Naturvetaren nr 4-2023 by Naturvetaren

Naturvetaren F Ö R D I G S O M Ä R M E D L E M I N AT U R V E TA R N A

Försvar inne och klimat ute i regeringens budget På väg mot fossilfritt stål Så funkar det med utsläppsrätter

”

Det måste löna sig bättre att plugga vidare

Framtidsämne Naturvetaren Colin Andersson i täten för alla studenter inom Saco

Duellen: Ska vi bryta uran i Sverige? | Månadens fråga: Hur ser ditt flexibla arbetsliv ut? | Konflikter som hanteras är bra |

Nr 4 / 2023

För dig med tjänstepension ITP

Har du bytt partner? Du kan göra fler val! Pension och försäkring via jobbet kan anpassas efter dina nya behov. ITP-valen påverkar din framtida pension, din ersättning om du blir sjuk och vad din familj får om du dör. Avtalats digitala rådgivningstjänst hjälper dig att se till att dina pengar hamnar där du vill. Tjänsten ger dig ett förslag på vad du kan göra utifrån dina behov. Få råd på avtalat.se/radgivningstjanst

Rådgivningstjänsten ﬁnansieras via Avtalat med syfte att informera om kollektivavtalad pension och försäkring. Vi får ingen provision eller annan ersättning. Kostnadsfritt för dig.

Naturvetaren En förmån för dig som är medlem i fackförbundet Naturvetarna. Utkommer fyra gånger per år.

KONTAKT NATURVETARNA Planiavägen 13 Box 760, 131 24 Nacka 08-466 24 80 info@naturvetarna.se www.naturvetarna.se

REDAKTION redaktion@naturvetarna.se Chefredaktör och ansvarig utgivare Palle Liljebäck Art Director Katarina Bengtsson Skribenter Erik Aronsson, Nikita Zeiloth, Ellinor Molin Omslag Jann Lipka

TRYCK Norra Skåne Offset AB ISSN: 2000–2424 Upplaga: 34 300 ex.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering

ANNONSBOKNING Urban Hedborg, 08-732 48 50 Materialadress urban@uhmarketing.se

Nästa nummer ute: 7 december Deadline annonser: 24 november Prenumeration 400 kr per år för icke medlemmar

Innovation och klimat hänger ihop Att regeringen sänker ambitionsnivån på miljö- och klimatområdet är fel väg att gå. Detta i ett läge då man borde göra tvärtom och lägga i en högre växel. Det skulle inte bara klimatet vinna på, utan även näringslivet som skulle få ett försprång i den gröna omställningen.

Det handlar om långsiktiga spelregler som inte får förändras över en natt. Det var vad som hände med subventionerna av elbilar. Detsamma gäller reduktionsplikten, där företag anpassade sig efter den breda politiska överenskommelse som fanns, allt i syfte att nå klimatmålen 2030. Nu skjuter man målet framför sig till 2045. Under de åren hinner mycket växthusgaser ackumuleras i atmosfären. Det har en marginell effekt på klimatet, men har desto större symbolisk betydelse där vi gå skulle kunna gå före och visa att omställningen är möjlig att genomföra utan att förlora ekonomisk standard. Forskning och innovation är ett verktyg för att nå klimatmålen, men också för att Sverige ska fortsätta att ligga i topp på listan över värl-

”Forskning och innovation är ett verktyg för att nå klimatmålen.” dens mest innovativa länder. Det har tjänat oss väl och är grunden för vårt välstånd. Därför är det illavarslande att Vinnova får minskade medel 2024. Följden kan bli att lovande forskningsidéer inte kan gå vidare och nå marknaden. Den utvecklingen brukar ske i startup-bolag som ofta har svårt med finansiering i tidiga skeden.

Även universiteten kan räkna med mindre pengar att röra sig med nästa år, främst som en följd av inflationen, men också för att förvaltningsanslaget fortsätter att minska för varje år. Det är inte hållbart på sikt och riskerar att urholka universitetens ekonomi och möjligheter att fullgöra sitt kärnuppdrag att forska och utbilda. Läs mer om det längre fram i tidningen.

Palle Liljebäck, chefredaktör

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Nr/4 SID 12

Duellen: Borde man bryta uran i Sverige?

När vi ska satsa på kärnkaft behöver Sverige bil självförsörjande på uran menar miljöministern. Per Bolund håller inte med.

SID 14

Månadens fråga: Hur ser ditt flexibla arbetsliv ut? Möjligheten att kunna jobba när och var man vill verkar vara här för att stanna, men det gäller inte all.

SID 36

Nytta med facket Tack vare facket på jobbet kunde en förmån behållas när en verksamhet bytte ägare. Nu kan personalen fortsätta att flexa med arbetstiden.

36 Konflikter på jobbet behöver inte vara av ondo. Rätt hanterade kan de bli en tillgång, enligt Tamara Mascovic.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Colin Andersson är vice ordförande för Saco studentråd och vill göra det mer lönsamt att plugga vidare efer gymnasiet

Försvar och säkerhet är vinnare i regeringens budget, medan miljö och klimat får mindre resurser att röra sig med 2024.

NATURVETARNA I MEDIA

Framtiden kräver bättre kompetens – nu måste regeringen steppa upp Sverige strävar efter en ledande position inom den gröna och digitala omställningen. Men det växande kompetensgapet är ett allvarligt hinder. Medan efterfrågan på utbildade inom naturvetenskap, teknik och

matematik har ökat markant har tillväxten av examinerade stagnerat, skriver Naturvetarna, Tech Sverige, Innovationsföretagen och Gröna arbetsgivare. Ny Teknik 26 oktober 2023

Uppsnappat om oss i media

Länsstyrelsen hetare än Astra Zeneca Stora multinationella företag får stå i skuggan när nära 6 000 naturvetare listar vilka arbetsgivare som de helst jobbar hos. Årets vinnare klassas även som den mest hållbara arbetsgivaren. Dagens Industri 11 november 2023

Vi har inte råd att mista utländska talanger Det är ett stort resursslöseri att högutbildad arbetskraft lämnar landet samtidigt som vi saknar kompetens inom exempelvis kemiteknik och materialfysik som behövs för den gröna omställningen. SvD Debatt 2023

Varför är du med i Naturvetarna? – För att få arbetsrättsligt stöd om något oförutsett händer på jobbet. Jag har redan haft nytta av Naturvetarna när jag blev uppsagd från ett startup-bolag efter att det blev problem med finansieringen. När jag inte fick ut min semesterersättning tog jag hjälp av Naturvetarna. Det gjorde att arbetsgivaren gav med sig efter rätt tuffa förhandlingar och jag fick de pengar jag hade rätt till enligt avtal. Finns det fler skäl? – Jag valde mellan flera fackförbund och fastnade för Naturvetarna tack vare juristförsäkringen, som jag kan använda i privatlivet. Roligt också att få tidningen, som jag nu får äran att vara med i.

Koen Gommers Ålder: 29 år. Utbildning: Civilingenjör inom biokemi, utbildad i Belgien. Yrke: Projektingenjör på Octapharma. Fritid: Brygger öl, bakar surbröd och tillverkar korv. Tränar löpning.

Vad gör du i dag? – Jag har nytt jobb som projektingenjör på läkemedelsbolaget Octapharma. Det känns riktigt bra att jobba på ett större före-

tag som har kollektivavtal, med den trygghet det innebär. Där är jag projektingenjör och leder mindre projekt, bygger om rör och tar in ny utrustning.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Strejken på Klarna blåstes av Till slut kom parterna överens om ett nytt kollektivavtal på Klarna Bank AB. Det innebar att strejkvarslet, som också gällde Naturvetarnas medlemmar där, kunde dras tillbaka. Efter månader av segslitna förhandlingar varslade Sveriges Ingenjörer och Unionen den 26 oktober om stridsåtgärder mot Klarna. Men efter att medlare hade kallats in kunde parterna komma överens om ett nytt kollektivavtal. — Glädjande att Klarna gick med på att teckna kollektivavtal, som är en grundbult i den svenska modellen. Det ger de anställda både inflytande och trygga villkor, säger Frida Lawenius, förbundsdirektör på Naturvetarna. Avtalet mellan Sveriges ingenjörer och Klarna Bank AB om ett nytt kollektivavtal omfattar även Naturvetarnas medlemmar. Med det kollektivavtal som nu tecknats kommer anställda på Klarna bland annat ha rätt att organisera sig på arbetsplatsen, rätt att i god tid få besked om beslut och vara med och påverka i frågor som rör till exempel villkor, förmåner och omorganisationer.

Sofia bäst på att presentera forskning Det var cancerforskaren Sofia Mohlin som fick flest poäng av både jury och publik i 2023-års upplaga av Forskar Grand Prix. – Jätteroligt att vinna i ett så kvalificerat startfält, säger hon spontant. Hennes presentation följde skolboken, där hon tog avstamp i sig själv och sina barn som lyckligtvis är friska. Men så är det inte för alla barn. Problemet är att runt 350 barn föds med cancer varje år i Sverige. Det är ett enormt lidande som Sofia Mohlin vill råda bot på. Med kycklingar som gossedjur på scen visade hon hur hon använder embryon från befruktade ägg. – Genom att ändra på gener, antingen sätta in eller ta bort, kan vi undersöka vad som händer med embryots till-

växt och vilka förändringar som leder till cancer. På så sätt kan behandlingar skräddarsys vilket ökar chanserna för överlevnaden och minskar oönskade biverkningar. – Inget barn ska behöva dö i cancer, säger Sofie Mohlin. Tvåa i tävlingen var Johanna Mayer, som är bördig från Tyskland, och forskar på alzheimers sjukdom vid Karolinska Institutet. Bronspengen tog indiern Kishore Vishvanathan vid SLU hem. Hans forskning handlar om att på naturlig väg dra nytta av cyanobakteriernas förmåga att fixera kväve. Med sofistikerad matchmaking kan kvävet med hjälp av fjädermossa komma träden till godo för att snabba på tillväxten.

Flera förbättringar i nytt avtal för naturvetare i staten Ett nytt avtal har börjat gälla för Naturvetarnas medlemmar som jobbar inom staten. Det innehåller flera förbättringar för bland annat nyblivna föräldrar och för den som vill växla semestertillägget mot ledig tid. Det nya avtalet började gälla den 1 oktober och löper tillsvidare. Det är tecknat av Saco-S och Arbetsgivarverket och omfattar alla inom staten som är anslutna till ett Saco-S-förbund. Lika mycket som att göra förbättringar i avtalet gäller det att

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

försvara villkor som har förhandlats fram tidigare. – Det är glädjande att arbetsgivaren gick med på flera av våra yrkanden, som gynnar våra medlemmar. Vi är också nöjda med att vi lyckades stoppa flera försämringar som arbetsgivarna ville införa, säger Per Hellman, avtalsansvarig statlig sektor hos Naturvetarna.

PALLE LILJEBÄCK

DUELLEN

Borde man öppna upp för uranbrytning i Sverige? När Sverige ska bygga mer kärnkraft ska det också bli möjligt att bryta uran i Sverige, menar klimat- och miljöministern. Per Bolund motsätter sig det och hävdar att det är billigare och säkrare att bryta uran i bland annat Kanada och Australien.

Ja!

Nej!

Romina Pourmokhtari,

Per Bolund,

biolog och tidigare språkrör för Miljöpartiet

klimat- och miljöminister

1. Ditt främsta skäl till att göra det lagligt att bryta uran i Sverige? 2. Är den uran som finns i Sverige brytvärd? 3. Vilka är miljöriskerna? 4. Hur övertygar man den lokala opinionen åt ena eller andra hållet?

Om EU ska bli den första klimatneutrala kontinenten måste tillgången till hållbara metaller och mineral säkerställas. Det är helt nödvändigt för vårt arbete med klimatomställningen, för att minska utsläppen och beroendet av fossila bränslen och energikällor. Sverige har optimala förutsättningar att bryta den mineral som vi själva har och kan göra det med mycket god hänsyn till miljön. Det är också viktigt i det säkerhetspolitiska läge som Sverige och Europa befinner sig i. Vi behöver öka vår självförsörjningsgrad av uran och andra metaller, inte minst för att minska vårt beroende av uranförsörjning från länder som inte respekterar mänskliga rättigheter och saknar arbetsrättsligt skydd.

I Sverige kan uran utvinnas som biprodukt när man är ute efter andra metaller. Idag får man inte ta hand om uranet – utan det måste hanteras som avfall. Det är ett enormt resursslöseri. När vi väl brutit malmen, med den miljöskada som sker i samband med det, måste vi naturligtvis ta till vara på allt vi kan. Vi ska inte kassera sådant som vi kan använda.

Brytning av uran kräver miljötillstånd enligt miljöbalken och vi har – och ska fortsatt ha – en stark miljölagstiftning i Sverige. Alternativet är att vi importerar råmaterial från länder som Kina, Ryssland och Kongo där arbetsvillkoren och hänsynen till miljön och lokalbefolkningen ofta är mycket sämre.

4. För att klara klimatomställningen kommer vi att behöva uran och annan mineral, och den måste komma någonstans ifrån. Frågan är om det ska ske här, eller där. Jag vill att vi bryter mineral här, för att den svenska gruvnäringen är bland den mest miljövänliga och säkra i hela världen. Vad gäller andra mineral och metaller finns inget sådant veto.

Vi skulle bygga in oss i ett dyrt och farligt uranberoende. Det finns ett enormt mycket bättre alternativ. Ett 100 procent förnybart energisystem är både billigare, säkrare och mer miljövänligt. Ett förnybart system kan bli helt procent cirkulärt när återvinning av metaller och mineral skalats upp. Kärnkraften kan aldrig bli cirkulär, utan kommer alltid att kräva ny brytning av uran, och kommer alltid att generera livsfarligt avfall som inte går att återanvända.

Majoriteten av det uran som finns i Sverige ligger inbäddat i alunskiffer och är därmed mycket svårt och förenat med stora risker att bryta, varför det heller inte är ekonomiskt lönsamt. Ska man bryta uran alls är det både billigare och säkrare att göra det i till exempel Kanada och Australien.

Brytning av uran kan leda till läckor av radioaktiva ämnen i gruvans närmiljö, och exempelvis kontaminera jordbruksmark och grundvatten. Det innebär risker för lokalbefolkningens hälsa och riskerar att sätta stopp för regional utveckling. I Sverige finns ett stort lokalt motstånd mot brytning av uran, av goda skäl. På de platser i Sverige där uranbrytning förekommit har det under årtionden pågått efterbehandling som kostat hundratals miljoner kronor.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Profilen

Colin vill göra det mer

lönsamt att plugga vidare

Vid sidan av studentekonomi och akademikernas livslöner är det klimatet som får naturvetaren Colin Andersson att gå i spinn. I maj i år valdes han som vice ordförande för Saco Studentråd. TEXT: Palle Liljebäck FOTO: Jann Lipka

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Häng med Colin under en dag 07.00

09.00

Efter att ha fixat morgonbestyren promenerar han en kvart till tågstationen i Uppsala. Härlig känsla att rulla in mot Stockholm och gå den sista biten till Gamla stan, där Saco har sitt kontor.

Husmöte för alla på Saco med blickar både i backspegeln och framåt. Ordförande för Saco informerar bland annat om ett gemensamt fackligt upprop om att regeringen måste ta klimatfrågan på allvar och stå fast vid klimatmålet.

Colin Andersson Ålder: 24 år. Aktuell: Vice ordförande för Saco Studentråd, med runt 120 000 medlemmar. Utbildning: Gör uppehåll i studierna till naturgeograf på Uppsala universitet. Läser: ”You never give me your money” av Peter Dagget. Musik: Lyssnar på 1960-70-talsmusik, samlar vinylskivor och är såld på Beatles. Träning: Går tiotusen steg per dag.

10.00

12.00

14.00

19.00

Svarar på alla mejl och sköter en del administrativa uppgifter. Passar på att fixa saker inför olika medlemsmöten. Till Medlemsrådet i början av oktober kom Anna Ekström, fd Saco ordförande och utbildningsminister, och föreläste. Hinner också med att uppdatera Saco Studentråds konton i sociala medier.

Äter lunch med Sveriges förenade studentkårer och företrädare för de politiska partiernas studentförbund. På agendan står bland annat studiemedel, psykisk ohälsa och studenthälsan.

Digitalt möte med studentförbund inom Saco. Några av deras utmaningar är att rekrytera och engagera studenter.

Hemma igen efter en lång och givande dag. Träffar kompisar på en AW. Geocaching kommer på tal: ”Jag hinner inte leta så mycket efter skatter numera, men när jag är ute och reser tar jag chansen."

16.00 Går på ett SNS-seminarium på temat utbildning och kompetensförsörjning. A-kassan var också uppe på bordet.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Profilen

an bytte Uppsala universitet mot gränderna i Gamla stan och kom närmare maktens korridorer. Som vice ordförande för Saco Studentråd har han chans att påverka villkoren för inte bara blivande naturvetare, utan även för landets alla studenter. Colin Andersson har pausat sina studier till naturgeograf för att på heltid ägna sig åt studentpolitiska frågor under ett år, med hopp om förlängning. Men det beslutet äger han inte själv. – Det brukar ta ett år innan man blir varm i kläderna, säger han med en blinkning till ombuden för Sveriges största studentorganisation med runt 120 000 medlemmar. Colin Andersson välkomnar höjningen av fribeloppet i studiemedlet, men menar att sommarmånaderna inte borde räknas med.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

DIREKT I HETLUFTEN

Men redan nu efter drygt ett halvår som förtroendevald har han hamnat i hetluften. Det gäller frågan om studenternas ekonomi. Bakgrunden är att de har drabbats särskilt hårt av inflationen och höjda priser, enligt en rapport från Saco Studentråd. Men har ni inte blivit kompenserade för inflationen? – Jo men bara delvis. Det behövs mer för att vi ska ha råd med hyra, mat, studentlitteratur och allt annat. Höjningen är inte tillräcklig för att täcka de stigande kostnaderna. Nu har de blivit bönhörda och studiemedlet höjs med 1 100 kronor per månad efter nyår, vilket är

en följd av det höjda prisbasbeloppet. Även fribeloppet - så mycket man får tjäna utan att det påverkar studiemedlet – skruvas upp till 111 000 kronor per halvår. Han välkomnar även höjningen av fribeloppet. – Men det är fortfarande problematiskt att sommarmånaderna räknas in i fribeloppet. Vad studenterna tjänar under sommaren borde inte påverka studiemedlet. HÖJ BIDRAGSDELEN

Colin Andersson vill att studiemedlet ska blir mer generöst i sin helhet och att bidragsdelen höjs till 50 procent från dagens cirka 30 procent. – Det behövs för att bygga Sverige

som kunskapsnation, där privatekonomin inte får vara ett hinder för högre studier. Det måste också bli ett tydligt ekonomiskt incitament för att plugga vidare. Så är det för vissa utbildningar, men inte för andra. Han påminner om att livslönen för många akademiker är lägre än för dem som börjar jobba direkt efter gymnasiet, enligt studier från Saco. För hans egen profession geovetare går det plus minus noll.

Sju av tio akademiker tycker att regeringen ska göra mer i klimatfrågan.” laga i ett system som inte fungerar. Att Sveriges myndigheter har ett effektivitetsmål på 2 procent varje år behöver inte vara fel. Men det håller inte när det gäller utbildning och forskning, där man i stället borde satsa mer för att inte tappa i konkurrenskraft mot andra länder.

Vi kommer in på hans egen framtid. Är det en facklig eller naturvetenskaplig karriär som gäller? – Det ena utesluter inte det andra. Jag kan tänka mig att jobba som miljökonsult inom byggsektorn eller något med naturvård på en myndighet, säger han och öppnar upp för olika möjligheter.

GÖR MER FÖR KLIMATET

Ännu en fråga som engagerar honom är klimatet där sju av tio akademiker är oroade för framtiden och tycker att regeringen ska göra mer, enligt en färsk rapport från Saco. Han påminner om att det var studentrådet som tryckte på och ville att Saco skulle ta ställning i klimatfrågan med avstamp i forskning och innovation. – Vi naturvetare har en nyckelroll i den gröna omställningen. Men även annan kompetens behövs för att klara omställningen. Vi måste jobba tillsammans för att åstadkomma en förändring. För att klara samhällets alla utmaningar måste också grundutbildningarna hålla hög kvalitet. Sedan 1990-talet har prislappen för utbildningar inom naturvetenskap,teknik och farmaci sjunkit med 40 procent. Nu ska den höjas enligt ett löfte från regeringen. – Det är ohållbart att lappa och

Det var studentrådet som tryckte på och ville att Saco skulle ta ställning i klimatfrågan med avstamp i forskning och innovation.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Aktuellt

PANELEN

Hur ser på du på kollektivavtal? Annika Bergman, vd för

Henrik Stävberg,

Helena Sylvan,

Hushållningssällskapet i Halland och ordförande för Gröna arbetsgivarna

förhandlingschef på IKEM, Innovations – och kemiindustrierna

projektledare RD och vice ordförande för akademikerföreningen på Cepheid AB

Kollektivavtal är grundläggande för vår svenska modell att som parter komma överens om villkoren för arbetsmarknaden. Det skapar tydlighet och tryggar goda villkor för både företag och anställda.

Jag ser positivt på kollektivavtal, då de tillför stort värde för både arbetsgivare och medarbetare. Kollektivavtalet ligger till grund för dialog och spelregler mellan lokalföreningar på arbetsplatserna och arbetsgivaren, som ofta företräds av HR. Detta är till stort värde för båda parter, eftersom dialog i tidigt skede löser och förhindrar konflikter på ett effektivt sätt. Kollektivavtal är också en trygghet för de anställda med bland annat avtalade pensioner, försäkringar och årliga lönerevisioner.

Den svenska modellen, där två väl insatta parter formar avtalen, tjänar oss väl och har gett fred på arbetsmarknaden. Det finns en föråldrad bild av stor antagonism mellan fack och arbetsgivare, men samhället har förändrats och vi har inte så olika åsikter om ”vadet” utan mer ”huret”. Arbetsgivarna är så beroende av kompetens och det är generellt svårt att få tag på den. Så jag gillar att vi drar varandra framåt, och det finns en part på jobbet som jag som vd kan diskutera med. Finns risken att Tesla hotar den svenska modellen? Visst är jag orolig. Troligen behöver både fack och arbetsgivare förändras för att attrahera och vara relevanta för nya företag och medarbetare. Vi behöver bli mer agila och snabbfotade. Båda parter har en pedagogisk nöt att knäcka vad det gäller anslutningsgrad. Det är den som ger oss den trovärdighet som håller politiken borta. Egentligen är jag mer orolig över politikens övertramp inom lönebildningen. Är detta bara en tillfällighet eller ser vi ett paradigmskifte?

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Finns risken att Tesla hotar den svenska modellen? Nej, jag ser ingen risk i dagsläget, det har alltid funnits några få storföretag utan kollektivavtal. Det finns också historik av att stora företag med tiden tecknat kollektivavtal när de insett att det gynnar dem. Däremot behöver vi som parter hela tiden utveckla avtalen så att de fortsatt är attraktiva för företag och anställda.

Finns risken att Tesla hotar den svenska modellen? Nej det gör jag inte, snarare tvärtom. Att diskussionen kommer upp i ljuset gör fler medborgare uppmärksamma på den svenska modellen och dess fördelar. Utöver det belyser det vikten av att kollektivavtalen anpassas och utvecklas i linje med samhällets behov och förändring.

Glada vinnare i Naturvetarbarometern Fredag 10:e november var det

dags för prisutdelning i årets upplaga av Naturvetarbarometern på Klara Konferens i Stockholm. Publiken bestod av inbjudna naturvetarstudenter och ett antal företag som hamnat högt på topplistorna. Förutom presentation av delar av Naturvetarbarometern och prisutdelningar fick publik och företag möjlighet att mingla och knyta kontakter. Eventet avslutades med ett högaktuellt föredrag om AI och framtidens arbetsmarknad med Danica Kragic Jensfelt, professor vid KTH. Läs mer om Naturvetarbarometern på sidorna 16, 17 och 42. Foto: Tobias Ohls

Vinnare i årets Naturvetarbarometer är Länsstyrelserna som också rankas som den mest hållbara arbetsgivaren. Johanna Lindgren, miljödirektör Länsstyrelsen Stockholm.

För naturvetare inom IT och tech är Totalförsvarets forskningsinstitut FOI den mest attraktiva arbetsgivaren. Jens Mattsson, generaldirektör och Erik Aronsson, Naturvetarna.

Gunilla Melsted, chef people & culture Världsnaturfonden WWF. Världsnaturfonden WWF är årets raket på topplistan – från plats 61 till plats 7 bland de mest attraktiva arbetsgivarna.

Bland naturvetarstudenter är AstraZeneca den mest attraktiva arbetsgivaren. Dessutom är man totalt sett den mest innovativa arbetsgivaren.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

MÅNADENS FRÅGA

Hur ser ditt flexibla arbetsliv ut? Att jobba var och när man vill var tidigare drömmen för många. Pandemin gjorde det möjligt. Nu undrar vi om du har möjlighet att jobba hemma och även välja när du ska arbeta?

Kommentarer från webben nedan. Du kan också kommentera på www.naturvetarna.se

"Det har gått så där att jobba hemma. Främst är det teknik strul. Men sedan kom jag på att jag inte ville besudla mitt hem med jobb." Albert

”Nej, jobbar på sjukhuslab. Även om vissa arbeten skulle kunna utföras hemma finns en ovilja från chefen att låta BMA jobba hemifrån.” Helene Hansson

”Det är fantastiskt. Tänk om det funnits när barnen var små. I tio år känns det jag sprang till allt för att hinna med livet.” Peter S

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Goda jobbvanor i spåren av pandemin Det mesta talar för att det flexibla arbetslivet är här för att stanna. Att gå tillbaka till kontoret nio till fem, fem dagar i veckan lockar inte längre. Den bilden förstärks av de studier som Calle Rosengren, docent arbetsmiljöteknik vid Lunds universitet, gjort tillsammans med kollegorna Kristina Palm och Gisela Bäcklander vid KI. De kommunanställda som deltog i studien dokumenterade sin arbetsdag i hemmet med bilder, vilka låg till grund för intervjuer. – Det är ett nytt arbetssätt där och upplevs över lag ha funkat bra. Det är uppskattat och man vill inte gå tillbaka till den situation som var innan. I flera kommuner har man tecknat avtal för distansarbete, som ofta bygger Calle Rosengren på att medarbetarna är på kontoret tre dagar och hemma två dagar per vecka.

”Ingen tror längre att man fuskar med jobbet när man inte är på plats.” Det i sin tur menar han har gett många bättre balans i livet. Men är det bara en dans på rosor? - Nej, redan innan pandemin såg vi att det gränslösa arbetet orsakar ohälsa. Att vara ständigt uppkopplad och tillgänglig är en källa till stress och ger sämre möjligheter till återhämtning. SÄTT UPP GRÄNSER

Hur kommer man ifrån det? – Sätt upp gränser, även om vi är olika. Vissa har inget emot att arbete och fritid flyter in i varandra, medan andra vill ha en tydlig gränsdragning däremellan. Det kan vara svårare när man jobbar hemma.

AVTAL FÖR DISTANSARBETE

– Många upplever att de får större autonomi, att själva kunna styra över arbetet. Men även tilliten har ökat. Ingen tror längre att man fuskar med jobbet bara för att man inte är på plats.

Hur löser man det? – Ett sätt kan vara att man följer samma rutiner som om man skulle till arbetsplatsen. Det kan handla om att ta en promenad direkt innan och efter arbetsdagen. Vissa klär

sig som om de skulle till arbetet. Att stänga ner och plocka bort datorn efter arbetsdagen är ännu ett tips för att koppla bort jobbet på hemmaplan. Detsamma gäller plingandet i mobilen. SOCIALT HÄNG

När är det lämpligt att vara på plats? – Utgå från verksamhetens behov i första hand och inte enbart från enskilda medarbetares önskemål. Ofta handlar det om att få till bra möten och socialt umgänge. Även om många upplever att de är effektivare och får mer gjort hemma är det inte säkert att det är mer lönsamt för arbetsgivaren, säger Calle Rosengren. Med anställda som jobbar hemma minskar behovet av kontorsyta. Svaret på det är ofta aktivitetsbaserade kontor. – Det behöver inte vara dåligt. Men risken finns att man drar ner så mycket på kontorsyta att de tysta rummen blir för få. Om det händer kanske vissa inte kommer in till kontoret alls. PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

5tips

2. 3. 4. 5.

Teckna kollektivavtal

Kompetens som får växa

Så blir en arbetsgivare attraktiv för naturvetare Vår undersökning Naturvetarbarometern visar att arbetsgivare som har kollektivavtal, erbjuder kompetensutveckling och fast anställning har ett försprång när de ska rekrytera naturvetare.

Har du inte redan kollektivavtal är det en bra idé att teckna ett sådant. Att arbetsgivaren har kollektivavtal ligger högt på önskelista för alla naturvetare men är särskilt viktigt för kvinnor. Det kan vara bra att tänka på för en arbetsgivare som behöver jämna ut könsskillnader på arbetsplatsen.

Kompetensutveckling ligger också högt i rankingen bland naturvetarna, särskilt bland studenter där det toppar listan över vad som gör en arbetsgivare attraktiv. Om man samtidigt väger in att många naturvetare överväger att byta jobb och att man gärna vill vidareutbilda sig för att bli expert eller specialist inser man att kompetensutveckling kan vara avgörande för att behålla personalen.

När det gäller lön, förmåner och villkor är det viktigaste för naturvetare att arbetsgivaren kan erbjuda en fast anställning. Det är särskilt viktigt bland unga yrkesverksamma där hela 99 procent av de tillfrågade anser att det är viktigt eller mycket viktigt.

Fast anställning

Hållbarhet väger tungt för studenter

Vill man rekrytera studenter är det särskilt viktigt att ha ett bra hållbarhetsarbete på plats, det rankas högre jämfört med naturvetare överlag. Studenter fäster också större vikt vid att arbetsgivaren jobbar aktivt med jämställdhet och etiska frågor. Den kan tolkas som att studenter är mer värderingsstyrda och det är viktigt att tänka på för de arbetsgivare som vill locka till sig framtidens talanger.

Om det är unga yrkesverksamma som man vill anställa

Trygg ekonomi

är det särskilt viktigt att kunna erbjuda löneutfyllnad vid föräldraledighet. Naturvetare som är 35 år och yngre tycker att det är betydligt viktigare jämfört med samtliga naturvetare. Det är naturligt eftersom det är i den åldern som man ofta bildar familj.

T E X T: E R I K A RO N SS O N

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Siffran

Kollektivavtal väger tungt för naturvetare Kompetensutveckling viktigare än utlandsjobb Kompetensutveckling ligger högst när naturvetare bedömer jobbets karaktär, karriär och utvecklingsmöjligheter. 96 procent tycker att detta är viktigt eller mycket viktigt. Noterbart är att varken möjligheter att jobba utomlands eller att ha internationella kontakter värderas högt – dessa två faktorer hamnar sist respektive näst sist på listan.

Fast anställning viktigast Fast anställning är det som toppar naturvetarnas önskelista i Naturvetarbarometern när det gäller lön, förmåner och villkor. 97 procent av de som svarat anser att detta är viktigt eller mycket viktigt. Flexibla arbetstider och konkurrenskraftig lön är andra faktorer som rankas högt.

97%

Håll koll på hållbarheten Åtta av tio naturvetare tycker det är viktigt att arbetsgivaren bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete. Bland naturvetarstudenter är det nästan nio av tio som tycker att hållbarhetsarbetet är viktigt. Studenter fäster också större vikt vid att arbetsgivaren jobbar aktivt med jämställdhet och etik.

NATURVETAR BAROMETERN

85%

Så många av naturvetarna tycker att kollektivavtal är viktigt eller mycket viktigt, enligt vår undersökning Naturvetarbarometern

Byta jobb? Gärna! När det gäller den framtida karriären är byte av arbetsgivare det som lockar mest, 60 procent av de som svarat har tryckt på ja-knappen för den frågan. Många vill också vidareutbilda sig och bli specialist eller expert. De svarsalternativ som lockar minst är att bli vd och att driva eget företag på heltid.

Kollektivavtal bidrar till goda arbetsvillkor, trygghet och ger inflytande på arbetsplatsen. För oss på Naturvetarna är det därför självklart att verka för att alla våra medlemmar omfattas av kollektivavtal." Frida Lawenius, förbundsdirektör på Naturvetarna

T E X T: E R I K A RO N SS O N

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Försvar är inne och klimat är ute Det finns en tydlig vinnare i regeringens budget för nästa år. Försvar och säkerhet får nya medel, där bland annat FOI har anledning att jubla. Det ser kärvare ut för den gröna omställningen, men även forskning och utbildning drabbas när regeringen ska spara. TEXT: Palle Liljebäck

N A T U R V E T A R E N 4 / 2023

Reportage

”Det säkerhetspolitiska läget gör att FOI får ökade anslag.”

Sänkta miljö- och klimatambitioner För 2024 föreslår regeringen en klimat- och miljöbudget på 19,3 miljarder. Det innebär en i princip oförändrad nivå jämfört med 2023 (19,6 miljarder), då budgeten skars ner med närmare 20 procent jämfört med föregående år. 2025 räknar regeringen med att sänka miljöbudgeten med ytterligare 20 procent.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

edskärningar inom klimat, miljö

och natur uppgår till 4,6 miljarder kronor mellan åren 2022 och 2026. – Det innebär att flera viktiga satsningar uteblir när myndigheter som har nyckelroller i den gröna omställningen får minskade anslag. Det handlar bland annat om att medel dras in för kommuner att söka från MSB när det gäller klimatanpassning, säger Frida Lawenius, förbundsdirektör hos Naturvetarna. Ovanpå det kommer det minskade förvaltningsanslaget till myndigheterna. – Det gör det svårt att behålla och rekrytera rätt kompetens på våra expertmyndigheter, säger Frida Lawenius.

FORSKNINGEN DRABBAS

Även utbildning och forskning drabbas av neddragningar i regeringens budget för 2024. Universiteten blir bara delvis kompenserade för inflationen och tappar pengar genom krympta förvaltningsanslag. Forskningen påverkas indirekt av att forskningsfinansiärer får minskade anslag, vilket gör att det finns mindre medel att söka. Vinnova drabbas särskilt hårt och får se sina medel minska med en halv miljard kronor till år 2026. – Det är fel väg att gå i ett läge där Sverige i stället borde växla upp satsningen på forskning och utveckling. Vinnova har bland annat den viktiga rollen att stötta startups när de tar steget från forskningsidé till en produkt på marknaden, säger Frida Lawenius. Vad innebär då regeringens bud-

get konkret för våra myndigheteter? Vi gjorde ett nedslag på Naturvårdsverket. Där görs satsningar på vissa områden, medan det skärs ner på andra, som till exempel miljöövervakning. – Vi fick inte gehör för alla våra äskanden. Men sammantaget är jag ändå försiktigt Björn Risinger positiv. Det blir inga varsel om uppsägningar inför 2024 och vi kan häva anställningsstoppet, säger generaldirektören Björn Risinger. EN SLANT I RETUR

Efter förra årets närapå halvering av anslagen till naturvårdande insatser kommer en mindre slant i retur för

F OTO: S W E DE N B IO

”Det gör det svårt att behålla och rekrytera rätt kompetens på våra expertmyndigheter.” Frida Lawenius, förbundsdirektör Naturvetarna

”Det blir inga varsel om uppsägningar inför 2024 och vi kan häva anställningsstoppet.” Björn Risinger, generaldirektör Naturvårdsverket

bland annat skötsel av naturreservat och skydd av hotade arter. Det blir också en satsning på 500 miljoner kronor för skydd av värdefull natur, som markägare kan ta del av. Utan att tala om klirr i kassan förstärks Klimatklivet med 800 miljoner kronor till 5 miljarder kronor.

geringens klimatredovisning i budgeten beskriver hur sänkta bränslepriser och borttagen reduktionsplikt påtagligt ökar Sveriges utsläpp. – Det stämmer väl överens med de analyser och underlag som Na-

turvårdsverket tidigare redovisat till regeringen. BINGO FÖR FOI

På FOI, Försvarets forskningsinstitut, är det i stället jubel över regeringens budget. – Den är ett kvitto på förtroende och att det vi gör uppskattas, säger överdirektör Lena Nyberg. Anslagen från Försvarsdepartementet ökar med 40 procent nästa år. Det innebär ett tillskott i kassan

HANTERBAR BESPARING

Precis som all statsförvaltning ska även Naturvårdsverket spara de kommande tre åren. För 2024 innebär det en reell minskning av förvaltningsanslaget med 1,6 procent för myndigheter, enligt Statens arbetsgivarverk. – Det är hanterbart, säger Björn Risinger som är mer bekymrad för 2025 då det kan komma ytterligare nedskärningar. NYA KLIMATTULLAR

Det rimmar lite illa med att nya uppdrag hamnar på Naturvårdsverkets bord. Ett sådant är att dra i gång ett system för klimattullar. Tanken är att det ska bli dyrare att importera varor som har ett stort klimatavtryck, som till exempel aluminium, stål och konstgödsel. När det gäller budgetpropositionens samlade effekter på klimatpolitiken noterar Björn Risinger att re-

Satsningen på laddstolpar fortsätter under 2024. Men inga extra pengar till Naturvårdsverket för att dra igång klimattullar.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

”Minskade anslag till myndigheter har en indirekt inverkan på universitetens forskning.”

Forskningen på universiteten klara sig hyggligt i regeringens budget 2024, men inflationen och minskade förvaltningsanslag gör att det kommer att svida i plånboken. Dessutom blir det mindre medel att ansöka om från bland annat Vinnova.

N A T U R V E T A R E N 4 / 2023

på 110 miljoner kronor. En mindre del är öronmärkt till det civila försvaret, som tidigare inte har fått finansiering alls. – Det är inte helt klart i detalj vad vi förväntas göra mer, men ett nytt uppdrag handlar om att identifiera och utnyttja teknologier för ökad försvarsförmåga, både militärt och civilt. Det säkerhetspolitiska läget och att Sverige rustar upp ligger till grund för de höjda anslagen som sträcker sig tre år framåt i tiden. Lena Nyberg

– Tanken är att vi ska expandera långsiktigt, och då inte bara personalmässigt, utan även i infrastruktur, säger Lena Nyberg. ÄNNU FLER NÄSTA ÅR

Detta i ett läge då FOI har vuxit med runt 250 anställda de två senaste åren, och är nu uppe i drygt 1200 medarbetare. Och ännu fler blir det nästa år. Vilka kompetenser behöver ni och klarar ni rekryteringen? – Alla typer av naturvetare som vill jobba med frågor om säkerhet och försvar. Vi har länge trott att det skulle bli besvärligt att rekrytera, speciellt som 40 procent är dis-

puterade. Hittills har det gått bra, men kan bli svårare inom smala specialiserade områden. Sedan Ryssland invaderade Ukraina har experter från FOI synts allt oftare i rutan och annan media. – Att informera allmänheten och förmedla kunskap från forskningen är ett av våra uppdrag, säger Lena Nyberg som är matematiker i botten. VINNOVA DRAR NER

För Vinnova ser det mörkare ut. Budgeten till forskning och innovation minskas betydligt, successivt, de närmaste åren vilket innebär ett avbräck med 500 miljoner kronor fram till 2026.

De minskade anslagen riskerar att slå hårdast mot dem tar emot Vinnovas medel, som akademi och forskningsinstitut, liksom innovativa små och medelstora företag, säger Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

STARTUPS DRABBAS

Neddragningarna innebär också att internationella samarbeten försvagas. Detsamma gäller styrkeområden inom bland annat material och avancerad produktion – Vi ser också att stödet till innovativa startups och scaleups minskar, men också att befintligs långsiktiga satsningar försvagas. Neddragningarna gör att Vinnovas handlingsutrymme att snabbt agera på nya behov och möjligheter i en föränderlig värld är kraftigt begränsade, säger Darja Isaksson. Riktigt så illa är det inte på universiteten, som också får minskade förvaltningsanslag. För SLU innebär en neddragning på 0,5 procent 11 miljoner kronor nästa år. Ovanpå

N A T U R V E T A R E N 4 / 2023

det kommer inflationen på mellan 7 och 10 procent. För den har man blivit kompenserad med 3,4 procent genom pris- och löneomräkningen. – De statliga forskningsfinansiärerna har inte fått ökade anslag vilket innebär att SLU har mindre forskningsmedel att söka. Detta är extra besvärligt då inflationstakten är hög, säger Lasse Thorell, chefscontroller vid SLU. INGEN BANTNING

Han påpekar att statsanslagen till miljöövervakning, om går till Naturvårdsverket och Hav- och vattenmyndigheten minskade redan för 2023. – Det har en indirekt påverkan på SLU, då uppdragen från dessa myndigheter har minskat. Lägg till att kompensation för inflationen kommer med något års eftersläpning, säger Lasse Thorell. Även Karolinska institutet, KI, får mindre resurser för högre utbildning och forskning, bland annat som en följd av hög inflation och stigande kostnader. KI har fått minskade anslag på 4 miljoner kronor när det gäller utbildning och 9 miljoner kronor när det gäller forskning. Anslaget har uppräknats för löne- och prisökningar med 3,5 procent. – Men det finns inga indikationer på att KI behöver banta sin verksamhet i någon större omfattning som det ser ut nu. Vi ska se över våra

kostnader, vara effektiva och göra rätt saker för så stor verksamhetsnytta som möjligt, säger Gunnar Gustafsson Wiss, plaGunnar Gustafsson neringsdirektör vid KI. Wiss

FOTO: ANDREAS ANDERSSON

– Det rimmar illa med att myndigheten på kort tid fått flera viktiga regeringsuppdrag inom bland annat avancerad digitalisering och 6G. Det kommer att ställa krav på prioriteringar inom den neddragna budgeten, säger Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova. Men även näringslivets investeringar i Vinnovas projekt kommer att minska. Dessa medel utgör drygt hälften av Vinnovas totala medel. – Det riskerar att slå hårdast mot de aktörer som huvudsakligen tar emot Vinnovas medel, vilka är akademi, forskningsinstitut samt innovativa små och medelstora företag.

Vinnova tappar en halv miljard Budgeten till forskning och innovation minskas betydligt för Vinnova de närmaste åren vilket innebär ett avbräck med 500 miljoner kronor fram till 2026.

Myndigheter ska spara Under tre år framåt föreslår regeringen generella besparingar inom statlig förvaltning. Det är det så kallade förvaltningsanslaget som urholkas med 1,5 procent för myndigheter utom universiteten som kommer undan med 0,5 procent. Det anslaget ska täcka kostnader för bland annat lokaler och personal. Arbetsgivarverket bedömer att förvaltningskostnaderna för en genomsnittlig myndighet 2024 ökar med cirka 4,5 procent. Med den nya besparingen skulle samtidigt ersättningen till myndigheterna öka med cirka 2,9 procent.

Mitt jobb

Resan mot det gröna stålet Karin Bark, projektledare vid SSAB Utbildad naturgeograf, Uppsala universitet, lic i avfallsteknik, Luleå tekniska universitet

Från kol och koks till el

Ett Eiffeltorn per dag

När masugnen byts ut går en teknik med en tusenårig historia i graven. I stället för att som idag ta bort syre ur järnmalmen med hjälp av kol och koks, innebär Hybrittekniken att syret tas bort med hjälp av vätgas. Restprodukten blir vatten i stället för koldioxid. Råvaran i form av järnsvamp, smälts tillsammans med återvunnet skrot i en ljusbågsugn, där energin har sin källa i el.

SSAB är ingen storspelare i världen. Volymen specialstål som produceras är ändå imponerande. Stål motsvarande ett Eiffeltorn tillverkas varje dag på SSAB i Luleå, året runt. Det används främst i bilar, lastbilar och andra fordon. Råvaran är idag järnmalm från LKAB, i framtiden fossilfri järnsvamp och skrot.

Naturvetare tillför nya perspektiv Naturvetare behövs sida vid sida med ingenjörer, geotekniker, hydrologer och annan mer tekniskt inriktad personal när stålet ska bli fossilfritt. Som naturvetare kan Karin Bark tillföra andra perspektiv.

Mest på pluskontot Med ett snabbt svar som på tillståndsansökan kan man gå vidare med investeringar. Detta utan att ge avkall på de högt ställda miljökraven. Omställningen innebär att det mesta hamnar på pluskontot, som att utsläppen av växthusgaser i stort sett försvinner. Det gäller också utsläppen av metaller och organiska ämnen som PAH. En förändring som kan påverka är att det kommer att bullra mer på vissa platser, och mindre på andra.

Bråda dagar Liksom för hela företaget är det bråda dagar för Karin Bark som är projektledare för tillståndsprövningen. Den handlar om allt från effekter på grundvatten, buller och utsläpp till luft och vatten, artskydd och biologisk mångfald. Planen är att ansökan ska lämnas in till Mark och miljödomstolen under året med målet att SSAB är i stort sett fossilfritt omkring 2030. En flaskhals är tillgången på el, som i dagsläget inte är löst.

Svartön blir grönön Den lite grådaskiga Svartön i Luleå där SSAB har sin industri kommer att ändras till det positiva. Delar kan komma att förvandlas till en grön oas när deponierna täcks över. Planen är att ännu fler fåglar ska hitta till industriområdet i och med dammarna och att den biologiska mångfalden ska blomstra. Dagvattnet ska omhändertas och renas innan det släpps ut i havet.

Simmar i naturen Efter jobbet är det mycket familjen som gäller, gärna ute i naturen som hon har inpå knuten. När tillfälle ges simmar Karin Bark, och då företrädesvis i sjöar och hav.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

FRÅGA EXPERTEN Experter svarar på frågor från medlemmarna

Sanna Wolk, förbundsordförande SULF, professor och Special Advisor Schjødt Advokatbyrå

Har jag rätt till royalty? Som växtförädlare utvecklade jag nya äppelsorter på ett företag. Några år efter att jag slutade är den sort som jag tog fram ute på marknaden och säljer bra. Har jag rätt till ersättning, typ royalty? Eller är det företaget som äger rätten till innovationen utan att jag får ett öre? De växtsorter som utvecklas i en anställning tillhör normalt arbetsgivaren. Ersättning utöver lön till en förädlare är först och främst en avtalsfråga, och vilken kompensation som ska utgå får överenskommas efter partsförhandlingar. En ersättningsrätt finns således om det gjorts en sådan utfästelse. Det framgår av ett uttalande i förarbetet till växtförädlarrättslagen. Där framhålls att när en person är anställd som förädlare kan det i anställningsavtalet som regel intolkas en övertaganderätt för arbetsgivaren.

Även om patentlagen utesluter växtsorter från patentering har den biotekniska utvecklingen lett till en slags förening mellan patenträtten och växtförädlarrätten. I en växtsort, som är skyddad med växtförädlarrätt, kan också en patentskyddad gen vara infogad. På så sätt kan modifierade växtsorten omfattas av ett förfarandepatent för att med hjälp av en gen skapa vissa attraktiva eller nödvändiga egenskaper.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

”Anställda uppfinnare har rätt till skälig ersättning utöver lön.” För den arbetstagare som har uppfunnit den patentskyddad genen, kan ersättning utgå med stöd av den tvingande lagliga bestämmelsen om rätten till arbetstagares uppfinningar. Anställda uppfinnare har rätt till

skälig ersättning utöver lön. Vid bedömning ska hänsyn tas till uppfinningens värde, omfattningen av arbetsgivarens rätt till uppfinningen och vilken betydelse som anställningen har haft för uppfinningens tillkomst.

Vilka ersättningsnivåer som är skäliga går det emellertid inte att ge några klara riktlinjer för – det kan röra sig från några tusenlappar upp till flera miljoner kronor.

Spanar in BOK

BOK

Vänd konflikten till en fördel

Bli en bättre talare

Vi ska inte vara så rädda för konflikter, utan se dem som en möjlighet att utveckla teamet. Men det gäller att förstå och hantera konflikter på rätt sätt. Det ger den här boken, som i första hand vänder sig till chefer, kunskap och verktyg till. Men jag kan intyga att även andra har nytta av den. När samarbetet skaver är den passande titeln. Alla har vi varit med om konflikter som suger energi och försvårar samarbetet. I stället för att jobba tillsammans ligger fokus på att den olästa konflikten. Författaren, som är en av Sveriges främsta konflikthanterare, ger konkreta tips på hur man kan gå från låsta positioner till att gilla varandra och prestera bra tillsammans. Här finns också pengar att spara när personalen stannar kvar och man slipper höga kostnader för rekrytering av ny personal.

BOK

Få ut det bästa av dig själv Det är inte bara idrottsstjärnor som behöver hjälp med mental träning för att må bra, utvecklas och prestera. Författaren Stig Viklund har coachat idrottsmän till prestationer de inte trodde vara möjliga. Själv har jag Johan Olssons VM-guld på tremilen på näthinnan när han drog ifrån sina konkurrenter i ett tidigt skede av skidloppet. Sig Wiklund, som bland annat har ett förflutet som chef på LRF, coachar också studenter, chefer entreprenörer och även skådisar för att de ska bli den bästa versionen av sig själva. Här får du ta del av deras egnas berättelser om vad de har gjort för att lyckas med det där lilla extra, De delar med sig av sina bästa tips.

Att bli lite stressad när man ska tala inför publik är helt normalt. Det hjälper dig till och med att göra en bättre presentation. Men nervositeten kan gå över styr och vara ett hinder. I den här boken får du tips på hur du ska hantera den typen av situationer och vända en blackout till en knockout. Att förbereda sig väl är A och O. I det ligger att bygga upp sin ppt-presentation och få deltagarna intresserade. En nyckel är storytelling, som vi får lära oss mer av i den här lilla behändiga boken, som minst av allt är en tegelsten. Trevligt också med en bok som man inte behöver läsa från sidan ett, utan det funkar utmärkt att dyka ner mitt i och tillexempel ta del av hur man får publiken att komma ihåg det du säger.

BOK

Jakten på det hållbara jordbruket Har du tänkt på att den jord som vi bedriver jordbruk på håller på att ta slut. Det kommer i alla fall att bli svårt att föda en växande befolkning på en ständigt krympande jordbruksmark, Författarna Peter Sylwan och Göte Bertilsson, som också är agronomer, tar med oss på hisnande resa och tar avstamp i den bördiga halvmånen mellan Tigris och Eufrat. Den gröna revolutionen gjorde det möjligt att mätta fler munnar, samtidigt som den orsakar miljöproblem med övergödning och höga utsläpp av växthusgaser. Mest spännande är när de spanar i kristallkulan på jakt efter ett hållbart, mångfaldsrikt, klimatsmart och produktivt jordbruk. Jag håller tummarna för att de får rätt.

Vinnare i förra numret: Viktigt på riktigt: Sindy Gullberg, Varberg Nya älgkokboken: Christina Eriksson, Borlänge Prestera hållbart: Nina Mirzajanzadeh Fejkmaten: Gunilla Antvik, Enskede gård

Chans att vinna! Berätta varför du läser tidningen och vad du vill läsa mer av. Då har du chans att vinna en bok

Mejla redaktion@naturvetarna.se senast den 5 januari. Skriv bokens titel i ämnesraden.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Vetenskap

Upptäckter att bygga vidare på Lagom till Nobeldagen friskar vi upp minnet på årets pristagare. Vi visar också hur upptäckterna har tagits vidare och spekulerar om vad nästa steg kan bli.

TEXT: Palle Liljebäck

ILLUSTRATIONER: Niklas Elmehed/Nobelpriset

NOBELPRISET I FYSIK

Lundaforskare vinner fysikpriset för blixtsnabba ljusimpulser Anne L´Huiller ingår i den trio som vinner årets Nobelpris i fysik. Hon lade grunden för den teknik som gör det möjligt att studera elektroner i atomer. Jubel och applåder hörs i bakgrun-

den när jag ringer upp forskaren Johan Mauritsson på Lunds universitet. Pristagaren själv undervisade studenter när Nobelkommittén ringde. – Priset är mycket välförtjänt, säger han tagen av stundens allvar. Frågan var inte om, utan när Anne L ´Huiller skulle belönas med Nobelpriset Johan Mauritsson var doktorand hos pristagaren och jobbade med henne i utvecklingen av ljuspulserna som gör det möjligt att studera hur elektroner flyttar på sig och ändrar sin energi. LÄGG ATTOSEKUND PÅ MINNET

Med den här tekniken kan man alltså studera vad som händer inne i atomen. Tidigare var det bara möjligt att studera atomer i molekyler. Att förloppet sker blixtsnabbt är en underdrift. Det handlar inte heller om nanosekunder, utan om attosekunder, som matematiskt uttrycks som tio upphöjt till minus arton sekunder. Hur ska man greppa det? – Tänk dig ett hjärtslag, det går lika många attosekunder på en sekund som det går sekunder på hela universums ålder. Som så ofta har upptäckten skett i olika steg, där det första togs av Lun-

Pristagarna i fysik är:

Pierre Agostini, The Ohio State University, Columbus, USA Ferenc Krausz, Max-PlanckInstitut für Quantenoptik, Garching och Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland Anne L’Huillier, Lunds universitet, Sverige

”För experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia.”

daforskaren Anne L ´Huiller, som är bördig i Frankrike, men som har haft Lund som bas sedan 1990-talet. 1987 upptäckte hon ett stort antal övertoner av ljus när hon sände infrarött laserljus genom en ädelgas. Den upptäckten ledde till att Pierre Agostino kunde framställa en serie ljuspulser efter varandra., där varje puls bara var 250 attosekunder lång. I samma veva kunde den tredje pristagaren Ferenc Krausz isolera en enskild ljuspuls som var lite mer än dubbelt så lång. HALVLEDARE OCH DIAGNOSTIK

De här extremt kort ljusblixtarna har öppnat ett nytt forskningsfält, som sysselsätter många forskare i världen. – På Lunds universitet experimenterar vi med ljusfält i gasform, medan man på andra håll använder fast form, säger Johan Mauritsson. Vilka tillämpningar ser du? – Det kan komma till nytta i tillverkningen av halvledare i kontrollen av ljuset – en slags kvalitetssäkring. Även inom den medicinska diagnostiken kan ljusimpulserna användas för att identifiera olika molekyler, vilket ger en säkrare diagnostik.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Vetenskap

NOBELPRISET I KEMI

Bästa bild på tv-skärmen tack vare kvantprickar Kvantprickarna har också gett oss ögon in i cellerna, där man kan följa biologiska processer och hur ett läkemedel rör sig i kroppen. En pinsam läcka höll på att ta udden

av nyheten om kemipriset. Men Nobelkommittén höll masken när pristagarna tillkännagavs. Lägg begreppet kvantprickar på minnet. Det är de som har gett oss den extremt höga upplösningen på tv-skärmar och används också i LED-lampor. ÖGA IN I CELLEN

Tekniken kommer också till nytta när man vill följa hur ett läkemedel rör sig i kroppen, liksom biologiska processer i kroppen, som hur ett protein verkar. Fördelen är att bilder som skapas har extremt hög upplösning. – Man kan säga kvantprickarna har gett oss ögon inne i cellerna, där ljus från kvantprickarna sänds in och studsar tillbaka, säger Sven Ledin, ledamot i KVA, Kungliga vetenskapsakademien, som har varit med och röstat fram Nobelpriset. Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet och ledamot i KVA, kunde inte dölja sin förtjusning över priset. – Blått ljus är lätt att skapa med dioder, men grönt är svårare. Med kvantprickar är det möjligt. I våra skärmar behöver vi blått, grönt och rött ljus för att kunna skapa hela färgskalan, säger hon.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Pristagarna i kemi är:

FINNS I FLOURIT

Kvantprickar finna naturligt i mineralet flourit, som kan ha olika färger. – Det nya är att man på ett kontrollerat sätt kan bygga kvantprickar, där egenskaperna kan förändras genom att ändra storleken. Sven Ledin förklarar att detta är ett utmärkt exempel på hur grundforskning kan leda till storslagna tillämpningar. STORLEKEN AVGÖR

Moungi G. Bawendi, Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, MA, USA Louis E. Brus, Columbia University, New York, NY, USA Aleksey Yekimov, Nanocrystals Technology Inc., New York, NY, USA

”För upptäckt och syntes av kvantprickar.”

Fram till 1970-talet var det närapå omöjligt att kvanteffekter kunde uppstå i nanopartiklar. Tio år senare lyckades en av pristagarna Alexei Ekimov skapa storleksberoende kvanteffekter i färgat glas. Han visade att partikelstorleken påverkade glasets kulör via kvanteffekter. Något år senare kunde Louis Brus som den förste forskaren i världen påvisa storleksberoende kvanteffekter hos partiklar som svävade fritt i en vätska. Genombrottet ägde rum 1993 då Moungi Bawendi byggde kvantprickar av nästan perfekt kvalitet, vilket gjorde de användbara och gav mänskligheten stor nytta. Vad händer framåt? Forskare tror att kvantprickar i framtiden kan bidra till flexibel elektronik, minimala sensorer, tunnare solceller och kanske även krypterad kvantkommunikation. Så det mesta talar för att potentialen är stor för dessa minimala partiklar.

NOBELPRISET I FYSIOLOGI

Upptäckt som öppnar dörrar till mer än Covid-vaccin Det blev en lågoddsare som tog hem årets Nobelpris i medicin eller fysiologi. mRNA-tekniken har gett vaccinforskarna ett snabbt och effektivt vapen i sin arsenal. En hel värld har dragit nytta av den

upptäckt som belönas med årets Nobelpris. Det handlar om den teknik som fick coronaviruset på fall. Ett vaccin kunde tas fram rekordsnabbt på drygt ett år i stället för tio, som är normalt. – Jättekul och välförtjänt, säger vaccinforskaren Ali Mirazimi spontant. En av pristagarna, Drew Weissman, är en nära kollega till mig, vilket gör det ännu roligare. Hans kommentar när han fick beskedet var: ”Hoppas jag fick priset tillsammans med Katalin Karikó. – Fördelen med den här tekniken är att den går snabbt att skala upp, är effektiv och lätt att uppdatera när viruset muterar. Det behövs ingen cellodAli Mirazimi ling eller tillverkning av proteiner som i andra plattformar för vaccinutveckling, säger Ali Mirazimi. INGA BIVERKNINGAR

Priset får inte forskarna för själva mRNA-tekniken som har funnits några decennier. Men molekylen var instabil och orsakade inflammationer, då den uppfattades som ett främmande ämne.

Pristagarna i fysiologi eller medicin år:

Katalin Karikó, är ungersk biokemist som sedan 1985 varit bosatt i USA. Drew Weissman är amerikansk läkare och immunolog, verksam vid University of Pennsylvania

”För deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.”

– Under många år har pristagarna jobbat med att modifiera mRNA-molekylen så att den skulle accepteras av kroppen och inte ge några biverkningar, säger Ali Mirazimi. Det var nukleosidbaserna i RNA-molekylen som forskarna, båda verksamma vid University of Pennsylvania i USA, modifierade. Ali Mirazimi har själv nytta av mRNA-tekniken i sin forskning på Karolinska Institutet. – Det är en av flera plattformar vi jobbar med och visst kan man beskriva den som banbrytande. Inte minst öppnar den dörrar till att bekämpa andra sjukdomar, som inflammationer av olika slag och cancer. BLÖDARFEBER SPRIDER SIG NORRUT

Han har sitt fokus på blödarfeber som sprids av fästingar och har en dödlighet på 40 procent. – Vi har fått ett anslag från EU-kommissionen att testa ett vaccin mot blödarfeber i kliniska studier under fyra år, säger Ali Mirazimi. Men även mRNA-vaccinet har sina begränsningar och kräver 80 minusgrader och kallare för att vara stabilt och inte tappa effekt. I rumstemperatur är det hållbart några timmar i samband med vaccineringen. – Forskare jobbar på att förbättra vaccinet så att det blir mindre känsligt för värme. Det är särskilt viktigt i tropiska länder, där det ofta är svårare att klara kylkedjan.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Viktig upptäckt för utvecklingen av fusionsprocesser Intelligens på havets botten Ungefär 95 procent av våra hav är ännu outforskade och på 7000 meters djup har det nu observerats en bläckfisk. Det är ett mysterium hur den klarar av att leva där - i totalt mörker, extremt tryck och nästan utan syre. Kanske är det inte så förvånande då bläckfisken är ett av de smartaste djuren med sina nio hjärnor. Även deras evolution är fascinerande - från ett primitivt blötdjur till en art med intelligens liknande vår egen. Den har förmågan att byta färg, form och hudtextur men även intellektuell kapacitet att lösa problem, använda redskap, lära sig av sina egna och andras misstag samt bli uttråkad av för lite stimulans. Detta trots att bläckfisken och människan tillhör helt olika djurstammar och har utvecklats i separat miljöer har avancerad intelligens uppstått hos oss båda. Från det kan vi lära oss mycket om hur evolutionen fungerar och hur intelligent liv uppstår. Signe Söderström

År 2021 slogs världsrekordet i fusion i den brittiska reaktorn JET. Forskarna kunde då för första gången observera processen alfaupphettning: hur fusionsreaktionen självt driver reaktionen genom att hålla fusionsbränslet upphettat med alfapartiklar. Denna observation och framtida studier av alfaupphettning kommer att ha en stor betydelse i utvecklingen av fusionskraftverk. I dagsläget utnyttjas andra metoder för upphettning eftersom det

är väldigt lite fusion i dem, men i framtiden kommer man att dra nytta av denna process vilket kan ta oss ett steg närmare till att utnyttja fusionen som en ren energikälla i stor skala! Aomi Thurén-Yoshida

Kan vi kommunicera med djur? David Gruber, marinbiolog från New Jersey, grundade Project CETI (Cetacean Translation Initiative) för att översätta de klickande ljuden från kaskeloter, en typ av val, genom AI och robotik. Kaskeloter används eftersom de har stora och komplexa hjärnor. För att översätta dessa ljud samlas data in från hundratals små mikrofoner, robotar och datorer. Därefter används datorer för att bygga en modell över valarnas kommunikation. Lingvistik, fonologi och morfologi används för att förstå kommunikationen. Detta är viktigt för förståelsen av klimatförändringens allvar och kan leda till dialoger mellan olika djur som kan förändra hur vi samlever. Alicia Svensson

De här texterna är ett resultat av Naturvetarnas samarbete med partikular.se – en webbplats för naturvetenskapliga nyheter – skrivna av gymnasieelever.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Vetenskap

FRÅGA EN NATURVETARE Experter inom naturvetenskap svarar på frågor från medlemmarna. Mejla redaktion@naturvetarna.se om du också vill ha svar på en fråga!

Svenskt eller importerat ekologiskt äpple? Vad är mest klimatsmart och hållbart, att äta svenska konventionellt odlade äpplen eller importerade ekologiska äpplen?

När det gäller klimatpåverkan är det närproducerade äpplet att föredra eftersom cirka hälften av klimatpåverkan från äpplets livscykel kommer från transporten (transport från Sydamerika eller Nya Zealand med båt eller lastbil från Sydeuropa). Dock är ett äpple, oavsett om det importeras eller är svenskt, ett klimatsmart livsmed-

el med låga växthusgasutsläpp. För att minimera risker med bekämpningsmedelsrester i maten och miljön är det ekologiska äpplet däremot att föredra. Sedan beror det också på om man med sitt val vill stimulera svensk produktion för att säkra livsmedelsproduktionen i händelse av konflikter i världen eller för att man kanske tycker att vi

har ett moraliskt ansvar att föda vår egen befolkning. Eller om man med sitt val vill stödja ett alternativ till det konventionella sättet att bedriva jordbruk som innebär ett minskat beroende av bekämpningsmedel? Kanske används riktigt ruskiga bekämpningsmedel normalt i det landet där äpplet kommer ifrån? Genom att efterfråga ekologiska produkter från det landet sänds en signal till de producenterna att man är beredd att betala mer för

en produktion med mindre giftiga substanser. Elin Röös, forskar om hållbara livsmedelssystem vid SLU

Vaccinera eller inte mot Covid-19? Covid-19 verkar vara tillbaka med relativt milda symtom. Hur stor är risken att mer aggressiva varianter dyker upp? Och borde man vaccinera sig även om man inte är i riskgruppen?

Covid-19 drabbar de äldre svårast och de som är i riskgrupper. Övriga som redan är vaccinerade och även kanske varit smittade har ett bra skydd mot covid-19. De i riskgrupper bör vaccinera sig. Men alla kan vaccinera sig om så man önskar. Vi vet inte vilka varianter

som plötsligt kan dyka upp och vilka egenskaper de kan ha. Men generellt är det så att vaccinationer och de naturliga infektioner som vi har genomgått under de senaste åren, ger och har gett oss en bra skydd mot svår sjukdom. Ali Mirazami, vaccinforskare vid Karolinska institutet

N AT U RV E TA R E N

4 / 2021

Så funkar det

Handel med utsläppsrätter Många menar att handel med utsläppsrätter är ett effektivt sätt att minska utsläppen av växthusgaser, medan andra hävdar att det är ett spel för gallerierna och ett sätt att köpa sig fri. Här klargör vi hur systemet fungerar. GRAFIK: Fredrik Saarkoppel

En utsläppsrätt = ett ton koldioxid EU har sedan 2005 ett system för utsläppshandel som kallas EU Emission Trading System. I det ingår ungefär 13 000 anläggningar, framför allt inom tyngre industri. Tillsammans svarar dessa för cirka 45 procent av utsläppen av växthusgaser inom EU. En utsläppsrätt motsvarar ett ton koldioxid.

CO 2

1 TON

Taket sänks för varje år

UTSLÄPPSRÄTTER

Taket för hur mycket koldioxid som får släppas ut med utsläppsrätterna sänks med 2,2 procent varje år fram till 2030. Det totala utrymmet för företagen att släppa ut växthusgaser krymper alltså successivt, vilket gör att de totala utsläppen inom EU minskar.

TID

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Priset sätts av marknaden Fördelningen av utsläppsrätterna sker genom att EU auktionerar ut ett antal rätter som företag får köpa. Utsläppsrätterna kan sedan köpas och säljas mellan företagen. Priset på utsläppsrätter styrs av tillgång och efterfrågan, och varierar därför hela tiden.

€

Nytt system för transporter och byggnader Från 2027 planerar EU att införa ett nytt system, ETS2, för utsläpp från vägtransporter, byggnader och viss industri som inte omfattas av den befintliga utsläppshandeln.

För billigt enligt kritikerna Systemet för handel med utsläppsrätter har mött kritik. Det främsta skälet har varit att priset på rätter har varit för lågt och att effekten av systemet – att minska koldioxidutsläppen - har ifrågasatts. Om utsläppsrätterna är för billiga lönar det sig att köpa dessa och fortsätta släppa ut istället för att investera i teknik som minskar utsläppen

€€ Smitväg för Sverige? Av allt att döma kommer Sverige inte att kunna nå de klimatmål som lagts fast i EU:s lagstiftningspaket Fit for 55. Ett förslag som diskuterats är att Sverige ska köpa utsläppsrätter, och alltså få rätt att släppa ut koldioxid istället för att åtgärda utsläppen. Detta förslag har också mötts av kritik.

Konflikter som hanteras leder framåt Samarbete som skaver behöver inte vara av ondo. Tvärtom kan resultatet bli bättre, men det måste finnas rutiner för att förebygga och hantera konflikter så att de inte blir destruktiva, enligt experten i konflikt- och riskhantering. Att till varje pris undvika konflikter

är en vanlig inställning hos både chefer och medarbetare. Men det är ingen bra strategi, enligt Tamara Mascovic, författare och medgrundare till Medlingscentrum. – Konflikter har oförtjänt dåligt rykte. De uppstår när vi är engagerade och är en del av att jobba tillsammans. Motsatsen skulle vara förödande för både kreativitet och resultat, säger hon övertygande. Därmed inte sagt att man som chef ska uppmuntra till konflikter, men de kommer att uppstå. – Det handlar om att bygga tillit och trygghet i teamet. Då blir inte oenighet och konflikter så skrämmande. Men det gäller att de inte eskalerar och går från att vara en sakfråga till att handla om person.

Passivitet och undvikande gör att konflikter blir värre och att risken för mobbning ökar.” tiv och påverkar arbetsmiljön. Och där vill man inte hamna. Vilket ansvar har chefen? – En ledare har en modererande roll

där konflikten måste tas om hand. Det är bättre om chefen börjar med att lyssna in båda parter i separata samtal, i stället för att ha möte med båda samtidigt. Det ger ofta en bra bild för att komma framåt. Hon varnar för att gå in för tidigt i en konflikt. – Undvik att sätta på dig fixarmössan och försöka ställa allt till rätta. Bygg hellre en kultur där medarbetarna uppmuntras och coachas till att själva reda ut problemen. Men det får inte heller gå för långt innan man ingriper som chef.

CHEFENS ANSVAR

TRAFIKLJUSMÖTEN LÖSER UPP

Så vi ska inte vara rädda för konflikter? – Nej, de har ofta sin upprinnelse i frustration i mötet med andra. Men när de leder till en kränkning eller mobbning så blir konflikten destruk-

Tamara Mascovic förklarar att något i organisationen kanske måste förtydligas. Ett korrigerande samtal med båda parter samtidigt kan också behövas. Om inte det hjälper kan det vara

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Tamara Mascivic förklarar att konflikter uppstår när vi är engagerade.

Ledarskap

läge att koppla in Företagshälsan och ta fram en handlingsplan. – Om såren är så djupa att man inte kan nå försoning kan enda lösningen vara att gå skilda vägar. Chefens roll är att förebygga destruktiva konflikter genom att på ett tidigt stadium fånga upp signaler, vilket det finns metoder för. – Ett tips är att ha så kallade trafikljusmöten några gånger per år, där chefen samlar medarbetarna och låter alla komma till tals om vad som fungerar och inte fungerar. Det ger en signal om vad som pågår bland medarbetarna. Saker som man trodde var tydliga kanske inte alls är det och kan bli en källa till irritation. TYDLIGA RUTINER

Hennes poäng är att det ska finnas tydliga rutiner för hur konflikter fångas upp och tas om hand. – Det stödet måste finnas för chefen. Likaväl som det finns rutiner och policys för annat borde det finnas för konflikter. Chefer får inte vara utlämnade till sig själva när

konflikter ska hanteras, utan sök stöd hos hr, chefskollegor eller någon utanför organisationen. Det kan bli en dyr historia om konflikter inte tas om hand. Om de tillåts att eskalera leder det inte sällan till att någon måste lämna organisationen. – Vid sidan av kostnader för utköp och rekrytering ska en ny person skolas in och bli varm i kläderna. Det sänder också dåliga signaler, både inom och utanför organisationen. UTE PÅ FARLIGT VATTEN

Lite oväntat visar forskning att passiva chefer är farligare för en organisation än destruktiva chefer som använder sig av härskarteknik. – Passivitet och undvikande gör att konflikter blir värre och att risken för mobbning ökar. Gruppen faller sönder och tappar riktning, samtidigt som ohälsan ökar. Ska man känna skam om en konflikt slutar med skilsmässa? – Nej, det är inget att skämmas för? Ofta handlar det om brister i organi-

sationen med otydliga gränsdragningar och roller. Det finns kanske heller inga rutiner för att fånga upp och hantera konflikter. Så det är ingen bra idé att ha nolltolerans för konflikter på en arbetsplats? – Nej då är man ute på farligt vatten. Vi är människor som tänker och tycker olika, och är engagerade. Att hålla tillbaka det ger syrefattiga miljöer som lätt fastnar och inte är innovativa, säger Tamara Mascovic.

Så funkar trafikljusmötet Formulera frågan: vad i arbetsmiljön fungerar mindre bra och vad fungerar bra. Det skulle till exempel kunna gälla distansarbete eller samarbetet med andra avdelningar. Gör en tydlig inledning med mål och syfte. Ha en positiv anda med fokus på förbättringar. Börja gärna att berätta vad som har hänt sedan sist, där man till exempel har gått från rött till gult ljus. Det kan vara en poäng att dela upp gruppen, så att alla kommer till tals. Ge gruppen drygt fem minuter till att formulera signalerna. Arbeta med de frågor som är viktigast nu. Redovisning och hantering av signaler. Om flera har en röd signal i samma fråga kan man jobba vidare med den. Prata i helgrupp om åtgärder för att hitta lösningar på den röda signalen. Om problemet kvarstår handlar det att hitta en acceptans för det.

Var med i utlottningen av Tamara Mascovic bok ”När samarbetet skaver”. Se sid 27.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

EXPERTFRÅGAN Naturvetarnas experter svarar på frågor från medlemmarna

Hjälp, jag ska sätta lön på mina tidigare kollegor Jag går in i en ny roll på jobbet och ska bli chef över mina tidigare kollegor. Måste det vara så att man inte är en i gänget längre, och hur ska ja tänka för att detta ska bli bra?

Relationen till dina tidigare kollegor kommer att förändras. Har ni haft en avslappnad relation innan, och kanske till och med umgåtts privat blir det annorlunda nu. Som chef måste du sätta upp tydliga gränser och undvika att blanda ihop privatliv och arbete på samma sätt som förut. Ett första steg kan vara att ha enskilda samtal med dina tidigare kollegor så att alla blir medvetna om de nya gränserna och förväntningar på varandra. Klargör din nya roll och vad detta innebär för arbetsrelationen. Om någon av dina tidigare kollegor också sökte din tjänst så lyfter du också den frågan. Därmed inte sagt att du ska sätta upp murar kring dina medarbetare. Precis som tidigare ska du vara mån om relationen till dem. Att föreslå en lunch tillsam-

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

”Som chef måste du sätta upp tydliga gränser.” mans kan vara ett sätt att fortsätta bygga relationer, som dock ser lite annorlunda ut än tidigare.

Kom ihåg att det är du som bedömer deras arbetsinsatser och sätter lön, vid sidan av att leda och fördela arbetet och få dem att växa. Det är en rätt stor skillnad mot tidigare. Att påminna dig själv om att du har mycket att lära som chef är ett steg i rätt riktning.

I din iver kanske du tycker att du direkt ska tag i eventuella surdegar som teamet har brottats med. Som chef måste du höja blicken och se till hela organisationen. Balansera teamets intressen med mål och värderingar för helheten. Var

medveten om att du nu har en större insyn i verksamheten vilket kommer att påverka ditt agerande.

Sök gärna nya bollplank utanför din tidigare arbetsgrupp. Eftersom du inte längre kan diskutera alla arbetsrelaterade frågor med dem, behöver du hitta andra som kan erbjuda råd och perspektiv. Detta hjälper dig att utvecklas som ledare och fatta välgrundade beslut.

Johan Åkesson, chefsrådgivare på Naturvetarnas samarbetspartner Verto AB

GÄSTKRÖNIKAN

Vad gör en arbetsgivare attraktiv? För snart tre år sedan satte vi på FOI fyra långsiktiga mål med sikte på 2025. Ett av målen handlade om vilken typ av arbetsgivare och arbetsplats vi vill vara. Vi sade till oss själva att vi ska sträva efter att vara en av de mest attraktiva statliga arbetsgivarna. För mig som högste ansvarige för myndigheten är ambitionen en utmaning men samtidigt en självklarhet: vad skulle hända med oss om vi bara nöjde oss med att vara en av de statliga arbetsgivarna?

Jens Mattsson, generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Är du statsanställd kommer du inte vara löneledande men det finns många andra fördelar. Ännu viktigare är att du får vara med att förstå, förklara och till sist även förändra världen till en bättre plats, detta i en tid när världsordningen delvis ersatts av oordning. Du kommer att vara en del av det som utgör demokratins ryggrad i Sverige och verka för den enskilda människans frihet och värdighet.

I en organisation som bland annat bygger sin existens på trovärdighet, skickligheten att mäta olika svåra fenomen och i detalj simulera komplicerade förlopp, blir den typen av processmål extra intressant. Det finns bland alla våra många naturvetare och tekniker en vilja att kunna mäta även det mer abstrakta. Hur mäter man ”en av de mest attraktiva”? För mig är det viktigast att den typen av mål kan väcka delaktighet, ansvar och engagemang hos dem som jobbar hos oss. Vi är trots allt varandras arbetsmiljö och de flesta vill hellre jobba på en arbetsplats som är attraktiv än motsatsen. Döm om vår förvåning när vi förra året nåddes av beskedet att vi i Naturvetarbarometern utnämnts till den mest attraktiva arbetsgivaren inom IT och tech. Jag tror inte vi är bäst på någonting som arbetsgivare, men bra på många områden. Däremot vet vi från olika utvärderingar att delar av den forskning som vi bedriver är världsledande. För mig som högste chef var beskedet från Naturvetarna ett kvitto på att våra ansträngningar som arbetsgivare lönar sig. Sedan hände det igen. Även i årets undersökning ges vi det mer än hedervärda omdömet som den mest attraktiva arbetsgivaren.

N A T U R V E T A R E N 4 / 2023

Bilden

Därför måste tjockoljan bort Tre gånger går Marco Polo på grund i Pukaviken i Blekinge skärgård. Av allt att döma har fartygets gps slutat att fungera. Redan vid första grundstötningen får skrovet stora skador och tjockolja läcker ut. Fartyget hinner fortsätta ungefär sex kilometer innan nästa grundstötning. Kort därefter går fartyget helt på grund och fastnar innan det bogseras till land. Foto: Johan Nilsson/TT

Lekplatser slås ut

Miljögifter som sprids Tjockoljan innehåller stora mängder miljögifter, som tungmetaller och polyaromatiska kolväten, PAH. De påverkar ekosystemen både på kort och lång sikt, och kan lagras i sedimenten på botten. Oljan följer också strömmarna och kan ställa till med negativa överraskningar på andra håll i framtiden.

Oljan lägger sig som ett täcke på botten i de grunda havsvikarna och kan påverka lekplatser för strömmingen, som lägger sin rom på stenar och alger. Andra organismer som plankton och ryggradslösa bottendjur påverkas, liksom ängar av ålgräs som brukar beskrivas som barnkammare för andra arter.

”De långsiktiga effekterna av miljögifterna kan vara ett större hot mot ekosystemen i havet. Det är ännu en anledning till att få bort så mycket olja som möjligt.” Maria Granberg, forskare på Svenska Miljöinstitutet, IVL

Eldrift på gång Förhoppningsvis kan den här typen av utsläpp undvikas i framtiden när tjockoljan fasas ut. Nya tekniker som eldrift är under utveckling och har sjösatts på flera håll. Den kan kombineras med vindkraft som man drar nytta av genom olika lösningar med segel. Utsläppen i Pukaviken klassas som en av de värsta i Sverige någonsin.

Tvättas rena 150 000 liter tjockolja har läckt ut i den känsliga skärgårdsmiljön. Bilder på svartfärgade fåglar och stränder som har kletats ner med olja är de synliga effekterna. Fåglar tas om hand och stränder tvättas rena av frivilliga och andra som gör hjälteinsatser. Man uppskattar att runt en tredjedel – 50 kubikmeter – har tagits upp. Det mest effektiva är att få upp oljan innan den når land.

Vi gratulerar

Hållbarhet i topp när naturvetare väljer arbetsgivare

NATURVETAR BAROMETERN

Nu står det klart – efter vår undersökning Naturvetarbarometern blir Länsstyrelsen den som attraherar flest med sitt hållbarhetsarbete. Trygghet och god företagskultur står även högt på listan. För andra året i rad har vi frågat våra medlemmar vad som gör en arbetsgivare attraktiv, men även klassat vilka företag och organisationer de helst vill arbeta hos. Nära 6 000 medlemmar och studenter har svarat och i topp hittar vi Länsstyrelsen. Vi är så glada och stolta för utmärkelsen! Säger Johanna Lindgren, miljödirektör på Länsstyrelsen. Att Länsstyrelsen arbetar brett med naturfrågor är en stor bidragande faktor till att Naturvetarnas medlemmar utsett dem till Sveriges mest hållbara arbetsgivare. De leder arbetet både för ekologisk och social hållbarhet med fokus på hela miljöområdet där till exempel miljöprövning, tillsyn och skydd av värdefull natur ingår. Inom social hållbarhet driver vi brottsförebyggande arbete bland annat inom avfallsbrottslighet. Där naturvetare är en stor del. Det är typiskt för arbete på Länsstyrelsen att man krokar arm och arbetar inom flera kompetensområden, säger Johanna Lindgren.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Johanna Lindgren

Grattis till Utmärkselsen ”den mest attraktiva och hållbara arbetsgivaren för naturvetare”. Så känns det: Roligt att vara en uppskattad arbetsplats där vårt miljöarbete uppmärksammas. Så gick uttagningen till: Naturvetarna har frågat sina medlemmar var de helst vill arbeta och vad de anser viktigt hos en arbetsgivare. Trygghet, god företagskultur och framför allt hållbarhetsarbete listas högt som attraktivt. Priset delas ut av: Naturvetarna – genom en undersökning vi kallas Naturvetarbarometern.

”Vi är så glada och stolta för utmärkelsen!” Att arbeta överskridande gör att det finns utvecklingsmöjligheter, menar hon. Här har vi tryggt samspel i våra team där vi hjälper och stöttar så vi utvecklas och når resultat tillsammans. Som anställd på Länsstyrelsen arbetar du för en hållbar samhällsutveckling och är en del av ett större sammanhang, och vad du än arbetar med för tillfället så har du ett viktigt uppdrag. För att locka en yngre målgrupp till Länsstyrelsen har de nyligen startat upp ett samarbete med Stockholms universitet som ett led att hitta rätt kompetenser inom miljö. Redan idag är arbetsmarknaden mycket god för naturvetare som till exempel miljöhandläggare och i framtiden behövs fler kopplat till grön omställning. Naturresurser är grunden till välfärd så vi måste se till att ha kunskapen om att använda dem på rätt sätt, säger Johanna Lindgren. ELLINOR MOLIN

MEDLEMSNYTT Här hittar du nyheter som gäller ditt medlemskap i Naturvetarna

Kollektivavtal värda att strejka för Strejkvarslen mot Klarna och Tesla har lyft fram kollektivavtalen och fackens stridsåtgärder för dessa i rampljuset. Det är bra. Även Naturvetarna varslade om strejk för våra medlemmar på Klarna som en sympatiåtgärd med Sveriges Ingenjörer, men där blev parterna överens om ett avtal och varslen drogs tillbaka. Det var också bra. Samtidigt illustrerar Klarna-varslen behovet av bättre facklig samordning när det kommer till konfliktåtgärder. Naturvetarna behöver se om sitt hus så att vi har kunskap, processer och resurser på plats, ifall det skulle behövas igen. Naturvetarna har nyss haft förbundsråd, vilket hålls alla år då det inte är kongress. Styrelsen presenterade idéer till kommande propositioner kring förbundets mål och stadgeförändringar som ska läggas fram på kongressen nästa år. Till kongressen har alla

Patriq Fagerstedt, förbundsordförande

vi bedriva en egen hållbar verksamhet men störst effekt når vi nog genom att ge er medlemmar stöd och förutsättningar att göra ert jobb på bästa sätt. Det är ju ni som är experterna!

medlemmar möjlighet att nominera sig själv, eller annan medlem, som kandidat till att vara med och besluta om vad Naturvetarna ska fokusera på de kommande tre åren. Ta chansen att påverka genom att nominera, rösta på kandidater eller skicka in en motion. Att stärka den inre demokratin genom att få er medlemmar mer engagerade och involverade i kongressen kommer bli en prioriterad fråga för styrelsen nästa år. Grön omställning och hållbarhet är på allas läppar. Hur kan vi som fackförbund bidra? Självklart skall

Vi kommer förstås att fortsätta lyfta behovet av naturvetenskaplig kompetens och utbildning inom alla samhällssektorer. I det ligger att peka på behovet av bättre villkor och lön för att locka fler att välja att läsa matematik och naturvetenskap. Men vi ska också försöka utveckla kollektivavtalen så att företag och myndigheter tillsammans med våra medlemmar kan bedriva sin verksamhet på ett mer hållbart sätt. Jag är säker på att ni hittat spännande lösningar lokalt som vi kan hjälpa till att sprida till fler arbetsplatser.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Medlemsnytt

Det här vill Naturvetarna med forskningen Naturvetarna har gjort sitt inspel inför forskningsproppen 2024, med mål att uppnå excellens, internationalisering och innovation, som är regeringens ledord för forskningspolitiken. I en tid som präglas av vilseledande information, konspirationsteorier och brist på källkritik är det särskilt viktigt att politiska beslut grundas på fakta och kunskap. Vi måste värna den akademiska friheten och låta experterna vara experter. För en naturvetenskaplig forskning i världsklass vill vi på Naturvetarna att regeringen: • Ökar anslagen till kvalitativ naturvetenskaplig forskning för att driva omställningen till ett hållbart, resilient samhälle. • Ger stabil, långsiktig finansiering till lärosäten och forskningsinfrastruktur som främjar kontinuitet och utveckling. • Säkrar återväxten av forskare genom stärkt utbildning, trygga anställningar och fler karriärvägar.

Naturvetaren vinner pris Den här tidningen tog hem silver i årets upplaga av Publishingpriset, i klassen medlemstidningar bransch. ”Hedrande och roligt att bli uppmärksammad på det sättet”, säger chefredaktör Palle Liljebäck. Naturvetarens mix av korta och långa texter, med olika illustrativa och lekfulla grepp uppskattades av juryn. – Kom ihåg att detta är ett lagarbete, där jag särskilt vill lyfta vår AD Katarina Bengtsson, som får text och bild att samspela i ett fint flöde genom hela tidningen. I den hårda konkurrensen, där fem tidningar var nominerade till priset, drog tidningen Akademikern det längsta strået. Den görs av en byrå och ges ut av Akademikerförbundet SSR. – Naturvetaren gör vi inhouse av våra egna journalister och vår egen AD. Det ger silvret lite extra glans, säger Palle Liljebäck, som nu ligger i startgroparna för att gå hela vägen nästa år. Prisutdelningen ägde rum på Berns i Stockholm den 8 november, med Jesper Rönndahl som konferencier och intervjuare av pristagarna.

• Verkar för att fler utländska forskare söker sig till Sverige och vill stanna.

När startar specialistutbildningen för sjukhusfysiker? Enligt ett EU-direktiv krävs specialistutbildade sjukhusfysiker för att säkerställa patientsäkerheten och leva upp till lagkraven.. – Men Sverige saknar fortfarande en sådan utbildning vilket gör att sjukhusfysiker inte kan ansöka om bevis på specialistkompetens från Socialstyrelsen, säger Marie-Louise Aurumskjöld, ordförande för Svenska sjukhusfysikerförbundet. Socialstyrelsen presenterade 2020 förslag på hur en vidareutbildning för sjukhusfysiker skulle kunna utformas. Men regeringens beslut dröjer. Naturvetarna och Svenska sjukhusfysikerförbundet har länge drivit frågan och riktar sig nu direkt till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i ett brev för att få besked. – Våra medlemmar har väntat länge nog och det nuvarande läget påverkar tillgången på kompetens, och därmed också patientsäkerheten, säger Marita Teräs, utredare på Naturvetarna.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Festligt när Naturvetaren mottog silverpengen på årets upplaga av Publishingpriset. Vår AD Katarina Bengtsson och chefredaktör Palle Liljebäck i vimlet.

De fick behålla förmånen med den nya ägaren Tack vare kollektivavtal och att personalen stod samman i en akademikerförening fick de behålla flextidsavtalet när verksamheten övergick till en ny ägare. Nu kan de fortsätta att flexa på morgnar och kvällar. När en verksamhet inom hälsa och sjukvård skulle övergå till en ny ägare kom medarbetarna i kläm. En av dem var dietisten Annika, som tyckte att villkoren blev sämre än tidigare. Även om man gick på samma centrala kollektivavtal fanns det skillnader i det lokala kollektivavtalet hos den nya ägaren – Vi hade ett förmånligt flextidsavtal som innebar att man kunde använda inarbetad tid för att till exempel kunna utnyttja en strålande vinterdag till en skidtur. Vi hade också möjlighet att flexa på morgonen och eftermiddagen, säger Annika som sitter i styrelsen för akademikerföreningen på arbetsplatsen. MÅR BÄTTRE PÅ JOBBET Hon förklarar att det bidrog till ett hållbart arbetsliv, med bättre balans mellan arbete och fritid. – Tack vare att vi hade en Akademikerförening hade vi möjlighet att förhandla direkt med arbetsgivaren om flextiden, säger Annika som är tacksam för det stöd de fick från Naturvetarna. Den nya arbetsgivaren satte sig först på tvären och menade att det lokala kollektivavtal som fanns på arbetsplatsen skulle gälla. – Men vi gav oss inte och hänvisade till att medarbetare skulle lämna om den förmånen försvann. säger Annika.

BLIR MER ATTRAKTIVA

Efter rätt tuffa förhandlingar gav arbetsgivaren med sig och tillät att alla som kom över till den nya arbetsgivaren fick behålla flextidsavtalet. – Vi från akademikerföreningen menade att något annat vore olyckligt eftersom avtalet fungerade för vår verksamhet. – Det här visar styrkan med kollektivavtal och att ha en akademikerförening. Nöjda medarbetare är värt mycket, säger Annika som väljer att vara anonym.

Omöjligt att få igenom utan akademikerförening En förutsättning för att medarbetarna ska få inflytande i den här typen av frågor är att det finns ett kollektivavtal och en facklig motpart, som i det här fallet en akademikerförening, på arbetsplatsen. Hade det inte funnits hade det förmånliga flextidavtalet gått förlorat.

PALLE LILJEBÄCK

N AT U RV E TA R E N

4 / 2023

Naturvetare i historien

Barbara McClintock

– Kvinnan som förändrade vetenskapen Normbrytare är milt sagt när man ska beskriva vår huvudperson. Hon gjorde upptäckter som var så före sin tid att andra vetenskapsmän ignorerade henne i mer än ett decennium. Trots det så slutade hon aldrig tro på bevisen under sitt mikroskop. Den 16 juni 1902 föddes vår hvudperson. För att minska familjens ekonomiska börda fick Barbara bo hos sin moster från tre års ålder. Men 1908 flyttar hon tillsammans med sin familj till New York och började studera på Erasmus Hall High School. EN LIVSLÅNG KÄRLEK

Det var i New York naturvetenskapen tog plats i hennes liv och en livslång kärlek till forskningen inledes. En kärlekshistoria som tog henne till Cornell University´s College of Agriculture. Trots lovord från hennes lärare satte sig hennes mor strängt emot hennes vilja att studera. I hennes ögon var kvinnor som studerade vid universitet udda varelser som förblev ogifta. Men hennes far tyckte tvärtom så sjutton år gammal tog Barbara sitt första kliv in genom dörrarna på Cornell. Där fann hon en kurs som kom till att förändra allt, inte bara för Barbaras liv, utan också för hur vi ser på genetik idag.

MAJS I MIKROSKOPET

1923 tar hon kandidatexamen i botanik och bestämmer sig för att forska om växter. Fyra år senare disputerar hon som fil.dr. i botanik vid Cornell University. Genom sin forskning blev hon ledande inom den nya cytogenetiken, där mikroskop användes i studier av innehållet i cellen, speciellt kromosomerna. Innan dess handlade genetik om att studera det man kunde se med blotta ögat. Där utvecklar hon metoder för att förklara hur genetisk variation uppstår. REVOLUTIONERADE UPPTÄCKTER

34 år gammal undersöker Barbara effekten av strålning på majsens cytogenetik. Hon upptäcker att kromosomer kan gå sönder och sedan läka sig själva, en process som ofta leder till mutationer där nya celler har ett annat antal kromosomer än cellen som producerade dem. Den här typen av instabilitet är vanlig i cancer och hennes fynd är en viktig del i forskningen kring sjukdomen än idag.

”If you know you are on the right track, if you have this inner knowledge, then nobody can turn you off… no matter what they say.” 1948 gör Barbara sin största upptäckt hittills, transposonen, vilket hon utnyttjade till att visa hur generna påverkar fysiska egenskaper. Hon utvecklade teorier för hur gener kan stängas av och sättas på mellan olika generationer hos majsplantan. Teorin var att gener är fixerade i kromosomen, varje generation ärver exakt samma kromosomer som generationen innan, om inte en större mutation inträffar. Barbaras forskning motbevisade detta vilket var revolutionerande! NOBELPRIS MOT ALLA ODDS

Medveten om att hennes upptäckt gick emot tidens teorier publicerade hon sin upptäckt.

Men responsen var mer än dålig och Barbara blev rejält nedtagen då detta var hennes viktigaste arbete någonsin. Ignoransen gjorde henne så deprimerad att hon slutade publicera ny forskning. 1961 läser Barbara om två hyllade fransmäns forskning som kommit fram till nästintill samma sak som hon själv presenterat tio år tidigare. Efter kontakt med fransmännen fick hon äntligen det erkännande hon förtjänade. I maj 1970 blev hon den första kvinna att tilldelas National Medal of Science. 1983, 81 år gammal, blev hon den första kvinna att tilldelas ett nobelpris ensam. FORSKNINGEN VAR HENNES LIV

Officiellt gick Barbara i pension 1967 men hon fortsatte fram tills sin död att forska och föreläsa. Den 2 september 1992 tog hon sitt sista andetag 90 år gammal. Hennes långa karriär inom cytogenetik hade presenterat upptäckt efter upptäckt. Men hennes ”hoppande gener” är det hon är mest ihågkommen för och som fortfarande ligger till grund för att förstå genetik, både inom medicin och evolutionsbiologi. NIKITA ZEILOTH

< Barbara i sitt laboratirium 1947.

BARBARA MCCLINTOCK Född: 16 juni 1902 Död: 2 september 1992 Sysselsättning: Cytogenetiker Civilstatus: Ogift KÄLLOR: HJÄLTINNOR.SE, WIKIPEDIA, NOBELPRIZE.ORG

ANNONS

Guldläge för jobb inom hälsa och miljö Här lyfter vi professionsföreningen Miljö och Hälsa, som jobbar för högre löner och fler karriärvägar för de som arbetar med naturvård, miljö, livsmedel och hälsoskydd. Mål: Att skapa karriärvägar, synliggöra värdet av medlemmars arbete och höja statusen. Utmaning: Bristen på inspektörer kan leda till urholkning av kompetenskraven, vilket riskerar att sänka lönenivåerna och yrkets status med sämre arbetsmiljö som följd. Det bekräftas av en färsk undersökning som Hälsa och Miljö har gjort. Antal medlemmar: Fler än 700.

snabba Björn Jensen, miljö- och hälsoskyddsinspektör och ordförande i Hälsa och Miljö

1. Bäst med jobbet? Att kunna påverka i dialog med invånarna, näringsidkare, länsstyrelser och domstolar med fler. Bra mix mellan kontor och fält. Lagarbete som präglas av prestigelöshet och skön stämning.

2. Hur är arbetsmarknaden?

Hot och våld: Vi ser allvarligt på den hotbild som finns på olika håll i landet, vilket vi har lyft i debattartiklar.

Det är ett bristyrke nu och i framtiden. Kommunerna har svårt att rekrytera kompetent personal, vilket också vår undersökning visar.

Säkerheten:

3. Vad tjänar man?

2. Ta med sig larm.

1. Vara två inspektörer.

Det varierar mycket över landet. En ganska normal lön är mellan 36 000 och 40 000 kronor per månad.

3. Ta in extern utbildning kring hot och våld.

4. Kan man göra karriär?

Dialog med politiker:

Ja, antingen som specialist eller att jobba inom olika tillsynsområden. Några blir också chefer.

5. Varför behövs Hälsa och Miljö? Med många medlemmar kan vi stärka och lyfta professionerna inom inspektörs-, miljö- och hållbarhetsroller. Detta bland annat för att kunna bedriva ett effektivt arbete och främja en hållbar samhällsutveckling.

Björn om:

N AT U RV E TA R E N

4 / 2022

Det förekommer att politiker försöker blanda sig i. Det behövs ett stort mod både hos inspektörer och inte minst ledningen att hålla sig till de lagar och regler som finns.

KALENDER Här får du koll på våra aktiviteter. Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender, där vi uppdaterar fortlöpande.

WEBBINARIUM:

SÅ LANDAR DU JOBBET

Vägen till ett lyckat lönesamtal

I februari och mars kör vi en serie webbinarier med fokus på att söka jobb, från att LinkedIn-coachning och att skriva ansökan med cv till intervjuträning.

K A R R I Ä RVÄ X L A M I T T I LIVET

När: Under våren. Kolla våra kanaler.

Har du tänkt på att sadla om och göra något helt annat, eller bara byta bransch där du får nytta av din kompetens och dina erfarenheter? Då är det här ett seminarium för dig. Det äger rum under Akademikerveckan med möjlighet att bjuda in kollegor som ännu inte är medlemmar. När: Vecka 6. Håll utkik i våra kanaler. Var: Digitalt.

S Å B L I R D U P E R S O N L I GT HÅLLBAR Den här föreläsningen vänder sig till studenter som blir alltmer stressade av tentor och att hinna med allt man vill göra under studietiden. Här får du verktygen som gör att du fixar plugget och hinner med nätverkandet utan att gå på knäna. När: 28 februari klockan 12-13. Var: Digitalt.

NÄR SKA DU HA SEMESTER? Lagom till att folk börjar prata och boka in semester har vi ett event om det. Vi tar upp aktuella frågor, allt från om man får ta ut semester när man vill och om den får vara sammanhängande. Ännu en het fråga är semesterväxling, att byta ledighet mot lön, där vi klargör vad som gäller. När: Under våren. Läs i våra nyhetsbrev och andra kanaler.

A L LT O M P E N S I O N E R Vi går igen löneprocessen från ax till limpa, där du får bästa tipsen för att höja din lön. Tänk mer vilket värde du tillför arbetsgivaren och dina prestationer än att höjda räntor gör att huslånet har blivit dyrare.

O C H F Ö R S Ä K R I N G A R PÅ JOBBET

När: 2 februari, klockan 12-13 Var: Digitalt.

Maxa din pension. Vid två olika tillfällen erbjuder vi föreläsningar om ITP1 och ITP2. Du får också chans att lära dig mer om de kollektivavtalade försäkringarna, som man inte vill vara utan om något oväntat skulle hända. När: Mars. Håll utkik i våra kanaler.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2022

Na-krysset SÅN ARKAD- 1700KAN VA SPEL MED TALSMEDLEM MAN STIL I COSA NOSTRA SLEMELLER HINNEYAKUZA UTVÄXT OFTA I LÅDA PÅ BORDET

CHARTRAS LANTAN

KANSKE HAR GRUS I VRÅN?

BUSKAGE

TILLHÖR GRUPP NUMMER? TOFFELI ITAHJÄLTE, PÅ PÅ KING- TUMMEN LIENSK UPP PAPPRET STONBIL PANNA

S/Y GLÄDJEN-LENA

BOS TAURUS FLÄTA

MAJSBRÖDSMUMS

BRUTEN ONDSKEFULLA REGINALD KENNETH NEON DWIGHT

AVSKILJA HÄTSK EN HERNGREN

MJÖLKERSKOR

SIRLIG

SLOCKNA FÖRSTUTRAPP

TURKISK NATIONALDRYCK

STAD I NYLAND ASK

KAN DU VA RÖRANDE

BOLETALESSVAMP POCKER

FÖRBRÄNNINGSREST

VULKAN TACKAS DET FÖR

FINELL SOM FJORTIS

GRUNDÄMNE UPPHÄVA

SAKNAR BESTÄMD VOLYM STAT VID BUKT FIL. KAND.

ARGON

UTGÖR VÅR ATMOSFÄR

STUDENT- FORT- DE KAN VARA PLURISAMMAN- FARANDE POTENTA , SOM YAMANAKA VISADE 2006 SLUTNING UDDE SAMLAR BLAD

ALIAS

I PUNG FÖR KUNG?

FÄRSKA

GRÖNVALL VÄXEL I VAUXHALL FÖSA

TALAR VÄL SVÅRBEGRIPLIGA EXPERTER?

AKTIONSENHETERNA

SPETSBERGOMRÅDE

TRENDIG

KLAGAN PÄLSMONSTER RINNLJUD EXTREMITETEN

JÄMNA MED MARKEN VÄNDA BLAD NAGEL

JAGET KELTER

KISEL OROAR SIG I ONÖDAN FALLER OFTA OFFER FÖR NILKROKODIL FLANKANFALLARE HAR HUVET PÅ SKAFT

GOJA TACKJÄRNSHYTTA VULKAN MED MAUNA OMEDVETET

Konstruktör: lena-holmlund.com

Vinnare

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Murielle Ålund i Uppsala.

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut presentkort på böcker. Senast den 5 januari vill vi ha din lösning. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

N AT U RV E TA R E N

4 / 2022

LEMURKRYSS 2023

Frida tar Naturvetarna in i framtiden 1. Hur känns det?

– Jätteroligt, det finns en stor potential i Naturvetarna, som organisation, men framför allt hos de medlemmar som förbundet företrädet. Jag kan inte tänka mig en bättre grupp att arbeta för. 2. Vilka utmaningar ser du?

– Att få fler unga att plugga naturvetenskap och matematik. De kommer att behövas för att möta behoven inom allt från hälso- och sjukvården till grön omställning. Lika viktigt är att tydliggöra vad naturvetare kan bidra med för att de ska värderas och få positioner i relation till sin kompetens. AI och inte minst pandemin har omprövat vårt sätt att arbeta och vad vi upplever som goda villkor. Det nya flexibla arbetslivet ställer till exempel nya krav. 3. Vad vill du med Naturvetarna?

– Med ena benet i den fackliga världen och det andra i professionen ska vi ge bästa service till medlemmarna. Lika viktigt är att i kollektivavtalen jobba för att både behålla och skapa nya goda villkor, anpassade för dagens arbetsmarknad. Jag vill också att Naturvetarna blir det självklara facket för alla naturvetare. Det gör oss starkare på arbetsplatserna och i vårt påverkansarbete. 4. Är du beredd att strejka för kollektivavtalet?

– Ja. Kollektivavtalen är en smart konstruktion som skräddarsys för olika branscher och arbetsplatser. Det gynnar både medarbetare och verksamheter. Dessutom garanterar de inflytande och att villkor bestäms i samförstånd mellan parterna. Den svenska modellen har gynnat Sverige. Vi har en stabil arbetsmarknad med god ekonomisk tillväxt och hör till de mest innovativa länderna i världen. 5. Varför borde naturvetare ha högre lön än de som började jobba direkt efter gymnasiet?

– Naturvetare arbetar ofta med forskning, utveckling och annat som skapar värde. Det måste speglas i lönekuvertet. Det är galet att två av fem akademiska professioner har lägre livslön än de som började jobba direkt efter gymnasiet. Arbetsmarknaden skriker efter naturvetare och vi har politikerna på vår sida för att få fler att studera naturvetenskap och matematik. 6. Hur skulle världen se ut utan naturvetare?

- Vi skulle vara kvar på medeltiden med åderlåtning, vidskeplighet och ond bråd död. I dagens samhälle skulle det innebära en katastrof för vår planet. Naturvetare behövs för att analysera, utveckla och kvalitetssäkra hur vi brukar och förbrukar våra planetära resurser.

FOTO: SWEDEN BIO

Frida Lawenius har landat jobbet som förbundsdirektör för Naturvetarna. Redan nu är hon varm i kläderna efter en period som tf i den rollen. Vi ställde sex frågor till henne om vad hon vill med Naturvetarna framåt.

Frida Lawenius Utbildning: Massor av högskolepoäng i samhällsvetenskapliga ämnen och examen i ekonomisk historia, utbildningar i ledarskap, strategiarbete och arbetsmiljö. Familj: Sambo, två barn och två hundar. Kopplar av med: Segla i skärgården. Kommer närmast från: tf vd på SwedenBio och innan des samhällspolitisk chef på Naturvetarna

3 snabba: tumme upp eller tumme ner

1. Lönegolv för utomeuropeisk arbetskraft i Sverige.

2. Sifferlösa löneavtal - utan centralt satt siffra.

3. Samverkan - en lokal överenskommelse om att komma överens med facket

Antingen eller: Springa i skogen - ligga på badstranden Sommarbad - vinterbad Motorbåt - segelbåt

PALLE LILJEBÄCK

N A T U R V E T A R E N 4 / 2023

POSTTIDNING B Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka www.naturvetarna.se

Behövs marinbiologer, forensiker och mögelexperter i framtiden? Då kan du behöva göra en insats. Bli lärare och led in i framtiden! Säkra framtiden på