Astma, Allergi & Eksem by MediaplanetSE

Astma, allergi och eksem

Läs mer på folkhalsasverige.se

Margareta Grääs

Margareta Grääs inspirerar personer med känslig hud att våga njuta av skönhetsprodukter. Läs mer på sida 8–9.

HUVUDSPONSORER:

Anna Asarnoj

Mjölkproteinallergi är en allergi mot de proteiner som ﬁnns i komjölk och den vanligaste matallergin hos barn under tre år.

Från barn till vuxen med atopiskt eksem – delaktighet och kunskap är avgörande

Övergången från barn- till vuxenvård är en kritisk punkt för unga med atopiskt eksem, även kallat atopisk dermatit (AD). När barnsjukvården upphör försvinner ofta den långsiktiga kontinuiteten och relationen till vårdpersonal som lärt känna patienten över tid. Plötsligt förväntas unga vuxna själva ta ansvar för behandling och egenvård –samtidigt som sjukdomen kan fortsätta att påverka livskvalitet, studier och socialt liv.

Susanna Kleverbo

Det ﬁnns mycket du som förälder kan göra för att lindra symtomen och underlätta andningen om ditt barn får krupp.

Sepsisfonden

Sophie Vrang Ordförande Atopikerna

Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion, och börjar skada kroppens organ.

Projektledare: Jonathan Ahlberg (jonathan.ahlberg@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Philip Örtegren Redaktionschef: Daniel Petersson Aﬀärsutvecklare: Joseﬁn Olsson Distribution: Aftonbladet 15-09-2025 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: daniel.petersson@mediaplanet.com Omslagsfoto: Daniel Petersson Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Text Isabelle Ibérer

Atopiskt eksem, ofta kallat böjveckseksem är den vanligaste kroniska hudsjukdomen hos barn. Typiska symtom är torr, röd och kliande hud som ofta sitter i arm- och knäveck, i ansiktet, runt mun, hals och kinder. Klådan kan vara intensiv och leda till sömnproblem, koncentrationssvårigheter och en påfrestande vardag för hela familjen. Stress, kyla, värme och allergier kan dessutom förvärra sjukdomen. – Det är betydligt vanligare att barn än vuxna drabbas, säger Sophie Vrang, ordförande för Atopikerna. Mellan 20–30 procent av alla barn i Sverige får atopiskt eksem någon gång, medan motsvarande siﬀra för vuxna är omkring 5–10 procent. Tidigare menade man att de ﬂesta barnen med atopiskt eksem växer ifrån sina eksem och många är symtomfria i tonåren. Men många av dessa lever med en benägenhet att återinsjukna senare i livet.

En kritisk transition (övergång) till vuxenvården När unga ska börja ta ansvar för sin sjukdom riskerar de att hamna mellan stolarna. Trots att atopiskt eksem är så vanligt bland barn ﬁnns det ofta kunskapsluckor i vården, både hos sjuksköterskor och läkare. Exempelvis är det många barn tillsammans med föräldrar som aldrig blivit erbjudna patientutbildning, vilket kan göra att unga patienter inte får tillräckligt med stöd eller nödvändig kunskap. Samtidigt känner många föräldrar osäkerhet kring hur de bäst kan stötta sitt barn, från hur ofta huden ska smörjas till hur klådan kan lindras på natten.

– Det är oerhört viktigt att transitionen fungerar på ett bra sätt. Barnsjukvården

behöver tidigare göra barnet mer delaktigt och rusta dem för egenvård. Behovet av behandling varierar stort, för vissa handlar det om kontinuerlig smörjande av mjukgörande kräm, andra behöver mer avancerad behandling för att dämpa inﬂammationen, säger Sophie.

Kunskap ger trygghet För att förbättra situationen lyfter Atopikerna fram vikten av tidig och kontinuerlig utbildning, både för barnen och vårdnadshavare. Även vårdpersonal som möter unga med atopiskt eksem behöver ha förståelse för vikten av utbildning och att engagera unga i rätt tid. De har också illustrerat en behandlingstrappa (som utgår från de europeiska riktlinjerna) som visar vägen genom olika behandlingsalternativ och vårdnivåer, anpassade efter eksemets svårighetsgrad. Eksemskolor är ett konkret exempel på hur kunskap kan ge både barn och föräldrar bättre verktyg för att hantera sjukdomen, få bättre behandlingsresultat och minska symtom och lidande. – Ju tidigare familjer får rätt stöd och kunskap, desto bättre förutsättningar har barnen att leva ett så friskt och bra liv som möjligt, trots sitt eksem. Därför kommer Atopikerna under hösten lansera ett digitalt stöd för unga med AD som ett sätt att optimera övergången från barn- till vuxenvård, avslutar Sophie Vrang.

Atopikerna är en ideell patientförening som finns till för personer med atopiskt eksem och deras närstående. De bedriver påverkansarbeten, utgör patientrepresentation, stöttar forskning och tillgängliggör stöd och kunskap om sjukdomen till drabbade. Föreningen tillhör Astma- och Allergiförbundet. Bli medlem och läs mer om Atopikerna på www.atopikerna.se

Lever du med astma, eksem eller allergi?

Det kan bero på typ 2-inﬂammation

Typ 2-inﬂammation är en underliggande process som kan ge ﬂera olika symptom.

Den kan ligga bakom sjukdomar som astma, atopiskt eksem och allergi, vilket gör att det är vanligt att leva med ﬂera av de här tillstånden samtidigt.

Läs mer på Atopiker.se om typ 2-inﬂammation och vikten av att behandla den.

SANOFI AB www.sanoﬁ.se

Unga behöver få bättre verktyg för att själva hantera sin astma

En välbehandlad astma är viktigt för barns och ungas framtida lungfunktion. Forskning visar att unga med astma riskerar att tappas bort av vården i övergången från barndom till vuxen, vilket gör att astman begränsar många ungas liv mer än nödvändigt. Ett aktuellt forskningsprojekt kan bidra till att unga successivt lär sig att ta eget ansvar för och ta hand om sin astma på rätt sätt.

Astmaforskare, specialistsjuksköterska och professori vårdvetenskap vid Karolinska institutet.

Astma är en av Sveriges vanligaste sjukdomar och en folksjukdom bland barn och unga. Cirka 10 procent av befokningen har astma. 95 procent av dem har milda till måttliga besvär, medan 5 procent har svår astma. Astma orsakas troligtvis av en kombination av arv, miljö och livsstilsfaktorer, men sambanden är inte helt klara. Små barn diagnostiseras ofta med förkylningastma som i skolåldern kan övergå till allergisk astma eller ansträngningsastma.

– Behandlingen av astma har på senare år förbättrats, vilket innebär att merparten av alla som har en mild till medelsvår astma kan leva ett aktivt liv där astman inte ska behöva utgöra någon begränsning. Forskning visar dock att 30 till 40 procent av ungdomarna med en astmadiagnos har en okontrollerad

astma som ofta påverkar livskvaliteten i stor utsträckning. Andelen unga med kontrollerad astma skulle kunna vara betydligt högre om sjukvården satsar mer på att öka ungdomarnas egenvårdskunskaper, säger Inger Kull, astmaforskare, specialistsjuksköterska och professor i vårdvetenskap vid Karolinska institutet.

Rätt verktyg för att hantera astma Många ungdomar med astma upplever att sjukvården tappar bort dem när de ska förﬂyttas från barnsjukvården till vuxensjukvården. Vården av barn med astma fungerar generellt sett bra, men studier visar att ungdomar med astma ofta har begränsad kontakt med sjukvården, få uttag av astmaläkemedel och bristande egenvårdskunskaper. Det handlar bland annat om att många unga saknar tillräcklig kunskap om

sjukdomen och hur de ska hantera sin medicinering för att få en så bra astmakontroll och livskvalitet som möjligt.

– Unga med astma måste involveras i sin vård tidigare jämfört med hur vården idag gör. Från 12-13 årsåldern bör både barnsjukvården och primärvården vända sig mer direkt till ungdomarna själva när de kommer på vårdbesök med sina föräldrar. De behöver lära sig hur och när de ska ta sina mediciner och få rätt verktyg för att kunna hantera sin sjukdom på bästa sätt, helt enkelt träna upp sin egenvårdsförmåga. Sjukvården behöver bland annat informera om vikten av att ta sina mediciner även under besvärsfria perioder, säger Inger Kull.

Få unga att kliva fram och ta ansvar Hon har bland annat forskat kring hur

vården kan förbättras för unga med astma, ett område där det saknas mycket evidens. I de nationella riktlinjerna för vård av astma från Socialstyrelsen står det idag nästan ingenting om hur överföringen från barn- till vuxenvård ska gå till. Det hoppas Inger Kull kunna ändra på med ett pågående pilotprojekt. – Vi har tagit fram en konkret modell för hur primärvården och barnsjukvården kan arbeta med att stärka ungas egenvårdsförmåga i samband med överföringen till vuxensjukvården. Det handlar dels om att få föräldrar att ta ett steg bakåt och att i stället få ungdomarna att kliva fram och successivt ta mer ansvar för att hantera sin astma. Modellen testas nu i sjukvården, ambitionen är att den på sikt ska kunna breddinföras och att den ska vara enkel att tillämpa, säger Inger Kull avslutningsvis.

Text Annika Wihlborg | Foto Martin Stenmark

Cirka 10 procent av den vuxna befolkningen har handeksem, en ofta förbisedd typ av eksem som för många patienter har en tydlig påverkan på livskvaliteten och det dagliga livet. Handeksem är ofta en kronisk sjukdom men med eﬀektiv behandling och dagliga rutiner kan eksemen lindras betydligt och livskvaliteten öka.

Text

Annika Wihlborg

Anna Josefson

Överläkare

på Hudkliniken på Örebro universitetssjukhus

Deﬁnitionen av kroniskt handeksem är ett handeksem som varat i minst tre månader eller handeksem som återkommer ofta, minst två gånger årligen. Handeksem karakteriseras av rodnad, fällning, sprickbildning samt torr, narig, känslig och ibland förtjockad hud. Handeksem är i allmänhet betydligt mer begränsande för individen än eksem på andra delar av kroppen, exempelvis mage eller rygg. Händerna använder vi ju till nästan allt vi gör i vardagen, säger Anna Josefson, överläkare på Hudkliniken på Örebro universitetssjukhus.

Vanligare hos kvinnor Handeksem förekommer i alla åldrar men är vanligast bland kvinnor i åldern 20 till 40 år. Många olika samtida orsaker kan bidra till att handeksem uppkommer. En riskfaktor är att man har haft eksem som barn, dvs atopiskt eksem. De ﬂesta handeksem är så kallade kontakteksem, som kan vara antingen allergiska eller icke-allergiska. Den icke-allergiska varianten är vanligast och kallas även för irritationseksem. Vanliga orsaker till kontakteksem är yttre irriterande faktorer, exempelvis olika typer av

ANNA JOSEFSON

Den bästa mjukgöraren är den som verkligen används, det är viktigt att applicera den ﬂera gånger om dagen, gärna efter varje handtvätt.

Anna Josefson

kemikalier eller rengöringsmedel som personer utsätts för i sitt yrke eller hemmiljö. För dessa personer är det förstås viktigt att minimera kontakten med de irriterande ämnena. Allergier, exempelvis för parfymämnen eller konserveringsmedel, kan orsaka ett allergiskt kontakteksem.

Behandling stärker hudens barriärfunktion

Många som har kroniskt handeksem upplever vardagliga bestyr som att laga mat, diska och städa som särskilt utmanande. För en del som ofta kommer i kontakt med vatten eller irriterande ämnen i sitt yrke kan det bli nödvändigt att byta yrkesbana. Handeksem kan även begränsa det sociala livet. Många personer med kroniskt handeksem skäms för att visa upp sina händer och kan även uppleva det som problematiskt med intimitet eller fysisk beröring när händerna är nariga och såriga. Behandlingen av handeksem fokuserar till stor del på att minska hudirritationen samt att stärka hudens barriärfunktion. En nyckel till att få ett bra liv med handeksem är att varje individ hittar fram till en behandlingsrutin som fungerar långsiktigt och lindrar besvären.

Rätt behandling lindrar besvären och ökar livskvaliteten

–Mitt råd till personer med handeksem är att söka vård i tid. Det finns hjälp att få, patienter med svåra besvär kan få tillgång till systemisk behandling som ofta har en god effekt. Individer som får tillgång till effektiv behandling kan i många fall lindra sina handeksem till en nivå som gör att det räcker med underhållsbehandling med mjukgörare. Just mjukgörande salva eller kräm är en viktig bas i behandlingen av handeksem. Den bästa mjukgöraren är den som verkligen används, det är viktigt att applicera den flera gånger om dagen, gärna efter varje handtvätt, säger Anna Josefson.

–Den enskilt viktigaste faktorn för att individer med kroniskt handeksem ska få en så bra livskvalitet som möjligt är att skydda sina händer mot slitage och annan skadlig exponering samt adekvat medicinsk behandling. På en del hudmottagningar ﬁnns även kuratorer som kan stötta och tillhandahålla verktyg som underlättar vardagen. Omgivningens förståelse för hur kroniskt handeksem kan påverka vardagen är också viktig, både från familjen och i yrkeslivet, säger Anna Josefson.

Mjölkproteinallergi är den vanligaste matallergin hos småbarn

Mjölkproteinallergi är en allergi mot de proteiner som ﬁnns i komjölk och den vanligaste matallergin hos barn under tre år. Som förälder ﬁnns det tydliga symtom att vara uppmärksam på om du misstänker att ditt barn har drabbats av mjölkproteinallergi.

Det ﬁnns två former av mjölkproteinallergi, IgEmedierad respektive icke IgEmedierad. Vid IgE-medierad mjölkallergi uppträder de allergiska symtomen vanligtvis inom några minuter eller upp till två timmar efter komjölksintag. Symtom kan vara klåda, nässelutslag svullna ögon eller läppar, magont och kräkningar, hösnuva samt andningssvårigheter, säger Anna Asarnoj, överläkare, specialist i barn- och ungdomsallergologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus samt forskare och docent inom matallergi och allergidiagnostik vid Karolinska institutet.

Mag- och tarmrelaterade besvär Ungefär hälften av barnen med mjölkproteinallergi diagnostiseras i stället med den icke IgE-medierade formen. För dessa barn tar det ofta längre tid efter mjölkkonsumtion innan symtomen uppträder. Exempel på vanliga symtom är kolikliknande besvär med magont, diarré, kräkningar eller förstoppning.

–IgE-medierad mjölkprotein-allergi diagnostiseras med ett allergitest. Den Icke IgE-medierade mjölkproteinallergin diagnostiseras vanligtvis med hjälp av elimination- och provokation, vilket innebär att barnet undviker mjölk i

upp till fyra veckor och därefter börjar äta mjölkprodukter igen. Om besvären försvinner när mjölken tas bort och kommer tillbaka när mjölken införs igen så kan barnet ha Icke IgE-medierad mjölkproteinallergi, säger Anna Asarnoj.

Blandas ihop med laktosintolerans Många blandar ihop mjölkproteinallergi med laktosintolerans, men det är två helt olika saker. Laktosintoleranta kan dricka laktosfri mjölk.

Mjölkproteinallergiker är däremot överkänsliga mot proteinet i mjölk och kan därmed inte konsumera någon form av mjölk.

–Benägenheten att utveckla allergi är ärftlig. Ett barn med två allergiska föräldrar utvecklar därför ofta någon allergi, även om det inte nödvändigtvis behöver vara just mjölkproteinallergi. Mitt råd till föräldrar vars barn uppvisar allergisymtom inom två timmar efter att ha konsumerat mjölk är att låta allergitesta sitt barn, i synnerhet om symtomen är besvärande, säger Anna Asarnoj.

Introducera barnet för all slags mat Cirka 80 procent av de IgEdiagnostiserade barnen har blivit av med sin mjölkallergi i fyraårsåldern. Cirka 20 procent får en bestående form av mjölkproteinallergi som kan

Mitt råd till föräldrar vars barn uppvisar allergisymtom inom två timmar efter att ha konsumerat mjölk är att låta allergitesta sitt barn, i synnerhet om symtomen är besvärande.

ge svåra reaktioner. Icke IgE-medierad komjölksallergi växer alltid bort. –Introducera all slags mat så tidigt som möjligt för sitt barn. När du väl har introducerat exempelvis komjölk så ska du ge det till barnet så regelbundet som möjligt så de kan öva upp en tolerans för det. Om du har ett barn med eksem så är det särskilt viktigt att de får äta en allsidig kost, annars kan eksemet öka risken att utveckla mjölkproteinallergi och andra matallergier, säger Anna Asarnoj.

Text Annika Wihlborg

Foto Marcus Gustafsson

Krupp är vanligt men kan ofta lindras med egenvård

Krupp är en vanligt förekommande virusinfektion som i huvudsak förekommer hos barn upp till tre års ålder. En pipande eller väsande andning och skällande hosta är de vanligaste symtomen på krupp, som kan vara besvärligt men oftast går över av sig själv efter ett par dagar. Det ﬁnns mycket du som förälder kan göra för att lindra symtomen och underlätta andningen om ditt barn får krupp.

Krupp är en virusinfektion i luftvägarna som ofta förekommer i samband med förkylning, vilket innebär att det är vanligare på hösten och vintern, då virusspridningen ökar. Krupp innebär att slemhinnorna under svalget och stämbanden svullnar upp, vilket försvårar andningen och orsakar det karakteristiska pipljudet och den skällande hostan, säger Susanna Klevebro, biträdande överläkare, specialist inom barn- och ungdomsallergologi på Sachsska barnsjukhuset samt forskare med fokus på pediatrik, lungutveckling och allergologi.

Hostan och pipljudet från luftvägarna blir ofta mer frekvent på natten eftersom svullnaden i luftvägarna kommer när barnet ligger ner och sover. Ett tips är därför att låta barnet vila huvudet på ﬂera kuddar, vilket positionerar huvudet i ett mer upprätt läge.

Behåll lugnet och agera metodiskt Föräldrar känner sig ofta oroliga när

deras barn får kruppanfall. Susanna Klevebros rekommendation till föräldrar till barn med misstänkt krupp är att försöka behålla lugnet, agera metodiskt och göra vad de kan för att lindra barnets symtom.

Uppsök sjukvården om besvären är svåra och ditt barn har en mycket ansträngd andning även i upprätt läge samt om ditt barn är orkeslöst och mycket hängigt. Barn med svåra kruppbesvär kan behöva läkemedel som minskar svullnaden i luftvägarna.

Egenvård lindrar besvären Krupp brukar i allmänhet gå över relativt snabbt, symtomen är ofta som mest intensiva den första och andra natten och besvären har ofta försvunnit efter tre dygn. Om kruppsymtomen däremot är av lindrigare slag kommer du som förälder i många fall långt med egenvård.

– Ta upp ditt barn från sängen, gå runt med det en stund och notera om skiftet från liggande till upprätt läget underlättar andningen. Skölj barnets

Krupp innebär att slemhinnorna under svalget och stämbanden svullnar upp, vilket försvårar andningen och orsakar det karakteristiska pipljudet och den skällande hostan.

näsa och ge näsdroppar, det har en avsvällande eﬀekt som underlättar andningen. Komplettera vid behov med receptfria smärtstillande läkemedel. Att byta miljö och få frisk luft genom att gå ut en runda med barnet i upprätt läge i barnvagnen kan också lindra symtomen, säger Susanna Klevebro.

fokus på pediatrik, lungutveckling och allergologi

Möjliggör ett bättre liv

Unimedic Pharma är ett svenskt specialistläkemedelsföretag med lång erfarenhet inom marknadsföring, försäljning och läkemedelsutveckling.

Susanna Klevebro Biträdande överläkare, specialist inom barn- och ungdomsallergologi på Sachsska barnsjukhuset samt forskare med

Text Annika Wihlborg

MARGARETA GRÄÄS

Följ Margareta Grääs på Instagram @margaretagraas

Margareta inspirerar personer med känslig hud att våga njuta av skönhetsprodukter

Makeupartisten och skönhetsinﬂuencern Margareta Grääs älskar att testa nya hudvårdsprodukter och att experimentera med färgstarkt smink. Margareta, som haft eksem på kropp och ansikte sedan sjuårsåldern, har även proﬁlerat sig genom att ge råd till personer med eksem och känslig hud. För henne är det viktigt att både inspirera och lyfta fram hur olika skönhetsprodukter fungerar för personer med känslig hud eller tendens till eksem.

Text Annika Wihlborg | Foto Daniel Petersson

Som skönhetsinﬂuencer testar, informera och tipsar Margareta Grääs följare om såväl hudvård som kropps- och hårvård. Utbudet av produkter är enormt och många med eksem eller känslig hud upplever det som svårt att veta vilka produkter de kan testa utan att riskera att problemen förvärras. I det här sammanhanget är Margaretas egna erfarenheter viktiga.

–Jag ﬁck eksem i knävecken, ljumskarna och längs med handlederna redan som sjuåring. Jag utvecklade även eksem i ansiktet, främst runt munnen och runt mitt ena öga. Ansiktseksemen har deﬁnitivt varit svårast att leva med för mig. I tonåren hade jag extrema eksem från nästippen ner till hakan. Det var jobbigt eftersom jag upplevde att eksemen drog blickarna till sig, vilket var jobbigt i tonåren då jag var känslig för vad andra människor tänker och tycker, säger Margareta Grääs.

Personlig och öppen stil

Hennes öppna, ärliga och personliga stil har gjort Margareta Grääs till en av Sveriges populäraste skönhetsinﬂuencers.

–Smink och skönhetsprodukter handlar om mycket mer än enbart utseende. För mig är det ett sätt att vara kreativ, ha roligt och ta hand om mig själv. Jag får ofta höra att jag har bidragit till att guida personer med eksem genom djungeln av skönhetsprodukter, vilket självklart känns jättebra, säger hon. Hennes tips till personer med eksem som vill testa olika hudvårds-

och sminkprodukter är att i första hand välja märken som proﬁlerar sig som parfymfria, med produkter som utformats speciﬁkt för känslig hud. Ytterligare ett råd är att hålla nere antalet steg i hudvårdsrutinen. För personer med eksem eller känslig hud är det ofta tillräckligt med en rengöringsprodukt, ett serum och en kräm. Satsa på att testa en produkt i taget på din hud, snarare än att investera i en hel produktserie som i värsta fall inte alls fungerar för din hud.

Acceptans för eksemen –På senare år har kunskapen om att produkter som består av naturliga ingredienser från exempelvis blommor och örter inte nödvändigtvis är bättre för huden är produkter som baseras på syntetiska ingredienser som är testade och ofta tryggare. Många naturliga ingredienser förekommer i starka koncentrationer i dessa produkter och kan vara triggande

för personer med känslig hud, säger Margareta Grääs. Margaretas eksem går i skov. Ibland är hon eksemfri i två månader, därfter kan eksemen blossa upp, exempelvis under en stressig period med mycket snabbmat.

–Det känns lite frustrerande att jag ska behöva leva med mina eksem resten av livet och att all den kortison jag använt har gjort min hud tunnare och ännu mer känslig. Samtidigt har jag lärt mig att leva med och acceptera mina eksem, även om de kräver en del anpassningar i mitt dagliga liv. Jag måste exempelvis ha så kortklippta naglar som möjligt för att minimera risken att jag river mig. Jag sover dessutom alltid med pyjamas eftersom det gör att jag inte kan klia på kroppen under natten och på sommaren har jag alltid SPF 50 på och runt mina läppar eftersom de är extremt känsliga för sol, säger Margareta Grääs.

Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskor är avgörande

för många patienter

Uppskattningsvis mellan 400 000 och 700 000 svenskar har KOL. Drygt 800 000 har astma och ungefär var femte person har någon form av allergi eller överkänslighet. Astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskor fyller en nyckelroll för dessa patienters livskvalitet, vård och uppföljning.

Styrelseledamot i ASTA (Astma-, Allergi- och KOLsjuksköterskeföreningen) och sjuksköterska i Region Kalmar

Astma-, allergi- och KOLsjuksköterskor fyller en central funktion för folkhälsan och har en avgörande funktion i vården av patienter med folksjukdomarna astma, allergi och KOL. Astma-, allergi- och KOLsjuksköterskor ser till hela patienten, följer dem över tid och koordinerar ofta vården kring patienter som exempelvis är i behov av fysioterapeut eller dietist, säger Therese Sterner, astma-, allergi- och KOLsjuksköterska samt ordförande för ASTA, en nationell förening för astma-allergi och KOL-sjuksköterskor.

ASTA startades för 40 år sedan med patienternas tillfrisknande och en jämlik vård som mål.

–Vi samverkar med läkarföreningar för allergologi och lungmedicin och är representerade när Socialstyrelsen nu ser över behovet av en nationell allergihandlingsplan. Vi har representanter i nationella kunskapsråd kring astma, allergi och KOL och sprider vår kompetens när nya behandlingsriktlinjer tas fram, säger Therese Sterner.

Gör en viktig insats för folkhälsan ASTA arrangerar årliga utbildningsdagar

och samarbetar med Svensk Sjuksköterskeförening för att ﬂer patienter ska få tillgång till en jämlik och nära vård. –Vi kan ofta bidra till att förebygga kostsamma sjukhusinläggningar och kan även göra en verklig skillnad för patienternas livskvalitet. Vi arbetar dessutom med stora folksjukdomar och kan därmed göra viktig insats för folkhälsan, Det är tydliga argument för att sjukvården bör satsa på ﬂer astma-, allergi- och KOL-sjuksköterskor och att ge dem tillräckligt med tid till varje patient, säger Anita Holm, styrelseledamot i ASTA och sjuksköterska som arbetar med astma-, allergi- och KOL-patienter i Region Kalmar.

Avgörande att erkänna yrkesgruppens betydelse –Vi utbildar bland annat patienter i inhalationsteknik och vad de bör tänka på för att deras läkemedel ska ha en optimal e!ekt. Vi informerar och utbildar kontinuerligt patienterna kring vad de kan göra för att förbättra sin livskvalitet och vägleder såväl nyblivna KOLpatienter som svårt sjuka, men också barn med astma (och deras föräldrar), säger Anita Holm.

Det är avgörande att sjukvården ser betydelsen av vår yrkesgrupp och att vi får tillräckligt med tid för varje patient. Therese Sterner

ASTA har tagit fram ett underlag för kommuner och regioner kring hur mycket tid en astma-allergi och KOLsjuksköterska behöver kunna avsätta per patient, vilket regionerna dock sällan lever upp till enligt Anita Holm. –Det är avgörande att sjukvården ser betydelsen av vår yrkesgrupp och att vi får tillräckligt med tid för varje patient. I dagsläget ges många astma-allergi och KOL-sjuksköterskor alltför lite tid per patient, vilket skapar en etisk stress som leder till att många säger upp sig, säger Therese Sterner.

Therese Sterner Ordförande i ASTA (Astma-, Allergi- och KOLsjuksköterskeföreningen) och astma-, allergi- & KOL-sjuksköterska

Anita Holm

Text

Annika Wihlborg

Kronisk hosta — den förbisedda sjukdomen som påverkar tusentals

De ﬂesta förknippar hosta med en vanlig förkylning eller en tillfällig infektion. Men för vissa tar hostan aldrig slut. När den håller i sig i ﬂera månader, utan tydlig orsak, kan det handla om en sjukdom i sig, kronisk hosta.

En av de stora utmaningarna är att människor inte känner till att kronisk hosta faktiskt är en egen diagnos, säger Össur Ingi Emilsson, forskare, läkare och docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Han är specialist i lungoch internmedicin och verksam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, där hans forskning bland annat rör kronisk hosta, sömnapné och andra lungsjukdomar.

Till skillnad från hosta vid infektioner triggas kronisk hosta ofta av vardagliga saker som dofter, kall luft, prat eller till och med skratt.

– Det kan låta harmlöst, men konsekvenserna blir stora. Patienter beskriver hur de får svårt att sova, undviker sociala sammanhang och upplever att omgivningen misstolkar hostan som ett symtom på något annat, förklarar Emilsson.

Kronisk hosta innebär inte bara ett fysiskt lidande. Den konstanta hostan väcker ofta oro i omgivningen, vilket gör att många drabbade isolerar sig.

vardagen bli starkt begränsad. Trötthet och nedstämdhet över tillståndet är vanligt, ibland även hopplöshet, säger Emilsson.

Forskningen ger nytt hopp Idag finns behandlingsmetoder som kan hjälpa vissa patienter att få bättre kontroll över hostreflexen, men tillgången varierar. Emilsson och hans forskargrupp arbetar därför för att öka kunskapen om sjukdomen och identifiera vilka patienter som har störst nytta av olika behandlingar.

– Lyckas man bryta hostreﬂexen kan man dämpa hostan och på så sätt förbättra livskvaliteten avsevärt, säger han.

Sök vård i tid

Många går länge med hosta utan att förstå att det kan handla om en diagnos. – Om hostan håller i sig längre än åtta veckor bör man alltid söka vård, betonar Emilsson. Första steget är att kontakta vårdcentralen. Finns inte resurser där kan man få remiss till en specialistklinik. Det börjar komma ﬂer behandlingsmöjligheter, så det är viktigt

För de som lever med sjukdomen kan vardagen bli starkt begränsad. Trötthet och nedstämdhet över tillståndet är vanligt.

att inte ge upp även om man inte får hjälp direkt, uppmuntrar han.

Mot framtidens vård Kronisk hosta är fortfarande en svårbehandlad sjukdom, men utvecklingen går framåt. Nya forskningsrön ökar förståelsen för mekanismerna bakom sjukdomen och ﬂer behandlingsformer är på väg. –Målet är att ﬂer patienter ska få tillgång till rätt hjälp, kunna leva med mindre besvär och i bästa fall bli av med sin hosta, avslutar Emilsson.

Om du lider av kronisk hosta, kontakta sjukvården, de kan utreda orsaken till din hosta!

På senare år har kronisk hosta fått mer uppmärksamhet i forskningssammanhang, allt ﬂer personer med kronisk hosta kan få rätt diagnos och tillgång till behandling.

Össur Ingi Emilsson Forskare, läkare och docent vid Uppsala universitet

SFFA arbetar för att förbättra allergivården i hela Sverige

SFFA, Svenska föreningen för allergologi, samlar läkare och andra yrkeskategorier med särskilt intresse för allergologiska sjukdomar. SFFA sprider kunskap om allergi och verkar på olika sätt för en förbättrad och mer jämlik allergivård i hela landet.

Christer Janson Överläkare och professor inom astma & allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, samt ordförande i SFFA

SFFA tar bland annat fram riktlinjer för allergivården, arrangerar kurser och fortbildning för sina medlemmar och arrangerar, i samverkan med Astma- och allergiförbundet, aktiviteter som ökar allmänhetens kunskap om allergisjukdomar, säger Christer Janson, överläkare och professor inom lungoch allergisjukdomar vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet samt ordförande i SFFA, som även är Svenska Läkaresällskapets sektion för allergiforskning.

Ta allergisjukdomar på större allvar SFFA diskuterar även med politiker kring allergifrågor och har dessutom en nära samverkan med Svenska barnläkarföreningens sektion för allergi och lungmedicin och Astmaoch allergiförbundet. Föreningens övergripande syfte är att stärka de professioner som är verksamma inom allergiområdet samt att förbättra vården för patienter med allergi. –Även om få patienter avlider av sin allergi så är det en folksjukdom som ofta helt i onödan sänker livskvaliteten för

många människor. Jag skulle önska att ﬂer tar allergisjukdomar på större allvar, bland annat genom att inrätta nationella centra för allergologi. Det ﬁnns enorma fördelar med att ta hand om allergier i god tid, säger Solveig Röisgård, barnallergolog på Östersunds Sjukhus och ledamot i SFFA.

Nationella riktlinjer på gång I dagsläget förekommer stora variationer i allergivården runtom i landet. Undersökningar visar exempelvis att det är sju gånger lättare för patienter i Region Halland att få tillgång till allergivaccin i förhållande till patienter från Region Norrbotten. Det förekommer även skillnader i hur patienter utreds. En delförklaring till den ojämlika vården är att det i dagsläget saknas nationella riktlinjer för den svenska allergivården. –Det är glädjande att arbetet med att ta fram nationella riktlinjer har inletts. Tanken är att de ska vara klara 2026. Nationella riktlinjer hjälper oss att prioritera vilka åtgärder som är mest väsentliga för våra patienter. I dagsläget används lokala rutiner som varierar mycket mellan regionerna.

Min förhoppning är att de nationella

Jag skulle önska att ﬂer tar allergisjukdomar på större allvar. Solveig Röisgård

riktlinjerna kan bidra till en mer jämlik vård, säger Solveig Röisgård. –En viktig fråga som SFFA driver är att ﬂer patienter runtom i landet ska få tillgång till allergivaccin som långsiktigt kan förbättra en allergi. Varje år är det relativt många patienter som söker akut vård för allvarliga allergiska reaktioner. Det är viktigt att behandla dem på ett adekvat sätt för att minimera antalet dödsfall på grund av allergiska chocker. Därför har vi tagit fram riktlinjer som kan förbättra den typen av vård, säger Christer Janson.

Solveig Röisgård Barnallergolog på Östersunds Sjukhus och ledamot i SFFA

Text Annika Wihlborg

Sepsis — när en infektion blir livshotande

Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion, och börjar skada kroppens organ. Ca 50 000 personer drabbas av sepsis varje år i Sverige. Av dessa dör närmare 20%. Tidig diagnos och behandling är avgörande vid sepsis, och ökar chanserna att det går bra.

Text

Sepsisfonden

Foto

När du drabbas av en infektion kan ibland immunförsvaret överreagera, eller reagera fel på annat sätt, man kan beskriva det som att du får en inﬂammation i hela kroppen. Blodkärlen börjar läcka, vilket leder till att blodtrycket sjunker och kroppen får svårt att transportera syre till viktiga organ, vilket i sin tur gör att organ som hjärta, hjärna, lungor, njurar eller levern kan skadas, du drabbas av det som kallas organdysfunktion.

Tiden är viktig när det kommer till sepsis, varje timme utan diagnos och vård kan få avgörande konsekvenser. – Vi vet att tidig diagnos och tidigt påbörjad behandling minskar dödligheten markant. Därför är det viktigaste att skaﬀa sig kunskap. Den som lär sig känna igen sepsis kan också söka vård i tid, säger Adam Linder, professor i infektionsmedicin och infektionsläkare.

Sambandet mellan eksem och sepsis Cirka 90% av alla sepsisfall börjar med en bakteriell infektion, vanligast är lunginﬂammation, urinvägsinfektion eller sårinfektion. Men även virus kan trigga sepsis, som exempelvis inﬂuensavirus eller coronavirus, man brukar då tala om viral sepsis. De som blev svårast sjuka i COVID-19

pandemin drabbades av just sepsis. Vem som helst kan drabbas, men underliggande sjukdomar och ålder ökar risken. Eksem kan ibland leda till infekterade sår, och därmed utgöra en viss risk för att bakterier hittar in i kroppen och leder till sepsis. Det är därför viktigt att hantera eksem på rätt sätt. Genom att regelbundet använda mjukgörande krämer skapar man en starkare hudbarriär som skyddar mot uttorkning och sprickbildning. Att behandla och läka eksemet minskar risken för att bakterier tar sig in genom sårig hud, vilket i sin tur minskar risken för att utveckla en allvarlig infektion som sepsis.

Ökad kännedom nyckeln i kampen mot sepsis

Att ökad kännedom kring sepsis är nyckeln till att minska dödligheten i sjukdomen, det slog WHO fast i sin sepsisresolution 2017. Redan 2015 tog Adam Linder tillsammans med Ulrika Knutsson initiativet att starta Sepsisfonden, med syfte att öka kännedomen hos allmänheten i Sverige och samla in medel till forskningen. Ulrika Knutsson, generalsekreterare, säger: – För hundra år sedan visste alla vad sepsis var, då kallade man det oftast för blodförgiftning, det var en av de

Vi vet att tidig diagnos och tidigt påbörjad behandling minskar dödligheten markant. Därför är det viktigaste att skaﬀa sig kunskap.

vanligaste dödsorsakerna på den tiden. Sen kom antibiotikan och sepsis blev på många sätt en okänd folksjukdom. Att lära sig känna igen sepsis kan rädda liv, jag rekommenderar därför alla att gå in på sepsisfonden.se och skaﬀa sig mer kunskap.

Kännedomen har dock ökat markant under de 10 år som Sepsisfonden verkat. 2015 visste så få som 21% av svenska folket vad sepsis var, 2025 ligger den siﬀran på 73%.

– Det är såklart väldigt glädjande, och visar att vårt arbete har haft eﬀekt. Men vi kommer inte att vara nöjda förrän alla svenskar känner till sepsis, och vet vilka symptom de ska vara vaksamma på, säger Ulrika.

Lars Owesson

Adam Linder och Ulrika Knutsson tog initiativ och startade Sepsisfonden 2015. 2020 vann fonden Global Sepsis Awards, för deras insatser att öka kännedomen om sepsis i Sverige.

Mjukgörare stärker hudbarriären och förlänger de eksemfria perioderna

För personer med atopiskt eksem är det viktigt att kontinuerligt smörja in sig med mjukgörare. Att regelbundet smörja in din hud med mjukgörande kräm som gör din hudbarriär stark och intakt är en grundpelare när det gäller att förebygga skov av atopiskt eksem. Forskning visar dessutom att du kan förlänga tiden mellan skoven genom att smörja in kroppen en till två gånger om dagen.

En bra grundregel är att smörja in kroppen med salva eller kräm minst en gång om dagen och alltid efter dusch, bad och handtvätt, då huden är som mest mottaglig för fukt. Ett annat råd för personer med atopiskt eksem är att byta ut duschtvålen mot en duscholja som ofta är skonsammare mot torr hud. Ytterligare ett råd är att undvika långa varma bad som tenderar att torka ut huden.

Ytterligare ett råd är att i största möjliga mån skydda huden mot kyla och hård vind eftersom det kan ha en uttorkande e!ekt.

–Personer med atopiskt eksem har en genetiskt skörare hudbarriär än andra. Eftersom atopiskt eksem är en kronisk sjukdom så är det viktigt att fortsätta smörja in huden regelbundet och därmed försöka förlänga de eksemfria perioderna under hela livet, säger Petra Verga Kan, hudläkare och verksamhetschef på Diagnostiskt Centrum Hud City i Stockholm.

Stötta en skör hudbarriär Hon rekommenderar individer med

atopiskt eksem att välja en salva eller kräm som innehåller såväl mjukgörande som ett eller ﬂera fuktbindande ämnen. Det mjukgörande ämnet lägger sig som ett skyddande lager på huden och fuktbindande ämnen lockar till sig vattenmolekyler, båda stöttar därigenom en skör hudbarriär. –Exempel på bra och högkvalitativa fuktbindande ämnen som gör att fukten stannar kvar i huden är glycerol, karbamid, propylengklykol och hyaluronsyra. Exempel på bra mjukgörande ämnen är ceramider och oljor som kan brytas ner till hudnära fettsyror, alternativt lanolin om man är i behov av en särskilt fet salva för mycket torr hud, säger Petra Verga Kan.

Välj mjukgörare med rätt ingredienser Det är vanligt att personer med atopiskt eksem smörjer sig för lite eller för sällan.

Petra Verga Kan betonar vikten av att smörja in sig regelbundet för att stötta hudbarriären på ett optimalt sätt. Det är viktigt att använda tillräckligt med kräm, för en vuxen person brukar en handfull vara lagom men mängden kan variera något beroende på årstid och

Eftersom atopiskt eksem är en kronisk sjukdom så är det viktigt att fortsätta smörja in huden regelbundet.

livsstilsfaktorer.

–Fokusera i första hand på högkvalitativa mjukgörare med rätt egenskaper och ingredienser, exempelvis fetter och ceramider som är naturliga substanser i en välfungerande hud.

Utbudet av sådana produkter är i allmänhet stort på apoteken. Rådfråga gärna Apotekspersonalen om du är osäker på vilken mjukgörare som är rätt för dig. Testa gärna olika alternativ och prova dig fram till en mjukgörare som passar dig, säger Petra Verga Kan.

Text

Annika Wihlborg

Petra Verga Kan Hudläkare & verksamhetschef på Diagnostiskt Centrum Hud City i Stockholm

Astma & KOL: Kunskap för andningens bästa

Text

Jonas Erjefält

Jonas Erjefält Professor, Forskargruppschef, Luftvägsinﬂ ammation, Lunds universitet

Astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är vanliga lungsjukdomar som drabbar miljontals världen över. I Sverige lever uppskattningsvis 800 000 personer med astma och 400 000–700 000 med KOL, men mörkertalet är stort. Båda kan påverka livskvaliteten avsevärt och delas in i olika undergrupper (fenotyper) som styr vilken behandling som fungerar bäst.

Astma kännetecknas av inﬂammation i luftvägarna, vilket leder till andnöd, pipande andning och hosta. Den kan vara allergisk (exempelvis utlöst av pollen eller pälsdjur) eller icke-allergisk (orsakad av t.ex. kyla, ansträngning).

Allergisk astma är kopplad till en så kallad typ 2-inflammation och ses ibland ihop med hösnuva eller näspolyper. Vid icke-allergisk astma saknas ofta denna typ 2-komponent, vilket ofta försvårar behandlingen. Diagnosen ställs med spirometri och ibland blodprov, och de flesta svarar väl på vanlig antiinflammatorisk behandling (steroider) och luftrörsvidgande läkemedel. Astma drabbar framför allt luftrören, men når ibland ända ut i lungblåsorna, vilket komplicerar behandlingen. Om man trots medicinering har kvarvarande symtom bör man informera vården då man i vissa

svåra fall kan precisionsbehandla speciﬁka delar av immunsystemet, vilket kan minska anfall och steroidbehov avsevärt.

KOL utvecklas ofta långsamt och ger ihållande hosta och ökad andfåddhet. Sjukdomen skadar luftrören och lungblåsor (emfysem). Rökning är vanligaste orsaken, men även ickerökare kan drabbas genom genetiska faktorer och luftföroreningar. KOL är underdiagnostiserad, många vet inte att de är sjuka förrän lungfunktionen redan försämrats. Grundbehandlingen bygger på rökstopp samt inhalerade bronkvidgande läkemedel. I svåra fall kan syrgas och lungrehabilitering (träning, kostråd) förbättra livskvaliteten.

Som patient eller anhörig bör man söka vård tidigt vid långvarig hosta eller andfåddhet. Det är viktigt att följa sin behandling och hålla sig fysiskt aktiv, eftersom motion stärker andningsmusklerna. Undvik rök och andra irritanter som försämrar symtomen, och lär känna din sjukdom för att bättre kunna informera vården om dina symptom.

Ny forskning har visat att även KOL kan delas in i inﬂammatoriska undergrupper. Denna insikt har banat

Det är viktigt att följa sin behandling och hålla sig fysiskt aktiv, eftersom motion stärker andningsmusklerna.

Jonas Erjefält

väg för lovande studier med nya biologiska läkemedel riktat mot speciﬁka delar av inﬂammationen. Preliminära resultat tyder på att detta skulle kunna minska komplikationerna samt förbättra lungfunktion och livskvalitet för en del patienter.

Sammanfattningsvis kan astma och KOL begränsa livet, men med tidig diagnos, individanpassad behandling och hälsosamma vanor kan många ha ett gott liv. Nya forskningsrön ger dessutom hopp om ännu bättre framtida behandlingsmöjligheter.

Lindrar ögonen vid pollenallergi

LÄS MER OCH KÖP

Lecrolyn sine (natriumkromoglikat) är konserveringsfria ögondroppar vid allergi, perfekt för dig som använder kontaktlinser eller helt enkelt inte vill ha konserveringsmedel i ögonen.

Rekommenderad dos är 1-2 droppar i varje öga två gånger per dag. Säljs receptfritt på apotek.

Lecrolyn sine är ett receptfritt läkemedel. Läs noga bipacksedeln före användning.

Lecrolyn sine 40 mg/ml (natriumkromoglikat) ögondroppar, lösning. Indikation: Symtomatisk behandling av allergisk konjunktivit hos vuxna och barn. Normal dos för barn och vuxna: 1 till 2 droppar i varje öga två gånger per dag. Om symtomens intensitet kräver mer frekvent dosering ska frekvensen för dosadministrering inte överskrida 4 gånger dagligen. Lecrolyn sine bör användas regelbundet för att uppnå optimal kontroll av symtomen. Tala med läkare innan du använder Lecrolyn sine om du bara har symtom på ena ögat, eftersom allergiska reaktioner normalt orsakar irritation i båda ögonen. Tala med läkare om dina symtom inte blir bättre eller om de blir värre efter två dagars behandling. Allergiska reaktioner (överkänslighet) har rapporterats. Det är dock inte känt hur ofta detta sker. Om du får symtom som utslag, svårt att svälja eller andas, svullnad i läppar, ansikte, svalg, tunga och förvärrad rodnad, måste du omedelbart kontakta läkare. Som med andra ögon droppar kan Lecrolyn sine orsaka lokal irritation och kort varig dimsyn. Om detta inträffar ska du inte köra bil eller använda maskiner förrän din syn är helt återställd. Hållbarhet öppnad förpackning: 8 veckor. Datum för översyn av SPC: 2021-04-29. Innehavare av godkännande för försäljning: Santen Oy, Finland. Kontakt: Santen Sweden Filial, telefon: 08-444 75 60, e-post: info.se@santen.com.

LECSI-SE-250002/062025