Martha 2/2025

TIDSKRIFTEN | ÅRGÅNG 122

Hem med

hjärta

Skapa ett hem som håller – för både dig och framtiden

Den lilla marthans stora betydelse

Jag är omtumlad, glad, stolt och tacksam efter Marthaförbundets årsmöte i Mariehamn. Det är en känsla jag alltid bär med mig så här års – just efter en årsmöteshelg. En underbar känsla som jag ogärna släpper taget om. Tänk att få vara omringad av 300 marthor på en och samma plats – denna gång i sköna Mariehamn.

Tänk att, i egenskap av verksamhetsledare, få luta sig tillbaka med tryggheten i att en kunnig och professionell personal tar ansvar för helheten. Bakom ett årsmöte ligger otaliga timmar av noggranna förberedelser.

Tänk att det finns en lokal marthagemenskap som planerar programmet med omsorg, så att varje inslag speglar platsens egenart.

Tänk att under två dagar få uppleva så mycket värme, kunskap och engagemang.

Det är inte många förbund i Svenskfinland som samlar så här många medlemmar till sina årsmöten som Marthaförbundet. Det är något att vara stolt över. Jag frågar mig varje gång vad det beror på – och famlar efter svaret.

En av de mest ärofyllda stunderna under ett årsmöte är att dela ut årets utmärkelser och ibland även förtjänstmärken. I Mariehamn tilldelades stora guldmärket Sickan Nybondas och Gunilla Backman. Jag kan inte låta bli att citera Sickan när hon fick frågan varför hon tror att hon fick förtjänsttecknet:

”Jag är bara en vanlig lit’n martha. Alla små marthor gör så stort jobb. Jag har alltid varit martha och alltid sagt att om jag int gör så myky så kanske jag har prata för marthorna.”

Alla små marthor gör ett så stort jobb. Alla små marthor gör ett så stort jobb –tillsammans. Jag tror att det är just där vi hittar svaret på varför så många marthor år efter år vallfärdar till våra årsmöten. Alla små marthor samlas och gör något stort: de möts, diskuterar och fattar gemensamma beslut om Marthaförbundets framtid. Under årsmötet antog Marthaförbundet ett uttalande om betydelsen av frivilligarbete och trygghet för alla. Genom frivilligt engagemang skapar vi ett samhälle där människor känner sig delaktiga, litar på varandra och upplever trygghet. Trygghet är grundläggande för oss alla – och här gör Marthaförbundet och marthorna redan skillnad. En trygg gemenskap genom frivilligarbete bygger relationer och nätverk som ytterligare stärker vår känsla av samhörighet och tillhörighet. Soliga sommarhälsningar!

Camilla ”Milla” Komonen, verksamhetsledare

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund

Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/tidskriften-martha

REDAKTION:

Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:

Camilla Komonen, tfn 050 577 0780

REDAKTIONSCHEF:

Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

En bättre värld, en vardag i taget

ADRESSÄNDRINGAR:

Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

ANNONSER:

CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

BILDREDIGERING: Astrid Lindroos

TRYCK: Oy Grano Ab 2025

Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print)

ISSN 2342-9380 (Online)

Redaktionen harordet

Det är något med sommarljuset.

Plötsligt ser man allt i ett nytt sken – både hemma och i tankarna. Därför lyfter vi i detta nummer av Martha blicken och funderar på hur vi bygger våra hem, vanor och samhälle.

På sidan 8 möter du Emma Westerlund och Leif Östman. De visar att cirkulärt boende inte bara är en framtidsvision, utan något du kan börja med redan i dag. Med små, kloka val kan du minska din energiförbrukning och ta vara på det du redan har.

Vi blickar också bakåt – och framåt – tillsammans med de första marthorna som formade framtiden. Visste du att Marthaförbundet redan på 1920-talet utvecklade både modellstugor och mönsterkök? På sidan 12 kan du läsa om dessa framsynta kvinnor och deras historia, präglad av både hjärta och handlingskraft. På sidan 16 delar hushållsrådgivare Fanny Nykvist med sig av sina bästa tips för att leva gott med celiaki –praktiskt, personligt och fullt av vardagsvisdom. Och om du längtar efter något gott till sommarlunchen eller ett lättare mellanmål, bläddra till sidan 20. Där bjuder vi på enkla favoritrecept för sköna semesterdagar.

Är du nyfiken på framtidens odling? Missa då inte artikeln på sidan 24. Kaj Lindedahl berättar om hur vertikala hydroponiska inomhusodlingar snart kan bli en självklar del av stadslivet.

Välkommen till ett nytt nummer av Martha! Vi hoppas att du får en avkopplande sommar med många fina läsupplevelser som ger både ro och inspiration. Bläddra i sidorna och njut!

Mikaela Groop, redaktionschef

GRÖNA SJÄLAR I ETT RÖDMYLLAT HUS

4 8 12 16 20 24 28 32

Instagrammat@marthaforbundet  4 8 24 20 16 12

I Solf har Jonathan och Sini Hemming byggt ett ekologiskt lågenergihus där återbrukad inredning och naturliga material står i centrum. Ett hem där hållbarhet genomsyrar både väggar och värderingar är viktigt, tycker paret.

CIRKULÄRT BOENDE –NYCKELN TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Hur kan vi bo mer hållbart? Emma Westerlund och Leif Östman utforskar hur vi kan ta vara på det vi redan har, från att återanvända byggnader till att sänka energiförbrukningen i vardagen.

MARTHORNAS IDEALHEM –TYPHUS OCH MÖNSTERKÖK

Visste du att marthorna har varit med och utvecklat både modellstugor och mönsterkök? Läs om hur kvinnor genom tiderna har påverkat hemmet och samhället – med både hjärta och handlingskraft.

ATT LEVA GOTT MED CELIAKI – FANNY VISAR VÄGEN

Som barn fick Fanny Nykvist diagnosen celiaki. I dag arbetar hon som hushållsrådgivare och delar med sig av sina bästa tips för att leva ett gott liv med glutenfri kost.

ENKEL MAT FÖR SKÖNA SOMMARDAGAR

Sommaren är till för att njutas av – även i köket. Här hittar du snabba recept på enkla och goda favoriter som passar perfekt för en lunch eller ett mellanmål.

URBANA ODLINGAR ÄR FRAMTIDENS MELODI

Vertikala hydroponiska odlingar kan bli en självklar del av framtidens matförsörjning. Kaj Lindedahl från Metropolia berättar om hur tekniken fungerar och hur olika företag kan börja använda den.

SÅ HJÄLPER DU BARNET ATT HANTERA KRISER

Hur pratar man med barn om kriser? Med rätt stöd kan barn känna sig tryggare även i osäkra tider. Vi ger konkreta tips på hur du som vuxen kan förbereda och stötta barnen när vardagen vänds upp och ner.

HISTORIEN SOM VÄGVISARE I EN TURBULENT SAMTID

Vad kan vi lära av tidigare generationers sätt att hantera kriser? Genom att blicka bakåt får vi perspektiv och verktyg för att möta dagens utmaningar med större trygghet.

Ordföranden Mia Hafrén representerade Marthaförbundet på Centrs Martas 25-årsjubileum i Riga i början av veckan. På martha.fi du läsa hela hennes festtal. Om du vill stödja Centrs Martas verksamhet kan du göra en inbetalning till kontonumret FI5780001400061751 (Danske Bank). Ännu smidigare går det via MobilePay. Koden är 31145. Insamlingstillstånd RA/2020/1018.

#centrsmarta #välgörenhet #internationellverksamhet #jämställdhet

hållbara hem

Gröna själar i rödmyllat hus

För sju år sedan flyttade Sini och Jonathan

Hemming in i ett unikt hus i Solf, Korsholm – ett ekologiskt lågenergihus som de själva ritat, planerat och byggt. Ett hem format av deras egna visioner, värderingar och behov.

Platsen var avgörande. Länge letade Sini och Jonathan Hemming efter en tomt med rätta egenskaper och upphöjt läge. På Dammbacken, en bit från byns centrum, fann de vad de sökte. Där står i dag deras 113 kvadratmeter stora hus – stadigt förankrat i en hållbar livsfilosofi.

Det är ett ekologiskt lågenergihus med god isolering och minsta möjliga vatten- och energiförbrukning. Här bor de tillsammans med barnen Saga , 9, och Armas, 3. Med sitt säregna utseende smälter huset in i landskapet – och sticker samtidigt ut – omgivet av lindar, träd och ängar, som en del av en liten gårdsgrupp.

Furu från fäders skogar

Byggmaterialet är lokalt och delvis återbrukat. Virket kommer från granar som Jonathan fällt i familjens skogar. Granen till fasadens brädslå och kärnfuran till det tjärade taket är inköpta, medan stengrunden och innerväggarna består av återbrukat material. – Återbruk kan vara tidskrävande. Det kräver mer hantverk och ställer högre krav på den som bygger, förklarar Jonathan. Dessutom kan det vara en utmaning att hitta det man är ute efter.

Ett långsiktigt konsekvenstänk präglar hela byggfilosofin. Huset är konstruerat för att kunna rivas, monteras ner och återbrukas om ett sekel eller två. Skiljeväggarna är till exempel murade med traditionellt lerbruk, utan cement, för att enkelt kunna knackas loss.

Sini och Jonathan Hemming funderade först på att köpa en gammal stockstuga att renovera.

Men trots att husen var i behov av totalrenovering låg priserna runt 150 000 euro – för dyrt, tyckte paret. I stället bestämde de sig för att bygga nytt, men ekologiskt.

Atmosfären i huset är varm och akustiken dämpad – kanske tack vare de genuina materialen, den personliga inredningen och de munblåsta fönsterglasen som ger vackra skiftningar.

Jonathan har ingen formell byggutbildning. Allt han kan har han lärt sig genom självstudier och praktiskt arbete, learning by doing. Sedan 2013 driver han eget inom byggbranschen, med ett avbrott på fyra år då han arbetade som byggnadsansvarig vid friluftsmuseet Stundars.

– Jag är ingen historiker, men uppskattar hantverk och gamla hus, säger han. För mig ligger värdet i det immateriella, i hantverket och i idéerna om hur man levde förr.

Sedan mars är han åter egenföretagare. Han upplevde att arbetet på museet försvårades av den kraftiga underfinansiering som de flesta friluftsmuseer i Finland lider av.

Genuint engagemang

Sini arbetar som miljöfostrare och är en del av kommunikationsteamet vid Stormossens avfallsbolag i Kvevlax.

– Miljöfrågor är viktiga och jag har ett genuint intresse för dem, säger hon. Jag ansvarar för sorteringsrådgivning och mitt mål är att inspirera, motivera och ge människor kunskap för att de ska kunna leva mer hållbart.

Hon guidar besökare på Stormossen och föreläser i skolor om sopsortering, hållbarhet och hur man minskar sitt avfall.

– Jag märker att folk tar till sig informationen, säger hon. Och

Camilla Ostberg

Cia Hemming

för mig är det viktigt och motiverande att ha ett jobb där jag faktiskt kan påverka.

Sini har en bakgrund som gymnastiklärare, och pedagogiken har hon tagit med sig in i sitt nuvarande yrke. När hon började på Stormossen för drygt fem år sedan, påbörjade hon samtidigt en ettårig miljöutbildning som ledde till en specialyrkesexamen inom avfallsbranschen.

– Jag har alltid velat göra det rätta, men något hållbarhetstänk hade jag inte förrän jag träffade Jonathan, säger hon. Han hade det mer naturligt från början, men vi har vuxit in i det tillsammans.

Från ritning till inflyttning

Att bygga huset var en omfattande process som tog tre till fyra år – från ritning till inflyttning 2018. De gjorde det mesta själva, men anlitade yrkesfolk för bygglovs- och konstruktionsritningar, elektricitet och vatteninstallationer Planlösningen är inspirerad av ett frontmannahus: fyrkantigt med en kakelugn i mitten och rummen placerade runtom. – Stilen påminner mer om en gammal bondstuga med synliga stockar i taket och breda golvplankor, snarare 1800tal än 1950-tal, säger Jonathan.

I stengolven, badrummen och hallen finns golvvärme. Bakom kakelugnsväggen döljer sig en 500-liters vattentank som vintertid värms upp med ved. När det är för varmt för

Det är en balansgång med allt, men hållbarheten kommer först.

Husets fasad är riktad rakt mot söder och solpanelerna är placerade i optimal vinkel på det tjärade trätaket. På gården finns även lagerbyggnader och en gårdsbastu.

Huset är ett ekologiskt lågenergihus i kvadratisk form med två våningar och ett loft. Det rymmer fyra rum, ett öppet kök och två badrum, och har en total yta på 113 kvadratmeter.

att elda används direktel. På sommaren är systemet avstängt.

Taket på huset har optimal lutning för solpaneler. Friskluften leds in under mark via en ventilationsmaskin. Vintertid hinner den värmas upp lite innan den kommer in i huset, och sommartid kyls den ner.

Skiljeväggarna är murade med återvunnet tegel, vilket gynnar värme- och fuktbalanseringen. Tegel tar tid på sig att värmas upp och tid att kylas ner. När överskottsvärme magasineras i tegelväggarna jämnar det ut inomhusklimatet.

Ytterväggarna är 70 centimeter tjocka, träfiberisolerade och

De tjocka väggarna ger djupa fönsternischer. För att minska värmeläckage har större fönster placerats mot söder, medan de mindre vetter mot norr.

lerklinade på insidan. Det ger dem ett stenliknande utseende fastän de har trästomme och skapar djupa fönsternischer.

Munblåst glas och kompromisser

Ytterfönstren är tillverkade av gammalt munblåst glas – en utmaning att få tag på. Innerfönstren, bågarna och karmarna är däremot nya och gjorda av kärnvirke.

– Fönstren var nog den dyraste delen på hela huset, avslöjar Jonathan. Men jag uppskattar ljuset varje dag. Speciellt morgnar och kvällar kommer det in ett fint ljus på övervåningen under vår och höst.

Jonathan uppskattar patina. Han tycker om när det syns att familjen sliter på huset och det uppstår fläckar och hack i golvet.

Sini vill ha en praktisk inredning som fungerar väl i vardagen, men den ska också se bra ut. Ofta krävs kompromisser.

– Det är en balansgång med allt, men hållbarheten kommer först, säger hon.

Ett djupare engagemang

Jonathans tankar om hållbarhet och djurens rätt har funnits med sedan ungdomen, men har fördjupats med åren. Från början handlade det om personlig hälsa och att undvika gifter.

– Jag jobbade i byggbranschen och reagerade på hur starkt

Vem?

Jonathan Hemming

Född: 1981 i Solf, Korsholm.

Utbildning: Formgivare från Svenska Yrkeshögskolan i Nykarleby (numera Novia).

Gör: Egenföretagare, driver byggföretaget Vakart. Tidigare byggnadsansvarig på Stundars friluftsmuseum. Engagemang: Invald i Korsholms kommunfullmäktige för De Gröna 2025.

Sitter i styrelsen för Finlands Svenska Gröna, De Gröna i Kustösterbotten och Omställning Österbotten. Viceordförande i Solf byaråd.

Bästa boken: Byggekologi av Maria Blocka och Varis Bokalder Livsmotto: ”Itku ei auta!” – man kommer ingen vart med att sitta och klaga. Vill man se en förändring får man kavla upp ärmarna!

färgerna luktade, minns han. Jag mådde dåligt av dem och vissa lösningsmedel gjorde mig yr. Där och då började jag söka efter mer hälsosamma alternativ.

År 2021 gick han med i De Gröna. I april 2025 valdes han in i Korsholms kommunfullmäktige, som den första gröna ledamoten på över trettio år.

Motivationen grundar sig rent filosofiskt i de egna barnen, Saga och Armas. Jonathan vill arbeta för att säkerställa att de får ett bra liv och att en bra värld väntar dem.

Sini Hemming

Född: 1984 i Kvevlax, Korsholm. Utbildning: Magister i idrottspedagogik, Jyväskylä universitet. Specialyrkesexamen inom avfallsbranschen vid Suomen ympäristöopisto SYKLI.

Gör: Är miljöfostrare på Stormossen i Korsholm. Tidigare gymnastiklärare vid Korsholms högstadium och gymnasium i åtta år.

Hobby: Att plocka bär och svamp, att röra på sig i naturen och att prova sig fram i trädgården. Gillar loppmarknader, spelar ishockey och varvar ner med yoga.

– Men ser man det mera personligt är det mina egna skuldkänslor jag jobbar med, erkänner han. Det är för att själv må bra och inte behöva ha dåligt samvete som jag gör det.

– Hållbart byggande är något som kommer naturligt för mig. Politiken är mer en arbetsuppgift som jag åtar mig av pliktkänsla, fortsätter han. Med den nya bygglagen, som fokuserar på cirkulär ekonomi, känns det rätt att vara med där min kärnkompetens behövs

5 tips för dig som vill bygga ekologiskt

 Planera noggrant: När du återbrukar byggmaterial är det viktigt att ha rätt material tillgängligt i rätt tid – annars riskerar bygget att stanna upp.

 Läs på och följ med debatten i olika nätforum: Utforska böcker och nätforum för att ta reda på hur andra har byggt, vilka material de använt och vilka erfarenheter de har.

 Kommunicera tydligt: Om andra bygger åt dig behöver du vara klar med vad du vill ha och varför. Många hantverkare är vana vid traditionella metoder och material, och kan behöva stöd för att tänka nytt.

 Välj naturliga material: Trä och lera är utmärkta byggmaterial. Undvik PVC, laminat, cellplast och betong i den mån det går.

 Uteslut plast: Använd papper som tätningsmaterial och välj träfiberisolering i stället för mineralull.

Om nya bygglagen och nybyggen

 Den förnyade markanvändnings- och bygglagen ska hjälpa byggbranschen att bli en del av den cirkulära ekonomin.

 Nybyggen ska bli koldioxidsnåla och klimatutsläppen beaktas under hela livscykeln.

 Krav på nya byggnaders livslängd och hur de kan modifieras, repareras och rivas har tillkommit.

 Byggnader och byggande förbrukar uppskattningsvis 50 procent av jordens naturresurser och 40 procent av den oförädlade energin. Globalt producerar byggsektorn cirka 35 procent av växthusgasutsläppen och 30 procent av allt avfall.

 För att möta kraven i en cirkulär ekonomi behöver husen vara hållbart byggda av material som går att underhålla och reparera.

 Ifall vi om hundra år eller mer ska kunna bo i de hus som byggs i dag måste vi se till att husen klarar av de krav och påfrestningar som kommer att råda gällande energiförbrukning och klimatförändring.

Källa: www.jonathanhemming.com/blogg

hållbara hem

Cirkulärt boende – nyckeln till ett hållbart samhälle

Cirkulärt boende innebär att använda resurser effektivt och minimera avfall genom återbruk och hållbara lösningar. Emma Westerlund och Leif Östman delar med sig av sina insikter om hur vi kan skapa ett mer hållbart samhälle genom att återanvända befintliga byggnader och minska energiförbrukningen.

Emma Westerlund , utbildningsledare för utbildningslinjen i cirkulär design vid yrkeshögskolan Novia, förklarar vad hållbarhet, med fokus på cirkulärt boende, handlar om.

– Cirkularitet, eller cirkulära ekonomier, är en del av att skapa ett hållbart samhälle. Cirkulär design innebär att man minimerar avfall och planerar så att alla material som används under byggprocessen ska kunna återbrukas gång på gång.

För att ställa om till ett cirkulärt och hållbart boende behöver vi arbeta på olika nivåer, med början från att utforska vissa strategiska frågor.

– På en övergripande nivå lyder frågan: Ska man ens bo i ett land där husen måste värmas upp mer än halva året? Detta är ett så kallat ”wicked problem”, ett problem som är så komplext och innehåller så många motstridiga intressen att det inte går att hitta ett klart svar, säger Westerlund.

Den andra nivån är strukturell och handlar om hur vi bygger upp våra samhällen och infrastrukturer.

– Energi- och transportsektorerna är de

Benjamin Nordberg, privat bild

Johanna Granlund Andrei Palomäki

stora resursslukarna i samhället. Ett hållbart samhälle reducerar behovet av energi och transport, konstaterar Westerlund.

Energibesparande åtgärder

Som privatperson kan man bidra till en mer hållbar utveckling genom att planera sitt boende så att behovet av transport minskar och energianvändningen hålls låg. Men oavsett hur vi strävar efter att övergå till fossilfria energilösningar, är det

ändå mängden energi vi använder som är mest avgörande. I ett hållbart boende förbrukar man en bråkdel av den el som ett normalhushåll använder.

Den mest effektiva energibesparande åtgärden, utan att behöva byta ut eller komplettera något i hustekniken, är att sänka inomhustemperaturen. Westerlund föreslår att man siktar på 18–19 grader som inomhustemperatur och påminner om att använda ylletröjor och yllesockor.

6 energibesparande åtgärder för hemmet

 Tillräcklig isolering av bostaden.

 Ett effektivt uppvärmningssystem kan minska energibehovet med uppemot hälften jämfört med gamla eller ineffektiva system.

 Ett ventilationssystem med värmeåtervinning kan minska uppvärmningsbehovet med 30–50 procent.

 Smarta hem-teknologier som styr belysning, uppvärmning, ventilation och hushållsapparater kan hjälpa till att optimera energianvändningen. Smarta system kan minska energiförbrukningen med upp till 10–20 procent, beroende på hur effektivt och väl inställt systemet är.

 Energieffektiva hushållsapparater och LED-lampor eller motsvarande.

 Sparsam användning av varmvatten.

– Men det bästa är ändå inte ett nytt hus med bra energilösningar och hållbara material. Det bästa är att förvalta de resurser som redan finns, det vill säga att vi tar vara på befintliga hus så att de kan användas i hundratals år, poängterar Westerlund. Som vårt samhälle ser ut i dag finns det mängder av tomma kvadratmetrar, dessutom uppvärmda kvadratmetrar som står outnyttjade under större delen av dygnet.

Våga välja bort

Emma Westerlund uppmanar alla att ta ett djupt och ingående samtal med sig själva om sitt boende.

– Behöver jag verkligen göra som alla andra? Vad mår jag egentligen bra av? Visst ger ett fint, nytt hus med snygga soffkuddar tillfällig glädje, men på sikt kan det vara en börda att upprätthålla det stora och fina man har satsat på. För att

leva cirkulärt behöver man våga välja bort mycket av det som vi i dag tar för givet.

Innan man bestämmer vilka material och tekniska lösningar som ska användas för ett så cirkulärt boende som möjligt, behöver man också tänka om kring själva boendeformen.

– Behöver vi bo så stort som vi gör nu för tiden? Globalt sett bor de flesta på mycket mindre ytor. Behöver vi en egen bostad som följer oss genom hela livet?

Emma Westerlund berättar om försök med andelsboenden där man i stället för att köpa en bostad, köper en andel i ett kvarter.

– I praktiken innebär det att man kan byta vilka kvadratmeter i kvarteret man bor på beroende på sin livssituation, med större bostäder för barnfamiljer och mindre för ensamstående. Detta främjar delning av resurser och gemensamma utrymmen, vilket minskar den individuella

Den mest effektiva energibesparande åtgärden, utan att behöva byta ut eller komplettera något i hustekniken, är att sänka inomhustemperaturen.

miljöpåverkan. Det stöder också social samverkan och motverkar ensamhet, säger Westerlund.

Återanvändning och underhåll

Leif Östman, överlärare i byggteknik vid yrkeshögskolan Novia i Vasa, instämmer med Emma Westerlund. En viktig pusselbit i cirkulärt boende är att återanvända befintliga byggnader så mycket som möjligt för att spara resurser.

– Men särskilt i glesbygden har vi ett dilemma i att efterfrågan på befintliga hus är mindre än utbudet, konstaterar han.

I cirkulära ekonomier strävar man efter att inte producera något avfall. Ur byggbranschens synvinkel är detta svårt att åstadkomma i dagsläget.

– Jag känner inte till att det skulle finnas några färdigt utvecklade metoder för att återvinna hela byggdelar i dag. Enligt en undersökning har man dock lyckats väl

– Cirkulärt boende betyder i hög grad att skala av och välja bort, säger Emma Westerlund, utbildnings- och hållbarhetsdesigner vid yrkeshögskolan Novia.

hållbara hem

med försök att ta tillvara och återanvända hålbjälklag i betong, säger Leif Östman.

En viktig utgångspunkt är att bygga för en så lång brukstid som möjligt. Kontinuerligt underhåll är dessutom avgörande för att förlänga fastighetens livslängd. Bland ekologiskt hållbara byggmaterial lyfts ofta trä fram som det bästa alternativet.

– Detta har samtidigt gett betong- och stålindustrin en push att utveckla grön betong och grönt stål.

Östman konstaterar att materialet i grunden och stommen inte är den enda faktorn som behöver beaktas. Installationstekniken utgör också en betydande del av en bostad och består huvudsakligen av olika rördragningar för vatten, avlopp och ventilation, samt el. Den är svår att återvinna eller ersätta med alternativa material. Tendensen nu för tiden är dessutom att byta ytmaterial, fönster, dörrar och skåp långt innan de har nått slutet på sin hållbara livslängd.

Grön el och smarta system

En minskad energiförbrukning är avgörande för ett hållbart boende, men vilken typ av el man använder har också stor betydelse.

– Kolla hur energimixen ser ut i ditt elavtal. Det är lätt att byta till bolag med större andel grön el.

Leif Östman lyfter fram smarta system som ett sätt att reglera sin egen energiförbrukning så att man undviker att bidra till toppar i den nationella elförbrukningen.

– Under konsumtionstopparna tas olika reservkraftverk i bruk, och de är sällan mil-

– Att använda befintliga bostäder i stället för att bygga nytt, och att implementera olika energibesparande åtgärder, är viktiga steg mot ett mer hållbart boende, säger Leif Östman, överlärare i byggteknik vid yrkeshögskolan Novia i Vasa.

jövänliga. Värmelagrande funktioner kan bidra till att jämna ut topparna i hushållens energiförbrukning. Traditionellt värmer man upp vatten i en behållare, men även golvvärmesystem, som är vanligt i moderna hus, kan användas för att jämna ut förbrukningen och lagra värme till viss del.

Den insats som har störst energibesparande effekt i de flesta bostäder är ett smart ventilationssystem med värmeåtervinning. Det finns också olika smarta tekniklösningar för uppvärmningssystem som kan implementeras i de flesta befintliga bostäder.

– I våningshus kan det ändå bli en stor kostnad att få in ett nytt system efteråt.

När det gäller boende i våningshus har Östman observerat en tendens att byta från befintliga fjärrvärmesystem till bergvärme. Detta vill han ifrågasätta ur ett cirkulärt perspektiv.

– Det är viktigt att inte ytterligare öka elförbrukningen i samhället. Genom att införa bergvärme skapas ett nytt behov av el som inte fanns med fjärrvärmen, trots att bergvärmen i sig kan vara mycket miljövänlig. Det krävs ändå en omfattande elektrifiering av bland annat trafik och industri för att samhället ska kunna övergå från fossila bränslen. Därför är det bra att inte ytterligare öka behovet av el också för fastigheter, konstaterar Leif Östman

Så här kan man illustrera linjär ekonomi (den första soptunnan), återvunnen ekonomi (den andra soptunnan) och cirkulär ekonomi (den tredje soptunnan). Det är viktigt att notera att återvunnen ekonomi, som i slutändan ändå resulterar i avfall, inte är detsamma som cirkulär ekonomi, som inte genererar något avfall.

Trädgård och odling som pusselbitar i ett cirkulärt boende

Många bostäder omges av trädgårdar eller grönområden i någon form. Emma Westerlund lyfter fram betydelsen av trädgården som del i det cirkulära boendet.

– Jag tycker man ska bruka den jord man har, låta den producera och bli en del av ett kretslopp i stället för att göra den till en kal yta. En stor gräsmatta är ett effektivt sätt att knuffa bort all biologisk mångfald.

Hon slår ett slag för trädgårdar där man gynnar pollinatörer och strävar efter en välmående jord.

– Jag tror det är viktigt att vi återupptar vår relation till naturen och det levande för att kunna åstadkomma hållbara samhällen, säger Westerlund och fortsätter:

– Alla har naturligtvis inte tillgång till egna trädgårdar, men vad hindrar oss från att skapa grönområden runt flerbostadshus och låta dem bli något annat än öde gräsmattor? Eller att fylla balkongen eller radhusterrassen med krukor och odlingslådor?

Färdplan för koldioxidsnålt byggande

Vid Miljöministeriet arbetar man för närvarande med att ta fram strategier för att minska byggsektorns utsläpp. Dessa insatser inkluderar bland annat:

 Koldioxidberäkningar: Byggprojekt kan komma att kräva att byggnader bedöms och redovisas med avseende på sitt koldioxidavtryck för att bygglov ska beviljas, både för material samt under byggande och drift.

 Mer cirkulär ekonomi: Färdplanen för koldioxidsnålt byggande syftar också till att främja användningen av återvunna material och metoder som minskar avfall och förbrukning av nya råvaror.

Färdplanen ska börja tillämpas under 2025, men ännu är inga gränsvärden fastslagna.

Källa: ym.fi/sv/fardplanen-for-koldioxidsnalt-byggande

hållbara hem

Marthornas idealhem – typhus och mönsterkök

Kvinnorna som hem- och samhällsbyggare präglar också Marthaförbundets historia. Marthorna var föregångare på många områden och banade väg för bättre bostäder och smartare kök – med kvinnors vardag i fokus.

Sheila Liljeberg-Elgert

Genom visa kvinnor blir hemmet uppbyggt, sade den vise kung Salomo, som redan i den fjärran forntiden visste vad han talade om. Hemmet och köket betraktades länge som kvinnans arbetsplats. Men arbetsmiljön var inte den bästa, det fanns all orsak till förbättringar. Familjerna var stora, men bostäderna var ofta trånga och svårskötta, utan bekvämligheter. Vedeldning var allmän och vattenledning saknades ofta.

Det blev många tunga steg att gå för husmödrarna, som skulle bära in vatten och bära ut slask och springa av och an i de dåligt utrustade köken. Rätt arbetshöjd och köksergonomi var också länge ett sorgligt kapitel. Kvinnorna hade inte mycket att säga till om när det gällde husbyggen och köksinredningar, för byggandet var männens område. Men när Marthaförbundet med sina kvinnliga arkitektpionjärer kom med nya, vettiga förslag fick också de mest hårdnackade husbönderna tänka om.

Idealistisk ideologi

Inspirationen till mönsterköken och modellstugorna kom från början från Sverige och Tyskland. Grundtanken var att göra

Marthas bildarkiv, Helsingfors svenska Marthaförening/Svenska centralarkivet

kvinnornas hemarbete lättare ”genom tidsoch kraftbesparande anordningar”, utan att ge avkall på hemtrevnaden. En bärande idé var att flyttningen från landsbygden till städerna kunde minskas genom bättre bostäder och praktiskt planerade kök. Man ville också skapa en egen finlandssvensk

Ungefär 256 295 besökare totalt hade utställningarna 'Mönsterkök' och 'Marthahemmet'.

Helt otroligt!

identitet, där de trygga, välordnade hemmen på landsbygden stod i centrum i en idealistisk ideologi.

Tanken var att marthornas välplanerade hem och moderna kök med vatten och avlopp skulle leda till att unga kvinnor inte i så stor utsträckning skulle flytta till

städerna. ”Fly ej från den svenska jorden, dina fäders arvedel – gör du det så tar du säkert på din rätta gärning fel” var en av de poetiska parollerna på 1930-talet, som riktade sig till både män och kvinnor. Redan 1923 ställde Ålands marthadistrikt ut den första marthastugan. På ett foto från en köksinredning i Hammarland från 1920-talet kan man också se en revolutionerande nyhet, ett torkskåp för disk! Allmänt anses Maiju Gebhard från Arbetseffektivitetsföreningen vara ”torkskåpets moder”. Men det verkar ändå som om marthorna var ännu tidigare ute med den nya uppfinningen, som var unik för Finland.

Idealkökets segertåg

De svenska och finska marthaföreningarna i Helsingfors ställde från 1924 ut två ”mönsterkök för arbetarhem”. Vera Hjelt , intendent för Arbetarskydds- och Välfärdsmuseet, senare kallat Socialmuseet, och en av Marthaförbundets grundare, var eldsjälen bakom projektet. Arkitekterna Elna Kiljander och Eva Kuhlefelt-Ekelund hade skapat ”idealkök”, med nya lösningar, bland annat var sopämbaret fäst vid skåpdörrens insida och diskbordet hade gummimatta i stället för zink- eller kopparplåt. Arkivarie Helena Kajander på Svenska

Arkitekterna Elna Kiljander och Eva Kuhlefelt-Ekelund skapade funktionella idealkök med nytänkande lösningar – som sopämbar fästa på skåpdörrens insida och diskbord med gummimatta i stället för zink- eller kopparplåt. Helsingforsmarthornas kök hade gasspis och plats för slaskhinken i skåpet. Ännu på 1940–50-talet var vedspisar vanliga i stadens bostäder, vilket syns i ett av de senare mönsterköken.

Centralarkivet har i sin blogg ”Arkivråttan Martha” ingående beskrivit utställningen. Den pågick 1924–1938, och samlade otroligt många besökare som fick nyttig köksinredningsinformation. Från 1939–1940 kallades utställningen ”Marthahemmet” och blev ”en liten lokal på ett rum, kök, badrum och tambur” och hade sammanlagt 6 364 besökare enligt årsberättelsen 1940. Museet hade då bytt namn till Ar-

betarskydds- och välfärdsmuseet. Under vårterminen 1944 var museet stängt.

Flera bilder finns bevarade och visar ett kök med vedspis och ett kök med gasspis – trivsamt och välordnat med var sak på sin plats, kaffepannan på spisen, prydliga kärlskåp, rutiga gardiner och borddukar.

– I årsberättelsen från 1947 nämns inte Marthahemmet, men hittills hade under 1940-talen sammanlagt 52 514 personer

sett utställningen. Ungefär 256 295 besökare totalt hade utställningarna Mönsterkök och Marthahemmet. Helt otroligt! konstaterar Helena Kajander.

Den vandrande marthastugan I Åboland körde en ambulerande heminredningsutställning i gång 1929. Ritningarna till den åboländska marthastugan var gjorda av arkitekt Anna-Lisa Stigell. Den

hållbara

hem

blev klar till Nordens Husmodersförbunds kongress i Åbo och besöktes av cirka 2 000 personer. Den var praktiskt möblerad och försedd med tvättrum och handkammare. Stugan vandrade länge omkring i Åboland och hyrdes också ut till Åland.

Den nyländska småbrukarstugan var planerad utgående från den tidens öppna köksfilosofi. Man ville inte att husmor skulle stå ensam med sina dagliga sysslor i ett avskilt kök. En storstuga med köksavdelning för husmor, ”dagligrum” för hela familjen och slöjdvrå med hyvelbänk och verktygsskåp för husfar, efter ritningar av Alfred Lönnqvist, lanserades 1930 och väckte också den stort intresse. Både den åboländska och nyländska stugan kuskades i flera år runt i marthadistrikten med lastbil och förevisades också vid olika lantbruksutställningar, som inspiration både för kvinnor och män.

”Noga med tumstock, penna och papper i hand undersöker främst gubbarna alla skåp och lådor och begrundar de nya idéerna för att spara på husmors steg och kraft”, konstaterades det om stugan, där svårskötta stoppade möbler var bannlysta, och ”en nyhet, ett diskbord beklätt med rostfri plåt, som inte behövde skuras, väckte stor uppmärksamhet”.

Typhus och ritningar

År 1938 grundade flera finlandssvenska organisationer, bland dem Marthaförbundet och Folkhälsan, Bostadsföreningen för svenska Finland r.f., för att förbättra bostadskulturen och verka för ”ordning och trevnad i svenska Finland”. Arkitekterna

Eva Kuhlefelt-Ekelund och Marianne Granberg planerade typhus, som Marthaförbundet sedan förmedlade ritningar till. De här husen påminde mycket om efterkrigstidens frontmannahus och var en del av en modern och hållbar byggnadstrend i Finland.

Åtminstone våren1939 var Marianne Granberg anställd som Marthaför-

bundets byggnads- och heminredningskonsulent, som åkte omkring i svenskbygderna och gav råd om hur man kunde bygga nytt eller förbättra äldre bostäder.

Mönstergård i Yttermark

Under efterkrigstiden inriktade man sig av naturliga skäl på återuppbyggnad och nybyggen. Mönsterstugorna visades upp på lantbruksutställningar, bland annat i Yttermark sommaren 1946. Där hölls visningar av en brädfodrad, rödmålad nybyggnad, 86,4 kvadratmeter, med måtten 7,90 x 11,80 meter och lanserade ett ”nytt och extra” byggnadsmaterial, halmplattor av tröskad halm.

Huset ägdes av yttermarkbon K.E. Smith, som byggt det enligt Bostadsföreningens ritningar för sin familj på sju personer. I Vasabladet 30.6.1946 berättas detaljerat om byggnaden, med den fromma förhoppningen att ”hade alla småbrukare en sådan, så bleve det snart slut på flykten från landsbygden och de trötta husmödrarna”.

Förhoppningarna infriades inte alltid, men samarbetet mellan Bostadsföreningen och Marthaförbundet fortsatte till 1950-talet. Ritningar till typhus och ändamålsenliga köksinredningar förmedlades när Marthaförbundets ledande konsulent Signe Bäckström höll tusentals föredrag i hela Svenskfinland och bland annat reste omkring med miniatyrmodeller i bagaget med Folkhälsans ”hälsobåt” Lyckoslanten i Åbolands skärgård.

Ännu under slutet av 1950-talet var frontmanna- och andra typhus populära i vårt land och bland andra Puutalos ritningar fick stor spridning. Men snart tog en ny tid med en annan typ av arkitektur över i fråga om nybyggen. De traditionella husmödrarna blev yrkeskvinnor som gick ut i arbetslivet och modellhemstanken var inte mera aktuell. Men spåren finns kvar som bevis för hållbart byggande –många typhus där intrycken från ”idealhemmen” står kvar ännu i dag.

”Köket är huvudrummet”

Arkitekten Marianne Granberg skrev om bostäderna på landsbygden i marthornas tidskrift Husmodern 1/1938:

”Kök och kammare brukar bostaden vanligen bestå av. Dock vore det önskvärt med ett rum till, eller åtminstone en vindskammare, där till exempel de vuxna sönerna kunde bo. Köket är huvudrummet /---/ och vi böra även i nybyggnader göra köken rymliga. Ty köket utgör ju ej blott arbetsplats för husmodern, utan blir även den naturliga samlingsplatsen för familjen. Väderstrecket för köket behöver ej, som i staden, absolut vara nordlig, även morgonsolen är välkommen, medan det direkta söderfönstret lätt gör köket för varmt om sommaren.

I köket bör finnas en välbelyst plats för hushållsarbete, en trevlig matplats och gärna ännu en ljus arbetsplats vid ett fönster. Platsen för hushållsarbete skild från matplatsen. Lyckligt vore ju, om man ej behövde använda köket att sova i, men detta är dock ofta fallet, varför man bör se till, att väggarna ej söndras av dörrar och fönster, så att anordnandet av en sovplats äventyras. /---/ Kammaren, som bör kunna uppvärmas, tjänar huvudsakligen som sovrum.

Så ha vi ännu att nämna det rymliga skafferiet, som helst bör förses med fönster. Om matkällaren är lättillgänglig, kan skafferiet ersättas med ett mindre ventilförsett skafferiskåp. Minst två garderober borde finnas, en för arbetskläder och en för bättre kläder. Väl är, om man kan ordna med ett litet tvättrum, där familjens medlemmar kunna snygga upp sig efter arbetet och torka kläder och skodon. Tvättrummet förses med en tvättbänk, under vilken finnes plats för vattenkannor och ämbaren. Förekomsten av ett dylikt rum underlättar i hög grad husmoderns arbete, för att ej tala om vilken betydelse det har i hygieniskt avseende.”

Fem kvinnor som formade Finland

Vera Hjelt , Elna Kiljander, Eva Kuhlefelt-Ekelund, Anna-Lisa Stigell och Marianne Granberg är fem banbrytande kvinnor som med sitt arbete förändrade hur man såg på arkitektur, bostadsförhållanden och arbetarskydd i Finland under tidigt 1900-tal.  Vera Hjelt (1857–1947) var en av Föreningen Marthas grundare, slöjdlärare, yrkesinspektör och politiker. Efter studier vid Ekenäs seminarium och slöjdlärarexamen i Sverige var hon lärare i Helsingfors. År 1886 tog hon patent på en bärbar hyvelbänk. Hon grundade också Vera Hjelts Ångsågs- och snickerifabrik i Åggelby, som tillverkade slöjdmodeller, pulpeter och möbler och var den första fabriken i världen som tillverkade trähus. Verksamheten upphörde 1893 efter en brand. Därefter blev Vera Hjelt Finlands första kvinnliga yrkesinspektör, som kom med förslag om ventilation av arbetslokaler, förbättrad hygien och bättre bostäder för arbetarna. År 1909 grundade hon den permanenta arbetarskyddsutställningen och var föreståndare för den åren 1918–1931. Vera Hjelt representerade Svenska folkpartiet i lantdagen åren 1908–1917 och verkade i socialutskottet för bättre arbetsförhållanden för kvinnor. 1939 utgav hon publikationen Arbetarskydd mot olycksfall och ohälsa  Elna Kiljander (1889–1970) var en av de första kvinnliga arkitekterna i Finland. Efter sin examen år 1915 praktiserade hon i Olonets i ryska Karelen och öppnade sedan privat arkitekt-

Vera Hjelt, slöjdlärare och yrkesinspektör med specialintresse för bostadsfrågor. Foto: Marthas bildarkiv.

Elna Kiljander, en kvinnlig arkitektpionjär. Foto: Heinrich Iffland.

praktik, där hon koncentrerade sig på sociala frågor i boendet och särskilt på vardagsinredning i hemmet. Hennes mest kända byggnad är Ensi-Koti i Helsingfors från år 1940. Hennes engagemang för rationell köks- och bostadsinredning ledde till att hon tillsammans med Maria Strengell år 1936 grundade heminredningsföretaget Koti-Hemmet.

 Eva Kuhlefelt-Ekelund (1892–1984) var samtida med Elna Kiljander, som hon också samarbetade med. Hon utexaminerades som arkitekt år 1916, arbetade på arkitektbyråer i Helsingfors och Stockholm och vidareutbildade sig i Stockholm under åren 1919–1921. År 1920 gifte hon sig med arkitekt Hilding Ekelund och från år 1927 hade de gemensam verksamhet. Eva Kuhlefelt-Ekelund gjorde ritningarna till Privata svenska flickskolan i Helsingfors samt till ålderdomshem i Lovisa och Kottby och Folkhälsans barnträdgård i

Bostadsföreningen för Svenska Finland

Bostadsföreningen för Svenska Finland arbetade för bättre bostäder bland finlandssvenskarna 1938–1969. Föreningens typritningar till egnahemshus bidrog till att stärka den finlandssvenska identiteten, som upplevdes vara hotad.

Bostadsföreningen uppfattade bostäderna som en lösning på ett

politiskt och ideologiskt problem. Om finlandssvenskarna hade moderna och effektiva hem skulle de inte vara så benägna att sälja sina gårdar till finskspråkiga och sedan flytta till städerna, där de assimilerades in i den finska kulturen.

En modernistisk arkitektur kombinerad med lokal folklig byggnads-

Eva Kuhlefelt-Ekelund arbetade för Bostadsföreningen i 30 år. Foto: Arkitekturmuseet.

Ekenäs. Under perioden 1936–1966 arbetade hon för Bostadsföreningen för Svenska Finland och gjorde ritningar för typhus.

 Anna-Lisa Stigell (1899–1975 ) blev diplomarkitekt år 1922. Hon var anställd vid olika arkitektbyråer och hade privat arkitektverksamhet från år 1928. Hon gjorde ritningar till folkhögskolebyggnader och privathus och ledde restaureringen av kyrkorna i Nagu och Dragsfjärd samt Åbo svenska teater och hade ett särskilt intresse för den svenska landsbygdens bostadsfrågor och medeltida kyrkor.

 Marianne Granberg (1912–1993) var arkitekt och Marthaförbundets konsulent ”i bostäder och byggnadsfrågor” och ”heminredningsexpert”. Som konsulent gjorde hon en lång föredragsturné i Svenskfinland våren 1939. Hon var anställd av Bostadsföreningen för Svenska Finland åtminstone till 1946 och planerade typhus.

tradition skulle bidra till att göra den finlandssvenska landsortsbefolkningen stolt över sina släktgårdar och få dem att stanna i hembygden.

Källa: Mia Åkerfelt, Åbo Akademi, https://journal.fi/finsktmuseum/article/ view/120317

hållbara hem

Att leva gott med celiaki – Fanny visar vägen

Som 7-åring fick hon diagnosen celiaki och har levt med glutenfri kost sedan dess. Fanny Nykvist är hushållsrådgivare på Marthaförbundet med ett särskilt intresse för specialdieter.

Hannah Kjellman

Under Fanny Nykvists första

skolår återkom mamma Raija ofta till frågan ”Hur kan skolgången ta så mycket energi från mitt barn?”. Fanny drabbades av både snabb viktnedgång och anemi. Hon var trött, smal och blek. Efter en gastroskopi kom beskedet: celiaki.

– Kort sagt kan man säga att glutenproteiner i vete, råg och korn kan utlösa en reaktion i tunntarmen. Då angriper immunförsvaret tarmluddet och det bildas en inflammation, berättar Nykvist.

– Om det här pågår länge försämras näringsupptaget. I mitt fall ledde det till näringsbrist. Som sjuåring var jag otroligt trött och orkeslös.

Ett liv utan gluten

Celiakidiagnosen innebar att Nykvist fick vänja sig vid ett liv utan gluten, som till exempel bröd och pasta. Allt med vete, råg och korn uteslöts ur kosten.

– Även om det är bara kring tjugo år sedan var den glutenfria världen en helt annan då. Utbudet i affärerna var mycket begränsat och produkterna undermåliga.

– Förr fanns det ett fåtal sorter av glutenfri pasta, nu för tiden finns det mängder av dem.

Att vara den första och enda eleven i skolan med celiaki var tidvis kämpigt.

– Jag minns speciellt det torra, orange-

5 snabba fakta om celiaki

 Celiaki kallas ibland glutenintolerans och ibland även glutenallergi. Det är felaktiga och missvisande benämningar. Celiaki är en autoimmun sjukdom.

 Celiaki är en kronisk sjukdom. Den kan inte gå över eller växa bort.

 Celiaki är vanligare hos kvinnor än hos män. Det gäller också för många andra autoimmuna sjukdomar.

 Det är vanligare att barn får diagnosen än vuxna – även om celiaki kan bryta ut när som helst i livet.

 Majoriteten av alla med celiaki, runt två tredjedelar, lever hela sina liv utan rätt diagnos.

färgade knäckebrödet som smakade papp. Skolköket på den tiden hade begränsad erfarenhet av specialkost. Det slutade ibland med tårar i matsalen.

Hemma var det annorlunda. Nykvists mamma Raija förstod direkt hur familjen skulle fortsätta vardagen, utan att maten blev ett problem.

– Vi hittade snabbt egna lösningar. Hon lagade min mat – och de övrigas mat separat. Hon bakade eget bröd med brödmaskin och ordnade alltid minst lika goda alternativ till mig. Jag är glad att hon alltid såg lösningar. Det har också inspirerat mig.

– Barnkalasen var svårast, men jag lärde mig tidigt vad jag kunde – och inte kunde – äta. Ofta hade jag med egen fika för att inte vara till besvär.

Celiaki är besläktad med andra autoimmuna sjukdomar som till exempel diabetes typ 1. Det är inte ovanligt att personer med celiaki även utvecklar en annan autoimmun sjukdom.

– Ett år efter min celiakidiagnos fick jag också diabetes.

Glutenfri vardag 2025

I sitt jobb som hushållsrådgivare på Marthaförbundet brinner Nykvist för specialkost.

– I dag är utbudet av glutenfria produkter betydligt bättre, och det går att göra otroligt god glutenfri mat. Det har vi försökt föra fram i Marthaförbundets sociala medier, bland annat i vår glutenfria julkalender.

Under året har Nykvist delat glutenfria recept på Facebook och Instagram. Videon med Fannys glutenfria tårtbotten har över 107 000 visningar.

– Jag vill visa vilka möjligheter det finns

Linn Jung

Vi behöver inte äta torrt bröd som smakar papp. Vi kan äta lika gott som alla andra!

hållbara hem

för celiakiker år 2025. Vi behöver inte äta torrt bröd som smakar papp. Vi kan äta lika gott som alla andra! Mitt mål är att fler ska känna sig trygga med sin kost.

I dag bor Nykvist med sin sambo i Karleby och paret äter så gott som alltid glutenfritt.

– Hemma hos oss blir det mest glutenfria middagar för att undvika kontaminering. Min sambo är inte celiakier, men jag tror inte att han ens tänker på att han äter glutenfritt.

– Vi har ett tydligt organiserat matskåp. Vi har separata hyllor i skafferiet, hans mysli och bröd för sig, och mitt glutenfria för sig.

Påverkar mer än magen

Nykvist poängterar att celiaki är en sjukdom som man inte kan fuska med.

– Vissa blir sjuka av minsta lilla smula, jag är inte lika känslig. Men man ska ändå minnas att immunförsvaret försämras av att slarva.

Många förknippar celiaki med magproblem som diarré, uppblåsthet, gaser eller dåligt näringsupptag. Men sjukdomen

kan ge effekter på andra delar av kroppen. Vanliga, men ofta förbisedda, symtom på celiaki är trötthet, nedstämdhet, ofrivillig barnlöshet och benskörhet.

Nykvist anser att Finland håller hyfsad standard på den glutenfria vardagen. Men att äta ute eller resa kan fortfarande vara utmanande. Speciellt om man åker till länder som inte har fullt lika utvecklad specialkost.

– Förr fanns det stora kunskapsluckor på restauranger. Även om det har blivit bättre blir jag alltid glad i magen när jag ser ett (G) på menyn!

Vem?

Fanny Nykvist

Ålder: 29 år.

Bor: I Karleby med sin sambo. Gör: Marthaförbundets hushållsrådgivare med specialdieter som expertis.

Utbildning: Kandidatexamen inom restaurang- och måltidsvetenskap från Umeå universitet och magister i hushållsvetenskap från Åbo Akademi.

Fanny om fördomar mot glutenfritt

– Ja, fel förvaring gör glutenfritt bröd torrt, men med rätt teknik blir det lika saftigt som vanligt bröd. Jag väljer helt fryst bröd, eftersom det är färskast när jag tinar det.

– Ja, och det beror på att mycket måste importeras. Om du vill komma billigare undan, måste du göra mer själv, från grunden, precis som med vanligt bröd.

”Det smakar sämre” – Både ja och nej. Alla mjölsorter har olika smak och karaktär, man

måste lära sig att hitta rätt kombinationer. Också smaken i färdiga produkter varierar!

”Det är hälsosammare” – Nej, inte nödvändigtvis. Glutenfri kost är avgörande för personer med celiaki, men för andra innebär det oftast inga hälsovinster. Många glutenfria produkter innehåller mer socker, fett och tillsatser för att kompensera för konsistens och smak.

”Man kan fuska ibland” – Nej, celiaki är en autoimmun sjukdom. Att fuska kan ge allvarliga konsekvenser.

Enkel mat för sköna sommardagar

Grön sommarsoppa

Marthatips!

Använd de grönsaker du har hemma. Variera ingredienserna efter vad du har i skåpet, så får du en helt ny soppupplevelse varje gång.

Under sommaren vill man äta gott och enkelt. Vi har valt ut några recept som går snabbt att tillreda och kan förberedas på förhand, innan magarna börjar knorra.

Mikaela Groop

Elisabeth Eriksson, Sofia Grynngärds

Karin Lindroos

Den gröna sommarsoppan med spenat, broccoli och ärter är en somrig vitaminbomb. Tillsätt lite citron för en frisk smak och servera med crème fraîche. Förenkla matlagningen genom att förbereda grönsakerna i förväg och förvara dem i kylskåpet.

För en matigare soppa, prova fisksoppan med kirskål och nässlor – full av härliga smaker och näring. Servera med ett gott bröd för en komplett måltid. Tillredningen kan underlättas om du väljer fryst fisk.

Lunch eller mellanmål

Prova även vår fräscha gurksoppa, perfekt för en varm sommardag. Denna kalla soppa är idealisk som en lätt lunch, ett mellanmål eller som en förrätt i små glas. Den hemlagade filen är en beprövad klassiker som kan ätas som en måltid eller som ett mellanmål. Servera med färska bär eller frukt.

Svalkande och sött

Avrunda måltiden med något svalkande och sött. Upptäck vår smakrika basilikaglass för en annorlunda efterrättsupplevelse. Glassen bjuder på en härlig blandning av sötma och fräschör. För extra vuxen smak, toppa med chili.

Zucchinikakan är delikat och passar både som efterrätt och till kaffet. En lättbakad kaka som är extra saftig tack vare zucchinin. Servera med en klick grädde eller färska bär.

Trevlig sommar och smaklig måltid!

Grön sommarsoppa

(4–6 portioner)

• 8 små nypotatisar eller ungefär 4 större potatisar, tvättade eller skalade

• 1 blomkålshuvud

• 1 broccolihuvud

• 100 g gröna bönor eller 100 g sockerärter

• 1 fänkål

• några nävar grovt hackad färsk spenat

• 1 l ekologisk grönsaksbuljong

• 5 dl helmjölk

• 1 dl grädde

• 1 msk vetemjöl

• salt, peppar

• en nypa socker

• hackad bladpersilja och dill

• rivet citronskal

Örtolja:

• 1/2 dl olivolja

• 1/2 vitlöksklyfta

• rivet citronskal

• blandade färska örter

Gör så här:

1. Skala och skär potatisen i mindre bitar. Bryt broccolin och blomkålen i små buketter.

2. Täck grönsakerna med grönsaksbuljong i en kastrull. Koka sakta.

3. När grönsakerna är nästan mjuka, lägg i bönor eller sockerärter,

spenatblad, dill och persilja. Tillsätt mjölken. Låt soppan koka upp.

4. Blanda mjöl med grädde, häll i soppan och låt koka upp under omrörning.

5. Krydda med salt, peppar och lite socker. Ringla över lite örtolja.

Fisk- och räksoppa med nässlor

• 150 g skalade räkor

• 150 g rökt fisk

• 1 lime

• 1 l färska nässlor och kirskål

• 1/2 buljongtärning

• 1/2 l vatten

• 1–2 färsklökar med blast eller 1 knippe gräslök

• några tabascodroppar

• 1/2 l kokosmjölk (eller 2 dl vispgrädde och 3 dl vatten)

Gör så här:

1. Börja med att ansa nässlorna. Låt stå i kallt vatten i 10 minuter, skölj och förväll i lättsaltat vatten.

2. Häll i durkslag och skölj med kallt vatten. Krama ur vattnet och hacka nässlorna fint.

3. Ta fram en kastrull, fräs löken i en skvätt olja. Tillsätt buljong, de vilda grönsakerna och kokosmjölken.

4. Låt koka i cirka 5 minuter och tillsätt de tinade räkorna, fisken, limesaft och tabasco.

hållbara hem

Fisk- och räksoppa med nässlor

Basilikaglass

• 1 liter vaniljglass

• 2 dl naturell yoghurt (10 %)

• en rejäl bunt basilika (eller en kruka)

• 1 kryddmått äkta vanilj (eller 1 tsk vaniljsocker)

Gör så här:

1. Låt glassen bli mjuk.

2. Finfördela basilikan i mortel eller med stavmixer. Ju mer finhackad den är, desto vackrare grön färg får glassen.

3. Rör ihop glass, yoghurt och basilika samt vanilj. Frys ner i lämplig förpackning.

4. Forma glassbollar av den frysta blandningen och servera i strut eller skål.

Fräsch gurksoppa

• 400 g gurka

• 4 dl yoghurt

• 1 näve mynta (cirka 1 dl)

• 3 msk citronsaft

• 1 msk honung

Gör så här:

1. Skär gurkan i bitar.

2. Blanda alla ingredienser i en mixer och mixa slät.

Hemlagad fil

• 4 tsk fil

• 8 dl helmjölk eller färsk mjölk

Gör så här:

1. Ta fram fyra lika stora skålar eller återanvända burkar.

2. Lägg en tesked fil i varje skål eller burk och häll över 2 dl mjölk. Rör om försiktigt.

3. Täck skålen med en ren kökshandduk och ställ den på ett varmt ställe i köket. Låt skålen stå i ett dygn tills filen stelnat. Förvara kallt.

Marthatips!

Filen håller sig upp till 3–4 dagar i kylskåpet.

Zucchinikaka

• 150 g zucchini (cirka 1/2)

• 100 g smör

• 1/2 dl mjölk

• 2 ägg

• 2 dl socker

• 3 dl vetemjöl

• 1 1/2 tsk bakpulver

• 1 tsk kardemumma

• smör och ströbröd/ mannagryn till formen

Glasyr:

• 25 g mjukt rumsvarmt smör

• 1 dl florsocker

• 100 g naturell färskost

• 1/2 citron, skalet

• 1 msk citronsaft

Marthatips!

Dekorera med ätbara blommor

– maskros, ringblomma, krasse eller viol – eller med färska örter som mynta och citronmeliss.

Gör så här:

1. Smält smöret och låt svalna.

2. Skala och riv zucchinin fint.

3. Smörj en kakform med smör och bröa formen med ströbröd eller mannagryn.

4. Vispa ägg och socker vitt och pösigt.

5. Blanda mjöl, kardemumma och bakpulver i en skål.

6. Vänd ner de torra ingredienserna, mjölken, smöret och den rivna zucchinin i ägg- och sockersmeten.

7. Fördela smeten i en kakform (kransform) och grädda i cirka 50 minuter i 175 grader.

8. Prova att kakan är genomgräddad med en sticka som ska vara helt torr.

9. Låt kakan svalna en aning i formen innan den stjälps upp. Kakan ska svalna helt innan den dekoreras.

10. Vispa samman smör och florsocker till glasyren. Tillsätt ost, citronskal och citronsaft.

11. Bred glasyren över kakan och dekorera med blommor eller örter.

Zucchinikakan är delikat och passar både som efterrätt och till kaffet.

Projektchef Kaj

Lindedahl visar hur vertikala hydroponiska system optimerar ljus, näring och temperatur för att maximera skörden av jordgubbar och andra grödor.

Urbana inomhusodlingar är framtidens melodi

Vertikala hydroponiska inomhusodlingar kommer att bli vardagsmat inom en snar framtid i allt fler städer och tätorter.

Det tror projektchef Kaj Lindedahl på Metropolia i Vanda.

Karl Vilhjálmsson

Mikael Sjövall

REP o RT a GE

Iyrkeshögskolan Metropolia i Myrbacka gror fröet till innovativt och urbant jordbruk. Här i sydvästra Vanda odlas bland annat jordgubbar, chili, örter, ätbara blommor och wasabi i slutna så kallade vertikala hydroponiska system.

– Ett vertikalt hydroponiskt system är en urban odling som förläggs till småskaliga växthus inomhus. Vi optimerar ljusförhållandena, näringstillförseln, luftfuktigheten, koldioxidhalten och temperaturen så att växterna ska växa snabbare och ge bättre skördar, säger Kaj Lindedahl, projektchef och äldre lektor på Metropolia.

Lindedahl ansvarar för Metropolias projekt Urban & Local där yrkeshögskolans studerande får lära sig att tillämpa sina kunskaper inom teknik på odlingen av grödor inomhus.

– Vi samlar data med hjälp av sensorer som mäter till exempel näringshalten, ljusförhållandena och mängden koldioxid i växthuset. På det här sättet vet vi om vi ska tillföra vatten, näring eller justera

belysningen för att jordgubbarna ska må bra och växa till sig, säger Andrea Patané, projektkoordinator på Metropolia.

Jordgubbar tar form

Vi klär på oss skyddsglasögon och kliver in i det kompakta lilla växthus som Patané har byggt tillsammans med andra ingenjörer på Metropolia. Belysningen skiftar i lila och rosa färger, vilket sprider en surrealistisk atmosfär. Här mognar urbana jordgubbar redan i april.

– Vi kan inte konkurrera med jordgubbs-

odlingarna i Suonenjoki, men vår fördel är att vi inte drabbas av nattfrost, röta eller skadeinsekter som ofta trasslar till det i utomhusodlingar, säger Lindedahl.

Han menar att hydroponiska inomhusodlingar kunde ersätta importen av till exempel spanska jordgubbar vintertid.

– Det här är ett cirkulärt system. Vi återanvänder det vatten som används i odlingen av våra grödor. Energikonsumtionen är blygsam eftersom vi använder oss av värme från omgivningen i uppvärmningen av växthusen, säger Patané.

Hur sköter ni pollineringen av växterna?

– Eftersom odlingarna är småskaliga kan vi göra det för hand. Vid större skala skulle vi ha humlor som får sköta jobbet, säger Lindedahl.

Företag testar och tillämpar

Optimeringen av energi- och vattenkonsumtionen ger ekonomiska fördelar som intresserar företag i branschen. Metropolias projekt finansieras av EU, Robbes Lilla

hållbara hem

På Metropolia i Vanda arbetar man med att utveckla urbana odlingar som kan ersätta importen av grödor och minska energiförbrukningen genom återanvändning av vatten och värme. Fr.v. Andrea Patané, Oruc Can Hasmaden och Kaj Lindedahl.

Projektingenjör Oruc Can Hasmaden pollinerar wasabiplantor i ett av växthusen i Myrbacka. Den ultravioletta strålningen kräver användning av skyddsglasögon.

Trädgård i Lappträsk och belysningstillverkaren Greenlux Finland. Metropolia samarbetar därtill med Sitra och Helsingfors universitet. För tillfället är sju personer knutna till olika projekt som samsas om utrymme i Urban Farm Lab.

– Vi kombinerar utbildning med företagssamarbete. Företagen får på det här sättet värdefull information om hur de kan utveckla sina produkter. Och vi får i gengäld sådan kunskap som kan användas i vår undervisning, säger Lindedahl.

En del av testodlingens finlir går ut på att kalibrera Greenlux Finlands speciallampor och kontrollera energiåtgången.

– Vi använder oss av olika ljusvågläng-

der och ljusintensitet för att testa hur det påverkar grödornas tillväxt. Det handlar om att optimera belysningen och energiförbrukningen under växtcykelns olika stadier, säger Lindedahl.

AI analyserar effekterna

Metropolias testresultat är guld värda för företag som saknar tid och personella resurser för att hitta rätt mängd ljus, näring, temperatur och luftfuktighet.

– Vi använder oss av artificiell intelligens för att analysera effekterna av de hundratals test som utförs. Den här kunskapen kan sedan tillämpas av våra samarbetspartner.

I takt med att urbaniseringen framskrider blir det allt viktigare att hitta lösningar för lokala odlingar i stället för att frakta grödor långa vägar.

I stället för mylla använder sig Metropolia av långtidsverkande näring i granulat eller torv. Inga kemikaliska bekämpningsmedel behövs då biologiska metoder används, vilket höjer det ekologiska mervärdet.

– De här växthusen kan placeras var som helst. I takt med att urbaniseringen framskrider blir det allt viktigare att hitta lösningar för lokala odlingar i stället för att frakta grödor långa vägar, säger Lindedahl.

I tätt befolkade städer i till exempel USA och Kanada utgör de urbana odlingarna redan viktiga delar av de lokala livsmedelssystemen.

Ultraviolett strålning

I ett av växthusen i Myrbacka odlas wasabi. Stora skyltar uppmanar besökaren att använda skyddsglasögon på grund av ultraviolett strålning.

– Det är fritt fram att smaka på plantan, säger projektingenjören Oruc Can Hasmaden och sträcker fram ett blad.

Smaken påminner om rädisa och är inte lika eldig som den wasabipasta som vi är vana vid i restauranger som säljer sushi.

– Plantans rot är lite eldigare än bladen, säger Hasmaden.

Metropolia väljer att gräva där de står också då det är skördetid.

– Alla grödor som odlas här används för tillredningen av mat av studerande som ska jobba inom livsmedelsindustrin. Det allra senaste ropet i våra prover är en sorbet som tillreds av jordgubbar och wasabi, säger Lindedahl med ett skratt.

I de kommande numren av tidskriften

Martha kan läsarna se fram emot intressanta artiklar som en del av vårt nya samarbete med redaktionen för Tekniska Föreningen i Finlands medlemstidning, TFiF-bladet. Mikael Sjövalls artikel är det första bidraget i detta artikelutbyte.

Projektkoordinator

Andrea Patané ser till att jordgubbarna får rätt mängd vatten, näring och belysning så att de blir smarriga.

SSå hjälper du barnet att hantera kriser

Kriser kan komma plötsligt och påverka barn på olika sätt.

Med rätta förberedelser och stöd från vuxna kan barnen bättre hantera osäkra situationer och känna sig tryggare.

Maria Wasström

Mira Ahlstedt, Hannah Kjellman

krämmande situationer av vitt skilda slag kan uppstå var som helst, i olika omfattningar. Det kan handla om allt från störningar i vardagen som strömavbrott till olyckor, osäkert världsläge, skolskjutningar eller andra händelser som orsakar otrygghet. Ingen kan förbereda sig för alla slags olyckor, men den som funderat på beredskapsfrågor har en bättre utgångspunkt om krisen är framme.

Barn kan reagera väldigt olika i krissituationer. Oberoende om det handlar om en liten eller stor kris kan den drabba dem hårt. Då behöver de stöd från trygga vuxna.

– Det är bra att i förväg prata med barnet om olika krissituationer, samtidigt som man behöver beakta barnets ålder och utvecklingsskede, säger Anna Salmenhaara , sakkunnig inom beredskapsplanering vid organisationen Rädda Barnen.

Grundläggande råd

Eftersom föräldrarna känner sitt barn bäst kan de också anpassa informationen till barnets förmåga att bearbeta den.

Lugn och trygg

Även om den vuxna har en krypande känsla av panik är det viktigt att inte överföra sin egen rädsla på barnet. Om den vuxna håller sig lugn och trygg är det lättare för barnet att se beredskapen som en trygghet i stället för att orsaka skrämselhicka. Det kan vara bra att tillsammans fundera på hur man kan ta sig ut ur ett brinnande hus, men det ska ske utan att barnet börjar oroa sig för att huset ska börjar brinna.

Det också är viktigt att kunna förmedla hopp och en känsla av att vi kommer att klara oss, tillsammans.

Vid en större kris måste man givetvis i första hand se till att livsviktiga funktioner upprätthålls så att det finns tillgång till behövliga mediciner, mat och vatten. Grundläggande råd för hushållen ger myndigheternas beredskapsrekommendationer 72 timmar som till exempel hittas just på webbplatsen 72 timmar. För de vuxna i familjen gäller det att beakta specialbehov och se till att barnet kan känna sig tryggt. För någon är det kanske just den där särskilda mjukisnallen som behövs vid en viss tidpunkt.

– Det är viktigt att komma ihåg att alla barn är olika. Någon reagerar väldigt starkt på en viss sak, medan någon annan knappt alls reagerar på den, påminner Anna Salmenhaara.

Salmenhaara tipsar om att det är bra att betona att Finland är ett tryggt land, där myndigheter har beredskap för varierande krissituationer.

– Det är också viktigt att kunna förmedla hopp och en känsla av att vi kommer att klara oss, tillsammans.

Brutala nyhetsbilder

Det talas ofta om hemskheter på nyheterna, men många barn och unga utsätts i sociala medier för ett betydligt råare medieflöde än det som finns i de traditionella mediernas nyhetsbilder. Bildmaterialet på sociala medier är inte modererat i förväg och där kan man stöta på verkligt obehagligt och ofiltrerat innehåll.

– På sociala medier kan man överraskas av de mest brutala klipp som kan orsaka både illamående och ångest. En trygg, lugn och närvarande vuxen är det bästa ett barn kan ha när något skrämmande har hänt, säger Salmenhaara.

Terese Bast

Alla barn är inte heller beredda att självmant öppna sig. En trygg vuxen lägger inte ord i barnets mun, utan finns till förfogande då barnet känner för att prata. Vissa vuxna tror att de skyddar sina barn genom att inte diskutera nyhetshändelser med dem. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det kan innebära att barnet i stället öser ur sin egen fantasi.

Gråt och ilska

Rent allmänt kan man säga att yngre barn oftast reagerar fysiskt på krissituationer. Det kan handla om gråt eller ilska, eller så kan det uppstå störningar i ätandet och sovandet. Fysiska tecken är lättare att uppmärksamma än reaktioner som vänder sig inåt. Somliga barn reagerar med osäkerhet och tystnad.

Om situationen känns ohållbar lönar det sig att söka utomstående hjälp. Då kan man vända sig till exempel till social- och krisjouren eller skolhälsovården. En vuxen som stöder ett barn kan också själv behöva utomstående hjälp. Salmenhaara understryker att det är bra att försöka hålla fast vid vardagsrutiner, såsom skolgång, gemensamma måltider och den vardagliga rytmen, även under en kris.

Koll på det praktiska

Marika Danielsson, utvecklare och sakkunnig i beredskap vid Marthaförbundet, får ibland frågan om varför man skrämmer upp barn med att förbereda dem inför eventuella kriser. Hon betonar ändå att beredskap verkligen inte handlar om att skrämmas, utan om att ha tillgång till de rätta verktygen då de behövs.

– Många kopplar ihop beredskap med skräckscenarier, men det handlar om alldeles vanliga saker som att veta vad man gör om det är el- eller vattenavbrott, säger Danielsson.

Danielsson har också hållit workshoppar med barn där de ge-

Ju äldre man blir, desto mer inser man att det är normalt att livet går i vågor.

nom lek, uppgifter och diskussion lär sig grundläggande beredskapsfärdigheter. – Oftast är barnen jätteivriga och tänker utanför boxen, men de kanske inte kommer på alla lösningar själva, säger Danielsson.

Beredskap för störningar

Många barn är ensamma hemma i flera timmar, då är bra om de vet var pannlampan finns om strömmen råkar gå. Och att det inte är stearinljusen som i första hand ska tändas ...

Danielsson har noterat att vissa barn redan har ett riktigt bra kunnande i beredskapsfrågor – särskilt de som deltar i brandkårsverksamhet – medan andra är mer ovetande.

– Jag är rädd för att beredskapen blir ojämlik om dessa frågor inte diskuteras i skolorna, säger Danielsson och tillägger att den som har ett kunnande inom beredskap inte heller behöver känna sig rädd.

Hennes tips till föräldrar är att tillsammans med barnen öva på att göra olika praktiska saker, som att använda stormkök, klara

hållbara hem

Att hjälpa andra när man kan ger en känsla av handlingskraft och välbefinnande.

sig i naturen och veta var brandfilten finns samt hur den används.

Danielsson passar på att dra en lans för 112 Suomi-appen, som hon rekommenderar att både unga och äldre installerar på sin telefon. Genom appen kan man ringa nödcentralen och samtidigt uppge sin exakta position. Den innehåller en stor mängd samlad information och tillgång till samtalshjälp vid olika kriser. Appen är också en kanal för nödmeddelanden.

Öppet diskussionsklimat

Danielsson betonar även vikten av att ha ett öppet och diskuterande klimat i hemmen, så att barnen kan känna sig trygga med att anförtro sig till sina föräldrar eller andra vuxna.

– Vi vuxna vet inte allt vad som försiggår på Tiktok och i andra sociala medier, men ställ frågor och var ärliga mot varandra, uppmanar Danielsson.

Ibland kanske det handlar om saker man som förälder inte blir glad av att höra. Då krävs det mod av den unga att våga anförtro sig och kapacitet av den vuxna att hålla sig lugn.

Det kommer signaler från olika håll om att många unga mår dåligt och riskerar att tappa hoppet.

– Ju äldre man blir, desto mer inser man att det är normalt att livet går i vågor. Unga upplever allt så starkt. Som vuxen kan det därför vara bra att också försöka förmedla framtidstro och framtidshopp.

En liten gest av välgörenhet i tider då man själv har det bra kan också skapa känslan av att vi kan hjälpa varandra och att det som du och jag gör har betydelse. Det kan handla om att donera en liten summa pengar till en välgörenhetsorganisation eller att ställa upp på frivilligarbete i närsamhället. Att hjälpa andra när man kan ger en känsla av handlingskraft och välbefinnande.

Anna Salmenhaara, sakkunnig inom beredskapsplanering, betonar vikten av att prata med barnen om krissituationer på ett sätt som passar deras ålder och utvecklingsskede.

6 tips för att stödja barn vid kriser

 Var närvarande och lugna barnet.

 Håll vardagen så vanlig som möjligt – det skapar trygghet.

 Lyssna till barnet och uppmuntra barnet att dela tankar och känslor. Berätta för barnet att alla tankar och känslor är tillåtna.

 Skydda barnet mot alltför mycket av medieuppståndelsen.

 Stärk barnets trygghetskänsla genom att trösta och hjälp

barnet att se positivt på framtiden.

 Om barnet reagerar häftigt och situationen varar länge, sök stöd för att hjälpa barnet.

Källa: Rädda barnen rf

Philip Teir är journalist, skribent och entusiastisk simmare. Han bor i Helsingfors och tillbringar mycket tid i sitt hus i Bromarv. När han inte skriver eller läser, njuter han av kinesisk mat, lyssnar på artisten Sade och följer renoveringsprogram. Han ogillar elsparkcyklar och ser fram emot att dela sina tankar och reflektioner i denna kolumn.

Philip Teir

Karin Lindroos

Jag är hellre en fattig syndig människa än en lallande Elon Musk

Jag vet inte när det hände, kanske efter trettiofem års ålder ungefär, att jag insåg att livet handlar om att lära sig leva med ständiga inre konflikter. Det finns säkert människor som lyckas undvika det moderna livets paradoxer helt och hållet, men de måste vara helgon.

De flesta av oss får helt enkelt svälja vårt ständiga tvivel. Annars riskerar vi att bli sjuka. Vi försöker leva hållbart, köper ekologiska ägg och återvinner vårt avfall, men kör fossildrivna bilar till stugan. Dricker en öl framför teven på en tisdag i stället för att snöra joggingskorna.

Vi åker tåg när det går, men flyger om det behövs. Vi vill att våra barn ska läsa böcker och undvika skärmar, medan vi själva sitter fastklistrade vid mobilen för att se vad som händer när hydrauliska pressar klämmer Nivea-burkar. (Vet ni inte vad jag talar om? Googla det, det är otroligt beroendeframkallande.)

vi som lärt oss leva med vårt dåliga samvete så till den grad att vi utåt ser ut att må helt okej.

Politiskt är det en oerhört lätt egenskap att utnyttja, detta att alla egentligen vill ha det så bekvämt som möjligt. Det är som den gamla liknelsen om grodan som inte märker att vattnet i kastrullen blir allt varmare. En dag tittar man omkring sig och inser att världen förändrats medan man själv försökt hålla sig flytande. Den känslan tror jag många drabbats av denna turbulenta vår.

Flexibilitet är exakt vad vi blivit så duktiga på, vi som lärt oss leva med vårt dåliga samvete så till den grad att vi utåt ser ut att må helt okej.

Och så håller vi på, resonerar med vårt samvete, med inbillade personer som vi tror att dömer oss, tills vi ger upp och väljer det minst dåliga eller –oftast – det mest bekväma alternativet. Filmregissören Agnes Varda har uttryckt det i ett passande citat: ”Livet är inte en dialektisk idé, det är en levd motsägelse.” Det gäller både små och stora saker. Både allmänna och djupt personliga.

Den flytande moderniteten

Den polska filosofen Zygmunt Bauman myntade på 90-talet uttrycket ”flytande modernitet”, för att beskriva en samtid där alla förbindelser kan hävas och flexibilitet är det mest eftersträvansvärda. Till skillnad från den ”fasta moderniteten” under industrisamhällets tid, där strukturer, normer och institutioner var stabila och långsiktiga, kännetecknas den flytande moderniteten av ständig förändring, osäkerhet och individualisering.

Ett centralt drag i vår tid är att relationer, identiteter och tillhörigheter blir mer temporära.

Människor förväntas vara flexibla, anpassningsbara och ständigt beredda att omdefiniera sig själva –både på arbetsmarknaden och i privatlivet.

Flexibilitet är exakt vad vi blivit så duktiga på,

En vän till mig brukar säga att ju snabbare man inser att man är en fattig syndig människa, precis som alla andra, desto större nytta kan man göra i världen.

Att navigera bland paradoxer

Jag träffade faktiskt Zygmunt Bauman en gång, då jag intervjuade honom för en artikel. Jag frågade hur han tycker att man ska navigera bland alla dessa paradoxer, till exempel att politikerna tjatar om ständig tillväxt samtidigt som vi vet att vi borde leva mera hållbart. Så här svarade han:

”Vi har glömt andra praktiker som gjorde våra förfäder lyckliga. Kärlek, vänskap, och framför allt det som den amerikanska sociologen  Thorstein Veblen kallade för the instinct of workmanship, idén om att kollektivt arbete i sig kan göra dig lycklig. Lyckan man upplever när man inser att man gjort väl ifrån sig.”

En dag ser jag på nyheterna. Och undrar vad han tänker, Elon Musk , när han kliver upp på ett podium med en motorsåg i handen och hurrar över sitt nyvunna inflytande som USA:s näst mäktigaste man? Det måste vara skönt att vara så tvärsäker på sin egen förträfflighet.

Men vad säger egentligen hans kroppsspråk? Elon Musk tycks obekväm i sig själv, han tycks obekväm i sitt språk, i vad som kommer ut ur hans mun. När han ska vråla av glädje inför Donald Trumps åhörare kommer det bara ut ett fånigt lallande. Så ser han kanske ut, människan helt utan samvete. Plötsligt känns livets eviga stunder av tvivel som en bekväm gammal rock att dra på sig.

hållbara

hem Från

kris till

marthakraft

Historien som vägvisare i en turbulent samtid

Historien är fylld av turbulenta tider, precis som vår samtid.

Genom att studera hur människor genom tiderna har hanterat kriser och förändringar kan vi få värdefulla insikter och styrka för att möta dagens utmaningar.

Vår samtid kan ibland kännas skakig, till och med skrämmande. Vi har en pandemi i färskt minne.

Det krigas i Europa. Statsöverhuvud för demokratiska länder ertappas med lögn efter lögn. Själva demokratin kan upplevas vara hotad. Samhället som vi känner det tycks gå i en alltmer polariserad riktning. Samtidigt utgör klimatförändringen ett överhängande hot för mänskligheten. Medierna rapporterar om klimatångest, om människor som förlorar hoppet, om uppgivenhet ...

Vi som lever i nuet är inte ensamma om att uppleva världen som turbulent, den erfarenheten har delats av många genom historien. Kan denna insikt ge oss styrka?

– De förändringsprocesser som sker i ett samhälle går ofta långt tillbaka i tiden, i nuet är det omöjligt att bedöma hur de kommer att utvecklas. Mycket verkar rörigt för närvarande, men ju äldre man själv är, desto längre är också den egna referensramen, konstaterar Holger Weiss, professor i allmän historia vid Åbo Akademi.

Han ser 1945 som ett brytningsår.

– Efter det lever vi i en ny värld. Men är den process som har pågått de senaste 20 till 25 åren också en stor omvälvning? I det perspektivet är de händelser som medierna rapporterar om i dag bara krusningar på ytan, konstaterar han.

Weiss tar covid-19 som ett exempel:

– Under pandemin förutspådde många att den skulle leda till en helt ny värld, att samhällena skulle omformas totalt. Men så snart pandemin lugnade ner sig återgick de flesta till en vardag mycket lik den som fanns innan covid-19.

Vad säger historien om människors potential till ondska – eller till godhet?

– Jag tänker att man kan använda historien hur man vill. Vi ser otaliga exempel på att människor slår ihjäl varandra hela tiden, men också på att människor hjälper varandra hela tiden. Historien kan stödja diametralt olika ståndpunkter, allt handlar om vilken infallsvinkel man själv går in med, säger han.

Propaganda som verktyg

Genom historien kan vi se att makthavare och olika grupperingar i samhället ofta har använt sig av ren propaganda för att försöka styra samhällsutvecklingen i någon viss riktning. Att så kan ske också i dag borde inte komma som någon överraskning för den historiemedvetne.

– Den stora skillnaden i dag jämfört med till exempel 1800-talet är mängden information vi har att förhålla oss till. Förr var man tvungen att trycka upp pamfletter och dela ut i gathörnen för att nå ut med sitt budskap. De som har vuxit upp före internet har utgått ifrån att det som

publiceras också har kollats åtminstone i någon mån. Men i dag finns inga begränsningar. Vem som helst kan tuta ut vad som helst, konstaterar Holger Weiss.

– Statsöverhuvuden och politiska ledare har ljugit i alla tider. Vi får bara konstatera att politik handlar om vad som är möjligt och om kompromisser.

Ibland kan det vara lättare att i efterhand avgöra vad som varit desinformation eller propaganda, än då man befinner sig mitt uppe i skeendena. Weiss tar kalla kriget som exempel.

– Medan det pågick fanns det kritiska röster som utmanade de officiella budskapen på båda sidorna. Jag skulle säga att

Privat bild, Åbo Akademi, Johanna Granlund Johanna Granlund

man åtminstone i Östeuropa var allmänt medveten om att regimen talar vad den talar och att verkligheten är en annan, säger han.

Kunskap motverkar missbruk

Ralf Wadenström arbetar som lärare i Borgå och har doktorerat med en avhandling om historieskrivning i ett postmodernt Europa. Han håller med Weiss om att informationslandskapet har förändrats totalt med internet och de sociala medierna.

– I det finländska samhället har vi ändå en styrka i att vi litar på myndigheter och på medier. Själv är jag en som är li-

Ju bättre historisk kunskap människor

har, desto svårare är det för olika grupper att missbruka historien.

te skeptisk till nyhetsbevakningen. Man kommer inte ifrån att den ofta är ensidig och ibland politiskt vinklad, men samtidigt är den pålitlig och saklig.

Han konstaterar att det också i Finland förekommer fall av korruption och fiffel, men att de hör till undantagen.

– Jag föredrar att bli lurad någon ensta-

ka gång än att ständigt gå runt och vara misstänksam. Samtidigt är det viktigt att poängtera att om myndigheter och media vill ha tillit, behöver de också agera på ett sätt som gör att de förtjänar förtroende, konstaterar Wadenström.

Han betonar att man inte kan förstå politiska händelser, olika konflikter eller nationella identiteter, utan historisk bakgrundskunskap. Samtidigt behöver man vara medveten om att också historia kan vinklas eller användas i propagandasyfte.

– Historien kan berättas från väldigt många olika perspektiv och ändå ha åtminstone något av sanning i sig. Ju bättre historisk kunskap människor har, desto

hållbara hem

svårare är det för olika grupper att missbruka historien, konstaterar han. Väcker din historiska kunskap hopp eller förtvivlan?

– Det är ett historiskt undantag att vi i Europa och Norden har fått leva i fred så här länge. Eftersom de senaste generationerna endast har upplevt fred, har vi börjat utgå från freden som en stabil ordning, som vi för tillfället ser omkullkastas. Ändå ser jag ingen orsak till oro eller rädsla för att det skulle bli krig till exempel i Finland. Att vi rustar upp är ett sätt att markera styrka, att vi är beredda. Jag tror att fred kan garanteras genom att vi i Europa visar att vi är starka tillsammans, säger Wadenström. Någon uppgivenhet eller förtvivlan inför framtiden känner han inte.

– Utvecklingen i Finland och Norden har varit positiv under en lång tid, och jag ser ingen orsak till att den inte kunde fortsätta. Jag har själv intresserat mig mycket för europeiskt och nordiskt samarbete. Alla behöver inte se ett sådant samarbete som något positivt, men jag gör det, säger han. Även om samtidens olika kriser i sig inte är positiva, kan de medföra positiva effekter.

– Kriser av olika slag kan också leda till utveckling och det här ser jag som en möjlighet vi ska ta vara på, påpekar Wadenström.

Holger Weiss bästa litteraturtips

För att få en djupare förståelse av historiska händelser och deras påverkan på vår samtid, rekommenderar Holger Weiss följande litteratur. Dessa verk erbjuder insiktsfulla perspektiv på mänsklighetens utveckling, klimatförändringar och samhällsförändringar genom tiderna.

 Peter Frankopan: The Earth Transformed: An Untold History (2023)

 Fredrik Charpentier Ljungqvist: Klimatet och människan under 12 000 år (2017)

 David Graber & David Wengrow: The Dawn of Everything: A New History of Humanity (2021), Början på allt. En ny historia om mänskligheten (2022)

 Amitav Ghosh: The Nutmeg’s Curse: Parables for a Planet in Crisis (2022). Den holländska erövringen av Bandaöarna och massakern på bandaneserna på 1600-talet används som en analogi för att förstå klimatförändringen och olika aktuella miljöfrågor.

Ralf Wadenströms historiska favoriter

Bland historiska händelser eller personer som visar människor från deras bästa sidor väljer Ralf Wadenström två stora exempel: den sjungande revolutionen i Baltikum och uppslutningen kring marskalk Gustaf Mannerheim under andra världskriget.

 Den sjungande revolutionen i Baltikum: De fredliga massprotesterna mellan åren 1987 och 1991 som ledde till återupprättandet av Estland, Lettland och Litauen som oberoende stater. – Det är något väldigt gripande i det här och min röst blir lite darrig genast jag börjar tala om det. Det handlar om en folkkultur och om traditioner som hade en revolutionär potential i sig utan att egentligen basera sig på någon politisk ideologi. Det avgörande var i stället gemenskapskänslan som blev en så stark motkraft mot den sovjetiska ockupationen. Det fanns inget som poliserna kunde göra då folk plockade fram sina estniska flaggor under de stora konserterna.

 Uppslutningen kring Gustaf Mannerheim under andra världskriget: – Mycket med Mannerheim är förskönat och vi har gjort honom till en hjälte. Det som fascinerar mig är hur han, trots sin bakgrund, lyckades samla folket kring sig under krigstiden. Han hade tjänstgjort i Rysslands armé under lång tid innan Finland blev självständigt. Han var militär ledare på den vita sidan i inbördeskriget. Han var svenskspråkig. Nu skulle han leda landet i krig mot Ryssland, ett land med inbördeskriget i färskt minne, ett land där språkstriden nyligen hade rasat. Det stora med Mannerheim är uppslutningen kring honom. Naturligtvis hade han kvaliteter som gjorde att han kunde axla den roll han fick, men det som är så hoppingivande är hur många övervann sina fördomar, sin bitterhet och sitt gamla agg. Jag beundrar dem som kan göra det, dem som försonas!

Anna Lindholm är författare och gymnasielärare baserad i Stockholm. Hon debuterade 2015 med “Projekt Ines – Fem kvinnor i inbördeskriget 1918” och har sedan dess publicerat flera verk. Hennes senaste bok, “Husmödrar och feminister”, utforskar kvinnors liv på 50-, 60- och 70-talen. Hon inspireras av äldre kvinnors livshistorier och erfarenheter, och hon ogillar nonchalans och respektlöshet mot människor, djur och natur. På fritiden bakar hon surdegsbröd och sjunger gospel.

Det var Finlands mödrar som gav barnen trygga hem att växa upp i efter att bomberna slutat falla år 1944. Då var befolkningen fattig och traumatiserad. Människor hade stupat eller var skadade för livet och många var hemlösa. I historieböckerna kan vi läsa om maktens män som tog kloka beslut för Finlands framtid, men om mödrarna finns knappt något att läsa.

När vi numera har insett att ”den eviga freden”, som vi trott på i Europa efter andra världskriget, kanske inte varar för evigt, tänker jag på mödrarna som burit Finland genom krig och fred. I känslor och tankar lutar jag mig mot mina förmödrar. Mot min mammas farmor Ines Nyberg i Snappertuna, som hade tre små barn under inbördeskriget 1918 och tog hand om tio barn under andra världskriget. Det är

Mödrarnas osynliga kraft

Anna Lindholm Astrid Lindroos

en sorgsen tröst att luta sig mot henne, att tänka på hur hon och många med henne matade och nattade barn i krigstid. Som de gör nu i Gaza, Ukraina, Sudan.

Två barn och ett krig

När jag borstar tänderna om kvällarna och har en stund för mig själv, tänker jag på att om det värsta skulle hända även här hos oss nu, då ska jag ha hand om mina två barn i ett krig. Om nyheten om att Putin anfallit oss faktiskt kommer. Om jag måste packa det viktigaste och söka skydd, hålla mig lugn inför barnen, se till att de rullar boll till varandra, pusslar och ser på Pippi Långstrump, medan vi föräldrar förstår det stora allvaret, ovissheten, livsfaran. Det känns overkligt. Men om mammas farmor Ines kunde, så kan jag. Sedan söker jag mig vidare framåt på tidslinjen, till mödrarna som efter kriget gjorde Finland till det trygga land det är i dag. Deras arbete med hemmet och barnen var ovärderligt, inte enbart i det lilla, för de egna barnen, utan i allra högsta grad även i det stora perspektivet, för hela Finland som nation. Stabila hem är en förutsättning för en välfungerande nation – hem med varma kläder, näringsrik mat och rena sängar. Hem med lek och trygghet. ”Barnen är framtiden”, upprepar vi. Mödrarna fanns där och skapade miljöer där barnen kunde växa upp till individer som sedan byggde vidare för framtiden. Om detta skriver Lena Marander-Eklund i Hemma och fru, och detta bekräftas även i de många samtal jag hade med min mormor och andra kvinnor i hennes generation.

Mormor upprepade att hon ”inte alltid mådde så bra” som hemmafru. Ändå sköt-

I historieböckerna kan vi läsa om maktens män som tog kloka beslut för Finlands framtid, men om mödrarna finns knappt något att läsa.

te hon så självklart hem och barn på heltid i tre decennier, under 1950-, 60- och 70-talen. När jag för min bok Husmödrar och feminister kontaktade andra kvinnor som var småbarnsmammor samtidigt som min mormor, sade de inte sällan: ”Nej men inte har jag något att berätta.” De hade ingenting gjort, menade de. Det blev smärtsamt tydligt att de inte själva var medvetna om sin samhällsinsats efter att freden äntligen kom 1944. ”Ingen talade om ansvar ”, sade mormor när jag frågade hur hon såg på samhällsansvaret hon och hennes generation hade tagit. ”Ansvar, det ordet fanns inte.”

Bara vara hemma

Har vi ens i dag förstått husmödrarnas samhällsroll efter kriget? Varför dricker inte de kaffe med presidentparet på självständighetsdagen? I stället har de osynliggjorts eller nedvärderats för att de ”bara var hemma”, och på sjuttiotalet vände deras döttrar dem ryggen, fast beslutna att inte bli som sina (hus)mödrar.

Kvinnor i dag ska förstås inte ”tillbaka till spisen”. Nu för tiden har vi professionell barnomsorg där utbildade pedagoger arbetar. Vi har skola med en omfattande läroplan och värdegrund. Vi har ett välfärdssystem, ett skyddsnät inbyggt i samhällsstrukturen. I ett modernt demokratiskt samhälle ska vi dela på ansvaret för att ge barnen en trygg barndom, en trygg nation och framtid.

När oron för krig hänger över oss måste vi minnas att krig inte är oundvikligt. Rädslan kan nästan få en att ta katastrofen för given. Mödrarnas tysta samhällsinsats efter kriget kan inspirera oss och leda oss rätt. Trygga barn är ett immunförsvar mot destruktiva ideologier, våld och krig. De växer upp till vuxna som kan stå emot propaganda och extremism. Kraften som mödrarna osynligt mobiliserade efter kriget kan vi i dag förvalta och mobilisera kollektivt – i hemmet, i skolan, politiken och arbetslivet – för att tillsammans ge barnen en trygg värld och framtid.

Från

kris till marthakraft

hållbara hem

Ge nytt liv åt din gamla tröja – skapa en trendig väska

Har du gamla ylleplagg som har tovats i tvätten eller ärvda tröjor som bara ligger och samlar damm? Här är en stegför-steg-guide för att ge dem nytt liv som en väska!

Mia Salminen

Att använda tovade ylleplagg till olika kreativa projekt är både roligt och hållbart. En tröja av ull som har tovats i tvättmaskinen kan förvandlas till en trendig väska, ett mysigt kuddfodral eller andra unika accessoarer. Möjligheterna är många när det kommer till återbruk av ylleplagg.

Men innan du börjar klippa och sy, finns det faktiskt ett sätt att rädda en tröja som har krympt och blivit hård i tvätten. Blanda cirka en deciliter hårbalsam i ljummet vatten och blötlägg tröjan. Låt den ligga i vattnet i 20 minuter, krama sedan försiktigt ur vattnet och dra försiktigt i tröjan för att återställa formen.

Om detta inte fungerar, eller om du hellre vill göra om tröjan till något annat, kan du använda den tovade ullen för olika projekt.

Fyndiga återvinningsprojekt

Detsamma gäller stickade tröjor som du antingen fyndat på loppmarknad eller ärvt. Hänger de bara i garderoben eller ligger de i en låda för att du inte vet vad du ska göra med dem? Du kan antingen repa upp ylleplagget och ta vara på garnet för att sedan sticka något nytt, eller tova det i tvättmaskin.

Försök att inte fokusera för mycket på vad plagget en gång var, behandla det i stället som ett tyg. Beroende på hur stor tröjan är efter att den tovats kan du skapa olika produkter. Ett större tygstycke kan till exempel sys om till en väska. Ärmar från en tröja kan med några klipp bli handledsvärmare och plagg i mindre storlek kan sys om till grytvantar eller grytlappar. Ibland kan det vara lättare att be en vän sy om plagget om det ursprungliga stickade plagget har ett stort sentimentalt värde för dig.

Så släng inte bort gamla eller förstörda ylleplagg, låt dem leva kvar och få nytt liv som väskor, vantar, pannlappar eller varför inte skosulor. Lycka till med ditt återbruksprojekt!

Från kofta till kasse – så gör du

Steg 1: Klipp till tygstycken

För att skapa en väska, börja med att klippa lös ärmarna från tröjan. Klipp upp ärmarna så att de blir två tygstycken. Använd dessa som mått för att skapa ett mönster till väskan. Om tröjan har fickor, klipp till två sidobitar av partierna med fickor för att inkludera dem i väskan. Använd en sprättare eller liten sax för att försiktigt klippa bort knapparna från tröjan. Lägg knapparna i en liten påse eller burk för att hålla dem samlade. Använd knapparna i framtida syprojekt eller för att reparera andra plagg.

Steg 2: Skapa botten och foder

Lägg tygbitarna så att de bildar en fyrkant i mitten och klipp ut bottenbiten utifrån detta. Klipp även till ett foder av en gammal restbit som du har hemma.

Steg 3: Sy ihop väskan

Sy ihop långsidorna först med langettstygn. Använd samma garn som användes för att sticka den ursprungliga tröjan, om möjligt. När alla fyra sidor är ihopsydda, sy fast bottnen på väskan med langettstygn. Om väskan känns för hög, klipp ner kanterna en aning. Det tovade tyget går att klippa utan att det repar upp, vilket gör det lätt att forma.

Försök att inte fokusera för mycket på vad plagget en gång var, behandla det i stället som ett tyg.

Steg 4: Fäst handtag och foder När du är nöjd med storleken på väskan, sy på handtagen och små lissor i sidorna. Sy fast fodret från insidan för hand. För att få mer stadga i kanterna sy langettstygn runt övre kanten och handtagen. Nu har du skapat en unik väska av ett tidigare ylleplagg!

Mönster till väskan

Huvuddelar: 20 cm x 24 cm (fram- och baksida), 14 cm x 24 cm (botten)

Sidor: 32 cm x 4 cm (2)

Handtag: 32 cm x 4 cm (2)

hållbara hem

LOKALPRODUCERADE SÄNGAR FRÅN NÄRPES

För en god natts sömn

Marknadsvägen 1

Smedsby Tfn 0500 162 423

Äkta alrökta och lokalproducerade delikatessere hör sommargrillen till

Lättlagad och god sommarmat.

Våra saftigt rökta lunchbiffar är helt ätfärdiga. Skiva ner dem i en fräsch sallad eller värm upp dem i stekpannan eller på grillen.

Rökt bacon runt några sparrisar med en citron och hollandeisesås –kan det bli mer sommar?

Det går också bra med färdigt köpt hollandeisesås.

Alrökta Bacon

Lunchbiff Kassler

Uffeskitchen.fi

Lunchbiff Grisfilé

Eden 3

Eden 7

Eden 1

Eden 9

Att bygga en billig stuga

Cia Hemming

Janne Arleklint Cygnel hade länge längtat efter ett enkelt torp där han och sambon skulle kunna koppla av och njuta av naturen. Efter att i mer än tio år ha sökt en prisvärd stuga insåg han att han inte skulle hitta vad han sökte. I stället beslöt han sig för att bygga en själv, med så enkla medel som möjligt.

När tanken föddes visste han inget om husbygge, utöver den ytrenovering av ett gammalt radhus han någon gång utfört. Genom att bygga själv skulle han bli tvungen att skaffa sig kunskap och samtidigt som projektet fortskred skulle även självförtroendet stärkas. Så gick tanken.

Förberedelser och byggstart

Han började läsa böcker om husbyggande och titta på YouTube-klipp. Efter att paret köpt en passande skogstomt utanför Mora i Dalarna startade Janne även en Youtube-kanal.

Arleklint Cygnel, Janne: Jag bygger off grid. BoD –Books on Demand 2024, 131 s.

ISBN: 978-91-8080-165-2

Under arbetet med huset har han filmat och dokumenterat alla byggmoment och publicerat över 400 filmer. Förra hösten gav han på eget initiativ ut boken ”Jag bygger off grid”. Här gör Janne en genomgång av byggprocessen med parets fritidsstuga som står mitt i skogen, nära en fäbod bestående av tiotalet andra små stugor.

Boken förmedlar kunskap, men är ingen komplett byggbeskrivning. I många kapitel finns QR-koder som länkar läsaren vidare till hans instruktionsfilmer på Youtube.

Begreppet ”off grid” avser att ett hus inte är anslutet till det allmänna elnätet och ofta inbegrips även avsaknaden av kommunalt vatten. Janne och sambon har ingendera.

Paret planerar själva utformningen av stugan, grundidén var

Rösta och vinn en bok!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 6.8.2025. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Bok”. Bland de svar

att den skulle vara något av en större husvagn utan hjul, placerad på tomtens högsta punkt. En ortsbo hjälper till med att fälla höga granar där huset ska stå, i gengäld får han behålla virket. Stubbarna nöter Janne själv ner med yxa, spett och handsåg. Bygglovsansökan tar tid, men när byggandet väl kommer i gång bygger Janne allt själv med handverktyg. Den enda elektricitet han har tillgång till är den som levereras från ett litet bensindrivet elverk han köpt. Grannarna bidrar med hjälp och råd.

Utmaningar och lärdomar

Sina koncisa berättelser om stugans tillkomst varvar Arleklint Cygnel med små anekdoter om hur han bekantar sig med bygden och dess befolkning samt om sina intressen som är löpträning och naturfotografi. Att han känner sig mentalt stark underlättar byggandet, för det blir många ensamma dagar i skogen långt hemifrån. Janne delar också med sig av olyckor och misslyckanden, som exempelvis när stommen på huset var klar och han stod i beråd att börja bygga taket. Då visade det sig att hela bjälklaget var skevt, hörnen var inte 90 grader.

Misstaget kändes för skamligt för att dela på sociala medier när det var färskt, men i boken kryper han till korset och berättar om den inre kris och de ångestladdade veckor som följde. Misstaget hade kunnat försvåra eller omöjliggöra vidare byggande, men lyckligtvis förmådde han fundera ut en lösning, åtgärda problemet och bli nöjd med resultatet.

Med boken vill Janne Arleklint Cygnel inspirera andra och förmedla att det är fullt möjligt att bygga sig en egen billig stuga och att man kan leva bra ”off grid”.

som inkommit lottar vi ut tre exemplar av Marthas vardagstips

I förra röstningsomgången fick artikeln Ett nytt liv efter tsunamin på sidan 28 i Martha nummer 1/2025 flest röster. Kökshandduken som lottades ut i samma nummer vanns av Tove Söderholm, Hangöby, Lisbet Genberg, Övermalax, och Anna Jungner-Nordgren, Helsingfors. Handduken kommer på posten –grattis!

hållbara

hem Från kris till

marthakraft

På vägen hem, Livets källor flödar, Underbara balsam, Tätt vid korset, Jag har hört om ett land. 14 sånger

CD 10€

Vilken Gud jag har, Ledd av Hans hand, Lugna hamn, Underbar kärlek, Sänd honom bud. 15 sånger

CD 10€

Postporto Endast 5€

Om det är dröm, Vid din sida vill jag gå, Underbar frid, Lyckodrömmar, Jag kan aldrig tvivla mer. 12 sånger

CD 10€

Med de här boken vill jag ge tröst och livsmod till den som tror att psykisk ohälsa är en mur mellan människan och Gud. Så är det inte. Rosa moln och svarta skuggor tar läsaren med en hoppfull och innerlig livsresa som berör till både tårar och skratt. 218 sidor 25€

Änglavakt och livskallelse! Vilka stories! vilka händelser vi får vara med om i denna bok.

Göran Duveskog en av mina bästa vänner tar oss med på en resa med början i Småland och ut i vida världen. Görans passion går rakt igenom boken.

203 sidor. 24,50€

En av vår tids mest omtyckta och folkkära kristna personligheter, Carl-Erik Sahlberg, berättar öppet om sitt liv tillsammans med ”överraskningarnas Gud”. Det blir en personligt skildrad livsresa från norr till söder.

23,80€ Inb. 213 sidor

Mitt hem bortom bergen, En ton från himlen, När du går över floden, Långt bortom rymder vida. 14 sånger

CD 10€

En mans häpnadsväckande vandring genom dödens port. Boken är en av de mest fantastiska redogörelser som någonsin nedtecknats om livet efter döden.

140 sidor

22,00€

Beställning till Sven-Erik Syréns förlag, Norrfjärdsvägen 44, 66640 Maxmo tfn. 050-301 6598, Obs ny epost: sveneriksyren@gmail.com

Namn:__________________________________

Adress:______________________________

Gud har omsorg om dig, Kom nära mig, Tomma händer, Du vet väl om att du är värdefull. 14 sånger

CD 10€

Gud i dina händer, Var inte rädd, O Jesus du som fyller allt i alla, En liten stund med Jesus. 15 sånger

CD 10€

Alla tiders kortpaket med 40 st nya kort.

Grattis, barn, djur, bibelspråk, tänkvärda ord Även nya motiv. Du får 15 st. Extra Gratis kort

Irvel är nu fångad mellan två bröder på var sida om Atlanten. Kan kärleken finna en väg genom hjärtesorgen? 310 sidor.

Jag såg in i himlen

92 sidor

4,80€

Mängdrabatt

3 st. för 10€

Jag hoppas att den lilla bok du har i din hand ska bli en dörröppnare till Guds rike. 16 sidor 4€

Boken tar upp enkla steg vi alla kan ta för att må bättre, även om livet inte blev som vi tänkt: * Vårda dina relationer * Bry dig om andra * Hitta en livsuppgift * Var tacksam * Stärk din självkänsla * Förlåt andra och dig själv * Utveckla din existentiella hälsa

Inbunden 91sidor

BOK NYHET!

22,80€

”Varför älskar man att hata Israel” av K. G. Larsson

Varför ser vi så olika på Israel, det judiska folket och tidens slut.. Efterfrågad bok.

152 sid.

BOK NYHET!

”Änglarna vakar över dig” av Inger Waern

23€

Människors upplevelser av änglabesök och Guds omsorg.

Inb. 180 sidor

Roberth förknippas ju med såväl humor i helgade hyddor som läsarsångböcker, hymnologiskt intresse och egna sånger. Ingredienser som ingått i många års resande med program för främst dagträffar och cafékvällar

24,50€

Här får du ett helt år av daglig läsning.

Inbunden 284 sidor

17,90€

Nyhet!

Nyhet! Nyhet!

Nyhet!

Centrs Marta firade 25 år av arbete för kvinnors rättigheter

Den 5 maj firade Centrs Marta sitt 25-årsjubileum i Riga – exakt 25 år efter att organisationen grundades.

Mikaela Groop Artūrs Martinovs, Colortime

På plats i Riga fanns Marthaförbundets ordförande Mia Hafrén, som höll ett uppskattat festtal.

– Det är med stor stolthet och beundran jag står här i dag för att fira Centrs Martas fantastiska resa och allt ni har åstadkommit i Lettland, inledde Hafrén.

I sitt tal lyfte hon fram det långvariga samarbetet mellan Marthaförbundet och Centrs Marta, som tog sin början genom ett möte mellan Marthaförbundets dåvarande verksamhetsledare Maria OeschFeldt och Centrs Martas grundare Iluta Lāce. Samarbetet växte snabbt till ett gemensamt engagemang för att stötta kvinnor i utsatta situationer.

– Det Iluta har byggt upp förtjänar all vår respekt. Trots stort motstånd har hon skapat något unikt för kvinnor i Lettland, betonade Hafrén.

Modiga handlingar

Hon påminde också om att kampen för jämställdhet är långt ifrån över:

– Nu, mer än någonsin, behövs starka röster och modiga handlingar som försvarar allas rättigheter – också kvinnors.

Avslutningsvis uttryckte Hafrén Martha-

förbundets uppskattning och framtidstro: – Vi är djupt inspirerade av ert viktiga arbete och oerhört glada över att få fortsätta vara er samarbetspartner. Låt oss tillsammans hålla fast vid vårt gemensamma mål – att skapa en värld där alla människor, oavsett kön, får leva i trygghet, med värdighet och jämlikhet.

Centrs Marta har under årens lopp ut-

Sommarevenemang i Korsnäs prästgårdsmuseum

10.06 kl 17.00 Öppning med folkmusikgruppen I Fäälan och konstutställning ”Out of Museums 2”med vernissage med konstgrafiker Leif Strengell från Nykarleby.

2.8 kl 18.00 Helgmålsbön med prosten Guy Kronqvist i Korsnäs kyrka. Kaffeservering i Korsnäs Prästgårdsmuseum efter helgmålsbönen.

9.8 kl 11-14 Lantdag och marknad på museiområdet

Museet och sommarkaféet öppet ti-sö kl 13-17, må stängt. Adr. Kyrkobyvägen 32, Korsnäs. www.prastgardsmuseet.hembygd.fi Välkomna!

vecklats till en central aktör i Lettland för kvinnors rättigheter, med insatser som sträcker sig från individnivå till lagstiftning.

Vill du stödja Centrs Martas arbete? Betala in en valfri summa på kontonummer FI57 8000 1400 0617 51 (Danske Bank) eller via MobilePay 31145. Insamlingstillstånd: RA/2020/1018.

Upphovsrätt: ATRS Förlag / Amatörteaterns Riksförbund, Västerås

SOMMARTEATER

LIKET I GARDEROBEN

En fars skriven av Annie Klasson arr: Maxmo hembygdsförening / regi: Elias Knispel

kl. 18 på Tottesunds herrgård, Tottesund 529, Maxmo

Bokningar: 0401896882 eller www.tottesund.sou.fi Pris (inkl. servering): 26 €, 13 € för barn under 12 år

Förbundsordföranden Mia Hafrén representerade Marthaförbundet på Centrs Martas 25-årsjubileum i Riga. Fr.v. Dita Lāce, Mia Hafrén och Iluta Lāce.

Framtidstro, trygghet och delaktighet på Åland

Över 300 marthor från

hela Svenskfinland och Åland samlades i mitten av maj i Mariehamn till ett årsmöte fyllt av inspiration och gemenskap.

Mikaela Groop

Heidi Hendersson

Ordföranden för Ålands

Marthadistrikt, Ann Carlsson, hälsade mötesdeltagarna varmt välkomna till Mariehamn och uttryckte sin glädje över att få samla marthor från när och fjärran.

Lantrådet Katrin Sjögren framförde landskapets hälsning och framhöll Marthaförbundets betydelse i samhället.

– Marthaförbundet har haft en avgörande betydelse för framväxandet av välfärdsstaten, kvinnors inflytande och folkhälsan i hela samhället. Ni fungerar som en riktig matriark, som släktens självklara överhuvud, som en klok, rättrådig och handlingskraftig mamma, mormor, farmor eller syster. Ni lyfter fram vardagskompetens på ett hållbart sätt och bidrar till ett ökat välmående för alla, sade Sjögren och fortsatte:

– I en tid av geopolitisk osäkerhet, där världen förändras snabbt, är det viktigare än någonsin att vi gör det vi vet är rätt och riktigt. Vi måste stärka vår egen resiliens och säkerhet. Det är något som Marthaförbundet alltid har förstått. Ni har ett starkt nätverk av frivilliga som kan mobiliseras vid kriser, vilket gör er till en viktig aktör på lokal nivå. Tack för alla recept och all inspiration ni delar med er av!

På lösa grunder

Ett av mötets mest tankeväckande inslag var författaren Carina Karlssons tal om häxprocesserna på Åland. Hon berättade om hur kvinnor under 1600-talet anklagades för trolldom, ofta på lösa grunder och i en tid då vetenskapliga förklaringar saknades. – Jag har beundrat marthor sedan min

De nyvalda medlemmarna i centralstyrelsen tillsammans med en glad förbundsordförande Mia Hafrén efter ett lyckat årsmöte.

Låt oss börja forma vår framtid i dag.

farmor var aktiv, och Ålandsmarthan Fanny Sundström gjorde inte min beundran för marthor mindre. Det behövs kärringmotvikt till gubbarna, sade Karlsson.

Hon beskrev hur sju kvinnor avrättades på Åland under dessa processer, och hur lagar inspirerade av Gamla testamentet låg till grund för dödsdomarna. Protokollen från rättegångarna finns bevarade och ger en unik inblick i hur dessa kvinnor behandlades.

Carina Karlsson avslutade med att läsa upp namnen på de kvinnor som drabbades – för att ge dem den plats i historien de förtjänar.

Framtiden formas nu

Efter lunchen öppnade förbundsordföranden Mia Hafrén själva årsmötet. I sitt årsmötestal betonade hon vikten av att se fram-

tiden som något vi själva skapar – inte som något som bara händer. Med inspiration från både framtidsforskning och sitt arbete som terapeut påpekade hon att våra val i vardagen formar det samhälle vi vill leva i.

–Jag tror att framtiden skapas här och nu, genom våra val och våra handlingar. Vi talar ofta om framtiden som ett färdigt rum, men sanningen är att vi själva bygger den, sade Hafrén.

Hon uppmanade deltagarna att reflektera över vad de kan påverka, och att ta konkreta steg mot sina mål. Samtidigt underströk hon att Marthaförbundet har ett särskilt ansvar att förvalta människors förtroende genom kunskap, lyhördhet och trovärdighet.

En viktig utmaning är att göra förbundets kunskap relevant för yngre generationer, menade Hafrén. Hon framhöll också

vikten av att vara varsam med idésprutor – att både välkomna nya idéer och förvalta det som redan fungerar.

Avslutningsvis hänvisade hon till initiativet ”den stora marthavandringen”, som förbundet lanserar och som symboliserar både fysisk rörelse och hur man tillsammans formar framtiden.

– Låt oss börja forma vår framtid i dag – med vardagskunskap, hållbarhet och gemenskap som våra ledstjärnor.

Trygghet i fokus

Verksamhetsledaren Camilla Komonen presenterade verksamhetsplanen för 2026, där trygghet är ett genomgående tema. Målet är att öka tryggheten i samhället i stort, genom både kunskap och gemenskap.

I den efterföljande diskussionen togs fle-

hållbara hem

Kvällens konferencier, den åländska radioprataren och kommentatorn

André Karring, lotsade publiken genom programmet med värme och humor.

ra perspektiv upp av mötesdeltagarna. Ett önskemål var att ge mer utrymme åt praktisk krisberedskap och att erbjuda verktyg för att hantera oro och stress i vardagen. Mental hälsa sågs som en viktig del av trygghetsarbetet.

Mita Baarman delade med sig av ett lyckat pilotprojekt i Evitskog, där barn hade lagat mat i skogen – och glatt hjälpt till med disken. Hon betonade vikten av att kombinera natur, mat och gemenskap.

Flera deltagare föreslog att Marthaförbundet kunde utveckla kompetensmärken och kurser för unga, så att kunskap kan föras vidare mellan generationer på ett inspirerande sätt. För att stärka den lo -

Kvällsfesten på Hotell Arkipelag bjöd på enastående underhållning. Publiken var på strålande humör och applåderna ville aldrig ta slut.

kala verksamheten föreslogs bland annat matlagningskurser för barn, där vuxna får konkreta verktyg för att leda och inspirera.

Beslut, val och utmärkelser

Årsmötet godkände enhälligt centralstyrelsens förslag till verksamhetsplan och budget. Medlemsavgiften föreslogs höjas med två euro, vilket väckte diskussion om hur man kan behålla och rekrytera medlemmar. Förslag som ”prova på gratis första året” och ekonomiskt stöd från kretsar kastades fram.

– Mamma betalar – ett eller två år för en ny medlem, föreslog en deltagare med glimten i ögat.

Efter en livlig diskussion godkände årsmötet centralstyrelsens förslag till medlemsavgifter för år 2026. Avgiften för medlemskategorin ”ordinarie medlem” höjdes med två euro, från 30 euro till 32 euro. I de övriga kategorierna förblev avgiften oförändrad.

Årsmötet återvalde enhälligt Mia Hafrén till förbundsordförande för peri-

oden 2025–2027. Hon inleder därmed sin andra tvåårsperiod som ordförande.

Vid årsmötet avtackades flera långvarigt engagerade styrelsemedlemmar. Inga Mannström, från Västra Nylands Marthadistrikt, och Anna Lena Pärus, från Sydösterbottens region, erhöll lilla guldmärket som erkänsla för sitt stora engagemang i styrelsearbetet. Gunilla Backman, styrelserepresentant för Borgåregionen, och Sickan Nybondas, styrelsemedlem från Östra Nylands region, tilldelades stora guldmärket för sina mångåriga och förtjänstfulla insatser inom Marthaförbundet.

Festlig kväll och söndagsutflykter

Kvällsfesten på Hotell Arkipelag bjöd på musik, skratt och god mat. För den högklassiga underhållningen stod bland andra Erik Sundström, Åkes kvintett och Ulvens döttrar. Kvällen avslutades med att deltagarna tillsammans såg finalen av Eurovision Song Contest – där alla hejade på KAJ.

Marthaförbundets centralstyrelse 2025–2026

Mia Hafrén, ordförande

ORDINARIE MEDLEMMAR

Annika Knekt (NY), Helsingforsregionen

Marina Bruce, Borgåregionen

Annika Wikholm, Mellersta Nylands region

Annika Möller-Nilsson, Karlebynejdens region

Marina Bruce, Östra Nylands region

Gun Åhlfors, Jakobstadsregionen

Gun Åhlfors, Nykarlebyregionen

Maria Nyman, Åboregionen

Ann Carlsson, Ålands Marthadistrikt

Mia Salminen (NY), Vasaregionen

Maj-Britt Malmén (NY), Västra Nylands Marthadistrikt

Linnéa Strand (NY), Sydösterbottens region

Julia Liewendahl, Ungmartha

ERSÄTTARE

Elisabeth Stenman-Haltia (NY)

Satu Orrenius

Maria Skog

Freja Häggblom

Satu Orrenius

Helena Lind (NY)

Helena Lind (NY)

Mia Henriksson

Kerstin Wikgren

Eivor Sundbäck

Camilla Holmström (NY)

Hanna Hägglund (NY)

MEDLEMSAVGIFTER FÖR ÅR 2026

Ordinarie medlem 32 €

Seniormedlem 25 €

Familjemedlem 14 €

Medlem i Ungmartha rf 14 €

Direkt personmedlem 47 €

Understödjande medlem 200 €

Söndagen erbjöd flera intressanta utflyktsmål: en bryggeritur på Stallhagen med guidad ölprovning och matbit, en utställning och kaffe på Eckerö Post & Tullhus, ett besök på Bomarsunds fästning eller en utflykt till Öfvergårds äppelträdgård.

Vi vill rikta ett varmt tack till årets arrangörer och deltagare för ett oförglömligt årsmöte! Nästa årsmöte hålls den 25 april 2026 i Raseborg. För värdskapet står Västra Nylands Marthadistrikt, med Maj-Britt Malmén och Inga Mannström i spetsen. Väl mött!

Byskiston presenterar Vargasommar som är namnet för årets sommarteater Manus och regi: Rafael Frans

Torsdag 3.7 kl. 19.00 premiär

Söndag 6.7 kl. 17.00

Tisdag 8.7 kl. 19.00

Torsdag 10.7 kl. 19.00

Söndag 13.7 kl. 14.00

Tisdag 15.7 kl. 19.00

Extra föreställningar kan tillkomma om intresse finns.

Plats: Arstu hembygdsgård. Nybyvägen 185, 66240 Petalax Kan bokas på netticket.fi från 08.05.2025

Kontakta Yvonne 040-8493195 om ni vill göra gruppbokningar.

Öppet varje dag

Öppet varje dag

24.6–15.8 kl. 11–16

23.6–15.8 kl. 11–16

Gammaldags lantliv, historia, mat och hantverk. Djurgård. Utställningar.

Gammaldags lantliv, historia, mat och hantverk. Djurgård. Utställningar.

3.7 Lekdag

19.7 & 2.8 Hantverkardag

4.7 Lekdag

Vi tar emot bokningar till program året om.

3.8 Hantverkardag

Tel (06) 570 99000 • www.stundars.fi

KONTAKTANNONS

Välkommen!

Charlotte Lövkvist (NY) ST1 KVEVLAX, KARLEBYV. 1134, 66530 Kvevlax 06-3460 151 / info@st1kvevlax.fi ÖPPET VARJE DAG

Sökes: DU BIL, BILIST, Trött och hungrig, dåliga vindrutetorkare, slitna däck, smutsig bil och tom tank

Här finns: Traditionell servicestation invid Riksväg 8 i Kvevlax. Vi har det du behöver. Bränsle, biltillbehör, nya däck, biltvätt mat och kaffe.

Barn och famlij inget hinder, alla är välkomna. Kom in efter en kopp kaffe så träffas vi och diskuterar. Kanske det leder till något mera?

Eventuellt ett byte av ringar.

hållbara hem

Maria Tiainen, ordförande i Karis svenska Marthaförening, tog emot diplomet för utmärkelsen Årets marthaförening 2025. Till höger Sabina Ekholm som representerade Jill Karlsson, Årets martha, vid förbundets årsmöte.

Karis svenska Marthaförening

är Årets marthaförening

Karis svenska Marthaförening har tilldelats utmärkelsen Årets marthaförening 2025. Föreningen har under de senaste åren vuxit till en levande och inkluderande mötesplats där tradition möter nytänkande.

Trots utmaningar har föreningen lyckats engagera medlemmar i olika åldrar och från olika kretsar. Genom initiativ som Gåing-gruppen, stickgruppen och det uppskattade projektet med bibliotekskassar till förskolebarn har man skapat aktiviteter som både stärker gemenskapen och påverkar samhället positivt.

Föreningen har också visat prov

på stark samarbetsförmåga, inte minst genom sitt aktiva utbyte med Karjaan Martat och Västra Nylands Marthadistrikt, samarbeten som gett ny energi till verksamheten. Citat ur motiveringen: ”Årets marthaförening 2025 är en förening som visar stark vilja att växa tillsammans. Med en imponerande förmåga att förena tradition och innovation har den här föreningen under de senaste åren blomstrat och blivit mångsidig och aktiv.”

Vi gratulerar Karis svenska Marthaförening till en välförtjänt utmärkelse!

Text Mikaela Groop Foto Heidi Hendersson

Uppdatera föreningens webbsida!

Alla marthaföreningar kan skapa en egen kostnadsfri webbplats i Marthaförbundets system. Det finns två olika sidmallar, en mindre och en större. Ni väljer själv vilken modell som bäst lämpar sig för era behov.

Webbplatsen kan administreras av flera personer i föreningen. Det är viktigt att ni håller sidan uppdaterad med rätt kontaktuppgifter, ifall nya medlemmar, samarbetspartners eller andra intressenter vill komma i kontakt med er. Kom ihåg att webbplatsen är ert ansikte utåt.

Har ni frågor, ta gärna kontakt med Marika Danielsson, marika.danielsson@martha.fi, 044 735 4971.

Jill Karlsson tilldelades utmärkelsen Årets martha 2025 för sitt inspirerande engagemang i Kimito Marthaförening.

Jill Karlsson är Årets martha

Med ett hjärta som klappar för gemenskap, engagemang och glädje har Jill Karlsson från Kimito Marthaförening utsetts till Årets martha 2025. Hon är en kraft att räkna med, en idéspruta, inspiratör och lagspelare som med sin energi och värme gör skillnad i hela regionen. Jill är inte enbart en drivande kraft i sin förening, hon är också den som alltid hittar tid, som planerar, genomför och samtidigt håller ordning och reda i sin roll som sekreterare. Hennes initiativ har lett till nya samarbeten, resor, evenemang och må-bra-dagar som spridit glädje långt utanför den egna föreningen. ”Hon är en sann idéspruta, en inspirerande ledare och en lagspelare av rang”, konstaterar man i motiveringen till utmärkelsen. Med sitt stora hjärta och sin okuvliga energi är Jill ett föredöme i föreningslivet och en förebild för marthor i hela landet. Vi gratulerar henne varmt till den välförtjänta utmärkelsen!

Text Mikaela Groop

Foto Mathias Lönnström

Rättelse

I artikeln om Kaja Lindberg i Martha nr 1/2025 på sidorna 42–44 hade tyvärr ett par fel smugit sig in. Kaja Lindbergs förnamn har felaktigt stavats Kaija – det korrekta namnet är kort och gott Kaja. På sidorna 42 och 43 figurerar Kaja Lindberg tillsammans med Christina Ekström, medan det är Birgitta Sundell som sitter vid vävstolen på sidan 44. Vi beklagar dessa missöden och tackar för förståelsen!

Inbetalningar

Centrs Marta

Marita Hagström tackar Anne-Maj, Mia och Kristin för serveringen 24.1.2025 100 euro

Helsinge Mf bidrar med insamlade medel från årsmötet 100 euro

Noux mkr uppvaktar Eva Dahl, Eva-Stina Holmström och Camilla Frank-Hiltunen 90 euro

Ekenäs Mf uppvaktar Gertrud Lindroos 100 år 100 euro Borgby Hertsby mkr uppvaktar Ingegerd Gustafsson 80 år och Viola Skogster 80 år 100 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Save the date:

Matkulturdagen

9.10.2025

Välkommen att fira den finlandssvenska matkulturdagen på Labbnäs på Kimitoön torsdagen den 9 oktober med start kl. 17.30! Årets tema är oljeväxter. Under kvällen bjuds det på en välsmakande meny med inslag av temat, mingel med andra matentusiaster och festlig stämning i höstens tecken. Programmet beräknas pågå i drygt två timmar – lagom för att hinna njuta, samtala och låta sig inspireras. Har du en folkdräkt hemma får du självklart gärna ta på den för att komma i feststämning. Skriv in datumet i kalendern redan nu – vi ser fram emot att fira tillsammans med dig!

i Södra Vallgrund, Korsholm

Helgöppet 3.5 - 25.5 kl. 11-18

Öppet alla dagar fr.o.m 29.5 - 31.8 kl. 11-18

Helgöppet 5.9 - 28.9 kl. 11-18

Sommartorg 5.7 kl. 11-18, Tel. 06-352 7830

hållbara hem

Marie Kellgren jobbar med nytt fiskprojekt

Yrkesfiskaren Marie Kellgren är Marthaförbundets nya

projektkoordinator för fiskprojektet ”Smartfisk – från hav till tallrik”.

Mikaela Groop Karin Lindroos

Vi välkomnar vår nya kollega Marie Kellgren ! Med sin djupa anknytning till fiskeri i Borgå skärgård och en passion för både natur och matlagning är hon den rätta personen för att lyfta fram och öka konsumtionen av inhemsk vild fisk.

– Jag är en mångsidig typ som har en tendens att dyka upp lite här och där. Jag är öbo, yrkesfiskare och sjöscout från Borgå skärgård. På fritiden är jag helst ute i naturen eller på sjön, säger Marie.

Mat som en passion

Närproducerad mat har alltid varit en stor del av Maries liv. Nu ser hon fram emot att samla kursdeltagare kring matlagning, där de kan upptäcka de fina smakerna av inhemsk fisk. Inom projektet planeras workshoppar där deltagarna får njuta av gott från havet, samtidigt som de lär sig om fiskens ursprung och fördelarna med att välja lokal fisk.

– Projektet är intressant med tanke på mina tidigare erfarenheter. Jag ser fram emot smakliga stunder i köket med barn och ungdomar, men också givande möten med yrkesfolk, både med yrkesfiskare och med folk i restaurangbranschen.

Tradition och innovation

Som sjätte generationens yrkesfiskare är Marie djupt rotad i en värld av fisk och hav. Med de utmaningar som finns inom fiskerinäringen i dag ser hon att det är viktigare än någonsin att inspirera och informera kring fiskets betydelse. Det handlar om att respektera det förflutna, men också om att titta framåt och omfamna förändring.

– Det är vår plikt att bevara våra marina resurser och det fiskeri vi har kvar, säger hon.

Vem?

Marie Kellgren ser fram emot att arbeta med Marthaförbundets projekt ”Smartfisk –från hav till tallrik” och därigenom dela sin kunskap och passion för hållbart fiske.

Marie vill göra en skillnad genom att öka medvetenheten om och lyfta fram den inhemska fisken. I takt med att världen går mot en mer hållbar livsstil är det självklart för henne att fisket måste ligga i linje med dessa värderingar.

– Det är viktigt att arbeta mot en framtid där fisket blir mer ansvarsfullt och hållbart.

Projektet ”Smartfisk – från hav till tallrik” är ett steg i rätt riktning, där medvetenhet och utbildning står i centrum, säger hon.

Projektet "Smartfisk – från hav till tallrik" syftar till att öka konsumtionen av inhemsk vild fisk och främja det inhemska fisket. Genom att utbilda och engagera både barn, ungdomar och yrkesfolk inom fiskeoch restaurangbranschen strävar projektet efter att skapa en hållbar och medveten matkultur.

Marie Kellgren Ålder: 33 år.

Bor: I Pellinge, Borgå skärgård.

Familj: Sambo.

Gör: Är projektkoordinator och verksamhetsledare för Borgå-Sibbos fiskeriområde.

Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.

Hur kan vi hjälpa dig?

Vårt nya material – varsågod!

Vår populära broschyr har uppdaterats

Den populära broschyren

Råd och recept för en fungerande vardag har fått ett lyft! Nu med förbättrad grafik, lättläst språk och uppdaterat innehåll enligt de senaste näringsrekommendationerna. Extra fokus har lagts på beredskap och tydliga bildförklaringar för mått i recepten. Broschyren är särskilt anpassad för personer med funktionsvariationer och nyfinländare.

Bläddra i broschyren här: issuu.com/marthaforbundet

Beställningsinformation

Våra broschyrer är gratis, men du betalar för frakten. Priset bestäms utgående från paketets storlek och vikt samt postens bränsletillägg. Portot varierar mellan 3 och 12 euro, kontakta oss gärna på tfn 044 402 6884 för att ta reda på det exakta portot för din beställning.

Beställningarna postas i regel på måndagar. Fakturan sänds till din e-post, håll utkik och titta i skräpkorgen om fakturan inte dykt upp. Observera att vi uppbär avgift för icke inlösta paket. För tillfället levererar vi inte till utlandet, till följd av upprepade oseriösa beställningar.

Värva & välkomna – ny guide för föreningar

Hur skapar man en välkomnande förening? I nya guiden Värva & välkomna har vi samlat våra bästa tips för att värva nya medlemmar och få dem att känna sig hemma. Läs den gärna tillsammans på nästa marthaträff. Beställ i Marthaförbundets webbshop: www. martha.fi/marthashop

Bli martha – din guide till gemenskap, engagemang och inspiration

Broschyren Bli martha –Marthaförbundets guide till din nya gemenskap hjälper dig att enkelt berätta vad Marthaförbundet står för och varför fler borde bli marthor. Broschyren är full av inspiration, konkreta tips och varma välkomstord. Ta med en hög till nästa evenemang eller dela ut till någon du tror skulle trivas hos oss. Broschyren finns i formatet 15 x 15 cm. Beställ i Marthaförbundets webbshop: www. martha.fi/marthashop

Nytt inspirationspaket för marthaträffar

Är du redo för en kris? Marthaförbundets senaste inspirationspaket ger konkreta tips och övningar för att klara sig i minst 72 timmar utan hjälp utifrån. Lär dig om hemförråd, krismatlagning och mental motståndskraft – och ordna en marthaträff på temat beredskap! Till inspirationspaketet: www.martha.fi/uploads/inspirationspaket_beredskap.pdf

Aktuellt

Nytt projekt

sporrar till utomhusvistelse

Målsättningen med Marthaförbundets nya projekt ”Alla ut med Martha” (2025–2026) är att stärka äldre personers fysiska och psykiska hälsa genom trygga, gemensamma naturupplevelser. Många äldre har kanske en gång haft en nära relation till naturen, men med åldern kan skogen kännas avlägsen och svår att besöka ensam. Projektet vänder sig till äldre och vill främja hälsa och gemenskap genom naturupplevelser. Projektet leds av hälsoskogscoachen Elisabeth Eriksson.

Vill du bli skogsambassadör?

Marthaförbundet utbildar 20–30 lokala marthor till skogsambassadörer, som sedan leder vandringar hösten 2025 och våren 2026. Tid och plats meddelas senare. Om du redan i dag är intresserad av att bli ambassadör – hör av dig till Elisabeth Eriksson på elisabeth.eriksson@martha. fi eller 050 408 9179.

Bli en ambassadör för smartfisk!

Är du intresserad av hållbar mat, lokal fisk och smarta sätt att ta tillvara hela fångsten? Då har du möjlighet att bli Smartfiskambassadör genom Marthaförbundets utbildning inom projektet Smartfisk – från hav till tallrik Vi ordnar två utbildningstillfällen – ett i Vasa och ett i Nyland – där du under en inspirerande dag får en föreläsning om smartfisk och hållbarhet, praktisk träning i fiskhantering och matlagning samt ett materialpaket som hjälper dig att sprida kunskapen vidare. Inför utbildningen får du också en förhandsuppgift som fördjupar dina kunskaper. Målet är att du ska känna dig trygg i att hantera och tillaga smartfisk – och bli en ambassadör för hållbar fiskkonsumtion.

 Vem kan delta? Utbildningen är öppen för alla matintresserade. Som medlem i Marthaförbundet deltar du till reducerat pris – men även icke-marthor är varmt välkomna.

 När och var? Utbildningarna hålls i september eller i slutet av oktober 2025.

 Anmälan Anmäl dig via evenemangskalendern på martha.fi – observera att anmälan är bindande. Utbildningen faktureras av Marthaförbundet.

Frågor? Vänligen kontakta projektledare Sandra Mellberg, sandra. mellberg@martha.fi, 050 517 2958.

Kompetensmärke – en merit för ditt CV

Efter genomförd utbildning kan du ansöka om ett kompetensmärke (Open Badge) – ett digitalt bevis på dina kunskaper som du kan lägga till i ditt CV eller dela i professionella nätverk. Ta möjligheten att fördjupa dina kunskaper och bli en del av rörelsen för en mer hållbar och smart fiskkonsumtion!

”Jag kan – Minä voin”-kampanjen uppmuntrar alla att diskutera jämställdhet

Under 2025 lanserar systerorganisationerna Marthaförbundet och Marttaliitto en gemensam, tvåspråkig kampanj som lyfter fram jämställdhetens betydelse i vardagen, i våra marthagemenskaper och i samhället i stort. Medverkar gör Laura Malmivaara, Janne Grönroos, Maria Veitola och Sophia Wekesa –var och en med sin unika röst och sitt eget sätt att lyfta frågan.

Jämställdhetsfrågor har alltid varit viktiga för Marthaförbundet och vi vill åter aktualisera ämnet. Alla kan vara en förebild – också du! Följ kampanjen via Marthaförbundets och Marttaliittos sociala kanaler samt på martat.fi och martha.fi.

Boka föreläsningar och

kurser till hösten 2025

Marthaförbundets rådgivare erbjuder en rad inspirerande föreläsningar och kurser som ger dig praktiska verktyg att ta kontroll över din vardag. Lediga tider varierar, så vi rekommenderar att ni samarbetar med föreningar i ert närområde. För marthaföreningar kostar en föreläsning eller kurs 125 euro. Boka till din grupp redan i dag!

Cirkulär i vardagen

Skapa en hållbar livsstil som gynnar både dig själv och miljön. Den här kursen guidar dig genom tio steg för att införa ett mer cirkulärt tankesätt i vardagen. Du får granska dina vanor och sätta mål för hushåll och konsumtion. Hur kan du tänka mer cirkulärt i din vardag? Varför är det viktigt? Var lönar det sig att börja?

Längd: 60 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Boka via: Elisabeth Eriksson, elisabeth. eriksson@martha.fi, 050 408 9179

Energi i vardagen – med riktig mat

Låt maten ge dig glädje och energi! Vi tar en titt på mattrender för 2025 enligt Marthas matvision och visar hur trendig, njutningsfull mat går ihop med de nya nordiska näringsrekommendationerna. Fokus ligger på säsongens inhemska grödor, naturens skafferi, växtbaserade råvaror och fisk.

Längd: Föreläsning eller diskussion ca 1 h eller praktisk matlagning i grupp (ca 3 h, i undervisningskök)

Kan utföras: Teoretiskt digitalt eller praktiskt på plats

Boka via: Elisabeth Eriksson, elisabeth. eriksson@martha.fi, 050 408 9179

Trygg på nätet – undvik fällorna online

Trygg på nätet är en utmärkt kurs för er som gärna navigerar på nätet, men som vill lära er mer om vilka möjliga fällor och möjligheter som finns där ute. Marthaförbundets ekonomirådgivare visar hur du tryggt använder digitala kanaler och skyddar dig mot exempelvis telefonbedrägerier och nätfiske.

Längd: 60 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Boka via: Marina Nygård, marina. nygard@martha.fi, 044 493 5537

Medveten konsumtion - från impulsköp till hållbara val Utforska konsumtionsvärlden och lär dig göra medvetna val som gynnar både plånboken och planeten. Kursen hjälper dig att identifiera dina värderingar för hållbar konsumtion. Är din konsumtion så hållbar som du tror?

Längd: 60 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Boka via: Marina Nygård, marina. nygard@martha.fi, 044 493 5537

Ta kontroll över din vardagsekonomi

Föreläsningen täcker de viktigaste aspekterna av vardagsekonomi och ger deltagarna en praktisk inblick i hur de kan ta kontroll över sin egen plånbok. Föreläsningen går att skräddarsy enligt målgrupp eller ålder. Den kan innehålla grunderna i budgetering, att spara, placeringar eller planering inför framtiden.

Längd: 90 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Boka via: Marina Nygård, marina. nygard@martha.fi, 044 493 5537

Mera smartfisk i vardagen

Lär dig göra hållbara val av fisk i matlagningen och skapa en hälsosam, miljövänlig kost. Kursen hålls i samarbete med projektet ”Smartfisk – Från hav till tallrik”.

Längd: Teoretisk föreläsning eller diskussion (ca 60 min) eller praktisk matlagning i grupp (3–4 h, undervisningskök krävs)

Kan utföras: Teoretiskt digitalt eller praktiskt på plats

Boka via: Sandra Mellberg, sandra. mellberg@martha.fi, 050 517 2958

72 h beredskap – är ditt hem redo?

Lär dig hur du skapar en säker och fungerande vardag för dig och din familj under de första 72 timmarna av en störningssituation. Få koll på vad som behövs för att vara rustad med mat, vatten, värme och andra viktiga resurser.

Längd: cirka 90 minuter

Kan utföras: Digitalt eller på plats

Boka via: Marika Danielsson, marika. danielsson@martha.fi, 044 735 4971

hållbara hem

Labbnäs — semesterhemmet som fyller 70 år

Labbnäs semesterhem på Kimitoön erbjuder en unik plats för avkoppling och kreativitet. Med en historia som sträcker sig över 70 år fortsätter detta vilohem att vara en fristad för kvinnor och grupper som söker en paus från vardagen. Här kan gäster njuta av hälsosam mat, natursköna omgivningar och en rad olika evenemang.

Anette Forsström-Fellman Karin Lindroos

Många tycker faktiskt att de har varit i himmelriket, mer eller mindre.

Majoriteten av besökarna på Labbnäs semesterhem är kvinnor. När affärsmannen och kulturmecenaten Amos Anderson köpte prästgården på 1900-talet, ville han att det skulle vara ett vilohem för kvinnor som hans mamma, som aldrig hade möjlighet till vila på grund av fattigdom och mycket arbete med gård och familj. Han kontaktade marthaföreningarna på Kimitoön och bildade en stiftelse för att driva Labbnäs semesterhem.

– Marthorna lovade att styra stället genom medlemmar i stiftelsens styrelse, men stiftelsen äger området. I början var det vanligt att marthor fick vistas på Labbnäs på bekostnad av sina föreningar, och därmed kunde stanna en längre tid. I dag finns ingen pensionatsvistelse längre, i stället anlitas vi av marthaföreningar för evenemang och möten. Dessutom vill vi att maten ska präglas av martha-tankesättet, berättar Eva Magnusson-Tamminen och Ina Tamminen, anställda av stiftelsen för Labbnäs semesterhem.

Hälsosam husmanskost

Många söker sig hit för att få äta gott. Eva och Ina ser till att maten är så lokal som möjligt och bjuder på hälsosam husmanskost.

– Den vegetariska maten har blivit alltmer populär, och vi erbjuder även veganska alternativ. Maten beställs i förväg, och det är vanligt att bussällskap på väg genom Kimitoön bokar en lunch hos oss. Vi kan också ordna trerätters middagar till exempelvis bröllop och skräddarsyr menyn efter önskemål.

– I sommar är situationen utmanande

då vi inte har en egen kock. Men vi klarar oss genom att anlita köptjänster och sommarpersonal, även om det inte är optimalt, berättar de.

– Vi vet att arbetstiderna kan vara obekväma, men vi erbjuder en kock fria händer att använda trädgården och planera för egenodlade råvaror. Vi skulle få en bättre helhet med någon som delade semesterhemmets visioner på heltid.

Fullbokat sommartid

Labbnäs semesterhem har funnits sedan 1955. Amos Anderson lät bygga om prästgården så att det blev tolv gästrum i huvudbyggnaden. Därtill finns ett radhus som blev klart 1978 och som till en början hade personalbostäder. Numera kan dessa lägenheter med tolv bäddplatser också bokas för övernattning.

– Sommaren är ganska fullbokad, men vissa datum är fortfarande lediga. De fles-

ta bokar långt i förväg och vi har många grupper som återkommer år efter år, till exempel för att utföra yoga, sjunga eller sticka.

Många tycker att omgivningen är vilsam. Den gamla bastun vid sjön är speciellt omtyckt.

– Den härstammar från prästgårdstiden och vi håller den i gott skick. Särskilt utländska gäster fascineras av bastun.

Jubileumsfirande och minnen

I år har det gått 70 år sedan semesterhemmet startade, och det finns mycket historia att berätta.

– Till en början fanns det till exempel inga toaletter för herrar, så personalen tänkte inte ta emot en man när han ville boka rum. Men han övertygade dem om att han kunde använda samma toalett som damerna. Vissa damer som sökte sig till Labbnäs under pensionatstiden hade

hållbara hem

Eva Magnusson-Tamminen visar upp en av de vackra såssnipor som används på Labbnäs semesterhem. Här serveras hälsosam husmanskost tillagad med lokala råvaror och omtanke om både gäster och miljö.

specifika önskemål om vilka rum de skulle ha och vilken golvmatta. De kunde stanna upp till tre veckor och förväntade sig alla upptänkliga hemlika förhållanden som man bara kan föreställa sig, berättar Eva Magnusson-Tamminen.

I dag kommer inte gästerna i första hand för att vila, utan för programmet som

ordnas på gården. Åbobon Ann-Cathrine ”Anki” Sipilä är martha och ägare av ett garnföretag. Hon har de senaste tio åren besökt Labbnäs med jämna mellanrum. – Jag blev överförtjust i stället på en gång. Det råder en fin stämning som inbjuder till kreativitet. Labbnäs är en fin representant för matkultur, inte ett läger går förbi utan att maten beröms. Jag har haft många olika grupper på Labbnäs och det har alltid kommit positiv feedback, inte minst för de vackra vyerna. Stället har många finskspråkiga besökare och via Amos Anderson uppstår alltid samtal om språk, historia och kultur. Jag hoppas verksamheten får fortsätta lika bra och fin som den är nu, säger Sipilä.

Öppet hus

De första 70 åren har uppmärksammats med en miniretreat för Kimitoöns marthor. Yoga, bastubad, övernattning och måltider stod på programmet. Eva Tamminen drömmer dock om att ordna en öppet-hus-tillställning i stil med den som

hölls den 13 augusti 1955, då sammanlagt 300 marthor deltog.

– Vi lovar inget än, men det vore förstås roligt om vi skulle få det att gå ihop med personal och tid, säger Magnusson-Tamminen.

Med flera byggnader i användning finns det alltid underhåll av olika slag att göra på Labbnäs. Framtidssatsningar görs i enlighet med vad ekonomin tillåter.

– Vi är en stiftelse och behöver inte göra vinst, vilket gör att vi till exempel har satsat på jordvärme och solpaneler. Solpaneler skulle vi gärna ha ännu fler av, eftersom vi vill använda grön energi och ha ett medvetet miljötänk, säger Ina Tamminen. Renoveringarna görs med respekt för den ursprungliga byggnadsstilen. Det är en historisk plats och rummen på nedre våningen i huvudbyggnaden är både stora och har högt i tak.

Utmanande tider

Tamminen sticker inte under stol med att det är utmanande tider då elpriserna har skjutit i höjden och matpriserna stigit rejält.

Semesterhistoria

 I dag toppar Finland statistiken över betalda semesterdagar, tillsammans med de övriga nordiska länderna. Arbetsavtalslagen från 1922 gav arbetarna rätt till sju dagars semester. Inom kvinnodominerade områden, såsom vård och hushåll, var det dock inte lika självklart att man kunde ta ledigt.  ”Mors vila” var en viktig fråga på 1940- och 1950-talen, och flera semesterhem grundades runt om i landet.

 I Finland tog bland andra marthorna en aktiv roll i förverkligandet av de så kallade husmorssemestrarna, som erbjöd arbetstyngda mödrar välförtjänt vila. År 1948 var Marthaförbundet med och grundade Svenska Semesterförbundet i Finland, som alltjämt beviljar stöd till bland andra familjer, närståendevårdare eller ensamma som på ekonomiska eller sociala grunder inte har möjlighet till semester.

Läs mer om Svenska Semesterförbundet i Finland på www.semester.fi.

Men de väljer att se på det som problem som går att lösa, inte att låta sig kuvas av. Förutom de redan nämnda byggnaderna, är lidret på gårdsplanen i flitig användning sommartid. Där hålls till exempel dans, konstkurser och bröllop.

– Man har känslan av att vara ute, men med ett tak över huvudet. Sommarhelgerna är vår absolut brådaste tid. Vintern är lågsäsong, även om man försöker synliggöra stället. Några kurser och event finns det ändå, men återigen är utmaningen att det inte finns någon kock.

– Det gör det svårt för oss att erbjuda hela paketet med flera måltider per dag. Det är synd, för man ser hur mycket folk njuter av platsen och verkligen varvar ner när de kommer hit. Många tycker faktiskt att de har varit i himmelriket, mer eller mindre, säger Eva Magnusson-Tamminen.

Semesterhemmet Labbnäs hittar du bland annat på booking.com.

hållbara

– Det här har varit ett otroligt givande projekt, säger Maria Nyman, som koordinerade insatsen från marthornas sida och riktar ett varmt tack till alla åboländska marthor som deltog i ”cytokampanjen”.

Åbolands

marthor stickade till cancerav-

delningarna på ÅUCS

Hela 142 par sockor och 155 mössor blev resultatet av de åboländska marthornas gemensamma välgörenhetsprojekt under 2024. Stickalstren överlämnas till canceravdelningarna vid Åbo universitets centralsjukhus (ÅUCS), där de delas ut till patienter. Initiativet kom från Frimurarsamhället i Åbo, som ville finansiera ett välgörenhetsprojekt. Maria Nyman, medlem i Åbo Marthaförening och aktiv i Åbomarthornas Stickcafé, tog på sig att koordinera insatsen. Frimurarna sponsrade garn för 1 000 euro, vilket sedan fördelades till de åboländska marthaföreningarna, och marthorna satte i gång att sticka.

– Det här har varit ett otroligt givande projekt, något som samlat de åboländska marthorna kring ett gemensamt mål. Det har också varit fint att få stöd från frimurarna – deras bidrag möjliggjorde många fler mössor och sockor än jag någonsin hade kunnat föreställa mig, berättar Maria. Färdiga alster har strömmat in från hela Åboland. Luckan i Åbo har fungerat som insamlingspunkt och varit till stor hjälp i projektet.

Text och bild Mia Henriksson, Åbo mf

Sommarhälsningar från Hitismarthorna!

Hitis Kyrkoby Marthaförening är en liten, men aktiv förening som firar sitt 111-årsjubileum i år. Trots att många av medlemmarna är äldre, är engagemanget och deltagandet i föreningens aktiviteter mycket högt. Föreningen har elva inskrivna medlemmar, varav tre är under 70 år och sju är över 80 år. Varje månad samlas medlemmarna för att sjunga, diskutera, dricka kaffe med dopp och ha lotteri. Intresset för att delta i månadsmötena är mycket högt, vilket också syns i den starka gemenskapen inom föreningen.

Ibland leder Anita Österberg ett gymnastikprogram med sång, vilket alltid känns bra efteråt. På vårt senaste möte visade ordföranden Birgitta Holmström hur man viker kläder enligt KonMari-metoden, där allting ska vikas till stadiga ’pa-

ket’ som förvaras stående för att bli överskådligt. Nästa gång står något annat skoj på programmet. Varma hälsningar från Hitis, ha en trevlig sommar!

Text Birgitta Holmström

Kaffedoft och minnen på Kråkö

Kråkö Marthakrets ordnade den 16 mars 2025 en liten och anspråkslös popup-utställning med titeln Nostalgi – ur Marthas gömmor. Utställningen arrangerades i samband med att Kråkö Bygdeförening firade Kråkdagen med ärtsoppa och pannkaka för allmänheten i föreningshuset Sjötorp på Kråkö. Årets tema för marthornas nostalgiska utställning var kaffedrickning – med gamla kaffekoppar, assietter, sockerskålar, gräddsnäckor, kaffepannor och andra föremål som hör kaffestunden till. I fjol visade Kråkömarthor-

Övre raden fr.v. Christina Lindblad, Pirjo Venäläinen och Birgit Antman. Nedre raden ElseMaj Lindström, Lisbeth Isaksson och Rita Nyström. På bilden saknas Ella Andersson.

na utställningen Vattenstänk och solskensblänk, som handlade om båtar, båtbyggeri och skärgårdsliv.

Vi har märkt ett stort intresse för våra små och snabba utställningar, mycket tack vare den höga igenkänningsfaktorn. Nästan alla minns ju vilka föremål som fanns i hemmet under uppväxten, och inte minst hos mor- och farföräldrarna. Kråkömarthorna har redan olika teman för utställningar i minst tio år framöver ... Med sommarhälsningar från Kråkö!

Text Christina Lindblad

Getcafe & besöks G ård i esse

ÖPPNING SÖNDAG 1 JUNI KL. 14-19

Finnholmsv. 29 68820 Esse Tel. 044-237 9878

Öppet: juni, juli och aug. (till skolstarten) ti, to o sö kl. 14-19

Läkande samtal i livets olika situationer.

Stresshantering, Förbättra relationer, Hitta glädje och mental styrka. Enskilt, parvis eller i grupp.

KOM OCH NJUT AV KILENS SOMMAR!

Midsommarbastu

19.6 kl. 18, Rök- och vanlig bastu

Kilens midsommar 20.6 kl. 12-15

Kilens hantverkarmarknad 6.7 kl. 11-16

info@kilen.fi www.kilen.fi

040 684 5080 Sideby, Kristinestad

Pubkväll

18.7, trubadur Casper Byggnings

Barnens dag 23.7 kl. 12–16

Kilens öppettider och pop-up kockar på vår hemsida. Välkommen!

Kerstin Brors, Dialogen Vörå, tel 050-3421265, www.dialogenvora.fi www.eekab.fi

VÄLKOMMEN TILL VÅR MOTTAGNING!

Öronläkartjänst

Hörselundersökningar

Justering och rengörning av hörapparater

Försäljning av hjälpmedel och tillbehör

Gustaf Nyman - specialist inom öron-, näsoch strupsjukdomar

Heidi Nilsson och Nancy Lindfors - audionomer, sjukskötare

Stationsvägen 1 Jakobstad 06-7813580

info@aurix.fi www.aurix.fi

blomtanten@ekukka.fi blomtanten@gmail.com

Kobådavägen 16, Svedjehamn, Björköby Öppet 1.6 – 31.8.25 alla dagar kl 10 -18

Uppbyggted 71, Björköby

Öppet 3.6 – 31.7.25 tis-lö kl. 10 -16. Midsommar stängt

https://www.bjorkomuseum.hembygd.fi

Epost: martesgardsmuseum@gmail.com Tfn +358 443245 730

hållbara hem

Praktik med marthaförtecken

Att göra min praktik på Marthaförbundets huvudkontor i Helsingfors har varit en fin möjlighet att utforska olika arbetsuppgifter och lära mig nya saker. Från början var jag osäker på exakt vad jag skulle få lära mig under praktiken, men jag såg fram emot att prova på olika arbetsuppgifter för att upptäcka vad jag tycker om. Jag hade också en önskan att fördjupa mina kunskaper i löne- och redovisningsprogrammet Netvisor, vilket jag har haft möjlighet att göra. Utöver detta har jag skapat fakturor, packat paket och deltagit i en matlagningskurs.

I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM

 Proffskockens smarta skafferi

 Mer flyt, mindre stress i vardagen

 Skilsmässans ekonomi

 Trådar av liv – kvinnors textilberättelser

 Självomsorg i stormen – experten tipsar

Nästa nummer av Martha utkommer 17.9.2025

Vi önskar dig en riktigt skön sommar!

Innan min praktik började kände jag mest till Marthaförbundets barn- och ungdomsorganisation Ungmartha. Nu har jag fått en mycket bredare förståelse för Marthaförbundets omfattande verksamhet på olika platser i Svenskfinland och en djupare insikt i vad förbundet gör. Jag tror att förbundet spelar en viktig roll på många sätt, genom allt det arbete, de tips och den information det erbjuder samt genom den gemenskap som skapas i olika verksamheter. Det har varit både lärorikt och roligt att få göra sin praktik på Marthaförbundet.

Vinnare 5/2024

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 5/2024 gynnade Fru Fortuna denna gång Sara Karlsson, Pargas, GunBritt Gullqvist, Pernå, samt Åsa Teir, Sundom. Korsordspriset, en kökshandduk, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 17.9.2025. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 6.8.2025 till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera material som inkommit.

Sara Räsänen

Skribenten är 19 år och studerar till merkonom vid Yrkesinstitutet

Prakticum. Hon har ett stort intresse för ekonomi och gillar att lära sig nya saker. På fritiden tycker hon om att resa, umgås med vänner och träna.

Lösning till korsord 5/2024

Terese

RÖDA PUNKTEN PÅ KARTAN?

ÖGRUPP MELLAN ÖSTERSJÖN...?

O P U S PEDALTRAMPARES SKYDD REKRYTERAD

GOOGLEWEBBLÄSARE STARTADES FRÅN

MED NÖJE

SMÅBARN

GÅR ATT LASTA I

HUVUDFRÅGA MILD

SKANDERAR

PÅLÄGGSPRODUKT

FÅGEL TUSENLAPP

LITET RUM

ENSTÖRINGAR

BLÖTDJUR

FÖRS IN I KROPP

IDKAR SJÖFART

VINDBYN NYHETSKANAL

KORALLÖRING EN AUGUST

SÄTTER IHOP SAKER OVE PHIL

MODELLEN

KLINTFORMATIONERNA LAGLIGT

LANDTUNGAN FARBROR

ROVA

FIRAS 18 AUGUSTI

KAPITALTILLSKOTTET

EJ FÅ

SOLOSÅNGER

FISK

KAN DET GÅ I SAKTA

ÄKTA HÄLFTERNA KAZAKSTANSTAD SOM ETC SLUTPUNKT SIMPA

MOMENT I DRESSYR BITA

DOTTERTUMÖR

OXUDDE 2008 HÅRT MATERIAL

SKÖTSEL

TINA SUNDIN ISANDE BLÅST EXTRA RUNDA EFTER VINST HUSTRU

LÖVTRÄD BERÖM

HUND ETT I RYMDEN BÄDD

FINSKA PINNARNA ARSENIK

TILLFYLLEST VISST STADIE FÖR FJÄRIL

LAND PÅ ARABISKA HALVÖN

Korsordet 2/2025

ABER KVÄVE

Sommaren är här och med den kommer nya utmaningar från vår korsordsmästare Tommy Öberg. Han har skapat en rad lagom knepiga ordflätor som är perfekta för lata dagar i solen. Om du lyckas lösa dessa finurliga ordgåtor, skicka gärna in ditt svar till Marthas redaktion på adressen Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors eller via e-post till marthabladet@martha.fi. Deadline är den 22 oktober 2025. Bland dem som skickat in korrekta svar lottar vi ut tre böcker. Märk kuvertet med ”Korsord 2”. Lycka till!

Namn: Gatuadress:

Postadress:

hem

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780

Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818

Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071

Linn Jung kommunikatör (Vasa) 050 361 6081

Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971

Jessica Åhman organisationskoordinator (Vasa, deltid) 044 280 6609

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

Sandra Mellberg hushållsrådgivare, projektledare

Smartfisk – från hav till tallrik 050 517 2958

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet

Marie Kellgren projektkoordinator

Smartfisk – från hav till tallrik 044 506 6770

Toni Rautakoski hushållsrådgivare 043 820 0070

Linda Riska projektledare Flytta hem 044 344 3327

Marina Nygård ekonomirådgivare, projektchef 044 493 5537

Maria Österåker ekonomirådgivare (Vasa) 043 820 0073

Fanny Nykvist hushållsrådgivare (Vasa, deltid) 044 735 4975

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15 044 402 6883

MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.