LÄRA Stockholm #3/2023

Nr 3 2023

CIRKELMODELL KAN STÖTTA I ALLA ÄMNEN ”Jag lämnade hela mitt gamla liv i Ukraina” HUR SKA DET GÅ MED AI I SKOLAN?

RICKARD FORS

Kär i matematik

Har du hört?

Nytt avsnitt med lärarstudenter, en skol­ sköterska och vår nye grundskoledirektör.

Skolpodden i Stockholm Röster från skolan

Aktuellt skolprat med lärare, skolledare och elever från Stockholms stads skolor. Lärar­panelen tar sig an ett nytt ämne i varje avsnitt och en ny spännande gäst berättar om sin skoltid.

Du hittar Skolpodden i Stockholm där poddar finns.

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 3 2023 Åtta gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll Skolbibblan – ett rum att växa i .................................... 4 Gränslöst lärorikt utbyte ............................................... 10 Han är kär i matematiken ............................................. 11 ”Vänsterhandslivet en prövning” ............................... 12 Vad innebär AI för skolan? ........................................... 13 Fem medarbetare svarar om AI ................................. 17 Här får skönlitteraturen ta plats ................................ 18 Högt i tak med andraspråk ....................................... 20 Hallå där, Björn Fridlund ............................................... 21

18

På Ålstensskolan använder Jessica Fidani Kemmler skönlitteraturen till att gå på djupet. Här får eleverna lämna sina ekologiska handavtryck på tavlans jordglob.

Hur kan varje människa lämna ett mindre fotavtryck och ett större handavtryck?

32

”Min högsta önskan nu är att få stanna i Sverige, gå på universitetet och utbilda mig till tolk. Det är här jag vill bygga mitt nya liv.”

En stor dag för eleverna .............................................. 22 Här går framtidens finsnickare ................................. 24 Modellen stöttar i alla ämnen ................................... 28 ”Alla kan nå sin fulla potential” ................................ 30 Tävling: vinn biobesök för två ..................................... 31 Hon lämnade allt i Ukraina ........................................ 32 Jakt och fiske i nya barnböcker ................................ 34

22

Bara i LÄRA: Livets hårda skola ................................. 35

ÄRA ges ut av utbildnings­för­­valt­ L ningen i Stockholms stad och ­kommer med fyra nummer per år.

ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­gen, Box 22049, 104 22 Stockholm BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 073-834 08 10, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se ANSVARIG UTGIVARE Sofia Oliv FORMGIVNING, PRODUKTION Miltton.se TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2023 UPPLAGA 17 400 exemplar

LÄRA DIGITALT pedagog.­stockholm/lara KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta ­info.­utbildning@edu.stockholm.se ISSN 1654-7330 OMSLAG Matematiklärare Rickard Fors, Södra Latins gymnasium, fotograferad av Ulrica Zwenger

28

PROFILEN Astrid Falk

4

Nr 3 2023

Astrid Falk PROFILEN

Biruk Sahle (till vänster), Roy Thorén och Hjalmar Ojanne i klass 1C får hjälp att välja böcker. ”Jag brukar föreslå att de ska sätta sig och provläsa innan de lånar”, säger Astrid Falk.

att växa i Nr 3 2023

5

PROFILEN Astrid Falk

Biruk Sahle i 1C har hittat en bok som han vill läsa.

Till vänster klasskamraten Konstantinos Mavroeidis Calles.

6

Nr 3 2023

Astrid Falk PROFILEN

På Bandhagens skola har eleverna blivit både kompetenta biblioteksbesökare och ivriga läsare – tack vare Astrid Falk.

– Det är eleverna som är den stora glädjen med det här jobbet. Deras glädje smittar av sig och har blivit en av mina starkaste drivkrafter.

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

rick klockan elva öppnar skolbibliotekarie Astrid Falk dörren till skolbiblioteket och dagens drop-in-tid. Några pojkar i klass 1C tågar målmedvetet in med var sin trave böcker i famnen. Hon sätter sig vid lånedatorerna för att hjälpa till, men det behövs knappt. Världsvant blippar eleverna sina böcker och stegar fram till rätt hylla för att ställa tillbaka dem.

Under sina snart åtta år på Bandhagens skola har Astrid Falk byggt upp ett biblioteksrum och en verksamhet som bidrar till att göra eleverna till kompetenta biblioteksbesökare och ivriga läsare. Hon lär eleverna redan från förskoleklass att välja, reservera, låna, återlämna och ställa tillbaka böcker på rätt hylla.

Roy Thorén i klass 1C lämnar tillbaka tre böcker, bland annat första delen i serien Norrsken av Malin Falch. Han får hjälp att kolla om nästa bok i serien finns inne, men den är utlånad.

– Den går att läsa på Polylino, säger Astrid Falk.

– Jag vill läsa pappersboken!

– Då ställer jag dig i kö.

Astrid Falk förklarar att det finns två syften med att eleverna sköter lånen själva.

– Det ena är självklart pedagogiskt. De tränar på saker som att läsa instruktioner på skärm, använda datorer, alfabetisk ordning och logik. Dessutom hittar man böcker man vill läsa när man ställer tillbaka böcker i hyllorna.

Det andra syftet handlar om att Astrid Falk behöver hantera sitt eget uppdrags begränsningar.

– Jag arbetar 100 procent men hinner ändå inte med. Därför måste jag få alla på skolan, både elever och personal, att ta ansvar för böckerna. Då kan jag lägga tid på lektioner och läsprojekt.

Under regelbundna besök med klassen får eleverna lära sig hur biblioteket fungerar.

Nr 3 2023

– När förskoleklassen kommer får de först bara låna bilderböcker. Det är ett väldigt enkelt system.

Om det är ett A på boken ska de hitta en låda med ett A och lägga boken med framsidan framåt. Sedan introducerar jag börja-läsa-hyllan.

För de yngsta är biblioteksrummet avdelat med en

gardin, så att de inte ska lockas bort till hyllorna med för svåra böcker. Börja-läsa-böckerna står vid entrén och är märkta med två blå prickar på ryggen. Eleverna kan träna på att ställa dem åt rätt håll utan att behöva tänka på bokstavsordning, som kommer i takt med ökad svårighetsgrad på hyllorna.

– Förut visade jag hela biblioteket när de kom hit första gången, men det här är ett rum man ska växa i. När förskoleklassen kommer har jag dragit för gardinen, sedan öppnas rummet sakta men säkert upp likt den romanska kyrka Tomas Tranströmer diktade om. Jag gör det med lite dramatik. Det ska vara spännande att upptäcka något nytt, säger Astrid Falk.

Begränsningar kan fungera läsfrämjande. Astrid Falk har lagt mycket tid på att gallra och skapa en luftigare möblering. Tidigare sökte sig elever gärna till hyllor för de äldre eleverna eftersom det verkade mer intressant.

– Nu lotsar rummet eleverna rätt. Det här har fått stor betydelse för läsutvecklingen. Förut var det mycket fellån, men det har minskat.

Förutsättningen för att systemet ska fungera är att alla böcker och hyllor är märkta. Det tar tid. När bilderböckerna skulle märkas fyllde Astrid Falk en vagn i veckan och fick hjälp av kollegerna att märka böckerna i fikarummet.

– Bibliotekarier är bra på att se potentialen i systemet. Vi vet att det är värt att lägga tid på att märka böcker. När jobbet väl är gjort sköter det sig självt. ► 7

PROFILEN Astrid Falk

De storläsande pojkarna i årskurs 1 är ett nytt fenomen. De kommer ofta till biblioteket.

Astrid Falk var ingen storläsare som barn. Hon växte upp i Järfälla och var ”mer en sporttjej än en pluggtjej”. Ändå har böckerna och biblioteken alltid funnits där. Hon minns ett besök på Stockholms stadsbibliotek med pappa Bosse i sexårsåldern.

– Vi kom in i rotundan och han visste exakt vart han skulle gå. Jag var så imponerad av att han kunde hitta rätt bland böcker och balkonger. Det gjorde ett starkt intryck på mig.

Ett annat minne är från högstadiet. Klassen var på utflykt och passerade Humlegården, när SO-läraren tog med dem in på Kungliga biblioteket.

– Vi måste ha gått in i den inre forskarläsesalen, för jag minns att vi stod på en balkong och tittade ner, såg på de gröna bibliotekslamporna. Där fick jag erfara det magiska som kan uppstå när många människor sitter och läser koncentrerat. Jag minns rummet som nästan heligt.

Efter tvåårig social linje på Tensta gymnasium fick Astrid Falk praktik och så småningom ett vikariat på Läsesalongen i Kulturhuset. Arbetet varvades med resor och studier på komvux. Plötsligt kom ett erbjudande från Sundbybergs stadsbibliotek.

– Jag fick en fast tjänst som kombinerad folk- och

skolbiblioteksassistent. Efter några år kom jag fram till att jag ville vidareutbilda mig. Skolbibliotekarieyrket kändes självklart, men jag visste att det kunde bli svårt att få heltidstjänst. Kanske borde jag prova ett annat yrke?

Lösningen blev att utbilda sig till både lärare och bibliotekarie, samtidigt. Studierna tog längre tid än planerat, men till slut blev hon klar, bortsett från magisteruppsatsen i biblioteks- och informationsvetenskap.

– Jag tänkte att jag kunde jobba deltid som biblio-

Roy Thorén i 1C har registrerat sina nya lån på datorn, medan Konstantinos Mavroeidis Calles (i bakgrunden) redan är klar. Skolbibliotekarie Astrid Falk behövde knappt hjälpa till.

8

Nr 3 2023

tekarie och deltid som lärare. Nu kan jag inte tänka mig att splittra mig på två så krävande roller. Det är sorgligt att det fortfarande finns så få bra heltidstjänster i skolbiblioteken.

Att sätta skolbiblioteksverksamheten i centrum på skolan har tagit lång tid, men nu har det lossnat.

I år är skolbiblioteksutveckling en del av skolans enhetsmål. Skolan har fått en rektor som förstår värdet av en lokal skolbiblioteksplan och att möjligheter till samarbete mellan kolleger måste skapas.

– För att skolbiblioteket ska nå sin fulla potential krävs att verksamheten byggs i dialog med lärare och fritidspedagoger. Svårigheten är att få till gemensam planering. Med den lokala skolbiblioteksplanen tror jag att vi nu äntligen har hittat den sista pusselbiten, säger Astrid Falk.

Under drop-in-tiden är det tydligt att det finns en

lokal läskultur på skolan. Elever från olika årskurser kommer in, använder sig av biblioteket och småpratar. Några plöjer faktaböcker om historia, en grupp flickor hjälper en nyanländ elev att hitta böcker på engelska och en flicka ställer tillbaka böcker i hyllan.

– Det handlar mycket om min pedagogik här i rummet, att jag har byggt upp biblioteket så att det är möjligt att hitta. Jag tror att drop-in-tiden är en viktig nyckel till läslusten, och man behöver minst en person som jobbar i biblioteket för att kunna ha öppet.

De storläsande pojkarna i årskurs 1 är ett nytt fenomen. De kommer ofta till biblioteket, tipsar varandra om böcker och har en läsglädje som smittar.

– Det handlar om att bygga en läskultur. Det händer inte över en natt, säger Astrid Falk.

En av pojkarna är Konstantinos Mavroeidis Calles i klass 1C. – När jag är ledig gillar jag att läsa. Det är bättre än andra saker. Om det inte fanns ett bibliotek i skolan skulle jag aldrig mer gå hit. Det måste finnas ett bibliotek. Jag måste vara här!

Nr 3 2023

Mo Lau och Mei Ljung-Aota i klass 2A har kommit till skolbiblioteket på rasten.

ASTRID FALK GÖR: Skolbibliotekarie med lärarbehörighet i svenska, historia, samhällskunskap och religion.

BOR: I ett gammalt 1700-talskvarter på Södermalm.

GILLAR: Vänliga människor.

OGILLAR: Den skrämmande utvecklingen med krig och konflikter vi ser i världen i dag.

PÅ LEDIGA STUNDER: Kopplar av i naturen.

LÄSER: ”Romanska bågar” av Tomas Tranströmer.

LYSSNAR PÅ: Ljudböcker, P1 och P2.

BÄSTA SKOLMINNE: Att studera på komvux. Elevernas olika bakgrund och ålder gav dynamiska klassrum.

Jag hade också en fantastisk tysklärare. När min grupp hade avslutat kursen fortsatte vi att träffas hemma hos läraren under en period. Vi fikade och umgicks på tyska så gott vi kunde.

Vi vill berätta om ditt arbete!

Arbetar du med något lyckat peda­ gogiskt projekt som kollegerna i ­stadens skolor borde få läsa om och ­inspireras av?

Kontakta redaktionen och berätta hur det på­verkade ­elevernas lärande – enklast via mejl till tomas. bannerhed@edu.stockholm.se.

Välkommen!

9

ERASMUS Södra Ängby skola

Gränslöst lärorikt utbyte Erasmus är utvecklande för oss pedagoger och lärande för eleverna, som dessutom får öva på sin sociala förmåga.

Så sammanfattar läraren Marit Pettersson på Södra Ängby skola deras erfarenheter av att stå värd för elever och lärare från andra länder i Europa.

I klass 3B på Södra Ängby skola i Bromma råder full aktivitet. Denna vecka har klassen besök av åtta elever i åldern elva–tolv år från en partnerskola i Spanien. Några veckor tidigare gästades skolan av femåriga elever från Frankrike och deras lärare.

Marit Pettersson är en av skolans 14 lågstadielärare som deltar i utbytesprogrammet Erasmus.

– I dag har vi visat hur man gör kransar av pappersblommor, dansat och sjungit svenska sånger. De spanska eleverna har i sin tur valt att visa hur man gör en pappersvariant av en sjal, som är en del av klädseln vid flamencodans, och hur dansen går till, berättar hon.

An Etrari se maximis C. Serivir tuidefe ctalius, que concul tem ter hor ut o id viviu vitussolum rei cor quas consulem me conv

Två elever från partnerskolan i Sevilla visar Elise Wikström, Léon Goitom och Elin Engsbråten i 3B hur man gör en sjal av papper. I bakgrunden skymtar lärare Marit Pettersson.

enkelt lite perspektiv på sin egen undervisning. Vid ett flertal tillfällen har jag tagit med mig konkreta tips när jag besökt andra skolor, till exempel att arbeta än mer med bildstöd och struktur, säger EU:s program för internatioMarit Pettersson. nellt samarbete och utbyte, På Södra Ängby skola är Erasmus, har under åren alla lärare på lågstadiet enga2021–2027 fokus på social del- gerade och har erbjudits att aktighet, den gröna och digiresa på utbyte. tala omställningen och ungas – Det finns ett stort intresse engagemang för demokrati. på hela skolan när det gäller Den här veckan är temat för Erasmusprogrammen. Vi förklassen delaktighet och välmå- söker få in utbytet med andra ende genom skapande verkländer som en del i utvecksamhet och traditioner, där lingsarbetet på skolan, vilket bland annat sång och dans i också är ett av syftena med respektive land står på schemat. programmen.

– Det är väldigt lärorikt – Ett annat övergripande och inspirerande att få se hur mål är att eleverna ska få känskolan fungerar och hur leknedom om andra europeiska tioner genomförs på andra länder, bli internationaliseplatser i Europa. Man får helt rade och kunna känna sig 10

som Europamedborgare, säger Marit Pettersson och hjälper några elever att översätta mellan språken.

mer med varandra, har mer raster och får bra mat under dagen. Jag tror absolut att det gynnar inlärningen, säger Maria Jesús och får medhåll Jack Linde i 3B är nästan klar av Marit Pettersson: med sin papperssjal och snabb – Att vi får chansen att så med att uttrycka hur kul han konkret lära av varandra är tycker det är att få lära känna styrkan med Erasmusprogramde spanska eleverna. men. Det är helt enkelt kom– Det är en jätterolig vecka. petensutveckling när den är Vi har lekt roliga lekar och som bäst. Så mitt råd till alla åkt på utflykter. De spanska skolor i staden, oavsett staeleverna har lärt oss sina lek- dium, är att söka till programar och vi har visat våra. Jag men så att fler pedagoger får har också lärt mig många nya chansen till erfarenhetsutbyengelska ord. te med andra länder.

De två spanska pedagogerna som deltar under veckan Text AGNETA BERGHAMRE HEINS är lika entusiastiska och tycFoto ULRICA ZWENGER ker att det är lärorikt att få blicka in i den svenska undervisningen.

Nästa ansökningsperiod öppnar – Några tydliga skillnader runt årsskiftet. Läs mer på är att eleverna här samarbetar erasmus-plus.ec.europa.eu/sv.

Nr 3 2023

Rickard Fors DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

»Matematik är perfekt för integration«

A

lla ska bli matematiker. Det är Rickard Fors inställning som lärare. Vill de sedan i slutändan inte bli det så är det också okej. Kärleken till matematik och fysik är så stor att han helt enkelt inte kan hålla den för sig själv.

– Jag vill visa att det finns ett värde och en glädje i matematiken i sig. Och att alla kan lära sig. Det finns en idé om att allt handlar om talang, men jag har sett många elever som tidigare fått mindre bra undervisning som gör en otrolig resa på gymnasiet.

Han har undervisat på Södra Latins gymnasium i tio år. Innan dess var han i början av en forskarkarriär på Kungliga Tekniska högskolan. Det var under den som han kom till insikt om att han i hjärtat är lärare.

– Jag lade mer energi på den undervisning som ingår i forskarutbildningen än vad jag borde ha gjort. Så jag gick KPU, kort pedagogisk utbildning, och sedan kom jag till Södra Latin.

I våras fick han Ingvar Lindqvist-priset i matema­ tik, ett av landets finaste lärarpriser som delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien. Prisutdelningen ägde rum under Ingvar Lindqvist-dagen, vilket är som en Nobelprisvecka i miniatyr. Studiebesök på Vetenskapsakademiens institutioner ingår, liksom att hålla ett föredrag om det egna ämnet. Och som kronan på verket en högtidlig middag i Stadshuset, klädkod frack.

– Jag blev glad men också nervös, vad har jag gjort för att förtjäna detta? Men sedan släppte det.

Jag är jätteglad att någon uppskattar det jag gör.

Nyckelord i motiveringen är kreativ, utmanande, interaktiv. Och så nämns att Rickard Fors arbetar för mångfald. Han deltar i ett projekt där ungdomar från Järvaområdet får pröva matematik på Södra Latin.

– Matematik är ett universellt språk och därför perfekt för integration.

Det som kan stå i vägen är självförtroendet, och det gäller elever från alla språkområden.

– Man behöver se till att matematik inte blir så ångestfyllt. Även de som tycker att det är svårt ska tycka att lektionerna är roliga. Bra gruppdynamik, bra stämning och goda relationer är grunden. Och att som lärare visa att man själv tycker att det är kul!

Rickard Fors är matematiklärare på Södra Latins gymnasium, numera prisad av Vetenskapsakademien.

Nr 3 2023

Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

11

KRÖNIKA Katarina Lycken Rüter

Jaså, är det så här man skriver en femma? ust nu gör jag det mesta med vänster hand. Lektionsplaneringar, möten, lektioner, middagar – rubbet. Eftersom jag är högerhänt är det ovant och ofta svårt, och sånt som annars är tämligen enkelt och självklart blir allt från utmanande till nästan omöjligt. Om jag kunde skulle jag så klart använda högern, men ett olyckligt vägval ner till badet en regnig julidag skaffade mig erfarenheter av både ambulans, sjöräddning och operationsbord, och vad det verkar blir det en rätt så lång rehab innan högerhanden är back on track.

Så det är vänstern som regerar.

Och det väcker en del tankar. Till exempel om vad vi menar med att göra saker ”med vänster hand”.

Ja, för det låter ju inte så värst, att köra lektioner med vänster hand.

Lättvindigt, utan att lägga ner möda, lite lagom legärt och tillbakalutat är väl oftast vad som menas med att göra något med vänster hand.

I själva verket är det – för en högerhänt – förenat med minst dubbelt så mycket tanke och arbete att arbeta med vänstern.

Men det är faktiskt också rätt intressant – när man inte blir vansinnig. Alla de rutinmässiga vanerörelserna blir plötsligt väldigt tydliga. ”Jaså, det är det här man gör när man hänger upp en jacka på en galge, skriver en femma på tavlan eller lägger mobilen på bussens kortläsare.” Vinklar och rörelser har kritiska aspekter som avgör om jackan hänger kvar, det syns att det är en femma och kortläsaren utstöter det belåtna pipljudet av en registrerad biljett.

Dessa avgörande aspekter har jag nog väldigt sällan, om någonsin, riktigt registrerat tidigare. Nu blir jag varse dem, detaljerna som annars går mig förbi.

Det gäller förstås också i undervisningen. Jag gör saker. Eleverna gör saker. Vad gör vi? Vilka är de där kritiska vinklarna, rörelserna, orden, aspekterna som riktar handlingar mot lärande? Och hur får man syn på dem? Bryta handleden i all ära, men jag tror det finns vettigare sätt att ge utrymme åt utforskande undersökningar. Till exempel tror jag att man ser mer om man undersöker en elevaktivitet eller något slags elevrespons tillsammans. Mina elever och jag, det är högerhandsarbete. Tack och lov! Men när jag ska få syn på vad vanan och erfarenheten skapar för förutsättningar och vilka resultaten blir, då är jag bra mycket hjälpt av nya friska ögon, ett antal klipska vänsterhänder som iakttar, värderar, diskuterar och kan hjälpa till att urskilja kritiska aspekter i just det här momentet – tur man har kolleger!

En del av dem är förresten säkert vänsterhänta. Det har jag inte heller tänkt på. Normen högerhänt är så dominerande att alla jag möter medlidsamt konstaterar något i stil med: ”Och högern också, vilken otur.” Fast det hade ju också kunnat vara turligt? Om jag varit vänsterhänt.

Nu är jag inte det. För mig är vänsterhandslivet en prövning, och jag är glad att det sägs finnas en ände på det. Men det är värt att fundera över hur man bäst får syn på det som blivit en självklarhet, det min vänsterhand nu ständigt får påminna mig om. Det ska jag fortsätta att tänka på.

KATARINA LYCKEN RÜTER ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ ANNA WHITLOCKS GYMNASIUM

12

Nr 3 2023

Olof Mogren SAMTALET

”En AI ska inte sätta betyg” Vad innebär AI för lärare?

Tekniken är användbar för en hel del rutinmässigt arbete, menar AI-forskaren Olof Mogren.

Men han tror inte att AI kan ersätta lärare.

– Vi kommer alltid att behöva mänsklig kontakt. I synnerhet när det gäller lärare och elever.

Text KATARINA BJÄRVALL Foto ULRICA ZWENGER

Nr 3 2023

13

SAMTALET Olof Mogren

et är slitigt att vara AI-expert i dessa dagar. Olof Mogren, forskningsledare på statliga institutet Rise i Göteborg, har kommit med morgontåget till Stockholm och tagit en solig promenad till Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien på Östermalm där han har hållit en presentation om tekniken bakom AI, ”det som finns under huven”. Så snart han har samtalat klart med LÄRA ska han logga in på ett skärmmöte med kollegerna på Rise innan han framåt kvällen får kliva på tåget tillbaka till Göteborg.

Sedan AI-verktyget Chat GPT började spridas i breda kretsar förra året har det talats om AI med skräckblandad förtjusning. Men vad är egentligen AI?

– AI är det vi tidigare trodde att det krävdes mänsklig intelligens för och som i dag kan göras av en dator. Eller som vi försöker få en dator att göra.

En central del är inlärningsförmåga. Vi människor behöver lära oss mycket för att kunna resonera om saker och ting. Därför är maskininlärning en viktig del av AI. Det är, kan man säga, när ett program går igenom data och lär sig något utifrån det.

– Ett exempel kan vara att skilja mellan katter och hundar på bild. Då talar en människa först om för programmet att på den där bilden är det en katt och på den där bilden är det en hund. Sedan får programmet gå igenom massor med bilder och avgöra om de föreställer katter eller hundar. Det är det vi kallar snäv AI – den kan lösa en uppgift och ingenting annat.

– Nu har en del börjat fråga sig om Chat GPT är en snäv AI eller om den är något mer, något som liknar mänsklig intelligens. För en människa kan inte riktigt vara snäv. Vi kan inte få en människa som tittar på bilder att bara kunna klassificera hundar och katter, utan en människa ser alltid en hel del annat och lär sig då också en massa annat. Detta kallar vi för generell intelligens. Och att utveckla generell intelligens har alltid varit en dröm för många som utvecklar AI. Att vi en vacker dag kanske kan göra en dator som är generellt intelligent.

Det är alltså det som kallas artificiell generell intelligens. Har Chat GPT det?

man tränar den med frågor så lär den sig att abstrahera utifrån de här resonemangen och att presentera fakta i en ny kontext, med andra ord. Men den hittar på saker också. Det kan man fundera på: är det kanske också en aspekt av intelligens? Att kunna ljuga.

Ja, eller att fantisera?

– Precis. Det är ju på gott och ont. Den blivit bra på att svara på frågor, men den gör fel, både faktafel och logiska fel. Och fel som inte en människa skulle göra. Här kan man nämna att på 50-talet så var det en framstående forskare inom datavetenskap som hette Alan Turing. Han presenterade det som senare skulle kallas Turingtestet. Det går ut på att en dator får chatta med en människa och lyckas datorn lura människan att den är en människa så har datorn klarat Turingtestet.

Finns det datorer eller chattbotar som klarar det nu?

– Det har hävdats att en dator klarade det 2014.

Det var en chattbot som hade en persona och som utgav sig för att vara en tonåring från Ryssland, vilket kunde förklara att den inte var perfekt på engelska.

Den lyckades övertyga en del av en jury om att den var en människa. Men Turingtestet är mest ett tankeexperiment, jag tror inte man har testat Chat GPT till exempel. Skulle den klara testet? Kanske. Den har ju i alla fall hästlängder bättre språklig kvalitet än en bot hade 2014.

Vad kan en lärare använda AI till?

– I dag och med en ganska kort horisont kan lärare få hjälp med vissa arbetsuppgifter. Det ser jag själv i mitt jobb, jag använder Chat GPT till vissa saker. Jag kan ge den instruktioner – till exempel att jag vill argumentera för något – och så ber jag den skriva ett stycke om det. Det kan vara ett sätt att komma i gång i min egen skrivprocess. Men jag nöjer mig aldrig med det jag får ut, jag skriver alltid om det.

– AI kan även användas för att formulera texter.

Om du ger den instruktioner med rätt nivå av finkornighet kan du få en välformulerad text till svar.

Chattformatet i botar som Chat GPT kan också användas som en form av assistent. Man kan till exempel göra frågesporter.

Kan den också vara användbar för lektionsplanering?

Om jag ska ha en lektion om vindkraft i en högstadieklass, kan jag då be Chat GPT att planera den lektionen?

– Det kan du säkert göra. Du kan ju ge den ett re– Nej, den är tränad för vissa uppgifter som den sonemang utifrån tankar som du har. löser bra i ganska många fall. Men lite sämre i andra Räcker det inte med att skriva till exempel: kan du förefall. slå hur jag ska lägga upp en lektion om vindkraft för Vad är det den kan?

15-åringar?

– Den kan svara på frågor. Det har den lärt sig ut– Jag tror att det kan räcka, den kan fylla i saker. ifrån att läsa en väldig massa text. Det innebär inte Den kan kolla upp vad som är viktigt inom vindkraft, bara att den memorerar fakta, det verkar också som resonera om det och koppla in fler källor. Just detta att den kan föra vissa logiska resonemang. Och när är en av dess styrkor. Om man jämför med att an14

Nr 3 2023

Olof Mogren SAMTALET

vända en sökmotor så ger AI information från olika håll som bakas ihop på ett ganska snyggt sätt.

– Men sedan skulle jag inte titta mig blind på en lektionsplanering som gjorts av en AI. Det är nog bättre att använda den för att göra en egen planering – kolla igenom om allt ser okej ut och modifiera det så att det blir som man själv vill ha det.

Många skulle välkomna att de mer mekaniska arbetsuppgifterna överlåts på en maskin.

Kan en lärare använda AI för bedömning? Till exempel mata in elevuppsatser och bedömningskriterier och få fram ett förslag på omdöme?

– Den är inte gjord för att sätta ett betyg från F till A på till exempel en uppsats. Det hade jag verkligen inte överlåtit till den. Men ett delsteg i bedömning är väl att svara på frågan: vad innehöll uppsatsen, vilka var de viktiga poängerna som eleven skrev om? Det tror jag att Chat GPT kan hjälpa till med i dag.

Och jag antar att det finns många som skulle välkomna att de mer mekaniska arbetsuppgifterna överlåts på en maskin. Om du har 150 uppsatser eller 150 svar på en provfråga kan du låta en maskininlärningsmodell gå igenom dem och kanske koka ner vart och ett: vilka viktiga punkter fick eleven med? Och vilka viktiga punkter fick eleven inte med?

Kan en AI också avgöra om ett provsvar är tillräckligt analytiskt?

– Jag skulle gissa att någonstans där finns det begränsningar i dag. En kollega som undervisar på universitetet fick en inlämning av en student i två versioner, en som studenten skrivit och en som Chat GPT skrivit. Och det var inte svårt att avgöra vilken som var vilken. Den som Chat GPT skrivit hade inte det djup som förväntades. Den skulle ha blivit underkänd.

På grund av risken för just den typen av fusk avråder Skolverket nu från betygsgrundande hemuppgifter. Är det en klok rekommendation?

– Ja, det är nog det enda rimliga. Men inte heller tidigare har det väl varit så bra att ha betygsgrundande hemuppgifter. Det har alltid kunnat vara en förälder eller en kompis som har skrivit svaret.

Så vad kan elever som inte vill fuska ha Chat GPT till?

– De kan till exempel chatta med den på ett annat språk. Jag kan chatta på tyska och när jag har haft en dialog så kan jag be den att tala om vad jag hade kunnat göra bättre i mina frågor och svar. Det tror jag kan vara ett jättebra sätt att lära sig sådana saker. Är den tillräckligt tillförlitlig? Är den tillräckligt bra på tyska?

Nr 3 2023

– Det finns alltid möjlighet att den gör fel.

Men det kan ju en tysklärare också göra?

– Absolut. Man kan inte sätta ribban högre än vad man gör för människor. Och vissa saker underlättas, på samma sätt som en miniräknare har underlättat arbetet för matematiker eller elever och studenter som lär sig matematik. Miniräknaren har ju inte ersatt den mänskliga hjärnan, den bara underlättar.

Men en miniräknare räknar ju aldrig fel.

– Nej, det gör den inte. Men om en elev chattar med Chat GPT på till exempel tyska så kanske det räcker att den är 99 procent korrekt.

Sedan har vi de mjuka värdena. Hur känns det för en elev att få beröm av en AI jämfört med av en lärare?

– Jag tror att människor behövs. Men sedan kan det säkert ändå betyda någonting om det plingar till på en skärm. Skolorna använder ju i dag spel i undervisningen. Som Seterra i geografin, eleverna klickar i platsnamn, precis som vi gjorde på papper som en lärare rättade. Nu är det i stället systemet som säger att du hade nio av tio rätt. Och det är ju något som eleverna tar till sig.

Men känns det lika bra som när en lärare böjer sig över en och ger en klapp på axeln?

– Vi kommer alltid att behöva mänsklig kontakt. I synnerhet när det gäller lärare och elever. Det är svårt att tänka sig att en AI kan ersätta det.

Det här med deepfake, alltså bilder eller klipp där personer ses göra något som de inte gjort, det kan ju fascinera ungdomar. Hur ska skolan hantera det?

– Det ställer krav på skolan och lärarna. Jag tror att eleverna ►

15

SAMTALET Olof Mogren

Jag tror att folk kommer att fortsätta lära sig saker för att det är intressant och roligt.

behöver komma i kontakt med tekniken och testa den för att se vad den gör. Och jag tror att det är nödvändigt att lärare då bäddar in källkritik: tänk på att det du ser kan vara fel.

Finns det en risk då att unga människor blir cyniska? Att de ser en riktig nyhetsbild från kriget i Ukraina och tänker att det är fejk?

– Det kan absolut vara ett problem. I framtiden kommer människor vilja veta om något är verkligt. En lösning kan bli end-to-end-certifiering, det vill säga om SVT skulle använda en bild som är AI-genererad så står det att den är det. Så att vi kan hitta publicister som vi litar på.

Ett problem för skolan är att en AI sällan anger källorna till det den presenterar. Hur kan man hantera det?

– Man kan fråga den vilka källor den har använt. Men det händer då och då att den anger källor som inte existerar. Då kan man ju inte använda informationen.

– Man ska också veta att Chat GPT har bias. Ber du den säga ett namn på en vd så säger den förmodligen ett manligt namn och ber du om ett namn på en sjuksköterska säger den förmodligen ett kvinnligt. Ska vi låta våra barn utsättas för det? Det är ett problem vi måste tänka på nu.

Jag trodde att den kanske skulle vara mindre fördomsfull än människor.

– Den har ju tränats på data från människor. Under förträningsskedet går den urskillningslöst igenom väldigt stora mängder text från internet. Där finns allt möjligt, alla vanliga biaser som vi människor bär på och förmedlar, medvetet eller omedvetet. Men i sista träningsskedet har den tränats av människor som fått instruktioner om att det den svarar ska vara snyggt, till exempel att se till så att AI:n inte hyllar Hitler.

Så det är människor som har gett AI moral?

– Ja, och då spelar kultur in. För det är vita män i USA som har definierat vad de tycker är vettigt moraliskt. Ett exempel är något som heter My AI på Snapchat. Den är baserad på Chat GPT men riktar sig till barn. Ett problem är att den har gett tips på hur man får ut det bästa av marijuana.

– Jag tror att folk kommer att fortsätta lära sig saker för att det är intressant och roligt.

Det tycker inte alla tolvåringar.

– Nej. Chat GPT har ju inte förändrat det, vi kan redan googla allt, men det blir mer lättillgängligt. Folk tycker att dialogformatet är väldigt smidigt. Och eleverna kanske lär sig en massa fakta när de chattar. Om det blir ett roligt sätt att bli utsatt för information så är det kanske något positivt.

Som att de lär sig engelska när de spelar datorspel?

– Ja. Men sedan behöver skolan hjälpa eleverna att vara allsidiga, för jag tror att man mår bättre som människa om man är det. Man kanske behöver traggla lite multiplikationstabell och Hallands åar. Och jag tror inte att man ska stryka slöjd eller musik från schemat, även om datorer kan skriva musik och få den att låta väldigt bra också.

Och 3D-skrivare kan göra slöjd.

– Precis. Är det ett skäl till att människor inte ska slöjda? Det tror jag inte alls. Även om det blir så i framtiden att allt vi använder är gjort av 3D-skrivare så finns det ett behov hos människor att få göra saker med händerna.

Menar du att faktakunskapen i den mänskliga hjärnan fyller samma sorts funktion?

– Det tror jag. Vi pratade om miniräknaren förut, den var ju folk också rädda för. Det kan finnas forskning som visar att folk har blivit sämre på huvudräkning sedan dess, det vet jag inte, men det har i alla fall visat sig att man inte blir korkad om man använder miniräknare. Man kan lära sig ganska bra saker ändå.

Det kanske kommer att bli en liknande effekt av Chat GPT. Vi får hoppas att det inte skiter sig totalt med den mänskliga intelligensen.

Vi har också några problem som närmast är juridiska. Om en lärare använder Chat GPT så lagras data i USA. Hur samspelar det med till exempel GDPR?

En del ungdomar menar ju att de inte ska behöva smälla i sig faktakunskaper eftersom allt finns på nätet. Vilken betydelse har Chat GPT då?

– Om du lägger in en text med namnen på dina elever, då faller det under GDPR eftersom det är information om personer.

Och då tror jag inte att den informationen får lagras i USA. Men om man inte uttryckligen säger nej till det så ger man företaget bakom Chat GPT rätt att använda informationen i träningen av sina modeller.

Är det så att man faktiskt inte behöver lära sig lika mycket fakta?

Eller behöver man ändå ha med sig alla dessa faktakunskaper för att kunna granska svaren man får från AI-modellerna?

– Juridiskt är det inga problem. Läraren kan säga till eleverna att de ska skriva själva – då har man i princip förbjudit dem att använda Chat GPT. Och rent tekniskt kan skolan blockera det med en brandvägg. Det finns redan i dag skolor som har filter i sina wifinätverk, till exempel mot porr. Men sedan finns

– Den debatten föddes säkert redan när miniräknaren kom.

Varför skulle man då kunna multiplikationstabellen? Men AI kanske förstärker de argumenten.

16

Kan en skola förbjuda Chat GPT?

Nr 3 2023

FRÅGAN

Hur kommer AI att påverka skolan?

FOTO: MARC FEMENIA

det alltid brister i tekniken, det kommer att gå att hacka sig förbi. Och elever har ofta mobiler som är uppkopplade på nätet.

– Sedan är förstås frågan: bör man förbjuda Chat GPT? Vad skulle målet med det vara? Jag tror att elever behöver lära sig ny teknik. Kanske vissa uppgifter kan göras med hjälp av AI och andra utan?

Skolminister Lotta Edholm (L) säger att hon vill bromsa digitaliseringen av skolan. Vad betyder det för AI?

– Det kan påverka. AI är en viktig del av digitaliseringen.

En av de mest betydelsefulla AI-utvecklarna, Geoff Hinton, har sagt att AI:s IQ inom några år kommer att öka från dagens kanske 80–90 till över 200. Då kan en AI, menar han, manipulera oss utan att vi förstår det och till exempel driva fram krafter som leder till en politisk kupp. Vad tror du?

– Geoff Hinton är naturligtvis en framstående forskare, men att vi inte förstår allt hos en sådan modell betyder inte att den har ett medvetande eller att den vill oss illa. Vi har ju också väldigt liten insyn i vad som händer i hjärnan, vad varje neuron gör vet vi inte. Jag har svårt att se att vi skulle få onda mördarrobotar som tar över.

Det är inte riktigt det Hinton varnar för.

Han menar att vi måste föreställa oss scenarier där vi tappar kontrollen över en AI som sprider falsk information och triggar folk att ta avstånd från demokratiska system. Den svenske AI-forskaren Max Tegmark varnade för liknande scenarier i sitt sommarprat i år.

– Ja, bara sociala medier gör ju att vårt samhälle hamnar i en otrevlig situation. Det finns förstås risker med vilka värderingar de här systemen premierar.

Det är svåra och viktiga frågor.

Sverige är ett teknikoptimistiskt land. Vi hakar på nya idéer snabbt. Kan det finnas en rädsla hos svenska experter och beslutsfattare att framstå som teknikfientliga och gammalmodiga? Att det är sådant som gör att vi springer för snabbt på AI-bollen nu?

– Vi är inte de som springer snabbast på AI-bollen. Mycket mer av utvecklingen sker ju i USA. Men under den förra regeringen togs ett politiskt beslut om att vi skulle vara världsledande i användningen av AI. Och det kan vi vara, om vi lägger in det kritiska tänkandet i det. Vi kan bli bäst i världen på att använda AI och vara bra på att veta när och hur vi ska använda den. Och jag tycker att vi ligger bra till.

Nr 3 2023

MARTIN DANIELSON

Lärare, Liljeholmens gymnasium

– AI är här för att stanna. Som alla nya verktyg kan det användas på bra och dåliga sätt. Det kommer att bli svårare att bedöma hemuppgifter. Jag har själv använt material i undervisningen som jag tagit fram med hjälp av Chat GPT.

ÅSA ERIKSSON

Biträdande rektor, Mälarhöjdens skola

– Vi har börjat prata om det, att lärarna måste ta in det i sin planering. Det kommer att bli viktigare att producera saker i skolan. AI kan inte ersätta bra lärare, men den kan bli ett verktyg i undervisningen.

CAMILLA HILDINGSSON

Biträdande rektor, Liljeholmens gymnasium

– För skolan innebär det en rejäl utmaning, framför allt om man ser till bedömning och hemuppgifter. För pedagoger som gillar ny teknik kan AI vara ett av många bra verktyg i undervisningen.

SOFIA NORDIN

Bibliotekarie, Södra Ängby skola

– AI gör det lättare att fuska och ökar risken för att elever får felaktig information. Det är en stor utmaning för skolan.

Jag hoppas att AI kan användas så att elevernas kreativi­ tet inte begränsas.

LASSE PERSSON

Fritidspedagog, Mälarhöjdens skola

– Det är svårt att säga. Vi behöver prata mer om det och följa utvecklingen. Jag arbetar med skapande verksamhet i skolan, där tror jag AI kan fungera som en inspirationskälla och ett hjälpmedel bland många andra.

Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

17

SPRÅKUTVECKLING Ålstensskolan

”Litteraturen är en oändlig värld” gemensamma läsningen på skolan, samtidigt som hon deltar med sin egen klass.

Där har hon även genomfört forskningsoch utvecklingsprojektet Att äga sitt ordförråd tillsammans med Anna Norlin på Grimstaskolan. De har undersökt olika sätt att undervisa om ord utifrån skönlitteratur.

Nu är FoU-projektet avslutat, men i Eleverna i klass 2A på Ålstensskolan i klassrummet lever undervisningsmetoBromma kommer in efter en rast i regnet. derna kvar. I dag går Jessica Fidani Håret klibbar mot pannorna medan blic- Kemmler igenom fyra ord som hon valt karna söker sig mot läraren Jessica Fiut från det sjätte kapitlet. De två ljuddani Kemmler. Hon står framför tavlan härmande orden knak och brak har hon där fyra ord projiceras: knak, ivrig, bedessutom förberett ljudeffekter till. Ordkymrad och brak. et ivrig hjälper en flicka i klassen till att – Vi kommer att fortsätta läsa om förklara.

Stormseglarna, men först ska vi gå ige– Som när man ska fylla år! nom orden. Sedan ska vi prata om vår – Ja, precis. Man är full av förväntan eftersom skolan inte har någon skolbibplanet och vad vi kan göra för att den ska och energisk. liotekarie. må bra.

– Vi har eldsjälar som brinner för På Ålstensskolan går elever från förElevernas uppgift under högläsningen är, böcker på skolan, men Cirkulationsbibskoleklass till årskurs 5 och sedan ett utöver att följa med i handlingen, att säga lioteket har så mycket kunskap och är bra par år arbetar alla med ett gemensamt stopp när något av de fyra orden förekom- på att tipsa om böcker till olika åldrar och tema för läsningen av både skönlitteramer. Jessica Fidani Kemmler läser högt, läsnivåer, säger Jessica Fidani Kemmler. tur och faktatexter. Det börjar under den sida efter sida. Eleverna lyssnar. Någon Årskurs 2 har valt boken ”Rädda årliga barnboksveckan i november. låter blicken vandra till den grå himlen sköldpaddorna” i serien Stormseglarna – Då utforskar vi den svenskspråkiga utanför fönstret, en annan lutar huvudet av Jen Marlin. Det är en äventyrsberätlitteraturskatten. I år var Elsa Beskow i mot handen och en tredje släpper inte sin telse om två barn som seglar till Hawaii fokus och nästa år blir det Tove Jansson, lärare med blicken. för att rädda havssköldpaddorna. förklarar Jessica Fidani Kemmler, som – …. och dörren öppnades med ett knak.

Jessica Fidani Kemmler läser högt utöver klasslärare är förstelärare i läs- och – STOPP! ropar klassen i kör. tills kapitlet tar slut och spänningen är skrivutveckling.

– Vad var det för ord? som störst.

Under barnboksveckan räknar alla – Knak!

– Nej, fortsätt! ropar flera elever. klasser ihop hur många sidor text de läst Skolan är nu inne på den andra delen – Vi kanske hinner läsa ut boken i – både individuellt och i helklass. Sidorav den gemensamma läsningen, som morgon, så att vi får se hur det går, för na sammanställs och omvandlades till inleddes i samband med världsboksnu ska vi prata om hur planeten mår, kilometer allt längre från Stockholm. veckan i april. Då vidgas perspektivet säger Jessica Fidani Kemmler. med litteratur från hela världen kopplat Eleverna vet redan mycket om natu– Varje dag hamnar vi på ett nytt ställe. till det aktuella temat. Som uppstart ren, havet och havssköldpaddorna. De Slutdestinationen i år blev Galapagosordnades en bok-afterwork för alla lära- har bland annat sett filmen ”Hur mycket öarna, vilket passade bra eftersom årets re, som fick många förslag på böcker att skräp finns det i havet?” på webbplatsen tema är klimatet. använda i undervisningen. Många av bok- Skräplabbet som stiftelsen Håll Sverige Jessica Fidani Kemmler leder den tipsen kom från Cirkulationsbiblioteket, rent står bakom. Jessica Fidani KemmPå Ålstensskolan läser alla årskurser skönlitteratur kopplat till ett gemensamt tema.

– Eleverna blir medvetna och börjar fundera tillsammans, men de kan också öka sitt ordförråd. Man får så mycket på köpet! säger förstelärare Jessica Fidani Kemmler.

18

Nr 3 2023

Ålstensskolan SPRÅKUTVECKLING

Alexander Hammarbäck, lärare Jessica Fidani Kemmler och Flora Bosinakis läser ur boken och kopplar till elever­ nas bilder om havet som de fått göra under bildlektionen.

ler talar om ekologiska fotavtryck, något som klassen har arbetat med.

– Det är lätt att bli bekymrad när vi pratar om klimatet. Nu vill jag att ni tillsammans samtalar om vad som gör er bekymrade.

Bänkkamraterna vänder sig mot varandra och snart surrar klassrummet av bekymmer.

– Jag är bekymrad över hur man kan slänga så mycket skräp att det blir en ö som är tre gånger så stor som Sverige.

– Jag är bekymrad över att jag ska dö ….

– Jag är bekymrad över att det inte kommer att finnas Nr 3 2023

några hav utan att det kommer att heta Stilla skräpet, Indiska skräpet och Skräplanten.

Jessica Fidani Kemmler låter eleverna släppa ut alla sina tankar i rummet, innan hon lotsar dem vidare till en mer hoppfull hållning.

– Om vi alla hjälps åt kan vi få

vår planet att må bättre, säger hon och sätter handen mot ett handavtryck på tavlan.

I motsats till fotavtrycken står handavtrycken för att människan gör något bra för klimatet. Eleverna får i mindre grupper fundera på vad de själva kan göra i vardagen för att exempelvis inte slösa på

vatten eller återvinna och återbruka mer. Utan att det märks flätas svenska och SO samman via litteraturen.

– Skönlitteraturen är en oändlig värld man kan använda sig av för att komma åt frågor som har med SO eller NO att göra. Men det är också viktigt att göra det lustfyllt, att det blir en stund där man fångas av en spännande berättelse och längtar till att läsa vidare, säger Jessica Fidani Kemmler.

Klass 2A kommer att arbeta vidare med sköldpaddor och havet. Bland annat ska eleverna skriva faktatexter och besöka Baltic Sea Center på

Skansen för att se livet under ytan i Östersjön. Nästa gemensamma bok blir bilderboken ”Mitt bottenliv – av en ensam axolotl” av Linda Bondestam.

– När man läser mycket börjar eleverna direkt göra kopplingar mellan olika böcker. Jag gillar bilderböcker och tycker inte att man ska släppa dem för tidigt.

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

Läs även artikeln i LÄRA 2/2023 om det språkutvecklande arbetet på Grimstaskolan.

19

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Blackebergsskolan

”En verkligt bra kompetens att ha” Det råder stor brist på behöriga lärare i svenska som andraspråk. Därför startar utbildningsförvaltningen en kurs som ska göra fler behöriga att undervisa i årskurs 4–6.

– Det är en verkligt bra kompetens att ha, säger Lukas Meijer som är förstelärare i svenska som andraspråk på Blackebergsskolan.

Nytt tangentbord till datorn, besök på Tekniska museet och första matchen med ett nytt fotbollslag. Vardagligt småprat inleder dagens lektion i svenska som andraspråk på Blackebergsskolan. Fem elever i årskurs 3 sitter runt ett bord och berättar vad de har gjort i helgen.

– Vi vann med 7–6. De gjorde självmål i sista sekunden!

Efter tio minuter är det dags att ta fram skrivböckerna. Eleverna har med hjälp av materialet Den magiska dörren skrivit egna berättelser. Tre elever är helt klara och håller fram sina verk, kompletta med omslag och baksidestexter.

– Medan de andra skriver klart vill jag att ni läser för varandra, säger Lukas Meijer, förstelärare i svenska som andraspråk.

Han har arbetat på Blacke-

bergsskolan i tio år, från början som klasslärare. Behörigheten i svenska som andraspråk hade han med sig från lärarutbildningen.

– Jag arbetade språkutvecklande redan som klasslärare, men när det dök upp en tjänst i svenska som andraspråk kände jag att den skulle passa mig.

Tillsammans med kollegan Eva Marhlo undervisar Lukas Meijer alla elever som läser svenska som andraspråk i årskurs 1–6 på Blackebergsskolan, vilket är cirka 60 av 450 elever.

Då kommer de till det särskilda klassrum där lärarduon undervisar tillsammans. Det betyder att alla elever undervisas av behöriga lärare i ämnet svenska som andraspråk, vilket är långt ifrån självklart, eftersom det råder nationell brist på lärare i ämnet.

I Stockholms stad är cirka hälften av lärarna som under-

visar i svenska som andraspråk på grundskolan och gymnasiet behöriga. Allra lägst är behörigheten i årskurs 4–6, där knappt en tredjedel av lärarna är behöriga.

– Vi vill öka antalet behöriga

lärare i ämnet och ser det som en likvärdighetsfråga, säger Frida Vedin, handläggare på avdelningen för personal och kompetensförsörjning på utbildningsförvaltningen.

Därför startar förvaltningen i samarbete med Högskolan Väst en kurs i svenska som andraspråk med inriktning på årskurs 4–6 med start våren 2024. Tanken är att locka några av de lärare som undervisar i ämnet utan behörighet, men med behörighet i svenska.

Bra dynamik i svenska som andraspråk. På bilden lärarna Lukas Meijer och Eva Marhlo tillsammans med Pritpal Singh i 3A och Ali Reza Jasari i 3C (närmast).

20

Nr 3 2023

HALLÅ DÄR …

… Björn Fridlund, som är värd för Skolpodden i Stockholm och även arbetar på Mariehällsskolan i Bromma.

Aaron Aroyan i 3B visar upp sin bok som han har skrivit på under våren.

Eva Marhlo har arbetat som lågstadielärare i två år och har kompletterat sin lärarutbildning med svenska som andraspråk. Hon tycker att fler borde göra det.

– Alla lärare arbetar väl mer eller mindre språkutvecklande på lågstadiet, men det handlar också om att förstå hur man lär sig ett andraspråk eller kanske till och med ett tredjespråk, och vilka svårigheter som kan uppstå.

Lukas Meijer nickar instämmande och tyc-

ker att andraspråksinlärning borde finnas med i alla lärares grundutbildning på ett eller annat sätt.

– Det är inte bara för att det är kul att undervisa, utan en verkligt bra kompetens att ha. Skolor ser olika ut men om man kommer till en skola med mycket svenska som andraspråk så gynnas man också mycket av att ha den kompetensen.

På dagens lektion sitter Eva Marhlo tillsammans med de två elever som inte är klara med sina berättelser. Den ena

BLI BEHÖRIG SVA-LÄRARE 2024 VAD: Högskolekurs (15 poäng) i svenska som andraspråk för årskurs 4–6.

VEM: Du som har en lärarexamen för årskurs 4–6 med behörighet i svenska.

TID: Två terminer under 2024. Kursen ges på kvartsfart.

PLATS: Distans, minst fyra fysiska träffar i Stockholm.

ANMÄLAN: Senast 31 oktober via länk på Pedagog Stockholm (under kompetensutveckling/ kurser-forelasningar). Stäm av med din rektor innan.

Nr 3 2023

skriver för hand, medan den andra har kommit lite längre och redigerar sin text på surfplattan.

– Vet du vad, Ali Reza …. Här skulle jag ta bort punkten och göra det till en mening, säger Eva Marhlo och pekar på skärmen.

Ali Reza Jasari ändrar i sin text och hittar samtidigt ett fel som läraren har missat.

– Här ska det stå svarade och inte frågade.

I klassrummet hörs ett trivsamt ordsorl från elever i arbete. De två lärarna utstrålar ett fokuserat lugn och skapar en miljö där språket får växa fram i samspel mellan elever, lärare och ett rikt språkutvecklande material.

Lukas Meijer tycker att dynamiken i klassrummet är något av det bästa med att undervisa i svenska som andraspråk.

– Vi har både helt nyanlända elever och de som varit här en längre tid. Det är en plats med högt i tak och där en majoritet av eleverna känner sig väldigt trygga.

Förra året fick Blackebergsskolans ämnes-

lag i svenska som andraspråk utmärkelsen Årets lärarlag. Utöver gratulationer och förfrågningar om att föreläsa på andra skolor medförde priset en summa pengar till kompetensutveckling. Den ska gå till en tvådagarskonferens med en rad aktuella föreläsningar.

Ett annat sätt att utveckla undervisningen är via det nätverk i svenska som andraspråk som finns i Stockholms stad.

– Nästa träff ska handla om läromedel, vilket har varit efterfrågat. När kriget i Ukraina började bjöd man in studiehandledare som berättade om det ukrainska skolsystemet. Det var väldigt bra! säger Lukas Meijer.

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

Skolpodden i Stockholm får allt fler lyssnare för varje avsnitt. Vad är det som lockar, tror du?

– Vi tar upp sådant som rör stadens skolor men även generella skolfrågor.

Här kommer lärare, rektorer och andra skolmedarbetare till tals, liksom elever. Och så har vi spännande gäster som minns sin skoltid. Tonen är positiv och varm. Informativ men inte tung.

Vem ska lyssna?

– De som jobbar eller vill arbeta i skolan, oavsett yrkeskategori. Men det är bredare än så, vi har ju alla en relation till skolan. ”Min skoltid”, där spännande gäster minns, är en lyssnarmag­ net.

Vad är det roligaste med att leda podden?

– Alla samtal som ger nya synvinklar på ett av samhällets viktigaste områden – skolan. Vi har gästats av ministrar, rektorer, lärare, elever, fot­ bollsproffs och artister. En som berörde mycket var Roxana (i avsnitt 12) som är på väg till svensk lärarbehörighet. Hon var så befriande öppen.

Hur bidrar Skolpodden i Stockholm till att öka intresset för läraryrket?

– Målet är att ge en ärlig bild av skolan med värme och humor genom våra många gäster. Skolan är viktig och lärare gör skillnad.

Vem är din drömgäst under det här läsåret?

– Åh, många! Förutom spännande personer i våra skolor skulle jag vilja träffa skådespelaren Jonas Karlsson som jag tror har mycket att säga om skolan.

Text och foto MONIKA SIDÉN Skolpodden i Stockholm är en del av utbildningsförvaltningens arbete för att attrahera nya lärare och behålla dem som redan är anställda. Du hittar Skolpodden i Stockholm där poddar finns.

21

EN BOK I VÄRLDEN Gullingeskolan

En stor dag för eleverna För läraren Maria Lindgren var det självklart att anmäla sin klass till tävlingen En bok i världen. Det resulterade i ett tredjepris, som ger ännu mer läsglädje.

– Det är roligt att fördjupa sig i en bok och man utmanas att välja litteratur som man inte skulle ha läst annars.

– Titta vilket stort paket vi fick på posten i går! säger Maria Lindgren.

På den runda mattan framför henne sitter eleverna i grupp Tellus på Gullingeskolan i Tensta. De vann tredjepriset i kategorin anpassad grundskola i tävlingen En bok i världen, som går ut på att eleverna läser böcker från hela världen och skapar ett tävlingsbidrag som i text och bild knyter ihop boken och det aktuella temat, som i år var Liv. Några av eleverna var med vid prisutdelningen på Skansen i slutet av maj. I paketet ligger deras tävlingsbidrag, diplomet och priset: en trave särskilt utvalda böcker. Maria Lindgren tar upp en i taget, läser titeln och visar omslaget för att väcka elevernas intresse.

Flera av böckerna är av Almaprisbelönade författare, bland annat Isols ”En anka är bra att ha”, Jacqueline Woodsons ”Den dag du börjar” och Baek Heenas ”Molnbullar”. Det blir en rejäl hög med böcker.

Alla elever får välja en bok att bläddra i eller läsa. Maria Lindgren och tre elevassistenter hjälper till. Vid en bänk sitter Mickael Flores Lefcer med boken ”Limpan är sugen”, en textlös bilderbok av Eva Lindström. Den handlar om en hund som ser på när en människa glufsar i sig en korv.

stor dag för eleverna.

– Det var väldigt bra ordnat. Det är ett stort sammanhang med väldigt många barn, men eftersom Skansen är så stort kunde vi ändå gå undan lite.

Två elever följde med upp på scen för att ta emot priset.

– Det var lite nervöst. Vi fick diplomet och en bok, sa tack och gick ner. Sedan var det djuren som tog över. Det blev verkligen en upplevelse.

Bakom priset ligger ett gediget litteraturarbete. Maria Lindgren är i grunden textilslöjdslärare, men efter att ha vidareutbildat sig till speciallärare är hon klasslärare på anpassad grundskola.

Litteraturen har alltid haft en viktig plats i hennes undervisning, så det var självklart att anmäla klassen till En bok i världen.

– Man får en ordentlig lista med förslag på böcker som man kanske inte hade läst annars.

Valet föll på bilderboken ”Varför ingen

klappar igelkotten” av Andrej Kurkov och Tania Goryushina. Den handlar om en igelkott som är ute på promenad och får syn på en hund, en katt och en häst. Alla blir klappade av människor. ”Varför är det ingen som klappar mig?” undrar igelkotten och börjar gråta.

– Jag valde boken för att den var lätt att relatera till. Igelkotten är ett djur som alla kan ta till sig och jag tyckte mycket om illustrationerna. Dessutom var det intressant att den är ukrainsk.

Eleverna går i årskurs 1–4 och alla har en intellektuell funktionsnedsättning, i övrigt varierar deras styrkor och svårigheter. Boken passade deras varierande Mickael Flores Lefcer kan själv sätta ord på nivåer, både språkligt och innehållsmäsdramatiken, men sedan vill han berätta sigt. om Skansen. Han minns djuren och resan – Jag läste boken högt flera gånger. Vi bäst. har tittat, pekat och pratat om handlingen.

– När vi hade ätit matsäck tog vi spårTack vare lån från Cirkulationsbibliovagn, sedan åkte vi tunnelbana från Tteket hade varje elev sitt eget exemplar av centralen. boken. Efter läsningen fick de öva på att Maria Lindgren berättar att det var en återberätta handlingen. Som stöd använ22

Speciallärare Maria Lindgren och Mohammad Waly i årskurs 4 med bidraget som klassen lämnade in till tävlingen ”En bok i världen”.

des Widget online och Takk (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Några elever skrev korta teckensammanfattningar som ingick i tävlingsbidraget.

EN BOK I VÄRLDEN ► Ingår i Stockholms läs- och språksatsning för årskurs F–6. ► Alla klasser och grupper i grundskolan, anpassad grundskola och Språkcentrum kan delta. ► Särskilt inköpt litteratur kan lånas via Cirkulationsbiblioteket och Mångspråksbiblioteket. ► Mer information, stöd och tips finns på Pedagog Stockholm. ► Anmäl din klass eller grupp senast 24 januari 2024.

Nr 3 2023

Mälaren

VATT EN

VERK

Öste

BIO GA

S

Hej pedagog!

Vill du lära dina elever om vatten, sopor och miljö?

– Många har lite svårt att komma ihåg, så det är bra att ha bildstöd. Det handlar om att utveckla en förståelse för historien, säger Maria Lindgren.

Eleverna byggde också upp en miljö med små igelkottar av modellera. Dessutom studerade klassen igelkotten – och lärde sig bland annat att den har 6 000 taggar.

– Det är klart att det blev lite

arbete för mig, men det hade jag ju gjort ändå. Och igelkotten är ett svenskt djur som finns i närheten.

Efter att ha varit utställt på Tensta bibliotek och sedan på Nr 3 2023

Skansen i samband med prisutdelningen, är nu klassens bidrag tillbaka på skolan.

Eleverna minns fortfarande boken, som slutar med att en mus förklarar för igelkotten att den inte blir klappad eftersom den är ett vilt djur.

– Men det köpte inte eleverna. Alla tänkte att igelkotten hade så många vassa taggar att ingen ville klappa den.

Kanske var det en sund reaktion. Man vill ju inte klappa ett djur som har 6 000 taggar, även om det ser snällt ut.

Rent kranvatten är en självklarhet för alla stockholmare. Att ha ett fungerande avlopp och kunna sopsortera tar vi också för givet.

Men hur fungerar det egentligen och vad kan vi alla hjälpa till med för att våra sjöar och hav ska må bättre?

På svoa.se/skola hittar du gratis utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor, korta filmer, mysterier, tips på experiment och mycket mer. Materialet är uppdelat för olika åldersgrupper och utgår från läroplanen.

Ladda ner utbildningsmaterial gratis på: svoa.se/skola

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER 23

YRKESPROGRAM S:t Eriks gymnasium

Affärsidén var att producera funktionella knivblock i snygg design av återvunnet material.

Elijah Lager, Gita Merai, Ludvig Sedelius och Marceli Chojnowski i HV20FIN använder spillbitar av bräder för tillverkningen av sina knivblock.

24

Nr 3 2023

S:t Eriks gymnasium YRKESPROGRAM

Eleverna som har en

GULDSITS Här utbildas framtidens finsnickare. Kombinationen av kreativitet, hantverkskunnande och framgångsrikt entreprenörskap har gett hantverksprogrammet på S:t Eriks gymnasium ny status, inte minst tack vare framgångar i stora tävlingar.

Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ROBERT BLOMBÄCK

et doftar av trä och olja i den över 1 000 kvadratmeter stora verkstaden. Maskinerna bullrar och eleverna bär hörselskydd och skyddsglasögon när de kapar bräder som ska bli möbler och bruksföremål. Det är årskurs 3 som håller på med sina gymnasiearbeten.

Här finns inga läroböcker eller datorer utan i stället maskiner med namn som fyrkutter, som hyvlar fyra sidor av virket samtidigt. Här finns också planhyvel, bordsfräs och bredbandsputs. Det är ett precisionsarbete att beräkna de exakta måtten och eleverna arbetar under koncentrerad tystnad.

Eleverna ska i sitt gymnasiearbete tillverka en möbel.

De kan välja mellan tre svårighetsgrader och Ludvig Sedelius har valt att göra ett dubbelt vitrinskåp, den svåraste uppgiften. Oavsett val av svårighetsgrad är

Nr 3 2023

betygen inte graderade, utan antingen godkänt eller icke godkänt.

– Det var lite av en slump att jag hamnade här.

Jag visste inte vad jag skulle söka, men jag ville gärna göra något kreativt och jobba med händerna, då var finsnickeri ett bra val, berättar han.

Han säger att utbildningen varit långt över hans förväntningar.

– Det finns så många inriktningar och jag har fått arbeta med så mycket mer än möbler.

Inte minst har Ludvig Sedelius uppskattat kursen i entreprenörskap där eleverna fått starta och driva egna företag inom ramen för UF (Ung företagsamhet).

Tillsammans med sina tre kurskamrater Gita Merai, Marceli Chojnowski och Elijah Lager i klass HV20FIN startade Ludvig företaget Valexio Design UF med affärsidén att producera funktionella knivblock i snygg design av återvunnet material. Mate-

►

25

YRKESPROGRAM S:t Eriks gymnasium

Eleverna är eftertraktade på arbetsmarknaden och får jobb direkt efter examen om de vill.

rialet utgjordes av träspill som skänktes av lokala snickeriföretag.

– Vi har lärt oss massor och även tjänat pengar.

På kursen i entreprenörskap fick vi lära oss sådant som budget, marknadsföring, att hantera bankkontakter och sköta kundkontakter, säger Gita Merai.

Lönsamheten var dock inte drivkraften för det lilla pop-up-företaget som avslutades vid terminsslutet i våras, helt enligt regelverket.

– Nej, det handlade om att det är roligt att snickra, säger hon.

Men allra roligast var vinsten i Stockholms stads tävling Stockholmsnästet där de fick presentera sitt projekt i Stadshuset och där representanter för det lokala näringslivet bedömde affärsmässighet, genomförande och produktkvalitet.

Alla knivblock som gänget hann med att tillverka sål-

des och det blev totalt 30 exemplar till ett pris av 800 kronor styck. En rejäl slant som fördelades proportionerligt inom gruppen, utifrån vars och ens arbetsinsats.

Stockholmsnästet var inte den enda stora tävlingsframgången för S:t Eriks gymnasium i år. Sistaårseleven Leon de Carvalho Eriksson kom tvåa i kategorin Årets hantverkare på SM i Ung företagsamhet med en egendesignad och egentillverkad bricka från sitt UF-företag Brixo.

Men hans mest iögonfallande arbete står lite undanskymt i ett hörn i den stora salen. Vid ett första ögonkast ser det ut som Carl Malmstens kända skåp Lillbo, en smäcker skapelse i alm på höga ben med pardörrar och fem lådor med beslag i handsnidat trä.

– Jo, Lillbo har inspirerat mig men jag har designat skåpet själv och jag ska använda det som arbetsprov när jag söker till Carl Malmsten-skolan i höst och hoppas få en av de åtta platserna, säger Leon de Carvalho Eriksson, vars pappa är snickarmästare och som själv har snickrat sedan han var liten.

Calle Kronberg är utvecklingsledare på utbildnings-

förvaltningen. Han har själv en bakgrund som UFlärare och ligger bakom ett pilotprojekt som går ut på att öka kopplingen mellan UF och examensmålen.

– Första skola att nappa var S:t Eriks gymnasium som redan hade kommit långt i sin undervisning i entreprenörskap, säger Calle Kronberg.

Målet var att höja kvaliteten på undervisningen 26

Leo Lindqvist i HV22FIN arbetar vid bandsågen, som bland annat används till att klyva bräder och plankor.

Nr 3 2023

S:t Eriks gymnasium YRKESPROGRAM

Bilden ovan: Gita Merai har varit marknadsansvarig i UF-företaget Valexio Design som tillverkat de prisbelönta knivblocken.

Bilden nedan: Christer Sjödin är yrkeslärare på S:t Eriks gymnasium.

och ta vara på elevernas egen unika kompetens. I dag manhang innebär att fler får upp ögonen för utbildär det bara elva procent av gymnasieeleverna i Stock- ningarna. holm som läser på något yrkesprogram. Det beror S:t Eriks gymnasium har cirka 1 200 elever. På delvis på att utbildningarnas innehåll och hantverksprogrammet erbjuds fyra inriktningar: höga kvalitet inte är så kända, något som textil design, frisör, florist och finsnickare. nu dock håller på att ändras.

Finsnickeriinriktningen har 17 elever i varje klass.

– Med tävlingar och utställningar Biträdande rektor Helen Pellbäck följer exponering och status. Vi är ansvarig för hantverksprogramhoppas att föräldrar och andra met. Både hon och Christer Sjödin som har inflytande på elevernas har intrycket att eleverna generellt utbildningsval ska få upp ögonen inte ser några nackdelar med att för hur attraktiva yrkesprogramläsa också teoretiska ämnen som men är, säger Calle Kronberg. ger grundläggande högskolebehöChrister Sjödin är yrkeslärare i righet. Tidigare var dessa ämnen frifinsnickeri på S:t Eriks gymnasium. villiga men från och med i höst ingår Han märker att eleverna är eftertrakde i den ordinarie programstrukturen. tade på arbetsmarknaden och att de får Eleverna måste annars välja bort de högjobb direkt efter examen om de vill. skoleförberedande kurserna.

– Många verksamma finsnickare går mot pension – Vi har bra söktryck till våra inriktningar och och konkurrensen om ungdomarna är stor. Det är eleverna är själva de bästa ambassadörerna. De lätt att få praktikplatser och de elever som går ut har bidrar med att synliggöra möjligheterna på en guldsits. Företagen som rekryterar är ofta inred- mässor och i tävlingar som ger uppmärkningssnickerier med bra arbetstider, och de betalar samhet i medierna, säger Helen bra, säger Christer Sjödin.

Pellbäck.

Han menar att hantverksyrkenas tidigare låga status sannolikt beror på att de förknippats med byggbranschens medieexponerade fusk och fuffens. Att Läs mer om Ung företagsamhet på Pedagog Stockholm. hantverksyrkena nu syns i medierna i positiva samNr 3 2023

27

GENREPEDAGOGIK Eriksdalsskolan

Modellen som stöttar i alla ämnen Eleverna har blivit säkrare på engelska, inte bara på att skriva utan också på uttal och förståelse, vilket syns på de nationella proven.

– Cirkelmodellen gör eleverna kreativa utan att de tänker på det. Och jag får syn på fler elevers tankar och funderingar, säger Rebecka Ungh Wolf, lärare på Eriksdalsskolan på Södermalm.

– It doesn’t sound right. I think we should swap!

Malin Yael Goldfarb plockar runt bland pappersremsor med olika textavsnitt. Hon och hennes gruppkompisar ska lista ut rätt ordning på olika textavsnitt och skapa en berättelse om Fatima som står upp mot sin mobbare. Det är engelsklektion enligt cirkelmodellen i klass 5A på Eriksdalsskolan och eleverna arbetar med beskrivande texter i grupper.

Malin Yael Goldfarb, Algot Cheung Norberg och Matilda Johansson Alzé läser högt, diskuterar och byter plats på textremsorna.

– It’s a bit tricky, bekräftar Rebecka Ungh Wolf, klassens mentor och förstelärare på skolan, som går runt mellan grupperna och peppar eleverna att fundera ett varv till: – Do you remember the little words we talked about to help you figure out the time?

Just det, tidsorden som visar kronologin. Eleverna fortsätter att diskutera och Rebecka Ungh Wolf går vidare till nästa grupp.

som de följt med i sin bok. Och de har tagit ut tidsorden – first, next, after a while, at last – och pratat om den kronologiska ordningen.

Cirkelmodellen är en vedertagen modell inom genrepedagogiken, som i sin tur är ett sätt att undervisa om hur olika texttyper är uppbyggda, till exempel berättande, beskrivande och instruerande texter, och som bygger på lärande genom interaktion med andra.

– Man kan säga att genrepedagogiken är paraplyet och cirkelmodellen metoden, Just nu arbetar klass 5A i den andra fasen förklarar Rebecka Ungh Wolf som började av cirkelmodellen och i dag har de dekon- arbeta med modellen i svenska som andrastruerat en text, eller ”packat upp den” språk, innan hon tog den vidare till svensksom Rebecka Ungh Wolf också kallar det. och sedan engelskundervisningen.

Inför grupparbetet har hon och klassen Modellen är indelad i fyra faser. I den tillsammans gått igenom en annan beförsta bygger klassen upp ordförråd samt skrivande text, om Noah som tappar bort kunskap om ämnesområdet och den aksin lillebror på museet. De har gått igentuella texttypen. I nästa studerar klassen om textens olika delar – inledning, huvud- olika texter, går igenom textens delar, text och avslutande reflektion. Eleverna syfte och språkliga drag. I den tredje fashar också fått lyssna på texten samtidigt en skapar eleverna en gemensam text tillsammans med läraren och i den fjärde skriver de egna texter med hjälp av stödstrukturer och checklistor. I metoden ryms också stöttande och visuella mallar.

Rebecka Ungh Wolf beskriver cirkelmodellen som en stöttande undervisningsmodell som fungerar i alla ämnen.

– Det som jag upplevde som nytt och spännande när jag började arbeta med modellen är den gemensamma texten som klassen skriver. Eleverna får vara kreatörer och jag blir en handledare i arbetet. Eleverna kommer mer till tals och de kommer fram till lösningar. Därför blir det mer laborativt. Och jag får dessutom bättre syn på deras engelskkunskaper.

Genom modellen får eleverna ett meta”Have you read the full text?”.

Rebecka Ungh Wolf diskuterar dagens text med Malin Yael Goldfarb (till höger) och hennes gruppkompisar i klass 5A.

28

språk för sitt lärande, ett språk som de kan använda som verktyg i undervisningen. Rebecka Ungh Wolf upplever att hennes elever har blivit säkrare på engelska, inte bara på att skriva texter utan också på uttal och förståelse. De vågar mycket mer, vilket syns på de nationella Nr 3 2023

Eriksdalsskolan GENREPEDAGOGIK

proven. Ordförrådet i engelska har ökat och eleverna har blivit bättre på grammatik.

Dessutom kan hon se att pojkar gynnas av modellen och de stöttande mallarna och strukturerna. Till exempel finns en bank med beskrivande ord.

– Pojkar skriver ofta kortfattat,

men med den här metoden blir det lättare att bygga ut texten med detaljer och även att få en röd tråd.

Cirkelmodellen leder också till ett mer tillåtande klimat. I dag finns det elever i klassen som inte läste högt förut, men som gör det nu.

– De som varit lite avigt inställda har blivit tryggare.

Eleverna läser varandras texter och får varandra som förebilder. De blir lite mer raka i ryggen på engelskan. Jag tror inte att vi hade nått dit utan modellen. Men det har tagit tid.

Elever som läser svenska som andraspråk och även elever känner motstånd mot att skriva texter kan bli stärkta av cirkelmodellen och skrivandet kan lossna.

– Eleverna blir mer delaktiga. De kan bidra till att skriva en text tillsammans

Titel, inledning, huvudtext och avslutande reflektion – Rebecka Ungh Wolf analyserar den beskrivande texten och dess olika delar tillsammans med eleverna.

med andra, utan att de tänker på det.

Tillsammans med Maria Olsson och Fiona Miller har Rebecka Ungh Wolf skrivit ett läromedel som bygger på cirkelmodellen, ”Skills”, som vann brons i Belma, Best European learning materials awards, för ett par år sedan.

Där tävlar förlag från hela Europa och priset delas vanligtvis ut under Bokmässan i Frankfurt, men eftersom det var pandemi 2021 fick Rebecka Ungh Wolf och hennes medförfattare ta emot priset på en digital gala.

– Det kändes hedrande att få utmärkelsen och höra moti-

veringen. Juryn lyfte bland annat fram att det finns karaktärer och händelser som eleverna lätt kan identifiera sig med och att boken ger dem möjlighet att ta del av en mångfald.

Text PERNILLA RÖNNLID Foto ULRICA ZWENGER

Kostnadsfri workshop på Tekniska museet Årskurs 4–9 och gymnasieungdomar bjuds in för att delta i workshoppen Hållbar vision.

Här kommer eleverna arbeta tillsammans för att nå FNs hållbarhetsmål.

Workshoppen kan genomföras på plats på Tekniska museet eller digitalt.

I samarbete med

Anmäl din klass Mejla Energi- och klimatrådgivningen i Stockholms stad för mer information. energiradgivning@stockholm.se

ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT Hässelby Villastads skola

”Alla kan nå sin fulla potential” mer upp i en sång om kroppen, tar eleverna glatt i från tårna.

– Vi sjunger mycket på lektionerna. Sångerna har kopplingar till temat vi jobbar med och blir naturliga avbrott i undervisningen och en bra ingång till språket. Att erDet är sista lektionen i klassbjuda flera olika arbetssätt rummet för dagen. Eleverna i utmanar elevernas olika förklass 3A på Hässelby Villastads mågor och de lär sig att beskola har arbetat koncentrerat fästa kunskap på sitt eget sätt, med frågor om matsmältning- säger hon. en en lång stund, och när peSedan några år arbetar dagogen Shireene Wessel väx- Shireene Wessel fullt ut ämlar över till pianot och stämnesövergripande med sin På Hässelby Villastads skola har ämnesövergripande undervisning bidragit till både djupare och bredare kunskap.

– Och måluppfyllelsen bland eleverna är högre, det märks tydligt, säger försteläraren Shireene Wessel.

klass. För närvarande är hon mentor för årskurs 3 och har kunnat följa eleverna sedan skolstarten. Hon menar att ett stort fokus på språkutveckling är en viktig förutsättning för ett lyckat ämnesövergripande arbetssätt.

– För mig går det hand i hand.

Ämnesintegrering skapar bättre förutsättning för språkutveckling och vice versa. För att eleverna ska kunna se sammanhang krävs det att de kan sätta ord på saker och ting. De didaktiska frågorna vad, hur och

varför bidrar till att stimulera elevernas nyfikenhet och motivation att lära sig mera.

Därför är det centralt för Shireene Wessel att formulera nya frågeställningar som i sin tur kan leda eleverna vidare i tankarna och språket.

– Jag arbetar efter cirkelmodellen med varje nytt tema eller område. Först får eleverna grundläggande kunskap om området, som i dag genom en film om matsmältningen.

Parallellt gör de egna tankekartor och sedan får de jobba parvis och berätta för varand-

Förstelärare Shireene Wessel sjunger ofta tillsammans med sina elever, som får ett välbehövligt avbrott vid långa lektionspass. I förgrunden syns Judit Thuning och Lea Lethenström i klass 3A. 30

Nr 3 2023

TÄVLING

Vinn biobesök Shireene Wessel samlar ihop klassen och startar en sång om kroppen.

Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till!

1 Hur länge har skolbibliotekarie Astrid Falk arbetat på Bandhagens skola?

1 Tre år X Åtta år 2 Tretton år

ra vad de lärt sig. Därefter skriver eleverna en egen text som synliggör kunskapsinlärningen.

– Språkutveckling är en process, där vi går från vardagligt språk till skolspråk. Eleverna får strategier till att lära sig nya begrepp och sätta orden i rätt sammanhang, från tal till skrift. Det bidrar till att elevernas måluppfyllelse ökar, helt enkelt genom att deras förståelse för ett enskilt ämne eller en uppgift blir tydligare.

Shireene Wessel menar att alla ämnen lämpar sig för ämnesintegrering, att det bara är fantasin och ambitionerna som sätter gränser.

– Ta matematik som exempel. Där får jag ibland frågan om, och i så fall hur, man ska jobba ämnesintegrerat. För mig är det självklart. Matematik innehåller abstrakta begrepp som behöver lyftas fram i olika sammanhang. Mina elever får samtala vid laborationer och utveckla sitt mattetänk med stöd av bild och musik.

En annan stor fördel med ämnesövergri-

pande undervisning är att underlaget för bedömning ökar.

– Vid bedömning kan eleverna välja redovisningssätt: muntligt, skriftligt, i bild eller till och med i musik, vilket gör att jag får rikliga underlag för att se vad eleverna kan. Att arbeta ämnesövergripande effektiviserar helt enkelt bedömningen. Men hon sticker inte under stol med att det krävs extra förberedelsetid inför lektioner och nya teman, då flera ämnen ska kopplas samman.

Sedan ett år handleder Shireene Wessels också sina kolleger i ämnesövergripande och språkutvecklande arbetssätt.

– Med tiden hoppas jag att fler och fler ska visa intresse för det här arbetssättet, Nr 3 2023

2 Södra Ängby skola har haft besök av åtta elever på en partnerskola inom Erasmus. Från vilket land?

1 Finland X Tyskland 2 Spanien

även om det tar lite tid att ställa om. Jag ser bara fördelar också för min egen del som pedagog. Det blir ett sätt att kompetensutvecklas kontinuerligt. Jag får använda mig av mina olika förmågor, vilket gör arbetet så mycket roligare.

Att Shireene Wessel är engagerad i frågan råder det inget tvivel om, och efter lektionen visar hon runt i rask takt. I matsalen hänger en stor bild från förra årets arbete om ”Livets utveckling”.

Eleverna har gjort en tidsaxel, från prekambrium till kvartär, där de har ritat och skrivit förklarande texter om varje tidsperiod.

– Det här är ett väldigt tydligt exempel på

ämnesintegrering. Bara genom att titta på elevernas tidsaxel går det att utläsa olika kunskapsområden: naturkunskap, svenska, geografi och bild. Vi har också sjungit om livets utveckling, säger hon och berättar att samtliga elever i klassen nådde sina mål förra terminen.

– I våras arbetade vi med rymden och avslutade med en rymdmusikal, som även den blev ett underlag för kunskapsbedömning. Med rätt stöd kan alla elever nå sin fulla potential – det är min drivkraft som pedagog.

Och Alex Hellman Metto i 3A, som nu är på väg till idrotten, tycker att det är bra att få använda olika metoder för att lära sig saker: – Det är jättebra att också få sjunga om kroppen, som vi gjort i dag, och inte bara läsa och skriva. Då fastnar det bättre i huvudet.

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto ROBERT BLOMBÄCK

3 Vad kallas den pedagogiska modell som används i engelskundervisningen på Eriksdalsskolan?

1 Helhetsmodellen X Cirkelmodellen 2 Fokusmodellen 4 Vad heter elevgruppen på Gullingeskolan som vann pris i tävlingen En bok i världen?

1 Hellas X Venus 2 Tellus 5 Vilken inställning har Rickard Fors till sitt läraruppdrag?

1 Matematik är det roligaste som finns X Alla ska bli matematiker 2 Alla har nytta av matematik Mejla din tipsrad senast 17 oktober till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se.

Ange var du arbetar och din fysiska hempostadress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner.

Vinnare i nummer 2/2023 blev Lena Bergstedt, Gröndalsskolan, Andreas Nykvist, Vasa Real, och Maria Petersson, Adolf Fredriks musikklasser. Grattis!

Rätt rad var X, 1, 1, 1, X.

MIN SKOLA Liljeholmens Betty Petterssons gymnasium gymnasium

MARHARYTA VELYCHKO, 19 ÅR

E

Liljeholmens gymnasium

tt halvår efter att kriget brutit ut i Ukraina flydde jag till min farmor, som bor i Stavsnäs utanför Stockholm. Innan jag kom till Sverige läste jag på distans och kunde gå klart gymnasiet. Nu har jag läst svenska på Liljeholmens gymnasium i ett år. Jag har lärt mig språket bra. Jag förstår nästan allt som sägs och kan göra mig förstådd. Jag tänker att utan svenska språket är jag ingen i Sverige, därför har jag ansträngt mig mycket för att lära mig språket.

Det är tack vare skolan det gått så bra i Sverige. På skolan läser jag alltid nyheter i tidningar, men framför allt har jag lärt mig mycket genom att prata i grupp.

Grammatiken är fortfarande jättesvår, men mina lärare är fantastiska. Jag äls­ kar dem verkligen. Även vår kurator är jättebra och jag kan alltid prata med

henne när jag behöver. Det är en stor trygghet.

Vi är många som går här på skolan som flytt från kriget i Ukraina, så jag har fått flera nya kompisar som är i samma situation. Det är väldigt stressande att veta att kriget pågår i mitt hemland, där mina släktingar och vänner finns. Men skolan betyder jättemycket, här kan jag koncentrera mig på de uppgifter vi får och vila lite från oron och tankarna på kriget.

Jag lämnade hela mitt gamla liv i Ukraina. Min högsta önskan nu är att få stanna i Sverige, gå på universitetet och utbilda mig till tolk. Det är här jag vill bygga mitt nya liv.

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

»Utan svenska språket är jag ingen«

32

Nr 3 2023

Liljeholmens gymnasium MIN SKOLA

Nr 3 2023

33

BOKSIDAN Bästa lästipsen

Jakt och fiske i nya barnböcker I våras presenterade Svenska barnboksinstitutet sin årliga bokprovning av barn- och ungdomslitteratur. Färre ungdomsböcker, fler faktaböcker och många illvilliga barn är några av trenderna. ”Ett slags litteraturhistoria i mikroformat” kallar Svenska barnboksinstitutet (SBI) sin årliga bokprovning där hela utgivningen från föregående år presenteras. År 2022 kom när­ mare 2 200 tryckta böcker, vilket är något färre än 2021. Bilderböcker är den största kategorin, närmast följd av faktaböckerna som ökar i antal. Däremot ges allt färre ung­ domsböcker ut och siffran är nere på samma nivå som för 20 år sedan. Även översättningarna från andra språk minskar, med undantag för tecknade serier.

Under den digitala föreläsningar lyfte dock Sara Lafolie, bibliotekarie på SBI, fram två böcker som översatts från ukrainska, bland annat bilderboken ”Maja och hennes vänner” av Larysa Denysenko och Masha Foya.

– Den tar upp annekteringen av Krim och har även ett tillägg om det pågående kriget.

Andra vanliga ämnen i barnboksutgiv­ ningen var jakt och fiske, epatraktorer och en ny sorts klimataktivister.

– Det är riktigt många barn som upptäcker att de fått superkrafter. Det ger barnen makt att hantera vardagen, sa Sara Lafolie.

Hon nämnde bland annat ”Den första stri­ den” av Ömer Oguz där huvudpersonen fått krafter efter en kärnkraftsolycka och ”Norrsken” av Bjarke Schjødt Larsen om en flicka som får superkrafter efter att ha överlevt en explosion i en grönländsk gruva.

Men alla barn är inte hjältar. Litteraturvetaren Peter Kostenniemi hade intresserat sig särskilt för de illvilliga barnen i utgivningen.

Ett exempel kom från novellsamlingen ”Ormen i hissen” av Petter Lidbeck där en kille använder våld för att hämnas på sina mobbare.

– Illviljan riktas både från och mot mobbaren, och framstår som konstruktiv då mobb­ ningen faktiskt upphör.

Text ANNELIE DREWSEN Ta del av föreläsningarna och dokumentationen från Bokprovningen 2023 på barnboksinstitutet.se.

34

FLUFF

GULDKORN Ann o 2023

Annica Hedin Illustrationer: Erik Svetoft Rabén & Sjögren, 2023 Äntligen en egen kanin! Huvudpersonen i den här bilderboken gör allt för att skydda Fluff mot fästingar, örnar och skator med vassa näbbar.

Men en dag skuttar Fluff ut genom dörren och kommer inte tillbaka.

En stillsam berättelse om att ta hand om någon annan och om att finna en ny vän, där text och bild samspelar fint.

ETT MAGISKT ARV

Maria Friedner Illustrationer: Katarina Strömgård Natur & Kultur, 2023 En starkt realistisk skildring av att ha en svårt sjuk mamma förvandlas till ett spännande drama där nornor och trollkonster spelar en avgörande roll för liv och död. Här möts marsvin och magi i en gripande historia som passar på mellanstadiet. Illustrationerna till varje kapitel förhöjer läsupplevelsen.

DE TAR ALLT IFRÅN MIG

Linda Jones Bonnier Carlsen, 2023 Frida är ny jägare i jaktlaget som hennes morsa leder.

Snart ska älgjakten börja.

Men så dyker ett okänt djur upp i skogen och länsstyrelsen avlyser jakten. Vanmakt, våld och vänskap gestaltas i denna ungdomsroman som tilldrar sig i ett litet samhälle som myndigheterna ständigt sviker. Ska de ta allt ifrån byn?

OVETENSKAPLIGA STUDIER

Emma Karinsdotter Illustrationer: Marcus-Gunnar Pettersson Bonnier Carlsen, 2023 Livs levande lussekatter, en frisyr som blir ett bebott skatbo och en pappa som blir uppäten av sin egen familj när hans kroppsdelar gradvis förvandlas till godsaker. Det här är nio berättelser som sprakar av fantasi och absurditet. En bok att häpnas över och fnissa åt, där lekfullheten märks ända till pagineringen.

”Av mina böcker brukar de förbjuda ’Säg något’ och ’Shout’, eftersom de behandlar sexuellt våld. De kallas ofta pornografi. Hundratals – hundratals! – författarkolleger i USA har också fått sina böcker förbjudna.”

Ur Laurie Halse Andersons tacktal vid utdelningen av Almapriset 2023.

Nr Nr31 2023

Ute hos dig 1 december

FOTO ROBERT BLOMBÄCK

Nr 4

BJÖRN KINDENBERG

Med vetenskaplig vilja och klar blick på skolans uppgift. Årets gymnasielärare varvar matematik och psykologi.

Filosofen Jonna Bornemark om framtidens kunskaper.

Fältlabbets rullande skola lär eleverna om naturen. … och naturligtvis mycket mer.

LIVETS HÅRDA SKOLA Stina Hjelm © STINA HJELM 2023 – STINAHJELM.COM

Nr 3 2023

35

Boka en kostnadsfri skolvisning!

Stockholms elever intar sitt stadshus!

Stockholms stadshus påverkar elevernas vardag, både idag och i framtiden. Därför bjuder vi in alla elever i Stockholms kommun födda 2008 till en kostnadsfri skolvisning när huset fyller 100 år.

Läs mer och boka på webbplatsen stadshuset.stockholm/skolvisning