Lundagård 2/2017

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 2 2017

h få medlemmar. r de stora problem oc ha g ida – lse re Sid. 12-15 rrö te ns Smålands en aktiv vä a. dr an a all m so ra En gång i tiden drev va grar rsökt nationen som vä Lundagård har unde

find inner peace

5 år av hbg-kår

knarka dig till a+

Most students feel guilty about having free time.

In english – Page 30-31

Helsingborgs egen studentkår Agora firar årets minsta jubileum!

Sid 18-19

Lundagård undersöker de dolda studiedrogerna på LU. Sid 9

annons - denna sida är icke-redaktionellt material från helsingborgs handelsförening - annons

När jag i fjol fick ett stipendium från Helsingborgs Handelsförening utgjorde det ett mycket välkommet och uppskattat tillskott till finansieringen av mina studier i Schweiz. Jag studerar för en Bachelor of Business Administration med inriktning på Hospitality Management vid Glion Institute of Higher Education i Schweiz. Glion blev 2015 utsedd till världens bästa utbildning inom Hospitality Management och det känns verkligen som ett privilegium att gå en internationell utbildning som ger mig fantastiska möjligheter framöver. För närvarande läser jag en termin på Glions Campus i London. Terminens kurser har till stor del fokus på marknadsföring, statistisk analys och ledarskap. Undervisningen i London håller precis som i Schweiz hög klass med stort engagemang bland både lärare och studenter.

Tipset att söka Handelsföreningens stipendium kom från en annan Helsingborgsstudent som menade att ”man känner sig stolt och tacksam över att Helsingborgs företagare tror på och uppmuntrar sina studenter”.

Det är ett uttalande som jag verkligen kan instämma i.

Vincent Collin

Studiestipendier Helsingborgs Handelsförening utlyser 2017 års studiestipendier till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi och inom följande kategorier: Generellt o Kategori 1 Akademisk nivå.

Utgår till sökande med svensk akademisk examen, för t.ex. doktorandstudier, MBA m.m.) o Kategori 2 För utbildning inom detaljhandel eller hantverksyrke med anknytning till affärsbranschen För utlandsstudier o Kategori 3 Språkstudier, av längre eller kortare art.

(För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) o Kategori 4 Annan utbildning, av längre eller kortare art.

(För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) För studier på högskola eller universitet i Sverige som berättigar till studiemedel från CSN beviljas inga stipendier.

Ansökan till 2017 års studiestipendier kan göras från mitten av mars månad via inloggning från vår hemsida. Ansökningsförfarandet är elektroniskt och kräver att sökande har e-legitimation.

Ansökan ska vara Helsingborgs Handelsförening tillhanda senast den 15 april 2017.

Skriftligt besked på ansökan meddelas under juni månad.

Utöver ovanstående stipendiemöjligheter kan Helsingborgs Handelsförening numera även, efter särskild skriftlig ansökan, anslå medel till organisationer i Helsingborg för specifika projekt med forsknings- eller utbildningsinriktning inom handel, industri, tjänste- och serviceverksamhet.

Sådana ansökningar, med fullständig beskrivning av projektets art och omfattning, kostnadsberäkningar m.m., ska vara Helsingborgs Handelsförening tillhanda senast den 16 maj 2017.

Helsingborgs Handelsförening bildades 1847 med ursprungligt ändamål att verka till förmån för handels- eller fabriksidkare i Helsingborgs stad. Idag förvaltar föreningen fonder och donationsmedel. En stor del av avkastningen delas ut i form av stipendier till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi men även till hjälpverksamhet till behövande som idkat handels- eller fabriksrörelse i Helsingborg eller till f.d. anställda inom sådana rörelser. Åren 1998 till 2016 har Föreningen utgivit studiestipendier på totalt 38,3 Mkr. www.handelsforeningen.org

ledare LIVET DELUXE

Det är lätt att förfasas över växande klyftor i Sverige. Det är svårare att hantera saker som att vi som tar CSN hör till den globala inkomsttoppen. Ofta tror folk att det bara beror på någon slags diffus "saker är ju också billigare där"-effekt som gör att alla egentligen har samma levnadsstandard. Men den som har utrymme i sin budget för en öl på helgen lever i sanning livet deluxe.

FILIP DALMAN RYDÉN

ÖVERLEVNAD TILL VARJE PRIS När Eva Wiberg fick frågan om varför hon valt att åka business class svarade hon att det handlade om att överleva.

Men visst är det underligt att en prorektor tycker att det känns rimligt att betala 42,399 kr för en resa till Tokyo samtidigt som man klagar över att grundutbildningarna går på knäna? Läs hela Lundagårds granskning på lundagard.se

TINDRA ENGLUND

verkligheten har hunnit ifatt smålands De senaste åren har Smålands nation befunnit sig i en kraftigt nedåtgående spiral. Nu är det hög tid att överväga vilken typ av organisation Smålands ska vara.

När jag som nykläckt lundastudent gick till Smålands nation för att dansa var huvudregeln att ”räkna med kö”. Klubbar som Spazio Social drog alltid fullt hus och köerna ringlade långt ut på gatan. Stället bubblade, och om jag mot förmodan kom in efter trettio minuters huttrande väntade alltid ett ordentligt ös.

IDAG

FRAMSTÅR

SMÅLANDS

nations framtidsutsikter som milt uttryckt svajiga. Medlemssifforna har länge befunnit sig i en nedåtgående spiral. På sju år har över tusen medlemmar tappats, och sedan 2014 har antalet medlemmar halverats. Hösten 2016 uppgick medlemsantalet till 261 personer.

Det motsvarar drygt en halv procent av Lunds studenter.

I Filip Dalman Rydéns reportage (s.12-15) ges en komplex bild av utvecklingen på Smålands.

Det är en bitvis oroväckande läsning.

Genom hot om våld har en fraktion på nationen behållit inflytande och hållit hyrorna nere. Vissa oliktänkande har flyttat, och Dackegården förfallit. Att hoten inte polisanmälts tyder på bristande omdöme hos nationsombuden. Studenterna har följaktligen ”röstat med fötterna” och lämnat Smålands.

PARALLELLT HAR ORGANISATIONSGRADEN nationellt sjunkit, och politiskt engagemang har flyttat in på sociala medier. Att medlemssiffrorna rasar är således i linje med samhällsutvecklingen. Man kan säga att verkligheten succesivt hunnit ifatt Smålands. På nationen talas det nu om att den trängda situationen redan luckrats upp. Renoveringar är på gång. Många är upprörda över Trumps valseger och söker sig till Smålands nation. An-

dra har fått höra om de tuffa tiderna och vill ställa upp. Det är positiva besked, men långt ifrån en strategi.

"Det krävs att medlemmarna tar utvecklingen på allvar."

DET ÄR LÅNGSIKTIGT

ohållbart för Smålands att vara beroende av sympatimedlemskap och utrikespolitiska nycker. Ska nationen överleva krävs att nya medlemmar tar utvecklingen på allvar. Om hot har varit standard på Smålands måste de kanske arbeta mer aktivt med inkludering och bredare tilltal. En relevant fråga i sammanhanget är om Smålands verkligen ska hålla fast vid en socialistisk linje?

TROLIGEN ÄR SVARET på den frågan "ja". Det är svårt att

tänka sig ett opolitiskt Smålands. Men om socialism är deras väg framåt är det hög tid att överväga att skala ner, och istället för att äga bostäder, ha klubb och nationsverksamhet, stöpa om Smålands till en mer renodlad politisk organisation.

Som nation har de inte på ett övertygande sätt bestått tidens prövningar.

LINUS GISBORN REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE

lundagård nr 2 2017 "Kvinnomisshandlare och rasister är inga svarta taggiga monster med fluffig päls."

Lundagård har pratat med artisten Denise Henningsson Porträttet – sid 20-21

"En samlingspunkt för vänsteraktivister och knarkande hippies som stökade runt."

Läs berättelsen om när AF-borgen tvingades stänga för studenterna Historiska händelser – sid 16-17

Akademiker under luppen Lundagårds Oskar Madunic Olsson undersöker vad mer än en universitetsutbildning som krävs för att bli akademiker.

Kultur – sid 22-23

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Linus Gisborn linus.gisborn@lundagard.se Redaktör Filip Dalman Rydén filip.ryden@ lundagard.se Webbredaktör Tindra Englund tindra.englund@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Filippa Werner Sellbjer, Oskar Madunic Olsson, Paula Dubbink,

Marcus Bornlid Lesseur, Hedvig Wrede.

Medarbetare detta nummer Simon Appelqvist, Karin Berg, Ulrike Donnerhack, Q, Eva Ericsson, Oskar Madunic Olsson, Jessica Könnecke, Pip Howlett, Isabel Vinterbladh, Frida Malmgren, Beri Zangana, Marcus Bornlid Lesseur, Hedvig Wrede, Christina Zhou, Joel Jeffels, Malin Johannesson, Molly Svensson, Sofia Carlsson, Sofia Esfandi, Jonathan Mortenlind, Filippa Werner Sellbjer, Jonas Jacobsson, Rebecka Petersson, Jacob Andersson, Lisa Bergenfelz, Cornelia Smedberg.

Omslag Christina Zhou.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För

"Jag har ingen aning om vad som kommer att hända" AF bostäder skall sälja större delen av Vildanden, men det finns många oklarheter kvar för de nuvarande hyresgästerna.

Nyheter – sid 6

"Att man utan ett skyddande lager av ironi eller distans öser ömhetsbetygelser över varandra."

Marcus B Lesseur om manlig vänskap Kultur – sid 23

utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 2 november 2015. www.ts.se Deadline nr 2/2017 17 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 37 600.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-13 74 00 / 0708-42 11 07 lundagård nr 2 2017

3

FOTO: FILIP DALMAN RYDÉN

februari i korthet

16-02-15

TV: LUND BLIR SPÅRVAGNSSTAD

– En väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för att arbetsmarknaden ska fungera, säger Henrik Fritzon, regionstyrelsens ordförande.

17-02-14

FLÖG FÖR HUNDRATUSENTALS KRONOR

Business class och dyra taxiresor. Under 2016 flög Eva Wiberg, prorektor för Lunds universitet, över hela världen på ett sätt som strider mot universitetets policy. Efter Lundagårds granskning utreds nu Eva Wiberg av internrevisionen.

17-02-07

14 %...

... så många har varit utomlands inom ramen för sina eftergymnasiala studier.

17-02-17

"ISLAM MÅSTE UPPDATERAS" Manwar Ali är den före detta jihadisten som numera arbetar mot radikalisering bland brittiska muslimer. Han besökte Lund för att delta i ett seminarium hos den nystartade föreningen Introspekt 17-02-08

DE SKA LEDA LUNDAKARNEVALEN 2018 Nu har kårerna sagt sitt och karnevalskommittén är utsedd.

– Jag har ett beslut jag skulle vilja meddela.

Karnevalsorganet är eniga och ni är valda till Karnivalskommittén, säger Björn Sanders, ordförande för Lus.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 2 201

17-02-09

KÖPENHAMNSGUIDE – UPPLEV BYEN UTANFÖR STRÖGET OCH TIVOLI

Trött på att vandra Ströget upp och ner, Tivolis karuseller och Nyhavns folkhav?

Kolla in den här guiden till Köpenhamn och upptäck platser som du inte visste du ville besöka.

Redigering: Tindra Englund

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Luftslottet som sprängdes

news from www.lundagard.net FOTO: PRIVAT/MARIA AGEMARK

17-02-21

NEW RESEARCH COULD LEAD TO IMPROVED INSECT REPELLENT

A study done at Lund University shows that the pain receptors in humans and malaria mosquitos have the same sensitivity to temperature and compounds in different spices.

17-02-22

"STUDIEAVGIFTERNA HAR VARIT ETT HAFSVERK” Sverige behöver öka sin internationalisering och få en ökad kontakt med omvärlden. Det tycker Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Därför har hon nu tillsatt en utredning som ska ta fram en nationell strategi för hur det arbetet ska gå till.

17-02-17

"It is a once-in-a-lifetime experience."

Do you know that the next Lundakarnevalen – the biggest student carnival event in Lund – is approaching you? An exclusive report with the newest updates with the head of communications of the carnival committee Sara Like Ramberg will Lundagard.net guide you to on Facebook for the marvelous more news in event!

English

SÅ MYCKET JOBBAR JURISTER – Mitt tips till unga jurister är att hitta en bra chef, och sedan ta rygg på den personen, säger Rebecka Thörn, som är advokat och delägare i advokatfirman Delphi.

17-02-13

NAZISTISK SKADEGÖRELSE VID UB Nedsprayad trappa och ett meddelande som hävdade att universitetsbiblioteket (UB) blivit avspärrat. Det var synen som mötte personalen vid UB när de kom till sin arbetsplats.

SKAM-SUCCÉ PÅ HALLANDS NATION – Folk började köa redan vid fem i sex. Vad jag vet har vi inte varit med om att folk köat redan en timme tidigare, säger Niklas Strandquist, kurator på Hallands.

Trerättersmeny och jackpott till bordssällskap. Samtalen hölls flytande hela kvällen och skrattsalvorna sköt tätt. Samtliga av kvällens talare levererade i storartad manér. Talen var sinnrika, roliga, sorgliga och gav utrymme för reflektion kring vår uppgift som studenter.

När klockan närmade sig midnatt reste sig tre kvinnor.

– Vi vill tacka för det fina arrangemanget. Men vi skulle även vilja uppmärksamma att alla tal under kvällen har hållits av män. Alla skålar med tillhörande snapsvisa har skickats vidare från en man till en annan. Detta trots att det är kvinnlig majoritet i rummet. Att vara kritiska och mer genusmedvetna lär vi oss som studenter. Men till vilken nytta om vi inte praktiserar vår kunskap i vardagen?

Jämställdhet är inte bara teorier på tentor.

Jag sitter tyst och skäms. Under min tid som student har jag försökt att fokusera på genusrelaterade ämnen. För att jag kan. För att jag vill. För att jag behöver det. Samhället behöver det. Ändå hade jag inte en tanke på att det uteslutande varit män som hållit låda under kvällen.

17-02-10

17-01-13

Uppklädda, universitetsutbildade och vid gott humör. Men under en sittning i AF-borgen fick Simon Appelqvist en käftsmäll.

50 000...

17-02-13

... liter vatten och 500 kg kemikalier går det åt för att tillverka 250 kg kläder. Det berättade journalisten och författaren Moa Kärnstrand under en föreläsning på Helsingborgs stadsbibliotek.

17-01-24

TV: FRÅN KRISTEN MENTOR TILL LIFTANDE STRIPPA I TV-programmet Outsiders fick tittarna förra året träffa Mathias Risberg. På väg mot Jokkmokks årliga vintermarknad stannade han till på Lundagårds redaktion.

Första gången jag blev tillsagd att ge mer plats åt kvinnor var på en folkhögskola, där jag veckovis anordnade musikquiz. Två studenter frågade om jag kunde inkludera fler kvinnor. Jag kände mig förargad och kränkt. Så mycket energi som jag lagt för deras skull och så har de mage att klaga. Jag hittade på en massa ursäkter för mitt val av artister.

Men när jag reflekterade över min kulturella konsumtion blev det tydligt hur jag konsekvent exkluderade kvinnor. Inte en enda kvinnlig regissör, musiker, skådespelare eller författare låg på min topplista. Ursäkterna tappade fotfäste. Plötsligt kunde jag knappt njuta av mina tidigare favoritfilmer. Fan, ännu en film skapad av män om män.

Könsstrukturer i samhället kan dock vara svåra att upptäcka. Åtminstone för oss män, och kanske är det min stora utmaning. Jag är ju så privilegierad att jag inte behöver analysera strukturerna. Jag gynnas ju allt som oftast av dem. För mig går de relativt obemärkt förbi, på grund av vad som hänger mellan mina ben. För många är det svårare att missa; mindre utrymme i kurslitteratur och mindre talartid i AF-borgens festlokaler.

Enligt universitetets strategiska plan ska jämställdhet genomsyra hela verksamheten. Det ska synas på föreläsningar, i doktorandoch professorstjänster och förhoppningsvis i studenters uppsatser. Men vad är detta värt om de teorier vi lär oss bara hamnar i ett gammalt dammigt arkiv någonstans i Lund?

Genusmedvetenhet är inte som att cykla. Vi måste ständigt reflektera över könsstrukturer så att medvetenhet inte bara blir ett teoretiskt luftslott. Annars förtjänar fler än jag en ”smäll på käften”.

SIMON APPELQVIST lundagård nr 2 2017

5

nyheter

Delar av Vildanden till försäljning AF Bostäder har påbörjat processen att sälja en tredjedel av Lunds största studentbostadsområde, Vildanden. Dyra upprustningskostnader och lägenheter som inte är ändamålsenliga anges som två av skälen. Hur de nya villkoren kommer se ut och vem köparen blir är fortfarande oklart.

I slutet av januari fick alla studenter som hyr en bostad på Vildanden ett mail från AF Bostäder.

Företaget har tagit beslutet att sälja en tredjedel av lägenheterna på Vildanden, totalt 313 bostäder.

Det är Vildandens familjedel, alltså tre- och fyrarummarna, som kommer att upphöra att vara studentbostäder. Anledningen är enligt AF Bostäder att det inom en snar framtid kommer att behövas en upprustning av lägenheterna som en annan fastighetsägare bättre skulle klara av. Bostäderna anses inte heller leva upp till kraven från dagens studenter, och en försäljning skulle hjälpa till att finansiera delar av AF Bostäders nya byggprojekt.

Oviss framtid med ny hyresvärd Med en ny hyresvärd riskerar även villkoren för de boende att förändras. Nathalie Heed Torstensson hyr en av Vildandens fyror i andra hand tillsammans med två rumskompisar och en hund. För henne och för andra som bor i andra hand eller har husdjur kan framtiden bli oviss när AF Bostäder säljer.

- Jag har ingen aning om vad som kommer att hända, speciellt inte om den nya hyresvärden renoverar och höjer hyrorna. Jag har inte så bra köplats hos AF Bostäder och om man har husdjur är korridorrum inte aktuellt, säger hon.

AF Bostäder försäkrar att alla som bor i Vildandens lägenheter kommer att få bo kvar även efter försäljningen. Resten bestäms av förhandlingar med den nya fastighetsägaren.

- Vi vet ännu inte hur slutförhandlingarna kommer att se ut med en eventuell köpare. Men det finns lagar och regler om till exempel besittningsrätt som vi kommer att följa. Många saker kan den nya ägaren behöva förhandla om enskilt med varje hy6

lundagård nr 2 2017

Det är husen med större lägenheter som AF-bostäder vill sälja, vilket skapar en oklar situation bland annat för husdjuren.

resgäst, säger AF Bostäders VD Henrik Krantz.

Vem köparen blir och när affären blir av vågar varken Henrik Krantz eller AF Bostäders ordförande Pehr Andersson spekulera i.

- Vi samlar in ett antal olika intressenter och sedan tar vi det därifrån. Men vi letar så klart efter en seriös fastighetsägare med ett bra track record. Exakt när affären blir av vet vi inte, men vi räknar med någon gång under våren, säger Pehr Andersson.

I nuläget är det alltså svårt att förutse hur den nya hyressituationen kommer att se ut för de boende på Vildandens familjedel.

krav från dagens studenter som får dem att sälja, säger Johannes Mortenlind som bor i en av Vildandens treor med sin sambo.

Johannes Mortenlind menar att det är många studenter som i slutet av sina studier letar efter en större lägenhet i ett lugnare område, något som Vildandens familjedel erbjuder. Även Nathalie Heed Torstensson tycker att Vi ldandens treor och fyror fyller viktiga funktioner.

- Lägenheterna har nära till naturen och är bra för de som lever med barn eller husdjur. Det är väl anpassat för att bo kollektivt och det springer inte omkring massa fulla studenter hela tiden, som det kan göra i centrum, säger hon.

Henrik Krantz menar att AF Bostäder utgår från sin bostadskö och var de studenter som står i den vill bo.

- Det är säkert så att de som bor på Vildanden trivs jättebra. Men vi tittar på vår kö och var studenterna helst vill bo. Då kommer inte Vildanden i första hand,

"Lägenheterna är nära naturen och bra för de som lever med barn eller djur."

Boende: Lever upp till kraven AF Bostäder skriver i mailet till sina hyresgäster att Vildandens större lägenheter inte är optimala som studentbostäder. De studenter som Lundagård intervjuat håller inte med.

- Jag förstår att det skulle bli kostsamt för AF Bostäder att rusta upp alla lägenheter, men jag köper inte att det är ändrade

snarare i sista hand. Vårt uppdrag är att erbjuda de studenter som kommer till Lund en ändamålsenlig och billig bostad. Inte att uppfylla krav som ofta uppkommer efter att man har studerat klart, säger han.

Förstår att AF inte vill investera Max Dagerman bor i en fyra på Vildanden tillsammans med två vänner. Han förstår AF Bostäders beslut, men hävdar i likhet med Johannes Mortenlind och Nathalie Heed Torstensson att lägenheterna fungerar bra som studentbostad.

– Lägenheterna fungerar väldigt bra för ett kollektivt boende till en förmånlig hyra, men det är klart att det finns ett stort behov av att renovera på olika sätt. I och med att Blekingska nationen ska flyttas från Väster och det studentliv som finns här avvecklas förstår jag att AF Bostäder inte vill investera i Vildanden. Det är lite tråkigt, men det tycker jag nog mest av nostalgiska skäl, säger Max Dagerman.

TEXT HEDVIG WREDE FOTO JONAS JACOBSON

Redigering: Filip Rydén

håll dig uppdaterad om det senaste nytt på lundagard.se ◣

SOMMARJOBB PÅ ÖSTERLEN

Personliga assistenter sökes Kooperativet Frihet Jag är en utåtriktad student, som har en CP-skada. Jag är en kristen man, intresserad av bön, mission och teologi. Jag har en magisterexamen i datavetenskap, en teologie kandidat och läser nu religionsfilosofi på masternivå i Lund. Personlig assistans har jag hela dygnet. På natten rör det sig om jourtjänstgöring.

Vill du jobba med oss på Buhres i sommar? Vi söker nu fler medarbetare.

Mer information på www.buhres.se

BUHRES PÅ KIVIK

Jag söker nu flera sommarvikarier på varierande tjänstgöringsgrader samt inhoppsvikarier. Det finns även goda möjligheter till eventuell fortsatt tjänst till hösten (oklart dock vilken tjänstgöringsgrad). Körkort är nödvändigt. I övrigt har jag inga krav på utbildning. Ange önskemål om tjänstgöringsperiod samt tjänstgöringsgrad i ansökan. Jag föredrar om du kan dela min kristna tro. Jag tillhör den Katolska Kyrkan och är även associerad i Ad Fontes i Lund.

Sista ansökningsdag: 170323.

Arbetsgivare är Kooperativet Frihet. Kollektivavtal tillämpas.

Ansökan med personligt brev märkes Ref LO och skickas till: frihet@algonet.se eller till Ref. LO, Kooperativet Frihet, Höstbruksvägen 12B, 226 60 Lund.

Telefon: 046-15 06 12.

10% studentrabatt på alla behandlingar Välkomna!

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne Frid Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

BLI LUNDAGÅRDS NÄSTA REDAKTÖR! ”Att vara redaktör för Lundagård är att vara multijournalist. – En erfarenhet som gjort mig tryggare i yrkeslivet.”

Carl-Johan Kullving, webbredaktör på DN Ekonomi, via Marieberg Media.

Webbredaktör på Lundagård 2013-2015.

Lundagård söker två pappersredaktörer och en webbredaktör på 100% studentarvodering.

Mer info på: www.lundagard.se/om-lundagard/redaktorsval lundagård nr 2 2017

7

nyheter

Att ta droger i samband med tentor förekommer bland Lunds studenter. Men det är skillnad mellan upplevelsen av effektivitet och faktiska resultat.

Studiedroger ingen genväg till bättre betyg Studenter tar droger för att studera effektivare. Samtidigt visar forskning att de akademiska fördelarna tycks vara illusoriska.

– Tar man amfetamin och sitter uppe i 24 timmar och pluggar, då lagras det inte i hjärnan som det ska, så det är komplett meningslöst, säger Håkan Widner.

Studenter använder droger för att maximera dygnets timmar. Men en vetenskaplig studie från USA, publicerad 2016 i Addictive Behaviors, pekar på att användandet av studiedroger inte hjälper studenter att höja sina betyg.

Studiedroger, ofta kallade ”smart drugs”, är droger som används i syfte att kunna plugga mer på mindre tid. Ofta handlar det om att ta receptbelagda läkemedel utan att ha en tillhörande diagnos.

Förekommer i Lund

Kontraproduktivt I studien drar forskarna slutsatsen att studiedroger inte är en genväg till att få bättre betyg och att de akademiska fördelarna tycks vara illusoriska. Håkan Widner, professor vid avdelningen för neurologi i Lund, delar uppfattningen om att studiedroger är kontraproduktivt.

8

lundagård nr 2 2017

I Sverige är utbredningen av studiedroger bland studenter ett relativt outforskat område, men förekomsten av fenomenet bland studenter är känd.

Anton, som pluggar på Lunds universitet, har använt ADHDläkemedlet Ritalin inför tentaperioder. Tabletterna köpte han från en vän som är diagnostiserad med ADHD. De hjälpte honom att behålla fokus.

–Jag vet inte om det bara är placebo, men det har gjort att jag kan höja min koncentrationsnivå, och då kunnat sitta flera timmar och sträckläsa en bok. Det är en kompensation för min, självupplevda, koncentrationssvårighet, säger Anton.

Anton känner inte direkt till någon annan som använder studiedroger, utan det finns snarare längre ut i hans bekantskapskrets.

– Man har ju hört talas det, men jag har inte pratat med någon om det. Men jag fick ju höra av en kompis att den här kompisen kunde sälja. Jag tror inte att det är jätteovanligt, säger han.

"Det är komplett meningslöst."

Skönt att få ut fler timmar Peter, som också pluggar i Lund, tog Efederin, ett dopingklassat medel, under sista året på gymnasiet. Peter kom i kontakt med medlet genom en kompis som ofta hade receptbelagda läkemedel hemma. Första gången han testade var i ett idrottssammanhang.

– Det var en helt sjukt energy boost, det var väldigt svårt att sitta still överhuvudtaget. Men över tid lärde man sig att hantera den där energin, säger Peter.

Tabletterna innebar att Peter lyckades läsa ett par hundra extra poäng under sista året på gymnasiet. Han har inte använt stu-

diedroger sedan dess, främst är det risken att bli påkommen som hindrar honom.

– Jag har inte så stort behov att ta det så att det är värt den risken.

Men när jag läste som intensivast på universitet och kände att jag kunde ha någon slags effekt av det, då har jag funderat på det.

Det hade varit så skönt att få ut de extra timmarna, säger han.

Svårt att bedöma utbredning På Studenthälsan i Lund är de medvetna om att studiedroger används bland studenter, men det är svårt att säga i vilken utsträckning. Vanligtvis söker sig studenter dit av andra skäl. ”Däremot framkommer det ibland i samtal med de studenter som söker till oss för andra orsaker att de har ett användande”, skriver Teres Saras, kurator på Studenthälsan, i ett mejl.

Anton och Peter heter egentligen något annat.

TEXT KARIN BERG FOTO JOEL JEFFELS

Redigering: Lisa Bergenfelz

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

"Mössen trillade omkull och dog som små tjocka bollar."

Hon försöker minska djurförsöken Cancerforskaren Stina Oredsson är övertygad om att det går att minska antalet djurförsök i dagens forskning. Kunskapen finns, men gamla tankemönster behöver brytas och viljan måste bli starkare.

Redan i tidig ålder blev Stina Oredsson intresserad av biologi och valde senare att studera ämnet på Lunds Universitet. Under sin utbildning kom hon i kontakt med cancerforskare, och idag arbetar hon med att ta fram substanser som reagerar på resistenta cancerceller. Det görs genom cellodling i flaskor som innehåller en vätska med näringsämnen.

Vill ha förändring I mycket av dagens forskning tillämpas djurförsök. Det vill Stina Oredsson ändra på. Hennes första forskning hade inslag av djurförsök, men efter det började Oredsson istället att använda cancerceller i kultur som testsystem. Anledningen var att hon hade fått nog av djurens lidande.

– Vi använde oss av små möss som hade tumörer i bukhålan.

Mössen blev tjockare och tjockare, och vi behandlade dem med olika anti-cancergifter med målet att de skulle överleva. Det gav resultat men vi kunde dock inte bota. Mössen trillade omkull och dog som små tjocka bollar, säger Stina Oredsson Redigering: Cornelia Smedberg

Ser andra lösningar I dagsläget får man dock inte genomföra cancerforskning utan att först ha testat på djur. Stina Oredsson medger att man inte alltid kan undgå att använda djurförsök, men hon anser att många frågor på vägen kan besvaras utan att använda djur. Istället för att direkt testa en upptäckt substans, exempelvis på en mus med en tumör, anser hon att man först bör pröva substansen på normala celler. Då kan man ta reda på vilka reaktioner som den normala cellen far extra illa av och därmed låta musen slippa att utsättas för de giftigaste substanserna.

– Vi vet ju idag hur en cancerpatient mår och då känns det inte riktigt okej att injicera de här substanserna in i ett djur innan jag vet mer om hur de fungerar, säger Stina Oredsson.

mer etiskt framtagna produkter.

Men att få genomslagskraft för det är svårt, säger Stina Oredsson.

Hon försöker uppmuntra till att kalvserum slutar användas, men det är svårt. Inte minst eftersom det inom forskningsvärlden inte verkar finnas något större intresse för att ta fram ersättningsprodukter - trots att det finns kunskap.

– Tyvärr får man ju aldrig nobelpriset för forskning som leder till att man minskar användandet av fetalt kalvserum. Det hade varit fantastiskt om det var så, säger Stina Oredsson.

TEXT & FOTO CORNELIA SMEDBERG

Möter motstånd Men att försöka minska antalet djurförsök är inte alltid lätt.

Dels har djurförsök traditionellt alltid använts och ofta används så kallat fetalt kalvserum som tillsats i mediet i cellodlingarna.

Serumet är blod som man tappar från kalvfoster genom att stoppa in en nål i hjärtat och låta dem självdö. Detta görs i samband med att kon ska slaktas.

– Jag tycker att vi ska gå ifrån användning av den här oetiska produkten och använda oss av

Om forskning utan djurförsök breder ut sig kanske friheten är nära för dessa små krabater? lundagård nr 2 2017

9

plock

? frågan

i korthet Kung Carl XIV Gustaf Sveriges Monark har haft det otvivelaktiga privilegiet att besöka den gyllene staden Lund inte bara en utan två gånger.

Han fick dessutom en medalj när han var här. Lyckligare kan väl ingen vara?

bra månad

En föreläsning är ingen föreställning. Därför ska man vara lite försiktig med applåder, menar Ann Heberlein.

Ska man applådera efter föreläsningar?

PÅ TYSKA UNIVERSITET händer det att studen-

terna knackar i bordet efter en föreläsning för att visa sin uppskattning för föreläsaren. Vid svenska universitet kan det efter vissa föreläsningstillfällen i stället applåderas. Men bör man som student visa uppskattning på detta sätt?

Lundagård ringde upp etikprofessorn Ann Heberlein för att reda ut frågan.

Vad tycker du om att studenter applåderar efter en föreläsning?

– Jag tycker man ska visa att någon har gjort något bra men det ska också vara förtjänt. Det är trevligt om studenterna applåderar men det kan också bli lite kluvet. Det är kul att de visar uppskattning samtidigt som det inte får ske varje gång, för man är inte lika bra varje gång, säger Ann Heberlein.

ATT APPLÅDERA EFTER en föreläsning, förklarar Ann Heberlein, är en form av uppskattning och en uppmuntran för föreläsaren.

Samtidigt kan studenter inte förvänta sig att en föreläsning är en form av föreställning.

Därför ska man kanske inte vara alltför frikostig med applåder.

Blir du besviken om du inte får applåder

efter dina föreläsningar?

– Haha, nej. Det är inte direkt något jag förväntar mig efter mina föreläsningar, säger Ann Heberlein.

SJÄLV VÄVER HON samman sin undervisning

med humor, någonting hon menar kan vara ett bra redskap, i alla fall inom ämnet etik som hon själv undervisar i. Det handlar även om att bryta en stämning och situation.

Sådant som skratt och applåder kan vara förlösande. Det blir lätt att bryta en viss stämning eller en situation.

Avslutningsvis, om man nu applåderar och ingen hakar på, hur räddar man situationen på bästa sätt?

– Då tycker jag att man bara kan stå för sin applåd och bjuda på det. Jag tror det är viktigt att som lärare försöka skapa en situation i salen som är tillåtande. Där man vågar ge mindre lyckad applåd eller vågar ställa frågor som kanske är lite dumma och komma med invändningar. Det är så vi för samtalet vidare, säger Ann Heberlein.

TEXT BERI ZANGANA ILLUSTRATION ABIGAIL ALLEN

dålig månad Förnya Lund (FNL) Partiets enda fråga i valet 2014 var att stoppa spårvägen, så de kan knappast ha varit så muntra över att den nu invigts med pompa, ståt och framför allt: utan protest.

5

…tusen fågelarter studerades av forskare på Naturvetenskapliga fakulteten i Lund. De upptäckte att samarbete är en förutsättning för, inte ett resultat av, kolonisering av kärva livsmiljöer.

105 000

...kronor fick universitetet in när de auktionerade ut 27 jubileumsmedaljer.

Pengarna gick till ett forskningsprojekt vid Historiska museet.

" "Folk dör varje dag av att de inte har citatet

tillgång till grundläggande saker som vatten, mat och Business Class-flyg."

Peter Hang kommenterar på Facebook om prorektor Ewa Wibergs beslut att konsekvent åka business class med motiveringen att "Det handlar om att överleva".

10

lundagård nr 2 2017

Redigering: Oskar Madunic Olsson

debatt

ILLUSTRATION: CAROLINE ROOS BERGMAN

Varning för professorstiteln!

Det har gått inflation i professorstiteln. Många professorer är internt befordrade lektorer som inte behövt hävda sig i en konkurrenssituation. Problemet värre i Lund än på många andra ställen. Det skriver Mats Alvesson och Erik J Olsson, forskare vid Lunds universitet.

Fortfarande tror väl många att professorstiteln borgar för akademisk kvalitet. Att folk med titeln har fått denna då de hävdat sig i hård konkurrens och därför är framstående personer att lita på i forsknings-, forskarutbildnings- och undervisningshänseende. Så är normalt inte fallet längre. I linje med tidsandan har det gått inflation i titeln. Antalet med denna har mångdubblats på kort tid. Det stora flertalet är internt befordrade lektorer som inte behövt visa sig bättre än andra i en konkurrenssituation.

PÅ 1990-TALET BESLÖT den då-

varande socialdemokratiska re-

geringen att högskolor kunde upphöja lektorer till professorer.

Lektorer kunde i princip ansöka om professorskompetens hur många gånger som helst. Så snart sakkunniga fann att minimikraven var uppfyllda skedde befordran.

REFORMERNA VAR I viss mening

gratis: en stor del av universitetsoch högskolelärarna utlovades endast statushöjning. Tanken synes vara att kompensera för den stora expansionen av högskolan i början av 1990-talet. Denna var främst en följd av ekonomisk kris och stor ungdomsarbetslöshet. Lösningen var fler högskoleplatser. Högskolan förvandlades till – och är väl fortfarande – en arbetsmarknadsåtgärd, med fabriksutbildning av ofta glorifierad gymnasiekaraktär. Samtidigt sjönk också universitetsläraryrket statusmässigt. En lösning var att hålla folk på gott humör med finare titlar. Är det då inte bra att många får chansen ”göra karriär”, glädjas åt fina titlar och göra grannar

och kollegor avundsjuka? Att den svenska högskolan befrias från elitism och professorsvälde?

Kanske, men ökningen av professorer är inte gratis. Med befordran följer, i alla fall på generösa universitet som Lund, mindre undervisning, mer forskningstid, högre lön och större tjänsterum.

Det har blivit så dyrt att numera har lärosätena möjlighet att säga nej till befordran om behov saknas och man redan befordrat för många. Men detta bromsar bara lätt upp inflationen.

SNÄVT

KARRIÄRS- OCH befordranstänkande har alltid varit ett problem inom akademin men det har förstärkts. Ett ytterligare problem är att tjänster så sällan utlyses. Pengarna går åt att finansiera intern- och överbefordrade snarare än utlysta professurer.

Den stora inaveln som präglar svenska universitet (särskilt de äldre) och högskolor cementeras. Vi kunde haft en verksamhet med mycket högre kvalitet om vi fokuserat på att rekrytera professorer i öppen konkurrens.

"Det bästa vore att avskaffa möjligheten till befordran."

Mats Alvesson, forskar om organisation och ledning. Erik J Olsson, ordförande Academic rights watch

Problemet är värre i Lund än på många andra ställen, då man här valt att ge befordransprofessorer samma villkor som ”riktiga” tjänsteinnehavare. Kostnaden är betydande och får bäras av undervisningen. Studenterna får mindre lärartid då befordransfokuserade lärare blir mer orienterade mot forskningsmeritering än att sköta undervisningen väl.

DET BÄSTA VORE att

avskaffa möjligheten till befordran. Vi bör se en professur som en tjänst som alltid måste utlysas. Den mest kvalificerade erhåller den efter prövning i konkurrens och tillsättas utifrån verksamhetens behov och inte utifrån karriärintressen.

Studenterna har ett klart intresse av att bevaka den här frågan.

MATS ALVESSON FORSKAR OM ORGANISATION OCH LEDNING ERIK J OLSSON ORDFÖRANDE ACADEMIC RIGHTS WATCH

Framtid HUMANIST- OCH TEOLOGDAGARNA | 21-22 APRIL | LUX, HELGONAVÄGEN 3, LUND

Kanske har det aldrig varit viktigare än nu att utforska framtiden. Genom att undersöka föreställningarna om framtiden kan vi lära oss något om människan av idag som kan bli av avgörande betydelse för just framtiden. Välkomna till årets HT-dagar!

UR PROGRAMMET:

Fredagen den 21 april • De mänskliga rättigheternas roll i framtiden • Framtidens yrkesliv i en digitaliserad värld

Lördagen den 22 april • Tillbaka till framtiden 1972 • RAUSINGFÖRELÄSNING kl. 12.00 | Karina Klok & Tove Marling Kallrén | Bokens framtid

Hela programmet finns på www.ht.lu.se/htdagar

lundagård nr 2 2017

11

reportage

12

lundagĂĽrd nr 2 2017

Redigering: Filip Dalman RydĂŠn

-AR L U N DAVA-N S T ER N

., DOD?

läs fler reportage på lundagard.se ◣

För sju år sedan var Smålands nation epicentrum i en nationell ockupationsrörelse. Sedan dess har Smålands medlemsantal kollapsat, till höstens bottennivå på 261.

TEXT FILIP DALMAN RYDÉN GRAFIK VERA POLITI Vad är det egentligen som har hänt?

RESEARCH FILIPPA WERNER SELLBJER Det är en varm sensommarkväll 2014. De flesta studenter i Lund tar chansen att njuta av värmen och lugnet innan terminen drar igång på allvar. Men på Smålands nation råder febril aktivitet. På ett extrainsatt nationsmöte sitter ungefär 90 personer och korsförhör styrelsen för Smålands nations bostäder (SNB).

ORSAKEN ÄR EN motion om misstroende för hela bostadsstyrelsen som lämnats in av en grupp missnöjda hyresgäster. Styrelsen är uppenbart oförberedd, dess ordförande Carl Emilsson fick reda på mötet av en slump, och har inte fått in några klagomål tidigare.

Stämningen upplevs av många som hotfull, och dagen efter avgår Carl Emilsson från sin post.

Två år senare har nationen, som redan var överlägset minst i Lund, tappat hälften av sina 450 medlemmar.

Bostäderna är misskötta och måste rustas upp vilket leder till en drastisk hyreshöjning på 20 procent. Samtidigt får klubben, traditionellt en kassako, på grund av en felaktig branddörr bara ta in 150 besökare istället för strax över 400. Med minskade intäkter och höga utgifter är frågan – hur länge klarar sig Smålands?

FÖR DAGENS LUNDASTUDENTER är det kanske bara na-

turligt att Smålands har det svårt. Med 261 medlemmar höstterminen 2016 mobiliserar nationen bara drygt en halv procent av Lunds studenter.

Men Smålands mer tillbakadragna roll i studentlivet är ett ganska nytt fenomen. År 2009 hade de fortfarande cirka 1300 medlemmar. Längre tillbaka, på 70-talet var Smålands en av Lunds största nationer. I en rapport om nationens framtid från 1979 skrivs det till exempel: ”Idag är ungefär 14 procent av Lunds studenter medlemmar i Nationen, en siffra som borde kunna höjas avsevärt.” 14 procent av studenterna 1979 motsvarade ungefär 2500 personer.

"Punschtiden är slut för Sveriges studenter!"

Insändare i Dackekuriren, 1969

Sagan om det socialistiska Smålands börjar i 60-talets utbildningsexpansion. På bara tio år ökade antalet studenter drastiskt vid Lunds universitet, från drygt fem tusen studenter 1960 till nästan trettio tusen 1970.

De nya studenterna kom ofta från mer studieovana hem i medel- och arbetarklassen, och lockades inte av nationernas traditioner. På grund av lagen om nationsobligatorium var de ändå tvungna att vara medlemmar.

På Smålands blev brytpunkten nationens trehundraårsjubileum 1968. En överväldigande majoritet av medlemmarna kände sig exkluderade från festen, som ansågs rikta sig till en inre cirkel av etablerade medlemmar.

I nationens tidning Dackekuriren startade en intensiv debatt om traditionerna, påeldad av studentrevolten samma år. Det ledde till att nationens bal ställs in 1969. ÅR 1970 ÄNDRADES utbildningspolitiken och strömmarna av nya studenter avstannade. För Smålands, som expanderat kraftigt och precis byggt klart ett helt nytt nationshus, innebar detta ekonomisk katastrof. För att lösa problemet hyrde nationen ut sina lokaler till olika organisationer utanför studentlivet.

Framför allt var det organisationer från vänsterrörelsen som ville hyra, i svallvågorna av 68-rörelsen. Ju mer vänster nationen blev, desto fler medlemmar lockade de till sig och desto bättre gick verksamheten. Så kom det sig att Smålands vid 70-talets slut var en av Lunds största nationer, och ansågs visa vägen som alla nationer skulle följa. ÄVEN OM SMÅLANDS redan under 80-talet tappade sin

roll som föregångsnation, hade nationen en självklar roll som alternativ till det studentliv som annars återgick till sina gamla traditioner. Fram till nationsobligatoriets fall 2010 var Smålands större än flera nationer. Därefter föll medlemstalet dramatiskt. Vad hände?

Smålands nation ansökte men nekades 2015 medlemskap i Studentlund på grund av deras uttalade politiska FOTO: NAJLA VALLANDER ställningstagande. lundagård nr 2 2017

13

reportage

”Det är faktiskt jättemånga studenter som är politiska idag med – nästan alla jag känner är vegetarianer!”

Anonym student, 2017

Klubbkväll på Smålands 2015.

FOTO: LUKAS J HERBERS

I början av 70-talet fanns det få saker som var så inne som att engagera sig i vänsterpolitik. Idag är det partipolitiska deltagandet ständigt krympande. Smålands nationsombud Hannah Reustle ser den förändrade samhällsandan som den främsta förklaringen till medlemstappet.

- Vi kan se ett tydligt samband mellan Smålands medlemsantal och samhällsutvecklingen. Ju fler som är vänster i samhället, desto fler är medlemmar i Smålands.

NILS GUSTAFSSON ÄR forskare vid Institutionen för

Autonom vänster är ett namn på de vänstergrupper som verkar utomparlamentariskt. De är alltså autonoma eller fristående från organiserade partier. Har sina rötter i Italien på 70-talet.

Reformistisk vänster vill delta i den representativa demokratin, inom politiska partier.

Har sina rötter i Tyskland på 1890-talet och har genom bl.a. Socialdemokratin präglat Sveriges politik sedan dess.

strategisk kommunikation. Han deltar i ett forskningsprojekt om ungas politiska engagemang och enligt honom finns det fog för denna förklaring. Han menar att unga inte bryr sig mindre om politiska frågor idag än de gjorde tidigare, men det får ett annat utlopp än tidigare.

Det moderna politiska deltagandet sker enligt Gustafsson genom sociala medier. Man går med i en facebookgrupp eller skriver under ett upprop online.

- När diskussionerna förs på nätet förändras partierna till rent administrativa organisationer, vars roll är att försöka samla så många röster som möjligt och sedan representera dem i riksdagen, säger han.

En annan del av problemet är enligt Nils Gustavsson att allt färre är beredda att ställa upp på ett helt ”åsiktspaket” på det sätt man förväntas göra som partimedlem. Engagemanget på sociala medier är snarare kopplat till enskilda frågor som engagerar – till exempel feminism, antirasism eller avreglering. Det är ett mer individualiserat engagemang som inte kräver lika mycket kompromissande.

GUSTAV EKSTRÖM, ORDFÖRANDE för Lunds socialdemo-

kratiska studentklubb (LSSK), håller med om den bilden.

- Det är så dumt. Jag pratade med en kille som hade samlat ihop en grupp för medborgarlön, runt 200 personer. De hade haft några möten och hållit med varandra, men sedan hände inte mycket mer. Med 200 personer som engagerar sig i ett parti kan du sätta agendan lokalt, sätta press på den nationella organisationen och påverka regeringens politik, säger han.

SMÅLANDS ÄR INTE den enda politiska organisa-

tionen som tappar medlemmar. LSSK har svårt att locka nya aktiva, och i sydsvenskan rapporterades det under februari om att Muf i Skåne tappade en tredjedel av sina under 2016.

”Det verkar inte vara helt lätt att hålla ihop en organisation där alla är rebeller.”

Anonym student, 2017 Natten den 11 oktober 2008 samlas ett 20-tal aktivister, bland annat Kalle och hans vän Johan, på Kävlingevägen i Lund. I ungefär en månad har de förberett sig, och de vet inte om det, men den kvällen ska de starta en nationell rörelse som kommer att prägla Sveriges autonoma vänster de följande två åren.

De går fram till det övergivna huset på Kävlingevägen 51, bryter sig in, byter lås och sätter upp de på förhand byggda barrikaderna. När morgonen kommer är huset ockuperat, och grannarna kan läsa två enkla budskap som hänger på husets framsida: Husets nya namn ”Smultronstället” och parollen ”Bostad åt alla”. Så blev Lund startskottet för en nationell ockupationsvåg, den senaste gången som vänsterns epicentrum varit här i studentstaden.

UNDER DE FÖLJANDE åren skulle autonoma vänstergrupper ockupera ytterligare ett tjugotal hus i Lund, och åtskilliga fler över hela Sverige. Rörelsen fick mycket och inledningsvis positiv uppmärksamhet.

- Idén var väldigt enkel. Kommunen hade en massa tomma hus. Vi sa – vi tar dem, vi sköter dem och rustar upp dem, helt gratis, och sen fixar vi bostäder och sysselsättning åt ungdomar, sammanfattar Johan.

- De hade liksom inga motargument, vi tog hus som kommunen ägde, som stått tomma i sex till tio år, och gjorde något med dem.

SMÅLANDS VAR VIKTIGT i ockupationsrörelsen, där bygg-

des det scener och nationsombudet var också talesperson för Lunds ockupationsfestival som genomfördes i maj 2009, när ockupationsrörelsen var som starkast.

Men trots det engagemang som Johan och Kalle upplevde försvann ungefär en tredjedel av Smålands medlemmar samtidigt som ockupationerna ägde rum.

KIM VAR AKTIV på Smålands nation under den tiden, och minns ett helt annat skeende. Våldsamma autonoma medlemmar som hade ett kortsiktigt fokus på spektakel istället för att skapa en fungerande och tolerant organisation.

- Det blev liksom ett helt paket, en idealvänster som man var tvungen att leva upp till helt och hållet, och gjorde man inte det kunde det bli jobbigt.

Kim är övertygad om att ockupationsrörelsen bidrog till att skapa en hård stämning på nationen.

OCKUPATIONERNA INNEBAR ÄVEN praktiska bekymmer

för Smålands. Polisen reagerade mycket hårt mot rörelsen, och där räknades även Smålands in. Hösten 2009 hotades deras sprittillstånd. När Smålands bestämde sig för att stå utanför Studentlund året därpå bestämde sig polisen för att de inte längre kunde vara med i det ”slutna sällskapet” som omfattades av nationernas utskänkningstillstånd.

Ett medlemskap i Smålands gav inte längre rätten att dricka på någon annan nation, en regel som gäller än idag.

Möte hos Lunds socialdemokratiska studentklubb (LSSK) FOTO: LIZE JANE

14

lundagård nr 2 2017

Redigering: Filip Dalman Rydén

läs fler reportage på lundagard.se ◣

fakta: opinionen i lund Lundagård har gått igenom valresultatet i Lund 2002 och 2014. Även valresultatet i de valkretsar som enbart eller till största del utgörs av studentbostäder har undersökts.

valresultat i lunds studentområden 2014

valresultat i hela lund: 2002:

2014:

V+Fi: 18,6%

V+Fi: 9,1%

V+Fi: 12,4%

S+Mp: 32,0%

S+Mp: 41,3%

S+Mp: 34,9%

Jenny Larsson, nationsombud 2010, kopplar det beslutet direkt till hämndlystnad efter ockupationerna.

- Ja, när vi hade kontakt med polisen tyckte jag att det fanns en slags bitterhet. Jag upplevde det som att de skulle pricka alla organisationer som eventuellt kanske hade någon som varit där, säger hon.

MEN ENLIGT JENNY Larsson var det enbart de passiva medlemmarna, de som främst ville ha inträdesbiljetten till nationslivet, som försvann 2010.

- Trots att vi tappade så många medlemmar var Smålands mer aktivt än på flera år. Vi hade väldigt många aktiva, vi hade jättemånga klubbar, jag vet inte när vi senast hade så många besökare, säger hon.

En bild som stöds av medlemsstatistiken. Efter ett stort tapp 2010 och 2011 stabiliserade sig medlemsantalet på cirka 500 personer, där det sedan låg fram till halveringen 2016. Det kan förklara den längre trenden, men inte den drastiska nedgången.

”Det är interna konflikter och idioti istället för solidaritet och kamp. Det är dött.”

Anonym autonom, 2017 Vi återvänder till mötet på hösten 2014. Smålands nations bostäders styrelse har avsatts eller avgått och hyreshöjningar har stoppats. Vad var det då som hände?

ENLIGT KIM, SOM hade en post i den avsatta styrelsen,

berodde det på att en grupp autonoma inte klarade av att skärpa sig. Han beskriver att de under åren efter ockupationsfestivalen fick mer makt på nationen, och att de skapade en hård stämning. De hade satt upp lappar på Smålands anslagstavla med de hotfulla orden "Höjer ni hyran så sänker vi er!"

- Det förekom ofta hot internt, jag minns att det var någon liberal som bodde på Dackegården som man bara bestämde sig för att, en sån ska inte få bo här. Så blev hon hotad tills hon stack, säger Kim. INCIDENTEN SOM KIM beskriver rör en student som 2010

trakasserades ut ur sin bostad. Studenten sade att hon fått mycket stöd från nationen, men valde ändå att flytta efter att hennes postfack brutits upp. Andra studenter rapporterade liknande incidenter till Lundagård.

ALLA KÄLLORNA, OCH även Kim, bekräftar att det rörde sig om en liten men högljudd och inflytelserik grupp som tog sig rätten att bestämma vem som hörde hemma på Smålands.

- Hot var standard. Det hände också att någon fick en kniv i dörren eller så, säger Kim. - Vi hanterade nästan allt internt. Det fick inte komma ut att detta pågick på Smålands, och många hade en stor misstro mot polisen. Det fanns vissa som tvingades lämna nationen eller ombads sluta, säger Kim.

HÖSTEN 2014 BLEV en brytpunkt. De autonoma med-

lemmarna hade utsatts för interna påtryckningar från SNB och svarade genom att kuppa mötet och avsätta styrelsen. Lundagårds skribent, som närvarade på mötet, beskriver en tydlig uppdelning mellan de autonoma och en reformistisk vänstergruppering. Grunden var en rad vräkningar och klagobrev som de autonoma inte ansåg hanterats korrekt. Efter mötet avgick styrelsens ordförande. Enligt Kim hoppade många av de reformister som suttit på poster av kort därefter.

- Det var inte värt det längre. Jag borde kanske ha slutat tidigare, men man känner ett ansvar och tänker att man kan göra något åt det, säger han.

NUVARANDE NATIONSOMBUDEN HÅLLER dock inte med

om bilden av en tydlig konflikt, men medger att vissa viktiga beslut hindrats på nationsmötena.

- Problemet är att vi har haft ett demokratiskt system där de flesta boende har varit väldigt skeptiska till hyreshöjningar. Så då blev det väldigt stor höjning nu, men den kommer efter många år utan några höjningar alls, säger nationsombudet Veronica Halling.

Hennes kollega Hannah Reustle tycker dock inte att problemet är så stort.

- Vår ekonomi är väldigt god i och med att vi aldrig har haft några lån på våra bostäder. Nu har vi tvingats ta det för att rusta upp Dackegården och fixa branddörren, men det finns goda marginaler, säger Hannah Reustle, ett av Smålands nationsombud.

"Smultronstället" på Kävlingevägen 51 i Lund ockuperades under tre veckor hösten 2008. FOTO: DACKEKURIREN

”Det som krävs är eldsjälar, kommer det någon eldsjäl och tar tag i saker så kan det nog bli bra igen på Smålands.”

Kim, 2017

Samhällsutvecklingen, polisen och interna konflikter. Allt väger det säkerligen in i Smålands öde.

Samtidigt är hoppet knappast ute för nationen.

Dagens nationsombud ger en motsatt bild, av en nation med vind i seglen. Enligt dem har många velat engagera sig i vänstern som motreaktion mot Trumps valseger i USA, och den minskade kapaciteten på klubben ser de som en tillgång, många svårsålda koncept kan prövas eftersom kraven på att få fullt hus inte längre är så höga.

Enligt nationsombuden är medlemsantalet efter årets novischperiod för första gången på länge stigande, om än till blygsamma 350 medlemmar.

PÅ MÅNGA SÄTT liknar läget hos Smålands idag läget 1970. Då som nu har nationen kris på grund av sina bostadshus, stora interna konflikter och lite att förlora. Då blev resultatet en nytändning och stor framgång. Frågan är vad som kommer hända denna gången?

*Kalle, Johan och Kim heter egentligen något annat

Anslagstavla på smålands, FOTO: PRIVAT 2014.

lundagård nr 2

2017

15

historiska händelser

”Athen dog en långsam Café Athen och AF-borgen erhåller idag en naturlig mötesplats för studentlivet i Lund. Men på 60- och 70-talet bråkades det högljutt i Lund om det klassiska caféet ens borde finnas.

Det är en helt vanlig lördag på café Athen i maj 1969. Plötsligen tar en student fram en sabel och går med bestämda steg mot en tavla föreställandes Kung Karl X Gustav. Han försöker hugga sönder den men misslyckas. Istället lyckas studenten slita ner tavlan från väggen så att den faller på ett bord med ölflaskor och spricker. Ryktet säger att studenten gjorde det i protest mot rojalismen och borgerligheten. Kungahuset och borgarsamhället överlevde attacken utan några större skador, men var denna mytomspunna vandalisering i själva verket början på slutet för Athen?

ATHENS GLANSDAGAR VAR på 40- och

50-talet. Då var studentcaféet så po16

lundagård nr 2 2017

pulärt att man var tvungen att expandera lokalerna för att bejaka dess roll som samlingsplats. Men på 70-talet hände det något. Caféet gick med förlust och det var inte längre gynnsamt för Akademiska Föreningen att ha kvar verksamheten. AF misstänkte att det var för mycket konkurrens av lågprisrestauranger i närheten. Dessutom förekom det en oordnad stämning i caféet.

VID EN DJUPDYKNING i Lundagårds arkiv är det som att träda in i en orörd tidskapsel. Studenter aktiva i det allmänborgerliga kårpartiet Fria Studenter (FRIS) ansåg att Athen borde stängas eftersom det blivit en samlingspunkt för vänsteraktivister och

knarkande hippies som stökade runt. Å andra sidan menade studentmedlemmar i Vänsterpartiet Kommunisterna (VPK) att Athen var ett borgerligt högfäste och borde göras mer inkluderande och vara mer i synkroniserade med samtiden.

PARALLELLT MED BRÅKET om Athens

framtid trängdes studenter i Akademibokhandelns lokaler, ett stenkast från AF-borgen. Det visade sig att lokalerna var för små för deras växande sortiment. Att driva borg är dyrt. Om Akademibokhandeln skulle hyra Athens lokaler skulle det lösa AF:s ekonomiska förluster som caféet till viss del bidrog till. Det skulle i så fall bli en win-win situation för båda parterna.

Men när förslaget om att flytta in i AFborgen inkom blev det ramaskri. Den enda lösningen blev att låta studen-

"En samlingspunkt för vänsteraktivister och knarkande hippies."

Redigering: Filip Dalman Rydén

läs om mer historisa händelser på lundagard.se ◣

men naturlig död” ter rösta om Athens framtid. Det stod mellan att ha kvar Athen, men på bekostnad av att terminsavgiften skulle höjas, eller låta Akademibokhandeln husera i Athens lokaler. Resultatet blev att Akademibokhandeln flyttade in i borgen och därmed inleddes en ny era i AF-borgens historia. År 1973 stängdes Athen och skulle inte öppna sina portar som café igen förrän 2004.

FERNEC ALLO VAR edil i AF 1968-71 och

bodde i Lund efter att Athen stängdes.

När han pratar om gamla Athen hör man en nästan filmisk nostalgi när han tänker tillbaka på sina studentdagar.

- Athen var vårt andra hem. Tidskriftsrummet på första våningen besökte jag ofta. Bridge-spelarna höll till i sydöstra hörnrummet, musikrummet på motsatt sida användes bland annat av Hans Pålsson och schack spelades bakom pelarna.

Fernec berättar att många faktorer låg till grund för att Athen stängde.

Han menar att det inte bara handlade om att caféverksamheten inte gick runt eller att det endast berodde på att miljön var stökig. Enligt Fernec fanns det ett stort tryck på att AF skulle öppnas upp mer för allmänheten samtidigt som ökningen av studenter bidrog till trängsel.

- När jag först flyttade till Lund 1960 så var det 5000 studenter på LU. När jag blev vald till edil 1968 hade universitetet utökats till 28 000 studenter. De flesta studenter på den tiden bodde inte i AF:s bostäder eller på nation och Athen fungerade som ett vardagsrum där studenter kunde samlas. Athen var populärt och det blev följaktligen trångt och svårt att hålla ordning.

Nu i efterhand, anser du att det var bra eller dåligt att Athen stängde?

- Ack ja det skulle man kunna säga en hel del om. Jag tycker att överstyrelsens beslut om stängningen var realistiskt.

Athen dog en långsam men naturlig död.

Har du varit tillbaka på Athen sedan det öppnade 2004? Vad tyckte du om nya Athen?

- Jag har varit där några få gånger och köpt en bok eller tagit en fika men jag har inte spenderat tillräckligt mycket tid för att ha en särskild åsikt om det.

"Athen fungerade som ett vardagsrum."

HURUVIDA VANDALISERINGEN 1969 var

”skotten i Sarajevo” i lilla Lund är svårt att säga. Men kanske hade det gamla Athen redan dött långt innan det stängde. På 60-talet förändrades samhället. Det var ut med det gamla och in med det nya. Gamla anrika studentborgar och deras caféer var inte immuna mot samhällsomvandlingar. Det gamla Athen behövde nog dö så att det fyrtio år senare kunde vara befolkat av iPhones och lukten av tentaångest.

TEXT SOFIA ESFANDI ILLUSTRATION REBECKA PETERSSON

lundagård nr 2 2017

17

jubileum

Femårsjubileum ska sätta guldkant på Campus 2017 är inget vanligt år på Campus Helsingborg. Efter vinteruppehållet välkomnades studenterna tillbaka av ett guldpyntat entréplan där det bjöds på bubbel och popcorn. Samhällsvetarkårens Helsingborgssektion Agora fyller fem år. Och det ska firas.

Femårsjubileum kan tyckas en aning ungt nämnt i samma andetag som Lunds universitets 350-årsfirande. Men det hindrar inte Agora från att växa så det knakar. Lundagård träffar Agoras ordförande Christina Abdulahad i en tid av förändring. Sektionens befntliga utskott har tredubblat medlemsantalet sedan förra verksamhetsåret, och ett internationellt utskott har startats upp.

Utvecklingen förklarar Christina Abdulahad med gedigen marknadsföring under bland annat novischveckorna. Det har varit en händelserik hösttermin för Agora. Och då är ändå under våren som jubileumsfirandet ska äga rum.

CHRISTINA ABDULAHAD ANSVARAR för en bred organisation, med flera olika fokusområden. Agora anordnar bland annat novischveckor, vårbal och arbetsmarknadsdagar. Deras huvudsakliga fokus ligger emellertid på studiebevakning av utbildningarna Strategisk kommunikation och Service management. Kanske kan Agora kallas för Campus egen schweiziska armékniv; det är en organisation med många strängar på sin lyra.

Men har hybridorganisationen en baksida?

Kan det finnas en risk att huvuduppdraget, studiebevakning, försvinner ur fokus i myllret av olika aktiviteter?

Inte enligt Christina Abdulahad som snarare ser det som en tillgång.

-Jag är medveten om att Agora för många handlar om projekten snarare än studiebevakande verksamhet. Men det är viktigt att ha både och, de utesluter inte varandra. Genom att ha en bredd av saker vi sysslar med får vi också en större mångfald bland de som väljer att engagera sig.

men det är sant. Exempelvis har Agoradagen firats längre än fem år. Hur går detta då ihop? Det finns en logisk förklaring. Det Agora firar är nämligen fem år som del av Lunds samhällsvetarkår. Innan dess var Agora en studentförening tillhörande Lundaekonomerna. Innan samhällsvetarkåren var det Lundaekonomerna som bedrev den studiebevakning som Agora gör idag. Bäst ord på vad som firas sätter nog Christina själv.

-Vi firar fem år av studiebevakning, ett lyft studentperspektiv och ha knutit studenterna närmre näringslivet.

Och firande kommer det bli.

Kronan på jubileumsfirandet är galan 25 mars. Den kommer att arrangeras för olika personer som har varit eller är viktiga medlemmar i föreningen, samt personer från Helsingborgs stad och näringsliv. Utöver detta utlovas skattjakt, tävlingar och ”annat smått och gott”. Men hur påverkas studiebevakandet?

-Det fortsätter som vanligt, förklarar Christina Abdulahad och tillägger att det blir extra fokus på bevakandet i fortsättningen. I nuläget är det en av de nio styrelsemedlemmarna som ansvarar för bevakningen, men i nästa styrelse blir det två. Detta är ett steg i satsningen på studiebevakning.

-Det ska inte finnas någon tvekan.

Händer det någonting i studenternas utbildning ska man vända sig till oss, slår Christina Abdulahad fast.

"What would Beyonce do? Hon skulle köra på, så då gör jag också det."

TROTS ATT AGORA fyller fem i år har

organisationen faktiskt funnits längre än så. Det kan kännas aningen gåtfullt, 18

lundagård nr 2 2017

Christina Abdulahad, ordförande för Agora

MITT I JUBILEUMSFIRADE finns det

även plats för reflektion. För att fortsätta utvecklas och en dag fira ett tioårsjubileum krävs framtidsstänk. Christina Abdulahad har stor erfarenhet av att engagera sig som student, och ser vissa förbättringsområden.

-Vi måste skapa en mer hållbar kultur där varje individ kan bidra under sina fungerande villkor, resonerar Christina Abdulahad -Det är viktigt att folk som engagerar sig också håller hela året, att vi inte tappar folk längst vägen för att det blir för mycket. För då tror jag definitivt att vi stoppar i vår utveckling.

CHRISTINA ABDULAHAD LYFTER viktiga frågor som kanske ofta glöms bort bland alla projekt och events. Hon ger även ett tips till andra studenter utifrån vad Agoras styrelse gör för att skapa en hållbar kultur: -Engagera utskotten. Styrelsen ska inte göra allt. Ett annat sätt är att prata mer öppet kring stress.

För Agora väntar ett händelserikt jubileumsår. Kul för medlemmarna, kul för ordförande också.

-Jag ser fram emot allt! Jag vill verkligen ta vara på våren tillsammans med våra engagerade medlemmar. Och Redigering: Filip Dalman Rydén

läs mer helsingborgsnyheter på lundagard.se ◣

verkligen få sätta guldkant på våren, säger Christina Abdulahad. Även om ordförandens entusiasm inte går att ta miste på, kommer det innebära extra arbete för hennes del.

I nuläget lägger hon redan ner mer tid på Agora än på studierna. Jag frågar henne vad hon brukar tänka när hon behöver lite extra motivation.

-What would Beyonce do? Hon skulle köra på, så då gör jag också det.

visste du att?

Agora anordnar bland annat novicshveckor, vårbal och arbetsmarkandsdagar utöver sin studiebevakande verksamhet.

Studenter på Strategisk Kommunikation och Service Management kan vända sig till Agora om de har studierelaterade problem.

Elevhälsan är en del av studiebevakandet. Därför genomförde Agora och samhällsvetarkåren i november en enkätndersökning med temat psykosocial arbetsmiljö.

TEXT JONATHAN MORTENLIND FOTO MICHELLE LARSSON lundagård nr 2 2017

19

porträttet

Hiphopen och vägen hem Denise ”Kusíga” Henningsson rappar i hiphop-kollektivet Kvinnliga Situationen. I vår släpper de sin första EP. Vägen dit har kantats av stress och hotfulla kommentarer.

Musiken kom tidigt in i hennes liv.

På sin åttonde födelsedag fick hon sin första gitarr och redan som fyraåring förbjöd hon och hennes syster sin pappa från att sjunga godnatt-sånger för dem.

– Vi började få gehör och insåg att han sjöng falskt, berättar hon och skrattar.

Som artist kallar sig Denise för "Kusíga", vilket är hennes tanzaniska släktnamn. Föräldrarna träffades 1983 i Dar es-Salaam, Tanzanias största stad, när pappan var där och jobbade som volontär. En krock mellan två världar.

– Relationen mellan mina föräldrar är lite som en saga. Min mamma kommer från en tanzanisk överklassfamilj och morfar var Tanzanias första militärchef efter självständigheten frånengelsmännen 1962. Pappa är däremot uppväxt i en fattig skogsbrukarfamilj i Småland. Snacka om att krossa mångas fördomar.

– Vi har mött en del troll när vi har gigat. Värst var när vi spelade inför en fotbollsmatch på Swedbank Stadion i Malmö. De som hetsade var vanliga medelålders män och på sociala medier blev vi hotade till livet. Kvinnomisshandlare och rasister är inga svarta taggiga monster med fluffig päls, utan ofta helt vanliga människor som glömt bort att andra individer också är människor, säger Denise Henningsson.

HEMMA HOS DENISE doftar det fruktigt

te och lägenheten påminner lite om en musikaffär. Överallt ligger, hänger eller står det instrument. Alltifrån ett piano till gitarrer, en saxofon och diverse slagverk. Ur högtalarna strömmar mjuk jazz signerad Monica Zetterlund.

Kvinnliga Situationen bildades 2014 av fem kvinnor med olika musikaliska bakgrunder. Denise är kollektivets instrumentella guru, men ansvarar även för deras ekonomi och scenframträdande. Gruppens musikaliska arrangemang varierar; från aggressiv rap till rytmisk reggae.

– Jag tror att styrkan i Kvinnliga Situationen är att vi har så skilda livserfarenheter och på så sätt kan vi bidra med flera olika perspektiv. Att sprida kärlek och försöka förstå varandra är också viktigt för oss. Att gå runt och hata på hatare är ingen långsiktig lösning. Samtidigt funkar det inte att dela ut blommor åt rasister, säger Denise Henningsson.

JAG FÅR KÄNSLAN av att hiphop-kollektivet blivit lite som en bonusfamilj för Denise. För att bibehålla ett starkt systerskap försöker de se till att allas behov tillgodoses.

– Det är något vi verkligen har jobbat aktivt för. Alla ska få bli hörda och vi ska ta hand om varandra. Vi har en organisatör som hjälper oss att prata gruppdynamik och fördelar ansvarsområden, säger hon.

Denise är uppväxt i det lilla brukssamhället Nybro några mil utanför Kalmar. Som i många andra mindre samhällen var urvalet av fritidsaktiviteter litet, men på Nybros Kulturskola hittade hon hem.

– Antingen spelade man hockey, handboll eller stod och rökte bakom stationen. Eller så gjorde man som mig, spelade musik och dansade på Kulturskolan.

20

lundagård nr 2 2017

"Att gå runt och hata på hatare är ingen långsiktig lösning. "

ATT FLYTTA TILL Tanzania är inget som

Denise planerar.

– Jag är väldigt hemmakär och kommer nog aldrig att flytta från Sverige.

Visst, jag kanske flyttar utomlands en kortare period men jag kommer definitivt komma tillbaka i så fall. Jag försöker att åka till Tanzania vartannat år och min bas där är en förort till Dar esSalaam som heter Mwenge, säger hon. År 2011 flyttade Denise från Kalmar till sin nya hemstad, Malmö. Hon började studera på Malmö högskolas Grundlärarutbildning med inriktning fritidspedagogik och musik. Kontrasten mellan städerna är påtaglig.

– I Kalmar kan jag inte gå ut på krogen en enda gång utan att något kring min etnicitet dyker upp. Det kan vara för att ragga, börja snacka eller vad som helst, lätt ingång till kommunikation tänker de väl. I Malmö slipper jag känna mig som en alien och det finns så fett många duktiga musiker här, säger hon.

SEDAN INTERNATIONELLA KVINNODAGEN

2015 har Kvinnliga Situationen haft så många spelningar att Denise tappat räkningen. 2015 var också året som baksidan av hennes hektiska liv visade sig. Hon arbetade heltid som musiklärare och dansade sju timmar i veckan.

Dessutom blev de sena spelningarna med hiphop-kollektivet allt fler och kroppen sa ifrån.

– Jag började få minnesluckor och

TEXT SIMON APPELQVIST FOTO ULRIKE DONNERHACK

denise henningsson Ålder: 24 år Har pluggat: Grundlärarutbildning på Malmö högskola Gör: Musiker och lärare Aktuell med: Ska släppa EP med hiphopkollektivet Kvinnliga Situtationen

stickningar i nacken. Jag kände att jag inte räckte till. Det ledde till att jag mådde både fysiskt och psykiskt dåligt och var missnöjd med mig själv.

Jag höll på att springa rakt in i väggen, säger Denise.

EFTER ATT NÄSTAN ha kollapsat beslutade hon sig för att varva ner. Denise gick ner till deltidstjänst och skaffade sig rutiner. Hon kände också ett behov att få in mer avkoppling och började att meditera och utöva yoga. Aktiviteter hon tror fler skulle behöva.

– Man behöver inte sätta sig i lotusställning och säga ”umm” utan det räcker med att ta tio djupa andetag utan att tänka på någonting annat än sin andning. Istället för att festa och träffa människor varje kväll så tror jag att fler kan behöva ha lite mer egentid. Att vara snällare mot sig själv är också viktigt, säger hon.

Denise reser sig upp, berättar att hon är hungrig och dansar ut till köket.

I förbifarten frågar hon om jag vill ha en smoothie.

– Att äta när ditt blodsocker är lågt är precis som att meditera när du känner dig stressad, säger hon och serverar mig ett vinglas jord-färgad smoothie.

Kakao, dadlar och sötmandel visar sig vara en oväntat bra kombination.

KVINNLIGA SITUATIONEN HAR efter två år, fullspäckade med konserter och olika projekt nu valt att spela mindre live och mer i studion. I vår lanserar kollektivet både en debut-EP och musikvideo och jag har en känsla av att spelningarna inte kommer bli färre efter det.

- Jag är inte orolig för att att bli stressad igen för nu vet jag hur jag ska hantera det. Oavsett om det blir mycket fokus på spelningar eller på att spela in så är jag taggad. Huvudsaken är att vi i Kvinnliga Situationen fortsätter att skapa tillsammans, säger Denise Henningsson.

Redigering: Simon Appelqvist

kultur

Vem är akademikern, egentligen?

Kufiska navelskådare, världsförbättrare eller både och? Uppfattningarna om akademiker går isär.

Lundagård har tittat närmare på hur våra forskare och föreläsare skildras i kulturen.

Ulf Larsson tröttnade. I femton år hade han arbetat som lektor i svenska språket vid flera svenska lärosäten. Men till slut fick han nog – sa upp sig, flyttade till Japan och gav ut Universitet, Campus Beckomberga (2016), en svidande romanuppgörelse med 2000-talets svenska högskolevärld.

I boken får vi följa Minton, som arbetar på Stockholms universitet.

Efter en av otaliga omorganiseringar (läs: nedskärningar) håller hans egen institution – som efter en annan omorganisering kallas akademi – till på det tidigare mentalsjukhuset Beck-

åka pendeltåg Likt Markoolio på sin tid är jag fast i pendeltågets grepp. Utan bil och med studier på annan ort får man många chanser att färdas i Öresundstågets mysigt sunkiga vagnar. Men denna tid bör förvaltas! Att se på serier är dödfött, att dansa tango får man inte plats med. Nej! Tåget är introspektionens plats - en tid för tanke och stilla läsning.

Eller varför inte plugga till teoriprovet?

FILIP DALMAN RYDÉN 22

lundagård nr 2 2017

omberga i Bromma. Eftersom Minton är lektor hade man lätt kunnat tro att han framför allt jobbade med undervisning.

Fel! När Minton inte pysslar med ren administration, som att boka lokaler till sina kurser i ett ständigt fallerande datorsystem, sitter han på långa möten där hans chefer predikar vikten av mångfald, genus och normkritik.

Och för den som vill ha en framtid i akademin gäller det att vara med på tåget.

ULF LARSSONS AKADEMIKERPORTRÄTT

bekräftar en hel del fördomar. Minton är lite av en grälsjuk Dick Harrisontyp, även om hans frustrationer verkar ganska befogade. Han har också den typiskt akademiska förmågan att snöa in på något väldigt smalt – i Mintons fall ”motiv och semantiska mönster” i Gunnar Ekelöf diktsvit En Mölna-Elegi.

Minton må vara lite nördig, men knappast färglös. Han tar LSD, fantiserar om olika sätt att tortera kolleger han ogillar och råkar på en nätdejtingsida få kontakt med någon form av BDSM-dominatrix som (visar det sig senare) ska delta i ett gemensamt projekt på jobbet. Pinsam tystnad i fikarummet…

EN AKADEMIKERSKILDRING SOM lyckats nå ut till den breda publiken är den amerikanska humorserien Big Bang Theory. Huvudpersonerna Sheldon och Leonard är forskare i fysik vid universitetet CalTech i Los Angeles och delar dessutom lägenhet. I första avsnittet får de en ny granne, servitrisen Penny från Nebraska som drömmer om att lyckas som skådespelare i Hollywood.

Mötet med Penny är den komiska grundstenen för vad som har blivit hittills tio säsonger. För även om Leo-

skit i bokrean - läs ändå Så var det dags igen för böckernas hysteriska storhelg, jag talar förstås om BOKREAN. Böcker till vrakpris, som en andra julafton!! Men är det inte dags att vi ser det för vad det är? Samma trötta boktitlar nedsatta tjugo spänn.

Leif GW Perssons tredje gubbdeckare och Alex Schulmans barnbok om bajs, nu till priset av en gin och tonic på nation.

Jag vill inte missunna förlagen denna gyllene

chans till lagerrensning men det är inte samma sak som att säga att vi prompt måste köpa just de böckerna som kastas på oss.

Köp dina böcker på bokborsen.se, alltid till ett kilopris lägre än det för potatis på Ica. Låt dig inte luras att köpa en bok bara för att prislappen lyser rött. Är det en skitbok så är det, i Schulmans fall bokstavligt talat.

JACOB ANDERSSON Redigering: Linus Gisborn

läs kulturtexter varje dag på lundagard.se ◣

vuxna män pratar känslor

nard, Sheldon och deras kompisar vet allt om naturvetenskap, serietidningar och sci-fi filmer, har de betydligt svårare för den sociala biten – att gå på fester och träffa kvinnor till exempel.

För Penny är det tvärtom.

BIG BANG THEORY skapades av Chuck

Lorre, som tidigare gjort bland annat Two and a Half Men. Serierna påminner på flera sätt om varandra: de kretsar runt karaktärer med nästan övertydliga personlighetsdrag och innehåller en stor dos skämt om sex, alkohol och stereotyper. Karaktärernas akademiska karriärer är i första hand en sorts kuliss till deras komiska privatliv. Ändå är det slående hur positivt deras jobb framställs. Till skillnad från den plågade humanisten Mintons navelskådande lyrikanalyser i Stockholm får forskarna i The Big Bang Theory göra spännande experiment i häftiga labb och åka på intressanta forskningsresor. Resurser verkar sällan vara något problem vid det amerikanska prestigeuniversitet CalTech. Bilden av akademikern som något av en bråkig pedant går dock igen även här. Som när Sheldon och Leonard spenderar ett helt avsnitt med att bråka om vems namn som ska stå först på en nyskriven forskningsartikel.

dom och forngrekiska. Ändå är själva akademikerna förbluffande nog oftast frånvarande. Det är nationsinspektorer som aldrig behagar dyka upp och någon gång promotorer som delar ut examina till studenter i förbifarten.

AKADEMIKER UPPFATTAS OFTA som en

form av elit. Ändå tycks det aldrig ha varit något drömjobb för yngre generationer – allra minst för Strindberg.

Kanske är lönen en orsak. 1824 lämnade till exempel Esaias Tegnér – en av Lunds mest kända alumner – sin post som professor i grekiska för ett tacksamt brödjobb som biskop i Växjö stift. Men även om akademiker i Sverige aldrig blivit rika kunde de förr i tiden bli mäktiga.

– I början av 1900-talet var riksdag och regering fulla av professorer och Lunds kommunfullmäktige dominerades av höga akademiker. I dag när högskolan vuxit så kraftigt har de inte alls lika hög status. Bland politiker och ministrar är det numera vanligt att inte ha någon examen, till och med bland de statsråd som ansvarar för universiteten, säger Fredrik Tersmeden, chefsarkivarie på Lunds universitet.

BILDEN AV AKADEMIKERN som lite förvirrad, socialt obekväm och dessutom illa klädd fanns redan på Strindbergs tid. Fredrik Tersmeden berättar att en av hans släktingars memoarer vittnar om ett sorts medvetet anti-mode bland professorerna i Uppsala på 1870-talet.

- Som akademiker skulle man inte vara intresserad av att vara välklädd, utan stå över den sortens ting. I dag är väl den klassiska nidbilden en filosof med sliten tweedkavaj, manchesterbyxor, tofflor eller sandaler och rester av ett yvigt 70-talsskägg. Teoretisk, världsfrånvänd och lite vänstervriden, säger Fredrik Tersmeden.

TEXT OSKAR MADUNIC OLSSON ILLUSTRATION CECILIA HANSSON

det auktoritära studentlivet Att vara lundastudent är att spy i en ränna utanför Challes och att bocka av vem som haft flest hemsläp på en whiteboard i korridorsköket. Att vara ensam hela fredagen och lägga sig innan tolvslaget på eget bevåg är däremot ett beteende att betrakta som anti-lundaandan.

Att uppvisa drag av en osocial personlighet är mer förödande för en student än att mörda någon. Ja, visst lär man sig tugget efter

några terminer i Lund. Misströsta inte, du nyinflyttade. Det räcker med att dra till med hur kul det var att spela beerpong i onsdags för att garanteras en solklar klättring ända upp till kuratelsposten. Eller läs Ensam i Berlin av Hans Fallada som helgsnöje och gräv självmant din egen sociala grav.

FILIPPA WERNER SELLBJER

JENS LEKMANS FJÄRDE album, Life Will See You Know, som släpptes i dagarna, är bland annat en alldeles ypperlig tillflyktsort.

Skivan är en varm famn, där Lekmans croonerstämma vecklar ut intelligent och vackert formulerade anekdoter om stort och smått: partners som börjar öppna upp sig inför varandra, canceröverlevare, filosofiskt lagda mormoner.

Ett återkommande tema är ”manlig vänskap”. I ”How Can I Tell Him” begrundar Lekman hur den rigida synen på vad som konstituerar manlighet har förmedlats från generation till generation, och frågar sig hur han ska kunna tala om för sin bästa vän, med vilken han kan tala med allt så länge ”det är om ingenting”, att han älskar honom.

FÖR NÅGRA DAGAR sedan frågade en av mina bästa

vänner om det var ”okej” att han sa just det, att han älskar mig.

Och det var det ju. Och jag sa att jag älskar honom också.

"Två snubbar emellan som öser ömhet över varandra."

Det kändes väldigt fint och signifikant, för man ska inte tro att det är så enkelt att komma dithän i en vänskapsrelation, två snubbar emellan, att man utan ett skyddande lager av ironi eller distans öser ömhetsbetygelser över varandra.

NÄR JAG LYSSNAR på Lekman tänker jag på hur ytterst ovanligt det är att man i killrelationer, även om man har känt den andre länge, även om man känner ett visst mått av tillit gentemot den andre, släpper garden och vågar visa sig sårbar.

Det spelar ingen roll om man i sitt privatliv kanske försöker spjärna emot den traditionella manlighetens koder; det är likväl svårt att skapa ett rum för den öppenhjärtigheten.

I GENGÄLD BLIR relationerna där man lyckas åstadkomma detta jävligt betydelsefulla.

Och när det verkar som om en sådan relation är på väg att spira känns den nationella vintersportpsykosen faktiskt lite lättare att ta sig igenom.

MARCUS BORNLID LESSEUR lundagård nr 2 2017

23

ILLUSTRATION: MALIN JOHANNSSON

NÄR AUGUST STRINDBERG var 18 år klev han på en ångbåt från Stockholm till Uppsala för ”studier vid akademien”.

Ett par terminer senare var han tillbaka i Stockholm – utan examen, men med fröet till vad som skulle komma att bli en novellsamling: Från Fjärdingen och Svartbäcken.

Med sig hem från Uppsala hade Strindberg också ett livslångt förakt för akademiker och akademin. Eftervärlden har i många fall tolkat inställningen som ett mindervärdeskomplex.

Strindberg ska ha käbblat mycket med sina professorer och i sina brev anklagade han dem för att inte vara ”lärde” på riktigt. I samlingens noveller står

alltid en student i centrum. Miljön är ultrastudentikos – med fylla, fattig-

Det här är hands down den vidrigaste tiden på året.

Inte nog med att man stelfrusen ska nödgas hasa sig fram i vintermörkret, därtill ska man omslutas av den nära nog allomfattande schlager- och vintersportsmisären, som så utstuderat ondskefullt ger sig fan på att knäcka de sista små glimtarna av livsglädje som man hamstrat i sitt hjärta.

Men det är vad det är, och man får söka tröst så gott det går.

nöje

Musik att lyssna på när du...

ILLUSTRATION: EVA ERICSSON

Failat tentan, ligger superbakis hemma efter gårdagens partaj eller fått med ditt senaste ragg hem.

Kulturredaktionen väljer vilka låtar du kan lyssna på under de dessa stunder!

TO WATCH BOYS TO

KÄRLEK & AFFEKTION

Tinningarna dunkar och solljuset träffar dig i ansiktet för första gången på länge. Du behöver någonting bitterljuvt. Lana Del Reys kraftfulla röst och mjuka melodier för tankarna till cabrioletturer i amerikanska södern, vind i håret och burkläsk. ”Music To Watch Boys To” är mitt förstahandsval.

Dagen är äntligen här. Personen du har spanat in sedan kursstart sitter på din sängkant och pillar nervöst på en öletikett. Jag vågar nästan garantera att Rihanna och Futures ”Loveeeeeee Song” tar situationen åt det håll du önskar.

Om det inte funkar vet jag inte vad som skulle göra det.

"Du behöver någonting bitterljuvt."

vendela källmark OLD IN JUST ONE DAY

HÄDANEFTER

FEVER

Att få underkänt på en tenta är som att åldras hundra år på en enda dag. Om Broder Daniel lärde mig att som tonåring slå tillbaka mot fjortisarna, så har bandet som vuxen lärt mig att akademin är ett monster jag kan besegra. Även om det skulle ta mig tre omtentor så vet jag att med hjälp av Broder Daniel kan jag knocka tentasvaren till ett G.

Varje gång jag sitter hukandes över toaletten tänker jag: ALDRIG MER! och skriksjunger texten till Veronica Maggios Hädanefter. ”Jag ska sluta leta efter kaos eller fylla. Hädanefter tänker jag efter, hädanefter ska jag vara bra”. Men jag lär mig aldrig av mina misstag och veckan därpå är jag där igen.

Denna låt fungerar som en bra påminnelse.

La Lupes sensuella röst gör att man kan förföra på ett sätt man aldrig trodde var möjligt. ”When you put your arms around me, I get a fever that’s so hard to bear, you give me fever when you kiss me, fever when you hold me tight”. Se där, är det Bambi på hal is? Nej, det är ditt nästa ragg som är alldeles knäsvag av dina dansmoves.

70-TALSDRÖM

IPREN + THE DOORS

STALKERLÅTEN

Underkänt på tentan. Förhoppningen om ett G ersätts av avgrundsdjup oro. Samtidigt nalkas det festligheter i goda kurskamraters lag – och det finns ju alltid omtentor. Dansa dig fram till din närmaste studentpub längs kullerstenarna till Bowies episkt peppiga Moonage Daydream. Party like it’s the 70’s.

Ännu en bakissöndag - misströsta inte. Ta en Ipren, sätt på The End av The Doors, försätt dig långsamt i trans och glöm bort din huvudvärk. Låt det lugna tempot i samspel med de psykedeliska inslagen kittla din fantasi. När det 12 minuter långa mästerverket är slut kommer ångesten att ha lättat.

Du har äntligen lyckats få hem din crush som du stalkat på instagram i månader. Gör den genererade atmosfären lite mer avslappnad genom att bonda över en ny musikalisk förälskelse. Ge de mångfacetterade The Brian Jonestown Massacre en chans. Börja gärna med den fängslande och sensuella Anemone.

"Men jag lär mig aldrig av mina misstag.." sofia esfandi

"Försätt dig i långsam trans..." agata janczewska

24

lundagård nr 2 2017

Redigering: Eva Ericsson

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣ FOTO: PRESS

3 tips BROWN BAG LUNCHES

Lunchtid i Lund kan vara en smärre stafettkamp. Speciellt hopplöst kan det kännas när hipster-duden före dig i kön lägger vantarna på den sista veganska-köttbullar baguetten. Skippa besvikelsen och det desperata letandet efter sittplats och bege dig till Skissernas museum istället. "Brown bag lunches" blandar lunch - nedpackad i en brun påse - med en halvtimmes lång föreläsning om kreativa processer. Varannan tisdag med start den 14 februari.

MALIN JOHANNESSON

EN NY KUNGLIG ARENA

Världen är snäll mot dig som gillar stora arenagig. Häromveckan invigdes nämligen Royal Arena i Ørestad utanför Köpenhamn, bara 40 minuters tågresa från Lund C. Den nya arenan ska användas till konserter och sportevent och har en kapacitet på upp till 16 000 besökare. Under våren kommer bland annat Metallica, Drake, Bruno Mars, Aerosmith och Céline Dion på besök. God fornøjelse!

OSKAR MADUNIC OLSSON

KLÄDER TILL KILOPRIS Musikhögskolornas schlagerfestival bjuder på en stor dos humor.

Smaskig schlagersång 900 besökare och över 100 showartister. I mars bjuder Musikhögskolans studenter i Malmö på dans, underhållning och en storslagen show.

SVERIGES MUSIKHÖGSKOLOR HAR skapat sin egen musiktävling där studenter får chansen att pröva sina vingar på scen och visa upp sina talanger inom alla genrer kopplat till en musikföreställning.

Från en tävling i Stockholm spred sig konceptet snabbt och året därpå involverades alla Sveriges musikhögskolor, däribland Malmös.

- SMASK är en egen Schlagerfestival med en färgsprakande live-show och som det inbitna schlagerfan jag är, var det fantastiskt att stå på scen och uppträda med vänner och kursare, säger Mina Kågström, musiklärarstudent på Malmö musikhögskola, som i år är konferencier.

I ÅR BESTÅR SMASK av sex deltävlingar samt

en final som kommer gå av stapeln i mars på Malmö Live.

HELA SHOWEN FINANSIERAS av bidrag från

musikhögskolan och biljettförsäljning.

Miriam Hjalmarsson, musiklärarstudent på Malmö musikhögskola, är general i år. Den största utmaningen berättar hon är att nå ut till potentiella besökare genom att marknadsföra på rätt ställen.

- Jag tycker det är kul att leda och hade många idéer om hur SMASK kunde förbättras så därför ville jag bli general. Att se en fullsatt sal och slutresultatet efter allt jobb gör alla timmar mer än värt det, säger Miriam Hjalmarsson.

isabel vinterbladh

LISA BERGENFELZ

missa inte…

… Är du nyfiken på poesi men osäker på vart du ska börja? Det feministiska skrivkollektivet Trosa & Lyrik har poesiuppläsning med temat "Börsen - Vad är det ens?" på pizzeria Rex i Malmö den 17 mars. Kollektivet står för

FOTO: SUMMONEDBYFELLS/FLICKR

Studenter på Stockholms Kungliga Musikhögskola tröttnade på att deras bidrag till Melodifestivalen aldrig kom med. Med mottot ”Om melodin inte kan komma till festivalen, får festivalen komma till melodin” lades 1991 grunden för Sveriges Musikakademikers Sång Kåntest (SMASK).

Sju bidrag väljs ut av en kommitté som huvudsakligen bedömer om den humoristiska schlagerandan finns med i numret.

Med deltävlingar och schlagertema är det lockande att se på SMASK som en parodi på Melodifestivalen. Men Mina Kågström menar att musikhögskolorna vill göra sin egen version av schlagerfestivalen med fokus på musik, svenska texter och humor. Dessutom är allt live, både orkester och kör, jämfört med melodifestivalen som inte har kvar det.

- Det viktiga med SMASK är inte vem som vinner. Det glöms bort när vi alla får uppträda och visa upp vad vi har jobbat för tillsammans, berättar Mina Kågström.

Den 11-12 mars kommer tyka Vinokilo arrangera ett pop-up event på Moriska Paviljongen i Malmö. Här kommer vintage kläder säljas till kilopris. Entrén är 50 kronor och kilopriset ligger på 200kr. Ett par Levi´s jeans som väger 700g skulle till exempel kosta ca 140 kr. Vin och snacks utlovas.

Missa inte denna chans att dryga ut din vårgarderob på ett billigt, hållbart och kul sätt.

poesi medan Rex står för servering av shots med godissmak.

Bland poeterna återfinns bland andra Lisa Nyborg, vinnare av förra årets Poetry Slam i Malmö.

JACOB ANDERSSON

lundagård nr 2 2017

25

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

"Vi vägrar dock att ge efter för okunskap och ignorans. Akademin och alla studenter med den har ett ansvar. Ett ansvar att förvalta den kunskap vi tillskansar oss."

FOTO CHRISTINA ZHOU

lus kramar Alla studenter som gör världen till en bättre plats <3

lus sparkar På isen, och trillar

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Den ljusnande vårens nya kläder Varje vår händer det något underbart. Det börjar bli ljusare, slasket smälter bort och när solen tittar fram så värmer den med minnet om sommar. Sista april och första maj kommer närmare, tandemäventyr hägrar och tackfester och sittningar duggar tätt.

Det är svårt att inte känna glädje inför den stundande fröjden.

MEN SKUGGFRITT ÄR det inte. Vi har på årets två första månader sett större angrepp både mot journalistiken, men också mot akademin och dess grundprinciper. Vår akademiska värld bygger på fakta, kanske inte objektiv sådan, men så nära som en kan komma. Vetenskapsteori får oss att förstå att även om vi alla har olika perspektiv så finns det ändå vissa saker som vi rationellt behöver komma fram till betyder samma sak, något som vi också gör.

FÖR VAD HÄNDER när någon be-

strider det obestridliga? När fakta inte längre dikteras av ett samlat förnuft där vi ändå erkänner den 26

lundagård nr 2 2017

som sådan, även om vi inte tycker om den. När den egna agendan blir överordnad allt annat och massorna ser vad de vill se, vart för det oss?

DET ÄR INTE ett nytt problem. 1837

gav H.C. Andersen ut konstsagan om Keiserens nye klæder, en saga som kan anses härstamma redan från 1337. I sagan så syr två skräddare nya kläder till kejsaren av magiskt tyg, men i själva verket använder de sig inte av något tyg alls. Kejsaren tågar dock stolt ut på gatorna iförd sin nya skrud, basunerande om hur fabulös dennes nya kläder är. För några år sen hade vi skrattat åt en sådan liknelse, men nu ter den sig desto verkligare. Kejsaren blir dock avslöjad till sist av ett barns naiva oskuldsfullhet när denne utbrister att han ju faktiskt inte har några kläder på sig.

MEN VAR ÄR då vårt oskuldsfulla barn? Kanske är denne förlorad i cynismen av dagens värld, kanske är sagor helt enkelt inte verklighet. Vi vägrar dock att ge efter för okunskap och ignorans. Akademin

och alla studenter med den har ett ansvar. Ett ansvar att förvalta den kunskap vi tillskansar oss och att berika världen med dess perspektiv och eftertänksamhet. Det ligger i vår natur som studenter att ifrågasätta, att kritisera det självklara och att ständigt söka nya outforskade vägar. Men vi ifrågasätter med fakta och argument grundade i substans, vi kritisera med rim och reson.

DET ÄR JUST här som vi ser fram-

tidshoppet i skenet av den stundande vårsolen. Studenter, som i den lilla bubbla som är lund, som gör allt för att göra denna lilla värld lite bättre för sig själva och varandra. Vi är övertygade om att viljan om att göra världen till en lite bättre plats inte stannar där, att när vi ger oss ut så kommer vi att ta vårt ansvar och leva upp till förväntningarna med råge. Den ljusnande framtiden är vår, och våren är här för att stanna.

BJÖRN SANDERS ORDFÖRANDE LUS JACK SENFTEN VICE ORDFÖRANDE LUS

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Vetenskapsvecka: Blir världen bättre?

F O TO : GETTY I MAGE S

Vetenskapsveckan Blir världen bättre? är en del av universitetets jubileumsfirande där framstå­ ende forskare från både Lund och andra delar av världen ger sin syn på vart världen är på väg. Temaveckan hålls mellan den 6 och 12 mars och välkomnar studenter, forskare och allmänheten.

Söndagen den 5 mars invigs vetenskapsveck­ an med musik och spännande diskussioner, och avslutas med mingel. Invigningen hålls i Universitetshusets aula mellan 17:00 och 18:30 och är öppen för alla. Veckan startar direkt med ett förlängt Debatt i Lund i AF­borgen på mån­ dag den 6 mars och två flaggskepssymposium i Universitetshusets aula den 7 mars. Resten av veckan blandas med spännande och öppna föreläsningar och debatter, guidade turer på laboratoriet för nanoteknologi, organiserad rundvandring i Lund samt öppet hus på Vat­ tenhallen och mycket mer!

Läs mer: www.lu.se/battre-varld

Universitetsstudier – mer än bara ämneskunskaper?

Under din studietid vid universitetet kommer du, vid sidan av att du fördjupar dina ämnes­ kunskaper, också att utveckla en rad generella kompetenser, som förbereder dig väl inför kvalificerade arbetsuppgifter.

I detta seminarium ger universitetets all­ männa studievägledare exempel på sådana färdigheter och diskuterar vikten av dem för din framtid. Målet är att inspirera till reflektion

över ditt eget lärande och att utveckla förmå­ gan att beskriva vad du kan. Föreläsning varvas med viss interaktion, där du som student får fundera kring dig själv, men också ta del av medstudenters funderingar.

Datum: 3 april kl 15.00–17.00 Välkommen att anmäla dig på www.lu.se/ studievagledning/seminarier

Dags att söka till höstens program och kurser Den 15 mars öppnar anmälan till program och kurser med start till höstterminen. Du har där­ efter en månad på dig att göra en anmälan via www.antagning.se. Efter sista anmälnings­ dag den 18 april stänger anmälan till samtliga utbildningar.

De kurser och program som har platser kvar efter att de första antagningsbeskeden publi­ ceras kan därefter öppna igen för sen anmälan tidigast den 15 juli. Dessa utbildningar kommer då att vara märkta ”Öppen för sen anmälan” på antagning.se. Tänk på att om du gör en sen WWW.LU.SE

anmälan kommer du att rangordnas efter alla som sökt i tid. Så sök i tid! Redan nu hittar du alla sökbara kurser och program på www.lu.se och www.antagning.se.

PLUGGA I SOMMAR? Även på sommaren ges en del kurser hos oss på Lunds universitet. Längden på som­ markurserna varierar från två till tio veckor.

Du kan anmäla dig mellan 22 februari och 15 mars.

Läs mer på www.lu.se/sommarkurser.

FÖRELÄSNINGAR PÅ STUDENTHÄLSAN I VÅR 20 mars: Stress – på gott och ont!

Föreläsning om vad stress är och hur det går att hantera utifrån ett studentper­ spektiv.

3 april: Compassion Föreläsning kring hur din medkänsla med dig själv fungerar och påverkar, samt hur du kan öka den förmågan.

15 maj: Mindfulness Föreläsning som introducerar dig i medve­ ten närvaro, i teori och praktik.

Tid: kl 16.15–ca 17.15 Plats: Studenthälsans lokaler, Paradisgatan 5 B, Lund Kostnadsfritt. Ingen föranmälan behövs.

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

Q & morhoppan q: hans rosling

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu....

Ingen är gladare än jag att solen är tillbaka i stan! För det som gömts i snö kommer fram i tö, och det gäller inte minst fifflarnas hemligheter... ...fifflarna höll hov men saknade skrov, fick sitta i cirkel med quattens lov. ...folk i Lillsjödal saknar arbetsmoral Eller kanske har de det, målade portarna tre. ... lilla Londons filial marknadsförde sig stort, trampade på fler tår än man kanske ILLUSTRATION : MOLLY SVENSSON

P

rofessor i internationell hälsa som skapade rubriker genom att rabbla något så sensationellt som statistik. Övertydligt svensk i sin engelska. Erhöll stående ovationer i sitt begripliggörande av fenomenen. Gjorde alltså något så enastående som sitt jobb.

Långt ifrån en självklarhet i forskningssammanhang. En sista ovation och elegi är således på sin plats åt en sifferciceron och empiriskt korrekt idiotförklarare. Med oerhörd förmåga att smitta andra med sin

får! ... solig nation spelade schack med regnig

entusiasm var Hans Rosling en magiskt kunskapsmättad tvättmaskin som aldrig stod stilla.

Qkvad: En elegi för alla sorger de senaste åren handlat om För all fakta som inte sjunkit in, och för den alternativa som kom.

För all skugga över Europa där solen inte längre lyser in För en ork som inte finns, Vi saknar din, Hans Rosling.

kår - blev lack och stal en biskop. ... liten tradition växte sig stor, utsattes för gammelfifflarnas klor! ... under bladen på lönnens kvist blir upp till ner, svart till vitt, och även den mest samvetsgranne uppskattar vår krona!

serien: tjejerna på höjden - av frida malmgren

lundagård nr 2 2017

29

in english

Upon arrival in Sweden, finding a hobby can be a challenge for international students. Hanna Sundqvist and Pranyou Promkaew found a way to balance studies and their passions.

“Many students think they do not deserve free time” Students struggle to find a balance between their studies and free time.

The Student Health Center and two university students explain how to cope with stressful and intense study periods and organize your study life in a healthy way.

Days full of exhausting studies, lacking time for himself and the anxiety to fail – when Pranyou Promkaew received a scholarship to study International Marketing and Brand Management at Lund University he did not image how much Swedish student life would differ from that in Thailand. All these changes together with the professors’ expectations in the courses caused him a lot of pressure and feelings of self-doubt.

“For me I had difficulties with the English language as well as with the cultural differences as I have not been living abroad before.

The other problem was that I felt a lot of pressure since most of our work is in groups. If I don’t do well, the whole group is affected.”

WHEN PRANYOU PROMKAEW experienced the-

se challenges he talked to his family who encouraged him to take more time for himself.

However, it was not easy for him to actually make room for a hobby, but he understood that in order to feel more relaxed and less anxious it is important to find a balance.

TALKING ABOUT PHOTOGRAPHY, Pranyou’s big

passion, his eyes suddenly light up: “I have started to take photos after my bachelor degree. A friend inspired me because he took a photo of me on my graduation day 30

lundagård nr 2 2017

and when I saw his photo I really liked it. So I equipped myself with an old camera and began to really enjoy taking my own photos.”

what they do when they are done with studying at the end of the day they do not know what to respond.”

AFTER HIS FIRST weeks in Sweden, Pranyou Promkaew however realized that the master program required all of his energy and time.

As a consequence he stopped taking photos and put even more time into his studies. Nevertheless, he is convinced that after finishing his studies in June he will start again. In the meantime he understood that he has to take better care of himself:

THE COUNSELORS ALWAYS highlight the im-

“International students focus so much on their studies that they forget about the rest of their lives.”

portance of finding a balance between your studies and free time. They try to encourage students to actually enjoy the time outside their studies: “We consider it as extremely necessary to recover. Since in some cultures it is expected that your main focus should only be your studies, we actually have to explain that you become more efficient and more focused on your studies if you have a balanced life. Many of the internationals think that they do not deserve to have free time because they might have earned a scholarship and are convinced that they are here only to study.”

HOWEVER, IT IS no rocket science to achieve a

“Eating and sleeping well is also extremely important. I sometimes experience sleeping problems when my head does not stop thinking. I have to learn to be more focused on the now: Not to worry too much about what will happen if I do this or that. Then you cannot concentrate on important things.”

TALKING TO ULRIKA Linse Strömland and Åsa Probert, both psychological counselors at the Student Health Center, confirm that a lot of international students struggle to adjust to Sweden. Especially during exam times students experience stress, which ultimately leads to a negligence of their free time: "They come here to Sweden and they know when, where and how to study. But when I ask

balance between your studies and free time as this three-step approach shows:

Finding a balance ▶ Ask yourself: What did I do back home? Look for an activity that fills you with joy and that you can do here in Lund. ▶ Schedule your free time and make consciously room for your hobby or passion. ▶ Talk to other students and share your struggles: Your are not the only one to experience stress.

Redigering: Jessica Könnecke

read more student news in english at lundagard.net ◣

HANNA SUNDQVIST STUDIES psychology at Lund University and is convinced that finding a hobby or a passion is the key towards a more fulfilled and successful life. When Hanna discovered her love for yoga ten years ago, she found her own way towards inner peace and more relaxation: “Yoga is my little room of life. It helps me to get energy and feel more connected to myself. “

tips to manage stressful study periods

LAST YEAR SHE decided to take a semester

long break and travel to India to pursue a yoga teacher training in Rishikesh, the so-called yoga capital of the world. Over a two months period Hanna had scheduled courses throughout the day, which taught her much about ancient yoga philosophy. Looking back, she believes this time also influenced the way she copes with her studies now: “During the teacher training I learned to be present and not to be too much in the future.

So if I study, I really focus on my studies a 100 percent. I put away my cell phone so that I don’t have any distractions around me. As a consequence I do not have to sit at my desk twelve hours a day.”

Hanna Sundqvist, studies psychology: “It is crucial to be grateful, because it really helps to refocus. Other than that, just remember to do things that tell you who you are: ground yourself in yourself. Do something you love and charge yourself with energy and joy to be able to balance your duties. Don’t get lost in being pulled in too many directions.“

TEXT & PHOTO JESSICA KÖNNECKE

Yes, we all speak a certain level of English! But for many international students, learning Swedish is a natural thing to do to understand our host country better.

With the cold Swedish stereotype, it is often easier for internationals to find comfort from one another than our hosts. But one way to get the Swedes attention is taking an interest in their language. Trust me; it’s enough to intrigue even the iciest exteriors. Plus Swedish is necessary for those of us wanting to stay here after graduation.

Therefore, learning Swedish seems to be the key to fully integrating into everyday Swedish culture. However, choosing to learn Swedish comes with one huge obstacle: English.

ONCE YOU KNOW some Swedish, many

FOR HANNA, THE prioritization of both her

yoga and studies is crucial. She realized that as soon as you start to prioritize your studies and your hobby, nothing has to stand aside.

Also as a student you can have both: “As a psychology student I know that you cannot focus on your studies fourteen hours a day. I always prioritize my yoga. Whatever it is, your passion or interest; there is always room for it if you actually make room for it.

In the long run it is worth much more than missing the latest episode of a TV series.“

hur är det? good thanks!

Pranyou Promkaew, studies international marketing and brand management: “If you know that a stressful study period is coming up, still try to do your hobby. Also, don’t overthink things, so that you do not get unnecessarily worried.”

“Most importantly: Don't neglect your spare time.”

Ulrika Linse Strömland and Åsa Probert

Ulrika Linse Strömland and Åsa Probert, psychological counselors at the Student Health Center: “Try to avoid procrastination and give your study day a structure deciding how long you will study and when you will have breaks. Do not compare yourself with others and most importantly: don’t neglect your spare time.”

of us feel able to start a basic conversation. It becomes like a really good tennis game, each person taking turns to hit the conversation back and forth. However, eventually the dreaded moment comes when you hit the ball out and make a mistake.

Now in some countries, making a mistake is no problem at all. The French, for example, noted for being incredibly proud of their language, rejoice in the knowledge that you are at least trying to learn. In my experience, the French will indeed guide you through your mistakes while continuing the conversation in French regardless of your level of ability.

They will only switch to English if you choose to do so first. The game continues.

IN SWEDEN, THE opposite is more common. If you make a mistake, Swedes often decide to switch to English first and the language learner has lost the game.

Even asking questions like ‘Vad sa du?’ feels like losing your advantage as it is usually met with English.

It seems this sort of response comes from a good place and Swedes know it is quicker to speak a language that two people have a more equal understanding of. So English may be a blessing for Swedes, but it is more frustrating for those learning Swedish. For the least confident language learners, such incidents are enough to throw in the towel. But we should never let go of our racket! Just keep on chatting and one day we will get past match point. And to all my Swedish friends: See you on the court!

PIP HOWLETT lundagård nr 2 2017

31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Vi hade en dröm.

Det blev en mara!

När du drömmer om att allt ska bli bättre. När du kämpar för det du älskar. När du vet att allt är möjligt.

Då måste du ha #storaplaner.

Ge dig aldrig. Slå undan alla tvivel. Sätt den ena foten framför den andra. Torka svetten ur pannan.

Och ta dig hela vägen in i mål!

Om vi får som vi vill (och det får vi) då ska varje student i Lund ha bästa tänkbara studentbostad. Det kämpar vi för! Och det här, kära vänner, är ett stort steg på vägen. Eller rättare sagt ungefär 42 195 steg.

Nu kör vi spaden i jorden. Nu bygger vi Marathon!

#storaplaner afbostader.se/marathon