Framtidens Sjukhus

Page 1

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FRAMTIDENS SJUKHUS Läs mer på folkhalsasverige.se

Så vände Björn Zoëga Karolinska Universitetssjukhuset Sida 10–11 Kiilto. Läs om en ren framgångssaga på Karolinska. Sida 4–5.

Karl Storz. Högre vårdkvalitet med digitalisering av operationssalar. Sida 9.


2

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

I DETTA NUMMER

LEDARE

08 Getinge Digitaliseringen av våra sjukhus innebär att befintliga resurser kan användas på ett effektivare sätt.

Lumito Med hjälp av digitala bilder kan patologer och forskare få ett mer komplett histologibaserat underlag för sina analyser och kliniska diagnostik.

Länge har man sett hälso- och sjukvården som en fysisk plats. En byggnad, ett sjukhus, en vårdcentral. En plats man måste ta sig till för att få vård och behandling. Regeln har varit att det alltid är patienten som måste anpassa sig till vårdens sätt att organisera sig, och ta sig till en fysisk plats – trots att man har extra svårt att göra just det när man är sjuk. Är det en logik som kommer hålla för framtidens sjukvård?

K

anske är det hög tid att vården i stället anpassar sig efter patientens skiftande behov, och erbjuder vård och stöd som möter detta behov bättre? Bör vi sluta se patienter som ett kollektiv med exakt samma behov? Behoven skiftar ju som bekant utifrån både person och situation.

FOTO : VÅ R D FÖ R E TAG A R N A

12

Är framtidens sjukhus bara byggnad?

behöver kan låta som en omöjlighet med dagens begränsade resurser. Men använder man teknikens potential kan det ge ökad frihet och autonomi för de patienter som helst sköter sin sjukdom själva. I förlängningen ger detta även mer tid för de som behöver ett fysiskt besök och vårdens samlade resurser.

Tekniken möjliggör utvecklingen

17

Daniel Forslund Utvecklingsansvarig digitalisering Vårdföretagarna

Diaspec Helhetslösningar värdesätts när sterilcentraler och operationssalar ska tas i bruk.

Projektledare: Louise Rask (louise.rask@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Affärsutvecklare: Arvid Olofsson Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Medicin, 25-05-2022 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm. Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Tim Sobek

Med teknikens hjälp är denna utveckling redan här. Vård och behandling går att erbjuda utifrån behov på helt nya sätt. Där digitala vårdtjänster och moderna arbetssätt flyttar ut sjukhusets trygghet in i hemmen, till arbetsplatserna och i människors vardag. Vårdgivare i både Sverige och runtom i världen arbetar nu med forsknings- och innovationssatsningar. Vilket betyder att sjukvårdens resurser kan göras tillgängliga som en smart trygghetstjänst där vårdpersonal kan ge kontinuerligt stöd till patienter på distans. Det är inte möjligt att bara erbjuda vård digitalt, men de digitala tjänsterna behöver integreras fullt ut i vårdens arbetssätt. Exempelvis kan en person med kronisk sjukdom få tätare stöd och bättre kontinuitet genom att alltid nå sin behandlande läkare – oavsett var de fysiskt befinner sig.

Individanpassad vård @Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen

Text Daniel Forslund

En platsoberoende och digifysisk vård, som flexibelt kan anpassa sig efter olika patienters behov genom att individuellt skräddarsy det stöd som varje patient

Det går inte längre att betrakta vården som enbart en byggnad eller en app. Vården är varken helt fysisk eller helt digital. Framtidens sjukvård – inte helt fysisk eller helt digital Vem som behöver vad ändras över tid. Därför går det inte längre att betrakta vården som enbart en byggnad eller en app. Vården är varken helt fysisk eller helt digital – den är en kombination av båda! Då måste investeringar vara lika stora i digital infrastruktur som i den fysiska. Framtidens sjukvård behöver inte bara bygga moderna sjukhus. Den behöver även bygga den infrastruktur som gör att sjukhusens kompetens kan nå långt utanför dess väggar och ända till människors sjuksäng därhemma. Då blir det möjligt att erbjuda en individanpassad och trygg vård till alla utifrån behov.

Denna artikel är i samarbete med KeyForCare. FOTO : K E Y FO R CA R E & S H U T T ER STO C K

Patientens upplevelse utvecklar NU-Sjukvården! NU-sjukvården är det första sjukhuset i Sverige som inför realtidstjänsten KeyForCare i alla verksamheter. NUSjukvården får därigenom konti-nuerlig återkoppling från patienter inom slutenvård, öppenvård och akutsjukvård.

B

jörn Järbur, sjukhusdirektör på NU-sjukvården ser hur all positiv återkoppling påverkar den egna verksamheten. – Det boostar organisationen och får våra medarbetare att känna sig stolta. Enkäten gör det möjligt för oss att direkt förstå patienternas upplevelser av besöket och då snabbare kunna utveckla verksamheten. Vad patienterna tycker är viktigt – på riktigt, säger Björn.

Björn ser också att patientåterkopplingen lär dem mycket om organisationen. Under sportlovet och påsklovet när en stor del av medarbetarna var lediga, kunde han i realtid se att NPS-värdet blev lägre. – Jag är inte förvånad, ibland får våra egna behov styra mer än patienternas, och det är bra att få se detta i hårddata, avslutar Björn. KeyForCare finns idag på över 800 verksamheter i Sverige och breddinförs nu på flera sjukhus.

Vill du veta mer om KeyForCare? Besök keyforcare.se


Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Oncotype DX®-testet rekommenderas för användning inom svensk bröstcancervård Oncotype DX®- testet, är det enda genomiska testet för bröstcancer som kan förutsäga den förväntade nyttan av cytostatika. Därmed kan man undvika såväl över- som underbehandling och samtidigt förbättra patienthälsan och spara pengar.1, 2 Den 19:e november 2021 rekommenderade Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) Oncotype DX Breast Recurrence Score®-testet för användning vid beslut om adjuvant kemoterapi för patienter med hormonpositiv, HER2-negativ tidig bröstcancer.2 Testet används redan rutinmässigt i flertalet länder i Europa och världen och har hittills genomförts på över en miljon patienter.3 Reducerar både över- och underbehandling MTP:s rekommendation kommer efter att Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) i juni 2021 publicerat en hälsoekonomisk utvärdering av Oncotype DX®-testet där det framkom att testet är det enda vars användade förväntas resultera i reduktion av både över- och underbehandling med cytostatika. TLV konstaterade även att användandet av Oncotype DX®-testet leder till förbättrad patienthälsa och kostnadsbesparingar jämfört med nuvarande klinisk praxis.1

– I jämförelse med Prosigna (den andra metoden som rekommenderas av MTP) är Oncotype DX®-testet vad vi hälsoekonomer kallar en dominant metod, det vill säga som både vinner hälsa och sparar resurser, säger LarsÅke Levin, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet, efter att ha jämfört de två metoderna utifrån TLV:s HTA-rapporter.

Både för lymfkörtelnegativa och lymfkörtelpositiva Oncotype DX®-testet är det enda testet i MTPs rekommendation som genom kliniska randomiserade kontrollerade studier har validerats för användning hos både pre- och postmenopausala kvinnor samt för både lymfkörtelnegativ och lymfkörtelpositiv (1-3 positiva noder) tidig bröstcancer.2,4,5,6,7 Världens hittills största adjuvanta bröstcancerstudie, TAILORx (Sparano et al. New Engl J Med. 2018), som inkluderade mer än 10 000 patienter, visade på Oncotype DX® -testets förmåga att identifiera de

ca 80 % kvinnor med lymfkörtelnegativ sjukdom som inte har någon signifikant nytta av cytostatika (baserat på Recurrence Score®-resultat 0-25) samt den viktiga minoritet (med ett resultat på 26-100) för vilka cytostatika har en signifikant betydelse för minskad återfallsrisk.4 Även resultaten från den randomiserade kontrollerade RxPONDER-studien, vilken inkluderar mer än 5 000 patienter (Kalinsky K et al. New Engl J Med 2021), visar att testet även identifierar de ca 80 procent postmenopausala patienter med spridning i upp till tre lymfkörtlar som inte har någon signifikant nytta av cytostatika.5 För mer information gå till: https://www.oncotypeiq.com/en-GB/ breast-cancer/healthcare-professionals/oncotype-dx-breast-recurrence-score/about-the-test

1. läkemedelsförmånsverket, Tandvårds- och. Health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer. TLV.SE. [Online] https://www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html. [Cited: July 12th, 2021.] https://www.tlv.se/medicinteknik/ halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/ arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html 2. MTP Council. Janusinfo. Gene expression analysis prior to decision on adjuvant treatment of breast cancer. [Online] November 18, 2021. [Cited: November 19, 2021.] https://www. janusinfo.se/nationelltinforandeavmedicinteknik/rekommendationer.4.74a8b4c1170b06b45db47225.html. 3. Genomic Helath Inc. Data on file. 1 million patients tested. 2019 4. Adjuvant Chemotherapy Guided by a 21-Gene Expression Assay in Breast Cancer. JA Sparano, R J Gray, DF. Makower, et al. 2018, N Engl J Med, Vol. 379, pp. 111-121.

Om Oncotype DX Breast Recurrence Score® -testet Oncotype DX Breast Recurrence Score®-testet tillhandahåller information om den individuella biologin hos en tumör och underlättar därmed utformandet av individanpassade behandlingsmetoder vid hormonpositiv, HER2 negativ bröstcancer. Testet beställs av läkaren och utförs på en liten mängd tumörvävnad som samlas in under en biopsi eller operation. Efter att testet har utförts får läkarna tillbaka ett så kallat Recurrence Score - ett tal mellan 0 och 100 som indikerar återfallsrisk och uppskattad cytostatikanytta - specifikt för patientens tumör.

5. Kalinsky K, et al. New Engl J Med. 2021. 6. Gene expression and benefit of chemotherapy in women with node-negative disease, estrogen recpetor -postive breast cancer. Paik S, Tang, G, & Shak S et al. 23, 2006, Journal of Clinical Oncology , Vol. 24, pp. 3726-3734. 7. Prognostic and predictive value of the 21-gene recurrence socre assay in postmenopausal women with node-positive, osetorgen-receptor-positive breast cancer on chemotherapy: a retropsective analysis of a randomised trial. Albain KS, Barlow WE, Shak s, et al. 2009, The Lancet Oncology, Vol. 11, pp. 55-65.

3


4

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Kiilto.

Läs mer på kiilto.se

En ren framgångssaga Som ny chef på steriltekniska enheten på Karolinska såg Teresa Illanes stor förbättringspotential. Hon och teamet började göra förändringar och såg effekt direkt. Från flaskhalsar och missnöjda kunder till bättre resursfördelning och mer effektiva arbetsmetoder. Nu har arbetet med att ISO-certifiera verksamheten påbörjats. Text Ulrika Fallenius

Om CE-märkning CE-märkta produkter är noggrant testade för att säkerställa att de följer de europeiska hälso-, säkerhets- och miljöskyddskraven. CE-märket ska vara synligt på produkten och får enbart rekommenderas för den användning som den är avsedd och godkänd för. Det finns fyra olika riskklasser, vilka bestämmer nivån på riskhantering och säkerhet. I högsta riskklassen (III) finns produkter som pacemakers och implantat. I klass IIa och IIb återfinns desinfektionsprodukter för medicinteknisk utrustning (exempelvis ytdesinfektion). Klass I, som har den lägsta risken, innefattar bland annat rengöringsprodukter. Det fyrsiffriga numret under CE-märket innebär att produkten har granskats av ett anmält organ och därför tillhör de högre riskklasserna (IIa, IIb eller III). Ett anmält organ är utsett av myndigheten i ett EU-land för att granska dokumentation och utfärda certifikat för CE-märkta produkter i klass IIa, IIb och III.

Vad är ISO-certifiering?

Mätbara nyckeltal I augusti 2020 började Teresa Illanes, civilingenjör i kemi och tidigare kvalitetschef inom industrin, på steriltekniska enheten på Karolinska universitetssjukhuset. Hon såg mycket personal och lite att göra. Det blev startskottet för de stora förändringar som enheten kommit att göra. – Vi började mäta produktionen för att se hur effektivt vi jobbade. På så vis gav nyckeltalen oss viktig information och det blev tydligare var vi kunde göra förändringar och ändra vårt arbetssätt. Ett exempel är att vi gjorde om schemat för att bemanna avdelningen efter antalet operationer, säger Teresa Illanes.

Sparar tid och ger nöjdare kunder En av de förändringar man införde var att byta centraldoseringen av diskmedel till desinfektorerna. Från 5-litersdunkar

FOTO : A N D ER S L I N D H O L M

Internationella standardiseringsorganisationen (ISO) utarbetar internationella standarder. Syftet med en ISOcertifiering är att kontinuerligt utveckla en verksamhet till det bättre. För att bli certifierad behöver man uppfylla kraven för aktuell ISO-standard och genomgå en revision. Varje år kontrolleras att kraven upprätthålls.

O

perations- och avdelningsinstrument behöver desinfekteras och steriliseras innan man använder dem för vård av patienter. Arbetsrutinerna för rengöring, desinfektion och hantering av instrument är grundläggande för den perioperativa medicinska vården. Sedan 2021 säger den nya EU-lagstiftningen MDR (2017/745) att även produkter som används för underhåll av medicintekniska produkter behöver uppfylla kriterierna för en medicinteknisk produkt och tex. vara CE-märkta enligt rätt klass.


Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

5

FOTO : A N D ER S L I N D H O L M

Teresa Illanes. Civilingenjör i kemi & tidigare kvalitetschef inom industrin, steriltekniska enheten på Karolinska Universitetssjukhuset.

som behöver bytas 40 gånger varje vecka, till 200-litersfat som matar in diskmedlet automatisk. Dessa behöver bara bytas en gång i veckan. Ytterligare ett exempel är att galler med desinfekterade instrument tidigare slogs in i packskynken, som tog mellan tre och fem minuter per packskynke. Nu använder teamet aluminiumcontainrar som bara tar en minut att hantera. – De förändringar vi gjorde under det första året ökade effektiviteten med 40 procent och ytterligare 20 procent förra året. Dessutom har kostnaden per operation sjunkit med 24 procent. Det är tack vare vår personal som har varit fantastisk på att anpassa sig till förändring. Utan deras engagemang och hårda arbete hade det aldrig gått, säger Teresa Illanes. Tidigare hade avdelningen en del kvalitetsproblem, vilket kunderna klagade på. Därför inrättade man mindre, mer personliga möten för att gemensamt lösa problem. – Vi har skapat en mycket bättre relation med våra kunder. När många till exempel har varit sjuka och vi har fått problem att leverera i tid, har personal på operationsavdelningarna till och med erbjudit sig att hjälpa till, säger Teresa Illanes.

Säkra produkter är A och O För att kunna arbeta effektivt är det viktigt med rutiner och säkra kvalitetsledningssystem, det är anledningen till att den steriltekniska avdelningen har påbörjat ett ISO-

Vår personal har varit fantastisk på att anpassa sig till förändring. Utan deras engagemang och hårda arbete hade det aldrig gått. Teresa Illanes certifieringsarbete. Allt samlas i ett standardiserat system för att kunna mäta och följa upp. I samma veva som avdelningen införde stora förändringar började ett nytt regelverk gälla (MDR), som i korta drag innebär att kraven på medicintekniska produkter har höjts. Det är något Teresa inte har något emot, tvärtom. – Det allra viktigaste för oss är att ha produkter och medel som följer alla krav för att kunna garantera säker vård, därför är vi glada att kunna använda CE-märkta produkter. Då vet vi att de är noggrant testade och vi har möjlighet att följa upp och spåra när eventuella avvikelser uppstår. Nu när vi ska ISO-certifieras är det extra viktigt att följa reglerna, till exempel att använda klass II-märkt ytdesinfektion. Det är vi noggranna med, avslutar Teresa Illanes.


6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet FOTO : B O R DAT E X

FOTO : B O R DAT E X

FOTO : B O R DAT E X

Modern teknik minskar svinnet inom sjukhusvården Årligen försvinner stora mängder medicinska tillgångar från landets sjukhus. Det är en dyr nota för kommuner och regioner att betala. Med smarta IoT-lösningar går det att spara pengar samtidigt som vården blir effektivare och patientsäkerheten högre.

E

Mindre infektionsrisk med spårbarhet på textilier Denna artikeln är i samarbete med BordaTex.

– När det gäller till exempel textilier räknar man med att 10-15 procent av beståndet försvinner från sjukhusen. Det är en ekonomisk förlust men det är också miljöpåverkan när regionerna köper in mer än de behöver, säger Anders Bergfeldt och fortsätter. – Med spårbarhet på textilier minskar

också risken att patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner. Tekniken kan säkerställa att personalen byter till rena kläder inför varje arbetspass och inte förvarar arbetskläder ihop med privata kläder i sina omklädningsskåp.

Jag har sett hur mycket sjukhusen lär sig om sin verksamhet och arbetsflöden med tekniken. Det är anmärkningsvärt hur IoT kan påverka. Fördelarna är oändliga. Elcin Gunay

Anders Bergfeldt VD BordaTex FOTO : B O R DAT E X

n hjärtstartare på villovägar. Utrustning som saknas. Stulna textilier. Det är en verklighet på landets sjukhus som inte bara orsakar ekonomiska förluster utan också gör vården mindre effektiv. – En sjuksköterska lägger i genomsnitt 30 procent av sin arbetstid på att leta efter försvunnen utrustning. Det är tid som de skulle kunna ägna åt patienterna istället. Dessutom är det en patientsäkerhetsfråga att personalen vet var hjärtstartaren finns, säger Anders Bergfeldt, vd för BordaTex som levererar IoT-lösningar för sjukvården. IoT (Internet of Things) innebär att föremål och enheter är utrustade med inbyggd elektronik och kommunicerar via Internet. Bolaget har utvecklat Asset Safety – en IoT-produkt som fastställer var sjukhusets medicinska tillgångar finns.

FOTO : B O R DAT E X

Text Mathias Pernheim

”Fördelarna är oändliga”

Elcin Gunay Projektledare BordaTex

IoT ger förutsättningar att fatta bra beslut Anders Bergfeldt menar också att IoTdriven data ger goda förutsättningar för

ansvariga att fatta välgrundade beslut om till exempel inköp och patientflöden. – När man vet vad som finns och vad som saknas riskerar man inte att göra dåliga reinvesteringar. ​Man kan även tagga patienter för att veta var de befinner sig vid viktiga situationer som inför en operation. – Det bidrar till kortare vårdköer och minskar risken för flaskhalsar vid operationer. Dessutom är det betydelsefull information när man i efterhand utvärderar och analyserar situationer och händelser. Elcin Gunay är projektledare på BordaTex. Hon har lång erfarenhet av att implementera IoT-produkter på sjukhus. Hon tror att fler vårdgivare kommer att använda tekniken inom en snar framtid.

Läs mer på bordatex.se

– Jag har sett hur mycket sjukhusen lär sig om sin verksamhet och arbetsflöden med tekniken. Det är anmärkningsvärt hur IoT kan påverka. Fördelarna är oändliga. Anders Bergfeldt instämmer. – Tar man hjälp av tekniken kommer man snart se de ekonomiska vinsterna i form av minskat svinn, men också en effektivare vård, mindre administration och större patientsäkerhet. Det är där de stora vinsterna finns. Det är en investering som betalar sig på bara några år.


Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

7

Denna artikeln är i samarbete med RCO. FOTO : S H U T T ER STO C K

Region minskar driftstörningar och administration med passersystem FOTO : R C O

I personalintensiva verksamheter kan tilldelning av behörigheter i passersystemet innebära en del administration. En av Sveriges regioner har integrerat sitt personalsystem med RCOs passersystem. Syftet med integrationen var att minska administrationen, öka säkerheten i hanteringen av personuppgifter och att kunna genomföra behörighetsförändringar utan fördröjning. Text Annika Wihlborg

N

är uppgifter dessutom registreras på två ställen, både i personalsystemet och i passersystemet, ökar den mänskliga faktorn risken för fel. Därtill minskar säkerheten då det kan ta tid innan behörighetsförändringar har införts i passersystemet.

Integration med många system En region har valt att automatisera tilldelningen av behörigheter i RCOs passersystem RCard M5 genom att integrera det med personalsystemet. Integreringen av systemen sköttes av Trebor, ett företag som tillhandahåller IT-tjänster med fokus på förvaltning och infrastruktur, som är samarbetspartner till RCO. Systemet kan integreras med i praktiken alla system som berör passage, tillträde och fastigheter, såsom personalsystem, schemaläggningssystem, bokningssystem och larm. En gång per dygn skapar personalsystemet en fil med de uppgifter som berör behörigheter i passersystemet. Filen hämtas krypterat och alla förändringar påförs direkt i passersystemet. Vilket personalsystem, personalkatalog eller register man använder har ingen betydelse för den här typen av integration. Ett regelverk i integrationsprogrammet styr vilka uppgifter som överförs till passersystemet.

Marknadens mest integrerade passersystem Sedan integrationen implementerades vid halvårsskiftet 2020 har regionen inte haft några driftstörningar och tiden för att skapa behörighet för nyanställda har förkortats markant. Administrationen har minskat och säkerheten ökat. Färre personer behöver hantera personuppgifter och programmet innehåller säkerhetsfunktioner som förhindrar felaktig borttagning av användare. Om man tar bort eller lägger till en person i personalsystemet går

Vilket personalsystem, personalkatalog eller register man använder har ingen betydelse för den här typen av integration.

förändringen igenom dagen efter i passersystemet, utan risk för fel på grund av mänsklig faktor. RCO erbjuder marknadens mest integrerade passersystem: Systemet kan integreras med i praktiken alla system som berör passage, tillträde och fastigheter. RCOs öppna system kan integreras med personalsystemet. Därigenom minskar administrationen och säkerheten vid hantering av personuppgifter ökar.


8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikeln är i samarbete med Getinge.

Digitalisering ger effektivare vårdflöde

Läs mer om digitala lösningar på getinge.se

K

smidig, säker och effektiv som möjligt. Att varje del i vården av patienten sker mer eller mindre sömlöst. Hela vägen från inskrivning, över akutvård, intensivvård, vårdavdelningar, rehab eller vad som krävs. Det gör att man använder resurserna effektivare och att arbetsmiljön på sjukhuset förbättras. Även patientsäkerheten blir högre då personalen hålls välinformerad och har tillgång till den information som krävs, säger Johan Mälsjö.

linisk logistik och digitalisering handlar om att förstå dagens och framtidens behov och utmaningar som vården på våra sjukhus står inför. Inte nödvändigtvis nya lösningar eller ny teknisk utrustning utan om att få ut mer vård för samma insats och med befintligt material. Johan Mälsjö är General Manager inom Digital Health Solutions hos medicinteknikföretaget Getinge och förklarar hur digitaliseringen leder till ett effektivare vårdflöde. – Mycket handlar om koordination och kommunikation, inom och mellan sjukhusets olika avdelningar. Att skapa en process för att göra varje enskild patients tid på sjukhuset så

Mer vård med samma insats En vanlig utmaning är att kommunikationen mellan olika delar på sjukhuset inte fungerar optimalt. Oavsett om det påverkar transporter inom sjukhuset, röntgensvar eller

FOTO : G E T I N G E

Text Ola Hansson

FOTO : G E T I N G E

Digitaliseringen av våra sjukhus innebär att befintliga resurser kan användas på ett effektivare sätt. Det leder också till att patientsäkerheten höjs, väntetiderna minskas och arbetsmiljön förbättras.

Johan Mälsjö General Manager inom Digital Health Solutions Getinge

resultat från provtagningar så kan det leda till problem. I förlängningen kan det innebära uppskjutna eller inställda operationer. Något som i sin tur leder till ökade väntetider och längre tid på sjukhuset för patienten. – De sjukhus vi arbetar med har oftast en utmaning med de personella resurser som krävs. En digitalisering av vårdflödet leder till att alla delarna i vården fungerar och interagerar på ett smidigare sätt. Vi ser hur vårdtiden gått ner, väntetiden på akuten har kortats och även hur arbetsmiljön förbättrats för vårdpersonalen. Naturligtvis påverkar det i förlängningen också sjukhusets ekonomi. Det blir både mer och bättre vård med samma insats, avslutar Johan Mälsjö.

FOTO : A M B U

Engångsendoskopiska produkter kan vara mer effektiva och hållbara Ett ökat tryck på sjukvården efter pandemin har inneburit långa vårdköer och ett större patientflöde. För att vi ska komma ikapp måste sjukvården effektivisera. Modernare vårdinstrument som engångsendoskop kan vara en åtgärd.

V

ideoendoskop används bland annat för tidig upptäckt av cancer och terapeutiska ingrepp. Endoskopin är en oerhört viktig del i processen. – Att använda engångsendoskop istället för flergångs är en av lösningarna, menar Fredrik Egertz som är försäljningschef på Ambu.

Minskad risk för korskontaminering Denna artikeln är i samarbete med Ambu.

Engångsendoskop ökar tillgängligheten eftersom de finns att tillgå hela tiden. Du slipper rengöra, desinfektera och sterilisera efter varje användning, menar Fredrik Egertz. – Med tanke på att man stoppar in instrumentet i kroppsöppningar, krävs

en väldigt grundlig rengöringsprocess efter behandlingen. Engångsendoskop ger även möjligheten att undersöka fler patienter på ett hygieniskt och säkert sätt, samtidigt som risken för korskontaminering elimineras.

FOTO : H Å K A N G U STA FS S O N

Text Fredrik Söderlund

Hållbarheten ökar

Fredrik Egertz Försäljningschef Ambu

Vårdrelaterade infektioner kostar idag runt fem miljarder i Sverige enligt SKR. Man kan undvika 50 procent av dessa om man följer riktlinjer från ex. WHO och om man använder modern medicinteknisk utrustning som exempelvis engångsendoskop. – Många tror att engångsinstrument är dyrare, men det stämmer inte om man ser till vårdkostnaden. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan vi dessutom

spara in på både vattenmängd vid rengöring, skyddsutrustning och el för att driva alla processer, säger Fredrik Egertz.

Frigör tid åt vårdpersonal Istället för att lägga onödig tid på rengöring av flergångsprodukter kan sjukskötare använda tiden till viktigare åtgärder, menar Fredrik Egertz. – Man köper in engångsendoskop som kan ligga redo konstant. Den tar bara ett par minuter att förbereda, vilket frigör en massa arbetstid för personal att istället kunna vara patientnära. Att förbereda ett flergångsendoskop inför en undersökning, och rengöringen efter, tar betydligt mer tid, vilket inte är lika effektivt.


Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Digitalisering av operationssalar ger högre vårdkvalitet Med digitala lösningar blir vården både mer resurseffektiv och ger högre vårdkvalitet. Digitalisering av operationssalar är en viktig del i den utvecklingen.

Text Sofia Gad

Med ökad digitalisering blir det även vanligare att obehöriga försöker hacka systemen för att komma åt känslig patientinformation. För att undvika att inkräktare tar sig in är säkerheten för systemen som hanterar patientdata av högsta prioritet.

FOTO : K A R L STO R Z

En viktig del av digitalisering av operationssalar är att effektivisera arbetsflödet före, under och efter en operation. För att uppnå detta är sjukhusets informationssystem integrerat med systemen i operationssalen. Därifrån går det att skicka automatiska statusuppdateringar till digitala skyltar. Informationen går även att nå via dator, mobil eller läsplatta. – Automatiskt uppdaterad information minskar även behovet av att gå in och ut från operationssalen, säger Dennis Weiler. Det gör också att de värdefulla resurserna i operationsteamet blir mer effektiva och kan fokusera på patienten. Eftersom digitalisering är en av de största utmaningarna sjukhus har att möta idag, är KARL STORZ glada över att kunna inkludera dessa nya lösningar i sin produktportfölj - en produktportfölj som ständigt utvecklas och utökas för att möta alla nya utmaningar som digitaliseringen för med sig.

– Vi tar cybersäkerhet på stort allvar, säger Dennis Weiler. Därför är det viktigt att använda system som skyddar patientinformationen från obehöriga samtidigt som den är tillgänglig för verksamheten.

De värdefulla resurserna i operationsteamet blir mer effektiva och kan fokusera på patienten. Megatrender och utbildning i ny teknik En naturlig del av Karl Storz arbete med att utveckla och ta fram nya lösningar är att identifiera olika megatrender. Några exempel på megatrender som påverkar sjukvården är åldrande befolkning och ökad tillgång till sjukvård i många tillväxtländer. – Andra exempel på intressanta megatrender är computer vision, artificiell intelligens och data analytics, säger Dennis Weiler. Förståelse för ny teknologi blir allt viktigare. I takt med att teknologin blir mer avancerad behöver vårdpersonalen även få utbildning i tekniken så att de kan använda nya program och funktioner.

FOTO : M A R K U S S P ÖT T L

Effektivisering och systemsäkerhet

FOTO : K A R L STO R Z

Digitalisering ger också ökad vårdkvalitet vid operationer. Det vet företaget Karl Storz som är ledande inom medicinteknisk utrustning för bland annat operationssalar. – Vi har arbetat länge med digitalisering av operationssalar och utveckling av ny teknik, säger Dennis Weiler, marknadsdirektör OR1TM på Karl Storz. Vi är vana vid att integrera medicinskteknisk utrustning med sjukhusets olika IT-system.

FOTO : S H U T T ER STO C K

B

efolkningstakten ökar och människor lever allt längre. Det ställer nya krav på morgondagens sjukvård. För att möta framtidens vårdbehov behöver vi använda resurserna på ett smartare sätt. Vi behöver även hitta mer effektiva arbetssätt. Genom att digitalisera och automatisera enklare arbetsuppgifter, som exempelvis administration, får vårdpersonalen mer tid för patienten. Det gör det även lättare att planera verksamheten.

KARL STORZ

Karl Storz är ett medicintekniskt företag som grundades 1945 i Tuttlingen i Tyskland.

Dennis Weiler Marknadsdirektör OR1TM Karl Storz

Företaget är idag en global tillverkare och distributör av endoskop, medicintekniska instrument och enheter. Sortimentet består av över 15 000 produkter. I dialog med ledande läkare, universitet och forskningsinstitut identifierar och formar Karl Storz trender och omsätter dem till framgångsrika medicinska produkter och tjänster.

SCENARA® är varumärket för KARL STORZ mjukvarulösningar som erbjuder många applikationer för att optimera processer inom olika områden i och runt operationssalen. Den utbyggbara plattformen växer kontinuerligt och ger ytterligare funktioner och applikationer till kunderna. SCENARA® fungerar som en modulär och utbyggbar app-plattform, som konsoliderar alla tidigare såväl som fantastiska nya applikationer i en enda lösning, vilket ger ett stort mervärde för KARL STORZ kunder.

Denna artikeln är i samarbete med Karl Storz.

9


10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

BJÖRN ZOËGA

Från utskällt till världstopp Så vände Björn Zoëga Karolinska Universitetssjukhuset Han är ryggkirurgen från Island som tagit Karolinska från ifrågasatt till ett av världens mesta ansedda sjukhus. Power to the people, bantad byråkrati och förändring även mitt i en pandemi är framgångsreceptet. Text Annika Wihlborg

N

är Björn Zoëga för tre år sedan tillträdde som vd hade det hårt kritiserade sjukhuset ett rejält budgetunderskott, det fanns fler chefer än vårdplatser och organisationen var otydlig. Björn Zoëga tog bort ett chefslager, minskade antalet centrala staber och flyttade mandat och ansvar till verksamheterna. Redan året därpå redovisade Karolinska Universitetssjukhuset, för första gången på ett antal år, överskott. –Att flytta mer mandat till verksamheterna är en av våra främsta framgångsfaktorer. Vi låter helt enkelt sjukvårdspersonalen själva lösa dagliga driftsproblem. Vårdnära styrning ökar inflytande och engagemang, vilket stärkt vår attraktivitet som arbetsgivare. Vi gör nu också en omfattande satsning på samtliga chefer på sjukhuset, framför allt dem som är i första linjen. De ska få rätt förutsättningar att utveckla och förbättra sin verksamhet och följa vår strategi, säger han.

Rankas som ett av världens bästa

Det stabila ekonomiska resultatet ger effekt på flera nivåer. Personalen kan ägna sig åt framåtblickande verksamhetsutveckling snarare än att hitta nya besparingar. Nu fokuserar sjukhuset bland annat på att arbeta bort de vårdköer som tilltagit som ett resultat av Coronapandemin.

Drivs av ständiga förbättringar – En lärdom som andra kan dra av vårt förändringsarbete är vikten av att konsekvent följa en vision och strategi, även när man stöter på motstånd. Att förflytta makt och mandat till linjen och att ha tillit till professionernas beslutsförmåga samt att gemensamt hitta vägar för att minska administrationen är andra lärdomar som jag hoppas kunna förmedla till andra, säger Björn Zoëga. Björn Zoëga är specialist i ortopedisk kirurgi och har tidigare bland annat varit chef för Landspitali, Islands universitetssjukhus. Han drivs av att leda

FOTO : T I M S O B EK

De senaste tre åren har Karolinska Universitetssjukhuset öppnat 11 procent fler vårdplatser och samverkan över verksamhetsgränserna har ökat. Sjukhuset producerar mer vård,

genomför fler operationer och redovisade 2021 ett överskott på 740 miljoner kronor. Pengar som går tillbaka till Region Stockholm men som också möjliggör satsningar och extra ledighet för samtliga medarbetare. Tidskriften Newsweek har tre år i följd rankat Karolinska som ett av världens tio bästa sjukhus.


Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

FOTO : T I M S O B EK FOTO : T I M S O B EK

Vi låter helt enkelt sjukvårdspersonalen själva lösa dagliga driftproblem. Vårdnära styrning ökar inflytande och engagemang, vilket stärker vår attraktivitet som arbetsgivare. Björn Zoëga

och förbättra en stor organisation som befinner sig i ständig förändring. De två senaste åren har präglats av pandemin och dess utmaningar, men Björn Zoëga har konsekvent fortsatt att driva sjukhusets långsiktiga förändring. –Nu fortsätter arbetet med att minska administrationen och att ha ett starkt forskningsfokus. Sjukvårdens digitaliseringsprocess ligger steget efter andra sektorer. Det är därför viktigt att vi nu kraftsamlar för att öka digitaliseringstakten, säger Björn Zoëga.

Digitalisering ger power to the people Han anser att digitaliseringen och användningen av data har potential att revolutionera sjukvården inifrån. Karolinska Universitetssjukhuset befinner sig i digitaliseringens framkant, sjukhuset korades till världens åttonde smartaste sjukhus av Newsweek 2021. –Vi levererar patientdata ut i linjen som våra medarbetare kan ha som beslutsstöd. För att sjukvården ska bli framgångsrik i sin digitalisering behöver vi fortsätta strukturera den otroliga mängd patientdata som finns tillgänglig. Vi bör säkerställa att data finns tillgänglig för sjukvårdens professioner så de kan fatta bästa möjliga beslut vid varje givet tillfälle. Det är en viktig del i power to the people, säger Björn Zoëga.


12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikeln är i samarbete med Lumito. FOTO : LU M I TO

FOTO : LU M I TO

Innovativ digital avbildningsteknik möter ökat antal biopsier Bilderna visar cellkärna respektive HER2 i exakt samma celler i samma vävnadssnitt. Bild till vänster visar vävnadssnitt med traditionell histologisk färgning som illustrerar förekomsten av alla celler (hematoxylinfärgning med blå cellkärnor) i ett vävnadssnitt. Bild till höger visar samma vävnadssnitt med cancercellerna specifikt inmärkta med Lumitos UCNP (vitt, Her2 grad 3 positiva cancerceller).

Text Annika Andersson

Lumito utvecklar en ny innovativ digital avbildningsteknik. Med hjälp av bolagets digitala bilder kan patologer och forskare få ett mer komplett histologibaserat underlag för sina analyser och kliniska diagnostik.

A

mbitionen är att erbjuda ett kraftfullt verktyg för att möta kraven på snabb och säker vävnadsdiagnostik. Planen är att lansera vår första produkt för forskningslaboratorier i slutet av 2022 och därefter en klinisk produkt, säger Andreas Johansson, teknisk chef på Lumito. En WSI-scanner som tillsammans med Lumitos UCNP-reagenser (Up Converted Nano Particles) ger precisa IHC avbildningar med unika kvalitéer. Scannern tar även bilder av traditionellt infärgade vävnadsprover med hematoxylin och kromogen immunohistokemi (IHC).

Högre analyskvalitet och kortare analystider Tekniken möjliggör erhållande av bilder med högre kontrast, ökat dynamiskt

Läs mer på www.lumito.se

omfång och minskad ospecifik bakgrund. Genom högre analyskvalitet och kortare analystider kan diagnostiken av vävnadsprover väsentligt förbättras. Det finns förutsättningar att väsentligt förbättra diagnostiken av vävnadsprover genom högre analyskvalitet och kortare analystider. –Det är också möjligt att växla mellan att visualisera morfologin eller vår unika UCNP IHC inmärkning. Flexibiliteten i systemet medger också visualisering av båda avläsningarna samtidigt, överlagrade i samma bild. Sammantaget ger detta mer detaljerad information, men utan problem med överlappning och ospecifik inmärkning som traditionell teknik ger, säger Andreas Johansson. Lumito har nyligen avslutat en förstudie tillsammans med Umeå universitet under

”Vi vill bli världens viktigaste företag”

R

Med målet att bli världsledande

Läs mer på meminisse.se

Meminisse grundades 2019 av Jenny Malmgren, då marknadskoordinator på riksorganisationen Alzheimer Sverige, och Mårten Ohlin, entreprenör inom den digitala sfären.

– Vi såg vårdens enorma behov av avlastning och effektivisering, och förstod att vården behövde digitaliseras och flyttas ut i hemmet om utmaningen skulle kunna hanteras, säger Mårten. Samtidigt såg vi hur digitaliseringen på ett genomgripande sätt kunde förbättra livskvaliteten för den sjuke och skapa trygghet för de närstående. Så vi startade Meminisse och ganska snart satte vi som mål att bli störst i världen inom digitala vårdlösningar för människor med kognitiva sjukdomar.

Meminisses verksamhet vilar på tre lösningar 1. HOME, en trygghetslösning som med hjälp av sensorer och AI detekterar avvikelser i personens beteende och rörelsemönster och slår larm när något är fel. HOME lanseras på den svenska marknaden i vår.

2. CARE, världens första vårdlösning online som är specialiserad på kognitiva sjukdomar. CARE erbjuder en sömlös kommunikation mellan involverade vårdaktörer, patient och närstående.

Jenny Malmgren CEO & Grundare Meminisse FOTO : M EM I N I S S E

unt 50 miljoner personer i världen är idag diagnostiserade med en kognitiv sjukdom, varav Alzheimers är den vanligaste. 2050 beräknas antalet med diagnos ha ökat till 150 miljoner. Lägg därtill ett stort mörkertal och det är uppenbart att vården står inför en gigantisk utmaning. – Vården är bra på att ställa diagnos i ett tidigt skede, så med rätt hjälp kan personen som drabbas fortsätta att leva ett aktivt liv med hög kvalitet i många år, säger Jenny. Och det är precis den hjälpen som vi på Meminisse erbjuder.

Vi vill bli världens viktigaste företag för människor med kognitiva sjukdomar säger Jenny och Mårten.

FOTO : M EM I N I S S E

Text Meminisse

Denna artikel är i samarbete med Meminisse.

FOTO : M EM I N I S S E

Med smart teknik och digitala lösningar gör Meminisse det möjligt för människor som diagnostiserats med en kognitiv sjukdom att bo kvar hemma och ha ett aktivt liv. Lösningarna skapar trygghet för de närstående samt ger ett sammanhållet och patientsäkert vårdflöde.

ledning av, biträdande universitetslektorn Daniel Öhlund, med goda resultat. Forskargruppen har kartlagt hur bolagets UCNP-teknik kan användas för att förbättra möjligheten att åskådliggöra proteinuttryck i pankreascancer. –Med hjälp av Lumitos avbildningsteknik har vi bland annat undersökt om ett visst protein sprider sig via sekretion från cancercellerna till tumörens stödjevävnad, tumörstromat. Lumitos teknik har medfört bättre möjligheter, jämfört med andra immunohistokemiska metoder, att åskådliggöra utsöndrade proteiners penetrans i tumörstromat, säger Daniel Öhlund. –Vi har ett antal studier i gång, men är intresserade av att komma i kontakt med fler forskargrupper för att kartlägga var vår produkt kan göra mest nytta, avslutar Andreas Johansson.

Mårten Ohlin

CIO & Grundare Meminisse

3. SCIENCE, erbjuder forskare, läkemedelsföretag med flera att ta del av anonymiserade data från HOME, så de kan komma närmare lösningen på kognitiva sjukdomar. – I år etablerar vi oss på den svenska marknaden, 2023 tar vi steget till våra nordiska grannländer och Hong Kong, berättar Mårten. Därefter följer Storbritannien, delar av Kina, USA och Japan. Med Meminisse har vi en fantastisk möjlighet att göra skillnad; för vården och för alla som drabbas av kognitiv sjukdom – direkt eller indirekt. För dem vill vi bli världens viktigaste företag!


Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

FOTO : D N V I M AT I S

Realtidsdata – receptet för en effektiv och säker vård Tillgång till relevant information i realtid innebär att alla i organisationen kan hjälpa varandra bättre. Det här är plattformen som bygger på en holistisk syn.

F

örloppet från det att man kommer in till ett sjukhus till att man blir hemskickad involverar mängder av avdelningar och personal. Att strukturera de här bitarna så att man uppnår optimal effektivitet är svårt. Men använder man digitalisering på rätt sätt så är det faktiskt fullt möjligt att både skapa ordning och underlätta det dagliga arbetet. Med den plattform som DNV Imatis har tagit fram får alla – från avdelningschefer till läkare, sjuksköterskor och kökspersonal – tillgång till rätt information som gör att man kan undvika flaskhalsar, onödigt merarbete och missförstånd. – Miljön är intensiv. Informationen är både omfattande och fragmenterad. Vi knyter teknologin, arbetsprocesser, information och människor tätare samman, förklarar DNV Imatis grundare Morten Andresen.

Alla informerar alla Denna artikeln är i samarbete med DNV Imatis.

Konceptet kan liknas vid ett slags intern crowdsourcing. Alla i personalen har tillgång till en rollbaserad portal, som används för att både fördela arbetsuppgifterna och kvittera dem. Man vet vem som har gjort vad och när det gjordes. Ett konkret exempel är att städpersonalen via plattformen får

Miljön är intensiv. Informationen är både omfattande och fragmenterad. Vi knyter teknologin, arbetsprocesser, information och människor tätare samman. Morten Andresen besked i realtid om vilka patienter som ska vara kvar en natt ytterligare och vilka som ska åka hem. Därför kan man förbereda rätt antal sängar och rum. Kökspersonalen kan med hjälp av samma information förbereda rätt mängd måltider. Ett annat exempel rör provtagning. Sjuksköterskorna får sina arbetsuppgifter tilldelade via en smartphone, som visar vilken patient och vilket prov det handlar om. Patienten har ett armband med en streckkod som man läser av, och som även matchas med provet. Lösningen är även integrerad med

laboratoriesystemet. Allt går snabbt, och risken för misstag är samtidigt minimerad.

Enkelt att skapa egna appar Plattformen är dessutom skalbar och går att skräddarsy för varje vårdinstitutions unika behov. Det handlar om allt från gränssnittet till de applikationer man knyter till systemet. – Allt är baserat på en low codingplattform. De anställda kan ta fram egna applikationer efter bara några dagars utbildning, berättar Morten Andresen. I dagsläget finns runt 200 färdiga applikationer på plattformen. Närmare hälften av dem har tillkommit som ett resultat av idéer som kunderna haft. – Ett exempel är sjukhuset Haraldsplass i Bergen, som har tagit fram en app där patienterna kan beställa den mat de vill ha. Det fina är att den som tar fram appen inte behöver tänka på sådant som integration eller säkerhet. Det finns redan inbyggt i plattformen, förklarar Morten Andresen. Plattformen medger även att man kopplar den till befintliga system genom att skapa portallösningar. Det är med andra ord inte nödvändigt att byta ut de delar man redan investerat i för att kunna använda lösningen. – Det går utmärkt att göra en gradvis förändring, säger Morten Andresen.

FOTO : M A X EM A N U ELS O N

Text Mats Karlsson

Morten Andresen Grundare DNV Imatis

Läs mer om DNV Imatis på dnvimatis.com


14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : N UA N C E

Denna artikeln är i samarbete med Nuance.

Jesper Hessius Läkare i Region Västmanland & Nordisk Chief Medical Information Officer Nuance

Tidsbesparande och mer patientsäkert när tal blir journal direkt Taligenkänning kan bidra till att beta av vårdskulden efter pandemin och se till att skapa en mer hållbar arbetsmiljö för vårdpersonal, med mer tid för patienterna.

Text Nuance

Om Nuance

Nuance erbjuder konversationella AI-baserade lösningar för medicinsk dokumentation. Med hjälp av DragonTM Medical One skapas patientens vårdhistoria i journalsystemet i realtid. Teknologin frigör tid för vårdpersonal och sänker kostnader. Det minskar stress och risk för utbrändhet bland vårdpersonal, ger snabbare tillgång av patientdata för andra vårdinstanser, ökad patientsäkerhet samt ger större delaktighet för patienten då vårdinformation blir tillgänglig direkt på 1177. Läs mer på nuance.se/healthcare

A

rbetssituationen inom vården är tuff idag, med personalbrist och en stor vårdskuld efter pandemin. Genom att gå ifrån att diktera för att sedan skriva in anteckningarna, till att istället använda taligenkänning som förvandlar tal till skriven text direkt kan mycket tid sparas. Tid som i stället kan läggas på patienter. Inte minst med tanke på att det går cirka tre till fyra gånger snabbare att tala än att skriva på tangentbord. – Vårdbehovet idag är större än vad vi kan tillhandahålla. Kan vi som arbetar inom vården få verktyg som effektiviserar administration får vi mer tid för patienter. Samtidigt minskar det stress och utbrändhet, säger Jesper Hessius, läkare i region Västmanland och Nordisk Chief Medical Information Officer på Nuance.

Mer patientsäkert Med det AI-baserad taligenkänningssystemet Dragon Medical kan journalanteckningar, intyg och liknande administration talas in och direkt konverteras till text i systemen. Det här innebär snabba vinster för både vården och patienten, betonar Jesper Hessius. – Vårdskulden kan betas av snabbare och det skapar tidsvinster och en bättre arbetsmiljö för kliniker, samtidigt som det blir mer patientsäkert. De som är vana vid att diktera inser att det här fungerar

likadant men man får in anteckningen i systemet i realtid, och kan kvalitetssäkra och signera av den direkt. Samtidigt kan patienten eller vårdpersonalen få del av informationen från vårdmötet omedelbart, vilket ökar tillgängligheten, säger han.

Vårdskulder kan betas av snabbare och det skapar tidsvinster och en bättre arbetsmiljö för kliniker, samtidigt som det blir mer patientsäkert. Jesper Hessius Anteckningarna blir dessutom ofta mer korrekta. Hela 90 procent av klinikerna som testat tycker att AI-baserad taligenkänning bidrar till högre kvalitet på dokumentationen. Alla svenska regioner och vårdgivare som har testat Dragon Medical har

beslutat att de vill gå vidare med att breddinföra det. I de flesta regioner pågår nu införandeprojekt i olika takt och det breddinförs redan på Capio S:t Görans sjukhus, i Region Skåne och Kronoberg. – Den positiva utvärderingen är ett kvitto på att det behövs. Målet är att detta ska breddinföras för alla yrkeskategorier i alla regioner, inte minst då vi vet att belastningen är ännu hårdare för till exempel sjuksköterskor, säger Jesper Hessius.

Superkrafter för vårdpersonal Dagens taligenkänningsteknologi kräver ingen integration mot befintliga journalsystem. Kliniker kan börja diktera på mindre än fem minuter i sin befintliga IT-infrastruktur. Med hjälp av artificiell intelligens lär sig Dragon Medical känna igen användarnas sätt att tala och förstår ordens kontext. För att journalföra ännu effektivare kan man styra systemet med rösten, skapa steg-för steg-kommandon och färdiga mallar eller auto-texter för återkommande behov. – Verktyget anpassas efter användarens behov. Du kan fortsätta arbeta precis som innan med din diktering, och växa in i att använda mer avancerade funktioner. Så småningom kan du bli en spetsanvändare och strömlinjeforma din dag – du får dokumentationssuperkrafter. Kliniker som har börjat använda Dragon Medical säger att det är som att jobba i framtiden, säger Jesper Hessius.


Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

Denna artikeln är i samarbete med Sirona Health Solutions.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Den moderna vården ska kombinera det fysiska och digitala Sjukhusdimensionering kombinerat med digitala verktyg kan vara en välfungerande lösning för framtidens vård. Framtidens sjukhus står inför både utmaningar och möjligheter. Här kan digitalisering föra utvecklingen framåt, både för sjukhusen och mötet med patienter i hemmet, menar Marit Vaagen på Sirona Health Solutions.

D

et pratas mycket om mobil sjukvård, men här är utmaningarna bland annat kompetensutveckling för personal. Det finns otroliga möjligheter inom Life Science-sektorn och dess utveckling och förbättringar. Utmaningen här är snarare att applicera detta i det praktiska arbetet och att tänka innovativt, så att resultaten blir så goda som möjligt.

Rätt dimensionering Framtidens moderna vård handlar

mycket om dimensioneringen av sjukhusen och att den är patientinriktad, samt kombinera fysisk och digital vård på ett effektivare sätt. – Utrymmena på ett bygge måste vara tillräckligt dimensionerade, men samtidigt inte för stora med tanke på att samhällets resurser ska kunna användas på bästa möjliga sätt, säger Marit Vaagen.

FOTO : S I R O N A

Text Fredrik Söderlund

Marit Vaagen

Patienters sökmönster

VD & grundare Sirona Health Solutions

Marit Vaagen menar att Sirona Health Solutions arbetar med alla faser av ett utvecklingsarbete, från analys, strategi

och rådgivning till implementering och utvärdering. – Vi jobbar alltid faktabaserat utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Men vi gör också analyser kring regioners och vårdgivares egen fakta och vårddata. Genom avancerade vårddataanalyser som kombinerar båda perspektiven kan vi bland annat förstå patienters sökmönster, och det kan i förlängningen effektivisera köer och väntetider. Analyserna kan också urskilja vilka trender som kommer påverka utvecklingen de nästkommande tio åren och planeringsarbetet där.

Framtidens moderna vård handlar mycket om dimensioneringen av sjukhusen och att den är patientinriktad.

Marit Vaagen

Traditionella vårdkedjor och digitala verktyg Sirona Health Solutions har jobbat med flera regioner när det kommer till att se framåt och vilken vård som kommer behövas. Även här spelar digitalisering en stor roll, menar Marit Vaagen. – Det kan exempelvis vara sätt att kunna kombinera traditionella vårdkedjor med digitala verktyg. En annan viktig fråga är hur vi ska jobba med preventiv vård, och analysera vilka åtgärder som har bäst hälsoekonomiska värden för både patienterna och vården.


16 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Sjukvårdens strategiska läkemedelspartner

Text Annika Wihlborg

Denna artikeln är i samarbete med ApoEx.

V

i vill förenkla och förbättra för vården genom att erbjuda en helhetslösning av läkemedel och tjänster till privat och offentligt drivna vårdgivare, säger Frida Salvén, chef för försäljning och sortiment på ApoEx. – Regionerna efterfrågar våra tjänster för att frigöra sjukskötersketid genom att på olika sätt bistå i läkemedelshanteringen. På många sjukhus fungerar våra farmaceuter som en viktig resurs och förstärkning. De hanterar beställningar och leveranser till förråd, väljer sortiment utifrån förbrukning och iordningsställer läkemedel, säger Sari Frigård, affärsutvecklare sjukhusfarmaci på ApoEx.

FOTO : A P O E X

Tusentals vårdgivare i privat och offentlig sektor har valt ApoEx som sin strategiska partner. ApoEx är specialister på läkemedelshantering och den aktör sjukvården vänder sig till när de behöver resursavlastning. Med ett brett tjänsteerbjudande är bolaget dessutom en aktiv part i sjukvårdens innovationsarbete.

Innovativa lösningar och stöd vid bristsituationer ApoEx fyller en viktig problemlösande roll. Bolaget utgår alltid från kundens utmaningar. De har som mål att inom ramen för sitt strategiska partnerskap utveckla effektiva och tidsbesparande lösningar. ApoEx har exempelvis utvecklat ett eget IT-system för extemporetillverkning som integrerats med sjukvårdens. På den nystartade enheten för försäljning och sortiment har ApoEx farmaceuter som hjälper bolagets kunder att lösa bristsituationer.

Samarbetspartner i sjukvårdens förändringsarbete – Vi följer marknadsutvecklingen och forskningen för att kunna hjälpa vårdgivarna med nya arbetssätt när det

På många sjukhus fungerar våra farmaceuter som en viktig resurs och förstärkning. Johan Mossberg kommer nya avancerade läkemedel som kräver nya hanteringssätt. Vi har bland annat utvecklat nya lösningar för ATMP och antibiotikagivning via pumpar. Bolaget är en aktiv samarbetspartner i sjukvårdens förändringsarbete och bistår bland annat hemsjukvården med tjänster för läkemedelshantering som underlättar sjuksköterskornas vardag, säger Johan Mossberg, affärsområdeschef offentlig vård på ApoEx.

Läs mer på apoex.se


Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 17

Denna artikeln är i samarbete med Diaspec.

Läs mer på diaspec.se

FOTO : D I AS P EC

Helhetslösningar för sterilcentraler och operationssalar Många faktorer behöver klaffa innan en ny operationssal eller sterilcentral kan tas i bruk. Ett stort antal beställare efterfrågar därför en leverantör som kan ta ett samlat ansvar. Många värdesätter en aktör som kan leverera helhetslösningar. Text Annika Wihlborg

O

perationssalar och sterilcentraler är komplexa vårdmiljöer med specifika och högt ställda krav. Inte enbart på den medicintekniska utrustningen utan också vad gäller byggnormer och regler. För att få alla pusselbitar att passa och helheten att fungera smidigt, krävs erfarenhet och kompetens. Om den medicintekniska utrustningen och förberedelse för densamma, görs av en och samma leverantör, kommer man ifrån många gränssnittsfrågor. – Våra helhetslösningar för operationssalar och sterilcentraler är unika. Jag vet faktiskt inget annat medicintekniskt företag som också tar hand om byggentreprenaden med projektering, bygg och installation, hela vägen till driftsättning och service, säger Fredrik Nyquist, vd på medicinteknikbolaget Diaspec.

Syr ihop helheten i stora projekt För Fredrik Nyquist och hans kollegor tar varje uppdrag avstamp i de funktioner som beställaren har behov av. Bolaget gör noggranna analyser och optimerar patient- och instrumentflöden före,

under och efter operation. Utöver leverans av den medicinsktekniska utrustningen tar de även ansvar för ventilation, gas, el och alla ingående komponenter. Alla funktioner verifieras och testas innan leverans. Vid stora projekt är avsaknaden av gränssnitt mellan olika leverantörer en uppenbar fördel. Att vi tar ansvar för helheten är ett mervärde för våra beställare.

En del av sjukvårdskulturen Många av bolagets medarbetare har en bakgrund inom vården. Enligt Fredrik Nyquist är det en av förklaringarna till varför man så framgångsrikt projekterar även de mest omfattande uppdragen. Själv startade han karriären som sjuksköterska. – Eftersom vi själva varit en del av sjukvårdskulturen så förstår vi den. Det gör det lättare för oss att kommunicera med våra beställare och att förstå deras behov. Vår bakgrund är definitivt en av våra styrkor, säger han.

Utveckling, service och support i egna händer En operationssal eller sterilcentral ska vara funktionell i många år.

Eftersom vi själva varit en del av sjukvårdskulturen så förstår vi den. Det gör det lättare för oss att kommunicera med våra beställare och förstå deras behov. Fredrik Nyquist Vårt åtagande slutar inte när den är färdigbyggd och driftsatt. Då tar utbildning och service vid. Vår egen (svensktalande) personal sköter all utbildning och service genom produkternas hela livscykel. – Att vi har utveckling, service och support i egna händer gör att vi verkligen kan stå upp för våra lösningar. Ända sedan starten på 1980-talet har bra service och support varit viktigt för oss. I nära samarbete med Steris, är det något som fortfarande ligger oss mycket varmt om hjärtat, säger Fredrik Nyquist.

INFO

Se vår Youtubevideo

Scanna QRkoden för att se vår video.


18 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikeln är i samarbete med Monivent. FOTO : M O N I V EN T

Förbättrar vården av nyfödda Om ett nyfött barn inte börjar andas vid födseln påbörjas manuell andningshjälp men med begränsad möjlighet att kontrollera att insatsen utförs på rätt sätt. Monivent har utvecklat en produkt som hjälper vårdgivarna i denna svåra situation.

Text Monivent

S

Idag har bolaget tagit klivet från utvecklingsfas till kommersiellt bolag, är börsnoterat och har distributörer på alla

Karin Dahllöf VD Monivent

Vi är ett litet men dedikerat team med omfattande kunskaper inom området. Karin Dahllöf nyckelmarknader i Europa, i Nordamerika och i Australien, vilket resulterat i en stadigt ökande försäljning. – Vi har haft en ambitiös plan de senaste åren med målsättningar att

FOTO : M O N I V EN T

Monivent har utvecklat Neo100, en unik produkt som trådlöst mäter luftflödet till barnet direkt i ansiktsmasken. Information om volymer och andra parametrar visas på extern monitor och möjliggör justeringar för en säker och skonsam behandling. – Vi är ett litet men dedikerat team med omfattande kunskaper inom området och vi har lyckats ta fram en lösning som skapat ett stort intresse bland kunder, distributörer och opinionsledare, säger Karin Dahllöf, vd för Monivent.

FOTO : M O N I V EN T

ituationen när ett barn inte andas vid födseln är inte ovanlig och ofta väldigt utmanande. Vårdgivaren måste pumpa ner luft i barnets lungor och både för stora och för små volymer kan orsaka lung- och hjärnskador. Grundarna till Monivent, två barnläkare och en lungforskare, genomförde en klinisk studie som visade på stora variationer i uppmätta volymer. Många gånger låg de långt över rekommenderat intervall – ett alarmerande resultat som blev startskottet för Monivent.

lansera produkten, skriva avtal med distributörer och påbörja försäljning - och vi har lyckats, säger Karin Dahllöf. Monivents vision är att Neo100 ska finnas på alla förlossningsavdelningar. Arbetet med att registrera produkten i länder utanför EU pågår, då det finns en stor efterfrågan även där. – Förlossningsvården efterfrågar ny teknologi. Man vill börja mäta det man tidigare gjort baserat på fingertoppskänsla och erfarenhet. Fler barn föds prematurt och det behövs nya produkter för att ge dessa barn en bättre vård, säger Karin Dahllöf.

OM MONIVENT Monivent utvecklar, tillverkar och säljer medicintekniska produkter ämnade att förbättra vården av nyfödda i behov av andningshjälp vid födseln. Bolaget är noterat på Spotlight Stock Market. Läs mer på monivent.se. Besök oss på Facebook: www.facebook.com/Monivent Följ oss på LinkedIn: www.linkedin.com/company/monivent


Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 19 FOTO : A R O C EL L

Denna artikeln är i samarbete med AroCell.

FOTO : A R O C EL L FOTO : A R O C EL L

Effektiv diagnostik är avgörande för tidig upptäckt av cancer Tumörmarkörer är viktiga komplement till andra diagnosmetoder och erbjuder flera fördelar för patienter, läkare och samhället. In vitro-diagnostik företaget AroCells produkter ger värdefull information för prognos, behandling och uppföljning av cancerpatienter.

Text AroCell bröst-, prostata- och urinblåsecancer. – Flera av våra produkter används redan idag i klinik. Det innebär att patientens lidande minskar och att vårdgivaren inte behöver lägga resurser på verkningslösa behandlingar, säger AroCells vd Anders och fortsätter: – När en behandling väljs är det viktigt att på ett tidigt stadium kunna avgöra om den har effekt. Då kan man avbryta en behandlingsmetod som inte visar sig fungera och ersätta den med en annan, och på så sätt undvika en lång period med oönskade biverkningar för patienten. Därför är snabba och kostnadseffektiva tester viktiga. För att driva produktutvecklingen framåt köpte AroCell i mitten av 2021 bolaget IDL Biotech som har lång erfarenhet av snabbtester, vilket är en teknik som AroCell anser kommer bli allt vanligare inom vården.

Coronapandemin har ökat allmänhetens acceptans för snabbtester. Anders Hultman – Coronapandemin har ökat allmänhetens acceptans för snabbtester. Att ge cancerpatienter en möjlighet att själva få en indikation på om sjukdomen har återkommit är en viktig del av framtidens behandlingsvård, säger Anders Hultman. – Vi är väldigt glada över att ha fått in IDL Biotechs kompetens. Tack vare deras gedigna kunskap om snabbtester och vår expertis inom TK1 har vi tillsammans förflyttat oss fem år framåt i utvecklingen, säger Anders Hultman.

FOTO : A R O C EL L

T

umörmarkörer och snabbtester kommer att vara en stor del av framtiden. Därför har vi nu genom sammanslagningen med IDL Biotech utökat vår produktutbud med snabbtester, säger Anders Hultman, bolagets vd. Tiden är en viktig faktor och idag kan det ta flera månader innan läkare vet om en specifik behandling är effektiv. AroCells mål är att förkorta den tiden avsevärt och att även bidra till uppföljningen efter behandling vilket möjliggör att varje patient får lämplig vård vid rätt tidpunkt. Det svenska diagnostikbolaget AroCell utvecklar produkter som säkerställer att cancerpatienter får rätt behandling. Bolaget är specialiserat inom onkologi och har tagit fram tester som mäter biomarkörer som tymidinkinas 1 (TK1) och cytokeratiner i blodet eller urinen för att kunna optimera behandlingen mot

Anders Hultman VD AroCell

OM AROCELL AroCell är ett IVD företag specialiserat inom onkologi och bakteriologi. Företaget har en bred produktportfölj inom onkologi för att stödja behandlingen av olika cancerformer, och inom bakteriologi för diagnos av akut tyfoidfeber.


Bra vård börjar med god hygien.

Uppgradera din städeffektivitet med Tork Vision Städning

Tork Vision Städning har svaret på de frågor som enhetschefer inom vården ställer sig just nu: hur kan jag hjälpa min städpersonal spara tid vid städrundor och påfyllning, så att de kan ägna mer tid åt viktiga städuppgifter som förbättrar patientresultaten? Vi utnyttjar information i realtid från besöksräknare och uppkopplade dispensrar på din anläggning så att du kan få ut mer av dina insatser. 82 % av de kunder som använder Tork Vision Städning anger att effektiviteten ökade när de använde vårt system och 100 % skulle rekommendera det till andra1. Nu är bästa tiden att införa digital städning. Läs mer på: tork.se/vision-stadning 1. Baserat på resultat från en undersökning utförd i mars 2021 av 34 befintliga Tork Vision Städning-kunder i Europa och Nordamerika. Obs! Tork Vision Städning hette tidigare Tork EasyCube®.

Tork, an Essity brand


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.