Återvinningsguide för livsmedelsförpackningar

Återvinningsguide för livsmedelsförpackningar

Inledning

Denna guide innehåller grundläggande fakta om livsmedelsförpackningar, varför livsmedel behöver förpackas och vad man ska göra av förpackningarna när de har förbrukats. Guiden innehåller även tips som underlättar i vardagen bland annat vad gäller valet av förpackning och hur du ska göra dig av med förpackningarna.

Nästan alla har köpt och använt livsmedelsförpackningar – de är alltså en

viktig del av vår vardag. Packningen av livsmedel befinner sig just nu i ett brytningsskede som för med sig nya krav på livsmedelsförpackningar. En del av förändringarna syns även i konsumenternas vardag. Till exempel har det dykt upp nya slags förpackningar och förpackningsmaterial på marknaden. Även kraven på källsortering och återvinning har blivit striktare. I framtiden kommer även strängare åtgärder vidtas för företag som gör sig skyldiga till så kallad

grönmålning och återvinningsmärkningarna på konsumentförpackningar ska förtydligas och standardiseras. Den lagstiftning som förbereds just nu kommer att främja återbrukbara förpackningar i framtiden.

Avsikten med denna guide är att öka förståelsen för hur livsmedelsförpackningarna utvecklas och att vara till hjälp i din vardag.

Idealförpackningen ur konsumentens synvinkel

Vi har alla någon slags uppfattning om vilka egenskaper den perfekta förpackningen bör ha. Som konsumenter fäster vi uppmärksamhet vid och uppskattar olika egenskaper. Bilden på denna sida sammanfattar synpunkter som har framförts av miljömedvetna konsumenter om hurdan den ideala förpackningen bör vara. Exempelprodukten är en livsmedelsförpackning för kallskuret pålägg. Kallskurna pålägg är produkter som ställer höga förpackningskrav bland annat på grund av livsmedlets hållbarhet, men många av de nämnda kriterierna passar även för andra livsmedel. Håller du med om de viktiga egenskaperna och kriterierna som räknas upp?

Sorteringsanvisningar

•Väl synliga, tydligt formulerade skriftliga källsorteringsanvisningar.

”Tydliga märkningar och skriftliga anvisningar om hur och vad!”

Märkningar

Färg och material

• Naturliga färger, som olika nyanser av brunt, grönt och grått eller ljusa, fräscha, jordnära färger.

• Innehållet påverkar vilka färger man föredrar, till exempel upplevs gult ofta som mer passande för ostförpackningar än för andra typer av pålägg.

• Enkla förpackningar

”Förpackningen bör bestå av så få olika material som möjligt, och överhuvudtaget av så lite material som möjligt, och materialen ska vara biologiskt nedbrytbara.”

”Drömförpackningen är ekologisk, plastfri, av pappkartong och återvinningsbar.”

• Märkningar om inhemskt ursprung viktiga, men även bl.a.

• Eko-märket Luomu

• Hjärtförbundets Bättre val-märke.

”Gott från Finland-märket förmedlar att livsmedlet är av hög kvalité och hållbarhet vilket får mig att även anta att förpackningen håller samma höga standard.”

”Förpackningen har även Gott från Finland-märket, vilket är positivt.”

”På en miljövänlig förpackning borde man även uttrycka tydligt på vilket sätt förpackningen är miljövänlig.”

PRODUKTINFORMATION

Att öppna/försluta

• Förpackningen ska vara lätt att öppna och återförsluta

• Håller livsmedlet fräscht länge!

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit, sed diam nonummy nibh euismod tincidunt ut laoreet dolore magna aliquam erat volutpat. Ut wisi enim ad minim veniam, quis nostrud exerci tation ullamcorper suscipit lobortis nisl ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis autem vel eum iriure dolor in hendrerit in vulputate velit esse molestie consequat, vel illum dolore eu feugiat nulla facilisis at vero eros et accumsan et iusto odio dignissim qui blandit praesent luptatum zzril delenit augue duis dolore te feugait

Lorem

Vilka är livsmedelsförpackningens viktigaste uppgifter?

Livsmedelsförpackningar har många viktiga uppgifter. En av dessa är förpackningens skyddande egenskaper. Förpackningen skyddar livsmedlet bland annat från att förfaras, nersmutsas eller krossas sönder. Under olika skeden av de logistiska kedjorna packas även konsumentförpackningarna i större partier där konsumentförpackningarna skyddas från olika slags stötar och slag. Förpackningen möjliggör även produktens transportering och logistik från producenten ända till konsumentens hem.

Förpackningen informerar på en flera olika sätt, bl.a. om produktens sista förbrukningsdag och vilka ingredienser produkten består av. Numera finns även allt oftare information om hur förpackningen ska källsorteras efter användning. Förpackningen har även som uppgift att sälja och marknadsföra den produkt som finns inuti: om produkten är bekant och lätt att känna igen underlättar det konsumentens val vid butikshyllan. Dock kan nya produkter som sticker ut ur det bekanta sortimentet uppmuntra konsumenten till att prova något nytt. Framför allt minskar en väl fungerande förpackning matsvinnet och garanterar att förpackningens innehåll är ofarligt att konsumera.

Förpackningen bör vara förenlig med konsumentens vardag på flera sätt.

Konsumentens val av förpackning beror bland annat på hur förpackningen transporteras hem och på hurdana förvaringsmöjligheter och -utrymmen som finns i hemmet. Transportmedel som bil och cykel eller att gå till fots har en inverkan på konsumentens val av förpackning. Om man uträttar ärenden med bil kan man till exempel köpa större mängder och tyngre förpackningar, medan transport med cykel eller till fots får konsumenten att prioritera lättare och slitstarkare förpackningar. Att förpackningen går att källsortera efter att den använts är även viktigt för konsumenterna.

Olika livsmedel ställer olika krav på förpackningarna. Potatisen blir grön om den utsätts för ljus och även mjölk bör skyddas från ljus. Grönsaker behöver luftiga förpackningar, medan till exempel färskt kött kräver en tätt tillsluten förpackning, eftersom kött ofta packas i en så kallad skyddande atmosfär bestående av förpackningsgaser. Fisk vakuumförpackas vilket gör att förpackningens viktigaste egenskap är att den är tät och syrefri. Omständigheterna har alltså en stor inverkan på vilken typ av förpackning som passar bäst. Med en korrekt förpackning säkerställs livsmedlets bästa möjliga hållbarhet och säkerhet.

Livsmedelsförpackningen

skyddar produkten och garanterar livsmedelssäkerhet

minskar matsvinnet

möjliggör produktens transport och logistik

informerar

säljer och marknadsför underlättar konsumentens vardag

Förpackningens uppgifter

Möjliggör

Förhindrar

Möjliggör & förhindrar

Gaser

Varumärke och information

Spårbarhet

Insekter

Mekaniskt slitage

Mikrober

Värmestrålning

Ljus Smuts och damm

Aromer

och avdunstning

Syre

Petande och pillande

Vattenånga Fett

Förpackningen i vardagen

Optimering av förvaringsutrymmen

Transportmedel inverkar på förpackningsval

Källsortering och återvinning

Källsortera: pappförpackning som kartong, påse som plast

Optimering av logistik

Hurdan är en väl fungerande livsmedelsförpackning?

En livsmedelsförpackning ska vara funktionell både ur konsumentens och livsmedelsindustrins samt -butikens synvinkel. Såväl konsumenten, butiken som industrin ställer sina egna krav på livsmedelsförpackningen. På ett

allmängiltigt plan kan man säga att förpackningens ändamålsenlighet, funktionalitet, användbarhet, logistik och återvinningsbarhet efter att den har förbrukats är viktiga egenskaper för en väl fungerande förpackning.

En väl fungerande livsmedelsförpackning

skyddar produkten utan överdriven förpackning

är lätt att transportera både ur konsumentens synvinkel och för industrins samt butikens logistikkedjor

packas i optimal förpackningsstorlek som tar hänsyn till såväl konsumentens förvaringsutrymmen som industrins och butikens logistik packas ändamålsenligt för att minimera matsvinn

är slitstark och läcker inte

är enkel att använda och tömma fullständigt

är enkel att öppna och stänga, inklusive återförslutning

är enkel att göra sig av med efter förbrukning (sortering, återvinning av olika material, kompostering).

Tips:

Flera aspekter spelar en roll i valet av livsmedelsförpackning. Välj alltså en förpackning och storlek som bäst passar in i just din vardag. Ibland är det på sin plats att köpa billigare storpack om den resterande maten till exempel kan frysas in eller användas följande dag. Det viktigaste är att minimera matsvinnet, eftersom miljöavtrycket från matsvinn ofta är betydligt större än livsmedelsförpackningarnas.

Tips för att minimera matsvinn (på finska) hittar du på martat.fi: www.martat.fi/reseptit/ havikkikeitto/ och www.martat.fi/ reseptit/havikkiwokki/

Livscykelanalyser:

Vad är det bästa alternativet för ett visst livsmedel?

Hur kan konsumenten göra mer hållbara val?

Livscykelanalyser kan även användas för att göra mer hållbara val vad gäller livsmedelsförpackningar. Under en livscykelanalys kartläggs hela produktionskedjan, förbrukningen, återbruket och efterföljande, fastställt väsentliga, potentiella miljöpåverkningar. Olika livsmedel kräver dock olika slags förpackningar. På grund av detta fungerar inte samma lösning

för alla, utan det finns ett behov av olika förpackningar beroende på vilka krav de olika livsmedlen och dess skyddsbehov för med sig. Bedömningen av en förpacknings ekologiska hållbarhet är slutligen alltid något som måste göras från fall till fall. Till exempel material- och råvarukedjor och dessas ursprung, förpackningens prestationsförmåga, konsumentbeteende samt återbruk och återvin-

ning av förpackningarna spelar en roll när ekologisk hållbarhet analyseras.

För konsumenten är det ofta svårt att avgöra vilken förpackning som är ett så kallat hållbart val. Det finns dock vissa saker som du som konsument kan hålla i minnet för att hjälpa dig att göra ett bättre val. I bilden bredvid har vi sammanställt några av de viktigaste sakerna.

För det första, fundera över om produkten överhuvudtaget behöver en förpackning.

Till exempel en banan är redan försedd med en alldeles naturlig och välfungerande förpackning.

Konsumerar du hela produkten genast och/eller fullständigt när förpackningen väl öppnats?

• Behöver produkten någon förpackning alls?

• Räcker det med en lättare förpackning, till exempel en papperspåse?

• Kan resterande innehåll frysas in eller användas till exempel redan nästa dag?

• Kan du välja ett annat produktalternativ, som möjliggör att hela produkten konsumeras?

Går förpackningen att källsortera efter användning?

• Se alltid till att förpackningen hamnar i korrekt avfallshantering.

• Välj förpackningsmaterial som är lätta att källsortera och som du enkelt kan lämna in vid din lokala avfallshantering.

Hemleverans

• Hur påverkar eventuella omgivande förhållanden (t.ex. värmebölja eller köld) produktens hållbarhet under transporten?

• Kan du främja produktens hållbarhet på något sätt?

Till exempel genom att välja en tåligare produkt eller en produkt vars förpackning bättre säkerställer produktens hållbarhet.

• Inverkar ditt transportmedel (bil, cykel, till fots) på produktens hållbarhet?

• Riskerar produkten att skadas under transport?

Välj i sådana fall en förpackning som minimerar denna risk – även om det innebär att välja en förpackning som består av en större mängd förpackningsmaterial.

Kom ihåg: Livsmedelsförpackningen är en ”snällis” eftersom den a) skyddar maten(livsmedelssäkerhet) och b) förebygger matsvinn.

Skräpa

inte ner!

Se alltid till att de använda förpackningarna hamnar i avfallshanteringen och inte i naturen.

Lagstiftning

Tips:

Du kan läsa mer om miljöpåståenden (på finska) på Konsumentförbundets sidor:

https://www.kuluttajaliitto.fi/ viherpesuviisari/ och

https://www.kuluttajaliitto.fi/ blog/2023/03/23/vihdoinkin-vihreaa-valoa-viherpesun-torjunnassa/.

– hur påverkas livsmedelsförpackning?

Flera olika lagstiftliga bestämmelser som berör förpackning har en inverkan på hur livsmedel förpackas. Till exempel lagstiftningen om kontaktmaterial är till för att säkerställa att skadliga kemikalier inte överförs från förpackningsmaterialet till själva livsmedlet. I Finland övervakas detta mycket noga. EU-lagstiftningen har påverkat bestämmelserna för själva förpackningsmaterialen: ett exempel är det så kallade SUP-direktivet, vars syfte är att minimera användningen av engångsartiklar av plast, till exempel plastmuggar och portionsförpackningar. Syftet med denna

typ av lagstiftning är att minimera nerskräpning. Även den uppdaterade förordningen om förpackningar och förpackningsmaterial för med sig flera förändringar genom att ingripa i bl.a. överpackning, återvinningen och återvinningsgraden av förpackningsmaterialen, samt genom att främja bruket av återbrukbara förpackningar. Ur konsumentens synvinkel är de synligaste framtida förändringarna de planerade enhetliga och standardiserade återvinningsmärkningarna på EU-nivå samt lagstiftningen som berör och ingriper i grönmålning. Det direktiv som har bearbetats längst är konsument-

skyddsdirektivet avseende den gröna omställningen (även formuleringen direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen används). Direktivets största inverkan är att de numera alltför vanliga påståendena om miljövänlighet förbjuds helt och hållet samt att påstående om koldioxidneutralitet genom klimatkompensering kommer att regleras strikt. En lagstiftning som berör specifikt framföranden av miljöpåståenden och användningen av miljömärkningar håller även på att tas fram (det så kallade direktivet om miljöpåståenden).

Använd produkter som försetts med officiella miljömärkningar, som Svanen-märket eller EU-miljömärket, eftersom bruket av dessa märkningar förutsätter att produkten uppfyller krav som ställts av en tredje part. Om marknadsföringen av en produkt verkar vara tydligt vilseledande kan man även ta kontakt med konsumentverket.

Ser du skillnad på när en produkt eller ett företag är hållbart på riktigt och när varumärkesbygget enbart är tomma löften och grönmålning?

Om de mångfacetterade miljöpåståendena känns förvirrande så är du inte ensam. Enligt Konsumentförbundets undersökning (Kantar 2022) tycker hela 81 procent av konsumenterna att det är svårt att avgöra om en produkt eller service är hållbar ur ett miljöperspektiv utifrån de miljöpåståenden som företag framför.

Konsumenten bör förhålla sig kritiskt till och vara uppmärksam inför miljöpåståenden kring produkter. Enligt en EU-undersökning (EU-kommissionen och CPC-nätverket 2021) som gjordes år 2021 är hela 42 procent av de miljöpåståenden som företag framför överdrivna, felaktiga eller vilseledande. Grönmålning har blivit allt vanligare allteftersom konsumenterna har börjat föredra hållbara produkter.

Lätta minnesregler för att göra bättre konsumentval:

Konsumera med måtta och efter behov, förläng livslängden på produkterna genom att laga och underhålla.

Träna på att känna igen grundlösa miljöpåståenden d.v.s. grönmålning av produkter och service i marknadsföringen.

miljöpåståenden redogör inte för produktens eller servicens väsentliga miljöpåverkan (påståendet innefattar till exempel enbart förpackningen)

miljöpåståenden är alltför allmänna och sloganaktiga och de saknar motivering (t.ex. eco-friendly).

pålitlig information som stödjer miljöpåståendet går inte att hitta

i stället för att framföra regelrätta miljöpåståenden skapas en ”miljövänlig framställning” till exempel genom färgsättning eller materialval utan att egentligen vara mer miljövänlig

miljöpåståenden behandlar inte produktens eller servicens egenskaper utan är ett löfte om framtida initiativ Kontakta företaget och be om vidare information om ingen motivering för eller förklaring till miljöpåståendena går att hitta.

Välj produkter med officiella miljömärkningar, som Svanen-märket eller EU-miljömärket, eftersom dessa miljömärkningar kräver att produkten uppfyller krav som ställs av en oberoende part.

Om marknadsföringen av en produkt verkar vara tydligt vilseledande kan man även ta kontakt med konsumentverket.

Källsortering och återvinning

Genom att källsortera förpackningar främjar du återvinningen och -användningen av förpackningsmaterialen. Användningen av återvunnet förpackningsmaterial är strikt reglerad för att garantera livsmedelssäkerheten. Till exempel dricksflaskor cirkulerar i ett så kallat slutet kretslopp som i Finland omsätts genom ett pantsystem för returflaskor. Tack vare det slutna kretsloppet kan materialet återanvändas för samma syfte, det vill säga flaskorna kan bli material till nya flaskor. De livsmedelsförpackningsmaterial som av säkerhetsskäl inte kan återanvändas för livsmedelspackning återanvänds i något annat syfte. Detta återvunna material kan till exempel bli till diskborstar, hinkar eller blomkrukor.

Många konsumenter upplever förpackningarnas sorterings- och återvinningsmärkningar som består av siffer- och bokstavskombinationer som svårtydda. Som tur är kommer detta att förändras. EU förbereder en ändring, vars syfte är att på EU-nivå ta fram enhetliga och lättförståeliga källsorterings- och återvinningsmärkningar. Många producenter

förser redan sina förpackningar med skriftliga instruktioner för hur förpackningen ska källsorteras. Kolla även upp vad din lokala avfallshantering har för anvisningar gällande källsortering!

Källsortering och återvinning behöver inte eftersträva perfektion. Även små insatser gör skillnad. Allt går inte alltid att källsortera och det är heller inte alltid ändamålsenligt att källsortera. Ett bra exempel på det senare är mycket smutsiga förpackningar. En fungerande tumregel är att det ska räcka med att skrapa förpackningen tom eller till exempel torka av den med hushållspapper; man ska alltså inte behöva diska förpackningarna. Något annat som är bra att komma ihåg är att skräp hör hemma i sopkorgen. Om man till exempel är på utflykt i naturen ska man lyda principen om skräpfrihet: var och en ser till att inte lämna kvar skräp, utan man tar med sig allt man haft med sig. Matsäcken för en utflykt eller picknick går bra att packa i återbrukbara förpackningar. De burkar och kärl som matsäcken har packats i kan också användas till att transportera hem skräp.

Tips:

• Endast plastförpackningar hör hemma i plaståtervinningen. Kom ihåg att sortera efter huvudsakligt material: förpackningen ska alltså sorteras utefter det material som den till största del består av.

• Skrynkeltestet hjälper dig att identifiera om en förpackning ska källsorteras som metall eller plast. Om förpackningen slätar ut sig efter att den skrynklats ska den sorteras som plast, men om den förblir tillskrynklad ska den källsorteras som metall.

• Förpackningarna behöver inte diskas. Det räcker med att skrapa förpackningen eller torka av den med hushållspapper. Om förpackningarna är riktigt smutsiga hör de i första hand hemma bland energiavfall eller blandavfall.

• Plastförpackningarna ska inte staplas i högar inuti varandra, såvida de inte är exakt likadana. Det automatiska sorteringssystemet kan endast identifiera förpackningarna korrekt om de är fristående och på så sätt kan materialet användas mer effektivt.

• Keramik och porslin hör inte hemma bland glasavfall. De ska sorteras som blandavfall.

• Kom ihåg att platta till kartongförpackningar! Detta är verkligen klimatsmart: Icke tillplattade kartongförpackningar tar upp ett mycket större utrymme under transport, vilket ökar både transportkostnaderna och utsläppen.

• Om du använder återbrukbara förpackningar, kom ihåg att returnera de enligt anvisningar så att de blir korrekt återanvända.

Du kan läsa mer om sortering och återvinning på martat.fi(på finska) och rinkiin.fi/sv (på svenska). För mer detaljerade anvisningar se Lajittelu ja kierrätys (Martat, på finska) och Sortering hemma (Rinki, på svenska).

Kolla även upp anvisningarna för sortering hos din lokala avfallshantering!

Har du förresten lagt märke till att man i Finland kan använda en app som uppmanar privathushåll till källsortering och återvinning av förpackningar? Läs mer på https://getbower.com/sv/.

Sammanfattning – Mer hållbara val

De vardagliga, mer hållbara valen spelar en roll även för livsmedelsförpackning. Köp alltså inget inte i onödan. Livsmedelsförpackningarna spelar en avgörande roll i minimeringen av matsvinnet. Allt kräver dock inte en förpackning och som utgångspunkt bör överpackning undvikas. Till exempel en banan är i sig

försedd med en utmärkt förpackning. Helheten avgör och alla material, även plast, har ett syfte i packningen av livsmedel. Vissa produkter kan förses med återanvändbara förpackningar. Sortering och återvinning är viktigt, eftersom återvunnet material kan bli till nya produkter eller förpackningar. Återvunnet material är alltså en värdefull råvara för industrierna!

Tips för mer hållbara val!

Testa nya förpackningslösningar fördomsfritt, till exempel återbrukbara förpackningar. Ge respons om så väl positiva som negativa erfarenheter av förpackningar. Förbygg nerskräpning och föregå med gott exempel i främjandet av en skräpfri miljö.

Köp bara efter behov. Använd hela produkten. Använd matrester när du lagar mat följande dag. Kom ihåg att frysa in. Sortera och återvinn förpackningar så gott du kan.

PÅVERKA

SORTERA

Läs de skriftliga instruktionerna på förpackningen och källsortera olika material så gott du kan. Sortera även komposterbart avfall och biologiskt nedbrytbara förpackningar i bioavfallskärlet. Förpackningar som passar i en hemkompost kan även komposteras.

FUNDERA

Undvik matsvinn. Välj en förpackningsstorlek som passar dina egna behov. Fundera även över om produkten alltid faktiskt behöver en förpackning? Köp produkter vars bästföredatum närmar sig och som riskerar att bli matsvinn om du har möjlighet.

MINIMERA

Ta cykeln eller promenera till butiken om du inte behöver handla mycket. Åk kollektivt. Panta flaskor och besök återvinningsstationen i samband med andra ärenden.

Njut av naturen och beakta allemansrätten. Skräpa inte ner. Använd återbrukbara förpackningar när du packar din matsäck och för att transportera bort ditt skräp.

Bekanta dig med termerna

I tabellen bredvid kan du bekanta dig med några av de viktigaste termerna inom livsmedelsförpackning.

Barriärskikt Förpackningens uppgift är att bibehålla produktens höga kvalitet och garantera att produkten är säker att konsumera efter leverans. Livsmedelsförpackningens viktigaste uppgift är att skydda produkten. För att säkerställa detta används olika barriärmaterial Olika livsmedel kräver olika lösningar beroende på konsistens och vilka krav som ställs på produktens hållbarhetstid. Vissa livsmedel förvaras i förpackningen i flera år, medan andra konsumeras nästan genast efter att de har packats. Om förpackningen inte har rätt slags barriäregenskaper har det en negativ inverkan på livsmedlets hållbarhet och bidrar till ett ökat matsvinn.

Bioplast Ordet ”bioplast” är mångtydigt och bör därför undvikas. Ordet kan avse både biobaserade plaster och biologiskt nedbrytbara plaster. Vissa av plasterna är både och, andra bara antingen eller. Att ett material är biobaserat är alltså inte kopplat till materialets biologiska nedbrytbarhet, utan har att göra med plastens kemiska sammansättning. I praktiken är alla material biologiskt nedbrytbara – för vissa är processen snabb, för andra långsam. Det väsentliga är hur lång tid processen tar och vilka omständigheter som krävs och på grund av detta bör man alltid kolla upp dessa faktorer om en förpackning marknadsförs som biologiskt nedbrytbar. En bra tumregel att hålla i minnet är att alla komposterbara plaster är biologiskt nedbrytbara, men alla biologiskt nedbrytbara plaster inte är komposterbara. Biologisk nedbrytbarhet är särskilt svår att testa i naturen, eftersom dessa miljöförhållanden innefattar en stor variation. Om förpackningsmaterialet till exempel hamnar i havet kan det sjunka ner till havsbottnen eller sköljas upp på en strand, vilket innebär helt olika miljöförhållanden (t.ex. temperatur, ljus).

Blandmaterial I produktionen av blandmaterial används främst två olika lösningar. Materialen kan byggas i lager på varandra. Detta görs främst för att förbättra materialets täthet: ett tjockare material är till exempel svårgenomträngligare för gaser. Materialen kan även blandas. Detta görs främst för att göra materialet mer slitstarkt, vilket möjliggör att en mindre mängd förpackningsmaterial behöver användas

Att återvinna blandmaterial är svårt, till viss grad till och med omöjligt i befintliga system. Återvinning av blandmaterial skulle kräva att kemisk återvinning blev vanligare [se Plaståtervinning].

Glasförpackningar

Hållbar packning

Glas innehåller inga ämnen som är skadliga för naturen. Glas passar för att packa nästan vad som helst. Materialets nackdel är att det inte tål stötar särskilt väl. Till glasförpackningar hör flaskor och burkar som används för packning av t.ex. vin, öl och andra drycker, konserver, sylt, medicin, kosmetika och andra lyxvaror. Glas kan smältas ner otaliga gånger utan någon inverkan på materialets egenskaper.

Med hållbarhet avses i första hand alltid ekologisk, ekonomisk, social och ibland även kulturell hållbarhet.

Livsmedelsförpackningens uppgift är att skydda produkten under transport och förvaring, i butiken och hemmet. Syftet med förpackningen är att hela produkten ska konsumeras och således förhindra matsvinn, alltså att mat produceras i onödan. Detta är det viktigaste kravet på förpackningen ur miljöns, ekonomins, konsumentens och hela samhällets perspektiv.

Källsortering

Källsortering är en del av hållbar konsumtion. Förpackningsavfall är en viktig råvara som väntar på att sorteras och återanvändas. Genom att sortera avfallet, alltså separera sådant material som går att återanvända, som till exempel plast, metall, glas, kartong och papper, möjliggörs återanvändningen av materialet för att skapa av nya produkter. Det är viktigt att materialen hålls i cirkulation så länge som möjligt. På så sätt minimeras bruket av nymaterial samt transport- och produktionskostnader, vilket i sin tur bland annat sparar energi.

Ur konsumentens synvinkel sparar källsortering även pengar, eftersom hämtnings- och behandlingsavgifterna för blandavfall är dyrare än för andra avfallstyper. Sorteringsanvisningarna för förpackningar är riksomfattande, det vill säga anvisningarna är de samma i hela Finland.

TERM BESKRIVNING

Livscykelanalys

En livscykelanalys tar hänsyn till hela produktionskedjan, förbrukning och konsumtion, återanvändning samt vilken eventuell miljöpåverkan som kvarstår efter användningen. Eventuella konsekvenser för miljön innefattar bland annat markanvändning, konsumtion av resurser, koldioxidavtryck, vattenfotavtryck och övergödning eller till och med miljöförgiftning.

En livscykelanalys kräver alltid en viss gradering av vilka faktorer som är viktiga och resultatet av beräkningen består inte alltid av sådant som är lätt att förstå ur konsumentens synvinkel, som till exempel kilon eller liter.

Metall Livsmedelsindustrin använder metall till exempel för att packa konserver och färdigmat. Den mest kända, och kanske även mest använda, är ändå dryckesburken gjord av aluminium. En metallförpackning skyddar produkten väl, förutsatt att förpackningen har tillverkats och förslutits korrekt. Fördelen med metall är att materialet är återvinningsbart. I princip kan metall cirkulera för evigt, vilket gör det möjligt att spara naturresurser det vill säga användningen av så kallade nymaterial.

Monomaterial

Papper och kartong

Med monomaterial avses en produkt som helt och hållet består av ett och samma material. Ett material kan förekomma i samma produkt i olika delar och former. Till exempel kan förpackningens lock vara av ett annat material än själva behållaren. De flesta monomaterial är återvinningsbara i befintliga system.

Papper och kartong är väl kända och traditionella matförpackningsmaterial. Dessa material blev snabbt populära under 1900-talet, men under slutet av århundradet började de bytas ut mot mer lättformabara, billigare och lättare plastalternativ

Kartong kan kläs i plast eller lamineras med aluminium, vilket förbättrar förpackningsmaterialets barriäregenskaper. Den släta kartongytan gör det enkelt att förse förpackningen med tryckt produktinformation. Falskartong används för att producera olika slags askar och cellulosakartong används främst som vätskeförpackningskartong, t.ex. som mjölkförpackning. Returfiberkartong används till viss grad för livsmedelsförpackning om det återvunna materialet inte är i direkt kontakt med livsmedlet. Vanligare är att returfiberkartong används till exempel för förpackning av rengöringsmedel.

Plast Plast är en allmän term för syntetiska material som blir formbara med hjälp av värme och som består av molekyler, så kallade polymerer. Polymerer kan vara antingen naturliga polymerer som förekommer i växter eller djur, eller syntetiska polymerer som skapas av människor

Det finns tusentals olika typer av plast som är skräddarsydda för olika ändamål. Plast skapas fortfarande i huvudsak av fossila råvaror, som olja eller naturgas. Den använda råvara kan dock vara helt biobaserad, vilket innebär att den skapas från förnybara råvaror det vill säga biomassa, som till exempel trä, växter, alger eller bioavfall. Att materialet är biobaserat betyder dock inte att det nödvändigtvis är biologiskt nedbrytbart eller komposterbart [se bioplaster].

TERM BESKRIVNING

Plaståtervinning

Återbrukbara förpackningar

Återvinningssystem avsedda för plast är möjliga endast om det finns tillräckligt mycket återvinningsbart plastavfall. Den viktigaste lösningen inom plaståtervinning är mekanisk återvinning, där plastavfallet smälts ner och blir till pellets, eller kemisk återställning till råmaterial. Den främsta utmaningen för mekanisk återvinning är att skapa ett återvunnet material som är tillräckligt rent och säkert särskilt för livsmedelskontakt.

Genom att utnyttja plastavfall kan vi minska beroendet av råolja, produkternas koldioxidavtryck och mängden plastavfall som hamnar på soptippen. Både mekanisk och kemisk återvinning behövs, eftersom den kemiska återvinningen kompletterar den mekaniska. Den kemiska återvinningen möjliggör även att färgade plaster och blandmaterial eller material som består av olika lager kan återanvändas.

Återbrukbara förpackningar är en mycket gammal uppfinning, som till exempel returnerbara mjölkflaskor eller syltburkar. I Finland är den mest välkända återbrukbara förpackningen den traditionella bruna ölflaskan som fortfarande används. Återbrukbara förpackningar används flitigt även inom nutida logistik. De mest kända exemplen är flaskbackarna samt kött- och brödlådorna.

När nya system för återbrukbara förpackningar tas fram måste många olika faktorer beaktas för att resultatet ur ett miljö- och säkerhetsperspektiv ska bli minst lika fungerande som eller till och med bättre än de befintliga systemen som baseras på engångsbrukbara förpackningar. Återbrukssystemet måste även vara funktionellt i konsumentens vardag. Återbrukssystemen bör vara så enhetliga som möjligt, så att returneringen av förpackningarna är enkelt för konsumenten. Det är även mycket viktigt att säkerhet och renhet beaktas.

Återbrukbara förpackningar kräver nya slags affärsverksamheter och servicesystem som stödjer dessa.

Återvinning

Konsumenterna sorterar avfallet som sedan återvinns och blir till nya råvaror eller material. Med återvinning avses ofta att avfallet används för att tillverka nya produkter. Återvinning har en minskande effekt på bruket av nymaterial och energiförbrukning samt den förorenande inverkan avfall har på luft, vatten och mark

Att ett material eller en produkt går att återvinna innebär att det kan användas på nytt, antingen i samma syfte eller för något annat, efter att det har genomgått en industriell process. Det är skillnad på att ett material är återvinningsbart och att ett material går att återbruka: återbruk innebär att materialet eller produkten kan används på nytt som sådan, utan att genomgå någon återvinningsprocess. När en produkt eller ett material är redo för att återvinnas, är det inte säkert att det går att återvinna i befintliga system. I framtiden kommer uppfyllandet av de mål som satts upp för återvinning av material (EU-lagstiftning) att bevakas ännu hårdare.

Tips:

Du kan läsa mer om de olika termerna på Pakkaus-lehtis hemsidor (på finska): ”Pakkaus-lehden Termit tutuksi -artikkelit”. Beskrivningen av termerna har delvis sammanställts från boken Kestävä pakkaus.

Innehållet i denna guide har skapats i samarbete med Marttaliitto, Package-Heroes-projektet, Konsumentförbundet och Finlands Förpackningsåtervinning RINKI Ab.

12/2023

En översättning från finska till svenska av Eva Laakso.