård med en mångfald av blommor och öppna komposter gör också susen.

När städerna förtätas behöver även kommunerna satsa på att skapa en mångfald av olika miljöer med blommande ängar och slåtter.

– Det ställer andra krav på skötsel av städernas grönytor, men inte nödvändigtvis att det blir mer arbetskrävande och dyrare. I stället kan det bli tvärtom, säger Henrik Smith.

Så kan ekosystemen bevaras:

1. Fullt ut implementera existerande globala och regionala miljörelaterade avtal och direktiv, som till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s olika direktiv som direktiven för habitat, vatten respektve havsmiljö.

2. Ta bort miljöskadliga subventioner.

3. Öka ekonomiska incitament för beteenden med positiv inverkan på ekosystem.

Det finns intresse för att skapa ett certifieringssystem för biologisk mångfald inom lantbruket. En stor artrikedom skulle ge lite klirr i kassan.

”Att bevara mångfalden handlar inte bara om att gynna oss människor.”

Björnar i ide får inte blodproppar

Om en människa är helt orörlig under en längre period ökar risken för att utveckla blodproppar. Men en björn som går i ide kan ligga stilla hela vintern utan att få blodproppar.

En internationell forskargrupp publicerade en artikel i Science där de kunde påvisa att björnen, medan den är i dvala, kan sänka mängden av proteinet HSP47 i sina blodplättar. Detta minskar risken för blodproppar.

Forskarna kunde också genom studier av patienter med förlamande ryggradsskador visa att andelen HSP47 i blodplättarna minskade på samma sätt även för människor om de var stilla i fyra till sex veckor. De hoppas att upptäckten kan leda till förebyggande behandlingar och diagnostik av blodproppar i framtiden.

Isak Kleist

Rymdraketen som sprängdes

Rymdraketen SpaceX Starship exploderade minuter efter uppskjutningen. Efter en avbruten start den 17 april på grund av en fryst ventil lyfte Spacex Starship den 20 april 2023 klockan 16:33 svensk tid.

Raketen bestod av två delar: själva raketen och en booster som kan ses som en extra raketmotor med en bränsletank.

Denna del skulle sedan släppas loss för att kunna fortsätta färden med raketmotorn som sitter på Starship. Detta misslyckades och både Starship och boostern sprängdes över den mexikanska golfen.

Svampar kan minska missbruk

Narkotikaklassade svampar har i en amerikansk studie visat på minskat alkoholberoende. Effekten kommer från svamparnas aktiva ämne psilocybin, kombinerat med psykoterapi. I studien ingick 93 personer med alkoholberoende. De fick ta del av totalt två doser i kombination med psykoterapi.

En del av gruppen fick placeboämnen, medan den andra delen fick den psykadeliska substansen psilocybin. Deltagarna som fick det aktiva ämnet kombinerat med psykoterapi minskade kraftigt sitt drickande. Jon Kostas, en deltagare som riskerade att dö till följd av sitt missbruk, har efter behandlingen slutat dricka. Trots att det finns riskgrupper som inte kan behandlas genom metoden, ser forskare inom området lovande på framtidens läkemedel mot alkoholberoendet.

Divina Alfredsson Palm

Mördarrobotar tar kål på sig själva

En av de personer som lade grunden för AI-tekniken –Geoffrey Hinton – varnar nu för dess risker. Då AI kan lära sig själv saker, skulle tekniken kunna utvecklas till ett värdefullt verktyg. Det skulle kunna underlätta juridiken, effektivisera processer och på sikt även förbättra läkemedelsbranschen.

Risker som tekniken medför innefattar bland annat desinformation, fejkade konton och videor. Mängden data AI analyserar, ihop med att den lär sig själv, innebär att den skulle kunna lära sig att ta över sin egen kod. Hinton varnar därför för autonoma “mördarrobotar”.

Divina Alfredsson Palm

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

FRÅGA EN NATURVETARE

Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Kan en solstorm slå ut elen?

Lätta solstormar förekommer med jämna mellanrum. Kan en kraftigare solstorm inträffa i Sverige med följd att elsystemet kollapsar? Behöver vi vara oroliga?

Ja, solstormar kan skada vår infrastruktur. Till exempel har en solstorm lett till ett strömavbrott i Malmö

2003. Solstormar kan också påverka våra kommunikationssystem och leda till strålskador på satelliter,

astronauter och flygtrafik.

Vi är medvetna om riskerna och det finns system för att förhindra större skador. Men vi vet inte riktigt hur illa de värsta scenarierna kan vara. Det finns uppskattningar att kostnaderna kan uppgå till miljarder bara i USA om en mycket stor solstorm träffar jorden.

Vi har med indirekta data från iskärnor visat att det kan finnas solstor-

mar som överstiger de värsta scenarierna. Dock är de förmodligen sällsynta. Så jag tror att vi kanske inte ska vara alltför oroliga, men vi borde förbereda oss bättre – och uppdatera riskbedömningarna – för mycket stora solstormar.

Raimund Muscheler, professor i kvartärgeologi, Lunds universitet

Varför fryser hustrun när jag svettas?

Vi kan utesluta att skillnaden i frusenhet mellan dig och din hustru beror på könsskillnaden. Det finns inget som tyder på att kvinnor ska vara mer frusna eller varmare än män. Brunt fett kan producera värme. Vuxna människor har dock förhållandevis lite brunt fett och det är oklart hur stor betydelse det bruna fettet har för vår temperaturkontroll.

Hur bra man är på att hålla sig varm beror i princip på två faktorer: isolering och värmeproduktion. Om allt annat är lika är en

mager person mer fru- sen än en

kraftigare person med mer isolerande underhudsfett. Skelettmuskulaturen utgör nästan hälften av vår kroppsvikt.

När skelettmuskler aktiveras produceras värme. Våra muskler har en viss aktivitet (tonus) även i vila och små skillnader i denna vilotonus skulle

kunna förklara varför man är frusen eller varm.

När skelettmuskelceller aktiveras frisätts kalciumjoner från inre depåer. Värme produceras när dessa

kalciumjoner pumpas tillbaka in i depåerna. Kalciumjonerna frisätts via kanaler som alltid läcker lite grann. Om detta läckage ökar måste tillbakapumpningen öka, varvid mer värme produceras. Sammantaget beror sannolikt skillnaden i frusenhet mellan dig och din hustru på små skillnader i skelettmusklernas värmeproduktion om inte du är lite knubbigare.

Håkan Westerblad, professor i cellulär muskelfysiologi, Karolinska institutet

Ny vind i seglen för sjöfarten

Transporter till havs står för nästan tre procent av de globala utsläppen av koldioxid. Det har väckt behovet av att hitta klimatsmarta lösningar, som drar nytta av vindarna och minskar utsläppen.

Sjöfarten ska halvera sina utsläpp

Sjöfarten står för runt 90 procent av världens transporter och nästan tre procent av utsläppen av koldioxid. För att minska sjöfartens klimatpåverkan har FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO enats om att utsläppen av växthusgaser från den internationella sjöfarten ska minska med 50 procent fram till 2050, jämfört med 2008 års nivåer.

VIND

Rotorsegel ger draghjälp

En alternativ lösning är så kallade rotorsegel. Dessa kan inte ersätta hela framdrivningen av fartyget men hjälper till att minska bränsleförbrukningen och därmed utsläppen. Rotorseglet är en motordriven cylinder som utnyttjar den så kallade Magnuseffekten, ett tryckskillnadsfenomen som skapar dragkraft (se faktaruta).

VIND

GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

Magnuseffekten drar fartyget framåt

Magnuseffekten är ett fysikaliskt fenomen som uppträder för roterande kroppar. Den baserar sig på att en roterande yta möter vinden med olika tryck från olika sidor av föremålet, varvid föremålet förflyttas mot det mindre trycket. Skillnaden i lufttrycket mellan en snurrande rotors fram- och baksida ger kraften som drar fartyget framåt.

Samma effekt syns när t ex fot- eller golfbollar skruvas.

Segel av metall kan sjösättas om tre år

Det svenska företaget Oceanbird, som ägs gemensamt av Alfa Laval och Walleniusrederierna, har utvecklat en lösning med metallsegel som snarare påminner om flygplansvingar än gamla tiders segel. Det ger bättre aerodynamiska egenskaper och större framdrivningseffekt jämfört med traditionella segel.

Ett första försök, med ett segel i full skala som monteras på ett av rederiets fartyg, planeras till mitten av 2024. Orcelle Wind, ett nästan helt vinddrivet fartygskoncept, beräknas kunna sjösättas i slutet av 2026.

Det finns flera projekt runt om i världen som undersöker möjligheten att driva fraktfartyg med segel, bland annat vid universitetet i brittiska Southampton.

Guldläge för unga naturvetare

Vägen till första

kan se lite olika ut. Här möter du två naturvetare som håller på att etablera sig på en arbetsmarknad som är bättre än på länge. Naturvetarnas expert Per Hellman kommenterar deras val.

jobbet

Jeanette gör planer för skogsbruket

– Det var ett bra tillfälle att få förståelse för de utmaningar man ställs inför i arbetslivet, vilket också var till nytta i studierna.

På olika företag prövade hon på det mesta inom planläggning, från plantering och röjning till gallring och slutavverkning. Nu gör hon skogsbruksplaner på Norraskog i Östersund.

Då hon också har en master i biologi ligger naturvården henne varmt om hjärtat och är öppen för att i framtiden jobba med viltvård.

– Exjobbet handlade om hur björnen påverkas av det moderna skogsbruket och undersökte bland annat hur björnen rör sig och hur tätt de lever.

Men nu ligger fokus på Norra Skogsägarna, där hon trivs med att vara ute i fält närapå varje dag. Jeanette gillar också samspelet med kollegorna och vill vara på kontoret så mycket hon hinner.

En av utmaningarna i jobbet är att balansera miljö och produktion, som när det kommer till att skydda känsliga vattenmiljöer och rödlistade arter.

– Det är viktiga frågor som vi försöker lösa i dialog med Skogsstyrelsen.

SÅ TÄNKTE JEANETTE:

Tanken var att plugga utomlands, men pandemin satte stopp för att åka till North Carolina, USA.

Var aktiv i studentkåren på Skogis i Umeå och satt med i näringslivsutskottet. Det gav kontakter med näringslivet som hon har nytta av i dag.

Experten kommenterar:

Helt rätt att lägga tid på sådant som gör att man utvecklas som individ.

Personliga egenskaper blir allt viktigare i arbetslivet.

Gick med i Naturvetarna under studietiden för att få koll på arbetsmarknaden. Bra att ha som bollplank i frågor om lön och villkor på sommarjobb och nu som yrkesverksam.

Löneläget fick hon en bra bild av på Saco Lönesök, vilket hon kunde stödja sig på i löneförhandlingen. Det resulterade i en lön hon är nöjd med.

Experten kommenterar: Bra att få koll på löneläget för tjänsten. Ännu ett

Ålder: 25 år.

Fritid: Jakt och fiske, spelar fotboll och tar skogspromenader med hunden. Håller på att ta MC-kort.

sätt att förbereda sig inför löneförhandlingen är att ta hjälp av Naturvetarna. Vi ger dig argumenten och råg i ryggen.

Kompetensutveckling. Hon har gått flera internutbildningar och har bland annat lärt sig kalibrering vid planläggning. Nu är användning av drönare på gång, vilket också kräver utbildning.

Experten kommenterar: Viktigt att hela tiden hålla sig uppdaterad om den senaste kunskapen och tekniken. Det är din kompetens som gör dig konkurrenskraftig och ger trygghet.

Kollektivavtal finns på Norra Skogsägarna, vilket Jeanette tycker är jättebra.

William satsar på en framtid inom kärnkraft

William Lindberg går en ganska säker framtid till mötes. Det mesta talar för att kärnkraften blir en viktig pusselbit i den hållbara energimixen, i alla fall i Sverige.

– Jag känner mig trygg och räknar med en god arbetsmarknad.

I dag jobbar han med hantering av fast kärnavfall på Forsmark. Men det handlar inte om kärnavfallet i sig, utan om material som har kommit i kontakt med kontamination och kan vara radioaktivt.

– Det är lätt att glömma att gummihandskar, overaller, metallskrot och andra saker som har kontaminerats med strålning måste oskadliggöras.

Men det är inte hans drömjobb, men blev ett bra sätt att få in en fot på företaget. Nu är han på gång att komma närmare det han vill göra och hoppas få det jobbet.

– Där ligger fokus på själva reaktorhärden med uppdrag att ha koll på hur mängden fissila – klyvbara – ämnen förändras under processen innan bränslebyte sker.

Kärnfysik har inte alltid varit Williams huvudspår. Från början var det kvantfysik som gällde på Uppsala universitet.

– Jag kände under resans gång att det var för abstrakt och inte passade mig. Så jag växlade spår till kärnfysik som har fler tillämpningar utanför akademin.

SÅ TÄNKTE WILLIAM:

Ålder: 27 år.

Fritid: Spelar brädspel och går danskurs – ett sätt att lämna sin komfortzon och testa nya saker.

Plugga utomlands. Han tog själv initiativ till ett projekt och pratade med professorn på institutionen. Det utmynnade i en resa till Belgien och studier på ett forskningscentrum under tre månader.

I väntan på drömjobbet. William startade karriären med jobb som skulle kunna leda till något bättre. Experten kommenterar: En bra start i karriären med möjlighet att växa. Drömjobbet hittar man sällan direkt.

Ganska nöjd med lönen. Pratade med fackliga företrädaren på Forsmark och kollade Saco Lönesök. Men lite svårt med ett nischat yrke att hitta andra att grupper att jämföra sig med.

Experten kommenterar: Här gäller det att hitta liknande yrken att jämföra sig med, gärna i olika branscher. Bra att prata med fackliga företrädare, ett samtal till Naturvetarna hade kunnat vässa dina argument ytterligare.

Kollektivavtal finns på ett stort företag som Forsmark. Det ger trygghet för William.

Experten kommenterar: Kollektivavtal är trygghet. Utan det måste man själv ta reda på att avsättningar görs till pensioner, försäkringar och annat. Kontakta Naturvetarna om så är fallet.

Han var ordförande för Fysikums kamratförening i två år. Det gav honom kontakter med både äldre och yngre studenter. Det underlättade också studierna som han fick olika perspektiv på.

Jag känner mig trygg och räknar med en god arbetsmarknad.”

EXPERTFRÅGAN

Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hur vidgar jag min kundkrets?

Jag har jobbat hos samma arbetsgivare sedan examen för två år sedan, men känner att jag har fastnat. Jag vill komma vidare och utvecklas. Hur ska jag tänka?

Börja med att fundera på vad du själv vill göra i närtid och vart du är på väg framåt. Är du på rätt plats i dag och kan få den utveckling du vill ha? Om inte kan det finnas anledning att söka sig någon annanstans.

Jag möter ofta naturvetare som efter några år i arbetslivet upptäcker att de inte har de drivkrafter och den uthållighet som behövs för att lyckas som till exempel forskare. Att fokusera på en uppgift under en längre tid passar inte alla. Det finns också exempel på motsatsen. Kanske det är någon annans förväntningar man vill leva upp till, och inte sina egna.

Därför är det så viktigt att i ett tidigt skede av karriären, helst redan under studietiden, göra sin hemläxa och ta reda på sina drivkrafter. Vissa vill göra en linjär karriär uppåt och bli chefer, med-

an andra gillar expertrollen och en tredje drivs av att med jämna mellanrum växla spår mellan helt olika områden. Fundera gärna på vem du är.

Sedan gäller det att den egna kompetensen matchar det du vill göra. Ta reda på vilka kompetenser du har. Det gör du genom att göra en kompetensinventering där du listar dina kunskaper, erfarenheter och färdigheter. Missa inte att ta med det du gör på fritiden. Du kanske var ansvarig för studentpuben eller sitter i styrelsen för en idrottsförening. Det ger erfarenheter som utvecklar dig som person och ger färdigheter.

Med en tydligare bild av vad du kan och vill fortsätta utvecklas inom, blir det lättare att se om det går genomföra i befintlig tjänst, alternativt på annan plats i organisationen eller att faktiskt söka sig en ny arbetsgivare. Förhoppningsvis kan det också bli ett bra underlag när du har utvecklingssamtal med din chef.

Johan Åkesson, chefsrådgivare på Naturvetarnas samarbetspartner Verto AB

”Gör en kompetensinventering där du listar dina kunskaper, erfarenheter och färdigheter.”

Drömmar som slog in

Tiden sniglar sig fram i den tråkiga 80-talsbyggnaden jag rör mig igenom. Vagnen skramlar till när jag drar den över tröskeln, kvast och skyffel lossnar och en odör av omisskännlig spya möter mig. Jag kavlar upp ärmarna och drar på mig gummihandskarna. Min äldre, visa, arbetsledare Lisbeth frågar vad jag drömmer om i framtiden. ”Det enda jag vill ha är ett stort, frodigt bigarråträd”, suckar jag. Lisbeth slår glatt ihop sina nariga händer. ”Det ska du minsann få i lysningspresent en dag”, säger hon.

Samma år började jag Miljövetarprogrammet vid Linköpings universitet. Det tvärvetenskapliga perspektivet gjorde genast min värld mer spännande, men vid min examen tidigt 00-tal var arbetsmarknaden hård och skoningslös. Arbetsgivare var ännu förhållandevis dåligt insatta i miljövetares nödvändiga kompetens inför framtidens utmaningar.

Sökandet efter jobb tog mig på äventyr, en gång satte jag mig på ett litet propellerplan till Pajala för att, bland hundra andra, kandidera till ett jobb som miljöskyddsinspektör. Efter ett vulkanutbrott på Island var planet nödgat att flyga lågt under molnen av aska, och slicka grantopparna i det oändliga skogslandskapet. Det var min första intervju, men jobbet fick jag inte.

Till slut landade jag i stället ett ”gravvick” i en liten värmländsk kommun, där kollegor och chef gav allt vad en nykläckt förmåga kan behöva för att få luft under sina vingar. Arbeten på både myndigheter och företag har därefter gett många kittlande historier och upplevelser. Glädjande nog är läget på arbetsmarknaden

Melica Clifford, projektledare på Sjöfartsverket och ledamot i Naturvetarnas förbundsstyrelse

helt annat i dag. I de flesta av våra branscher råder det brist på kompetens.

I dag arbetar jag som projektledare för farledsprojekt på Sjöfartsverket. Samarbeten med nyckelkompetenser som nautiker, miljöspecialister och ingenjörer stimulerar varje dag, liksom att få bidra till en hållbar samhällsutveckling. Livet är inte oändligt, men jag skulle vilja påstå att möjligheterna för en naturvetare är det.

Efter en fartfylld dag sätter jag mig hemma på stenmuren och andas in den friska luften som lovar att sommaren är på ingång. Kvällste bland prunkande grenar fulla av körsbärsblomster ger en miljö som är allt annat än tråkig.

Här föds framtidens innovationer

Forskaren heter den nya byggnaden som ligger granne med Nya karolinska sjukhuset och Karolinska institutet.

Solceller och odling

Fasaden består av accoya, snabbväxande furu från Nya Zeeland, som med tiden kommer att blekas av solen. På bottenvåningen är det inhemska material som gäller, där kalkstenen är hämtad från Norrvange på Gotland. På taket finns det plats för solceller och odling av blommor och grönsaker. Här blir det också möjligt att grilla.

Hubb för innovationer

Det alla pratar om kan förverkligas i ett nav där olika aktörer inom akademi, näringsliv och sjukhus möts. Det ger möjligheter för att nya metoder och behandlingar snabbare når patienterna.

Studenterna som kommer hit får tillgång till den bästa forskarkompetensen.

Konsten möter vetenskapen

Ett konstverk i glas kommer att täcka en del av husets atrium med glastak. Konstverket som en dansk arkitektbyrå står bakom väger fem ton och är tolv meter långt och fyra meter brett. Här kan man få information om hur mycket energi huset förbrukar och genererar, liksom hälsodata och antalet botade patienter visualiseras på det upplysta konstverket.

”Det här är en internationellt ledande miljö som attraherar både globala företag och tillväxtbolag. Forskaren är en del av navet som krävs för att leda utvecklingen inom precisionsmedicin och samtidigt göra miljön tillgänglig för hela samhället.”

Jenni Nordborg, chef för internationella relationer på Lif, de forskande läkemedelsföretagen

Inflyttning i juletid

Invigningen är beräknad till december 2023 och blir en mötesplats för 1 700 personer på 24 000 kvadratmeter hos olika arbetsgivare inom life science. Några av dem är Elekta, The Park, Villa Clinic, ABC Labs, ITBMed och Atlas Antibodies.

Öppet för alla

För den som är nyfiken på vart svensk life science är på väg är välkommen att besöka huset. På bottenplanet kommer olika event, föreläsningar, labb och annat att erbjudas allmänheten. Här kan man också testa innovationer inom mat och dryck och besöka Electas showroom.

Elin gör skogsbranschen mer jämställd

För fem år sedan gömde sig Elin Olofsson bakom hashtaggen #slutavverkat, som var en del av #metoo-rörelsen. Syftet var att få ett mer jämställt arbetsklimat inom skogsbranschen.

– Hårt arbete, men med hög utdelning, säger Elin Olofsson spontant när vi pratar med henne idag.

När hon blev utsedd till Årets alumn 2018 hade hon ett mål, att skogsbranschen skulle vara jämställd när hon går i pension.

– Att jobba för eller ens prata om jämställdhet inom skogsnäringen kändes förbjudet och att frågan gärna undveks eller listades som mindre viktig.

BLEV INTE UTKASTADE

Det är förvisso långt kvar till pension, men hon har kommit en bra bit på väg via Facebookgruppen Nätverket för yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen, NYKS.

– Vi var rädda att bli stämplade som bråkmakare och bli utkastade ur branschen! Idag är det inspirerande att jobba med allas lika värde. Vi har en riktning och ingen återvändo, säger Elin.

Nätverket ligger bland annat bakom sajten folkiskogen.se där det finns ett jämställdhetsindex som listar de 16

Ålder: 38 år

Bor: Sundsvall

Arbete: Områdeschef på SCA skog

Utbildning: Jägmästare

Fritidsintressen: Friluftsliv och böcker

Övrigt: Var ledamot i Naturvetarnas förbundsstyrelse under åren

2018-21

största aktörerna i branschen och hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut på arbetsplatserna.

GJORDE EGEN KALENDER

– För ett tag sedan kom vi över ett tråkigt fynd hos en skogsmaskinstillverkare, som hade en kalender med maskiner och lättklädda kvinnor. Då gjorde vi en egen kalender tillsammans med skogsmaskintillverkaren som i stället porträtterade kvinnor som arbetar i skogen.

Det är flera som uppmärksammar problematiken i branschen. Under de senaste åren pågick projektet Jämställdhet i skogsbranschen som drevs av Länsstyrelsen i Västernorrland. En av konferenserna hade tvåhundra deltagare med bland annat generaldirektörer och chefer. Elin hade äran att vara moderator.

– Det var verkligen roligt och inspirerande, och gav känsla av att branschen är på rätt väg, säger hon och gläds över att frågan om jämställdhet har lyfts till en högre nivå.

ELLINOR MOLIN

Elin Olofsson

MEDLEMSNYTT

Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Fler naturvetare behövs för att klara den gröna omställningen

Ni som läst denna ledare förut känner igen detta mantra. Arbetsmarknaden är mycket god och ändå minskar antalet sökande till naturvetenskapliga utbildningar. Det rimmar illa med att unga anser att klimatförändringar och hållbar omställning tillhör bland de viktigaste framtidsfrågorna. Naturvetarna är engagerade i denna utmaning och diskuterar den på flera ställen i Almedalen i år och i andra fora.

Du som läser detta har sannolikt redan valt ”rätt” utbildning. Tänk på att du är en viktig ambassadör för att plugga naturvetenskap, där du kan inspirera andra att gå samma väg. Tillsammans blir vi en stark röst för det budskapet.

Att vara medlem i ett fackförbund ger trygghet, men det ger också möjligheter att påverka dina arbetsvillkor och framtida arbetsmarknad. Ju fler medlemmar vi har desto mer inflytande får vi både i centrala förhandlingar och de som sker nära dig på arbetsplatsen.

Nu gör vi en satsning på att rekrytera fler studentmedlemmar.

Vi behöver ert engagemang, era åsikter och idéer kring vilka frågor vi ska driva för att alla naturvetare ska få bästa möjliga förutsättningar för en framgångsrik karriär och ett hållbart arbetsliv. Som student prövar du på utan kostnad under 2023 och får tillgång till bland annat karriärstöd, förmånliga försäkringar och rabatter.

Här är några av de fokusfrågor vi jobbar med nu:

1. Hållbart arbetsliv.

2. Diagnostik räddar liv.

3. Villkor inom akademin.

4. Naturvetare – pusselbit i den gröna omställningen.

5. Naturvetarnas syn på lön.

Naturvetarnas styrelse har påbörjat arbetet med att förbereda för Kongressen 2024, som är Naturvetarnas högsta beslutande organ. Där beslutar vi om verksamhetsinriktning, budget och principprogram som anger var Naturvetarna står i olika frågor och vad vi ska försöka åstadkomma åren 2025 till 2027. Vi vill öka engagemanget från nya och gamla medlemmar, inklusive studenter, och hoppas att vi kan få in många motioner nästa sommar.

För den positiva trenden med allt färre arbetslösa. Mellan åren 2020 och 2022 minskade arbetslösheten för medlemmar i Naturvetarna från 2 till runt 1,5 procent.

För regeringens hantering av högskolestyrelsernas mandat.

”Vi vill öka engagemanget från nya och gamla medlemmar, inklusive studenter.”

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

Dags för Naturvetarbarometern 2023

NATUR VETAR BAR OMETERN

Naturvetare med chans att påverka

Vad tycker du är viktigast hos en framtida arbetsgivare? Och vilken tycker du är den mest attraktiva arbetsgivaren?

Nu har vi dragit i gång årets upplaga av Naturvetarbarometern, en undersökning där vi vill reda på vad naturvetare tycker är attraktivt hos en arbetsgivare.

Vi vänder oss både till studerande och yrkesverksamma. Du som är medlem har fått ett mejl med en enkät som tar cirka fem minuter att fylla i. Gör gärna det, så vi får ett bra och gediget urval av svar. Resultaten av enkäten kommer presenteras i höst.

Hjälp oss att utse den bästa arbetsgivaren för naturvetare – dina svar är viktiga för oss.

Fler naturvetare behövs i kommunernas klimatarbete

Kommunernas klimatarbete är avgörande för att Sverige ska kunna nå de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. En färsk enkätundersökning från Naturvetarna visar att nästan 70 procent av landets alla kommuner anser att naturvetenskaplig kompetens behövs i det fortsatta klimatstrategiska arbetet, men bara 40 procent uppger att de har den typen av kompetens anställd idag.

Enkäten visar också att 44 procent av kommunerna satsar ingen alls eller en liten del av sitt klimatarbete på strategisk kompetens.

Colin Andersson har valts till vice ordförande för Saco Studentråd. Han pluggar till naturgeograf och gör nu ett uppehåll i sina studier.

Hur känns det?

– Jätteroligt att få det förtroendet och kunna påverka i frågor som är viktiga för studenter. Med 120 000 studenter i ryggen kan politiker och andra beslutsfattare inte låta bli att lyssna på oss.

Vilka frågor driver ni?

Studenters ekonomi, hälsa och arbetslivsanknytning är våra tre kärnfrågor. Det handlar bland annat om att höja nivån på studiemedlet utöver indexuppräkning som en följd av inflationen. Studenter som redan innan hade knappa marginaler drabbas hårdare än andra när allt blir dyrare.

Mår studenter sämre än andra?

Många upplever prestationsstress och kan behöva hjälp. Här bevakar vi bland annat att Studenthälsan får resurser så att de kan göra sitt jobb.

Hur ser kopplingen till arbetsmarknaden ut i dag? – Det varierar mellan olika utbildningar och kan bli bättre, särskilt som vi vet att de som har kontakt med arbetslivet snabbare får relevant arbete efter examen, enligt en undersökning från Naturvetarna.

Läs hela rapporten på vår webb. >

Vad kan du tillföra som naturvetare? – Det naturvetenskapliga perspektivet, vilket blir tydligt i klimatfrågan som Saco jobbar med.

Naturvetare behövs i den gröna omställningen

”Det gav en boost för självförtroendet”

Ela Ekhtiari tog hjälp av Naturvetarna inför jobbintervjun på ett företag inom bioteknologi. Det gjorde att hon kunde lägga fokus på rätt saker under intervjun.

Att gå från akademin till näringslivet kan vara lättare sagt än gjort. Men det har Ela Ekhtiari lyckats med.

När hon skulle flytta från Umeå till Stockholm kände hon en viss oro för hur det skulle gå med forskarkarriären. När det var dags för jobbintervju kontaktade hon Naturvetarna.

Jag fick bästa tipsen inför intervjun och bra feedback, som gav energi och en boost för självförtroendet, säger Ela Ekhtiari entusiastiskt.

Ett av tipsen handlade om att ta reda på så mycket som möjligt om arbetsgivaren för att kunna ställa rätt frågor vid intervjun.

Lika mycket gällde det att vara förberedd på frågor som kan dyka upp.

– Jag blev glatt överraskad över att Naturvetarna har den här servicen.

Det hade jag ingen aning om. Däremot kände jag till att man kan få lönerådgivning och hjälp i frågor om anställningsvillkor.

Efter intervjun blev hon uppringd av Naturvetarnas karriärcoach som undrade hur det hade gått.

– Jag fick mitt drömjobb och är stolt över det, kunde hon säga glädjestrålande.

Nya jobbet: Field application specialist på det internationella life science-företaget Sartorius. Hon ger support på analysinstrument till forskare inom akademin och näringslivet på den nordiska marknaden.

Jag har bytt fokus från att forska själv till att stötta forskare med ny kunskap och teknologi, som leder till bättre behandlingar för människor.

Utbildning: Molekylärbiolog i botten och disputerad inom neurovetenskap.

I bagaget: Under mer än tio år ingick hon i en forskargrupp på Umeå universitet som jobbade med att förstå och hitta botemedel mot den degenerativa sjukdomen ALS.

– Det var en fantastisk tid som utvecklade mig både personligt och professionellt, och som bidrog till att flytta fram ALS-forskningen.

PALLE LILJEBÄCK

Ela Ekhtiari

Jag fick mitt drömjobb och är stolt över det.”

Sofie får djuren att göra som hon vill

Morot eller piska för att få djur att göra rätt? Sofie Larsson

kör belöningsbaserad klickerträning med en häst och sina katter för att bygga relationer och få djuren mer motiverade.

Som nybakad djursjukskötare är det djur som gäller även på fritiden för Sofie Larsson. Här ligger fokus på hästen som hon är medryttare till, och de egna katterna.

Hur får du ihop det?

– Jag kör klickerträning med både hästen och katterna. Den metoden används också på hundar för att få dem att utföra ett önskat beteende.

Det handlar om belöningsbaserad träning. I stället för att djuret ska få belöningen direkt i form av till exempel godis så föregås det av ett klickande ljud.

– Det fungerar väldigt bra och gör djuret mer motiverat, och relationen blir bättre mellan djur och människa. Men det kräver träning, där en utmaning är hur lång tid det ska gå mellan klickljudet och belöningen.

ÖVERVINNER RÄDSLOR

Sofie förklarar att djur som är nya i träningen behöver få belöningen snabbt efter klicket, men som kan fördröjas ju mer van hästen eller katten är. Väntar man för länge kan de bli frustrerade och tappar fokus.

När passar det med klickerträning?

– Det är ett effektivt sätt att övervinna rädslor vid till

exempel transporter och att minska stress vid veterinärbesök. Men det fungerar lika bra för att till exempel få hästen att öka farten, där belöningen kommer efter en farthöjning. Hästar har ett naturligt rörelsebehov, men det är inte alltid de vill springa eller hoppa. Hur gör man i dag?

– I de flesta fall är det negativ förstärkning som gäller, där man lägger på ett tryck eller drar i betslet för att hästen ska göra som man vill.

GÖR KONSTER

Sofie menar att detta är en etisk fråga, där också hästen ska få ut något av samarbetet. Men kan katter dresseras?

– Ja, även om de är mer självständiga än hundar fungerar klickerträning också på katter.

Vad gör du då?

– Mina katter börjar komma upp i åren och behöver sjukgymnastik för att behålla sina kroppsliga funktioner. Jag har lärt dem att stå på tassarna på en balansboll, som är bra balansträning.

Något att visa upp för en publik?

– Nja, men de har lärt sig att göra high-five och ligga på golvet på kommando, med hjälp av klickerträning.

PALLE LILJEBÄCK

Sofie Larsson

Yrke: Legitimerad djursjukskötare på smådjurskliniken i Hässleholm.

Bor: Kristianstad.

Hjärtefråga: Jobbar för att fler djursjukskötare går med i Naturvetarna. Det ger möjlighet till tjänsteavtal med Gröna arbetsgivarna, anpassat för djursjukskötare som har en akademisk utbildning.

Gör mer på fritiden: Tränar, lyssnar på podd, gärna krim och vetenskap. Bakar surdegsbröd.

Tips för den som är sugen på att testa:

Se till att få en bra start genom att ta hjälp av någon som är utbildad klickertränare. Djuren lär sig snabbt med rätt pedagogik och de slipper bli frustrerade.

Det finns föreningar i sociala medier för klickträning och annan belöningsbaserad träning. Gå med där.

Ha lite tålamod. När väl framstegen kommer blir känslan så mycket bättre

Naturvetarna söker förbundsdirektör

Vill du leda en av Sveriges viktigaste arbetstagarorganisationer och ta förbundet till nästa nivå? Naturvetarna söker nu en trygg, tydlig och engagerande ledare. En förbundsdirektör som ska leda kansliet och bygga verksamheten för Sveriges naturvetare som i sin vardag driver omställningen i samhället.

I rekryteringen samarbetar vi med Brightness Executive Search. Kontakta gärna Susanne Ahlström, 0706044297, susanne.ahlstrom@brightness.se alt. Kristina Stutterheim, 0733162724, kristina.stutterheim@brightness.se.

Läs mer om rollen och om hur du skickar in din ansökan på: www.brightness.se

NÄSTA NUMMER

Nr/3

Vi tar upp frågan om hat och hot på jobbet.

Mikroplast finns överalllt i miljön, till och med i maten. Hur påverkas vår hälsa av det?

I din brevlåda 28 september. Annonsstopp 15 september.

Vi är kemins röst!

Som medlem i Svenska Kemisamfundet är du en del av Sveriges största nätverk för kemiintresserade!

I medlemskapet ingår:

• Rabatterad deltagaravgift i våra konferenser

• Nyhetsbrev varannan vecka

• Tidningen Kemisk Tidskrift (4 nr/år)

Vi anordnar även kemirelaterade utflykter, bland annat till Ytterby gruva där nio grundämnen har upptäckts.

Alla kemiintresserade är välkomna som medlemmar!

Slopa fribeloppet under sommaren

Studenterna drabbas hårt när utgifter för mat, boende och annat skenar. Den höjning som gjordes av studiemedel och fribelopp i början av året räcker inte. Naturvetarna vill göra det lättare för studenter att påverka sin egen ekonomiska situation.

Den 1 januari 2023 höjdes studiemedel och fribelopp med 8,7 procent, men kostnaderna för mat och boende har ökat betydligt mer. I en Novusundersökning angav var tredje student att de hade dålig ekonomi efter att höjningarna av studiemedel och fribelopp införts.

– Vi vill att studenterna ska få tjäna mer under studiefria perioder, till exempel under sommaren, utan att detta

ska belasta studiemedlen under terminerna, säger Petra Malm

Danielson, samhällspolitisk chef på Naturvetarna. Den frågan driver Naturvetarna tillsammans med systerförbunden Akavia, Sveriges ingenjörer och DIK.

HAMNAR I EN RÄVSAX

Studenter kan i dag bara delvis påverka sin ekonomiska situation genom att arbeta mer. Fribeloppet innebär att studenter inte får tjäna mer än drygt 100 000 kronor per

halvår, annars dras studiemedlet in. Även under perioder då studenter inte söker stöd från CSN, exempelvis under studiefri tid på sommaren, är de begränsade av fribeloppet. Det innebär att många hamnar i en rävsax och har svårt att klara veckor utan inkomst.

FLER SKULLE ARBETA MER

Den ekonomiska osäkerheten riskerar att spä på snedrekryteringen till akademisk utbildning.

– Det här är en viktig principfråga. Eftersom studenter inte får studiemedel under sommaren borde inte inkomsten påverka rätten till studiemedel. Sommaren är ju ett utmärkt tillfälle att också få värdefull arbetslivserfarenhet, säger Colin Andersson, naturvetare och vice ordförande för Saco Studentråd.

TUFFT FÖR DE MED BARN

För studenter med barn är situationen särskilt tuff. Trots att många familjer fått kraftigt ökade utgifter har tilläggsbeloppen inte ändrats.

Naturvetarnas budskap till politikerna:

1. Utred möjligheten att slopa fribeloppet under studiefri tid Låt studiefri tid, som sommar-och jullov undantas från fribeloppet.

2. Dubbla tilläggsbeloppet för studerande föräldrar

År 2022 låg tilläggsbidraget för en studerande med ett barn på 636 kronor i månaden. Om studenten har en partner som tjänar 25 000 kronor i månaden täcker bidraget inte ens avgiften för förskola. Genom att dubbla tilläggsbeloppet ökar chanserna att fler fullföljer studier och kommer ut på arbetsmarknaden.

Nästan fyra av fem studiemedelstagare som fick tilläggsbidrag var kvinnor. Vissa av dessa tar del av det förstärkta bostadsbidraget, men det gäller långt ifrån alla.

Petra Malm Danielson

Na-krysset

ÄR DYRT OM KVALITETEN ÄR AVGÖRANDE

NORDAMERIKAKATT EJDERHONA EL SALVADORVALUTAN

REGLERAR VENTILER I MOTOR

ÄR BERGUVEN I SVERIGE SEDAN 1950 HÖGDRAGEN MIN TJÄNAR SOM KÄK GUDSDOM SKÖTSEL LYNNBAND MED DON’T BRING ME DOWN

MYNNAR I DONAU

HAR VI CA 206 I KROPPEN ETUI

SYRE ÖVERFLÖD KÄRL FÖR RÖRIGA RÖROR? FULL AV HAT

IVÄG OÄNDLIG TID BRINGA I OORDNING SÄTTER AUBERGINE, AUGUSTI OCH AUTOBAHN PÅ TILLVARON PURKEN

PICEA ABIES I PLURAL

HELA ORKESTERN PACKAD SKJUL

PRATSÄTT

FÅR VI EJ SOMNA VID

DOGMER EN BUDDHISM

TÄTORT I UPPLAND SKÄMTADE IRONISKT ÖKAR HOPPHÖJDEN GÖMD KOPPLING I FYSIKEN SMUTSAR SLUTLIGA

LITEN SIMAND NÄRDES KOMMUNIST VID! VÖRDAD SOM RÖR JORDEN

SNURRMÅLADE

BALJA YTVIDD

ESTLAND LÄCKER VÄTSKA UR SNOK

Konstruktör: lena-holmlund.com

Vinnare

Vinnare av förra numrets korsord är

Karin Mellström i Stockholm.

LÖMSKA VULKAN

GAMLA GUDAR GRÖNLAND MITT I FINLIR LYFTER BARR

KNATA JÄTTE HÖRS DUVOR DUVEDGRANNE

KAN GULDBRUNA ÖGON? HELAR

SUMPAT BARNADRYCK

KRAFTSYSTEM

OPOLERADE KORN

QIANG

ARTIKEL I SPANSKA & ARABISKA

RAKELS SYSTER

MINSKAR YTSPÄNNINGEN

HEKTAR BENÅDADE GRUS

OBEKANT FÖRE 2000

UTÖVER DET VANLIGA

Tävla och vinn!

MELLAN CHARLES & GAULLE

FÖRMÅR SIG TILL

JÄNTA

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 15 juli vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

LEMURKRYSS 2023

KALENDER

Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

STUDENT! KOM OCH

SNACKA KARRIÄR OCH

FRAMTID MED OSS!

Under hösten kommer vi att besöka studenterna på universiteten. Vi lägger fokus på de som är nya och berättar vad Naturvetarna erbjuder.

Vi visar vad en naturvetenskaplig utbildning kan leda till och hur du kan tänka strategiskt för att nå dina mål.

En olycksfallsförsäkring ingår i medlemskapet, liksom lönetips och annat att tänka på när du jobbar extra.

Och hur får man studiemedlet att räcka? Även du som har pluggat några år är välkommen att träffa oss och prata karriär och framtid.

Möt oss i Almedalen

- Hur kan vi ta ledartröjan i den gröna omställningen?

Intresset för naturvetenskap och matematik bland svenska elever i grundskolan är litet i en internationell jämförelse och allt färre vill läsa naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Risken är hög att färre väljer högskoleutbildningar som krävs för en grön omställning. Nu måste utvecklingen vändas.

Tid: Onsdag den 28 juni, 10.45-11.30

Plats: Skeppsbron 24, Joda Bar och kök, "Innergården".

Seminariet kommer att sändas live: naturvetarna.se

Vår färska analys av mer än fem miljoner jobbannonser visar på en oroande trend. Samtidigt som arbetsgivarna skriker efter digital och grön kompetens utbildas inte fler inom naturvetenskap och teknik.

”Redan i dag ser vi en kompetensbrist som kommer att förvärras om inget görs. Det kan bli ett hot mot Sveriges position som ledande kunskapsnation, där vi tappar i global konkurrenskraft. Därför behöver fler naturvetare och andra inom STEM-området utbildas, som gör att Sverige kan ta ledningen i den gröna och digitala omställningen.” Nima Farrahi, utredare på Naturvetarna

Ha en riktigt fin sommar!

POSTTIDNING B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Känner du dig orolig, stressad eller nedstämd?

Med vår nya hälsoförsäkring vid psykisk ohälsa kan du som är yrkesverksam medlem i Naturvetarna få upp till 6 kostnadsfria behandlingstillfällen hos en legitimerad psykoterapeut eller psykolog. Läs mer och boka en tid redan idag på akademikerforsakring.se/psykisk-ohalsa.

Skanna koden och läs mer om försäkringen.