Livet under den blänkande ytan syns inte, kanske är det därför havsmiljön nedprioriteras bland de politiska besluten. Detta bidrar till nedmonteringen av Östersjön. Om vi inte tar hänsyn
Skyddet och förvaltningen av Östersjön måste styras in på rätt kurs. Det kräver långsiktiga politiska beslut med ett helhetsperspektiv som bas för att säkra effektivt skydd och hållbart nyttjande. WWF vill skydda 30 procent av haven till 2030 genom sammanhängande områden och vi måste fördubbla skyddet inom åtta år. Havs- och vattenmyndigheten har ett uppdrag att tillsammans med kustlänsstyrelser stärka havs- och fiskeförvaltningen för ett välmående hav med arter som förökar sig. Att skydda ekosystemen är också viktigt för att säkra matförsörjningen, men också för näringslivsutvecklingen. För 2023 och framåt måste man stärka budgetanslagen till myndigheterna så uppdragen går att genomföra. Minskad budget ger negativ utveckling för alla.
Havsplaner kräver miljöanalyser När regeringen beslutade att anta de svenska havsplanerna 2022 gavs uppdraget till Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten att peka ut fler områden för ökad elproduktion till havs, totalt 120 TWh från tidigare 30 TWh. Utifrån de underlag som tas fram till mars 2023 ska Havs- och vattenmyndigheten föreslå en ny
Vattenriket är ett biosfärområde utsett av Unesco. Här arbetar man med projekt för att bevara, utveckla och stödja landskapets värden. Att plantera ålgräs och anlägga våtmarker är ett par av åtgärderna för ett friskare Östersjön.
Sveriges första biosfärområde ligger i Kristianstads kommun. Vattenriket har en varierad och rik natur –från strömmande åar, lugna sjöar och öppet hav, till strandängar, ädellövskog och torra sandiga marker. Här finns en speciell flora och fauna. Tillsammans med andra aktörer jobbar Vattenriket med naturbaserade lösningar på globala utmaningar.
– Vårt arbete syftar till att skapa en hållbar utveckling som är bra för både natur och människa, säger Carina Wettemark, chef för Biosfärenheten.
Ålgräs – havets barnkammare Ålgräsängar fyller en viktig ekologisk funktion, men har minskat i skandinaviska vatten på grund av övergödning. Därför är plantering av ålgräs ett prioriterat projekt i Hanöbukten.
– Ålgräset fungerar som en
barnkammare för fisk, organismer och kryp. Det bidrar också till att stabilisera bottnar, skydda stränder mot erosion och binda kol i havsbotten, säger Carina Wettemark.
Anlägger nya våtmarker
Vattenriket anlägger våtmarker för att förbättra vattenkvaliteten i Östersjön. Dessutom jämnar våtmarkerna ut flöden och bidrar till ökad mångfald.
– Vi anlägger våtmarker på låglänta, naturliga lägen. Våtmarkerna är inte bara bra för naturen, de är även trevliga platser för oss människor. I Vattenriket har vi 21 besöksplatser med fina möjligheter att både cykla, vandra, paddla, fiska och skåda fågel.
Vill väcka ett brett intresse På pålar ute i vattnet ligger besökscentret Naturum Vattenriket. Här finns en utställning, en bistro och många programaktiviteter.
havsplan. WWF ser gärna förnybar energi till havs, men det är viktigt att skydda känsliga ekosystemen och arter från negativa risker på grund av mänsklig aktivitet.
Havsplanerna ska bidra till att nå och samtidigt upprätthålla god miljöstatus i havsmiljön. Gedigna miljökonsekvensanalyser måste ske vid etablering av vindkraft, liksom vid andra verksamheter till havs som exempelvis fiske, vattenbruk, muddring och sjöfart.
Östersjötorsken är fortsatt akut hotad trots att riktat fiske av torsk är stängt sedan 2019. Strömmingsbestånden är på nedåtgående, medan spiggen växer till i stor mängd liksom algblomningarna. Östersjötumlaren är även den akut hotad liksom ålen. WWF vill se åtgärder och regleringar på plats som säkerställer att fiskbestånd och andra artgrupper kan återhämta sig Åtgärder för miljön kostar, men det är ändå billigare än den negativa påverkan som annars drabbar näringarna. Bevarande av Östersjön är en strategisk miljö- och samhällsinvestering. Vårt närmsta hav tillhör oss alla och ingen vill se det dö. WWF uppmanar regering och riksdag att prioritera kraftfulla åtgärder för att nå miljökvalitetsmålen för havet.
Vi anlägger våtmarker på låglänta, naturliga lägen. Våtmarkerna är inte bara bra för naturen, de är även trevliga platser för oss människor.
– Vi vill öka kunskapen och skapa ett ännu större engagemang. Vi utbildar biosfärambassadörer, ordnar läger för barn och bjuder in till frukostseminarier. Våra naturpedagoger har ett nära samarbete med skolor. Till exempel har vi tagit fram “Östersjökompassen”, ett pedagogiskt verktyg för att upptäcka livet i havet. Det är ett uppskattat hjälpmedel för att undersöka ekosystemtjänster på plats vid havet. Allt vi gör ska vara bra för både natur och människa, avslutar Carina Wettemark.
Expedition Rädda Östersjön utvecklar olika insatser för att bidra till att rädda och bevara Östersjön för kommande generationer. Det sker med riktade lokala projekt. Samtidigt under våren 2023, på mässan Allt för sjön, lanserar Expedition Östersjön ett digitalt symboliskt kontrakt - Östersjökontraktet ®.
Annika Wihlborg
Expedition Rädda Östersjön utbildar och engagerar människor och företag i hur de själva kan agera för att hjälpa Östersjön. Hållbarhetsarbetet är beskyddat av kronprinsessan Victoria och finansieras av företagspartners. Med en utställningstrailer, Sea Room, fartyget Tre Kronor af Stockholm (Briggen), och samtidigt aktivitet i sociala medier når man ut med sitt viktiga budskap.
Därför behövs kontraktet Östersjökontraktet ger allmänheten, företag och politiker en okomplicerad möjlighet att förbinda sig till att agera för ett friskt och levande Östersjön.
– Med vårt symboliska digitala kontrakt med Östersjön hoppas vi därför kunna uppnå en dominoeffekt. Det är nödvändigt för att få lokala och nationella politiker att fatta beslut som innebär rätt prioriteringar för Östersjön. Vårt mål är att ett stort antal människor
Det är nödvändigt för att få lokala och nationella politiker att fatta beslut som innebär rätt prioriteringar för Östersjön.
runtom i Östersjöregionen ska ta sitt ansvar för Östersjöns framtid genom att skriva på kontraktet, säger Mats Jakobsson, styrelseledamot i Expedition Rädda Östersjön.
Stärkt påverkan på politiker och beslutsfattare Genom att signera kontraktet åtar sig individen/företaget konkreta handlingar som verkar för en förbättrad miljö i
Östersjön. Det kan exempelvis vara att använda produkter med miljömärkning och att tänka hållbart vid all konsumtion som påverkar Östersjön. Det handlar därför om relativt enkla handlingar som vi alla kan inkludera i vår vardag. Genom att signera kontraktet tar man aktivt ställning för ett renare Östersjön. –Med kontraktet vill vi påminna om individens betydelse för Östersjöns framtid. Om tillräckligt många signerar vårt digitala kontrakt så kan vi tillsammans ha en stark påverkan på beslutsfattarna. Deras beslut har en avgörande påverkan på Östersjöns framtid för att nå verklig skillnad, säger Thomas Flinck, styrelseledamot i Expedition Rädda Östersjön.
Som ägare till en fastighet med enskilt avlopp räcker det många gånger att investera i en riktigt bra reningsanläggning för att ta sitt miljöansvar.
– Med en modern markbaserad avloppslösning kan du även känna dig trygg med att skydda ditt dricksvatten från negativ påverkan från avlopp. Samtidigt bidrar du till att minska övergödningen i Östersjön och i dina lokala vattendrag, säger Patrik Ellis, aff ärsutvecklare på Kingspan BAGA, som utvecklar och marknadsför moderna och effektiva avloppsanläggningar som gör skillnad för såväl plånboken som klimatet.
Därför är minimala underhållskrav viktigt
En viktig faktor för fastighetsägare som står inför att investera i en reningsanläggning är anläggningens underhållskrav. Välj i första hand en relativt självgående anläggning med minimala underhållskrav.
– Välj en energisnål anläggning som lever upp till moderna slamtömningskrav. På senare år har det blivit allt vanligare att en slamtömningsbil kan samla slam från uppemot trettio enskilda avloppsanläggningar i en och samma slamavvattningstank. Det är både mer miljövänligt och energisnålt jämfört med traditionell slamtömningsteknik, säger Patrik Ellis.
En stor fördel med syretillsättning
Reningsanläggningar för enskilda avlopp är beroende av kontinuerlig syretillförsel för att kunna prestera optimalt. För hushåll med rätt jordmån och rätt utrymmesmässiga förutsättningar rekommenderar därför Patrik Ellis en markbaserad reningslösning som inte är i behov av kompressorer för syresättning. Fördelen är att syresättningen i den typen av reningslösning drivs av termiska drivkrafter, vilket inte kräver någon el och därmed ger en låg driftskostnad.
ERBJUDANDET
Två kolonistugor, 26 maneter, sju käpphästar, en vinkyl från 1700-talet, tre störar, en bergbana, två gutefår, tre Karl XII porträtt, en kyrka, sex renar, fyra kubbstolar, en konsumbutik, en norsk ordhäst, sex telefonstolpar, fem dvärgmöss, en örtagård, tre knubbsälar, ett krukmakeri, tre älgar, tre dansbanor, ett boktryckeri, två bagerier, en herrgård, elva hedemorahöns, 24 kakelugnar, en järnhandlarbostad, tre snokar, tio rockringar, fyra gotlandsruss, två ryggåsstugor, två jämtgetter, ett linderödssvin, en öländsk dvärghöna, 40 dalmålningar, två berguvar, ett glasbruk, tio kaniner, tre väderkvarnar, två uttrar, ett tivoli, tre medeltida hus, två brunbjörnar, en fäbod, två växthus, en skola, en vadmalsstamp, ett lambgift, två klockstaplar, en rosenträdgård, en majstång, fyra grodor, nio flaggstänger, ett tåg, sex apor, en bilbana, en arbetarbostad, åtta marsvin, fyra festvåningar, ett ordenshus, ett observatorium, sju vildsvin, åtta restauranger, ett historiskt telefonnät med analog växel och trådar, en bank, tolv ölandshöns, en smedja, en labyrint, fem runstenar, två rutschbanor, en ateljé, tre lekparker, två dalahästar, sex lusthus, en skampåle, sju milstenar, tre lodjur, en gruva, 100 sorters rosor, två fontäner, sex kindahöns, en rulltrappa, ett loft från Norge, två ällrävar, en bokskog, ett missionshus, en blåbärsskog, 28 vävstolar, en backstuga, en stubbskottsäng, två slogbodar, en engelsk park, två scener, ett stall, fem visenter, sex orglar, tio blommehöns, en ladugård, tre vattenhjul, fem råttor, 50 spinnrockar, två gasdrivna lyktstolpar, fem katter, 30 hektar mark, 1200 sillar, ett vrak, två huggormar och 20 klappträn. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel och slutförsäljning. Lokala avvikelser kan förekomma.
PFAS utgör ett av de största kemiska hoten mot den svenska dricksvattenförsörjningen. – Det är vår generations ansvar att stoppa flödet av PFAS till våra vattenmiljöer, säger Herman Carr, projektledare på Länsstyrelsen i Stockholm.
PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp mycket giftiga kemikalier. Sedan 50-talet har PFAS använts i brandskum, impregneringsmedel för textilier, rengöringsprodukter, elektronik, skidvalla och mycket annat. Sammanlagt finns det ungefär 3 000 olika PFAS-ämnen. Det räcker att mycket små halter av ett PFAS-ämne läcker ut i vattenmiljön för att de tillåtna halterna ska överskridas, förklarar Herman Carr. – De här ämnena lagras i naturen och i kroppen. Det försvinner liksom inte. Vi har redan idag fisk som inte är lämplig att äta för att den innehåller för höga halter PFAS.
Herman Carr arbetar med att sammanställa data och kunskap om PFAS i Stockholms vatten. Länsstyrelsen deltar i det EU-finansierade projektet LIFE IP Rich Waters och har på så sätt kunnat utöka mätningarna och sammanställa data om PFAS. Nu vet man mer om utbredning och omfattning och har gått vidare och spåra källorna. I förlängningen är målet att kunna förhindra att PFAS hamnar i vattnet.
– Att identifiera källor till utsläpp av PFAS kan liknas vid ett detektivarbete. Vissa utsläppskällor är kända, andra är nya. Vi vet till exempel att de största, kända källorna är gamla brandövningsplatser, som vid Arlanda flygplats.
– De här ämnena lagras i naturen och i kroppen. Det försvinner liksom inte. Vi har redan idag fisk som inte är lämplig att äta för att den innehåller för höga halter PFAS.
Herman Carr
Utmaning för vattenverken PFAS är ett stort samhällsproblem som medför kostnader i många led. Vid årsskiftet inför EU gränsvärden för PFAS i både livsmedel och dricksvatten. Det kommer att innebära problem
PFAS är samlingsnamnet för en stor grupp artficiella kemikalier där kol binder stabilt tll fluor. PFAS-ämnen bryts inte ned naturligt i miljön eller kroppen och ansamlas i levande organismer så länge som ämnena finns kvar i kretsloppet. PFAS påverkar både djur och växter. Även små halter PFAS kan vara skadligt för oss människor. När PFAS-föroreningar sprids tll grund- och ytvaten kan vi få i oss kemikalierna genom tll exempel at äta fisk eller från dricksvatnet.
Spridningsvägar för PFAS
för vattenverkens arbete med att rena dricksvatten. Även vattenförvaltningen kommer att skärpa sina gränsvärden för PFAS i vattenmiljön.
– Mycket är vunnet, menar Herman Carr, om vi kan rena vattnet vid de stora, kända utsläppskällorna. Det är betydligt mer resurseffektivt att genomföra PFASrening vid källan än på reningsverken. Samtidigt behövs mer pengar för att kunna sanera gamla industrier och andra verksamheter som fortfarande släpper ut PFAS i vårt vatten.
– Där det finns PFAS, exempelvis i deponier eller i dagvatten från industriområden, finns det troligen även andra miljögifter. Då kan vi åtgärda flera miljöproblem på samma gång, säger han.
LIFE IP Rich Waters genomförs i samtliga län runt Mälaren och pågår till 2025. Förhoppningen är man genom projektet kan bringa mer klarhet i PFASsituationen i regionen och även generera ökad uppmärksamhet och kunskap kring PFAS-frågan i allmänhet.
Salixträd suger upp stora mängder föroreningar från marken. Inom ramen för LIFE IP Rich Waters demonstrerar och utvärderar företaget Bioremed och Älvkarleby kommun därför användningen av salix för att rena förorenade områden genom ett projekt på den gamla deponin Dragmossen. Salixplantorna har på ett effektivt sätt absorberat stora delar av de föroreningar som finns i marken.
Salix är det latinska namnet för olika arter av vide. Det är sedan tidigare känt att salixträd effektivt suger upp föroreningar utan att trädet tar skada. En utmaning på deponin i Älvkarleby var att lakvatten fortsatte att läcka från deponin i många år efter sluttäckning. Kommunen saknade en konkret lösning på problemet och betraktade därför salixplantorna som en intressant möjlighet.
Sommaren 2019 planterades 25 000 salixsticklingar på en yta av en hektar på Dragmossen i Älvkarleby. Syftet med satsningen var att salixplantorna skulle förhindra lakvattnet från deponin att rinna ut i de närliggande bäckarna och så småningom ut i Östersjön. Nu leds vattnet från deponikullen via ett dräneringssystem ut i två dammar. Salixodlingen bevattnas från dammarna. Det skapar ett slutet system där allt vattnet stannar kvar inom området. Genom avverkning av salixen kan deponin saneras på sikt.
Att kunna ta upp miljögifter via växtlighet är ett klimatsmartsätt att jobba på.
Maj-Britt Lundberg
En kostnadseffektiv och hållbar metod
Två och ett halvt år senare skördades de snabbväxande salixträden som bör avverkas vartannat till vart tredje år.
– Vi har studerat analyser av såväl jordprover som salixplantorna. Salixen fyller verkligen sitt syfte och fungerar som det var tänkt, vilket självklart är positivt. Koncentrationen av PFAS var som högst i salixens rötter, men den större mängden biomassa i själva stammarna kan ha fångat upp mer PFAS totalt, säger Mauritz Ramstedt från Bioremed.
Han ser goda möjligheter att använda
salixodling för att sanera marken från bland annat PFAS vid deponier även i andra delar av landet. Salix kan betraktas som en kostnadseffektiv och hållbar metod för att ta hand om flera olika typer av organiska föroreningar och metaller. En salixodling som är rätt dimensionerad i förhållande till mängden vatten i deponin kan dessutom absorbera allt lakvatten.
Lovande resultat som öppnar upp nya möjligheter
Den skördade salixen förbränns på ett värmeverk. Här kan rökgaserna renas från föroreningar och askan tas omhand. Vid förbränning hamnar de tungmetaller som samlats i plantorna i flygaskan.
De tas omhand genom elektriska filter. PFAS-ämnen i flisen förstörs vid de temperaturer som används.
Projektet med salixodling är ett exempel på hur man kan stoppa läckaget av PFAS på plats, och slippa att få ut det i större vattensystem och Östersjön där problemet blir oerhört mycket besvärligare att åtgärda.
– Resultaten från Älvkarleby är mycket lovande och öppnar nya möjligheter att sanera gamla föroreningar på naturlig väg. Salixodlingar kan användas även på andra typer av förorenade marker, säger Mauritz Ramstedt.
– Att kunna ta upp miljögifter via växtlighet är ett klimatsmartsätt att jobba på. Och den här tekniken kan ju användas på andra områden, inte bara på deponier utan även till exempel förorenade diken och vattendrag, säger Maj-Britt Lundberg, mark- och exploateringsingenjör på Älvkarleby kommun.
För kommunens del har projektet på Dragmossen varit mycket positivt. Intresset från andra kommuner har varit stort.
– Vi har blivit kontaktade av andra som vill veta mer om åtgärderna. Det är roligt att det sprider sig, säger hon.
Från de tuffaste vågorna på internationella vatten, tillbaka till barndomens Östersjön. Sveriges främsta och enda professionella surfare har hittat hem. Vi träffar Freddie Meadows som berättar om sin kärlek till Östersjön.
Somrarna tillbringade
Freddie Meadows i Åhus, i södra Sverige. En dag, i 12-årsåldern, paddlade han ut på en sur räda och tog sina första vågor. Sedan dess har det blivit många fler. Han tänkte inte på mycket annat än vågorna när han satt i skolbänken, så redan direkt efter högstadiet gav han sig av.
–Jag frågade mig var jag kunde surfa dagligen för att träna och bli bättre. Det blev i södra Portugal där jag hittade en coach som jobbade med elitsurfarna. Jag surfade varje dag, fick träna dubbelt så mycket som alla andra för att komma ikapp.
År av hårt tävlande
Allt det idoga arbete som Freddie Meadows la ner bar frukt. Han kvalade in till den internationella touren och började resa till världens alla hörn. När en tävling gått bra kunde han bo på femstjärnigt hotell, när det gått sämre blev det en natt i hyrbilen. Sedan började drömmen ta ny form. Bara någon vecka kvar till att han skulle tävla VM i Portugal, hoppade han av.
– Jag har alltid älskat att tävla men kände en allt större längtan efter att leva i samband med naturen. Över en natt packade jag väskorna och visste att det var tillbaka till Åhus och Östersjön jag ville. Det kändes mycket större och viktigare än poäng och prestation.
Östersjön är ett levande hav med karaktär och en så viktig del av våra liv. Samtidigt blöder det. Och det är klart att jag inte kan må 100-procentigt bra när naturen inte mår bra.
Tillbaka till Sverige Väl på plats i Sverige flyttade Freddie Meadows, då 25 år gammal, in i familjens svartmålade hus vid havet, ett stenkast från vågorna där allting började. Därifrån har han nu under tio år närt sin dröm om att utforska Östersjön, följa årstiderna under ett helt år. Och att hitta Sveriges bästa våg.
Freddie Meadows
– I Sverige kan man inte surfa varje dag, det har lärt mig att ha tålamod. Mitt syfte är större än mina sur ehov, samtidigt känns det som om jag precis har börjat mitt surfliv, säger Freddie Meadows.
Det är långt ifrån ett vanligt 9 till 5-jobb Freddie Meadows har. I veckor kan han
Vatteninfo i
köra utmed kusten, följa vindarna och leta efter rätt vikar. Han berättar om hur en dag ser ut, när allt ser ut att klaffa. – Efter en god natts sömn i en stuga eller bilen vaknar jag, förhoppningsvis har väderprognosen inte ändrat sig. I torr och varm våtdräkt med brädan under armen går jag genom skogen, upp till en timmes promenad i jobbig terräng. Allt är förhöjt, de friska dofterna, vindpustar och fåglarna. När jag kommer fram, ofta på en höjd och blickar ut över havet, känner jag mig mer levande än någonsin.
Freddie Meadows fortsätter att berätta, hur han känner med handen hur kallt det är i vattnet. Den här decembermorgonen känns det som knivar, men det bräckta Östersjön gör vattnet ändå sammetslent. Han paddlar ut, ca 50–60 meter mot
Vill inspirera till ökat engagemang Det är genom att vara en röst för
Östersjön som Freddie Meadows största drivkraft ligger. Att inspirera oss andra att bry oss om detta hav som enligt honom är en helig, unik vattenmassa av glaciärvatten. Samtidigt är det ett hav som inte mår bra – hur tänker han kring det?
– Östersjön är ett levande hav med karaktär och en så viktig del av våra liv. Samtidigt blöder det. Och det är klart att jag inte kan må 100-procentigt bra när naturen inte mår bra, det är något som alltid skuggar min upplevelse av en surfsession.
Freddie Meadows är engagerad i och har ett samarbete med Östersjöfonden och Greenpeace. Hans önskan är att vi alla kunde hjälpas åt mer för att sätta tryck på politiker gällande industrifisket och föroreningar i Östersjön. Freddie Meadows tips är att handla mer omsorgsfullt, hjälpa till att plocka skräp på stränderna men också att vi engagerar oss i grupper för att skapa en större rörelse i landet. För Östersjöns bästa.
kring utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön som resulterar i övergödning och bottendöd.
Amelia Morey Strömberg är utbildad civilingenjör och har en fortbildning inom vattenkemi. I snart 30 år har hon jobbat inom branschen och är stolt ägare till Vatteninfo i Norrtälje. Här hjälper hon privatpersoner, samfälligheter och företag att inse vikten av att rå om vatten och avlopp både för människors hälsa men också Östersjöns överlevnad.
– I början av min karriär jobbade jag för olika kommuner. Ganska snart insåg jag behovet av att utbilda och informera de som inte använder sig av kommunal anslutning, berättar hon. Jag upplevde
det som orättvist att de som inte var kommunalt anslutna inte fick samma information. Där hittade jag min morot till att ge samfälligheter och privata en hjälpande hand för att agera stöd, lösa problem och ge rätt information när det behövs.
Utbildning, rådgivning och stöd för att öka kunskap Hos Vatteninfo finns hjälp att få, både juridiskt, tekniskt och administrativt. Enligt Amelia är det ofta samfälligheter som kan behöva stöd i dessa frågor. – Vi håller kurser, ger rådgivning och agerar stöd för att informera och
instruera kring olika frågeställningar och åtgärder. Exempelvis kan vi hjälpa till med att instruera om hur en samfällighet bildas och förvaltas men också kring vad man får och inte får göra. Det som skiljer en samfällighet från en privat anläggning är att en samfällighet är ansvarig för flera människor. Då är det viktigt att man vet vad som ska göras och på vilket sätt det ska utföras. Är man över 50 personer har man till exempel samma ansvar som en kommun med analyser, vattenprover, avlopp och reningsverk om ett sådant finns.
I Sverige finns 690 000 enskilda avlopp. Detta gör Vatteninfo till en viktig komponent bland fastighetsägare.
– Om folk tar rätt beslut och gör rätt åtgärder kommer inte kväve och fosfor till Östersjön.Är du osäker som privatperson eller ansvarig i en samfällighet tveka inte att kontakta oss, avslutar Amelia.
Överskott av näringsämnena kväve och fosfor, som orsakar övergödning, är den största utmaningen för Östersjöns ekosystem. Samtliga nio länder runt Östersjön är gemensamt ansvariga för att minska övergödningen. Här möter vi två välgörenhetsorganisationer som ser värdet av ett internationellt samarbete.
Polen tillför mest fosfor till Östersjön och står ensamt för 60 % av Östersjöländernas
återstående reduktionsmål för fosfor. Samtidigt tillför Polen mindre fosfor per capita än Sverige. - Eftersom vatten inte känner några gränser, är det avgörande att länderna runt Östersjön samarbetar för att vända utvecklingen. Vi behöver vara självkritiska, men även arbeta med åtgärder internationellt för att kunna uppnå större resultat per investerad krona för vårt gemensamma hav, säger Peter Wiwen-Nilsson, VD på Race For The Baltic.
Gemensamma ansträngningar ger resultat Race For The Baltic och finska John Nurminens Stiftelse har rönt framgångar i ett gemensamt hamnprojekt som syftar till att minska läckage av växtnäring i torrbulk när fartyg lossar och lastar.
– Våra två organisationer kan åstadkomma mer runt Östersjön än vi gör ensamma. Med hamnprojektet har vi med enkla åtgärder kunnat stoppa enorma mängder fosfor genom bättre lastningsmetoder, säger Annamari Arrakoski-Engardt, VD på John Nurminens Stiftelse.
Peter Wiwen-Nilsson fyller i: – De största resultaten har vi hittills uppnått i polska och litauiska hamnar. Nästa steg är att sprida lösningarna till fler hamnar runt Östersjön genom samarbete med bland annat Helsingforskonventionen (HELCOM).
Engagerar såväl näringsliv som lantbrukare
John Nurminens Stiftelse driver nu ett vassprojekt som syftar till att återvinna näringsämnen i vassbeståndet och skapa en hållbar och lönsam värdekedja för vass. Ett annat projekt är gödselåtervinning där målet är att förbättra den regionala näringsbalansen i livsmedelsproduktionen och minska avrinningen av näringsämnen från gödsel till Östersjön.
Våra två organisationer kan åstadkomma mer runt Östersjön än vi gör ensamma. Med hamnprojektet har vi med enkla åtgärder kunnat stoppa enorma mängder fosfor genom bättre lastningsmetoder.
Annamari Arrakoski-Engardt
– Dessa båda projekt är prioriterade. Vi engagerar dels aktörer som utför slåttern och de vidareförädlingsföretag som är intresserade av att utnyttja vassen, dels kustnära gårdar som får hjälp att överlämna gödsel till gårdar med näringsunderskott. Vi löser problem tillsammans med lantbrukare, säger Annamari Arrakoski-Engardt.
Erfarenhetsutbyte mellan kommuner Ett annat projekt som Race For The Baltic driver är att koppla ihop kommuner från Östersjöländerna för att effektivisera deras arbete att minska näringsutsläppen och därmed minska övergödningen.
– Vi gör detta genom att ta in internationella experter, dela med oss av lösningar, hitta finansiering och inte minst att lära av varandra. Projektet har dessutom lett till att den årliga fosfortillförseln har minskat med 15 ton vilket är tillräckligt för 15 000 ton alger i vattnet. Om vi fortsätter arbetet med effektiva internationella projekt, bör vi kunna vända trenden för övergödningen till 2030. Därmed kan vi säkerställa ett friskt hav för framtida generationer, avslutar Peter Wiwen-Nilsson.
Läs mer på raceforthebaltic.com johnnurmisensaatio. fi/sv/
Gemensamt hamnprojekt i syfte att förbättra hanteringen av torrbulk
Race For The Baltic är en stiftelse som arbetar för att göra Östersjön friskare genom lösningsorienterade och kostnadseffektiva projekt med mätbar effekt.
Störst fokus på Östersjöns mest akuta problem: övergödningen.
Samarbete med forskare, myndigheter, ideella organisationer, entreprenörer och den privata sektorn. Grundat av Zennström Philanthropies.
John Nurminens Stiftelse syftar till att rädda Östersjön och dess kulturarv för framtida generationer.
Förbättrar Östersjöns tillstånd med konkreta åtgärder som minskar belastningen på havet och miljöriskerna. Belönats för sin kunskapsförmedling och produktion av havsrelaterad kulturinformation.
Arbetet styrs med hjälp av mätbara resultat och effektivitet.
Östersjöns framtid angår oss alla, framför allt våra barn och unga. I januari 2023 lanserar därför Ålandsbaserade Östersjöfonden med hjälp av populära Bröderna Norberg ett utbildningsmaterial som ska väcka barns nyfikenhet och engagemang för Östersjön.
Iljuset av den rådande omvärldsutvecklingen upplever vi det som viktigare än någonsin att öka barn och ungas kunskap om och engagemang för Östersjöns framtid. – Med humor och lättillgängliga fakta vill vi väcka barnens nyfikenhet. Vi vill få dem att vilja att lära sig nya spännande saker som de kan berätta vidare till vänner och vuxna utanför skolan, säger Thomas Saurén, vd på Östersjöfonden, en av världens äldsta vattenstiftelser som grundades redan 1989 av entreprenören Anders Wiklöf. Sedan dess har fonden årligen delat ut utmärkelser till personer eller organisationer som aktivt bidrar till att förbättra Östersjöns framtid.
Bröderna Norberg lär barnen om
Utbildningsmaterialet består av femtio ”Grej of the day” klipp på drygt en minut. Filmerna är anpassade för elever i låg-mellanstadiet och kan antingen användas som fristående inslag i undervisningen eller betraktas som ett sammanhängande studiematerial. I sitt arbete med att nå ut med det viktiga budskapet om Östersjön har Östersjöfonden tagit hjälp av bröderna
Med humor och lättillgängliga fakta vill vi väcka barnens nyfikenhet. Vi vill få dem att vilja att lära sig nya spännande saker som de kan berätta vidare till vänner och vuxna utanför skolan
Thomas Saurén
och YouTubestjärnorna Daniel och Emil Norberg. På ett humoristiskt och lättillgängligt sätt lär sig eleverna om alltifrån blåmusslor till bottenfärger och hur man påverkar Östersjöns vattenkvalitet genom att kissa i havet. Östersjöns Unga Hjältar är ett helt kostnadsfritt material som från januari 2023 kommer att finnas tillgängligt för skolor och allmänhet via Östersjöfondens hemsida, YouTube, TikTok och flera studieplattformar för grundskolan.
Tävla om en inspirerande klassresa Som en del av Östersjöns Unga Hjältar arrangeras även en tävling för skolklasser i årskurs fyra till sex i Sverige, Åland och svensktalande Finland. Genom att se ett antal av filmerna med bröderna Norberg ska klassen tillsammans samla ledtrådar och lösa en rebus. Bland de rätta svaren dras vinnande klasser från Sverige och Finland som får åka till Åland för att
lära sig mer om Östersjön. De vinnande klasserna från Åland får i stället åka till Stockholm för att besöka Baltic Sea Science Center på Skansen. – Vi vill nå ut brett till så många barn som möjligt i Sverige och Finland, även till de som inte växer upp i kustnära områden och kanske inte heller har någon naturlig relation till Östersjön. Så har man tips eller tankar på hur vi ska nå ut med de här filmerna till varenda låg- och mellanstadieelev får man gärna maila mig och vill man ta del av filmerna när de publiceras i januari går det bra att maila mig redan nu så ser jag till att ni får veta när filmerna finns på plats, säger Thomas Saurén.
Östersjöfonden delar årligen ut fyra priser till individer och organisationer som påverkat Östersjön i positiv riktning: Östersjöfondens huvudpris, Ålandspriset, Årets Ungdomspristagare samt Lasse Wiklöf priset. Nomineringsperioden inför 2023 års prisutdelningar har inletts och allmänheten är välkommen att nominera sina bidrag via Östersjöfondens hemsida.
För mer information kontakta: thomas.sauren@ostersjofonden.org eller besök ostersjofonden.org/
8 x MR66 Open Channel UV-system installeras för att hjälpa till att desin cera avloppsvattnet från över 400 000 invånare, med ett topp öde på 15 000 m3/h. År 2040 kommer anmärkningsvärda 150 000 kubikmeter avloppsvatten att öda genom anläggningen dagligen.
Se lmen om Blombacka reningsverk >>
Energieffektiv UV-teknik med avancerade lösningar för både dricksvattenproduktion och för att rena avloppvatten. Oavsett om du vill behandla ett kommunalt drickvatten eller ett processvatten så kan vi hjälpa dig till rätt lösning som passar just din applikation. Många av Sveriges största vattenverk är utrustade med tekniska lösningar från Christian Berner.
Vi renar Sveriges vatten.
Nya Blombacka reningsverk skyddar de kustnära vattnen och Östersjön med högeffektiv avloppsrening. Detta är landets viktigaste miljöinsats under det senaste decenniet. Reningsverkets processlösningar representerar tillförlitlig teknik som testats i era andra applikationer. Efterbehandlingen som omfattar biologisk kväverening, skiv ltrering och UV-behandling, är den mest mångsidiga och effektiva i Finland.
christianberner.se/desinfektionssystem/
Välkommen in i stimmet på Baltic Sea Science Center. Här kan du dyka ner i Östersjön på Skansen och upptäcka livet under ytan på nära håll. Ett havsnära samarbete med Stockholm Vatten och Avfall, Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet för att sprida kunskap om havets utmaningar.
Våtmarkernas betydelse för miljövården är välkänd. De anses vara bland de mest högproduktiva områdena på jorden och en oersättlig miljö för att upprätthålla en hög biologisk mångfald, såväl bland mikroorganismer som arter högre upp i ekosystemet.
En annan viktig aspekt är att vattnet på sin väg ut till sjöar och hav bromsas upp i de vegetationsrika våtmarkerna som då fungerar som renande filter för främst kväve och fosfor. Som biologiska reningsverk har de särskilt stor betydelse för vattensituationen i Östersjön och bidrar därmed till minskad algblomning. Vid sidan om alla viktiga ekosystemtjänster har våtmarkerna även stor betydelse för klimatanpassningen och utgör därmed en strategisk komponent i svensk klimatpolitik.
Satsningen på våtmarker måste bli mer tydlig, enkel och långsiktig!
Den juridiska processen måste förenklas och finansieringssystemet måste bli smidigare. I dag utgör regelverket för restaurering av våtmarker ofta ett hinder för intresserade markägare att bidra i detta viktiga miljöarbete. Det är hög tid att berörda myndigheter möter upp markägarnas intresse med enkla och tydliga regler för våtmarksarbetet. Den ekonomiska stimulansen måste också bli mer stabil och långsiktig. Att skapa en våtmark är ett flerårigt projekt!
Upprop för Insamlingsstiftelsen Swedish Pelagic Foundation Uppropet görs i syfte att samla in pengar för att bilda Insamlingsstiftelsen Swedish Pelagic Foundation. De pengar som flyter in efter uppropet skall som en självständig förmögenhet främja insamlingsstiftelsens bestämda syfte och ändamål:
•Främja utveckling och uppbyggnad av svenska försörjningskedjor, eller del av dessa, i enlighet med syfte eller något av övriga ändamål.
•Främja folkhälsan genom en ökad konsumtion baserad på pelagisk fisk, i enlighet med syfte eller något av övriga ändamål. I detta ingår även att arbeta för livsmedelsberedskapen i lägen av till exempel kris eller krigssituationer. •Främja forskning, innovationer eller annan utveckling som fokuserar på ett bättre nyttjande av fiskeresursen i hela eller delar av försörjningskedjorna samt bidra till produktutveckling och infrastruktur i hela kedjorna eller del därav.
•Främja insatser som ämnar att ge information om pelagisk fisk, fiske och beredning. Informationen kan exempelvis inkludera uppgifter om fiskets bedrivande, fiskens näringsinnehåll, miljögifter, fiskets klimatpåverkan och andra faktorer av intresse för konsument och allmänhet. Insatserna kan även inbegripa ren marknadsföring.
•Främja insatser som ämnar skapa ett klimat- och miljösmartare fiske och försörjningskedja samt bidra till insatser för näringsupptag för att på så vis minska övergödningen.
•Främja insatser som syftar till att reducera innehållet av miljögifter i pelagisk fisk och produkter av pelagisk fisk för konsumtion eller annat ändamål.
Insamlingsstiftelsen är fristående, partipolitiskt och religiöst obunden. Uppropet är skapat utav stiftaren Swedish Pelagic Federation Producers Organisation ekonomisk förening den 13 december 2022
Jägareförbundet,
Life Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och näringslivet. Våtmarksfonden lämnar ekonomiskt bidrag samt råd och anvisningar till markägare med hjälp av vårt nätverk av våtmarksexperter. Vidare arrangerar vi regelbundet en våtmarkskonferens och delar årligen ut ett prestigefullt våtmarkspris.
Välkommen att stödja Våtmarksfondens arbete!
Insamlingsstiftelsens syfte är främja utbudet och efterfrågan av svenskfångad pelagisk fisk, främst från Östersjön, som producerats med beaktande av miljömässig, ekonomisk och social långsiktig hållbarhet. Insamlingsstiftelsen ämnar stödja personer och organisationer vars insatser följer stiftelsens syfte och ändamål. Insamlingsstiftelsens ändamål är att:
•Främja annan utbildning, utveckling, innovation och forskning i enlighet med syfte och ändamål.
•Främja samverkan och samarbete inom sektorn i avsikt att uppnå stiftelsens syfte och ändamål samt samverka med andra stiftelser, organisationer och myndigheter.
•Dela ut stipendium i enlighet med syfte och ändamål.
•Äga och driva egna insatser och verksamheter i enlighet med syfte och ändamål.
Önskar du donera eller vill ha mer information kontakta Info@pelagic.se
Östersjön är ett av de sjukaste haven i världen med döda bottnar och vacklande torsk- och sillbestånd.
Många faktorer påverkar Östersjön och de djurarter som lever där. Forskningen har svårt skilja ut en enskild faktor vad det utmanade tillståndet beror på, därför bör försiktighetsprincipen råda gällande fiskeförvaltningen.
Marine Stewardship Council (MSC) är världens största och mest trovärdiga miljömärkning och standard för hållbart fiske. Den fiskeripolitik som har styrt inom EU har pressat fiskebestånden till ohållbara nivåer och minskat chansen för de ekologiska systemens möjlighet att återhämta sig. Detta trots att fiskepolitiken inom EU stipulerar att förvaltningen ska hålla försiktighetsprincipen högt och anta ett ekosystembaserat angreppssätt. Men
det går att förvalta haven och fiska på ett hållbart sätt, med rätt politiska beslut. När jag satt i Europaparlamentet tog de gröna initiativ till en förändring i fiskeripolitiken och vi röstade 2015 igenom att kvoter av torsk, sill och skarpsill i Östersjön bör ha en säkerhetsmarginal och sikta på 80 procent av den maximala hållbara avkastningen (FMSY). Den nya förvaltningsplanen var en seger för de krafter som under flera år kämpat för att Östersjön återigen skulle bli ett levande hav med friska fiskebestånd. Men vi kan idag vara säkra på att det krävs mer för att rädda fiskebestånden i Östersjön.
Forskare på Östersjöcentrum, organisationer så som Världsnaturfonden och EU:s havsmiljödirektiv tar upp att flertalet åtgärder som skulle kunna förbättra läget i Östersjön. Försiktighetsprincipen ska råda vid
kvotsättning, vi behöver stoppa fiske av hotade arter och ta hela ekosystemet i beaktning och se till att det finns fisk i olika åldrar och storlekar. Detta är områden som en miljöcertifiering som MSC arbetar aktivt kring tillsammans med fisket.
Vi är många som tillsammans skulle kunna rädda Östersjön. En enad miljörörelse kan åstadkomma enorm förändring, det visar inte minst den reformerade fiskepolitiken inom EU som jag hade förmånen att leda delar av under några år. Då alla partier säger sig vilja minska övergödningen, och få till ett hållbart fiske, hoppas jag att den kommande mandatperioden innebär en bättre politik för Östersjön, där fler aktörer arbetar för konkreta lösningar, med respekt och förståelse för allas olika perspektiv.
Östersjön är hjärtat för kommande generationer i Sverige. Därför samarbetar Instalco och Naturskyddsföreningen för ett renare Östersjön och för att minska förekomsten av läkemedel i svenska vatten.
Läkemedel är en globalt förekommande förorening i vattendrag. Läkemedelsföroreningar i miljön kan hämma fortplantningen, påverka beteendet hos vattenlevande arter och vara giftiga för andra.
För att säkerställa en levande vattenmiljö och rent dricksvatten samarbetar Instalco och Naturskyddsföreningen kring Östersjön och Sveriges andra livsviktiga vatten. Tillsammans gör vi ett arbete kring vattenrening och minskning av läkemedelsutsläpp.
El, ventilation, kyla, värme & sanitet Genom klimatsmarta och hållbara installationer minskar vi energianvändningen och framtidssäkrar vår miljö.
Foto: Johan Ericsson/UnsplashÖstersjökortet mäter dina kortköps koldioxidavtryck - det är ett av våra bidrag för en mer ansvarsfull framtid.
