LÄRA Stockholm #1/2024 by Miltton Agency

Nr 1 2024

ELEVERNA PÅ SPIONUPPDRAG I VÅR HISTORIA ”Leken måste få större utrymme i dagens skola” ASTROFYSIK ÄR COOLAST AV ALLT FÖR ALMA

PREETI GAHLAWAT

Kungligt prisad

Har du hört? I avsnitt 16 pratar Årets rektorer relationellt ledarskap, skolutveckling och heliga lektioner.

Skolpodden i Stockholm Röster från skolan

Aktuellt skolprat med lärare, skolledare och elever från Stockholms stads skolor. Lärarpanelen tar sig an ett nytt ämne i varje avsnitt och en ny spännande gäst berättar om sin skoltid. Du hittar Skolpodden i Stockholm där poddar finns.

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 1 2024 Åtta gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll Från Indien till Röda bergen ........................................... 4 På spionuppdrag i vår historia .................................... 10 Martin Malmberg är Årets rektor............................... 12 Om ämnesplaner och Gösta Berling ........................ 13 ”Låt leken vara med!”.................................................... 14 Lärorikt besök på Skansen ......................................... 20 Sätraskolans modell gav eko ..................................... 22

När Martin Malmberg började som rektor på Rinkebyskolan blev färre än 40 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Den siffran är i dag fördubblad. Nyligen utsågs han till Årets rektor inom grundskolan i Stockholms stad.

”Jag skulle vilja börja gymnasiet redan nu. Så småningom vill jag satsa på astrofysik. Det finns absolut inget coolare.”

Lärare tack vare litteraturen ...................................... 24 Vad är bäst med att jobba i skolan?......................... 27 Mer likvärdig bedömning ............................................ 28 Möt Alma på Vinsta västra ......................................... 30 Elever som sextrakasserar........................................... 32 Tävling: vinn biobesök .................................................. 33 Litteratur av och om lärare ........................................ 34 Bara i LÄRA: ”Livets hårda skola” ................................ 35

ÄRA ges ut av utbildningsförvalt L ningen i Stockholms stad och kommer med fyra nummer per år. ADRESS LÄRA, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 073-834 08 10, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se ANSVARIG UTGIVARE E va-Li Littorin FORMGIVNING, PRODUKTION Miltton.se TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2024 UPPLAGA 17 400 exemplar

28 LÄRA DIGITALT pedagog.stockholm/lara KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta info.utbildning@edu.stockholm.se ISSN 1654-7330 OMSLAG Läraren Preeti Gahlawat, Rödabergsskolan, fotograferad av Ulrica Zwenger

PROFILEN Preeti Gahlawat

Nr 1 2024

Preeti Gahlawat PROFILEN

Preeti Gahlawat visar Carl Wingård (till vänster i bild), Jack Borkowski och Love Bohm Bergdahl i 8C hur man kan analysera fryspunkten hos glykol. Nr 1 2024

PROFILEN Preeti Gahlawat

Inga böner om mer tid hjälper. Lapparna placeras på bordet. De får räcka till att skapa poesi.

Ingvar Lindqvist-priset var en stor överraskning. Jag kunde inte andas när de ringde!

Nr 1 2024

Preeti Gahlawat PROFILEN

Läraren Preeti Gahlawat tar med sig erfarenheter från olika delar av världen in i klassrummet och kopplar ständigt naturvetenskapen till elevernas vardag. För sitt arbete belönades hon nyligen med det ärofulla Ingvar Lindqvist-priset. Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

alva klass 8C på Rödabergsskolan i Vasastan har NO-laboration och vid tavlan står Preeti Gahlawat, lärare i NO och teknik. – I dag ska vi förstå hur kemi påverkar vårt vardagsliv. Vad var det vi lärde oss i går? – Om alkaner, alltså metanol, alkohol och sådant, säger en pojke. Preeti Gahlawat håller upp en modell av en molekyl och frågar vad det är. Efter några gissningar kommer en flicka på att det är metan. Klassen får se en ny molekyl, en ensam väteatom byts mot en OH-grupp och vips har det blivit …. – Etanol! säger en pojke. – Ja. Etanol finns i handsprit som vi desinficerar oss med, säger Preeti Gahlawat. Sedan byter hon ut ännu en atom och förvandlar modellen till en glykolmolekyl. Det är vad dagens laboration ska handla om. Frågan är: fryser allt? Nr 1 2024

Medan eleverna läser instruktionerna till dagens labb högt pekar Preeti Gahlawat ut var allt finns: bägare, provrör, termometer, krossad is, koksalt och glykol. Stämningen i klassrummet är nyfiken och lite avvaktande när eleverna sätter i gång. – Det här är farligt. Ska jag göra det över diskhon? frågar en pojke och sneglar mot läraren innan han häller över den blåa vätskan i sitt eget provrör. Preeti Gahlawat är född och uppvuxen i Indien, där hon gick i skolan i en förort till Delhi. Redan som barn tyckte hon om att undervisa sina två yngre bröder. Så småningom tog hon en kandidatexamen i naturvetenskap vid Kurukshetra university och därefter en master i psykologi. – Efter det läste jag ett år till för att bli lärare och fick

sedan jobb på en högstadieskola i Indien. I klassrummet fanns cirka 50 elever, även på laborationerna. De flesta lärare undervisade utifrån läroböcker, men det har aldrig varit Preeti Gahlawats grej.

► 7

PROFILEN Preeti Gahlawat

Vad visar termometern? Carl Wingård i 8C läser av på pricken.

– Jag jobbade mycket hands on och det tog mycket tid att hitta allt material. Efter två år som lärare i Indien flyttade hon till Sverige, eftersom maken hade fått arbete på Ericsson. – Då var jag 23 år och kände mig ensam. Språket var jättesvårt och vi kände ingen. Jag var bara hemma hela dagarna. Hon sökte jobb som lärare, men utan framgång. Så småningom kunde hon hoppa in som vikarie på en förskola och började plugga på kvällstid. – Till sist läste jag en ULV-utbildning för utländska lärare där jag även hade praktik. Under sin VFU slogs hon av att klasserna var mindre än i Indien – och att eleverna pratade mer. – Jag undrade hur de lärde sig när de pratade hela tiden. Men sedan förstod jag att alla vågade prata och ställa frågor. Det är ett bättre lärande. I Indien var det bara läraren som pratade. Precis när Preeti Gahlawat fick sin svenska lärarlegitimation erbjöds maken ett nytt uppdrag. Den här gången gick flyttlasset till Japan. Familjen hade vid det laget utökats med två barn. – I Japan gick jag till barnens skola och sa att jag var lärare och ville jobba. Först fick jag vikariera och sedan blev jag lärare, berättar Preeti Gahlawat. I två år arbetade hon på en internationell skola i Yokohama där undervisningsspråket var engelska. – Jag lärde mig väldigt mycket. Det var där jag 8

började jobba med en holistisk approach, alltså att blanda in andra ämnen så att eleverna kan koppla kunskaperna till sina liv. På den japanska skolan skedde undervisningen ut-

ifrån projekt där alla ämnen integrerades och eleverna arbetade mycket praktiskt. Det fanns en öppenhet och generositet i kollegiet, som bestod av lärare från olika delar av världen. – Mina kolleger i Japan var väldigt professionella. Alla var där för att hjälpa varandra och alla var intresserade av varandras idéer. Efter två år i Japan flyttade familjen tillbaka till Sverige. Sedan dess har Preeti Gahlawat arbetat som lärare på några olika skolor med undervisning på engelska. Till Rödabergsskolan kom hon 2018 och har fram till det här läsåret undervisat de engelskspråkiga klasserna. Men nu ska de fasas ut och för första gången har hon lektioner på svenska, vilket är krävande. – Jag känner mig inte nöjd när jag kommer hem och har undervisat på svenska. Jag kan undervisa bättre och ge fler exempel på engelska. Men jag gillar challanges, säger hon. Kollegan Johanna Nordström som också undervisar i NO är ett viktigt bollplank. – Vi utbyter erfarenheter och funderar på vad vi kan göra bättre nästa gång. Det är bättre för eleverna att vi är två som kan bolla idéer. Nr 1 2024

Preeti Gahlawat PROFILEN

Jag undrade hur de lärde sig när de pratade hela tiden. I Indien var det bara läraren som pratade.

Preeti Gahlawat söker även efter beröringspunkter med andra ämnen. – Jag pratar hela tiden med mina kolleger om undervisning och frågar vad de gör i klassrummet. Sedan tänker jag: hur kan jag koppla det till mitt ämne? I textilslöjden jobbar de med olika naturliga fibrer, som linne eller ull. De är byggda av molekyler som vi kan prata om när vi läser organisk kemi. Hon berättar om en planerad labb i samarbete med textilslöjdsläraren Katarina Björkman. Eleverna ska få undersöka bland annat vattentålighet och brännbarhet hos några olika slags tyger, för att kunna göra medvetna val om hållbara textilier i vardagen. – Vi talar om hållbarhet hela tiden. Eleverna kommer att se effekten av det i sina liv, så vi måste börja tidigt.

Men först ska dagens labb genomföras. Eleverna stoppar ner sina termometrar i ett rör med krossad is. Sedan rör de ner koksalt och ser hur temperaturen sjunker. – Hur är det ens möjligt? undrar någon. – Preeti, vi har minus 20 grader! ropar en flicka från andra sidan klassrummet. Att Preeti Gahlawat tycker om sitt jobb är uppenbart. Hon går runt i klassrummet med ett stort leende, småpratar och uppmuntrar eleverna att låta observationer leda till nya frågor. – Utforska det, du har allt här framför dig! This is science. This is how we answer questions. I våras belönades Preeti Gahlawat av Kungliga Vetenskapsakademien. I motiveringen till Ingvar Lindqvist-priset nämns bland annat att eleverna får en chans att utvecklas ”inom ämnet men även som människor”. – Det var en stor överraskning. Jag kunde inte andas när de ringde! Tillsammans med de tre andra pristagarna tog hon emot priset vid en ceremoni i Stadshuset. Priset består av en summa pengar till skolan och en summa pengar till pristagarna. – Jag har donerat pengarna för att tre flickor i Indien ska få utbildning, berättar Preeti Gahlawat. Hon vill även att eleverna på Rödabergs-

NO-läraren Preeti Gahlawat visar och förklarar glykolens egenskaper. Nr 1 2024

skolan ska få en internationell utblick och driver flera Erasmusprojekt, bland annat ett där elever från olika länder besöker varandra och går i skolan. – Våra elever har åkt till Spanien, Tyskland och Island och snart ska ytterligare fem elever och två lärare åka till Slovakien. Nästa år kommer 25 elever från dessa länder att bo här och leva som tonåringar i Sverige i en vecka.

PREETI GAHLAWAT AKTUELL: Mottagare av Ingvar Lindqvist-priset. På jakt efter innovativa metoder för att integrera hållbar utveckling i NO-undervisningen. GÖR: Undervisar i NO och teknik på Rödabergsskolan. BOR: I energieffektiv villa i Hägersten. GILLAR: Att se ljuset i en elevs ögon när de förstår ett nytt koncept. OGILLAR: Otillräcklig lön. PÅ LEDIGA STUNDER: Då vill jag vara med familjen. LÄSER: ”Atomic Habits” av James Clear. LYSSNAR PÅ: Podden ”Livslångt” av forskningsinstitutet Rise. BÄSTA LÄRARMINNE: Att se mina elever ha en presentation om hållbarhet för 700 personer från hela världen på Bettmässan i London. 9

STOCKHOLMS HISTORIA Högalidsskolan

Högalidsskolans förskoleklasselever, grupp Blå, syns här framför bilden av Sigrid, flickan som i början av 1900-talet klädde ut sig till pojke och rymde till huvudstaden.

På spionuppdrag i stadens historia Med lektionsförslaget ”Hitta rätt i tiden” får elever och pedagoger en inblick i Stockholms historia och samtidigt möjlighet till viktiga diskussioner om vår nutid. På Högalidsskolan tycker pedagogerna att berättelsernas verklighetsbakgrund gör materialet extra spännande och meningsfullt.

– Vet ni vad, vi har fått ett brev från något som heter Stadsarkivet! Vad tror ni att de gör? Eleverna i förskoleklassens grupp Blå har samlats i ett av klassrummen på Högalidsskolan på Södermalm. Förskollärare Lovisa Eriksson Klockare pekar på bre10

vet som projicerats på vita tavlan. – De samlar på många saker, tror en av eleverna och en stunds diskussion landar i att Stadsarkivet samlar på Stockholms historia. I brevet till eleverna finns ett uppdrag – tre barn har hamnat vilse i tiden. I dag

ska eleverna hjälpa Sigrid att hamna rätt. Först tittar de på fotot som fritidshemslärare Robin Callert projicerat på tavlan. – Varför tror ni att bilden inte är från vår tid? frågar Lovisa Eriksson Klockare. Bilden är svartvit, barnet har en gammaldags mössa, husen är gamla – elevernas förslag är många. Så är det dags att lyssna på berättelsen om

Sigrid, hon som klipper sig och klär ut sig till Oskar när hon rymmer med tåg till Nr 1 2024

Högalidsskolan STOCKHOLMS HISTORIA

Stockholm från sina elaka fosterföräldrar i Ösmo. Dagens berättelse är den andra som eleverna får lyssna på och den ingår i ett lektionsförslag som Stadsarkivet skapat för förskoleklass. Hela paketet kopplar till läroplanen för förskoleklass, men också till FN:s barnkonvention, migration och jämställdhetsfrågor, och består av en lärarhandledning, ett välkomstbrev, en tidslinje, ett tackbrev och så förstås huvudingrediensen – tre ljudberättelser om tre barn som levde förr i tiden. Berättelserna är sanna och utspelar sig för länge sedan i Stockholm, en av dem delvis på Långholmen, som ligger några minuters promenad från Högalidsskolan. – Det blir otroligt tacksamt eftersom vi kan göra temat hur stort eller litet vi vill. Vi kan åka till adresserna och de passade också bra att använda när vi firade att skolan fyllde 100 år, berättar Lovisa Eriksson Klockare som tycker att berättelsernas verklighetsbakgrund gör materialet extra spännande och meningsfullt.

tar hand om en, tror Melker Nilsson. Varje berättelse har olika teman och nya begrepp behöver förklaras. – Det blir en bra ingång till diskussioner som kan vara svåra att lyfta. Vi har båda jobbat under andra förutsättningar där vi verkligen skulle ha behövt göra annorlunda och där eleverna inte haft samma begrepp med sig som här, berättar Robin Callert. För eleverna i grupp Blå var det till exempel självklart att alla kan välja sin frisyr. – Det hade kunnat bli en mycket djupare diskussion beroende på vilka elever vi har framför oss, säger Lovisa Eriksson Klockare. Nu är det dags för uppdraget –

väldigt snabba, med att till exempel ta fram en bild om eleverna vill rita en råtta, men ”förr i tiden” kan vi inte ge dem. Vi kan bara förklara och hjälpa dem att föreställa sig. I Stockholm är det tacksamt att vi kan åka till den gamla tiden, till Gamla stan, delar av Söder och Skansen. Förutom att lektionsupplägget ger eleverna ett historiskt sammanhang kan de få en förståelse för hur snabbföränderligt vårt samhälle är. – Dagens barn har ju vuxit upp med den digitala teknik vi har nu och förstår inte hur fort teknologiexplosionen gått. Det här är ett bra sätt att grunda dem i det och även i att teknikutveckling kanske kommer att gå ännu snabbare framöver. Dessutom visar det på det svåra med vårt uppdrag som pedago-

ger – de elever som vi undervisar i dag ska fungera i ett framtida samhälle, säger Robin Callert. Både han och Lovisa Eriksson Klockare ser flera utvecklingsmöjligheter med materialet. Att utveckla reflektionerna genom att använda sig av EPA-modellens tre faser – enskilt, par, alla – är ett alternativ. Att fortsätta berättelserna om de tre barnen eller hitta på en egen berättelse om ett barn som levde förr är andra. Eller att fundera över sin egen plats i framtidens Stadsarkiv, föreslår Robin Callert. – Vilken historia skulle kunna återberättas om mig? Text PERNILLA RÖNNLID Foto ULRICA ZWENGER

att rita något från berättelsen. Samtalen kring borden tar fart och eleverna börjar rita. Ett tåg, råttor, barn som säljer vykort, ett lok, Sigrid med långt hår, Oskar med kort – teckningarna växer i högen. Stadsarkivets lektionsförslag är framtaget med hjälp av lärare i förskoleklass och Lovisa Eriksson Klockare och Robin Callert var med i ett tidigt – Det här är på riktigt och det fångar också elevernas intresse. skede och testade materialet i Som pedagog blir jag själv nyfi- klassrummet. De har också varit på Stadsarkivet och föreken på vart det kommer att bära av och vad eleverna kom- läst för andra pedagoger om materialet. mer att gå i gång på. Genom lektionsupplägget När berättelsen tagit slut kan eleverna ta till sig kunskafår eleverna placera in Sigrid perna på olika sätt. på en tidslinje. Bilder på en – De kan lära med hela råtta, en kostym och ett tåg kroppen – lyssna, återberätta, hjälper dem. – Vilka bra spioner ni är, ni reflektera och rita. Vi kan ockhittade ju helt rätt, berömmer så besöka platserna, kanske gå kulturvandringar. Även elever Lovisa Eriksson Klockare. som har svårt att ta till sig Tillsammans reflekterar själva berättelsen kan förstå eleverna och pedagogerna en stund över berättelsen – varför till slut vad som beskrivits, säger Lovisa Eriksson Klockklippte Sigrid av sig håret för are. att låtsas att hon var pojke? I Men hon tycker också att dag skulle ingen reagera på om det kan vara en utmaning att en pojke har långt hår och en flicka kort. Men så var det inte hjälpa eleverna att förstå det som inte längre finns. då. – Vi kan gå till de här platOch vad är en fosterfamilj Förskollärare Lovisa Eriksson Klockare och fritidshemslärare Robin Callert serna, men de existerar inte egentligen? ser många fördelar med Stadsarkivets lektionsförslag och har föreläst för nu. I vanliga fall kan vi vara – Det är när inte släkten andra pedagoger om materialet. Nr 1 2024

Martin Malmberg DÄRFÖR ÄR JAG SKOLLEDARE

»Jag vill skapa en jämlik skola«

är Martin Malmberg började som rektor på Rinkebyskolan blev färre än 40 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. Den siffran är i dag fördubblad. Rinkebyskolan präglades 2017 av elevflykt och neddragningar. Då tillträdde Martin Malmberg som rektor och i dag är läget ett annat: – Vi har legat mellan 70 och 75 procents gymnasiebehörighet de senaste åren. Detta läsår siktar vi på 80 procent, säger han. Nyligen fick han utmärkelsen Årets rektor inom grundskolan i Stockholms stad. Motiveringen lyfter fram fokus på undervisningskvalitet, samverkan med socialtjänst och polis samt hans engagemang, uthållighet och kontinuitet. Han är stolt förstås, men mest av allt glad att få göra det han är bäst på. – Jag brinner för att skapa en så jämlik skola som möjligt. Och även om det är en stor utmaning att komma till en skola som har så låga resultat, är det också spännande att se vad man faktiskt kan åstadkomma. En del i arbetet har varit att skapa ökad frihet för lärarna. Ämnena har schemalagts parallellt. Om de tre mattelärarna som undervisar i två klasser i årskurs 8 vill, så kan de vara två lärare i en klass, eller dela upp klasserna i tre grupper – till exempel. NO, svenska och engelska fungerar på samma sätt. – Lärarna lägger in egna möten varje vecka ämnesvis. De samplanerar och hjälper varandra med material och bedömning. I stället har vi plockat bort flera olika möten som inte har gett effekt hos oss. Martin Malmberg fortsätter också att utveckla samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. – Vi har kommit långt med individsamverkan. Tillsammans med skolkuratorn träffar jag chefen för ungdomsgården, chefen för fältassistenterna och vår områdespolis och pratar om de elever vi är oroliga för. Det är ett sätt att motverka att de blir rekryterade till kriminella gäng. Det går fort att bli rekryterad, påpekar han. – I ärlighetens namn ligger vi två steg efter gängen. Men för fyra år sedan låg vi tio steg efter. Och två är bättre än tio. Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

Nr Nr41 2024 2023

KRÖNIKA Katarina Lycken Rüter

Äntligen stod prästen i predikstolen – eller? bilderna. Det vilda leverne Lagerlöf så lustfyllt bentligen låg ämnesplanerna för de gymnasiegemensamma ämnena på skriver får ett tydligt slut i romanens sista kapitel. Gösta stadgar sig och det blir ordning och reda. Och regeringsagendan. Det låter som inledningen på en det där med ordning och reda är väl en både väsentkänd roman, en som dessutom må- lig och framskjuten fråga i skolpolitiken? Sedan är det klart att berättelserna om Gösta och hans anhända snart hamnar i en kulturkahang, det var skrönor som Selma hört i stugorna och non nära dig. Den som har grundsom hon bättrade på med egen skaparkraft. Fullt läggande kännedom om ”Gösta så livfulla har kanske inte berättelserna om svensk Berlings saga” ser kanske för sin skola varit på sistone, men en och annan skröna om inre blick hur vilda och vårdslösa vad som försiggår i stugorna, läs klassrummen, har kavaljerer under majorskans ledallt förekommit i den politiska debatten. ning slår sig ner vid beslutsfattarNå, det gör ju inte ämnesplanerna mer lika romabordet för att under rop och glada nen. Mer än detta att det ska bli ordning till slut då, sånger fatta morska beslut och ge sig hän åt plötsliga infall. Det är en ganska spexig scen i skolorna såväl som i Lagerlöfs roman. Men sedan är det inget mer. Om man inte räknar som med fantasins hjälp kan dra iväg rätt långt. in de nya skrivningarna i religionsMen, naturligtvis inte. Vad skulle ämnets syftestext, de som måste berättelsen om den försupne prästen ha tillkommit vid det där bordet Gösta Berling ha gemensamt med Nå, det gör ju där ämnesplanerna hamnade – ja, nyktra och välgrundade styrdokuför inte i något förslag från vare sig ment för skolan? Till exempel är Gy inte ämneslärarkår, akademi eller skolmyn25 ett försök att komma bort från planerna mer dighet har de skrivningarna setts det fragmenterade i dagens gymnatidigare. De där kristendomen ställs sieskola, där varje kurs är ett kapitel lika romanen. i centrum. Sådant som att ”kunskaför sig med utvikningar och specialMer än detta per om samt förståelse för kristeneffekter. ”Gösta Berlings saga” därdomen har särskild betydelse” och emot skrevs just så, med löst samatt det ska bli att det viktigaste exemplet manfogade historier som sammantaordning då. (eller kanske snarare det get blir en roman. Helt annorlunda. enda) på granskning av Det skulle möjligen vara det där relationen mellan sammed ”äntligen” då. Från inlämnade hälle och religion är att eleverna ”ska förslag till fattat regeringsbeslut tog det ett drygt år. ges möjlighet att diskutera kristendoLång väntan i skolleden. Och nu blir det ketchupmens roll i det svenska samhället”. effekt, allt på en gång. Hösten 2024 måste gymÄmnesplanerna ska enligt Skolvernasierna kunna berätta för sina kommande elever ket ha moderniserats och uppdateom programmen i Gy 25. Och hösten 2024 är här rats för att passa framtidens studier snabbare än en gris blinkar, så nya poängplaner och och arbetsliv. Så, ändå. Äntligen programstrukturer, det blir vårens agenda. Ja, som stod prästen i predikstolen. Det är sagt, kanske det där med ”äntligen” ändå. kanske dit vi ska? Eventuellt kan man också se vissa likheter i mål-

KATARINA LYCKEN RÜTER ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ ANNA WHITLOCKS GYMNASIUM

Nr 1 2024

Nr x 2023

SAMTALET Peter Gärdenfors

”Låt leken vara med!” Som kognitionsvetare är Peter Gärdenfors expert på hjärnan och hur den fungerar – men det är kroppens behov han lyfter fram. ”Är kroppen med så lär du dig bättre”, säger han. ”Men skolans struktur begränsar motivationen.” Text KATARINA BJÄRVALL Foto ULRICA ZWENGER

å Björngårdsskolans gård på Södermalm smyger en del elever omkring i en kurragömmalek medan andra pangar på med en fotboll farligt nära skolans fönster. Fint att de får hållas, konstaterar Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. I sin bok ”Lusten att förstå” – i skrivande stund utlånad på alla Stockholms bibliotek, trots att den är 14 år gammal – slår han ett slag för leken som en av många vägar till det överordnade målet: förståelse. – Jag vill göra skillnad mellan faktakunskap, då du pluggar in till exempel grundämnena eller geografiska platser eller djurarter, och förståelsen då du ser sammanhangen. Du ser mönstren i världen, säger han när vi slagit oss ner under det stora gavelfönstret i Björngårdsskolans bombastiska aula, som också är pingisrum och skolbibliotek.

Varför är det viktigt att se mönster?

– Därför att då kan du generalisera från de problem du har löst till nya problem. Förståelse är just det: att kunna lösa nya problem.

Vad kan det handla om? Där det inte räcker med faktakunskaper utan där eleverna behöver se mönstren?

– Man skulle till exempel kunna ta vad som helst i ekologiämnet, hur regnmängder påverkar växtligheten eller hur försurning påverkar livet i en sjö. Och jag brukar säga att matematiken är läran om mönster. I geometrin är det väldigt tydligt, med trianglar och cirklar. ► 14

Nr 1 2024

Peter Gärdenfors SAMTALET

Nr 1 2024

SAMTALET Peter Gärdenfors

Vi har inte råd att ha all undervisning som lek i små grupper. Men förskolan gör det där väldigt bra. Det är ju konkreta, visuella mönster. På vilket sätt är matematiken läran om mer abstrakta mönster?

– Vi kan ta elementär matematik. Tre äpplen plus två äpplen är fem äpplen, men tre äpplen minus fem äpplen, vad är det? Det går inte, tänker kanske eleverna. Då kan du kan i stället säga att om du går tre steg framåt och sedan fem steg tillbaka, vad har hänt då? Då har du hamnat två steg bakåt. Om du inte har objekt utan steg så blir det lättare att förstå. Då får du en kroppslig förankring i vad negativa tal betyder. Och det är samma mönster som dyker upp i olika kontexter. – Jag är ju inte lärare i botten men jag har undervisat i hela mitt vuxna liv och ett bra sätt att få elever att förstå mönster tror jag är att hitta en koppling till deras praktiska erfarenhet. Allra helst i kroppen. Som kognitionsforskare vet jag att samspelet mellan handen och ögat är grundläggande för vårt tänkande. Är kroppen med så lär du dig bättre. – Sedan vill jag lyfta fram betydelsen av analogier, liknelser och metaforer. Det handlar ju om att du tar ett mönster från ett område och tillämpar det på ett annat. En bra lärare har en verktygslåda med olika liknelser som kanske passar olika elever. Om du har förstått vad minus två betyder så kan du också börja förstå vad det innebär att till exempel

ha en skuld till någon. Det kan ju kopplas till att gå baklänges på tallinjen. Samma metafor används alltså även för begreppet skuld. – Också berättelser är verktyg för förståelse, sätt att förklara mönster. Ett exempel som jag läst om har handlat om en lärare som följde en chokladkakas väg från kakaoodlingen till affären. Hon berättade om alla steg i processen. Eleverna fick räkna ut vikt på kakao och socker och kilopriser och sedan transportkostnader. Och sedan skulle chokladkakan slås in i stanniolpapper, som väl var aluminium, och till slut distribueras till kiosken. Eleverna fick följa hela kedjan och det gav dem en enormt god förståelse för alla steg.

Vilken roll spelar motivation för elevers förståelse?

– När det gäller inre motivation lutar jag mig mot en psykolog som heter Jerome Bruner. Han lyfter fram tre saker. Det första är den inneboende nyfikenheten – barn är nyfikna, de vill kolla in världen. Det andra är känslan av kompetens – du vill vara en sådan som har koll på läget och där är lek perfekt, för där är det du själv som bestämmer. Och det tredje är det sociala, att vi gillar att göra saker tillsammans. De här tre komponenterna ger den inre motivationen. – Datorspel bygger på just de här tre komponen-

Nr 1 2024

Peter Gärdenfors SAMTALET

terna, det är därför de är så lockande Datorspelskonstruktörerna är mycket medvetna om det.

Känslan av kompetens, att vara duktig, ger påslag i hjärnans belöningssystem?

– Precis. Och du ska göra det här i lagom svåra steg, så att du hela tiden behåller din känsla av kompetens – du ”levlar upp”, som det heter. Jag tror att de idéerna skulle kunna implementeras ganska bra i en skolmiljö.

Det talas ju om gamification, spelifiering, alltså att man använder mekanismer från spelvärlden inom undervisningen.

– Det är inte det jag är ute efter. Gamification styrs av bestämda regler för när du får poäng och belöningar. Jag vill ha lek – lek på ett systematiskt sätt. Att leken har ett mål och att de tre motivationsfaktorerna finns med.

utbildade föräldrar har lättare att ta till sig den typen av djupare förståelse som du förespråkar?

– Att ha tillgång till ett rikt språk är naturligtvis viktigt. En annan sak är det jag kallar erfarenhet. Ett socioekonomiskt utsatt barn får kanske inte samma erfarenhet av världen som ett barn till rikare föräldrar som tar med barnen på resor och annat. Det socioekonomiskt utsatta barnet får mindre att haka upp sin förståelse på. Men varför skulle inte skolan kunna kompensera för det? Med bra lärare som kan använda bra metaforer och lekar som stödjer detta.

Så just eftersom denna ojämlikhet finns så borde skolan dra mer åt det hållet, är det så du tänker?

– Ja.

Vilken roll spelar böcker och läsning i allt detta?

– Vi brukar ju tala om snabba och långsamma kolhydrater. Ett datorspel eller ett klipp på Youtube – det är snabba kolhyd– Jag har intrycket av att disciplinproblemen uppstår delvis rater, allt material är färdigserverat, du behöver inte bearbeta det själv. Att läsa en bok är långsamma kolhydrater. Du måste på grund av att eleverna inte är motiverade. Utanför skolan finns ju all möjlig underhållning – exempelvis media och dator- själv jobba med huvudet och skapa dig bilderna och föreställningen av vad som händer. Det är ansträngande. Och det är ju spel – som lockar. Då tycker många elever att skolan är tråkig dessutom ansträngande att läsa texten. och ointressant. De vill göra något annat och ett sätt att göra – Det kan vara svårt att motivera elever till det, men jag tror något annat är att ställa till problem. Skulle man göra lärandet mer lustfyllt och mer motiverande så skulle jag tro att man blir ändå att läsningen behövs. Jag tror att den där ansträngningen – alltså att träna sin visualiseringsförmåga och sin fantasi – är av med en del disciplinproblem. någonting som stärker problemlösningsförmågan och kreSå då kanske behovet av lek är större nu, för att konkurrera ativiteten. med till exempel datorspel? – Vi sitter i det här skolbiblioteket nu och elev– Ja, absolut. Lek är motiverande. Vad som kaerna kommer glada in för att lämna tillbaka raktäriserar fantasileken är att du gör någonting sina böcker. De får en upplevelse av böckerna som påminner om verkligheten – du leker mamsom jag inte tror de får genom att sitta och ma, pappa, barn eller polis och tjuv eller brandtitta på skärmen. Jag tror det handlar om kår eller vad det nu kan vara. Du försöker uppdet här med att själv föreställa sig vad som fatta mönster från vuxenvärlden och så imhänder. Så jag hoppas att bokupplevelserna proviserar du kring dessa mönster. Du testar ibland slår ut filmupplevelser och ljuduppleolika varianter, provar olika grejer. velser. Hur kan skolan använda den där lusten till rollDet här med lek och lustfyllt lärande, hur samspelar det med ett ökat fokus på disciplin i skolan?

lekar som barn har?

– Det är mycket en fråga om lärarens kreativitet. Ett exempel från när min dotter gick i gymnasiet handlar om när de skulle lära sig om kemisk valens. Syreatomer har två bindningar och väte har en. Hela klassen fick gå ut på skolgården – en del var syreatomer och stod med två händer ute, en del var väteatomer och stod med en hand ute och så sprang de mot varandra tills händerna möttes. Och efter en liten stund stod det ett antal vattenmolekyler på skolgården.

Utekemi.

– Just det. Kroppen var med. Den här valensidén förankrades. Min dotter säger att hon aldrig glömmer den lektionen. I din bok är du kritisk mot skolans struktur – läroplaner, kursplaner, scheman, lektioner. Vad är problemet?

– De strukturerna begränsar motivationen. Att sitta stilla i skolbänken, att göra vad som står i läroplanen, att följa tidsscheman, att vara inlåst i någon sorts läroplansbox – det är ju inte vad barn vill göra. – Det finns naturligtvis ekonomiska och arbetsmiljömässiga skäl för att skolstrukturen ser ut som den gör. Vi har inte råd att ha all undervisning som lek i små grupper. Men förskolan gör det där väldigt bra. Där har man tema vatten en vecka och sedan tema skogen en annan vecka.

Det finns ju en debatt om faktakunskaper och struktur kontra djupare och friare förståelse. Finns det en risk att elever med högNr 1 2024

Men eftersom hjärnan, med all respekt, bara är ett organ, så är det väl stor risk att den väljer det som är lättast för den?

– Ja, och här har du ju en viktig skillnad mellan de socioekonomiska klasserna. Välutbildade föräldrar läser mer för sina barn. Och det är väldigt viktigt. Jag tror att om man läser för barnen så kommer de att läsa när de är vuxna också. Hur ska skolan fungera i en framtid när text är mindre central? Kan eleverna få samma kunskaper och samma förståelse med hjälp av ljud och bild?

– Absolut. Texten är ju en teknisk lösning för att presentera kunskaper, men i många sammanhang behöver man andra medier, som simuleringar eller visualiseringar. Till exempel för att förklara ekonomiska samband, planeternas rörelser eller kemiska reaktioner. För att lyfta fram abstrakta mönster fungerar visualisering ofta bättre än verbalisering.

På det hela taget, gör skärmtekniken oss smartare? Eller dummare?

– Den gör oss smartare genom att vi har tillgång till alla fakta på en gång. Verbet googla betyder numera i stort sett ”ta reda på”. Men förståelsen, att se mönster, kräver ju långsamma kolhydrater. Det är därför lärarna är viktiga, de måste lyfta fram mönstren. Och jag tror inte att AI kommer att lösa det inom överskådlig tid. Det krävs en mänsklig lärare för att se om eleverna förstår eller inte. Det tror jag är en av lärarens viktigaste uppgifter. 17

SAMTALET Peter Gärdenfors

Schackspelarna har blivit utslagna, huvudräkningen är helt borta, så vi är redan överträffade av maskinerna.

Vad kommer AI och Chat GPT att innebära för skolan?

– Det är ett nytt verktyg, ungefär som miniräknarna på 70- och 80-talet.

Det är många som drar den parallellen.

– För 20 år sedan började man tala om ”en elev, en dator”. Regeringen satsade mycket på det. Det ledde till att framför allt friskolorna gjorde reklam för att nu är vi fullständigt digitala – vi behöver inget skolbibliotek, vi kan göra allt med skärmarna, lärarna behövs knappt längre. De kunde dra ner på lärartätheten. Så jag tror att det har funnits kommersiella krafter bakom detta. – Dessutom är väldigt många av de så kallade pedagogiska datorprogrammen skräp. Min kollega Agneta Gulz jobbar med att försöka ta fram tillämpningar som stödjer motivation och förståelse. Hon är väldigt kritisk till många program som finns på marknaden i dag.

– Liknelsen med miniräknarna går ut på att tidigare var du tvungen att klara väldigt mycket huvudräkning och det kan inte nutidens unga. Någonting liknande kommer nog att hända med skrivprocessen, det finns en risk att den urholkas. Chat GPT kan hjälpa oss att skapa texter mycket snabbare och effektivare. Så att skapa en text kommer inte att bli någon riktigt bra skoluppgift. Vi brottas med det problemet på universitetet, och för mig så är den bästa lösningen att återgå till muntligt förhör. Då kan man se om studenterna har begripit vad det handlar om.

Okej. Så lärare behövs för att eleverna ska förstå. Vad krävs då för att en person ska bli en riktigt bra lärare?

intelligens, komma att matcha eller rentav överträffa den mänskliga tankeförmågan?

Hur stor del av Sveriges befolkning tror du har den typen av personlighet?

– Att vara en bra lärare är en talang. Det är ungefär som att musiker måste ha musikalitet – som lärare måste du ha pedagogitet eller vad det skulle kunna heta. Förmåga att sätta sig in i vad eleverna förstår och möta dem på deras nivå. Den talangen tror jag man måste ha från början. Sedan kan du naturligtvis, precis som en musiker, träna och lära dig en massa olika tekniker så att du blir en bättre lärare. Så du behöver utbildning. Men jag tycker att man borde ha någon sorts personlighetstest vid anVad säger du som kognitionsvetare och expert på tänkande, kan detta som kallas AGI, artificiell generell tagningen till lärarutbildningarna. – AI är inte något enhetligt, AI är en massa små subsystem. Våra mobiler är redan fulla med AIsystem som till exempel GPS. Och schackspelarna har blivit utslagna för länge sedan, huvudräkningen är helt borta, så vi är redan överträffade av maskinerna på många specialområden. Men när det gäller mönsterseende och abstraktionsförmåga har maskinerna inte kommit lika långt. Och omdömesförmåga saknar de.

Men de som utvecklar AI försöker ju ge den ett omdöme. Om man till exempel frågar Chat GPT hur man tillverkar en sprängladdning hemma så svarar den att det kan den inte berätta för det är olagligt och farligt.

– Det beror ju på att det är människor som sitter och stoppar in svaren på sådana frågor mer eller mindre för hand. Så omdömet kommer från människor, det är mänsklig moral. Chat GPT har ingen moral.

Regeringen vill tygla användningen av skärmar i skolan. Bland annat i förskolan, där det för några år sedan kom krav på att skärmar ska användas och där direktiven nu blir de motsatta. Vad tycker du om det?

– I stort sett bra. Men om du ska förklara att solen går upp på morgonen och att det beror på att jorden roterar så är det ju bättre att ha en liten film där du visar barnen det. Ja okej, det allra bästa är att ha solen som en basketboll i gymnastiksalen och sedan springer man runt med en ärta som är jorden. Men kan man inte det så är en film bra. Jag vill absolut inte förbjuda skärmar i skolan.

– Det vågar jag inte gissa.

För det där att möta eleverna precis där de befinner sig, det låter ganska svårt. Det kanske inte är så många som har den förmågan?

– Nej, men det finns säkert många människor som har den förmågan och som inte blir lärare. Det gäller att hitta dem och att motivera dem till att bli lärare.

Var tror du att de finns?

– Överallt, i alla verksamheter möter man ju folk som kan förklara så att man begriper, utan att de har någon utbildning för just det – de bara har den här förmågan att sätta sig in i vad de behöver säga för att en annan person ska förstå.

Om du var skolminister, vad är det första du skulle besluta?

– Jag skulle se till att mycket av lärarnas administration försvinner, så de får mer tid för att undervisa. – Jag vill också svara på en fråga du inte har ställt: Vad skulle jag göra om jag var utbildningsminister? Då skulle jag reformera lärarutbildningen. Ganska radikalt.

Hur?

– Stryka den socialkonstruktivism som länge har dominerat och som definierar kunskap som något vi konstruerar tillsammans. Ge i stället studenterna mer kognitionsvetenskap – mer kunskap om hur hjärnan fungerar, hur minnet fungerar, hur förståelsen fungerar, hur motivationen fungerar. Nr 1 2024

Peter Gärdenfors SAMTALET

Att vara en bra lärare är en talang. Det är ungefär som att musiker måste ha musikalitet.

Nr 1 2024

HÅLLBAR SKOLA Farsta grundskola

Hanna Fransson, pedagog på Skansen, berättar för klass 6A om djurlivet i havet och hur man kan rädda Östersjön.

En lektion om vattnets kretslopp pedagog Hanna Fransson berättar att personal en gång i veckan klär sig i torrdräkt och går ner i de stora akvarierna för att rengöra dem. Hon pekar ut lax, havsöring och en stor torsk som smyger sig förbi intill glasrutan. En av de vanligaste frågorna är varifrån fiskarna kommer. – Den är bra, för då kan vi naturligt – Kan man simma där inne? Klass 6A från Farsta grundskola tittar komma in på att Skansen och andra djurnyfiket runt bland de stora akvarierna på parker har ett uppdrag som omfattar artbevarande, forskning och utbildning, Baltic Sea Science Center, som är en del av Skansen. Frågorna haglar, och centrets säger hon. På Skansen står pedagogerna redo att på ett lekfullt sätt lära besökande klasser mer om Östersjön, från natur och djurliv till hur vi människor påverkar vattnet. LÄRA var med på en lektion där vattnets kretslopp stod i fokus och där avloppsvattnet fick en viktig roll.

Varje år genomför Baltic Sea Science Centers egna pedagoger över 400 lektioner med elever i alla åldrar, från förskoleklass upp till gymnasiet. I fjol besökte 6 400 elever centret, och den timslånga lektionen anpassas efter elevernas kunskap. Tack vare ett samarbete med Stockholm Vatten och Avfall är besöket kostnadsfritt för stadens skolor, och klasserna har också möjlighet att stanna kvar på Skansen efter lektionen. Därmed kan de få historia, natur, kultur och djur i ett besök. Men just under Nr 1 2024

Farsta grundskola HÅLLBAR SKOLA

lektionen är det Östersjön som står i fokus. – Det känns extra viktigt att de som inte har varit här tidigare eller bor direkt vid Östersjön får komma hit och lära sig mer, säger pedagogen Sophie Lewenhaupt. Klass 6A har tagit färjan från Slussen till Djurgården. För många av dem är det ett äventyr i sig, och inte ens hälften har varit på Skansen tidigare. – Att komma hit ger ny input, och det är en stor kulturupplevelse att få åka utanför hemorten. Vi ville ha en annorlunda undervisning där man kommer ut och får känna och prova, säger NO-läraren Hadia El Marakbi. Dagens tema är ”Vattnets kretslopp från hemmet”, och det omfattar många ämnen. – Det samspelar med det vi läser om teknik, plast i havet, kemi, mångfald och djurliv, och det blir väldigt ämnesintegrerat. Hållbarhet är ett stort begrepp men vi behöver gå på djupet och arbeta utifrån Agenda 2030, säger Hadia El Marakbi. Det blir en lektion med plats för flera sinnen. Eleverna får stationsvis känna, smaka och lukta. På den stora matta som visar en karta över Östersjön uppmanar Hanna Fransson dem att ställa sig på den punkt de tror är djupast – Landsortsdjupet, 459 meter – och även räkna antalet länder som omger vattnet. – Nu när ni vet hur Östersjön ser ut ska ni få smaka på vattnet och känna skillnaden mellan haven, säger hon och

BALTIC SEA SCIENCE CENTER ► Är en del av Skansen. ► Besöket bokas i förväg och är gratis för Stockholms stads skolor. ► Det finns även digitala lektioner, då en av pedagogerna går runt bland akvarierna och berättar. ► Läs mer på skansen.se/skola.

Nr 1 2024

Skansens pedagog Sophie Lewenhaupt visar det avloppsvatten som eleverna (från vänster) Adam Harit, Erik Bennani, Hadi Soud och Alicia Sandlund har skapat och som nu steg för steg renas.

ni spolar ner och berätta också det för era föräldrar, för många av dem vet inte heller hur de ska göra, säger Sophie Lewenhaupt. Nästan 40 ton onödigt avfall spolas varje vecka ner i Stockholms avlopp – sådant som inte hör hemma där och som först måste rensas bort innan man kan rena vattnet. Hur den processen går till lär klassen sig i labbet. Gruppvis får de först skapa avloppsvattnet genom att blanda olika ämnen till en mörk sörja. Vissa saker som hushållspapper är äkta. Håret som ligger på en bricka och väcker viss avsmak kommer däremot från Skansens får Sedan är det dags att spela toa- och inte från människor. Det som ska föreställa urin är i ställettbasket. Alla får var sin sak let utblandad juice, men andesom de antingen ska slänga i toaletten eller i papperskorgen meningen är tillräckligt tydlig för att skapa både skratt och bredvid. Tillsammans går de rynkade näsor. igenom resultatet och varför När de har blandat en det var rätt eller fel. De får lära sig att läkemedel ska lämnas in lagom kladdig soppa är det dags att först filtrera och sedan på apotek så att kemikalierna rena vattnet, med hjälp av silar inte förorenar vattnet och att och filter. För varje moment hushållspapper, till skillnad får de jämföra med den tidifrån toalettpapper, täpper till gare blandningen och se hur avloppet. – Det finns en väldigt enkel mycket klarare vätskan har blivit. sak som ni kan göra för att Erik Bennani och Alicia rädda Östersjön: Tänk på vad tar fram några flaskor. De innehåller visserligen vanligt kranvatten, men med vana rörelser skopar hon ner salt i lagom mängd för att motsvara världshavens respektive Östersjöns sälta. De som vill räcker fram handen och får några droppar att smaka på. Hanna Fransson håller upp skalet från en liten blåmussla. – Just den här musslan kommer från Östersjön, men den är skapad för att leva i riktigt salt vatten, så om den levt i sin naturliga miljö hade den varit mycket större, förklarar hon och berättar vidare om djurlivet i Östersjön.

Sandlund i klass 6A tycker att det var en rolig lektion. Båda har tidigare varit på Skansen på fritiden men aldrig besökt Baltic Sea Science Center, och lektionen gav dem mycket att fundera över. – Det var bra att få en genom-

gång av saltvatten och sötvatten och vilken stor påverkan som vattnet har på djur och natur, säger Erik Bennani. Alicia Sandlund håller med och tycker att hon lärt sig mycket nytt: – Det var mycket bra för att förstå hur vattnet renas. Jag visste faktiskt inte exakt vad man får spola ner, så det var nyttigt att lära sig, säger hon. Nu ska klassen jobba vidare på egen hand, och Hadia El Marakbi har fått bilderna från dagens presentation för att kunna repetera tillsammans med eleverna. – Jag har också kvar elevernas gamla prov från tidigare årskurser, så det vore roligt att ta fram dem och se hur mycket större kunskap de har nu, säger hon. Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ROBERT BLOMBÄCK 21

ELEVHÄLSA Sätraskolan

Deras modell gav eko över staden eller vissa dagar vägrar gå in i klassrummet, så bestämde skolledning och lärare sig för att prata med eleverna och kartlägga deras behov och vilka situationer de upplevde som utmanande. – Det handlar om att sänka tröskeln in till klassrummet. Att gå från att se problem till att vara nyfiken på eleven bakom agerandet. Varför gör eleven som den gör? På varje bänk ligger en uppgift som lärarna i förväg gjort i ordning, individuellt Vad behövs för att eleven själv ska vilja lyckas med sitt skolarbete? förklarar anpassad för att vara både rolig och inte Cecilia Westblad. för svår. Uppgiftens syfte är att skapa Att kartlägga och möta de elever som lugn och koncentration inför skoldagens har utmaningar är i dag en självklarhet lektioner. och då är undervisningens struktur, för– Sedan ett år har vi ett nytt arbetssätt för att få fler elever att lyckas i skolan utsägbarhet och elevens egen berättelse det viktigaste för att kunna ge rätt stöd, och kunna inkluderas i klassrummet. menar trion bakom arbetsförändringen. Det har handlat om att bättre möta alla Problem som oro i matkön, gemenelevers behov av stöd, berättar biträdansamma storsamlingar, konflikter med de rektor Cecilia Westblad. kompisar och andra utmaningar i skolsituationen som bryter från rutiner, kartDen nya modellen har utarbetats av lärarna Johanna Asmelash och Dimitra Pas- läggs i syfte att hitta grundproblemet. Men också för att åtgärda det. Exempelvis calidou tillsammans med skolledningen och elevhälsan. Cecilia Westblad har arbe- arbetar Sätraskolan med att försöka tillgängliggöra alla klassrum så att ljudkänstat på Sätraskolan i södra Stockholm i liga elever får hörselkåpor och skärmar nästan 20 år och har ett långt perspektiv för att kunna stänga ute ljud. när hon berättar om det lyckade förändringsarbete som genomförts. Utgångspunkten var att vända på ste- Dimitra Pascalidou beskriver hur klassläraken. I stället för att prata om de elever ren Johanna Asmelash också har skapat som utmanar i skolan, som exempelvis en värdegrund i klassen med många övhar svårt att klara av att stå i matkön ningar som bidragit till en gemenskap och grundtrygghet, och en tillit hos eleverna som ger förutsättningar för verklig förändring. – I dag är eleverna väldigt trygga med varandra och jag har jobbat hårt för att skapa ett tillåtande klimat där elevernas olikheter blir en tillgång, berättar Johanna Asmelash. Alla är överens om att det strukturerade sättet att arbeta ger resultat i elevernas inlärning. Dimitra Pascalidou lyfter fram de särskilda lässatsningarna och hur arbetet med dem ger kvitto när föräldrar hör av sig och berättar om ett barn som haft svårt att knäcka läskoden men Sukai Nije, klass 2A, har i dag fått presentera skoldagens innehåll för sina klasskamrater. nu plötsligt läser. Rogivande musik sprider sig i klassrummet där klass 2A just har börjat dagen med en individuell uppgift som dukats fram på deras bänkar. En mjukstart som ingår i den nya undervisningsmodell som har gjort underverk både för elevernas mående och inlärning.

När man kommit så långt finns ett batteri av insatser för att stötta eleven både i lärandet och i interaktionen med kamrater och skolpersonal. Arbetssättet är inspirerat av elevhälsan och innebär att man redan i klassrummet fångar upp elever som annars i ett senare skede kunde ha blivit ett fall för elevhälsan. En av de viktigaste åtgärderna har varit att göra skoldagen förutsägbar, från start till hemgång. Den här dagen övergår mjukstarten med musik och individuell övning i en grundlig genomgång av dagens innehåll, som varje dag presenteras av en av eleverna. I dag är det Sukai Nije, åtta år, som

Biträdande rektor Cecilia Westblad har till sammans med lärarna Dimitra Pascalidou och Johanna Asmelash gått i spetsen för arbetet med att få fler elever att inkluderas i klassrummet. Nr 1 2024

Mälaren

elevhälsodag för Stockholms stads skolor under rubriken ”Ledning och stimulans – att sänka tröskeln i klassrummet”. De fick ett enormt gensvar och gläds åt att många kolleger på andra skolor har tagit kontakt för att bygga upp något liknande. – Ibland finns en rädsla att Nu arbetar hela lågstadiet efter samma koncept men inte alltid dra i gång en satsning för att det känns alltför tidskrävande med samma byggstenar. Alla har fått kompetensutveckling i och jobbigt, men vi kan bara säga att när alla rutiner har ledning och stimulans och satt sig är det precis tvärtom. varje arbetslag har fått välja Samarbetet och att det finns tre utvecklingsområden, där upparbetade rutiner minskar de populäraste visat sig vara stressen och ökar trivseln på satsning på en lugn morgon, bildstöd i undervisningen och jobbet, menar trion som varit en del av förändringsarbetet tydliga lektionsstrukturer. Nyligen presenterade Ceci- på skolan. lia Westblad, Johanna Asmelash och Dimitra Pascalidou Text MARIANNE HÜHNE VON SETH sitt förändringsarbete på en Foto ROBERT BLOMBÄCK står framme vid tavlan och med tydlig röst läser upp hela dagens schema, i kronologisk ordning samtidigt som hon pekar på tavlan. Intill schemat hänger veckans matsedel och i dag ska det bli gratinerad fisk, får klasskamraterna veta.

VATT EN

VERK

Öste

BIO GA

Hej pedagog! Vill du lära dina elever om vatten, sopor och miljö? Rent kranvatten är en självklarhet för alla stockholmare. Att ha ett fungerande avlopp och kunna sopsortera tar vi också för givet. Men hur fungerar det egentligen och vad kan vi alla hjälpa till med för att våra sjöar och hav ska må bättre? På svoa.se/skola hittar du gratis utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor, korta filmer, mysterier, tips på experiment och mycket mer. Materialet är uppdelat för olika åldersgrupper och utgår från läroplanen.

Ladda ner utbildningsmaterial gratis på: svoa.se/skola

Nr 1 2024

ÅRETS LÄRARE Emelie Cañadas

När jag får elever från Västafrika känner jag till maten, eftersom jag googlar all mat jag läser om.

Nr 1 2024

Emelie Cañadas ÅRETS LÄRARE

Böckerna gjorde henne till ”Man premieras som läsare om man läser in sig på ett lands litteratur.” Det säger läraren Emelie Cañadas som sedan tolv år undervisar nyanlända elever. I höstas utsågs hon till Årets lärare i Stockholms stad. Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER

obilerna samlas in och eleverna slår sig ner vid bänkarna på Tellusborgsskolan i Midsommarkransen. Klassen har läst berättelsen ”Några veckor i september” ur läromedlet ”Fördel” och ska göra en tidslinje över viktiga händelser. – Ni ska få lappar och lägga dem i tur och ordning. Först ska ni jobba själva och sedan ska ni sätta er tillsammans och se om ni har gjort likadant, förklarar Emelie Cañadas. Hennes instruktioner är korta och tydliga, varje ord utmejslat med kirurgisk precision kring lektionsstoffet och elevernas språkförmåga. Inga förenklingar, inga utfyllnadsord. Innan eleverna börjar arbeta på egen hand går hon igenom några exempel på tavlan. – Vilken kommer först? – ”Micki börjar i Lindas klass”, läser en elev. – Ja, då ska ni sätta den på plats ett. Emelie Cañadas är lärare i svenska som andraspråk och utsågs nyligen till Årets lärare inom grundskolan i Stockholms stad. I motiveringen står bland annat att hon har en ”stor professionalitet och personlig värme” samt att hon är ”ett utmärkt exempel på en riktigt undervisningsskicklig lärare”. – Det var jätteroligt. Ibland känns det som om Nr 1 2024

man är i sin egen lilla verkstad, så det är kul att veta att ens rektor ser vad man gör och beskriver det på ett så fint sätt. De senaste tolv åren har hon undervisat nyanlända elever. Trygga relationer och empati är allra viktigast, menar hon. Många elever har traumatiska händelser bakom sig. Somliga bär på ångest eller posttraumatisk stress. Även barn till arbetskraftsinvandrare kan ha uppslitande erfarenheter bakom sig. – Föräldrarna har ofta kommit först och barnen kanske inte har bott tillsammans med dem på många år. De lämnar alla sina kompisar, samtidigt som de ska vara tonåringar i ett nytt land. Det är tufft. Tellusborgsskolan har en organisation för arbetet med de nyanlända eleverna som skiljer sig från många andra skolors. Eleverna går i förberedelseklass och får undervisning i alla ämnen från första dagen. I början kommer ämneslärarna till förberedelseklassen och undervisar, vilket gör att de lär känna eleverna redan före övergången till vanlig klass. – Dessutom har de erfarenhet av att undervisa nyanlända elever. Övergången är minst lika svår för lärarna som för eleverna, säger Emelie Cañadas, som har tät kontakt med ämneslärarna. Utöver att undervisa alla nyanlända elever i

► 25

ÅRETS LÄRARE Emelie Cañadas

Trygga relationer och empati är allra viktigast. Många elever har traumatiska händelser bakom sig.

litteraturvetenskap kom jag på att jag måste ha ett jobb också. Då tänkte jag att jag kunde bli lärare, för då kan man jobba med litteratur varje dag. Efter lärarexamen i svenska och reli– Några går hela skoldagen i förberedelseklassen, men de flesta är ute i sina klasser gionskunskap arbetade hon i några olika skolor och fick så småningom grupper i i några ämnen. svenska som andraspråk. Efter komHon är kritisk till att så många nypletterande studier i ämnet anlända elever direktintegreras, sökte hon jobb i förberedelsevilket blivit vanligare. klass där hon blivit kvar. – Förut trodde man på Litteraturen har fortsatt språkbad, att människor att vara viktig, både i och lär sig språk bara genom utanför yrket. Med elevatt höra det. Men det stämerna läser hon allt från mer inte. Det är jättesvårt sagor till den lättlästa verför eleverna att bli direktsionen av ”Anne Franks integrerade, särskilt i högdagbok” eller ”Onsdag kväll stadiet. strax före sju” av Mats BergEmelie Cañadas är uppvuxen gren. i Sollentuna med två språk i famil– En annan bok de älskar är ”Kärlek jen: svenska och spanska. Men det var litteraturen som gjorde att hon blev lärare. är ett substantiv”. Den handlar om ton– Litteratur är mitt stora intresse. När åringar och det blir lite pinsamt ibland. Det är roligt. jag hade skrivit min magisteruppsats i Den egna läsningen har under en period mest varit inriktad på böcker från Nigeria. Det började med alla Chinua Achebes böcker och därifrån har läsningen förgrenat sig till fler författarskap. Chigozie Obiomas ”Fiskarmännen” tillhör favoriterna, liksom Sefi Attas böcker. svenska som andraspråk är hon mentor för alla i förberedelseklassen, vilket just nu är ett 20-tal elever i årskurs 7–9.

– Man premieras som läsare om man läser

Emelie Cañadas hjälper Asante Esperance i årskurs 8 med att skriva ner påståenden om textens huvudpersoner. I bakgrunden syns Karolina Maliuha i årskurs 7. 26

in sig på ett lands litteratur. Vissa saker återkommer, som att äldre personer är sanningssägare eller ett öde som inte går att komma ifrån. Jag älskar dramatiska, ödesmättade berättelser. Läsningen ger också kulturella referenser som kan vara värdefulla i klassrummet. – När jag får elever från Västafrika känner jag till maten, eftersom jag googlar all mat jag läser om. Jag tror att sådan interkulturell kompetens är viktig, att man är nyfiken på andra kulturer för att kunna se likheter. Emelie Cañadas utstrålar ett lugn, trots att hon är navet kring vilket elevernas hela skolgång kretsar. Hennes dörr står alltid öppen – bokstavligen. ArbetsNr 1 2024

FRÅGAN

Vad är bäst med att jobba inom skolan? FOTO: MARC FEMENIA

rummet är också ett klassrum dit eleverna alltid är välkomna. – Det är alltid elever runt mig. Jag äter alltid lunch med dem och är med dem på rasterna. Man måste ta varje tillfälle att prata och bygga relationer för att de ska bli trygga och lära sig. Det är krävande men ger också mycket tillbaka. – Vi har väldigt roligt tillsammans. Det är det bästa med jobbet. Att få vara med på deras resa från att inte kunna någon svenska alls till att kunna utrycka sina drömmar och tankar om livet. Precis lika välkomna är kollegerna och hon kallar modersmålslärarna ”sina närmsta kolleger”. – Vi träffas ofta och jag mejlar varje vecka.

Nu ska vi börja läsa ”Anne Franks dagbok” på svenskan och då kommer de att söka fakta om henne på sina modersmål. Eleverna kommer från hela världen och just nu finns sju olika skriftspråk i gruppen: arabiska, bengali, kyrilliska, hindi, latinska, thai och det etiopiska alfabetet. – Vi har även fyra språk som saknar skriftspråk: dinka och maban från Sydsudan, kigegere från Kongo-Kinshasa och tooro från Uganda, säger Emelie Cañadas som alltid försöker lära sig några ord på elevernas språk. I klassrummet börjar eleverna bli klara med sina lappar. De jämför lösningarna med varandra. Till sist går Emelie Cañadas igenom övningen på tavlan, genom att hela tiden lämna ordet till eleverna. – Vad tror ni? Håller du med? Tycker ni också det? Relationer och reaktioner i texten diskuteras. Den ena meningen leder till den andra och snart är hela händelseutvecklingen klarlagd genom nio meningar i följd. Som avslutning ska eleverna ta fram sina skrivböcker. – Nu får ni fyra minuter att skriva om den här frågan: Vad tyckte ni om slutet? Emelie Cañadas tar fram sin mobil och sätter timern på fyra minuter. Eleverna tar fram sina pennor och börjar skriva. Nr 1 2024

ERIK DAHLMAN

Lärare, Vinsta grundskola västra

– Att få vara med de här fantastiska eleverna och följa deras utveckling. Läraryrket erbjuder även en ständig personlig utveckling, plus att jag har trevliga kolleger och en bra arbetsledning. Det finns inget bättre jobb!

CAROLINE EKSTRAND

Biträdande rektor, Vinsta grundskola västra

– Det finns ingen dag som är den andra lik. Jag lär mig nya saker hela tiden och får möjlighet att påverka så att eleverna har det bra och befinner sig i en bra lärmiljö. Jag är stolt över att ha ett så viktigt jobb.

OKI SIMONSSON FURUHED

Skolsekreterare, Midsommarkransens gymnasium

– Kontakten med alla ungdomar och kolleger. Jag trivs väldigt bra med att få vara spindeln i nätet och kunna ge god service i stort som smått. Jag upplever att jag dagligen gör nytta i mitt arbete.

UDO STEINKE

Fritidsledare, Långbrodalsskolan

– Det bästa är att jag får jobba med unga människor och bidra till deras utveckling. Mitt jobb är väldigt kreativt och man får även hålla i gång fysiskt. Jag gillar att vår skola har en bra och strukturerad rastverksamhet.

REBECCA WIDYMA

Skolbibliotekarie, Midsommarkransens gymnasium

– Jag älskar det här jobbet, där jag får arbeta så nära eleverna. Att förmedla kunskap inom medie- och informationskompetens, källkritik, AI och inte minst att få prata böcker med eleverna är lyxigt. Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Loviselundsskolan

Bättre bedömning med Bygga svenska nivå. Med ”Bygga svenska” fick de ett gediget material med tydliga observationspunkter och dokument att arbeta med. Men det var inte förrän Marina Rubenian gick en kurs som anordnades av FoU-enheten som hon verkligen förstod hur användbart ”Bygga svenska” var.

nybörjare till avancerad nivå. – Till varje steg finns observationspunkter av vad eleven ska kunna inom områdena tala, lyssna, läsa och skriva, förklarar Marina Rubenian. Hon lägger fram en solfjä– Det var ett väldigt omfatVåren 2019 släppte Skolverket der av dokument på bordet tande arbete och jag gick runt ”Bygga svenska”, ett bedömframför sig. Här finns allt från som en galning på skolan. Det ningsstöd i svenska som anbilder som kan ligga till grund draspråk. På Loviselundsskol- kändes som att kasta sig i havför bedömningen i muntlig et utan livboj, säger hon. an skulle Marina Rubenian, svenska till omfattande mallar Fram till dess saknade sko- – Jag hade missat den stora speciallärare och samordnare lan och lärarna verktyg för att poängen, att materialet har fem där lärare kan samla observai svenska som andraspråk, tioner om alla elever i en klass. göra en komplett och rättvis ensam bedöma närmare 500 steg. När man väl har insett bedömning av elevernas språk- vilket steg i språkutvecklingen Dessutom har Loviselundselevers språkutveckling. skolan tagit fram egna rutiner eleven ligger på så bygger allt och skapat ett årshjul för beannat på det. dömning av ämnet svenska De fem stegen tar fasta på som andraspråk. För elever i utmärkande drag i andraanpassad grundskola används språksutveckling och går från ett särskilt material från Skolverket som heter ”Gilla Läsa Skriva”. Den allra första bedömningen görs i maj för elever i förskoleklassen som ska börja i årskurs 1 på hösten. – Därefter bedöms eleverna i varje årskurs av klassläraren i samråd med samtliga pedagoger kring eleven, berättar Marina Rubenian. Vilka elever ska läsa svenska som andraspråk? På Loviselundsskolan i Hässelby har man arbetat intensivt med materialet ”Bygga svenska” för att svaret på den frågan ska bli så rättvist som möjligt. Efter fyra år finns en tydlig struktur där alla lärare ingår.

”Syftet är att kunna ge eleverna en passande undervisning utifrån deras språknivå”, säger speciallärare Marina Rubenian (överst), här tillsammans med sva-lärare Ida Ängvard. 28

Mellan februari och april varje läsår pågår det mest intensiva sambedömningsarbetet. I början av maj sammanställs underlaget och skickas till rektorn, som fattar det formella beslutet om vilket svenskämne varje elev ska läsa. Sedan ett par år arbetar även Ida Ängvard, lärare i svenska som andraspråk, med bedömningen. Utöver att undervisa de nyanlända eleverna är hon ett stöd för lärare som behöver hjälp med bedömningen i svenska som andraspråk. Nr 1 2024

Mukendi Mbuyi och Tsedal Medrekh, båda i förberedelseklass, försöker återberätta en saga de läst tillsammans med läraren Ida Ängvard.

– Våra olika kompetenser gör att vi kan jobba bra tillsammans. Det är viktigt att kunna bolla med kolleger och lära av varandra, säger hon. Medan Ida Ängvard är specialiserad på den individuella bedömningen och undervisningen av elever fokuserar Marina Rubenian på den övergripande organisationen av ämnet. Numera har de flesta lärare på skolan gått kursen om ”Bygga svenska” och är bekanta med materialet. Uppåt 90 procent av eleverna på skolan läser svenska som andraspråk. – Tidigare när vi inte hade ett ordentligt underlag var det bara fem, sex elever i varje klass, men nu när vi har fått rätt verktyg och lärt oss att använda det blir bedömningen komplett och likvärdig, säger Marina Rubenian. En insikt har varit att det finns elever som

är födda i Sverige men saknar djupare kunskaper i svenska språket. De behöver undervisning i svenska som andraspråk för att utveckla ett mer avancerat språk. – Syftet med bedömningen är att kunna ge eleverna en passande undervisning Nr 1 2024

utifrån deras språknivå. ”Bygga svenska” innehåller material både för bedömning och undervisning, och nu jobbar vi med att utveckla undervisningsdelen, säger Marina Rubenian. Hela skolan har fått utbildning i språk-

och kunskapsutvecklande arbetssätt och nästan alla språklärare har gått fortbildningen om ”Bygga svenska”. Under 2024 kommer detta arbete att fördjupas. Ytterligare en fördel med den gedigna bedömningen är att frågorna från vårdnadshavarna har blivit färre. Ida Ängvard berättar att man tagit fram en folder som skickas med till alla vårdnadshavare tillsammans med beslutet om att en elev ska läsa svenska som andraspråk. I foldern förklaras bland annat hur bedömningen är gjord och att de två svenskämnena är lika mycket värda. – Förut fick vi många telefonsamtal med frågor från föräldrar, men förra året när vi skickade ut foldern var det inte ett enda samtal, säger Ida Ängvard.

Vi vill berätta om ditt arbete! Arbetar du med något lyckat peda gogiskt projekt som kollegerna i stadens skolor borde få läsa om och inspireras av? Kontakta redaktionen och berätta hur det påverkade elevernas lärande – enklast via mejl till tomas. bannerhed@edu.stockholm.se. Välkommen!

Text ANNELIE DREWSEN Foto ULRICA ZWENGER 29

MIN SKOLA Vinsta grundskola västra

Nr 1 2024

Vinsta grundskola västra MIN SKOLA

»Det finns inget coolare än astrofysik« ALMA BLOMSKOG, 14 ÅR

Vinsta grundskola västra

nda sedan jag gick i förskolan har jag haft ett starkt intresse för rymden och vill bara lära mig mer. Det är en av anledningarna till att jag tycker jättemycket om att gå i skolan och hela tiden få lära mig nya saker. På den här skolan, där jag gått sedan årskurs 6, får jag verkligen det! Min skola är väldigt bra och trevlig och alla mina lärare är bra på att lära ut. För mig är det viktigt att lärarna kan mycket om sina ämnen, så att jag också kan få fördjupande svar på mina frågor. Fysik är mitt favoritämne, det är så coolt. Jag läser mycket om rymden hemma och i skolan har jag en bra lärare i fysik som jag kan diskutera med. Alla ämnen i NO och SO tycker jag är roliga, och i SO är det geografi och samhällskunskap som är mina favoritämnen. De hjälper till att få perspektiv. Det bästa med skolan är att jag hela tiden får ny kunskap, som jag inte behöver leta upp på egen hand. Min skola känns trygg och bra. Varje vecka pratar vi om trygghetsfrågor, att vi ska vara snälla mot varandra. Det finns ett trygghetsteam dit vi elever alltid kan vända oss om det skulle behövas. Jag har många fritidsintressen och har provat allt från fäktning till att spela klarinett och teater. Men det är teater jag fastnat för. Jag tror jag har nytta av det i skolan också, till exempel vid grupparbeten och vid presentationer. Ibland känner jag mig otålig och skulle vilja börja gymnasiet redan nu, men dit är det ett tag. Jag kommer nog söka till Rymdgymnasiet i Kiruna och så småningom vill jag satsa på astrofysik. Det finns absolut inget coolare. Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

Nr 1 2024

SEXUELLA TRAKASSERIER Kristina Hunehäll Berndtsson

Oönskade nakenbilder en chock för många Skolan behöver prata om digitala sexuella trakasserier bland eleverna – innan någon har drabbats. Det menar Kristina Hunehäll Berndtsson som har skrivit en avhandling i ämnet. – Det känns konstigt att berätta att man fått dickpics om man tror att de vuxna inte ens vet vad det är.

Kristina Hunehäll Berndtsson blev tagen på sängen när hon skulle intervjua niondeklassare om våld och trakasserier i skolan. Det ungdomarna ville prata om var de digitala sexuella trakasserierna. De berättade om oönskade dickpics, hur nakenbilder som skickats i förtroende delades vidare, om ryktesspridning och flickor som smutskastades för sin sexualitet. Alla elever visste att det pågick, hade själva drabbats eller kände någon som gjort det. – Jag hade ingen aning om det

här och kunde inte föreställa mig att det var så vanligt och utbrett. Eleverna kom från tre helt olika skolkontexter. Trakasserierna kunde ta sig olika uttryck och hanteras annorlunda men de fanns överallt, berättar Kristina Hunehäll Berndtsson, som är lektor vid Göteborgs universitet och har skrivit avhandlingen ”Digitala sexuella trakasserier i skolan – elevperspektiv på sexting, utsatthet och jämställdhet”. Redan i årskurs 6 kunde flickorna få de första oönskade nakenbilderna. I den åldern kom bilderna vanligtvis från äldre pojkar på skolan, inte

från jämnåriga klasskompisar. Den som hade ett öppet konto på Snapchat fick även räkna med bilder från okända nummer. Mobilförbud i skolan gjorde ingen skillnad. Trakasserierna kunde lika gärna ske på fritiden och sedan följa med in i klassrummet. Det påverkade såväl enskilda elever som relationerna i hela gruppen. – Att få bilder från någon man känner får ofta större konsekvenser. En okänd avsändare kan man blockera men det är mer problematiskt med en klasskamrat som man har sociala relationer med. Det kan vara svårt att förklara för andra varför man blockerat en kompis.

Men det vändes sedan emot honom. Han anklagades för trakasserier och rykten spreds om honom. Han mådde väldigt dåligt över det. Enligt eleverna kände vuxenvärlden inte till vad som pågick. Det gjorde det svårt att söka stöd och hjälp. Dessutom var ämnet pinsamt. – Det känns så klart kon-

stigt att berätta att man fått dickpics om man tror att de vuxna inte ens vet vad det är. Därför måste ämnet komma upp till ytan, poängterar Kristina Hunehäll Berndtsson. Eleverna behöver veta att lärare och elevhälsoteam känner till vad som pågår. Då blir det lättare att vända sig till en vuxen. Samtalen i klassrum-

En del nakenbilder och filmer

delades i samförstånd, som ett sätt att utforska sin sexualitet. Men för unga elever kan det vara svårt att förstå konsekvenserna om de hamnar i orätta händer. – Bilder skickade i förtroende kunde användas som utpressning. Skickades inte ännu fler hotade man med att dela bilderna vidare eller sprida ut rykten. I intervjuerna framkom att intentionen med oombedda nakenbilder inte alltid var att trakassera. Man hade bara inte förstått att det var fel. Sexuella trakasserier ansågs vara fysiska handlingar, inte digitala. En annan uppfattning var att endast flickor kunde bli utsatta – trots att pojkar ibland råkade ut för samma saker. – En pojke hade till exempel övertalats att skicka en nakenbild till en skolkamrat. Nr 1 2024

TÄVLING

Vinn biobesök mer. Vuxenvärlden måste göra det. Skolan behöver prata sig samman och hitta strategier för att kunna motverka och hantera uppkomna situationer. På en skola hittade flickorna en egen strategi när en pojke i klassen skickat oönskade dickpics. Alla tog gemensamt avstånd från honom. – Flickorna tillhörde olika grupper Eleverna som drabbats hade svårt att hanoch brukade inte umgås men nu gick de tera trakasserierna. Många mådde dåligt alla samman mot honom. och kände sig väldigt ensamma. En del När skolpersonalen till slut fick reda flickor pratade med sina närmaste kompisar. Men samtidigt fanns en rädsla för att på att pojken skickat dickpics kallade rektorn till sig alla niondeklassare och inforuppfattas som naiv och lättlurad. Pojkar merade om att lärarna visste vad som berättade sällan för någon. pågick. Men även om rektorn inte nämn– Man mådde dåligt länge och var till exempel rädd att ens bilder skulle spridas de något namn förstod alla vem det handvidare. Ungdomar som spridit bilder kun- lade om. – Resultatet blev en ännu värre rykde också må dåligt för att de visste att det var fel. Men de är en del av ett socialt spel tesspridning och den drabbade eleven kom inte till skolan på tre veckor efter som de upprätthåller för att vara coola. det. Den strategin var alltså inte så lyckDet är svårt för dem att själva bryta norad. Men det är svårt att veta hur det ska hanteras. Fenomenet är ju nytt. met bör börja tidigt, innan någon drabbats. – Vi kan inte vänta för länge med att prata om det med eleverna. En ung tjej kan ju bli jättechockad av att få nakenbilder helt oförberedd. Men diskussionerna måste ske utifrån elevernas ålder och mognad.

Mötte du några lyckade exempel på hur skolorna hanterat trakasserierna?

– Skolorna visste sällan vad som pågick och därför var det svårt för dem att agera. I vissa fall märkte lärarna att en elev var mobbad eller hade ett rykte om sig men hade ingen aning om vad det bottnade i. Nu har jag hört skolor som börjat inkorporera digitala sexuella trakasserier i trygghetsarbetet och det pratas mer om det i dag. Pratar vi inte om det får ju trakasserierna fritt spelrum, säger Kristina Hunehäll Berndtsson. Text ANGELICA BERG Foto MARC FEMENIA

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till! 1 Vilket ärofullt lärarpris fick Preeti Gahlawat i fjol? 1 Ingvar Lindqvist-priset X Guldäpplet 2 Vitterhetsakademiens lärarpris 2 Vad är det coolaste Alma Blomskog, 14 år, vet? 1 Aritmetik X Astrofysik 2 Arkeologi 3 Vilka ligger bakom lektionsförslaget ”Hitta rätt i tiden”? 1 Stadsmuseet X Historiska museet 2 Stadsarkivet 4 Var gjordes LÄRA-intervjun med professor Peter Gärdenfors? 1 Lunds universitet X Björngårdsskolan 2 Kungliga Vetenskapsakademien 5 Vad handlar Erik Cardelús och Anna Cavallins nya bok om? 1 Lärarliv i litteraturen X Skönlitteraturen i engelskundervisningen 2 Lärarrollen förr och nu Mejla din tipsrad senast 14 mars till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se. Ange var du arbetar och din fysiska hempostadress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner. Vinnare i nummer 4/2023 blev Arne Holm, Medioteket, Sebastian Olsson, Olovslundsskolan och Nockebyhovsskolan, samt Linda Sparrliden, Stockholms hotell- och restaurangskola. Grattis! Rätt rad var 2, 2, 2, 1, 1.

”Ämnet måste komma upp till ytan. Eleverna behöver veta att lärare och elevhälsoteam kän ner till vad som pågår”, säger Kristina Hunehäll Berndtsson, lektor vid Göteborgs universitet.

Nr 1 2024

BOKSIDAN Bästa lästipsen för skolan

Bok om lärarliv i litteraturen I boken ”Lärarliv i litteraturen” presenteras en rad romaner med lärare som huvudpersoner. Författarna vill med urvalet uppmuntra lärare att läsa mer och att reflektera över sin yrkespraktik utifrån de skönlitterära gestaltningarna. Vad har Kerstin Ekmans ”Händelser vid vatten” gemensamt med Suad Alis ”Dina händer var fulla av liv” och Eija Hetekivi Olssons ”De unga vi dödar”? I alla tre romanerna finns intressanta gestaltningar av lärare. – Genom skönlitteraturen går det att skildra verklighetens problem på ett förhöjt sätt, så att det både blir allmängiltigt och samtidigt fängslande, säger Erik Cardelús, universitetslektor i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet. Tillsammans med litteraturvetaren Anna Cavallin har han skrivit boken ”Lärarliv i litteraturen” (Natur & Kultur, 2023) som riktar sig till både lärare och lärarstudenter. Enligt Skolverket finns 139 000 heltidsarbetande lärare i svensk skola, men i litteraturen är de desto färre. Ändå har författarna funnit en rad skildringar av allt från självuppoffrande lärare i vinstdrivande skolor till etiska övertramp och svårigheter för den som är ny i yrket. Urvalet är gjort utifrån att bokens huvudperson ska vara lärare och handlingen utspela sig i svensk nutid. – Vi har utgått från läsupplevelser av lärarlivet som fångat oss och sedan letat oss vidare i samtidslitteraturen för att finna fler, säger Anna Cavallin och berättar att boken fått ett fint mottagande från verksamma lärare. Vilka är de mest intressanta lärarskildringarna ni har läst? – ”Händelser vid vatten” av Kerstin Ekman och ”Stoner” av John Williams hamnar nog allra högst. Även ”Magistern” av Frank McCourt är en favorit, säger Erik Cardelús, medan Anna Cavallin framhåller ”Anne på Grönkulla” av L.M. Montgomery, Karin Boyes ”Kris” och Laura Ingalls Wilders ”Den lilla staden på prärien”. Text ANNELIE DREWSEN

Litteratur av och om lärare

VI KOMMER ÄNDÅ BARA BLI BECKNARE

Rihab Garci Bonnier Carlsen, 2024 Rihab Garci är lärare och en känd profil i sociala medier. Hennes debutbok kretsar kring de tre vännerna Samir, Sebbe och Selma samt deras lärare Leila. En rapp historia om livslång vänskap, kärlekspirr och högstadiedramatik i orten. Perfekt läsning för alla som gillade Mizeria-trilogin.

VALENTIN OCH KETTY

Karin Alfredsson Brombergs, 2023 Strikt religiositet och lesbisk kärlek i en västerbottnisk by på 1950-talet. I tredje boken om lärarinnan Vajlett kommer en ny predikant till Granträskåsen. Synden ska drivas ut, ty Jesus är på väg. De religiösa påbuden påverkar hela byn, och Vajlett kämpar mot lusten och kärleken till postfröken Rut.

BROTTSPLATS: SKOLAN

Vesna Prekopic Volante, 2023 Skolan är den vanligaste brottsplatsen för misshandel och sexuella kränkningar. I den här debattboken varvas intervjuer med lärare, skolledare, forskare och politiker med Prekopics egen erfarenhet av att arbeta som rektor på en nystartad skola där hot, våld och kränkningar snabbt blev vardag. Upprörande och uppfordrande.

DEN YTTERSTA VILDMARKENS HISTORIA: KUBEN

Nils Lundkvist Bonnier Carlsen, 2023 John bor i den yttersta vildmarken med sina föräldrar. En dag levereras en mystisk kub till familjens gårdsplan. I kuben finns en pojke. En spännande dystopi om vänskap, förtryck och motstånd. Mellanstadieläraren Nils Lundkvists debut tilldelades Barnradions bokpris 2023 och passar alla bokslukare på mellanstadiet.

”Läraren bad mig om att läsa högt. Och som från ingenstans kom plötsligt en rädsla över mig som helt överväldigade mig. Jag liksom försvann in i rädslan och var bara den. Jag reste mig och sprang ut ur klassrummet.” Ur Jon Fosses Nobelföreläsning 2023.

Nr 1 2024

Ute hos dig 2 maj

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 2

ELEVÅTERKOPPLING

FoU-projekt på Anna Whitlock gör skillnad i elevernas skapande. Professor Stefan Lund: Så ökar vi likvärdigheten i skolan. Följ med till gymnasiet där eleverna möts genom gospeln. Hur kommer AI att påverka den pedagogiska verksamheten? … och naturligtvis mycket mer.

Nr 1 2024

Besök Stadshuset Boka en skolvisning! Låt dina elever kliva in i kommunfullmäktige, den lokala demokratins hjärta, och se varifrån Stockholm styrs. Under visningen möter eleverna Stadshusets storslagna miljöer och det demokratiska systemet. Gå igenom Blå hallen och Gyllene salen där Nobelfesten äger rum. Hör om husets unika arkitektur och spännande historia, och om det kommunala styret.

Kostnadsfria visningar Under 15 januari–15 mars 2024 erbjuder vi kostnadsfria skolvisningar. Erbjudandet gäller vardagar klockan 9.00 för elever i årskurs 7–9 i Stockholms stad, oavsett huvudman.

Boka nu!

Kontakta Stadshuset om du har frågor eller vill boka en skolvisning.

stadshuset.stockholm/skolvisning E-post: cityhalltours@stockholm.se Telefon: 08-508 290 58