Migrän

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Podcasten om Migrän

Malin Östblom & Leonora Mujkic driver tillsammans Migränpodden, där de pratar om en av våra största folksjukdomar och allting runtomkring. Sida 8–9.

AbbVie. Stort behov av förebyggande migränbehandling.

03 04

Migrän

I samarbete med Huvudvärksförbundet

Gürdal Sahin. Hur skiljer man migrän från ”vanlig huvudvärk”?

07

Mattias Linde. Alla med migrän behöver inte bli patienter.

Migränhjälpen

Därför behövs patientperspektivet

Migränskolan

Många söker inte hjälp för sin migrän, men det finns effektiv hjälp och behandling att få, oavsett var i landet du bor. 14

Migrän är en av våra mest vanliga och begränsande neurologiska sjukdomar. Trots det saknas kunskap, stöd och strategier.

Migrän är en neurologisk folksjukdom som drabbar kvinnor och män i hela världen. Sjukdomen kan vara oerhört smärtsam och funktionsnedsättande. Enligt färska beräkningar är närmare 1,4 miljoner människor i Sverige drabbade av migrän, vilket inte bara innebär stort lidande för många, utan också stora kostnader för samhället i form av bland annat sjukfrånvaro och produktionsbortfall.

U15

Rikard Wicksell

Migrän är en osynlig men djupt livspåverkande sjukdom. Professorn Rickard Wicksell vill förändra hur vi hanterar långvarig smärta.

Redaktionschef: Daniel Petersson Distribution: Aftonbladet 12-09-2025 Tryckeri: Bold Printing Mediaplanet kontaktinformation: daniel.petersson@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Daniel Petersson. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges. 11

Johan Loock

Förbundsordförande Huvudvärksförbundet

nder de senaste åren har väldigt mycket hänt på migränområdet. Nya mediciner och behandlingsformer har revolutionerat tillvaron för många, forskningen om sjukdomens orsaker och mekanismer går framåt och migrän uppmärksammas allt mer i samhället. Nyligen fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram nationella riktlinjer för migränvården – ett mycket efterlängtat besked.

Många drabbade upplever att de inte tas på allvar – i vården, på arbetsplatsen eller i sin omgiving.

Johan Loock

Projektledare: Celine Lindkvist (celine.lindkvist@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Philip Örtegren

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

HUVUDSPONSORER:

Text Johan Loock

Trots att så många är drabbade, och trots att migrän idag uppmärksammas på ett helt annat sätt än tidigare, är förståelsen för migrän fortfarande alltför låg i många sammanhang. Många drabbade upplever att de inte tas på allvar – i vården, på arbetsplatsen eller i sin omgivning. Många får vänta orimligt länge på en korrekt diagnos. Det kan tyvärr spela stor roll i vilken del av landet man bor, eller vilken vårdcentral man går till, eller vilken läkare eller sjuksköterska man får träffa.

Här har Huvudvärksförbundet en viktig uppgift att fylla. Huvudvärksförbundet är en av många patientorganisationer som med patientperspektivet i fokus ger röst åt dem som annars kanske inte blir hörda. Vi förmedlar den drabbades erfarenheter och vi arbetar för en jämlik

vård över hela landet. Vi bedriver ett aktivt påverkansarbete, vi sprider kunskap och vi erbjuder stöd och rådgivning. Vi samverkar med bland annat andra patientorganisationer, med läkemedelsbolag, med sjukvården och med myndigheter. I någon av våra huvudvärksföreningar runt om i landet kan människor träffa andra drabbade, och därigenom växa som individer.

Inom Huvudvärksförbundet upplever vi ett ökande intresse för patientperspektivet, det vill säga att lyssna, förstå och inkludera de som lever med migrän. Men mycket återstår vad gäller att förbättra migränvården och bryta det stigma som fortfarande finns kring sjukdomen. Därför behövs vi – och vi behöver samverka med många andra i samhället.

På Överlevnadsguiden för migrändrabbade får du råd om vad du kan göra och hur du kan söka hjälp för att få ett välfungerande liv igen. Där hittar du även huvudvärksdagboken.

Besök teva.se/migran/overlevnadsguiden eller scanna QR-koden.

Stort behov av förebyggande migränbehandling

Migrän är den vanligaste neurologiska sjukdomen som drabbar runt 1,4 miljoner svenskar med varierande svårighetsgrad. En folksjukdom som inte får den uppmärksamhet som krävs utan istället medför stort lidande individuellt och för familjen, sänkt livskvalitet samt sjukskrivningar med stor påverkan på samhället. Många gånger i onödan för det finns hjälp att få.

Joakim Tedroff, neurolog vid Neuroenheten Sabbatsberg, har behandlat personer med migrän i många år och betonar vikten av ett bra omhändertagande av migränpatienter samt att förebyggande migränvård ska påbörjas i ett mycket tidigare skede av sjukdomen än vad som vanligen sker.

Därför är förebyggande behandling så viktig – Kronisk migrän drabbar mellan 100 000–200 000 personer vars arbetsförmåga och produktivitet kraftigt minskar. Ofta känner man sig energilös och trött i flera dagar efter ett migränanfall. Kostnaden blir väldigt hög för samhället – utöver allt lidande. Livskvaliteten sjunker drastiskt för dessa patienter, berättar Joakim Tedroff Därför behöver vården bli mer jämlik över landet så att fler migränpatienter får tillgång till vård som förbättrar deras livskvalitet och arbetsförmåga. Man kan göra mycket själv för att lindra migränanfallen med hjälp av egenvård och receptfria mediciner, men om man har 3 eller flera migränanfall per månad eller om effekten av medicineringen inte hjälper bör man uppsöka läkarvård.

– Förebyggande behandling går ut på att minska antalet och besvärandegraden av migränanfallen, berättar Tedroff vidare.

Hur vet man när det är dags att söka vård?

Man bör uppsöka läkare om man upplever smärtsam, pulserande huvudvärk som inte släpper. Ett migränanfall kan hålla i sig mellan 1–3 dagar, vilket är både plågsamt och starkt funktionsnedsättande. Det blir extra plågsamt om dessa anfall sker flera gånger i månaden eller i veckan.

Illamående och kräkningar samt ljus- och ljudkänslighet är vanliga symtom vid migränanfall. Om man dessutom upplever sömnsvårigheter och nedsatt arbetsförmåga finns goda skäl att uppsöka läkarvård. Andra, lite mer ovanliga symtom som kan uppstå är muskelsvaghet, talsvårigheter och flimrande synfält (kallas aura).

Varför får inte fler patienter förebyggande behandling?

– Förebyggande behandlingar påbörjas i primärvården, men hjälper inte dessa behandlingar, ska patienten remitteras vidare till en neurolog som har ytterligare behandlingar att välja mellan.

Viktigt är att allmänläkare tar patientens symtom på allvar och att det finns kunskap om de funktionsnedsättande egenskaperna och konsekvenserna för individ och samhälle.

Resursbristen bland neurologer är samtidigt ett faktum, vilket skapar långa vårdköer och många remisser skickas tillbaka till primärvården. Väntetiden

för nybesök uppgår till mellan 3 och 6 månader. Det är därför viktigt att kolla med primärvården att de har provat olika förebyggande behandlingar innan remissen skickas.

Därför är en dagbok så viktig för en bättre migränvård

Det finns flera sätt att bli delaktig i sin egen vård. Att föra dagbok – digitalt eller på papper – ger både vården och den som har migrän bättre insikt om sjukdomsförlopp, symtom och behandlingseffekter av egenvård och mediciner. Aktiva livsstilsval som regelbundna måltider, motion och god sömn har stor betydelse för många. Genom att reflektera över sina symtom (utifrån dagboksanteckningar) kan man lära sig att se mönster och ta sin medicin tidigt i ett migränanfall. Medicinen får i regel bättre verkan då. Dagboken är även ett viktigt redskap för att utvärdera om man behöver byta behandling, påbörja förebyggande behandling eller om det finns behov att bli remitterad till en neurolog.

Kommunikationen med vården kan således bli bättre när man är förberedd inför läkarbesöken och möjligheten för bättre migränvård med rätt behandling i rätt tid ökar.

– Avslutningsvis bör man byta läkare eller vårdcentral om man som patient upplever brister i bemötandet eller vården, råder Joakim Tedroff

Joakim Tedroff Neurolog vid Neuroenheten Sabbatsberg

Vill du veta mer?

Skanna QR-koden för att komma till migranfri.se

Denna artikel är i samarbete med AbbVie.

Text Cecilia Bolter

Hur skiljer man migrän från ”vanlig huvudvärk”?

Att skilja migrän från annan typ av huvudvärk är inte alltid enkelt – men avgörande för både behandling och livskvalitet. Migrän är en av de vanligaste orsakerna till återkommande huvudvärk och kan ha en starkt begränsande inverkan på vardagen.

Text Cecilia Bolter

Foto

SkåNeuro privatmottagning

Gürdal Sahin, disputerad specialistläkare i neurologi vid SkåNeuro privatmottagning i Lund, betonar vikten av att fler migränpatienter får rätt diagnos. Migrän handlar om mycket mer än bara huvudvärk. Under ett migränanfall kan man bli illamående, kräkas och bli känslig för ljus, ljud och ibland även för dofter. Men migrän påverkar hela kroppen, inklusive hjärnan. Många beskriver att de blir extremt trötta, har svårt att koncentrera sig, läsa eller prata som vanligt. Man kan känna sig nedstämd, irritabel, bli stel i nacken eller ha svårt att sova. Andra vanliga tecken är gäspningar, sug efter sötsaker eller att blåsan känns mer aktiv än normalt. Alla dessa symtom gör att ett migränanfall kan vara mycket mer handikappande än bara en “jobbig huvudvärk”. Det är en komplex hjärnsjukdom som påverkar flera funktioner samtidigt.

Hos ungefär en tredjedel av alla drabbade föregås anfallen av aura, ett tillstånd med neurologiska symtom.

Det kan yttra sig genom flimrande synfält eller sicksackmönster, tillfälliga synbortfall, domningar, stickningar, svårigheter att tala och i mer ovanliga fall tillfälliga motoriska bortfall. Tillståndet kan således vara skrämmande, men

Ipren® kan också användas mot migrän

Ipren (ibuprofen) tablett 400 mg. Läkemedel vid tillfällig värk och feber eller migrän. Från 12 år. Max 3 dagars behandling.

Ska inte användas under graviditet eller om du försöker bli gravid. Läs alltid bipacksedeln noga, särskilt vid överkänslighet eller annan sjukdom. © McNeil Sweden AB, Box 4007, 169 04 Solna, 2025. SE-IPR-2025-204209

Gürdal Sahin är disputerad specialistläkare i neurologi vid SkåNeuro privatmottagning i Lund.

Det är väldigt viktigt att lära sig skilja mellan migrän och andra former av huvudvärk eftersom

det är avgörande för att få fram rätt diagnos och behandling.

Gürdal Sahin

blir samtidigt en varningssignal om kommande migränanfall.

– Migrän är ett neurologiskt sjukdomstillstånd som inte ska förväxlas med spänningshuvudvärk. Smärtan vid spänningshuvudvärk upplevs ofta tryckande och vanligtvis på båda sidor av huvudet. Smärtan som uppstår vid migrän är i regel ensidig, fortsätter Gürdal Sahin.

Hur ställs diagnosen?

För att ställa diagnosen migrän krävs minst fem anfall som varar mellan fyra och 72 timmar om de inte behandlas. Huvudvärken ska ha minst två av dessa egenskaper:

• vara medelsvår till svår i styrka

• sitta på ena sidan

• vara pulserande

• förvärras av fysisk aktivitet

Dessutom ska man under anfallet ha minst ett av symtomen: illamående/ kräkning, ljus- eller ljudkänslighet. Även om huvudvärken ibland är dubbelsidig och inte känns pulserande kan det fortfarande handla om migrän, om smärtan är medelsvår till svår och blir värre vid fysisk aktivitet.

Behandling av migränanfall

Vid lindrigare migränanfall kan receptfria smärtstillande läkemedel vara tillräckliga.

Vid mer uttalad smärta eller om de receptfria alternativen inte ger tillräcklig lindring används receptbelagda alternativ.

– Behandling handlar både om att lindra smärta och förebygga nya migränanfall. Om man har svåra migränanfall är det bäst att ta lindrande medicin så fort de första symtomen dyker upp. Då får medicinen starkast effekt, berättar Sahin vidare.

Utöver läkemedel är vila den viktigaste

och mest effektiva åtgärden. Att lägga sig i ett mörkt, tyst rum kan lindra både huvudvärken och de andra symtomen genom att dämpa den pågående sterila inflammationen i hjärnhinnorna.

Förebyggande vid migrän

För personer som drabbas ofta finns förebyggande läkemedelsbehandlingar, men livsstilsförändringar är en grundläggande del av behandlingen. Regelbunden sömn, balanserad kost, måttlig alkoholkonsumtion och regelbunden träning kan minska risken för nya anfall. Minst lika viktigt är stresshantering och återhämtning. Stress är en av de vanligaste utlösande faktorerna vid migrän, och att hitta strategier för att hantera vardaglig belastning, exempelvis genom regelbundna pauser, avspänning, mindfullness eller fysisk aktivitet, kan ha stor betydelse.

Vikten av huvudvärksdagbok

En kritisk del av behandlingen är att lära sig förstå sina egna beteendemönster och vanor. Ett viktigt hjälpmedel är att föra huvudvärksdagbok. Den bör innehålla information om frekvens och intensitet av huvudvärken, men också om vilka och hur många gånger attackläkemedel har använts. På så sätt blir det lättare att se samband mellan migränanfall, livsstilsfaktorer och medicinanvändning, vilket kan förbättra både kommunikationen med vården avsevärt och på sikt leda till ökad livskvalitet.

– Det är väldigt viktigt att lära sig skilja mellan migrän och andra former av huvudvärk eftersom det är avgörande för att få rätt diagnos och behandling, avslutar Gürdal Sahin.

Skanna QR-koden

HAR DU OCKSÅ MIGRÄN?

Bli medlem idag och hela 2026 ingår!

Huvudvärksförbundet, vi fnns för dig!

Alla med migrän behöver inte bli patienter

Migrän är en av våra vanligaste neurologiska sjukdomar. Cirka 15 procent av svenskarna lever med sjukdomen. Behandling är avgörande för att lindra symtomen, men sjukvården är inte första instans. ”Egenvården är den främsta vårdgivaren”, säger Mattias Linde, professor och medicinsk ansvarig vid migränmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Isamband med behandling av migrän pratar man ofta om en migräntrappa som beskriver behandlingen steg för steg. Men Mattias Linde anser att man måste frångå det synsättet och prata om olika nivåer.

– Om var åttonde person i Sverige skulle behöva utredas för migrän av läkare, då hade vårdcentralerna inte haft tid för något annat. Därför fungerar inte idén om att alla ska få en diagnos. Vi måste börja i rätt ände och tänka i nivåer snarare än i steg.

En app som vårdverktyg Först och främst handlar det om egenvård. Med egenvård kan hälften av alla med migrän bli hjälpta.

– Det är fullt möjligt att hantera sin migrän utan att ha en diagnos eller någonsin söka vård, säger han. Ett första steg är att undvika migräntriggers som till exempel sömn, stress och vissa livsmedel.

– För att hjälpa till med det finns en migränapp som är gratis. Den hjälper användaren att kartlägga när migränen kommer och i vilka situationer. På så sätt blir man sin egen vårdgivare. Vi försöker lyfta egenvården. Den är vår största vårdinstans.

I egenvårdsnivån ingår också

receptfria läkemedel med paracetamol och ibuprofen. Idag finns även vissa receptfria triptaner. Men när det inte räcker?

– Då ska man ta hjälp av vården. Migränappen kan till exempel skicka notiser när det är dags att söka vård. Då hamnar man på nivå två – primärvården.

”Primärvården är en viktig instans” Primärvården är en viktig instans, säger han. Förutom behandling med förebyggande läkemedel finns det i primärvården också möjlighet till rehabinsatser som akupunktur, KBT och arbetsterapi.

– Det är behandlingar som man inte kan göra på egen hand. Det är per definition sjukvård, säger Mattias Linde och fortsätter:

– I primärvården kan nio av tio patienter få hjälp. Den tionde ska vidare, men inte förrän det är motiverat.

Migränens dolda kostnader

Om man inte blir hjälpt i primärvården ska man vidare till en neurolog, till nivå tre, säger han. Där kan behandlingar med botox eller antiepileptika komma i fråga. Men det är inte slutstationen.

– En procent ska till nivå fyra – den högspecialiserade vården. Där utvecklar

Appen hjälper användaren att kartlägga när migränen kommer och i vilka situationer. På så sätt blir man sin egen vårdgivare.

Mattias Linde

man nya behandlingar och erbjuder läkemedel som inte finns någon annanstans.

Kan man kombinera olika behandlingar?

– Ja, det finns viss evidens för att kombinera förebyggande medicin med andra metoder, till exempel rehabinsatser. Det borde vi göra oftare. Mattias Linde beskriver migrän som en folksjukdom som obehandlad kan få allvarliga konsekvenser.

– Risken för depression är dubbelt så hög. Bland ungdomar med migrän är ångest vanligt. Vi kan mäta det. Men behandlar man migränen, så minskar också risken för psykisk ohälsa.

medicinsk ansvarig vid migränmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset

Text Mathias Pernheim

Mattias Linde Professor och

MIGRÄNPODDEN

MALIN ÖSTBLOM & LEONORA MUJKIC

Migränpodden: När erfarenhet möter evidens

Migrän är en sjukdom som sällan syns men som kan styra hela livet. För Malin Östblom och Leonora Mujkic är den vardag – och även drivkraften bakom Migränpodden. I en värld där migrän ofta missförstås och sjukdomsbördan underskattas vill de genom personliga berättelser och expertkunskap skapa förståelse, bryta stigman och visa att ingen är ensam med sjukdomen.

Både Malin och Leonora har levt med migrän i många år. För dem har det med tiden kommit att handla om att lära sig att läsa kroppens signaler och, framför allt, att acceptera att det inte går att styra över en kronisk sjukdom. Samtidigt har de båda mött en frustrerande verklighet inom vården. Trots att migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar finns det fortfarande en uppfattning om att det bara är “lite huvudvärk”. Många känner inte till vanliga symptom som överkänslighet för ljud, ljus och dofter, illamående, kräkningar och kognitiva svårigheter.

Malin och Leonora säger att det, för att få rätt vård, krävs att man som patient är påläst om sjukdomen. Det är också en av anledningarna till att de startade

Migränpodden.

Malins vardag – med familjeliv och migrän

Malin, legitimerad arbetsterapeut och tvillingmamma, beskriver sjukdomen som något som genom livet, i olika utsträckning, styrt både stora och små delar – från arbetsdagar till familjestunder.

– Migränanfall kan slå till när som helst. Det gör att jag ofta har behövt tacka nej till saker jag egentligen vill göra. Just nu har jag en bra period och kan delta i

mycket. Men jag och många andra med migrän har levt ett väldigt begränsat liv, med till exempel sämre ekonomi och andra konsekvenser, berättar Malin. Hon betonar den osynliga sidan av sjukdomen – att hon utåt kan se frisk ut, samtidigt som kroppen kämpar.

– I vissa stunder är kanske inte smärtan det allra svåraste, utan att andra inte alltid förstår. Man ser ju inte migrän. Men för mig är den alltid där, även mellan anfallen.

Leonoras vardag – både migrän och livskvalitet

Leonora beskriver hur sjukdomen har berövat henne viktiga delar av livet –arbetsliv, intressen och stunder med nära och kära.

– Det är en känsla av att migränen stjäl tid från livet. Jag vill vara en del av samhället, delta och bidra, men under många år har sjukdomen tagit över helt, säger hon.

Med åren har hon lärt sig strategier för att hantera anfallen – från medicinska behandlingar till psykologiska verktyg som mindfulness och ACT (Acceptance and Commitment Therapy).

– Jag försöker att inte vara anklagande mot mig själv när ett anfall kommer. Det är lätt att känna skuld för allt man inte orkar, men jag har insett att migrän är en kronisk sjukdom. Numera vågar jag

ta plats och skapa mitt eget normala. Jag behöver leva med migrän, inte motarbeta min egen kropp.

En gemensam röst genom Migränpodden Malin och Leonora startade Migränpodden för att sprida evidensbaserad kunskap om migrän, men också för att skapa en plattform för andra som lever med sjukdomen.

– Vi ger aldrig medicinska råd. Men vi vill gärna inspirera till eftertanke och bidra till att våra lyssnare ska förstå sin sjukdom bättre och hitta rätt i vården. Framför allt vill vi visa att ingen är ensam, säger Leonora. Genom att vara öppna med sina egna liv skapar de en gemenskap med tusentals lyssnare som själva kämpar med både funktionsnedsättningen, och de skuld- och skamkänslor, som migrän kan orsaka.

– Migränen har tagit mycket från oss båda, men vi försöker använda våra erfarenheter på ett konstruktivt sätt genom att prata högt om något som så många lider av i tystnad”, säger Malin.

– Och vi är så glada och tacksamma över responsen från våra lyssnare, som ofta skriver att de inte längre känner sig ensamma. Den vetskapen, att vi gör skillnad, betyder enormt mycket för oss, avslutar Leonora.

Text Susanne de Mello | Foto Daniel Petersson

Lyssna på Migränpodden där poddar finns!

”

Alla migränpatienter

måste få den vård de har rätt till”

– Snart kommer

nationella riktlinjer

Migrändrabbade är en underprioriterad patientgrupp, dessutom skiljer sig vården åt mellan olika regioner. Därför beslutade regeringen nyligen att ta fram nationella riktlinjer. ”Alla har rätt till en god vård, oavsett var i landet man bor”, säger Acko Ankarberg Johansson.

Omkring 1,4 miljoner svenskar lever med migrän, en kronisk och neurologisk sjukdom som kan vara mycket handikappande. Ändå vittnar patienter ofta om att de inte blir tagna på allvar av vården. – Många upplever stora brister i bemötandet och tvingas resingera i att smärta är något man bara måste stå ut med, men så ska det absolut inte vara, säger Acko Ankarberg Johansson. Inte när det finns vård och behandlingar att tillgå.

Migrän drabbar fler kvinnor än män. Omkring 65 procent av alla migränpatienter är kvinnor och forskningen har dessvärre inte lagt några stora resurser på sjukdomen, menar Acko Ankarberg Johansson. – Kvinnor och flickors hälsa är eftersatt och sjukdomar som oftare drabbar kvinnor är inte lika högt prioriterade. Regeringen har lagt särskilt fokus på kvinnosjukdomar och diagnoser som drabbar kvinnor i högre utsträckning. Utöver migrän är det sjukdomar som endometrios, klimakteriebesvär, förlossningsskador och sköldkörtelproblem.

Stora regionala skillnader Migränvården skiljer sig också åt mellan

olika regioner i landet. Dels tar det olika lång tid att få en diagnos, dels får inte patienterna tillgång till samma behandling. Därför gav regeringen nyligen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för migränvården. Så här står det i uppdraget: ”Syftet med riktlinjerna är att främja tillgänglighet till vården, ökad kunskap om behandling av migrän och en jämlik vård över landet.”

– Enligt lagen har alla rätt till en god vård på lika villkor. Det innebär att vi måste ha en jämlik vård även om vi har 21 självständiga sjukvårdsregioner i landet, säger Acko Ankarberg Johansson. Hur Socialstyrelsen går till väga för att ta fram riktlinjerna lägger sig regeringen inte i, men enligt 1177 tas alla riktlinjer fram på samma sätt. Socialstyrelsen bestämmer vad de ska handla om och experter bidrar med fakta och kunskap, samt bedömer kostnaderna för olika behandlingar. Även patientföreningar får tycka till innan socialstyrelsen tar beslut.

– Riktlinjerna ska inte bara se till att vården blir densamma oavsett var man bor, de ska också borga för att varje patient får den bästa vård som finns att tillgå, påpekar Acko Ankarberg Johansson. Riktlinjerna påverkar varje aspekt av vården. Från bemötandet och kunskapen hos vårdgivaren till att

Riktlinjerna ska inte bara se till att vården blir densamma oavsett var man bor, de ska också borga för att varje patient får den bästa vård som finns att tillgå.

patienten får vård inom rimlig tid och vilka behandlingsalternativ som finns att tillgå.

En folksjukdom I februari 2027 ska riktlinjerna vara klara och om fem år hoppas Acko Ankarberg Johansson att migränvården inte längre är ett eftersatt område och att tillgången till god vård är densamma oavsett var i landet man bor.

– Migrän är en folksjukdom som leder till långa sjukskrivningar så den har också en samhällsekonomisk konsekvens, säger hon. Men framför allt påverkar den livskvaliteten för ett stort antal människor. Det är viktigt att alla patienter får den vård de behöver och har rätt till.

Text Benedikta Cavallin | Foto Kristian Pohl AB/Regeringskansliet

Acko Ankarberg Johansson, f.d. Sjukvårdsminister.

Ingen ska behöva lida av migrän i onödan

Uppskattningsvis 15 procent av befolkningen lider av den neurologiska folksjukdomen migrän, som utöver huvudvärk även kan ge symtom som känslighet för sinnesintryck och illamående. Många söker inte hjälp för sin migrän och utvecklar i stället strategier för att kunna leva med sin sjukdom. Det finns dock effektiv hjälp och behandling att få, oavsett var i landet du bor.

Behovet av migränvård varierar, och för de som endast har ett par anfall per år kan egenvård, vila och receptfria läkemedel räcka. För de cirka 200 000 svenskar som lider av kronisk migrän, vilket innebär att de har minst femton huvudvärksdagar per månad, varav minst åtta med migrän, har sjukdomen ofta en långtgående inverkan på livskvaliteten. Migrän är dessutom en sjukdom som i allra högsta grad även påverkar anhöriga.

Fler får hjälp digitalt –Många personer med kronisk migrän upplever det som svårt att få den hjälp de behöver av sjukvården. Somliga är inte medvetna om att det finns effektiva läkemedel som kan förebygga och lindra deras besvär, andra får inte adekvat hjälp i primärvården eller har svårt att få en tid på en neurologmottagning eftersom kötiderna ofta är långa. De digitala migränkliniker som etablerats på senare år har inneburit att betydligt fler med migrän får hjälp med sina besvär, säger Åsa Cidh, neurolog och chefsläkare på Migränhjälpen, en digital

migränmottagning som gör migränvård tillgänglig för alla, oberoende av var i Sverige de bor.

Numera finns effektiva förebyggande behandlingar att tillgå för personer som lider av kronisk migrän, exempelvis CGRP-hämmare och botulinumtoxin.

– Vissa långtidsstudier på behandling med CGRP-hämmare visar att cirka 90 procent av patienterna som behandlas med den här typen av läkemedel kan uppnå minst en halvering av antalet migrändagar. För personer med migrän och deras anhöriga kan det innebära en påtagligt förbättrad livskvalitet, säger Åsa Cidh.

Hon rekommenderar migräniker som har anfall flera gånger i månaden eller som inte blivit hjälpta av receptfria läkemedel i kombination med egenvård att kontakta en specialiserad migränmottagning. Sträva också i största möjliga mån efter att undvika eller begränsa de faktorer som triggar din migrän, exempelvis solljus eller alkohol.

För migrändagbok

Migränhjälpen utreder, prövar ut läkemedel och jobbar med

Många personer med kronisk migrän upplever det som svårt att få den hjälp de behöver av sjukvården. Åsa Cidh

livsstilsförändringar för personer med migrän, som kan få kontakt med mottagningen via egenremiss, alternativt via remiss från primärvården eller neurolog. –Ett råd till personer med migrän är att vara källkritisk när det kommer till förslag på egenvård. Det finns mängder av egenvårdsråd för migräniker på nätet, men somliga råd saknar vetenskaplig grund. Satsa också på att skriva migrändagbok, där du noterar hur ofta du har migränanfall och hur länge de varar. Det är bra, både för egen del och i kontakt med sjukvården, säger Åsa Cidh.

Hos Migränhjälpen kan du få hjälp med diagnostik och behandling av svår huvudvärk och migrän oavsett var du bor.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Migränhjälpen.

Åsa Cidh, Neurolog och chefsläkare på Migränhjälpen.

Vill du veta mer? Besök hemsidan migranhjalpen.se

Migränkliniker

Behöver du hjälp med din migrän eller huvudvärk?

Här listar vi några av Sveriges främsta kliniker som är specialiserade på just detta. Tveka inte på att söka hjälp.

Rehdo specialistläkarmottagning i Göteborg

Rehdo specialistläkarmottagning i Göteborg startade på heltid 2014 och består av Patrik Säterö, Specialistläkare och Susanne Meyer, Leg. Sjuksköterska. Här erbjuds individuellt anpassad behandling av migrän samt andra huvudvärksformer. God kunskap och erfarenhet av de mest moderna läkemedlen och behandlingsformerna. Vi är måna om bra tillgänglighet på telefon och besök. Samarbete med fysioterapeuter och psykologer vid behov. Välkommen!

www.rehdo.se • 076 766 55 05 • susanne@rehdo.se

I samarbete med:

Aleris Specialistvård Axesshuset Göteborg

Hos oss möter du erfarna neurologer med särskild kompetens inom migrän. Vi erbjuder kvalificerad utredning och behandling av både episodisk och kronisk migrän – från vanliga förebyggande läkemedel till avancerade behandlingar som CGRP-hämmare eller Gepanter i tablett-, injektions- eller infusionsform samt Botox enligt PREEMPT-schema. Vi tar emot privatbetalande patienter och dig med remiss från offentlig vård.

www.aleris.se • 031-719 14 00

I samarbete med:

Stockholm

Göteborg

Aleris Specialistklinik Hötorget

Hos oss möter du erfarna neurologer med särskild kompetens inom migrän. Vi erbjuder kvalificerad utredning och behandling av både episodisk och kronisk migrän – från vanliga förebyggande läkemedel till mer avancerade behandlingar som CGRPhämmare eller Gepanter i tablett-, injektions- eller infusionsform samt Botox enligt PREEMPT-schema. Mottagningen tar emot privatbetalande patienter.

www.aleris.se • 08-580 065 10

I samarbete med:

Neurokliniken Migränhjälpen

Oavsett var du bor kan du få digital hjälp av oss!

Neurology Clinic Stockholm AB

Vi tar emot patienter från hela landet och erbjuder digital migränvård. Med hjälp av patientens digitala dagbok och patientbesök i videomöte ställer vi diagnos och ger behandling. Vi jobbar i team av huvudvärkssjuksköterskor och neurologer för utbildning i livsstilsförändringar parallellt med medicinsk vård. Vi kan och vill hjälpa fler till bättre hälsa och livskvalité.

www.migranhjalpen.se • 08-512 583 50

I samarbete med:

Neurology Clinic vid Sophiahemmet startade sin verksamhet 2004. Vi bedriver specialiserad vård inom neurologi och neurofysiologi på uppdrag av Region Stockholm. Våra läkare och sjuksköterskor har lång och bred erfarenhet av neurologiska sjukdomstillstånd inklusive migrän och annan huvudvärk. Vi har ett nära samarbete med fysioterapeuterna på NeuroCampus, specialiserade på neurologi och smärta. Remisskrav gäller enligt vårdvalet. Vi finns i Lilljanshuset, Södra Fiskartorpsvägen 15 H i Stockholm.

www.neuroclinic.se • 08-124 580 00

I samarbete med:

Göteborgs Migränmottagning

På Göteborgs Migränmottagning möter vi dig med förståelse och fullt fokus på din huvudvärk. Med över tio års erfarenhet och bred kunskap om alla behandlingsmetoder erbjuder vi trygg och personlig vård. Vi följer alltid den senaste forskningen och beprövad erfarenhet. Vi tar emot vuxna patienter med kronisk migrän samt annan migrän och spänningshuvudvärk.

www.gbgmigran.se • 070 910 27 64 • info@gbgmigran.se

I samarbete med:

KRÖNIKA

Vi har inte råd med en eftersatt migränvård

När sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson i somras meddelade att Socialstyrelsen ska utarbeta nationella riktlinjer för migränvården kände jag en försiktig optimism. Som läkare och forskare har jag i många år mött patienter, vanligtvis kvinnor, vars liv begränsas av migrän och som vittnat om hur vården inte räcker till. Migrän är inte bara huvudvärk. Den drabbar mitt i arbetslivet, slår ut vardagen och skapar en ständig osäkerhet: ”Kommer jag kunna hämta barnen i dag? Kan jag ta det viktiga mötet i morgon?” Många av mina patienter beskriver inte bara smärtan, utan också känslan av att inte bli trodda, av att bollas runt mellan instanser. Samtidigt vet vi att det finns effektiv behandling och strukturerad uppföljning som kan göra stor skillnad.

Problemet är att vården är ojämn. Vissa regioner har satsat på specialiserade mottagningar och team, andra erbjuder knappt något stöd alls.

Migränskolan ger patienter kunskap, verktyg och gemenskap

Migrän är en av våra mest vanliga neurologiska sjukdomar, och samtidigt en av de mest begränsande. För många innebär återkommande attacker inte bara smärta utan också avbrott i arbete, studier, familjeliv och sociala relationer. Trots det saknar många patienter kunskap, stöd och strategier för att hantera sjukdomen i vardagen. Det var här idén till Migränskolan föddes.

Bakom initiativet står Sara Östhols, specialiserad fysioterapeut, som jobbar på Neurocampus Rehab, och sjuksköterskan Gerd Engholm, legitimerad sjuksköterska på Neurology Clinic. Båda med lång erfarenhet inom smärtrehabilitering och neurologi.

– Migrän är en sjukdom som påverkar hela livet, inte bara den dag man får ett anfall. Vi såg att många patienter kände sig ensamma och saknade redskap för att hantera sin situation. Där ville vi göra skillnad, säger Sara.

Migränskolan består av fyra träffar där teori och praktik varvas. Patienterna får både kunskap om migrän, smärtfysiologi

Den ojämlikheten är svår att försvara. De ekonomiska konsekvenserna är dessutom enorma. Kunskapen om hur migrän slår mot den enskilda individen, mot arbetsplatser och hela samhällssektorer finns nu. Nya beräkningar från Svenska Huvudvärkssällskapet och projektet Huvudsaken visar att migrän kostar samhället över 35 miljarder kronor om året, framför allt i produktionsbortfall. Bara sjukfrånvaron motsvarar 5,7 miljoner arbetsdagar årligen. Inom vård och omsorg handlar det om en miljon arbetsdagar. Att regeringen nu markerar att detta är en nationell angelägenhet är därför efterlängtat. Med större följsamhet till kliniska riktlinjer kan fler få rätt diagnos och behandling i tid, och resurser kan användas bättre.

Huvudvärkssällskapet vill att migrändrabbade ska kunna känna hopp, inte uppgivenhet. Det handlar om medmänsklighet, men också om att vårt samhälle helt enkelt inte har råd med en eftersatt migränvård.

och läkemedel samt praktiska övningar som träning, avslappning och smärtlindring. Hemuppgifter och reflektioner mellan träffarna hjälper deltagarna att steg för steg bygga nya vanor.

– Det är en förändringsprocess. Målet är att deltagarna ska känna att de har verktyg att ta till även när medicineringen inte räcker hela vägen, förklarar Gerd.

En av de största vinsterna är gruppgemenskapen.

– Många upptäcker för första gången att de inte är ensamma. Att få dela erfarenheter, tips och känslor gör att bördan blir lättare att bära, säger Gerd.

Sara håller med:

– Migrän är ofta en osynlig sjukdom,

och det leder lätt till skuld och dåligt samvete. I gruppen får patienterna både förståelse och stöd, vilket är minst lika viktigt som den medicinska delen. Förutom gemenskapen vill Sara och Gerd också ge patienterna mer självförtroende i sin egen vård.

– Det är tydligt att många saknar kunskap om sin sjukdom. Migränskolan gör att de känner sig tryggare, mer delaktiga och bättre rustade att hantera vardagen, säger Sara.

Migränskolan är i dag en värdefull del av vården för många patienter med kronisk migrän. Och för Sara och Gerd är målet tydligt: att förhoppningsvis få fortsätta utveckla konceptet så att fler kan få det stöd de behöver.

Text Lars Edvinsson, Ordförande Svenska Huvudvärkssällskapet

Text Isabelle Ibérer

Lars Edvinsson

Sara Östhols

—

”Min hjärna kidnappar mina fötter”

att återta kontrollen av livet vid migrän

Migrän är en osynlig men djupt livspåverkande sjukdom. En som vill förändra hur vi hanterar långvarig smärta är Rikard Wicksell, professor i klinisk hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och FoU-ansvarig på Smärtkliniken, Capio S:t Görans sjukhus. I hans arbete står acceptans, beteendeförändring och människors egen kraft i fokus.

Text

Foto

Migrän är mer än bara en svår huvudvärk. Det är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av återkommande attacker av intensiv smärta, ofta på ena sidan av huvudet, och som kan pågå i allt från några timmar till flera dygn. För många innebär migrän även symtom som illamående, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet och i vissa fall synstörningar, så kallad aura.

Migrän påverkar vardagen i hög grad och kan vara både fysiskt och psykiskt förlamande. Trots detta är det en sjukdom som ofta missförstås eller bagatelliseras.

– Jag har jobbat med smärtpatienter i 25 år nu. Vårt uppdrag har varit att hjälpa människor som haft ont länge, som provat allt, och där smärtan påverkar deras liv på ett tydligt sätt, säger Wicksell.

Migränens påverkan på vardagen

Enligt Wicksell är smärtan utvecklad för att stjäla vår uppmärksamhet och fungerar som en larmsignal som lamslår oss.

–Vid akut smärta är det en överlevnadsfördel. Men vid långvarig smärta finns inget hot mot livet. Det är snarare en felsignal, men hjärnan reagerar som om det vore fara för livet,

säger Wicksell. Wicksell berättar om en patient som uttryckte känslan av att ”hjärnan kidnappar mina fötter”, vilket han menar illustrerar precis den inre kamp många upplever, en upplevelse av förlamning inför tillståndet, både fysiskt och mentalt.

– Men det är just där vi kan börja jobba. Vi kan inte bestämma hur vi mår eller vad vi känner, men vi kan styra våra handlingar. När vi släpper taget om kravet att alltid må bra och i stället gör det vi tycker är viktigt, trots smärta, så händer ofta något. Vi börjar leva igen, säger Wicksell.

DAHLIA – en digital vårdmodell för smärtbehandling För att möta behovet av lättillgänglig vård har Wicksell utvecklat DAHLIA – en digital, evidensbaserad behandlingsmodell som finns via 1177 och vissa specialkliniker. Den bygger på ACT, Acceptance and Commitment Therapy, som handlar om att acceptera det som är svårt och samtidigt engagera sig i det som ger livet mening. Fokus är att hjälpa patienter leva ett meningsfullt liv trots smärta. Modellen har fått positiv respons, bland annat från personer med migrän. – Vi vill förändra vårdens roll, från att enbart behandla, till att också stötta människor i att hantera sina tillstånd

själva. Det blir mer e!ektivt och hälsoekonomiskt hållbart, säger han.

Att bryta stigma – smärtans psykologiska dimension Smärta är ett globalt folkhälsoproblem, enligt både IASP, den internationella smärtorganisationen, och WHO. Men trots dess utbredda påverkan är det ofta ”allas problem – men ingens ansvar”. – Det är lättare att prata om mediciner eller biologiska orsaker, men när man nämner beteenden och psykologi riskerar det att tolkas som att ”det bara sitter i huvudet”. Det skapar onödigt lidande, säger Wicksell. Han vill se en förändring där vården inte bara behandlar symtom utan även utrustar människor med verktyg för att ta tillbaka kontrollen över sina liv. Om du lever med migrän och känner dig fångad av smärtan, finns hjälp att få. Ett första steg är att kontakta sjukvården för att förstå problemen och vilka behandlingsalternativ som finns. Och för den som känner att man vill ha digitalt stöd att öka sin förmåga att hantera livet med smärta kan DAHLIA vara ett bra alternativ.

Att förstå smärtans funktion och lära sig hantera den med acceptans och fokus på det som ger glädje kan göra skillnad. Det går att ta tillbaka livet – även med migrän.

Isabelle Ibérer

Martin Stenmark

Scanna QR-koden för att läsa mer om studien och komma till anmälan.

Lyssna på avsnitt 32 av Migränpodden här!

Migränpodden 04:57 42:51

Skanna QR-koden