Lundagård 6/2016

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 6 2016

manspread på toppen Många kvinnliga studenter drömmer om en framtid inom akademin. Men på toppositionerna utgör de knappt en fjärdedel.

Sid 12-15

the pope is coming

studier för vapen

Both Catholic and Protestant students are excited.

Sid 30

Bara en fakultet vägrade ge utbildning i som tack för vapenaffär Sid 6-7

s. 1 Ettan.indd 1

farväl familjen

Ska en omfamna sin historia eller lämna skiten bakom sig?

Sid 22-23

2016-09-26 10:29

rig är situationen SÖK TILL or i Syrien desperat.

KARNEVALSKOMMITTÈN! finns på plats stöd kan vi rädda dag.

Nominera någon du tror passar senast 1/11.

Kandidera senast 13/11.

Läs mer på www.lundakarnevalen.se/2018

LUNDAKARNEVALEN

HJÄLP SYRIEN! Swisha valfri gåva till 123 000 46 48

10% studentrabatt på alla behandlingar Välkomna!

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne Frid Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

s. 2-3 ledare.indd 1

Karin EldforsEn

fri Entré hE hElgE la n!

mötesplats för konsthantverk 14-16 oktober, domkyrkoforum i lund Program: www.facebook.com/unikform www.lundsdomkyrka.se • marknad • kafé • kreativ verkstad • desiGn • samtal •

Unik Form genomförs av Konsthantverkscentrum i samverkan med Lunds Domkyrkoförsamling med stöd från Lunds kommun, Lund Citysamverkan och Hulténs.

2016-09-26 09:51

LEN

la !

ledare VARNING FÖR POLISEN

Trots löften om att de nya reglerna bara skulle innebära ett flyttat kryss har flera nationer stött på problem. Polisen ber om ursäkt och skyller på den interna omorganisationen. Men frågan är hur många missöden nationerna har råd med?

Följ händelseutvecklingen på lundagard.se TINDRA ENGLUND

OBEROENDE STUDENT

Oavsett om man läser medicin eller humaniora är åren vid universitetet ett sökande efter identitet. Att plugga är en formativ sysselsättning.

Det kan vara dramatiskt att bryta upp från familj, vänner och hemstad för att anträda något nytt. Ska en underhålla tidigare relationer, eller klippa banden? På sida 22-23 skriver Marcus Bornlid Lesseur svårigheten med att tillhöra en familj och samtidigt skapa sin egen identitet, Är oberoende möjligt, eller ens önskvärt?

LINUS GISBORN

låt oss behålla drömmen om universitetet Trovärdighet är lätt att ta förgivet men svårt att få tillbaka när man väl förlorat det.

Lunds universitet borde överväga att nobba vapenaffärerna och i stället fokusera på mer aktivt jämställdhetsarbete, samt på att återta ett visst romantiskt skimmer.

Bilden av universitetet. Kanske handlar det här numret framförallt om det. På sida 20-21 berättar Therese Bohman i Philip Stålhandskes porträtt om hur hon blev besviken över att studietiden inte var som att träda in i ett kapitel av den amerikanska collegeromanen Den hemliga historien där hon skulle få ett underbart sammanhang av människor som fattade saker, var snygga och som man hade kul med. I stället träffade hon killar i overall med ölbälten.

ETT SLAGS LIKNANDE besvikelse kän-

serade rösten som vågar vara lite besvärlig och som i sin allmänna nördighet är den som kollar alla fakta en gång till. Som tur är finns den rösten också representerad i artikeln i form av Sverker Jönsson, lektor vid juridiska fakulteten, som avrådde fakulteten mot att ta emot studenterna. Så än finns det kanske hopp om ett lyckligt slut på just den här universitetsskildringen.

"Visst var det inte meningen att vi skulle syssla med vapenhandel?"

ner jag när rektor Torbjörn von Schantz på sida 6-7 i Oskar Madunic Olssons och min artikel säger att han inte tycker att det är så problematiskt att Sverige utbildat thailändska studenter som motprestation för att de köpte vapen av oss. Kanske är även jag fast i någon romantisk romanversion av vad ett universitetet står för och inte. Men var det inte vi som skulle vara oberoende, vi som skulle våga ifrågasätta när andra inte vågar eller kan göra det eller i alla fall - visst var det inte meningen att vi skulle syssla med vapenhandel?

DET ÄR SOM bekant lätt att ta saker för givna. Att man bedöms som trovärdig till exempel. Hur viktigt är egentligen det i en era där "arbetsmarknadsanpassad" är det finaste ord man kan lägga före ordet utbildning?

Tja, kanske viktigare än någonsin. När såväl marknadskrafter som alternativmedia växer sig starkare växer också behovet av den där objektiva och forskningsba-

DE SOM DRÖMMER om ett jämställt

universitet ser dock ut att behöva vänta i alla fall 15 år innan deras lyckliga slut kommer. Så lång tid beräknas det nämligen som minst ta innan antalet kvinnliga professorer vid Lunds universitet når 40 procent. På sida 12-15 ges därmed också en bild av universitetet, en av de kvinnliga studenterna som längtar in i akademin och de sega stukturer som talar för att deras manliga kursare kommer lyckas bättre. Det är kanske i allmänhet dags att Lunds universitet ser sig själv i spegeln och fråga sig om man verkligen reflekterar det man vill till omvärlden.

VIRVE IVARSSON, REDAKTÖR

lundagård nr 6 2016

"Inte tryggt om sådan information kan läcka ut."

Lunds universitet slarvar med hantering av studenters personuppgifter.

Nyheter - sid 8

Dubbeltillvaro

De första studenskorna gör entré på universitetet. De är få och banbrytande i en värld som inte är deras.

Kultur – sid 16-17

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Linus Gisborn linus.gisborn@lundagard.se Redaktör Virve Ivarsson virve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Tindra Englund tindra.englund@lundagard.se Redaktion Paula Dubbink, Marcus Bornlid Lesseur, Jonas Jacobson, Oskar Madunic Olsson.

tal •

"Det kändes viktigt för mig att bli en sådan person som flyttar från Norrköping, eftersom man var en loser om man stannade."

Författaren Therese Boman pratade med Lundagård om senaste boken, Aftonland, och om att dra från hemstaden Norrköping.

Porträttet – sid 20-21

"It creates a capability to understand that everything isn't what it looks like. " PhD thesis argues that political satire is good for political engagement.

In English – page 31

Medarbetare detta nummer Oskar Manudic Olsson, Caroline Roos Berman, Malin Johannesson, Sandra Lindberg, Axel Rydén, Linn Mattisson, Paula Dubbink, Rebecka Peterson, Q, Andrea Huberyz, Hedvig Wrede, Christina Zhou, Jonas Jacobson, Caroline Cabot, Sofia Esfandi, Philip Stålhandske, Filippa Werner Sellbjer, Tindra Englund, Ulrike Donnerhack, Åsa Pålsson, Samir Akhmedob, Ravn Kirkegaard, Jonas Jacobson, Marcus Bornlid Lesseur, Aidin Ramezani, Rowena Guthrie, Caroline Roos Bergman, Jessica Könnicke, Tove Swartling-Eriksson, Emilie Gerber, Miranda Gatti.

Omslag Ulrike Donnerhack.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på

046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr.

För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. www.ts.se Pressläggning 26 september 2016.

Deadline nr 6/2016 16 september. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering:

s. 2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 6 2016

3

2016-09-26 09:51

FOTO: SIMON CESARINI

september i korthet

1

E

F N t r is in

16-09-06

LUND I DIMMIG SKRUD Fotografen Simon Cesarini tog i några fantastiska flygbilder av Lund insvept i höstdimma. Bilderna är tagna med hjälp av drönare.

16-09-09

EKONOMFADDER BRÄNNMÄRKTE NOLLOR

I samband med Lundaekonomernas nollning brännmärkte en fadder flera nollor med cigaretter. Händelsen inträffade under en utekväll på Helsingkrona nation.

KAPITALISM TOPPAT MED FEMINISM Referat från Kajsa Ekis Ekmans föreläsning på Smålands nation. — Kapitalism är ett system där kapital ägs privat för profit, ingenting annat.

16-09-14

NU BÖRJAR KAMPEN OM STIPENDIERNA

Onsdagen den 12 oktober öppnade ansökningsperioden för Akademiska föreningens stipendier. Nästa vecka är det universitetets stiftelsers tur.

Den som söker kan få upp till 30 000 kronor i stipendium.

16-09-12

UP ON CAPITOL HILL Är du nyfiken på det amerikanska valet? Kanske vill du veta vad det snackas om i maktens korridorer? Missa inte Lundagårds egen valblogg med Henrik Pehrsson. Praktikant på Capitol hill.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 6 2016

s. 4-5 Webbuppslag.indd 1

Redigering: Tindra Englund

2016-09-26 06:39

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

FOTO: TINDRA ENGLUND

FOTO: SIMON CESARINI

news from www.lundagard.net

16-09-07

Eco- why not?

Living a sustainable life in Lund can be quite a challenge... To help you meet that challenge Lundagard is now launching a series of articles called "Eco – why not?"

In the first article you can read about how Like the trends are changing towards Lundagard.net a more sustainaon Facebook for ble way of living. more news in English

EXCLUDED FROM THE NATIONS For many students new to Lund the Nations provide an exciting backdrop to get involved in the student experience. But columnist Rowena Guthrie is frustrated that it excludes her visiting friends and family.

16-06-03

15-09-20

16-09-21

"NATIONSLIVET VAR VIKTIGT FÖR MIG" I efterdyningarna av KIskandalen tvingades Harriet Wallberg lämnade sin post som universitetskansler. I stället axlar nu Kalmar nations ex-qurator Annika Pontén rollen som tillförordnad myndighetschef.

FÖRSÄMRAT SAMARBETE MELLAN POLIS OCH NATIONER

Indirekta besked i sista stund och tillbakadragna tillstånd. Kommunikationen mellan myndigheter och nationer har tydligt förvärrats sedan i våras, uppger Kuratorskollegiet.

16-09-07

16-09-14

ALLT FLER FORSKARE FUSKAR I kölvattnet efter Macchiarinifallet konstateras nu att fusket breder ut sig inom forskningen. Enligt en ny studie är problemen allvarliga även inom samhällsvetenskapen.

16-09-22

REGERINGENS BUDGET GLÄDJER REKTORN – Med tanke på budgetläget och de utmaningar samhället står inför är jag imponerad över hur mycket de satsar på högskolan, säger rektor Torbjörn von Schantz.

73 plats... ...hamnar Lunds universitet på i QS World Universitys årliga rankning av världens 700 bästa lärosäten.

16-06-21

INDRAGET TILLSTÅND FÖR NATIONSKLUBB

Bara timmar innan Hallands fredagsklubb drog polisen in deras tillstånd. – Det känns självklart väldigt frustrerande då vi var helt oförberedda, säger qurator Julia Herou.

DET TOTALITÄRA STUDENTLIVET Mitt i natten ramlar vi in på en efterfest vid Esplanaden. Folk är glada och dansar, men den här gången dansar vi inte sent in på morgontimmarna. Mitt i vimlet avbryts jag istället av någon som fått reda på att jag är moderat. Här börjar hatet.

Jag är inte feminist. Jag är emot kvotering och för en fri marknad med vinster i välfärden. Och jag vill att högskolor ska kunna ta ut studieavgifter.

– ”Din jävla idiot” – ”Hur fan kan du stå för det” Kollektivt kritiserar en partipolitisk vänstergrupp mina politiska ståndpunkter, utan att jag ens börjat debattera. Jag får istället utstå personliga angrepp och hat. Detta hat återfinns inte endast på efterfester i Lund. Det förekommer i princip överallt men i synnerhet på nätet.

Hatet sprids till och med av riksdagsledamöter.

Hanif Bali, moderat riksdagsledamot, skriver i ett inlägg på Facebook hur Vänsterpartiets riksdagsledamot och utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat kommit med bisarra påhopp endast på grund av att Bali haft “fel” åsikt gällande medicinsk åldersbedömning på flyktingar.

Men hur ska samhället uppnå absolut yttrandefrihet om inte våra främsta företrädare, våra folkvalda riksdagsledamöter, kan respektera den?

Mänskligheten ska inte tysta en enskild människa. Och jag är inte berättigad att tysta hela mänskligheten. Enligt mig har yttrandefriheten inga gränser, såvida den inte skadar en annan person.

I demokratin ingår yttrandefriheten som en av de ultimata förutsättningarna för ett fungerande samhälle. Dessutom är det fria ordet den avgörande skillnaden mellan totalitära regimer och demokratiska länder. Åsikter som anses provocerande måste anses gynna studentlivets debattklimat. En princip som frodar motargument, möjliggör ny kunskap och skapar ett aktivt debattklimat.

Som ny utbildningspolitiskkrönikör vill jag slå larm för obekväma åsikter, kontroversiella uttalanden och en del dispyter mot vänster.

Det är viktigt att Lundagård är ett öppet forum för kontroversiella åsikter.

Lundagård måste välkomna de som inte är politisk korrekta- de som inte välkomnas på Esplanadens efterfester.

JULIA KLINGBERG lundagård nr 6 2016

s. 4-5 Webbuppslag.indd 2

2016-09-26 06:40

nyheter

LU gav thailändska officerare gratis utbildning – Rektorn: ”Inte så problematiskt” I utbyte mot att Thailand 2008 köpte stridsflygplanet Jas Gripen av den svenska regeringen fick den thailändska militärjuntan tillgång till ett hundratal utbildningsplatser på svenska masterprogram. Mellan 2010 tills i somras studerade därför en grupp thailändska studenter – bland dem flera flygofficerare – gratis vid svenska universitet, och allra flest i Lund. Enskilda institutioner kunde ha valt att inte ta emot studenterna – men det gjorde ingen utom Juridiska fakulteten.

Sverker Jönsson är universitetslektor på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. 2014 fick han reda på att det kommit in en förfrågan till fakulteten om utbildningsplatser för thailändska studenter, vilket var en del av Jas-affären med Thailand 2008.

Sverker Jönsson tyckte att det vore olämpligt att utbilda Jasstudenterna.

- Jag sa till prefekten att jag såg en risk att denna affär skulle underminera vår forskning i mänskliga rättigheter och inskränka universitetets självständighet, säger han.

Juridicum vägrade Ett helt lärarlag på fakultetens masterprogram i Human Rights Law motsatte sig sedan att undervisa Jas-studenterna, med hänvisning till att det skulle äventyra verksamhetens integritet. Vid den här tiden befarade många att den thailändska militären efter en period av instabilt demokratiskt styre återigen skulle ta makten i Thailand - och det gjorde de också senare samma år. Turerna kring Juridicum och Jas-studenterna uppmärksammades först av reportagesajten Blank Spot Project.

Prefekten: "I efterhand bra" Vilhelm Persson, lektor i offentlig rätt och Juridiska fakultetens dåvarande prefekt, menar att han 2014 inte såg någon anledning att tvivla på att frågan om Jasstudenterna hanterats korrekt av högre instanser.

- Som prefekt såg jag det däremot inte som fruktbart att försöka gå emot ett lärarlag som kände sig obekväma, säger han.

I efterhand är han dock glad att Juridiska fakulteten inte tog emot några studenter.

- Det visade sig ju atförsvaret inte hade på fötterna, säger han.

6

lundagård nr 6 2016

s. 6-7 nyhet 1 - kopia.indd 1

Avdelningschefen: "Instituationen som bestämmer" Juridiska fakulteten sade nej till att ta emot Jas-studenterna. Enligt Susanne Norrman, avdelningschef för uppdragsutbildning på universitetet, har alla fakulteter en möjlighet att vägra ta emot studenter för uppdragsutbildning.

– I förordningen om uppdragsutbildning står särskilt att genomförandet av uppdragsutbildning inte får påverka utbildningens kvalitet. Därför kan en institution säga nej till att ta emot studenter, till exempel för att undervisningsgrupperna blir för stora. Då accepterar universitetet det, säger Susanne Norrman.

LTH: "Det var fullbordat faktum" De första Jas-studenterna påbörjade sina masterprogram 2010 och de sista tog examen våren 2016.

Thailändarna fanns representerade på LTH, Naturvetenskapliga fakulteten, Ekonomihögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Medicinska fakulteten och Centrum för Östoch Sydöstasienstudier.

Per Warfvinge, vicerektor på LTH, fanns med i högskolans ledning 2010. Han minns det som att man inte fick kännedom om utbildningsuppdraget förrän beslut redan var fattat.

– Min minnesbild är att vi ställdes inför ett fullbordat faktum. Studenterna hade till och med redan registrerats i ladok av någon annan än oss på LTH, vilket är extremt ovanligt, säger han.

Studenternas bakgrund var dock bekant.

– Det framgick att Försvarets materielverk var uppdragsgivaren och att de var en del av Jasaffären med Thailand, säger Per Warfvinge.

Sverker Jönsson tyckte inte att Juridicum skulle ta emot Jas-studenterna.

Han menar dock att han inte kan minnas vad han tänkte i frågan då och inte heller minns om det förekom någon principiell diskussion om

Jas-studenterna tycker jag är problematisk ur en etisk synvinkel, men i detta fall avgjordes den på högre nivå, säger han.

"Försvaret ska inte kunna ringa universitetet såsom kronofogden ringer Polisen"

Pontus Hansson, studierektor med ansvar för grundutbildning på Nationalekonomiska institutionen, berättar att man tagit emot en Jas-student på masterprogrammet i finans. Studentens koppling till Jas-affären var av allt att döma känd, men institutionen såg ingen anledning att inte anta henne.

- Regeringen hade beslutat att vi skulle utbilda de här personerna, och universitet är en statlig myndighet under regeringen – vi får rätta oss efter det.

Nationalekonomiska institutionen driver ingen egen utrikespolitik, säger Pontus Hansson.

saken

inom

LTH:s

ledning.

MF: " Etiskt problematisk fråga" Även på Medicinska fakulteten kände man sig mer eller mindre tvingad att ta emot studenterna.

- Min företrädare har berättat att ett påskrivet avtal om att uppdragsutbilda de här studenterna kom från avdelningen för uppdragsutbildning. Men hon kände inte till deras koppling till Jasaffären, säger Martin Stafström, programdirektör på masterprogrammet i Public Health.

- När beslut väl fattats om ett utbildningsuppdrag ska vi egentligen bara utföra det. Frågan om

EHL: "Driver ingen egen politik"

CÖS: "Hade ej militär bakgrund" Monica Lindberg Falk, ordförande för utbildningsnämnden på Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier, handledde en Jasstudent men säger att hon inte Redigering: Virve Ivarsson

2016-09-28 15:03

granska lundagard.se ◣

Regeringen medger ett undantag från förordningen om uppdragsutbildning för att Jas-studenterna ska kunna uppdragsutbildas på statens begäran trots att de inte är statligt anställda eller ingår i något bistånds- eller arbetsmarknadsprojekt.

Ett avtal sluts med militärregimen i Thailand om försäljning av Jas-Gripenplan. Avtalet började förhandlas fram redan 2004 av regeringen Persson, men då med den folkvalde presidenten Thaksin Shinawatra. I Sveriges så kallade motköp ingår utbildningsplatser vid svenska lärosäten.

De första Jas-studenterna börjar studera vid Lunds universitet.

De sista Jas-studenterna vid Lunds universitet tog examen under sommaren.

R LÖJA S V L TA SPO S-AVTA K N BLA LIGT JA HEM Reportagesajten Blank Spot Project granskar Jas-affären med Thailand och Jas-studenterna.

kände till hans koppling till Jasaffären.

– Vi har alltid någon student från Thailand som kommer från något scholarship-program.

Och han hade definitivt ingen militär bakgrund, säger hon.

Naturvetarna: "Enskildas moralkompass får stor betydelse" Vid Kemiska institutionen uppkom ingen principiell diskussion om antagningen av Jas-studenterna. Mottagandet uppfattades inte som frivilligt.

Olle Söderman, som var prefekt vid institutionen 2014, tycker att frågan om utbyte med odemokratiska länder är intressant, men menar att universitetet har duckat för frågan genom att inte ha någon policy.

– På internationella masterprogrammet i kemi går studenter från en mängd länder. Ska vi verkligen ha utbyte med till exempel Kina? I praktiken blir det upp till enskilda medarbetares moraliska kompass, vilket man kan ha åsikter om, säger han.

Rektorn: "Inte så problematiskt" Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz ser dock få problem med att regeringen förhandlar bort utbildningsplatser vid svenska lärosäten – så länge det inte inkräktar på universitetets egen verksamhet. Som myndighetschef respekterar han regeringens beslut.

- Jag kan ha förståelse för att det finns personer som reagerar – det här är svåra frågor. Men personligen tycker jag inte det är speciellt problematiskt eftersom utbildningen dessa studenter fått inte primärt används militärt.

Rektorn menar att universitetet överhuvudtaget agerat korrekt i frågan om Jas- studenterna. Han tycker att utbyten med odemokratiska stater är vanskliga, men frågan är enligt honom något regeringen snarare än universitetet måste avgöra.Dessutom tror han att de positiva effekterna av att utbilda utländska militärer är större än de negativa.

- Om det kommer hit en militär som studerar och träffar människor från Sverige och an-

Delar av personalen på Juridiska fakulteten vill inte undervisa Jas-studenterna av principiella skäl. Fakulteten väljer därför att inte ta emot dem.

dra länder så kanske de mötena kan bidra till en mer pacifistisk värld. Jag tror på utbildningen som en fredsskapande kraft, säger Torbjörn von Schantz.

Lektorn: "Varför ska universitetet sälja Saabs stridsplan?"

Sverker Jönsson tycker dock att fler behöver förstå att universitetet inte är som vilken myndighet som helst.

- Försvaret ska inte kunna ringa universitetet såsom Kronofogden ringer Polisen. Man kan gömma sig bakom att man är en myndighet, men varför ska Lunds universitet hjälpa Saab att sälja stridsflygplan? Om någon kan förstå det får de gärna höra av sig.

Sverker Jönsson understryker vidare att hans problem med LU:s mottagande inte handlar om vad thailändarna studerat.

- Även om så alla Jas-studenter läste till tandläkare så är det ändå upprörande eftersom universitetets mottagande av dem innebär att vi deltar i vapenhandel.

För Sverker Jönsson handlar frågan om universitetets tro-

värdighet och självständighet.

Han kan tycka att när det gäller vapenaffärer borde ringa en varningsklocka hos fakulteterna.

- Vad gör vi till exempel när bomberna faller från Jas-planen? Militären gjorde ju statskupp i Thailand strax efter Jas-affären, och då kan man säga att vi vid universitetet på grund av vårt mottande av studenterna ju faktiskt samarbetade med militären, säger han.

Lundagård har försökt nå Smahällsvetenskapliga fakulteten - som också tog emot Jasstudenter - för en kommentar.

Artikeln är skriven i samarbete med Blank Spot Project.

TEXT OSKAR MADUNIC OLSSON & VIRVE IVARSSON FOTO VIRVE IVARSSON GRAFIK CAROLINE ROOS BERGMAN

lundagård nr 6 2016

s. 6-7 nyhet 1 - kopia.indd 2

7

2016-09-28 15:04

nyheter

Ansvaret för att säkerställa skyddet för personuppgifter vid universitetet ligger på en person som bara har det som en femtedel av sin tjänst.

LU brister i personuppgiftshantering Internrevsionen kritiserar Lunds universitets hantering av studenter och anställdas personuppgifter. Universitetet säger att de tar kritiken till sig men har gett sig själva fram till år 2018 att åtgärda problemet – och tills dess vet universitetet inte om man kan säkerställa skyddet för studenters känsliga uppgifter.

Lunds universitets hantering av personuppgifter är otillräcklig.

Det konstaterade internrevisionen i början av september, efter en genomgång av universitetets organisation och resurser. Bland annat saknas rutiner för förteckning av de behandlingar som finns inom universitetet och det finns även en bristande uppföljning och kontroll av hanteringen. Universitetet bedöms i övrigt ha ett stort behov av att se över rutiner och riktlinjer eftersom dessa inte varit tillräckligt tydliga. Bland annat framgår det inte hur den som behandlar personuppgifter ska gå tillväga för att säkerställa att dessa uppgifter är tillräckligt skyddade. Universitetet har även bristande rutiner vad gäller att klassificera och ta hand om känsliga personuppgifter på ett säkert 8

s. 8-9 nyhet .indd 1

lundagård nr 6 2016

sätt, vilket kan leda till att man lagrar dessa uppgifter i molntjänster där universitetet inte har kontroll över skyddet.

Ansvaret 1/5 av en anställning Gunilla Norberg, revisionschef vid internrevisionen, menar att en del av problemet är att personen som ansvarar för att säkerställa skyddet för personuppgifter innehar en anställning där denna arbetsuppgift bara ska ta tjugo procent av arbetstiden.

- Vi vet inte hur stor del av en tjänst den uppgiften borde vara, men vi kan konstatera att tjugo procent inte räcker, säger hon.

Mer risker än att något har hänt I maj 2018 inträder en ny dataskyddslag om ökade krav på bolag och myndigheter som handskas med personuppgifter att ha resurser nog att skydda sin information.

Då internrevisionens granskning gjorts med de ändrade reglerna i åtanke vill Gunilla Norberg understryka att kritiken inte så är ett resultat av att problem de facto har uppstått men att man ser att de skulle kunna uppstå.

”Känns inte tryggt”

Pontus, student vid Lunds universitet, tycker dock att det faktum att universitetet förvarar personuppgifterna i molntjänster gör att det inte känns särskilt tryggt att lämna ut uppgifter till dem.

- De flesta personuppgifter är offentliga idag men det finns viss känslig information som universitetet har särskild tillgång till.

Till exempel information om i fall man är i behov av särskilt stöd för att man har dyselexi. Det känns inte tryggt om sådan information kan läcka ut.

Ska se över alla rutiner På Lunds universitet tar man allvarligt på kritiken.

- Vi tycker absolut att det finns en del att göra här och har satt samman ett projekt där en projektledare kommer se över alla rutiner, säger Susanne Kristensson, förvaltningschef på universitetet.

Hur har problemen kunnat uppstå från början? Borde det inte vara högprioriterat att se till att personuppgifter är säkra hos er?

hela tiden förbättringspotential inom processer men tyvärr är allting inte perfekt från första början, säger Susanne Kristensson.

Lus inte så oroliga Lunds universitets studentkårer har tagit del av både rapporten och rektorns yttrande.

– Vi håller med internrevisionen om att det här är brister som måste åtgärdas, men det handlar mer om risker som pekas ut och som måste fixas än att en kränkning faktiskt har skett och därför är vi inte så oroliga. Men det är såklart ett problem för den som behöver mer känslig behandling av sina uppgifter om allting inte sköts på rätt sätt, säger han.

Pontus heter egentligen något annat.

TEXT ANDREA HUBERYC BILD MALIN JOHANESSON

– Bara för att det finns områden där vi måste förbättra oss på så betyder det inte att det inte varit högprioriterade från början. Vi ser Redigering : Paula Dubbink

2016-09-26 06:43

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

De flesta studenter som svarat på Lundagårds enkät är nöjda med sin nollning. Många tycker dock att det har varit svårt att plugga samtidigt.

Studierna får ta stryk för nollningen De flesta novischer som svarat på Lundagårds enkät uppger att de är mycket nöjda med sin nollning. Många tycker dock att aktiviteterna varit för anpassade för extroverta personer och för fokuserade på alkohol. Det som allra flest tar upp som problematiskt är att det var svårt att hinna med både nollningen och studierna. Ännu en nollningsperiod är över.

När Lundagård i september skickade ut en enkät till alla novischer vid Lunds universitet med frågor om hur de upplevde sin nollning fick den 504 svar. En majoritet av de som svarade uppgav att de var mycket nöjda med sin nollning.

- Jag är väldigt nöjd. Den kändes välplanerad med engagerade faddrar och många olika aktiviteter. Utan nollningen hade man bara gått på föreläsningar men nu lärde man verkligen känna sina kursare, säger Svante Rosenlind som börjat studera teknisk matematik vid LTH.

Alkohol och sociala krav Enkätsvaren visar dock att många novischer upplevt att nollningen fokuserade för mycket på extroverta och på alkohol.

- Jag märkte att vissa mer introverta personer var med under nollningens första dagar, men sedan slutade delta i aktiviteterna.

Och även om att dricka alkohol alltid var frivilligt och det alltid fanns nyktra faddrar utgjordes

många aktiviteter av sittningar och pubrundor. I Facebook-eventen uppmanade även faddrarna att man skulle ”bring your own booze”, det tyckte jag var onödigt, säger Kim, som börjat läsa vid Medicinska fakulteten.

Nollning hindrar pluggandet Det flest nämnt som problematiskt är dock att det var svårt att hinna med både nollningen och studierna. Även detta känner Kim igen sig i.

- Det är kul med sociala aktiviteter för att lära känna folk på sin utbildning, men plugget och nollningen går inte ihop. Vid ett tillfälle hade vi en övernattning med nollningsgruppen och sedan en dugga dagen efter, det kändes inte så välplanerat. Även Marianne Fuglsang Jordt, som börjat läsa arabiska vid Humanistiska och teologiska fakulteten, upplevde att det var svårt att hinna med studierna.

- Jag var tvungen att försöka räkna ut om jag kunde delta i en nollningsaktivitet utan att missa allt för mycket i min utbildning. På vissa aktiviteter var det bara två personer som dök upp eftersom alla andra kände att de var tvungna att plugga istället, säger hon.

sommaren innan utbildningen börjar. Jag tycker att Lunds universitet kunde låta sig inspireras av det systemet, säger hon.

Satsar på studiegrupper Av de som svarat på enkäten är det flest novischer från LTH som upplevt att det är svårt att hinna med studier och nollning samtidigt.

- Vi försöker ha många nischade aktiviteter som kan passa alla, och vi har studiekvällar och studiegrupper där erfarna studenter kan hjälpa nollorna att hinna med plugget. Snarare än att ta bort nollningsaktiviteter för att göra plats för plugget lägger vi in mer nollningstid som är tänkt att novischerna ska plugga på, säger Nicolás Salas, Nollegeneralen på Teknologkåren vid LTH.

"Allt är frivilligt"

Medicinska fakulteten är den fakultet där flest novischer uppgett att de upplevt ett för stort fokus på alkohol. Medicinska Föreningens (MF) ordförande, Madeleine Lehander, menar att de är medvetna om och försöker förebygga de problem som kan uppstå.

- Allt är frivilligt, både att delta i aktiviteterna och att dricka alkohol. Det finns alltid nyktra faddrar på plats och vi har även lugnare aktiviteter som filmkvällar som Kunde inpsireras av Danmark Marianne Fuglsang Jordt har dock inte involverar alkohol, säger Maett förslag på hur man skulle kun- deleine Lehander. na lösa problemet.

- Jag är från Danmark och där Nyckel: Planering och erfarenhet har vi alltid nollningsperioden på Överlag är de som svarat på en-

käten mycket nöjda med sin nollning. Av de som svarat på enkäten är LTH de som har högst andel som är mycket nöjda. Nicolàs Salas tror att det kan bero på en kombination av erfarenhet och tydlig planering.

- Jag har fem års erfarenhet av nollningsarbete och har jobbat på årets nollning sedan november förra året. Allt har varit noga planerat så när det uppstått problem har vi kunnat fokusera helt på att lösa dem, säger Nicolás Salas.

Möjligt med sommarnollning Förslaget att som i Danmark nollas innan utbildningsstart har inte tagits upp hos vare sig MF eller TLTH. - Det är inget som har diskuterats under mitt år i Medicinska Föreningen, men det skulle kunna vara en idé att se över, säger ordförande Madeleine Lehander.

- Det skulle innebära en omorganisation av hela nollningsverksamheten. Det finns många och långa nollningstraditioner på LTH. Därmed är det inte sagt att det skulle vara helt omöjligt, säger Nicolás Salas.

TEXT HEDWIG WREDE FOTO CHRISTINA ZHOU

lundagård nr 6 2016

s. 8-9 nyhet .indd 2

9

2016-09-26 06:43

plock

? frågan

i korthet AF Bostäder Lunds kommun krävde AF Bostäder på 4 miljoner kronor till en aktivitetspark i samband med planeringen av de nya studentbostäderna på Kämnärsvägen.

AF Bostäder protesterade och nu står det klart att bolaget bara behöver betala 700 000 kr. Mindre risk för hyreshöjningar, alltså.

bra månad

FOTO: SIRI LARSSON

"För återhämtning - gör något nytt. Har du suttit still inne hela dagen? Ut och spela brännboll!". Arkivbild.

Hur hanterar man stress på ett bra sätt?

I plugglivet förknippas larv ofta med slarv. Men psykologen Samuel West uppmuntrar till barnsligheterna - för att kunna leka bort stressen. Inte minst nu, när de första tentorna för terminen börjar närma sig.

Sommaren är kort. Terminen har precis dragit igång i Lund, men stressen och pressen tycks redan ligga tjock i luften. För många studenter är framtiden på arbetsmarknaden oviss, så det gäller att ligga i. Koppla bort semesterhjärnan och börja producera.

MEN SAMUEL WEST, psykolog och doktorand

i organisationspsykologi vid Lunds universitet, uppmuntrar tvärtom till barnsligheterna - just för att kunna hantera stressen.

- Idag tar många studenter livet väldigt allvarligt. Allting man gör värderas efter ”På vilket sätt är detta gynnsamt för mig i framtiden? Hur kan det här föra mig ett steg närmare drömjobbet?” Det är tråkigt att en 22-åring inte kan unna sig att experimentera, och göra misstag, säger han.

nas innovation och kreativitet. Detta ses ofta som tabu, att vuxna människor ska hålla på och larva sig. Men Samuel berättar att lek är viktigt för välmåendet.

– Motsatsen till lek är inte arbete. Det är depression. Prioriterar du bort leken har du ett liv som är fullt av aktiviteter, men ingenting som ger dig glädje. När du leker går du helt upp i det du gör, och tappar ofta tidsuppfattningen för att det är så roligt och engagerande. Du är i nuet, och kroppen blir lugnare.

SÅ, HUR GÖR man då rent praktiskt för att få in

leken i plugglivet?

- Gör något som får dig att känna dig töntig!

Något helt meningslöst. Återhämtning handlar om att göra det du inte gjort. Har du suttit still och jobbat hela dagen? Gå ut och spela brännboll! Har du jobbat fysiskt, så kanske du kan spela alfapet. Huvudsaken är att det är någonting helt kravlöst, som du gör bara för att det är roligt.

TEXT CAROLINE CABOT FOTO JONAS JACOBSSON

I SIN FORSKNING fokuserar Samuel på hur ett lekfullt arbetsklimat kan främja medarbetar-

Smålands nation I september brukar Smålands klubbar vara som mest välbesökta. Men i år får de bara ta emot 150 besökare, mot 420 i vanliga fall, tills brister i brandsäkerheten har åtgärdats. Tungt för rebellen bland Lunds studentnationer.

45

… miljoner kronor beräknas Lunds kommun gå back under 2016, rapporterar Sydsvenskan. Orsaken är ökade kostnader för skola och äldreomsorg. Om inte skatten höjs förväntas kommunens underskott vara över 300 miljoner kronor 2018.

96:e

... bäst i världen. Det är Lunds universitet enligt Times Higher Educations rankning av världens 100 främsta lärosäten som presenterades den 22 september. Förra året landade universitetet på plats 90 i samma rankning.

citatet

"Det här gör jag aldrig om."

FOTO: JENS HUNT

"

dålig månad

Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz klagade på damm när han fick en guidad tur i AF-borgen och bland annat besökte dess arkiv.

10

lundagård nr 6 2016

s. 10-11 plock och debatt.indd 1

2016-09-26 06:44

debatt

”Vi har fler lärarledda timmar än HTS visar” Tobias Hägerland, studierektor vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, menar att uppgiften i Lundagård 5/16 om att studenter som läser religionsvetenskap och teologi bara har 3,5 undervisningstimmar i veckan är missvisande och bygger på brister i undersökningens metod.

t av ndade g.

vid Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR) vill jag påtala att denna uppgift är missvisande. Den härrör från ett metodfel i undersökningen, där antalet schematimmar har slagits ut på antal kurser utan hänsyn till vad det är för typ av kurser.

På uppsatskurser tillkommer individuell handledning, och den syns oftast inte i något schema.

Om en institution då har många uppsatskurser kommer det genomsnittliga antalet schematimmar att bli lågt.

TILL EXEMPEL: AV de tjugo CTR-

kurser som ingår i underlaget för ht 2013 utgörs 7 helt eller delvis av examensarbeten. Det genomsnittliga antalet timmar blir följaktligen mycket lågt.

Likaså är det rimligt att förvänta sig mer schemalagd undervisning på grundläggande nivåer än på högre, varför ett stort utbud av kurser på avancerad nivå också drar ner snittet - såvida

de inte utformas helt som självstudiekurser, för då räknas de bort i statistiken.

ATT CTR:S UTBILDNING skulle ut-

märka sig för extremt få undervisningstimmar stämmer helt enkelt inte. Studenterna på vår grundkurs har till exempel 8-9 timmar undervisning i veckan, vilket står sig ganska väl i jämförelse med andra institutioner och ämnen vid de humanistiska och teologiska fakulteterna.

kurser. Man kan ibland fundera över om den bästa kvalitetssäkringsåtgärden inte helt enkelt vore att anslå lite mer medel så att vi kan låta lärarna undervisa mer.

TOBIAS HÄGERLAND STUDIEREKTOR VID CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR) FOTO SUSSANE EWERT

FOTO: SIRI LARSSON

Lunds 6, rapaken a och en höjs erskott 018.

REPORTAGET "ENSAM MED böckerna" i Lundagård 5/2016 uppmärksammar den viktiga frågan om hur resursbrister inverkar på den undervisningstid som Lunds universitets studenter får på sina kurser. Bland annat nämns resultaten av den undersökning som Humanistiska och teologiska studentkåren genomförde och presenterade tidigare under året. I detta sammanhang återges uppgiften om att "den genomsnittliga teologi- och religionsvetenskapsstuderande bara har tre och en halv timmes lärarledd undervisning i veckan", ett påstående som också återkommer på ledarsidan.

SOM ANSVARIG FÖR utbildningen

INGET AV DETTA förtar poängen

i HTS undersökning och Lundagårds reportage: det är alldeles för lite undervisning på de flesta

"Studenterna på vår grundkurs har 8-9 timmar undervisning i veckan. Detta är jämförbart med andra institutioner och ämnen vid HT-fakulteterna.

Replik: " Undersökningen är inte missvisande” HTS välkomnar synpunkterna på sin rapport "Tomma scheman", där de velat presentera en övergripande bild av den lärarledda tiden på fakulteterna för humaniora och teologi. I deras beräkningar menar de att de behandlat alla kurser lika, inklusive uppsatskurser och kurser på avancerad nivå. De håller inte med om att den siffra som Tobias Hägerland anmärker på är missvisande.

I VÅR UNDERSÖKNING har vi an-

vänt en ny metod för att räkna lärarledd tid: vi har exporterat scheman ur TimeEdit och analyserat dem med hjälp av skript, snarare än att be studenter uppskatta tiden de får med lärare genom enkäter. Syftet har varit att ge en helhetsbild av den genomsnittliga lärarledda tiden på varje institution och på fakultetsnivå.

HT-fakulteterna har hundratals fristående kurser och ett tjugotal program. Med tanke på den stora mängd data som en grupp ideRedigering: Paula Dubbink

s. 10-11 plock och debatt.indd 2

ellt arbetande studenter haft att analysera har vi fått göra vissa avgränsningar. Den siffra Tobias Hägerland nämner härrör ur just sådana avgränsningar.

samt producera ett gemensamt medelvärde. Därför valde vi att slå ihop timmarna på grund- och avancerad nivå till ett genomsnitt.

VI HAR DELAT in den schemalagda tiden i fyra huvudkategorier: föreläsning, seminarium, studiebesök och handledningstid. De snitt vi har producerat för varje i n st it ut ion är en summa av de fyra kategorierna och av samtliga kurser på institutionerna. Som Tobias Hägerland påpekar är inte all handledningstid schemalagd.

Vi har ändå valt att utgå ifrån scheman, för att inte behöva förlita oss på uppskattningar.

VÅR RAPPORT ”TOMMA scheman”

är ensam i sitt slag i och med den nya metoden. Vi ser gärna att universitetsadministrationen skapar en rutin för att göra en motsvarande kalkyl på terminsbasis för samtliga kurser och program på lärosätet.

AMANDA BJERNESTEDT ORDFÖRANDE HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA STUDENTKÅREN DANIEL KRAFT VICE ORDFÖRANDE MED UTBILDNINGSANSVAR HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA STUDENTKÅREN

"Vi har fått göra vissa avgränsningar."

DET HADE VARIT intressant att

göra jämförelser mellan antalet lärarledda timmar på grundnivå och på avancerad nivå. Detta låg dock utanför syftet med vår kartläggning: att ge en övergripande bild av alla utbildningar,

SLUTLIGEN VILL VI instämma med Tobias Hägerland om att ytterligare medel behöver anslås för att ge lärarna möjlighet att få mer tid tillsammans med sina studenter. För att citera vår rektor: “humaniora och samhällsvetenskap har aldrig varit viktigare än nu”. Det är hög tid att politiker börjar prioritera vår kunskap på riktigt.

tycker du något?

Skicka dina åsikter till lundagard@lundagard.se för publicering här eller på webben. Skriv gärna "debatt" i ämnesraden.

lundagård nr 6 2016

11

2016-09-26 11:43

reportage

var fjärde damernas

TEXT SOFIA ESFANDI & VIRVE IVARSSON FOTO ULRIKE DONNERHACK GRAFIK CAROLINE ROOS BERGMAN

Samtidigt som många kvinnliga sig att stanna inom akademin har manliga kvinnliga studenter i nästan lika hög utstudenter drömmer om en fram- och sträckning uppgett att de kan tänka sig en sådan karriär. De kvinnor som svarat är till och tid inom akademin är andelen lite mer sugna på att stanna inom akademanliga professorer 75 procent. med min än vad männen är.

Hur ska Lunds universitet lyckas Även när det handlar om vilken position man skulle vilja ha vid universitetet tycks bli jämställt till år 2020? kvinnorna och männen vara överens, nästan - Jag känner att teorin har ett sådant djup.

Jag vill bara dyka ner där och förstå allt. Jag läser matematik där teori och logik är några av de största delarna av ämnet.

Så svarar en kvinnlig student vid naturvetenskapliga fakulteten på frågan om varför hon i mycket hög grad kan tänka sig att efter examen fortsätta arbeta inom akademin.

SVARET HAR HON gett i en enkät som Lunda-

gård skickade ut till studenter vid Lunds universitet i september och som fått 2526 svar. På denna fråga om i hur hög grad man kan tänka 12

lundagård nr 6 2016

s. 12-15 reportage - kopia 2.indd 1

samma procentandel kan tänka sig att forska och bli professor eller någon annan form av lärare. Och administrativt arbete är det som både kvinnliga och manliga respondenter i lägst utsträckning uppger att de skulle vilja arbeta med.

Om lusten hos enkätsvararna får styra och om de är representativa för studenterna i stort vid universitetet så borde alltså könsfördelningen bland anställda vid Lunds universitet i dessa kategorier i framtiden kunna bli jämn.

SER MAN TILL antalet anställda vid universi-

tetet i dag kan man också se att könsfördel-

ningen på vissa håll redan är relativt jämn.

Andelen manliga adjunkter ligger till exempel på 45 procent och andelen manliga lektorer är 58 procent. Vid vissa fakulteter är könsbalansen dock generellt mer ojämn, i synnerhet vid Lunds tekniska högskola, naturvetenskapliga fakulteten och ekonomihögskolan. Och vid samtliga fakulteter är andelen manliga professorer i klar majoritet, vid universitetet i stort uppgår de till 75 procent.

OM FYRA ÅR ska Lunds universitet vara jäm-

ställt. Det beslutade universitetsstyrelsen i februari i år. Vad som närmare menades med det förklarades inte då, men Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz sa att jämställdhet 2020 framförallt skulle innebära att kvinnor generellt ska ha samma möjligheter som män att förverkliga sina drömmar inom universitetet, också vad gäller att nå en professorsanställning.

I juni beslutade sedan styrelsen att av alla professorer som anställs fram till och med år

Redigering:Virve Ivarsson

2016-09-26 11:30

läs fler reportage på lundagard.se ◣

2020 så ska 40 procent vara kvinnor. Lyckas man med det skulle andelen kvinnliga professorer år 2020 ha stigit till 28 procent - en siffra som ändå ligger långt ifrån de 40 procent vid vilka en grupp anses könsintegrerad. Man kan alltså fråga sig om inte Lunds universitet, för att snabba på processen, borde ha satt ett högre mål inför år 2020.

Hur kommer det sig att ert mål inte till exempel är att få 40 procent kvinnliga professorer totalt?

- Det beror på att vi räknat ut att om vi skulle försöka nå en sådan procentsats totalt så skulle vi inte kunna anställa en enda man.

Och det menar jag skulle bli diskriminerande mot männen, för även om männens dominans beror på ett slags omedveten diskriminering så blir det inte bättre av att vi börjar diskriminera tillbaks, säger rektor Torbjörn von Schantz.

NÄR UNIVERSITETSSTYRELSEN LA fram sitt för-

slag om att rekryteringen av professorer fram till och med 2020 till 40 procent skulle bestå av män kom dock ett motförslag från Lunds universitets studentkårer. De tyckte att universitetets mål borde vara att nyrekryteringarna till 50 procent skulle bestå av kvinnor.

Torbjörn von Schantz bedömde dock även ett sådant mål som orealistiskt.

Och kanske ägnade han då en tanke åt de fakulteter vid universitetet som är längst från en jämn könsfördelning. Vid LTH är till exempel andelen män bland lektorerna 74 procent och 83 procent bland professorerna. Siffror som inte direkt ligger snubblande nära drömmen om ett jämställt universitet.

VIKTOR ÖWALL, REKTOR vid LTH, säger att han

beklagar att de har så stor brist på kvinnor.

- Det är ingen nyhet och jag är inte nöjd över resultatet. Bättre fördelning är bra för verksamheten så vi på LTH försöker identifiera hur vi kan bli bättre.

Han tror själv att den höga andelen män vid

toppositionerna på deras fakultet delvis beror på att kvinnorna hos dem är få även på grundnivån.

- Så vi kan inte bara fokusera på att rekrytera fler kvinnliga professorer utan vi behöver även få in fler kvinnliga elever till våra grundutbildningar. Sedan ser vi även ett tydligt bortfall av kvinnor efter doktorandstudierna och vi tror att en bidragande orsak till detta kan vara att meriterings- och doktorandanställningar är så osäkra anställningsformer, så det är också någonting som vi kan jobba på.

LTH har ju haft brist på kvinnor bland lektorer och professorer i många år nu. Tycker du att ni gör vad ni kan för att komma tillrätta med obalansen?

- Vi kan säkert göra mer. Vi arbetar efter universitets policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald och har ett gästprofessorprogram döpt efter fysikern Lise Meitner i syfte att inkludera fler kvinnliga professorer på LTH, vilket har visat sig fruktlundagård nr 6 2016

s. 12-15 reportage - kopia 2.indd 2

13

2016-09-28 14:55

reportage bart. Men det behövs en större medvetenhet kring dessa frågor överlag.

JÄMNAST KÖNSFÖRDELNING BLAND sina an-

ställda har Juridiska fakulteten. Där är 53 procent av lektorerna och 58 procent av professorerna män. Per Nilsén, prefekt på fakulteten, är glad över siffrorna men menar att Juridicum nog gynnas av att vara en ganska liten fakultet och dessutom ha många kvinnliga studerande på grundnivåerna. Fast samtidigt tror han också att siffrorna beror på att denna fråga verkligen prioriterats.

- Frågan har stått högst upp på vår agenda, inte minst vid rekrytering, så det ligger också mycket medvetet arbete bakom att representationen ser ut såhär, säger han.

Katarina Olsson, professor i civilrätt vid juridiska fakulteten, fyller i: - Jag tror att man genom att medvetandegöra frågan och följa policys håller ämnet levande och skapar goda förutsättningar för en jämn könsfördelning. Våra studenter har dessutom varit väldigt pådrivande i denna fråga. Sedan är det viktigt att man när man når 50/50 inte bara lutar sig tillbaka och är nöjd utan att man hela tiden arbetar aktivt med inkluderingsfrågan, säger hon.

SKULLE EN FAKULTETSLEDNING dock känna att

den vill arbeta mer aktivt med inkludering men inte riktigt vet hur man gör kan den höra av sig till Anna Maria Drake. Hon är nämligen ordförande i universitetets ledningsgrupp för jämställdhet och likabehandling och informerar gärna om de stimulansmedel som fakulteterna kan söka och som kan hjälpa dem att göra en jämställdhetsanalys som passar in på just deras förutsättningar.

ÄVEN UNDER TIDIGARE år har det funnits

pengar till jämställdhetsarbete som fakulteterna har kunnat söka men då har det enligt Anna Maria Drake ofta rört sig om mer tidsbegränsade projekt där man inte sett så mycket på beslutsstrukturer eller den allmänna kulturen inom universitetet - saker som Anna Maria Drake menar att man nu kommer att fokusera mer på – och som hon personligen tror har stor betydelse för om kvinnor stannar inom akademin eller inte.

- Tyvärr tror jag inte att den ojämna könsbalansen bara handlar om hur mycket pengar man satsar på jämställdhetsarbetet utan jag tror även att den historiska aspekten spelar en viss roll. Könsbundna studieval spökar fortfarande och det är därför som vi till exempel har få kvinnor som är professorer vid tekniska och naturvetenskapliga fakulteter.

ANNA MARIA DRAKE tror även att detta kan

förklara varför det finns en överrepresentation av kvinnor bland den administrativa personalen, då det historiskt sett inte funnits så många manliga administratörer. Samtidigt tror hon inte att man ska stirra sig blind på den historiska aspekten eftersom även andra förklaringar finns till att representationen ser ut som den gör.

- Statskontoret släppte år 2014 rapporten Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv som visar att kvinnor i lägre grad beviljas forskningsmedel vilket ju leder till att de får svårare att meritera sig. Både den och andra rapporter har också slagit fast att såväl män som kvinnor i högre grad anställer män och att detta påverkar hur man bedömer kompetens. Så naturligtvis spelar sådana aspekter också stor roll.

Den ojämna könsbalansen har varit ett problem vid universitetet länge. Vad tror du det beror på att antalet manliga professorer fortfarande ligger så högt som på 75 procent?

- Jag tror det beror på många samverkande faktorer. Dels tror jag att det beror på de aspekter som jag har nämnt innan men sedan tror jag också att det är svårt att bryta traditionen av manliga professorer. Lunds universitet har funnits i 350 år och kvinnliga professorer är trots allt ett relativt nytt fenomen.

ATT SÅ ÄR fallet är Maria Kihl, som är pro-

Uppmuntran från en annan professor var det som fick Maria Tihl att bli professor.

14

lundagård nr 6 2016

s. 12-15 reportage - kopia 2.indd 3

fessor i elektro- och informationsteknik på LTH där det generellt är väldigt få kvinnor, mycket medveten om. Det tog henne drygt 25 år efter att hon började studera på grundnivå att bli professor.

- Tyvärr märks den skeva könsfördelningen redan på grundutbildningen och då känns det ibland som om det står skrivet på väggarna att en professor ska vara man. Därför tycker jag att det är viktigt med kvinnliga förebilder inom akademin och att man satsar på jämställdhetsarbetet.

För Maria Kihl var det dock långt från självklart att satsa på en akademisk karriär.

- Jag var på väg till industrin men när jag blev frågad av min professor om jag ville stanna kände jag mig uppmuntrad.

FÖREBILDER HAR SPELAT en viss - men inte central - roll för Maria Kihls beslut att stanna inom akademin. Hon tycker bland annat att det var värdefullt att hitta AKademiska Kollegors Ansvar, AKKA, universitetets utbildning i ledarskap med genusperspektiv, där hon fick träffa kvinnliga forskare från andra områden.

- Det var skönt att träffa andra personer i samma situation som man kunde utbyta erfarenheter med, säger hon.

Maria Kihl upplever inte att det har varit extra svårt för henne att bli professor eftersom att hon är kvinna.

- Men att vara ensam kvinna i många sammanhang kan däremot vara mentalt jobbigt för många kvinnor, säger hon.

SÅ VAD KOMMER då att avgöra om de entusias-

tiska enkätsvararna väljer att gå samma väg som Maria Kihl? När de i enkäten uppmanades att rangordna ett tiotal faktorer utifrån vilka som man trodde skulle vara viktigast vid ett beslut om ifall de skulle ta ett arbete inom akademin så svarade männen och kvinnorna i princip likadant. För båda hamnade alternativet “Lönen” överst. På andra plats kom alternativet “Utrymme för nytänk och kreativitet, att skapa något nytt” och sedan alternativet “Kollegorna”.

Det enda som skiljde sig åt mellan de manliga och kvinnliga svarandena var att männen tyckte att faktorn “Möjligheterna att kombinera med familjeliv” var något viktigare än vad kvinnorna tyckte och att kvinnorna satte faktorn “Graden av ansvar för andra människor - ju mer desto bättre” en del högre än männen. Så kanske kan ett sätt att locka fler kvinnor till akademin vara att erbjuda dem en bra lön, möjligheter att skapa något nytt och att få en ganska hög grad av ansvar för andra människor? Även med de incitamenten finns det ju dock såklart en risk att hindren ändå blir för stora.

JENS RYDSTRÖM ÄR professor i genusvetenskap vid Lunds universitet. Han tror att en sak som bromsar kvinnors karriär inom akademin är att de fortfarande ofta tar det största ansvaret för hem och barn och därmed ofta dubbelarbetar.

- Vi vet att kvinnor och män har ungefär lika hög lön tills de blir runt 30 och får barn.

Att män tar ut så lite av föräldraförsäkringen påverkar absolut. Och även om de delar jämnt så är mamman ofta den som vabbar. Det här påverkar såklart möjligheterna som kvinnorna har att ägna sig åt sin karriär. Kvinnor har även en tendens att gifta sig med äldre män och då har männen kanske arbetat längre och tjänar därför mer. Det riskerar då att bli så att kvinnan stannar hemma mer för att man kortsiktigt tjänar på det ekonomiskt.

En annan sak som han lagt märke till är att kvinnor inom akademin ofta tenderar att underskatta sig själv medan män tvärtom övervärderar sig själva.

- När en kvinna söker till att bli docent är hon ofta överkvalificerad medan det är vanligt att män som söker ligger just på gränsen.

Redigering: Virve Ivarsson

2016-09-26 11:34

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Diagrammet visar hur stor procentandel män respektive kvinnor som är professorer, lektorer och administartiv personal vid Lunds universitet totalt.

Slutligen tror Jens Rydström att bristen på kvinnliga förebilder inom akademin är ett problem.

- När jag arbetade vid Stockholms universitet märke vi att det var många kvinnor som gav upp efter B-uppsatsen men då arrangerade vi en lunch för alla kvinnor där de fick träffa andra kvinnor inom akademin och höra om deras erfarenheter. Och plöstligt fortsatte många fler vidare till C-nivån!

MEDVETENHET OM PROBLEMEN och ett aktivt och ihärdigt arbete med frågan, det verkar vara nyckeln för att som fakultet börja komma till rätta med en ojämn könsrepresentation. Ett ord som återkommit vad gäller attsedan få kvinnorna att ta plats i akademin är förebilder. Genom att träffa andra som klarat och tyckt om ett liv i akademin kan studenter kanske hitta genvägar. Uppmuntran och stöd från andra - inte minst från de högre upp i hierarkin och från ens partner vad gäller ansvaret för hem och barn verkar också vara viktigt. Och så ska man kanske tro lite mer på sig själv också, och inte låta sig bindas av historiska normer. Vill man locka kvinnor att stanna i akademin tycks vidare i alla fall många studenter vid Lunds universitet kunna lockas av kreativitet i arbetet och en bra lön. Så vad ska man egentligen tro om framtiden?

TROTS ALLT HAR könsrepresentationen vid

Lunds universitet blivit jämnare med åren. År 2006 var 87 procent av alla universiteters professorer män och bland lektorerna var 65 procent män. Administratörerna bestod av 71 procent kvinnor. År 2011 låg den manliga professorssiffran på 77 procent och de manliga lektorerna var 61 procent på hela universitetet. Av administratörerna var 68 procent kvinnor. Så även om det går långsamt så ser utveckling ut att gå mot fler och fler kvinnor. Samtidigt finns det forskning som visar att kvinnors kompetens ofta blir mer ifrågsatt och forskning som visar att män i högre grad har svårt att identifiera sig med kvinnor än tvärtom. Skulle det då till och med kunna bli ett problem om 50 procent av alla lektorer och professorer vid universitetet plötsligt var kvinnor, efftersom färre kanske skulle lyssna på dem?

Rektor Tobjörn von Schantz svarar bestämt nej på den frågan.

- Det rör sig i så fall om föreställningar som enskilda individer har men i takt med att nya generationer tar vid så är jag övertygad om att dövheten för kvinnlig kompetens kommer att bli ett icke-problem, säger han.

nen som kvinnorna att det i hög grad är det.

Medan 26 procent av de manliga svaranden tycker att universitet i mycket hög grad är jämställt instämmer dock bara 6,6 procent av kvinnorna i det påståendet. Och 19 procent av de manliga svarandena och 38 procent av kvinnorna tycker att universitetet i låg grad är jämställt.

EN SOM VALDE svarslaternativet " i låg grad" var den kvinnliga studenten från naturvetenskapliga fakulteten som i början av det här reportaget berättade varför hon gärna fortsätter inom akademin. På frågan om varför hon tycker att universistet är ojämställt svarar hon såhär: - På den utbildning som jag går på så är cirka 15 procent kvinnor, resten män. Det är även likadant bland doktoranderna och forskarna. Det spelar roll för miljön, både för anställda och studenter. Om det inte finns någon anställd som är kvinna, då kommer troligtvis många kvinnliga studenter känna att det är hopplöst att satsa på det ämnet.

För mer statistik och fler enkätsvar - artikeln på se lundagard.se

ÄN TYCKS VI dock vara en bit ifrån den verkligheten. På frågan om man uppfattar Lunds universitet som jämställt svarar i Lundagårds enkät cirka 53 procent av såväl män-

lundagård nr 6 2016

s. 12-15 reportage - kopia 2.indd 4

15

2016-09-26 11:35

historiska händelser

Den dubbla tillvarons dilemma Få och banbrytande. I slutet av 1800 talet fick kvinnor rätt att studera vid svenska universitet.

Hur gjorde de för att ta plats i en värld som inte var deras?

De första kvinnorna som skrevs in vid svenska universitet kom från överklassens miljöer. Många var döttrar till präster och professorer, barn till den kulturella eliten i en tid då få kvinnor fick möjlighet att avlägga studentexamen. År 1873 fick kvinnor möjlighet att studera vid universitet, men det dröjde till 1880 innan de första kvinnorna skrevs in i Lund. De var då 12 stycken och i Uppsala nästan 20 stycken. Ett decennium senare hade antalet ökat till 28 kvinnor i Lund och 66 i Uppsala.

KVINNORNA KOMMER TILL universiteten

för att läsa sida vid sida med männen.

Utanför sliter deras systrar i den organiserade kvinnorörelsen för att bli myndigförklarade, få rösträtt och rätt att försörja sig.

”Ack att våra svenskor allmänt ville bli studentskor!”

Det är början på en ny tid för universiteten. Män och kvinnor, ofta åtskilda i uppfostran och levnadsbana, får nu en mötesplats. Ett gemensamt sökande efter kunskap, framtid och förströelse.

MEN I VERKLIGHETEN ligger ett illusoriskt skimmer över de lika villkoren.

Ett motstånd finns till kvinnornas inträde. De är utestängda från möjligheten att söka högre akademiska tjänster och saknar ännu möjlighet att nå högre ämbeten.

Inte bara den akademiska framtiden är en kil mellan könen. Hela universitetets samvaro hör männen till. Det är deras sedvanor, språk och etik som sätter tonen för atmosfären. Frågan är hur kvinnorna ska göra för att ta sig an sin nya miljö. Ska de anpassa sig eller försöka framhäva det kvinnligt unika?

DEN FÖRSTA GENERATIONEN kvinnor,

vid 1880 talets början, försöker att smälta in med sina manliga kamrater.

Med utgångspunkten att kvinnor och män är lika betonar de det gemensamma. Lydia Wahlström (1869-1954) är en av pionjärerna i Uppsala som grundare

1873

1872 Betty Pettersson från Visby blir Sveriges första kvinnliga student. Modigt kliver hon den 27 februari in på Gotlands nation i Uppsala, skriver in sig och begär dispens för att börja läsa. Det ska dröja ytterligare ett år innan andra kvinnor söker sig till universitetet.

16

DE UNGA KVINNORNA som står på tröskeln till universitetet möter en mannens värld. Professorer, huvudmän, kamrater, alla är de av manligt kön.

Hos de unga manliga studenterna väcker det en stor sensation att kvinnor nu ska börja. Sånger tillägnas de blivande studentskorna och i Lund delas vid en tillställning ut karameller, med den förväntansfulla frasen:

lundagård nr 6 2016

s. 16-17 Historiska händelser1 .indd 1

Universitetens dörrar öppnas för kvinnor. Det innebär däremot inte att de får rätt att utöva yrket de studerar för. Grundlagen säger nämligen att endast ”swenske män” kan inneha statliga tjänster. Lärarinneyrket regleras däremot inte i grundlagen, och blir därför många kvinnors väg ut i arbetslivet.

Redigering: Linus Gisborn

2016-09-28 14:59

läs om mer på lundagard.se ◣

och ordförande av Uppsala kvinnliga studentförening. Medlemmarna är de första att bära studentmössa, vilket anses opassande för kvinnor.

I Lund är Hilma Borelius (1869-1932) tongivande. Hon startar Lunds kvinnliga studentförening och skriver återkommande inlägg för kvinnans rätt i Fredrika Bremer förbundets tidning Hertha. Gemenskapen som föreningarna erbjuder blir viktiga mötesplatser för kvinnorna, där de tillsammans kan organisera sina krav på lika rättigheter som männen.

UNIVERSITETEN DECENNIERNA RUNT förra

sekelskiftet är en historisk exposé av denna paradox. Det handlar om miljö. Hur skall kvinnor, sedda som det särskilda och avvikande i relation till mannen, kunna kräva att få bli inkluderade i det allmänna?

Kvinnorna vid svenska universitet kom att ta sig an männens universum på helt olika vis. Ibland övertar de varandras strategier och vid andra tillfällen går de i polemik.

ETT EXEMPEL PÅ hur svårt det kan vara att

I EN TID då kvinnor vill bli trodda till makt

och myndighet söker de visa sin jämbördiga kompetens. Det gäller kampen om medborgarskap i sitt eget samhälles kultur. Likhet blir frihet i erövrandets frammarsch. Därför undviker kvinnorna vid universiteten benämningar som studentska och tonar ner skillnader mellan könen.

TIO ÅR SENARE ljuder en helt annan melodi. En ny generation kvinnliga studenter har kommit till universiteten. Kärlek, erotik och sinnlighet blir teman i den atmosfär som virvlar upp i kölvattnet av att Ellen Key år 1896 ger ut Missbrukad kvinnokraft. Där argumenterar hon för kvinnans rätt att genomsyra sitt samhälle i egenskap av att vara kvinna.

Key manar till ett liv där blodet rinner varmt i ådrorna:

studera som kvinna skriver Ellen Landquist (1883-1916) fram i sin roman Suzanne (1915).

Landquist hörde till den andra generationen som kom till universiteteten och studerade vid Uppsala universitet i nära gemenskap med sina vänner Greta Beckius och Lisa Rolf.

Det är deras samvaro som är berättelsens grund, en studie över sökandet efter den egna erotiken och känslolivet.

Att vilja sitt begär, men hur?

"Hon manar till ett liv där blodet rinner varmt i ådrorna."

”Det liv som själfullt leves, är en smärta.

Men liv i smärta eller sällhet, är kraftutveckling. Och kraftutveckling är jubel, motsatsen till stillastående och död”.

Det är tid för känslornas emancipation och nya krav ställs på tvåsamheten mellan man och kvinna. En kamp om det erotiska tar vid. Från att ha sökt att sammansmälta med männens kultur - med betoning på likhet och ambition - börjar nu kvinnorna påvisa skillnaden.

VÅRA FÖRSTA STUDENTSKOR visar, vad den

franska historiken Joanne Scott benämner som feminismens moment 22. I hennes undersökning Only paradoxes to offer (1996) om fransk kvinnorörelse från 1700-talet och framåt identifierar hon feminismens behov av att samtidigt argumentera för att: Kön är relevant, det finns en skillnad.

Kön är irrelevant, det finns ingen skillnad.

ROMANENS TRE VÄNNER återvänder till universitetet för ett nytt läsår. De läser, diskuterar och går på tillställning. Men för Suzanne blir universitetet en farlig plats för själen. Det börjar då Suzanne drabbas av ryktesspridning. Den hon älskar lyssnar till det förljudande och förskjuter henne. Kort därefter utsätts hon för en våldtäkt av nationens kurator.

FÖR SUZANNE BLIR händelserna omöjliga att hantera. I denna manligt könade miljö kan hon inte bli betrodd. Suzanne sjunker in i sig själv. Febern tar över kroppen. Hennes lösning blir att inte erkänna sin upplevelse: Det skall ej finnas till!

Men att avsäga sig sitt minne är att mista något väsentligt av sitt jag. Ju mer Suzanne förnekar sig själv desto svagare blir hon.

Till slut vill hon bara sova. I försök att må bättre söker hon sig bort från Uppsala och möter ett pärlband av män som alla missförstår hennes längtan. Psykoanalytiker, älskare och brodern, de lämnar henne ensam och tom. Suzanne konstaterar: ”Jag vet väl, att jag är sinnlig. Vilken kvinna är det icke?”

HON FINNER INGET utlopp för sitt erotiska be-

gär, männen är en besvikelse. Det hon har sökt har hon inte funnit. I romanens slut hittar hon ändå tillbaka till sig själv. Revolvern, som varit ett löfte och hot, slängs. Tanken skärps och känslan hittar åter en form. Det är mannens värld som gjort henne sjuk, ansträngningen har varit att föra en dubbeltill-

1904 Upp till kamp! Kvinnorna sluter sig samman i en nationell organisation, Akademiskt bildade kvinnors förening , och kräver lika lön samt rätten att inneha högre ämbeten. Fyra år senare, 1908, lyckas de få grundlagen ändrad, men skillnader i rättigheter kvarstår.

vidare läsning Lundaförfattaren Emilia Fogelklou (18781972) tyckte att sina samtida studentskors erotiska sökande var beklagligt.

Hennes egen kärlekshistoria skriver hon i boken Arnold. Platonskt, livsomvälvande och romantiskt.

Texter om våra tidiga studentskor finns i massor. Djupdyk i en vetenskaplig skildring av universitetets miljö med Marta Ronnes avhandling Två världar – ett universitet: svenska skönlitterära universitetsskildringar 1904-1943: en genusstudie.

En av de mest kända studentskorna torde vara Klara Johanson (1875-1948). Legendarisk kritiker och orubblig feminist. Läs ett urval av hennes texter i En skapande kritiker: essäer, anmärkningar och kåserier och njut av en finkänslig estets vassa tunga.

varo. För Suzanne slutar berättelsen väl. Hon återvänder till universitetet och låter kunskapen driva hennes begär.

I VERKLIGHETEN VAR det många av de tidiga

studentskorna som dog unga. Ellen Landquist gick bort i anemi året efter romanen publicerades. Greta Beckius valde att ta sitt liv. Ett liknande öde gick Lundenskan Hildur Sandberg till mötes. En verklighet definierad av någon annan var omöjlig för dem att leva i.

Vi kan lära oss mycket av de första kvinnorna vid universiteten. Ståendes med ena foten utanför kulturen, på väg mot att förändra universitetet, visar de kampens villkor för utrymme, makt och språk. Kanske kan vi av våra historiska systrar lära oss om komplexiteten i att tillhöra.

Först, att träda in i något.

Och sen, när vi gjort det, också kräva att få vara med och utforma.

TEXT SANDRA LINDBERG ILLUSTRATION REBECKA PETERSON Ilustrationen är ett montage från ett foto på Greta Beckius (t.v), ca 1910, från Kvinnohistoriska Samlingarna i Göteborg. De överstrukna männen är hämtade från AF:s Arkiv och Studentmuseum i Lund, ca 1900.

1965 År 1923 får kvinnor genom behörighetslagen rätt till statliga tjänster. Och 1965 får Lunds universitet äntligen en kvinnlig professor: Birgitta Odén. Hon bekläder på en gång professuren i historia och blir Sveriges första kvinnliga historieprofessor. lundagård nr 6 2016

s. 16-17 Historiska händelser1 .indd 2

17

2016-09-28 15:00

Vart är du på väg?

Ungdomsrabatt

Foto: Henrik Andersson, Linda Runarsdottir & Mika Munterud.

Vi erbjuder ungdomsrabatt för dig som är max 26 år.

Rabatten är 3 000 -5 000 och gäller på vissa resor i Afrika & Sydamerika. Kontakta oss för mer information.

Fyrhjuling, Afrika

Zipline, Afrika

Sydafrika-Kenya

Sydöstafrika

Rio de Janeiro, Sydamerika

Solstekare på Rosa Bussarna, Europa

Ecuador-Brasilien

Grekland-Kroatien

Via Namibia, Botswana, Zimbabwe, Zambia, Malawi & Zanzibar.

5 nov 2016, 8 veckors äventyr, pris: 39 900 kr.

Det finns möjlighet att endast åka halva resan.

Via Peru, Bolivia, Argentina & Paraguay.

29 nov 2016, 8 veckors äventyr, pris: 41 900 kr Det finns möjlighet att endast åka halva resan.

Sydafrika, Lesotho, Swaziland, Botswana, Zimbabwe & Moçambique.

10 mars 2017, 6 veckors äventyr, pris: 34 900 kr.

Det finns möjlighet att endast åka halva resan.

Via Bulgarien, Makedonien, Albanien, Montenegro & Bosnien.

4 juli 2017, 3 veckor, 15 900 kr

Fler resor och mer info på www.rosabussarna.com • info@rosabussarna.com 16

08-673 25 20 • www.facebook.com/rosabussarna • #rosabussarna

s. 18-19 annons.indd 1

2016-09-26 06:46

Kebnekaise, Sveriges högsta berg

Spanien-Schweiz

Vandringsresa till Kebnekaise

Kilimanjaro, Tanzania

Bergsgorilla, Rwanda

Kilimanjaro, Safari & Zanzibar

Bussresa tur och retur Stockholm-Nikkaluokta.

28 juli 2017, 10 dagar, 10 900 kr

Bergsgorillor i Rwanda & Uganda

18 dec 2016, 19 dagar, 41 900 kr 16 jan 2017, 18 dagar, 40 900 kr 14 aug 2017, 13 dagar, 32 900 kr (exkl. Zanzibar)

20 dec 2016, 18 dagar, 31 800 kr 8 jan 2017, 18 dagar, 31 800 kr 6 juli 2017, 18 dagar, 31 800 kr

Las Vegas, USA

Forsränning, Kroatien

USA Roadtrip

Kroatiska övärlden träningsresa

Rundresa i 20 stater med start i San Francisco.

2 sep 2017, 6 veckor, 51 200 kr

Foto: Jenny Ljungdahl, Marie-Theres Eriksson, Mika Munterud, Isabel Carranza & Andreas Frick.

Via Andorra, Frankrike, Monaco, Italien, Liechtenstein 16 juni 2017, 3 veckor, 23 900 kr

7 dagars båtkryssning. Frukost & lunch ingår.

1 juli 2017, 8 dagar, 12 900 kr

Fler resor och mer info på www.rosabussarna.com • info@rosabussarna.com 08-673 25 20 • www.facebook.com/rosabussarna • #rosabussarna

s. 18-19 annons.indd 2

17

2016-09-26 06:47

porträttet

På spaningen efter det liv hon flytt Hon har nyligen kommit ut med en av Sveriges få universitetsromaner och ska bli hedersledamot vid Östgöta nation. Ändå har Therese Bohman aldrig riktigt känt sig hemma i universitetslivet.

Det är sol över Stockholms universitet. En höstdag mättad av den sista sommarvärmen. Precis som i Therese Bohmans nyligen utkomna roman Aftonland, som till större delen utspelar sig på Stockholms universitet, har terminen precis börjat komma igång.

Studenter skyndar fram och tillbaka från tunnelbanan bredvid oss medan fotografen gör i ordning kameran.

– Det där huset jobbar min huvudperson i, säger hon och pekar på en tegelbyggnad på andra sidan gräsmattan.

– Men de måste ha renoverat fasaden, förut var den täckt av murgröna.

I tegelhuset ligger institutionen för kultur och estetik, där bokens huvudperson Karolina är professor i konstvetenskap. En gång i tiden läste även Therese Bohman konsthistoria där, det roligaste hon någonsin gjort.

– När det gäller studier alltså, säger hon och skrattar.

"Jag har alltid gillat universitetet. I fiktionen alltså" THERESE BOHMAN ÄR författare och skribent på Expressen kultur. Hennes artiklar kan sägas präglas av en estetisk konservatism och enligt henne själv skriver hon helst om konst som är minst 100 år gammal. Aftonland är hennes tredje roman och enligt en betydande andel av recensionerna hennes bästa. Det är inget dåligt betyg.

Redan debuten Den drunknade (2010) rekommenderades av Oprah Winfreys bokklubb och hennes andra bok, Den andra kvinnan (2014), nominerades bland annat till Nordiska rådets litteraturpris.

KAROLINA I AFTONLAND är nyskild efter

ett långt äktenskap. Åldern gör sig påmind. Hon brottas med frågor om meningen och formen för en relation och sitt arbete, men också om samhället i stort. Samtidigt presenterar den unge, snygge doktorand hon handleder material med banbrytande potential: Bevis på att en bortglömd svensk kvinnlig konstnär har spelat en avgörande roll på den internationella konstscenen.

– Det finns en riktig sådan konstnär, Tyra Kleen, som gjorde samma typ av konst som hon i boken och som jag stötte på när jag googlade runt. Hon är en supercool, kvinnlig symbolist på ett 20

lundagård nr 6 2016

s. 20-21 porträtt .indd 1

sätt som ingen annan svensk konstnär är symbolist.

– Sen var det en utställning på Waldermarsudde förra året där det var med ganska mycket av henne, som att hon återlanserades. Då blev jag lite sur, för jag höll på att skriva på boken och det var ju inte vad som skulle hända där.

Verkligheten kom ikapp min bok.

THERESE BOHMAN HAR läst flera år vid

olika universitet, men det framstår som att hon aldrig riktigt känt sig hemma i universitetsvärlden. När hon började kände hon ingen som läst vid universitetet och tyckte det verkade vara en obegriplig plats.

– Jag var en så bortkommen lantis, kände mig helt lost, fattade inte vad någonting var. ”Nu ska man betala kåravgiften”, jaha, vad är ens kåravgiften? Sedan blev det något grupparbete som gjorde att man blev tvungen att umgås med människor, då blev det kanske lite bättre. Även om Den andra kvinnan mer uttryckligt behandlade frågor om klass finns relationen mellan klass och tillträdet till akademin även i Aftonland.

– Karolina i den här romanen kommer från Gusum, en arbetarklassig håla i Östergötland, och har längtat efter någonting annat och tagit sig dit. Jag tänker mig att universitetet för många varit en symbol för det här andra. Men sen, när man väl är där… Det är bara samma kallprat på lunchrasten som på andra arbetsplatser.

THERESE BOHMANS NYA bok innehåller

också en viss kritik mot utbildningen i humaniora vid svenska universitet.

Therese Bohmans säger att det speglar hennes egna besvikelse när hon först kom till universitetet och fick plocka isär kulturen innan hon ens lärt sig grunderna.

– Jag är rädd att jag trodde det skulle vara som i Den hemliga historien av Donna Tartt. Att man skulle träffa en massa fantastiska spännande människor som var intresserade av sådant som jag alltid hade känt mig tråkig för att jag var intresserad av, typ konst och litteratur. Sen skulle jag få ett underbart sammanhang av människor som fattade saker, var snygga och som man hade kul med. Men så blev det ju inte alls.

TEXT PHILIP STÅLHANDSKE FOTO SAMIR AKHMEDOV

therese bohman Gör: Författare, aktuell med romanen Aftonland, och kulturskribent i Expressen.

Fun fact: Ska bli invald som hederledarmot i Östgöta nation.

lite lättsammare roman och jag tycker den har lite av ett Hemliga historiendrag. Sedan kunde man göra ganska mycket med det småaktiga interagerandet på arbetsplatsen. Jag har alltid gillat universitet. I fiktionen alltså.

Aftonland sticker i Sverige ut genom att vara en universitetsskildring. Fritjof Nilsson Piratens skildrar visserligen studentlivet vid Lunds universitet i boken Tre terminer och Jens Liljestrand gör samma sak i boken Adonis, men de har många år mellan sig och så många fler är inte exemplen.

I THERESE BOHMANS romaner ställs ofta universitetet som symbolen för ”något annat” mot hennes hemlandskap Östergötland, platsen man vill bort ifrån.

– Det kändes viktigt för mig att bli en sådan person som flyttar från Norrköping, eftersom man var en sådan loser om man stannade. Nu, när jag har fått bekräftat för mig själv att jag klarade att flytta, så känner jag att det inte finns någon prestige i det längre. Det skulle inte kännas som ett nederlag att flytta tillbaka.

Varken Östergötland eller universitetslivet tycks heller vilja lämna Therese Bohman i fred. I och med sin nominering till hedersledamot i Östgöta nation kommer hon fortsatt att förknippas med båda. Therese Bohman ser nomineringen som en stor ära och som roligt eftersom hon själv aldrig deltagit i nationslivet.

– Det lilla jag kom i kontakt med studentlivet var killar i overaller med lappar och ölöppnare i bältet. Det verkade hemskt.

Vad hade du gett dig själv för råd när du var student?

– Kanske att det inte är en så ovanlig upplevelse att man bara inte fattar hur studentlivet går till utan att det är fler som inte heller gör det. Jag skulle sagt: "Sluta vara så nervös, det ordnar sig."

Man får väl fråga folk.

Hur kommer det sig att du trots det valde att skriva om universitetsmiljön?

– Jag tänkte nog att det skulle vara en Redigering: Caroline Roos Bergman

2016-09-26 06:49

s. 20-21 porträtt .indd 2

2016-09-26 06:49

t

e

kultur bakom ridån - en skatt Ryssland är på tapeten – som alltid. Det är Syrien, Ukraina och Krim. Det är ubåtsjakter och påstådd russofobi. Det är spionage och rysk desinformation. Kanske är det inte konstigt att överbefälhavaren Micael Bydén på Studentafton i vintras pekade ut Ryssland som orsaken till att Sverige behöver rusta upp sitt försvar. I ärlighetens namn känns det som att Putin medvetet vill förmå oss att misstro hans hemland.

MEN TROTS FÖRSVARSPOLITISK hänsyn får vi inte glömma att det finns något annat som ofta hamnar i skuggan av Rysslands demokratiska haveri: det enastående ryska kulturarvet. Tänk klassiska tegelstensromaner. Tänk fantastiska baletter, överdådiga palats och bysantiskt inspirerade ikoner.

JAG LÄSTE RYSKA på gymnasiet och för mig blev Nikolaj Gogols noveller en inkörsport till rysk litteratur och kultur.

Klassiker som Näsan och Kappan är både humoristiska och lättlästa kartläggningar av mänsklig psykologi. Dostojevskij och Tolstoj fortsatte undersökningen – vilket gjorde deras verk till odödliga klassiker. Kanske är just det allmänmänskliga något vår tids Rysslandsdebatt saknar – en insikt om att ryssarna har samma mänskliga drivkrafter och svagheter som vi själva, på gott och på ont.

FÖR DEN SOM tar del av rysk litteratur blir

vissa historiska mönster tydliga. Ofta handlar det om livet under en statsmakt som är nyckfull och förtryckande. Dostojevskij och Tolstoj kritiserade tsartidens sociala missförhållanden och maktmissbruk. Solzjenitsyn avslöjade de sovjetiska Gulaglägrens fasor. Och i vår tid skildrar till exempel Andrej Zvagintsjevs i sin film Leviatan från 2014 hur en familj slits isär när fadern vägrar vika sig för en korrumperad borgmästare som vill åt hans tomt.

DEN RYSKA LITTERATUREN vittnar om att Rysslands historia tyvärr är en om despoti utan antydan till slut. Men också om att detta beror på makthavarna, och inte på det ryska folket.

När vi ställs inför utmaningar, som ett ryskt hot mot Sverige, behövs kultur som kan skänka oss perspektiv och insikt. Den ryska kulturskatten kan göra just detta.

Men bara om vi inte låter Putins provokationer stå i vägen.

OSKAR MADUNIC OLSSON ILLUSTRATION AIDIN RAMEZANI

22

lundagård nr 6 2016

s. 22-23 Kulturuppslaget.indd 1

Farväl till familjen Det kan vara svårt att behålla banden till sin bakgrund och samtidigt skapa sig ett eget liv. Marcus Bornlid Lesseur skriver om drömmen om oberoende och den egna familjen.

Det finns en scen i Skamfläcken – den tredje delen i Philip Roths Amerikatrilogi – som går under huden på mig i högre grad än något annat i boken.

Vad som skildras är en ung man som klipper banden med sin mor. Han förklarar för henne att det från och med nu inte finns någon plats för henne i hans liv, och att hon aldrig kommer få träffa kvinnan som han planerar att gifta sig med, eller deras framtida barn. Om någon framöver frågar honom om hans familj, kommer han svara att de är döda.

MODERN KROSSAS FULLSTÄNDIGT, men sonen känner ingen ånger. När han lämnar sitt föräldrahem upplever han en slags lättnad; han känner sig fri.

Bakgrunden till det symboliska modersmordet är att den unge mannen, som heter Coleman Silk, vill anta en ny identitet.

Coleman Silk är en ljushyllt afroamerikan, som upptäcker att han kan parera 40-talets raslagar och diskriminering genom att lura sin omgivning att han är judisk. Och för att ingen ska avslöja honom beslutar han sig för att klippa bandet med alla från hans icke-judiska förflutna.

REVOLTEN MOT DEN egna bakgrunden,

och strävan efter att omskapa och omformulera sin identitet, är teman som återfinns i snart sagt alla Philip Roths romaner. Så även de konflikter som flammar upp när familjens förväntningar på den enskilde individen kommer på skam. De flesta kan relatera.

Som bekant är det inte alltid så enkelt att vara en kugge i familjmaskineriet. Eller att leva sitt liv i skärningspunkten mellan familjens normer och önskningar, och den egna individualiteten med dess behov av självförverkligande och autonomi.

FÖR EGEN DEL är det något jag har brot-

tats mycket med. Och som jag fortfarande brottas med. Av den anledningen har familjeskildringar länge utövat en dragning på mig. I Philip Roths böcker har jag kunnat spegla mig medan jag försökt komma underfund med hur jag ska förhålla mig till mitt sociala arv.

Till den omständighet att den jag är, den person jag har blivit, på så många vis har formats av rena tillfälligheter, av vilka jag själv inte kunnat råda över.

I Göran Rosenbergs essäbok Plikten, profiten och konsten att vara människa skriver han om beroendet till våra bakgrunder. Om det faktum att vi alla är bundna till den biologisk-sociala miljö där vi tar våra första steg i världen, och till de människor som tidigast präglat oss.

I POLEMIK MED den nyliberala föreställningen om den fria och rationella individen, som på egen hand kan skapa sitt öde under det att hen slår sig fram på marknaden, slår Rosenberg fast att detta är en önskedröm, något som omöjligen kan förverkligas i praktiken. I själva verket kan vi aldrig rubba den enorma inverkan vårt förflutna och våra familjer har på vår personliga utveckling, och på de värden som

følg pengene Skaparen av den danska kultserien Borgen, Jeppe Gjervig Gram, är tillbaka. I hans senaste alster Follow the money (dansk titel: Bedrag) får vi möta bolagsjuristen Claudia, bilmekanikern Nicky och den frustrerade polisen Mads som alla på olika sätt blir indragna i vindkraftsbolaget Energreens ljusskygga affärer. Det ställer även deras

privatliv på ända. Kampen om att tjäna storkovan på ren energi visar sig vara synnerligen smutsig. Förutom svek, mördade journalister och hala finanshajar utlovas drunknade gästarbetare, väskor fulla av sedelbuntar och en svensk ärkeskurk. Danskt kriminaldrama när det är som bäst. Finns på SVT Play.

OSKAR MADUNIC OLSSON Redigering: Linus Gisborn

2016-09-26 06:50

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

tida metamorfoser, om en identitet som inte hade någonting med familjen att göra, om mig själv som en Bob Dylan eller David Bowie. Någon som i mina ögon framstod som fullständigt fri och självständig. Någon som hade gjort sig fri från alla andras förväntningar på sig själv.

FRAMFÖR ALLT FANTISERADE jag om att

jag skulle bli av med de fel och brister som jag ansåg att mina familjemedlemmar frammanade hos mig. Min lättretlighet, känslighet och taktlöshet. Min tanke var någonstans att alla mina negativa karaktärsdrag skulle gå upp i rök om jag bara flyttade hemifrån och lade ett betydande geografiskt och känslomässigt avstånd mellan mig och familjen.

vi formar under vår uppväxt. Även om vi revolterar mot familjen, kan vi inte lösgöra oss från den.

Men man kan förstås drömma.

Jag har ofta önskat att jag hade kunnat frigöra mig från min lott, och att min egen identitet, mitt jag, hade varit fritt att skapa efter eget gottfinnande.

Att jag inte hade varit sammantvinnad med en släkthistoria, eller knuten till en familj som jag inte har valt att födas in i men som jag kommer att befinna mig i beroendeställning till, söka bekräftelse hos, irritera mig på, oroa mig över, bråka med, värna om, vända mig till, göra upp med och älska under resten av mitt liv.

att driva igenom (ofta påminde konversationsklimatet om det brittiska underhusets debatter) gjorde inte saker och ting lättare.

Det gjorde inte heller det faktum att mina föräldrar, i likhet med Patty Berglund i Jonathan Franzens Frihet, aktivt har underblåst en föreställning om att familjen var ett lag i vilken odelad solidaritet förväntades av de enskilda medlemmarna. Vilket innebar att om någon av familjemedlemmarna valde att prioritera sina egna önskningar framför familjens väl och ve, ja, då var det liktydigt med att man svek laget.

"Även om vi revolterar mot familjen kan vi inte lösgöra oss."

MEN ANLEDNINGEN TILL att jag kände att

jag kunde vara utan det där var inte för att banden till familjen var svaga, utan just för att vi stod varandra så nära, och för att det ömsesidiga beroendet var så knivigt att tampas med under frigörelseåren.

Att alla fyra familjemedlemmarna var utrustade med synnerligen starka viljor, som vi gjorde vårt yttersta för

FÖR EGEN DEL var detta problematiskt. Å

ena sidan gillade jag verkligen mitt lag.

Men å andra sidan föreföll det mig att min lojalitet till laget förmodligen stod i vägen mellan mig och mitt självförverkligande. Jag ansåg att jag hade fastnat i en lagroll som inte var i samklang med min föreställning om vem jag var, och vem jag kunde vara. Och för att infria denna potential trodde jag mig ofta vara tvungen att knipsa av banden.

Jag brukade ligga på min säng i mitt pojkrum och drömma om mina fram-

i amerikanska kreatörers sällskap I år firar Pulitzerpriset, ett amerikanskt pris i journalistik och konst, 100 år. Priset har genom åren förärats allt från skönlitterära författare som Hemingway och Eugenides, till journalister som avslöjat politisk korruption och militära mörkningar. Genom Pulitzerpriset kan man följa USA:s sociala rörelser och konflikter. Priset firar sina 100 år med en mängd evenemang i USA. Fokus

JONATHAN FRANZEN SKRIVER i Längre Bort att kärleken kastar skit på ”vår självrespekts spegel”. Och att ett ”enkelt faktum att förbli lättgillad inte är kompatibelt med ett kärleksförhållande”. Man kan med fördel även applicera påståendet på familjer.

Lika lite som man kan undgå att konfronteras med sig själv i en parrelation, lika lite kan man göra det i samspelet med ens syskon eller föräldrar. Det är ju inte alltid så att människorna man älskar lockar fram det bästa hos en. Och förr eller senare är risken stor att man hör sig själv säga saker som går stick i stäv med ens självbild som en rakt igenom sympatisk och lättgillad person.

TRIST NOG FÖRSVANN inte mina dåliga si-

dor bara för att jag började låtsas som att mitt förflutna inte hade något med mig att göra. Jag är lika småaktig nu som jag var då. Även om människorna som känner mig bäst inte ständigt finns där för att se igenom mig. Och precis som Philip Roths karaktärer, långt efter det att stridslarmet lagt sig, fortsätter att slitas mellan behovet av frihet och plikten att vara goda familjemedlemmar, bär jag fortfarande runt på denna slitning.

Den stora skillnaden nu är att drömmen om att vara någon annan har mattats av. Mitt ursprung, och mitt jag: det är allt jag har att spela med.

Det kommer inte förändras.

TEXT MARCUS BORNLID LESSEUR ILLUSTRATION ÅSA PÅLSSON

sitter på en dröm

ligger på prisvinnare och deras verk. I New York kan du till exempel njuta av Philharmonics tolkning av prisvinnande stycken.

I St Louis kan du gå i Ulysses Grants fotspår på en guidad tur. För dem som tvekar inför att flyga över Atlanten, har Pulitzer skapat en bokcirkel på webben fem prisvinnande böcker ska läsas på fem månader.

Oskar Linnros och Daniel Adams-Ray gjorde succé ihop som hiphopduon Snook.

När de nu släppte singeln "Sitter på en dröm" var fansens förväntningar nästan i Frank Ocean-klass. Att båda artisterna utvecklats på eget håll är det ingen tvekan om och tillsammans låter det lika självklart som förr.

LINN MATTISSON

MIRANDA GATTI lundagård nr 6 2016

s. 22-23 Kulturuppslaget.indd 2

23

2016-09-26 06:51

nöje

Vilka borde hyllas mer...

ILLUSTRATION: HEDVIG WREDE

David Bowie, Prince och Harper Lee. Internationella storheter har dött omlott under 2016, och media har översköljts av lovtal och hyllningsporträtt. Kulturredaktionen väljer vilka vi borde passa på att hylla mer - medan de faktiskt lever.

LEDSAGAREN I MÖRKRET

PEDAGOGISK FÖREBILD

En promenad i skogen lugnar ett stormigt sinne. Men för den som vill nå maximal meditationseffekt är det självklara valet förstås David Attenboroughs naturfilmer. Otaliga gånger har min bakisvånda lindrats av berättelser om vast landscapes ur serien Planet Earth. Tanken på att denna stilbildande brittiska röst nu är 90 år och en dag kommer att tystna gör mig mycket ont.

Vid de tillfällen då jag vill förklara något komplicerat försöker jag alltid härma Victoria Dyring i Vetenskapens värld: tala muntert och artikulerat, lägg till intresseväckande gester och låtsas att åhöraren är ett väluppfostrat barn. Detta går ALDRIG fel. Dyring har knäckt koden, allt enligt devisen: fråga, lyssna, lär. Om alla var som hon skulle det vara fred på jorden.

KÄNSLOMINIMALISTEN

ESTER NILSEN

ERIK ZILLÉN

Regissören Lucas Moodysson förmedlar subtila känslor på bästa sätt och får en att vrida sig av cringe trots minimal stimuli.

Han bemärstar känslominimalismens konst och skonar filmerna från svulstiga kärleksklichéer.

Karaktärernas sinnesstämningar är diskreta vilket ger psykoanalytikern som rullar tummarna inom oss utrymme att träda fram. Less is more, Moodysson is bäst.

Dags att slå ett slag för Ester Nilsson, huvudrollsinnerhavaren i Lena Anderssons roman Egenmäktigt förfarande, som fallit i skuggan av sin skapares stjärnglans. Tack vare Ester blir den kärlekskrankes uppvakningsprocess när drömmarna krossas smärtsamt tydlig. Esters tillkortakommanden avslutar våra egna privata övertolkningar av sms och blickar i ett nafs. Tid är pengar.

För den som längtar efter en paus från sin torra kandidat står humaniora till buds. På litteraturcentrum verkar Erik Zillén, stereotypen av den eleganta och nördiga föreläsaren, oändligt engagerad.

Lektioner schemalagda så att de matchar med författares födelsedagar och ryska texter som läses upp på originalspråk ingår i paketet.

STÄDARNA

WILL "WHO" SHORTS

DEN ROSA MÅNADEN

Fimpar, bortglömda pizzakartonger och utspilld öl brukar oftast betyda att en studentkorridor inträder det första stadiet av grisighet. Men vecka efter vecka kommer städarna till Smålands nation och får korridorerna att se ut som Askungens palats. Det är sjukt att de inte har strejkat eller vägrat att städa efter av bakfulla akademiker som vägrar göra rent efter sig.

Mannen som gjort New York Times ökända korsord i över två decennier hjälper en alltid att prokrastinera. Medan resten av världen sträck-ser serier kan du sitta en halv eftermiddag och klura ut namnet på någon obskyr amerikansk politiker utan att googla. Du blir inte bara bra på engelska, du får också kunskap om saker du aldrig trodde att du skulle veta - till exempel vem som vann fröken Ungern 1936.

Oktober är månaden för att uppmärksamma och ge pengar till bröstcancerforskning. I samband med detta ändrar företag sina produkters förpackningar till rosa för att stödja forskningen. År 2012 lös universitetshuset rosa hela oktober månad. I år hade det varit fantastiskt om vi istället målade byggnaden rosa och lät det vara sådan fram tills att ett botemedel hittas.

24

lundagård nr 6 2016

s. 24-25 nöje.indd 1

"Låtsas att åhöraren är ett barn."

Hedvig wrede

"Han skonar filmerna från svulstiga kärleksklichéer."

filippa werner sellbjer

"Klura ut vem som vann fröken Ungern

sofia esfandi Redigering: Linus Gisborn

2016-09-26 06:53

läs mer nöjesbevakning på lundagard.se ◣

det händer KAOTISK SCENNÄRVARO

Kanadensisk electronica-duo med frenetiska live-akter och nydanande sound. Den 25 oktober spelar Crystal Castles på Kulturbolaget i Malmö. Än kaotiska, än fantastiska, och med allt större spelningar i bagaget. Med ny sångare väntas spänt på svaret om Alice Glass scennärvaro kan överträffas. Att hälla whiskey i en åskådares mun inkluderat.

FILIPPA WERNER SELLBJER

MAROCKANSKA AFFISCHER

Studentsångare tar ton inför årets körfestival. I år kommer de bland annat ha solistkonsert med Loa Falkman.

Kör bara kör – på körfestivalen I slutet av oktober är det dags att spetsa öronen. Tioårsjubileet av Lund Choral Festival går av stapeln och Studentsångarna kommer vara på plats.

ÖVER TRETTIO KONSERTER finns med i pro-

grammet och deltar gör allt från Loa Falkman till Oskar Zia. Under festivalen arrangeras kvällskonserter bland annat i Domkyrkan, på Stortorget och i Universitetsaulan. Lokala körer kommer framföra konserter utan entréavgift men biljetter till de internationella gästartisterna går också att köpa med studentrabatt.

DET ÄR MUSIKINSTITUTIONEN Musik i Syd som

med stöd från Lunds kommun arrangerar festivalen. Förhoppningen är att ge människor tillgång till "skapande och levande musikupplevelser" och bidra till en kulturpolitik som tillgängliggör musik utanför storstäder.

– Lund må vara en universitetsstad, anpassad för studenter men, körsång är något som passar alla åldrar, student som icke-student, säger Gerd Román Hall, konstnärligt ansvarig och producent för festivalen.

– Kanske finns det en övervikt på damer i vissa körer men det kompenseras med de rena manskörerna. Från ett genusperspektiv en bra fördelning, säger hon.

Redigering: Linus Gisborn

s. 24-25 nöje.indd 2

sik utan att betala entré, spelar den legendariska gruppen Swingle Singers, en Londonbaserad vokalgrupp som varit verksam i olika former sedan 60-talet, och som framför tekniskt avancerade a capella covers på klassiska poplåtar, jazz och klassisk musik.

– De har en uteslutande hög nivå på allt de gör, jag är helt knockad. Det är ekvilibristisk sångkonst och humoristisk elegans. De tar kontakt med sin publik, vill se den och känna den, säger Gerd Román Hall.

LUNDS STUDENTSÅNGARE HAR varit verksamma i Lund sedan 1831. De ser fram emot att sjunga på festivalen.

– Kören är vid detta tillfälle nyss hemkommen från en stor USA-turné. Den första konserten på Magie konserthus den 18 oktober kommer bli en urladdning av highlights inom manskörsmusiken, säger Tomas Hagström, ordförande för Lunds Studentsångare.

Tillsammans med Loa Falkman kommer kören även ha solistkonserter den 20 oktober på Palladium i Malmö och den 22 oktober i Lunds universitetsaula.

TILL DEN SOM bevistar festivalen för första

gången rekommenderar Gerd Román Hall följande: – Det är ju inomhus alltihop, det bästa är att man behöver ingenting. Du behöver bara ett öppet sinne och stora öron. Titta på klockan, var inte försenad och hos oss har vi aldrig akademisk kvart, avslutar hon.

TEXT AXEL RYDÉN FOTO JONAS JACOBSON

KVÄLL FÖR VÄRLDENS BARN

I början av oktober erbjuder Mejeriet en heltäckande blandning av film, mat, musik och inspirerande samtal. I samtalssoffan sitter bland andra KG Hammar, på scenen Klubbkören. Inträdet går oavkortat till Radiohjälpens insamling för Världens Barn. Följ ditt samvetes röst och ge lite extra - då ingår även en smarrig gryta i medmänsklighetens tecken. När? Den sjunde oktober.

CAROLINE ROOS BERGMAN

missa inte…

FOTO ALBERT BONNIERS FÖRLAG

När dina minnen från Roskildefestivalen tynar bort kan det vara bra med en alternativ musikfestival att se fram emot i det kommande vintermörkret. Mellan den 17-23 oktober pågår Lund Choral Festival, en körfestival där ledningen siktar på att slå nytt publikrekord med omkring 12-14 000 besökare.

FÖRUTOM MÖJLIGHETEN ATT få höra livemu-

Sedan 2011 har projektorn på Spegeln i Malmö rullat igång för Europas största arabiska filmfestival - Arab film festval. Förutom att visa långfilmer, dokumentärer och kortfilmer, arrangeras även andra kulturevenemang.

Se till att kolla in utställningen om äldre marockanska filmaffischer. Festivalen äger rum mellan första och femte oktober och årets tema: Marocko.

SOFIA ESFANDI

...Journalist-Sveriges älskling Niklas Orrenius kommer i dagarna ut med nya boken "Skotten i Köpenhamn, ett reportage om Lars Vilks, extremism och yttrandefrihetens gränser". I den rör sig Malmöbaserade Orrenius mellan Paris och Köpenhamn i ett försök att teckna vår tids muslimska extremism och islamofobi. Ett måste för den som vill få ökad politisk förståelse, samt koll på vad som snackas om i ”Greater Copenhagen"...

LINUS GISBORN

lundagård nr 6 2016

25

2016-09-26 06:53

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika Nu när novischperioden lidit mot sitt slut och terminen startat på riktigt kan det vara passande med en kort lägesrapport. Det är nämligen lätt att låta sig luras av sommarvärme i september, men faktum är att i akademin är vintern redan över oss. Och här blåser kyliga vindar:

FOTO CHRISTINA ZHOU

Student, engagera dig!

Lunds studentliv är ett virrvarr av aktiviteter. Du kan laga finmiddagar på nation, rodda en klubb, jobba på en tidningsredaktion, vara en del av ett spex, anordna föreläsningar eller snacka utbildningspolitik. Det är svårt att märka hur fantastisk och unik denna värld är när en är inne i det, men ta ett steg tillbaka och begrunda det en stund.

Det är inte helt sällan en får frågor om sitt engagemang i Lund. Föräldrar och vänner utanför har svårt att se poängen. “Du får alltså inte betalt för att jobba här”, “hur mycket tid lägger du på det?”. Vi har nog alla hört detta mötas av att en får gratis mat eller att där är andra förmåner med att vara på just denna position.

Den lilla skara av oss som också har lagt studierna vid sidan för en tid och som heltidsarvoderad jobba med delar av studentlivet kanske ses som lite vettigare, tills frågan om lön och arbetstid kommer på tal igen, då svaren återupprepas fast i lite extremare varianter.

Samlat brukar reaktionen ofta vara oförstående om inte dessa vänner eller föräldrar har en inblick i studentlivet sen tidigare.

MEN DET ÄR självklart inte förmåner eller mat som får oss att göra det vi gör, som får studenter att lägga timmar av blod, svett och tårar på de olika delarna av studentlivet. Vi gör det för att utmanas; vi gör det för att det är kul och vi gör det för gemenskapen; vi gör det för våra vänner. Nästan samtliga av aktiviteterna i Lunds studentliv går ut på att göra något för resten av studentkollektivet och vi blir alla rikare av det tillsammans. Vi gör det för varandra.

FRÅN VÅR SIDA blir detta extra tydligt.

På frågorna om vårt engagemang är det svårt att kunna hitta kärnan i vad som gör det kul att vara kåraktiv. “Jag går på möten” är ju ett svar som yppats en eller annan gång och det kan ju vara det sämsta svaret i världshistorien.

Varje fredagsmorgon träffas Lunds nio kårer för att diskutera aktuella frågor, välja personer till förtroendeposter eller ta ställning till förslag från universitetet. Inte för att de tycker det är kul att gå på möten eller gillar att gå upp lite tidigare på fredagar, men för att de brinner för vår rätt att få vara hörda. För att studenterna som grunden till universitetet har ett perspektiv som måste och ska tas i beaktande. Vi gör det för att göra världen lite bättre för både nutida och framtida studenter. Vi gör det för varandra.

detta är lus

BJÖRN SANDERS ORDFÖRANDE LUS

lus kramar Lunds universitets arbete för nyanlända akademiker.

26

lus sparkar Polisen som inte förstår att de bör prata med studentorganisationerna.

Tack och lov så har vi verktyg nog för att möta en sådan vinter. Lunds universitet har kanske Sveriges mest omfattande studentinflytande och studentkårernas dialoger med institutioner, fakulteter och universitetet bär ofta frukt. De har bidragit till förbättrade kursplaner, rättighetslistans varande, ett ökat fokus på studenters hälsa och värdet av god pedagogik, samt mycket mer. Men en studentkår är egentligen inget mer än just ett verktyg för studenter, av studenter.

Så rusta dig för vintern genom att ta din tid som student på allvar. Använd din studentkår som ett verktyg i kampen mot utbildningspolitisk orättvisa, men minns att alla verktyg behöver underhåll; glöm inte bort att besöka din kår ibland och engagera dig gärna som studentrepresentant. Tillsammans kommer vi då att klara oss igenom även denna vinter.

MARTIN HANSEN ORDFÖRANDE SAMHÄLLSVETARÅREN FOTO: SAMHÄLLSVETARKÅREN,

JACK SENFTEN VICE ORDFÖRANDE LUS

Fortfarande begränsar studieavgifter våra möjligheter till erfarenhetsutbyten och kväver den eld som är principen att kunskap ska vara en rättighet för alla. Istället för ökat studiebidrag ser vi större skulder och mera lån. Psykisk ohälsa bland studerande är tyvärr inte sällsynt och sjukskrivningstalet bland doktorander är hög. Det är kort sagt en diger situation.

LUNDS UNIVERSITET

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Vi lyder under ett orättvist resurstilldelningssystem som gör skillnad mellan utbildningar efter förlegade kalkyler. Detta leder till långa litteraturlistor och få undervisningstimmar för många av oss.

lundagård nr 6 2016

s. 26-27. Lus LU.indd 1

2016-09-26 06:54

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Osäker på dina studieval?

Välkommen på drop-in hos allmänna studievägledningen!

Den 10–17 oktober har allmänna studievägledningen drop-in varje vardag för dig som behöver vägledning inför anmälan till vårterminen. Du kan då komma på ett kortare samtal (ca 30 min) utan att förboka tid.

Drop-in, Lund 10–12 oktober 13 oktober 14 oktober 17 oktober

Har du en kortare fråga? Testa vår chatt! kl 10–14 kl 14–18 kl 10–14 kl 10–14

Plats: Genetikhuset, Sölvegatan 29 B.

Chatten är öppen: 10 oktober kl 14–16 17 oktober kl 14–16 Se mer information: www.lu.se/studievagledning FOTO: KENNET RUONA

Föreläsningar på Studenthälsan Måndagar jämna veckor, kl 16.15.

Studenthälsan, Paradisgatan 5 B i Lund 3 oktober – Våga tala Föreläsning om hur vi kan förstå talängslan och hitta strategier för att hantera talsituationen som väcker obehag. Föreläsningen kan ses som en introduktion eller repetition av kursen Våga tala.

28 november – Våga tala Föreläsning om hur vi kan förstå talängslan och hitta strategier för att hantera talsituationen som väcker obehag. Föreläsningen kan ses som en introduktion eller repetition av kursen Våga tala.

17 oktober – När livet känns tungt Föreläsning om nedstämdhet och depression.

12 december – Compassion Föreläsning kring hur din medkänsla med dig själv fungerar och påverkar, samt hur du kan öka den förmågan.

31 oktober – Stress – på gott och ont!

Föreläsning om vad stress är och hur det går att hantera utifrån ett studentperspektiv.

14 november – Mindfulness Föreläsning som introducerar dig i medveten närvaro, i teori och praktik.

Kostnadsfritt. Ingen föranmälan behövs.

Max antal deltagare: 20. Vid tre eller färre del­ tagare ställs föreläsningen in.

Föreläsare är personal vid Studenthälsan.

Mässa om entreprenörskap Är du nyfiken på vad det innebär att vara en entreprenör? Eller hur det är att arbeta i ett startup? Eller hur du kan förverkliga din egen idé?

Då borde du besöka The Entrepreneurship Fair!

Vad kan du förvänta dig?

• Att träffa olika stödorganisationer som kan hjälpa dig med allt från coaching, mentor­ skap och affärsutveckling till finansiering, utbildning och tillgång till ett stort nätverk.

• Att träffa startups som letar efter studenter som kan hjälpa dem.

• Att träffa och lyssna på de lokala affärs­ änglarna Jeanette Andersson och Hampus Jakobsson som kommer att dela med sig av sina erfarenheter och ge dig tips.

• Att utöka ditt nätverk.

FOTO: SAMHÄLLSVETARKÅREN,

PRACTICE YOUR SWEDISH LANGUAGE SKILLS WITH SWEDISH STUDENTS! International Desk’s “Swedish Lounge” is an activity where you get the opportunity to practice your Swedish language skills. Every Tuesday 17:00–19:00 we will meet in the International Desk lounge in the basement on Stora Algatan 4 to have fika, discuss different topics and practice Swedish with Swedish­ speaking students. Welcome!

MYCAREER, LUNDS UNIVERSITETS JOBB- OCH KARRIÄRPORTAL Registrera dig på universitetets jobb­ och karriärportal, www. mycareer.lu.se och få tillgång till jobb, ex­jobb, praktik­ och traineeplatser i Sverige och inter­ nationellt.

Tid och plats: 3 oktober kl 12–16, AF­Borgen Arrangör: VentureLab och Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship

WWW.LU.SE

s. 26-27. Lus LU.indd 2

2016-09-26 06:54

q

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

s. 28-29 Q+serie.indd 1

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

2016-09-26 11:28

nöje vi

q :julia borg (bl)

MORRHOPPAN

ILLUSTRATION : TOVE SWARTLING-ERIKSSON

Excelamatör och verksamhetschef.

Valde att axla rollen som borgens mest mejlsolidariske. Svarade alla, ville i övrigt vara ensam; framtida barn kunde placeras på brittiska internat.

Tjej av borgen – med namnet Borg – kal�lades följdriktigt Borgen. Emellertid inte av sina vänner. ”Du kan inte slänga ut borgen från borgen” – ett postulat som stämde överens med verkligheten.

Qvad:

Allmänt vältränad och bländade alla med att tillsammans med PQn vinna tandemsträckan. Hamnade inte i klassiska quratelskilon-fällan.

Karaktäristik: lite som Dr Jekyll och Mr Hyde. Kul eller korrekt var ytterligheterna. Formulerat annorlunda: Julia eller Qulia. Skolkade från det obligatoriska luciatåget men i övrigt just korrekt. Korrekt. Korrekt. Ordentlig och Korrekt. Röker dock vid få och utvalda tillfällen en cigarett.

Detta företräds alltid av tequila.

Mot borgen glittrar månen vackert uppifrån, ett excelark blinkar i natten.

Julia Borg har nu sällsamt gått därifrån, hon söker medicinareskatten.

Sjöng o så ljust, och klart i gamle klang ett fenomen av andras bristande talang.

Det är, som om vinden ett budskap bär, om Borgens uppbrott från borgen.

Få är de som vet, vad det innebär när chefskapet byts mot omsorgen.

Ett önskemål är dock, att när Q blöder på båren, Då står Borg där, och plåstrar korrekt om såren.

Mjaaaaau, i amourösa ärenden är det fortsatt tursamt att vara blek. Ett roligt tillägg denna gång är dock att q-sammanslutningen nu även börjat läsa blaskan - eller i alla fall dess utbildningspolitiskt engagerade. Även när dessa talar i tungor. Och dylik läsning tycks gillas av flera inom samma radie, inte bara av matte. Gosh!

Och på tal om de utbildningspolitiska så fick frågan om varför man ska stå en hel dag i en borg och ragga på halvintresserade personer äntligen i år sitt svar: Personen kan vara närmare en annan Borg än du tror!

Och på tal om närmare än du tror, är det en slump att AF-brunetterna kommer samtidigt gång på gång? Morrhoppan lämnar ödmjukast plats för svar:

tjejerna på höjden - frida malmgren

lundagård nr 6 2016

s. 28-29 Q+serie.indd 2

29

2016-09-26 10:45

in english

The ecumenical service in the Catedral with the pope is only open for invitees, but for the event in Malmö arena, 10.000 tickets have been sold.

Hope for unity before upcoming pope visit Student: " It is a big honor that he will come here."

At the end of October, Pope Francis will visit Lund and Malmö to commemorate the start of the Reformation in 2017. Lundagård spoke to a Catholic and Protestant student about their feelings and hopes before the visit.

On October 31st 1517, the German monk Martin Luther nailed ninety-five thesis on a German church with demands for change in the Catholic Church. This event started the Reformation and was the foundation of the Protestant Church, which next year will have existed for 500 years.

At the start of this anniversary year, Pope Francis will meet representatives of the Lutheran Church in Lund Cathedral and 10.000 people will gather to see him in Malmö Arena.

Psychology student Nicolaus Fredestad is excited about the upcoming visit: “The pope is the successor of the apostle Peter and it is his role to maintain the Catholic Church’s tradition and keep it united. It is a big honor that he will come here.”

NICOLAUS IS CATHOLIC and chairman of the southern region of Swedish Young Catholics, an organization coordinating Catholic youth 30

lundagård nr 6 2016

s. 30-31 In english.indd 1

work. He comments on the reason for the pope’s visit, which in some way is ironic for Catholics: “We Catholics don’t celebrate the Reformation after all. In my eyes it is one of the worst things that has happed in Swedish church history. A lot of culture and piety has d i s app ea re d when Sweden converted to Lutheranism in the 16th century. But that is why it is good to give attention to it now and to try to build bridges between Catholics and Protestants.

What happened to make the church divide? We are looking for unity.”

lectures by both Catholic and Protestant church leaders and we will pray together.”

EVEN THOUGH POPE Francis

is not the leader of her own church, Veronica is very excited for his visit: “This is a historic event.

It is only the second time ever that a pope visits Sweden, so it is awesome to witness it. And Pope Francis engages himself in important questions: the refugee crisis, the environment, the acceptance of homosexuals… Of course, these issues will not be solved overnight, but the pope dares to start the discussion.”

"There is much more that unites us than that separates us.."

ON THE LAST point Veronica Pålsson, a theology student at Lund University completely agrees with Nicolaus.

She aims to work as a minister in the Swedish Church, and is involved in organizing a youth meeting linked to the papal visit.

“We will gather with about one hundred Catholics and Protestants age 18 to 25 from Southern Sweden in Lund during the two days before the pope comes. We will have discussion groups together,

SHE HOPES THAT both the visit and the youth gwathering will lead to more understanding and unity between Catholics and Protestants.

“There is much more that unites us than that separates us, we are all God’s children.

And we might even be able to discover the richness in the traditions of the other.”

About the pope visit and Chrisitianity in Sweden: ▶▶ On Monday October 31st, Pope Francis will arrive in Lund. He comes to commemorate the start of the Reformation in 1517, when Martin Luther’s criticism on the Catholic Church led to the foundation of Protestantism. ▶▶ Lutheran Protestantism has been the main denomination since the 16th century. Nowadays, about twothird of the Swedish population is a member of the Swedish Lutheran Church. About one percent of the Swedes are Catholic. ▶▶ The pope’s visit starts with an ecumenical service in the Cathedral, only open to invitees. Among those attending are a.o. the Swedish royal family, the president of the Lutheran World Federation and Swedish Catholic and Protestant church leaders.

The service will be broadcasted live on Swedish television and will be shown on large screens in Lund. ▶▶ On Monday afternoon, there will be a larger event in Malmö Arena.

The 10.000 tickets for this were sold 1,5 hours after their released Some tickets have, however, been reserved for youth people and will be sold later. ▶▶ On Tuesday morning the pope will celebrate a Catholic Mass in Malmö, before returning home. At the moment, it is not yet known where the Mass will be held, nor is anything known about the sale of tickets.

TEXT PAULA DUBBINK PHOTOS SIMON CESARINI & JEFFREY BRUNO/ALETEIA Redigering: Paula Dubbink

2016-09-26 06:58

read more student news in english at lundagard.net ◣

upcoming events FANTASTIC FESTIVAL

October is a month that encourages us to challenge reality by celebrating Halloween. This year however the 22nd annual Fantastic Film Festival provides the opportunity to witness reality being challenged and changed on screen here in Lund. This style of film traces its roots back to the French Cinéma Fantastique but can be recognised in many genres such as sci-fi and fantasy. All of the films shown will be either world, European or Swedish premiers and there will be special guest appearances.

The festival will take place from the 20-29 of October in cinemas around Lund.

ROWENA GUTHRIE

AWESOME AUTUMN

Joanna Doona's PhD thesis states that satire helps people understanding politics and politicians better.

Political satire - Democracy's right hand It can be exasperating to feel incapable of influencing the politics of our time.

But new research concludes that political satire gives you tools to orientate and engage in politics.

No step for man, a giant leap for human mind.

The ability political satire has to inspire political interest and media awareness in youths is the essence of new research conducted at Lund university.

JOANNA DOONA, WHO

she thought of the podcast Tankesmedjan as a little friend as it maintained her political engagement.

"Because you can get really tired of all the political correctness, I’m sick of that sometimes", she commented.

AS THIS SHOWS, political satire programs invite engagement and also seem to improve independent and critical thinking.

"Political satire create a capability to understand that everything isn’t what it looks like, maybe you need to dig deeper and criticise", says Joanna Doona.

"Political satir helps the audience to better understand current issues."

received her doctorate this September, has examined the audiences of the political satire podcast Tankesmedjan and the television program The Daily Show with Jon Stewart. Her findings show that political satire occupies an important function that ordinary news programs cannot fill: "They have an emotional and pedagogical function that helps the audience to better understand current issues", says Joanna Doona.

IN THE TUMULTUOUS present day media landscape, where everyone is a potential news source, it is vital to think critically about what you read, hear and see. The confusion and constant vigilance can be a problem.

"To feel the unending need to be critical and that you sort of have to have studied at a university to understand a political speech; it is fundamentally undemocratic. Those not feeling a part of that may turn to superficial perspectives", says Joanna Doona.

ACCORDING TO HER, many young people are not

necessarily looking for objectivity, but rather want to be emotionally engaged. One of the interviewees, working at a local council, sometimes felt alienated from her colleagues because of her enthusiasm. On those occasions

AS AN INDIVIDUAL it can be

hard, sometimes seemingly impossible, to change the currents of the political world. That being said, what can the individual do? Democracy is about engagement and political satire is one, admittedly fun, way to engage.

As Joanna Doona states, it is fundamentally undemocratic not to understand a political speech. Political satire exists to explain them, their falsities and booby-traps, and gives you tools to analyse politics.

TEXT RAVN KIRKEGAARD PHOTO LINA MARCUSSEN

tips! ▶▶ Joanna Doona recommends The Daily Show and Full Frontal with Samantha Bee if you want to engage in a political discussion. ▶▶ Learn more about the current political landscape in Sweden with the podcasts Tankesmedjan and Lilla Drevet. ▶▶ If you want to participate in the political process you can engage in Utrikespolitiska föreningen (UPF), a politically independent student association.

Events? Who needs events when it's autumn in Skåne? Take a walk, enjoy the sunlight that is still around, gather chestnuts and marvel at the sight of orange-red-yellow leaves. This is your last chance. By next month you will be freezing in the dark.

PAULA DUBBINK

tips to free food 3 sustainable ways to free food

1. Urban gardening: “Vi odlar” Have you ever dreamed of growing your own vegetables and fruits? The project “Vi odlar“ offers interested people the possibility to gather first experiences as a gardener. Everybody is welcome to join the weekly meetings on Wednesdays from 5-7 pm at Stenkrossen. For more info, check out their Facebook-page.

2. Fruit Picking: “Fruktsam” An unconventional but extremely easy and sustainable way of getting the freshest fruits of Lund is picking them directly from public spaces. The Fruktsam project has therefore developed a harvest map and calendar to show people where and when to pick fruits in public spaces. More info is available on the web.

3. Food Sharing Fridge in Geocentrum Each Swede throws away 28 kilos of perfectly edible food every year. Also as a student you have sometimes have food at home you can’t or don’t want to eat any more. The food sharing fridge serves as place where you can put in your own food or take the food of others.

JESSICA KÖNNECKE lundagård nr 6 2016

s. 30-31 In english.indd 2

31

2016-09-26 06:57

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Nu ska hela rasket rivas!

Ingen nostalgi här inte! Vi har lovat alla studenter i Lund att ordna fram många nya och riktigt bra studentbostäder varje år. För det behövs! Så nu river vi fyrklöverhusen på Kämnärsrätten och bygger det nya området Proto – med dubbelt så många fräscha, mysiga, kloka och billiga studentbostäder.

Och som alltid blir det fullt av bra grejer för dig som gillar att blicka mot en hållbar framtid. Fint blir det också. Och kul. Och stort! Och … kom och titta! Säg adjö till det gamla och hej till det nya. Vi ses!

#storaplaner

s. 32 Baksida .indd 1

afbostader.se/proto

2016-09-26 13:13