__MAIN_TEXT__

Page 1

N YA

”Martha passar mig” Frida Nylund – en helhjärtad martha

Välkommen hem till oss! Många frivilliga vill bli vänfamilj

Bli matsmart! Bygg upp ett bra basförråd

Föreningsliv ”UNDERSKATTA INTE KRAFTEN I GEMENSKAPEN!”

N R 1 | 2 016

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

EKONOMI

M AT

MILJÖ

R E L AT I O N E R


LEDAREN

Från redaktionen

Mera med mindre GOTT NYTT MARTHAÅR vill jag tillönska

man frågar, nästan vem som helst, vad

er alla! Vi står redan stadigt i år 2016,

Martha står för, är svaret oftast gemen-

Marthaförbundets 117:e verksamhetsår,

skap. Det är just tid för verksamhet som

och jag vill önska er lycka till med såväl

stöder gemenskapen som blir ledstjärnan

kommande års- och vårmöten som vå-

för kommande organisationsutveckling.

rens verksamhet. Fortsätt göra gott till-

Ibland gör vi det själva mera invecklat

sammans!

än det är. Vi skall inte vara rädda för by-

Mera verksamhet med mindre byråkra-

råkrati, en viss mängd byråkrati är vik-

ti har varit en ledstjärna i den organisa-

tig för trovärdiga föreningar. Se byråkra-

tionsutveckling som inleddes för flera år

tin som en möjlighet till inlärning. Öva

sedan. Ett konkret resultat är det att med-

er alla i att vara ordförande för ett möte,

lemsfaktureringen i dag sköts centralt och

fördela sekreteraruppdraget bland flera,

vi vet att det har underlättat föreningsar-

be kassören lära er vad aktiva och passi-

betet för många. Centralstyrelsen kom-

va betyder i bokslutet. Men granska också

mer åter att ta tag i organisationsutveck-

er själva: Kan vi underlätta administra-

lingen och därför ställer jag mig frågan:

tionen i vår egen förening på något vis?

Leder mindre byråkrati automatiskt till

Våga fråga, våga fördela ansvar och vå-

mera verksamhet? Och: Hur har ni valt att

ga tänka i nya banor – det tror jag att i

investera tiden som inbesparas då faktu-

längden gynnar föreningsverksamheten.

reringen sköts centralt?

Mera verksamhet blir möjlig med mindre

Finland är föreningarnas förlovade

byråkrati om vi vågar

land. Enligt forskare Markku T. Hyyppä

förändra­ invan-

beror finlandssvenskarnas goda hälso-

da modeller.

tillstånd på vår sociala delaktighet, sam-

Och Martha

hörighetskänsla och sociala tillit. Och då

vågar!

”Våga fråga, våga fördela ansvar och våga tänka i nya banor – det tror jag att i längden gynnar föreningsverksamheten.”

» HUR VI SKA FINNA glädjen och lyckan i tillvaron är ett populärt tema i såväl tidningspress som sociala medier. Vi blir översållade med tips om hur vi ska nå den ultimata vardagslyckan och med berättelser om hur andra klarat av att uppnå detta tillstånd. ”Följ ditt hjärta”, ”gilla läget”, ”lev i nuet”, ”balans i kosten”, ”hitta dig själv” är några av de diffusa strategier vi får oss serverade. Ofta är det likväl små enkla saker som gör livet stort. Ett sätt att skapa lycka är att göra något med händerna. Att – i stället för att köpa eller konsumera – göra själv. På sidan 16 i detta nummer av Martha kan du läsa om familjen Nyström i Tenala som har valt att leva i samklang med naturen. Familjen delar med sig av handfasta, jordnära tips för en grönare livsstil som inte hotar klimatet. Ge av din tid eller av ditt kunnande.­ Att vara generös och hjälpsam mot and­ra gör också dig lyckligare, visar lyckoforskning. Vi har träffat Nina, Anna och Jaana som hör till de många frivilliga som fungerar som vänfamilj för nyanlända syriska flyktingar i Raseborg. Omge dig med människor du håller av. Nära relationer är viktiga för vår upplevelse av lycka. Det vet medlemmarna i kretsen Jakobstadsnejdens Ekomarthor, vars verksamhet bygger på delaktighet och kravlöshet. Alla är välkomna med och alla får komma som de är. Om ekomarthorna kan du läsa på sidan 12. Vi önskar dig en god fortsättning på 2016 och inspirerande läsning!

ANDREA HASSELBLATT, förbundsordförande

2

1 | 2016

MIKAELA GROOP, redaktionschef


N YA

N R 1 2 0 16 | Å R G Å N G 114

4 ”INGENTING ÄR OMÖJLIGT!” Nytillträdda verksamhetsledaren Frida Nylund har gott om tankar och idéer för Marthaförbundets framtid.

8 VÄNFAMILJER VÄLKOMNAR FLYKTINGAR I KARIS Nina Långstedt, Anna Långstedt-Jungar och Jaana Romberg-Hindström har valt att fungera som vänfamilj för nyanlända syriska flyktingar – ett engagemang som ger mer än det tar.

12 EKOMARTHORNA GILLAR GRÖNT OCH GODA MÖTEN En livaktig marthaverksamhet där dörrarna står öppna för alla som är intresserade av en hållbar livsstil erbjuder Ekomarthorna i Jakobstad.

16 KLIMATSMART, NATURLIGTVIS! Alla små val i vardagen gör skillnad. Familjen Nyström i Tenala konsumerar klokt samt satsar på ekologiskt och återanvändning för att leva mera klimatsmart.

20 BASFÖRRÅDET UNDERLÄTTAR VARDAGEN Fyll upp med ett bra basförråd och spara tid och pengar. Med basvaror som potatis, rotfrukter och säsongsaktuella grönsaker går det enkelt att fixa till en god och prisvärd middag. Vi bjuder på recepten!

24 PÅ PATRULL MED SHARIAPOLISEN I ACEH Indonesiens nordligaste provins Aceh har i dag världens kanske mest långtgående sharialagstiftning. Aceh har också en kvinnlig shariapolisstyrka, vars uppdrag är att se till att kvinnor lyder sedlighetslagarna. Martha följde shariapolisen under några dagar.

28 MARTHORNAS EKONOMIGUIDER OCH SPARTIPS Sedan 1930-talet har Marthaförbundet hållit kurser och gett råd i frågor som rör hemmets ekonomi.

31 MAT I KRISTIDER – KANINSTEK OCH FISKBEN När ekonomin kärvar och plånboken hungrar är goda råd dyra. Vi har plöjt igenom tre tryckalster som gavs ut av Marthaförbundet på 1940-talet för att hjälpa husmödrar i kristid.

32 DET HANDLAR OM MÄNNISKOR SOM FLYR Årets nordiska brev har författats av journalisten och Fredrikastipendiaten Jeanette Björkqvist.

Instagrammat: Intervju med nya verksamhetsledaren Frida Nylund ute nu! #marthapodden

Instagram: @marthaforbundet

1 | 2016

3


”Ingenting är omöjligt!” Som ny verksamhetsledare för Marthaförbundet är Frida Nylund redo att hålla i trådarna för en livaktiv marthaverksamhet fylld med kunskap, engagemang och framför allt gemenskap. TEXT OCH FOTO Emilia Nyberg

S

ociala frågor har alltid stått Fri-

hon var bekant med föreningsmarthor-

lärt sig mycket om hur tredje sektorn kan

da Nylund, 38, nära hjärtat och ef-

nas verksamhet. På den tiden var Katari-

påverka en människas liv och att en hel

ter att barndomsdrömmarna om

na Rejman förbundsordförande och hon

del arbete görs med små resurser. Slutli-

att bli skådespelare eller prinses-

var på ett positivt sätt en tuff person, som

gen betonar hon kraften i gemenskapen

sa lades på hyllan, var det ett självklart

Frida såg upp till. ”Kanske Martha ock-

och att aldrig underskatta den.

val att söka till socionomlinjen vid yrkes-

så kan passa mig?” funderade Frida och

– Jag blir ibland riktigt upplyft och kän-

högskolan Arcada, där studierna inrikta-

bestämde sig för att söka vikariatet som

ner att ingenting är omöjligt när jag mö-

des på socialpedagogiskt och psykosoci-

verksamhetsledare för Ungmartha.

ter personer med samma värdegrund.

alt arbete. Efter studierna arbetade Frida som barnträdgårdslärare och senare som projektarbetare vid Folkhälsan. – Det var då jag insåg att tredje sektorns arbete passar mig jättebra, konstaterar Frida. I tredje sektorn krävs ingen lång beslutsprocess, utan man kan åtgärda problem och ta sig an utmaningar med ganska små medel.

Man lär sig mycket av varandra, och ut-

”Jag blir ibland riktigt upplyft och känner att ingenting är omöjligt när jag möter personer med samma värdegrund.”

Lärdomar och insikter

an Martha vet jag inte om jag någonsin hade blivit en så medveten och fiffig typ som jag är i dag.

Betydande uppgift Genom arbetet på förbundet ser Frida det som en viktig uppgift att sprida den så kallade bondförnuftiga vardagskunskapen. Tredje sektorn har stor möjlighet att påverka, och Marthaförbundet har en bety-

Karriären vid Marthaförbundet inled-

– Och på den vägen är jag här, säger hon

dande uppgift i att stödja dem som har det

des för drygt nio år sedan då man sökte

med ett leende.

sämre ställt i samhället. Genom projektet

en vikarierande verksamhetsledare till

Åren vid Marthaförbundet har gett Fri-

Hantera vardagen kan förbundet erbjuda

M-klubbarna, nuvarande Ungmartha.

da många lärdomar och insikter. Först och

klienterna verksamhet som är nära deras

Fridas hjärta har alltid klappat för ung-

främst betonar hon vikten av en mer håll-

egen vardag och stödja dem ur såväl ett

domsarbete, och hon kunde då konstatera

bar livsstil samt den kunskap och inspira-

ekonomiskt som ett hushållsperspektiv.

att hon kanske inte visste så mycket om

tion hon har fått för att genom små med-

– När det går ekonomiskt sämre för

arbetet som ”förbundsmartha”, men att

vetna val påverka sin vardag. Hon har även

samhället ökar efterfrågan på vår verk-

4

1 | 2016


”När det går ekonomiskt sämre för samhället ökar efterfrågan på vår verksamhet.”

1 | 2016

5


”Men mest ser jag ändå fram emot att arbeta för och med Martha i en arbetsmiljö som verkligen inspirerar och kan göra skillnad.” samhet. Men i längden blir det en ohåll-

ner. För att en organisation ska överleva

bar ekvation att minska statsunderstö-

krävs engagemang och enligt Frida finns

det samtidigt som behovet av hjälp ökar.

det gott om den varan, dels hos den sak-

Lokalt har marthorna en viktig roll som

kunniga personalen, dels bland marthor-

en samlande och förenande länk för kvin-

na och i centralstyrelsen.

nor och för dem som arbetar för den eg-

Frida ser fram emot det kommande

na hembygden och för att traditioner ska

verksamhetsåret. Hon lyfter fram allt från

bestå.

organisationsutveckling och strategiar-

– Då naturliga samlingsplatser som till

bete till samarbetskampanjer med andra

exempel byskolor stängs, behövs det lo-

organisationer, till exempel kampanjen

kala starka föreningar som ser, kan agera

Gåkampen för Östersjön, samt vårmötet i

och arbeta för sammanhållningen.

den egna hemtrakten Lovisa och beskri-

Mål för verksamheten

ver dem som roliga och utmanande. – Men mest ser jag ändå fram emot att

Under 2016 kommer ett av de stora målen

arbeta för och med Martha i en arbets-

för förbundet att vara att återigen upp-

miljö som verkligen inspirerar och kan

nå ett medlemsantal på tiotusen perso-

göra skillnad, avslutar Frida Nylund.

6

1 | 2016

Frida Nylund BOR: I Helsingfors. ÅLDER: 38 år. FAMILJ: Maken Jörgen Holm samt bonusdöttrarna Saba, 24, och Emilia, 15. UTBILDNING: Socionom (YH), går vid sidan av jobbet en mastersutbildning i hälsofrämjande. INTRESSEN: Kultur i alla dess former, att gå på gym, simning, att läsa, matlagning. På sommaren blir det motorcykelturer och villaliv. Tycker också om att bygga, stort som smått. GILLAR: Kreativitet, ärlighet och

struktur. PÅ NATTDUKSBORDET: Förutom väckarklockan, alltid en hög med böcker. BÄSTA MARTHATIPSET: – Gräv där du står! En viktig påminnelse om att alltid utgå från där du står just nu.


BÖCKER

EN HÅLLBAR LIVSSTIL FÖR KARLEBY MARTHAFÖRENING TEXT Catharina Elgert-Hyvönen

» MÅNGSIDIGT INNEHÅLL och in-

martharörelsen uppstod som en re-

tressant bildmaterial från gångna ti-

aktion mot tsaren Nikolaj II:s febru-

der – så kan man kort sammanfatta

arimanifest 1899. Namnet ”Bildning i

den nyutkomna boken Från bildning

hemmen” tilltalade inte generalguver-

i hemmen till hållbar livsstil – Karle­

nör Bobrikov som vägrade godkänna

by­Marthaförening 1915–2015. Det har

stadgarna, efter namnbytet till Fören-

säkert inte varit en lätt uppgift för

ingen Martha gick stadgarna igenom.

­fil.mag.­Bernhard Åström att välja

Bernhard Åström berättar om hur

det viktigaste ur Karleby Marthaför-

Karleby Marthaförening grundades år

enings omfattande källmaterial. Han

1915 och blev en självständig förening

har byggt upp boken kronologiskt i

tio år senare. Föreningen kämpade för

perioder och behandlat olika förete-

att få en diakonissa i kampen mot tu-

elser i respektive period. Varje kapi-

berkulosen, social- och hälsovården

tel har en kort inledning, och i slutet

utvecklades, intresset för ”en täppa

presenteras viktiga gestalter. Henrik

vid varje gård” var stort, likaledes för

Forslund har förtjänstfullt arbetat med

hemslöjdsverksamheten och matlag-

bildhanteringen och ombrytningen.

ningen. Vi får läsa om hur man under

maningar. Hjälpverksamheten fick

krigsåren försåg männen vid fronten

allt större roll, och hälsans betydel-

Gemensamma mål

Åström, Bernhard: Från bildning i hemmen till hållbar livsstil – Karleby Marthaförening 1915–2015. Lönnberg Print & Promo 2015, 96 s. ISBN 978-952-936216-5.

med mat och kläder och hjälpte eva-

se poängterades alltmer. Karleby

”Min tro är att den positiva energi

kuerade, krigsinvalider och de stupa-

Marthaförening deltog bland annat

som vi så många gånger fått bevitt-

des familjer.

1982 i en cancerinsamling för en ko-

na att uppstår, då människor tillsam-

boltkanon till Centralsjukhuset i Vasa.

mans helhjärtat engagerar sig för go-

Nya utmaningar

da, uppbyggliga gemensamma mål, är

Efter krigsåren engagerade sig marth­

rerad med fotografier från gamla och

en av livets grundläggande krafter”,

orna för politiska och sociala­frågor,

nya tider, av både marthor, utfärds-

skriver föreningens ordförande Kris-

som att grunda barnträdgårdar och

mål och pikanta bilder av till exempel

tina Holmqvist, och det för tanken till

understryka hemsystrarnas roll. Mo-

kaffesurrogat. Karleby Marthafören-

första kapitlet, i vilket berättas hur

derna tider förde med sig nya ut-

ing kan känna sig firad!

Historiken är lättläst och rikt illust­

Rösta och vinn ett halsband! » VAR MED OCH UTVECKLA tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha. Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 29.2.2016. Du kan även sända

ett postkort till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Halsband”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre välgörenhetshalsband med berlock. Genom att bära halsbandet stöder du kvinnostödscentret Marta Centrs arbete i Lettland.

I förra röstningsomgången fick artikeln På tantspaning i medierna på sidan 8 i Martha nummer 6/2015 flest röster. Marthahalsbandet som lottades ut i samma nummer vanns av Kristina Lönnfors, Andersböle, Charlotta Asplund, Rep­lot, och Jacqueline Jaatinen, Esbo. Halsbandet kommer på posten – grattis!

1 | 2016

7


Vänfamiljer välkomnar flyktingar i Karis

8

1 | 2016


Ett ögonblick i taget tillåter Ekhlas Mahmoud Kadour sig själv att leva i stunden, slappna av och glädjas med sina nyfunna väninnor. Ekhlas har flytt kriget i Syrien och försöker i dag bygga upp ett liv Finland. Vänskapen till de finländska kvinnorna är livlinan i vardagen och kontakten till det nya landet.

R

unt ett kaffebord på en bondgård i Ingå sitter fyra kvinnor och skrattar och pratar. För en stund känns kriget i Syrien avlägset.

Ekhlas Mahmoud Kadour kom som kvotflyk-

ting till Finland tillsammans med sin familj hösten 2014. Hon bor i Raseborg och vänskapen med Nina Långstedt, Anna Långstedt-Jungar och Jaana Romberg-Hindström har fördjupats snabbt efter de första trevande träffarna för ett drygt år sedan.

TEXT OCH FOTO Maria Wasström

Nina, Anna och Jaana hörde till de många frivilliga som anmält intresse att fungera som vänfamilj för de syriska flyktingar som då anlände till Raseborg. Idén med vänfamiljer är att hjälpa nykomlingarna att komma till rätta i lokalsamhället och hjälpa dem med praktiska saker som att gå till butiken eller hitta till biblioteket. I bästa fall skapas relationer som inte bara handlar om att hjälpa, utan om ett ömsesidigt utbyte.

Inget gemensamt språk När de fyra kvinnorna sitter runt kaffebordet hemma hos Nina i Svartå verkar vänskapen både uppriktig och otvungen, trots att kvinnorna har känt varandra bara en kort tid. Inte ens det faktum att de inte har ett gemensamt språk är ett oöverstigligt hinder. Ekhlas studerar finska, men än så länge är ordförrådet begränsat. De övriga kvinnorna pratar en förenklad variant av finska, där orden oftast används i grundform. När det inte går att få klarhet i vad den andra menar, halas mobiltelefonerna fram och översättningsprogrammet Google translate får till stånd mer eller mindre begripliga översättningar. – Jag har inte enbart fått en syrisk vän, utan också nya finländska väninnor, säger Jaana och syftar på Anna och Nina, som är systrar och inte kände Jaana tidigare. Av en slump valde Väst­ ra Nylands invandrartjänst att sammanföra dem som vänfamiljer, och den kontakten har varit betydelsefull. – Vi har stöttat varandra, och det har varit skönt att kunna ringa och fråga hur de andra uppfattat saker och ting. Att ensam ställa upp hade varit svårt för mig, konstaterar Jaana. – Jag funderade också på om jag måste ändra mig själv, men det är ju klart att det inte är så som det ska gå till, fortsätter hon och tillägger att det är bra att familjerna är olika och därmed på olika sätt kan bidra som vänfamilj. – Vi var väldigt osäkra i början och funderade mycket på vilket slags mat man skulle bjuda på och hur man ska hälsa och så, berättar Nina. 1 | 2016

9


Vänskap över kulturgränser. Anna Långstedt-Jungar, Ekhlas Mahmoud Kadour, Jaana Romberg-Hindström och Nina Långstedt träffas ofta för att umgås.

– Sedan märkte vi att so what om man räcker fram fel hand. Går det fel så skrattar man, och det är inte så farligt, fyller Anna i.

Kulturkrock på kalas Med humorns hjälp har de tagit sig ige-

”Gränsöver­skridningar vidgar perspektiven och ger en sund inställning till livet.”

nom alla tänkbara missförstånd. De skrat-

la fyra. En utfärd gick till Helsingfors och en till Åbo. – Bara det att köpa biljett och åka tåg är ett stort äventyr, säger Nina. Anna, Nina och Jaana har också bekantat sig med Ekhlas familj och vänner, och med deras traditioner. – För ett par år sedan hade vi nog inte

tar så att de nästan kiknar när de minns

– Plötsligt insåg vi att vi var mitt inne i en

trott att vi en dag skulle sitta på en bal-

tokigheter och kulturkrockar de har va-

bön. Jag tog tag i Koranen, men begrep in-

kong i Karis och röka vattenpipa och lyss-

rit med om.

te att man läser den bakifrån, så den var

na på arabisk musik tillsammans med

Bland annat den gången då de hade bli-

felvänd, säger Anna och skrattar gott åt

folk i paljettdräkter, säger Nina glatt.

vit bjudna på födelsedagskalas. Anna och

minnet. Fast just då kändes det inte så kul.

De har också fått uppleva ett syrianskt

Nina med respektive äkta make stod i dör-

De sörjande arabiska kvinnorna blev

bröllop med dans och munter stämning

ren då alla glada skratt inifrån lägenheten

ändå inte förolämpade, utan hjälpte i stäl-

med ens tystnar och de barhuvade kvin-

let de finländska kvinnorna att känna sig

I takt med att man blir bekant med and­

norna snabbt springer iväg och gömmer

välkomna i den nya gemenskapen. Man

ra seder och kulturer ökar också ens för-

sig. Detta var uppenbarligen inte ett ka-

ger och man får. Öppnar du dörren till din

ståelse.

las för män. Männen fann sig dock snabbt

kultur, så öppnar jag min. Kanske förstår

och åkte i stället till den lokala ABC-sta-

vi sedan varandra lite bättre.

tionen, medan kvinnorna fick ny fart och drog med de nyanlända i sång och dans.

Resor och utfärder

– utan en droppe alkohol.

– Det är naivt att tro att vi automatiskt skulle vara mera jämställda bara för att vi inte bär slöja. Och inte är vi alls lika frimodiga heller, utbrister Anna.

En mer dråplig incident inträffade då

Ibland träffas kvinnorna hemma hos nå-

Jaa­na och Anna besökte Ekhlas strax efter

gon av dem och lagar mat. Ibland går de

Lyckad fest

hennes mammas bortgång. På plats fanns

på loppmarknad eller på kafé. Jaana har

På den självständighetsfest som invand-

andra muslimska kvinnor och de var om-

hjälpt Ekhlas med praktiska saker, efter-

rarbyrån ordnade stod nyfinländarna för

givna av livliga diskussioner på arabiska

som de bor nära varandra. De har också

programmet. De höll tal till sitt nya hem-

– trodde Anna och Jaana.

gjort resor och utfärder tillsammans al-

land, de ordnade lekar och bjöd på spän-

10

1 | 2016


Jaana Romberg-Hindström, Anna Långstedt-Jungar och Ekhlas Mahmoud Kadour har samlats hemma hos Nina Långstedt (till höger) för att njuta av gemensam frukost och nyfunnen vänskap.

nande maträtter. Finländarna skruvade

de hade det som roligast blänkte det till

fråga om, men som ännu är för svårt och

på sig. De hade inte förberett något pro-

i Ekhlas ögon. Ögonblick då två världar

då kommer man ju inte in på djupet, sä-

gram och improvisationslusten var inte

möts för en stund – världar som ligger

ger Anna.

heller på topp, så att säga. Det blev en väl-

åtskilda på så många plan.

digt lyckad fest i alla fall. Ekhlas är en sprudlande och varmhjär-

Ett annat liv

– Det är väldigt svårt för oss att förstå vad flyktingarna har gått igenom, säger Jaana och avser de upplevelser som

tad person, men känner egentligen inga

Ekhlas lämnade ett annat liv bakom sig.

andra finländare än just dessa kvinnor och

Hon arbetade som sömmerska och sekre-

deras familjer. På det personliga planet har

terare på ett sjukhus i storstaden Damas-

Sunt perspektiv

Ekhlas också mött motgångar och sorger.

kus. Därifrån flydde hon och hennes fa-

De finländska kvinnorna enas om att vän-

– Hur orkar du Ekhlas vara så där posi-

milj till Jordanien, där de blev utvalda av

skapen med Ekhlas har gjort att de lärt

finländska myndigheter och kom som

känna nya sidor hos sig själva. Gräns­

kvotflyktingar till ett land som de knappt

överskridningar vidgar perspektiven och

hade hört talas om.

ger en sund inställning till livet. Trots att

tiv? undrar Anna. Ekhlas skrattar och sätter handen för munnen som hon ofta gör när hon kän-

människor som flyr krig bär med sig.

ner sig generad. Men Ekhlas är inte all-

I dag går Ekhlas en utbildning på yr-

samvaron med Ekhlas är okomplicerad, är

tid glad. Hon berättar att hon gråter varje

keshögskolan Axxell i Karis och har va-

flyktingsituationen i världen på intet sätt

dag. Ibland gråter hon tillsammans med

rit på arbetspraktik på ett daghem, där

det. Det faktum att miljontals människor

sina nya finländska väninnor. Det är det

hon trivdes bra. Nu väntar fortsatta stu-

är på flykt från sina hemländer känns

man gör när man inte kan klä sina käns-

dier och sedan får man se vad framtiden

stundvis tröstlöst och övermäktigt.

lor i ord. Tårar behöver inget gemensamt

för med sig.

– Det är viktigt att man vågar vara öp-

språk, glädjen och sorgen löper jämsides.

Dagen innan vi träffas har hon gjort

pen med sina rädslor. Man måste kunna

Minnen från ett förlorat hem, förlorade

det skriftliga provet för en förarexamen.

erkänna för sig själv att det finns en hel

släktingar och vänner. Ett liv som aldrig

Hon strålar av glädje när hon med hjälp

del frågetecken, funderar Anna.

kommer åter. Men också glädjen över att

av ord och gester berättar att hon klarat

Då är det hoppingivande att veta att

ha tagit de första stapplande stegen i det

det. Man inser ändå att det finns en frust­

vänskap inte har något med landsgrän-

nya hemlandet. Att ha funnit vänskap.

ration över att inte kunna uttrycka sig på

ser eller geografiska avstånd att göra. Att

det sätt man vill – i båda lägren.

vi har mer gemensamt än det som skil-

De nya vännerna besökte Åbo och hade en trevlig dag tillsammans. Precis när

– Det finns så mycket man skulle vilja

jer oss åt. 1 | 2016

11


AKTIVA MARTHOR

Ekomarthorna gillar grönt och goda möten Ekomarthorna i Jakobstad har samlats regelbundet sedan 2010. Från början hade marthakretsen omkring tolv medlemmar, i dag uppgår medlemsantalet till drygt femtio och kretsen växer – nästan så att det knakar. TEXT OCH FOTO Åsa Broo

H

östen ligger tät över Aspegrens

trä och tegel som finns beläget i ena hör-

mor och doften av nybakt lingonpaj leder

trädgård i Jakobstad. Odlings-

net av trädgården. Under hösten ordna-

den vilsne rätt.

lotterna gapar så gott som tom-

des här program varannan måndag och

Dagen efter träffar Marthas utsända

ma efter årets skörd. Våta väx-

i kväll bjuder man på en föreläsning om

Ann-Christin Furu för att prata om just

ekokollektivet Damanhur i Italien.

Ekomarthorna, hur det hela startade och

ter blandas med doften av mörk mull som väntar på att få ge liv igen. Det är här de små fröna har fått gro, växa och bli till.

Glada stämmor

deras verksamhet. – Ekomarthorna startades faktiskt

Jakobstadsnejdens Ekomarthor, el-

Det är en varm och välkomnade atmo­

av en grupp mammor som var hemma

ler bara Ekomarthorna som de kallar sig

sfär som möter en redan i trappan upp

med sina småbarn våren 2010, berättar

kort och gott, samlas i ett rött orangeri i

till and­ra våningen. Ljudet av glada stäm-

Ann-Christin som varit med från första

12

1 | 2016


början. Hon har också fungerat som kon-

– Det fick inte heller vara tråkigt och job-

taktperson i flera år, men är i dag ”bara”

bigt, påpekar Ann-Christin.

en vanlig medlem. Det började med ett första inoffici-

den ekologiska aspekten, och genom åren

ellt möte hemma hos familjen Furu.

har allt från inbitna marthor till sådana

Marthaförbundets ekologirådgivare Te-

som ännu inte har funderat så mycket på

resa Turtonen var inbjuden och det blev

frågor om hållbarhet funnits med.

startskottet för Ekomarthorna. – Tankar om hållbarhet låg i tiden, och

vara rolig och inspirerande. Och att den skulle sätta en liten guldkant på tillva-

vilken värld vi ville att barnen skulle få

ron, minns Furu.

I början var de cirka tolv stycken som gruppen vuxit, nästan så att det knakat.

na via vänner och bekanta, berättar

Numera är det drygt femtio kvinnor i olika åldrar som träffas regelbundet – men i olika konstellationer. Här är man nämlieller behov. Den kravlösheten är ganska

BOR: I Jakobstad.

sällsynt i dagens samhälle. Tänk att få vila

FAMILJ: Sambo och två döttrar.

i tanken om att jag inte måste, men får … Största delen av medlemmarna är i dag

Åbo Akademi samt frilansar inom sitt eget företag, www.refugium.fi.

inflyttade till Jakobstad eller tillbakaflyttare. Flera har också under en längre tid

INTRESSEN: Kultur, odling och

letat efter ett socialt sammanhang att ingå

friluftsliv.

i, utöver arbete och familj, och har här hit-

MARTHAENGAGEMANG:

tat hem. Det låter som en framgångssaga.

MOTTO: Be the change

(sv. Var förändringen). BÄSTA MARTHATIPSET: Dela

berättelser med varandra, stora som små.

tet har föregått dessa kvinnor. – Folk har ofta hört om Ekomarthor-

ÅLDER: 44 år.

Kontaktperson i flera år, i dag ordinarie medlem.

Det måste den ha gjort, eftersom ryk-

träffades regelbundet, men med åren har

gen välkommen då det finns tid och lust,

GÖR: Föreläser och forskar vid

– Vi ville också att verksamheten skulle

som mammor funderade många av oss på växa upp i, säger Furu.

Ann-Christin Furu

Många medlemmar har tilltalats av just

Ekologisk utgångspunkt Tanken var från början att inte komma med pekpinnar och riktlinjer för hur man ska leva, utan att snarare visa på möjligheter och ekologiska alternativ då det gäl-

Fakta om ... Aspegrens trädgård ASPEGRENS TRÄDGÅRD, även kallad Rosenlund, är historisk. Pros­ten Gabriel Aspegren, som är upphovsman till Rosenlund, var nämligen en ivrig anhängare av nya idéer och av att utveckla både jord- och trädgårdsbruket vid mitten av 1700-talet. I dag, anno 2016, håller Jakobstadsnejdens Ekomarthor sina träffar på samma mark som prosten en gång brukade. Det känns magiskt. Och vad kan vara mera passande?

ler till exempel mat och kläder.

1 | 2016

13


”Tankar om hållbarhet låg i tiden, och som mammor funderade många av oss på vilken värld vi ville att barnen skulle få växa upp i.”

Ekomarthornas lingonpaj 150 g ekologiskt smör 2 1/2 dl ekologiska havregryn 2 dl ekologiskt mandelmjöl 1 dl indiansocker max 1/2 dl mörk sirap 5 dl lingon

Gör så här: Hacka samman smör, havregryn, socker och mandelmjöl till en smuldeg. Byt ut smöret mot kallpressad kokosolja om du vill ha pajen både glutenfri och mjölkfri. Häll lingonen i en pajform och ringla över sirapen. Smula över degen. Grädda cirka 15 minuter i 225 grader.

Ann-Christin, så vi aldrig behövt mark-

ska kännas berikande, och det får inte ske

sen med allt från arbetet på den egna od-

nadsföra oss på något sätt.

på bekostnad av familjen, arbetet eller an-

lingslotten till sortering av donationer till

Inkörsporten kan också ha varit en före-

dra fritidssysselsättningar. Dessutom till-

flyktingar och nödställda, men då i nå-

läsning, klädbytardag eller ett annat eve-

sätts två personer varje höst och vår för

gon annans regi.

nemang där medlemmarna har fått bjuda

att planera och hålla i programmet. Hös-

Ett konkret projekt förra året var att

in en vän. Det är alltid lika trevligt när de

tens program har i år komponerats av Mi-

man gjorde pappersstjärnor av gamla

medbjudna vill bli medlemmar. Eller så

caela Lindahl-Palmroos och Tua Thylin.

Marthatidningar, så klart. Dessa såldes

blir de på något sätt intresserade av eko-

– Här är tröskeln låg. Det ska vara lätt

på en julmarknad och alla gick snabbt åt.

logiska frågor. Ett tips till andra marthor

att ha idéer och hitta på program. Och al-

Pengarna donerade man till Kvinnojour-

är att nischa verksamheten i kretsen för

la får vara med, säger Furu.

en i Jakobstad som också kom och berät-

att stärka sammanhållningen och behål-

Empowerment, eller egenmakt, skul-

tade om sin verksamhet. Ett enkelt sätt att

le man kunna kalla detta. Det är inte en

återvinna, ta till vara och samla in medel

som ska leda de andra. Det är kretsmed-

för ett gott ändamål. Detta kommer för-

lemmarna själva som ska ta ansvar och

modligen att upprepas i någon form, och

I denna krets finns ingen verksamhets-

tillsammans skapa den verksamhet de

flera företagsbesök är också inplanerade.

ledare eller ordförande. I stället finns en

själva vill ha.

la de medlemmar man har.

Smidigt system

registeransvarig, som för tillfället är Lin-

För Ann-Christin Furu själv ger verksamheten en gemenskap med likasinna-

da Storbacka, och en kontaktperson som

Planer för framtiden

i dag heter Anna Maria Snellman. Dessa

– Verksamheten bygger som sagt på att

sätt fundera på frågor om hållbarhet, nå-

poster byts ut, ganska ofta, men aldrig

man är lyhörd för medlemmarnas önsk-

got hon också bloggar om på www.laver-

samtidigt. Det betyder att det alltid finns

ningar och idéer, men också är öppen för

devita.blogspot.fi. Dessutom ger kretsen

någon att fråga som varit med förr.

hur man samtidigt kan hjälpa i samhäl-

henne möjlighet att både lära sig och göra

let, till exempel via insamlingar eller fri-

saker hon annars kanske inte hade gjort,

villigarbete, berättar Furu.

tillsammans med människor hon annars

Detta system är kanske också en av orsakerna till att folk hänger kvar. Det ska inte kännas belastande att vara med. Det 14

1 | 2016

Det sker mycket frivilligarbete i kret-

de och möjlighet att på ett vardagsnära

kanske inte hade mött.


BÖCKER

VIRTUELLT VÅLD GER INTE ALLTID FYSISKA ÄRR TEXT Cia Hemming

» CAROLINE ENGVALL är den jour-

talande för hur en oförstående vuxen-

nalist och författare som i sitt arbete

värld varken har tillträde till eller kun-

har valt att rikta fokus och strålkas-

skap om den ibland hårda vardagen

tare på unga, ofta sköra, tjejer som

på nätet för barn och unga.

använder sex och sexuella handling-

Vuxenvärlden och rättsväsendet har

ar som ångestdämpande självskade-

en tendens att bagatellisera och non-

beteende.

chalera bilder som sprids på nätet, och

I boken 14 år till salu, som kom för

deras ignorans om vad en spridd sex-

sex år sedan, berättar Engvall om Tes-

uell bild eller film kan innebära för en

san som efter en våldtäkt i tidiga ton-

ung person gör Engvall arg.

år själv började ta kontakt med män

I Virtuell våldtäkt varvas barns och

som utnyttjade henne sexuellt, ofta

ungas berättelser och skönlitterära

mycket grovt.

stycken med autentiska chattkon-

Författaren har under åren mött fle-

versationer och rättsdomar.

ra hundra unga flickor, men även en

Engvall har även pratat med poliser,

del pojkar, som bär på mörka hem-

åklagare, advokater, psykologer, kura-

ligheter.

torer, barnmorskor, forskare och jurister som har bidragit med sin kunskap.

Att ge igen I Virtuell våldtäkt handlar det om hur

En av fem

unga flickor får kontakt med män via

En avhandling vid Linköpings univer-

chattsidor och sociala medier, där de

sitet visar att var femte svensk ader-

sedan uppmanas skicka nakenbilder

tonåring frivilligt har exponerat sig

på sig själva. Det finns fall där flick-

sexuellt via nätet. En av fem. Och en

or våldtagits och senare fått veta att

polisman som kommer till tals i bok-

övergreppet filmats och lagts ut på

en berättar att han möter ”alla kate-

porrsajter. Ibland har en pojkvän filmat

Förövarna försöker först med att locka

sin ovetande flickvän i intima stunder

och lirka, och fungerar inte det, går

för att senare lägga ut filmen på nä-

tillvägagångssättet snabbt över i hot

tet. ”Hämndporr” har blivit ett sätt

om död, våldtäkt eller spridning av

att ge igen.

bilder de kanske redan fått.

I den tidiga och sköra ålder som

Engvall, Caroline: Virtuell våldtäkt – om unga och sexbilder på nätet. Kalla Kulor Förlag 2015, 209 s. ISBN: 978-9187049-79-8

gorier unga” i de utredningar han har hand om. Boken Virtuell våldtäkt passar både föräldrar och unga, och kan vara ett verktyg som hjälper till att öppna upp för diskussion i både familj och

unga tonår utgör är många osäkra på

Vanligt fenomen

sig och sin kropp. De söker bekräftel-

Caroline Engvall menar att fenome-

Konsekvenserna av att någon spri-

se genom att ibland utsätta sig för

net är vanligare än man tror, och att

der intima bilder eller filmer på in-

saker som senare kan leda till ång-

barnen sällan gör en anmälan. Därför

ternet utan en persons medgivande

est över att nakenbilder och -filmer

är det viktigt att vuxenvärlden kan

kan bli svåra och långtgående. Skam-

plötsligt ska dyka upp på nätet, så

snappa upp signalerna.

känslor, trakasserier, social uteslut-

att vem som helst kan se dem. Många

I Sverige finns fall där hovrätten

skäms över ”frivilligheten” i ageran-

kraftigt sänkt de skadestånd som ut-

det i de fall de själva låtit sig överta-

betalas till drabbade. Engvall menar

las att skicka bilder.

att motiveringen till att så har gjorts är

klassrum.

ning, ångest och depression är inget ovanligt. Det finns även flera fall som slutat med självmord. 1 | 2016

15


Klimatsmart NATURLIGTVIS! TEXT Marie Sandberg

FOTO Kirsi Salovaara-Nyberg, Mathias Nyström

Det är inte länge sedan familjen Nyströms nybyggda hus stod klart. Sakta men säkert har vardagen börjat ta form i det nya hemmet, där klimatsmarta val är en självklarhet för hela familjen.

S

onja och Mathias Nyström har ef-

– Huset är dock energisnålt. Uppvärm-

ter sina år i Helsingfors valt att slå

ningen sker med jordvärme, och den el vi

rot i Tenala med sina flickor, El-

köper är vattenkraft och därtill kan vi vär-

len, 8 år, och Ingrid, 6 år.

ma en kamin. I drift är huset koldioxid­

– Det är egentligen först i höst vi har

kunnat unna oss lediga helger och gemen-

neutralt, menar Mathias som till utbildningen är arkitekt.

sam tid igen, berättar Sonja och syftar på

De flesta trävaror som använts i huset

husbygget som har tagit all deras lediga

är lokala, vilket innebär korta transpor-

tid i anspråk.

ter och en låg förädlingsgrad. Dessutom

Under det internationella klimatmötet

har paret velat undvika plast och det mes-

Nyströms bästa klimatsmarta tips »

ANVÄND TYGVÄSKOR då du handlar samt återanvändningsbara påsar för frukt och grönsaker och tacka nej till onödiga plastpåsar, till exempel vid klädinköp.

» UNDVIK ATT låta plast komma i

närkontakt med mat, använd i stället kärl av glas, metall eller trä.

»

ta i huset är tillverkat av naturmaterial.

ANVÄND TYGNÄSDUKAR i stället för pappersnäsdukar.

flera arenor, på vilket sätt bidrar familjen

På distans

» ÅTERANVÄND den tomma

till att minska koldioxidutsläppen?

– Jag arbetar hemifrån på distans två dagar

i Paris i december 2015 diskuterades klimatförändringen och koldioxidutsläpp på

– Vi har konstaterat att det värsta man

i veckan, för arkitektjobbet finns kvar i hu-

kan göra i klimatväg är att bygga ett nytt

vudstaden, säger Matias. I annat fall skul-

hus, säger paret skämtsamt.

le Sonja få sköta vardagsbestyren ensam.

16

1 | 2016

baksidan av papperet, till exempel som kladdpapper eller ritpapper för barnen.

»

LAPPA KLÄDER och reparera föremål i stället för att slänga dem.


Det nybyggda trähuset i Tenala ligger naturskönt och har planerats av paret Nyström tillsammans. Inför byggstarten gjorde Mathias, som är arkitekt till professionen, en miniatyrmodell till Sonja och barnen.


”Vi föredrar säsongsprodukter och undviker färskvaror som har långa transportsträckor.” Det underlättar även vardagspusslet, på-

ning sköts av bland andra grannen. Därtill

Någon gjorde laxen, någon annan pota-

pekar Sonja som själv arbetar som social-

hjälper familjerna varandra med barnvakt

tislådan. På så sätt minskade vi mat­

arbetare. På vägen hem från arbetet plock-

och samkörningar till barnens hobbyer.

svinnet.

ar Mathias upp de varor som inte går att

En gemensam investering har de också

Man kan också dela på kostnaderna för

få lokalt.

gjort: en extra frysbox som innehåller för-

julgåvor och köpa mindre krimskrams,

utom vilt kött också mat i portionsformar,

tipsar Sonja.

– Det gör att vi sparar på onödiga resor. Via nätet har vi bland annat köpt klä-

frukt, bär och svamp.

– Ibland hjälper jag julgubben att sticka

der och garn. Då Ellen och Ingrid var små,

– Vi köper billigare produkter och gör

sockor, men i övrigt är vi dåliga på att själ-

köpte jag även tyger för tygblöjor och klä-

större satser mat som vi fryser in. På så

va göra gåvor, mest beroende på tidsbrist,

der via sajten Huuto.net. Numera ärver

sätt försäkrar vi oss om att vi får de pro-

konstaterar Sonja.

barnen för det mesta kläder av sina äld-

dukter vi vill ha, berättar Sonja.

Sonja och Marthias menar att ju äld-

re kusiner. I huvudsak är kläderna begag-

Maten är viktig för familjen Nyström,

re de blir, desto mindre behöver de köpa

nade, men får jag en overall till halva pri-

som prioriterar närodlade och ekologis-

nytt. De har hunnit samla på sig en hel del

set, slår jag till för Ingrid använder också

ka råvaror.

prylar så här i fyrtioårsåldern.

Ellens kläder, säger Sonja.

– Maten ska vara så ren som möjligt,

– När vi bodde i Helsingfors skulle vi ha

– Skidor och skridskor köper vi på lopp-

och utan tillsatsämnen, menar Mathias.

kunnat bjuda 74 personer på kaffe utan att

marknader, men skorna köper vi som nya,

Barnen går för närvarande i en skola

använda engångskärl, berättar Mathias.

berättar Mathias.

där man serverar ekologisk mat.

Men det är trots allt förvånansvärt svårt

Överlopps- och oanvända kläder har fa-

– Vanligtvis äter vi vilt kött. Vi föredrar

att göra sig av med saker. I det nya hem-

miljen sålt på loppis eller skänkt till in-

säsongsprodukter och undviker färskva-

met har familjen medvetet gått in för att

samlingar, exempelvis till flyktingmottag-

ror som har långa transportsträckor, typ

minimera skåputrymmet och man köper

ningarna i Raseborg, Emmaus eller Lions.

sparris från Sydamerika, tillägger Sonja.

allt mindre nytt numera.

Vegetariska måltider med baljväxter

Tre familjer

och bönor äter familjen allt oftare. Näs-

Inte i onödan

I grannskapet bor Mathias syster och de-

selsoppa och nässelplättar står också re-

Andra knep som paret tillämpar är att åka

ras föräldrar. Utöver ett aktivt umgänge

gelbundet på menyn. I viss mån odlar man

till matbutiken och fritidssysselsättning-

idkar de tre familjerna byteshandel.

även egna grönsaker i trädgården, och i

arna på en och samma gång för att und-

– Ska jag på fest och saknar en festblå-

framtiden skulle man gärna i högre grad

vika extra turer som slukar bensin och

sa, sticker jag mig in hos svägerskan för

gå in för att använda örter och grönsaker

tid i onödan. Familjen använder också

att kolla hennes garderob. Barnen byter

från den egna odlingen.

tygservetter i stället för hushållspapper.

filmer, spel och leksaker med sina kusiner, berättar Sonja.

Enkla vardagsknep

Familjen lånar även annat, såsom släp-

– Inför jul tillredde vi själva all mat, men

vagnar och verktyg. Tjänster som snöplog-

delade upp matlagningen på familjerna.

18

1 | 2016

Därtill undviker man att ha elapparater i stand-by-läge och släcker lamporna då man lämnar rummet. – I dag när barnen har blivit äldre be-


Sonja och Mathias Nyström med barnen Ellen och Ingrid i familjens nybyggda hus i Tenala.

”Ska jag på fest och saknar en festblåsa, sticker jag mig in hos svägerskan för att kolla hennes garderob.”

söker vi ofta biblioteket, i stället för att

Sonja använder bland annat ekologisk

köpa böcker, säger Sonja.

kosmetik och en menskopp. Tvättmed-

Med hänsyn till klimatet, men delvis

len i städskåpet är få och ekologiska, mest

också med tanke på den egna plånbo-

används ättika och Tolu. Därtill klipper

ken, blir det färre flygresor. Av etiska or-

Sonja makens hår, medan damerna har

saker undviker familjen att köpa produk-

en enkel frisyr som kräver klippning ett

ter producerade av till exempel företagen

par gånger om året.

Coca-Cola eller Nestlé.

Paret Nyström ser ingen nytta med att

– Jag vill helst också undvika alla varor som innehåller majs, eftersom jag är rädd

Familjen Nyströms klimatsmarta val

fördriva tiden i shoppingcenter och göra impulsköp.

för att de, oavsett om de är ekologiska el-

– Det är klart att vi besöker shopping-

ler inte, ändå kan vara genmanipulerade,

center, men vi åker till dem om vi verkli-

tillägger Mathias.

gen behöver något särskilt, menar de.

TAKE AWAY NYKÖPT BIL** TÅG HEMLAGADE GÅVOR/TJÄNSTER SMÅ BUTIKER EKOLOGISKA RÅVAROR INHEMSKT

HEMLAGAD MAT SECONDHAND*

*) Både och, kläder oftast secondhand, men familjen eftersträvar kvalitet.

CYKEL

**) Det är fyra till fem kilometer till bycentrum och ännu längre till skolan och arbetsplatsen.

FLYG***

***) Både och. Värderingarna säger tåg och båt, men det är mera realistiskt med flyg för längre resor.

KÖPTA GÅVOR****

****) Begränsat med tid.

SHOPPINGCENTER NÄRPRODU­ CERAT*****

*****) Både och. Kvaliteten är avgörande, utbudet av till exempel lokalproducerade grönsaker är gott sommartid.

UTLÄNDSKT 1 | 2016

19


MATBITEN

Basförrådet underlättar vardagen Med ett välutrustat basförråd är det lätt att skapa läckra middagar hela veckan utan att varje dag fylla på kylskåp och skafferi. TEXT OCH RECEPT Ann-Louise Ahrenberg

V

FOTO Karin Lindroos

i har tillrett fyra olika rätter med ingredienser från basförrådet inklusive ytterligare tre säsongsaktuella ingredienser: morot, bondböna och matlagningsyoghurt. Resultatet blev fyra helt olika välsmakande vardagsrätter

med nästan samma ingredienser. Genom att på motsvarande sätt planera dina matinköp kan du variera din veckomeny och undviker matsvinn samt håller matutgifterna nere.

Bra att ha hemma Vad ska ingå i basförrådet? Med dessa basvaror kommer du långt. Skafferiet: Kaffe, te, kakao Torrjäst Knäckebröd, surskorpor Grötflingor Mjöl Korn, ris, pasta Linser, bönor, ärter Socker, salt Kryddor Tomatkross Olja Kylskåpet: Mjölk och mjölkprodukter Mejeriprodukter Ost Ägg Potatis, rotsaker, lök Grönsaker enligt säsong

Fakta om ... bondbönor I DAG FINNS ett ganska brett urval av torkade bondbönor i matbutiken. Snabbare alternativ, såsom delade och krossade bondbönor, har också dykt upp på butikshyllan. Bondbönan är en utmärkt proteinkälla, inhemsk, förmånlig och god. I RECEPTEN har vi utgått från hela torkade inhemska bondbönor.

20

1 | 2016

Före användning ska de blötläggas och kokas, se bruksanvisningen på förpackningen, variationer kan förekomma. BLÖTLÄGG BONDBÖNORNA i kallt vatten i ett glas- eller plastkärl. Blötläggning i en metallskål kan göra bönorna träaktiga och hårda. Låt dem ligga över natten,

dagen därpå har de svällt till dubbel storlek. Sila bönorna och släng vattnet. Koka dem mjuka i saltat vatten i cirka en halv timme. Koka gärna en stor sats som sedan kan frysas in för användning senare.


Bullar av bondböna

Yoghurtdressing:

Bönbullarna passar även som fyllning i pitabröd eller formade som biffar i hamburgaren.

2 dl matlagningsyoghurt 1/2 dl färsk koriander

(4 personer)

1 msk honung

300 g färdigt blötlagda och kokta bondbönor (se instruktio­ ner på förpackningen) 1 finhackad lök

2 tsk citronsaft 1/2 tsk salt 1 krm svartpeppar

» RÖR IHOP alla ingredienser i en skål. Servera till bullarna av bondböna.

2 pressade vitlöksklyftor 2 msk sesamfrön 1 msk citronsaft 2 msk ärtmjöl 1/2 dl vatten

Marinerad morot:

1/2 tsk salt

2 stora eller 3 små morötter

1/2 tsk svartpeppar

3 msk olivolja

1/2 tsk chilipeppar

2 msk äppelvinäger

1 tsk spiskummin

2 msk apelsinsaft

1. KÖR bondbönorna i en matberedare till en jämn massa.

1 nypa salt

2. BLANDA I de övriga

2. ”HYVLA” morötterna på

ingredienserna.

längden med en potatisskalare.

3. FORMA smeten till runda bullar och grädda i ugnen i 200 grader i cirka 25 minuter.

3. BLANDA dressingen och

1. SKALA och ansa morötterna.

häll den över morötterna. Låt stå en stund.

Soppa på bondböna och morot (4 personer) 700 g morot

1. SKALA OCH SKÄR moroten

1 lök

i bitar.

2 vitlöksklyftor

2. FINHACKA lök och vitlök.

1 msk olja

3. FRÄS LÖK och vitlök i oljan.

1 1/2 dl blötlagda och kokta bondbönor

4. TILLSÄTT MORÖTTERNA och fräs ytterligare en stund.

2 cm ingefära

5. HÄLL PÅ VATTEN så att det

1/2 dl pressad apelsinsaft

6. TILLSÄTT riven ingefära,

1 tärning grönsaksbuljong 1 krm svartpeppar matlagningsyoghurt till serveringen

täcker morötterna. buljong, svartpeppar och bond­ bönorna eller bondbönskrosset och låt koka tills morötterna är mjuka.

7. PUREA MED en stavmixer eller i en matberedare och smaksätt med apelsinsaft.

8. SMAKA AV och tillsätt eventuellt salt och peppar. 9. SERVERA med en klick matlagningsyoghurt och ett gott bröd.

1 | 2016

21


Bruschetta med två pålägg (4 personer) 6–8 skivor bröd 3 msk olivolja

1. RINGLA OLIVOLJA över brödskivorna och rosta i 200 grader i cirka 5 minuter tills bröden fått fin färg.

2. LÄGG PÅ en valfri röra, se recepten nedan.

Röra på bondbönor:

Tzatziki på morot och äpple:

2 dl blötlagda kokta bondbönor

2 dl matlagningsyoghurt

1 liten vitlöksklyfta

1 morot (100 g)

2 msk citronsaft 1/2 dl färsk koriander

ett litet äpple eller ett halvt stort (100 g)

1/2 tsk salt

1 vitlöksklyfta

1 krm svartpeppar

1 krm salt

1/2 dl matlagningsyoghurt

1. SKALA OCH ANSA moroten och äpplet.

1. KÖR ALLA ingredienser till en massa i en matberedare.

2. SMAKA AV med salt och peppar samt kontrollera konsistensen. Tillsätt yoghurt om massan känns för tjock.

2. RIV dem grovt på ett rivjärn. 3. BLANDA de rivna vegetabilierna med yoghurten.

4. PRESSA NER vitlöksklyftan och smaksätt med salt.

Ugnspotatis med varm fyllning Den vegetariska fyllningen passar bra till ugnspotatis, men går även bra att servera som gryta med exempelvis kokt potatis.

(4 personer) 4–8 potatisar av mjölig sort (till exempel Rosamunda)

1. TVÄTTA potatisen noga. 2. NAGGA potatisarna och lägg dem på en ugnsplåt. 3. GRÄDDA i ugn i 200 grader i 45–60 minuter beroende på potatisens storlek.

Varm fyllning: 200 g morot

1. SKALA OCH ANSA

100 g palsternacka

rotfrukterna. Skär dem i små tärningar.

1 lök 2 vitlöksklyftor 2 dl blötlagda kokta bondbönor 1 msk olja 1/2 burk tomatkross 2 msk tomatpuré 2 tsk oregano 1 tsk rökt paprikapulver 1/2–1 tsk chilipulver 1/2 tsk salt 1 krm svartpeppar 50 g riven ost

22

1 | 2016

2. SKALA OCH FINHACKA lök och vitlök.

3. FRÄS grönsakerna i en kastrull eller gryta.

4. TILLSÄTT tomatpuré och tomatkross samt kryddorna.

5. LÅT PUTTRA tills rotfrukterna är nästan mjuka. Tillsätt bondbönorna och låt koka en liten stund. 6. SERVERA som fyllning till ugnspotatis med riven ost.


FRÅGA EXPERTEN

Salt på gott och ont » FRÅGA: Följer man kostrekommenda-

um kan höja blodtrycket, vilket i sin tur ökar

tionerna får vi äta högst 5 till 6 gram salt

risken för hjärt-kärlsjukdomar och njursvikt.

om dagen. Kan man få i sig för litet salt?

I mineralsalt är en del av natriumet utbytt

JÄMFÖR LIKVÄRDIGA PRODUKTER när

färdigmat och helfabrikat som ofta innehåller mycket salt.

SVAR: Vi behöver salt för att det innehåller

mot kalium och magnesium, och i örtsalt är

du handlar och välj sådana som har ett

natrium, vilket vår kropp behöver för att, till-

en del av natriumet är utbytt mot örter. Det

lägre saltinnehåll.

sammans med kalium, reglera vätskebalan-

kan vara frestande att salta mer då man an-

sen i kroppen och för att muskler och nerver

vänder dessa salter, eftersom sältan inte är

vid mindre salt. Gör en förändring i

ska fungera normalt. Att få i sig för litet salt

lika stor som i bordssalt, så det får man va-

taget och låt det ta sin tid att ställa om.

och därmed natrium, förekommer egentli-

ra uppmärksam på. Tänk också på att mine-

Börja kanske med att inte salta extra

gen inte i Finland, det kan uppstå vid myck-

ralsalt, örtsalt och flingsalt sällan är jodera-

då du lagt upp maten på tallriken, gå

et kraftiga svettning eller vid långvarig kräk-

de. Läs på innehållsförteckningen vad saltet

sedan vidare till att välja en mindre salt

ning eller diarré om man inte samtidigt till-

innehåller och fundera sedan på vilket salt

ost. Vänj dig stegvis vid mindre salt och

för natrium. Jag vill tydliggöra att problemet

som är det bästa valet för dig.

öva på att känna efter andra smaker i

är det omvända: att vi äter för mycket salt.

» FRÅGA: I dag äter vi dubbelt så mycket salt som rekommenderas, hur kommer det sig?

» FRÅGA: Hur sparar man på saltet? SVAR: SALTA INTE EXTRA när du har

lagt upp på maten på tallriken.

SVAR: Största delen av det salt vi får i oss

STÄLL INTE FRAM salt på bordet,

är dolt, det vill säga det finns i de färdiga

vi saltar lätt utan att tänka efter.

produkter vi köper. Bröd, smör, ost, pålägg,

SMAKA FÖRST på maten innan du

korv, frukostflingor, sill, buljong, sojasås och andra hel- och halvfabrikat innehåller mycket salt. Därför kan det vara bra att vara ex-

strör över mera salt. PROVA ATT inte salta kokvattnet för

potatisen, grönsakerna och så vidare.

DET TAR NÅGRA VECKOR att vänja sig

maten. Framträder örterna eller syran från citronen mera om du använder en mindre mängd salt?

» FRÅGA: Av de rekommenderade 5 grammen per dag bör 3 gram komma från joderat salt, varför? SVAR: Jod behövs för ämnesomsättningen, och för att täcka dagsbehovet av jod räcker det med 3 gram joderat salt. Jod finns också i fisk, skaldjur och mejeriprodukter, så allt jod

tra uppmärksam på innehållet av salt i dessa

SALTA INTE frukostgröten.

behöver inte komma från joderat salt. Indu-

produkter, speciellt om man äter dem ofta.

MINSKA ANVÄNDNINGEN AV salt,

strin och restauranger använder sällan jode-

Välj gärna en motsvarande produkt med läg-

men inte på smaken, använd hellre

rat salt, därför är det bra att själv använda

re saltinnehåll i stället.

färska eller torkade örter, chili, citron,

det då en så stor del av vårt saltintag kom-

lime och färsk ingefära.

mer från färdiga produkter. Brist på jod kan

» FRÅGA: Vilket salt ska man välja? Är

TÄNK PÅ att vissa ingredienser,

leda till struma, det vill säga förstorad sköld-

det någon skillnad på salt och salt med

till exempel sojasås, buljong, ost,

körtel. För vanligt vardagsbruk kan du i för-

tanke på hälsan?

oliver och ansjovis, redan innehåller

sta hand välja ett joderat salt, speciellt om

SVAR: Vanligt bordssalt innehåller natrium

mycket salt, kanske behövs det inget

du vill minska ditt totala saltintag.

som, vilket jag tidigare nämnde, är viktigt för kroppens funktioner. Men för mycket natri-

extra salt vid användningen av dessa? MINSKA MÄNGDEN snabbmat,

SILVIA ENGLUND

1 | 2016

23


patrull med sharia­polisen i Aceh TEXT Ivar Andersen

FOTO Jonas Gratzer

I den indonesiska provinsen Aceh verkar två polisstyrkor. Den vanliga, som har att beivra och utreda allt från mängdbrott till mord, och shariapolisen Wilayatul Hisbah, som ska spåra och straffa den mänskliga synden. Straffskalan sträcker sig från religiös rehabilitering till piskrapp. Marthas utsända följde med ut på patrull. I den autonoma regionen Aceh i Indonesien finns utöver den vanliga polisen också en kvinnlig shariapolisstyrka, vars uppdrag är att se till att kvinnor följer sedlighetslagarna.

24

1 | 2016


T

jejgänget skingras skrikande när den militärgröna pickupen plötsligt bromsar in och uniformsklädda kvinnorna med bist­r a

miner kliver av. Endast 20-åriga Desi blir kvar utanför damklädesaffären. Hon arbetar där och kan inte gärna fly. Med blicken riktad mot marken lyssnar hon tyst till den manande tillrättavisningen. – Inom islam, och särskilt i den autonoma regionen Aceh, använder vi inte åt­ smitande tröjor, det är förbjudet för kvinnor. Dina byxor är också väldigt tajta, du kan inte gå klädd så här utomhus, säger Julia, befälhavare för den kvinnliga divisionen av Banda Acehs shariapolis. – Men vi ger bara råd, tillägger hon. Ni behöver inte springa. Desi klarar sig undan med en muntlig

väldigt varmt därinne, det är därför jag

ekonomisk och politisk kris, valde cen-

bär kortärmat.

tralregeringen i Jakarta eftergiftspolitikens väg och beviljade provinsen utökat

tillsägelse. Hon ser fortfarande nervös ut

Religiös lagstiftning

när shariapolisen klättrar upp på lastbi-

År 1979 utbröt vad som skulle komma att

mentera sharialagar. Fredsavtalet i Hel-

lens flak för att fortsätta sin patrull.

självstyre, inklusive rätten att imple-

bli en lång och blodig konflikt när Rörel-

singfors, efter den förödande tsunamin

– Jag vet att de bara ger råd, men vi gör

sen för ett fritt Aceh, GAM, krävde själv-

2004, gav Aceh ytterligare autonomi. Nå-

inget fel. Jag jobbar här, säger hon och pe-

ständighet från Indonesien. När landet

got som resulterade i att den religiösa lag-

kar mot skyltfönstret bakom sig. Det är

två decennier senare befann sig i djup

stiftningen både utökades och skärptes.

Aceh har i dag världens kanske mest långtgående sharialagstiftning. Den gäller även för icke muslimer och inkluderar kroppsbestraffning med spö eller piska. För en kvinna som tre gånger ertappas utan slöja sträcker sig straffet till nio rapp.

1 | 2016

25


Och att den särskilda polisstyrkan Wilay-

te fungerar, erbjuder sharialagarna också

atul Hisbah inrättades för att kontrollera

skarpare vapen.

efterlevnaden av lagarna. Bland de straffbara förseelserna återfinns alkoholkon-

Förödande förbindelser

sumtion, hasardspel, homosexuellt och

Doktor Rafiuddin var tidigare ledamot av

utomäktenskapligt sex och khalwat – till-

Acehs lagråd, men tjänstgör sedan några

given kontakt mellan ogifta par. Det sist-

år tillbaka som överdomare i regionens

nämnda är, tillsammans med ohörsam-

shariadomstol. Han tar emot i sitt hem

het mot klädreglerna, det brott som Wi-

och redogör vant för straffsatserna för oli-

layatul Hisbah oftast beivrar.

ka brott. Från tre till nio rapp för kvinnor och män som ertappas ensamma i ett

Populärt utflyktsmål

stängt rum. Upp till 60 rapp för utomäk-

Natursköna omgivningar och viss möjlighet till avskildhet har gjort stranden i Ulee Lheue till ett populärt utflyktsmål bland Banda Acehs ungdomar. Kärlekspar är kända för att söka sig hit och shariapolisen genomsöker regelbundet området. En ung man överger skräckslaget sin flickvän när han ser moralens uniformerade väktare närma sig, men återvänder strax med skamsen uppsyn. – Vi ska inte döda dig, bara ge dig en varning, säger Siti Habiyah, en av stadens 15

tenskapligt heterosexuellt sex, och upp

”De som stiftar lagarna är män. Men de stiftar lagar som bara handlar om kvinnor, och det är kvinnor som blir offren.”

kvinnliga shariapoliser. Flickvännen går fortfarande i gymnasiet.

till 100 för homosexuella förbindelser.
 – För individen är det bättre att straffas med tio rapp och sedan återvända till sin familj än att sitta i fängelse i tio år. Om du sitter i fängelse har du fortfarande ditt straff att vänta efter döden, men den som straffas med käppen slipper straff i helvetet, kommenterar han den kritik lagstiftningen regelbundet får från människorättsorganisationer. Rafiuddin är en tung juridisk auktoritet i Aceh och var för några år sedan delak-

troll. Den som överväger att klä sig osed-

tig i att ta fram den lag som möjliggjorde

ligt ska veta att någon tittar.

stening som straff för otrohet. Den drogs

– Du är fortfarande ung, det är inte för-

– Jag tror att det vi gör är gott, säger Si-

sedermera tillbaka, men kan enligt Rafi-

sent att ändra ditt beteende, säger Siti Ha-

ti Habiyah. Mina föräldrar lärde mig att

uddin ännu komma att införas om sam-

biyah. Och ni kan fortfarande umgås, ni

vara en god person, och på grund av min

hällsmoralen plötsligt förfaller.

får bara inte sitta så nära varandra.

religion tror jag att det är viktigt att lära

– I dag använder vi den som ett hot. Men

ungdomarna våra seder. Någon måste gö-

om vi märker att könsumgänge utanför

ra det här arbetet för deras skull.

äktenskapet ökar, kan vi implementera

Tonen är vänlig, som för att tala ett olydigt barn till rätta. Shariapolisen har repressiva befogenheter – den som får tre

Wilayatul Hisbah framhäver gärna den

varningar skickas till ett religiöst reha-

karaktärsdanande aspekten, både på in-

Han förespråkar fortfarande strängare

biliteringsläger i tre dagar – men i första

divid- och på samhällsnivå, av sitt arbe-

straff, exempelvis stympning som påföljd

hand handlar dess arbete om social kon-

te. Men om välmenande förmaningar in-

för stöld, men menar att lagarna måste

26

1 | 2016

den omedelbart.


införas i en takt som gör att befolkningen förstår deras syfte. Och här fyller spöstraffen en både preventiv och pedagogisk funktion.

Avskräckande effekt På familjens projektor visar Rafiuddin en video av en kvinna som straffas efter att ha gripits ensam med en man. Skarprättaren är klädd i en svart dräkt med en vit mask för ansiktet. Publikens jubel stiger för vart och ett av de fyra rappen som landar över kvinnans rygg. – Det här var 2009 och sedan dess har ingen kvinna dömts för det här brottet,

der högtalare. Vi har inte tid att stoppa al-

religiöst rättslärda invända att sharia in-

för alla såg och det hade en avskräckan-

la som har åtsmitande jeans. Faktum är

te är ett världsligt, utan ett gudomligt på-

de effekt, säger Rafiuddin.

att vi skulle behöva mycket mer resurser.

fund. Ett påbud från en högre auktoritet

Enligt siffror från Amnesty dömdes

Frågan är varför behovet av förstärk-

som det inte ankommer människan att

45 personer till spöstraff i Aceh under

ningar är så stort. Yulia vidhåller att sha-

2012. Rafiuddin har en icke oansenlig del

rialagarna har stort stöd från befolkning-

Hemi Faradila fnyser igen.

av verkställandet på video, och klippen

en, men varför envisas då stadens tonår-

– De som stiftar lagarna är män. Men de

avlöser varandra. Dessa filmer är fram-

ingar med att ständigt testa gränserna?

gångshistorier, exempel på lyckad rätt­-

– Vi är bara människor. Kvinnor här vet

skipning, och överdomaren är på gott hu-

varför sharia är viktigt, men många, sär-

mör när han visar dem.

skilt tonåringarna, tycker att de ser gam-

– Den här kvinnan dömdes till tio rapp, förklarar han. – Tio rapp, det måste ha varit ett stort

la och tråkiga ut om de har heltäckande kläder.

mål, säger någon och hela familjen bris-

Personlig protest

ter ut i skratt.

Klockan är strax efter 20 en söndagskväll

Upproriskt gatukök

och Hemi Faradila har tillsammans med kompisen Julianti precis anlänt till popu-

Det är fredag och Wilayatul Hisbah åker

lära Solong Cafe i Ulee Kareng. Om någ-

genom Banda Acehs affärsgator. En hög-

ra timmar måste de gå hem igen. Så sent

talare på taket på bilen informerar affä-

som förra veckan kom ett påbud om att

rerna om att de måste stänga, och i pa-

ogifta kvinnor inte får vara ute på kaféer

trullens spår dras gallergrindar ned och

längre än till klockan 23.

jalusier för. – Det är förbjudet att sälja mat under fredagsbönen, ni måste stänga omedel-

– De instiftar fler och fler regler, fnyser Hemi Faradila samtidigt som hon tar av sig slöjan.

bart! säger shariapolisen Yusran uppretat

En kaxig gest som inte passerar obe-

till personalen i ett upproriskt gatukök.

märkt förbi. Både män och kvinnor i lo-

Män som inte går till moskén och res-

kalen tittar. Men för Hemi Faradila är det

tauranger som håller öppet under bönen

en personlig protesthandling.

är en del av samma problematik, förklarar

– Jag tror att viljan att vara fri ligger i

Yusran, och att komma tillrätta med den

människans grundläggande natur, säger

är svårt. Banda Aceh har 220 000 invåna-

hon. Man måste få vara fri så länge som

re, men Wilayatul Hisbahs styrkor uppgår

man inte skadar någon annan. Person-

bara till drygt 50 personer. Befälhavaren

ligen oroar jag mig för Aceh. Det är ett

Yulia nickar instämmande.

väldigt rikt område med gott om natur-

– Det är viktigt att lära ut sharia till fol-

resurser. Varför bry sig om slöjor? Varför

ket, men vi har inte möjlighet att varna

inte bry sig om att minska fattigdomen?

alla personligen. Det är därför vi använ-

Mot ett sådant argument skulle Acehs

ifrågasätta.

stiftar lagar som bara handlar om kvinnor, och det är kvinnor som blir offren.

Fakta om ...

Wilayatul Hisbah » WILAYATUL HISBAH ÄR en sär-

skild polisstyrka i Aceh, ansvarig för att upprätthålla den autonoma indonesiska regionens sharialagar.

» ACEH FICK RÄTT att införa sharialagstiftning år 2001, under den pågående konflikten mellan Rörelsen för ett fritt Aceh, GAM, och centralrege­ ringen i Jakarta som ville vinna över den allmänna opinionen i regionen. » EFTER TSUNAMIN i december 2004 slöts ett fredsavtal i Helsingfors och Aceh fick större självstyre, något som ledde till att sharialagstiftningen både utökades och skärptes. År 2009 röstade parlamentet för dödsstraff genom stening som straff för otrohet, men lagen stoppades av Acehs guvernör. » WILAYATUL HISBAH INRÄTTA-

DES år 2005. I regionens huvudstad Banda Aceh förfogar styrkan över 56 poliser, varav 15 är kvinnliga.

» ACEHS FATTIGA LANDSBYGD har

sina egna shariapoliser. Enligt rapporter från människorättsorganisationer är tillämpningen av sharia strängare på landsbygden, och civilbefolkningen tar ofta – med shariapolisens goda minne – lagen i egna händer. 1 | 2016

27


JUBILEUMSKAMPANJ

Marthornas

ekonomiguider och spartips På 1930-talet började marthorna ge råd till och leda kvinnor i, förutom trädgårdsskötsel, matlagning och hemvård, hemmets ekonomi. Man ville stödja husmödrarna i att tänka ekonomiskt förnuftigt, för ”ett oekonomiskt levnadssätt och onyttig förbrukning i vilken form som helst förstör lyckan och välståndet i hemmet”. TEXT Sinikka Salo, doktor i statsvetenskap och gudmor till Finlands nationalbibliotek

M

ÖVERSÄTTNING Catharina Elgert-Hyvönen

arthorna satsade på hus-

också långa tider efter kriget hade att gö-

verkligen över hur råden skulle omsättas

hållsrådgivningen genom

ra med bekämpning av bristen på förnöd-

i praktiken. En helt fantastisk innovation

att hålla bokföringskurser

enheter. Naturligtvis rörde det sig även

var tävlingarna som arrangerades med en

för lanthusmödrarna och år

då till största delen om frågor som hade

systematisk och grundlig planering. En

1933 började marthakretsarna hålla bokfö-

med hushållsekonomin att göra. Under

martha skulle inte ha varit en martha och

ringsrådgivning för lantbruken. Man höll också kurser för marthorna i hur man gör upp en budget för mathushållningen. På kurserna behandlade man ekonomiska uträkningar för både pengar och mat­ ingredienser. På basis av uträkningarna fick kursdeltagarna veta bland annat vad maten bestod av och vad den kostade, vad familjens klädförråd kostade och var man

professionell rådgivare om hon inte också

”Man följde rentav med husmödrarnas användning av sin tid, det undersöktes i en avhandling.”

således kunde spara. Också trädgårdshus-

hade gett rådgivning i hur man arrangerar tävlingarna. I förordet till Marthaförbundets häfte 100 tävlingar i hemhushållning (nr 7, 1935) står det: ”Tävlingarna i huslig ekonomi har under de senaste åren blivit allt mer populära. Fenomenet är glädjande, i rådgivningsarbetet innebär det en centrering och fördjupning av arbetet. För att göra tävlingarna enhetliga har det bli-

hållningen följdes upp för att man skulle

de knappa förhållanden som rådde po-

vit nödvändigt att göra en gemensam täv-

få reda på vad som var mest ekonomiskt

ängterade man i rådgivningen självför-

lingsguide för hemhushållningen.”

att odla. Man följde rentav med husmöd-

sörjning, vilket också var naturligt i det

rarnas användning av sin tid, det under-

dåvarande agrar-Finland.

söktes i en avhandling. Ekonomin hade blivit vald till tema för

Grundlig planering

Det verkar som om det arrangerades tävlingar om precis allt som anknöt till hemmets skötsel – både mera krävande tävlingar som räckte en lång tid och basera-

marthaverksamheten år 1940, men då kri-

Marthornas rådgivningsarbete bestod

de sig på rapporter samt kortare som mät-

get bröt ut byttes det ut mot teman som

inte enbart av råd, utan man funderade

te arbetseffektiviteten. Jag syftar här till

28

1 | 2016


”Man höll också kurser för marthorna i hur man gör upp en budget för mathushållningen. På kurserna behandlade man ekonomiska uträkningar för både pengar och matingredienser.”

exempel på de tävlingar som gällde hem-

hållning, hemmets klädhushållning och

har lett till en kris – en minskning av de

mets ekonomi och med vilka man ville

trädgårdsskötsel. I reglerna hänvisas det

naturliga tillgångarna och klimatföränd-

uppmuntra husmödrarna till ett förnuf-

också till de behövliga skriftliga källorna.

ring.

tigt ekonomiskt tänkesätt. I guiden blir

I världen har man lyckligtvis väckts till

vi upplysta om att de tävlingar som rör

Praktiskt rådgivningsarbete

insikt om att då krisen fördjupas, försvin-

hemmets ekonomi och räcker ett halvt till

Marthaförbundet är framför allt känt för

ner bottnen ur allt annat – ur ekonomin,

två år baserar sig på ekonomiska uträk-

sitt vardagliga, praktiska rådgivningsar-

välfärden och till och med tryggheten.

ningar och att ”de bör helt åtskiljas från

bete inom hemhushållningen, där dess

Den i inledningen citerade hänvisning-

de tävlingar i vård som angår hemhus-

yrkesskicklighet är av toppkvalitet, vil-

en till ett oekonomiskt levnadssätt som

hållningen”.

ket bevisas av det ovan nämnda arrange­

förstöraren av välfärden, är i hög grad ak-

För bedömningen av tävlingarna ges

manget för tävlingar. Bakom verksam-

tuell. Vi måste snabbt bekämpa hållbar-

noggranna och precisa råd. Vid bedöm-

heten har ändå alltid funnits förbundets

hetskrisen.

ningen ska man lägga märke till anteck-

grundare Lucina Hagmans sammanfat-

ningarnas saklighet och precision, och

tande teser om att göra detta arbete till

Hållbar tillväxt

framför allt det ekonomiska resulta-

en del av kvinnornas samhälleliga ansvar

Budskapet i Jubileumsfonden för Finlands

tet, ”sådana yttre faktorer som en vack-

som sprider sig över hela världen: ”Det

självständighet Sitras utredning ”Den cir-

er handstil och osaklig noggrannhet hö-

finns ett vidare, större hem än familje-

kulära ekonomins möjligheter för Fin-

jer inte poängen”. Direktiven är dessut-

hemmet. Det finns en by, en socken, ett

land” är att det i hållbarhetskrisen döl-

om preciserade för de olika tävlingarna i

samhälle, ett fosterland, världen.”

jer sig en möjlighet till ett nytt slags håll-

ekonomi, som till exempel tävlingen för

Denna tradition bär och förpliktigar i

bar tillväxt, inom jordens gränser. En be-

lanthusmoderns bokföring, löntagarens

allt högre grad marthorna i dagens globa-

kämpning av krisen genom att övergå till

bokföring, beräkning av ekonomin, bok-

la världsby, där den snabba befolknings-

så kallad cirkulär ekonomi, där återan-

föring för mathushållning, konservhus-

tillväxten och växande förbrukningen

vändning och grön energi dominerar, ger 1 | 2016

29


Bevara våra publikationer och tidningen! » NATIONALBIBLIOTEKET SAMLAR in medel till ett nätverksbibliotek för att hedra Finlands hundraåriga självständighet. De medel som doneras till den namngivna fonden Martat–Martha går till digitaliseringen av de publikationer som marthorna har gett

”Marthornas rådgivningsarbete bestod inte enbart av råd, utan man funderade verkligen över hur råden skulle omsättas i praktiken.”

ut. Martat–Martha-fonden är en del av Helsingfors universitets fonder. Detta är ett projekt som vi hoppas att alla marthor ska delta i. Efter slutfört arbete kommer de publikationer och broschyrer samt tidskriften Martha som publi­ cerats under åren 1899–1944 att finnas tillgängliga för alla på nätet. Var med och ge vidare marthornas värdefulla kulturarv till kommande generationer – delta i ”Vårt första sekel på nätet”-kampanjen!

Så här kan du donera: Betala in det valda beloppet på Helsingfors universitets konto: Nordea 157230 FI32 000 30072. I meddelandefältet skriver du ”Nationalbibliotekets kulturarvsfond, Martat–Martha-fonden” samt ditt namn.

stora möjligheter för länder

ling av kollektivtrafiken och

Nationalbiblioteket publicerar namnen på gåvogi-

som är föregångare. En klok

den lätta trafiken, effektivitet

varna på sin webbplats. Om du inte vill att ditt namn

användning av resurserna hål-

i fråga om utrymme och åter-

ska framgå, skriv bara ”anonym”. För donationer som

ler på att bli en internationell

vinning av material, närmat

överstiger 500 euro skriver vi ett separat gåvobrev.

joker som man försöker främja

och stadsodling, minskning

genom olika sätt av uppmunt-

av matsvinnet samt saman-

ran. För Finlands folkhushåll-

vändning av resurser.

Du kan också donera online: 1. Gå till adressen

ning erbjuder den cirkulära

Marthornas hushållsgui-

onlinedonation.helsinki.fi/Onlinedonation/ 2. Fyll i donationsformuläret

ekonomin, enligt försiktiga

der, spartips, matlagnings-

beräkningar, till och med 2,5

och städrådgivning, trädgårds-

3. Under ”Donation” välj Fonddonationer

miljarder euros värdepotenti-

guider och så vidare förenade

4. Under ”Fond” välj

al fram till år 2030.

med den påhittighet med vil-

Kansalliskirjaston kulttuuriperintörahasto

(Nationalbibliotekets kulturarvsfond)

Att återgå till cirkulär eko-

ka direktiven togs i bruk med

nomi kräver naturligtvis åt-

hjälp av bland annat tävlingar,

5. Under ”Meddelande” skriv

gärder på olika plan, men

är uppdaterade till nutid fort-

Martat–Martha-fonden

en nödvändig attitydföränd-

farande ”hårdvaluta”. De är

ring måste födas på ”gräsrots­

värdefulla, förutom för enskil-

Penninggåvor till förmån för vetenskapliga och kul-

nivå”, i praktiken och varda-

da hushåll, också för att hela

turella arv är avdragsgilla för företag och samfund

gen. Resursvisdom är nyckel-

den oundvikliga cirkulära eko-

då beloppen uppgår till 850–250 000 euro per år.

ordet och betyder försök och

nomin ska få så starkt fotfäs-

pilotprojekt, som ansluter sig

te som möjligt – i Lucina Hag-

Mera information om donationer:

till förnyad närenergi, energi-

mans anda av visionärt globalt

kulttuuriperintorahasto@helsinki.fi

besparande boende, utveck-

ansvar.

Insamlingstillstånd: Polisstyrelsen har beviljat Helsingfors universitet tillstånd för penninginsamling för perioden 2015–2019 (POL-2014-11778)

30

1 | 2016

»

KÄLLOR: Bland andra Emäntälehti nr 5, 1939, Sitras utredningar 84, november 2014, www.martat.fi


MARTHAHISTORIA

MAT I KRISTIDER

TEXT Catharina Elgert-Hyvönen

– kaninstek och fiskben » TRE SMÅ HÄFTEN ligger på bordet framför mig, tre

Dessa häften är intressanta som tidsskildringar och ger

häften som handlar om hur man i kristider, på 1940-ta-

läsaren en tankeställare – hur påhittiga och beundrans-

let, tog vara på allt i matväg som naturen hade att ge.

värda var inte de som levde under knappa förhållan-

Det ansvarsfulla arbetet att göra det bästa möjliga av

den i kristid! Och hur mycket onödigt överflöd möter

knappa ransoner föll på husmoderns lott.

vi inte dagligen i vår tids affärer ...

» ”BAKNING I HEMMET kräver stör-

I detta häfte fick husmodern goda råd

re omsorg och omtanke i kristid än

för hur hon bäst skulle utnyttja mjöl

under vanliga förhållanden om man

(till exempel tillsätta rotfrukter i brö-

skall nå ett gott resultat. /---/ Den reg-

det i brist på mjöl), fett (inte offra det

niga skördetiden har de senaste åren

på bakning!), degspad, kryddor och

bidragit till att vi fått mjöl av rätt låg

kemiska jäsmedel. Med det lilla man

kvalitet. /---/ I städerna har bristen

hade tillgång till, är receptsamlingen

på gas och de kalla köken även bidra-

ändå beundransvärd – här finns inte

git till att försvåra bakningen i hem-

färre än 73 recept på bland annat ve-

met”, står det i Bakning i kristid, utgi-

tebröd med potatis, kristids wiener-

ven av Finlands Svenska Marthaför-

bröd, vattenkringlor, sirapskaka och

bunds Förlag.

plättbakelser.

» HUSMORS kristidskalender 1941

Efter alla recept på citronsoppa, rot-

(nr 1), också den utgiven av Marthaför-

sakssoppa, leverkalops med kålrötter

bundet, ger liknande råd i sitt förord:

och strömmingssoppa följer tre kapi-

”Husmödrar! Beakta alla de faktorer,

tel om klädråd (använd alltid klädlap-

som bidra till att våra ransonerade

par!), hälsoråd och råd för trädgården.

födoämnen bli utnyttjade på bästa

Dessa kapitel visar hur uppfinningsrik

sätt, så att vi får den största möjliga

man var på den tiden – och råden man

mängd näring i vår kost.” Så här gjor-

gav läsaren är ibland helt underbara!

de man det mesta möjliga av fisken:

Angående hälsa och tvätt lät det så

”Lär barnen äta fisken med benen. Är

här: ”Tag en avrivning varje morgon,

det dem motbjudande, tillaga sådana

med kallt vatten om ni är stark och

rätter, där benen mals med fiskköttet

duglig, med något varmare om ni är

eller där fisken får koka eller steka i

klen, mager och svag. Sjuka perso-

ugn så länge att benen inte märkas.”

ner kunna använda spritblandning.”

» RUNA MELANDER har skrivit Re­

bär, mjöl, ärter, mjölk, smör, ost och

cept och råd för matlagning, bakning

kött (man uppfödde kaniner till ste-

m.m. under kristid utgiven av Finlands

kar), inälvsmat, fisk (som var dyr mat)

Svenska Marthaförbunds Förlag. Också

och socker. ”Sötningsmedel har intet

här är andemeningen densamma som

näringsvärde, använd därför om möj-

i de andra häftena – ”Nu liksom under

ligt socker i barnens mat. Låt dem åt-

tidigare vargatider gäller det att komma

minstone få allt socker som tillkommer

igenom, men hur vi komma igenom ja,

dem och tag det inte till kaffesocker.”

det beror till stor del på oss husmödrar.

Receptsamlingen är rik, 136 recept

Folkhälsan får inte ta skada.” Goda råd

av de mest varierande slag. Man kun-

ges för hur man kunde använda pota-

de äta fiskpudding, strömming i gelé,

tis, rotfrukter, grönsaker (förakta inte

frikassé på kanin, spenatbullar, näs-

små mängder av färska blad!), frukt,

selpudding ...

Bakning i kristid. Centralen för huslig ekonomi (organ för Finlands svenska Marthaförbund), Marttaliitto, Pienviljelijäin Keskus­ liitto, Pienviljelijäin Liitto och Soc.dem. työläisnaisliitto, 28 s.

Husmors kristidskalender 1941 nr 1. Finlands Svenska Marthaförbunds Förlag 1941, 35 s. J.Simelii Arvingars Boktryckeri AB.

Runa Melander: Recept och råd för matlagning, bakning m.m. under kristid. Finlands Svenska Marthaförbunds Förlag 1942, 80 s. Borgå Tryckeri & Tidningsaktiebolagets tryckeri.

1 | 2016

31


NORDISKA BREVET 2016

m o r a l d n a Det h r y fl m o s människor s. är brevet skriv

sam tid det h Det är i en säll

it t i i minnet – m försök a hålla e rd bo vi t ll Och de strofer, vä an eller asylkata ng ti yk fl ropa allt prat om eltåg mot Eu sor och lämm as m ko is n än de m människor. s allt pratar om ot tr vi t at t afen – är just de besökte fotogr fyra år sedan än er m e lit r kl Fö ans Gre and, h jag tillsamm oc on ss m ál ad efter Karl Vilhj de någon mån ed sk et D . aj m i a en sen vecka t tillfälligt slut de beslutat at ha nd la n Fi å att ocks ot Grekland tionen gentem en nv ko n li t lätillämpa Dub underkänt de ttsdomstolen rä ko is n än m sedan i landet. ge som rådde

ktiv insikt at till en kolle uropa har vakn drig skådaonsström av al om en migrati och vinr under hösten de mått och ha också re ­ nda olik a sätt tern på alleha ropeiska tonen i den eu r ha s el D a. bete agerat på dett t frenetiskt ar dels pågår et s, pt är sk en debatt via olika slag öjligheter att m ed m ar ll gedär man bo iskor att ta sig hindra männ r le ol tr on sk av grän oss i Norden. och fram till e hynom Europa som fortfarand detta blir den ed m llt lle ra än Pa t är vår m sk nkar om att de ta av rm fo r hjälp sor ser någon rk ligen behöve Livsfarliga re fortå dem som ve st bi t at a t övriga Europa bb ik pl ru liga ägnat at t t sett hela det or är st i m so od st k, , ru 11 er Då, 20 a länd nas t språkb sydeuropeisk överöst av et gärna utmåde så ot a em er m st vi nu entals farande en på dem som med de tiot us gr undsynen den om hjälp an dj vä na äg g entr dra”. år gett si ut på las som ”de an t sig uttr yck n under flera gi da ta t re na m so an d r, . detta blan människo fer. södra Europa I Finland har nat urkatastro r mot främst av so e re ad a er ig ir rl fa sp livs är in ägnade sina da i termer som änniskor som unga män som s m al ot om ti vi e r ad se Vi träff gligen lä a ta sig omtill att försök Så gott som da sor väller, as as tr m Pa h n oc de er es, gar i hamnsta ara vågor, flod En del lyck ad a i okontrollerb mot Italien. r människorn a hä rn e la D . bi st er la nd vå bord på i våra lä der de dra omkom un eller sköljer, in yktingtsuåg ”fl n h en oc ed es m s ad andra skad rentav jämfört har i rubriker lt i sin väg. al . ut år sl n liga försöken rmlige ståndsarbeta nami”, som fo läkare och bi ga li il iv fr e älVi träffad en försökte hj liga förhålland im v or ti r k e de p un rs m e re so Kritiskt p älp. erna har m behövde hj senaste månad de vandnd la n pa alla dem so Fi i y st ne on m llade illegala in åg A n ka i är så yl N de as t av de ga or r ån lle Vi träffade m ar som innehå iska nynazisräknat ar tikl orna på de grek ar varje dag, kl kl i t ti ar na 0 m 30 ha t m h i parker. rarna so hit tat i snit sig på gator oc iskt pert it form har de ra kr t ve et ti ak ur a de vn t terna, som ha nde delen skri som hade tagi den över väga några familjer mit deras indi å m ks ko oc m e so s ad m en Vi träff åntar de ki, en av At spektiv som fr byggnad i Atti n ve gi er öv över en liten vidualitet. . är elar. de m so st det oroliga stadsd tade ihop efÄndå är det ju et som vi arbe ag rt po re på v jag i Rubriken ”. Så här skre Individer. adiset Europa somalier. , ar er ”P ri r sy va r, n ie sa , irak ter re familjer, som De är afghaner bladet om de ds a. ta m ds m vu sa uf en H , botidningen or, pappor det golv där de beDe är mamm och i verk ligt oss att sitta på a in at er öd sp bj de st a, rö rlig gene De är ärliga, oä ydd. sk llt r nyss sine satt sig: io at e Atenborna ha , en egen ad hov av intern ia sk or ra st er hi öv en m er­­ ”Ösregnet so dem har en eg lling som täck Var och en av t land beslöt sig en gy ttjevä na r te an t ef t et i na s m an lä någonst nat och orsak till att de t. hi ma sig för att kom

E

32

1 | 2016


1 | 2016

33


”Men också i misär lever hoppet om någonting annat, någonting bättre.”

människor. Teckningen är signerad med

nen hette Aylan. Han kom från Syrien, tre

hans namn, korrekt nerplitat med stora

år gammal och det var bilden av Aylans

västerländska bokstäver som används i

kropp på en strand som i höstas blev sym-

länder han aldrig har besökt. ”

bolen för hela den här katastrofen som

Barn och vuxna

pågår. Ungefär så här långt hann Ahmed kom-

Mohammad är i dag kring tolv år gam-

ma med sin berättelse när det på nytt bör-

den smutsiga gården bakom en stängd

mal, men var han eller familjerna finns

jade surra i hans telefon och han med den

port. I det bortre hörnet myllrar råttorna

vet jag inte. Däremot vet jag att Europa,

mot örat sökte sig till ett avlägsnare hörn

omkring i jakt på föda. Bakom ett lakan

och Norden, i dag är fullt av sådana som

av gården. På avstånd noterade vi att han

döljer sig ett hål som kan kallas toalett.

han. Av barn och unga vuxna som innan

plötsligt brast i gråt innan han rasade ihop

I ett litet dörrlöst rum har golvet täckts

de lycka­des ta sig till Europa har sett så

till en sittande hög på marken.

med mattor som tjänar som madrass för

många händelser att när en främmande

Senare kom det fram att det var Ahmeds

sju vuxna och sex barn. Just nu har de tak

kvinna från Finland ger ett papper och

fru som ringt från Bagdad för att berät-

över huvudet vilket de inte haft under de

en penna till dem, så ritar de pansarvag-

ta att deras treåriga dotter med medfött

månader de likt några hundratusen and­ra

nar och ihjälskjutna människor på det.

hjärtproblem hade slutat att andas. In­nan

immigranter sovit utomhus i Atens parker

Det är de här människorna – från Af-

vi gick därifrån den här dagen visade han

ghanistan, Syrien, Irak och olika afrikans-

bilder på den skrattande flickan, som ald-

El eller vatten finns inte men när fuk-

ka länder – som är ”människomassorna”,

rig kom så långt som till Europa.

ten från regniga dagar kryper in värmer

”flyktinginvasionerna”, ”katastrofen” och

Av det som skrivs är det förstås också

man sitt tillhåll så gott det går med hjälp

den ”asylbörda” som de nordiska länder-

sant att framtidens lösning inte är att för-

av ett stearinljus eller två.

na nu håller på att knäckas under.

flytta alla dem som inte kan leva i sina eg-

eller på tomma korgbollsplaner.


– Ibland får vi mat av kyrkan. Ibland

Men det är inte deras namn eller sam-

na länder till Europa. På lång sikt måste

söker vi den i skräpkorgar. Ibland äter vi

manhang som nämns i rapporteringen.

siktet vara ställt på att stabilisera konflik-

inte, säger Gholam, pappa till två av de

I stället får vi läsa och höra om hur det

ter och på att fördela välfärden betydligt

barn som bor här.

mest är män som kommer. Vi får höra om

jämnare än den är i dag, så att ingen ska

Men också i misär lever hoppet om nå-

att många av dem är ett potentiellt terror-

behöva lämna sitt hem för att kunna le-

gonting annat, någonting bättre. Det fick

hot mot våra samhällen. Vi får höra att de

va ett drägligt liv.

föräldrarna att packa det nödvändiga och

utgör en fara mot flickor och kvinnor. Vi

Men den lösningen kommer vi inte

till fots bege sig de mer än 4000 kilome-

får höra om hur de är för många och om

fram till den här veckan, eller ens nästa

terna via Iran och Turkiet mot Grekland.

hur våra länder inte mäktar med detta.

månad. Och just därför är det viktigt att

Hoppet växer vidare i barnen.

En del av allt det som skrivs och sägs

försöka hålla i minnet att alla de här ano-

– Jag skulle vilja gå till skolan men hun-

är förstås sant. Mer än 70 procent av dem

nyma strömmarna, vågorna och de okon-

darna jagar oss så nu måste jag vara här.

som tar sig till Europa är faktiskt ensam-

trollerbara naturfenomen som fortfaran-

Det är tråkigt för vi har inte el eller vat-

ma män, och en av dem heter Ahmed. Vi

de rör sig mot och genom Europa består

ten så ibland är det väldigt kallt att sova,

träffades i samband med arbetet kring

av människor som heter Mohammed, Ma-

säger sjuåriga Zahra.

ett större reportage, som jag gjorde om

ryam, Mahnaz och Ahmed, som alla har

(…)

de asylsökande som under hösten kom-

haft ett annat sammanhang innan de an-

– Men vi kan inte åka hem för där är

mit också till Helsingfors.

lände till våra länder.

Från Irak till Turkiet

JEANETTE BJÖRKQVIST

krig så jag vill åka till Tyskland. Där ska jag bli journalist, säger hon. Jämnåriga Maryam vill bli matema-

Ahmed stod och hängde tillsammans

tiklärare i Frankrike och ett år yngre Mah-

med en grupp andra män i ett hörn på

naz tandläkare i Kanada. Åttaårige Mo-

en flyktinganläggnings innergård och

hammad sitter tyst och tecknar koncent­

han var väldigt sysselsatt med sin tele-

rerat på pappren vi gav till honom. Han

fon. Han berättade hur också han tagit

funderar en stund och meddelar sedan

sig från Irak till Turkiet och köpt sig en

att han ska bli polis i Kanada.

dyr plats på en gummibåt mot Grekland.

(…)

Kort efter starten kapsejsade båten, men

När vi ska gå sticker Mohammad blygt

Ahmed hade en flytväst och kunde räd-

fram teckningen som han arbetat på. På den finns en stridsvagn och några poliser som skjuter mot en grupp liggande 34

1 | 2016

da sig. Det kunde inte tolv andra passagerare som senare hittades drunknade. Fem av de döda var barn och ett av bar-

Skribe nt e n h ar arb list me e t at s o d foku m nyh s på m vid Hu ets­jou ä n n i sk o rna­f v u d st rättsfr ad sbla 1998– å gor det i H 2015. H elsing on h a r flertal fors år un d e r andra en åren b medie det S v i s t åt t e r , b e n sk a la n tt d d Dagbla em reg 2016 a elbun­d e t s ed rbetar a n h 2006. on frä det gra m st s o Från n sk a n m repo de pro Yle. 20 rter vid g r amm e 10 belö t Spotli n a des listpri gh t p å h on m s, 2011 ed EU:s m ed M det fin journa idas-p land ss riset, 2 ve n sk a 2015 u 014 m drama t n ämn ed tikerp des ho R u n eb r i set o n till å erg-stip ch rets Fr endiat edrika .


MARTHAINFO

Preliminärt program LÖRDAG 23.4.2016

Kl. 10

Välkommen till Lovisa!

Välkomsttal, Sickan Nybondas, distriktsordförande Stadens hälsning, Olavi Kaleva, stadsdirektör

Marthas många ansikten – med naturen i fokus Anita Storm, ekologirådgivare, och Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare Frida Packalén, konstnär

Eva Biaudet, riksdagsledamot och ordförande för Kvinnoorganisationernas Centralförbund KOC

Kl. 12

Lunch och fullmaktsgranskning

Kl. 13

Marthasången Vårmötestal, Andrea Hasselblatt, förbundsordförande Vårmötesförhandlingarna inleds

Kallelse till vårmötet i Lovisa » FINLANDS SVENSKA Marthaför-

hörigen undertecknade fullmakter lör-

bund rf kallar till vårmöte i Lovisa lör-

dagen den 23 april klockan 12.00–

dagen den 23 april 2016 klockan 10.00.

13.00 vid fullmaktsgranskningen i

Vårmötesförhandlingarna inleds

Bollhallen.

klockan 13.00. Mötet går av stapeln

Distrikten bör skriftligen anmäla si-

i Lovisa Bollhall, Brandensteinsgatan

na ombud och ersättare, med namn

29. Vid mötet behandlas stadgeenliga

och fullständiga adressuppgifter,

ärenden, såsom årsrapport och bok-

till ekonomiassistent Marika Seger,

slut för år 2015, samt eventuella mo-

Marthaförbundet, Bölegatan 2, 00240

tioner och övriga ärenden som central-

Helsingfors eller per e-post till mari-

styrelsen har beslutat föra till mötet.

ka.seger@martha.fi, direkt efter sitt

Distriktens ombud bör uppvisa be-

vårmöte, men senast 31.3.2016. Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

Ca kl. 14 Kaffepaus Ca kl. 17 Mötet avslutas Kl. 19

Festmiddag med underhållning i Lovisa bollhall

Påverka genom ditt förbund – skriv en motion! » VID VÅRMÖTET 23.4.2016 kan be-

tralstyrelsen, därefter vid vårmötet

Program på egen hand i Lovisa före middagen:

handlas, förutom stadgeenliga ärenden,

(om centralstyrelsen väljer att föra

även ärenden som en medlemsförening

dem vidare) och om de godkänns ar-

1. Guidad promenad

senast fyra veckor innan mötet skriftli-

betar förbundet vidare med frågorna.

gen hos styrelsen (via sitt distrikt) har

Ta chansen att påverka i de frågor som

begärt att ska behandlas. Sänd in mo-

Marthaförbundet arbetar för!

Vi förbehåller oss rätten till eventuella ändringar i programmet.

2. Småfolket i Lovisa, www.visitlovisa.fi/sv/attse/loviisanpikkuvaki 3. Marthadrink på olika marthaträffpunkter i stan 4. Utställning på Almska gården 5. Vandring till Gamla stan och saltbodarna

tionen senast 18.3.2016, så att styrel-

Sänd in motionen till verksamhetsle-

sen hinner behandla den vid sitt möte.

dare Frida Nylund, Marthaförbundet,

Att skriva en motion är för er en möj-

Bölegatan 2, 00240 Helsingfors eller

lighet att påverka genom ert förbund!

per e-post till frida.nylund@martha.fi

Motionerna behandlas först i cen-

SÖNDAG 24.4.2016

Inget gemensamt program ordnas, men för den som övernattar i Lovisa rekommenderar vi till exempel: 1. Besök till Malmgård, Strömfors Bruk, hembygdsgården Kycklings med flera 2. Svenskspråkig gudstjänst i Lovisa kyrka klockan 10 3. Morgonpromenad: småfolket i Lovisa, www.visitlovisa.fi/sv/attse/ loviisanpikkuvaki ANMÄLNINGAR: Bindande

anmälan senast 30.3.2016. Ett anmälningsformulär med prisuppgifter kommer upp på evenemangskalendern på martha.fi/sv/start/ evenemang/ och information skickas till alla ordförande.

På frågor som gäller vårmötet svarar verksamhets­ledare Frida Nylund, frida.nylund@martha.fi, tfn 040 715 1579, och utvecklingschef Petra Högnäs, petra.hognas@martha.fi, tfn 044 280 6609.

senast 18.3.2016.

Kallelse till Ungmarthas vårmöte » UNGMARTHA RF KALLAR till vårmöte torsdagen den 17 mars 2016 kl. 18.30 på Marthaförbundet, Bölegatan 2. Vid mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Anmälningar riktas till ung@martha.fi senast 10.3.2016. Mera information ger verksamhetsledare Muluken Cederborg på telefon 044 280 6813 eller muluken.cederborg@martha.fi.

1 | 2016

35


AKTUELLT

ÅRETS MARTHA­ GÄRNING 2016 » UTMÄRKELSEN Årets martha­

Vårens viktiga datum 8.3 INTERNATIONELLA KVINNODAGEN 15.3 INTERNATIONELLA KONSUMENTDAGEN

till en enskild medlem.

17.3 UNGMARTHAS VÅRMÖTE , Helsingfors

gärning 2016 utdelas i samband med

Fram till och med 9.3.2016 kan di-

Marthaförbundets vårmöte den 23

strikt, föreningar och kretsar nomi-

23.4 C ENTRALSTYRELSENS MÖTE , Lovisa

april 2016 i Lovisa. Årets martha-

nera sådana insatser som har utförts

23.4 MARTHAFÖRBUNDETS

gärning är en sådan händelse eller en sådan insats som har ägt rum företrädesvis under det gångna året 2015 och som kan ses som speciellt utmärkande för de värden martharörelsen står för samt

av föreningar eller enskilda medlemmar inom di-

Årets marthagärning ska inspirera andra. Den ska visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. Det kan vara en insats som visar hur Martha gör gott, som främjar utvecklingen av martharörelsen eller som ger uttryck åt en trendskapande och/eller banbrytande gärning.

för det arbete som förbundet med dess distrikt och

striktet. Sänd in ert förslag till verksamhetsledare Frida Nylund, Marthaförbundet, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors, eller

19.3 CENTRALSTYRELSENS MÖTE , Helsingfors

VÅRMÖTE , Lovisa

24.4 INTERNATIONELLA

KLÄDREVOLUTIONSDAGEN

» FÖLJ MED evenemangskalendern på martha.fi, där hittar du den mest aktuella informationen. Vill du veta mera om vad som har planerats för år 2016, gå in på medlemssidan (martha.fi/sv/medlem/) och bekanta dig med förbundets verksamhetsplan.

till frida.nylund@ martha.fi. Hon sva-

rar också på frågor om utmärkelsen. Marthaförbundets

föreningar gör. Utmärkelsen ges till

centralstyrelse behandlar förslagen på

en marthaförening eller -krets eller

sitt möte i mars.

PÅMINNELSE:

Ansök om föreningsstöd! » ÄNNU HINNER NI ansöka om föreningsstöd för år 2016! Det kan sökas under tiden 1.2–29.2 och kriterierna hittar ni i Martha nummer 6/2015 samt på för-

Vi ska bli fler medlemmar! »

MARTHAFÖRBUNDETS värv-

ningskampanj Bli martha! har kört i

Vårens Marthapoddar

gång – och har fått en bra start. Många

» ETT NYTT AVSNITT av

nya marthor har redan skrivit in sig

Marthapodden publiceras

under årets början.

bundets hemsida under ”Medlemsaktuellt” på adressen www.martha.fi/sv/medlem/. Ansökningen görs elektroniskt via ansökningsformuläret på hemsidan. Vid behov kan blanketter beställas från Marthaförbundets kansli, ta då vänligen kontakt med utvecklingschef Petra Högnäs, petra.hognas@martha.fi, tfn 044 280 6609. Hon ger också mera information och svarar på frågor om föreningsstödet.

varannan vecka. Du kan lyss-

Nu finns även bidrag att söka för verksamhet på svens-

I fjol fick Marthaförbundet drygt

na och prenumerera via Itunes

ka för personer med flyktingbakgrund, gå in och läs me-

700 nya medlemmar – kvinnor i alla

eller Soundcloud. Poddavsnit-

ra på Kulturfondens hemsida: www.kulturfonden.fi/sti-

åldrar – och så många nya har vi inte

ten publiceras också på martha.

pendierobidrag/alla-stipendier-bidrag/?omgong=46.

fått sedan år 2007. Ett stort tack till

fi och Facebook.

er alla för ett fint jobb! Tillsammans fortsätter vi att arbeta mot målet, vi

22.2 Smartha

Rätt adress?

ska bli tiotusen marthor igen!

sportlovsaktiviteter

» HAR DU inte fått tidningen Martha eller vårt

Värvningsblanketter och -planscher

8.3 Kvinnodagen till ära

kan ni beställa från förbundskans-

21.3 Påskgott

liet, mejla till marika@martha.fi. En

4.4 Privatekonomin i fokus

liten värvningsguide kommer också

18.4 Klädrevolution

att tryckas upp och kan beställas in-

2.5 Smarth fisk

om kort.

16.5 Martha möter mannen 30.5 Martha som rollmodell 13.6 Smakrik sommar!

36

1 | 2016

medlemsbrev? Kolla då med ekonomiassistent Marika Seger, marika@martha.fi, att vi har rätt adress och korrekt e-postadress i medlemsregistret. TIPS! Spara e-postadressen kansliet@martha.fi i dina kontakter i ditt e-postprogram. Då fastnar medlemsbrevet inte lika lätt i de program som har effektiva skräppostfilter, såsom e-postprogrammet Gmail.


MARTHAINFO

Berätta din historia om er Marthastuga! » VISSTE DU ATT det finns över 2 000 för-

till föreningshus, men i synnerhet är man in-

eningshus i Finland? Finlands Hembygdsför-

tresserad av personliga minnen och erfaren-

bund samlar för tillfället in historier om oli-

heter som är på något vis speciella, ovanli-

ka föreningshus till en illustrerad bok och en

ga eller roliga. Berättelserna kan anknyta

webbplats som görs med anledning av Fin-

till verksamheten, personer, själva byggna-

lands hundraårsjubileum år 2017. Man letar

den eller till vad som helst som du tycker är

efter alla slags berättelser med anknytning

värt att berätta.

Inbetalningar ANNA EHRNROOTHS FOND

» Storgårds svenska mkr med anledning av Ebba Ahlbäcks 80-årsdag och Birgit Elmviks 90-årsdag 60,00 euro » Bemböle mkr uppvaktar årets jubilarer: Marianne Blom, Nina Martola och Gunvor Frigren 120,00 euro » Bemböle mkr uppvaktar årets jubilarer: Diana Lönngren-Måsa, Margareta Strandberg-Holm och Margareta Wikstedt 120,00 euro DISA FLYTHSTRÖMS FOND

» Västra Nylands Md med anledning av Disa Flythströms 85-årsdag 50,00 euro

Intresserad? Gå in och läs mera på www.kotiseutuliitto.fi/ etusivu/pa-svenska/ foreningshus/berattelserom-foreningshus.

Vårens kurser och Beställning och föreläsningar postning av broschyrer » VILL DU GÅ in för en hållbar livsstil, men » MARTHAFÖRBUNDETS broschyrer kan har svårt att komma i gång med nya vanor?

fritt laddas ner från hemsidan, gå in och klicka

Marthaförbundet erbjuder kurser och före-

på martha.fi/svenska/vem_vi_ar/broschyrer.

läsningar om allt från hållbar klädkonsum-

Du kan också beställa hem dem, kontakta

tion till naturkosmetik och matlagning med

då ekonomiassistent Marika Seger, marika.

vilda växter. Kursledare är våra sakkunni-

seger@martha.fi, tfn 010 279 7250 (må–to

ga rådgivare. Kom med och låt dig inspire-

kl. 9–12). Broschyrerna är kostnadsfria, men

ras! Vårens kurser och föreläsningar finns på

portokostnader tillkommer. Postningen sker

martha.fi/medlem/medlemsnytt/kurser/, gå

varje torsdag och beställningen bör vara oss

in och läs mer!

tillhanda senast tre dagar innan leverans.

Intresserad av semesterstöd? » SVENSKA semesterförbundet i Finland rf

semesterveckor som erbjuds under året samt

erbjuder semestertjänster för olika målgrup-

uppgifter om priser och vem som kan beviljas

per, såsom familjer, seniorer, närståendevår-

semesterstöd. Närmare information ger Su-

dare, ensamma, funktionshindrade och kro-

sanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.

niskt sjuka. På Semesterförbundets hemsidor,

stenman@folkhalsan.fi. Hon kan även sända

www.semester.fi, hittar du information om de

dig anmälningsblanketten i pappersform.

MARTA CENTRS

» Esbo Mf 1 500,00 euro » Köklax mkr med anledning av Carita Grönholms 70-årsdag 25,00 euro » Grankulla Mf 150,00 euro » Kimito Mf 128,00 euro » Ekenäs Mf 134,00 euro » Sydösterbottens Md 30 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto.

Nordiska kvinnor samlas på Island – save the date! » DEN SOMMARKONFERENS som årligen arrangeras av Nordens Kvinno­förbund hålls i år på Västmannaöarna, Island, under tiden 16–19.6.2016. Arrangörer är det isländska kvinnoförbundet Kvenfélagasamband Íslands och temat för konferensen är I sam­ klang med naturen. Pris: Enkelrum 760 €, dubbelrum 630 €. I priset ingår övernattningar (tre nätter), alla måltider, samt buss och de båtturer som görs under konferensen. Flygresan till och från Reykjavik bekostas av deltagarna och ingår inte i konferenspriset. Bindande anmälan senast 6.4.2016. Mera information hittar du inom ­kort i evenemangskalendern på martha.fi. På ­frågor om den nordiska sommar­ konferensen svarar utvecklingschef Petra Högnäs, tfn 044 280 66 09, e-post: petra.hognas@martha.fi. 1 | 2016

37


AKTIVA MARTHOR

Matlagning med Nagumarthorna TEXT OCH FOTO Nina Söderlund

O

ckså på vår hylla i köket finns

sade det sig att föreningens jubileumsår

glansiga receptböcker, men

är först 2018 ...

ändå är det Karins kokbok

Att besöka ordföranden Ann-Marie Pet-

från 1954 och Husmanskost

tersson på ön Sandö i Nagu och åka färja

– en hjelpreda för sparsamma husmödrar

var för mig som också bor på en ö, Ramsö

från 1864 som intresserar mig mest. I sist-

i Nagu, bakom en annan färja, en trevlig

nämnda kan man hitta recept på Tarfliga

hembygdsutflykt. Fast vi båda bor i sam-

plättar, Stufvat kalfhufvud och Lungmos,

ma kommundel och har bilväg ända fram,

eller A-la-daube på Ungt Svin. Men detta

tog det nästan en timme att ta sig dit. Så är

är mest bara underhållning i vårt hushåll

det här i Åbolands skärgård, tidsmässigt

som kockar vegetariskt, så därför ger den

långa avstånd. Det gäller både marthorna

nya boken Martha kockar i Nagu åtmins-

som håller möten, likaväl som företagar-

tone mig ett användbart redskap för mo-

nas, skolelevernas och pendlarnas resor.

dern matlagning. Här finns mycket av det som farmor Hulda skulle ha lärt mig om

Från lök till pannkaka

hon och jag hade levt vid samma tider.

Då recepten började samlas in blev det i

Eftersom jag är nyfiken på hur idéer uppstår och vilka processer de leder till, ville jag intervjua dem som jobbat mest med Nagumarthornas nya kokbok som utkom i somras. Jag träffade Ann-Marie Pettersson, Elisabeth Javén och Yvonne Nymalm-Rejström, alla styrelsemedlemmar. Jag tog för givet att boken var en dröm från årtionden tillbaka som äntligen gick

början lite problem då så många tyckte att

”Potatispannkaka, det vill säga ’päronharan’ hör till de mest lokala recepten av alla.”

i uppfyllelse, att man inte längre mindes

deras bästa recept var ett kakrecept, och då fick arbetsgruppen ingripa och börja plocka fram också andra recept. Åtminstone måste det finnas fiskrecept i en skärgårdskokbok, och förstås rotfrukter och vilt i många former. Specialiteten kajplök har inte, vad jag vet, tidigare presenterats i kokböcker i Finland, men i Nagu växer den så pass frodigt att nu var det dags.

vems idé det var att åstadkomma en lokal

ligtvis genast upptäckte att en kalender är

Potatispannkaka, det vill säga ”päron-

kokbok. Tji fick jag.

en engångsprodukt och det rimmade illa

haran” hör till de mest lokala recepten av

med målsättningen att föra fram en håll-

alla. De flesta tycks minnas att man alltid

bar livsstil. Hastiga tag gick man i stället

åt det i samband med potatisupptagning-

Idén uppkom så sent som vårvintern 2015

in för att skapa en receptbok Våra bästa

en på hösten. Om detta är en vanlig rätt en-

och någon bok skulle det från början in-

recept. Till den kunde alla i föreningen

bart i Nagu är lite oklart. Kanske förekom-

te alls bli, utan en kalender för år 2016,

bidra. Tidtabellen var otroligt knapp, för

mer den mera allmänt längs hela kusten?

för att fira föreningens 110-årsjubileum.

man ville ha den färdig då Nagu fyllde

Man ville att boken skulle kunna stå

Snabbt tillsattes en arbetsgrupp som lyck-

620 år den 15 augusti 2015. Sedermera vi-

uppslagen framme i köket medan man

Bästa recepten

38

1 | 2016


Fr.v. Elisabeth Javén, Yvonne Nymalm-Rejström och Ann-Marie Pettersson.

”I boken från Nagu har 31 personer medverkat, men många fler har varit med i kulisserna.” tillreder mat, det vill säga den skulle vara

i boken med inslag av kryddor och örter

exempel att hjälpa ovana kockar att hitta

lätt att torka av. Alltför många av de snyg-

långt ifrån, så knutpatrioter är receptle-

de lättaste recepten först, och att införa

ga matböcker som säljs drar på varje si-

verantörerna inte.

kategorier som tydligt visar vilka recept

da i sig fett och rödbetssaft som svampar,

Elisabeth, som också är vegetarian, vil-

men inte denna bok. Det är ett stort plus!

le påpeka att man borde använda sin egen

Boken Martha kockar i Nagu är en prak-

fantasi för hälsosammare mat och byta ut

tisk, snygg, sympatisk ny kokbok som

Genuina bilder

som extra bra passar olika specialdieter.

fett, vitt mjöl, rött kött eller ägg till and­

kombinerar beprövade fungerande recept

Alla bilder i boken är tagna i Nagu och

ra produkter. I många familjer finns det

med nyheter och lite spännande bland-

av olika aktiva medlemmar i förening-

i dag unga som är veganer, några vill el-

ningar. Det är att hoppas att många skaf-

en. Bilderna visar många av marthornas

ler måste undvika gluten samt allehan-

far sig boken och dessutom tar modell av

egenhändigt broderade dukar, deras kip-

da allergier, vilket gör att få recept duger

den, så att andra orter får sina egna när-

por och koppar och slevar i deras egna

åt alla. För marthor är det givet att man

producerade kokböcker som beskriver lo-

hem. Inga påklistrade påhittade glansbil-

anpassar recepten till de behov man har,

kal matkultur. I boken från Nagu har 31

der alltså. Man ville visa hur fint det är i

men för alla yngre är detta inte helt själv-

personer medverkat, men många fler har

Nagu och hur gott man äter här, och detta

klart. Så de tre damerna diskuterade att i

varit med i kulisserna. Det behövs en hel

så långt som det bara är möjligt med eg-

fall det blir en ny upplaga inför 2018 kun-

by för att uppfostra ett barn, men flera by-

na råvaror. Ändå finns det många recept

de en del små förbättringar göras, som till

ar för att åstadkomma en egen kokbok! 1 | 2016

39


AKTIVA MARTHOR

MARTHAJUBILEUM I POJO Välbesökt 100-års­ jubileum i Nedervetil TEXT Margareta Rannisto

FOTO Ann-Mari Kainberg

TEXT Eva Ljungqvist

» MARTHAFÖRENINGEN I POJO har verkat i hundra år och har i dag knappt sjuttio medlemmar fördelade på tre kretsar. Lärarna vid Västra Nylands folkhögskola, som på den tiden fanns i Pojo, spelade en aktiv roll då verksamheten fick sin början. Föreningen växte

» NEDERVETILMARTHORNA fira-

de marthadistriktets hälsning till den

och hade kretsar i snart sagt alla socknens byar. Med-

de sitt 100-årsjubileum med en välbe-

jubilerande föreningen.

lemsantalet steg till nära trehundra och de gemen-

sökt jubileumsfest. Festtalet hölls av

Efter pausen sjöngs marthasången

samma mötena kunde samla över hundra deltagare.

utvecklingschef Helena Ewalds, född

Kom min syster och Nedervetils damkör

Jubileet till ära hade marthaföreningens årliga ut-

i Nedervetil, numera bosatt i Borgå.

fortsatte med Så skimrande var aldrig

ställning temat Marthaprylar från 100 år. Utställning-

Hon talade under rubriken Martha –

havet och Håll mitt hjärta. Speciellt den

en öppnades under högtidliga former med inbjudna

kvinna i tiden.

sista sången berörde många i publiken.

gäster, tal, musik och marthor i folkdräkt. Uppvakt-

– Då Marthaförbundet grundades

Föreningens hundraårshistorik pre-

ning vid tidigare ordförandes gravar på Pojo kyrko-

var avsikten att sprida folkbildning till

senterades av Barbro Lindgren. Ul-

alla kvinnor i hela Finland, man ut-

la-Britt Ljungberg och Katrina Niemelä

Följande dag samlades ett trettiotal marthor till ju-

gick från kvinnans roll som uppfost-

fick motta Marthaförbundets förtjänst-

bileumsmiddag på Åminne gård. Förutom en delikat

rare av kommande generationer. Ge-

tecken lilla guldmärket, medan stora

middag fick marthorna åhöra en historik på vers och

nom forskning vet man i dag att det

silvermärket tilldelades Ulrica Aspvik,

sjunga marthasånger. Agneta Lindroos och Eva Ljung-

är så. Det gäller till exempel u-hjälp,

Inger Björk, Helena Broända, Gunilla

qvist tilldelades lilla guldmärket, Michaela Ekholm och

där det lönar sig att satsa på kvin-

Forsström, Eivor Huldén, Gunvor Ri-

Anna Paljakka fick stora silvermärket.

norna, att ge dem kunskap och re-

ta, Siv Skriko, Ulla Tast, Tordis Viklund

surser, för det främjar hela samhäl-

och Margareta Brännkärr.

gård stod också på programmet.

Föreningens hundraårshistorik Marthaspår från 100 år är under arbete och utkommer ännu i år. Den blir

Festen avslutades som det anstår

ett bestående minne av en förening som alltid har va-

Marthaföreningens ordförande Eivor

en fest i Nedervetil med Alexander

rit viktig för sina medlemmar och på olika sätt följt

Huldén hälsade alla festdeltagare väl-

Slottes välkända sång Slumrande toner

med i deras liv. Sig-Britt Backman har skrivit texten

komna och Inga-Lill Nylund framför-

med Sonja Smedjebacka vid pianot.

och botaniserat i arkiven.

let, sade Ewalds.

En klänning för varje martha TEXT Marita Holmlund, ordförande

» EN RÅKALL KVÄLL i slutet av no-

julen. Någon konstaterade att inbjud-

vember fick Vexalamarthorna bekanta

ningskortet till självständighetsfesten

sig med praktfulla plagg från klädbu-

inte hade kommit än, men kanske näs-

tiken Dress Aika hos Chen Åkerman.

ta år ... Ja, skratten och förslagen var

Väl inne i värmen bänkade vi oss i sof-

många för att hitta en orsak att bä-

for och stolar för att beundra den ena

ra någon av de festliga klänningarna.

klänningen vackrare än den andra. Kaf-

Man kunde ju gifta om sig med sin man

fet och jultårtorna gav en försmak av

eller förnya sitt äktenskapslöfte ...

40

1 | 2016


Forsby-Kyrkoby Marthaförening firade 90-årsjubileum TEXT OCH FOTO Ulla-Maj Broo Fr.v. Gunvor Lillthors, Therese Rönnqvist, Birgit Granskog och Clary Kakkuri-Humlegård.

» FORSBY-KYRKOBY Marthafören-

Garnyra i Övermark

dagseftermiddag i juni med en byafest

ings 90-årsfirande inleddes en söni föreningens hus, Byagården i Nykarleby Forsby. Forsbyborna bjöds på kaffe och tårta samt ett späckat program. Nuvarande ordföranden Ulla-Maj Broo hälsade alla välkomna och be-

TEXT OCH FOTO Eivor Eklund-Back

» I OKTOBER ordnade Övermark Marthaförening en

rättade om föreningens första år och om föreningens nuvarande verksam-

trivsam tolv timmars handarbetsmaraton inom ramen

het. Föreningen grundades 25.11.1925,

ning och under vinterhalvåret lyser

för årets Föreningsfestival. Mellan klockan 9 på mor-

ordförande blev Else Nordman, sekre-

lamporna nästan varje kväll i huset.

gonen och 21 på kvällen kunde vem som helst med in-

terare Helmi Eklund och skattmästare

I dag har föreningen 25 medlem-

tresse för handarbete eller hantverk komma och sticka,

Etel Ahlstrand. Helga Sjöblom valdes

mar, som samlas två gånger i må-

virka, kroka, slå frivolitet eller pyssla.

till vice ordförande. Övriga i styrel-

naden under vinterhalvåret. Verksam-

Under tre timmar mitt på dagen fanns också ortens

sen var Ester Östman och Edit Myrén.

heten består av trevlig samvaro med

handarbetsaffär på plats. Therese Rönnqvist förevi-

Anmärkningsvärt är att mycket av

olika teman, såsom matlagning, mo-

sade bland annat hur man stickar en mönsterteknik

det som föreningen tidigare har ar-

tion, utflykter och hjälpverksamhet,

kallad fiskbensmönster. En tjock vintermössa går ut-

betat med, återkommer i dag. Från

bland annat stickning av babysock-

märkt att sticka med detta speciella mönster. Garn-

det första egentliga verksamhetsåret

or till rådgivningen vid hälsovårds­

nystan med reflextråd inspunnet i garnet var en an-

kan nämnas rubriker som ”Om luften

centralen.

nan intressant bekantskap. Garnet lämpar sig väl för

i våra bostäder”, ”Barnuppfostran och

Vi har även skänkt bort julpaket till

vantar, benvärmare eller mössor. Reflextråden syns

makarnas förhållande till varandra”,

behövande samt samlat in till mors-

bra och passar till den mörka årstiden och ger ylletill-

”Elevbespisningen” samt fundering-

dagspaket i samarbete med välgören-

behören synlighet.

ar om byggandet av en hängbro över

hetsorganisationen Hoppets Stjärna.

Under dagen fick Övermarksmarthorna, med ord-

ån. Dessutom ordnade man vävkur-

Varje påsk ordnas en påskbrasa vid

föranden Eivor Eklund-Back i spetsen, ta emot ett di-

ser och gav information om odling av

Byagården som lockar många besö-

plom för initiativet och idén av Marthaförbundets ut-

bärbuskar.

kare. Via lotter, kaffe- och korvförsäljning samlar föreningen in pengar till

vecklingschef Petra Högnäs. Ett femtiotal intresserade

Föreningen köpte ett gammalt hus

tillbringade en givande dag i varandras sällskap. Ser-

år 1963, det som i dag kallas Byagår-

veringen med kaffe eller te, smörgås och hembakta

den. Huset har under årens lopp krävt,

Den egentliga 90-årsdagen firades i

kakor var ett avbrott som uppskattades av de flitiga

och kräver alltjämt, talkoarbete av bå-

slutet av november med en välbesökt

handarbetande kvinnorna. Ett lotteri ordnades till för-

de föreningens medlemmar och Fors-

middag för föreningens medlemmar

mån för Röda Korsets flyktingarbete.

byborna. Byagården är i flitig använd-

på Juthbacka herrgård i Nykarleby.

underhåll av föreningshuset.

En gåva till mors dag » Välgörenhetsorganisationen Hoppets Stjärnas morsdagsinsamling i samarbete med Marthaförbundet startar i mars för fjärde året i rad. Tillsammans hjälper vi mammor som lever i

fattigdom och nöd. Alla marthaföreningar är varmt välkomna att delta i insamlingen – antingen genom att packa matpaket eller genom att ge en penninggåva. Läs mer på www.starofhope.fi.

Ta gärna kontakt med Hoppets Stjärna, tfn 06 2253 698, info@starofhope.fi, om ni önskar samla in och packa matpaket.

1 | 2016

41


Eftertanken

TERESE BAST

Vilse i grönsaksparadiset JAG FLYTTADE NYLIGEN TILLBAKA till Finland efter ett år i Köpenhamn. Det var med stor iver som jag stegade in i mataffären i terminal 2 i Vanda för att köpa rågbröd så fort jag hade fått mina resväskor. Utbudet av grönsaker och frukt var enormt, slog det mig, trots att butiken främst finns till för att hungriga flygresenärer ska kunna köpa det allra nödvändigaste. En månad senare kan jag konstatera att det inte bara är matbutiken på flygplatsen som har allt. I Köpenhamn var det annorlunda, det var inte alls självklart att det fanns broccoli, mango och mogen avokado på butikshyllan varje dag. I början var det snåla utbudet mycket frustrerande, jag brukar nämligen börja komponera kvällens middagsmat redan vid fyrasnåret på eftermiddagen, och när jag väl kommer ut från kontoret, är planen hug-

Lösning till korsord 5/2015

Vinnare 5/2015 »

BLAND DEM som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 5/2015 gynnade Fru Fortuna denna gång Gudrun Sjölind, Kronoby, Kristina Stor, Kronoby, och Henrik Fågelbärj, Vasa. Korsordsprisen, boken Kokbok för alla, kommer på posten. Grattis!

Deadline » NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkommer 1.4.2016. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. Leverera dem senast 24.2.2016 till adressen Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors på en dvd-skiva eller e-posta texten till marthabladet@ martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

gen i sten. I det skedet är det inte så roligt om någon vital ingrediens saknas på grönsakshyllan. Så småningom fattade jag vad det hela handlade om. Det är inte så att affärerna i Danmark är fruktansvärt dåliga, tvärtom! Danskarna har bara kommit ett steg längre i säsongstänkandet …

I nästa nummer …

Numera är jag tillbaka där jag startade. Jag har återgått till att överväga sparris i januari och köper gladeligen stenhård mango bara för att jag får rabatt med något förmåns­ kort. För min egen skull hoppas jag innerligt att vi rör oss mot det danska tänkesättet. Ett litet smalare utbud gör det så mycket lätt-

I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM Svinngott till middag Nu får vilsna föräldrar stöd Samla egna frön för en ny säsong Grönt familjeliv med franska förtecken En app för varje tillfälle m.m.

»

»

»

»

»

are att göra vettigare och godare val. AMANDA MANNSTRÖM Skribenten är frilansjournalist och studerar kommunikation vid Helsingfors universitet. Hon älskar att gå på vuxenbalett tillsammans med sin faster och ogillar alla former av hälsohets. 42

1 | 2016

Nästa nummer av Martha utkommer den 1 april.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund | Telefon: 010 279 7250 | marthabladet@ martha.fi | www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Bölegatan 2, 00240 Helsingfors Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, Senatstorget, Helsingfors, konto: FI88 2001 1800 0309 37, Danske Bank, konto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR Frida Nylund, tfn 040 715 1579 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Annéa Forss, tfn 040 505 2818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Seger, tfn 044 735 4971 REDAKTIONSRÅD: Andrea Hasselblatt, ordf. Marianne Blom | Mikaela Groop | Anna Häggqvist Petra Högnäs | Frida Nylund ANNONSER: Tilinurkka Ky Tfn 09-803 7044 | Fax: 09-803 7730 OMBRYTNING: Adverbi OMSLAGSBILD: Emilia Nyberg TRYCK: Oy FRAM Ab 2016 | Martha trycks 4041 0797 Trycksak på miljövänligt, icke-klorblekt papper Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) | ISSN 2342-9380 (Online)


Korsordet 1/2016 » ÅRET HAR FÅTT en snörik start och allt det vita har inspirerat vår korsordsmakare Bengt Liljeberg i Borgå. Du som har klarat av att lösa krysset

kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Bölegatan 2, 00240 Helsingfors senast 20.4.2016. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 1”. Lycka till!

NAMN: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS:–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– 1 | 2016

43


PERSONALEN PÅ MARTHAFÖRBUNDET MITT BÄSTA

må bra-tips för år 2016 är: Ät riktig mat!

ELISABETH ERIKSSON, 050 408 9179

» PERSONALEN PÅ FÖRBUNDSKANSLIET finns till för dig. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

»

MITT TIPS för att må bra är att äta surkål ett par gånger i veckan för att förbättra tarmhälsan och motståndskraften. Surkål är gott att kombinera med exempelvis hem­-­ lagad korv.

MIKAELA GROOP, 043 820 0071

FRIDA NYLUND verksamhetsledare, 040 715 1579

ELISABETH ERIKSSON sakkunnig i huslig ekonomi, 050 408 9179

ANNÉA FORSS ekonomichef, 040 505 2818

HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

MARIKA SEGER ekonomiassistent, 044 735 4971

» VI HÅLLER ÖPPET måndag till torsdag

MIKAELA GROOP redaktionschef, utvecklingschef med ansvar för information och kommunikation, 043 820 0071

» DU KAN OCKSÅ SKICKA

e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi.

» VI SVARAR PÅ alla frågor inom tre

arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

de kan göra underverk och ger dubbelbonus. Då du ler skapas en positiv känsla i kroppen samtidigt som leendet smittar av sig och du får också andra att må bra.

ANITA STORM, 044 735 4975

DU HITTAR OSS PÅ ADRESSEN Bölegatan 2, 00240 Helsingfors. kl. 9–12, tfn 010 279 7250, faxnummer 09-680 1188. Övriga tider svarar personalen i mobiltelefonen eller ringer upp om ett meddelande lämnas på telefonsvararen.

MITT BÄSTA HÄLSOTIPS: Ett leen-

KARIN LINDROOS informatör, 050 361 6081 (må–ons) EMILIA NYBERG innehållsproducent, 050 911 2050 (t.o.m. 30.4.2016) SOLVEIG BACKSTRÖM sakkunnig i huslig ekonomi, 043 820 0070 HUSHÅLLSRÅDGIVNING 010 279 7279 (ti–to kl. 13–15)

ANN-LOUISE AHRENBERG tf. projektledare för Tack för maten! 050 388 0848 SILVIA ENGLUND tf. projektkoordinator för Tack för maten! 050 517 2958 ANITA STORM sakkunnig i miljöfrågor, 044 735 4975 PETRA HÖGNÄS utvecklingschef med ansvar för medlemsfrågor, 044 280 6609 MULUKEN CEDERBORG tf. verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813

För aktuell information, tips och evenemang – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet

Profile for Finlands svenska Marthaförbund

Martha nr 1/16  

Läs om Marthaförbundets nya verksamhetsledare Frida Nylund som genom små medvetna val påverkar sin vardag, om familjen Nyström i Tenala som...

Martha nr 1/16  

Läs om Marthaförbundets nya verksamhetsledare Frida Nylund som genom små medvetna val påverkar sin vardag, om familjen Nyström i Tenala som...

Advertisement