Framtidens Äldreomsorg

Läs mer på folkhalsasverige.se

FRAMTIDENS ÄLDREOMSORG

Tre insatser för att ta bättre hand om våra äldre. Sida 8–9.

Stenvalvet. Trygghetsboenden kan ge kommuner stora besparingar.

HMC. Förflyttningskunskap: Nyckeln till en hållbar äldreomsorg. 12

Miele Professional. Vardaga – ett nytt äldreboende i Täby Park.

Bitoreq

Sverige står inför tre stora skiften som ritar om spelplanen för hur socialt arbete bedrivs; AI-revolutionen, personalbristen och den nya socialtjänstlagen.

Digitala lösningar är idag nödvändiga som komplement till mänskliga händer för att vardagen, samhället samt vård och omsorgen ska fungera.

Teknologins möjligheter har aldrig varit större att förbättra

människors hälsa och trygghet

Healthtech-revolutionen förändrar radikalt hur vi ser på hälsa och vård. Genom avancerad teknologi som artificiell intelligens, digitala hälsoplattformar och precisionsmedicin får patienter inte bara bättre tillgång till vård, utan också en mer individcentrerad och e!ektiv behandling.

AVårdföretagarna

I sommar genomförs en större reform av äldreomsorgen i Danmark. Kan en liknande reform vara en del av lösningen på Sveriges utmaningar?

Projektledare: Axel Holmquist (axel.holmquist@ mediaplanet.com) & Jonathan Ahlberg (jonathan. ahlberg@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Mimmi Holm Redaktionschef: Daniel Petersson

A!ärsutvecklare: Celine Lindkvist Distribution: Dagens

Samhälle 19-06-2025 Tryckeri: Bold Printing. Mediaplanet kontaktinformation: E-post: daniel.petersson@ mediaplanet.com Omslagsfoto: Matt X. Richardson. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

@Mediaplanetsweden

Återvinn gärna tidningen

Text

Peter Kjäll

ldrig tidigare har människor haft så stor tillgång till digitala verktyg för att fatta informerade beslut om sitt välbefinnande. Detta kan revolutionera vår egen roll i hälso- och sjukvården, och skapa en ny era av personcentrerad vård och omsorg där varje individ har makten att påverka sin hälsa på ett mycket mer aktivt sätt. Dessutom skapas nya förutsättningar för forskning och innovation när ekosystem och infrastruktur för hälsodata byggs på både nationell och europeisk nivå genom EHDS (European Health Data Space). Det viktigaste är att den stora potentialen finns för patient, brukare och medarbetare inom vården och omsorgen. Tre exempel av många, där stora nyttor redan infunnit sig:

• Fallsensorer och fallprevention har minskat fallolyckorna med över 50 procent och ibland mer.

• Digitala plattformar inom äldreomsorgen underlättar prioriteringar och ger mer tid för det mänskliga mötet.

• AI i cancerscreening har kapat köerna, ökat kvaliteten och produktiviteten mångfalt.

Just inom äldreomsorgen sker just nu en revolution där datadrivna arbetssätt, AI och välfärdsteknik skapar stora nyttor i ökad trygghet och förhöjd livskvalitet för våra äldre och en bättre arbetsmiljö för personalen. Att förbättra arbetsmiljö och medarbetarnas förmågor är helt centralt då våra mänskliga resurser är ändliga i en utmanande kompetensförsörjning och demografi. Allt detta pekar på att healthtech inte

AI och välfärdsteknik skapar stora nyttor i ökad trygghet och förhöjd livskvalitet för våra äldre.

bara är framtiden, utan något som vi redan nu ser stora fördelar av. Här finns också stora möjligheter för Sverige att etablera sig som en ledande nation inom healthtech och skapa en framtidsindustri med stark tillväxtpotential. Vi har en unik kombination av förutsättningar som positionerar oss mycket väl för att bli en ledande healthtech-nation: vi har en digitalt mogen befolkning, en lång tradition av teknisk innovation, tillgång till stora mängder hälsodata och ett techentreprenörskap som frodas. Dessutom står vi inför ett stort tryck på omställning inom vård och omsorg på grund av den demografiska utvecklingen, vilket ytterligare driver på behovet av innovativa lösningar. Med stor potential kommer också utmaningar och en god och nära samverkan mellan o!entlighet och leverantörer är central för att driva utvecklingen framåt.

I TechSveriges rapport ”Healthtech – för människors hälsa, vård och livskvalitet” beskrivs vägen framåt på healthtechområdet och samtidigt hoppas vi att läsningen i denna bilaga kan inspirera genom de framgångsrika exempel som lyfts fram.

NÅGRA

Tobias Karlsson & Marina Asplund

Atea

Peter Kjäll Näringspolitisk expert, TechSverige

Tryggare äldreomsorg med rätt språklig kompetens:

Så kan språktest höja kvaliteten inom vård och omsorg

Språklig kompetens är avgörande för att skapa trygghet, god kommunikation och kvalitet i vården. Inom äldreomsorgen, där mötet mellan människor är centralt, kan bristande språkförståelse leda till missförstånd, oro och i värsta fall vårdskador. Med språktest vid rekrytering och för befintlig personal får arbetsgivare ett konkret underlag för att skapa bästa förutsättningar för språkutveckling och en säkrare vardag för personal och brukare.

Att språktesta personal inom äldreomsorgen är en fråga som engagerar brett – från brukarens rätt till trygghet och förutsättning för vårdpersonal att utföra sitt arbete, till politisk debatt. Men vi börjar med nuläget.

Nuläget: brister i språkkunskaper Företrädare för äldreomsorgen vittnar om utbredda språkproblem över hela landet, både hos tillfälligt anställda och utbildad personal. Även IVO rapporterar om brister i språkkunskaperna hos äldreomsorgens personal. Bristande språkförmåga kan leda till att vårdinsatser utförs felaktigt – eller i värsta fall inte alls. Omsorgstagarnas rätt till delaktighet, trygghet och individanpassad omsorg äventyras, samtidigt som personalens arbetsmiljö och samarbete påverkas negativt.

Det finns idag språkrekommendationer från Socialstyrelsen och en statlig utredning som föreslår införande av språkkrav i socialtjänstlagen.

Utredning: Språkkrav äldreomsorgen

Utredningen föreslår att det införs ett språkkrav i socialtjänstlagen där reell språklig väger högre än betyg – alltså faktisk förmåga i mötet med brukaren.

Detta innebär att verksamheter behöver kunna bedöma språklig nivå vid rekrytering och för befintlig personal. Men att utvärdera språklig förmåga och införa språktest kommer inte utan utmaningar.

Språkliga utmaningar – och lösningar

Det är idag en utmaning att hitta personal med rätt kompetens. Höjda språkkrav kan väcka oro för personalbrist.

Att göra egna språkliga bedömningar är dessutom resurskrävande och kräver erfarenhet och expertis. Det är viktigt att använda tillförlitliga test som testar rätt förmågor och att göra kvalitativa och objektiva bedömningar för att inte riskera att diskriminera eller fatta beslut på felaktiga grunder.

Vet du exempelvis hur den språkliga förmågan skiljer sig mellan nivå B1 och B2 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk (GERS/CEFR)? Eller vilken språklig nivå ni bör eftersträva för olika arbetsuppgifter? Och hur navigerar man mellan språkrekommendationer och språkkrav för att inte äventyra kompetensförsörjningen?

Vi på Educateit vet att många brottas med dessa frågor. Med 20 års erfarenhet

Bristande språkförmåga kan leda till att vårdinsatser utförs felaktigt –eller i värsta fall inte alls.

av språktest och språkliga bedömningar erbjuder vi en smidig lösning för objektiva och likvärdiga bedömningar vid rekrytering och för att stödja språkutveckling hos befintlig personal. Vi ger verksamheter en gemensam grund för bedömning av språkliga förmågor utifrån arbetsuppgifter utan att äventyra kompetensförsörjningen.

Språktest är inte hela lösningen, men en viktig nyckel för att skapa förutsättningarna för trygghet och kvalitet i äldreomsorgen – för både brukare och personal.

Låt oss hjälpa er att möta utmaningarna!

Denna

Trygghetsboenden kan ge kommuner stora besparingar

Trygghetsboenden överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden med heldygnsomsorg – och kan spara stora pengar för kommunerna. Ändå byggs det nästan inga trygghetsboenden. ”Jag tror inte kommuner helt förstår vilken enorm besparingspotential det finns här”, säger Daniel Öhman, Investeringschef på fastighetsbolaget Stenvalvet.

Sveriges befolkning blir allt äldre. Den demografiska utvecklingen visar att antalet personer över 80 år kommer att öka från dagens ca 550 000 till ca 812 000 år 2030. Detta kommer att leda till enorma ökningar i kostnader för äldreomsorgen för landets kommuner.

Ett trygghetsboende är ett bostadshus för personer som uppnått en viss ålder, ofta 70+. Det finns kriterier för hur boendet ska vara utformat. Bostäderna ska till exempel vara anpassade till de äldres behov och det ska finnas gemenskapslokaler för till exempel måltider, samvaro, hobby och rekreation.

Trygghetsboenden ger ökad livskvalitet

Tanken är att äldre personer ska kunna flytta från sin privatbostad till en bättre anpassad bostad. Här får de ökad livskvalitet genom gemensamma aktiviteter. Samtidigt blir det enklare och billigare för kommunen att erbjuda hemtjänst då brukarna är samlade på samma ställe. Därmed kan man också skjuta upp flytten till ett permanent äldreboende.

– Kostnaden för en boende på ett vård- och omsorgsboende är ungefär

1 mkr per år. Skulle personen i stället bo i en trygghetsbostad med maximal hemtjänst är kostnaden bara runt 300 000 kr per år. För varje år en kommun kan skjuta upp en flytt till ett äldreboende genom ett trygghetsboende kan en kommun alltså spara runt 700 000 kr. Det ger ju också en ledig plats till någon som behöver mer omsorg och minskar behovet att bygga nya äldreboenden, förklarar Daniel Öhman.

Trots att det finns ett statligt investeringsstöd, byggs det knappt några nya trygghetsboenden i dag.

Stenvalvet bjuder in till diskussion På Stenvalvet är man beredd att hjälpa till att bygga trygghetsboenden, men man anser att kommunerna måste agera. – Dels måste kommunerna erbjuda mark, dels måste de skriva blockhyresavtal där de hyr samtliga lägenheter i ett trygghetsboende och sköter förmedlingen. Det kommer båda parter att vinna på, förklarar han. Av 179 kommuner som erbjuder trygghetsbostäder uppger 54% att de har ett underskott, vilket är en försämring från för två år sedan. Dessutom saknar 97 kommuner trygghetsbostäder, trots att nästan hälften av dem ser ett behov. 1

Kostnaden för en boende på ett vårdoch omsorgsboende är ungefär 1 mkr per år. Skulle personen i stället bo i en trygghetsbostad med maximal hemtjänst är kostnaden bara runt 300 000 kr per år.

Stenvalvet är ett av de ledande bolagen i Sverige inom ägande, förvaltning och utveckling av samhällsfastigheter. Totalt äger de ett hundratal fastigheter till ett sammanlagt marknadsvärde om ca 16 mdkr. I fastigheterna bedrivs samhällsservice inom områden som rättsväsende, utbildning, vård och omsorg samt o!entliga kontor. Stenvalvets ägare är långsiktiga institutionella investerare: Kyrkans pension och Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Daniel Öhman Investeringschef Stenvalvet

Referenser

1. https://www.boverket. se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/ bostadsmarknaden/ bostadsmarknadsenkaten/olika-grupper/aldre/ trygghetsbostader/

Denna artikel är i samarbete med Stenvalvet.

OM STENVALVET

Scanna QR-koden för att läsa mer! stenvalvet.se

Känn slippandets glädje!™

Sverige står inför tre stora skiften som ritar om spelplanen för hur socialt arbete bedrivs; AI-revolutionen, personalbristen och den nya socialtjänstlagen. Dessa förändringar är oundvikliga. AI kommer inte att försvinna, personalutmaningen är verklig och lagen är beslutad. Frågan är inte om socialtjänsten måste anpassa sig – utan hur

Från ord till verkstad Sedan 2017 har Stiftelsen Göteborgs sjukhem, Tre Stiftelser, utmanat oss på Bitoreq. På begäran har vi utvecklat allt från ”enkla” automatiserade lösningar till avancerade AI-baserade lösningar. Kundgrupperna har varit många och de flesta av lösningarna är fortfarande i drift. Tack för förtroendet Johan!

– Automatisering av tråkiga arbetsuppgifter har både skapat ett roligare jobb och sänkt våra kostnader, säger Johan Rindeborg, Administrativ chef hos Tre Stiftelser.

När samtalet är slut är dokumentationen klar!

Våra dedikerade AI-baserade

Samtalsassistenter frigör mycket tid som kan användas till mer kvalificerat arbete.

De avlastar bland annat socialsekreterare från tidskrävande administrativt arbete.

Med Samtalsassistenten för ekonomiskt

Bistånd frigörs exempelvis c:a två timmar per timmes samtal och när mötet är slut är även dokumentationen klar! Läs nedan vad Åsa skrivit om att få vara med i den referensgrupp som deltog under utvecklingen av

Samtalsassistenten för Ekonomiskt Bistånd.

– För mig som förvaltningschef och för min verksamhet inom Individoch familjeomsorgen har det varit en oerhört spännande resa att få vara med i framtagandet av det som idag är Samtalsassistenten inom ekonomiskt bistånd. Från att vi inte riktigt förstod vilka möjligheter som finns till att vi idag har börjat förstå vilken utvecklingspotential som finns inom AI. Vi är enormt imponerade över att det direkt efter ett samtal mellan en handläggare och en klient finns en färdig sammanfattning av det samtal som har förts. Samtalsassistenten hör vad som sägs, transkriberar och lämnar sen över en sammanfattning. På sikt kommer detta att innebära stora möjligheter för våra verksamheter både vad gäller e!ektivitet och kvalitet. Jag är så stolt över att vi vågade tacka ja när vi fick frågan om deltagande för snart ett år sedan, säger Åsa Andersson förvaltningschef, Filipstads kommun.

Vi är överväldigade!

Fredrik Bergström är Förvaltningschef på Socialförvaltningen i Nora kommun. Hans spontana reaktion efter att ha testat

Frågan är inte om socialtjänsten måste anpassa sig – utan hur.

Samtalsassistenten för första gången, utan att ha varit med i referensgruppen var: – Vi är överväldigade... IFO var lika positiva och nöjda med ekonomiskt bistånd assistenten.

TESTA DEMO

Vill du också testa eller få en demo?

Snabbhet ger fördelar så tveka inte att ta kontakt enligt nedan:

Hemsida: www.bitoreq.se

Mail: kontakt@bitoreq.se

Telefon: 0736-424 791

Denna artikel är i samarbete med Bitoreq.

Vill du veta mer? Besök hemsidan bitoreq.se

Johan Rindeborg Administrativ chef, Tre Stiftelser

Åsa Andersson Förvaltningschef, Filipstads kommun

Alzheimers sjukdom ökar, rätt kunskap

om sjukdomen kan hjälpa till

I takt med att befolkningen åldras ökar också antalet hjärnrelaterade sjukdomar. Forskningsrön breddar vår förståelse för symtom och behandling av Alzheimers sjukdom.

Den mänskliga hjärnan är fortfarande ett stort mysterium. Vetenskaplig forskning ökar vår förståelse, men ger också upphov till nya frågor. I dag forskas det mer än någonsin om orsakerna till och symptomen på Alzheimers sjukdom, och den senaste kunskapen bidrar till att förfina vår förståelse av sjukdomen och dess yttringar.

Typiska symtom på Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som i hög grad påverkar individens förmåga att minnas, lära sig och resonera. Det är en progressiv sjukdom som det ännu inte finns något botemedel mot, även om det är möjligt att bromsa sjukdomsförloppet.

De viktigaste symptomen på Alzheimers sjukdom är framför allt försämrat korttidsminne, svårigheter med vardagliga sysslor som matlagning, språkproblem där ord kan tappas bort eller svårigheter att förstå talat språk. Dessutom kan olika förändringar i syn- och rumsuppfattningen vara tecken på minnesstörningar. Ibland kan även förändringar i personlighet och beteende eller humör tyda på förändringar i hjärnan.

Den bakomliggande orsaken är inte känd

Orsaken till sjukdomen är fortfarande inte känd. Hjärnscanningar kan visa tecken som synaptisk förlust och hjärnatrofi. När symtomen uppträder kan sjukdomen ha utvecklats i bakgrunden i årtionden, upp till 30 år. Riskfaktorer är bland annat ärftlighet, hög ålder, skallskador, livsstil och andra neurologiska sjukdomar som Parkinsons. Miljögifter misstänks också spela en roll. Sambandet mellan kost och tarmhälsa och sjukdomar i hjärnan studeras och kunskapen ökar. Bra kost för hjärnans hälsa är t ex sk medelhavskost som är rik på en mängd olika grönsaker, fisk, olivolja, nötter och frön samt baljväxter och fullkornsprodukter. Den nordiska varianten som även innehåller bär och ersätter t ex. olivolja med rapsolja anses också som en bra kost för hjärnan.

Det är också känt att aktiv användning av hjärnan, motion och social aktivitet spelar en viktig roll för att förebygga minnesförlust. Rollen för en hälsosam livsstil bör inte underskattas.

Sjukdomens stigma kan fördröja diagnosen

Minnessjukdomar är ofta förknippade med en känsla av skam, som lyckligtvis lindras av ökad medvetenhet om

sjukdomen och dess utbredning. Skam kan förhindra att man får tillgång till tester i tid, vilket försenar diagnos och behandling.

Tidig diagnos är nyckeln till behandling av tidig Alzheimers sjukdom. Livet tar inte slut i och med en diagnos, även om det kan bli förändringar i vardagen. Det tar tid att anpassa sig till att leva med sjukdomen, och tidig identifiering möjliggör en mer långsiktig anpassning.

Alzheimers sjukdom är inte bara en minnessjukdom, utan påverkar många andra kognitiva och funktionella områden i hjärnan. Ju mer vi studerar, desto mer hopp ger vi till de människor som drabbats av sjukdomen. Vid misstanke om Alzheimers sjukdom är tidig diagnos avgörande. Närståendes uppmärksamhet är värdefull, eftersom personer med minnesförlust inte alltid själva söker vård, utan behöver hjälp av sina närmaste för att känna igen och hantera symtomen och sjukdomen. Tidig diagnos kan ge bättre livskvalitet och bidra till att bromsa sjukdomsförloppet. Tidig konsultation med medicinsk personal, minnestester och eventuella ytterligare undersökningar rekommenderas. Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den drabbade utan även de närstående, så holistiskt stöd och förståelse är viktigt.

Souvenaid är en näringsdryck som är särskilt utvecklad för kostbehandling av tidig Alzheimers sjukdom. För råd om kostbehandling, fråga din vårdgivare eller apotekspersonal.

Text Nutricia

Denna artikel är i samarbete med Nutricia.

Vid misstanke om Alzheimers sjukdom är tidig diagnos avgörande.

Så möjliggör digitala lösningar en tryggare och säkrare omsorg

Digitala lösningar är idag nödvändiga som komplement till mänskliga händer för att vardagen och samhället ska fungera. Utan digitaliseringens möjligheter kommer vi varken att kunna ge vård och omsorgspersonal en god arbetsmiljö eller erbjuda våra sjuka och äldre den högkvalitativa omsorg och vård de förtjänar.

Sveriges äldre befolkning ökar kraftigt, fram till år 2033 beräknas gruppen som är 85 år och äldre öka med 60 procent. Det gör att färre händer måste ta hand om fler och att vården och omsorgen står inför tu!a utmaningar. Hur ska personalen klara av att ta hand om alla? Hur ska vi kunna behålla den kompetens vi har och göra yrket attraktivt för fler? För att garantera trygghet och säkerhet behöver vi tänka in välfärdsteknik och it som stöd, i mycket högre grad och takt än vi gör idag. Vi behöver nyttja tekniken på ett sätt som både är säkert och ökar de äldres och dess anhörigas livskvalitet.

”Ett självständigt liv är ett lyckligt liv” – Välfärdsteknik och it som stöd kan på många sätt öka individens självständighet, öka tillgänglighet till vården och öka tryggheten för individen och dess anhöriga. Något vi vet att många önskar, säger Malin Sölsnaes, chef för digitalisering av vård och omsorg på Atea Sverige. De digitala lösningarna är många, däribland robotar som påminner om och doserar ens medicin, smarta sensorer som larmar vid behov och smidiga lösningar som sparar tid åt personalen – som att kunna skriva journaler ute hos brukaren. Eller varför inte AI för att förebygga kostsamma sjukhusinläggningar?

– Att kunna följa upp data med stöd av AI är en del av framtidens möjligheter,

som bland annat gör att individer snabbare kan få återkoppling. AI och den data som analyseras kan minska ledtider och öka möjligheten till delaktighet, i sin egen eller ens anhörigas vård eller omsorgsresa. Det ger även möjlighet att arbeta preventivt, vilket avlastar vården så att personalen kan vara mer flexibla – och vara där de behövs mest, förklarar Malin Sölsnaes.

Atea samarbetar med många tillverkare inom välfärdsteknik och it, utifrån en obunden a! ärsmodell. På så sätt står lösningarna i fokus och det finns inget egensyfte i att förespråka en viss lösning över en annan.

– Det händer otroligt mycket inom vårt område. Genom att kunna erbjuda många olika typer av lösningar - och göra det enkelt för o!entlig sektor att kunna avropa på befintliga avtal - kan vi bidra till att avlasta svensk vård och omsorg men även till att ge våra sjuka och äldre en bättre livskvalitet, säger Malin Sölsnaes.

”Gör informationssäkerhetsarbetet först”

Cyberhoten ökar i Sverige och illvilliga aktörer riktar gärna in sig på de mest sköra och sårbara, vilket gör vården till en utsatt sektor. Därför är det av högsta prioritet att skydda brukarnas sekretess och säkerställa att data lagras på ett korrekt sätt.

– Det gäller att göra informationssäkerhetsarbetet först, innan man inför de digitala lösningarna. Om man tar med

Att kunna följa upp data med stöd av AI är en del av framtidens möjligheter, som bland annat gör att individer snabbare kan få återkoppling. Carl-Johan Ekelund

sig det arbetet in i en upphandling har man goda förutsättningar att minimera riskerna från början, säger Carl-Johan Ekelund, Nationell chef för säkerhet, Atea Sverige.

Han understryker att alla arbetssätt kommer med risker, analoga som digitala. Det viktiga är att väga riskerna och vinsterna mot varandra, och löpande säkerställa att säkerhetsfunktioner används som det är tänkt.

– När vi hela tiden utvärderar och ser till att processer följs, då blir det digitala svårslaget när det kommer till säkerhet. Malin Sölsnaes instämmer:

– Gör vi förarbetet och tar hjälp av välfärdstekniken kan den bli en viktig avlastning, vilket i sin tur minskar stress och risken för mänskliga fel. Det gör också mötena mellan brukare och personal mer högkvalitativa – mjuka värden som inte får glömmas bort eller förbises.

Nationell chef för säkerhet på Atea Sverige

Denna artikel är i samarbete med Atea Sverige.

Malin Sölsnaes Chef för digitalisering av vård och omsorg på Atea Sverige

Tre insatser som bättre stöttar äldres hälsa

Om ett samhälle mäts efter hur det tar hand om de äldre invånarna, vilket värde skulle Sverige ges?

Text Matt X. Richardson | Foto Mälardalens universitet

Matt X. Richardson

Seniorforskare

inom hälso- och

välfärdsteknik, Mälardalens Universitet

Oavsett nuläge så finns det demografiska och samhällsekonomiska trender som talar för att detta värde i framtiden kommer att försämras. Det behöver dock inte bli så, om vi ser till att dagens äldrevård och -omsorg blir mer e!ektfull. Vi på Center för välfärdsförändring på Mälardalens universitet ser tre grundläggande insatser i denna anpassning:

!.

Bättre samarbete

Det behövs ett bättre samarbete mellan de resurser som finns i samhället. Anhöriga, närstående, o!entlig vård och omsorg, myndigheter, företag och civilsamhälle värnar alla om äldre personers välmående utifrån deras unika behov, men samarbetet mellan dessa parter är underutvecklat. Orsaken till det är i hög grad strukturellt. Policyer, ansvar, ersättning, arbetssätt och uppföljning inom äldrevård och -omsorg delas sällan mellan resurserna. E!ekten på de enskilda insatserna blir därmed lägre än om parterna skulle samarbeta på ett mer sömlöst sätt. Vi måste pröva nya samarbetsformer där parterna jobbar närmare varandra och bättre delar på uppdragen.

2. Kunskapshöjning krävs

Vi måste höja kunskapen kring åldrande och äldres hälsa på flera nivåer.

Vill du veta mer?

Scanna QR-koden:

Vi börjar inte från noll. Alla tre insatserna är i gång, men inte i närheten av den omfattning som behövs.

Många anhöriga är oförberedda för åldrandets olika utmaningar och har svårt att hitta tillförlitliga råd kring det. Yrkesverksamma inom äldreomsorg hinner inte identifiera e!ektiva, individanpassade metoder. Vård- och omsorgsgivande verksamheter kämpar med att bedöma resursbehoven i en allt flyktigare prioriteringsbild. På många sätt seglar vi på nytt vatten, med längre livslängder och tidigare inträde av folkhälsosjukdomar. För att möta de nya och framtida behoven måste lösningen vila på högkvalitativ forskning inom äldres hälsa och löpa över längre tid. Akademiska äldreboenden är ett exempel på hur detta kan underlättas. Vi måste även se till resultaten från forskningen kommer ut i samhället som riktade folkbildningsinsatser för vissa grupper, och formella utbildningar för andra.

3.

Teknikstöttande arbetssätt

Det är nödvändigt att använda hälso- och välfärdsteknik för att bistå de två första insatserna. Det finns enorm potential i att använda samhällets totala tekniska kunskaper inom vård, omsorg och rehabilitering, samt behovsinhämtning och kunskapsspridning kring och för äldre personer. Idag är införandet av ny teknik i många fall kaosartad. Det köps in och implementeras hälso- och välfärdsteknik för hundratals miljoner kronor utan grundläggande bevis för dess e!ekter, eller pålitlig uppföljning. Aktörer från olika sektorer har olika syn på vad som är ”e!ektivt”. I grunden finns en allmän brist på förståelse att det inte är tekniken i sig som löser något, utan det är vårt sätt att arbeta tillsammans med tekniken som är lösningen. Förstår aktörer det, kan vi implementera teknik med mindre motstånd, bättre uppföljning och större e!ekt, utan att slösa ekonomiska och mänskliga resurser där de behövs mest. Mer mänsklig kontakt på äldre dagar Grundvillkoren för insatserna är relativt klara. Människor vill ha mer mänsklig kontakt på äldre dagar, särskilt med anhöriga. Och det som ger ett bra liv är gemensamt för både yngre och äldre: fysisk aktivitet, hälsosam mat, goda och nära relationer, självständighet, delaktighet och trygghet.

Vi börjar inte från noll. Alla tre insatserna är i gång, men inte i närheten av den omfattning som behövs –och tidspressen är stor. Vill vi visa vördnad för de som har byggt vårt samhälle, måste vi hitta fördjupade samarbetsformer över samhällssektorer och huvudmän, som främjar ett evidensbaserat och teknikstöttande arbetssätt.

Förflyttningskunskap: Nyckeln till en hållbar äldreomsorg

Äldreomsorgen står inför en stor utmaning. Antalet äldre ökar snabbt, med 40–50 % de kommande tio åren, samtidigt som det blir allt svårare att rekrytera personal i den omfattning som skulle behövas. ”För att möta framtidens behov måste vi arbeta smartare, inte fortare”, säger Martin Gottfridsson, leg. fysioterapeut och VD för HMC Sverige. Han menar att förflyttningskunskap spelar en avgörande roll.

Martin Gottfridsson

Leg. fysioterapeut och VD för

HMC Sverige

Ivården finns ofta en vana att vara två personer vid vissa patientförflyttningar. Men med rätt kunskap och hjälpmedel kan många av dessa moment utföras självständigt av en personal tillsammans med vårdtagaren.

– Att förstå och använda vårdtagarens egna resurser är nyckeln till att minimera risker och skapa en säkrare förflyttning. Vi kan aldrig eliminera risk helt, men genom att systematiskt kartlägga vad vårdtagaren kan bidra med kan vi arbeta mer skonsamt och e!ektivt, förklarar Martin Gottfridsson.

Små förändringar kan ge stora resultat. Bara genom att låta vårdtagaren själv titta åt det håll den ska vända sig, lägga en arm över bröstet och dra upp ett ben kan belastningen på vårdpersonalen minska med hela 50–70 %. Enkla justeringar som gör stor skillnad i det dagliga arbetet.

Vill du veta mer?

Besök hemsidan hmcsverige.se

Färre lyft – friskare personal och stärkt självständighet När vårdtagaren får vara delaktig i sina egna förflyttningar minskar inte bara arbetsbelastningen för personalen, utan även risken för att vårdtagaren tappar funktion och självständighet.

– För en skör individ kan det gå väldigt fort. Om en äldre person alltid blir lyft och förflyttad utan att själv delta, förlorar de snabbt sin

Denna artikel är i samarbete med HMC Sverige.

Vi möter ofta personer som har arbetat i vården i 15 år men som bara fått en fyra timmars introduktion i ämnet.

Martin Gottfridsson

muskelstyrka. Det leder till en negativ spiral där vårdtagaren blir tyngre, behovet av hjälpmedel ökar och arbetsbelastningen på personalen blir ännu högre, säger Martin Gottfridsson.

Kunskap som förändrar vardagen Trots att förflyttningskunskap är en central del av arbetet inom äldreomsorgen är utbildningen bristfällig.

– Vi möter ofta personer som har arbetat i vården i 15 år men som bara fått en fyra timmars introduktion i ämnet. Det är orimligt att förvänta sig att de ska kunna arbeta ergonomiskt, funktionsbevarande och använda hjälpmedel optimalt utan rätt utbildning, menar Martin Gottfridsson.

– Här finns en enorm potential. Genom att prioritera utbildning i förflyttningskunskap kan vi ge vårdpersonalen verktygen de behöver för att arbeta mer e!ektivt, självständigt och säkert. Det handlar om att göra personalens arbete lättare, att ge dem rätt färdigheter för att kunna arbeta smartare, med mindre belastning och bättre resultat för vårdtagarna, fortsätter han.

En väg framåt – för en trygg och hållbar äldreomsorg

Vi står inför en framtid där äldreomsorgen behöver utvecklas för

att möta de ökade behoven. Det betyder inte att vi måste acceptera en tyngre arbetsmiljö och sämre vårdkvalitet.

– Med rätt kunskap kan vi förändra äldreomsorgen i grunden. Vi kan skapa en tryggare och mer hållbar vård där både personal och vårdtagare får en bättre vardag. Det är dags att se förflyttningskunskap som en nyckelfaktor för framtiden, avslutar Martin Gottfridsson.

DET HÄR ÄR HMC SVERIGE

Text Isabelle Ibérer Foto Ola Kjelbye

• HMC Sverige är ett nationellt kunskapscenter för förflyttnings- och hjälpmedelskunskap.

• Erbjuder utbildningar, diplomkurser och förskrivarstöd för vårdpersonal.

• Ger arbetsterapeuter och fysioterapeuter praktiska verktyg för att välja rätt förflyttningar och hjälpmedel.

• Alla utbildare är legitimerad personal då vi anser att förflyttningar är en del av vårdtagarens vård och behandling.

• Arbetar oberoende men samverkar med ledande hjälpmedelsleverantörer.

• HMC Sverige har arbetat med förflyttningskunskap i över 30 år.

• Målet är aktiva, säkra och skonsamma förflyttningar för alla inblandade.

Denna artikel är i samarbete med Miele Professional.

Vardaga — ett nytt äldreboende i Täby Park

I Täby kommuns senaste äldreboende har man spänt bågen rejält när det kommer till trivsel för de boende, arbetsmiljö och hållbarhetsklassning. ”Jag vill påstå att det representerar ett nytt grepp på hur vi kan ta hand om våra äldre”, säger verksamhetschef Elin Kallström.

Äldreboendet Vardaga, Villa Täby Park, i den nya stadsdelen Täby Park är det senaste boendet i kommunen. Boendet som öppnade februari 2022 syftar till att representera en modern form av äldreboende där man tar ett stort kliv bort från en traditionell stel institutionskänsla, menar verksamhetschef Elin Kallström. – Vi har försökt skapa en hemkänsla för de som kommer att bo i de 80 lägenheterna. Vi har till exempel valt väl genomtänkta och varma färger på golv, väggar och möbler, som varierar mellan våningsplanen.

Ett kök per avdelning På Vardaga har man valt att ha ett tillagningskök på varje våningsplan.

– Ett kök är ju mer än en plats där maten lagas och där man äter. Det är framförallt en plats för gemenskap och kanske för minnen. Köken är centralt placerade i en öppen planlösning och med låga väggar utan traditionella dörrar.

– Det finns därmed möjlighet att låta boende som vill vara med i matlagning och det som händer ute i köket. De låga väggarna ger dessutom personalen en bra överblick över en stor del av avdelningen. Elin Kallström förklarar att man hoppas att placeringen av köken bidrar

till en hemkänsla. Allt från lukten från matlagning till gemenskapen vid borden.

– Det är klart att det kan finnas fördelar med ett centralt storkök på ett boende. Men när varje våningsplan har eget kök och funktioner för hygien så minskas även springet mellan avdelningarna.

Tu!a miljökrav

Byggnaden är certifierad enligt LEED guldnivå. På byggnadens tak finns en större installation av solpaneler. Certifieringen medför bland annat även tu!a krav på energiprestanda på belysning och utrustning.

– Vi har väldigt e!ektiv belysning som ger ett högt ljusflöde, vilket är absolut nödvändigt för äldre med sämre syn. Samtidigt är den inte bländande och har även ett bra nattläge. Något annat som märks är valet av hushålls- och hygienutrustning. Här handlar det inte bara om energie!ektivitet utan även säkerhet, kemikaliehantering och användarvänlighet.

– Vi är väldigt glada över att vi fick möjligheten att leverera hygienutrustning till Vardaga, säger Jacob Littorin, marknadschef hos maskinleverantören Miele Professional.

Driftsäkra hygiensmaskiner med högsta prestanda Han menar att utmärkande för

Text Anders Edström Frejman

de maskiner byggentreprenören

Skanska valt är att det är det senaste i professionell utrustning.

– Till exempel har de särskilda hygiendiskmaskinerna alltid slutsköljning i 85 grader. De diskar rent på fem minuter och har helautomatisk dosering av diskmedel i låsbart utrymme. De är i standardbredd och passar därmed i standard-köksmöbler. Diskmaskinerna är betydligt tystare än traditionella storköksmaskiner, viktigt med tanke på att de står i en öppen köksmiljö. Ergonomi är också viktigt, menar Jacob Littorin, men minst lika viktigt är användarvänlighet.

– Med över 120 anställda, varav många visstidsanställda, där alla är delaktiga i tvätt- och diskhanteringen, så är det en stor fördel för driften att maskinerna har få steg och intuitiva programval.

”Lätt att göra rätt”

Elin Källström håller med och trycker på behovet av att det ska vara lätt att göra rätt. Att göra dagligt underhåll som att plocka bort ludd och annan förebyggande rengöring.

– Serviceavtal i all ära, men det bästa är ju om man i det längsta kan undvika att fel uppstår, säger hon. Alla maskiner ska klara aktuella hygienkrav på kort tid och samtidigt vara skonsamma mot kläder och miljö. Dessutom är

Mieles maskiner framtidssäkrade med kommande möjlighet till !ärrövervakning av funktioner och servicebehov.

– Proaktiv !ärrövervakning är något som kommer i allt från hygienutrustning till våra professionella luftrenare för o"entliga miljöer. Här har Skanska gjort smarta val för Vardaga, avslutar Jacob Littorin.

OM MIELE PROFESSIONAL PÅ ÄLDREBOENDET I TÄBY PARK

Både diskmaskiner och tvättmaskiner är monterade på höga socklar. Till och med avloppskaren är ergonomiskt placerade i socklarna för enklast möjliga åtkomst.

Det som karaktäriserar professionella maskiner för äldreboenden är desinfektionsprogram, driftsäkerhet och hög kapacitet.

Vardaga har driftsäkra tvättmaskiner och diskmaskiner från Miele som tål att användas hårt både ute på avdelningarna och i personalutrymmet.

Vill du veta mer? Besök www.miele.se/p

Elin Kallström Verksamhetschef Vardaga, Villa Täby Park

KRÖNIKA

Behöver Sverige en tillitsreform för att klara kompetensförsörjningen?

I sommar genomförs en större reform av äldreomsorgen i Danmark som bland annat syftar till att minska detaljstyrningen. Kan en liknande reform vara en del av lösningen på Sveriges utmaningar?

Text Anna Bergendal

Foto

Vårdföretagarna

Nyligen var jag på studiebesök i Danmark där jag bland annat fick lyssna på äldreminister Mette Kierkgaard när hon berättade om en stor äldreomsorgsreform som träder i kraft i juli. Ett centralt syfte med reformen är att öka äldres självbestämmande och ge medarbetarna större handlingsutrymme att anpassa omsorgen efter individuella behov. Kanske finns det skäl för politiker i Sverige att blicka över sundet och se om det kan vara något även för oss?

Kompetensförsörjningens utmaningar Kompetensförsörjningen är som bekant en stor utmaning inom äldreomsorgen, kanske den största. Enligt SKR:s senaste prognos behöver omkring 65 000 nya medarbetare rekryteras fram till år 2033. Samtidigt behöver äldreomsorgen konkurrera med andra sektorer, som också spås få arbetskraftsbrist. Ett trum!ort för äldreomsorgen är att arbetet upplevs som meningsfullt. Att kunna hjälpa en äldre medmänniska till

en högre livskvalitet känns viktigt och tillfredsställande. Den känslan kan dock lätt förtas av rigid minutstyrning, som tyvärr fortfarande förekommer i vissa kommuner.

Rigid minutstyrning ger otillfredsställda medarbetare Ett exempel är en kommun i norra Sverige som just infört nya schablontider i hemtjänsten. Ett toalettbesök får numer ta högst tio minuter – oberoende av den äldres behov. En medarbetare vittnade i radio om hur knapp tiden blivit och hur han kan komma att behöva stanna längre än schablontiden hos den äldre. ”Annars går jag sönder som människa” förklarade han. Kommunföreträdarens svar var att medarbetarna kunde stanna en timme hos den äldre om så behövdes för toalettbesöket. Det skulle dock inte ersättas med mer än schablontiden. Hur ska då medarbetarens lön betalas, kan man undra.

Ökad flexibilitet gör äldre mer nöjda Andra kommuner har i stället infört ökad flexibilitet med så kallad ramtid.

Den äldre beviljas då insatser och en viss en given tid för dessa. Den äldre planerar sedan med hemtjänstpersonalen hur tiden ska fördelas över veckan och mellan insatserna. Det ger den äldre inflytande och underlättar personalens planering. I kommuner där styrning gått mot att bli mer flexibel har de äldre blivit mer nöjda med sin omsorg, vittnar omsorgsaktörer om. Det är lätt att inse att det även gör medarbetarna mer tillfredsställda med sitt arbete.

Kan Sverige lära av Danmark?

Den danska ministern förklarade på mötet att en del av reformen går ut på att minska styrningen av insatser i äldreomsorgen. Teamet som ansvarar för den äldres insatser ska ges en ”påse med pengar”, eller tid, som de sedan planerar ut, liknande systemet med ramtid. Kanske borde även vi i Sverige överväga en nationell reform som ökar både äldres och medarbetares inflytande. Kan det vara en del av lösningen för att attrahera och behålla de medarbetare som äldreomsorgen så desperat behöver under kommande år?

Vill du veta mer? Besök hemsidan vardforetagarna.se

Anna Bergendal är Näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.

Låt inte smärtan hindra dig

• Ledsmärta • Nervsmärta

• Inflammation • Vävnadsskada

• Sår • Kronisk smärta

Laserterapi har kliniskt bevisat att lindra olika smärtor och initiera återhämtningsprocessen, vare sig det är fråga om inflammation eller vävnadsskada. Idag lindrar B-Cure Laser smärta i över tusen svenska hushåll och den används även på smärtkliniker, av fysioterapeuter och inom sårvård.

Laserterapi ger mjukvävnaden energi som bidrar till cellernas normala funktion. Fotobiomoduleringsprocessen, som börjar på cellulär nivå, har kliniskt studerats att påverka förstärkningen av vävnaden. Det har gjorts tusentals kliniska undersökningar om laserterapi. Bland annat i en Norsk forskningsöversikt evaluerades resultaten av 22 olika kliniska undersökningar. Översikten visade att laserterapi lindrar smärta vid artros, omedelbart och på lång sikt. Motsvarande kliniska undersökningar har gjorts även om akut- och kronisk smärta, sår, inflammationer, TMD, sportskador och fibromyalgi.

Användarna tackar

• Britt-Marie Torverud, Västerås:

”I åratal har jag lidit av hård artros och slitage smärta som har begränsat min rörlighet. Redan efter en dryg vecka med B-Cure Laser märkte jag att smärtan hade lindrats avsevärt.”

• Johan Ohlzon, Helsingborg: ”Jag lever ett aktivt liv där idrott och träning står i centrum. Med hjälp av B-Cure Laser kan jag säga att mitt gamla knäskada har blivit bättre och jag har fått hjälp även med min inflammerade axelskada.”

• Liisa Andersson, Linköping: ”Jag har haft ont i ena axel och arm ända ner till handen, har även artros i fingrarna och karpaltunnelsyndrom. Jag har varit hos sjukgymnast, massör och osteopat men inte blivit bättre. Läste i en tidning om B-Cure Laser tänkte att det måste jag pröva. Bara efter några dagar började jag känna mig bättre. Nu kan jag sova på den sidan.”

• Maylis Bäckman, Örnsköldsvik: ”Jag har lidit av kroniska nervvärk efter en misslyckad ryggoperation. Värken har påverkat min vardag för en längre tid. Jag såg en annons om B-Cure Laser och bestämde mig för att hyra den. Redan efter två veckors behandling lindrade smärtan så bra, att jag köpte en egen B-Cure Laser.”

• Sanny Söderströms, Åre: ”Jag ramlade ner för trapporna i skidstugan, och krossade tre kotor och fick fyra kotkompressioner. Läkaren kunde inte hjälpa mig och mina smärtor bedömdes kroniska. Jag hittade B-Cure Laser, när mina släktingar hade fått hjälp i gikt och knäskador. Tack vare laserapparaten min återhämtning har gått snabbare.”

Trygg och förmånlig i hemmabruk

Eftersom smärtlindring grundar sig på att källan till smärtan läks ska området laserbehandlas i form av en kur. Med e ektivare professionella laser behandlar man 2–3 gånger i veckan, men med hemmalaser når man liknande resultat med en jämn daglig behandling.

Den trygga och lättanvändbara B-Cure Lasern lämpar sig som smärtlindring för hela familjen. Terapin har inga kontraindikationer och kan användas i samband med olika implanter och pacemaker.

Trots att priset är några tusen kronor ger lasern circa 30 000 instruktionsenliga behandlingsgånger utan underhållskostnader. Sålunda är priset för en enskild behandlingsgång endast några öre. Dessutom kan man även hyra lasern.

Tuija Manninen behandlar sina smärtor som i ryggen orsakas av spinal stenos och i fingrarna av artros.

Trygg och lätt användbar

1. Starta lasern

2. Ställ behandlingstid (2–8 min)

3. Sätt den mot smärtpunkten LÄKNINGEN BÖRJAR!

Inga kontrainkationer eller risk för överdos.

KLINISKT TESTAD

Årets hälsoprodukt

iANVÄNDARNA TACKAR

Efektiv smärtlindring

Det har publicerats 6 dubbelblinda studier om B-Cure Laserns efektivitet. Studierna visar t.ex. att apparaten är jämförbar med smärtstillande läkemedel i smärtbehandling samt att den främjar sårläkning.

Ytterligare veriferade användarerfarenheter och undersökningar samt onlineshop: www.halsoteknologi.se | tfn. 08 5250 7055

B-Cure Laser fnns nu redan i över tusen svenska hem. Många användarupplevelser publicerade på Hälsoteknologis websida stöder även den mångsidiga efekten av B-Cure Laser. Hundratalspub d erfaenhe e r

B-Cure Laser valdes som Bästa Apparat med följande kommentarer: ”Laserbehandlingen lindrade smärtan i fngrarna orsakad av artros, redan på en vecka. Tack vare den avbryts inte nattsömnen längre.”