Martha 1/2025

TIDSKRIFTEN | ÅRGÅNG 122

Mat för alla tillfällen

Laga billig och näringsrik mat med enkla ingredienser och säsongens råvaror.

Från likgiltighet till aktiva val

Föreställ er följande rubrik i dagstidningen: ”Marthaförbundet slutar och kommenterar: Vi ger upp.” Jag framförde den här tanken på vårt senaste centralstyrelsemöte. Den följdes av en lång tystnad. Det var så klart en provokation från min sida, ingen är på väg att ge upp. Jag hade bara blivit så illa berörd av likgiltigheten som sprider sig runt om i världen, en likgiltighet som lämnar demokratin i sticket och ger plats för diktatur och envåldshärskare. Jag ville påvisa att vårt arbete är viktigt, och att det är så mycket mer än det konkreta som vi gör.

Jag tror att Marthaförbundet är en källa till hopp och trygghet i samhället. Man vet alltid att ”de där marthorna, de fixar, de finns där, vad som än händer”. Men så är det ju inte. Vi finns här för att vi bryr oss, för att vi är intresserade av att göra världen till en bättre plats, för att vi orkar släpa oss på plats även om vi kanske hellre just den kvällen skulle ha velat ligga i soffan och dra något varmt över oss. Vi ger inte plats för likgiltigheten, trots att det kanske inte alltid känns som att det jag gör just nu är det viktigaste eller mest spännande.

I skrivande stund har en social medieplattform blockerat möjligheten att söka uppgifter under sökord som rätten till abort, detta endast för en kort stund, men ändå. En multimiljonär med stort inflytande viftar med armen i en obehagligt bekant hälsning, en annan river avtal som behövs för en klimatsmart framtid. Det väcker sorg, ilska och rädsla i mig. Likgiltighet väcker det inte.

Förändringar sker genom människan, vi behöver inte ens vara en majoritet för att göra en skillnad. Vi stramar upp oss och tätar leden, vi söker samarbete med organisationer som har samma värderingar som vi, vi ropar högt och tydligt stopp när jämställdhet naggas i kanterna, när hållbarhet inte tas med i beslutsfattande, när rasismen ges utrymme.

Vi fortsätter helt enkelt att ställa upp, såsom marthor har gjort i över 125 år och som marthor kommer att göra i minst 125 år till. Och det är ett aktivt val.

Mia Hafrén, förbundsordförande

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV

Finlands svenska Marthaförbund

Telefon: 044 402 6884 marthabladet@martha.fi www.martha.fi/om-oss/tidskriften-martha

REDAKTION:

Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors

Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR:

Camilla Komonen, tfn 050 577 0780

REDAKTIONSCHEF:

Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

En bättre värld, en vardag i taget

ADRESSÄNDRINGAR:

Marika Danielsson, tfn 044 735 4971

ANNONSER:

CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström

OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

BILDREDIGERING: Astrid Lindroos

TRYCK: Oy Grano Ab 2025

Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga)

ISSN 1457-5922 (Print)

ISSN 2342-9380 (Online)

Redaktionen harordet

Under svåra tider har marthorna gång på gång visat prov på både kreativitet och beslutsamhet. Oavsett om det handlar om historiska kriser eller dagens snabba samhällsförändringar har Marthaförbundet etablerat sig som en kraft att räkna med.

I detta nummer, på sidan 4, diskuterar författaren Anna Lindholm och kommunikatören Micaela Röman hur Marthaförbundet framgångsrikt förenar traditionella värderingar med tidsenliga lösningar och feministiska perspektiv. Genom att utmana könsroller och främja mänskliga rättigheter visar marthorna att de är en modern kraft i samhället.

På sidan 16 delar hushållsrådgivaren Sandra Mellberg med sig av sina smarta tips för hur du kan handla plånboksvänligt och använda rester på nya sätt. I en tid av ekonomisk osäkerhet är dessa råd värdefulla om du vill njuta av god mat utan att överskrida hushållsbudgeten.

Historiska recept och råd från tidigare kristider har rustat kvinnor att navigera genom krisperioder med både praktiska och uppfinningsrika metoder. Artikeln på sidan 20 lyfter fram hur vi kan tillämpa gamla visdomar för att möta dagens utmaningar.

Nödsituationer uppstår ofta plötsligt. Att förbereda sig mentalt för oväntade situationer ökar möjligheterna att klara dem. Bläddra fram till sidan 24, där hittar du handgripliga råd om hur du kan stärka din mentala beredskap och bli bättre rustad för kriser.

I sitt arbete med att förena tradition och pragmatiska lösningar med hållbara värderingar är Marthaförbundet en viktig aktör i det finländska civilsamhället. Låt dig inspireras av marthakraften i tidningens spalter och ha en riktigt god fortsättning på marthaåret 2025!

Mikaela Groop, redaktionschef

FEMINISMEN LEVER OCKSÅ I MARTHARÖRELSEN

Företräder martharörelsen traditionella värderingar eller är den rent av feministisk? Författaren Anna Lindholm och kommunikatören Micaela

Röman diskuterar feminism, könsroller och jämställdhet över en kopp te.

ÄLDRE BYGGNADER HÅLLER

FÖR FRAMTIDEN

Äldre hus är ofta byggda med hållbara och högkvalitativa material. Arkitekten Mona Schalin betonar vikten av att vårda gamla hus för att spara resurser och skapa trygga miljöer.

DEN FINLÄNDSKA MATKULTUREN ÄR I STÄNDIG RÖRELSE

Matkultur omfattar vad vi äter, hur vi äter, med vem och var vi äter. Professor Johanna Mäkelä diskuterar matkulturens dynamik och utveckling, från kostrekommendationer till vardagsmat.

SMART MAT FÖR TUNN PLÅNBOK

Vill du äta gott utan att spräcka budgeten? Marthaförbundets hushållsrådgivare Sandra Mellberg delar med sig av tips för att handla smart och använda rester på kreativa sätt.

KRISHANTERING I KÖKET

Förmågan att klara kriser med kvinnokraft har alltid karakteriserat Marthaförbundet. Historiska recept och råd från krigstiden visar hur vi kan klara kriser med praktiska och uppfinningsrika metoder.

MENTAL BEREDSKAP I VARDAGEN: SÅ FÖRBEREDER DU DIG

När en kris bryter ut kommer den oftast som en överraskning. Förbered dig mentalt för kriser och öka dina chanser att klara dem genom att ha en god beredskap.

ETT NYTT LIV EFTER TSUNAMIN

Susanne Janson berättar om hur hon och sambon Hans startade ett nytt liv och ett hem för utsatta barn i Thailand efter tsunamikatastrofen 2004.

KYRKSLÄTTSMARTHAN KAIJA ÄR EN KREATIV OCH OBOTLIG

OPTIMIST

Kaija Lindberg, en pensionerad hemslöjdslärare, delar med sig av sin positiva attityd och kreativa energi. Vid 84 års ålder har hon inga planer på att sakta ner.

Instagrammat

Instagrammat@marthaforbundet

I dag presenterades en ny säkerhetsstrategi för det finländska samhället. Försvarsminister @anttihakkanen lyfte bland annat Marthaförbundets matlagningskurser som ett gott exempel på beredskap. Vi på Marthaförbundet är mycket glada över att beredskap diskuteras och att medborgarnas eget ansvar också lyfts i samhällsdiskussionen. Vi kommer fortsätta sprida kunskap om det här under 2025. Syftet med strategin är att erbjuda alla en gemensam referensram för att trygga den övergripande säkerheten som också utgör grunden för det finländska samhällets kristålighet.

#beredskap #säkerhetsstrategi #72timmarsberedskap

Från

kris till marthakraft

Feminismen lever också i martharörelsen

Företräder martharörelsen traditionella värderingar eller är den rent av feministisk? Detta, och många fler frågor som tangerar just feminism, könsroller och jämställdhet diskuterade författaren Anna Lindholm, som i fjol kom ut med boken ”Husmödrar och feminister”, tillsammans med Sibbomarthan och kommunikatören Micaela Röman när de träffades över en kopp te.

Maria Wasström

Det finns fortfarande de som tror att man måste vara en präktig, stickande och bakande husmor för att vara martha. Få av oss lever upp till den bilden och kanske det också är dags att se lite bredare på martharörelsen som faktiskt startade som en rörelse för kvinnornas jämställdhet.

Då martharörelsen grundades i Finland år 1899 var avsikten att sprida folkbildning till kvinnorna. Det ordnades kurser i hur man skulle ta hand om barn och hushåll, men man tog också aktivt ställning i aktuella frågor, såsom rösträtt för kvinnor. Många av Föreningen Marthas grundare valdes in i den första lantdagen.

Det viktiga samtalet

När Anna Lindholm skrev boken Husmödrar och feminister funderade hon mycket över hur kvinno- och modersrollen sett ut under olika årtionden. Hon berättar om sin mormor Helena och farmor Thelma som båda var husmödrar och hemmafruar på 50och 60-talen. Hon speglar feminismens utveckling genom personer hon stått nära och genom sig själv och sitt eget moderskap. – Feminismen har ju sett olika ut under olika tider. Den har formats i takt med tiden och kontexten.

Anna Lindholm hoppas att också yngre generationer skulle bekanta sig med hur feminismen sett ut under årens gång och samtala med äldre generationer för att bättre kunna förstå hur tidigare generationer har tänkt.

– I frågan om jämställdhet är vi ju inte i mål. Historien har visat att vi ofta tar ett steg bakåt, men två framåt, säger Anna Lindholm.

Astrid Lindroos

Både Anna och Micaela Röman upplever att banden till kvinnor i äldre generationer varit viktiga för dem och bidragit till att forma vem de är i dag. Röman växte upp med farföräldrar som fick en stor betydelse i hennes liv. Farmor lärde henne snällhet – men också att ta vara på sig själv.

Anna Lindholms farmor Thelma skötte förvisso de sysslor som förväntades av henne, men läste också böcker långt in på småtimmarna och sov ut på morgnarna medan maken skickade barnen till skolan. Hon längtade bort och flydde in i böckernas värld. Lindholms mormor Helena var däremot mera den traditionella hemmafrun som representerade tidsåldern.

– Feministerna på 1970-talet ville sedan så starkt bryta med den här kvinnorollen att de vände sig bort från sina egna mammor, säger Anna.

Hon upplever att det är sorgligt att motsättningarna ledde till att själva samtalet, interaktionen, mellan generationerna uteblev. När 1970-talsfeministerna sedan fick barn på 80-talet fanns plötsligt väldigt lite kvar av feminismen och många av de barn som växte upp på 80- och 90-talen uppfattade ordet feminist som ett skällsord.

– Jag önskar att jag själv i min ungdom blivit uppmanad till att grunda feministiska cirklar där man diskuterar feminism, säger Anna.

Mansbild i gungning

Feminismen kan, som vi vet, se väldigt olika ut för olika människor. För Micaela Röman är det självklart att vara feminist, men däremot har hon funderat på hurdan feminist hon vill

Unga kvinnor i dag måste få veta att det också finns en annan värld!

Vem?

Micaela Röman

Bor: I Nickby, Sibbo.

Uppvuxen: I Vasa.

Familj: Man, två ungdomar och hunden Nuppu.

Gör: Är Generalsekreterare för

Pohjola– Norden och gör sitt bästa för att balansera familj, jobb och förtroendeuppdrag.

Intressen: Träning, läsning och matlagning.

Tre ord om feminism: Hållbarhet, klimatmedvetenhet, självständighet.

Marthafeminism är för mig: Att i allt jobba för en så rättvis värld som möjligt.

vara. I en familj med två tonårspojkar slås hon ideligen av den mansbild och de ideal som tycks råda på sociala medier, och särskilt på TikTok. Hon hänvisar bland annat till en alldeles snedvriden mansbild där alfahannar utgör det självklara idealet. Hon nämner också den kontroversiella och av någon anledning väldigt populära influencern Andrew Tate som gör videor där han förnedrar kvinnor och fördömer män som inte uppfyller vissa maskulinitetsideal.

Hon upplever att hon som förälder fått en ny uppgift i att försöka behandla de här frågorna också hemma med barnen. Det gäller att förse dem med den trygghet de behöver för att klara av att stå upp mot det aggressiva flödet på sociala medier. Ibland är det också kämpigt att vara mamman som ständigt mal på om principiellt viktiga saker.

– Jag tror ändå att vi alla måste bidra till att göra världen mer rättvis, säger Micaela Röman.

Också Anna Lindholm upplever att unga killars syn på sex och skönhetsideal lätt blir problematisk i en värld där medieflödet brusar så omättligt.

– Alla vi människor har ett ansvar att vara trygga vuxna. Det är inte bara föräldrars ansvar, utan också lärarnas och hela samhällets ansvar, säger Anna som själv är gymnasielärare och undervisar i religion och svenska i Stockholm.

Trenden med ”tradwives”

De tangerar också trenden med ”tradwives” (från engelskans traditional wives) där den traditionella hemmafrun idealiseras. Den förespråkar en återgång till traditionella könsroller där mannen är familjens överhuvud medan kvinnan sköter barn och hushåll.

Många tradwives väljer att vara ekonomiskt beroende av sina män i stället för att arbeta utanför hemmet. Rörelsen har sitt ursprung i amerikanska kristna väckelserörelser. Den har vuxit fram delvis som en motreaktion mot modern feminism och samtidens krav på kvinnor att balansera karriär och familj.

Just plattformen TikTok antas ha haft en avgörande betydelse för hur populär den här bakåtsträvande trenden verkar ha blivit.

Anna Lindholm och Micaela Röman tar båda avstånd från den trenden – om den över huvud taget kan anses vara en trend, eller kanske är mer som en marginell företeelse. För Anna som skrivit om just hemmafruar på 1950-talet känns det främmande att idealisera en återgång till något man under decenniers lopp strävat efter att komma bort från.

– Jag kan förstå längtan till ett lugnare tempo i vardagen men på 1950-talet hade få kvinnor möjlighet att välja.

Hon ser tradwife-trenden som ett tecken på de starka konservativa högervindar som verkar ha medvind för tillfället. Samhällsklimatet med kraftiga högerpopulistiska drag är otäckt, enligt Micaela. Hon kan själv uppleva att världen känns skrämmande på ett sätt som gör att man bara vill stänga in sig i en egen trygg bubbla.

– Efter presidentvalet i USA var min första tanke att krypa under ett duntäcke eller börja baka bullar.

Det räckte ändå inte särskilt länge innan hon gav sig själv en symbolisk örfil och gick ut bland folk igen.

Vem?

Anna Lindholm

Bor: I Stockholm.

Uppvuxen: I Ekenäs och Västerås.

Familj: Sambo och två små söner.

Gör: Är författare och gymnasielärare

samt bakar surdegsbröd och sjunger gospel på fritiden.

Intressen: Litteratur, samhälle och politik.

Tre ord om feminism: Maktanalys, rättvisa, självinsikt.

Marthafeminism är för mig: Att bevara det värdefulla från förr för en hållbar och rättvis framtid för alla oavsett kön och identitet.

– Unga kvinnor i dag måste få veta att det också finns en annan värld!

Feminismen är viktig

Både Micaela Röman och Anna Lindholm är ense om att feminismen är viktig.

– Feminismen har alltid behövts och kommer alltid att behövas. Vi kan bara titta på löneskillnaderna mellan könen, välfärdsområden som lägger ner förlossningsavdelningar och på att kvinnor fortfarande tvingas betala dyrt för att besöka gynekologen, konstaterar Anna.

– Ja, visst blir det ju motstridigt när man uppmanar unga kvinnor att föda fler barn samtidigt som man fattar beslut som helt motverkar det, suckar Micaela och tillägger att det inte handlar om en kvinnofråga, utan en fråga för hela samhället.

De är också ense om att martharörelsen har en betydande roll i samhället. Rollen har förändrats under åren och under senare decennier har miljöfrågor, hållbarhet, ekonomi och på sista tiden också beredskapsfrågor aktivt lyfts fram. Allt detta ligger just rätt i tiden.

Anna och Micaela funderar även på begreppet marthafeminism. Även om marthaverksamheten inte är uttalat feministisk ser de ändå att rörelsen uppfyller vissa feministiska kriterier.

Lika rättigheter

Man kan säga att feminism i ett brett perspektiv handlar om alla människors lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Den moderna martharörelsen betonar ekonomisk självständighet, kunskap och jämlikhet vilket är helt förenligt med de feministiska målen.

– För mig är marthafeminism det att verksamheten genomsyras

av klimatmedvetenhet, hållbarhet och ekonomisk medvetenhet, funderar Micaela Röman.

Anna är inte martha själv och medger att hon hör till dem som åtminstone tidigare sett marthorna som väldigt traditionellt kvinnliga. Hon har också bekantat sig med tidskriften Martha och konstaterar att den faktiskt står för något hon kunde kalla marthafeminism. Just hållbarhetsfrågor ser hon som en del av en bredare feministisk agenda.

Hon upplever samtidigt att den traditionella husmodern åsidosatts i samhället. Därför ville hon sätta strålkastarljuset på just dessa kvinnor i boken Husmödrar och feminister.

– Det är sorgligt att så många tyckte att de inte hade något att berätta.

Hennes uppmaning till dagens unga kvinnor som vill engagera sig i feminismen är att också bekanta sig med historien.

– Sök kontakt bakåt i tiden och bygg vidare på de erfarenheter som tidigare generationer byggt upp, gå tillbaka i litteraturen och ställ frågor! uppmanar Anna.

Att prata med andra som har liknande eller kanske helt andra erfarenheter gör gott. Kanske finns det i näromgivningen någon människa som kan fungera som mentor som man kan prata med.

Feminism är per definition en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och möjligheter som män.

Från kris till marthakraft

Bisa gård ägs av Esbo stad och fungerar numera som ett allaktivitetshus. Stockhuset håller fortfarande för användning och ger karaktär till näromgivningen.

Äldre byggnader håller för framtiden

Äldre hus är ofta byggda med hållbara och högkvalitativa material. Det är mer

lönsamt att underhålla och renovera dem än att riva och bygga nytt. Arkitekten

Mona Schalin betonar vikten av att vårda gamla hus, både för att spara resurser och för att upprätthålla trygga och tilltalande miljöer där människor trivs.

Karl Vilhjálmsson, Mona Schalin, Anders Portman

Gamla hus och miljöer har ofta kvaliteter som nyare saknar, vilket gör dem värda att bevara. Den mest uppenbara kvaliteten är förstås att de redan finns. Det är ofta mest ekologiskt hållbart att underhålla och renovera något befintligt i stället för att använda nya resurser för att bygga nytt.

Mona Schalin är arkitekt, specialiserad på byggnadsvård och vård av kulturmiljöer. Hon lyfter fram flera aspekter som

talar för de gamla husen, men också för att vi ska bevara miljöerna utanför bostaden: – De miljöer där vardagen utspelar sig, där människor är vana att vistas och har sina rutter, är psykologiskt viktiga för oss. De inger trygghet. Det märker man inte minst på de starka reaktioner som stora planändringar brukar väcka, säger hon. Genom att bevara gamla hus, både i staden och på landsbygden, bidrar man till att värna om trygga miljöer. – Jag tycker det är intressant hur de

flesta människor söker sig till äldre miljöer när de reser, om det inte uttryckligen är strandliv som gäller. Det är något med historien och generationernas spår som vi kan koppla ihop oss med och som minskar känslan av vilsenhet i tillvaron.

Hållbara material

Vilka kvaliteter finns då i själva husen? Med ”gamla hus” avses i denna artikel hus som byggdes före 1960-talet. Efter det blev byggandet mer industrialiserat,

Johanna Granlund

Vi har ansvar för

hur vi använder våra resurser. Att riva och

sedan bygga nytt är nästan aldrig hållbart.

och husen från 60- och 70-talen var aldrig tänkta att hålla på sikt.

Tidigare byggde man hantverksmässigt, oftast med beständiga material som har bra hållfasthet och som går att reparera och byta ut vid behov. Ofta handlar det om husstommar av stock, men även tegel hör till de traditionella, hållbara byggnadsmaterialen.

Vid nybyggnationer, både när det gäller att uppföra privata egnahemshus och större bostadsbolag, förespråkar Mona Schalin att man kräver längre livslängd på byggnaderna än vad som tidigare har varit standard

– Vi har ansvar för hur vi använder våra resurser. Att riva och sedan bygga nytt är nästan aldrig hållbart.

Traditionella byggmetoder

Schalin konstaterar att man inom arkitektkretsar blir alltmer medveten om traditionella byggmetoder.

– Under de senaste åren har det funnits flera exempel på nya hus, inklusive flerbostadshus, byggda i massiv stock eller med massiva, murade tegelväggar.

En fråga som uppstår vid användningen av traditionella byggmetoder är vilket ventilationssystem man ska ha. Nya hus med täta ytterväggar är i allmänhet anpassade för maskinell ventilation. Med traditionella byggnadstekniker och rätta tekniska lösningar är det möjligt att få en fungerande naturlig ventilation.

Mona Schalin känner till ingenjörsbyråer i Sverige som har specialiserat sig på naturlig ventilation även i större offentliga utrymmen där många människor samlas, såsom i skolor. Naturlig ventilation, eller självdragsventilation, bygger på temperatur- och lufttrycksskillnaden mellan

– Det är viktigt att se byggnadsfrågor ur ett större perspektiv. Vi har ansvar för kommande generationer och för trivseln i lokalsamhället, säger Mona Schalin. På bilden Ormhuset i Helsingfors där Schalin var med och gjorde en renovering av bostadskvarteret från 1950-talet. Projektet vann Finlandiapriset i arkitektur år 2019. Byggnaderna har naturlig ventilation och renoverade 50-talskök. Gården möjliggör vistelse i gröna miljöer för invånarna.

inomhus- och utomhusluft. Den kräver varken mycket energi eller installationer som ska underhållas och dessutom har en relativt kort livslängd.

Närhet till naturen

En annan viktig faktor då man bygger hållbart är planeringen och utformningen av bostaden. Det handlar inte enbart om planlösningen i bostaden, utan också om hur den förhåller sig till miljön runtomkring.

– Jag tycker att det byggs alltför många

Gedigna material behöver inte rivas ut, de håller för att renoveras. I det tidstypiska funktionella originalköket från 1950-talet har karaktären bevarats genom renovering.

små bostäder i dag, som ändå är väldigt dyra. Det kan vara ettor med ett enda fönster mot söder. Hur ska man hantera värmen under sommarhalvåret i sådana bostäder? I Finland har vi dessutom långa, mörka vintrar, så det är viktigt att tänka på ljusinsläpp och utsikt, säger Schalin. Hon nämner några exempel från äldre flervåningshus där man hittat fungerande lösningar:

– I ett bostadskvarter från 1950-talet som jag har arbetat med hade man satsat på en grön innergård där enrummarna var placerade på markplan med en egen, liten förgård i stället för i solgasset högst upp. Hus från 1930- till 1950-talen är ofta byggda med tanke på genomluftning. Huskropparna är smala och därför har de flesta lägenheter fönster åtminstone åt två håll, så att man kan vädra genom bostaden.

Gröna miljöer

Mona Schalin poängterar hur viktiga de gröna miljöerna är för vår trivsel. Träd och grönska hjälper till att hålla temperaturen nere i tätorter, men det finns också andra fördelar.

– Många studier visar hur viktigt det är för välmåendet att människor får se grönska och träd där de rör sig dagligen. Att komma i kontakt med själva jorden är också hälsosamt, eftersom vi där möter nyttiga bakterier. Jag tänker på stora

Från

kris till marthakraft

skolgårdar eller på daghemmens lekgårdar. De sistnämnda kan numera bestå nästan enbart av artificiella material. Här skulle det finnas goda möjligheter att få in riktig grönska och natur i barnens och de ungas vardag, säger hon.

I och med klimatförändringen förutspås störtregn bli allt vanligare. Med mer grönyta som kan absorbera vatten och mindre hårdgjorda ytor får man färre problem med avrinningen.

Kontinuerligt underhåll

Schalin ger goda råd till dem som står inför en renovering av sitt gamla hus. Hon börjar med att betona det förebyggande arbetet. – Om du kontinuerligt underhåller ditt hus uppstår sällan behov av grundrenoveringar. Det handlar om att putsa tak och hängrännor, att genast laga små läckage, helt enkelt att hålla huset i skick. Samtidigt kommer man inte ifrån att det finns material och konstruktioner som behöver förnyas efter en viss tid. Ytorna i badrummet hör till dem, liksom inbyggda rör av olika slag.

Om fasaden är byggd så att den går att reparera, till exempel genom att du byter ut särskilt utsatta brädor eller bättrar på putsade fasader, förlänger du livslängden och undviker stora projekt.

Analysera behovet

Då du väl behöver renovera rekommenderar Schalin att du analyserar vilka olika element eller delar huset består av, och vilka av dessa som faktiskt behöver åtgärdas. Vilka är mest brådskande och vilka kan vänta? Att slentrianmässigt byta ut allt bara för att man renoverar är inte hållbart.

– En professionell planerare med kunskap om gamla hus kan vara till stor hjälp, säger Schalin.

Om det behövs nytillverkade delar, ifall du till exempel måste byta fönster, förespråkar hon att du satsar på hantverksmässig nytillverkning, som ger ett både högkvalitativt och långsiktigt resultat.

– Det lönar sig alltid att arbeta i enlighet med det gamla husets material och teknikvärld. Det enda undantaget är våtutrymmena, som måste konstrueras så att de fungerar utan att huset tar skada av fukten i dem, betonar Schalin.

Mona Schalin

Bor: I Gräsviken i Helsingfors.

Familj: Make, dotter, två barnbarn samt makens barn och barnbarn.

Gör: Är utbildad till arkitekt, specialiserad på byggnadsvård och kulturmiljöer. Förestår arkitektkontoret

Stadionark med några anställda, grundat år 2003.

Hobbyer: Fritiden tillbringas på sommarstugan, som ligger i en gammal kulturmiljö och har en halvt igenvuxen trädgård. Där kan Mona koppla av, andas, läsa och tänka på annat än arbetet. Med en egen firma blir det långa arbetsdagar och lite fritid.

Drömhuset: Sommarstugan som hon och maken har planerat och byggt tillsammans med svågern.

Bästa tipset: Kolla kampanjen ”Purkamatta paras” (ung. Orivet är bäst) på www.purkamattaparas.fi På Facebook finns även en diskussionsgrupp med samma namn.

Små vanors stora inverkan

Cia Hemming

När vi beslutar oss för att skapa, åtgärda eller förbättra något i vår vardag, livsstil eller yrkeskarriär önskar vi oss ofta snabba och synliga resultat.

Lika ofta tror vi att stora framgångar är resultatet av stora insatser, om det så handlar om att äta sundare, motionera mera, skriva en bok eller vinna ett mästerskap.

Vi tänker kanske sällan på att det är de små vanorna och de dagliga valen som successivt för oss framåt. Dessa vanor och val anger riktningen för den förändring och de resultat som kommer att infinna sig långt framöver. För varje val vi gör som är lite bättre – om så bara 1 procent – än vad vi annars gör, tar vi ett steg i rätt riktning. Detta är något som förstärks över tid.

Praktisk handbok

Clear, James: 1%-metoden –små förändringar, stora resultat. Akademius förlag 2021 (svenska utgåvan), 308 s. ISBN: 978-9198624601

Om detta förhållningssätt skriver James Clear – författare och föredragshållare inom personlig utveckling – i sin bästsäljande bok 1%-metoden – små förändringar, stora resultat. Det är en praktisk handbok som på originalspråk heter Atomic Habits och som har sålts i 20 miljoner exemplar världen över. Vaneexperten Clear drar slutsatser av forskning inom biologi, neurovetenskap, filosofi och psykologi och blandar dem med personliga erfarenheter gällande förändring och framsteg.

Intresset för små vanors stora inverkan bottnar i att Clear under studietiden råkade ut för en väldigt allvarlig olycka då han med full kraft fick ett basebollträ rakt i ansiktet, något som ledde till så pass allvarliga skador att han försattes i koma och lades i

Rösta och vinn en kökshandduk!

Var med och utveckla tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.

Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha.fi senast 23.4.2025. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kökshandduk”. Bland de svar som inkom-

respirator. Återhämtningstiden var lång, trevande och svår, men med hjälp av många små och konsekventa vanor tog han sig steg för steg vidare. Med tiden kom han att åter uppnå sin fulla potential och sex år efter olyckan utsågs han till Årets främsta manliga idrottare på sitt universitet.

Struktur och klarhet

James Clear förenar kognitionsvetenskap med beteendevetenskap och delar i boken med sig av den research han gjort samt förklarar lättfattligt och inspirerande varför olika strategier fungerar. Många tror att de saknar motivation när resultaten uteblir, menar han. Men vad de verkligen saknar är struktur och klarhet. Kärnan i boken är en fyrstegsmodell för hur vanor skapas – signal, behov, reaktion och belöning – och de fyra lagar för beteendeförändring som utgår från den: 1) gör det synligt, 2) gör det lockande, 3) gör det enkelt, 4) gör det tillfredsställande. Förändringar som kan te sig små och oviktiga i början kan ge fantastiska resultat i längden, såtillvida man orkar hålla fast vid dem. År efter år.

En tydligt talande metafor som James Clear målar upp är den om när en pilot strax innan en flygning från Los Angeles till New York justerar kursen med 3,5 grader österut. Den lilla skillnaden gör att flygplanets nos förflyttar sig endast ett par meter på flygfältet i LA, men när flygplanet kommer till andra sidan kontinenten landar det i Washington i stället för i New York. Flera hundra kilometer från den ursprungliga destinationen.

mit lottar vi ut tre exemplar av Marthaförbundets kökshandduk med inspiration från köksträdgården. Handduken mäter 65 x 45 centimeter.

I förra röstningsomgången fick artikeln Så bygger du ett hem som håller för livet på sidan 28 i Martha nummer 5/2024 flest röster. Boken som lottades ut i samma nummer vanns av Mirjam Englund, Borgå, Pauliina Takkinen, Esbo, och Kerstin Kronberg, Kirjala. Boken kommer på posten – grattis!

Från

kris till marthakraft

Den finländska matkulturen är i ständig rörelse

Matkultur är vad vi äter, hur vi äter, med vem och var vi äter. Den är en dynamisk helhet som ständigt utvecklas, även om vissa aspekter förblir oförändrade. Det säger professor Johanna Mäkelä som vi hade nöjet att samtala med om allt från kostrekommendationer till vardagsmat.

Johanna Mäkelä är professor i matkultur vid Helsingfors universitet. Hon inleder vårt samtal om finländarnas vardagsmat med att konstatera att det är svårt att definiera vad den egentligen innebär.

– I dag, på 2020-talet, har folk så otroligt många valmöjligheter att det inte finns en typiskt finländsk vardagsmat, säger hon.

Vi äter inte på samma sätt som då vi var barn, men allt har inte förändrats.

– Ta till exempel brödet du äter. Rågbrödet valdes inte utan orsak till vår nationalrätt då Finland fyllde hundra år. Det är en levande del av vår matkultur, säger Mäkelä.

Två varma mål

Tidigare har den finländska matkulturen, kanske i högre grad än till exempel de övriga nordiska ländernas, präglats av vanan att äta två varma mål mat om dagen.

– Detta har understötts av en kultur och ett system där studerande och arbetande personer får sin lunch serverad på lunchrestauranger. Studerandena får den dessutom starkt subventionerad.

Student- och lunchrestaurangerna, som drivs av städernas måltidstjänster, följer de

officiella kostrekommendationerna. Detta har haft, och har alltjämt, en stor inverkan på hur finländare äter, konstaterar Mäkelä. Det är på dessa platser vi fått modellen för en hälsosam kost: det serveras råkost och

med råkosten). Det är måltidstjänsterna, eller massbespisningen som man sade förr i världen, som visat exempel på att färska grönsaker hör till varje måltid. Det är ingen uråldrig finländsk tradition.

Förändrad matkultur

Min kryddhylla har säkert femton

gånger fler kryddor

än vi hade i min barndomsfamilj.

Då var det mest

salt, peppar och kryddpeppar.

sallad, fullkornsbröd, animaliska och vegetariska proteiner, rotfrukter, med mera.

– Ett av mina favoritexempel är det legendariska talesättet ”raastepöydästä saapi aloitella” (ung. det är fritt fram att börja

Vårt ätande i vardagen – både vad vi äter och hur vi skaffar oss maten – förändrades stort i och med flyttrörelsen från landsbygd till stad. Människors verkliga och upplevda distans till matproduktionen växte samtidigt som alternativen för vad man kan inhandla och äta blev fler och fler. I dag är snabbköpen, där vi fritt kan plocka åt oss de produkter vi vill ha, självklara men professor Mäkelä minns att de blev vanliga först i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet.

– Det här är trots allt inte så länge sedan, och de enorma supermarketarna är en ännu nyare utveckling.

Som svar på denna utveckling har det de senaste 15–20 åren uppkommit en motsatt trend, närmaten. Man har återupptäckt värdet i att konsumenten och producenten är närmare varandra. En relation mellan bonden och stadsbon återskapas och uppskattas av både miljömässiga skäl och av

Cata Portin

Sonja Vuori

värdesättande av matproducentens arbete och leverne.

Förutom urbaniseringen har åtminstone en annan utveckling varit omvälvande för vår vardagsmat: Finlands inträde i Europeiska unionen år 1995. Då ökade utbudet på livsmedel och råvaror enormt. Också i och med att folk rest allt mera i hela världen har intresset för andra matkulturer och till exempel kryddor ökat.

– Min kryddhylla har säkert femton gånger fler kryddor än vi hade i min barndomsfamilj. Då var det mest salt, peppar och kryddpeppar, minns Mäkelä.

Hon har två favoritexempel på hur finländare tagit till sig nya smaker med stor entusiasm. För det första vitlöken, som ökade i popularitet från och med 1980-talet.

– Det blev en boom då precis allt skulle innehålla vitlök, till och med choklad och glass! Dessa produkter försvann sedan lyckligtvis i all tysthet, skrattar Mäkelä.

Johannas favoriter

Johannas favorit från 2000-talet är chilin. Numera finns färsk chili i så gott som varje närbutik, det finns företag som producerar chilisåser och folk odlar chilifrukter som hobby.

Historiskt sett har vi inte levt i ett vakuum, utan fått influenser från andra håll

även tidigare. Exempel på sådana är västkustens söta limpor och smörgåsbordet, säger Mäkelä.

Aspekter av vår matkultur som Mäkelä anser värda att bevara trots konstanta nya intryck och smaker, är vår mångsidiga brödkultur samt de ”rena” igenkännbara råvarorna.

– Brödet är en viktig markör för regionala identiteter. Och det är fint att vi fortfarande uppskattar fisk från våra sjöar och bär från våra skogar, även om vi kryddar annorlunda än förr.

För att få en vink om vad finländare äter

i dag kan man ställa sig vid en vanlig hylla för färdigmat i en mataffär. Både utbudet av och inställningen till färdigt lagad mat i portionsförpackningar har förändrats på några årtionden, säger Mäkelä.

I varje butik

Klassikern leverlådan, som Saarioinen var den första med att börja producera år 1952, finns i varje butik, likaså många andra rätter som man kan säga upprätthåller den finländska matkulturen. Dessa är särskilt olika lådor och frestelser, samt husmanskost.

Från kris till marthakraft

– Det har aldrig hört till vår matkultur att äta så mycket kött som vi gör nu för tiden, säger Johanna Mäkelä, professor i matkultur vid Helsingfors universitet.

Johanna Mäkelä minns att man för några decennier sedan behövde försvara sin konsumtion av färdigmat och kanske understryka att man undantagsvis köpte ”mikromat”.

– Numera är det ett naturligt alternativ till både den hemlagade middagen och lunchen på jobbet som man inte behöver förklara. Att det blivit vardag syns i det väldigt varierande utbudet, som kommer av större efterfrågan.

Folk har lärt sig att färdigmat är ett möjligt och behändigt sätt att ordna sin kosthållning. Det betyder självklart inte att folk inte skulle tillreda mat längre, tvärtom. När det finns ett varierat utbud råvaror samt ekonomiska möjligheter och fritid, kan maten också vara en hobby.

Hälsan och planeten

Med många olika alternativ har individen ett stort ansvar när hen gör val om vad och hur hen äter. Man tänker inte bara på själva maten och hur den smakar, utan även på hälsa, miljö, hållbarhet, producenternas sysselsättning, med mera.

I slutet av år 2024 publicerade Institutet för hälsa och välfärd, THL, uppdaterade kostrekommendationer för finländarna. Johanna Mäkelä menar att förändringarna i rekommendationerna inte är så stora som den offentliga debatten kring dem låtit påskina. Den ledande principen är alltjämt att främja folkhälsan, även om hållbarhetsaspekten lyfts fram mer än tidigare.

Högst 350 gram

Den fråga som väckt mest debatt vid publiceringen av de nya rekommendationerna är köttkonsumtionen. I dag rekommenderas finländarna äta högst 350 gram tillrett nöt-, svin- eller fårkött i veckan. Kallskuret och korv rekommenderas vi inte äta över huvud taget.

Enligt statistik från handeln i december har vi de facto efter de nya rekommendationerna köpt mindre pålägg och kött än förut, och mera grönsaker och vegetabiliska proteiner.

Johanna Mäkelä konstaterar att det handlar om just rekommendationer.

– Det är att bra att stanna upp och min-

nas vad det är vi pratar om. Det är uttryckligen rekommendationer, vars syfte är att i belysning av aktuell vetenskap visa vilka frågor det är bra att fästa uppmärksamhet vid.

Som forskare tycker Mäkelä att det varit intressant att se hur mycket diskussionen kring rekommendationerna kretsat kring ”ingripande”.

– Rekommendationerna har väckt frågor kring hur myndigheter får påverka och beblanda sig med individens ätande. Men tänk på andra exempel där myndigheter ingripit med individens säkerhet och hälsa i åtanke, till exempel användningen av säkerhetsbälte i bilen. Få låter blir att spänna fast det numera. Uppmaningen handlar om att rädda liv och främja hälsa, säger Mäkelä.

På befolkningsnivå

De nationella kostrekommendationerna handlar om vanor på befolkningsnivå.

– Men vi ser att folk äter på väldigt olika sätt i Finland. En stor fråga gäller hållbarhet och miljö. Det är viktigt att vi diskuterar vilka livsstilsförändringar vi bör göra med tanke på inte bara den egna hälsan,

– Vårt sätt att äta speglar samhällets förändringar, säger Johanna Mäkelä, som ser matvanor som en nyckel till att förstå världen omkring oss.

utan även jordens hälsa, säger hon och konstaterar att olika medborgarrörelser gjort matvanor till etiska och moraliska frågor. De kan vara identitetsfrågor.

Hur går mattraditioner och nutida kostrekommendationer ihop?

– Det har aldrig hört till vår matkultur att äta så mycket kött som vi gör nu för tiden. Traditionerna kan alltså ge stöd åt tanken att kött inte är vardagsmat.

Mäkelä påminner oss om att vi kan titta på vår egen mathistoria för att hitta inspiration till ett sätt att äta som både passar hälsan och miljön.

– Hur vi äter i dagsläget är inte det enda sättet.

Att förstå världen

För Johanna Mäkelä är matvanor och matkultur en givande plattform för att förstå världen.

– När vi tittar på mat och ätande kan vi se många intressanta saker som hjälper oss förstå vad som händer i samhället och i världen, säger hon.

Hennes personliga matfavoriter är klassikern rågbrödet och alla slags rotfrukter.

– Jag är galen i rotfrukter! Numera tillreder jag till exempel potatis på andra sätt än förut, men råvaran är den samma. Den finska matkulturens alla olika sätt att använda rotfrukter intresserar mig väldigt mycket.

Från barndomen har hon med sig brödet med brett spektrum, inte enbart rågbrödet, hon är alltid nyfiken på att smaka på nya varianter.

Precis som för finländarna över lag är professor Mäkeläs matvardag varierad.

– Men dagens viktigaste mål är ofta hemma på kvällen.

Vem?

Johanna Mäkelä Ålder: 63.

Familj: Make och vuxen son.

Bor: I Helsingfors innerstad.

Gör: Professor i matkultur vid Helsingfors universitet och dekanus vid pedagogiska fakulteten.

Senast lästa bok: Nina Lykkes Emme ole täällä pitämässä hauskaa

Favorithögtid ur ett matperspektiv: Juletid! Från lussekatter på Luciadagen till kungskaka (Galette des Rois) på trettondagen. Och alla varianter på fiskbordet.

Hemlig talang: Ingen aning.

Kopplar av genom: Som motvikt till sitt arbete älskar

Johanna att göra saker med egna händer, såsom att laga mat och göra hantverksarbeten.

Från

kris till

marthakraft

Johanna Mäkelä betonar vikten av att bevara traditionella råvaror som rågbröd och rotfrukter i den finländska matkulturen.

Smart mat för tunn plånbok

Pasta med tomat, fetaost och bönor

Marthatips!

Tillred tomatsåsen i mikrovågsugnen i 800 W i cirka 10 minuter. Rör om i formen med jämna mellanrum för att undvika stänk i mikrovågsugnen.

Vill du äta gott utan att spräcka budgeten? Marthaförbundets

hushållsrådgivare Sandra Mellberg delar med sig av praktiska tips för att handla smart, dra nytta av säsongens förmånliga råvaror och rabatter samt använda rester på kreativa sätt.

Sandra Mellberg, Mikaela Groop

Karin Lindroos, Hannah Kjellman

Hej Sandra, i dag ska du berätta om förmånlig vardagsmat. Om vi börjar med införskaffning av råvaror, hur kan vi tänka när vi planerar våra måltider för att minska matkostnaderna?

– Man kan sänka matkostnaderna kännbart genom att enbart börja planera sina måltider. Detta eftersom spontana butiksbesök ofta leder till onödiga köp, vilket i sin tur kan öka matkostnaderna på sikt. Och planerar man måltider med säsongens råvaror kan man dessutom få frukt och grönt till en lägre kostnad. Att dessutom inkludera flera maträtter i veckan där baljväxter utgör proteinet i måltiden sänker också den totala matkostnaden. Laga stora satser och frys in extra portioner, så att du snabbt kan plocka fram färdig mat under stressiga dagar.

Vilka är de vanligaste ”misstagen” folk gör när de försöker äta billigt och hur skulle man kunna undvika dem?

– Ett vanligt misstag är att köpa hem råvaror som kanske inte faller en i smaken, eller som man använder en gång och sedan låter stå i kylskåpet tills de hamnar i soporna. Detta kan hända när man testar ett nytt recept eller en ny produkt. Köp inte heller hem produkter bara för att de är billiga, om du innerst inne vet att du inte kommer att äta dem. Samma gäller stora förpackningar. Även om de har ett lägre kilopris är det ett dåligt köp om du inte hinner äta upp innehållet innan det blir dåligt. Ibland kan en billig produkt innebära att råvaran producerats på ett mindre hållbart sätt. När det gäller animaliska produkter är det bra att inte alltid kompromissa med priset. I Finland har vi god djurhållning, medan det kan se annorlunda ut i andra länder. Inhemskt kött eller ost kan kosta några euro mer, men det kan vara värt att betala för den inhemska produkten i stället för den utländska. Ekologiska produkter har ofta ett högre pris, men det är bra att välja ekologiskt när det är möjligt och i stället satsa på förmånliga råvaror som baljväxter, spannmålsprodukter, kål och rotfrukter. Vilka basvaror borde man alltid ha hemma för att kunna laga både nyttiga och förmånliga måltider?

– Torkade ärter och linser, gärna både röda och gula eller gröna, kokta bönor i tetrapack, frysta gröna ärter och spenat, rotfrukter, vitkål, potatis och lök. Ägg är en mångsidig och näringsrik råvara som kan utgöra grunden i många olika rätter. Spannmålsprodukter som mathavre och pasta samt olika mjölsorter är också bra att ha i skafferiet. Med dessa basvaror kan du laga till exempel ärtsoppa, spenatpannkaka, pyttipanna i ugn eller linssoppa. Inhemska fiskkonserver kan kännas dyra per kilo, men ofta räcker det med en burk för att ge mycket smak i maträtten. Därför är

det bra att ha några inhemska fiskkonserver i basförrådet. Dina bästa tips för att handla mat ekonomiskt utan att kompromissa med näringsinnehållet? – Köp gärna rena råvaror i stället för processade helfabrikat som ofta innehåller onödigt mycket tillsatt salt, fett och/eller socker. Till exempel är ett paket torkade linser betydligt billigare än ett paket färdigkryddad vegetarisk färs, men de fyller samma funktion – protein i en rätt. Dessutom får du mycket mer mat av ett paket linser. Användningen av rena råvaror kräver lite mer matlagningskunskaper, du behöver veta hur varan ska tillagas och kryddas, men resultatet blir oftast mycket godare! Jag vill också tipsa om att köpa en del av grönsakerna från frysdisken. De kan ofta ha ett lägre pris än färska grönsaker och till och med ett högre näringsinnehåll, eftersom de fryses ner direkt efter skörd och därmed inte tappar viktiga vitaminer på vägen från jord till bord. Finns det för närvarande några säsongsbetonade råvaror som är både billiga och näringsrika?

– Kålen smakar väldigt bra just nu och den är både billig och mångsidig. Du kan äta den som den är, ha den som bas i en sallad, använda den i en wok eller som huvudingrediens i en kålgryta. Variera kålen genom att använda vitkål, rödkål, savojkål eller spetskål. Prova gärna även kålrabbi! Potatis, lök och våra inhemska rotfrukter ska vi inte heller glömma. Låt dessa stå i fokus i stället för att se dem som bisatser i måltiden. Laga en mustig löksoppa, en purésoppa på kålrot eller en härligt vintrig sallad på ugnsrostade rödbetor. Jag vill även slå ett slag för våra inhemska smartfiskar som smakar som bäst just nu. Fiskarter som är i säsong är bland annat lake, gädda, strömming och mört. Lake kan kännas dyr, men om du får tag på en lake med rom och tar tillvara även den kan du få mycket för pengarna.

Hur brukar du själv dra nytta av erbjudanden och rabatter i mataffären på ett smart sätt?

– Jag tillåter mig att vara flexibel. Jag går sällan till butiken utan en inköpslista eller plan på vad som ska lagas, men om jag planerat att laga ugnsforell och ser att gäddan är på erbjudande, kan jag byta ut huvudråvaran. Ibland utgår jag från samma recept och ibland justerar jag det för att passa den rabatterade ingrediensen. Jag älskar butikens ”svinnlådor” som ger mig mycket grönsaker eller bröd till en billig peng. Då försöker jag redan i butiken planera hur jag kan använda allt i lådan och är noga med att inte köpa rabatterade produkter som jag är osäker på om jag kommer att använda.

Från

kris till marthakraft

Pasta med tomat, fetaost och bönor

• 100 g fetaost

• 300–400 g

• tomatkross

• 1/2 dl crème fraiche eller motsvarande

• 1–2 vitlöksklyftor

• svartpeppar

• 1 tsk basilika

• 1/2 tsk salt

• 2 dl kokta bönor

• 4 portioner pasta, gärna inhemsk

Gör så här:

1. Smörj en liten ugnsform.

2. Placera fetaosten i mitten av formen och häll tomatkross runt osten. Pressa ner vitlöken och rör ner kryddor, bönor och crème fraiche i tomatkrosset.

3. Gratinera i ugnen i 200 grader cirka 20 minuter, men akta så att ytan inte bränns.

4. Koka under tiden pasta enligt anvisningar på förpackningen.

5. Rör om såsen i formen och vänd ner pastan

Palsternackssoppa

(4 portioner)

• 200 g palsternacka

• 100 g potatis

• 1 lök

• 1 paprika

• 2 msk rybsolja

• 5 dl vatten

• 1 grönsaksbuljongtärning

• 1/2 dl grädde

• 1 krm svartpeppar

• 100 g smältost

• hackad persilja

Så gör du:

1. Ansa palsternackan, potatisen, paprikan och löken. Tärna grönsakerna och hacka löken. Ta undan halva paprikan till serveringen.

2. Fräs upp grönsakerna i lite olja. Tillsätt vatten och buljong. Låt koka cirka 15 minuter under lock tills allt är mjukt. Purea med stavmixer.

3. Tillsätt skuren paprika, en gräddskvätt, peppar och smältost. Kontrollera smaken och konsistensen. Strö till sist över av den hackade persiljan. Servera med ett gott bröd.

Tjinuskipudding med lingon

(8 portioner)

• 2 dl grädde

• 1 1/2 dl farinsocker

• 1 tsk vaniljsocker

• 1/2 tsk salt

• 2 1/2 msk potatismjöl

• 5 dl mjölk

• 200 g lingon

1. Koka upp grädde och farinsocker i en tjockbottnad kastrull. Låt småkoka 5–10 minuter, tills tjinuskin tjocknat en aning.

2. Prova tjinuskins konsistens genom att hälla några droppar i ett glas kallt vatten. När tjinuskin håller sin form och inte späds ut i vattnet är den färdig.

3. Smaksätt med vaniljsocker och salt.

4. Blanda potatismjölet jämnt i tjinuskin. Tillsätt mjölk, och koka upp tills puddingen tjocknat och knappt börjat bubbla. Låt svalna.

5. Häll i glas eller skålar, täck över och kyl ner helt.

6. Servera puddingen med lingon.

Tacopaj

(4 portioner)

Pajdeg:

• 2,5 dl vetemjöl

• 2 tsk bakpulver

• 1/2 tsk salt

• 1 tsk vitlökspulver

• 1 dl vatten

• 2 msk rybsolja

Fyllning:

• 1 dl torkade linser eller 200 g köttfärs (broiler, gris eller nöt)

• 2–3 morötter

• 1 bit rotselleri

• 1 gul lök

• 1 vitlöksklyfta

• 1/4 tsk salt

• 1/2 påse tacokrydda

Sås:

• 2 dl crème fraiche

• 3–4 msk tacosalsa eller chilisås

• 1 vitlöksklyfta

• 1/4 tsk salt

Till garnering:

• 2 tomater

• 2 dl riven ost

Gör så här:

1. Blanda ihop alla ingredienser till pajdegen och tryck ut i en oljad pajform. Nagga bottnen och förgrädda 10–15 minuter i 200 grader.

2. Fyllning med linser: Koka linserna enligt anvisningar på förpackningen. Riv morot och selleri grovt. Finhacka lök och vitlök. Stek rotsaker och lök i olja tills de får lite färg. Rör ner kokta linser, salt och tacokrydda.

3. Fyllning med köttfärs: Riv rotsaker grovt. Finhacka lök och vitlök. Bryn köttet och hacka sönder det i stekpannan. Tillsätt grönsakerna och stek ytterligare några minuter. Blanda ner salt och tacokrydda.

4. Sås: Blanda samtliga ingredienser.

5. Skiva tomaterna.

6. Komponera paj: Bred ut fyllningen i det förgräddade pajskalet. Fördela såsen ovanpå. Rada över tomatskivor och strö riven ost överst. Grädda i cirka 10 minuter i 225 grader.

7. Servera med en sallad.

Undvik onödigt svinn i köket – Sandras bästa tips

Att hålla koll på vad som finns i kyl, frys och skafferi är A och O för att undvika att slänga mat. Här är några av Sandras tips för att minska matsvinnet:

 Förvara produkter som håller på att bli dåliga på ett speciellt ställe i kylen, så att du kommer ihåg att använda dem.

 Fundera över vilken produkt som slängs mest i ditt hem och försök hitta en lösning. Är det något som går att frysa in? Kanske köper du för mycket av just den produkten?

 Förstå skillnaden mellan bäst före och sista förbrukningsdag och använd dina sinnen för att avgöra om en produkt går att använda i stället för att stirra dig blind på datumet. Har du mycket mjölk över som inte längre är god att dricka? Koka gröt eller laga pannkaka på resterna.

 Ha en restdag i veckan då ni lagar mat enbart på det som finns hemma.

 Är du trött på att äta rester? Fundera på hur du kan göra om rätten till något nytt. Ingredienserna från fredagens tacos kan bli en sallad eller en pastasås, gårdagens ugnsfisk kan användas som fyllning till ugnspotatis och linssoppan kan omvandlas till en gryta med ett nytt tillbehör, som potatis eller någon spannmålsprodukt, till exempel pasta, matkorn eller speltgryn.

Från

kris till marthakraft

Krishantering i köket

Förmågan att klara kriser med kvinnokraft har alltid karakteriserat Marthaförbundet. När man läser recept

och råd från krigstiden märker man hur praktiska och uppfinningsrika den tidens marthor var. Vi kan använda deras metoder också i dag, när vi går in för en hållbarare livsstil eller möter utmaningar som hotar vardagstryggheten.

Sheila Liljeberg-Elgert Terese Bast

Redan innan krigets åskor började mullra hösten 1939 betonade marthorna klok sparsamhet och sund kost. Efter krigsutbrottet var beredskapsarbete och kristidsmatlagning hörnstenar i verksamheten. Kvinnorna käm-

åren 1941–1943, med information om att ”få ut det mesta möjliga av det minsta möjliga” i fråga om mat och kläder. År 1941 utgavs kokboken Recept och råd för matlagning, bakning m.m. under kristid av Runa Melander.

Allt ätbart togs till vara under kristider. Lunga och hjärta blev ’hackpytt’, levern blev biff, låda och gryta.

pade på hemfronten med knappa resurser – men aldrig förr har marthorna haft så många medlemmar som under och strax efter krigstiden!

Livsmedlen ransonerades och i synnerhet i städerna var det ont om mat. En del av krishanteringen var Husmors kristidskalender, som gavs ut av Marthaförbundet

Basfödan var rotsaker och spannmål, samt grönsaker, svamp och bär enligt säsong. Det var viktigt att samla förråd för vintern genom att konservera och ha bra källare där matvarorna inte ruttnade eller frös. I veckomatsedlarna var grötarna viktiga och havre-, rågmjöls-, grahams-, korngryns- eller potatisgröt serverades nästan varje dag.

Vitaminer av råkost och grönt klipp

Ärtsoppa åts varje vecka och nässelsoppan puttrade i kastrullerna på våren. Rårivna morötter och kålrötter som råkost och olika slags kål användes, liksom tomat, sallad och gurka som säsongstillskott, för att få tillräckligt med vitaminer. ”Grönt klipp” fick man av persilja, gräslök eller smörgåskrasse. Nässla, maskros, målla, tussilago, groblad, taklök, ängssyra och nategräs hackades och lades på smörgås, i soppor och stuvningar eller förvälldes och användes som spenat. Maskrosrötter blev sirap och kaffesurrogat och te kokades på björklöv, epilobium (dunört) och tallbarr. Svamp samt strömming och sill fanns ofta på matbordet.

Från kris till marthakraft

Marthaförbundet gav ut Husmors kristidskalender I–III åren 1941–1943.

Också på hemfronten kämpades det –med konservering som vapen. Annons i Husmodern 5/1943.

Pergaminpapperet gjorde matlagningen lättare. Annons med recept på halstrade strömmingsbiffar i Husmodern 9/1941.

Allt skulle tas tillvara, bär, potatis, svamp, ved och skrot. ingenting fick förfaras eller kastas bort. Anvisningar från Folkförsörjningen i Husmodern 8/1942.

Blod- och inälvsmat är något som vi numera kanske rynkar på näsan åt, men som är näringsrika, billiga och goda. Allt ätbart togs till vara under kristider. Lunga och hjärta blev ”hackpytt”, levern blev biff, låda och gryta. Kött var det ont om, därför drygades det ut med korngryn, svamp, grönsaker och rotsaker.

Lättbakat bröd, tekakor eller scones, med små vetemjölsmängder, förekom ofta vid sidan om de mera arbetsdryga recepten med rågmjöl som bas.

Lite lyx unnade man sig också med kakor och efterrätter, ofta bär- och saftkräm. Kristidskakan innehåller inte ägg, men nog en del socker, trots att sockret var ransonerat.

Flera av recepten från kristiden är värda att pröva. De utgår från ett hållbart tänkande, med säsongsbetonade, närproducerade ingredienser, och är inte svåra att laga. De återges på sidan 23 i originalform med gammaldags ordval. Måtten anges ofta i kaffekoppar, 1 kkp = 1,5 deciliter.

10 goda råd för klok och positiv sparsamhet

Hushållsrådgivaren Signe Bäckström lyfte hösten 1939 i marthornas tidning fram klok positiv sparsamhet och gav nedanstående råd som fortfarande är aktuella.

1. Ät grovt bröd av inhemsk säd.

2. Koka potatisen oskalad. Ät mycket potatis.

3. Ät gröt varje morgon. Rågmjöls-, korn-, vete- och havregrynsgröt, med äpple- eller bärmostillsats.

4. Koka soppor och stuvningar, s.k. allt-i-en-gryta. Då tillvaratas alla näringsämnen. Dessa rätter är också arbetsunderlättande och bränslebesparande.

5. Tillred inte stekta rätter lika ofta som tidigare. Kokt mat är billigare och hälsosammare.

6. Använd grönsaker och rotfrukter så mycket som möjligt, varje dag i någon form.

7. Låt inte bli att dricka mjölk.

8. Drick också surmjölk för din hälsas skull.

9. Ät rå lök och drick svartvinbärssaft mot förkylning.

10. Kom ihåg att vår enkla folkkost är den bästa kosten.

Snabbsoppa

• 1/4 kg malet kött

• 1 1/2 l vatten

• 1 lök

• 1 morot

• 1 palsternacka

• 1 bit selleri eller kålrot

• salt, vitpeppar, några kryddpepparkorn

• 3 rödbetor eller 1 litet vitkålshuvud

Det malda köttet kokas upp i vatten med salt och peppar, De i fina strimlor skurna eller på köttkvarn malda rotsakerna tillsättas och soppan får koka 20–30 minuter, avsmakas och serveras het. 3 rödbetor kunna tillsättas samtidigt med övriga rotsaker. En mycket god soppa får man om man tillsätter ett litet vitkålshuvud, skuret i fina strimlor. Om man så önskar kan man tillsätta potatis i skivor i soppan samtidigt som övriga ingredienser.

Potatisomelett

• 3–4 kokta potatisar

• 3 ägg

• 3 kkp mjölk

• 1 msk fett

• 2 tsk vetemjöl

• salt, persilja

Äggulorna blandas med mjöl, salt och mjölk. Potatisen rives och tillsättes jämte persiljan. Vitorna vispas till styvt skum och nedskäras försiktigt. Fettet brynes lätt i en stekpanna, massan ihälles och omeletten gräddas i ugn cirka 20 minuter. Uppstjälps och fylles med någon stuvning av spenat, svamp eller fisk.

Levergryta

Till levergryta tar vi 400 gram lever, som vattenlägges 1/2 timme, befrias från hinnor och skäres i tärningar, vilka rullas i 1 msk vetemjöl, blandat med salt och vitpeppar. Levern steks vackert brun i en stekpanna eller gryta, varefter 1 purjolök, 1 palsternacka, 2 morötter, ansade och skurna i tärningar, tillsättes jämte kokande vatten eller grönsaksspad. Glöm inte att ta med allt det gröna av purjon. När anrättningen kokat 10–15 minuter, tillsättes 1 liter skalad, i skivor skuren potatis. Då potatisen är mjuk tillsättes rikligt med finklippt persilja och anrättningen serveras helst direkt ur grytan.

Grönsakskotletter

• 2 l kokt potatis

• 2 kkp kokta grönsaker eller rotsaker

• 1 lök eller gräslök

• 3 msk hackad persilja

• 1 ägg

• salt, vitpeppar

Potatisen skalas, rives eller males på köttkvarn jämte den ansade och förvällda löken. De kokta grönsakerna finhackas eller malas och arbetas samman med potatisen, ägget och kryddorna. Av färsen formas kotletter, vilka vändas i stötbröd och stekas vackert bruna i panna.

Italiensk gryta med svamp

• 150 g makaroner

• 300 g gröna bönor (salta vattenlagda)

• 400–500 g grovt skuren svamp

• 1 msk fett

• (lök)

• 3–4 msk tomatpuré

• salt, vitpeppar

Makaronin brytes och påsättes med de ansade, i bitar skurna, urvattnade bönorna i kokande vatten, Svampen brynes i fettet (jämte löken), makaronispadet tillsättes jämte de färdigkokta makaronerna och bönorna. Anrättningen avsmakas med tomatpuré, salt och vitpeppar och serveras med ugnsbakad potatis.

Havregrynsscones

• 250 g havregryn

• 2 1/2 kkp mjölk

• 150 g mjöl

• 6 tsk bakpulver

• 70 g smör

• 1 tsk salt

Grynen får ligga i blöt i mjölken ett par timmar. Vetemjölet och bakpulvret blandas väl, saltet och smöret läggs i och fördelas i mjölet med fingertopparna. De blötlagda grynen blandas ner i mjölet och degen arbetas hastigt på bakbordet. Den delas i 4 delar, som kavlas eller plattas ut till runda kakor av 1 centimeters tjocklek. Kakorna naggas, delas i 4 delar och gräddas i god ugnsvärme.

Kristidskaka

• 4 dl vetemjöl

• 1/2 dl potatismjöl

• 3 dl socker

• 3 dl mjölk

• 2 tsk bakpulver

• 1 tsk kanel

• 1 tsk nejlikor

• 1 tsk ingefära

Blanda alla torra ingredienser. Rör till sist ner mjölken. Slå i en smord och bröad form och grädda i 175 grader i cirka 45 minuter.

Morotskräm

• 3–4 morötter

• 3–4 kkp mosade bär

• 1 1/2 dl vatten

• 4–5 msk potatismjöl

• socker eller sötningsmedel

Morötterna ansas och rivas samt påsättas att koka i vattnet. Då morötterna är mjuka tillsättas bären och sockret, varefter krämen avredes med potatismjölet utrört i litet kallt vatten. Sötningsmedlet tillsättes först då krämen är färdig. Krämen upphälles och litet socker strös över.

Från kris till marthakraft

Mental beredskap i vardagen:

Så förbereder du dig

När en kris bryter ut kommer den oftast som en överraskning.

Den som har sin beredskap i ordning har bättre förutsättningar att klara krisen än den som inte förberett sig alls.

Maria Wasström

Karin Lindroos, Maja-Stina Andersson-Tapola, pressfoto/Inrikesministeriet

När världsläget är i gungning blir det lättare att inse att olika slags kriser också kan drabba just mig. Kriser kan vara av de mest olika slag och ha varierande orsaker. Ett elavbrott kan orsakas av en storm, men också av att någon avsiktligt kapat elledningen. Ett elavbrott leder ofta till problem med vatten- och värmetillförseln. Den som är förberedd ligger ett steg före.

I flera år har myndigheterna uppma-

nat befolkningen att ha mat och vatten till hands och följa 72-timmars rekommendationen, som gäller grundläggande beredskap att klara tre dygn på egen hand vid plötsliga kriser.

En majoritet av finländarna har vid det här laget tagit uppmaningen till sig och skaffat sig ett reservförråd i form av mat, pengar och förnödenheter. Kvinnor på landsbygden har varit särskilt bra på att skaffa sig ett reservförråd, medan unga män i städerna har en hel del

förbättringspotential på den punkten.

Ett reservförråd kan hjälpa oss klara livhanken, men kriser påverkar också vår mentala hälsa och funktionsförmåga. Den biten har tidigare inte lyfts upp i samma mån som just den praktiska krisberedskapen.

Nya beredskapsguiden

När inrikesministeriet i fjol lanserade den nya omfattande beredskapsguiden Beredskap för störnings- och krissituationer, som riktar sig till hela befolkningen, har den

mentala beredskapen också fått sitt beskärda utrymme. I själva verket är det frågan om en helhetssyn där det psykologiska beteendet genomsyrar hela guiden.

– Tanken på att förbereda sig för kriser kan orsaka ångest och rädsla. Men att gå igenom risker och hot i sina tankar stärker också individens och gemenskapens resurser. Osannolika saker kan inträffa, men beredskap ökar inte sannolikheten för att något hemskt ska hända, säger Inrikesministeriets kommunikationsdirektör

Eriikka Koistinen

Koistinen påpekar att tanken med den gedigna guiden ingalunda är att skrämma upp folk utan tvärtom förse invånarna med praktisk beredskapsinformation som gör det lättare att handskas med en oförutsedd situation när den väl står för dörren.

Hon påminner om hur irrationella finländarna blev då coronapandemin slog till och folk började hamstra wc-papper. Vi var helt enkelt inte förberedda, utan överraskades av osäkerheten och rädslan som ledde till ett panikbeteende. Toalettpapperet blev en symbol för trygghet och de tomma butikshyllorna uppviglade folk att hamstra ännu mer. Hamstring av toalettpapper var en kombination av psykologiska faktorer, osäkerhet och praktiska omständigheter. Eriikka Koistinen understryker ändå att den som tänkt igenom sin egen beredskap

i förväg kan känna sig tryggare då marken plötsligt börjar gunga under fötterna, så där bildligt menat.

För- och nackdelar

Beredskapsguiden finns nu i digital form på webbplatsen Suomi.fi. Man behöver inte

Osannolika saker kan inträffa, men beredskap ökar inte sannolikheten för att något hemskt ska hända.

vara inloggad för att läsa guiden. Webbguiden har sammanställts av Inrikesministeriet tillsammans med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och ett omfattande samarbetsnätverk. Guiden är nästa hundra sidor lång. Den finns på finska, svenska och engelska och ett sammandrag med grundläggande information

om beredskap finns på 15 olika språk. Sammandraget kan skrivas ut om man vill ha informationen i pappersform.

Inrikesministeriet har fått en del kritik för att guiden inte skickas hem i pappersform till varje hushåll, men det handlar främst om en kostnadsfråga. Dessutom är det i den digitala guiden lätt att söka sig direkt till de ämnesområden som är relevanta för en själv. Om man vill kan man i början av guiden svara på några frågor som leder en direkt till de kapitel som berör de frågor man själv vill veta mera om.

Beredskap innebär att förbereda sig inför olika störningar, kriser och undantagsförhållanden. Därför är också beredskapsguiden på Suomi.fi avsedd att läsas på förhand när det inte förekommer störningar i samhället. Beredskapen påverkar hur bra vi människor och samhället i stort klarar sig i en krissituation. Finland har många gånger fungerat som ett skolexempel där myndigheterna sedan årtionden tillbaka arbetat för en god beredskap.

Långvariga kriser

Situationer som kräver beredskap är till exempel långa el- och vattenavbrott samt avbrott i dataförbindelserna, extrema väderfenomen och storolyckor samt långvariga kriser, till exempel en pandemi eller en militär konflikt. Beredskapsguiden innehåll-

Från

kris till marthakraft

– Coronapandemin visade hur viktigt det är att vara mentalt förberedd. Den som tänkt igenom sin egen beredskap i förväg kan känna sig tryggare då marken plötsligt börjar gunga under fötterna, säger Inrikesministeriets kommunikationsdirektör Eriikka Koistinen.

Fakta om ...

Beredskap innebär följande:

 Reservförråd av vatten, mat och nödvändiga förnödenheter

 Kunskap om risker och hot, hur du kan förebygga dem och hur du förbereder dig för dem

 Förmåga att agera när det uppstår en kris

 Fysisk och psykisk funktionsförmåga

 Samhörighet , tillit och kontakt med andra

 Möjlighet att hjälpa andra

I många situationer klarar du dig genom att:

 Hålla dig lugn.

 Fundera på hurdan situation det är fråga om och vilka anvisningar du vet gäller då. Hur påverkar situationen dig, dina närstående och människorna i närområdet?

 Följa myndigheternas kommunikation och varningsmeddelanden.

 Följa anvisningar.

 Lista de viktigaste sakerna att göra i situationen och börja agera.

 Hjälpa andra efter bästa förmåga.

När du är förberedd:

 Vet du hur du ska agera i olika situationer.

 Förändras vardagen så lite som möjligt även om något exceptionellt händer.

 Klarar du en krissituation bättre.

 Ökar känslan av trygghet.

 Återhämtar du dig snabbare från exceptionella händelser.

Mental beredskap:

 Det är viktigt att erkänna att även osannolika saker kan inträffa.

 Det är inte förhastat att erkänna att det finns risker, det kan också lindra oron.

 Beredskap betyder inte att du tror att något allvarligt kommer att hända.

Den nya beredskapsguiden hittar du på: www.suomi.fi/guider/beredskap. Läs mer om 72 timmars rekommendationen på webbplatsen 72tuntia.fi/sv. Från

er anvisningar och information om bland annat hybrid- och informationspåverkan, upprätthållande av den egna funktionsförmågan och orken i krissituationer. Den tipsar också om hur man kan vara till hjälp för andra, som kanske har det ännu svårare.

Beredskap kan liknas vid en medborgarfärdighet. När människor vet hur de ska agera är det lättare att ta sig ur situationen. Då kan myndigheterna fokusera på att lösa situationen och hjälpa dem som är i störst behov av hjälp. Myndigheterna kan förstås inte göra allt, utan alla medborgare behöver ha den egna beredskapen i skick.

Många olika sätt

Det finns många sätt att förbereda sig på. God beredskap är en mångfacetterad helhet som egentligen är mycket större än det där omtalade reservförrådet. En del av beredskapen är också känslan av att man har gjort det man kan och förhoppningsvis har kapacitet

kvar att hjälpa andra som är i behov av hjälp. Tillsammans kan man försöka upprätthålla en så normal vardag som möjligt. Var och en har olika utgångspunkter för beredskapen. Det kan löna sig att fundera på hur just du bäst kan öka din förmåga att klara av exceptionella situationer, hur du ökar din resiliens.

Resiliens är ett ord som ligger nära beredskapen och som handlar om både individens och samhällets förmåga att hantera förändringar. Ordet dyker upp till och med i regeringsprogrammet, där det står att ett av målen är att stärka alla befolkningsgruppers mentala resiliens och kunskap om egen beredskap. Hur står det till med din mentala resiliens?

Philip Teir är journalist, skribent och entusiastisk simmare. Han bor i Helsingfors och tillbringar mycket tid i sitt hus i Bromarv. När han inte skriver eller läser, njuter han av kinesisk mat, lyssnar på artisten Sade och följer renoveringsprogram. Han ogillar elsparkcyklar och ser fram emot att dela sina tankar och reflektioner i denna kolumn.

Philip Teir

Karin Lindroos

I en värld full av prestationskrav måste trädgården vara förlåtande

Det var pandemin som fick mig att odla min första trädgård. Mig och miljontals andra, får jag väl tillägga, eftersom coronan sträckte sig också till plantskolorna, som fick in rekordstora beställningar av fröer. Upp till sju miljoner britter lär ha börjat med trädgårdsodling sedan pandemin, de flesta under 45 år.

Jag hade nybörjartur. Hösten 2020 stod min palmkål i sin pallkrage som en bukett av ståtliga gröna plymer, och vi kunde skörda till julbordet. Det var en mild vinter och jag trodde att jag hade gröna fingrar.

Fem år senare får jag konstatera hur lite jag visste.

Jag har inte lyckats med palmkålen på samma sätt sedan dess, trots flera försök. Om det inte är masken som äter upp den är det hararna, och inte ens höstens mildare väder verkar ge den ro att växa till sig. Drömmen är frisk cavolo nero under ett magert täcke av snö, perfekt till vinterns soppor. Men det förblir en dröm även i år.

Underbara beskrivningar

Odling handlar om att bli varse om naturens egen gång, att acceptera årstidernas växlingar, att allt dör ut så småningom.

västerländska trädgårdens historia och vår föreställning om paradiset – ett ord som i sin ursprungliga, arabiska form uttryckligen har att göra med odling. Olivia Laing är inte helt olik Jamaica Kincaid i det att hon anlägger ett postkolonialt perspektiv på växtriket. Som Kincaid påpekar i sin bok hade de flesta växter egna, lokala namn redan innan Carl von Linné började artbestämma världen. Att vi i dag talar om ”dahlior” beror på att hans lärljunge, den svenska botanisten Andreas Dahl, tog blomman till Europa. Aztekerna kallade dahlian för cocoxochitl.

Årstidernas växlingar

Olivia Laing har också ett annat civilisationskritiskt perspektiv, som jag tror att många trädgårdsentusiaster delar. Odling handlar om att bli varse om naturens egen gång, att acceptera årstidernas växlingar, att allt dör ut så småningom. Det är egentligen långt från det senkapitalistiska tankesättet som vi lever i. Som hon säger i en intervju med Dagens Nyheter:

Odlingen har däremot fått mig att öppna ögonen för alla som före mig skrivit om sina trädgårdar. Mest gillar jag den karibiska författaren Jamaica

Kincaids trädgårdsbok (Boken om) min trädgård, där hon ger läsaren underbara beskrivningar av både blommor och grönsaker. Om den ”ljuvliga stanken” från fritillarior: ”lukten av armhålan på tio människor man älskar”. Eller om utseendet hos viss art av rhododendron: ”en flickas klänning, insidan på en mun, ett ögonblick mycket, mycket tidigt på morgonen när själva solljuset tvekar.”

Den senaste tiden har jag roats av den brittiska författaren och essäisten Olivia Laings essäsamling The Garden Against Time, som beskriver hur hon blir ägare till en trädgård i Suffolk i östra England, anlagd av en av Englands mest berömda trädgårdsmästare.

När hon först kommer till gården ser hon dess potential, men också ett enormt projekt i risigt skick, där endast upptäckarglädjen håller motivationen uppe (”här under finns pioner!”). Att få trädgården att prunka igen kräver hela hennes energi och sinnesnärvaro. Samtidigt sätter hon sig in i den

”Kapitalismen tror på illusionen om evig tillväxt, och att du kan få allt du vill ha när du vill ha det. Det sättet att vägra att acceptera död och perioder av icke-tillväxt har skapat en mängd problem, inte minst är det den största pådrivaren av klimatförändringarna. Jag tror att trädgården har förmåga att påminna oss om vad tid verkligen är och hur den rör sig.”

Jag tror också att en odlare snabbt lär sig ödmjukhet. Vi påminns om våra egna begränsningar – inte ens den mest minutiöst ifyllda trädgårdskalendern kan bita på mördarsniglar eller rekordtorra somrar. Därför är det tröstande att möta människor med fantastiska trädgårdar, eftersom de brukar älska att berätta om sina misslyckanden, och om hur lite de egentligen vet. Det är kanske odlingens charmigaste bit: att allt handlar om personliga drömmar. Allt man ser framför sig medan man sitter och gör sina fröbeställningar i mörkaste januari, all mat man vill skörda, ängsblommorna man vill få att växa på omöjliga ställen. Det gör inget om palmkålen till slut ser ut som en perforerad julstjärna i ett dagisfönster. Det är bara att försöka igen nästa vår.

Från

kris till

marthakraft

Ett nytt liv efter tsunamin

År 2004 miste Susanne Janson från Stockholm sina döttrar i tsunamikatastrofen i Thailand. När det var som mörkast flyttade hon och sambon Hans till Thailand. Där startade de ett nytt liv och ett hem för utsatta barn. Något som Susanne beskriver som bland det bästa hon har gjort.

Morgonen den 26 december 2004 väcktes Susanne Janson, som då var 41 år, och sambon Hans Forssell av att telefonen ringde i deras lägenhet i Stockholm.

– Det var min pappa som ringde. Han berättade att något hade hänt i Thailand. Av någon anledning så skrek jag rakt ut, säger Susanne.

På nyheterna fick de veta att en tsunami, en jätteflodvåg, hade slagit till mot Thailand och andra länder kring Indiska oceanen. Två dagar tidigare, på julafton, hade Susannes döttrar, 12-åriga Josefin

och 14-åriga Eleonor, åkt till Khao Lak i Thailand med sin pappa och hans familj. Susanne försökte ringa dem, men ingen svarade. Lägenheten fylldes snabbt av nära och kära som hjälpte till att söka information om flickorna.

– Men ingen visste något. Till en början var även nyhetsrapporteringen ganska luddig, säger Susanne.

Det skulle visa sig att tsunamin, som orsakades av en kraftig jordbävning, hade släckt 240 000 människoliv i 14 länder. Sammanlagt 5 400 personer, varav 543 svenskar och 178 finländare, omkom i Thailand. Däribland Eleonor och Josefin.

Susanne Janson, 61 år, och Hans Forssell, 54 år, har varit ett par sedan 2000. Efter att Susannes döttrar hade omkommit i slutet av 2004 startade paret ett nytt liv i Thailand.

Barnen på Happy Child Home lever nära varandra, som i en storfamilj. De äldre barnen tar hand om de yngre under översyn av vuxna.

Det skulle dock dröja innan Susanne fick veta detta.

– Det har varit viktigt för mig att göra det bästa av mitt liv för att hedra mina döttrar. Och för att de på något sätt ska känna sig stolta över sin mamma, säger hon.

”Det bästa jag har gjort”

Vi träffas i matsalen på Susannes och Hans familjehem, Happy Child Home, i Muang Mai på den thailändska ön Phuket där de har bott sedan början av 2005. Under denna tid har de tagit över 130 fattiga barn under sina vingar. Ett tiotal av dem sitter vid ett bord på gårdens fotbollsplan.

Bengt Sigvardsson Bengt Sigvardsson, privata bilder

De stojar och skojar medan de fixar sallad till middagen.

– Detta är bland det bästa jag har gjort. Det är fantastiskt att se hur barn, som kommer från fattiga förhållanden, växer upp här, blir trygga, börjar tro på sig själva och på sin egen förmåga, säger Susanne.

Före katastrofen var hon produktionsledare på en reklambyrå i Stockholm och Hans pluggade till journalist. Varannan vecka bodde döttrarna hos dem och varannan hos sin pappa som hade ett barn med sin nya fru. Hon hade i sin tur två barn från ett tidigare förhållande. Tsunamin inträffade endast några timmar efter att flickorna hade landat i Thailand. När eftersökningsarbetet i Sverige inte gav resultat åkte Susanne och Hans till Thailand. – Jag tänkte att nu betalar vi för flygbiljetten, men när vi landar i Thailand kommer vi troligen att få besked om att Elle

Porn och Miaoo (t.v.) är hemmets kökspersonal. Ma, i mitten, är barnens ”farmor”. Wow och Susanne (t.h.) är driftsansvariga för Happy Child Home.

och Jossan har landat välbehållna i Sverige, säger hon.

Total förödelse

Dygnet runt sökte de information, uppsökte sjukhus och klistrade upp efterlysningar, både i Bangkok och Phuket dit överlevande från Khao Lak hade förts. Efter ett par dagar meddelade thailändska flygvapnet att de hade slutat leta efter överlevande. Nu sökte de endast efter kroppar. Det fick inte paret att ge upp. De åkte till Khao Lak, men möttes av total förödelse.

– Även långt från stränderna var palmerna täckta med vitt och grått damm som visade hur hög vågen hade varit. Det hängde möbler, väskor och allt möjligt i palmkronorna, säger Susanne.

Inget återstod av hotellet som flickorna hade bott på. Chocken slog in och paret återvände till Sverige. En mörk period följ-

de. Susanne orkade bara träffa sin närmsta familj och döttrarnas kompisar.

– Jag ville inte ens träffa mina bästa vänner som jag hade delat allt med tidigare. Jag orkade inte med deras medlidande, säger hon. En dag i mitten av februari 2005 läste hon om ett hem som hade öppnat i Phuket för barn och familjer som hade drabbats av tsunamin.

– För första gången på flera månader kände jag något annat än mörker. Jag berättade för Hans att jag ville åka dit. Han svarade direkt ”okej, vi åker”, säger hon. Återuppfann sig själv

Den femte mars, 2005, kom de till Happy Child Home för att jobba som volontärer.

– Mitt liv hade tagit slut när tjejerna försvann. Jag hade ett behov av att återuppfinna mig själv, säger Susanne. Hon kände även en närhet till Thailand.

– När vi var här och letade efter Elle och Jossan gjorde dessa underbara thailändare allt de kunde för att hjälpa oss på sitt fantastiska thailändska sätt, det vill säga på ett väldigt uppmärksamt, men inte påträngande sätt. Dessutom kändes det som att mina döttrar fanns här. Det var

Från

kris till marthakraft

Femåriga Jok med "bonussyrran" 16-åriga Gwang. Barnen på Happy Child Home kommer från fattiga och trasiga förhållanden.

Farmor Ma, Hans och Gao.

I mitten sitter Wow, som är hemmets medföreståndare, med Faa i famnen.

Bredvid henne sitter Fang (t.v.) och Bai-Tuy (t.h.). De är några av över 130 barn som har vuxit upp på Happy Child Home sedan 2006.

med

ju här som de och resten av familjen hade försvunnit, säger Susanne.

Det dröjde ett halvår innan alla i familjen hade återfunnits. Endast ett av döttrarnas ”bonussyskon” hade överlevt. De andra hittades vid olika tillfällen. Eleonor och Josefin var bland de sista som identifierades.

– Så länge de inte var identifierade fanns det lite hopp. Samtidigt är jag tacksam för att de identifierades. I annat fall skulle jag aldrig ha slutat hoppas, säger Susanne. Trots avrådan krävde hon att få se döttrarnas kroppar.

– Det fanns inte mycket kvar av mina döttrar, men jag kände igen dem. Jag är tacksam för att jag gjorde det. Då förstod jag. Hade jag bara stått vid deras kistor tror jag inte att jag hade gjort det. Och jag minns dem inte som de såg ut då. Jag minns dem som de såg ut när de levde, säger hon.

Stor familj

Från tvättstugan hörs Hans instruera några barn om hur man tvättar kläder.

– Vi uppfostrar barnen på thailändskt vis. De får lära sig laga mat, tvätta kläder och annat så att de klarar sig själva i framtiden. De äldre barnen lär vidare det de lärt sig till de yngre under överinsyn av vuxna, berättar Susanne.

På gården är barnen i full färd med att

Det är fantastiskt att se hur barn, som kommer från fattiga förhållanden, växer upp här, blir trygga, börjar tro på sig själva och på sin egen förmåga.

grilla tillsammans med Mae, en av hemmets tre pedagoger. Susanne slår sig ned hos dem. Det skämtas och skojas på thailändska, något som hon och Hans talar flytande.

– Det känns framför allt som att vi är en stor familj. Det är svårt att se det vi gör som ett vanligt arbete eftersom vi är så nära dem vi jobbar för, säger hon.

En bit bort sitter familjens ”farmor”, Ma , omringad av barn. Hon kom dit som hjälpsökande med två barnbarn 2005 och har bott där sedan dess.

– När vi kom hit var hemmet inte färdigbyggt. Barn och familjer, som hade förlorat allt i tsunamin, bodde här i en salig röra, säger Susanne.

Då fanns många organisationer på plats för att bistå tsunamins offer. Andra utsatta barn hamnade i skuggan. De lyftes fram i ljuset när Susanne, Hans och deras thailändska kollega Wow blev föreståndare för Happy Child Home 2006.

Barnen på hemmet är i dag mellan 5 och

19 år. De kommer från fattiga och svåra förhållanden. En del har inga anhöriga.

– Här får de boende, trygghet, kärlek, mat och möjlighet att gå i skolan. De får hjälp att bygga självförtroende och att tro på sig själva, säger Susanne.

Meningsfullt liv

Där bor 30 barn varav 23 på heltid. De övriga pluggar på universitetet och bor där på lov och helger.

– Vi är väldigt uppmuntrande och rätt tuffa med skolan. Det är genom utbildning som du kan få ett bättre liv i Thailand. Och då kan du även hjälpa fattiga släktingar, säger Susanne.

Flera ungdomar har pluggat vidare på universitetet och fått bra jobb efteråt. Det är en morot för de yngre barnen. Susanne påpekar att hennes liv i Thailand inte är en del av en läkningsprocess. Såren kommer aldrig att läka.

– Först när jag accepterade att jag kommer att leva med sorgen resten av livet blev mitt liv enklare. Jag behövde inte längre

Susanne tillsammans

storfamiljens ”farmor” Ma.

Att vara föreståndare på Happy Child Home innebär mycket administrativt arbete.

slåss för att den skulle gå över, säger hon. Samtidigt tror Susanne att hon är lyckligare än många andra.

– Man kan både bära på sorg och vara lycklig. Varje gång vi hjälper ett barn att hjälpa sig själv till ett bra liv, då är det lite som att Elle och Jossan lever vidare i dem. Jag kommer aldrig att säga att det finns en mening med allt som sker, men däremot kan man göra livet så meningsfullt som möjligt, säger hon.

Ingen manual

Sorgen den första tiden efter döttrarnas bortgång var en fysisk smärta.

– Den gick över, men när man förlorar ett barn är sorgen pågående. Den har så många olika stadier. Mina döttrar var 12 och 14 år gamla. Eleonor hade precis träffat sin första pojkvän, något som Jossan aldrig fick möjlighet att göra. Ganska snart efter tsunamin gick deras kompisar ut högstadiet. Det hann aldrig mina barn göra. Det gjorde ont, säger hon.

Samma smärta slår till på flickornas födelsedagar eller vid milstolpar i deras kompisars liv. Trots detta ser Susanne sig som lyckligt lottad. Hon har många fina vänner, en fantastisk familj och en underbar partner.

– Det, och om man hittar något meningsfullt som kan fylla lite av tomrummet, bär en vidare, säger hon.

Susanne understryker att hennes liv i Thailand inte ska ses som en manual för sorgearbete.

– Det är livsfarligt att prata om hur man ska hantera sorg. Det är oerhört individuellt, säger hon.

Paret hälsar ofta på föräldrar, syskon och vänner i Sverige, men de låter det vara osagt om de kommer att bosätta sig där igen.

– För 20 år sedan visste jag inte att jag skulle bo i Thailand. Då hade jag ett an-

I Phuket och andra tsunamiriskområden i Thailand upplyser numera skyltar om områden där risken för jätteflodvågor är stor.

nat liv framför mig. Just nu är mitt liv här och jag har inga planer på att åka härifrån, men jag är väl medveten om att livet kan ha andra planer för mig, säger Susanne.

Läs mer på: happychild.se/happychildhome

Från kris till marthakraft

Hans tillsammans med "farmor" Ma. Hon kom till Happy Child Home som hjälpsökande med två barnbarn år 2005.

TA I BRUK SPARBANKENS E-TJÄNSTER!

MOBILBANKEN

Där du är 24/7. Aktie- och fondaffärer. Marknadsuppföljning:

IDENTIFIERING

Sköt dina ärenden snabbt med PIN-kod. Inloggning, bekräftelse, identifiering.

NÄTBANKEN

Dagliga bankärenden bekvämt. Öppet dygnet runt.

TIDSBOKNING PÅ WEBBSIDAN

Personligt möte på kontoret. Tidsbokning direkt i kalendern.

NÄTMÖTE

Alla bankärenden med bild- och ljudförbindelse direkt från din egen dator.

CH AT T

Fråga och vi svarar. Vardagar på webbsidorna kl. 8–18 Lördagar kl. 10–14.

Anna Lindholm är författare och gymnasielärare baserad i Stockholm. Hon debuterade 2015 med ”Projekt Ines – Fem kvinnor i inbördeskriget 1918” och har sedan dess publicerat flera verk. Hennes senaste bok, ”Husmödrar och feminister”, utforskar kvinnors liv på 50-, 60- och 70-talen. Hon inspireras av äldre kvinnors livshistorier och erfarenheter, och hon ogillar nonchalans och respektlöshet mot människor, djur och natur. På fritiden bakar hon surdegsbröd och sjunger gospel.

Det var i graviditetsvecka 32 som min graviditet abrupt måste avslutas. Dagarna innan hade jag försökt stålsätta mig mentalt för att orka med de sista tunga, långsamma veckorna. Jag ville fokusera på miraklet, att bära ett barn, att min kropp var kapabel att skapa liv. Men så kom natten då jag inte kunde sova och tidigt på morgonen en smärta som varnade om fara för livet. Den förmiddagen föddes mitt andra barn med ett akut kejsarsnitt, nästan åtta veckor för tidigt.

Ett helt team stod redo i operationsrummet snabbare än jag hann förstå vad som hände: förlossningsläkare, sjuksköterskor, barnmorskor, narkosläkare, narkossköterskor, neonatalläkare och neonatalsköterskor. De visste exakt vad de gjorde och såg till att både jag och min bebis överlevde.

Trygghet i traumat

Anna Lindholm Astrid Lindroos

Neonatalläkaren bar honom till mig så att jag fick känna hans mjuka kind mot min några korta sekunder innan hon tog honom vidare till sitt team i rummet bredvid. Timmarna efteråt var jag hög på smärtstillande, oxytocin och en fullständig lättnad för att vi hade överlevt. Även om mitt barn var starkt och friskt behövde han intensivvård på neontalavdelningen vid Danderyds sjukhus. Bland slangar, andningsstöd och en cpap-mask på näsan kunde vi inte riktigt se hur han såg ut. Neonatalteamet hade honom under konstant uppsikt, bara en meter ifrån sig.

Nyblivna tvåbarnsföräldrar

Bakslaget kom morgonen därpå när vi vaknade i ett rum på BB, som nyblivna tvåbarnsföräldrar, utan våra barn. Min kropp var uppsnittad och ihopsydd. Jag försökte ta rätt grepp om mina bröst för att få mjölken att rinna till. Jag somnade om, vaknade och behövde återigen inse var jag var och vad som hade hänt.

I några dagar existerade jag mer som vålnad än människa. Klädd i sjukhusskjorta stapplade jag fram med oborstat hår, huvudvärk och smärtor vid minsta kroppsrörelse. I ett töcken tittade jag ut genom fönstret från intensivvårdsavdelningen; en persikofärgad husfasad, augustiljus, ett sensommarregn som smattrade mot rutan. Med mitt lilla barn hud mot hud. Så skulle han överleva.

När han var tre dagar fick vi lämna intensivvården och flytta till ett eget rum på neonatalavdelningen. Jag grät ibland, utan att förstå exakt varför. Vi hade ju överlevt. Vi befann oss i en så privilegierad trygghet bland proffs.

I ett världsläge som verkar gått i baklås fick jag hopp om att det mörka kan bli ljust, bara vi är bestämda och snälla, professionella och mänskliga, på samma gång.

Ute i det gemensamma köket mötte jag andra mammor. I tystnad gjorde vi smörgåsar och hällde upp kaffe. När våra blickar möttes hajade jag till av sorgen och traumat i deras ögon. Det var som att vi möttes i askan efter ett krig. Jag såg mig själv i dem och förstod lite bättre vad jag gick igenom. En kurator gick ut och in i rummen för att hjälpa oss sätta ord på vad som hänt, på vad det gjorde med oss, på vilka vi var före och nu. Neonatalpersonalen lärde oss att ta hand om vår lilla prematur och guidade oss ömt men bestämt genom ett minutiöst schema.

Sondmatning enligt exakta ordinationer, amningsförsök, blöjbyten, temperaturmätning, vägning och varsam tvättning. Varje moment dokumenterades som underlag för läkarteamets vårdbeslut.

Värme och professionalitet

En dag bytte jag ut sjukhuskläderna mot mina egna. Huvudvärken hade släppt sitt grepp om mig. Blicken klarnade och jag insåg vilken otrolig plats jag befann mig på. Allt genomsyrades av värme och professionalitet – förmågan att vara både krävande och omhändertagande, att driva oss sköra och chockade människor framåt. I ett världsläge som verkar gått i baklås fick jag hopp om att det mörka kan bli ljust, bara vi är bestämda och snälla, professionella och mänskliga, på samma gång.

Varje detalj var så genomtänkt: BB och neonatal endast en kort hissresa från varandra, intensivvårdsrum och familjerum i samma korridor, en familjecentrerad vård där det medicinska och mänskliga samverkade. Från läkare till städerska –samtliga på avdelningen omfattades av avdelningens värdegrund.

Det var helande både i stunden och för framtiden. Med min fågelungslika lilla bebis vid mitt bröst rann traumats mest akuta uttryck av mig och jag blev en bättre människa av att uppleva neonatalvården. Mitt i traumat fick jag en ljusare syn på mänskligheten.

Från

kris till marthakraft

”Förtroendet och att man behövs, känns bra!”

Marit Emet och Gunvor Marander är marthor som båda är aktiva som skolmormödrar, eller som ”seniorer i skolan”, som det heter mera officiellt. Gunvor Marander är kassör i Sundom Marthaförening och Marit Emet är ordförande för Kallis Marthakrets i Karleby. Vad fick dem att börja som skolmormödrar?

Gunvor Marander uppskattar att hon som aktiv skolmormor får hjälpa till i både stort och smått.

Marit Emet har arbetat som lärare och tycker om att vara i skolmiljö tillsamman med barn, berättar hon.

– I min skola hade vi förmånen att ha en skolfarmor och som lärare upplevde jag att hon var till mycket stor hjälp för både lärare och elever.

Gunvor Marander blev tillfrågad under

Inga specialkunskaper

behövs. Jag tycker inte att det kräver så mycket, det ger mycket mera.

en tillställning som arrangerades i skolan för far- och morföräldrar.

– Eftersom jag blivit pensionär några månader tidigare så tyckte jag att det passade mig och då hade jag även egna barnbarn i skolan, året var 2014. Jag vet inte om jag hade kommit att anmäla mig som frivillig annars.

Behövd och uppskattad

Det bästa med att vara skolmormor är att känna att man verkligen behövs i skolarbetet och att den lilla arbetsinsats som görs uppskattas av lärarna och eleverna, säger Marit Emet.

– Det känns bra när eleverna har fått förtroende för mig och vågar be om hjälp,

Marit Emet gillar att vara skolmormor och tycker att uppdraget inte kräver så mycket.

inte bara under lektioner, utan under hela skoldagen. Exempelvis kan någon fråga mig om jag kan hjälpa till med dragkedjan i jackan när den fastnat.

Gunvor Marander tycker att det bästa är att få lära känna barnen, som man träffar också i andra sammanhang, inte bara i skolan.

– Som i bybutiken, eller att mötas på cykel- och gångbanan, eller på tillställ-

Tomas von Martens Privata bilder

ningar som ordnas i vår del av Vasa, samt att se framstegen de gör under ett läsår.

Ställer upp

Av en bra skolmormor krävs att hon är villig att ge av sin tid enligt hur man kommit överens med skolan, säger Marit Emet.

– Inga specialkunskaper behövs. Jag tycker inte att det kräver så mycket, det ger mycket mera.

Gunvor Marander tycker att det behövs tålamod för man måste upprepa sig och visa samma sak flera gånger.

– Jag har nu varit med i tio år, med uppehåll under coronatiden. Varje år med tredje klassen i textilslöjd och deras inlärning för symaskinen och symaskinskörkortet. Men ett år var jag tillsammans med fjärdeklassare och stickade.

Fakta om...

Seniorer i skolan

 Folkhälsan koordinerar verksamheten i Nyland, Åboland, Åland och Österbotten sedan början av 2000-talet.

 Verksamheten bygger på frivillighet och senioren bestämmer själv hur mycket tid hen vill sätta på uppdraget och kan ta ledigt när hen behöver.

 Bidrar till ökad vuxennärvaro, tryggare lärmiljö och ger ökad förståelse mellan generationer.

 Har inget pedagogiskt ansvar, utan egen livserfarenhet räcker och man introduceras till uppdraget vid ett introduktionstillfälle.

 Folkhälsan ansöker om straffregisterutdrag och har olycksfallsförsäkring under tiden man utför sitt uppdrag.

 Regelbundet ordnas regionala träffar och terminsavslutningar tillsammans med övriga frivilliga.

 Verksamheten sker i samarbete med Ungmartha, Hem & Skola, Svenska pensionärsförbundet, Finlands Svenska Lärarförbund och

Brita Maria Renlunds stiftelse.

Intresserad? Ta kontakt med koordinatorn i följande landskap: Nyland: tfn 050 304 7613, Åboland: tfn 044 488 3000, Åland: tfn 040 837 5777, Österbotten: tfn 050 554 4484.

Inbetalningar

Centrs Marta

Ingå Marthaförening med anledning av Ekenäs Marthaförenings 125-årsjubileum 125 euro Åbo svenska Marthaförening 250 euro

Ekenäs Marthaförening 250 euro Helsingfors svenska Marthaförening, Wellnesskretsen 50 euro

Maja Huldén, Moa Parkkinen, Camilla Linko, Ullamari Pesonen 15 euro

Ekenäs Marthaförening 100 euro

Veronica Hoffman 60 euro

Köklax mkr uppvaktar Margita Lundmark som fyller jämna år 25 euro

Köklax mkr uppvaktar Annette Lindberg- Kiihamäki som fyller jämna år 25 euro

Ulla Margareta Niskanen 50 euro Bemböle Marthakrets hedrar minnet av Ami Rantala 50 euro Bemböle Marthakrets 100 euro Esbo Marthaförening 2 000 euro

Anna Nuorlehto 10 euro Marianne Andersson 50 euro Harriet Juslin 20 euro

Kristina Brander 30 euro

Nilsson Anne-Louise Linnéa 20 euro

Lindkoski Marthaförening 100 euro

Fredrikakretsen med anledning av Pargas Marthaförenings 115 år 20 euro

Finby Marthaförening 50 euro

Ann Charlotte Rydgren 50 euro

Ann-Marie Pettersson 30 euro

Lovisa Marthaförening 100 euro

Kyrkslätts Marthaförening/Evitskog Marthakrets 200 euro

Helena Nyberg 50 euro

Helsingfors svenska Marthaförening 1 000 euro

Marie Hanström 100 euro

Ingrid Svanfeldt 50 euro

Monika Mäkelä 20 euro

Ulla Brita Ahlqvist 20 euro

Sten Eklöf 200 euro

Försäljning av halsband till förmån för Centrs Marta 184,93 euro

I stället för julkort 2024 ger Marthaförbundet en donation på 500 euro

Esbokretsen 29:orna 30 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Stort tack till alla!

Under 2024 samlade vi tillsammans in sammanlagt 8 335,82 euro till Centrs Marta! Ett hjärtligt tack till er alla som bidrog till vår viktiga insats.

Marthaförbundets långvariga

samarbetspartner, Centrs Marta i Riga, Lettland, arbetar för att främja jämställdhet och stävja våld mot kvinnor. Efter att ha fått kunskap och stöd från Marthaförbundet samarbetar centret i dag också med andra länder för att skapa en bättre framtid för alla.

Från kris till marthakraft

Från kris till marthakraft

Aktuellt

Kallelse till Marthaförbundets

årsmöte i Mariehamn 16–18.5.2025

Finlands svenska Marthaförbund rf kallar till årsmöte i Mariehamn lördagen den 17 maj 2025 kl. 12.30. Mötet hålls på Alandica Kultur och Kongress, Strandgatan 33. Alla medlemmar är hjärtligt välkomna. I år ordnas årsmötet som ett hybridmöte med möjlighet att delta på distans. Anmälan är obligatorisk och görs via hemsidan senast 15.4.2025

På årsmötet behandlas stadgeen-

Preliminärt program

FREDAG 16.5.2025

Kl. 8.45 Viking Glory avgår från Åbo. Program ombord på båten.

Kl. 14.10 Vi anländer till Mariehamn.

Frivilligt program på kvällen.

Kl. 18.00 Välkomstskål på Pommern, Hamngatan 2 (i fall av regn, på Sjöfartsmuseet).

Hälsningstal och anförande om kvinnornas roll i den åländska sjöfartshistorien av museichef Hanna Hagmark Musikunderhållning av Lösa Boliner.

liga ärenden enligt § 14 i förbundets stadgar, såsom årsrapport och bokslut för 2024, budget och verksamhetsplan för 2026 samt fastställande av medlemsavgiften för år 2026. Vid behov förrättas val av styrelseledamöter i stället för dem som är i tur att avgå.

Därtill behandlas ärenden som centralstyrelsen har beslutat föra till mötet. Under § 15 behandlas övriga i möteskallelsen nämnda och av centralsty-

LÖRDAG 17.5.2025 Årsmötet ordnas på Alandica Kultur och Kongress i Mariehamn.

Kl. 8.45–10 Kaffeservering och program. Du kan köpa produkter av lokala matoch konsthantverkare.

Kl. 10 Gästföreläsare: Författaren Carina Karlsson, Häxprocesser på Åland

Kl. 10.30 Landskapets hälsning, lantrådet Katrin Sjögren

Kl. 11–12 Lunch på Hotell Arkipelag (mittemot Alandica).

Kl. 12–12.30 Underhållning

Kl. 12.30 Årsmötet inleds

Cirka kl. 14.30 Kaffe

Cirka kl. 16.30 Årsmötet avslutas

Motioner till årsmötet 17.5.2025

Finns det någon aktuell fråga som Marthaförbundet borde engagera sig i? Senast 4.4.2025 går det bra att lämna in förslag till motioner som behandlas på Marthaförbundets årsmöte i maj. Alla föreningar kan lämna in motioner via följande formulär: www.lyyti.fi/reg/Lamna_in_en_motion_2025_6999

Tips för hur du skriver en motion finns här: www.martha.fi/ vardagskunskap/sa-har-skriver-du-en-motion

relsen behandlade ärenden, inkomna motioner samt tillsättande av en valberedning.

Allt mötesmaterial finns i elektronisk form på förbundets hemsida från och med 2.5.2025. Medlemsföreningar och distrikt bör skanna in och skicka en undertecknad fullmakt till marika.danielsson@martha.fi senast 15.4.2025.

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

Kvällsfesten ordnas på Hotell Arkipelag

Kl. 18.15 Lätt underhållning med Yohan Henriksson och fördrink.

Kl. 19 Festmiddag, dörrarna till festsalen öppnas.

Förrätt

Kl. 19.30 Musikunderhållning med Erik Sundström och Fredrik Erlandsson

Huvudrätt

Kl. 21.15 Utdelning av Årets marthagärningar.

Kl. 21.30 Musikunderhållning med Åkes kvintett, Ålands Musikinstituts elever.

Efterrätt

Kl. 22.15 Underhållning med Ulvens döttrar

Kl. 23 Festen avslutas.

SÖNDAG 18.5.2025

Bekanta dig med vackra Åland, välj mellan fyra olika alternativ:

1. Stallhagen, guidad bryggeritur, ölprovning med smaktallrik (till självkostnadspris), shopping 2. Post & tullhus, utställning och fika.

3. Bomarsund och besökscentret.

4. Äppelträdgård/Naturstig Nåtö eller Ramsholmen

Med förbehåll för ändringar. Läs mer på: www.martha.fi/ vardagskunskap/arsmote2025-i-mariehamn

Nominera till centralstyrelsen

Du kan lämna in dina förslag fram till 4.4.2025 kl. 23.59 via denna länk: www.lyyti.fi/reg/ Nominering_2025_7620

Mera info om hur valberedning fungerar hittar du i artikeln Valberedningen i fokus på: www.martha.fi/vardagskunskap/ valberedningen

Dags att nominera till årets

marthagärningar 2024!

Nu är det dags att nominera kandidater till årets marthagärningar 2024. Prisutdelningen äger rum under Marthaförbundets årsmöte i Mariehamn lördagen den 17 maj 2025. Nytt för år 2025 är att kriterierna och kategorierna för årets marthagärningar har förnyats. Numera har ni möjlighet att nominera kandidater till Årets marthaförening och Årets martha (tidigare Årets Lucina, Årets samhällsinsats och Årets förening). Förnyelsen syftar till att göra kategorierna tydligare och mer tillgängliga, samt att öppna upp för fler nomineringar. Gemensamt för båda kategorierna är en värme och utveckling som samlar och för framåt.

Kategorier och kriterier

Du kan skicka in förslag på insatser som gjorts av föreningar eller enskilda medlemmar via denna länk: www.lyyti.fi/reg/Nominera_till_arets_marthagarning_2024_2742

Tänk på att nomineringen måste vara centralstyrelsen till handa senast den 4 april 2025. Alla enskilda medlemmar, kretsar, föreningar, distrikt och centralstyrelsen har rätt att nominera till båda kategorierna, men se till att ange vilken kategori ni nominerar inom.

Om du har frågor angående utmärkelserna, vänligen kontakta verksamhetsledare Camilla Komonen på camilla.komonen@martha.fi eller ring 050 577 0780.

för utmärkelserna ”Årets marthagärningar”

Utmärkelserna Årets marthagärningar syftar till att lyfta fram och synliggöra inspirerande insatser inom martharörelsen. De är uppdelade i två kategorier: Årets martha och Årets marthaförening.

 Årets martha tilldelas en enskild medlem som har varit en ljusglimt eller drivkraft inom martharörelsen. Personen behöver inte vara förtroendevald, utan kan vara någon som på gräsrotsnivå har bidragit till att stärka gemenskapen. Denna person ser framåt, hittar saker att bli entusiastisk över, visar uthållighet och pålitlighet även vid utmaningar, samt arbetar för inkludering.

 Årets marthaförening ges till en förening, distrikt eller krets

som har visat nytänkande och övervunnit utmaningar. Denna förening vill utvecklas, visar motståndskraft, strävar efter att stärka sammanhållningen och främja samarbete.

 Utmärkelserna ska inspirera andra och visa på en rörelse i tiden, en rörelse som är en aktiv del av samhällsutvecklingen. De ska lyfta fram insatser som främjar utvecklingen av martharörelsen och som är en inspirationskälla för alla.

 För båda utmärkelserna är värme och gemenskap centrala kriterier. Nomineringar kan göras både av föreningarna själva och av andra som vill lyfta fram olika insatser. Motiveringen bakom nomineringen är avgörande för att utse vinnarna.

Save the date!

Kvinnodagsmarsch i Helsingfors 8.3.2025

Känns det som att världen brinner runt omkring dig och att jämställdheten och grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att krossas? Längtar du efter att göra något? Vill du försvara dessa värden tillsammans med andra och visa hur många som vill driva jämställdheten framåt? Det är dags att ta på marschskorna och plocka fram skyltarna!

Feminister, jämställdhetskämpar, aktivister, vänner – anteckna lördag 8.3.2025 kl. 14 i kalendern och börja redan nu ställa in siktet mot Helsingfors centrum. Sprid ordet och bjud in dina vänner! Mer information kommer snart på martha.fi.

Kvinnodagsmarschen koordineras av UN Women Finland, Kvinnosaksförbundet Unionen och Kvinnoorganisationernas Centralförbund. Alla aktörer och privatpersoner som respekterar jämställdhet och mänskliga rättigheter och som förbinder sig till evenemangets deltagarprinciper är välkomna att delta. Under marschen accepteras inte något rasistiskt, sexistiskt, transfobiskt, homofobiskt eller annat diskriminerande språkbruk eller beteende.

Vårens viktiga datum

6.3 Marthadagen i Pensala

8.3 Internationella kvinnodagen

12.3 Centralstyrelsens möte

18.3 Internationella återvinningsdagen

19.3 Jämställdhetsdagen

25.3 Earth Hour (Jordtimmen)

14.4 Centralstyrelsens möte

16–18.5 Årsmöte i Mariehamn

26.7 Marthas namnsdag

Följ också med evenemangskalendern på martha.fi/evenemang, där hittar du den mest aktuella informationen.

Från kris till marthakraft

Möt vår nya kollega Linda Riska!

Vi har en splitterny kollega i Marthaförbundets team för

2025. Säg hej till Linda Riska som är projektledare för ”Flytta hem” under januari-juni.

Vem är du?

– Jag är en glad och pratglad person, alltid med många bollar i luften. Jag är aktiv inom föräldraföreningsverksamhet och barnens hobbyer. Jag älskar att vara ute i naturen. Jag trivs lika bra vid vattnet som i svampskogen. Hemma har jag en man och två fantastiska ungdomar. Att umgås med familj och vänner ger mig balans och ork i vardagen och är så viktigt för mitt eget psykiska välbefinnande.

Varför blev du sugen på att jobba på Marthaförbundet?

– Jag har länge följt med det fina arbete

som Marthaförbundet gör. Så inspirerande och viktigt! Ett förbund som verkligen lyckats hålla sig i tiden och som riktar sig till alla åldersgrupper.

Vad ska du jobba med på Marthaförbundet?

– Jag ska jobba med Marthaförbundets Flytta hem -projekt, vars målsättning är att ge unga de verktyg och den kunskap de behöver när de flyttar till sitt första egna hem – före, under och efter en flytt. Projektet arbetar alltså med att stödja unga genom föreläsningar, workshoppar och temadagar. Vi erbjuder praktisk kunskap som ger

bättre förutsättningar att strukturera upp en välfungerande vardag.

Vad ser du mest fram emot?

– Att få åka ut till skolor och träffa ungdomar och dela med mig av den här viktiga infon som jag önskar att jag vetat när jag flyttade till mitt eget första hem. Men också allt nytt som jag kommer att lära mig från alla kollegor som sitter på otrolig kunskap!

Du når Linda på e-postadressen linda. riska@martha.fi och på telefonnumret 044 3443 327.

PUBLIKRESPONS:

Linn Jung Karin Lindroos

Linda Riska ser fram emot att dela med sig av viktig kunskap till unga som flyttar till sitt första egna hem.

AV: NOAH HAIDLE | REGI: BOBO LUNDÉN

PUBLIKRESPONS: 4,7/5

PUBLIKRESPONS: 4,7/5

VÅRENS SPELDATUM:

LÖR 8.2. KL 19

FRE 14.2. KL 13 & 19

LÖR 15.2. KL 16

FRE 21.2. KL 19

LÖR 22.2. KL 19

FRE 7.3. KL 19

LÖR 8.3. KL 16

FRE 21.3. KL 19

LÖR 22.3. KL 14

REKREATIONSDAG ORDNAS I SAMMARBETE MED MEHILÄINEN

TVÅ TILLFÄLLEN

Onsdag 12.3.2025 klockan 13:00

Fredag 4.4.2025 klockan 13:00

Lyckad surdegskurs med marthor på Bergö

Tack vare bidrag från Marthaförbundet och föreningsstödet från Svenska kulturfonden kunde Bergö Marthaförening i oktober ordna en önskad och efterlängtad kurs i surdegsbakning. Emilia, som höll i kursen, är från Bergö men bor i Petalax, där hon är styrelseaktiv i marthakretsen Petalax Märthorna.

Vi inledde med en planeringsträff

där processen kring surdegsbakning presenterades och diskuterades. Vi gick igenom vilka recept vi skulle använda och alla fick starta upp sin egen surdegsrot. Därefter hade vi två dagar då vi bakade med surdeg. Vi bakade flera olika bröd, bland annat focaccia och baguetter, samt knäckebröd och kanelbullar.

Trots att alla tre bakgrupper följde

Bennäs-Lövö Marthaförening arrangerade program om kris och resiliens

Den 14 januari 2025 bjöd Bennäs-Lövö Marthaförening in grannföreningar till ett program om kris och resiliens. Närmare 60 deltagare samlades i den nya bystugan Loffens i Bennäs för att lyssna på familjeterapeuten och psykoterapeuten Jan-Erik Nyberg från Jakobstad.

Viceordföranden Gun Forsén hälsade välkommen och introducerade kvällens föredragshållare. Föreningsordföranden Gun Anderssén-Wilhelms, som inte kunde närvara, hade förberett några kommentarer om Inrikesministeriets nyligen publicerade guide för krisberedskap. Hon betonade vikten av att

vara förberedd både praktiskt och psykiskt.

Jan-Erik Nyberg inledde med en sång av Ylva Eggehorn och fortsatte med att tala om förändring, övergångar och resiliens. Han betonade vikten av att bevara hoppet och tilliten i livet samt att uppmuntra varandra. Nyberg förklarade också begreppet KASAM (känsla av sammanhang och mening) och hur det hjälper oss att hantera livets utmaningar.

Kvällen avslutades med diskussioner och reflektioner kring hur vi kan stärka vår resiliens och skapa en känsla av meningsfullhet i våra liv.

Text: Valborg Anderssén

samma recept, kunde vi konstatera att det fanns viss variation i det som bakades. Alla var dock överens om att kanelbullarna var de absolut godaste vi någonsin hade ätit! Tusen tack för bidraget, det blev en verkligt lyckad och lärorik kurs med många skratt!

Text och foto: Camilla Rögård, vice ordförande i Bergö Marthaförening

Handarbetsaffär

SY & HANDARBETSHÖRNET

Brita

KÄSITYÖKULMA

Köpmansgatan 3 21600 Pargas tel. 041 5392512

Handarbetsaffär Brita

Köpmansgatan 3

21600 Pargas

tel/puh 041 5392512

TyygiLyyleiltä

Kauppiaskatu

Rättelse

I artikeln på sidorna 28–31 i senaste numret av Martha angavs namnen på fotograferna felaktigt. De korrekta namnen

är Ann Charlott Hästö och Daria Gatska, inte Johanna Granlund. Vi beklagar missödet!

www.alandgrons

Arr. Skördefestens Vänner r.f.

Vi gör det mesta: fastighetsservice, städning, fönstertvätt, renovering, vedarbete, trädgårdsarbete, flytthjälp mm.

Kyrkslättsmarthan Kaija är en kreativ och obotlig optimist

Kaija Lindberg, en kreativ själ och pensionerad hemslöjdslärare, har stickat

över 2 000 par vantar och färgat garn med allt från apelsinskal till lupiner.

Hennes positiva attityd och energi smittar av sig på alla som möter henne.

Vid 84 års ålder har hon inga planer på att sakta ner.

Kaija Lindberg är den pensionerade hemslöjdsläraren som fortsätter jobba i sin vävstuga tillsammans med marthakretsen Trasmarthorna.

– Jag tänker gå på så länge benen bär och så länge som jag vet vem jag är, säger Kaija Lindberg och skrattar.

Kaija berättar att hon samma dag ska ställa till med bakning och ta sig an sin stickning. Ute i ladugården finns vävstugan som står redo att ta emot Trasmarthorna i vår.

– De frågar varje höst om jag orkar fortfarande, men jag ser det inte som någon stor ansträngning. Det är enbart roligt, säger Kaija.

I naturliga färger

På hösten har hon också färgat garn med marthorna från Evitskog. Garnet kokas i grytor på gården i Kyrkslätt med apelsinskal, kaffesump, lök och bark. Man kan färga garn med vad som helst, intygar Kaija.

– Det ger bara mer eller mindre färg. Det viktiga är att man färgar allt garn man behöver för ett ändamål på en gång, så att färgen blir densamma. Har man grå färg på nystanet går skiftningen i grönt, och har

Anette Forsström-Fellman Karin Lindroos

Kaija Lindberg har stickat över 2 000 par vantar genom åren och färgat garn med allt från apelsinskal till lupiner.

man vit bottenfärg blir det en gul nyans. Lupiner är också jättebra att färga med och dem finns det ju gott om, säger Kaija.

Kaija Lindberg har varit med i martharörelsen sedan 1970-talet. Hon är född i Pyttis i östra Nyland och flyttade till Kyrkslätt med sin man i slutet av 1960-ta-

let. Som nyinflyttad kände hon ingen i Lappböle och gick därför med i marthaföreningen får att skapa sig ett socialt nätverk på den nya hemorten. Efter att ha bott några år i Kyrkslätt fick hon jobb som timlärare för medborgarinstitutet, först på deltid och sedan på heltid.

– Jag är utbildad hemslöjdslärare och studerade i Åbo. Jag har fått höra att jag är som min mormor Emma när det gäller den kreativa ådran. Även farmor spann och vävde, men min mamma var ingen handarbetsmänniska.

Otaliga vävkurser

Genom åren har det blivit otaliga vävkurser, något som Kaija ägnat mest av sin tid åt. Numera har hon vävstolar i den egna ladugården, tjugo till antalet.

– Vi bildade en förening som heter Trasmarthorna, där de flesta är Grankullabor. De hade fått veta att jag hade utrymme för vävstolar och frågade om de fick ha kurs en termin. Numera är vi inne på det nittonde året i vår ladugård, berättar Kaija och skrattar.

För tillfället kommer det mest mattor och plädar ur vävarna. Tidigare blev det också borddukar och till och med folkdräkter, men ögonen börjar bli sämre i

Kaija Lindberg vid vävstolen i sin vävstuga, omgiven av färgglada garner och vävstolar, redo att ta emot marthakretsen

Trasmarthorna för ännu en termin av kreativt skapande.

gruppen där medelåldern är över 80 år.

Det gäller också Kaija.

– Jag har inget körkort mera på grund av synen, men jag kan läsa och få tråden i nålsögat. Man får anpassa handarbetet till den rådande förmågan.

Hållbara vantar

När Kaija handarbetar på egen hand, blir det ofta stickningen som hon ger mest tid. Hon stickar enligt en metod som heter tvåändsstickning och som kommer från Dalarna. Tanken är att vantarna ska bli mer hållbara.

– Man stickar varannan maska med två olika trådar och jag brukar ge 6 års garanti på vantarna. Det var lite knepigt att lära sig i början och det tog lång tid, men jag tänkte att inte kan jag vara värre än Dalagummorna och köpte en bok där jag läste mig till hur jag skulle göra.

Kaija har stickat sammanlagt 2 000 par av dessa vantar och hon har dokumenterat samtliga par.

– Jag har böcker där jag antecknar vem

som har fått vantarna, hur och varför. Då man berättar sammanhanget får man en bättre minnesbild av vad man har gjort. Jag är inne på min fjärde bok i dag, och kan varmt rekommendera detta system.

Allt är möjligt

Vävning, stickning och växtfärgning är det som Kaija gör mest av. Genom åren har hon också deltagit i kurser i näverslöjd, träslöjd och knivtillverkning.

– Jag är nyfiken och tänker att allt är möjligt. Åtminstone ska man pröva för att veta om det går eller inte.

Kaija skapade och gillade hantverk redan som liten. Då sydde hon dockkläder och kan inte komma ihåg att hon någonsin skulle ha haft långtråkigt.

– Jag började alltid med något för att det var skojigt.

En rolig detalj i Kaijas vardagsrum är ett band med korsstygnsbroderier uppe i

av de 2 000 par vantar hon stickat genom åren, alla skapade med den unika tvåändsstickningstekniken från Dalarna.

Från kris till marthakraft

Kaija visar upp några

Jag är nyfiken och tänker att allt är möjligt. Åtminstone ska man pröva för att veta om det går eller inte.

takkanten. På bandet har hon sytt olika citat som hon gillar. ”Bättre att gå på is och ha det glatt, än att gå i snö och sörja” är ett exempel på vad som står att läsa på bandet.

– Det är en underhållande grej som jag kommit på och jobbar vidare på emellanåt, säger Kaija.

Kaijas har en stark närvaro och energi, och hon är kvick i tanken. De som jobbat med henne vittnar om hennes positiva livshållning.

– Jag är en obotlig optimist. På kvällen väntar jag alltid att det ska bli morgon så att jag får sätta i gång på nytt. Det finns mycket som är kul i livet, även om det också är tokigt ibland.

Aktiv person

Kaija har alltid varit en aktiv person, vilket hon tror bidrar till den goda hälsan. Hon har prioriterat motion och tror att hjärnan hålls i skick genom handarbete.

– Jag använder aldrig några färdiga mönster, utan skapar egna. Då är det alltigenom en produkt som man gjort själv och som ingen annan har. Hjärnan får fundera på hur i världen man ska lösa en situation.

Kaija har frikostigt delat med sig av de alster hon tillverkat. För den som får gåvan känns det också bra att någon lagt tid på ett arbete med uttryckligen den personen i åtanke. Kaija gläds åt att hon för tillfället ser många unga människor handarbeta.

– Det är inne med hantverk nu, speciellt stickning och virkning. Det ser man när man åker tåg till exempel att många har en stickning med sig.

Innan vi släpper i väg Kaija för att baka, undrar vi om hon har någon hälsning till marthor ute i Svenskfinland?

– Riv sönder era gamla lakan och gör vackra mattor av dem som barn och barnbarn kan ärva. Och gör det i grupp, så blir det ännu roligare!

Vem?

Kaija Lindberg

Bor: I Kyrkslätt. Aktiv i Lappböle marthaförening och Trasmarthorna

Familj: Maken och tre utflyttade barn samt fyra barnbarn.

Yrke: Pensionär, tidigare hemslöjdslärare.

Intressen: Går en målarkurs i Helsingfors Arbis, stickar tvåändsstickade vantar, syr visdomsord i korsstygn och klabbar ved.

Motto: Om man inte börjar, blir man aldrig klar.

Kaija Lindberg tycker om att inspirera och lära ut hantverk till både unga och gamla i sin vävstuga.

KATRINA

Mindre är mer – njut av enkla stunder

Inför en ledighet, som sportlovet, är det lätt att skapa stora förväntningar. Barnen ser fram emot att få variation i vardagen och vi vuxna (väldigt ofta kvinnorna) gör vårt bästa för att uppfinna aktiviteter, samtidigt som vi själva förväntar oss några dagar av trevlig samvaro. Risken finns att ribban sätts högt och förväntningarna faller platt, när bråken och förkylningarna avlöser varandra, och de planerade aktiviteterna inte blev det man önskat. ”Och jag som bara ville att vi skulle ha ROLIGT TILLSAMMANS!”, tänker man och ilsknar till.

Jag har själv fallit i den fällan, och kommer säkert att upprepa misstaget flera gånger om. Det jag borde tänka är förstås att det räcker med det

I NUMMER 2 KAN DU LÄSA OM ...

 Framtidens hållbara måltider

 Hemmet som kretslopp

 AI – din nya chef eller hjälpreda?

 Stadsodling 2.0

 Textilens andra liv – kreativa återbrukstips

Nästa nummer av Martha utkommer 4.6.2025.

lilla. Att det ofta är vi själva som kräver mera av oss än vad barnen gör. Ibland kan det bästa minnet från en dyr aktivitet vara vattenpölen utanför ingången som kostade noll euro. Många har inte heller möjlighet att ta ledigt från jobbet för att det är skollov. Då gör man sitt bästa för att barnen har det bra ändå, och så är det med det. Kanske blir det en mysig filmkväll hemma i stället, med en förälder som sitter kvar i soffan under hela filmen utan att ta upp sin egen mobiltelefon, och det räcker. För det är ju trots allt viktigast att de stunder vi är tillsammans, så är vi faktiskt där – med både kropp och sinnen. Vi ser barnen, vi lyssnar, och det räcker. Vi räcker till.

Vinnare 3/2024

Bland dem som sänt in rätta lösningar till korsordet i Martha nummer 3/2024 gynnade Fru Fortuna denna gång Elisabet Häggdahl, Molpe, Carola Backman, Esbo, samt Ann-Katrin Löfbacka, Nedervetil. Korsordspriset, en kökshandduk, kommer på posten. Grattis!

Deadline

Nästa nummer av tidskriften Martha utkommer 4.6.2025. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 23.4.2025 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

Pia Backman

Skribenten är en utvecklingspsykolog, frilansskribent och mamma. Hon delar sin professionella kunskap med sitt intresse för att skriva. När hon inte skriver eller arbetar hittar du henne engagerad i föreningsaktiviteter eller på jakt efter unika fynd på loppmarknader.

Lösning till korsord 3/2024

Terese Bast

AV BÖNTYP PÅ SNABBMATSKEDJA EJ UT

GRUPPORDNADE 25,4 CM

KUPIDONS STILLHET

VARA I SITT ESSE

FÖNSTERGLAS

HAR DET I FOGARNA

GÅNGBANA SORKJÄGARE

ROTERAR FUTTIGHET

BOSKAP

DRA LINJER GAV SKYDD

PRIMADONNAMANÉR ANGLOSAXISK LÄNGDENHET

RYSSJA HAR MYCKET RUTIN

SLÄKT MORALISK UNDERGÅNG

MOTORSPORT

DISKUTERADE FÖRSLAG

STRUTSTYP STORSTAD

JÄTTEREPTIL

TJOCKA TYGER BEFRIADE STILLAT VREDE

MYCKET LÅNG TID ILSKEN

IBLAND FRITT

GÖRS BORT PÅ PLANEN

GEVÄR LANDSPETSAR GREPPA

ENSAM I SITT SLAG ROOIBOSDRYCK

KORT NUMMER IHOP

SÅLT UT BILLIGT KALV TILL RÅ POÄNGTERANDE ÄR

FLYGER OCH FAR ÖDELÄGGAS

STRÖBRÖDSTÄCKT

SISU TORKDUKEN OÄNDLIGA

FRIDLYSTA FÖR TILLFÄLLIGA BESÖK

BETE VID METE

TORKHUS RUT DAHLIN

LIVSLÄNGD SOLOSÅNG

ÄR MÅNGA HEM HARM

KONSTRIKTNING FM I UK

SVÄNGA TVÄRT KAN FURIEN LÖPA

BÖRDA

OXUDDE 1999

Korsordet 1/2025

Årets första nummer är här och med det kommer en ny korsordsutmaning från vår skickliga korsordsmakare Tommy Öberg Ta en paus från vintermörkret och sätt dina kunskaper på prov med våra kluriga ordgåtor. Skicka in din lösning till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast den 6 augusti 2025 för att vara med i utlottningen av tre böcker. Du kan också mejla oss på marthabladet@martha.fi. Märk ditt bidrag med ”Korsord 1”. Lycka till!

Namn:

Postadress:

Gatuadress:

Från kris till marthakraft

Från kris till marthakraft

Ring och skriv!

Personalen på Marthaförbundet

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.

Du kan kontakta oss på många olika sätt. Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn. efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Camilla Komonen verksamhetsledare 050 577 0780

Monika Mäkelä ekonomichef 045 657 9818

Mikaela Groop redaktions- och informationschef 043 820 0071

Linn Jung kommunikatör (Vasa) 050 361 6081

Marika Danielsson utvecklare 044 735 4971

Jessica Åhman organisationskoordinator (Vasa, deltid) 044 280 6609

Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare 050 408 9179

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet

Sandra Mellberg hushållsrådgivare 050 517 2958

Linda Riska projektledare Flytta hem 044 3443 327

Marina Nygård ekonomirådgivare, projektchef 044 493 5537

Maria Österåker ekonomirådgivare (Vasa) 043 820 0073

Fanny Nykvist hushållsrådgivare (Vasa, deltid) 044 735 4975

Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha 044 280 6813

Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15 044 402 6883

BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.