Dags för nystart! Gör ett bra val i taget och skapa en framtid fylld av nya möjligheter.
En bättre värld, ett hållbart val i taget
Gott nytt jubileumsår! Det gäller att ta vara på allt positivt som ger orsak till att fira och ett jubileum är ett sådant.
Det nya året ger också nya möjligheter och nya möjligheter ger mera ansvar.
I vår strategi för 2024 står det: Med ansvar och kunskap bygger vi en hållbar vardag för kommande generationer. Vi vill uppmuntra till medvetna konsumentval och hållbara vardagsval. Och vi vill höja vår resiliens. Hur gör vi det i praktiken?
Jag kan ibland känna att vad jag gör inte räcker till. Hur jag än försöker vara vardagssmart, ekonomiskt smart och annars bara smart, så känns det ibland att det inte spelar någon roll. Nyheterna som tutas ut är lika negativa, maktgalna människor styr och ställer som de vill och den lilla individen blir platt där under.
I mitt jobb som terapeut säger jag ofta att en åtta räcker. Vi behöver inte nå en tia hela tiden, åtta räcker, sju är bra och en sexa är mycket mer än ingenting. Vi kan vara lite nådiga med oss själva. Om jag gör ett bra val om dagen är jag redan på god väg. Jag kan ringa på hos grannen, som har ett nyfött barn, och fråga om hen behöver något från butiken. Jag kan föra min cykel på service så att den är klar inför våren. Jag kan tillsammans med kompisar samla in lump och göra en gemensam körning till avfallsstationen. Ett smart val om dagen räcker.
Och resiliensen, förmågan att återhämta sig, hur höjer vi den? På ett individuellt plan handlar det om att se över sin sömn, kost och motion, men också att ha ett sammanhang, känna meningsfullhet och trygghet. Hur viktiga är inte marthaträffarna i just detta? Att höra till och känna gemenskap. Kanske det är just i dag som du bjuder in din kompis till nästa marthaträff, kanske också hen skulle behöva denna gemenskap?
Ett annat sätt att bygga resiliens är att se över sin beredskap hemma, att ha mat, vatten och andra förnödenheter för 72 timmar utifall en störningssituation. På Marthaförbundets hemsida martha.fi hittar du utmärkta anvisningar för detta. Ha en bra start på detta fina jubileumsår!
Mia Hafrén, förbundsordförande
TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV
Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/ tidskriften-martha
REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors
Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51
Nya vindar blåser i samhället och vi vill erbjuda Marthas läsare en blandning av inspirerande artiklar som verkligen betyder något. Under det kommande året kommer vi till exempel att ta dig med på en fascinerande resa genom förbundets historia och presentera fyra framstående kvinnor som har haft en stor påverkan på samhället genom sitt engagemang i martharörelsen.
I detta nummer av Martha vill vi locka dig in i köket tillsammans med hushållsrådgivaren Sandra Mellberg som delar med sig av sina bästa knep för att lyckas med smartfisk. Utforska recepten på saftiga fiskbullar eller läckra rätter från ugnen och upptäck de många möjligheterna med smarta fiskrätter. Med Sandras expertråd och inspirerande idéer kommer du inte bara att glädja dina närmaste, utan också själv överraskas av de goda smakupplevelserna.
I dagens digitala värld är det viktigt att skydda sig mot bedragare på nätet. Bläddra dig fram till sidorna 12–14 och läs om hur du kan undvika att bidra till de miljontals euro som bedragarna drar in varje år. Följ ekonomirådgivaren Matilda Hassels enkla tips för att undvika att bli lurad och känna dig tryggare på nätet. Våra kläder spelar en viktig roll för miljön. Genom att ta hand om dem på rätt sätt kan vi förlänga deras livslängd och bidra till en mer hållbar garderob. På sidorna 8–11 delar förbundets ekonomirådgivare Marina Nygård och textilläraren Malin Nyvall med sig av sex enkla steg för att uppnå bättre klädvård och minska klädernas klimatpåverkan.
Förändring börjar som bekant med kunskap och engagemang. Vi hoppas att artiklarna ska inspirera dig, ge dig kunskap och väcka din nyfikenhet. Tillsammans kan vi göra världen lite bättre, en hållbar gärning i taget. Läsglädje och fin fortsättning på jubileumsåret!
Mikaela Groop, redaktionschef
ANNI BLOMQVIST – MARTHAN FRÅN STORMSKÄRET
I år är den nya storfilmen om Stormskärs Maja aktuell. Men vem var kvinnan som skrev böckerna om Maja, Anni Blomqvist?
KLÄDER OCH KVALITET – SEX
STEG TILL BÄTTRE KLÄDVÅRD
Det miljömässigt mest hållbara plagget är det du använder. Vi ger dig tips på vad du kan tänka på för att få kläderna att hålla längre och skapa en mer långlivad garderob.
BLI TRYGGARE PÅ NÄTET – SÅ GÖR DU Nätbedrägerier har blivit allt vanligare och bedragarnas metoder för att komma åt pengar har blivit mer sofistikerade. Hur kan du känna igen ett bedrägeriförsök och förbereda dig på bästa sätt? Vi delar med oss av expertens smartaste tips.
SMARTFISKAR – EN LÄCKERHET
ATT UTFORSKA I KÖKET
Mört, id, braxen, sutare ... Hushållsrådgivaren Sandra Mellberg främjar användningen av outnyttjade inhemska fiskarter och delar med sig av en smakfull vårmeny för finsmakare.
HUR KLARAR VI MATEN
VID EN STÖRRE KRIS?
Hur garantera att alla får mat på bordet om en större kris drabbar Finland? Den frågan har experter inom många beredskapsorganisationer funderat på i årtionden.
STICKA EN JUBILEUMSTRÖJA
MED MARTHAMOTIV
Finns det något bättre än att sticka? Vi tror inte det, så varför inte testa själv? Vi har tagit fram en stickbeskrivning för en härlig jubileumströja. Låt den bli en tidlös favorit i din garderob!
HON LÅTER OHÖRDA RÖSTER TALA
Vem tar hand om oss när vi blir äldre? Journalisten
Jeanette Björkqvist skrev en artikelserie om krisen inom äldreomsorgen och lyssnade på anhörigvårdare. – Vi behöver ha fler alternativ för vård, säger hon.
Instagrammat@marthaforbundet
Marthaförbundet har i 125 år varit en pålitlig kanal för samhällsförändring och en inspirationskälla för alla som söker idéer och vardagskunskap. Allt vi gör bygger på bidrag, donationer och testamenten. Vi tar tacksamt emot stöd i form av donationer och testamenten för att fortsätta arbeta mot vårt mål att ge hem och familjer tillräckliga kunskaper och resurser för en hållbar vardag. Vi vill vara där för att hjälpa och stödja när behovet uppstår. Hjälp oss att hjälpa, ditt stöd kan göra skillnad.
I år firar Marthaförbundet sitt 125-årsjubilem. För att ge liv åt historien presenterar vi under året i tidskriften Martha fyra kvinnor som på olika sätt har engagerat sig i martharörelsen och i text och bild får representera sin samtid. Sheila Liljeberg-Elgert, Marthabladets tidigare redaktionschef och numera frilansskribent, håller i pennan för artikelserien.
Anni Blomqvist – marthan från Stormskäret
I år är den nya storfilmen om Stormskärs Maja aktuell. Men vem var kvinnan som skrev böckerna om Maja, Anni Blomqvist? Det är lätt att se på
Anni som en sorgtyngd, skör äldre kvinna – en sagotant från en förgången tid. Men det finns också en annan Anni. Seg, stark och självständig, energisk och envis, en skärgårdskvinna med skinn på näsan.
Sheila Liljeberg-Elgert
Marthaförbundets bildarkiv, privata bildsamlingar, Antti Rastimo (Solarfilms)
Regissören Tiina Lymi berättar i HBL inför filmpremiären i januari 2024 att hon som barn såg tv-serien om Maja från 1976 och tyckte att den verkade sorglig och dyster. Hon ville göra en annorlunda version, som inte bara handlar om elände och sorg, utan om kärlek, resiliens och acceptans. Amanda Janssons gestaltning av Maja i den nya filmen skiljer sig mycket från sjuttiotalets version med en stillsam, undergivet helgonlik huvudperson. Den nya Maja är livlig och tar plats, hon är stark, vågar ifrågasätta och visa känslor.
Anni Blomqvists eget liv med motgångar och tragedier avspeglar sig i hennes böcker och hon identifierade sig starkt med Majagestalten. Men Annis liv var ändå inte bara sorg, saknad, depression och dysterhet. Som yngre hade hon stora likheter med den ”nya” Maja i Tiina Lymis film. Hon var modig, bestyrsam och envis, trots att hon som äldre kunde verka spröd och tillbakadragen. I 25 år var hon en handlingskraftig samhällspåverkare i Simskäla Marthaförening och skrev också föreningens 20- och 25-årshistoriker.
Martha var Annis fönster utåt och en livsuppgift. Där blommade hon upp och vågade söka nya kontakter. Vid Marthaförbundets 50-årsjubileum i Helsingfors 1949 träffade hon redaktören
för marthatidskriften Husmodern Ella Pipping och författaren Margit von Willebrand-Hollmerus, som båda fick stor betydelse för hennes framtida författarskap.
Skrivtävling som startskott År 1949 ordnades en skrivtävling i Husmodern på initiativ av världsförbundet The Associated Country Women of the World. Första pris gick till ”fru Anni Blomqvist, Simskäla, Vårdö, Åland”. I den internationella tävlingen fick hennes berättelse En lanthusmoders dag sjunde pris.
Tävlingen blev startskottet för den skrivglada Anni, som drömde om att skriva en roman, med avstamp i barndomens skymningsberättelser. Det första utkastet handlade om livet på ön Väderskär och publicerades i Husmodern 1951. Hon arbetade med manuskriptet i några år, men hade inte möjlighet att bearbeta det. En komplicerad graviditet, som slutade med missfall 1952, tog också på krafterna.
Martha och samhällspåverkare Manuskriptet lades småningom undan – Anni fokuserade på lokala samhällsfrågor. När en difteriepidemi bröt ut 1947 skulle Simskälabarnen föras till Vårdö för att vaccineras. Anni och hennes
Vem?
Anni Blomqvist
Född: 7.10.1909 i Vårdö, död 26.6.1990 i Vårdö.
Familj: Gift 1936 med Valter Blomqvist, 1911–1961. Barn: Tommy, 1939–1961, Pia och Runa, födda och döda 1940, Bengt, 1945–1987. Böcker: I stormens spår (1966), Vägen till Stormskäret (1968), Med havet som granne (1969), Maja (1970). I kamp med havet (1971), Vägen från Stormskäret (1973), Simskäla. En skildring av en åländsk utskärsbygd (tillsammans med Stig Jaatinen, 1977), I nöd och lust (1978), Anna Beata (1979), Anna Beata möter kärleken (1981), Anna Beata får eget hem (1983), Vandring i barndomslandet (1986), Havet finns inte mer (1989).
Marthaförbundet firade sitt 50-årsjubileum i Helsingfors 1949. Anni syns inte på bilden bland marthor på väg till Helsingfors domkyrka, men hon deltog som Simskäla Marthaförenings representant. Festligheterna fick stor betydelse för hennes författarskap, eftersom hon kom ut i ”stora världen” och fick nyttiga kontakter.
När det vinnande bidraget i skrivtävlingen för husmödrar publicerades i tidningen Husmodern 1949 ingick en bild på hela familjen Blomqvist med texten ”När far är hemma ler livet för mor, Tommy och Bengt”.
marthor ansåg att det inte var vettigt att i kallt höstväder forsla barn i öppna båtar över blåsiga fjärdar. Hon kontaktade lantrådet Viktor Strandfält och övertalade honom att ordna transport för barnen med en av landskapets färjor.
Marthorna arbetade aktivt för att det isolerade Simskäla fick bättre kommunikationer. ”Som registrerad förening kunde vi uppvakta landskapsmyndigheterna i trafik- och andra utvecklingsfrågor och det var sporrande att vinna gehör och ta nya tag,” skrev Anni till en vän. Ett bibliotek, den bokälskande Annis ögonsten, startades. Kurser ordnades och en studiecirkel grundades, med fårskötsel, trädgårdsodling, sjukvård, matlagning och vävning, men också psykologi och engelska på programmet. Man höll också simskolor för barnen.
Elektricitet med marthakraft
Under Annis ledning satsade Simskäla Marthaförening på 1950och 1960-talet på att få elektricitet till ön. Anni satte fart på marthorna, som ordnade en fest och fick ihop en grundplåt för ”ljusfonden”. Vid en husmorssemester på Labbnäs träffade Anni kulturmecenaten Amos Anderson, som gav en donation på 25 000 mark. Där kom hon också i kontakt med marthor från hela Svenskfinland så att resultatet blev en större marthakampanj för att Simskäla skulle få elström.
Anni var inte rädd för att vädja till högsta ort när det verkade som om elektrifieringen ändå skulle komma av sig. Hon skrev till president Urho Kekkonen, som blev intresserad. Ändå tog projektet tid, Simskäla fick elström först 1965. Men ”det kan väl tänkas att saken blivit skrinlagd för all framtid ifall vi inte på kvinnfolkssidan haft en sporre i form av elljusfonden”, konstaterade Anni i marthaföreningens historik.
Martha i motlut
Det var ändå inte lätt att vara marthaledare. I 20-årshistoriken talar Anni ärligt om problem på grund av kritiska åsikter, så att diskussionens vågor gått höga. I brev beskriver hon känslan av att ”gå i ständigt motlut”, bli föremål för avundsjuka och kritik och få höra att hon bestämde för mycket. Anni sörjde när Simskäla Marthaförening upphörde 1969. Hon frågade sig om hon ”svikit denna förening, som jag känt så stort ansvar för. Eller är jag nu själv för gammal, utan förmåga att entusiasmera?”
Ändå hade Anni tappert fortsatt sitt marthaengagemang också efter att den största tragedin i hennes liv inträffat i mars 1961. Hennes make fiskaren Valter Blomqvist och den äldre sonen Tommy omkom i en storm. ”Den stora gemensamma lyckan” fanns inte mer för Anni och tonåringen Bengt, lika lite som för romangestalten Maja och hennes barn efter Jannes död. Anni blev inte lamslagen, utan tog nya tag. ”Hon har inte råd med att sitta med händerna i kors och sörja. Räkningar måste betalas, lån måste avkortas. Fiskat har hon gjort förr, nu börjar hon igen med den femtonårige Bengts hjälp”, konstaterar Ann-Gerd Steinby i biografin ”Stormskärets Anni”.
Också Annis yngsta syster Maj Sumusalo säger i en tidningsintervju 2018: ”Anni, hon var bra hon. Hon var väldigt duktig, hon skötte huset, hon fiskade och saltade och sålde strömming
för att försörja sig efter att hon blev änka”. På den tiden fanns ingen kristerapi. Anni kämpade på med hårt arbete och bearbetade sorgen genom att skriva. Debutboken I stormens spår utkom 1966 på Söderströms förlag. Efter det tog hon på nytt tag i sitt allra första manuskript och Vägen till Stormskäret utkom 1968.
Stormskärs Maja – en storsuccé
Berättelserna om Stormskärs Maja skildrar det enkla livet i ett traditionellt, patriarkaliskt samhälle, men beskriver också kärleken mellan Maja och Janne. Den ursprungliga Maja var Maria Mickelsdotter, ”Väderskärs faster”, syster till Annis farfar. Majas och Jannes strävsamma liv gav stoff för sex böcker i stora upplagor. Vägen till Stormskäret (1968) följdes i snabb takt av Med havet som granne (1969), Maja (1970), I kamp med havet (1971) och Vägen från Stormskäret (1973).
Samtliga böcker recenserades i Marthabladet och marknadsfördes bland marthorna. Vännen och redaktören Margit von Willebrand-Hollmerus redigerade böckerna och gjorde år 1970 en dramatisering av ett kapitel i Vägen till Stormskäret. Pjäsen Maja blir bortfästad hade sju roller och var tänkt att uppföras vid marthafester. Den distribuerades till föreningarna via Marthas byrå i Helsingfors. Ann-Gerd Steinby nämner den i sina biografier och konstaterar att texten inte finns i Marthaförbundets arkiv –men manuskriptet torde tillsammans med annat äldre material ha sänts till Nationalarkivet vid förbundets flyttning år 1990.
Berömmelse och framgång
När teveserien om Stormskärs Maja gjorde sitt segertåg år 1976, i regi av Åke Lindman och med musik av Lasse Mårtenson, exploderade intresset. Anni Blomqvist på Simskäla blev ett populärt intervjuobjekt och en turistattraktion. Hon fick också besök av presidenterna Kekkonen och Koivisto och tilldelades
Pro Finland-medaljen 1977.
Framgången ledde till livsförändringar. Redan som 60-åring drog sig Anni tillbaka. Samhällsaktiviteterna var ett avslutat kapitel. Marthaföreningen hade upphört. Korna och fåren var borta, elektriciteten hade gjort hushållsarbetet lättare och Bengt hade fått jobb som sjöbevakare. Nu hade Anni tid att skriva på hel-
Martha var Annis fönster utåt och en livsuppgift.
Där blommade hon upp och vågade söka nya kontakter.
tid, men hälsan höll inte. Svår astma, allergier och hjärtbesvär gjorde att hon tillbringade de sista tjugo åren av sitt liv i sitt hem. Anni lämnade aldrig mera Åland, men hennes skrivmaskin tystnade inte. Hon fortsatte skriva böcker, tidningsinlägg och mängder av brev till vänner och bekanta från när och fjärran. Tillsammans med Stig Jaatinen skrev hon boken Simskäla. En skildring av en åländsk utskärsbygd (1977). År 1978 utkom romanen I nöd och lust (1978). Men varken den eller serien om Anna Beata, som utkom 1979–1983, med Annis mormor som förebild, nådde samma popularitet som böckerna om Stormskärs Maja. 1986 utkom hennes nästsista bok, Vandring i barndomslandet
I sorgens spår till livets slut
Men varför isolerade Anni sig? Varför blev den driftiga samhällspåverkaren en ensam, sorgtyngd gestalt, som om och om igen berättade om stormens och sorgens djupa spår, så att såren från det förflutna inte kunde läkas? Var det lättare att kontrollera sin egen lilla värld än att utsätta sig för nya, kanske skrämmande intryck och kritik? Varför ville hon framstå som en självlärd skrivarbegåvning och teg om marthavännen Margits insatser för att få manuskripten i sådant skick att de kunde publiceras? De frågorna blir obesvarade.
Våren 1987 kom en sista kris – sonen Bengt drunknade under en fisketur. Anni var nedbruten, men orkade ännu formulera sina tankar i minnesboken Havet finns inte mer (1989). Hon dog i juni 1990 på Simskäla. Hon testamenterade sin egendom till Ålands kulturstiftelse, genom Valter, Tommy, Bengt och Anni Blomqvists minnesfond , som främjar kultur och traditioner och litteratur i anslutning till skärgården och Åland. Familjen Blomqvists hem kallas Skrivarhemmet Strömmen och är författarbostad och museum.
Anni var inget helgon eller en glansbildsgestalt – säkert frågade hon sig många gånger, på samma sätt som Stormskärs Maja i filmen år 2024: ”Varför måste livet vara så här? Varför måste jag?” Men både hon och romangestalten Maja visade ”resiliens” – förmågan att hantera och acceptera förändringar och fortsätta att utvecklas, också efter svåra förluster. Hoppet om att återse sina kära bortom alla stormar och sorger förlorade Anni heller aldrig.
Hållbart handlande
Filmaffisch med Amanda Jansson och Linus Troedsson som Stormskärs Maja och Janne år 2024.
Kläder och kvalitet – sex steg till bättre klädvård
Det miljömässigt mest hållbara plagget är det du använder, har någon sagt. Marina Nygård och Malin Nyvall tipsar om sex steg för en mer hållbar och långlivad garderob.
Karin Lindroos, Restyle Marketing
Marina Nygård är ekonomirådgivare på Marthaförbundet. Hon har satt sig in i klädvård och hållbart tänkande kring kläder ur ett konsumentperspektiv. Malin Nyvall är i grunden textillärare och har nyligen avlagt en högre yrkeshögskoleexamen inom cirkulär design. Hon arbetar också med formgivning i eget företag. De diskuterar kring cirkulärt tänkande, val och konsumtionsbeteenden, kvalitet, grundläggande klädvård, tvätt och vädring samt reparationer och lagning –allt i syfte att minska överkonsumtionen av textilier och låta plaggen hålla och hänga med länge.
Malin Nyvall konstaterar att den textila värdekedjan är problematisk. Modeindustrin beräknas stå för 10 procent av de globala koldioxidutsläppen. Textilproduktionen beräknas stå för omkring 20 procent av vattenföroreningen globalt. Vattenbehovet vid produktionen är stort, för en enda t-tröja i bomull går det åt omkring 2 700 liter vatten. Mellan åren 2000 och 2015 fördubblades klädproduktionen i världen, medan den genomsnittliga användningen av ett klädesplagg har minskat. Européerna konsumerar nästan 26 kilo och slänger omkring 11 kilo textilier varje år. Dessa kan delvis återvinnas, men 87 procent beräknas förbrännas eller deponeras.
– För att hålla koldioxidavtrycket i nivå med Parisavtalets rekommendationer borde vi köpa max fem nya plagg per person och år. Andrahandsmarknaden är på
Ge dina kläder lite extra kärlek genom att lappa, laga och reparera dem när det behövs. Med hjälp av en symaskin kan du enkelt förlänga livslängden på dina klädesplagg.
många sätt bra, men den ska inte bli en ursäkt för att shoppa en massa nytt och tänka att man alltid kan ge det man inte använder till loppmarknader. Om inte konsumtionen av nya kläder minskar, minskar heller inte miljöbelastningen från modeindustrin, säger Malin Nyvall.
Under utveckling Återvinningsteknik för textila material är under utveckling, men är ännu inte på sådan nivå att den skulle kunna ersätta nyproduktion i någon större utsträckning.
– Ett stort problem som återvinningsbranschen ställs inför är olika blandade textilmaterial, som är svåra att separera från varandra. Dessutom behöver man komma ihåg att också återvinningen är en resurskrävande process. Även om man inte behöver använda nya naturresurser, ska det gamla materialet finfördelas, spinnas och färgas i olika steg som dessutom ofta kan ske i helt olika delar av världen, konstaterar Malin Nyvall.
– Tänk andra hand i första hand! Vi marthor uppmanas vanligen att tänka i säsong, men då man handlar kläder på andrahandsmarknaden är det bättre att vara ute i god tid och tänka utanför säsong. Börjar man söka vinterstövlar till barnen först i november är det inte säkert att det finns några till hands just då, konstaterar Marina Nygård.
Tankar, val och beteendemönster
Ett vanligt problem är att man öppnar garderoben och inte hittar något man vill ha på sig. Marina Nygård och Malin Nyvall betonar vikten av att hitta sin stil och identifiera vad man trivs i. Man behöver kanske våga vara lite tråkig och acceptera känslan av att man mest har på sig liknande plagg hela tiden.
– Om man följer sociala medier handlar det också om att klara att stå emot trycket från modebranschen, där kollektionerna byts många gånger per år. Jag tycker att vi ändå verkar vara på väg bort därifrån
Johanna Granlund
och att speciellt yngre vågar ha sin egen stil, säger Malin Nyvall.
Huvudsaken är att man lär sig vad man faktiskt använder, i stället för att köpa kläder utgående från drömmar om hur man egentligen skulle vilja vara eller vad andra förväntar sig. Då är risken stor att de lämnas oanvända.
Marina Nygård rekommenderar att fundera på hur man agerar i shoppingsituationer. Blir man mer impulsiv av att shoppa med vänner än ensam? Eller köper man kläder för att unna sig något om man mår dåligt? Det kan finnas många bakomliggande faktorer som påverkar i en inköpssituation.
Att bli så medveten som möjligt om det egna tankesättet, beteendemönstret och om olika drivkrafter är det första steget till att förändra sitt köpbeteende.
Välj kvalitet, kolla materialet
Genom att försöka välja plagg av god kvalitet ökar förutsättningarna för att de ska vara i bruk länge.
– Känn på plagget i butiken. Dra i sömmarna och se på dem, är de stadiga och täta? Passformen är också en viktig del av
kvaliteten, en form som hålls stabil och sitter bra, säger Malin Nyvall.
Om man köper i andra hand rekommenderar hon att man särskilt kontrollerar dragkedjan, att den fungerar och att inga av häktorna är böjda. Är plagget annars bra
Känn på plagget i butiken. Dra i sömmarna och se på dem, är de stadiga och täta?
kan det löna sig att byta en dålig dragkedja. Hon tipsar också om att kolla vilka olika märkningar och certifieringar ett plagg kan ha, men påminner om att dessa alltid bara gäller för specifika steg i produktionskedjan, inte för plagget som helhet.
Då det kommer till materialval finns inga självklara rätta svar, utan alla material har för- och nackdelar.
Vårda kläderna
Eftersom vi har fyra årstider har vi fyra olika klädsäsonger, vilket kräver en ganska stor garderob. Marina Nygård rekommenderar att man går igenom garderoben minst två gånger om året.
– Då kan man städa och organisera, utvärdera vad man har och vad som fattas, samt passa på att göra mindre reparationer, säger Nygård.
Skor behöver rengöras och smörjas in alltid då man byter säsong.
– Allt det här tar sin tid och du behöver planera in det, kanske avsätta en halv dag eller en hel, säger Nygård.
Marina Nygård och Malin Nyvall är överens om att vi överlag tvättar våra kläder för ofta. Vår livsstil har förändrats och folk gör sällan smutsigt och svettigt grovarbete. Ett undantag kan vara småbarnens kläder, som snabbt kan bli smutsiga. Tvättandet inte bara nöter på kläderna, det kräver också energi och vatten samt
Hållbart handlande
Ta hand om dina kläder, de håller längre och blir som nya igen. Dessutom säger det "klirr" i kassan varje gång, eftersom du slipper köpa nya kläder hela tiden.
Planera in tid för lagningar och investera i ett snyggt syskrin med nålar och sytråd. Då blir det mycket enklare att komma i gång och göra de nödvändiga åtgärderna.
släpper ut tvättmedel och mikroplaster.
– Kläder som inte är närmast kroppen, som tröjor, jeans och ytterplagg, kan tvättas ganska sällan. Plaggen vi har närmast kroppen är de som behöver tvättas oftast. En sak som man kan göra för att förlänga tvättintervallerna är att byta om till mer oömma kläder då man kommer hem och att skydda kläderna med ett förkläde då man lagar mat, tipsar Nygård.
Tvätta mindre
I stället för att tvätta kommer man långt med att vädra.
– Använd luktsinnet och testa alltid att vädra först, säger Malin Nyvall.
För att man ska komma sig för gäller det att skapa goda förutsättningar för vädring.
– Det kan man göra genom att till exempel spänna upp en tvättlina på balkongen eller i badrummet. Då det är lätt att hänga ut kläderna kan man göra det till en rutin, påpekar Marina Nygård.
Malin Nyvall konstaterar att folk ofta lägger plagg i tvättmaskinen bara för att de får en liten fläck.
– Det går bra att tvätta ett litet områ-
de för hand, om resten av plagget är rent i övrigt, poängterar hon.
Då man väl startar tvättmaskinen gäller två saker: följ tvättråden, det vill säga tvätta inte för varmt eller länge i onödan, och använd skonsamt tvättmedel.
– Eftersom våra kläder sällan är väldigt smutsiga behövs inte starka tvättmedel. Själv tvättar jag nästan bara med ättika, medan vissa föredrar tvättnötter. Sköljmedel behöver du inte heller. Använder du ättika ger den en liknande, mjukgörande effekt, säger Malin Nyvall.
Reparera mera
Genom enkla reparationsåtgärder kan livslängden på ett plagg förlängas med upp till flera år. Man kan åtgärda ganska mycket också om man inte har en symaskin, som att sy i lösa knappar, sy upp fållar som lossnat, dra ihop små hål och sy i eller limma på lappar i barnens kläder.
– Jag är själv verkligen ingen expert på att sy, men det här är saker som jag ändå tycker är rimliga att kunna göra själv, säger Marina Nygård.
Med en symaskin kan man ytterligare
byta dragkedjor, lappa trasiga jeans och göra större ändringar.
– Kan man inte sy själv för man istället plagget till en syateljé. En trasig dragkedja ska inte behöva vara slutet för en jacka som annars är hel och fungerar, säger Malin Nyvall.
För att lättare komma sig för med lappandet och lagandet tipsar Marina Nygård om att ha det material man behöver nära till hands.
– Med nålar och sytråd i ett fint syskrin går det lättare att börja än om man först måste söka fram allt från längst in i förrådet. Det är också bra att aktivt räkna med att avsätta tid i vardagen, både för klädvård och för reparationer. Kanske kan man borsta kläderna och göra små åtgärder framför tv:n på kvällarna, säger Marina Nygård.
Involvera barnen i alla steg av klädköp och klädvård för att hjälpa dem att kunna göra hållbara val och ta hand om sina egna kläder i framtiden. Tänk på följande:
Var inte rädd för att diskutera klädindustrins klimatpåverkan med barn och unga. Lotsa modeintresserade tonåringar till secondhand-utbudet. Samtidigt är det inte barnens ansvar att reda upp problemen i världen, utan det ansvaret ligger på de vuxnas axlar. Var ett föredöme och visa att du är med och bär det ansvaret.
Diskutera hur man gör medvetna klädinköp. Fundera kring vad man behöver och vad man trivs i. Hjälp barnet att hitta sin stil och diskutera också vilka sorters kläder som passar vid olika tillfällen.
Hjälp barnet att gå igenom den egna garderoben, rensa och gallra bland urvuxet, identifiera favoriter och så vidare.
Visa hur man syr i knappar och gör enkla reparationer. Låt barnen prova laga sina plagg själva.
Behandla kläderna väl och ge dem en längre livstid
Då man väl har plagg som man vill använda kan man avsevärt förlänga livslängden genom att vårda dem på rätt sätt. Här några punkter att tänka på: Tvätta inte kläderna för ofta och för mycket. Vädring är ett bra alternativ, till exempel för ylleplagg.
Ta bort noppor med en noppkam på finare plagg och en noppsten på grövre plagg.
Borsta kläderna regelbundet med en klädborste. Borstning fungerar på samma sätt som att dra av kläderna med en tejprulle, men med den fördelen att det inte lämnar några limrester i tyget som drar till sig smuts. En borste är heller inte en engångsprodukt, utan kan användas många gånger. Utöver att ta bort damm och hår förebygger borstningen dessutom att noppor bildas.
Gör små reparationer genast då det behövs.
Smörj in och/eller rengör skor regelbundet.
EU:s nya ekodesignregler – vad är det?
Ekodesign betyder beaktande av ekologiska faktorer i hela produktions- och användningskedjan av en vara. Tillverkare i EU har redan tidigare behövt följa ekodesignregler för elektronik. I december 2023 slöts en preliminär överenskommelse mellan Europaparlamentet och Europeiska rådet om utvidgad lagstiftning kring ekodesign och produktreglering i hållbarhetsavseede.
Plus och minus med olika material
Då det kommer till materialval finns inga självklara rätta svar, utan alla material har för- och nackdelar. Malin Nyvall ger några exempel:
Linne: Går att producera lokalt eller inom EU. Har bra hållbarhet.
Bomull: Ett problematiskt material i produktionsavseende. Kräver mycket vatten och bekämpningsmedel vid odlingen och arbetsförhållandena för odlarna är många gånger tveksamma. Välj alltid ekologisk bomull, men var medveten om att ekomärkningen bara gäller odlingen, därefter har tyget färgats och behandlats med samma kemikalier som icke-ekologisk bomull. Väl i bruk är bomull ett slitstarkt material.
Polyester: Egentligen plast, vars råmaterial är olja. Polyester skrynklar mindre än bomull och linne, torkar snabbt och kan användas för stretchtyg. Det är också relativt lätt att återvinna, men avger mikroplaster vid tvätt.
Ull: Går att producera lokalt, även om den ofta importeras. Ett hållbart och varmt material som kräver lite tvätt, både värmer och svalkar och är lätt att återvinna.
Blandmaterial: Kan förena fördelarna i flera material, men är svårt att återvinna.
I skrivande stund återstår ännu för parterna att formellt anta det nya regelverket, som innebär ekodesignregler för nästan alla produkter på EU:s marknad, oberoende av om de tillverkats i eller utanför EU. Detta innefattar bland annat textilier, möbler, järn-, stål- och aluminiumprodukter, däck, färger, smörjmedel och kemikalier, datateknik och annan elektronik. Förordningen medför högre krav och minimistandarder för hållbarhet, reparerbarhet, energieffektivitet och återvinning.
Man ämnar också förbjuda tillverkare att begränsa produkters hållbarhet och göra dem föråldrade i förtid, samt förbjuda förstöring av osålda textilier, skor och elektronisk utrustning. Dessutom införs ett digitalt produktpass som ska följa produkterna och ge konsumenterna all relevant information som behövs för att hjälpa dem att fatta välgrundade beslut.
Källa: Europeiska kommissionen: www. ec.europa.eu
Hållbart handlande
Bli tryggare på nätet – så gör du
År 2022 drabbades Finland av nätfiskebedragare som drog in över 47 miljoner euro. Genom att följa några av ekonomirådgivare Matilda Hassels enkla knep kan du undvika att hamna i fällan.
Matilda Hassel, ekonomirådgivare
Karin Lindroos AdobeStock
Nätbedrägerier är ett samlingsbegrepp för olika typer av ekonomiska bedrägerier på internet: romantikbedrägerier, VD-bedrägerier, dokumentbedrägerier, placeringsbedrägerier och nätfiske. Någon slutlig statistik för förra året finns ännu inte, men prognosen såg redan dyster ut efter första halvåret, då bedragarna lyckades komma över 20 miljoner euro. Det är främst privatpersoners bankkonton som blir tömda i situationer av ouppmärksamhet.
Nätfisket har blivit allt vanligare och bedragarnas metoder för att komma åt pengar är lika många som de är kreativa. I ett bedrägeriförsök försöker bedragaren få tillgång till privatpersoners internetbanker eller bankkort, eller få oss att som privatpersoner i god tro skicka pengar till bedragaren.
Känslig information
Ingen kan undkomma ett nätfiskeförsök, eftersom bedragarna ofta använder telefonen som kommunikationskanal. Via sms, telefonsamtal, e-postmeddelanden eller meddelandeapplikationen Whatsapp försöker bedragaren få oss att lämna
ut känslig information om oss själva och våra pengar, såsom inloggningsuppgifter till internetbanken, kreditkortsnummer eller personnummer.
Till exempel kan ett brådskande sms från banken be dig att logga in i inter-
En vanlig indikation på bedrägerier är att det brådskar. Kriminella utnyttjar ofta människors känsla av panik och otrygghet.
förfalskade webbplatsen får bedragaren tillgång till inloggningsuppgifterna till internetbanken.
Var uppmärksam
Falska webbplatser och meddelanden är ett vanligt sätt att bedra konsumenter på. Förra året förlorades totalt 10 miljoner euro till denna typ av bedrägerier. Att klicka på en länk i ett meddelande verkar vara det enklaste sättet för bedragaren att få tillgång till pengar enligt statistiken. Som privatperson kan man snabbt bli ett lätt offer om man inte känner igen ett bedrägeriförsök.
En vanlig indikation på bedrägerier är att det brådskar. Kriminella utnyttjar ofta människors känsla av panik och otrygghet. Detta leder till att vi agerar snabbt, vilket minskar vår förmåga att tänka logiskt. Därför finns det inget typiskt offer för nätfiskebedragare, utan vem som helst kan bli utsatt.
Klokt och logiskt
Det är svårt att helt förebygga att falla offer för nätbedrägerier, så länge som det finns kriminella kommer de alltid att försöka komma åt våra pengar. Men det vi kan netbanken via en länk i sms:et för att genomföra en nödvändig åtgärd. Bedrägeriet sker genom länken, som leder till en webbplats som liknar bankens riktiga hemsida, men som är en förfalskning. Genom den
göra är att skydda våra pengar så gott det går, och agera klokt och logiskt i olika situationer.
Bankerna kan till exempel låsa konton som inte används regelbundet eller helt ta bort dem från nätbanken. Behöver du komma åt dessa konton i framtiden, är det bara att skicka banken ett meddelande via din egen nätbank.
För egen del kan vi föredra att använda kreditkort vid nätbetalningar och vara noga med att noggrant granska webbplatser innan vi loggar in eller gör ett köp. Att se efter logon för ”MasterCard SecureCode” eller ”Verified by Visa” är ofta enkelt i betalningsskedet.
Vi bör också alltid undvika att klicka på länkar i olika meddelanden och i stället besöka webbplatserna manuellt eller gå till en fysisk butik för att reda ut saker. Fun-
dera noga om kontaktsättet är typiskt för företaget som kontaktar dig.
Även om det ur ett ekonomiskt perspektiv alltid är bäst att betala för varor och tjänster direkt när vi handlar dem, är alternativet att köpa på faktura på nätet ofta ett tryggare sätt att handla.
Sofistikerade metoder
Trots att det förekommer många bedrägeriförsök på internet erbjuder den digitala världen ändå stor trygghet för konsumenterna. Bedragare och kriminella har alltid funnits och med digitaliseringens framfart har deras metoder utvecklats. I dag ser bedrägerierna helt enkelt annorlunda ut än vad de gjorde innan internet kom.
Olika säkerhetssystem har byggts upp för att göra det svårare för bedragare att komma åt privatpersoners pengar och
dessa används flitigt. Nätanvändning bidrar överlag till ett både smidigare och tryggare samhälle. Ett bra exempel är tvåstegsverifiering, där man till exempel får en bekräftelsekod via sms vid inloggning till internetbanken. Att använda appar är också betydligt säkrare än att använda webbsidor, då en installerad applikation på telefonen eller surfplattan inte går att förfalska på samma sätt som en hemsida.
Misstag eller slarv
Bankernas säkerhetssystem räddar oss dock inte från egna misstag eller slarv. Precis som en borttappad sedel inte ersätts, kan bankerna inte heller ersätta pengar som man förlorat på grund av ouppmärksamhet på internet. Även i Finland har det förekommit fall där bankerna sagt ”tyvärr, nej” när nätbanker har blivit hackade och
Hållbart handlande
sparkonton har blivit tömda. Bankkort och nätbanker är endast avsedda för privat bruk, och om någon annan använder dem (oavsett om personen är en bedragare eller inte), så bryts bankens villkor för produkten.
Sammanfattningsvis bör vi inte vara rädda för att använda internet, utan i stället vara uppmärksamma oavsett var vi befinner oss online.
Bistånd och stöd
Om du är väl förtrogen med internet, hjälp någon i din närhet som kanske inte är lika van vid det. Övergången till den digitala världen kan vara överväldigande och skrämmande för vissa, så ta dig tid att bistå och ge stöd.
En bra metod för inlärning är att låta personen själv komma fram till hur hen ska agera. Du som undervisar behöver inte säga ”Klicka här”, utan i stället kan du fråga ”Vad ser du? Var tror du att du ska
klicka?” På det här sättet blir man mer van vid att analysera en webbsida eller applikation som helhet, och förstår vilka som efterfrågas av nätbanken och vad de logiska stegen är.
Ta inte för givet att det är en ung person som undervisar en äldre. En rykande färsk rapport från Pellervon Tutkimuskeskus visar att åldersgruppen 60–69 år har den bästa internetanvändningen i Finland, medan 18–29-åringarna är de mest oförsiktiga. Oavsett vem du hjälper, en vän, granne, barn, mormor eller pappas kompis, kom ihåg att din närvaro och stöd kan vara det stöd som behövs för att personen i framtiden självständigt ska kunna hantera ärenden online på ett säkert sätt.
Så känner du igen bedrägeriförsök
Här är några typiska kännetecken på bedrägerier:
1. Ärenden som kräver brådskande åtgärder. Du kan drabbas av panik och agera impulsivt.
2. Ärenden som ska skötas via specifika kommunikationskanaler, och inte genom normala kanaler.
3. Meddelanden som ofta skickas sent på kvällen eller natten.
4. Meddelanden som skickas slumpmässigt, till exempel ett sms om en tullavgift, även om du inte har beställt något som behöver förtullas.
– Undvik att gå på magkänslan då du sköter dina bank- eller ekonomiska ärenden, säger Marthaförbundets ekonomirådgivare Matilda Hassel.
Att hitta hållbarhet i livets toppar och dalar
Cia Hemming
Det sade bara ”klick” första gången som Magdalena Forsberg, flerfaldig världsmästare i skidskytte, och Tobias Karlsson, tävlingsdansare och koreograf, träffades första gången i och med att Magdalena skulle delta i teveprogrammet Let’s Dance med Tobias som danspartner för fyra år sedan. De två utvecklade snart en stark och djup vänskapsrelation under träningsveckorna och kom att dansa sig ända till final, dit de tog sig med gemensamma krafter och ett gemensamt mål.
Magdalena och Tobias berättar att de ofta och på varsitt håll brukar få frågan om de alltid är så ”irriterande glada och har så mycket energi”. Det enkla svaret lär vara ”ja”.
Båda mår bra och är tacksamma i sina respektive liv, trots att de inte har varit fria från tunga motgångar och allvarliga sjukdomsdiagnoser. När de sedan tillfrågades om de tillsammans ville skriva en inspirationsbok för välmående hoppade de genast på tåget.
ISBN: 978-91-8002-273-6
I vintras publicerades resultatet, Hitta motivationen – Genom livets toppar och dalar, en peppbok utan prestationskrav för den som vill göra någon form av förändring och hitta mer balans i sitt liv.
Balans och välmående
Med varsin lång elitidrottskarriär i bagaget har de lärt sig vikten av motivation, disciplin och även hittat olika recept för framgång. Magdalena och Tobias fick fundera djupare över varför de mår så bra och kom att identifiera sex områden de anser viktiga för att man ska ha balans och välmående i livet.
I boken delar de med sig av sin livsstil och sina synsätt, som har fått dem att bli den bästa versionen av sig själva, för att inspirera läsaren till ett hälsosamt, hållbart och roligt liv. Varje väsentligt
Rösta och vinn en kokbok!
Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.
område blir ett kapitel i sig: syfte & mål, rörelse & träning, kost, återhämtning, relationer och tankar. Lättillgängliga fakta varvas med personliga berättelser och anekdoter, misslyckanden och framgång.
I boken finns också en ramberättelse som handlar om deras klättring till toppen av Kilimanjaro. Eftersom de i processen tänkte att de behövde ett gemensamt mål och syfte utöver boken, blev målet att tillsammans förbereda sig för och ta sig upp på Kilimanjaro i Tanzania, 5 895 meter över vattenytan, för att sätta ner Pride-flaggan där. Syftet? Att belysa de orättvisor som fortfarande finns i världen!
Motivation och riktning
Att sätta upp ett mål och att ha ett syfte med det ger oss energi, motivation och en tydlig riktning i vardagen. Syftet ger målet en mening, när vi vet vad vi vill och har något att sträva efter blir vi mer positiva, gladare och friskare, menar Magdalena som även delar med sig av den mening som motiverat henne när hon tränade för världstävlingar: ”Viljan att vinna är inte alls lika viktig som viljan att förbereda sig för att vinna.” Det är alltså resan som är mödan värd, som vi ska njuta av, samtidigt som vi håller fokus på målet.
Gällande rörelse och träning ger de enkla tips och tänk för att komma i gång. All rörelse räknas, det är bättre att röra sig lite än inget alls och vännernas motto lyder: ”Den bästa träningen är den som blir av!”
Om vi ställer för höga förväntningar på oss själva är risken att misslyckas och komma in i ett negativt tänk större, och då är det lätt hänt att vår inre kritiker tar över. Därför är det viktig att sänka kraven och i stället klappa sig själv på axeln och vara stolta när vi har gjort något bra.
I förra röstningsomgången fick artikeln Honung är vår hjärtesak på sidan 36 i Martha nummer 6/2023 flest röster. Boken som lottades ut i samma nummer vanns av Eivor Åbro, Jakobstad, Monika Blomstedt-Björk, Vasa, och Birgitta Lunden, Saltvik. Boken kommer på posten – grattis!
Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 17.4.2024. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kokbok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av klassikern Marthas kokbok med basrecept för enkel vardagsmat.
Forsberg, Magdalena & Karlsson, Tobias: Hitta motivationen – Genom livets toppar och dalar. Mondial 2023, 232 sidor.
Smartfiskar – en läckerhet att utforska i köket
Hel braxen i ugn
Med sitt delikata och saftiga kött ger den helgräddade braxen din vardagsmiddag ett extra lyft.
Vad sägs om att lära dig laga den perfekta fiskbullen eller en härligt saftig fisk i ugnen? Här introduceras du till så kallade smartfiskar, en delikatess som erbjuder många möjligheter i köket.
Mikaela Groop
Sandra Mellberg
Lär dig de smartaste fiskknepen från Marthaförbundets hushållsrådgivare Sandra Mellberg och upptäck hur du kan tillaga strömmingspinnar, fiskbullar och dumplingar som tar din matlagning till nya höjder. Sandras sakkunniga tips och inspirerande idéer kommer säkerligen att locka fram kocken i dig!
Hel braxen i ugn
(4–6 portioner)
• en hel braxen (färdigt fjällad)
• cirka 100 gram fint havssalt per kilo fisk
• 1 citron
• 3 vitlöksklyftor
• olja
• ett knippe valfria örter, exempelvis persilja, rosmarin, dragon, timjan
• 1 fänkål
• 1 ask körsbärstomater
Så gör du:
1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Gnid in fisken med salt.
3. Pressa vitlöksklyftorna med en kniv. Skiva citronen. Fyll fisken med krossade vitlöksklyftor, citronskivor och örter. Ringla olja över fisken.
4. Skär fänkålen i 6 längsgående bitar. Skölj tomaterna.
5. Lägg fisken på en plåt med bakplåtspapper. Lägg fänkålen och tomaterna runt omkring. Ringla olja över grönsakerna.
6. Baka i ugnen i cirka 30 minuter. (Alternativt 15 minuter på 175 grader och 15 minuter på 250 grader för att ge ett krispigt skinn.)
Experten tipsar!
Fisk i ugn är ett smart val i vardagen! Det enklaste sättet att tillaga stora smartfiskar är att gnida in dem med kryddor, fylla dem med örter och annat gott för att sedan grädda dem i ugnen. Du hör ju –fisken sköter sig nästan själv! Fänkålen och tomaten är ett utmärkt tillägg till den något feta braxen, som med fördel kan serveras till kokt eller ugnsrostad potatis. Receptet fungerar även bra till andra stora smartfiskar, som till exempel id. Ett annat tips: Be personalen i fiskdisken att fjälla fisken åt dig om du inte vill göra det själv!
Varför inte utforska nya kulinariska horisonter? Med sin milda och smöriga smak kommer denna läckra lake att bli favoritfisken på middagsbordet.
Stekt lake med brynt smör och riven pepparrot
(4 portioner)
• 2 filéer av lake
• 2 msk smör till stekning
• salt
• svartpeppar
• 100 g smör
• 1 dl finriven pepparrot
Så gör du:
1. Skär fiskfiléerna i lagom stora bitar.
2. Stek fisken i smör i en stekpanna på medelvärme i några minuter per sida. Salta och peppra båda sidorna.
3. Bryn resten av smöret tills det doftar nötigt, det får inte brännas vid!
4. Lägg upp fisken på ett fat och häll över brynt smör. Toppa med färsk, riven pepparrot.
5. Servera gärna med pressad potatis.
Experten
tipsar!
Passa på att frossa i lake så länge som den är i säsong och tänk bortom den traditionella soppan på lake – laken är så mycket mer! Den torskbesläktade fisken är sötaktig och mild i smaken och har en något studsig textur som nästan påminner om hummer, så länge som den inte blir överkokt. Den magra fisken gifter sig fint med det brynta smöret, och pepparroten fulländar den annars så enkla rätten. Om du inte hittar färdiga lakfiléer i butiken, och känner att dina fiskhanteringskunskaper inte är på topp, be personalen i fiskdisken att filea en hel lake åt dig.
Hållbart handlande
Karin Lindroos
Ett smart sätt att njuta av fisk är med smartfiskbullar. Enkla att göra, omöjliga att motstå.
Experten tipsar!
En klok kock lärde mig att finhacka mörtfiskar med kniv i stället för att mala ner fisken till massa. Resultatet blir en saftigare fiskbulle eller fiskbiff med bättre textur. Fiskbenen behöver du inte heller oroa dig för, eftersom de “försvinner” genom att hacka filén. Bullarna kan även paneras i skorpmjöl, ifall det japanska skorpmjölet panko inte hittas i ditt skafferi.
Smartfiskbullar
Smartfiskbullar med potatisoch ärtstomp
(12 bullar)
Fiskbullar:
• 400 gram filé av mört, id, braxen eller sutare
• 1 dl persilja, hackad
• skalet från 1/2 citron
• salt
• peppar
• 1 dl mjöl
• 1 ägg
• 2 dl panko (japanskt skorpmjöl)
• olja till fritering
Potatis-ärtstomp:
• 800 g potatis
• 200 g ärter
• 100 g smör
• salt
• svartpeppar
Så gör du:
1. Hacka fiskfiléerna fint med en kniv och lägg i en skål. Tillsätt hackad persilja, citronskal, salt och peppar och rör om.
2. Gör 12 bullar av fiskmassan. Dubbelpanera i mjöl, ägg och panko.
3. Värm upp frityroljan till 180 grader. Fritera fiskbullarna tills de är gyllenbruna. Låt rinna av på hushållspapper.
4. Potatis-ärtstomp: Skala potatisen och koka den mjuk, cirka 25 minuter. Tillsätt ärterna när potatisen är fem minuter från klar. Häll av vattnet. Tillsätt smöret i tärningar och krossa potatisen med en potatisstöt. Smaka av med salt och peppar.
5. Servera de nyfriterade fiskbullarna med potatis-ärtstompet.
Strömmingspinnar
(4 portioner)
• 300 gram strömmingsfiléer
• 1–2 tsk salt
• 1 cm riven ingefära
• 1 tsk chilipulver
• 1 1/2 dl rågmjöl
• 2 ägg
• 3 dl panko (japanskt skorpmjöl)
• 1 1/2 dl mannagryn
• 2 msk rybsolja
Pepparrotsdipp:
• 150 gram crème fraiche
• 1 msk riven pepparrot
• 1 msk färsk hackad koriander eller persilja
• 1/2 tsk salt
Så gör du:
Följ strömm(ing)en mot nya smakupplevelser! Dessa krispiga strömmingspinnar är den perfekta middagen för dig som gillar enkla vardagsrecept.
Strömmingspinnar
1. Sätt ugnen på 225 grader. Skär strömmingsfiléerna på längden och lägg över i en skål. Krydda med salt, ingefära och chilipulver. Blanda väl så att kryddblandningen täcker filéerna.
2. Mät upp rågmjöl i en skål, uppvispade ägg i en annan och panko blandat med mannagryn i en tredje.
3. Börja med att vända fiskfilén i mjöl, sedan i ägg och slutligen i pankoblandningen. Gör på samma sätt med de övriga fiskfiléerna.
4. Lägg de panerade filéerna på en plåt med bakplåtspapper och ringla över olja.
5. Grädda strömmingspinnarna i cirka 10 minuter. Salta de färdiga pinnarna vid behov.
6. Pepparrotsdipp: Blanda alla ingredienser till dippen och servera till strömmingspinnarna.
Experten tipsar!
Ska jag vara helt ärlig tycker jag att strömming ska serveras som smörstekta filéer, men strömmingspinnar är ett riktigt bra andra alternativ! Jag gillar att ta inspiration från världens alla hörn i min matlagning, speciellt när jag försöker ta fram nya recept på våra inhemska fiskar. Dessutom är det väldigt roligt att försöka hitta inhemska alternativ till de utländska råvarorna. Till exempel har jag använt helt vanlig riven pepparrot i stället för wasabikräm och mannagryn i stället för sesamfrön. Det behöver inte vara svårare än så!
Hållbart handlande
Smartfiskdumplingar
(cirka 25)
• 400 gram fiskfilé av sutare, mört, id eller lake
• 3 klyftor vitlök
• 1 msk riven ingefära
• skalet av en lime
• 2 tsk fisksås
• 1/2 kruka koriander eller persilja
• 1 förpackning fryst wontondeg (låt tina innan användning)
Sås:
• 1/2 dl soja
• saften från 1/2 lime
• 1 tsk hackad chili
Så gör du:
1. Hacka fiskfiléerna fint med en kniv och lägg över i en skål. Tillsätt riven vitlök, ingefära, limeskal och fisksås. Hacka koriander eller persilja och blanda ner i fisksmeten.
2. Lägg cirka 1 tsk fiskfyllning på ett degark och vik ihop till en dumpling.
3. Värm upp olja i en stor stekpanna och stek 6–7 dumplingar i taget på hög värme tills de fått en gyllene färg. Häll 1/2 dl kokande vatten i pannan och lägg ett lock över stekpannan, vilket gör att knytena ångkokas. Vänta tills vattnet har avdunstat, cirka 1–2 minuter. Upprepa processen tills alla dumplingar är färdiga.
4. Rör ihop ingredienserna till såsen och servera till dumplingar.
Experten tipsar!
Dumpling är ett samlingsnamn för en typ av degknyte som innehåller en fyllning som sedan tillagas. Fyllningen är vanligtvis salt och kan bestå av till exempel kött, grönsaker, kyckling eller skaldjur. I receptet har jag testat att smaksätta den finhackade smartfiskfilén med asiatiska smaker. Jag kunde konstatera att smartfisk i dumplingar fungerar alldeles utmärkt. Alla ingredienser till receptet hittar du troligen i din närbutik, förutom wontondegen som kan köpas i en asiatisk matbutik. Det är också väldigt enkelt att själv tillaga wontondegen. Du gör den på 2 1/2 dl mjöl och 1 1/2 dl vatten, som du arbetar in i mjölet efterhand. Du kan till exempel googla dig fram till hur du viker dumplingar, testa gärna olika varianter!
Våga vara smart med smartfiskdumplingar! Dessa små knyten av fisk och grönsaker är en fröjd för smaklökarna.
Hur klarar vi maten vid en större kris?
Hur ska vi kunna garantera att alla får mat på bordet om en större kris drabbar
Finland? Det är en fråga som många experter inom beredskapsorganisationer har funderat på i årtionden, och det finns faktiskt planer för det mesta.
Det är trevligt med bananer, oliver och avokado, men om krisen knackar på dörren klarar man sig också utan dem. I vardagen är vi i Finland beroende av import av livsmedel. Trots det är vår självförsörjningsgrad på mat ändå relativt hög, faktiskt 80 procent.
Finland rankas dessutom högst i frågan om livsmedelstrygghet i den internationella jämförelsen Global Food Security. Jämförelsen beaktar bland annat matens prisrimlighet, tillgänglighet, kvalitet, säkerhet och ländernas naturresurser och möjligheter att tackla klimatförändringen.
Brett samarbete
I Finland har vi sedan år 1993 en statlig myndighet som heter Försörjningsberedskapscentralen. Dess syfte är att trygga samhällets ekonomiska grundfunktioner vid olika typer av undantagsförhållanden och att skapa så god beredskap att samhället huvudsakligen kan klara av svåra kriser på egen hand.
Försörjningsberedskapscentralen har ett brett samarbete med myndigheter, näringsliv och branschorganisationer.
I hela försörjningsberedskapsorganisationen ingår ett nätverk med över tusen deltagare från både den offentliga och privata sektorn. De är indelade i olika sektorer och grupper. En av dem är primärproduktionsgruppen, där bland andra Markus Lassheikki, direktör på
– Finland har en bra beredskap när det gäller livsmedel, säger Markus Lassheikki, direktör på lantbruksorganisationen MTK.
lantbruksorganisationen MTK, ingår. – Vi har en bra livsmedelsberedskap i Finland, säger Lassheikki.
Under de senaste åren har flera av våra nordiska grannländer besökt Försörjningsberedskapscentralen för att ta modell och bygga upp motsvarande försörjningsberedskap i sina egna länder. Allt går inte att förutspå, men det är bra att vara förberedd på olika scenarier.
– Det finns ju många olika typer av kriser som vi kan drabbas av. Vi har precis genomlevt både covid-19-pandemin och energikrisen, och världsläget är oroligt. Allt sådant påverkar också livsmedelsförsörjningen, säger Lassheikki.
Han påpekar också att finländarna i dag är mer medvetna om att olika typer av kriser kan inträffa.
Risker inom jordbruket
Om självförsörjningsgraden är hög är det betydligt lättare att hantera en krissituation än om den är låg. Men att producera livsmedel kräver mer än enbart mark, vatten och solsken. Även jordbruket är beroende av förnödenheter som plötsligt kan vara svåra att få tag på. Jordbruket kräver därtill maskiner, bränsle, frön och arbetskraft. För konventionell odling behövs även gödsel och växtskyddsmedel.
I en eventuell krissituation kan särskilt
Hållbart handlande
Cata Portin
Maria Wasström
Enligt Miika Ilomäki, chef för Livsmedelsavdelningen på Försörjningsberedskapscentralen, är ett fungerande lantbruk en förutsättning för att upprätthålla tillgången till livsmedel även under en kris.
djurgårdar vara utsatta. Det behövs ständigt både vatten, foder och energi för att djuren ska klara sig. Dessutom är foderproduktionen i Finland fortfarande till viss del beroende av importerat proteinfoder. Även om användningen av soja har minskat betydligt i Finland, har man ännu inte helt kunnat ersätta den med inhemska proteinväxter som ärter och bondböna.
Gödselproduktionen i vårt land är också beroende av importerad ammoniak, som i många fall kommer från Ryssland. Beroendet av importen från Ryssland har ändå minskat. Före kriget i Ukraina kom 80 procent av ammoniaken från Ryssland, motsvarande andel år 2023 var 30 procent.
Bränsle och brödsäd
Försörjningsberedskapscentralen upprätthåller lager med flytande bränsle. I för-
– Det viktigaste man kan göra i en kris är att se sig omkring och fundera över hur man kan bidra, säger Essi Kulju, beredskapsexpert på Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland.
råden finns råolja, diesel/lätt brännolja, flygfotogen och bensin som är avsedda att täcka behovet under fem månader.
Centralen har också ett lager med brödsäd som är avsett att täcka behovet under nio månader. I år har beredskapen höjts från sex till nio månader. Däremot finns det inget beredskapsförråd med färdigmat som konservburkar och torrskaffning av olika slag. – Det allvarligaste hotet mot Finlands livsmedelsberedskap är jordbrukets dåliga lönsamhet. Om det inte är lönsamt att odla mat kommer ingen att göra det i längden, säger Miika Ilomäki, chef för livsmedelsavdelningen på Försörjningsberedskapscentralen.
Han påpekar att det därför är viktigt att också köpa inhemskt under tider då det inte råder kris. Ett fungerande lantbruk är förutsättningen för att det finns mat när krisen är här.
Ilomäki uppmanar också privathushållen att ha ett litet förråd med mat och dryck som familjemedlemmarna tycker om, för alla eventualiteter. Även eventuella husdjur bör tas i beaktande.
Små eller stora kriser
Det är självklart att om landet hamnar i en kris påverkas många olika delar av samhället. Kriser kan vara små eller stora och gälla hela eller delar av landet. Det kan handla om allt från geopolitiska frågor och kärnkraftsolyckor till lokala strömavbrott eller väderfenomen.
Krig, terrorism och attacker mot kritisk infrastruktur och telekommunikation utgör möjliga hot. Även klimatförändringen kan medföra krissituationer i form av extremväder, vilket i sin tur påverkar livsmedelsproduktionen.
De senaste åren har vi sett både ovanligt långa torrperioder och kraftiga skyfall som redan i dag har påverkat skördarna, särskilt regionala.
– Det viktigaste är att se till att vår åkermark är i gott skick med god biologisk aktivitet. En välmående jord hanterar bäst olika typer av väderfenomen, säger Lassheikki.
Varje år odlas det i Finland en stor mängd spannmål som inte uppfyller kriterierna för livsmedel för människor. Lassheikki påpekar att djurbesättningar har en viktig roll i att omvandla spannmål av sämre kvalitet till protein.
– Det handlar om ett kretslopp där gräs och spannmål omvandlas till mjölk och kött, säger Lassheikki.
Ett fungerande
lantbruk är förutsättningen för att det finns mat när krisen är här.
Vi har alltså tillgång till grundläggande livsmedel som spannmål, mjölk, ägg och kött. Om en kris inträffar kan det dock bli störningar i distributionen och prisbilden kan påverkas kraftigt. Därför är det också bra ifall var och en bekantar sig med myndigheternas beredskapsrekommendationer för 72 timmar. De går ut på att alla finländare ska ha tillräckliga förnödenheter hemma för att klara sig under tre dygn utan tillgång till el, värme, vatten och mat.
Omsorg om varandra
Också Marthaförbundet hör till Försörjningsberedskapscentralens Kova-kommitté, det vill säga organisationskommittén för egen beredskap i hushållen. Dess arbete koordineras av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, Spek.
Beredskapsexperten Essi Kulju arbetar för Spek och är sekreterare i Kova-kommittén. Hon säger att marthornas roll i en eventuell krissituation inte finns direkt nedtecknad i något dokument, men att det inom martharörelsen finns mycket kunskap som kan komma till nytta.
– Det viktigaste man kan göra i en kris är att se sig omkring och fundera på hur man kan bidra. Kolla hur grannarna klarar sig och fråga om du kan hjälpa till med
något, uppmuntrar Kulju och påminner om att invånare som tar hand om varandra samtidigt också hjälper myndigheterna.
Oroligt världsläge
Marthorna har arbetat mycket med beredskapsfrågor och speciellt lyft fram hushållens beredskapsbehov och 72-timmarsrekommendationen. I takt med att världsläget har blivit oroligare har också fler finländare fått upp ögonen för vikten av att ha ett beredskapslager hemma och vara förberedda på att olika kriser kan inträffa. Samtidigt poängterar Kulju att det inte lönar sig att bli rädd eller paranoid.
– Det rekommenderas inte att man bygger bunkrar och samlar på sig tusentals burkar tonfisk. Tanken är i stället att det ska inge en känsla av trygghet att veta att även vid mindre kriser har man det man behöver i skåpet, säger Essi Kulju.
Också mindre kriser som kortvariga strömavbrott kan påverka människors liv. Om det inte finns elektricitet finns det ofta inte heller vatten.
– Det gäller att tänka ett steg längre och fundera över vilka konsekvenser en viss åtgärd kan ha. Det hjälper inte mycket att ha pasta i skåpet om man inte har vatten att koka den i, säger Essi Kulju.
Därför understryker Kulju vikten av att ha vatten lagrat i dunkar hemma. – Det enklaste är att köpa källvatten i fem liters dunkar. Det håller i flera år, tipsar Kulju.
Rekommendationen är att ha minst fem liter vatten liggande per person och hushåll. Om man använder kranvatten är det bra att byta ut det regelbundet.
Myndigheterna förutsätter att varje hushåll klarar sig utan el, vatten och värme i 72 timmar, alltså tre dygn. Läs mera på webbplatsen: 72tuntia.fi/sv
Visste du att …?
”Med försörjningsberedskap avses tryggande av befolkningens utkomst, landets näringsliv och sådan väsentlig produktion, service och infrastruktur som är nödvändig för landets försvar i situationer med allvarliga störningar och i undantagsförhållanden.” (Citat ur Statsrådet beslut om målen med försörjningsberedskapen)
Källa: www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2018/20181048
Hållbart handlande
Sticka en jubileumströja med Marthamotiv!
För att fira Marthaförbundets 125-årsjubileum har vi tagit fram en stickbeskrivning för en värmande och vacker Marthatröja. Den härliga jubileumströjan i någon av vinterns trendfärger blir en tidlös favorit i din garderob. För designen står Ruthmarthan Mia Salminen.
Karin Lindroos
Mia Salminen
Storlek: (0) 1 (2) 3 (4) 5 (6) 7
Övervidd: (80) 88 (93) 105 (109) 120 (130) 140 cm mätt på tröjan
Garnförslag: A) Drops Air, Sandnes
KOS (50 g = 150 m)
B) Concept by Katia Cotton-Merino, Istex Lettlopi, Novita 7 bröder (50 g = ca 100 m)
Garnmängd: A) (200) 250 (250) 300 (350) 400 (400) 450 g bottenfärg + 50g mönsterfärg i alla storlekar.
Stickfasthet: 17 m / 10 cm slätstickning (räta maskor på rätsidan och aviga maskor på avigsidan)
Stickor: Rundstickor nr 4 och 5 (40 cm och 80/100 cm) och strumpstickor nr 4 och 5 om du inte använder dig av metoden Magic Loop. Alternativt kan en kort rundsticka eller sock trio-stickor användas för ärmarna.
Val av storlek: En positiv rörelsevidd på 5–10 cm rekommenderas. Ditt bystmått + 5–10 cm. Om du föredrar en åtsittande version väljer du en storlek med negativ rörelsevidd på 0–3 cm (Ditt bystmått – 0–3 cm). Det är stickfastheten som avgör om tröjan motsvara storleken som anges i mönstret.
Förkortningar:
m: maska/maskor
rm: rät maska
am: avig maska
nr: nummer
Så gör du: Ok:
Lägg upp (96) 96 (96) 96 (96) 102 (108) 114 m på rundsticka nr 4 (40 cm) med bottenfärg. Förena till en ring och placera en markör i början på varvet. Sticka 10 varv resår, 1r och 1am runt på rundstickan.
Byt till rundsticka nr 5 och sticka ett varv rätt samtidigt som det ökas (3) 12 (8) 16 (9) 10 (11) 12 m jämnt fördelat på varvet. Nu stickas det förhöjning bak med German Short Rows enligt följande:
Sticka 15 rm, vänd och gör en vänd-
maska genom att lyfta första maskan som om den skulle sticka avigt, dra åt så att det bildas en dubbelmaska. Sticka am tillbaka till markören, sticka ytterligare 15 am, vänd och gör en vändmaska genom att lyfta första maskan som om den skulle stickas avigt, dra åt ordentligt så att det bildas en dubbelmaska. Sticka rm tillbaka till markören. Sticka ytterligare 20 rm, vän och gör en vändmaska. sticka am till markören + 20 am till, vänd och gör en vändmaska. Sticka på samma sätt men med 5 fler m efter markören för varje gång. (25, 25, 30, 30 m före vändningarna). Sticka tillbaka till markören. Sticka ett varv rm.
Sticka enligt diagrammet. OBS! var uppmärksam på var du ska börja i diagrammet. Olika storlekar börjar på olika varv i diagrammet. Byt till längre rundsticka när det blir trångt på stickan. När hela diagrammet är stickat är det (209) 228 (247) 266 (285) 304 (323) 342 m på stickan.
Sticka slätstickning tills arbetet mäter (21) 23 (25) 27 (30) 32 (34) 36 cm.
Bål:
Nu delas arbetet in och ärmarnas maskor flyttas över på hjälptrådar eller kablar enligt följande:
Sticka (32) 34 (36) 41 (43) 46 (50) 52 rm.
Flytta följande (40) 46 (50) 51 (55) 60 (66) 66 m till en hjälptråd eller kabel.
Lägg upp (4) 5 (5) 7 (7) 10 (10) 14 nya maskor.
Sticka (65) 68 (75) 82 (86) 92 (102) 105 rm.
Flytta följande (40) 46 (50) 51 (55) 60 (66) 66 m till en hjälptråd eller kabel.
Lägg upp (4) 5 (5) 7 (7) 10 (10) 14 nya maskor.
Sticka (32) 34 (36) 41 (43) 46 (51) 53 rm. Det är nu (137) 149 (157) 178 (186) 204 (223) 238 m på stickan.
Sticka slätstickning tills arbetet mäter
Hållbart handlande
(35) 36 (38) 39 (40) 41 (42) 44 cm mätt från armhålan eller till 5 cm före önskad längd. Reglera till ett jämnt antal maskor, dvs. sticka, på det sista varvet, de 2 första rm tillsammans ifall du har ett ojämnt antal maskor på stickan. Byt till rundsticka nr 4 och sticka resår, 1rm, 1 am i 5 cm. Maska löst av eller med italiensk avmaskning.
Ärm:
Flytta över ena ärmens maskor från hjälptråden eller kabeln till strumpstickor nr 5 eller till rundsticka om Magic Loop föredras. Plocka upp (4) 5 (5) 7 (7) 10 (10) 14 nya maskor i de maskor som lades upp på bålen.
Det är nu (44) 51 (55) 58 (62) 70 (76) 80 m på stickan
Sticka slätstickning tills ärmen mäter (35) 36 (38) 39 (41) 42 (43) 44 cm eller till 5 cm före önskad längd.
Minska (10) 17 (19) 20 (24) 30 (36) 38 m jämnt fördelat på varvet.
Det är nu (34) 34 (36) 38 (38) 40 (40) 42 m på stickan.
Byt till stickor nr 4 och sticka resår, 1rm, 1am i 5 cm. Maska löst av eller med italiensk avmaskning.
Sticka den andra ärmen på samma sätt.
Slutligen:
Fäst alla lösa trådar. Fukta tröjan lätt och låt den torka plant.
2–3 börjar här
4–7 börjar här
markerar var olika storlekar börjar rät maska på rätsida och avig maska på avigsida
öka höger: lyft upp tråden mellan föregående varvs maskor med vänster sticka bakifrån och sticka maskan rät.
öka vänster: lyft upp tråden mellan föregående varvs maskor med vänster sticka framifrån och sticka maskan rät i den bakre maskågen avig maska på rätsida och rät maska på avigsida rät maska i mönsterfärg på rätsidan och avig maska i mönsterfärg på avigsida
Storlek
Storlek
URPREMIÄR: 16.3.2024
EN VISUELL OCH SPRÅKSTIMULERANDE TEATERFÖRESTÄLLNING
FÖR 0-3-ÅRINGAR OCH DERAS MEDFÖLJARE
UNGA SCENKOMPANIET
I SAMARBETE MED WASA TEATER OCH DIALOG
PREMIÄR: 6.4.2024
"Kristina från Duvemåla har fått en syster. Wasa Teater har fått till en fullträff." - HBL
Hon låter ohörda röster tala
Om vi ska kunna kalla oss för ett välfärdssamhälle måste vi ta hand om alla i samhället. Journalisten Jeanette Björkqvist ser det som sin plikt att låta olika röster komma till tals, framför allt röster som ingen tycks vilja lyssna till.
Harriet Jossfolk-Furu
Journalisten Jeanette Björkqvist är bland annat känd för att skriva om utsatta personers situation. Ett tema som har följt henne under många år är åldringsvården.
– Min mamma arbetade ett helt liv inom åldringsvården. Jag är så gott som uppvuxen på ett kommunalt åldringshem, berättar Björkqvist.
Hennes senaste artikelserie i HBL, som berör vården av äldre, fick sin början i ett raseriutbrott på sociala medier. I det skrev hon av sig om avgifter till välfärdsområdet gällande servicehemmet där hennes mamma bor. Hon överraskades av antalet kommentarer som hon fick och frågade sin arbetsgivare HBL om redaktionen kunde gå ut med ett upprop och samla in folks berättelser. Det kom så många svar att det räckte till en artikelserie om både vårdarnas, de äldres och de anhörigas situation. – Det var lite som att dammen brast. Människor är otroligt trötta och frustrerade. De upplever att ingen lyssnar till dem. Nu måste människor få höras, säger Björkqvist.
Nedtystad yrkesgrupp
tagen jag skrev var från Bolarskogs långvårdsavdelning i Esbo. Där var jag i flera dagar efter att personalen själv gjort uppror om att de vanvårdar. Upproret var ovanligt och viktigt. Den här yrkesgruppen har varit helt nedtystad.
Då skedde samma sak som i dag inför artikelserien. Dammen brast. Det fanns så många röster som kände att ingen hade lyssnat på dem.
Trots detta har det inte hänt så mycket sedan dess för att få såväl personal som klienter att må bättre.
Jeanette Björkqvist har skrivit otaliga artiklar om åldringsvårdens kris längs med åren. Tyvärr ser hon ingen förbättring, tvärtom. – Ett av de första riktigt stora repor-
– Ibland undrar man hur politiker kan undgå att se hur läget är. Vi har experter och en massa rapporter över läget, och förslag till förbättringar. Så det saknas inte fakta eller fina, vettiga förslag. Men inget görs.
Det är dessutom ett känsligt ämne, också för de äldre. Björkqvist skrev en gång en kolumn kring kampen om att hitta rätt
vård för sin mamma och fick negativ respons av äldre som upplever att ”inte är det så här dåligt”.
– Det finns många pigga och aktiva seniorer. De som är friska och krya och inte ser den aktuella situationen kan bli kränkta. Jag vet också att problemen inte gäller alla. Det är bra att det finns de som upplever att de eller deras anhöriga har det bra och får bra vård, men faktum kvarstår att många inte får det, och det är deras röst jag vill vara.
Splittrat system
Björkqvist säger att hon orkar se problemen och lyfta fram dem för att hon har jobbat så länge och kan sin yrkesroll.
– Men det händer att utsatta människor börjar fråga mig om råd för att de inte har någon annan att vända sig till. Systemet är splittrat och svårt. Det borde grundas en telefonlinje dit folk kan ringa och fråga. Människor vet inte och förstår inte. Jag har haft samma problem med min mamma. Det finns en lång rad saker som hon ska ha rätt till, men att veta vad och av vem du borde kräva dem är tidsdrygt och tungt.
Många äldre har inte heller anhöriga som kan hjälpa dem att klara sig i dagens samhället – både beträffande digitaliseringen och vården.
– Vi har alla underkastat oss till att så här har det blivit. Men det ska inte vara
Cata Portin
Människor är otroligt trötta och frustrerade. De upplever att ingen lyssnar till dem. Nu måste människor få höras.
Hållbart handlande
– Alla journalister har olika uppgifter. Någon måste vara den som lyfter fram dem som är utsatta, säger journalisten Jeanette Björkqvist.
Vem?
Jeanette Björkqvist
Född: I Borgå år 1973.
Bor: I Helsingfors med en tolvårig dotter och två svarta katter.
Gör: Prisbelönt journalist och författare. Jobbar deltid på HBL, skriver bok- och podcastmanus samt frilansar för bland annat det undersökande teveprogrammet MOT. Är stolt dotter till en mamma, som gjorde sitt livsverk som åldringsvårdare och som var ensamstående senare halvan av min barndom.
Uppskattar: Generositet.
På nattduksbordet: En surfplatta fylld av e-böcker (främst deckare).
Bästa hållbara tipset: Prioritera secondhand alltid då det går. Hemlig talang: En mästare på att fickparkera.
så. Äldre ska inte lämnas ensamma och anhöriga ska inte behöva kämpa tills de är helt slut.
Alternativ efterlyses
Jeanettes ambition är att kunna åstadkomma en förändring, men efter alla tidigare artiklar om brister i åldringsvården är hon inte naiv, endast hoppfull.
– Efter att jag berättat allt det jag senast fått veta hoppas jag att beslutsfattarna ska säga att nu får det vara nog. Det är en fin tanke att alla ska få vara hemma, men redan då den tanken infann sig första gången glömde man att man inte kan avveckla andra boendeformer för den skull. Det måste finnas olika former av fungerande serviceenheter, och kriterierna för att få plats måste vara rimliga.
– Vi behöver komma tillbaka till fler alternativ av vårdande. Som det är i dag är de som kommer till serviceboenden ofta
i väldigt dåligt skick. Det kräver mer av dem som arbetar där. En hemvårdare som jag har talat med sade att hon inte skulle lita på den kommunala hemvården den dag hon själv inte klarar sig. Det säger en del om situationen. ”Men det kostar – vem ska betala”, är ett vanligt motargument.
– Någon gång ska man kunna prata utan att det ska komma ett kvitto ur käften på en. Ska man behandla äldre på detta sätt? De som har kämpat för oss, för att vi ska ha det bra. När ska de få känna sig trygga i att få hjälp om de behöver? Vi måste se till att det finns bra kvalitativa serviceboenden och bygga upp enheter som kan avlasta hemvården så att de inte behöver jobba under omöjliga förhållanden.
Ingenting händer
En annan knepig fråga inom vården är hur man räknar ut avgifterna. Det verkar skilja sig mellan välfärdsdistrikten, och vad man
riktigt betalar för är oklart för många anhöriga, enligt vad Björkqvist erfar.
– Biträdande justitieombudsman Maija Sakslin ger år efter år reprimander, men ingenting händer.
Varför ingen riktigt vill lyssna har Björkqvist inget svar på.
– Kanske vaknar man upp först då man själv eller ens förälder behöver en vård som inte fungerar.
Själv ser hon äldre som en resurs, både för sig personligen och i samhället. Hon har flera äldre väninnor, och i arbetslivet försöker hon, numera själv som äldre kollega, vara hygglig mot sina yngre kolleger.
– Jag trivs otroligt bra med äldre människor. De är kloka, har perspektiv på livet och mycket att ge. Det är viktigt att vi ser och hör alla, även de äldre. För ensamhet överlag är också ett jättestort problem i Finland, konstaterar Jeanette Björkqvist avslutningsvis.
Att äta och leva giftfritt
Ät inhemskt – jordbruket i Finland använder mindre bekämpningsmedel än många andra länder.
Varje dag utsätts vi för många olika kemikalier, vissa nödvändiga och andra onödiga. Vi inser kanske inte att vi är en del av en helhet och att vi har biologisk mångfald inom oss, både i tarmen och på huden. Biologisk mångfald finns runt omkring oss – i naturen och på oss.
Bakterierna i tarmen är viktiga för vår hälsa och välmående. Så ta hand om dem genom att ge dem fibrer och minska tillsatsämnen och konserveringsmedel.
Hand i hand
Att ta hand om miljön och hälsan går hand i hand. Genom att minska mängden skadliga ämnen i vår mat, vårt boende och vår närmiljö gynnar vi den biologiska mångfalden både inom oss och i naturen.
Välj miljömärkt
Genom att göra medvetna val i vardagen kan vi påverka mängden skadliga kemikalier som sprids i naturen och som vi exponeras för. Därför behöver vi kunskap och insikter för att kunna göra rätt val. Vi bör se till att de produkter och tjänster vi använder har så liten negativ effekt som möjligt på den biologiska mångfalden och på oss själva.
Krav på produkter
Vilka verktyg har vi då för att kunna göra bra val? Exempel på bra verktyg är tredjepartsmärkningar och digitala applikationer där vi kan ställa in våra egna krav på produkter. Marthaförbundet har också gjort till exempel en affisch för kemikaliesmart städning, där det beskrivs hur du kan städa
Att välja miljömärkt betyder att du väljer en tredjepartsmärkning, en oberoende märkning som utgår från naturens bästa och som uppfyller kraven på transparens och hållbarhet. Vid val av livsmedel, välj gärna inhemskt eller ekologiskt. Vid val av kosmetika, välj miljömärkt.
EU:s miljömärke ska se till att produkten uppfyller stränga ekologiska kriterier.
Miljömärket Svanen är ett nordiskt miljömärke som hjälper konsumenten att göra miljövänliga val i vardagen.
Cosmos Ecocert-logon är en certifiering för ekologisk och naturlig hudvård.
med miljövänliga och milda medel, såsom ättika, citron, matsoda och talltvål.
Vi kan även påverka beslutsfattare och göra dem medvetna om riskerna med vissa produkter på marknaden, och därmed påverka även den offentliga sektorn.
I dag ligger ett stort ansvar på den enskilda individen. Men kan individen sålla fram vad de olika alternativen betyder för människan och för den biologiska mångfalden? Har alla möjlighet att ta till sig informationen om vilka val som bör göras, och var hittar man tillförlitlig information? Många frågor, få svar.
Marthaförbundets städaffisch kan beställas via Marthashoppen på www. martha.fi/marthashop.
Anita Storm, ekologirådgivare
Konsten att göra siden av lotusblomman
Lotustyg, även kallat lotussiden, är en av världens dyraste textilier. Det är en lång och arbetsintensiv process att göra garn av fibrerna i lotusblommans stjälkar. Endast ett
fåtal personer i världen behärskar konsten. Några av dem finns i Kambodja.
Bengt
Sigvardsson
Jesper
Klemedsson Sotomayor
På en innergård i den nordkambodjanska byn Phnom Krom sitter tre kvinnor på kuddar framför låga träbord. De bryter systematiskt sönder meterlånga lotusstjälkar i mindre bitar med sina händer. På avstånd ser det ut som att de sedan frenetiskt putsar bordskivorna med handflatorna. Vid närmare granskning visar det sig att de tvinnar stjälkarnas vita fibertrådar som är tunnare än hårstrån. Fibrerna
kommer sedan att spinnas och vävas till ett av världens dyraste tyger – lotustyg. Ibland kallas det även lotussiden, men det är 10 gånger dyrare än vanligt siden. Arbetsledaren Chim Savin visar upp en tunn, krämvit lotusschal som är 160 centimeter lång och 30 centimeter bred. Den kostar cirka 300 euro.
– Det krävs mer än tre veckors arbete att göra sjalen. Tyget är dyrt för att det är en lång och arbetsintensiv process att
tillverka det. Allt – från skörd till vävning – görs för hand, säger hon.
Paraplystora lotusblad
Kvinnorna är några av ett fåtal i världen som kan konsten att göra lotusgarn. De arbetar på det sociala företaget Lotus Farm som blåste liv i den då utdöda tillverkningen i Kambodja 2009. För att se hur arbetsprocessen börjar följer vi tidigt en morgon med Chim till ett vattendrag några kilometer bort. Där tar ”lotusbonden” Sambor Chung med oss ut på sjön, eller lotusodlingen, i sin motordrivna eka. Vattenytan är täckt av paraplystora lotusblad som flyter kring de rosa och vita lotusblommorna.
– Innan jag började arbeta på Lotus Farm, 2013, förknippade jag endast lotusblomman med att den är helig inom buddhism. Den symboliserar renhet och upplysning. Blomman har alltid offrats till Buddha, säger Chim.
Ren och upplyst
Buddha liknade lidandet som människan måste genomgå för att nå nirvana med lotusblommans utveckling. Den föds i gyttjan på sjöbottnen och reser sig uppåt i grumligt vatten. Ovanför vattenytan blommar den ut – ren och upplyst.
I början av 1900-talet fick en myanmarisk kvinna, vid namn Daw Sa Oo,
Cem Soun är lotusbonde i den nordkambodjanska byn Phnom Krom.
San Now har arbetat på Lotus Farm sedan 2017.
Det uppskattas gå åt 32 000 lotusstjälkar för att göra en kvadratmeter lotustyg.
idén att försöka väva en klädnad åt en buddhistmunk av den heliga blommans fibrer. Hon lyckades. Tillverkningen spred sig sedan till andra länder i Sydostasien, bland annat till Kambodja. Där dog den dock ut under diktatorn Pol Pots terrorvälde från 1975 till 1979. Först 2009 återupptog Lotus Farm tillverkningen.
Extrainkomst för bönderna
Till skillnad mot i Myanmar görs inga munkklädnader i Kambodja. Målgruppen är designer på den internationella lyxklädesmarknaden. Det har inneburit en extrainkomst för många kambodjanska bönder, bland annat för Sambor. Han inleder morgonens arbete med att stiga ned i vattnet som når honom till bröstkorgen.
– Sjön är cirka en meter djup och sjöbottnen är lerig. Det är idealiskt för lotusblommor att växa i, säger Sambor. Likt en delfin dyker han upp och ned i vattnet mellan lotusstjälkarna och skär av dem med en kniv. De flesta saknar
Tyget är dyrt för att det är en lång och arbetsintensiv process att tillverka det.
Sambor Chung är lotusbonde i den nordkambodjanska byn Phnom Krom. Varje morgon skördar han 60–100 kilo stjälkar i sin lotusodling.
De tunna lotusfibrerna tvinnas samman till tjockare trådar.
Lotustrådarna spinns i en handdriven haspel. På bilden ses arbetsledaren Chim Savin.
Hållbart handlande
blommor. De har redan plockats och sålts för religiösa ändamål. Det uppskattas gå åt 32 000 lotusstjälkar för att göra en kvadratmeter lotustyg.
– Jag skördar 60–100 kilo stjälkar varje morgon. Sedan tar det endast 10 till 15 dagar för lotusen att växa upp till ytan igen, berättar Sambor.
Största sötvattenssjön
Vattendraget är en del av Sydostasiens största sötvattensjö Tonle Sap. Under regnperioden, från maj till november, sväller sjön från 2 500 till uppemot 15 000 kvadratkilometer.
– Vi kan bara odla och skörda lotusen från maj till november. Under torrperioden torkar vattendraget ut, säger Sambor.
Vi återvänder till Lotus Farm där stjälkarna rengörs innan de hamnar i händerna på kvinnorna som drar ut fibern. En av dem, San Now, berättar att fibern måste ur stjälkarna inom 24 timmar efter skörd.
– I annat fall torkar de. Då går det inte längre att klistra samman fibertrådarna med varandra, säger San.
Hon lägger upp tre stjälkar på bordet, gör ett tunt snitt i dem med en kniv och
bryter dem på mitten. Sedan drar hon isär stjälkarna så att 20 till 30 fibertrådar sträcks ut över bordet. Processen upprepas tills önskat antal fibrer ligger på bordet då de rullas samman till en tjockare tråd. Längden sammanfogas med föregående tråd. Fibrerna är naturligt klistriga. Under tre dygn sluter sig nämligen lotusblomman när mörkret fal-
ler. Pollinerande bin fångas då i blomman under natten. De biter på ståndarknappen som börjar utsöndra en kletig vätska som absorberas av stjälken och fibrerna blir klistriga. De innehåller även en procent bivax som stärker dem. När San började arbeta på Lotus Farm, år 2017, tyckte hon att extraheringsprocessen var jobbig.
– Det tog lång tid att hitta rätt rytm och rutin. Nu tar det tre veckor för mig att göra 4 000 meter garn. Det räcker till en liten sjal som är 160 centimeter lång och 30 centimeter bred, säger hon.
Redo för vävstolen
Trådarna spinns i en handdriven haspel. De är sedan redo för vävstolen. Den manövreras av 41-åriga Kang Chantha som har varit väverska i tio år. Hon är i full färd med att väva en schal med två skyttlar. Den ena är laddad med lotusgarn och den andra med silke. I slutändan kommer scarfen att bestå av 50 procent lotus och 50 procent silke. Något som för in samtalet på att lotusens fibrer ibland felaktigt kallas för lotussilke.
– Det är ju två helt olika typer av fibrer. Silke spinns av silkeslarver, medan lotus är
Kang Chantha som har varit väverska på Lotus Farm i tio år.
Lotustrådarna spinns i en handdriven haspel.
en vattenväxt, så det finns många skillnader. Siden är ju glansigt och finns i olika färger. Lotus har en mattare och krämvit färg, säger Kang.
Hon smeker eftertänksamt de blekrosa sidenpartierna på schalen. Sedan stryker hon med pekfingret över lotussektionerna.
– Lotustyget är mjukare och mer elastiskt än siden. Det är dessutom skrynkelfritt, säger hon.
Svalt och varmt
Grundaren till Lotus Farm, Awen Delaval, hoppar in i samtalet.
– Siden absorberar till exempel inte svett, men det gör lotus. Det är världens mest absorberande textil. Samtidigt finns det inget tyg som andas lika bra som lotus. Det blir svalt på varma platser och tvärtom, säger Awen.
Superlativen står som spön i backen när han pratar om lotusfibrer. De är antibakteriella, har medicinska egenskaper och är världens enda kända naturliga mikrofiber. Han kallar även lotus för den mest miljövänliga textilen som existerar.
– Tyget är 100 procent ekologiskt. Inget som skadar miljön, som bränsle, el eller kemiska tillsatser, används under tillverkningen. För att odla till exempel ekologisk bomull, krävs oerhörda mängder vatten. Lotusen växer i vattendrag och är endast beroende av regnvatten, säger han.
Tyget färgas emellertid inte med naturfärger.
– Men vi använder färgmedel som är fria från tungmetaller. Det är dock sällan som kunder efterfrågar färgade textiler. De flesta föredrar tygets naturliga färg, säger Awen.
Miljövänlig försörjning
På Lotus Farm vävs schalar och tyger i liten skala. Man har ett större väveri med 300 anställda i en annan provins. Där vävs större mängder metervaror på beställning. Lotus Farm är en del av organisationen Samatoa som grundades av Awen år 2003. Syftet var och är att hjälpa fattiga kvinnor på landsbygden att hitta miljövänliga försörjningar. År 2009 träffade Awen ett gäng myanmariska munkar som bar klädnader av lotusfiber.
– Jag blev oerhört fascinerad och startade ett labb hemma. Genom att anlita expertis kunde vi klura ut hur man gör lotusgarn, säger han.
Sedan dess har 150 kvinnor utbildats av proffs i hur fibern dras ur, spinns och vävs. Ambitionen är att fler ska lära sig det i takt med en förväntad ökad efterfrågan på tyget.
– Den buddhistiska läran om att människor kan förändra sina livsförhållanden på samma sätt som lotusblomman när den reser sig ur gyttjan på sjöbottnen mot vattenytan är en stor inspiration för oss, avslutar Awen.
Det tar tre veckor att göra 4 000 meter lotusgarn som räcker till en liten sjal som är 160 centimeter lång och 30 centimeter bred.
Sjalen på bilden är gjord av hundra procent lotusgarn. Den är 160 centimeter lång och 30 centimeter bred, och kostar cirka 300 euro.
Hållbart handlande
San Now har arbetat på Lotus Farm sedan 2017.
Kang Chantha är i full färd med att väva en sjal som består av 50 procent lotus och 50 procent silke.
Att upprätta ett testamente
Att göra upp ett testamente kan vara en viktig del av din ekonomiska planering och säkerställer att dina tillgångar fördelas på det sätt du önskar efter din bortgång.
Ett testamente är ett juridiskt dokument som ger dig möjlighet att förtydliga och ändra vilka som ska ärva dina tillgångar. Det kan också ge dig möjlighet att ge kvarlåtenskap till personer eller organisationer som annars inte skulle ärva dig enligt den lagliga arvsordningen.
Med hjälp av ett testamente kan du tydligare specificera hur arvet ska fördelas, inkludera även andra än bröstarvingar i arvet och välja till exempel ideella organisationer som mottagare. En jurist kan bistå dig i att upprätta ett testamente som är juridiskt giltigt och som tar hänsyn till skattefrågor. Det är viktigt att komma ihåg att oavsett vad du skriver i ditt testamente har dina bröstarvingar rätt till sin andel av arvet enligt lag.
Det är också viktigt att göra upp ett testamente för att kunna överlåta egendom till andra än dina bröstarvingar, eller för att bestämma hur ditt dödsbo ska fördelas.
En jurist kan hjälpa dig att göra upp ett testamente som är juridiskt giltigt och tar hänsyn till beskattningsfrågor.
Granska och uppdatera
Ett testamente gäller inte nödvändigtvis för resten av ditt liv. Dina ekonomiska förhållanden och ansvarsåtaganden kan förändras över tid, därför kan det vara nödvändigt att se över ditt testamente när du blir äldre. Det kan också finnas beskattningsmässiga åtgärder som behöver justeras. Tänk därför på att regelbundet granska och uppdatera ditt testamente, liksom andra juridiska dokument som äktenskapsförord och intressebevakningsfullmakt.
För att underlätta för dina anhöriga när ditt dödsbo ska tas om hand är det också bra att göra en lista på dina tillgångar och ansvarsåtaganden. Det kan vara en lista
över dina bankkonton, egendomar och eventuella avtal du har ingått. Detta kan hjälpa dina anhöriga att få kontroll över situationen och göra det lättare att fördela din kvarlåtenskap enligt dina önskemål.
Ett testamente representerar din sista vilja och ger dig möjlighet att bestämma hur din egendom ska fördelas efter din bortgång. Genom att göra upp ett testamente kan du säkerställa att dina tillgångar går till de personer eller ideella organisationer som betyder mest för dig. Det kan också hjälpa till att undvika konflikter och oklarheter för dina efterlevande. Så ta steget och gör upp ett testamente i dag för att säkerställa att dina önskemål blir uppfyllda och att din kvarlåtenskap fördelas enligt dina önskemål.
På Förbundsarenans webbplats kan du läsa mer om testamenten och donationer: forbundsarenan.fi/sv/framtidsgavan/
Ditt stöd kan göra skillnad
Marthaförbundet har varit en pålitlig kanal för samhällspåverkan i 125 år och är en inspirationskälla för alla som söker idéer och vardagskunskap. Allt det vi gör, och hittills har gjort, bygger på bidrag, donationer och testamenten. Vi tar tacksamt emot stöd i form av donationer och testamenten i enlighet med vårt syfte att ge hem och familjer tillräckliga kunskaper och resurser för en hållbar vardag. Vi vill vara där för att hjälpa och stödja när det behövs. Har du frågor? Vänligen ta kontakt med verksamhetsledare Camilla Komonen på camilla.komonen@martha.fi eller 050 577 0780.
Karin Lindroos
Mikaela Groop
Inbetalningar
Centrs Marta
Ekenäs Marthaförening rf 400 euro
Monica Anita Qvickman-Paltschik 30 euro
Harriet Margareta Juslin 10 euro
Åbo svenska Marthaförening rf 250 euro
Agneta von Wetter-Rosenthal 50 euro
Frida Hanner 10 euro
Köklax Marthakrets uppvaktar Rosita
Tötterman, som fyller jämna år 25 euro
Norra Esbo Marthakrets 120 euro
Brita Ahlqvist 20 euro
Esbo Marthaförening 2 000 euro
Sarah Eklöf-Stenius 5 euro
Lilian Levlin 30 euro
Bemböle Marthakrets 100 euro
Köklax Marthakrets uppvaktar Anki Lemström, Annika Lahti och Marita Helminen 75 euro
Ulla Forsström 45 euro
Ingrid Svanfeldt 100 euro
Siv Valborg Kindstedt 20 euro
Helsingfors svenska Marthaförening rf 280 euro
Försäljning av halssmycken 476 euro
Finlands svenska Marthaförbund rf i stället för julkort 300 euro
Inbetalningarna redovisas i tidskriften
Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).
Stort tack till alla!
Under 2023 samlade vi in hela 5707 euro till Centrs Marta! Ett stort tack till er alla som bidrog i vår viktiga insats.
Marthaförbundets långvariga samarbetspartner Centrs Marta i Riga, Lettland, arbetar för att främja jämställdhet och stävja våld mot kvinnor. Efter att ha fått uppmuntran, kunskap och stöd från Marthaförbundet samarbetar centret i dag med andra länder för att skapa en bättre framtid för alla.
Kallelse till Marthaförbundets årsmöte i Vasa 4–5.5.2024
Finlands svenska Marthaförbund rf kallar till årsmöte i Vasa lördagen den 4 maj 2024 klockan 12.30. Mötet hålls på Yrkesakademin i Österbotten i Vasa, Kungsgårdsvägen 30 A. Alla medlemmar är hjärtligt välkomna. I år kan man inte delta i årsmötet på distans. Anmälan är obligatorisk och görs via hemsidan senast 16.4.2024
På årsmötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 14 i förbundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för år 2023, budget och verksamhetsplan för 2025 samt fastställande av medlemsavgiften för år 2025. Vid behov förrättas val av styrelseledamöter i stället för dem som är i tur att avgå. Valberedningen presenterar förslaget till ny styrelse.
Därtill behandlas ärenden som centralstyrelsen har beslutat föra till mötet. Under § 15 behandlas övriga i möteskallelsen nämnda och av centralstyrelsen behandlade ärenden. Årsmötet föreslås fatta beslut om inkomna motioner och om tillsättandet av en valberedning.
Allt mötesmaterial finns i elektronisk form på förbundets hemsida från och med 19.4.2024. Medlemsföreningar och distrikt bör skanna in och skicka en undertecknad fullmakt till marika.danielsson@martha.fi senast 16.4.2024.
Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf
Preliminärt program
LÖRDAG 4.5.2024
Kl. 8.45–10 Kaffeservering och program
Kl. 10 Dagens huvudprogram
Kl. 11–12 Lunch
Kl. 12 30–14.30 Mötesförhandlingar
Kl. 14.30–15.30 Kaffe
Kl. 15.30–16.30 Mötesförhandlingar
Omklädningsrum finns till förfogande för dem som vill byta om inför kvällens fest.
Kl. 18.30 Lätt underhållning och välkomstdrink
Kl. 19–23 Festmiddag och underhållning
SÖNDAG 5.5.2024
Kl. 10–12 Besök på Strömsö Med förbehåll för ändringar.
Motioner till årsmötet 4.5.2024
Finns det någon aktuell fråga som Marthaförbundet borde engagera sig i? Senast 26.2.2024 går det bra att lämna in förslag till motioner som behandlas på Marthaförbundets årsmöte i maj. Alla föreningar kan lämna in motioner via följande formulär: www.lyyti.in/Lamna_ in_en_motion_2024_7974
Nominera till centralstyrelsen
Har ni någon i er förening som vill vara med och bidra till utvecklingen av martharörelsen? Nu har ni möjlighet att nominera nya styrelseledamöter till Marthaförbundets centralstyrelse. Skicka in era förslag senast 1.4.2024 före kl. 23.59 via följande länk:www.lyyti.in/Nomine ring_2024_4538. Mera info om hur valberedning fungerar hittar du i artikeln Valberedningen i fokus på martha.fi.
Hållbart handlande
Nominera till årets marthagärningar 2023!
Utmärkelsen Årets samhällsinsats 2022 tilldelades Gun Höglund och Majvor Willfors från Kyrkoby marthaförening.
Nu är det dags att nominera kandidater till årets marthagärningar 2023. Utmärkelsen delas ut inom tre kategorier: Årets Lucina, Årets samhällsinsats och Årets förening. Utdelningen av utmärkelserna äger rum under Marthaförbundets årsmöte i Vasa lördagen den 4 maj 2023. Du kan skicka in förslag på insatser som har gjorts av föreningar eller enskilda medlemmar genom att besöka länken www. lyyti.in/Nominera_till_arets_marthagar-
e kenä S S em I nar I um
ning_2023_0958. Tänk på att nomineringen måste vara centralstyrelsen till handa senast 27.3.2024. Alla enskilda medlemmar, kretsar, föreningar, distrikt och centralstyrelsen har rätt att nominera till alla kategorier, men se till att ange vilken kategori ni nominerar inom.
Om du har frågor angående utmärkelserna, vänligen kontakta verksamhetsledare Camilla Komonen på camilla.komonen@martha.fi eller ring 050 577 0780.
– Lärarinneutbildningen för folkskolan 1871–1974
Författare: Magnus Cederlöf. Pris 32 €
GÅVOTIPS!
Folkskollärarinneseminariet i Ekenäs verkade i drygt etthundra år, 1871–1974 i sin hemstad. Det var en central bildningsinstitution inte bara i sin hemstad, utan i hela Svenskfinland. Nu har seminariet äntligen fått en egen rikt illustrerad historik som beskriver livet vid läroinrättningen under olika perioder.
HaV ererad
– Torpedbåten S2:s sista färd
Författare: Niclas Erlin. Pris: 30 € I en höststorm i oktober 1925 gick torpedbåten S2 under med hela sin besättning utanför Björneborg. De 53 männen ombord hade då i över ett halvt dygn kämpat mot vädrets makter. Boken berättar om den finländska marinens största olycka i fredstid.
Från u GT till X3 m
– Finlandssvenska popprogrammens historia
Författare: Kjell Ekholm. Pris 35 €
Mycket har gjorts för att få ungdomar att lyssna på radio sedan 1965. Radio X3M:s start 1997 var vändpunkten. Boken är en djupdykning i den finlandssvenska radions värld med intressanta synvinklar på hur popradion utvecklades.
Köp i bokhandeln eller vår webbshop holvi.com/shop/LuckanRaseborg
www.vastnylandskakultursamfundet.fi
Kategorier och kriterier
Hederstiteln Årets Lucina ska gå till en förtroendevald som modigt har fört sin förening framåt och som har visat ett starkt engagemang när det gäller föreningens utveckling.
Titeln Årets samhällsinsats ges för en nytänkande, kreativ insats för en bättre värld, en vardag i taget. En insats som ger prov på Marthas samhällsengagemang. Denna utmärkelse kan ges till en marthaförening eller marthakrets, eller till en enskild medlem.
Utmärkelsen Årets förening tilldelas en förening som under det gångna året har arbetat för både föreningens och martharörelsens bästa. Föreningen har gjort en eller flera insatser för att utveckla sin verksamhet, samtidigt som den har inspirerat och främjat utvecklingen av martharörelsen.
Utmärkelserna ska gå till en sådan händelse eller en sådan insats som kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för samt till det arbete som förbundet med dess distrikt och föreningar gör.
Utmärkelserna ges till en marthaförening eller marthakrets, eller till en enskild medlem. Utmärkelserna ska inspirera andra. De ska visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. Det kan vara insatser som visar hur Martha arbetar för en bättre värld, som främjar utvecklingen av martharörelsen och som är en inspirationskälla för alla.
Söker du bostad?
Nu har du möjlighet att ansöka om bostad i vårt senaste utvecklingsprojekt Nordstjärnan som består av 138 nya statsgaranterade ARA-bostäder. Här bor du i funktionella, högklassiga lägenheter med en vacker naturnära omgivning och utmärkta trafikförbindelser. I nära anslutning till husen finns såväl stora matbutiker som restauranger. Lägenheterna går åt i snabb takt och ansökningarna beaktas löpande. Ansök redan idag på bostadsstiftelsen.fi/ansok eller genom att skanna QR-koden!
Bra att veta vid ansökan:
• Nordstjärnan omfattas av ARA inkomst- och egendomsregler.
• Ansökan görs via formuläret på vår webbsida.
• Möjlig inflytt 1.3.2024.
Kort info om husbolaget:
• Tre separata hus med sammanlagt 138 lägenheter.
• Utmärkt läge på Kallviksvägen 76-78 i Nordsjö.
• Bostäder i varierande storlek från 30 m² till 123 m² med en medelhyra på 19 €/m².
Om Bostadsstiftelsen
Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse sr. grundades år 1955 av 18 finlandssvenska föreningar och företag. Med visionen att förbättra bostadsförhållandena i Helsingfors med omnejd erbjuder vi hyreslägenheter i Arabiastranden, Gårdsbacka samt Nordsjö. För att främja en socialt och ekonomiskt ändamålsenlig bostadsproduktion har vi i huvudsak fokuserat på statsgaranterade ARA-bostäder vars villkor går väl ihop med vår ändamålsparagraf. Du kan bekanta dig närmare med våra hus samt kommande utvecklingsprojekt på vår webbsida bostadsstiftelsen.fi.
Hållbart handlande
Hur såg vi ut på 1950- och 1960-talet?
I denna artikel har marthor i Södra Vallgrund Marthaförening sammanfattat sina minnen kring mode, kläder och stil från en annan tid.
Häng med och låt dig inspireras av det förgångna!
Ta en tidsresa tillbaka till 1950och 1960-talet och upptäck hur våra kläder och modevanor såg ut då. Från handtvätt till träbyttor och vattenbesparingar till färgglada klänningar och pojkar klädda som små män.
Kläderna tillverkades av ull, lin och bomull och varierade med årstiden. De flesta tvättades för hand med tvål och såpa. Lakan kunde man skvalpa i en bykmaja av trä med en ihålig propeller inuti. Att vrida vatten ur tvätten krävde både styrka och helhudade händer.
Vinterlakan och örngott sparades till våren, då vatten behövde sparas till både människor och djur.
När våren kom kokades sängkläderna utomhus i stora grytor och sköljdes sedan i strandvattnet. En och annan broderad duk gick förlorad på det sättet. Lutstenen ansågs giftig och ersattes med Omo, Surf och Valko. När det gällde kläder var det viktigt att vara hel och ren.
Barn och ungdomar
Material till kläderna kom från familjens egna får. Man stickade och vävde det som behövdes. På 50-talet blev Islandströjor populära och anoraken i poplin var dåtidens skaljacka. Under vintern åkte man oftast skidor till skolan och skolbarnen hade sina skidkängor, ”monokängor”, på hela dagen. Yllesockor var ett måste för att hålla fötterna varma och torra.
Vi minns kvinnornas ullstrumpor med fasa. De slutade mitt på låret och hölls uppe av livstycket som var som ett linne med
gummiband, två fram och två bak. Området mellan strumporna och de långa underbyxorna var bart, kallt och obekvämt, och strumporna var kliiga och hemska. Fotlösa damasker (dagens leggings) gjorde livstycket onödigt.
Flickor bar klänningar eller hängselkjolar. Kläderna blev färggranna och vågade. Kjollängden kröp upp och midjan snörades åt. En kjol i helklocka gjorde att man kunde snurra så att den stod rakt ut i en cirkel. Sommarklänningarna var sydda i behagligt bomullstyg, rutiga, randiga eller blommiga och ofta med rynkad kjoldel.
Flickor skulle ha yllekappor. På ett foto från skolan kan man se att alla flickor saknade en knapp på sina kappor, vilket beto-
nar knapparnas betydelse. Knappar gjordes av trä, papper, metall eller glas, men nu gjorde plastknappar sitt intåg. Blixtlås med metalltänder blev vanliga och behovet av knappar minskade. Så småningom började även flickor bära byxor. En flicka fick dock inte gå på gudstjänst klädd i byxor, en kjol var ett krav.
Timglasformad figur
En flicka som fyllt 16 och konfirmerades kunde lämna barnkläderna för gott. Svenska tidningar förmedlade modet från resten av världen och filmstjärnor influerade klädstilen. Nu var den timglasformade figuren och de vida kjolarna populära. Underkjolen behöll sin plats, men syddes i tunt lakanstyg med brodyr längst ner. De som var extra modeinriktade strök sina underkjolar i mjölk eller tapetklister. För att få kjolen att bli stor och styv fylldes den med papper medan den torkade. Om papper fastnade i klister kunde man ha tidningsfragment på undersidan. En annan metod för att stärka och styva kjolen var att koka en kräm på potatismjöl och vatten, doppa kjolen i krämen och sedan torka den över två stolar som stod med ryggarna mot varandra.
Flickornas livstycken byttes ut under tonåren när de började bära korsetter. Dessa korsetter var gjorda av glansig satin och hade insydda fjädrar, hakar och hyskor. De var nödvändiga för att hålla de tunna nylonstrumporna på plats och signalerade att flickan numera var en dam. Många unga kvinnor frös under vinterkylan med de allt kortare kjolarna och de
Marthaförbundets bildarkiv
Kristina M Back
Mammorna klädde sig i klänning eller kjol och blus, och alla vuxna kvinnor bar förkläden.
På 1950-talet blev timglasfiguren populär.
silkestunna strumporna. På fötterna bar de spikskor med mycket spetsig framdel, och deras läppar var knallröda och håret tuperades upp.
Pojkarna klädde sig som små män och bar byxor med hängslen som kunde flyttas ned när kroppen växte. Kläderna var oftast gjorda av ull och bomull och hade en murrig färgskala. På sommaren bar de kortbyxor, och en liten rosett under hakan signalerade fest eller högtid.
Kjol och blus
Mammorna klädde sig i klänning eller kjol och blus, och alla vuxna kvinnor bar förkläden. När de gick ut tog de på sig en stickad kortkofta eller en sjal av ylle. Det var viktigt att skilja mellan vardag och helg, och kvinnor klädde sig på söndagen med kappor och hattar. Långbyxor blev vanliga, och elastanbyxor med hälla under foten blev populära, särskilt bland yngre kvinnor som gick på dans under helgen tillsammans med andra unga.
Karlar bar oftast gråa och mörka ar-
Äldre kvinnor bar långa kjolar. De hade ett huckle på huvudet, en fyrkantig duk som veks på mitten och knöts under hakan.
betskläder för att dölja smuts och lappar på kläderna. På söndagen klädde de sig i flanellskjorta och gabardinbyxor. Vid speciella tillfällen som kyrkobesök, bröllop eller begravning bar de en vit skjorta och mörk kostym. Män köpte inte nya kläder särskilt ofta, bara om kroppshyddan förändrades.
Äldre kvinnor bar meckor och långa kjolar. De hade ett huckle på huvudet, en fyrkantig duk som veks på mitten och knöts under hakan. Riktigt gamla kvinnor bar flera underkjolar då de inte använde underbyxor. Äldre män bar en ljusgrå eller rosa underskjorta i flanell, en stickad ylletröja i resårstickning och överst en skjorta av vävt ylletyg eller rutig flanell. Under vadmalsbyxorna bar de stickade yllekalsonger och närmast kroppen hade de ruggade kalsonger i bomull.
Hårmode och hårnät
Äldre kvinnor klippte aldrig sitt hår, utan flätade eller rullade upp det på en spiral som fästes i nacken med hjälp av ett hårnät. Att
titta sig i spegeln och bry sig om sitt utseende ansågs vara fåfängt och ogillades av Vår Herre. Frisörer fanns inte, så håret klipptes hemma eller så fick grannfrun göra det. Om man hade tjockt hår var flätor vanliga. Som ung kvinna kunde man ta en permanent och få lockigt hår som höll i ett tag. Man hjälpte varandra med hempermanenten, vilket luktade hönshus under processen. För att tvätta det permanentade håret användes stora plastrullar med ett gummiband och en boll för att hålla rullen på plats.
På 60-talet började fabrikssydda kläder dyka upp. Man kunde köpa kappor, jackor och byxor i bybutiken. Familjer med få barn hade möjlighet att köpa jeans till sina barn, medan familjer med flera barn var tvungna att tänka på hur man kunde återanvända kläder eller sy om dem, eftersom det inte var rimligt att alla skulle ha sina egna personliga kläder. Kläder användes för att täcka kroppen, hålla den varm och signalera att man var hel och ren.
Hållbart handlande
Aktuellt
Kom på marthakurs!
Marthaförbundet, under ledning av våra engagerade rådgivare, har nöjet att presentera årets inspirerande kurshelheter för marthorna. Våra kurser för året är noggrant utvalda för att lyfta viktiga aspekter av vardagen och för att stärka dina kunskaper och färdigheter inom aktuella samhällsteman. Här är en kort överblick över kurserna inför 2024.
Cirkulärt i vardagen
Lär dig att skapa en hållbar livsstil som gynnar både dig själv och miljön. I den här kursen går vi i tio steg igenom hur du kan introducera ett mera cirkulärt tankesätt i vardagen. Under kursens gång uppmanas du till att granska dina egna vanor och sätta upp målsättningar för ditt hushåll och för dina konsumtionsval.
Längd: 60 minuter
Kan utföras både digitalt och på plats.
Kontaktperson: Elisabeth Eriksson, elisabeth.eriksson@martha.fi, tfn 050 408 9179
Energi i vardagen
Inspireras av bra mat som ger dig glädje och energi! Vi presenterar mattrenderna för 2024 – i enlighet med Marthas matvision. Vi visar att trendig, god och njutningsfull mat kan gå hand i hand med de nya nordiska näringsrekommendationerna. Fokus ligger på inhemska grödor i säsong, naturens skafferi, växtbaserade råvaror och fisk.
Längd: Kursen kan erbjudas som teoretisk föreläsning/diskussion (45 minuter–1,5 timme) eller som en praktisk matlagning i grupp (cirka 3 timmar, undervisningskök krävs)
Kan utföras både digitalt (det teoretiska) och på plats (ifall matlagning önskas)
Kontaktperson: Elisabeth Eriksson, elisabeth.eriksson@martha.fi, tfn. 050 408 9179
Trygg på nätet
Trygg på nätet är den perfekta kursen för dig som gärna navigerar på internet, men som vill lära dig mer om vilka möjliga fällor och faror som lurar där ute. Marthaförbundets ekonomirådgivare lär ut hur vi kan använda oss av olika elektroniska kanaler på tryggt och säkert sätt. Under kursen går vi igenom allt från telefonbedrägerier till nätfiske, hur du kan skydda dig och varför det är viktigt att banken frågar och kollar upp. Allt med en positiv vinkling på att internet faktiskt är säkrare än att använda kontanter.
Få insikter om hur du kan integrera smarta och hållbara val när det gäller val av fisk i matlagningen. Lär dig att göra informerade val för en hälsosam och miljövänlig kost. Kursen utförs i samarbete med projektet Östersjöfisk åt alla. Möjligt att boka endast i Nyland.
Längd: Kursen kan erbjudas som teoretisk föreläsning/diskussion (cirka 60 minuter) eller som en praktisk matlagning i grupp (cirka 3 timmar, undervisningskök krävs).
Kan utföras både digitalt (det teoretiska) och på plats (ifall matlagning önskas).
Utforska världen av konsumtion och lär dig att göra medvetna val som gynnar både din plånbok och planeten. För att konsumera hållbart behöver vi känna oss själva och identifiera våra värderingar och det gör vi på denna kurs.
Alla kurser är tillgängliga för bokning med våra erfarna rådgivare inom hushåll och ekonomi. Lediga datum varierar, och vi uppmanar er att samarbeta med föreningar i ert närområde. Prisinformation finns tillgänglig i vår prislista på www.martha.fi/om-oss/marthakoket och varierar beroende på upplägg. För närmare information, hör av dig till rådgivaren för den aktuella kursen.
Fartfylld nystart i Vörå
Under våren 2023 genomfördes ett generationsskifte i styrelsen för Vörå marthaförening, där endast ordföranden från den tidigare styrelsen förblev. Efter ett positivt årsmöte befann sig föreningen med en entusiastisk och idérik styrelse, redo att fortsätta föreningens verksamhet.
Tack vare styrelsens kunskaper lyckades man arrangera en tankeväckande föreläsning om att hantera stress på rätt sätt samt två inspirerande pysselkvällar. Pysselkvällarna ägde rum inför påsk och jul och blev välbesökta av både finländare och ukrainare i olika åldrar, tack vare ett samarbete med föreningen Kalyna.
Ett tillfälle med pyssel i decem-
Skriv till Martha!
Vill ni dela med er av era erfarenheter och inspirera andra marthor? Då behöver vi en liten text och gärna bilder om sådana finns. Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi senast 17.4.2024, så publiceras det i Martha nr 2/2024 som utkommer 29.5.2024.
Skrivglädje!
ber inkluderade inte bara språkinlärning, utan också många användbara tovade handarbetsprodukter gjorda av inhemsk fårull. Utöver dessa framgångsrika evenemang har föreningen också hunnit med en klädbytardag och en föreläsning om klädvård, en inspirationskväll för handarbete, en föreläsning om hållbar vardagsekonomi och två utflykter. Evenemangen har blivit möjliga genom bidrag från Kerstin och Ernst Ehrs stiftelse och Vörå Sparbanks Aktiastiftelse.
Det har ännu inte uppstått någon brist på idéer och vi ser fram emot ett lika fartfyllt år 2024.
Text Sofia Hjortman
Med hopp om fred i världen
Ingeborg Hermansson har skickat in en fredlig hälsning från Pargas marthaförening. Fönstret i marthornas mysiga Brinkasstuga i Pargas är dekorerat för att symbolisera hoppet om fred i världen.
Bifoga till mejlet
1. En kort text (högst 1 200 tecken inklusive blanksteg).
2. Högupplösta bilder.
3. Önskad underskrift (artikelförfattare och fotograf).
Smaka och lär er mer om choklad på RekoSkolan i vår. För både större och mindre grupper i södra Finland
Skanna QR koden eller kontakta oss på info@rekoskolan.org
Hållbart handlande
25-26 maj 2024
www alandgronsk
Arr. Skördefestens Vänner r.f.
För en god natts sömn
Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.
Hur kan vi hjälpa dig?
Att textilsporta rätt
I höstas stod jag inför ett problem: De fula, gamla mjukisbyxorna som jag brukade motionera i var utslitna och jag behövde ett par träningsskor.
Från tidigare visste jag att det ligger en hel vetenskap bakom hur man ska klä sig för gymmet eller träningspasset. I omklädningsrummet rådfrågar unga kvinnor varandra om vilken topp som passar ihop med vilken underdel.
Att hitta idrottskläder som är både djur-, miljö- och människovänliga visade sig emellertid vara svårt. Det är som om etik inte skulle beröra träningskläder, eftersom idrottande främjar hälsa.
Marknaden domineras av några jättar och
I nästa nummer ...
I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM ...
Vilda kryddor & vegetariskt på grillen
Trädgårdsodling i stadsmiljö
Från bakgård till blomsteräng Stöd Östersjön i sommar!
Tio tips för att klara semesterekonomin
Nästa nummer av Martha utkommer 29.5.2024
även om det förekommer skillnader mellan dem har de alla en sak gemensamt: textilarbetarna har fortfarande svårt att leva på sin lön. Allt verkade oetiskt, bara man skrapade lite. De gamla grekerna hade det lätt som kunde sporta nakna!
Jag är emellertid inte den som ger sig i första taget. Efter ett extensivt sökande hittade jag ett par ekologiska veganskor på nätet. På en klädbytarkväll nappade jag med mig ett par märkesbyxor, vars färg och snitt gått ur modet.
Fortsättningsvis är jag inte den trendigaste kvinnan i idrottssalen, men jag tränar åtminstone klädd enligt mitt samvete.
Vinnare 4/2023
Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 4/2023 gynnade Fru Fortuna denna gång Anna-Lisa Leino, Esbo, Marina Sandkvist, Vasa, samt Elisabet Häggdahl, Molpe. Korsordspriset, en bok, kommer på posten. Grattis!
Deadline
Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 29.5.2024. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 17.4.2024 till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.
Med anledning av Marthaförbundets 125-årsjubileum dyker vi ner i tidningsarkivet för att se om synen på de frågor som förbundet arbetar med har förändrats eller kvarstått över tid. Denna kolumn skrevs för över tio år sedan och publicerades i Martha nr 1/2013. Skribenten Jessica Suni har sedan dess fortsatt sin framgångsrika karriär som författare och frilansjournalist.
Lösning till korsord 4/2023
SES I RADER I VISS SALONG? GER LÖVEN GRÖN FÄRG I-OR
GÅ I GOD FÖR VIDUNDERLIG
PASODOBLE LIERAS
KAPITALRESURS VIRKET
SÖNDER
RÄTTESNÖRE REKORDÅK
INRE PLAGG OCH STAD
UPPHOVSMAN
HELGEDOM PÅ BIL I MILANO
VIRUSTYP I RUNDA SLÄNGAR STRIMMAN PASSA TRAKTORTYP BORT
TÖVÄDER MUSIKTECKEN PACINO PÅ BIODUKEN AVBRYTA
SOM 4 MÅTT PÅ SURHET VINDPLAGG UTDRAGEN KLAGAN TON SKAPARSTUDION SNUVA
OMBESÖRJA ELEKTRONVOLT
ÄR TYDLIGARE BOKSTÄVER
TORKADE VINRANKEBÄRET
PRYDER LOÖRA SKRÖNA
ÄRFTLIG
HASTIG SVÄNG DECIGRAM FÖRBEREDDE INFÖR RITT MÅTT FÖR JORDBRUKARE
DEN ÄR ANGELÄGEN
100 KVM
Korsordet 1/2024
INVESTERAT I MÖBLEMANG VAJAR I VINDEN
SORKJÄGARE KVICKHET GOTLANDSORT GRUND
TÄTATÄTTRÄFF
SER MAN EJ KLART I? SKÄRET
POSITIVT SVAR
OXUDDE 1833
Även under Marthaförbundets jubileumsår fortsätter vi med korsordet i varje nummer av Martha. Tommy Öberg är vår eminenta korsordsmakare som återigen har försett oss med de språkliga klurigheterna. Om du har lyckats lösa dem kan du skicka in ditt svar till Marthas redaktion på adressen Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller via e-post till marthabladet@martha.fi. Sista datum för inlämning är den 7 augusti 2024. Bland dem som skickat in korrekta svar kommer vi att lotta ut tre lunchlådor. Märk kuvertet med ”Korsord 1”. Lycka till!
Namn: Gatuadress:
Postadress:
Hållbart
Personalen på Marthaförbundet
Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.
Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.
Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.
Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.
Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780
Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818
Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071
