N YA
”Martha passar mig” Frida Nylund – en helhjärtad martha
Välkommen hem till oss! Många frivilliga vill bli vänfamilj
Bli matsmart! Bygg upp ett bra basförråd
Föreningsliv ”UNDERSKATTA INTE KRAFTEN I GEMENSKAPEN!”
N R 1 | 2 016
MÅ BRA
G Ö R S J Ä LV
EKONOMI
M AT
MILJÖ
R E L AT I O N E R
LEDAREN
Från redaktionen
Mera med mindre GOTT NYTT MARTHAÅR vill jag tillönska
man frågar, nästan vem som helst, vad
er alla! Vi står redan stadigt i år 2016,
Martha står för, är svaret oftast gemen-
Marthaförbundets 117:e verksamhetsår,
skap. Det är just tid för verksamhet som
och jag vill önska er lycka till med såväl
stöder gemenskapen som blir ledstjärnan
kommande års- och vårmöten som vå-
för kommande organisationsutveckling.
rens verksamhet. Fortsätt göra gott till-
Ibland gör vi det själva mera invecklat
sammans!
än det är. Vi skall inte vara rädda för by-
Mera verksamhet med mindre byråkra-
råkrati, en viss mängd byråkrati är vik-
ti har varit en ledstjärna i den organisa-
tig för trovärdiga föreningar. Se byråkra-
tionsutveckling som inleddes för flera år
tin som en möjlighet till inlärning. Öva
sedan. Ett konkret resultat är det att med-
er alla i att vara ordförande för ett möte,
lemsfaktureringen i dag sköts centralt och
fördela sekreteraruppdraget bland flera,
vi vet att det har underlättat föreningsar-
be kassören lära er vad aktiva och passi-
betet för många. Centralstyrelsen kom-
va betyder i bokslutet. Men granska också
mer åter att ta tag i organisationsutveck-
er själva: Kan vi underlätta administra-
lingen och därför ställer jag mig frågan:
tionen i vår egen förening på något vis?
Leder mindre byråkrati automatiskt till
Våga fråga, våga fördela ansvar och vå-
mera verksamhet? Och: Hur har ni valt att
ga tänka i nya banor – det tror jag att i
investera tiden som inbesparas då faktu-
längden gynnar föreningsverksamheten.
reringen sköts centralt?
Mera verksamhet blir möjlig med mindre
Finland är föreningarnas förlovade
byråkrati om vi vågar
land. Enligt forskare Markku T. Hyyppä
förändra invan-
beror finlandssvenskarnas goda hälso-
da modeller.
tillstånd på vår sociala delaktighet, sam-
Och Martha
hörighetskänsla och sociala tillit. Och då
vågar!
”Våga fråga, våga fördela ansvar och våga tänka i nya banor – det tror jag att i längden gynnar föreningsverksamheten.”
» HUR VI SKA FINNA glädjen och lyckan i tillvaron är ett populärt tema i såväl tidningspress som sociala medier. Vi blir översållade med tips om hur vi ska nå den ultimata vardagslyckan och med berättelser om hur andra klarat av att uppnå detta tillstånd. ”Följ ditt hjärta”, ”gilla läget”, ”lev i nuet”, ”balans i kosten”, ”hitta dig själv” är några av de diffusa strategier vi får oss serverade. Ofta är det likväl små enkla saker som gör livet stort. Ett sätt att skapa lycka är att göra något med händerna. Att – i stället för att köpa eller konsumera – göra själv. På sidan 16 i detta nummer av Martha kan du läsa om familjen Nyström i Tenala som har valt att leva i samklang med naturen. Familjen delar med sig av handfasta, jordnära tips för en grönare livsstil som inte hotar klimatet. Ge av din tid eller av ditt kunnande. Att vara generös och hjälpsam mot andra gör också dig lyckligare, visar lyckoforskning. Vi har träffat Nina, Anna och Jaana som hör till de många frivilliga som fungerar som vänfamilj för nyanlända syriska flyktingar i Raseborg. Omge dig med människor du håller av. Nära relationer är viktiga för vår upplevelse av lycka. Det vet medlemmarna i kretsen Jakobstadsnejdens Ekomarthor, vars verksamhet bygger på delaktighet och kravlöshet. Alla är välkomna med och alla får komma som de är. Om ekomarthorna kan du läsa på sidan 12. Vi önskar dig en god fortsättning på 2016 och inspirerande läsning!
ANDREA HASSELBLATT, förbundsordförande
2
1 | 2016
MIKAELA GROOP, redaktionschef
N YA
N R 1 2 0 16 | Å R G Å N G 114
4 ”INGENTING ÄR OMÖJLIGT!” Nytillträdda verksamhetsledaren Frida Nylund har gott om tankar och idéer för Marthaförbundets framtid.
8 VÄNFAMILJER VÄLKOMNAR FLYKTINGAR I KARIS Nina Långstedt, Anna Långstedt-Jungar och Jaana Romberg-Hindström har valt att fungera som vänfamilj för nyanlända syriska flyktingar – ett engagemang som ger mer än det tar.
12 EKOMARTHORNA GILLAR GRÖNT OCH GODA MÖTEN En livaktig marthaverksamhet där dörrarna står öppna för alla som är intresserade av en hållbar livsstil erbjuder Ekomarthorna i Jakobstad.
16 KLIMATSMART, NATURLIGTVIS! Alla små val i vardagen gör skillnad. Familjen Nyström i Tenala konsumerar klokt samt satsar på ekologiskt och återanvändning för att leva mera klimatsmart.
20 BASFÖRRÅDET UNDERLÄTTAR VARDAGEN Fyll upp med ett bra basförråd och spara tid och pengar. Med basvaror som potatis, rotfrukter och säsongsaktuella grönsaker går det enkelt att fixa till en god och prisvärd middag. Vi bjuder på recepten!
24 PÅ PATRULL MED SHARIAPOLISEN I ACEH Indonesiens nordligaste provins Aceh har i dag världens kanske mest långtgående sharialagstiftning. Aceh har också en kvinnlig shariapolisstyrka, vars uppdrag är att se till att kvinnor lyder sedlighetslagarna. Martha följde shariapolisen under några dagar.
28 MARTHORNAS EKONOMIGUIDER OCH SPARTIPS Sedan 1930-talet har Marthaförbundet hållit kurser och gett råd i frågor som rör hemmets ekonomi.
31 MAT I KRISTIDER – KANINSTEK OCH FISKBEN När ekonomin kärvar och plånboken hungrar är goda råd dyra. Vi har plöjt igenom tre tryckalster som gavs ut av Marthaförbundet på 1940-talet för att hjälpa husmödrar i kristid.
32 DET HANDLAR OM MÄNNISKOR SOM FLYR Årets nordiska brev har författats av journalisten och Fredrikastipendiaten Jeanette Björkqvist.
Instagrammat: Intervju med nya verksamhetsledaren Frida Nylund ute nu! #marthapodden
Instagram: @marthaforbundet
1 | 2016
3
”Ingenting är omöjligt!” Som ny verksamhetsledare för Marthaförbundet är Frida Nylund redo att hålla i trådarna för en livaktiv marthaverksamhet fylld med kunskap, engagemang och framför allt gemenskap. TEXT OCH FOTO Emilia Nyberg
S
ociala frågor har alltid stått Fri-
hon var bekant med föreningsmarthor-
lärt sig mycket om hur tredje sektorn kan
da Nylund, 38, nära hjärtat och ef-
nas verksamhet. På den tiden var Katari-
påverka en människas liv och att en hel
ter att barndomsdrömmarna om
na Rejman förbundsordförande och hon
del arbete görs med små resurser. Slutli-
att bli skådespelare eller prinses-
var på ett positivt sätt en tuff person, som
gen betonar hon kraften i gemenskapen
sa lades på hyllan, var det ett självklart
Frida såg upp till. ”Kanske Martha ock-
och att aldrig underskatta den.
val att söka till socionomlinjen vid yrkes-
så kan passa mig?” funderade Frida och
– Jag blir ibland riktigt upplyft och kän-
högskolan Arcada, där studierna inrikta-
bestämde sig för att söka vikariatet som
ner att ingenting är omöjligt när jag mö-
des på socialpedagogiskt och psykosoci-
verksamhetsledare för Ungmartha.
ter personer med samma värdegrund.
alt arbete. Efter studierna arbetade Frida som barnträdgårdslärare och senare som projektarbetare vid Folkhälsan. – Det var då jag insåg att tredje sektorns arbete passar mig jättebra, konstaterar Frida. I tredje sektorn krävs ingen lång beslutsprocess, utan man kan åtgärda problem och ta sig an utmaningar med ganska små medel.
Man lär sig mycket av varandra, och ut-
”Jag blir ibland riktigt upplyft och känner att ingenting är omöjligt när jag möter personer med samma värdegrund.”
Lärdomar och insikter
an Martha vet jag inte om jag någonsin hade blivit en så medveten och fiffig typ som jag är i dag.
Betydande uppgift Genom arbetet på förbundet ser Frida det som en viktig uppgift att sprida den så kallade bondförnuftiga vardagskunskapen. Tredje sektorn har stor möjlighet att påverka, och Marthaförbundet har en bety-
Karriären vid Marthaförbundet inled-
– Och på den vägen är jag här, säger hon
dande uppgift i att stödja dem som har det
des för drygt nio år sedan då man sökte
med ett leende.
sämre ställt i samhället. Genom projektet
en vikarierande verksamhetsledare till
Åren vid Marthaförbundet har gett Fri-
Hantera vardagen kan förbundet erbjuda
M-klubbarna, nuvarande Ungmartha.
da många lärdomar och insikter. Först och
klienterna verksamhet som är nära deras
Fridas hjärta har alltid klappat för ung-
främst betonar hon vikten av en mer håll-
egen vardag och stödja dem ur såväl ett
domsarbete, och hon kunde då konstatera
bar livsstil samt den kunskap och inspira-
ekonomiskt som ett hushållsperspektiv.
att hon kanske inte visste så mycket om
tion hon har fått för att genom små med-
– När det går ekonomiskt sämre för
arbetet som ”förbundsmartha”, men att
vetna val påverka sin vardag. Hon har även
samhället ökar efterfrågan på vår verk-
4
1 | 2016
”När det går ekonomiskt sämre för samhället ökar efterfrågan på vår verksamhet.”
1 | 2016
5
”Men mest ser jag ändå fram emot att arbeta för och med Martha i en arbetsmiljö som verkligen inspirerar och kan göra skillnad.” samhet. Men i längden blir det en ohåll-
ner. För att en organisation ska överleva
bar ekvation att minska statsunderstö-
krävs engagemang och enligt Frida finns
det samtidigt som behovet av hjälp ökar.
det gott om den varan, dels hos den sak-
Lokalt har marthorna en viktig roll som
kunniga personalen, dels bland marthor-
en samlande och förenande länk för kvin-
na och i centralstyrelsen.
nor och för dem som arbetar för den eg-
Frida ser fram emot det kommande
na hembygden och för att traditioner ska
verksamhetsåret. Hon lyfter fram allt från
bestå.
organisationsutveckling och strategiar-
– Då naturliga samlingsplatser som till
bete till samarbetskampanjer med andra
exempel byskolor stängs, behövs det lo-
organisationer, till exempel kampanjen
kala starka föreningar som ser, kan agera
Gåkampen för Östersjön, samt vårmötet i
och arbeta för sammanhållningen.
den egna hemtrakten Lovisa och beskri-
Mål för verksamheten
ver dem som roliga och utmanande. – Men mest ser jag ändå fram emot att
Under 2016 kommer ett av de stora målen
arbeta för och med Martha i en arbets-
för förbundet att vara att återigen upp-
miljö som verkligen inspirerar och kan
nå ett medlemsantal på tiotusen perso-
göra skillnad, avslutar Frida Nylund.
6
1 | 2016
Frida Nylund BOR: I Helsingfors. ÅLDER: 38 år. FAMILJ: Maken Jörgen Holm samt bonusdöttrarna Saba, 24, och Emilia, 15. UTBILDNING: Socionom (YH), går vid sidan av jobbet en mastersutbildning i hälsofrämjande. INTRESSEN: Kultur i alla dess former, att gå på gym, simning, att läsa, matlagning. På sommaren blir det motorcykelturer och villaliv. Tycker också om att bygga, stort som smått. GILLAR: Kreativitet, ärlighet och
struktur. PÅ NATTDUKSBORDET: Förutom väckarklockan, alltid en hög med böcker. BÄSTA MARTHATIPSET: – Gräv där du står! En viktig påminnelse om att alltid utgå från där du står just nu.
BÖCKER
EN HÅLLBAR LIVSSTIL FÖR KARLEBY MARTHAFÖRENING TEXT Catharina Elgert-Hyvönen
» MÅNGSIDIGT INNEHÅLL och in-
martharörelsen uppstod som en re-
tressant bildmaterial från gångna ti-
aktion mot tsaren Nikolaj II:s febru-
der – så kan man kort sammanfatta
arimanifest 1899. Namnet ”Bildning i
den nyutkomna boken Från bildning
hemmen” tilltalade inte generalguver-
i hemmen till hållbar livsstil – Karle
nör Bobrikov som vägrade godkänna
byMarthaförening 1915–2015. Det har
stadgarna, efter namnbytet till Fören-
säkert inte varit en lätt uppgift för
ingen Martha gick stadgarna igenom.
fil.mag.Bernhard Åström att välja
Bernhard Åström berättar om hur
det viktigaste ur Karleby Marthaför-
Karleby Marthaförening grundades år
enings omfattande källmaterial. Han
1915 och blev en självständig förening
har byggt upp boken kronologiskt i
tio år senare. Föreningen kämpade för
perioder och behandlat olika förete-
att få en diakonissa i kampen mot tu-
elser i respektive period. Varje kapi-
berkulosen, social- och hälsovården
tel har en kort inledning, och i slutet
utvecklades, intresset för ”en täppa
presenteras viktiga gestalter. Henrik
vid varje gård” var stort, likaledes för
Forslund har förtjänstfullt arbetat med
hemslöjdsverksamheten och matlag-
bildhanteringen och ombrytningen.
ningen. Vi får läsa om hur man under
maningar. Hjälpverksamheten fick
krigsåren försåg männen vid fronten
allt större roll, och hälsans betydel-
Gemensamma mål
Åström, Bernhard: Från bildning i hemmen till hållbar livsstil – Karleby Marthaförening 1915–2015. Lönnberg Print & Promo 2015, 96 s. ISBN 978-952-936216-5.
med mat och kläder och hjälpte eva-
se poängterades alltmer. Karleby
”Min tro är att den positiva energi
kuerade, krigsinvalider och de stupa-
Marthaförening deltog bland annat
som vi så många gånger fått bevitt-
des familjer.
1982 i en cancerinsamling för en ko-
na att uppstår, då människor tillsam-
boltkanon till Centralsjukhuset i Vasa.
mans helhjärtat engagerar sig för go-
Nya utmaningar
da, uppbyggliga gemensamma mål, är
Efter krigsåren engagerade sig marth
rerad med fotografier från gamla och
en av livets grundläggande krafter”,
orna för politiska och socialafrågor,
nya tider, av både marthor, utfärds-
skriver föreningens ordförande Kris-
som att grunda barnträdgårdar och
mål och pikanta bilder av till exempel
tina Holmqvist, och det för tanken till
understryka hemsystrarnas roll. Mo-
kaffesurrogat. Karleby Marthafören-
första kapitlet, i vilket berättas hur
derna tider förde med sig nya ut-
ing kan känna sig firad!
Historiken är lättläst och rikt illust
Rösta och vinn ett halsband! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 29.2.2016. Du kan även sända
ett postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Halsband”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre välgörenhetshalsband med berlock. Genom att bära halsbandet stöder du kvinnostödscentret Marta Centrs arbete i Lettland.
I förra röstningsomgången fick artikeln På tantspaning i medierna på sidan 8 i Martha nummer 6/2015 flest röster. Marthahalsbandet som lottades ut i samma nummer vanns av Kristina Lönnfors, Andersböle, Charlotta Asplund, Replot, och Jacqueline Jaatinen, Esbo. Halsbandet kommer på posten – grattis!
1 | 2016
7
Vänfamiljer välkomnar flyktingar i Karis
8
1 | 2016
Ett ögonblick i taget tillåter Ekhlas Mahmoud Kadour sig själv att leva i stunden, slappna av och glädjas med sina nyfunna väninnor. Ekhlas har flytt kriget i Syrien och försöker i dag bygga upp ett liv Finland. Vänskapen till de finländska kvinnorna är livlinan i vardagen och kontakten till det nya landet.
R
unt ett kaffebord på en bondgård i Ingå sitter fyra kvinnor och skrattar och pratar. För en stund känns kriget i Syrien avlägset.
Ekhlas Mahmoud Kadour kom som kvotflyk-
ting till Finland tillsammans med sin familj hösten 2014. Hon bor i Raseborg och vänskapen med Nina Långstedt, Anna Långstedt-Jungar och Jaana Romberg-Hindström har fördjupats snabbt efter de första trevande träffarna för ett drygt år sedan.
TEXT OCH FOTO Maria Wasström
Nina, Anna och Jaana hörde till de många frivilliga som anmält intresse att fungera som vänfamilj för de syriska flyktingar som då anlände till Raseborg. Idén med vänfamiljer är att hjälpa nykomlingarna att komma till rätta i lokalsamhället och hjälpa dem med praktiska saker som att gå till butiken eller hitta till biblioteket. I bästa fall skapas relationer som inte bara handlar om att hjälpa, utan om ett ömsesidigt utbyte.
Inget gemensamt språk När de fyra kvinnorna sitter runt kaffebordet hemma hos Nina i Svartå verkar vänskapen både uppriktig och otvungen, trots att kvinnorna har känt varandra bara en kort tid. Inte ens det faktum att de inte har ett gemensamt språk är ett oöverstigligt hinder. Ekhlas studerar finska, men än så länge är ordförrådet begränsat. De övriga kvinnorna pratar en förenklad variant av finska, där orden oftast används i grundform. När det inte går att få klarhet i vad den andra menar, halas mobiltelefonerna fram och översättningsprogrammet Google translate får till stånd mer eller mindre begripliga översättningar. – Jag har inte enbart fått en syrisk vän, utan också nya finländska väninnor, säger Jaana och syftar på Anna och Nina, som är systrar och inte kände Jaana tidigare. Av en slump valde Väst ra Nylands invandrartjänst att sammanföra dem som vänfamiljer, och den kontakten har varit betydelsefull. – Vi har stöttat varandra, och det har varit skönt att kunna ringa och fråga hur de andra uppfattat saker och ting. Att ensam ställa upp hade varit svårt för mig, konstaterar Jaana. – Jag funderade också på om jag måste ändra mig själv, men det är ju klart att det inte är så som det ska gå till, fortsätter hon och tillägger att det är bra att familjerna är olika och därmed på olika sätt kan bidra som vänfamilj. – Vi var väldigt osäkra i början och funderade mycket på vilket slags mat man skulle bjuda på och hur man ska hälsa och så, berättar Nina. 1 | 2016
9
Vänskap över kulturgränser. Anna Långstedt-Jungar, Ekhlas Mahmoud Kadour, Jaana Romberg-Hindström och Nina Långstedt träffas ofta för att umgås.
– Sedan märkte vi att so what om man räcker fram fel hand. Går det fel så skrattar man, och det är inte så farligt, fyller Anna i.
Kulturkrock på kalas Med humorns hjälp har de tagit sig ige-
”Gränsöverskridningar vidgar perspektiven och ger en sund inställning till livet.”
nom alla tänkbara missförstånd. De skrat-
la fyra. En utfärd gick till Helsingfors och en till Åbo. – Bara det att köpa biljett och åka tåg är ett stort äventyr, säger Nina. Anna, Nina och Jaana har också bekantat sig med Ekhlas familj och vänner, och med deras traditioner. – För ett par år sedan hade vi nog inte
tar så att de nästan kiknar när de minns
– Plötsligt insåg vi att vi var mitt inne i en
trott att vi en dag skulle sitta på en bal-
tokigheter och kulturkrockar de har va-
bön. Jag tog tag i Koranen, men begrep in-
kong i Karis och röka vattenpipa och lyss-
rit med om.
te att man läser den bakifrån, så den var
na på arabisk musik tillsammans med
Bland annat den gången då de hade bli-
felvänd, säger Anna och skrattar gott åt
folk i paljettdräkter, säger Nina glatt.
vit bjudna på födelsedagskalas. Anna och
minnet. Fast just då kändes det inte så kul.
De har också fått uppleva ett syrianskt
Nina med respektive äkta make stod i dör-
De sörjande arabiska kvinnorna blev
bröllop med dans och munter stämning
ren då alla glada skratt inifrån lägenheten
ändå inte förolämpade, utan hjälpte i stäl-
med ens tystnar och de barhuvade kvin-
let de finländska kvinnorna att känna sig
I takt med att man blir bekant med and
norna snabbt springer iväg och gömmer
välkomna i den nya gemenskapen. Man
ra seder och kulturer ökar också ens för-
sig. Detta var uppenbarligen inte ett ka-
ger och man får. Öppnar du dörren till din
ståelse.
las för män. Männen fann sig dock snabbt
kultur, så öppnar jag min. Kanske förstår
och åkte i stället till den lokala ABC-sta-
vi sedan varandra lite bättre.
tionen, medan kvinnorna fick ny fart och drog med de nyanlända i sång och dans.
Resor och utfärder
– utan en droppe alkohol.
– Det är naivt att tro att vi automatiskt skulle vara mera jämställda bara för att vi inte bär slöja. Och inte är vi alls lika frimodiga heller, utbrister Anna.
En mer dråplig incident inträffade då
Ibland träffas kvinnorna hemma hos nå-
Jaana och Anna besökte Ekhlas strax efter
gon av dem och lagar mat. Ibland går de
Lyckad fest
hennes mammas bortgång. På plats fanns
på loppmarknad eller på kafé. Jaana har
På den självständighetsfest som invand-
andra muslimska kvinnor och de var om-
hjälpt Ekhlas med praktiska saker, efter-
rarbyrån ordnade stod nyfinländarna för
givna av livliga diskussioner på arabiska
som de bor nära varandra. De har också
programmet. De höll tal till sitt nya hem-
– trodde Anna och Jaana.
gjort resor och utfärder tillsammans al-
land, de ordnade lekar och bjöd på spän-
10
1 | 2016
Jaana Romberg-Hindström, Anna Långstedt-Jungar och Ekhlas Mahmoud Kadour har samlats hemma hos Nina Långstedt (till höger) för att njuta av gemensam frukost och nyfunnen vänskap.
nande maträtter. Finländarna skruvade
de hade det som roligast blänkte det till
fråga om, men som ännu är för svårt och
på sig. De hade inte förberett något pro-
i Ekhlas ögon. Ögonblick då två världar
då kommer man ju inte in på djupet, sä-
gram och improvisationslusten var inte
möts för en stund – världar som ligger
ger Anna.
heller på topp, så att säga. Det blev en väl-
åtskilda på så många plan.
digt lyckad fest i alla fall. Ekhlas är en sprudlande och varmhjär-
Ett annat liv
– Det är väldigt svårt för oss att förstå vad flyktingarna har gått igenom, säger Jaana och avser de upplevelser som
tad person, men känner egentligen inga
Ekhlas lämnade ett annat liv bakom sig.
andra finländare än just dessa kvinnor och
Hon arbetade som sömmerska och sekre-
deras familjer. På det personliga planet har
terare på ett sjukhus i storstaden Damas-
Sunt perspektiv
Ekhlas också mött motgångar och sorger.
kus. Därifrån flydde hon och hennes fa-
De finländska kvinnorna enas om att vän-
– Hur orkar du Ekhlas vara så där posi-
milj till Jordanien, där de blev utvalda av
skapen med Ekhlas har gjort att de lärt
finländska myndigheter och kom som
känna nya sidor hos sig själva. Gräns
kvotflyktingar till ett land som de knappt
överskridningar vidgar perspektiven och
hade hört talas om.
ger en sund inställning till livet. Trots att
tiv? undrar Anna. Ekhlas skrattar och sätter handen för munnen som hon ofta gör när hon kän-
människor som flyr krig bär med sig.
ner sig generad. Men Ekhlas är inte all-
I dag går Ekhlas en utbildning på yr-
samvaron med Ekhlas är okomplicerad, är
tid glad. Hon berättar att hon gråter varje
keshögskolan Axxell i Karis och har va-
flyktingsituationen i världen på intet sätt
dag. Ibland gråter hon tillsammans med
rit på arbetspraktik på ett daghem, där
det. Det faktum att miljontals människor
sina nya finländska väninnor. Det är det
hon trivdes bra. Nu väntar fortsatta stu-
är på flykt från sina hemländer känns
man gör när man inte kan klä sina käns-
dier och sedan får man se vad framtiden
stundvis tröstlöst och övermäktigt.
lor i ord. Tårar behöver inget gemensamt
för med sig.
– Det är viktigt att man vågar vara öp-
språk, glädjen och sorgen löper jämsides.
Dagen innan vi träffas har hon gjort
pen med sina rädslor. Man måste kunna
Minnen från ett förlorat hem, förlorade
det skriftliga provet för en förarexamen.
erkänna för sig själv att det finns en hel
släktingar och vänner. Ett liv som aldrig
Hon strålar av glädje när hon med hjälp
del frågetecken, funderar Anna.
kommer åter. Men också glädjen över att
av ord och gester berättar att hon klarat
Då är det hoppingivande att veta att
ha tagit de första stapplande stegen i det
det. Man inser ändå att det finns en frust
vänskap inte har något med landsgrän-
nya hemlandet. Att ha funnit vänskap.
ration över att inte kunna uttrycka sig på
ser eller geografiska avstånd att göra. Att
det sätt man vill – i båda lägren.
vi har mer gemensamt än det som skil-
De nya vännerna besökte Åbo och hade en trevlig dag tillsammans. Precis när
– Det finns så mycket man skulle vilja
jer oss åt. 1 | 2016
11
AKTIVA MARTHOR
Ekomarthorna gillar grönt och goda möten Ekomarthorna i Jakobstad har samlats regelbundet sedan 2010. Från början hade marthakretsen omkring tolv medlemmar, i dag uppgår medlemsantalet till drygt femtio och kretsen växer – nästan så att det knakar. TEXT OCH FOTO Åsa Broo
H
östen ligger tät över Aspegrens
trä och tegel som finns beläget i ena hör-
mor och doften av nybakt lingonpaj leder
trädgård i Jakobstad. Odlings-
net av trädgården. Under hösten ordna-
den vilsne rätt.
lotterna gapar så gott som tom-
des här program varannan måndag och
Dagen efter träffar Marthas utsända
ma efter årets skörd. Våta väx-
i kväll bjuder man på en föreläsning om
Ann-Christin Furu för att prata om just
ekokollektivet Damanhur i Italien.
Ekomarthorna, hur det hela startade och
ter blandas med doften av mörk mull som väntar på att få ge liv igen. Det är här de små fröna har fått gro, växa och bli till.
Glada stämmor
deras verksamhet. – Ekomarthorna startades faktiskt
Jakobstadsnejdens Ekomarthor, el-
Det är en varm och välkomnade atmo
av en grupp mammor som var hemma
ler bara Ekomarthorna som de kallar sig
sfär som möter en redan i trappan upp
med sina småbarn våren 2010, berättar
kort och gott, samlas i ett rött orangeri i
till andra våningen. Ljudet av glada stäm-
Ann-Christin som varit med från första
12
1 | 2016
början. Hon har också fungerat som kon-
– Det fick inte heller vara tråkigt och job-
taktperson i flera år, men är i dag ”bara”
bigt, påpekar Ann-Christin.
en vanlig medlem. Det började med ett första inoffici-
den ekologiska aspekten, och genom åren
ellt möte hemma hos familjen Furu.
har allt från inbitna marthor till sådana
Marthaförbundets ekologirådgivare Te-
som ännu inte har funderat så mycket på
resa Turtonen var inbjuden och det blev
frågor om hållbarhet funnits med.
startskottet för Ekomarthorna. – Tankar om hållbarhet låg i tiden, och
vara rolig och inspirerande. Och att den skulle sätta en liten guldkant på tillva-
vilken värld vi ville att barnen skulle få
ron, minns Furu.
I början var de cirka tolv stycken som gruppen vuxit, nästan så att det knakat.
na via vänner och bekanta, berättar
Numera är det drygt femtio kvinnor i olika åldrar som träffas regelbundet – men i olika konstellationer. Här är man nämlieller behov. Den kravlösheten är ganska
BOR: I Jakobstad.
sällsynt i dagens samhälle. Tänk att få vila
FAMILJ: Sambo och två döttrar.
i tanken om att jag inte måste, men får … Största delen av medlemmarna är i dag
Åbo Akademi samt frilansar inom sitt eget företag, www.refugium.fi.
inflyttade till Jakobstad eller tillbakaflyttare. Flera har också under en längre tid
INTRESSEN: Kultur, odling och
letat efter ett socialt sammanhang att ingå
friluftsliv.
i, utöver arbete och familj, och har här hit-
MARTHAENGAGEMANG:
tat hem. Det låter som en framgångssaga.
MOTTO: Be the change
(sv. Var förändringen). BÄSTA MARTHATIPSET: Dela
berättelser med varandra, stora som små.
tet har föregått dessa kvinnor. – Folk har ofta hört om Ekomarthor-
ÅLDER: 44 år.
Kontaktperson i flera år, i dag ordinarie medlem.
Det måste den ha gjort, eftersom ryk-
träffades regelbundet, men med åren har
gen välkommen då det finns tid och lust,
GÖR: Föreläser och forskar vid
– Vi ville också att verksamheten skulle
som mammor funderade många av oss på växa upp i, säger Furu.
Ann-Christin Furu
Många medlemmar har tilltalats av just
Ekologisk utgångspunkt Tanken var från början att inte komma med pekpinnar och riktlinjer för hur man ska leva, utan att snarare visa på möjligheter och ekologiska alternativ då det gäl-
Fakta om ... Aspegrens trädgård ASPEGRENS TRÄDGÅRD, även kallad Rosenlund, är historisk. Prosten Gabriel Aspegren, som är upphovsman till Rosenlund, var nämligen en ivrig anhängare av nya idéer och av att utveckla både jord- och trädgårdsbruket vid mitten av 1700-talet. I dag, anno 2016, håller Jakobstadsnejdens Ekomarthor sina träffar på samma mark som prosten en gång brukade. Det känns magiskt. Och vad kan vara mera passande?
ler till exempel mat och kläder.
1 | 2016
13
”Tankar om hållbarhet låg i tiden, och som mammor funderade många av oss på vilken värld vi ville att barnen skulle få växa upp i.”
Ekomarthornas lingonpaj 150 g ekologiskt smör 2 1/2 dl ekologiska havregryn 2 dl ekologiskt mandelmjöl 1 dl indiansocker max 1/2 dl mörk sirap 5 dl lingon
Gör så här: Hacka samman smör, havregryn, socker och mandelmjöl till en smuldeg. Byt ut smöret mot kallpressad kokosolja om du vill ha pajen både glutenfri och mjölkfri. Häll lingonen i en pajform och ringla över sirapen. Smula över degen. Grädda cirka 15 minuter i 225 grader.
Ann-Christin, så vi aldrig behövt mark-
ska kännas berikande, och det får inte ske
sen med allt från arbetet på den egna od-
nadsföra oss på något sätt.
på bekostnad av familjen, arbetet eller an-
lingslotten till sortering av donationer till
Inkörsporten kan också ha varit en före-
dra fritidssysselsättningar. Dessutom till-
flyktingar och nödställda, men då i nå-
läsning, klädbytardag eller ett annat eve-
sätts två personer varje höst och vår för
gon annans regi.
nemang där medlemmarna har fått bjuda
att planera och hålla i programmet. Hös-
Ett konkret projekt förra året var att
in en vän. Det är alltid lika trevligt när de
tens program har i år komponerats av Mi-
man gjorde pappersstjärnor av gamla
medbjudna vill bli medlemmar. Eller så
caela Lindahl-Palmroos och Tua Thylin.
Marthatidningar, så klart. Dessa såldes
blir de på något sätt intresserade av eko-
– Här är tröskeln låg. Det ska vara lätt
på en julmarknad och alla gick snabbt åt.
logiska frågor. Ett tips till andra marthor
att ha idéer och hitta på program. Och al-
Pengarna donerade man till Kvinnojour-
är att nischa verksamheten i kretsen för
la får vara med, säger Furu.
en i Jakobstad som också kom och berät-
att stärka sammanhållningen och behål-
Empowerment, eller egenmakt, skul-
tade om sin verksamhet. Ett enkelt sätt att
le man kunna kalla detta. Det är inte en
återvinna, ta till vara och samla in medel
som ska leda de andra. Det är kretsmed-
för ett gott ändamål. Detta kommer för-
lemmarna själva som ska ta ansvar och
modligen att upprepas i någon form, och
I denna krets finns ingen verksamhets-
tillsammans skapa den verksamhet de
flera företagsbesök är också inplanerade.
ledare eller ordförande. I stället finns en
själva vill ha.
la de medlemmar man har.
Smidigt system
registeransvarig, som för tillfället är Lin-
För Ann-Christin Furu själv ger verksamheten en gemenskap med likasinna-
da Storbacka, och en kontaktperson som
Planer för framtiden
i dag heter Anna Maria Snellman. Dessa
– Verksamheten bygger som sagt på att
sätt fundera på frågor om hållbarhet, nå-
poster byts ut, ganska ofta, men aldrig
man är lyhörd för medlemmarnas önsk-
got hon också bloggar om på www.laver-
samtidigt. Det betyder att det alltid finns
ningar och idéer, men också är öppen för
devita.blogspot.fi. Dessutom ger kretsen
någon att fråga som varit med förr.
hur man samtidigt kan hjälpa i samhäl-
henne möjlighet att både lära sig och göra
let, till exempel via insamlingar eller fri-
saker hon annars kanske inte hade gjort,
villigarbete, berättar Furu.
tillsammans med människor hon annars
Detta system är kanske också en av orsakerna till att folk hänger kvar. Det ska inte kännas belastande att vara med. Det 14
1 | 2016
Det sker mycket frivilligarbete i kret-
de och möjlighet att på ett vardagsnära
kanske inte hade mött.
BÖCKER
VIRTUELLT VÅLD GER INTE ALLTID FYSISKA ÄRR TEXT Cia Hemming
» CAROLINE ENGVALL är den jour-
talande för hur en oförstående vuxen-
nalist och författare som i sitt arbete
värld varken har tillträde till eller kun-
har valt att rikta fokus och strålkas-
skap om den ibland hårda vardagen
tare på unga, ofta sköra, tjejer som
på nätet för barn och unga.
använder sex och sexuella handling-
Vuxenvärlden och rättsväsendet har
ar som ångestdämpande självskade-
en tendens att bagatellisera och non-
beteende.
chalera bilder som sprids på nätet, och
I boken 14 år till salu, som kom för
deras ignorans om vad en spridd sex-
sex år sedan, berättar Engvall om Tes-
uell bild eller film kan innebära för en
san som efter en våldtäkt i tidiga ton-
ung person gör Engvall arg.
år själv började ta kontakt med män
I Virtuell våldtäkt varvas barns och
som utnyttjade henne sexuellt, ofta
ungas berättelser och skönlitterära
mycket grovt.
stycken med autentiska chattkon-
Författaren har under åren mött fle-
versationer och rättsdomar.
ra hundra unga flickor, men även en
Engvall har även pratat med poliser,
del pojkar, som bär på mörka hem-
åklagare, advokater, psykologer, kura-
ligheter.
torer, barnmorskor, forskare och jurister som har bidragit med sin kunskap.
Att ge igen I Virtuell våldtäkt handlar det om hur
En av fem
unga flickor får kontakt med män via
En avhandling vid Linköpings univer-
chattsidor och sociala medier, där de
sitet visar att var femte svensk ader-
sedan uppmanas skicka nakenbilder
tonåring frivilligt har exponerat sig
på sig själva. Det finns fall där flick-
sexuellt via nätet. En av fem. Och en
or våldtagits och senare fått veta att
polisman som kommer till tals i bok-
övergreppet filmats och lagts ut på
en berättar att han möter ”alla kate-
porrsajter. Ibland har en pojkvän filmat
Förövarna försöker först med att locka
sin ovetande flickvän i intima stunder
och lirka, och fungerar inte det, går
för att senare lägga ut filmen på nä-
tillvägagångssättet snabbt över i hot
tet. ”Hämndporr” har blivit ett sätt
om död, våldtäkt eller spridning av
att ge igen.
bilder de kanske redan fått.
I den tidiga och sköra ålder som
Engvall, Caroline: Virtuell våldtäkt – om unga och sexbilder på nätet. Kalla Kulor Förlag 2015, 209 s. ISBN: 978-9187049-79-8
gorier unga” i de utredningar han har hand om. Boken Virtuell våldtäkt passar både föräldrar och unga, och kan vara ett verktyg som hjälper till att öppna upp för diskussion i både familj och
unga tonår utgör är många osäkra på
Vanligt fenomen
sig och sin kropp. De söker bekräftel-
Caroline Engvall menar att fenome-
Konsekvenserna av att någon spri-
se genom att ibland utsätta sig för
net är vanligare än man tror, och att
der intima bilder eller filmer på in-
saker som senare kan leda till ång-
barnen sällan gör en anmälan. Därför
ternet utan en persons medgivande
est över att nakenbilder och -filmer
är det viktigt att vuxenvärlden kan
kan bli svåra och långtgående. Skam-
plötsligt ska dyka upp på nätet, så
snappa upp signalerna.
känslor, trakasserier, social uteslut-
att vem som helst kan se dem. Många
I Sverige finns fall där hovrätten
skäms över ”frivilligheten” i ageran-
kraftigt sänkt de skadestånd som ut-
det i de fall de själva låtit sig överta-
betalas till drabbade. Engvall menar
las att skicka bilder.
att motiveringen till att så har gjorts är
klassrum.
ning, ångest och depression är inget ovanligt. Det finns även flera fall som slutat med självmord. 1 | 2016
15
Klimatsmart NATURLIGTVIS! TEXT Marie Sandberg
FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg, Mathias Nyström
Det är inte länge sedan familjen Nyströms nybyggda hus stod klart. Sakta men säkert har vardagen börjat ta form i det nya hemmet, där klimatsmarta val är en självklarhet för hela familjen.
S
onja och Mathias Nyström har ef-
– Huset är dock energisnålt. Uppvärm-
ter sina år i Helsingfors valt att slå
ningen sker med jordvärme, och den el vi
rot i Tenala med sina flickor, El-
köper är vattenkraft och därtill kan vi vär-
len, 8 år, och Ingrid, 6 år.
ma en kamin. I drift är huset koldioxid
– Det är egentligen först i höst vi har
kunnat unna oss lediga helger och gemen-
neutralt, menar Mathias som till utbildningen är arkitekt.
sam tid igen, berättar Sonja och syftar på
De flesta trävaror som använts i huset
husbygget som har tagit all deras lediga
är lokala, vilket innebär korta transpor-
tid i anspråk.
ter och en låg förädlingsgrad. Dessutom
Under det internationella klimatmötet
har paret velat undvika plast och det mes-
Nyströms bästa klimatsmarta tips »
ANVÄND TYGVÄSKOR då du handlar samt återanvändningsbara påsar för frukt och grönsaker och tacka nej till onödiga plastpåsar, till exempel vid klädinköp.
» UNDVIK ATT låta plast komma i
närkontakt med mat, använd i stället kärl av glas, metall eller trä.
»
ta i huset är tillverkat av naturmaterial.
ANVÄND TYGNÄSDUKAR i stället för pappersnäsdukar.
flera arenor, på vilket sätt bidrar familjen
På distans
» ÅTERANVÄND den tomma
till att minska koldioxidutsläppen?
– Jag arbetar hemifrån på distans två dagar
i Paris i december 2015 diskuterades klimatförändringen och koldioxidutsläpp på
– Vi har konstaterat att det värsta man
i veckan, för arkitektjobbet finns kvar i hu-
kan göra i klimatväg är att bygga ett nytt
vudstaden, säger Matias. I annat fall skul-
hus, säger paret skämtsamt.
le Sonja få sköta vardagsbestyren ensam.
16
1 | 2016
baksidan av papperet, till exempel som kladdpapper eller ritpapper för barnen.
»
LAPPA KLÄDER och reparera föremål i stället för att slänga dem.
Det nybyggda trähuset i Tenala ligger naturskönt och har planerats av paret Nyström tillsammans. Inför byggstarten gjorde Mathias, som är arkitekt till professionen, en miniatyrmodell till Sonja och barnen.
”Vi föredrar säsongsprodukter och undviker färskvaror som har långa transportsträckor.” Det underlättar även vardagspusslet, på-
ning sköts av bland andra grannen. Därtill
Någon gjorde laxen, någon annan pota-
pekar Sonja som själv arbetar som social-
hjälper familjerna varandra med barnvakt
tislådan. På så sätt minskade vi mat
arbetare. På vägen hem från arbetet plock-
och samkörningar till barnens hobbyer.
svinnet.
ar Mathias upp de varor som inte går att
En gemensam investering har de också
Man kan också dela på kostnaderna för
få lokalt.
gjort: en extra frysbox som innehåller för-
julgåvor och köpa mindre krimskrams,
utom vilt kött också mat i portionsformar,
tipsar Sonja.
– Det gör att vi sparar på onödiga resor. Via nätet har vi bland annat köpt klä-
frukt, bär och svamp.
– Ibland hjälper jag julgubben att sticka
der och garn. Då Ellen och Ingrid var små,
– Vi köper billigare produkter och gör
sockor, men i övrigt är vi dåliga på att själ-
köpte jag även tyger för tygblöjor och klä-
större satser mat som vi fryser in. På så
va göra gåvor, mest beroende på tidsbrist,
der via sajten Huuto.net. Numera ärver
sätt försäkrar vi oss om att vi får de pro-
konstaterar Sonja.
barnen för det mesta kläder av sina äld-
dukter vi vill ha, berättar Sonja.
Sonja och Marthias menar att ju äld-
re kusiner. I huvudsak är kläderna begag-
Maten är viktig för familjen Nyström,
re de blir, desto mindre behöver de köpa
nade, men får jag en overall till halva pri-
som prioriterar närodlade och ekologis-
nytt. De har hunnit samla på sig en hel del
set, slår jag till för Ingrid använder också
ka råvaror.
prylar så här i fyrtioårsåldern.
Ellens kläder, säger Sonja.
– Maten ska vara så ren som möjligt,
– När vi bodde i Helsingfors skulle vi ha
– Skidor och skridskor köper vi på lopp-
och utan tillsatsämnen, menar Mathias.
kunnat bjuda 74 personer på kaffe utan att
marknader, men skorna köper vi som nya,
Barnen går för närvarande i en skola
använda engångskärl, berättar Mathias.
berättar Mathias.
där man serverar ekologisk mat.
Men det är trots allt förvånansvärt svårt
Överlopps- och oanvända kläder har fa-
– Vanligtvis äter vi vilt kött. Vi föredrar
att göra sig av med saker. I det nya hem-
miljen sålt på loppis eller skänkt till in-
säsongsprodukter och undviker färskva-
met har familjen medvetet gått in för att
samlingar, exempelvis till flyktingmottag-
ror som har långa transportsträckor, typ
minimera skåputrymmet och man köper
ningarna i Raseborg, Emmaus eller Lions.
sparris från Sydamerika, tillägger Sonja.
allt mindre nytt numera.
Vegetariska måltider med baljväxter
Tre familjer
och bönor äter familjen allt oftare. Näs-
Inte i onödan
I grannskapet bor Mathias syster och de-
selsoppa och nässelplättar står också re-
Andra knep som paret tillämpar är att åka
ras föräldrar. Utöver ett aktivt umgänge
gelbundet på menyn. I viss mån odlar man
till matbutiken och fritidssysselsättning-
idkar de tre familjerna byteshandel.
även egna grönsaker i trädgården, och i
arna på en och samma gång för att und-
– Ska jag på fest och saknar en festblå-
framtiden skulle man gärna i högre grad
vika extra turer som slukar bensin och
sa, sticker jag mig in hos svägerskan för
gå in för att använda örter och grönsaker
tid i onödan. Familjen använder också
att kolla hennes garderob. Barnen byter
från den egna odlingen.
tygservetter i stället för hushållspapper.
filmer, spel och leksaker med sina kusiner, berättar Sonja.
Enkla vardagsknep
Familjen lånar även annat, såsom släp-
– Inför jul tillredde vi själva all mat, men
vagnar och verktyg. Tjänster som snöplog-
delade upp matlagningen på familjerna.
18
1 | 2016
Därtill undviker man att ha elapparater i stand-by-läge och släcker lamporna då man lämnar rummet. – I dag när barnen har blivit äldre be-
Sonja och Mathias Nyström med barnen Ellen och Ingrid i familjens nybyggda hus i Tenala.
”Ska jag på fest och saknar en festblåsa, sticker jag mig in hos svägerskan för att kolla hennes garderob.”
söker vi ofta biblioteket, i stället för att
Sonja använder bland annat ekologisk
köpa böcker, säger Sonja.
kosmetik och en menskopp. Tvättmed-
Med hänsyn till klimatet, men delvis
len i städskåpet är få och ekologiska, mest
också med tanke på den egna plånbo-
används ättika och Tolu. Därtill klipper
ken, blir det färre flygresor. Av etiska or-
Sonja makens hår, medan damerna har
saker undviker familjen att köpa produk-
en enkel frisyr som kräver klippning ett
ter producerade av till exempel företagen
par gånger om året.
Coca-Cola eller Nestlé.
Paret Nyström ser ingen nytta med att
– Jag vill helst också undvika alla varor som innehåller majs, eftersom jag är rädd
Familjen Nyströms klimatsmarta val
fördriva tiden i shoppingcenter och göra impulsköp.
för att de, oavsett om de är ekologiska el-
– Det är klart att vi besöker shopping-
ler inte, ändå kan vara genmanipulerade,
center, men vi åker till dem om vi verkli-
tillägger Mathias.
gen behöver något särskilt, menar de.
TAKE AWAY NYKÖPT BIL** TÅG HEMLAGADE GÅVOR/TJÄNSTER SMÅ BUTIKER EKOLOGISKA RÅVAROR INHEMSKT
HEMLAGAD MAT SECONDHAND*
*) Både och, kläder oftast secondhand, men familjen eftersträvar kvalitet.
CYKEL
**) Det är fyra till fem kilometer till bycentrum och ännu längre till skolan och arbetsplatsen.
FLYG***
***) Både och. Värderingarna säger tåg och båt, men det är mera realistiskt med flyg för längre resor.
KÖPTA GÅVOR****
****) Begränsat med tid.
SHOPPINGCENTER NÄRPRODU CERAT*****
*****) Både och. Kvaliteten är avgörande, utbudet av till exempel lokalproducerade grönsaker är gott sommartid.
UTLÄNDSKT 1 | 2016
19
MATBITEN
Basförrådet underlättar vardagen Med ett välutrustat basförråd är det lätt att skapa läckra middagar hela veckan utan att varje dag fylla på kylskåp och skafferi. TEXT OCH RECEPT Ann-Louise Ahrenberg
V
FOTO Karin Lindroos
i har tillrett fyra olika rätter med ingredienser från basförrådet inklusive ytterligare tre säsongsaktuella ingredienser: morot, bondböna och matlagningsyoghurt. Resultatet blev fyra helt olika välsmakande vardagsrätter
med nästan samma ingredienser. Genom att på motsvarande sätt planera dina matinköp kan du variera din veckomeny och undviker matsvinn samt håller matutgifterna nere.
Bra att ha hemma Vad ska ingå i basförrådet? Med dessa basvaror kommer du långt. Skafferiet: Kaffe, te, kakao Torrjäst Knäckebröd, surskorpor Grötflingor Mjöl Korn, ris, pasta Linser, bönor, ärter Socker, salt Kryddor Tomatkross Olja Kylskåpet: Mjölk och mjölkprodukter Mejeriprodukter Ost Ägg Potatis, rotsaker, lök Grönsaker enligt säsong
Fakta om ... bondbönor I DAG FINNS ett ganska brett urval av torkade bondbönor i matbutiken. Snabbare alternativ, såsom delade och krossade bondbönor, har också dykt upp på butikshyllan. Bondbönan är en utmärkt proteinkälla, inhemsk, förmånlig och god. I RECEPTEN har vi utgått från hela torkade inhemska bondbönor.
20
1 | 2016
Före användning ska de blötläggas och kokas, se bruksanvisningen på förpackningen, variationer kan förekomma. BLÖTLÄGG BONDBÖNORNA i kallt vatten i ett glas- eller plastkärl. Blötläggning i en metallskål kan göra bönorna träaktiga och hårda. Låt dem ligga över natten,
dagen därpå har de svällt till dubbel storlek. Sila bönorna och släng vattnet. Koka dem mjuka i saltat vatten i cirka en halv timme. Koka gärna en stor sats som sedan kan frysas in för användning senare.
Bullar av bondböna
Yoghurtdressing:
Bönbullarna passar även som fyllning i pitabröd eller formade som biffar i hamburgaren.
2 dl matlagningsyoghurt 1/2 dl färsk koriander
(4 personer)
1 msk honung
300 g färdigt blötlagda och kokta bondbönor (se instruktio ner på förpackningen) 1 finhackad lök
2 tsk citronsaft 1/2 tsk salt 1 krm svartpeppar
» RÖR IHOP alla ingredienser i en skål. Servera till bullarna av bondböna.
2 pressade vitlöksklyftor 2 msk sesamfrön 1 msk citronsaft 2 msk ärtmjöl 1/2 dl vatten
Marinerad morot:
1/2 tsk salt
2 stora eller 3 små morötter
1/2 tsk svartpeppar
3 msk olivolja
1/2 tsk chilipeppar
2 msk äppelvinäger
1 tsk spiskummin
2 msk apelsinsaft
1. KÖR bondbönorna i en matberedare till en jämn massa.
1 nypa salt
2. BLANDA I de övriga
2. ”HYVLA” morötterna på
ingredienserna.
längden med en potatisskalare.
3. FORMA smeten till runda bullar och grädda i ugnen i 200 grader i cirka 25 minuter.
3. BLANDA dressingen och
1. SKALA och ansa morötterna.
häll den över morötterna. Låt stå en stund.
Soppa på bondböna och morot (4 personer) 700 g morot
1. SKALA OCH SKÄR moroten
1 lök
i bitar.
2 vitlöksklyftor
2. FINHACKA lök och vitlök.
1 msk olja
3. FRÄS LÖK och vitlök i oljan.
1 1/2 dl blötlagda och kokta bondbönor
4. TILLSÄTT MORÖTTERNA och fräs ytterligare en stund.
2 cm ingefära
5. HÄLL PÅ VATTEN så att det
1/2 dl pressad apelsinsaft
6. TILLSÄTT riven ingefära,
1 tärning grönsaksbuljong 1 krm svartpeppar matlagningsyoghurt till serveringen
täcker morötterna. buljong, svartpeppar och bond bönorna eller bondbönskrosset och låt koka tills morötterna är mjuka.
7. PUREA MED en stavmixer eller i en matberedare och smaksätt med apelsinsaft.
8. SMAKA AV och tillsätt eventuellt salt och peppar. 9. SERVERA med en klick matlagningsyoghurt och ett gott bröd.
1 | 2016
21
Bruschetta med två pålägg (4 personer) 6–8 skivor bröd 3 msk olivolja
1. RINGLA OLIVOLJA över brödskivorna och rosta i 200 grader i cirka 5 minuter tills bröden fått fin färg.
2. LÄGG PÅ en valfri röra, se recepten nedan.
Röra på bondbönor:
Tzatziki på morot och äpple:
2 dl blötlagda kokta bondbönor
2 dl matlagningsyoghurt
1 liten vitlöksklyfta
1 morot (100 g)
2 msk citronsaft 1/2 dl färsk koriander
ett litet äpple eller ett halvt stort (100 g)
1/2 tsk salt
1 vitlöksklyfta
1 krm svartpeppar
1 krm salt
1/2 dl matlagningsyoghurt
1. SKALA OCH ANSA moroten och äpplet.
1. KÖR ALLA ingredienser till en massa i en matberedare.
2. SMAKA AV med salt och peppar samt kontrollera konsistensen. Tillsätt yoghurt om massan känns för tjock.
2. RIV dem grovt på ett rivjärn. 3. BLANDA de rivna vegetabilierna med yoghurten.
4. PRESSA NER vitlöksklyftan och smaksätt med salt.
Ugnspotatis med varm fyllning Den vegetariska fyllningen passar bra till ugnspotatis, men går även bra att servera som gryta med exempelvis kokt potatis.
(4 personer) 4–8 potatisar av mjölig sort (till exempel Rosamunda)
1. TVÄTTA potatisen noga. 2. NAGGA potatisarna och lägg dem på en ugnsplåt. 3. GRÄDDA i ugn i 200 grader i 45–60 minuter beroende på potatisens storlek.
Varm fyllning: 200 g morot
1. SKALA OCH ANSA
100 g palsternacka
rotfrukterna. Skär dem i små tärningar.
1 lök 2 vitlöksklyftor 2 dl blötlagda kokta bondbönor 1 msk olja 1/2 burk tomatkross 2 msk tomatpuré 2 tsk oregano 1 tsk rökt paprikapulver 1/2–1 tsk chilipulver 1/2 tsk salt 1 krm svartpeppar 50 g riven ost
22
1 | 2016
2. SKALA OCH FINHACKA lök och vitlök.
3. FRÄS grönsakerna i en kastrull eller gryta.
4. TILLSÄTT tomatpuré och tomatkross samt kryddorna.
5. LÅT PUTTRA tills rotfrukterna är nästan mjuka. Tillsätt bondbönorna och låt koka en liten stund. 6. SERVERA som fyllning till ugnspotatis med riven ost.
FRÅGA EXPERTEN
Salt på gott och ont » FRÅGA: Följer man kostrekommenda-
um kan höja blodtrycket, vilket i sin tur ökar
tionerna får vi äta högst 5 till 6 gram salt
risken för hjärt-kärlsjukdomar och njursvikt.
om dagen. Kan man få i sig för litet salt?
I mineralsalt är en del av natriumet utbytt
JÄMFÖR LIKVÄRDIGA PRODUKTER när
färdigmat och helfabrikat som ofta innehåller mycket salt.
SVAR: Vi behöver salt för att det innehåller
mot kalium och magnesium, och i örtsalt är
du handlar och välj sådana som har ett
natrium, vilket vår kropp behöver för att, till-
en del av natriumet är utbytt mot örter. Det
lägre saltinnehåll.
sammans med kalium, reglera vätskebalan-
kan vara frestande att salta mer då man an-
sen i kroppen och för att muskler och nerver
vänder dessa salter, eftersom sältan inte är
vid mindre salt. Gör en förändring i
ska fungera normalt. Att få i sig för litet salt
lika stor som i bordssalt, så det får man va-
taget och låt det ta sin tid att ställa om.
och därmed natrium, förekommer egentli-
ra uppmärksam på. Tänk också på att mine-
Börja kanske med att inte salta extra
gen inte i Finland, det kan uppstå vid myck-
ralsalt, örtsalt och flingsalt sällan är jodera-
då du lagt upp maten på tallriken, gå
et kraftiga svettning eller vid långvarig kräk-
de. Läs på innehållsförteckningen vad saltet
sedan vidare till att välja en mindre salt
ning eller diarré om man inte samtidigt till-
innehåller och fundera sedan på vilket salt
ost. Vänj dig stegvis vid mindre salt och
för natrium. Jag vill tydliggöra att problemet
som är det bästa valet för dig.
öva på att känna efter andra smaker i
är det omvända: att vi äter för mycket salt.
» FRÅGA: I dag äter vi dubbelt så mycket salt som rekommenderas, hur kommer det sig?
» FRÅGA: Hur sparar man på saltet? SVAR: SALTA INTE EXTRA när du har
lagt upp på maten på tallriken.
SVAR: Största delen av det salt vi får i oss
STÄLL INTE FRAM salt på bordet,
är dolt, det vill säga det finns i de färdiga
vi saltar lätt utan att tänka efter.
produkter vi köper. Bröd, smör, ost, pålägg,
SMAKA FÖRST på maten innan du
korv, frukostflingor, sill, buljong, sojasås och andra hel- och halvfabrikat innehåller mycket salt. Därför kan det vara bra att vara ex-
strör över mera salt. PROVA ATT inte salta kokvattnet för
potatisen, grönsakerna och så vidare.
DET TAR NÅGRA VECKOR att vänja sig
maten. Framträder örterna eller syran från citronen mera om du använder en mindre mängd salt?
» FRÅGA: Av de rekommenderade 5 grammen per dag bör 3 gram komma från joderat salt, varför? SVAR: Jod behövs för ämnesomsättningen, och för att täcka dagsbehovet av jod räcker det med 3 gram joderat salt. Jod finns också i fisk, skaldjur och mejeriprodukter, så allt jod
tra uppmärksam på innehållet av salt i dessa
SALTA INTE frukostgröten.
behöver inte komma från joderat salt. Indu-
produkter, speciellt om man äter dem ofta.
MINSKA ANVÄNDNINGEN AV salt,
strin och restauranger använder sällan jode-
Välj gärna en motsvarande produkt med läg-
men inte på smaken, använd hellre
rat salt, därför är det bra att själv använda
re saltinnehåll i stället.
färska eller torkade örter, chili, citron,
det då en så stor del av vårt saltintag kom-
lime och färsk ingefära.
mer från färdiga produkter. Brist på jod kan
» FRÅGA: Vilket salt ska man välja? Är
TÄNK PÅ att vissa ingredienser,
leda till struma, det vill säga förstorad sköld-
det någon skillnad på salt och salt med
till exempel sojasås, buljong, ost,
körtel. För vanligt vardagsbruk kan du i för-
tanke på hälsan?
oliver och ansjovis, redan innehåller
sta hand välja ett joderat salt, speciellt om
SVAR: Vanligt bordssalt innehåller natrium
mycket salt, kanske behövs det inget
du vill minska ditt totala saltintag.
som, vilket jag tidigare nämnde, är viktigt för kroppens funktioner. Men för mycket natri-
extra salt vid användningen av dessa? MINSKA MÄNGDEN snabbmat,
SILVIA ENGLUND
1 | 2016
23
På
patrull med shariapolisen i Aceh TEXT Ivar Andersen
FOTO Jonas Gratzer
I den indonesiska provinsen Aceh verkar två polisstyrkor. Den vanliga, som har att beivra och utreda allt från mängdbrott till mord, och shariapolisen Wilayatul Hisbah, som ska spåra och straffa den mänskliga synden. Straffskalan sträcker sig från religiös rehabilitering till piskrapp. Marthas utsända följde med ut på patrull. I den autonoma regionen Aceh i Indonesien finns utöver den vanliga polisen också en kvinnlig shariapolisstyrka, vars uppdrag är att se till att kvinnor följer sedlighetslagarna.
24
1 | 2016
T
jejgänget skingras skrikande när den militärgröna pickupen plötsligt bromsar in och uniformsklädda kvinnorna med bistr a
miner kliver av. Endast 20-åriga Desi blir kvar utanför damklädesaffären. Hon arbetar där och kan inte gärna fly. Med blicken riktad mot marken lyssnar hon tyst till den manande tillrättavisningen. – Inom islam, och särskilt i den autonoma regionen Aceh, använder vi inte åt smitande tröjor, det är förbjudet för kvinnor. Dina byxor är också väldigt tajta, du kan inte gå klädd så här utomhus, säger Julia, befälhavare för den kvinnliga divisionen av Banda Acehs shariapolis. – Men vi ger bara råd, tillägger hon. Ni behöver inte springa. Desi klarar sig undan med en muntlig
väldigt varmt därinne, det är därför jag
ekonomisk och politisk kris, valde cen-
bär kortärmat.
tralregeringen i Jakarta eftergiftspolitikens väg och beviljade provinsen utökat
tillsägelse. Hon ser fortfarande nervös ut
Religiös lagstiftning
när shariapolisen klättrar upp på lastbi-
År 1979 utbröt vad som skulle komma att
mentera sharialagar. Fredsavtalet i Hel-
lens flak för att fortsätta sin patrull.
självstyre, inklusive rätten att imple-
bli en lång och blodig konflikt när Rörel-
singfors, efter den förödande tsunamin
– Jag vet att de bara ger råd, men vi gör
sen för ett fritt Aceh, GAM, krävde själv-
2004, gav Aceh ytterligare autonomi. Nå-
inget fel. Jag jobbar här, säger hon och pe-
ständighet från Indonesien. När landet
got som resulterade i att den religiösa lag-
kar mot skyltfönstret bakom sig. Det är
två decennier senare befann sig i djup
stiftningen både utökades och skärptes.
Aceh har i dag världens kanske mest långtgående sharialagstiftning. Den gäller även för icke muslimer och inkluderar kroppsbestraffning med spö eller piska. För en kvinna som tre gånger ertappas utan slöja sträcker sig straffet till nio rapp.
1 | 2016
25
Och att den särskilda polisstyrkan Wilay-
te fungerar, erbjuder sharialagarna också
atul Hisbah inrättades för att kontrollera
skarpare vapen.
efterlevnaden av lagarna. Bland de straffbara förseelserna återfinns alkoholkon-
Förödande förbindelser
sumtion, hasardspel, homosexuellt och
Doktor Rafiuddin var tidigare ledamot av
utomäktenskapligt sex och khalwat – till-
Acehs lagråd, men tjänstgör sedan några
given kontakt mellan ogifta par. Det sist-
år tillbaka som överdomare i regionens
nämnda är, tillsammans med ohörsam-
shariadomstol. Han tar emot i sitt hem
het mot klädreglerna, det brott som Wi-
och redogör vant för straffsatserna för oli-
layatul Hisbah oftast beivrar.
ka brott. Från tre till nio rapp för kvinnor och män som ertappas ensamma i ett
Populärt utflyktsmål
stängt rum. Upp till 60 rapp för utomäk-
Natursköna omgivningar och viss möjlighet till avskildhet har gjort stranden i Ulee Lheue till ett populärt utflyktsmål bland Banda Acehs ungdomar. Kärlekspar är kända för att söka sig hit och shariapolisen genomsöker regelbundet området. En ung man överger skräckslaget sin flickvän när han ser moralens uniformerade väktare närma sig, men återvänder strax med skamsen uppsyn. – Vi ska inte döda dig, bara ge dig en varning, säger Siti Habiyah, en av stadens 15
tenskapligt heterosexuellt sex, och upp
”De som stiftar lagarna är män. Men de stiftar lagar som bara handlar om kvinnor, och det är kvinnor som blir offren.”
kvinnliga shariapoliser. Flickvännen går fortfarande i gymnasiet.
till 100 för homosexuella förbindelser. – För individen är det bättre att straffas med tio rapp och sedan återvända till sin familj än att sitta i fängelse i tio år. Om du sitter i fängelse har du fortfarande ditt straff att vänta efter döden, men den som straffas med käppen slipper straff i helvetet, kommenterar han den kritik lagstiftningen regelbundet får från människorättsorganisationer. Rafiuddin är en tung juridisk auktoritet i Aceh och var för några år sedan delak-
troll. Den som överväger att klä sig osed-
tig i att ta fram den lag som möjliggjorde
ligt ska veta att någon tittar.
stening som straff för otrohet. Den drogs
– Du är fortfarande ung, det är inte för-
– Jag tror att det vi gör är gott, säger Si-
sedermera tillbaka, men kan enligt Rafi-
sent att ändra ditt beteende, säger Siti Ha-
ti Habiyah. Mina föräldrar lärde mig att
uddin ännu komma att införas om sam-
biyah. Och ni kan fortfarande umgås, ni
vara en god person, och på grund av min
hällsmoralen plötsligt förfaller.
får bara inte sitta så nära varandra.
religion tror jag att det är viktigt att lära
– I dag använder vi den som ett hot. Men
ungdomarna våra seder. Någon måste gö-
om vi märker att könsumgänge utanför
ra det här arbetet för deras skull.
äktenskapet ökar, kan vi implementera
Tonen är vänlig, som för att tala ett olydigt barn till rätta. Shariapolisen har repressiva befogenheter – den som får tre
Wilayatul Hisbah framhäver gärna den
varningar skickas till ett religiöst reha-
karaktärsdanande aspekten, både på in-
Han förespråkar fortfarande strängare
biliteringsläger i tre dagar – men i första
divid- och på samhällsnivå, av sitt arbe-
straff, exempelvis stympning som påföljd
hand handlar dess arbete om social kon-
te. Men om välmenande förmaningar in-
för stöld, men menar att lagarna måste
26
1 | 2016
den omedelbart.
införas i en takt som gör att befolkningen förstår deras syfte. Och här fyller spöstraffen en både preventiv och pedagogisk funktion.
Avskräckande effekt På familjens projektor visar Rafiuddin en video av en kvinna som straffas efter att ha gripits ensam med en man. Skarprättaren är klädd i en svart dräkt med en vit mask för ansiktet. Publikens jubel stiger för vart och ett av de fyra rappen som landar över kvinnans rygg. – Det här var 2009 och sedan dess har ingen kvinna dömts för det här brottet,
der högtalare. Vi har inte tid att stoppa al-
religiöst rättslärda invända att sharia in-
för alla såg och det hade en avskräckan-
la som har åtsmitande jeans. Faktum är
te är ett världsligt, utan ett gudomligt på-
de effekt, säger Rafiuddin.
att vi skulle behöva mycket mer resurser.
fund. Ett påbud från en högre auktoritet
Enligt siffror från Amnesty dömdes
Frågan är varför behovet av förstärk-
som det inte ankommer människan att
45 personer till spöstraff i Aceh under
ningar är så stort. Yulia vidhåller att sha-
2012. Rafiuddin har en icke oansenlig del
rialagarna har stort stöd från befolkning-
Hemi Faradila fnyser igen.
av verkställandet på video, och klippen
en, men varför envisas då stadens tonår-
– De som stiftar lagarna är män. Men de
avlöser varandra. Dessa filmer är fram-
ingar med att ständigt testa gränserna?
gångshistorier, exempel på lyckad rätt-
– Vi är bara människor. Kvinnor här vet
skipning, och överdomaren är på gott hu-
varför sharia är viktigt, men många, sär-
mör när han visar dem.
skilt tonåringarna, tycker att de ser gam-
– Den här kvinnan dömdes till tio rapp, förklarar han. – Tio rapp, det måste ha varit ett stort
la och tråkiga ut om de har heltäckande kläder.
mål, säger någon och hela familjen bris-
Personlig protest
ter ut i skratt.
Klockan är strax efter 20 en söndagskväll
Upproriskt gatukök
och Hemi Faradila har tillsammans med kompisen Julianti precis anlänt till popu-
Det är fredag och Wilayatul Hisbah åker
lära Solong Cafe i Ulee Kareng. Om någ-
genom Banda Acehs affärsgator. En hög-
ra timmar måste de gå hem igen. Så sent
talare på taket på bilen informerar affä-
som förra veckan kom ett påbud om att
rerna om att de måste stänga, och i pa-
ogifta kvinnor inte får vara ute på kaféer
trullens spår dras gallergrindar ned och
längre än till klockan 23.
jalusier för. – Det är förbjudet att sälja mat under fredagsbönen, ni måste stänga omedel-
– De instiftar fler och fler regler, fnyser Hemi Faradila samtidigt som hon tar av sig slöjan.
bart! säger shariapolisen Yusran uppretat
En kaxig gest som inte passerar obe-
till personalen i ett upproriskt gatukök.
märkt förbi. Både män och kvinnor i lo-
Män som inte går till moskén och res-
kalen tittar. Men för Hemi Faradila är det
tauranger som håller öppet under bönen
en personlig protesthandling.
är en del av samma problematik, förklarar
– Jag tror att viljan att vara fri ligger i
Yusran, och att komma tillrätta med den
människans grundläggande natur, säger
är svårt. Banda Aceh har 220 000 invåna-
hon. Man måste få vara fri så länge som
re, men Wilayatul Hisbahs styrkor uppgår
man inte skadar någon annan. Person-
bara till drygt 50 personer. Befälhavaren
ligen oroar jag mig för Aceh. Det är ett
Yulia nickar instämmande.
väldigt rikt område med gott om natur-
– Det är viktigt att lära ut sharia till fol-
resurser. Varför bry sig om slöjor? Varför
ket, men vi har inte möjlighet att varna
inte bry sig om att minska fattigdomen?
alla personligen. Det är därför vi använ-
Mot ett sådant argument skulle Acehs
ifrågasätta.
stiftar lagar som bara handlar om kvinnor, och det är kvinnor som blir offren.
Fakta om ...
Wilayatul Hisbah » WILAYATUL HISBAH ÄR en sär-
skild polisstyrka i Aceh, ansvarig för att upprätthålla den autonoma indonesiska regionens sharialagar.
» ACEH FICK RÄTT att införa sharialagstiftning år 2001, under den pågående konflikten mellan Rörelsen för ett fritt Aceh, GAM, och centralrege ringen i Jakarta som ville vinna över den allmänna opinionen i regionen. » EFTER TSUNAMIN i december 2004 slöts ett fredsavtal i Helsingfors och Aceh fick större självstyre, något som ledde till att sharialagstiftningen både utökades och skärptes. År 2009 röstade parlamentet för dödsstraff genom stening som straff för otrohet, men lagen stoppades av Acehs guvernör. » WILAYATUL HISBAH INRÄTTA-
DES år 2005. I regionens huvudstad Banda Aceh förfogar styrkan över 56 poliser, varav 15 är kvinnliga.
» ACEHS FATTIGA LANDSBYGD har
sina egna shariapoliser. Enligt rapporter från människorättsorganisationer är tillämpningen av sharia strängare på landsbygden, och civilbefolkningen tar ofta – med shariapolisens goda minne – lagen i egna händer. 1 | 2016
27
JUBILEUMSKAMPANJ
Marthornas
ekonomiguider och spartips På 1930-talet började marthorna ge råd till och leda kvinnor i, förutom trädgårdsskötsel, matlagning och hemvård, hemmets ekonomi. Man ville stödja husmödrarna i att tänka ekonomiskt förnuftigt, för ”ett oekonomiskt levnadssätt och onyttig förbrukning i vilken form som helst förstör lyckan och välståndet i hemmet”. TEXT Sinikka Salo, doktor i statsvetenskap och gudmor till Finlands nationalbibliotek
M
ÖVERSÄTTNING Catharina Elgert-Hyvönen
arthorna satsade på hus-
också långa tider efter kriget hade att gö-
verkligen över hur råden skulle omsättas
hållsrådgivningen genom
ra med bekämpning av bristen på förnöd-
i praktiken. En helt fantastisk innovation
att hålla bokföringskurser
enheter. Naturligtvis rörde det sig även
var tävlingarna som arrangerades med en
för lanthusmödrarna och år
då till största delen om frågor som hade
systematisk och grundlig planering. En
1933 började marthakretsarna hålla bokfö-
med hushållsekonomin att göra. Under
martha skulle inte ha varit en martha och
ringsrådgivning för lantbruken. Man höll också kurser för marthorna i hur man gör upp en budget för mathushållningen. På kurserna behandlade man ekonomiska uträkningar för både pengar och mat ingredienser. På basis av uträkningarna fick kursdeltagarna veta bland annat vad maten bestod av och vad den kostade, vad familjens klädförråd kostade och var man
professionell rådgivare om hon inte också
”Man följde rentav med husmödrarnas användning av sin tid, det undersöktes i en avhandling.”
således kunde spara. Också trädgårdshus-
hade gett rådgivning i hur man arrangerar tävlingarna. I förordet till Marthaförbundets häfte 100 tävlingar i hemhushållning (nr 7, 1935) står det: ”Tävlingarna i huslig ekonomi har under de senaste åren blivit allt mer populära. Fenomenet är glädjande, i rådgivningsarbetet innebär det en centrering och fördjupning av arbetet. För att göra tävlingarna enhetliga har det bli-
hållningen följdes upp för att man skulle
de knappa förhållanden som rådde po-
vit nödvändigt att göra en gemensam täv-
få reda på vad som var mest ekonomiskt
ängterade man i rådgivningen självför-
lingsguide för hemhushållningen.”
att odla. Man följde rentav med husmöd-
sörjning, vilket också var naturligt i det
rarnas användning av sin tid, det under-
dåvarande agrar-Finland.
söktes i en avhandling. Ekonomin hade blivit vald till tema för
Grundlig planering
Det verkar som om det arrangerades tävlingar om precis allt som anknöt till hemmets skötsel – både mera krävande tävlingar som räckte en lång tid och basera-
marthaverksamheten år 1940, men då kri-
Marthornas rådgivningsarbete bestod
de sig på rapporter samt kortare som mät-
get bröt ut byttes det ut mot teman som
inte enbart av råd, utan man funderade
te arbetseffektiviteten. Jag syftar här till
28
1 | 2016
”Man höll också kurser för marthorna i hur man gör upp en budget för mathushållningen. På kurserna behandlade man ekonomiska uträkningar för både pengar och matingredienser.”
exempel på de tävlingar som gällde hem-
hållning, hemmets klädhushållning och
har lett till en kris – en minskning av de
mets ekonomi och med vilka man ville
trädgårdsskötsel. I reglerna hänvisas det
naturliga tillgångarna och klimatföränd-
uppmuntra husmödrarna till ett förnuf-
också till de behövliga skriftliga källorna.
ring.
tigt ekonomiskt tänkesätt. I guiden blir
I världen har man lyckligtvis väckts till
vi upplysta om att de tävlingar som rör
Praktiskt rådgivningsarbete
insikt om att då krisen fördjupas, försvin-
hemmets ekonomi och räcker ett halvt till
Marthaförbundet är framför allt känt för
ner bottnen ur allt annat – ur ekonomin,
två år baserar sig på ekonomiska uträk-
sitt vardagliga, praktiska rådgivningsar-
välfärden och till och med tryggheten.
ningar och att ”de bör helt åtskiljas från
bete inom hemhushållningen, där dess
Den i inledningen citerade hänvisning-
de tävlingar i vård som angår hemhus-
yrkesskicklighet är av toppkvalitet, vil-
en till ett oekonomiskt levnadssätt som
hållningen”.
ket bevisas av det ovan nämnda arrange
förstöraren av välfärden, är i hög grad ak-
För bedömningen av tävlingarna ges
manget för tävlingar. Bakom verksam-
tuell. Vi måste snabbt bekämpa hållbar-
noggranna och precisa råd. Vid bedöm-
heten har ändå alltid funnits förbundets
hetskrisen.
ningen ska man lägga märke till anteck-
grundare Lucina Hagmans sammanfat-
ningarnas saklighet och precision, och
tande teser om att göra detta arbete till
Hållbar tillväxt
framför allt det ekonomiska resulta-
en del av kvinnornas samhälleliga ansvar
Budskapet i Jubileumsfonden för Finlands
tet, ”sådana yttre faktorer som en vack-
som sprider sig över hela världen: ”Det
självständighet Sitras utredning ”Den cir-
er handstil och osaklig noggrannhet hö-
finns ett vidare, större hem än familje-
kulära ekonomins möjligheter för Fin-
jer inte poängen”. Direktiven är dessut-
hemmet. Det finns en by, en socken, ett
land” är att det i hållbarhetskrisen döl-
om preciserade för de olika tävlingarna i
samhälle, ett fosterland, världen.”
jer sig en möjlighet till ett nytt slags håll-
ekonomi, som till exempel tävlingen för
Denna tradition bär och förpliktigar i
bar tillväxt, inom jordens gränser. En be-
lanthusmoderns bokföring, löntagarens
allt högre grad marthorna i dagens globa-
kämpning av krisen genom att övergå till
bokföring, beräkning av ekonomin, bok-
la världsby, där den snabba befolknings-
så kallad cirkulär ekonomi, där återan-
föring för mathushållning, konservhus-
tillväxten och växande förbrukningen
vändning och grön energi dominerar, ger 1 | 2016
29
Bevara våra publikationer och tidningen! » NATIONALBIBLIOTEKET SAMLAR in medel till ett nätverksbibliotek för att hedra Finlands hundraåriga självständighet. De medel som doneras till den namngivna fonden Martat–Martha går till digitaliseringen av de publikationer som marthorna har gett
”Marthornas rådgivningsarbete bestod inte enbart av råd, utan man funderade verkligen över hur råden skulle omsättas i praktiken.”
ut. Martat–Martha-fonden är en del av Helsingfors universitets fonder. Detta är ett projekt som vi hoppas att alla marthor ska delta i. Efter slutfört arbete kommer de publikationer och broschyrer samt tidskriften Martha som publi cerats under åren 1899–1944 att finnas tillgängliga för alla på nätet. Var med och ge vidare marthornas värdefulla kulturarv till kommande generationer – delta i ”Vårt första sekel på nätet”-kampanjen!
Så här kan du donera: Betala in det valda beloppet på Helsingfors universitets konto: Nordea 157230 FI32 000 30072. I meddelandefältet skriver du ”Nationalbibliotekets kulturarvsfond, Martat–Martha-fonden” samt ditt namn.
stora möjligheter för länder
ling av kollektivtrafiken och
Nationalbiblioteket publicerar namnen på gåvogi-
som är föregångare. En klok
den lätta trafiken, effektivitet
varna på sin webbplats. Om du inte vill att ditt namn
användning av resurserna hål-
i fråga om utrymme och åter-
ska framgå, skriv bara ”anonym”. För donationer som
ler på att bli en internationell
vinning av material, närmat
överstiger 500 euro skriver vi ett separat gåvobrev.
joker som man försöker främja
och stadsodling, minskning
genom olika sätt av uppmunt-
av matsvinnet samt saman-
ran. För Finlands folkhushåll-
vändning av resurser.
Du kan också donera online: 1. Gå till adressen
ning erbjuder den cirkulära
Marthornas hushållsgui-
onlinedonation.helsinki.fi/Onlinedonation/ 2. Fyll i donationsformuläret
ekonomin, enligt försiktiga
der, spartips, matlagnings-
beräkningar, till och med 2,5
och städrådgivning, trädgårds-
3. Under ”Donation” välj Fonddonationer
miljarder euros värdepotenti-
guider och så vidare förenade
4. Under ”Fond” välj
al fram till år 2030.
med den påhittighet med vil-
Kansalliskirjaston kulttuuriperintörahasto
(Nationalbibliotekets kulturarvsfond)
Att återgå till cirkulär eko-
ka direktiven togs i bruk med
nomi kräver naturligtvis åt-
hjälp av bland annat tävlingar,
5. Under ”Meddelande” skriv
gärder på olika plan, men
är uppdaterade till nutid fort-
Martat–Martha-fonden
en nödvändig attitydföränd-
farande ”hårdvaluta”. De är
ring måste födas på ”gräsrots
värdefulla, förutom för enskil-
Penninggåvor till förmån för vetenskapliga och kul-
nivå”, i praktiken och varda-
da hushåll, också för att hela
turella arv är avdragsgilla för företag och samfund
gen. Resursvisdom är nyckel-
den oundvikliga cirkulära eko-
då beloppen uppgår till 850–250 000 euro per år.
ordet och betyder försök och
nomin ska få så starkt fotfäs-
pilotprojekt, som ansluter sig
te som möjligt – i Lucina Hag-
Mera information om donationer:
till förnyad närenergi, energi-
mans anda av visionärt globalt
kulttuuriperintorahasto@helsinki.fi
besparande boende, utveck-
ansvar.
Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen har beviljat Helsingfors universitet tillstånd för penninginsamling för perioden 2015–2019 (POL-2014-11778)
30
1 | 2016
»
KÄLLOR: Bland andra Emäntälehti nr 5, 1939, Sitras utredningar 84, november 2014, www.martat.fi
MARTHAHISTORIA
MAT I KRISTIDER
TEXT Catharina Elgert-Hyvönen
– kaninstek och fiskben » TRE SMÅ HÄFTEN ligger på bordet framför mig, tre
Dessa häften är intressanta som tidsskildringar och ger
häften som handlar om hur man i kristider, på 1940-ta-
läsaren en tankeställare – hur påhittiga och beundrans-
let, tog vara på allt i matväg som naturen hade att ge.
värda var inte de som levde under knappa förhållan-
Det ansvarsfulla arbetet att göra det bästa möjliga av
den i kristid! Och hur mycket onödigt överflöd möter
knappa ransoner föll på husmoderns lott.
vi inte dagligen i vår tids affärer ...
» ”BAKNING I HEMMET kräver stör-
I detta häfte fick husmodern goda råd
re omsorg och omtanke i kristid än
för hur hon bäst skulle utnyttja mjöl
under vanliga förhållanden om man
(till exempel tillsätta rotfrukter i brö-
skall nå ett gott resultat. /---/ Den reg-
det i brist på mjöl), fett (inte offra det
niga skördetiden har de senaste åren
på bakning!), degspad, kryddor och
bidragit till att vi fått mjöl av rätt låg
kemiska jäsmedel. Med det lilla man
kvalitet. /---/ I städerna har bristen
hade tillgång till, är receptsamlingen
på gas och de kalla köken även bidra-
ändå beundransvärd – här finns inte
git till att försvåra bakningen i hem-
färre än 73 recept på bland annat ve-
met”, står det i Bakning i kristid, utgi-
tebröd med potatis, kristids wiener-
ven av Finlands Svenska Marthaför-
bröd, vattenkringlor, sirapskaka och
bunds Förlag.
plättbakelser.
» HUSMORS kristidskalender 1941
Efter alla recept på citronsoppa, rot-
(nr 1), också den utgiven av Marthaför-
sakssoppa, leverkalops med kålrötter
bundet, ger liknande råd i sitt förord:
och strömmingssoppa följer tre kapi-
”Husmödrar! Beakta alla de faktorer,
tel om klädråd (använd alltid klädlap-
som bidra till att våra ransonerade
par!), hälsoråd och råd för trädgården.
födoämnen bli utnyttjade på bästa
Dessa kapitel visar hur uppfinningsrik
sätt, så att vi får den största möjliga
man var på den tiden – och råden man
mängd näring i vår kost.” Så här gjor-
gav läsaren är ibland helt underbara!
de man det mesta möjliga av fisken:
Angående hälsa och tvätt lät det så
”Lär barnen äta fisken med benen. Är
här: ”Tag en avrivning varje morgon,
det dem motbjudande, tillaga sådana
med kallt vatten om ni är stark och
rätter, där benen mals med fiskköttet
duglig, med något varmare om ni är
eller där fisken får koka eller steka i
klen, mager och svag. Sjuka perso-
ugn så länge att benen inte märkas.”
ner kunna använda spritblandning.”
» RUNA MELANDER har skrivit Re
bär, mjöl, ärter, mjölk, smör, ost och
cept och råd för matlagning, bakning
kött (man uppfödde kaniner till ste-
m.m. under kristid utgiven av Finlands
kar), inälvsmat, fisk (som var dyr mat)
Svenska Marthaförbunds Förlag. Också
och socker. ”Sötningsmedel har intet
här är andemeningen densamma som
näringsvärde, använd därför om möj-
i de andra häftena – ”Nu liksom under
ligt socker i barnens mat. Låt dem åt-
tidigare vargatider gäller det att komma
minstone få allt socker som tillkommer
igenom, men hur vi komma igenom ja,
dem och tag det inte till kaffesocker.”
det beror till stor del på oss husmödrar.
Receptsamlingen är rik, 136 recept
Folkhälsan får inte ta skada.” Goda råd
av de mest varierande slag. Man kun-
ges för hur man kunde använda pota-
de äta fiskpudding, strömming i gelé,
tis, rotfrukter, grönsaker (förakta inte
frikassé på kanin, spenatbullar, näs-
små mängder av färska blad!), frukt,
selpudding ...
Bakning i kristid. Centralen för huslig ekonomi (organ för Finlands svenska Marthaförbund), Marttaliitto, Pienviljelijäin Keskus liitto, Pienviljelijäin Liitto och Soc.dem. työläisnaisliitto, 28 s.
Husmors kristidskalender 1941 nr 1. Finlands Svenska Marthaförbunds Förlag 1941, 35 s. J.Simelii Arvingars Boktryckeri AB.
Runa Melander: Recept och råd för matlagning, bakning m.m. under kristid. Finlands Svenska Marthaförbunds Förlag 1942, 80 s. Borgå Tryckeri & Tidningsaktiebolagets tryckeri.
1 | 2016
31
NORDISKA BREVET 2016
m o r a l d n a Det h r y fl m o s människor s. är brevet skriv
sam tid det h Det är i en säll
it t i i minnet – m försök a hålla e rd bo vi t ll Och de strofer, vä an eller asylkata ng ti yk fl ropa allt prat om eltåg mot Eu sor och lämm as m ko is n än de m människor. s allt pratar om ot tr vi t at t afen – är just de besökte fotogr fyra år sedan än er m e lit r kl Fö ans Gre and, h jag tillsamm oc on ss m ál ad efter Karl Vilhj de någon mån ed sk et D . aj m i a en sen vecka t tillfälligt slut de beslutat at ha nd la n Fi å att ocks ot Grekland tionen gentem en nv ko n li t lätillämpa Dub underkänt de ttsdomstolen rä ko is n än m sedan i landet. ge som rådde
ktiv insikt at till en kolle uropa har vakn drig skådaonsström av al om en migrati och vinr under hösten de mått och ha också re nda olik a sätt tern på alleha ropeiska tonen i den eu r ha s el D a. bete agerat på dett t frenetiskt ar dels pågår et s, pt är sk en debatt via olika slag öjligheter att m ed m ar ll gedär man bo iskor att ta sig hindra männ r le ol tr on sk av grän oss i Norden. och fram till e hynom Europa som fortfarand detta blir den ed m llt lle ra än Pa t är vår m sk nkar om att de ta av rm fo r hjälp sor ser någon rk ligen behöve Livsfarliga re fortå dem som ve st bi t at a t övriga Europa bb ik pl ru liga ägnat at t t sett hela det or är st i m so od st k, , ru 11 er Då, 20 a länd nas t språkb sydeuropeisk överöst av et gärna utmåde så ot a em er m st vi nu entals farande en på dem som med de tiot us gr undsynen den om hjälp an dj vä na äg g entr dra”. år gett si ut på las som ”de an t sig uttr yck n under flera gi da ta t re na m so an d r, . detta blan människo fer. södra Europa I Finland har nat urkatastro r mot främst av so e re ad a er ig ir rl fa sp livs är in ägnade sina da i termer som änniskor som unga män som s m al ot om ti vi e r ad se Vi träff gligen lä a ta sig omtill att försök Så gott som da sor väller, as as tr m Pa h n oc de er es, gar i hamnsta ara vågor, flod En del lyck ad a i okontrollerb mot Italien. r människorn a hä rn e la D . bi st er la nd vå bord på i våra lä der de dra omkom un eller sköljer, in yktingtsuåg ”fl n h en oc ed es m s ad andra skad rentav jämfört har i rubriker lt i sin väg. al . ut år sl n liga försöken rmlige ståndsarbeta nami”, som fo läkare och bi ga li il iv fr e älVi träffad en försökte hj liga förhålland im v or ti r k e de p un rs m e re so Kritiskt p älp. erna har m behövde hj senaste månad de vandnd la n pa alla dem so Fi i y st ne on m llade illegala in åg A n ka i är så yl N de as t av de ga or r ån lle Vi träffade m ar som innehå iska nynazisräknat ar tikl orna på de grek ar varje dag, kl kl i t ti ar na 0 m 30 ha t m h i parker. rarna so hit tat i snit sig på gator oc iskt pert it form har de ra kr t ve et ti ak ur a de vn t terna, som ha nde delen skri som hade tagi den över väga några familjer mit deras indi å m ks ko oc m e so s ad m en Vi träff åntar de ki, en av At spektiv som fr byggnad i Atti n ve gi er öv över en liten vidualitet. . är elar. de m so st det oroliga stadsd tade ihop efÄndå är det ju et som vi arbe ag rt po re på v jag i Rubriken ”. Så här skre Individer. adiset Europa somalier. , ar er ”P ri r sy va r, n ie sa , irak ter re familjer, som De är afghaner bladet om de ds a. ta m ds m vu sa uf en H , botidningen or, pappor det golv där de beDe är mamm och i verk ligt oss att sitta på a in at er öd sp bj de st a, rö rlig gene De är ärliga, oä ydd. sk llt r nyss sine satt sig: io at e Atenborna ha , en egen ad hov av intern ia sk or ra st er hi öv en m er ”Ösregnet so dem har en eg lling som täck Var och en av t land beslöt sig en gy ttjevä na r te an t ef t et i na s m an lä någonst nat och orsak till att de t. hi ma sig för att kom
E
32
1 | 2016
1 | 2016
33
”Men också i misär lever hoppet om någonting annat, någonting bättre.”
människor. Teckningen är signerad med
nen hette Aylan. Han kom från Syrien, tre
hans namn, korrekt nerplitat med stora
år gammal och det var bilden av Aylans
västerländska bokstäver som används i
kropp på en strand som i höstas blev sym-
länder han aldrig har besökt. ”
bolen för hela den här katastrofen som
Barn och vuxna
pågår. Ungefär så här långt hann Ahmed kom-
Mohammad är i dag kring tolv år gam-
ma med sin berättelse när det på nytt bör-
den smutsiga gården bakom en stängd
mal, men var han eller familjerna finns
jade surra i hans telefon och han med den
port. I det bortre hörnet myllrar råttorna
vet jag inte. Däremot vet jag att Europa,
mot örat sökte sig till ett avlägsnare hörn
omkring i jakt på föda. Bakom ett lakan
och Norden, i dag är fullt av sådana som
av gården. På avstånd noterade vi att han
döljer sig ett hål som kan kallas toalett.
han. Av barn och unga vuxna som innan
plötsligt brast i gråt innan han rasade ihop
I ett litet dörrlöst rum har golvet täckts
de lyckades ta sig till Europa har sett så
till en sittande hög på marken.
med mattor som tjänar som madrass för
många händelser att när en främmande
Senare kom det fram att det var Ahmeds
sju vuxna och sex barn. Just nu har de tak
kvinna från Finland ger ett papper och
fru som ringt från Bagdad för att berät-
över huvudet vilket de inte haft under de
en penna till dem, så ritar de pansarvag-
ta att deras treåriga dotter med medfött
månader de likt några hundratusen andra
nar och ihjälskjutna människor på det.
hjärtproblem hade slutat att andas. Innan
immigranter sovit utomhus i Atens parker
Det är de här människorna – från Af-
vi gick därifrån den här dagen visade han
ghanistan, Syrien, Irak och olika afrikans-
bilder på den skrattande flickan, som ald-
El eller vatten finns inte men när fuk-
ka länder – som är ”människomassorna”,
rig kom så långt som till Europa.
ten från regniga dagar kryper in värmer
”flyktinginvasionerna”, ”katastrofen” och
Av det som skrivs är det förstås också
man sitt tillhåll så gott det går med hjälp
den ”asylbörda” som de nordiska länder-
sant att framtidens lösning inte är att för-
av ett stearinljus eller två.
na nu håller på att knäckas under.
flytta alla dem som inte kan leva i sina eg-
eller på tomma korgbollsplaner.
– Ibland får vi mat av kyrkan. Ibland
Men det är inte deras namn eller sam-
na länder till Europa. På lång sikt måste
söker vi den i skräpkorgar. Ibland äter vi
manhang som nämns i rapporteringen.
siktet vara ställt på att stabilisera konflik-
inte, säger Gholam, pappa till två av de
I stället får vi läsa och höra om hur det
ter och på att fördela välfärden betydligt
barn som bor här.
mest är män som kommer. Vi får höra om
jämnare än den är i dag, så att ingen ska
Men också i misär lever hoppet om nå-
att många av dem är ett potentiellt terror-
behöva lämna sitt hem för att kunna le-
gonting annat, någonting bättre. Det fick
hot mot våra samhällen. Vi får höra att de
va ett drägligt liv.
föräldrarna att packa det nödvändiga och
utgör en fara mot flickor och kvinnor. Vi
Men den lösningen kommer vi inte
till fots bege sig de mer än 4000 kilome-
får höra om hur de är för många och om
fram till den här veckan, eller ens nästa
terna via Iran och Turkiet mot Grekland.
hur våra länder inte mäktar med detta.
månad. Och just därför är det viktigt att
Hoppet växer vidare i barnen.
En del av allt det som skrivs och sägs
försöka hålla i minnet att alla de här ano-
– Jag skulle vilja gå till skolan men hun-
är förstås sant. Mer än 70 procent av dem
nyma strömmarna, vågorna och de okon-
darna jagar oss så nu måste jag vara här.
som tar sig till Europa är faktiskt ensam-
trollerbara naturfenomen som fortfaran-
Det är tråkigt för vi har inte el eller vat-
ma män, och en av dem heter Ahmed. Vi
de rör sig mot och genom Europa består
ten så ibland är det väldigt kallt att sova,
träffades i samband med arbetet kring
av människor som heter Mohammed, Ma-
säger sjuåriga Zahra.
ett större reportage, som jag gjorde om
ryam, Mahnaz och Ahmed, som alla har
(…)
de asylsökande som under hösten kom-
haft ett annat sammanhang innan de an-
– Men vi kan inte åka hem för där är
mit också till Helsingfors.
lände till våra länder.
Från Irak till Turkiet
JEANETTE BJÖRKQVIST
krig så jag vill åka till Tyskland. Där ska jag bli journalist, säger hon. Jämnåriga Maryam vill bli matema-
Ahmed stod och hängde tillsammans
tiklärare i Frankrike och ett år yngre Mah-
med en grupp andra män i ett hörn på
naz tandläkare i Kanada. Åttaårige Mo-
en flyktinganläggnings innergård och
hammad sitter tyst och tecknar koncent
han var väldigt sysselsatt med sin tele-
rerat på pappren vi gav till honom. Han
fon. Han berättade hur också han tagit
funderar en stund och meddelar sedan
sig från Irak till Turkiet och köpt sig en
att han ska bli polis i Kanada.
dyr plats på en gummibåt mot Grekland.
(…)
Kort efter starten kapsejsade båten, men
När vi ska gå sticker Mohammad blygt
Ahmed hade en flytväst och kunde räd-
fram teckningen som han arbetat på. På den finns en stridsvagn och några poliser som skjuter mot en grupp liggande 34
1 | 2016
da sig. Det kunde inte tolv andra passagerare som senare hittades drunknade. Fem av de döda var barn och ett av bar-
Skribe nt e n h ar arb list me e t at s o d foku m nyh s på m vid Hu etsjou ä n n i sk o rnaf v u d st rättsfr ad sbla 1998– å gor det i H 2015. H elsing on h a r flertal fors år un d e r andra en åren b medie det S v i s t åt t e r , b e n sk a la n tt d d Dagbla em reg 2016 a elbund e t s ed rbetar a n h 2006. on frä det gra m st s o Från n sk a n m repo de pro Yle. 20 rter vid g r amm e 10 belö t Spotli n a des listpri gh t p å h on m s, 2011 ed EU:s m ed M det fin journa idas-p land ss riset, 2 ve n sk a 2015 u 014 m drama t n ämn ed tikerp des ho R u n eb r i set o n till å erg-stip ch rets Fr endiat edrika .
MARTHAINFO
Preliminärt program LÖRDAG 23.4.2016
Kl. 10
Välkommen till Lovisa!
Välkomsttal, Sickan Nybondas, distriktsordförande Stadens hälsning, Olavi Kaleva, stadsdirektör
Marthas många ansikten – med naturen i fokus Anita Storm, ekologirådgivare, och Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare Frida Packalén, konstnär
Eva Biaudet, riksdagsledamot och ordförande för Kvinnoorganisationernas Centralförbund KOC
Kl. 12
Lunch och fullmaktsgranskning
Kl. 13
Marthasången Vårmötestal, Andrea Hasselblatt, förbundsordförande Vårmötesförhandlingarna inleds
Kallelse till vårmötet i Lovisa » FINLANDS SVENSKA Marthaför-
hörigen undertecknade fullmakter lör-
bund rf kallar till vårmöte i Lovisa lör-
dagen den 23 april klockan 12.00–
dagen den 23 april 2016 klockan 10.00.
13.00 vid fullmaktsgranskningen i
Vårmötesförhandlingarna inleds
Bollhallen.
klockan 13.00. Mötet går av stapeln
Distrikten bör skriftligen anmäla si-
i Lovisa Bollhall, Brandensteinsgatan
na ombud och ersättare, med namn
29. Vid mötet behandlas stadgeenliga
och fullständiga adressuppgifter,
ärenden, såsom årsrapport och bok-
till ekonomiassistent Marika Seger,
slut för år 2015, samt eventuella mo-
Marthaförbundet, Bölegatan 2, 00240
tioner och övriga ärenden som central-
Helsingfors eller per e-post till mari-
styrelsen har beslutat föra till mötet.
ka.seger@martha.fi, direkt efter sitt
Distriktens ombud bör uppvisa be-
vårmöte, men senast 31.3.2016. Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf
Ca kl. 14 Kaffepaus Ca kl. 17 Mötet avslutas Kl. 19
Festmiddag med underhållning i Lovisa bollhall
Påverka genom ditt förbund – skriv en motion! » VID VÅRMÖTET 23.4.2016 kan be-
tralstyrelsen, därefter vid vårmötet
Program på egen hand i Lovisa före middagen:
handlas, förutom stadgeenliga ärenden,
(om centralstyrelsen väljer att föra
även ärenden som en medlemsförening
dem vidare) och om de godkänns ar-
1. Guidad promenad
senast fyra veckor innan mötet skriftli-
betar förbundet vidare med frågorna.
gen hos styrelsen (via sitt distrikt) har
Ta chansen att påverka i de frågor som
begärt att ska behandlas. Sänd in mo-
Marthaförbundet arbetar för!
Vi förbehåller oss rätten till eventuella ändringar i programmet.
2. Småfolket i Lovisa, www.visitlovisa.fi/sv/attse/loviisanpikkuvaki 3. Marthadrink på olika marthaträffpunkter i stan 4. Utställning på Almska gården 5. Vandring till Gamla stan och saltbodarna
tionen senast 18.3.2016, så att styrel-
Sänd in motionen till verksamhetsle-
sen hinner behandla den vid sitt möte.
dare Frida Nylund, Marthaförbundet,
Att skriva en motion är för er en möj-
Bölegatan 2, 00240 Helsingfors eller
lighet att påverka genom ert förbund!
per e-post till frida.nylund@martha.fi
Motionerna behandlas först i cen-
SÖNDAG 24.4.2016
Inget gemensamt program ordnas, men för den som övernattar i Lovisa rekommenderar vi till exempel: 1. Besök till Malmgård, Strömfors Bruk, hembygdsgården Kycklings med flera 2. Svenskspråkig gudstjänst i Lovisa kyrka klockan 10 3. Morgonpromenad: småfolket i Lovisa, www.visitlovisa.fi/sv/attse/ loviisanpikkuvaki ANMÄLNINGAR: Bindande
anmälan senast 30.3.2016. Ett anmälningsformulär med prisuppgifter kommer upp på evenemangskalendern på martha.fi/sv/start/ evenemang/ och information skickas till alla ordförande.
På frågor som gäller vårmötet svarar verksamhetsledare Frida Nylund, frida.nylund@martha.fi, tfn 040 715 1579, och utvecklingschef Petra Högnäs, petra.hognas@martha.fi, tfn 044 280 6609.
senast 18.3.2016.
Kallelse till Ungmarthas vårmöte » UNGMARTHA RF KALLAR till vårmöte torsdagen den 17 mars 2016 kl. 18.30 på Marthaförbundet, Bölegatan 2. Vid mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Anmälningar riktas till ung@martha.fi senast 10.3.2016. Mera information ger verksamhetsledare Muluken Cederborg på telefon 044 280 6813 eller muluken.cederborg@martha.fi.
1 | 2016
35
AKTUELLT
ÅRETS MARTHA GÄRNING 2016 » UTMÄRKELSEN Årets martha
Vårens viktiga datum 8.3 INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 15.3 INTERNATIONELLA KONSUMENTDAGEN
till en enskild medlem.
17.3 UNGMARTHAS VÅRMÖTE , Helsingfors
gärning 2016 utdelas i samband med
Fram till och med 9.3.2016 kan di-
Marthaförbundets vårmöte den 23
strikt, föreningar och kretsar nomi-
23.4 C ENTRALSTYRELSENS MÖTE , Lovisa
april 2016 i Lovisa. Årets martha-
nera sådana insatser som har utförts
23.4 MARTHAFÖRBUNDETS
gärning är en sådan händelse eller en sådan insats som har ägt rum företrädesvis under det gångna året 2015 och som kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för samt
av föreningar eller enskilda medlemmar inom di-
Årets marthagärning ska inspirera andra. Den ska visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. Det kan vara en insats som visar hur Martha gör gott, som främjar utvecklingen av martharörelsen eller som ger uttryck åt en trendskapande och/eller banbrytande gärning.
för det arbete som förbundet med dess distrikt och
striktet. Sänd in ert förslag till verksamhetsledare Frida Nylund, Marthaförbundet, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors, eller
19.3 CENTRALSTYRELSENS MÖTE , Helsingfors
VÅRMÖTE , Lovisa
24.4 INTERNATIONELLA
KLÄDREVOLUTIONSDAGEN
» FÖLJ MED evenemangskalendern på martha.fi, där hittar du den mest aktuella informationen. Vill du veta mera om vad som har planerats för år 2016, gå in på medlemssidan (martha.fi/sv/medlem/) och bekanta dig med förbundets verksamhetsplan.
till frida.nylund@ martha.fi. Hon sva-
rar också på frågor om utmärkelsen. Marthaförbundets
föreningar gör. Utmärkelsen ges till
centralstyrelse behandlar förslagen på
en marthaförening eller -krets eller
sitt möte i mars.
PÅMINNELSE:
Ansök om föreningsstöd! » ÄNNU HINNER NI ansöka om föreningsstöd för år 2016! Det kan sökas under tiden 1.2–29.2 och kriterierna hittar ni i Martha nummer 6/2015 samt på för-
Vi ska bli fler medlemmar! »
MARTHAFÖRBUNDETS värv-
ningskampanj Bli martha! har kört i
Vårens Marthapoddar
gång – och har fått en bra start. Många
» ETT NYTT AVSNITT av
nya marthor har redan skrivit in sig
Marthapodden publiceras
under årets början.
bundets hemsida under ”Medlemsaktuellt” på adressen www.martha.fi/sv/medlem/. Ansökningen görs elektroniskt via ansökningsformuläret på hemsidan. Vid behov kan blanketter beställas från Marthaförbundets kansli, ta då vänligen kontakt med utvecklingschef Petra Högnäs, petra.hognas@martha.fi, tfn 044 280 6609. Hon ger också mera information och svarar på frågor om föreningsstödet.
varannan vecka. Du kan lyss-
Nu finns även bidrag att söka för verksamhet på svens-
I fjol fick Marthaförbundet drygt
na och prenumerera via Itunes
ka för personer med flyktingbakgrund, gå in och läs me-
700 nya medlemmar – kvinnor i alla
eller Soundcloud. Poddavsnit-
ra på Kulturfondens hemsida: www.kulturfonden.fi/sti-
åldrar – och så många nya har vi inte
ten publiceras också på martha.
pendierobidrag/alla-stipendier-bidrag/?omgong=46.
fått sedan år 2007. Ett stort tack till
fi och Facebook.
er alla för ett fint jobb! Tillsammans fortsätter vi att arbeta mot målet, vi
22.2 Smartha
Rätt adress?
ska bli tiotusen marthor igen!
sportlovsaktiviteter
» HAR DU inte fått tidningen Martha eller vårt
Värvningsblanketter och -planscher
8.3 Kvinnodagen till ära
kan ni beställa från förbundskans-
21.3 Påskgott
liet, mejla till marika@martha.fi. En
4.4 Privatekonomin i fokus
liten värvningsguide kommer också
18.4 Klädrevolution
att tryckas upp och kan beställas in-
2.5 Smarth fisk
om kort.
16.5 Martha möter mannen 30.5 Martha som rollmodell 13.6 Smakrik sommar!
36
1 | 2016
medlemsbrev? Kolla då med ekonomiassistent Marika Seger, marika@martha.fi, att vi har rätt adress och korrekt e-postadress i medlemsregistret. TIPS! Spara e-postadressen kansliet@martha.fi i dina kontakter i ditt e-postprogram. Då fastnar medlemsbrevet inte lika lätt i de program som har effektiva skräppostfilter, såsom e-postprogrammet Gmail.
MARTHAINFO
Berätta din historia om er Marthastuga! » VISSTE DU ATT det finns över 2 000 för-
till föreningshus, men i synnerhet är man in-
eningshus i Finland? Finlands Hembygdsför-
tresserad av personliga minnen och erfaren-
bund samlar för tillfället in historier om oli-
heter som är på något vis speciella, ovanli-
ka föreningshus till en illustrerad bok och en
ga eller roliga. Berättelserna kan anknyta
webbplats som görs med anledning av Fin-
till verksamheten, personer, själva byggna-
lands hundraårsjubileum år 2017. Man letar
den eller till vad som helst som du tycker är
efter alla slags berättelser med anknytning
värt att berätta.
Inbetalningar ANNA EHRNROOTHS FOND
» Storgårds svenska mkr med anledning av Ebba Ahlbäcks 80-årsdag och Birgit Elmviks 90-årsdag 60,00 euro » Bemböle mkr uppvaktar årets jubilarer: Marianne Blom, Nina Martola och Gunvor Frigren 120,00 euro » Bemböle mkr uppvaktar årets jubilarer: Diana Lönngren-Måsa, Margareta Strandberg-Holm och Margareta Wikstedt 120,00 euro DISA FLYTHSTRÖMS FOND
» Västra Nylands Md med anledning av Disa Flythströms 85-årsdag 50,00 euro
Intresserad? Gå in och läs mera på www.kotiseutuliitto.fi/ etusivu/pa-svenska/ foreningshus/berattelserom-foreningshus.
Vårens kurser och Beställning och föreläsningar postning av broschyrer » VILL DU GÅ in för en hållbar livsstil, men » MARTHAFÖRBUNDETS broschyrer kan har svårt att komma i gång med nya vanor?
fritt laddas ner från hemsidan, gå in och klicka
Marthaförbundet erbjuder kurser och före-
på martha.fi/svenska/vem_vi_ar/broschyrer.
läsningar om allt från hållbar klädkonsum-
Du kan också beställa hem dem, kontakta
tion till naturkosmetik och matlagning med
då ekonomiassistent Marika Seger, marika.
vilda växter. Kursledare är våra sakkunni-
seger@martha.fi, tfn 010 279 7250 (må–to
ga rådgivare. Kom med och låt dig inspire-
kl. 9–12). Broschyrerna är kostnadsfria, men
ras! Vårens kurser och föreläsningar finns på
portokostnader tillkommer. Postningen sker
martha.fi/medlem/medlemsnytt/kurser/, gå
varje torsdag och beställningen bör vara oss
in och läs mer!
tillhanda senast tre dagar innan leverans.
Intresserad av semesterstöd? » SVENSKA semesterförbundet i Finland rf
semesterveckor som erbjuds under året samt
erbjuder semestertjänster för olika målgrup-
uppgifter om priser och vem som kan beviljas
per, såsom familjer, seniorer, närståendevår-
semesterstöd. Närmare information ger Su-
dare, ensamma, funktionshindrade och kro-
sanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.
niskt sjuka. På Semesterförbundets hemsidor,
stenman@folkhalsan.fi. Hon kan även sända
www.semester.fi, hittar du information om de
dig anmälningsblanketten i pappersform.
MARTA CENTRS
» Esbo Mf 1 500,00 euro » Köklax mkr med anledning av Carita Grönholms 70-årsdag 25,00 euro » Grankulla Mf 150,00 euro » Kimito Mf 128,00 euro » Ekenäs Mf 134,00 euro » Sydösterbottens Md 30 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.
Nordiska kvinnor samlas på Island – save the date! » DEN SOMMARKONFERENS som årligen arrangeras av Nordens Kvinnoförbund hålls i år på Västmannaöarna, Island, under tiden 16–19.6.2016. Arrangörer är det isländska kvinnoförbundet Kvenfélagasamband Íslands och temat för konferensen är I sam klang med naturen. Pris: Enkelrum 760 €, dubbelrum 630 €. I priset ingår övernattningar (tre nätter), alla måltider, samt buss och de båtturer som görs under konferensen. Flygresan till och från Reykjavik bekostas av deltagarna och ingår inte i konferenspriset. Bindande anmälan senast 6.4.2016. Mera information hittar du inom kort i evenemangskalendern på martha.fi. På frågor om den nordiska sommar konferensen svarar utvecklingschef Petra Högnäs, tfn 044 280 66 09, e-post: petra.hognas@martha.fi. 1 | 2016
37
AKTIVA MARTHOR
Matlagning med Nagumarthorna TEXT OCH FOTO Nina Söderlund
O
ckså på vår hylla i köket finns
sade det sig att föreningens jubileumsår
glansiga receptböcker, men
är först 2018 ...
ändå är det Karins kokbok
Att besöka ordföranden Ann-Marie Pet-
från 1954 och Husmanskost
tersson på ön Sandö i Nagu och åka färja
– en hjelpreda för sparsamma husmödrar
var för mig som också bor på en ö, Ramsö
från 1864 som intresserar mig mest. I sist-
i Nagu, bakom en annan färja, en trevlig
nämnda kan man hitta recept på Tarfliga
hembygdsutflykt. Fast vi båda bor i sam-
plättar, Stufvat kalfhufvud och Lungmos,
ma kommundel och har bilväg ända fram,
eller A-la-daube på Ungt Svin. Men detta
tog det nästan en timme att ta sig dit. Så är
är mest bara underhållning i vårt hushåll
det här i Åbolands skärgård, tidsmässigt
som kockar vegetariskt, så därför ger den
långa avstånd. Det gäller både marthorna
nya boken Martha kockar i Nagu åtmins-
som håller möten, likaväl som företagar-
tone mig ett användbart redskap för mo-
nas, skolelevernas och pendlarnas resor.
dern matlagning. Här finns mycket av det som farmor Hulda skulle ha lärt mig om
Från lök till pannkaka
hon och jag hade levt vid samma tider.
Då recepten började samlas in blev det i
Eftersom jag är nyfiken på hur idéer uppstår och vilka processer de leder till, ville jag intervjua dem som jobbat mest med Nagumarthornas nya kokbok som utkom i somras. Jag träffade Ann-Marie Pettersson, Elisabeth Javén och Yvonne Nymalm-Rejström, alla styrelsemedlemmar. Jag tog för givet att boken var en dröm från årtionden tillbaka som äntligen gick
början lite problem då så många tyckte att
”Potatispannkaka, det vill säga ’päronharan’ hör till de mest lokala recepten av alla.”
i uppfyllelse, att man inte längre mindes
deras bästa recept var ett kakrecept, och då fick arbetsgruppen ingripa och börja plocka fram också andra recept. Åtminstone måste det finnas fiskrecept i en skärgårdskokbok, och förstås rotfrukter och vilt i många former. Specialiteten kajplök har inte, vad jag vet, tidigare presenterats i kokböcker i Finland, men i Nagu växer den så pass frodigt att nu var det dags.
vems idé det var att åstadkomma en lokal
ligtvis genast upptäckte att en kalender är
Potatispannkaka, det vill säga ”päron-
kokbok. Tji fick jag.
en engångsprodukt och det rimmade illa
haran” hör till de mest lokala recepten av
med målsättningen att föra fram en håll-
alla. De flesta tycks minnas att man alltid
bar livsstil. Hastiga tag gick man i stället
åt det i samband med potatisupptagning-
Idén uppkom så sent som vårvintern 2015
in för att skapa en receptbok Våra bästa
en på hösten. Om detta är en vanlig rätt en-
och någon bok skulle det från början in-
recept. Till den kunde alla i föreningen
bart i Nagu är lite oklart. Kanske förekom-
te alls bli, utan en kalender för år 2016,
bidra. Tidtabellen var otroligt knapp, för
mer den mera allmänt längs hela kusten?
för att fira föreningens 110-årsjubileum.
man ville ha den färdig då Nagu fyllde
Man ville att boken skulle kunna stå
Snabbt tillsattes en arbetsgrupp som lyck-
620 år den 15 augusti 2015. Sedermera vi-
uppslagen framme i köket medan man
Bästa recepten
38
1 | 2016
Fr.v. Elisabeth Javén, Yvonne Nymalm-Rejström och Ann-Marie Pettersson.
”I boken från Nagu har 31 personer medverkat, men många fler har varit med i kulisserna.” tillreder mat, det vill säga den skulle vara
i boken med inslag av kryddor och örter
exempel att hjälpa ovana kockar att hitta
lätt att torka av. Alltför många av de snyg-
långt ifrån, så knutpatrioter är receptle-
de lättaste recepten först, och att införa
ga matböcker som säljs drar på varje si-
verantörerna inte.
kategorier som tydligt visar vilka recept
da i sig fett och rödbetssaft som svampar,
Elisabeth, som också är vegetarian, vil-
men inte denna bok. Det är ett stort plus!
le påpeka att man borde använda sin egen
Boken Martha kockar i Nagu är en prak-
fantasi för hälsosammare mat och byta ut
tisk, snygg, sympatisk ny kokbok som
Genuina bilder
som extra bra passar olika specialdieter.
fett, vitt mjöl, rött kött eller ägg till and
kombinerar beprövade fungerande recept
Alla bilder i boken är tagna i Nagu och
ra produkter. I många familjer finns det
med nyheter och lite spännande bland-
av olika aktiva medlemmar i förening-
i dag unga som är veganer, några vill el-
ningar. Det är att hoppas att många skaf-
en. Bilderna visar många av marthornas
ler måste undvika gluten samt allehan-
far sig boken och dessutom tar modell av
egenhändigt broderade dukar, deras kip-
da allergier, vilket gör att få recept duger
den, så att andra orter får sina egna när-
por och koppar och slevar i deras egna
åt alla. För marthor är det givet att man
producerade kokböcker som beskriver lo-
hem. Inga påklistrade påhittade glansbil-
anpassar recepten till de behov man har,
kal matkultur. I boken från Nagu har 31
der alltså. Man ville visa hur fint det är i
men för alla yngre är detta inte helt själv-
personer medverkat, men många fler har
Nagu och hur gott man äter här, och detta
klart. Så de tre damerna diskuterade att i
varit med i kulisserna. Det behövs en hel
så långt som det bara är möjligt med eg-
fall det blir en ny upplaga inför 2018 kun-
by för att uppfostra ett barn, men flera by-
na råvaror. Ändå finns det många recept
de en del små förbättringar göras, som till
ar för att åstadkomma en egen kokbok! 1 | 2016
39
AKTIVA MARTHOR
MARTHAJUBILEUM I POJO Välbesökt 100-års jubileum i Nedervetil TEXT Margareta Rannisto
FOTO Ann-Mari Kainberg
TEXT Eva Ljungqvist
» MARTHAFÖRENINGEN I POJO har verkat i hundra år och har i dag knappt sjuttio medlemmar fördelade på tre kretsar. Lärarna vid Västra Nylands folkhögskola, som på den tiden fanns i Pojo, spelade en aktiv roll då verksamheten fick sin början. Föreningen växte
» NEDERVETILMARTHORNA fira-
de marthadistriktets hälsning till den
och hade kretsar i snart sagt alla socknens byar. Med-
de sitt 100-årsjubileum med en välbe-
jubilerande föreningen.
lemsantalet steg till nära trehundra och de gemen-
sökt jubileumsfest. Festtalet hölls av
Efter pausen sjöngs marthasången
samma mötena kunde samla över hundra deltagare.
utvecklingschef Helena Ewalds, född
Kom min syster och Nedervetils damkör
Jubileet till ära hade marthaföreningens årliga ut-
i Nedervetil, numera bosatt i Borgå.
fortsatte med Så skimrande var aldrig
ställning temat Marthaprylar från 100 år. Utställning-
Hon talade under rubriken Martha –
havet och Håll mitt hjärta. Speciellt den
en öppnades under högtidliga former med inbjudna
kvinna i tiden.
sista sången berörde många i publiken.
gäster, tal, musik och marthor i folkdräkt. Uppvakt-
– Då Marthaförbundet grundades
Föreningens hundraårshistorik pre-
ning vid tidigare ordförandes gravar på Pojo kyrko-
var avsikten att sprida folkbildning till
senterades av Barbro Lindgren. Ul-
alla kvinnor i hela Finland, man ut-
la-Britt Ljungberg och Katrina Niemelä
Följande dag samlades ett trettiotal marthor till ju-
gick från kvinnans roll som uppfost-
fick motta Marthaförbundets förtjänst-
bileumsmiddag på Åminne gård. Förutom en delikat
rare av kommande generationer. Ge-
tecken lilla guldmärket, medan stora
middag fick marthorna åhöra en historik på vers och
nom forskning vet man i dag att det
silvermärket tilldelades Ulrica Aspvik,
sjunga marthasånger. Agneta Lindroos och Eva Ljung-
är så. Det gäller till exempel u-hjälp,
Inger Björk, Helena Broända, Gunilla
qvist tilldelades lilla guldmärket, Michaela Ekholm och
där det lönar sig att satsa på kvin-
Forsström, Eivor Huldén, Gunvor Ri-
Anna Paljakka fick stora silvermärket.
norna, att ge dem kunskap och re-
ta, Siv Skriko, Ulla Tast, Tordis Viklund
surser, för det främjar hela samhäl-
och Margareta Brännkärr.
gård stod också på programmet.
Föreningens hundraårshistorik Marthaspår från 100 år är under arbete och utkommer ännu i år. Den blir
Festen avslutades som det anstår
ett bestående minne av en förening som alltid har va-
Marthaföreningens ordförande Eivor
en fest i Nedervetil med Alexander
rit viktig för sina medlemmar och på olika sätt följt
Huldén hälsade alla festdeltagare väl-
Slottes välkända sång Slumrande toner
med i deras liv. Sig-Britt Backman har skrivit texten
komna och Inga-Lill Nylund framför-
med Sonja Smedjebacka vid pianot.
och botaniserat i arkiven.
let, sade Ewalds.
En klänning för varje martha TEXT Marita Holmlund, ordförande
» EN RÅKALL KVÄLL i slutet av no-
julen. Någon konstaterade att inbjud-
vember fick Vexalamarthorna bekanta
ningskortet till självständighetsfesten
sig med praktfulla plagg från klädbu-
inte hade kommit än, men kanske näs-
tiken Dress Aika hos Chen Åkerman.
ta år ... Ja, skratten och förslagen var
Väl inne i värmen bänkade vi oss i sof-
många för att hitta en orsak att bä-
for och stolar för att beundra den ena
ra någon av de festliga klänningarna.
klänningen vackrare än den andra. Kaf-
Man kunde ju gifta om sig med sin man
fet och jultårtorna gav en försmak av
eller förnya sitt äktenskapslöfte ...
40
1 | 2016
Forsby-Kyrkoby Marthaförening firade 90-årsjubileum TEXT OCH FOTO Ulla-Maj Broo Fr.v. Gunvor Lillthors, Therese Rönnqvist, Birgit Granskog och Clary Kakkuri-Humlegård.
» FORSBY-KYRKOBY Marthafören-
Garnyra i Övermark
dagseftermiddag i juni med en byafest
ings 90-årsfirande inleddes en söni föreningens hus, Byagården i Nykarleby Forsby. Forsbyborna bjöds på kaffe och tårta samt ett späckat program. Nuvarande ordföranden Ulla-Maj Broo hälsade alla välkomna och be-
TEXT OCH FOTO Eivor Eklund-Back
» I OKTOBER ordnade Övermark Marthaförening en
rättade om föreningens första år och om föreningens nuvarande verksam-
trivsam tolv timmars handarbetsmaraton inom ramen
het. Föreningen grundades 25.11.1925,
ning och under vinterhalvåret lyser
för årets Föreningsfestival. Mellan klockan 9 på mor-
ordförande blev Else Nordman, sekre-
lamporna nästan varje kväll i huset.
gonen och 21 på kvällen kunde vem som helst med in-
terare Helmi Eklund och skattmästare
I dag har föreningen 25 medlem-
tresse för handarbete eller hantverk komma och sticka,
Etel Ahlstrand. Helga Sjöblom valdes
mar, som samlas två gånger i må-
virka, kroka, slå frivolitet eller pyssla.
till vice ordförande. Övriga i styrel-
naden under vinterhalvåret. Verksam-
Under tre timmar mitt på dagen fanns också ortens
sen var Ester Östman och Edit Myrén.
heten består av trevlig samvaro med
handarbetsaffär på plats. Therese Rönnqvist förevi-
Anmärkningsvärt är att mycket av
olika teman, såsom matlagning, mo-
sade bland annat hur man stickar en mönsterteknik
det som föreningen tidigare har ar-
tion, utflykter och hjälpverksamhet,
kallad fiskbensmönster. En tjock vintermössa går ut-
betat med, återkommer i dag. Från
bland annat stickning av babysock-
märkt att sticka med detta speciella mönster. Garn-
det första egentliga verksamhetsåret
or till rådgivningen vid hälsovårds
nystan med reflextråd inspunnet i garnet var en an-
kan nämnas rubriker som ”Om luften
centralen.
nan intressant bekantskap. Garnet lämpar sig väl för
i våra bostäder”, ”Barnuppfostran och
Vi har även skänkt bort julpaket till
vantar, benvärmare eller mössor. Reflextråden syns
makarnas förhållande till varandra”,
behövande samt samlat in till mors-
bra och passar till den mörka årstiden och ger ylletill-
”Elevbespisningen” samt fundering-
dagspaket i samarbete med välgören-
behören synlighet.
ar om byggandet av en hängbro över
hetsorganisationen Hoppets Stjärna.
Under dagen fick Övermarksmarthorna, med ord-
ån. Dessutom ordnade man vävkur-
Varje påsk ordnas en påskbrasa vid
föranden Eivor Eklund-Back i spetsen, ta emot ett di-
ser och gav information om odling av
Byagården som lockar många besö-
plom för initiativet och idén av Marthaförbundets ut-
bärbuskar.
kare. Via lotter, kaffe- och korvförsäljning samlar föreningen in pengar till
vecklingschef Petra Högnäs. Ett femtiotal intresserade
Föreningen köpte ett gammalt hus
tillbringade en givande dag i varandras sällskap. Ser-
år 1963, det som i dag kallas Byagår-
veringen med kaffe eller te, smörgås och hembakta
den. Huset har under årens lopp krävt,
Den egentliga 90-årsdagen firades i
kakor var ett avbrott som uppskattades av de flitiga
och kräver alltjämt, talkoarbete av bå-
slutet av november med en välbesökt
handarbetande kvinnorna. Ett lotteri ordnades till för-
de föreningens medlemmar och Fors-
middag för föreningens medlemmar
mån för Röda Korsets flyktingarbete.
byborna. Byagården är i flitig använd-
på Juthbacka herrgård i Nykarleby.
underhåll av föreningshuset.
En gåva till mors dag » Välgörenhetsorganisationen Hoppets Stjärnas morsdagsinsamling i samarbete med Marthaförbundet startar i mars för fjärde året i rad. Tillsammans hjälper vi mammor som lever i
fattigdom och nöd. Alla marthaföreningar är varmt välkomna att delta i insamlingen – antingen genom att packa matpaket eller genom att ge en penninggåva. Läs mer på www.starofhope.fi.
Ta gärna kontakt med Hoppets Stjärna, tfn 06 2253 698, info@starofhope.fi, om ni önskar samla in och packa matpaket.
1 | 2016
41
Eftertanken
TERESE BAST
Vilse i grönsaksparadiset JAG FLYTTADE NYLIGEN TILLBAKA till Finland efter ett år i Köpenhamn. Det var med stor iver som jag stegade in i mataffären i terminal 2 i Vanda för att köpa rågbröd så fort jag hade fått mina resväskor. Utbudet av grönsaker och frukt var enormt, slog det mig, trots att butiken främst finns till för att hungriga flygresenärer ska kunna köpa det allra nödvändigaste. En månad senare kan jag konstatera att det inte bara är matbutiken på flygplatsen som har allt. I Köpenhamn var det annorlunda, det var inte alls självklart att det fanns broccoli, mango och mogen avokado på butikshyllan varje dag. I början var det snåla utbudet mycket frustrerande, jag brukar nämligen börja komponera kvällens middagsmat redan vid fyrasnåret på eftermiddagen, och när jag väl kommer ut från kontoret, är planen hug-
Lösning till korsord 5/2015
Vinnare 5/2015 »
BLAND DEM som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 5/2015 gynnade Fru Fortuna denna gång Gudrun Sjölind, Kronoby, Kristina Stor, Kronoby, och Henrik Fågelbärj, Vasa. Korsordsprisen, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!
Deadline » NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 1.4.2016. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 24.2.2016 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.
gen i sten. I det skedet är det inte så roligt om någon vital ingrediens saknas på grönsakshyllan. Så småningom fattade jag vad det hela handlade om. Det är inte så att affärerna i Danmark är fruktansvärt dåliga, tvärtom! Danskarna har bara kommit ett steg längre i säsongstänkandet …
I nästa nummer …
Numera är jag tillbaka där jag startade. Jag har återgått till att överväga sparris i januari och köper gladeligen stenhård mango bara för att jag får rabatt med något förmåns kort. För min egen skull hoppas jag innerligt att vi rör oss mot det danska tänkesättet. Ett litet smalare utbud gör det så mycket lätt-
I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM Svinngott till middag Nu får vilsna föräldrar stöd Samla egna frön för en ny säsong Grönt familjeliv med franska förtecken En app för varje tillfälle m.m.
»
»
»
»
»
are att göra vettigare och godare val. AMANDA MANNSTRÖM Skribenten är frilansjournalist och studerar kommunikation vid Helsingfors universitet. Hon älskar att gå på vuxenbalett tillsammans med sin faster och ogillar alla former av hälsohets. 42
1 | 2016
Nästa nummer av Martha utkommer den 1 april.
TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, Senatstorget, Helsingfors, konto: FI88 2001 1800 0309 37, Danske Bank, konto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf. Marianne Blom | Mikaela Groop | Anna Häggqvist Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi OMSLAGSBILD: Emilia Nyberg TRYCK: Oy FRAM Ab 2016 | Martha trycks 4041 0797 Trycksak på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)
Korsordet 1/2016 » ÅRET HAR FÅTT en snörik start och allt det vita har inspirerat vår korsordsmakare Bengt Liljeberg i Borgå. Du som har klarat av att lösa krysset
kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 20.4.2016. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 1”. Lycka till!
NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 | 2016
43
PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET MITT BÄSTA
må bra-tips för år 2016 är: Ät riktig mat!
ELISABETH ERIKSSON, 050 408 9179
» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.
»
MITT TIPS för att må bra är att äta surkål ett par gånger i veckan för att förbättra tarmhälsan och motståndskraften. Surkål är gott att kombinera med exempelvis hem- lagad korv.
MIKAELA GROOP, 043 820 0071
FRIDA NYLUND verksamhetsledare, 040 715 1579
ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179
ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818
HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)
MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971
» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag
MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071
» DU KAN OCKSÅ SKICKA
e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.
» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre
arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.
de kan göra underverk och ger dubbelbonus. Då du ler skapas en positiv känsla i kroppen samtidigt som leendet smittar av sig och du får också andra att må bra.
ANITA STORM, 044 735 4975
DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.
MITT BÄSTA HÄLSOTIPS: Ett leen-
KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–ons) EMILIA NYBERG innehållsproducent, 050 911 2050 (t.o.m. 30.4.2016) SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)
ANN-LOUISE AHRENBERG tf. projektledare för Tack för maten! 050 388 0848 SILVIA ENGLUND tf. projektkoordinator för Tack för maten! 050 517 2958 ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 MULUKEN CEDERBORG tf. verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813
För aktuell information, tips och evenemang – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet