Inhemska oljeväxter
Från frö till olja
MARTHAFÖRBUNDETS MATKULTURMAGASIN 2025 25 recept med inhemsk vegetabilisk olja
Höstraps på en åker i Ingå, tidigt i juni.
Innehåll
Ständig
En konst att odla oljeväxter
Oljeväxter i Finland
Höstrapsen – en krävande men belönande gröda
Från frö till olja i Kantvik
FINLANDS SVENSKA
MARTHAFÖRBUND 2025
Redaktör: Karin Lindroos
Sakkunnig på Marthaförbundet: Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare
Recept: Louise Mérus, Danskarby Green Kitchen
Foto: Karin Lindroos, Therese Andersson (sid. 32–34)
Formgivning: Magnus Lindström, Studio Familjen
Granskare: Patrik Erlund
Bildbehandling: Astrid Lindroos
Tryck: Grano
Om Marthaförbundet
Marthaförbundet arbetar för en bättre värld, en vardag i taget. Målet är att alla hem och familjer ska ha tillräckliga kunskaper om och resurser för att främja balans i vardagen och en hållbar utveckling, såväl ekonomisk och ekologisk som social. Marthaförbundet har drygt 8 000 medlemmar i hela Svenskfinland.
Tips & råd för en hållbar vardag
På martha.fi hittar du artiklar som berör ämnena hem och hushåll, samt tidigare matkulturmagasin om bland annat kulturspannmål och smartfisk. Vi delar också tips och råd på facebook.com/marthaforbundet och Instagram @marthaforbundet.
Bli medlem!
Du kan engagera dig och bli medlem i Marthaförbundet via formuläret på martha.fi.
MATKULTURMAGASINET
GES UT AV: Finlands svenska Marthaförbund Medelhavsgatan 14 C 00220 Helsingfors 044 402 6884 kansliet@martha.fi
MATKULTURMAGASINET
GES UT MED STÖD AV:
Föreningen för främjande av huslig utbildning r.f. William Thurings stiftelse Svenska kulturfonden
Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd sr
Recept på dillvinägretten på sidan 55.
Från små frön till mångsidig olja
I årets upplaga av Marthaförbundets matkulturmagasin följer vi de inhemska oljeväxterna från frö till olja, med fokus på rybs, raps, camelina och oljehampa. Odlare, experter och förädlare tar oss med till höstrapsfält, oljepresserier och berättar om de inhemska vegetabiliska oljornas hälsofördelar.
Oljeväxterna har en ganska kort historia i Finland, med start i mitten av 1900-talet. Produktionen ökade i takt med forskningsrön som lyfte fram hälsofördelarna hos mjuka fetter, och på 1970- och 80-talen blev rybs- och rapsolja allt vanligare i bredbara fetter och som sådana i flaska för matlagning.
I dag finns ett stort urval av såväl inhemska som importerade vegetabiliska oljor på matbutikens hyllor, utvunna ur frön, frukter, nötter och bär. Från oliv-, avokado-, kokos-, solros- och sesamolja till linfrö-, pumpafrö-, jordnöts- och mandelolja – alla med olika smaker och användningsområden.
På en global nivå är produktionen av palmoch sojaolja störst bland alla vegetabiliska oljor.
Statens näringsdelegation rekommenderar att
vi ska använda vegetabiliska oljor som innehåller hälsosamma fleromättade fettsyror i vår kost, såsom rybs-, raps- och camelinaolja. Dagligen behöver vi få i oss 25 gram. Samtidigt rekommenderas vi att begränsa intaget av mättade fetter som smör och tropiska oljor som kokos- och palmolja, som finns i många livsmedel.
Det är inte bara näringsrekommendationerna som lyfter vikten av att gynna inhemska oljeväxter. Också jordbruksorganisationer och livsmedelsindustrin i Finland driver flera olika projekt kring oljeväxtodling och särskilt rybs och raps, med målsättningen att öka Finlands självförsörjningsgrad av oljeväxter, som sjunkit under en längre tid.
Hemma i köket kan man använda de inhemska oljorna i såväl matlagning som bakning. Vi bjuder på recept på goda röror och dressingar, vardagsmat och festmåltider, frukost och hemlagade snacks samt kakor och bröd.
Marthaförbundet, 2025
Matkulturmagasinet och den finlandssvenska matkulturens dag
Matkulturmagasinet publiceras årligen i samband med den finlandssvenska matkulturens dag den 9 oktober. Dagen instiftades på initiativ av Marthaförbundet år 1992 för att uppmärksamma, bevara och utveckla de unika finlandssvenska mattraditionerna. På matkulturdagen tilldelas en matkulturpåverkare ett matkulturstipendium. Marthaföreningar uppmärksammar dagen med evenemang och föreläsningar med lo -
kala matpåverkare och producenter. Matkulturmagasinet har olika teman varje år. Det postas till alla medlemmar i Marthaförbundet och delas ut avgiftsfritt på Marthaförbundets evenemang. Magasinet kan beställas i större mängd, exempelvis till organisationer och skolor.
Marthaförbundets matkulturmagasin finns att läsa på issuu.com/marthaförbundet
Ständig utveckling inom oljeväxtodlingen
Odling av rybs och raps i Finland kommer med en hel del utmaningar, men det finns också mycket potential och en stor efterfrågan på inhemska oljeväxter från livsmedelsindustrin.
Patrik Erlund på Nylands Svenska Lantbrukssällskap ger oss en introduktion till oljeväxtodling i Finland.
På Västankvarn Gård i Ingå har Nylands
Svenska Lantbrukssällskap (NSL) säte för sin försöksverksamhet kring växtodling och ett spannmålslaboratorium. Här jobbar
Patrik Erlund , försöksledare och växtodlingsrådgivare, med frågor gällande odling av spannmål, baljväxter, kryddväxter som kummin och koriander, och så förstås oljeväxter.
NSL:s försöksverksamhet finns förutom i Västankvarn och på Stor-Sarvlaks gård i Lovisa också utbredd i hela södra Finland – på NSL:s verksamhetsområde som sträcker sig från Pyttis i öster till Hangö i väster – i samarbete med ett trettiotal odlare. På försöksodlingarna testas nya sorter och nya metoder för att kunna möta framtidens behov inom växtodling.
Vårrybs och -raps i majoritet
Oljeväxter har odlats i större skala i Finland sedan ungefär 1950-talet. Arealerna började öka på 1970-talet då det kom sorter som lämpade sig för livsmedel.
Historiskt har de odlade oljeväxtarealerna i Finland
varit större än de är i dag. Erlund hoppas på att de kommer att öka, men lyfter fram att rybs och raps är knepiga att odla och fordrar en hel del insatser av odlaren.
– Oljeväxterna kräver en större noggrannhet kring odlingen jämfört med spannmål. Åkern ska vara i bra skick både vad gäller näringsämnen och markstruktur, och oljeväxterna är ofta utsatta för angrepp av ohyra. Man måste helt enkelt vara beredd på extra arbete.
Trots utmaningar upplever Erlund att odlingen av oljeväxter är stabil och sakta på uppgång i Finland, även om den fluktuerat de senaste åren. Initiativ och projekt som RypsiRapsi-foorumi arbetar för att höja självförsörjningsgraden av oljeväxter i Finland.
Då man talar om inhemska oljeväxter i Finland är det främst rybs och raps som åsyftas, och mer specifick vårrybs och vårraps, men det har också gjorts andra odlingsförsök genom åren. Erlund nämner bland annat odling av solros och camelina, som likt rybs och raps har gul blomning. Solros kräver en lång växtperiod för finländska mått och odlas inte som oljeväxt här i dag, medan camelina fortfarande odlas i mindre skala och pressas till en vegetabilisk olja.
Oljeväxter bra i växtföljden
Patrik Erlund menar att det finns gott om utrymme för odling av mera rybs och raps i Finland, och att efterfrågan är betydligt större än utbudet. Dessutom är oljeväxterna bra för odlingsmarken.
– Att ha med oljeväxter i växtföljden kan minska på sjukdomsbenägenheten i spannmål, de är bra för marken, det finns avsättning för produkten och lönsamheten har varit helt okej, sammanfattar Erlund.
En av de största fördelarna med oljeväxterna är att
Patrik Erlund tidigt i juni 2025 på försöksodlingen längs med Stamväg 51 i Ingå. Här testas ett trettiotal olika höstrapssorter i samarbete med RypsiRapsifoorumi och organisationen Svensk Raps i Sverige.
Vem?
Patrik Erlund, försöksledare och växtodlingsrådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap, NSL
På åkern i Ingå blommar höstraps, en gröda som sås i månadsskiftet juli–augusti, för att sedan skördas därpå följande sommar, i augusti. Patrik Erlund säger att en kraftig och någorlunda kort blomning på ungefär två veckor är ett positivt tecken.
de passar väl in i växtföljden. Växtföljd innebär att man odlar olika grödor på en åker från ett år till ett annat. På exempelvis en åker där man ofta odlar olika spannmålssorter, är det bra att med ungefär fem års mellanrum odla oljeväxter, då de är goda markförbättrare.
Jämte de många fördelarna finns också stora utmaningar för oljeväxtodlingen – skadeinsekter är ett av de största bekymren. Vädret kan också ställa till det – för höstsådda sorter kan det skiftande vädret i april med varma dagar och riktigt kalla nätter orsaka skada.
Jordloppor och rapsbaggar
Jordloppor och rapsbaggar ger sig på blad och knoppar, och ett angrepp kan i värsta fall leda till att hela fält av oljeväxter stryker med. För att hindra skadeinsekters
framfart krävs växtskydd, ofta i form av kemisk bekämpning. Andra former av växtskydd testas också.
– Man har gjort försök på att till exempel odla en remsa med tidigt blommande rybs runt en åker med raps som blommar senare. Då ger sig ohyran på rybsen men lämnar rapsen i fred. Man kan också försöka gynna ohyrans naturliga insektfiender genom att exempelvis undvika insektsbekämpning i spannmålsodling. Växtföljden är också en viktig faktor inom växtskyddet, säger Erlund.
Olika aktiva kemiska susbstanser krävs för att inte skapa resistens hos skadeinsekterna, förklarar Erlund. Det här är ändå utmanande för odlarna, då många kemiska bekämpningsmedel håller på att fasas ut eller förbjudas inom EU, och produkterna som finns att tillgå är färre.
Framtidens sorter på prov
Erlund guidar runt på ett av NSL:s sortförsök av höstraps som blommar klargul tidigt i juni längs med Stamväg 51 i Ingå. Här odlas kring trettio sorter i samarbete med RypsiRapsi-foorumi och den svenska organisationen Svensk Raps. Här finns höga och låga sorter, sorter som blommar tidigt och sorter som blommar senare. Målet är att hitta sorter som passar bra för odling i Finland.
– Sortförsök och försöksodling är viktigt så att inte jordbrukarna behöver göra det, och ta de misslyckandena som försöken också innebär, förklarar Erlund.
Traditionellt har de gula blommande fälten i Finland till en större andel bestått av rybs, men nu odlas mer och mer raps. Erlund har noterat ett större intresse för särskilt höstraps, som generellt kräver mindre växtskydd. Höstrapsen sås i juli eller augusti, och skördas i augusti följande år.
– Höstrapsens skördepotential är hög, särskilt i södra Finland, men det krävs också stora insatser, säger Erlund, och berättar att särskilt övervintringen är utmanande.
I försöksrutorna i Ingå har NSL under året undersökt vinterhärdigheten och räknat plantor. Man bokför också när blomningen startar och slutar, stjälkens styrka, växttiden, skördemängden och oljehalten på skörden.
Helst gör man sortförsök av samma sort under flera år för att kunna dra slutsatser. Möjligtvis ger någon av sorterna god avkastning, eller visar sig ha hög motståndskraft mot skadeinsekter. I framtiden kanske det är just den höstrapssorten som lyser upp fälten tidigt i juni.
När rybs eller raps skördas
är det de små svarta eller mörkbruna fröna i blommans balja som tas tillvara. Fröerna torkas och transporteras sedan till ett oljepresseri för att pressas.
Vem?
Anna Johansson, lantbruksföretagare
Var?
Jonnas gård i Norrveckoski, Borgå
Verksamhet
Odlar bland annat råg, hybridråg, höstvete, maltkorn, havre, vårvete, ärter, raps, rödklöver, kummin och lusern.
Anna Johansson på en åker med unga rapsplantor.
En konst att odla oljeväxter
Anna Johansson är sjunde generationens jordbrukare på
Jonnas gård i Norrveckoski i Borgå. Här odlas en stor variation av grödor, och oljeväxterna har en självklar roll i växtföljden. Men det är inte alltid lätt, och Johansson får kämpa mot både hårda vintrar, hagelskurar och skadeinsekter.
Anna Johansson tog över familjegården
Jonnas gård år 2023. Tidigare hade hon en karriär inom sjukvården.
– Det känns ärofyllt att förvalta historien, säger Johansson.
På gården finns en mångsidig växtodling på totalt 300 hektar odlingsmark. Johansson berättar att de är särskilt noggranna med växtföljden, så att det inte blir en för ensidig spannmålsodling. Det här är viktigt dels för markstrukturen, men också för att jämna ut arbetstoppar genom att fördela sådder och skörd under hela odlingsperioden.
Sommaren 2025 växer här råg, hybridråg, höstvete, maltkorn, havre, vårvete, ärter, raps, rödklöver, kummin och lusern, som är en markförbättringsgröda. På gården tar man också emot partier av oljeväxter som maskinellt rensas från ogräs innan fröna åker vidare för att pressas.
Oljeväxter i över 60 år
Oljeväxter har varit med i växtföljden på gården ända sedan 1960-talet, då Anna Johanssons farfar specialiserade
sig på växtodling. Just den här sommaren odlas vårraps på gården. Johansson berättar att hon också provat på att odla höstraps, men på grund av en svår vinter var inte en enda planta vid liv på våren. Hon upplever att det är tryggare att odla våroljeväxter.
Oljeväxter är bland de första grödorna hon sår på våren, ofta andra eller tredje veckan i maj. De kräver mycket kunskap, tid och omsorg av Johansson. Hon uppskattar särskilt hur oljeväxterna hjälper till att
förbättra markstrukturen med sina djupväxande rötter. Men Johansson stöter också ofta på patrull:
– Det största hotet är insekterna – först kommer jordlopporna, sen kommer kålmalen, efter det rapsbaggarna, och så ogräset, berättar Johansson, och säger att man behöver hålla odlingarna under tät uppsikt.
Kämpigt att odla oljeväxter
Johansson upplever det utmanande att odla oljeväxer då myndigheterna drar tillbaka kemiska bekämpningsmedel, och nämner skador på grödorna och skördeförluster som påföljder. Torra och varma vårar är också besvärliga, då det är svårt för oljeväxterna att gro.
– I Finland har vi ett underskott på oljeväxter just för att de är så svåra att odla, och vi importerar massor. Det behövs bättre verktyg från myndigheterna för att fortsätta odla, säger Johansson
I slutet på september eller början av oktober skördar Johansson vårrapsen. I det här skedet kan olyckan också
vara framme, och hon nämner ett år då en femton minuters hagelskur tömde baljorna på rapsfrön, och gården gick miste om 30 procent av skörden.
Stor efterfrågan på skörden
Oljeväxtskörden på Jonnas gård brukar uppgå till ungefär 20–50 ton rapsfrön. Efter att skörden torkats och rensats fraktas den med långtradare till oljepresseriet i Kantvik för att förädlas till vegetabilisk livsmedelsolja och foder.
Johansson är intresserad av att testa nya oljeväxtsorter som är lämpade för det finländska klimatet, och följer med både rådgivning och aktuella projekt inom området. Hon har också en vilja att hjälpa till att odla mera oljeväxter då det finns en så pass stor efterfrågan på dem.
– Det finns mycket kunskap i Finland kring att odla oljeväxter, men man är inte alltid motiverad då det är så kämpigt. Det är en konst med oljeväxter, sammanfattar Johansson skrattande.
Anna Johansson inspekterar vårrapsen i början av juni.
Inhemska oljeväxter
Oljeväxter i Finland
I Finland odlas och förädlas främst vårsorter av rybs och raps, men här odlas också andra oljeväxter i mindre skala.
Rybs
Raps
Oljehampa
Camelina
Oljelin
Kummin och koriander (främst för export)
Av oljeväxterna pressas vegetabiliska oljor som används inom såväl livsmedelsindustrin som i kosmetika- och läkemedelsindustrin.
Av vissa oljeväxter kan presskakan som blir över efter utvinningen av olja användas som djurfoder.
Oljelin kan förädlas till en livsmedelsolja, men också till olja för träimpregnering, linoljefärg och linsåpa. Av lin och hampa finns också fibersorter.
Olja kan också utvinnas ur bland annat havtorn och svarta vinbär. Havtornsolja används vid framställning av kosttillskott och kosmetika.
Vegetabiliska rybs- eller rapsoljor kan ha olika färger bland annat beroende på om de är varm- eller kallpressade. Kallpressad olja är starkare i färgen och även i smaken.
Rapsfrön
Rybsfrön
Rybs & raps
– vad är skillnaden?
Rybs är släkt med rova, medan raps är släkt med kålrot. Ställer man sig vid ett rybs- eller rapsfält kan man känna doft av kål.
Även om de gula åkrarna ser liknande ut på avstånd, kan man då man går närmare se skillnader bland annat på att rapsplantan är grövre än rybsplantan.
Även om de är skilda växter, kan de skördade fröna pressas tillsammans till en rybs- och rapsolja. Det går såklart också att pressa dem var för sig.
Rybs eller ryps?
En språklig smakfråga!
Du kan säga både rybs och ryps, båda är korrekta och används. Raps är däremot en annan växt.
Rybs på en åker i juni.
Rybs- & rapsodling i Finland
Rybs- och rapsproduktion:
2024: 49 miljoner kilo
2005: 106 miljoner kilo
Import och export av rybs och raps:
Export 2024: 0,1 miljoner kilo
Import 2024: 137 miljoner kilo
Användning av rybs och raps i Finland 2024: 186 miljoner kilo
Andelen ekologisk rybs och raps har ökat:
2024: 9 % av den totala produktionen
2007: 1 % av den totala produktionen
Källa: Faktagaffeln 2025, Föreningen Matinformation rf (Ruokatieto)
Odlingen av rybs och raps har minskat i Finland. Flera odlingsprojekt pågår för att höja Finlands självförsörjningsgrad av rybs och raps.
Vegetabiliska fetter i Finland – en ganska kort historia
Början av 1900-talet
Vegetabiliskt fett var en obekant vara på den här tiden, förutom i form av kokosfett. Margarin var förbjudet att producera i Finland, då det ansågs vara ett hot mot den finländska smörproduktionen och smörexporten.
Mitten av 1900-talet
Rybs och raps började odlas i Finland.
1960-talet
En margarinskandal upstod då det visade sig att fett från slaktavfall olämpligt för mänsklig konsumtion hade använts vid margarinproduktion. Försäljningen av margarin till och med halverades under några år.
1990-talet
Vegetabiliska oljor på rybs och raps på flaska, inte endast som en beståndsdel i bredbara fetter, blev mer och mer etablerade på marknaden och vanligare att använda vid matlagning.
I dag
Statens näringsdelegation rekommenderar att vi ska öka intaget av vegetabilisk olja, minst 25 gram om dagen, och begränsa användningen av smör och tropiska oljor.
1970-talet
1920-talet
Det blev tillåtet att producera margarin i Finland. Margarinet betraktades som ett förmånligare alternativ till smör. Margarin är en fransk innovation från mitten av 1800-talet, som ursprungligen innehöll talg, mjölk och vatten.
Hälsofördelarna med mjuka vegetabiliska fetter och margarin med vegetabiliska oljor blev mer kända. Under benämningen “fettkriget”/”rasvasota” gick diskussionerna heta kring olika fetter och hur de påverkar hälsan. Samtidigt började odlingen av oljeväxter i Finland öka.
1980-talet
I slutet av 1980-talet blev det tillåtet att producera lätta fetter, med bara 40–60 procent fetthalt, jämfört med minst 80 procent tidigare. Olika fettblandningar med smör och vegetabilisk olja blev vanligare på marknaden. År 1988 gick margarin om smör i försäljning.
Kylli, R. (2021). Suomen ruokahistoria – Suolalihasta sushiin, Gaudeamus. Nevalainen, L.,Hotelli- ja Ravintolamuseo: https://hotellijaravintolamuseo.fi/margariinin-monimutkainen-historia/ Hållbar hälsa från maten – nationella näringsrekommendationer 2024, Statens näringsdelegation och Institutet för hälsa och välfärd
Inhemska oljeväxter
Höstrapsen – en krävande men belönande gröda
På Postis i Sjundeå odlar Erik Perklén höstraps – den ger bra avkastning, är en utmärkt mellangröda före odling av spannmål, och är dessutom både utmanande och rolig att odla, säger Perklén.
Tidigt i juni 2025 blommar höstrapsen på Postis fält i Sjundeå.
Erik Perklén driver gården Postis i Sjundeå med fokus på växtodling, och särskilt höstsådda grödor. Huvudgrödan är höstvete, men här odlas också maltkorn, höstråg, foderärter och höstraps, som under försommaren sprider ett klargult sken över de vidsträckta böljande åkerskiftena.
Perklén återkommer så gott som varje år till höstraps, sedan han för första gången provade att så den under det sista året då hans pappa drev gården.
– Det var roligt att prova på något för oss helt nytt, och lämpligt att göra det medan pappa ännu betalade och tog risken, skrattar Perklén.
Han köpte en mindre mängd utsäde och testsådde höstrapsen på en liten areal. Det visade sig vara ett lyckat försök, som gav en god avkastning.
Sedan dess är höstrapsen ett bestående inslag i gårdens växtföljd. Den sås alltid före den 10 augusti, och skördas vanligen i september året därpå. De kuperade lerjordarna på Postis lämpar sig bra för just höstraps, medan våroljeväxter trivs bättre på plattare fält, förklarar Perklén.
Utmaningar och belöningar
För Perklén är höstrapsen en rolig gröda att odla. Dels för att den utmanar odlaren, men också för att den i bästa fall ger en riktigt god avkastning. – Den är krävande, men belönande. Det tar tre intensiva veckor att få igång den, med start från sådden. Man ska hålla koll på ogräs, sniglar och gödsel, sen lugnar det ner sig och blir längre tid mellan insatserna, berättar Perklén.
Andra utmaningar är att hösten överlag är en bråd tid för lantbruksföretagaren, och att det heller inte finns några garantier för hur vintern kommer att vara eller att plantan kommer att klara sig. Vintrar med väldigt växlande väder är svåra för höstrapsen, och den trivs heller inte alls med att bli stående i vatten.
Då våren kommer är det dags att gödsla, bekämpa ogräs och köra ut insekticider.
Höstrapsskörden från Postis rensas och torkas, och säljs till oljepresseriet i Kantvik i Kyrkslätt, där fröna pressas till livsmedelsolja och presskaka för foderproduktion.
– I medeltal kör jag ut insekticider en gång vartannat år eftersom blomningen sker så tidigt under säsongen att skadegörarna inte är igång, berättar Perklén. Han tillägger att många av hans kolleger som odlar våroljeväxter är förvånade över hur sällan han behöver köra ut kemiska bekämpningsmedel.
Trots de många arbetsmomenten och osäkerheten, upplever Perklén ändå att våroljeväxterna är ännu svårare att odla än höstoljeväxterna, särskilt på grund av hur utsatta de är för skadeinsekter, och att det inte längre finns effektiva kemiska bekämpningsmedel på den europeiska marknaden.
En mellangröda som ger goda höstveteskördar
Ibland blommar höstrapsfälten redan i maj, andra år börjar de blomma i juni.
– Kommer man så långt som till blomningen, vet man att odlingen har klarat sig, säger Perklén.
På Postis är höstrapsen alltid en mellangröda, som ger goda höstveteskördar året därpå.
Då höstvetet odlas på en åker där det året innan odlats höstraps, är plantorna friskare, har ett bättre rotsystem och bättre näring, berättar Perklén. Han ser höstrapsen som det mest miljövänliga sättet för honom att höja skördemängderna av spannmål året därpå.
Oljeväxttrender från Sverige landar i Finland
Höstsådda grödor blir allt vanligare i Finland, upplever Perklén. Det syns bland annat på de allt grönare landskapen i oktober. Det kan enligt honom bero på många olika faktorer.
– Vi i lantbrukarkåren blickar mot Sverige där majoriteten av oljeväxterna numera är höstsådda. Det är en utveckling som skett under tjugo år, och som nu också börjar nå Finland. Men att vi höstsår mer grödor numera kan också hänga ihop med maskinutvecklingen inom lantbruket, funderar Perklén.
Höstrapsen är dock fortfarande ovanlig i Finland, och ännu för tjugo år sedan odlades den inte alls hos oss.
Livsmedel och foder
Perklén, som följt med hur arealerna av oljeväxter minskat i Finland, tror och hoppas ändå på att det kommer ske en ökning, så länge det är ekonomiskt hållbart.
– Höstrapsen ger en fin avsättning – den ger både en trevlig vegetabilisk olja för oss konsumenter, och ett proteinrikt foder för boskap som kan användas som ett inhemskt komplement till eller en ersättning för importerat sojafoder, säger han.
När Perklén väljer höstrapssorter att så på Postis riktar han blicken mot Sverige, och väljer alltid en sort som testodlats så långt norrut som möjligt, femton år tillbaka i tiden. Det ger en trygghet i att det kommer att fungera och ge en god skörd, och han vill vara säker på att odlingen lyckas och ger avkastning. Han sammanfattar:
– Höstrapsen är en bra gröda, passar bra in i helheten med spannmålsodlingen, och gör mycket gott i växtföljden.
Erik Perklén driver gården Postis i Sjundeå, med fokus på växtodling. Den största grödan är höstvete.
Vem?
Erik Perklén, lantbruksföretagare Var?
Gården Postis i Sjundeå Verksamhet
Odlar höstvete, maltkorn, höstråg, foderärter och höstraps.
I Kyrkslätt produceras närmare 150 000 liter rybs- & rapsolja varje dag
I Kantvik i Kyrkslätt finns Finlands mest betydande oljepresseri.
Här processas merparten av den inhemska rybs- och rapsskörden, och pressas årligen 130 000 ton rybsoch rapsfrön till olja för konsumenter och livsmedelsindustrin.
Invid havet i Kantvik finns ett industriområde där ett tiotal höga gula tankar sträcker sig mot skyn. I tankarna finns rybs- och rapsolja, redo att tappas på flaskor, kanistrar och tankar för att transporteras vidare till konsumenter och livsmedelsindustrin.
Här har företaget Apetit varmpressat livsmedelsolja av rybs och raps i ungefär trettio år, tidigare under namnet Mildolda.
Växande
efterfrågan på vegetabilisk olja
Försäljnings- och affärsutvecklingschef Jenny Tallberg har jobbat i Kantvik i över tio år med fokus på rybs och
raps. För Tallberg är oljans mångsidighet den största fördelen.
– Den har en mild smak, kommer alltid färsk direkt från vårt presseri, och går att använda mångsidigt i matlagning.
Hon lyfter också fram oljans hälsofördelar, såsom gott om omega-3- och omega-6-fettsyror som vi måste få i oss via maten, och därtill E-vitamin.
Tallberg menar att efterfrågan på växtoljor växer hela tiden parallellt med att andra vegetabiliska produkter nått marknaden och influenser från olika matkulturer etablerats i de finländska köken.
Hon tror också att en matkultur i ständig förändring, där den yngre generationen inte har en lika stor vana att använda smör i matlagning som den äldre, kommer att leda till en ännu större efterfrågan på vegetabiliska fetter.
Varm- eller kallpressning
Tallberg tar oss genom processen från frö till färdig olja, steg för steg.
Det finns olika metoder för att utvinna olja ur rybsoch rapsfrön. I Kantvik varmpressas rybs- och rapsfröna
Vem?
Jenny Tallberg, försäljnings- och affärsutvecklingschef på Apetit, med fokus på rybs och raps Var?
Apetits oljepresseri i Kantvik, Kyrkslätt
För 1 liter olja behövs frön från ungefär 8 kvadratmeter rybs- eller rapsfält.
för att all olja lättare ska kunna utvinnas ur de små fröna. Det finns också presserier och ett fåtal gårdspresserier i Finland som framställer kallpressad rybs- och rapsolja.
Den största skillnaden mellan varm- och kallpressad rybs- och rapsolja är att den varmpressade är mildare i smaken och färgen, medan den kallpressade har starkare smak och en klarare gul färg, eftersom den inte renats. Kallpressningsmetoden härstammar från olivoljepressning.
En annan utvinningsmetod är att extrahera oljan med hjälp av lösningsmedlet hexan.
Varmpressning med stora skruvpressar
I Kantvik är produktionen igång året om, och leveranser av rybs- och rapsfrön inkommer varje vecka – totalt 130 000 ton frön om året. Skörden levereras från odlare i Finland, men Apetit importerar också frön, främst från de baltiska
länderna. Den finländska skörden räcker inte till för att mätta efterfrågan på vegetabilisk olja från livsmedelsindustrin. Då fröna kommer in rensas de. Därefter är det dags för pressning. De värms upp i stora mängder, pressas av horisontella skruvpressar, och värms därefter upp och pressas ytterligare en gång. Värme används i processen för att näringsämnena och oljan lättare ska utvinnas ur fröna. Hela processen är helt automatiserad, och styrs från datorer av personalen.
Från frö till olja – Så pressas rybs- och rapsoljan i Kantvik
z Torkade rybs- och rapsfrön kommer till oljepresseriet med lastbil.
z Fröna förbehandlas och rensas.
z Fröna värms upp och pressas i två omgångar med stora horisontella skruvpressar. Värme används i processen för att oljan och näringsämnena ska utvinnas lättare ur de hårda fröna.
z Råoljan renas med hjälp av betonitlera, som gör att den blir mer hållbar och inte oxiderar, och också gör smaken mildare.
z Oljan tappas på flaskor eller levereras till livsmedelsindustrin och foodservice i större kanistrar eller med tankbil.
Processen från frö till livsmedelsolja tar ungefär tolv timmar, och pågår dygnet och året runt. Av en sats rybs- och rapsfrön blir 40 procent olja och 60 procent presskaka. Presskakan pastöriseras och används som ett fett- och proteinrikt foder, som ges bland annat till kor.
– Vi använder hela råvaran, det blir inget svinn, säger Tallberg.
Även om svinnet av rybs- och rapsfrön knappt existerar, har man på Apetit sett potential i de krossade fröna också som föda för människor.
Innovationen Black Grain from Yellow Fields är ett pulver av rybs och raps som företaget tagit fram som ett fiber-, protein- och fettrikt pulver som kan användas i livsmedelsindustrins produkter.
– Det funkar fint i växtbaserade köttersättande produkter, puffade frukostflingor och snacks, bröd och mellanmålsbars, berättar Tallberg.
Mild smak föredras
Råoljan som pressas ur fröna är ganska mörk och skarp i smaken, och renas med hjälp av bentonitlera, som är en
Apetits oljepresseri ligger nära havet i Kantvik i Kyrkslätt. Fröleveranserna kommer hit både med lastbil och med båt. Foto: Apetit
Rybs släkt med rova, raps med kålrot
lera som används inom livsmedelsindustrin, till exempel vid vinframställning.
– Oljan renas för en bättre hållbarhet och för att den inte ska oxidera. Reningen ger också oljan en mildare smak, förklarar Tallberg, och framhåller att kemisk rening inte används på presseriet.
Apetit producerar och saluför också en produktlinje, Neito, med vegetabiliska oljor som framställs genom en lite mildare reningsprocess, och därmed har den oljan en starkare färg, mer smak och mer naturliga näringsämnen kvar.
Efter pressningen och reningen tappas oljan på flaska till konsumenter, eller i kanistrar eller tankbilar för att levereras till livsmedelsindustrin och food service. Tallberg berättar att oljan som tappas på flaskor och säljs i butikshyllan alltid härstammar från inhemska rybs- och rapsfrön.
Rybs och raps är två olika växter, den första besläktad med rova, den andra med kålrot. För den otränade är det inte lätt att skilja en rybsåker från en rapsåker. Tittar man närmare tipsar Tallberg om att rybsen börjar blomma som ett Y, de översta blommorna först, medan rapsens blomklase börjar blomma som ett A, de nedre blommorna först.
Även om det är två olika växter har de samma egenskaper, och går bra att blanda och processa tillsammans. I Finland pratar man ofta i folkmun om rybsolja, men ofta är oljan i matbutiken en blandning av rybs och raps. På begäran av Livsmedelsverket har Apetit nu med hjälp av nya etiketter på sina flaskor gjort det tydligare för konsumenten att oljan är en blandning av rybs och raps, inte enbart rybs.
I samband med etikettförändringen gjorde de en un-
dersökning bland kunder om upplevelserna av rybs och raps. Många förknippar dem med sommar och soliga fält, och uppskattade produktens mångsidighet.
Men de gula fälten väcker inte enbart positiva reaktioner. Det finns också många som undviker fröolja, och i exempelvis USA kan man hitta produkter som är “seed-oil free”, det vill säga utan fröolja. Tallberg ser flera olika orsaker till rybs- och rapsoljans till viss mån dåliga rykte.
– Den negativa publiciteten beror delvis på en hälsotrend som inte baserar sig på vetenskap, utan snarare på tanken att eftersom mycket processad mat innehåller rybs- och rapsolja, är det oljan som är orsaken till att maten är ohälsosam.
Tallberg framhåller att rybs- och rapsolja är hälsosam i sig, och att de nordiska näringsrekommendationerna rekommenderar minst 25 gram vegetabiliska oljor om dagen – till exempel olja av rybs och raps – för att säkerställa ett tillräckligt intag av essentiella fettsyror. Hon nämner också att man inte kan jämföra exempelvis olivolja med rybs- och rapsolja, då de är två helt olika produkter, med olika hälsofördelar och användningsområden.
– Man drar ofta alla oljor över samma kam, men om man jämför näringsämnena har de alla olika fördelar. Exempelvis finns det gott om omega-3-fettsyror i rybsoch rapsolja, men inte till lika stor andel i olivolja. Det behöver inte vara antingen eller, man kan använda flera olika oljor, anser Tallberg.
Använd varm eller kall
Tallberg uppmuntrar till att använda den inhemska rybs- och rapsoljan till mer än stekning. Den fungerar bra som salladsdressing, i bakning, i smoothie, eller som sådan som ett kosttillskott.
– Då ett recept kräver smält smör kan man testa att byta ut det mot olja, tipsar Tallberg.
För att den vegetabiliska oljan ska hålla länge ska den gärna stå skyddad och inte i direkt solljus eller värme. Om man är oroad för att den blivit gammal märker man det omedelbart på den härskna lukten. För de som vill testa på att baka med olja tycker Tallberg att man kan börja med en klassisk morotskaka, som traditionellt har vegetabilisk olja i receptet.
Oljeproduktionen
i Kantvik i siffror
Apetit i Kantvik använder majoriteten av rybs- och rapsfröna som skördas i Finland.
Här pressas 3/4 inhemska rybsfrön, 1/4 inhemska rapsfrön.
Årligen pressas totalt 130 000 ton rybs- och rapsfrön.
Dagligen pressas 400 ton frön, som blir 150 000 liter olja varje dag.
För en 0,5 liters flaska används ungefär 1,5–2 kg frön.
Oljehampans och camelinans frön blir kallpressad olja, snacks, foder & kosmetika
Även om rybs och raps dominerar bland de inhemska oljeväxterna vad gäller odlingsareal och tillgänglighet i butikshyllan, finns det också andra vegetabiliska oljor att testa på. Robert Ottosson i Borgå har en mångårig erfarenhet av att odla camelina, medan Max Schulman i Virkby odlar oljehampa för andra året i rad.
På Stor-Tötar Gård i Virkby i Lojo sträcker sig oljehampa av den inhemska sorten Finola mot skyn. Den blir närmare två meter hög, och fröna som skördas från toppen av plantan i oktober kan exempelvis ätas rostade som sådana, eller pressas till olja.
Max Schulman, lantbruksföretagare och spannmålsombudsman på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, testar gärna olika grödor för att hålla intresset uppe. Han försöker alltid hitta nya odlingsmöjligheter för Finland, och berättar att intresset för oljehampa och släktingen fiberhampa hela tiden ökar i Europa.
– Oljehampan är en intressant växt med en bra marknad i Finland och internationellt, säger Schulman.
Oljehampa i mitten av juli.
Max Schulman på Stor-Tötar Gård framför oljehampan i mitten av juli. I oktober är det dags att skörda fröna.
Vem?
Max Schulman, lantbruksföretagare och spannmålsombudsman på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK
Var?
Stor-Tötar gård i Virkby, Lojo
Verksamhet på gården
Odlar bland annat höstvete, havre, oljehampa, klövervall, ärter.
Oljehampa i augusti. Oljehampan är än så länge inte intressant för skadeinsekter, men Schulman tror att det är en tidsfråga, och att de kommer att hitta till oljehampan då odlingsarealerna ökar.
Rostade oljehampafrön kan användas i snacks, till sallader och i bakning.
Skörden säljer han vidare till ett företag som både förädlar och exporterar fröna. De kan pressas till olja, användas som livsmedel, foder eller inom kosmetikaindustrin.
Camelina-boomen som kom och gick
På Robert och Linda Ottossons fält i Saxby i Borgå är camelina en återkommande gröda i växtföljden. I juni eller juli blommar fälten ljust gula, och fröna som pressas till olja är inslutna i en rund frökapsel. På svenska är camelina också känd under namnet oljedådra, medan man på finska talar om ruistankio eller kitupellava .
Ottosson blev bekant med odling av camelina i början av 2000-talet då det rådde en camelina-boom. Såväl camelinaolja som margarin med camelina marknadsfördes under en period, men försvann sedan ur sortimentet.
– Tyvärr blev åtgången av camelinaprodukter inte så stor då och efter det köpte ingen upp camelina på ett tag, minns Ottosson.
I dag är Ottosson en av ett tiotal andra kontraktsod-
lare runtom i Finland som odlar camelina för ett företag i Janakkala, men just i år har han en paus i odlingen då oljeväxter helst inte ska odlas oftare än vart femte år på samma åker.
En av fördelarna med att odla camelina tycker han är att varken jordloppor eller rapsbaggar intresserar sig för den.
– Det är det stora plusset jämfört med rybs och raps, att man väldigt sällan behöver vara ute med sprutan och bekämpa ohyra, säger Ottosson. Endast vid angrepp av kålmal krävs ingrepp. En annan fördel för jordbrukaren är att plantan, om camelinan såtts tidigt, klarar nattköld bättre än rybs och raps.
Företaget som köper camelinafröna av Ottossons kallpressar olja, och säljer den som en hälsosam vegetabilisk matlagningsolja. Presskakan blir djurfoder.
Oljan har gott om omega-3- och omega-6-fettsyror, och forskning som utförts i Finland har bland annat påvisat att camelinaolja sänker kolesterolet.
Mångsidiga matlagningsoljor
Både oljehampa och camelina kan användas mångsidigt i matlagning. Hemma hos Ottossons används camelinaoljan i salladsdressing och i bakning av både bröd och bakverk. Smaken beskrivs ofta som mandelaktig, och paret Ottosson tycker också den har en distinkt smak av såväl kål som kålrot.
Hampaoljan med sin nötaktiga smak ska inte hettas upp för mycket, utan gärna användas som sådan i dressing, sallader eller som ett hälsotillskott. Oljan innehåller rikligt med omega-3-, omega-6- och
Inuti de runda frökapslarna finns camelinans gulaktiga frön. Foto: Linda Ottosson
omega-9-fettsyror och E-vitamin, medan presskakan som blir över vid oljeproduktion är proteinrik och passar bra för djurfoder.
Schulman rostar gärna oljehampans frön med lite salt, strösslar dem över en sallad, lägger med dem i knäckebrödssmeten eller blandar ner dem i myslin. Han ser möjligheter för bagerier att använda mera hampafrön i sina produkter.
Företag som säljer inhemska oljehampaprodukter erbjuder allt från kallpressad olja, tvålar och proteinpulver, till kross, snacks och eterisk olja.
Framtidens vegetabiliska oljor
Schulman kontemplerar över vårt förhållande till vegetabiliska oljor i Finland, och tror att det fortfarande
är under utveckling. Traditionellt har vi i Finland haft gott om betesmarker och boskap, och matkulturen har utvecklats kring den formen av jordbruk. Rybs- och rapsodling nådde Finland på bredare front först i slutet av 1970-talet, och i och med det fick den vegetabiliska oljan en större roll i vår matkultur. Schulman tror att produktionen och användningen av varierande oljeväxter och oljor såsom hampaoljan kommer att bli vanligare i Finland i takt med nya trender, recept och kunskap kring hur man använder dem.
Camelina å sin sida, som var riktigt trendig för ungefär två decennier sedan, kanske får ett nytt uppsving tack vare dess hälsofördelar.
För den som vill testa på camelina- eller hampaolja lönar det sig att vända sig direkt till en förädlare eller en hälsokostaffär.
Camelinan blommar ljusgul. Foto: AdobeStock
De pressade fröna blir en aromrik och hälsosam olja.
Vem?
Robert och Linda Ottosson
Var?
Mickels i Saxby, Borgå
Verksamhet på gården
Odlar bland annat camelina, råg, kummin, höst- och vårvete, maltkorn, vall och foderärter.
Just i år passade inte camelina in i växtföljden på gården
Mickels i Saxby, då den kan odlas på samma åker endast ungefär vart femte år.
Vem?
Filip Karlsson, driver
Överängs Kvarn
Var?
Saltvik på Åland
Verksamhet
Överängs Kvarn producerar kallpressad rapsolja, linolja för behandling av trä och bland annat vetemjöl, speltotto, rågflingor, mannagryn, ärter, hemvete och spelt.
Filip Karlsson på Överängs Kvarn uppskattar smaken hos den kallpressade rapsoljan.
Kallpressad ekologisk rapsolja från Åland
Överängs Kvarn i Saltvik på Åland maler spannmål av varierande sorter och pressar ekologisk raps.
Bland flingor, gryn och mjöl har den ekologiska rapsoljan blivit en naturlig och uppskattad del av utbudet bland kunderna.
Att Överängs Kvarn började erbjuda kallpressad rapsolja som en del av sortimentet var inte planerat. Filip Karlsson, som driver Överängs Kvarn, berättar att det hela började med att hans pappa Sören Karlsson fick överta en oljepress av en producent i Sverige som skulle sluta med verksamheten.
De testade på att pressa både ekologiskt och konventionellt odlad raps.
– Vi märkte att det var mycket godare och mildare smak på den ekologiska rapsen, så nu använder vi bara ekologiska rapsfrön, berättar Filip Karlsson.
Långsam pressning
Rapsfröna köper de lokalt från Germundö gård. Skörden levereras torkad och rensad, och pressningen kan börja direkt. Av höstens skörd pressar Karlsson två satser olja
Skalen från fröna som blir över vid kallpressningen blir till djurfoder i pelletsform.
under året, som vanligen täcker efterfrågan fram till nästa hösts skörd.
Kallpressningen är en långsam process. Fröna åker ner i pressen från en silo och pressas långsamt av en skruv. Oljan sipprar sakta ner i stora tankar. Det går långsamt eftersom oljan inte får stiga över en viss temperatur för att klassas som kallpressad.
– Oljepressen ligger på i bakgrunden och det kan ta
Filip Karlsson skruvar på korkar och lägger etiketterna på flaskor med rapsolja.
upp till 1–2 veckor att pressa en sats rapsfrön, förklarar Karlsson.
Oljans sediment faller till botten av tanken under processens gång. För att oljan ska bli riktigt klar passerar den en sil i samband med att den läggs på flaska. Den mörka flaskan skyddar oljan och ökar hållbarheten. Slutligen skruvar Karlsson på korkarna och limmar på etiketterna och kör ut oljan till kunderna på Åland.
Den proteinrika presskakan som blir över säljs som pellets för nötkreatur.
En nötig smak
En av Överängs Kvarns målsättningar är att betjäna det lokala samhället, och erbjuda lokalproducerade produkter som det finns efterfrågan på. Oljan har varit populär bland både konsumenter och bagerier, och också fått en guldmedalj i FM i Mathantverk år 2018.
Överängs, som främst producerar spannmålsprodukter, märkte att den kallpressade oljan var ett fint komplement till spannmålsprodukterna, som säljs till flera åländska bagerier.
– Många bagerier använder vår rapsolja i bröd och ett bageri har också använt den för att fritera i, säger Karlsson, som upplever att den goda nötiga smaken är ett stort plus.
Karlsson själv använder den kallpressade rapsoljan för daglig matlagning, varm som kall, och som en smaksättare, exempelvis penslad på bröd.
– Jag steker mina äggmackor till lunch i den varje dag, skrattar Karlsson, och beskriver smaken som både ”växtlig” och ”nötig”.
Vem?
Heli Kuusipalo, ledande expert
på Institutet för hälsa och
välfärd (THL)
Heli Kuusipalo rekommenderar inhemsk rybs- och rapsolja i och till vardagsmaten.
Vegetabiliska oljor ger kroppen livsnödvändiga omättade fettsyror
Heli Kuusipalo, ledande expert på Institutet för hälsa och välfärd (THL), lyfter vikten av att öka intaget av mjuka fetter och vegetabiliska oljor för hälsans skull.
Heli Kuusipalo, ledande expert på Institutet för hälsa och välfärd (THL), konstaterar att finländarnas fettkonsumtion går åt fel håll. THL:s forskning visar att intaget av nyttiga fetter är otillräckligt, och att enbart utesluta smör inte är en tillräcklig åtgärd. Man behöver också tillsätta bra fetter i kosten för en god hälsa.
– Vi finländare får i oss tillräckligt fett, men av fel kvalitet och för mycket mättade fetter, säger Kuusipalo.
Kuusipalo förklarar i korthet att det i alla fetter finns tre huvudtyper av fettsyror – mättade, enkelomättade och fleromättade. De är alla viktiga för kroppens olika funktioner, men vi behöver minska mängden mättade fettsyror, och öka intaget av omättade fettsyror. De omättade fettsyrorna finns i bland annat fisk och i rybs-, raps-, camelina- och linfröolja.
För att säkerställa att man får i sig fett av rätt kvalitet rekommenderar Kuusipalo att man bekantar sig med näringsrekommendationerna och att man följer tallriksmodellen som hjälper oss att äta rätt och må bra. Kuusipalo upplever att kunskapen om mat och näringsämnen har blivit svagare, även om all information finns tillgänglig.
– Varför vi människor behöver äta och kunskap om
de närmare 100 olika näringsämnena är inte en självklarhet i dag, säger Kuusipalo.
Finland – ett smörland
Kuusipalo nämner att vegetabiliska oljor inte alltid har varit, och fortfarande inte alltid är, en självklar del av vår matkultur.
– Finland är ett smörland. Av jordbrukspolitiska orsaker har man historiskt lagt stor betoning på mjölkfett, förklarar Kuusipalo, och nämner hur det särskilt efter andra världskriget fanns stor lönsamhet i fettrika mjölkprodukter för jordbrukaren.
Men kring den tidpunkten framkom det via forskning att mjölkfett kan vara en bidragande orsak till hjärt- och kärlsjukdomar. På 1960-talet började man också undersöka blodets kolesterolnivåer och såg samband med hårda fetter.
Kuusipalo understryker att forskningen senare har visat att hjärt- och kärlsjukdomar inte enbart beror på kosten, såsom ett högt intag av hårda fetter, socker och salt, utan också kan påverkas av livsstilsfaktorer.
Hjärtmärket leder rätt
Bland utbudet som finns i butikerna rekommenderar Kuusipalo rybs- eller rapsolja samt flytande margarin med Hjärtmärket. Generellt är Hjärtmärket en bra vägledning för att välja fetter av god kvalitet – oavsett om det gäller olja, margarin, dressing eller andra bredbara och flytande produkter.
– Att välja rybs- och rapsolja är mest ekonomiskt och hälsosamt. Oljorna innehåller omättade fetter som påverkar hälsan positivt och främjar HDL-kolesterolet mer än exempelvis solros- eller sojaolja, förklarar Kuusipalo.
HDL-kolesterolet är vad som brukar kallas det “goda kolesterolet”.
Dyrare oljor som olivolja eller andra fröbaserade oljor rekommenderar Kuusipalo att använda som smaksättning i matlagning.
Undvik tropiska fetter och lätta fettprodukter
Kuusipalo påminner om att man bör välja bredbara eller flytande fetter med en fetthalt på minst 60 procent.
– Margariner med lägre fetthalt, till exempel 30 eller 40 procent, innehåller i regel mer tillsatsämnen, konstaterar Kuusipalo.
Näringsrekommendationerna uppmuntrar oss att begränsa intaget av tropiska fetter, såsom palm- och kokosolja. De tropiska växtfetterna säljs delvis som sådana, men kan också finnas i exempelvis bredbara fetter och i andra konsumentförpackade varor i matbutiken.
Kuusipalo nämner att de tropiska fetterna såsom kokosolja i sina ursprungsländer ofta används som en smaksättare och krydda, snarare än som en matlagningsolja.
– Inget är helt förbjudet – men det gäller att få i sig en lämplig mängd, säger Kuusipalo.
Heli Kuusipalo tipsar om att man kan ta en matsked vegetabilisk olja som ett kosttillskott.
Om man vill vara helt säker på vad det bredbara fettet på matbordet innehåller tipsar hon om att tillaga eget. Det enda som behövs är rumstempererad kvarg, smör och rybs- eller rapsolja. Vispa ihop ingredienserna och smaksätt fettet med hackad gräslök eller örter.
Olja med ugnsrotsakerna –eller som kosttillskott
Kuusipalo upplever att många helt enkelt använder för lite vegetabilisk olja i matlagning. En matsked olja i matlagning för fyra personer räcker inte för att tillgodose allas behov av de goda fettsyrorna.
– Man kan exemelvis titta på näringsrekommendationernas tallriksmodeller för att få en uppfattning om hur mycket olja man behöver per person, tipsar hon.
Kuusipalo själv tycker att det allra enklaste och förmånligaste sättet att få i sig vegetabiliska fetter är att ringla olja över rotsaker eller potatis och ugnsrosta dem.
– Om man har bråttom går det minst lika bra med grönsaker från frysdisken som man tillreder med olja i ugnen eller i wokpanna, tipsar hon, det viktigaste är att inte steka så hårt att oljan börjar ryka.
Olja passar också som en smaksättare eller ett näringstillskott på gröten tillsammans med frön och
Tallriksmodellen visar hur vi får i oss alla nödvändiga näringsämnen, däribland fetter. Foto: Livsmedelsverket
Näringsrekommendationerna för matfetter
Näringsrekommendationerna lyfter vikten av att öka intaget av omättade fetter i kosten, bland annat genom att använda vegetabiliska oljor. Dagligen rekommenderas vi få i oss minst 25 gram vegetabiliska oljor för att trygga intaget av essentiella fettsyror.
Rekommendationen är också att begränsa intaget av mättade fettsyror, som finns i bland annat smör och tropiska oljor som kokos- och palmolja.
Källa: Hållbar hälsa från maten –nationella näringsrekommendationer 2024, Statens näringsdelegation, Institutet för hälsa och välfärd.
bär. Till bakning använder Kuusipalo alltid flytande margarin eller olja, som hon tycker att ger bakverken längre hållbarhet.
Variation bland oljorna
Kuusipalo tycker att vi överlag värdesätter vår inhemska matproduktion högt i Finland, och ser positivt på framtiden för de inhemska vegetabiliska oljorna i takt med en matkultur som ständigt utvecklas.
– Det är viktigt att produktionen av baslivsmedel är stark och att försörjningsgraden är hög, även när det gäller inhemsk vegetabilisk olja, konstaterar hon.
Kuusipalo testar gärna på olika vegetabiliska oljor, och driver även en mindre olivodling och ett olivoljepresseri i Italien.
I hennes eget skafferi finns inhemsk rybs- och rapsolja för daglig matlagning, kallpressad olivolja från den egna gården för smaksättning och dressing, en liten flaska pistageolja från Frankrike som passar för desserter, mandelolja som också kan användas för hårvård, en lokalproducerad smaksatt rybsolja med vilda örter och ett kross av oljehampafrön som innehåller såväl protein som goda fetter.
Variationen bland de vegetabiliska oljorna och fetterna ger såväl de viktiga omättade fettsyrorna som smakupplevelser i matlagningen.
Näringsrekommendationerna finns tillgängliga på webben.
Mättade & omättade fetter
Mättade fetter, eller hårda fetter, innehåller rikligt med mättade fettsyror, och finns i feta mjölkprodukter, köttprodukter som korv och kokosfett.
Rekommendationen är att begränsa intaget av mättade fetter.
Omättade fetter, eller mjuka fetter, innehåller rikligt med omättade fettsyror, och finns i bland annat fet fisk, vegetabiliska oljor som rybs- och rapsolja, nötter och frön.
Källa: Livsmedelsverket
Marinerade kantareller, recept på sidan 43.
LAGA MAT & BAKA MED VEGETABILISK
OLJA
Röror, snacks, soppor och saftiga kakor – inhemska vegetabiliska oljor är mångsidiga i matlagning.
Oljan har en självklar roll i allt från frukostbrödet och festens tilltugg, till mellanmålskexen och helgens lyxiga fiskmiddag.
Recepten är för fyra portioner, om inte annat anges.
Servering
Lägg upp baba ganoush på ett serveringfat och fördela uppskurna grönsaker som gurka och blomkål runtom.
RÖROR & TILLTUGG
Baba ganoush
3 äggplantor
½ dl rybs- eller rapsolja
4 klyftor vitlök
½ tsk chiliflakes
3 msk tahini (sesampasta)
½ kruka färsk persilja
1 ½ msk citronsaft
½ tsk spiskummin
½ tsk salt
2 krm svartpeppar
1. Värm ugnen till 175 grader.
2. Dela äggplantorna itu på längden och skär några snitt i köttet.
3. Lägg halvorna på en plåt med skalet nedåt och ringla över lite olja. Lägg hela vitlöksklyftor med skal runt om.
4. Rosta äggplantorna och vitlöken mitt i ugnen i cirka 30–40 minuter. Ta ut och låt svalna.
5. Gröp ur äggplantans kött med en sked och lägg det i en matberedare. Skala vitlöksklyftorna.
6. Mixa äggplantans kött med vitlöken, chiliflakes, tahini, citronsaft och spiskummin.
7. Finhacka persilja och blanda ner. Smaka av med salt och peppar. Tillsätt eventuellt mer olja om röran blir för fast.
Marinerade kantareller
4–5 dl kantareller eller trattkantareller, helst av lite mindre storlek eller halverade
Marinad
1 finhackad vitlöksklyfta
2 msk finhackad bladpersilja
1 msk färsk mejram eller timjan
2 msk finhackad schalottenlök
3 msk färskpressad citronjuice
4 msk rybs- eller rapsolja
½ tsk salt
1 krm svartpeppar
1. Putsa och halvera vid behov svampen.
2. Blanchera svampen i cirka 10 sekunder i kokande vatten. Låt rinna av.
3. Blanda ihop alla ingredienser till marinaden och smaksätt med salt och svartpeppar.
4. Lägg svampen i en burk och häll över marinaden. Låt stå och dra i några timmar eller över natten.
5. Servera till exempel med bröd eller som ett tillbehör.
Bild på kantarellerna på sidan 40
Böndipp
3 vitlöksklyftor
3 msk rybs- eller rapsolja
2 förpackningar vita smörbönor (totalt cirka 450 gram bönor utan lag)
2 msk ekologisk citronsaft
Finrivet citronskal
1 msk vatten
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1. Skala och finhacka vitlöksklyftorna. Fräs dem i 3 msk olja på medelvärme i cirka 3 minuter. Låt svalna en aning.
2. Häll lagen av bönorna med hjälp av en sil och skölj dem i kallt vatten.
3. Mixa bönor och vitlöksolja slätt med stavmixer eller i en matberedare, blanda i vatten om röran är för fast.
4. Smaka av med citronsaft och -skal och krydda med salt och peppar.
5. Servera böndippen med bröd eller fröknäcke (recept på sidan 61).
Bild på böndippen på sidan 44
Aioli
Grönkålspesto
Dillvinägrett
Böndipp
Marinerade kantareller
Fröknäcke
Dekorera med blommor
Dekorera chipsfatet med blommor, exempelvis blåklint som på bilden eller mjölkört eller gräslöksblomma.
Jordärtskockschips med rom & crème fraiche
500 g jordärtskocka
Cirka 4 dl rybs- eller rapsolja
Salt
Alg- eller fiskrom
1 burk crème fraiche eller smetana
Finhackad rödlök
Finhackad gräslök
1. Tvätta jordärtskockorna och torka av dem. Hyvla dem tunt med en mandolin eller använd en vass kniv.
2. Värm en liten kastrull med olja till 170–180 grader.
3. Lägg i cirka 10 skivor jordärtskockor åt gången. Fritera dem i lugn och ro tills de blivit gyllenbruna.
4. Lyft upp dem med hjälp av en hålslev eller en tång och låt dem rinna av på hushållspapper. Krydda med salt.
5. Lägg upp chipsen på ett serveringsfat. Klicka på crème fraiche, rom, hackad lök och gräslök. Smaka till sist av med svartpeppar.
Läs mer om fritering på sidan 53
Använd i bakning! Rostade mandlar passar också bra i bakning, exempelvis i Sivanandakexen på sidan 64.
Nötter är goda fettkällor, precis som inhemska vegetabiliska oljor.
Rostade nötter & mandlar med ingefära, koriander & spiskummin
3 dl pekannötter
3 dl cashewnötter
2 dl skalade mandlar
1 ½ tsk malen ingefära
1 tsk malen koriander
1 tsk malen spiskummin
2 msk flytande honung
1 msk rybs- eller rapsolja
½–1 tsk flingsalt
1. Värm ugnen till 175 grader.
2. Lägg pekannötter, cashewnötter och mandlar i en djup skål tillsammans med ingefära, koriander, spiskummin, honung och olja.
3. Blanda om och tillsätt rejält med flingsalt.
4. Sprid ut på en plåt med bakplåtspapper.
5. Rosta i ugnen i cirka 20 minuter, rör om då och då.
6. Låt svalna och servera som snacks.
LUNCH & MIDDAG
Skördesallad med rostad pumpa, gröna bönor, morötter, getost & grönkålspesto
Rostade grönsaker
600–800 g pumpa
3–5 morötter
Ryps-eller rapsolja
Salt och peppar
1 tsk rökt paprikapulver
Övriga salladsingredienser
200 g salladsblad av valfri sort
200 g getost eller fetaost
Olja & äppelcidervinäger
Svartpeppar
200 g gröna bönor
Grönkålspesto
60 g skalad mandel
1 vitlöksklyfta
100 g grönkålsblad
60 g riven parmesanost
1 ½ dl rybs- eller rapsolja
1 tsk citronsaft eller äppelcidervinäger
Rostade grönsaker
1. Värm ugnen till 220 grader.
2. Skala pumpan och gröp ur kärnorna.
3. Skär i cirka 2 x 2 centimeter stora tärningar.
4. Skala morötterna och skär dem i cirka 4 centimeter långa stavar.
5. Lägg grönsakerna på en plåt och ringla över oljan. Smaka av med salt, peppar och paprikapulver.
6. Rosta dem i ugnen i cirka 25 minuter eller tills de har fått färg och känns mjuka.
Montera salladen
1. Snoppa bönorna och koka dem i saltat vatten i cirka 5 minuter eller tills de är al dente. Häll av vattnet och låt svalna.
2. Lägg salladsbladen och de gröna bönorna i en serveringsskål eller på ett serveringsfat.
3. Häll över de rostade grönsakerna och blanda om.
4. Ringla på lite olja och äppelcidervinäger och rör om.
5. Skär osten i bitar och lägg ovanpå salladen. Klicka på grönkålspesto och smaka till sist av med svartpeppar.
Grönkålspesto
1. Rosta mandlarna i en torr stekpanna tills de är gyllenbruna, låt dem svalna helt.
2. Lägg mandlarna och grönkålsbladen i en matberedare. Mixa och tillsätt oljan i en tunn stråle. Tillsätt en skvätt vatten om peston är för tjock.
3. Blanda i riven parmesanost och smaka av med salt och peppar och lite citronsaft eller äppelcidervinäger.
Varmpressad och kallpressad
vegetabilisk olja
Läs på förpackningen hurdan matlagning oljan rekommenderas för. Varmpressad olja kan användas till det mesta, såväl kall som varm, exempelvis till stekning, bakning och fritering. Kallpressad olja gör sig väl i vinägretter, dressingar eller röror, där smaken får komma fram. Den kallpressade oljan kan också användas i varma rätter eller till bakning, se förpackningen för närmare information.
Tomatconfit med labnehbollar
Den här rätten kan serveras som en elegant förrätt eller på ett stort fat som en sidorätt. Labneh, som har sitt ursprung i Mellanöstern, är en färskost gjord på avrunnen yoghurt. Förbered labnehbollarna dagen innan servering.
Labnehbollar med örter
800 g tjock grekisk eller turkisk yoghurt
1 tsk salt
1 kruka bladpersilja
1 kruka mynta
½ kruka timjan
1. Rör ihop yoghurt och salt väl.
2. Lägg en silduk i en sil och placera silen över en skål.
3. Häll yoghurten i silduken och vrid eller vik ihop så att yoghurten täcks.
4. Ställ skålen i kylskåp. Låt yoghurten rinna av i 12–24 timmar eller mer, beroende på tjockleken på yoghurten och hur fasta du vill att labnehbollarna ska vara. Ju längre yoghurten rinner av desto fastare blir de.
5. Rulla den avrunna yoghurten till labnehbollar. Rulla försiktigt och tryck inte. Bollarna blir lättare att hantera då de rullas i örter.
6. Finhacka örterna och rulla bollarna i örterna.
Tomatconfit
600 g körsbärstomater
5 vitlöksklyftor
1 chili, medelstark
Några kvistar färsk timjan
2 dl rybs- eller rapsolja
Salt och svartpeppar
1. Värm ugnen till 125 grader och placera tomaterna i en ugnsfast form.
2. Skala vitlöksklyftorna och lägg dem i formen. Tillsätt chili, timjan och häll över oljan. Salta lätt.
3. Lägg formen i ugnen i 2–3 timmar.
Servering
1. Placera ut 2–3 labnehbollar per tallrik och skeda tomatconfit runtom.
2. Smaka av med flingsalt och svartpeppar, och servera med färskt bröd.
Använd den överblivna oljan från tomaterna till dressing eller annan matlagning.
Rödbetscarpaccio med friterad kapris & aioli
Aioli
1 liten vitlöksklyfta
1 tsk dijonsenap
1 tsk vitvinsvinäger
1 krm salt
1 ägg
2 dl rapsolja
Svartpeppar
Friterad kapris
2 dl ryps- eller rapsolja
200 g medelstor kapris
Rödbetscarpaccio
6 rödbetor eller gulbetor, eller både och
2 krm flingsalt
Rybs- eller rapsolja
Vit balsamvinäger
Örter av valfri sort, exempelvis timjan
50 g riven parmesanost
Aioli
1. Ta fram alla ingredienser och låt dem bli rumsvarma, annars kan aiolin skära sig.
2. Ta fram en stavmixer och en hög skål avsedd för stavmixern. Knäck i ett helt ägg.
3. Skala och skär vitlöken fint och lägg i skålen.
4. Häll oljan i den höga skålen och tillsätt senap, vinäger och salt.
5. Sätt mixerstaven i botten av skålen. Starta mixerstaven och lyft den sakta mot ytan och mixa en stund.
6. Smaka av med svartpeppar och eventuellt med salt och vinäger.
Friterad kapris
1. Låt kaprisen rinna av genom en sil och torka av den på ett hushållspaer. Det är viktigt att den är torr då den friteras på grund av säkerhetsskäl.
2. Hetta upp rikligt med olja i en stekpanna. Testa värmen genom att lägga i ett par kaprisar, börjar det bubbla och fräsa är det tillräckligt varmt.
3. Lägg i all kapris och rör om då och då, kaprisen ska koka i oljan.
4. Ta upp ett par kaprisar efter 4–5 minuter och lägg dem på ett hushållspapper. Blir de snabbt torra och krispiga är de klara, fortsätt annars att koka några minuter till. Låt kaprisen rinna av på hushållspapper.
Rödbetscarpaccio
1. Koka rödbetorna tills de är al dente. De ska inte vara helt mjuka, så känn efter med en gaffel. Skala dem när de ännu är varma. Låt svalna.
2. Skär rödbetorna i tunna skivor med en mandolin eller med en vass kniv. Lägg upp dem på ett stort serveringsfat eller på sex tallrikar.
3. Smaka av med flingsalt och svartpeppar, rybs- eller rapsolja och vinäger.
4. Riv över parmesanost. Fördela kaprisen ovanpå. Klicka på aioli och dekorera med örter.
Fritering – så gör du!
1. Använd en olja med hög rykpunkt, till exempel rybseller rapsolja.
2. Häll oljan i en tjockbottnad kastrull (max upp till hälften) eller i en fritös.
3. Värm till cirka 170–180 grader. Använd termometer för säkerhets skull.
4. Lägg försiktigt i det du ska fritera med en hålslev eller tång.
5. Fritera tills ytan är gyllene och krispig. Låt rinna av på hushållspapper.
6. När du friterat klart, låt oljan svalna helt. Sila bort matrester och häll oljan i en tom plastflaska och sortera den. Oljan får inte hällas i avloppet.
Säkerhet
Brandrisk! Het olja kan självantända över cirka 200 grader. Lämna aldrig oljan utan uppsikt. Ha ett kastrullock och släckningsfilt nära till hands för att vid behov kväva elden med locket.
Het olja skvätter lätt – använd långskaftade redskap och var försiktig.
Skvätta aldrig vatten i eller nära het olja – det kan orsaka explosioner och brännskador.
Håller i kylskåp i över en månad.
Svärmors salladsdressing
1 dl socker
1 dl vitvinsvinäger
1 dl senap
1 ägg
1 tsk salt
1–2 pressade vitlöksklyftor
4 ½ dl rybs- eller rapsolja
1. Blanda ihop alla ingredienser förutom oljan i en djup bunke.
2. Ta fram elvispen och vispa i oljan under ständig omrörning tills all olja är inblandad.
3. Förvara i en flaska med lock.
Potatissallad med kålrabbi, fänkål & dillvinägrett på kallpressad rybs- eller rapsolja
1 kg nypotatis eller små potatisar
1 rödlök
Cirka 300 g kålrabbi
1 fänkål
Salt och peppar
2 msk kapris
Dillvinägrett
¾ dl kallpressad rybseller rapsolja
2 msk vitvinsvinäger
1 vitlöksklyfta
2 tsk grov senap
2 tsk honung
1 krm salt
2 msk finhackad dill
Svartpeppar
1. Tvätta nypotatisen och skrubba den ordentligt. Halvera större potatisar.
2. Koka potatisarna i saltat vatten tills de är mjuka och genomkokta, cirka 15–20 minuter. Häll av vattnet från potatisen och låt dem svalna lite i kastrullen. Gör vinägretten (se receptet nedan).
3. Skala kålrabbin, skiva den tunt och skär skivorna i stavar. Tvätta och ansa fänkålen och strimla den.
4. Skala och skär löken i tunna strimlor och lägg den i en stor skål. Tillsätt kapris, kålrabbi och fänkål.
5. Häll den ljumma potatisen över övriga ingredienser och ringla på lagom med vinägrett. Vänd om potatisen tills vinägretten är jämnt fördelad.
6. Smaka av med flingsalt och svartpeppar. Servera salladen ljummen eller låt svalna helt i kylskåpet och servera kall.
Dillvinägrett
Vispa ihop alla ingredienser.
Bild på potatissalladen på sidan 56, bild på vinägretten på sidan 4.
Rotsellerisoppa med krutonger, äpple & citronolja
Cirka 800 g skalad rotselleri
1 msk rybs- eller rapsolja
1 gul lök
8 dl grönsaks- eller kycklingbuljong
Salt
2 dl vispgrädde
1 tsk äppelcidervinäger
Krutonger
2 skivor bröd
Olja
Salt
½ rött äpple
Citronolja
2 msk olja
Skalet av en ekologisk citron
1. Skala och finhacka löken. Skala rotsellerin och tärna den.
2. Värm upp olja i en kastrull. Fräs löken tills den är mjuk och tillsätt rotsellerin.
3. Häll upp buljong i kastrullen och låt koka tills rotsellerin är mjuk, cirka 20 minuter.
4. Häll i grädden. Mixa soppan slät med en stavmixer och smaka av med salt och en skvätt äppelcidervinäger.
5. Skär äpplet i smala stavar.
6. Häll upp soppan i varma skålar.
7. Toppa med krutonger, äppelstavar och citronolja. Smaka av med nymalen svartpeppar.
Krutonger
1. Tärna brödet eller riv i bitar.
2. Värm oljan i en stekpanna och lägg i brödtärningarna.
3. Stek på medeltemperatur tills de börjat få färg. Lägg i en skål och salta.
Citronolja
Blanda olja och citronskal i en skål.
Bild på receptet på sidan 57.
Potatissallad
med kålrabbi,
Att smaksätta olja
En neutral rybs- eller rapsolja går bra att smaksätta. Lägg exempelvis chili, vitlök eller rosmarin i en glasburk eller glasflaska, och häll över oljan. Låt dra.
Pankopanerad fisk med beurre blanc & dillolja
600 g vit fiskfilé, exempelvis gös, abborre eller gädda
Salt
Svartpeppar
1 dl vetemjöl
2 uppvispade ägg
3 dl panko, japanskt ströbröd
Rybs-eller rapsolja till stekning
Beurre blanc
2 schalottenlökar
2 dl torrt vitt vin
3 msk vitvinsvinäger
200 g kallt smör
2 msk grädde
(Salt)
Dillolja
1 dl rybs- eller rapsolja
2 dl finhackad dill
Citronsaft
1 msk vatten
Salt, vitpeppar
Dillolja
1. Mixa olja och dill med stavmixer.
2. Tillsätt salt, vitpeppar, pressad citron och vatten, mixa ytterligare en liten stund.
3. Förvara i en glasburk i kylskåpet.
Panerad fisk
1. Byxa fiskfiléerna eller skär bort benen och strö över salt och svartpeppar.
2. Lägg vetemjöl, uppvispat ägg och panko i tre skilda tallrikar.
3. Vänd fiskfiléerna i vetemjöl, sedan i ägg och till sist i panko.
4. Stek de panerade fiskbitarna i rikligt med olja på medelhög värme tills fisken får en gyllenbrun färg och är genomstekt. Stek i någon minut per sida.
Beurre blanc
1. Skala och finhacka lökarna.
2. Koka upp vin, vitvinsvinäger och hackad lök i en kastrull.
3. Sänk värmen och koka ihop lagen tills cirka ½ dl återstår. Sila lagen och häll tillbaka den i kastrullen.
4. Tärna det kalla smöret. Om det hunnit bli lite mjukt kan du ställa tillbaka det i kylskåpet. Smöret ska vara kallt när det läggs i såsen.
5. Tillsätt några smörtärningar i taget i lagen, vispa hela tiden med en metallvisp tills smöret blandats upp i såsen.
6. Värm upp såsen med jämna mellanrum, men försiktigt. Såsen ska vara ungefär fingervarm hela tiden. Tillsätt avslutningsvis grädde.
7. Smaka av och salta vid behov. Servera genast.
Servering
Servera fisken med beurre blanc och dillolja. Kokt potatis och tunt hyvlad fänkål eller gurka med lite salt och citronsaft smakar bra till.
Sortera matolja
Olja som man torkat upp med ett hushållspapper eller mindre mängder stelnad matlagningsolja sorteras som bioavfall.
Större mängder olja, som blir över efter exempelvis fritering, ska då den har svalnat förpackas i exempelvis en välförsluten mjölkförpackning eller plastflaska. Hur den ska sorteras kan variera från ort till ort, kolla med ditt lokala avfallsbolag.
Olja får inte hällas ut i avloppet.
Frön är, precis som inhemska vegetabiliska oljor, goda fettkällor.
FRUKOST & BAKNING
Frögranola
2 dl solroskärnor
1 dl hampafrön
1 dl pumpakärnor
1 dl hela linfrön
1 msk kanel
2 krm flingsalt
3 msk rybs- eller rapsolja eller hampaolja
2 msk flytande honung
Valfritt: torkade inhemska bär, till exempel blåbär, lingon eller havtorn
1. Värm ugnen till 175 grader.
2. Blanda de torra ingredienserna i en djup skål. Rör ner olja och honung.
3. Bred ut fröblandningen på en plåt med bakplåtspapper.
4. Rosta i ugnen i cirka 15 minuter tills blandningen fått en ljusbrun färg. Rör om ett par gånger under rostningen.
5. Ta ut, låt svalna och tillsätt bären. Passar perfekt till fil eller yoghurt. Förvara i en lufttät burk.
Fröknäcke
1 dl sesamfrön
1 dl pumpakärnor
1 dl solroskärnor
1 dl kikärtsmjöl
½ dl hela linfrön
½ tsk salt
½ dl rybs- eller rapsolja
2 dl kokande vatten
Flingsalt
1. Värm ugnen till 150 grader.
2. Lägg ett bakplåtspapper på en plåt, cirka 30 x 40 cm (för en sats fröknäcke).
3. Blanda alla torra ingredienser och rör i olja och vatten. Låt svälla i cirka 15 minuter.
4. Häll smeten på mitten av bakplåtspappret och lägg ett annat bakplåtspappersark ovanpå. Jämna ut smeten med händerna eller med en kavel ända ut till kanterna, så att fröknäcket blir riktigt tunt.
5. Dra av pappret och strö över flingsalt.
6. Grädda mitt i ugnen i cirka 1–1 ½ timme eller tills knäckebrödet känns hårt och har fått en gyllenbrun färg.
Margarinet går bra att smaksätta, exempelvis som här med gräslök, eller varför inte vitlök, chili eller citron.
Hemlagat örtmargarin
250 g smör
2 dl rybs- eller rapsolja Valfria örter
1. Ställ fram smöret och oljan så att de blir rumstempererade.
2. Vispa eller mixa smöret och oljan.
3. Hacka valfria örter och blanda dem i margarinet.
4. Förvara i en glasburk med lock i kylskåpet.
Recept på nästa sida
Semlor i form med ost & örter
50 g jäst
5 dl vatten
2 tsk salt
½ dl rybs- eller rapsolja
6 dl vetemjöl
5 dl speltmjöl
1 ägg (till pensling)
150 g blåmögelost eller annan ost 1 dl blandade örter, exempelvis persilja och timjan
1. Smula jästen i en bakskål. Värm vatten och mjölk till 37 grader (fingervärme).
2. Häll lite av den fingervarma vätskan i bunken med jästen och lös upp jästen helt.
3. Häll på resterande vätska. Tillsätt salt och mjöl, lite i taget. Knåda väl.
4. Tillsätt oljan och arbeta in den ordentligt i degen.
5. Låt degen jäsa under bakduk i 45 minuter.
6. Dela mögelosten i bitar och hacka örterna.
7. Forma 12 semlor av degen och placera dem i en rund kakform. Varva semlorna med blåmögelost och örter. Låt jäsa under bakduk i 30 minuter.
8. Värm ugnen till 225 grader. Pensla semlorna med uppvispat ägg och strö på mera örter och ost om det blivit över.
9. Grädda i mitten av ugnen i cirka 15 minuter.
Bild på semlorna på sidan 63
Sivanandakex
6 dl havregryn
2 dl speltmjöl eller 2–2 ½ dl vetemjöl
1 dl korinter eller russin
1 dl osaltade jordnötter
2 dl råsocker
1 ½ tsk kanel
½ tsk muskot
1 ½ tsk ingefära
½ tsk bakpulver
1 krm salt
2 dl rybs- eller rapsolja
2 dl vatten eller mjölk
1. Värm ugnen till 200 grader.
2. Hacka eller mixa nötterna och finhacka russinen om du väljer att använda dem.
3. Blanda de torra ingredienserna i en stor skål. Tillsätt olja och blanda om ordentligt.
4. Tillsätt vatten eller mjölk, rör om.
5. Klicka ut smeten i cirka 16 klickar på en plåt och forma till runda, cirka 10 cm i diameter, stora kex.
6. Grädda i cirka 12–15 minuter.
Receptet på Sivanandakexen har sitt ursprung i Sivanandayogacentren, som finns runtom i världen. Kexen är goda som mellanmål eller efter träning.
Pumpa-äppelkaka med frosting
Cirka 24 bitar
Smör till formen
6 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk bikarbonat
4 tsk kanel
½ tsk salt
6 ägg
4 ½ dl strösocker
3 dl riven pumpa
3 dl rivet äpple
2 dl rybs- eller rapsolja
Frosting
300 g färskost
100 g rumstempererat smör
3 dl florsocker
1 tsk färskpressad citronjuice
Torkade äppelskivor
1 äpple
Saften av en halv citron
Torkade äpplen
1. Värm ugnen till cirka 80 grader.
2. Skär äpplena i tunna skivor. Använd gärna mandolin så går det lätt. Ju tunnare skivor, desto fortare torkar de i ugnen.
3. Pressa citron över skivorna och pensla dem så blir de inte missfärgade.
4. Lägg äppelskivorna på ett bakplåtspapper på en bakplåt och torka i mitten av ugnen i 2–3 timmar.
Kakan
1. Värm ugnen till 175 grader.
2. Lägg bakplåtspapper i en djup ugnsform, cirka 25 cm x 35 cm.
3. Blanda mjöl, bakpulver, bikarbonat, kanel och salt i en bunke.
4. Vispa ägg och socker pösigt i en annan bunke.
5. Tillsätt den rivna pumpan och äpplena samt oljan.
6. Rör ner de torra ingredienserna i ägg- och sockerblandningen.
7. Häll smeten i formen. Grädda kakan i nedre delen av ugnen i cirka 25 minuter.
8. Ta ut plåten och låt kakan svalna helt. Lägg den på ett fat.
Frosting
1. Vispa ihop alla ingredienser med elvisp i cirka 3 minuter tills du får en jämn och fluffig smet. Glasyren blir först lite lös, men fortsätt vispa så blir den fast och fluffig.
2. Bred glasyren över kakan.
3. Garnera med torkade äpplen.
En slät frosting Om frostingen blir grynig då du vispar den kan du testa att använda en stavmixer för ett slätare resultat.
VÖRÅ HEMSLÖLJD
Hos oss hittar ni handgjorda gåvor för stora och små
Stickade, virkade, sydda, vävda, porslin och träslöjd produkter samt hembakat
Vöråvägen 21, tel 050 308 1870
Bo hemma på Folkhälsan
Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer.
Blomsterfonden, Helsingfors
044 333 1628
Bo hemma på Folkhälsan
Brummerska hemmet, Helsingfors
040 749 4194
Kristinagården, Helsingfors
050 575 8899
Hos oss kan du bo som hemma också när hälsan
Öronläkartjänst
Seniorhemmet, Helsingfors 050 400 2078
Silviahemmet, Helsingfors 044 722 4567
Grupphem, Vanda
Hörselundersökningar
050 330 5237
sätter stopp för att bo ensam. Du får just den hjälp du behöver när du behöver den. Kontakta oss gärna, så berättar vi mer.
Blomsterfonden, Helsingfors
Villa Rosa, Raseborg
Seniorbostäder på Luolavuorivägen 7A, Åbo
044 333 1628
044 788 6041
Justering och rengörning av hörapparater
Brummerska hemmet, Helsingfors 040 749 4194
Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg 044 788 6041
1:or 32,5 m2, 2:or 48-50 m2
Grundhyra 20€/m2
Gemenskapsboende i Åbo
044 788 6312
Kristinagården, Helsingfors 050 575 8899
Tel. Minna Sahlgren 044-757 8870
Vi har lägenheter där du kan bo självständigt.
Silviahemmet, Helsingfors
Seniorhemmet, Helsingfors 050 400 2078
Grupphem, Vanda
Villa Rosa, Raseborg
044 722 4567
050 330 5237
Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo
044 788 6041
Försäljning av hjälpmedel och tillbehör
Gustaf Nyman - specialist inom öron-, näsoch strupsjukdomar
Gemenskapsboende i Seniora, Raseborg 044 788 6041
Gemenskapsboende i Åbo
Bo hemma på Folkhälsan
044 788 6312
Förutom enheter med vård och omsorg dygnet runt har vi lägenheter där du kan bo självständigt. www.folkhalsan.fi/bo
Bo hemma på Folkhälsan
Heidi Nilsson och Nancy Lindfors - audionomer, sjukskötare
Stationsvägen 1 Jakobstad 06-7813580 info@aurix.fi www.aurix.fi
Nätverket Svenska nu och Marthaförbundet samarbetar genom att utveckla lektionstips och övningar till teman som finns i Marthaförbundets årliga matkulturspublikationer. Materialet hittar du på plugganu.fiSvenska nus webbplats för läromaterial. Svenska nu har stött svenskundervisningen i finskspråkiga skolor sedan år 2007.
