Bygd #1 2023

Ett samhälls m agasin från Länsförsäkringar Gävleborg

#1/2023

Ansvarig utgivare

Lena Bogren, Länsförsäkringar Gävleborg

Projektledning

Ola Liljedahl

Lena Nyblad

Layout & produktion

Anders Gustafson

Texter

Lisbeth Häggström

Ola Liljedahl

Lena Nyblad

Omslagsfoto

Peter Cederling

Foto

Linda Broström

Peter Cederling

Stéfan Estassy

Mattias Haräng

Stéphane Lombard

Britt Mattsson

Illustrationer

Emma Harrysson

Tryck

Gävle Offset

Papper

100/170 g Amber Graphic

Upplaga

26 600

Vi reserverar oss för eventuella fel skrivningar och villkors förändringar. För aktuell information om Länsförsäkringar Gävleborgs produkter och tjänster, besök www.LFgavleborg.se

Din framtid är vårt mål C

alle! Jag hämtar dig i morgon klockan 8.00.” Det är lördag morgon mitt i min barndom. Pappas kusin Anders hämtar brorsan och mig i stort sett varje vinterlördag. Det är ju allmänhetens åkning på Jernvallen i Sandviken.

De där lördagarna, hans ord och inte minst hans handling tog mig i förlängningen landet runt till olika bandybanor med Saik och Skutskär Bandy. Stort tack, Anders, för alla timmar du investerade i min uppväxt!

Investeringar görs ju ofta med sikte på just framtiden.

I det här numret av Bygd kan du bland annat läsa om andra vuxna som investerarar i barns framtid i en basketklubb i Österfärnebo och om människor som gör investeringar för framtidens energiförsörjning.

Vi skriver dessutom om hur man ska så för att skörda i sommar och höst – en annan typ av investering.

Läs och inspireras!

När vi annars pratar om investeringar handlar det ofta om pengar. Det går inte att komma ifrån att det är viktigt. Sparande kanske känns avlägset för många just nu men det är värt att veta att genom alla tider har sparande varit framgångsrikt – oavsett om du sparar mycket eller litet.

Men hur ska man tänka? Mitt grundtips är att fatta rationella beslut och inte panikbeslut baserade på oro. Jag förstår verkligen att det är lättare sagt än gjort.

Men…

Det är precis där vi på Länsförsäkringar Gävleborg kommer in som en stöttande kusin Anders. Din framtid är vårt mål. För vi är ingen vanlig bank utan en bank som kan försäkringar och pension och dessutom erbjuder fastighetsförmedling.

Allt under samma tak på sex kontor.

Därför känns det för mig bra att gå till jobbet varje dag och veta att vi är navet för både trygghet och möjligheter.

I hela Gävleborg.

Trevlig läsning!

30410965

Calle Söderberg Chef Affär, Länsförsäkringar Gävleborg

Tryckt på FSC-certifierat papper tillverkat i Sverige av Arctic Paper Munkedals.

Denna tidskrift är tryckt på ett tryckeri med miljöprofil.

INNEHÅLL#1/2023

4 Hej, Gävleborgare

Vi gävleborgare är tillsammans den del av världen som kallas Gävleborg. Möt Sarah Delshad som grundade Muslimska Feminister, Pamela Andersson , mediaprofil från Hudiksvall, och Pär Bohlin , ljusdaling som driver företag och sitter i Länsförsäkringar Gävleborgs fullmäktige. Lisbeth Häggström , vår boktipsare, fascineras av ”Skamluvan” av Ulla-Maria Andersson

8 Bedrägerioffer

Paret Lennart Holm och Lisbeth Sjödin från Gävle är två av många som på senare tid utsatts för bedrägerier.

12 Kristoffer blev Solcellsskräddaren

På två år har Kristoffer Hedmans och sambon Hanna Hedmans företag Gästrike Solkonsult gått från noll till en omsättning på 25 miljoner kronor, har 15 anställda och intresset bara växer.

16 Basketen lyfter Österfärnebo

I lilla Österfärnebo, nära gränsen till Dalarna, råder det basketfeber sedan några år. Vi åkte dit och hittade en imponerande verksamhet och en imponerande eldsjäl i ledaren, och Årets sockenbo, Erik Engvall

20 Storslam i mathantverk

Gävleborg håller på att bli ett nav i mathantverk – och många producenter vinner priser.

22 Från frö till planta

Intresset för odling rusar. Inte minst när det gäller att odla ätbara saker. Vi hälsade på i Wij Trädgårdar för att få tips av regionens verkliga experter.

26 På jakt efter Gävleborg i USA

Under en resa kust till kust i USA möter vi spår av Gävleborg. Och människor från Gävleborg. En del bofasta, andra på besök.

32 Rätt man på rätt plats

Patrik Olssons fritidsintresse är motorer –och det är naturligtvis ingen slump att han arbetar som skadetekniker för motorfrågor.

34 Brandmannen blev världens bästa

Utanför Strömvallen i Gävle står en staty av löparen Gunder Hägg , brandmannen som under några år sprang ifrån allt på världens löparbanor.

35 Korsordet

Nytt Länskryss med fina priser.

Illustration Emma Harrysson

HEJ

GÄVLEBORGARE

HÄLSINGAR OCH GÄSTRIKAR.

TILLSAMMANS ÄR VI GÄVLEBORGARE.

VI SA HEJ TILL NÅGRA AV OSS OCH

FICK SMÅ INBLICKAR I ALLDELES

VANLIGT OVANLIGA LIV.

Feministgävleborgaren

Kan man vara muslimsk feminist?

Frågan ställs då och då och vem passar bättre att svara än Sarah Delshad, uppväxt i Sätra i Gävle. För 13 år sedan startade hon nämligen Muslimska Feminister, delvis frustrerad över att muslimska kvinnor så sällan syntes i media.

– Jag önskade mer respekt för muslimska kvinnors rättigheter och en större förståelse för muslimska kvinnor som komplexa varelser, berättar hon.

Sedan dess har mycket hänt.

– I dag finns det en större medvetenhet för frågor som rör muslimska kvinnors rätt att företräda sig själva, och skam- och skuldbeläggning av gruppen är inte längre lika utbrett. Muslimska

kvinnor är i större utsträckning med och sätter agenda. Vi har ett flertal stora influerare som är muslimska kvinnor.

Själv gillade hon tidigt att ta plats.

– Jag höll låda/föreläsningar för övriga familjemedlemmar, till deras misströstan ska tilläggas. Jag ville alltid vara i rampljuset. Något jag på sätt och vis är i dag som opinionsbildare.

När hon inte opinionsbildar springer hon efter sin 2,5-åring, jobbar som bibliotekarie och frilansar som kulturproducent.

– Och så lyfter jag skrot på gymmet.

Hon pratar om Gävle med mycket värme och kärlek.

Det som är bra med Gävle är en

känsla av att inte vara anonym – till skillnad från Stockholm där jag alltid känner mig osynlig.

När hon säger ”muslimsk feminist” är den vanligaste fördomen att det inte går att tolka religionen feministiskt.

– Detta är en ingrodd föreställning som behöver dammas av. Religionen har tyvärr precis som allting annat patriarkala strukturer inom sig. Men det är viktigt att skilja på förtryckande seder som kvinnor utsätts för och religionen med budskapet om att vi alla är lika inför vår skapare.

Och hur var det då med frågan om man kan vara muslimsk feminist? Titeln på Sarah Delshads nya bok är svar i sig: ”Muslimsk feminist? Javisst!”

Gävleborgsambassadören

När Pamela Andersson behöver en paus från ett hektiskt liv i mediabranschen i Stockholm, föreläsningar kring sina böcker, sportprat i tv-soffor åker hon till…

– Hudiksvall. Förstås. Jag deläger en liten ö tillsammans med mina brorsbarn i Björnsundet. Det är mitt paradis. Ön har varit i familjens ägo sedan 1920-talet då den bebyggdes av min morfars bror som var fiskare.

Hon beskriver tillvaron som enkel där.

– Lycka är att sitta på bryggan och se ut över havet. Jag älskar den vyn. Det glittrande blå havet mot en blå himmel och stillheten som bygger bo i kroppen. Mmmm …

– En bra dag där dricker jag mitt morgonkaffe på bryggan och tar sen en båttur till restaurangen Sjögodis eller Bålsön. På kvällen ska maken och hans Zimmermans

Cykelorkester spela i vår sjöbod och alla kompisar ska komma och vi ska dricka bubbel och sjunga med till musiken. Ja, och så vill jag hinna en sväng till Idrottshallen också, mitt andra hem i så många år.

I Hudik, som hon lämnade som 25-åring, spelade hon handboll – och är en av få kvinnor som tränat ett herrlag i handboll på hög nivå. – Jag var nog en kombination av idrott och party. Champagne och mjölksyra, kan man säga. Extremt målinriktad och visste precis vad jag ville åstadkomma. Vare sig det handlade om handboll, träning eller karriär. Samtidigt var jag väldigt social och älskade stora fester och stora sällskap.

Under ett träningspass 2012 föll hon ihop och det visade sig att hon hade en hjärntumör. Hon har skrivit böcker och pratat om både mardrömmen, behandlingen och lyckan att få fortsätta leva på ett sätt som både stöttat och inspirerat andra – och fick därför frågan att bli en av sju ambassadörer för Cancerfonden.

Och av bara farten blev hon sedan ambassadör för Hudiksvall.

Gävleborgsfixaren

Trasig växellåda, bucklig front eller sugen på en fyrhjuling?

Ring Pär Bohlin!

Han har inte bara ett utan två företag i Ljusdal och sitter dessutom i Länsförsäkringar Gävleborgs fullmäktige – och det hänger ihop.

Eftersom han både säljer och lagar fordon har han stor erfarenhet av försäkringsbranschen.

– Som skadeverkstad samarbetar vi mycket med Länsförsäkringar. Och när vi säljer ett fordon ska vi ju rekommendera en försäkring och har mycket dialog och rådgivning. Många kunder har dålig koll på hur försäkringar funkar och då kan man guida dem att välja rätt.

Och rätt för Pär Bohlin är Länsförsäkringar.

Därför blev det fullmäktige.

– Jag tyckte att Länsförsäkringar Gävleborg är ett sunt bolag med sunda värderingar. Det kändes naturligt att vara med och påverka. Jag är positivt överraskad att jag har samma fina bild fortfarande efter att fått se verksamheten lite mer under ytan, säger han.

Intresset för bilar och andra fordon har alltid funnits, och på gymnasiet gick han fordonsprogrammet med inriktning transport.

– Jag blev lastbilschaufför och jobbade som det i sex år, säger han.

Men livet som egen lockade. En verkstad i Färila blev snabbt en till i Ljusdal. Sedan 2014 äger han två företag tillsammans med pappa Stefan. Det ena är bil- och skadeverkstaden, det andra

säljer fritidsfordon och begagnade bilar. Allt under samma tak.

Pär Bohlin, som numera mest sköter det administrativa, är uppvuxen i Ljusdal och här trivs han.

– Det bästa är nog att man kan lita på folk, det är ärligt folk över lag. Det mesta går att lösa.

Vad han gör på fritiden?

– Jag är mest hemma med familjen. Jag har sambo, en elvaårig son och två bonussöner som är 19 och 25 år. Dessutom renoverar jag huset vi köpte för några år sedan.

Men visst handlar det en del om fordon också på fritiden.

– Jag åker gärna skoter på vinter, mest här omkring men gärna i fjällen också.

Vykort från förr

Hej, Framtiden!

Söderhamn levererar detta hypermoderna vykort. Tanken är förstås att locka turister till staden. Inte minst med kiosken under Stadshotellet. Oklart hur bra det gick.

Vänliga hälsningar från Förr

Lisbeths boktips

Mörker, skam – och fantastiskt

Astrid var det populäraste namnet på nyfödda flickor i Gävleborg 2022. Hela 23 fick heta detta. Bland pojkar delade Ture, William och Ludvig förstaplatsen.

Flickor:

Astrid 23

Ester 21

Alma 17

Hedda 17

Selma 16

Pojkar:

Ture 21

William 21

Ludvig 21

Valter 20

Nils 19

Citatet

RÄDDARE i nöden. En brandfilt (minst) ska finnas i alla hem och lokaler.

(Påve Johannes Paulus II)

Vann rätt låt?

Valbo och Ljusdal är de platser i Gävleborg där flest människor söker på Melodifestivalen, enligt data från Google. Datan baseras på andelen av totala googlesökningar på orten och har analyserats av företaget betting.se.

Sett över de senaste fem åren har sökintresset för Melodifestivalen minskat med sex procent i Gävleborg. I hela landet var siffran tio procent.

”Skamluvan” baseras på författarens utforskande av egna släkthistorien och beskriver unga Lovisas hårda uppväxt som mjölkpiga i fattigdom på Öland i slutet på 1860-talet. Det vardagliga slitet för brödfödan försvåras av tjuvnypen från husfrun och ständigt hotande övergrepp av bondsonen och Lovisa längtar till ett lättare liv på fastlandet. Så småningom kommer Lovisa till Gävle som byggs upp efter den svåra branden, men den tunga kampen för överlevnad fortsätter, och som ensam ung kvinna möts hon av många utmaningar, för även här har prästerskapet stor makt och utövar den utan nåd. Kontrasten mellan fattiga och rika är milsvid och Lovisas drömmar börjar kännas ouppnåeliga då hon plötsligt möter kärleken i oväntad skepnad och bjuds in i en ny värld.

Ulla-Maria Andersson, född i Stockholm och död i januari 2023 i Hudiksvall, har skrivit en oerhört stark roman som trots allt det mörka och skambelagda även bjuder på stunder av glädje. En fantastisk läsupplevelse!

Lisbeth Häggström har instakontot #betttybook

”Av alla oviktiga ting i världen är fotboll den viktigaste.”

Välkomna, Astrid och tre till…

Här behåller Melodifestivalen sitt grepp

LISBETH SJÖDIN och Lennart Holm blev lurade av bedragare. Deras tanke att investera slutade i en ekonomisk cirkus där pengar försvann.

Investeringsbedrägerier är en stor och världsomspännande verksamhet som omsätter miljardbelopp. Många svenskar

utsätts för bedrägeriförsök. Paret Lennart Holm och Lisbeth Sjödin är två av många.

Text Lena Nyblad Foto Ola Liljedahl

Bedragare lurade dem på 70 000

Finansinspektionens genomgång visar att kryptovalutan bitcoin är den valuta som mest frekvent förekommer i bedrägeriförsöken. Lennart Holm och Lisbeth Sjödin från Gävle, 85 och 80 år unga, drabbades och idag kan de knappt förstå vad som hände.

Något som är ganska typiskt.

Bedrägerier handlar ofta om att beslut måste fattas fort, fort, fort för att den som utsätts inte ska hinna tänka efter så mycket.

Det är lite svårt att förstå hur det gick till även när man lyssnar till deras historia på terrassen till deras lilla hus i södra Spanien och man slås av en sak: bedragare är proffs och alla kan drabbas.

De har båda arbetat som lärare och köpte huset i byn La Herradura på Costa Tropical för drygt 20 år sedan när de gick i pension. De sålde då sitt stora hus, flyttade in i ett mindre och började tillbringa vintrarna i ett varmare klimat.

– Det här är paradiset och vi känner oss hemma här, konstaterar de.

Aldrig hade de kunnat drömma om vad som

skulle hända i höstas. De hade, som så många andra, funderat på att investera i kryptovaluta. Lennart såg en annons på Facebook om just placering i kryptovaluta för att få pengar att växa snabbt.

Han matade in uppgifter om sig själv, och under en promenad i Boulognerskogen i Gävle kom det första samtalet.

– Jag skulle betala in 2 500 kronor och allt verkade så bra. Den som ringde var jättetrevlig och sen kom andra rådgivare in och övertog kontakten. Alla var trevliga och kändes pålitliga. Senare förde jag över 10 000 kronor i ett nästa steg. Allt skulle gå fort och nu inser jag hur skickliga de som ringde var, konstaterar han.

Lisbeth skjuter in:

– Och så är man ju blåögd, konstigt nog fast man levt så länge. Man tror ju på folk, åtminstone om man är från Norrland.

Kontaktpersonerna fortsatte att ligga på och nästa gång var det Lisbeth som betalade in 2 500 kronor.

– Sedan skulle man upp till 10 000. Då kom det in en finansiell rådgivare och det låter ju bra. Det var en kvinna den här gången och hon

byggde upp ett förtroende över tid så att man verkligen började känna att man är goda vänner och pratar om allt möjligt, berättar Lisbeth.

Det blev många och långa samtal med löften om att hjälpa till att placera pengar med god vinst.

– Dessutom har de som morot att säga att när man har placerat en viss summa får man en bonus på till exempel 5 000 kronor.

– Jag frågade hur många gånger som helst om hon kunde visa var pengarna fanns, vilket kontonummer och vilket finansiellt institut de var placerade i, suckar Lennart.

Inga raka svar kom.

Den kvinnliga kontaktpersonen ringde var och varannan dag, berättade att hon var från Rumänien men satt i Wien. Hon berättade om sitt liv och sin familj.

När hon började skicka meddelanden på WhatsApp kom dessa från Storbritannien – och inga namn verkade stämma.

En karusell var i gång. Mer pengar skulle betalas in, nya kryptovalutor lanserades, olika depåer användes, nya rådgivare hörde av sig och allt måste gå fort, fort, fort…

Där någonstans drog sig Lennart och Lisbeth ur.

– Vi hade tillsammans betalat in ungefär 70 000 kronor. Nu slutade vi svara när det ringde. Vår son kom och lyckades hitta en del av pengarna på konton men det mesta gick inte att spåra, berättar de och visar sms i en hotfull ton från rådgivare som insåg att de började dra sig ur.

Lennart och Lisbeth kontaktade Länsförsäkringar, som är deras bank, var där mest varje dag i en vecka och fick rådet att polisanmäla.

Med facit i hand säger de, som så många andra sagt, att de inte förstår hur det kunde hända.

Det kändes så dumt och man var liksom så sur på sig själv att man hade gått på det. Även om vi inser att det kan drabba vem som helst. De var verkligen professionella. Nu pratas det mycket om detta så i dag hade vi nog varit mer försiktiga. Men jag tänker att man inte kan gå omkring och vara deppig utan får försöka lägga det bakom sig, säger Lisbeth.

Paret Holm-Sjödin får fortfarande samtal, men svarar inte, och hoppas att de kommer att få tillbaka en del av pengarna.

Om de har något råd att ge? Lennart tvekar inte:

– Lägg på luren! Direkt!

FAKTA LENNART HOLM OCH LISBETH SJÖDIN

Namn: Lennart Holm och Lisbeth Sjödin

Ålder: 85 respektive 80 år

Bor: Hus i Engesberg i Gävle och litet vinterboende i La Herradura, Spanien.

Bakgrund: Båda är pensionerade lärare. Lennart arbetade länge på AMU och undervisade bland annat i svenska och engelska. Lisbeth arbetade länge på Vasaskolan i Gävle där hon undervisade i bland annat spanska och latin. Hon har även arbetat som redaktör på Skolförlaget med ansvar för utgivningen i franska och svenska som andra språk.

»Det kändes så dumt och man var liksom så sur på sig själv att man hade gått på det. Även om vi inser att det kan drabba vem som helst. De var verkligen professionella.«

I MÅNGA ÅR har Lennart Holm och L isbeth Sjödin haft ett litet hus i Spanien där de tillbringar vintrarna.

Nicole Boman arbetar på Länsförsäkringar Gävleborg med att motverka bedrägerier och penningtvätt. När Lennart Holm och Lisbeth Sjödin vände sig till sin bank var det Nicole Boman som hjälpte dem.

– Det som Lennart och Lisbeth råkat ut för är väldigt vanligt förekommande när det gäller just investeringsbedrägerier. Det tillvägagångssätt som används av bedragare är antingen att annonsera via sociala medier eller att r inga upp kunder och presentera en investering, säger hon. – Säljaren är mycket påstridig och säger att investeringarna behöver gå fort, annars förlorar kunden pengar eller går miste om chans till mer pengar. Bedragaren ser ofta till att skapa en nära relation med kunden som ofta säger att de har anförtrott sig till varandra – men tyvärr har ju detta inte varit ömsesidigt.

När relationen känns stark får rådgivaren kunden att ladda ned ett fjärrstyrningssystem till kun-

dernas dator för att hjälpa dem att investera.

– Det gör att bedragaren får tillgång till kundernas dator och bara instruerar dem när de ska signera med bank-id när bedragaren gör överföringar, swish och kortbetalningar till aktörer som Binance, Revolut, Wise och Safello för att köpa kryptovalutor.

Hon betonar att kunderna är brottsoffer.

– Skulden ska alltid ligga hos bedragaren. Vi hänvisar ofta kunder till Brottsofferjouren för att söka stöd. Jag blir i många lägen själv illa berörd när jag hör kundernas berättelser.

Bedrägerier går i trender. Nu får många kunder sms med länkar som ser ut att vara från din bank eller annan vanlig aktör med länkar.

NICOLE BOMAN arbetar med bedrägeri- och pengatvättfrågor på Länsförsäkringar Gävleborg. FOTO: MATTIAS HARÄNG

”Jag blir i många lägen illa berörd av berättelserna”

Solcellsskräddaren knåpar alltid ihop den bästa lösningen för kunden

Solcellsskräddaren alltid ihop den bästa lösningen för kunden

Kristoffer Hedman jobbade i familjeföretaget Hedmans Plåt när det för åtta år sedan började komma frågor om de som arbetade mycket på tak kunde installera solcellspaneler. Det blev starten på en ny karriär.

I dag driver han framgångsföretaget Gästrike Solkonsult.

ALLT VANLIGARE med paneler på taket. Lite ovanligt just här att växelriktaren har placerats i en container en bit från byggnaden för att minimera brandrisken.

Företaget, där Kristoffer Hedman är motor och sambon Hanna vd, är två år ungt men har växt snabbt.

Vi började själva och nu är vi femton anställda och omsätter 25 miljoner k ronor. Intresset för solceller är otroligt stort. Vi får ungefär ett hundratal förfrågningar i månaden, berättar han.

När elkrisen startade sommaren 2022 kom det upp mot 150 förfrågningar – i veckan.

Han pratar om hur de hanterar intresset och här någonstans anar man en företagarinställning som sticker ut en del.

–

Vi tackar nej till mycket. Vi skulle lätt kunna anställa fler medarbetare och tacka ja till allt, men målet är absolut inte att växa och bli jättestora. För mig och för oss handlar det om en stolthet att göra ett bra hantverksmässigt jobb, säger han.

Målet från dag ett säger en del.

– Sveriges bästa solcellsföretag! Kvalitetsmässigt, alltså. Inte största, säger han.

A och O är att skräddarsy kundernas anläggningar.

–

Det är en stor investering för den som köper för kanske 250 000–300 000 kronor. Man ska vara noga med vad man gör hemma hos folk och målet måste vara att kunden ska tjäna pengar på sina solceller. Genom att mäta och se hur och när elen används kan man hitta lösningar

som passar just den specifika kunden, berättar Kristoffer, och betonar att de efter två år har hundraprocentig kundnöjdhet.

Jodå, han har fått ett smeknamn: ”Solcellsskräddaren”.

Han skrattar gott åt det och berättar att de 15 anställda består av elektriker, montörer, snickare och plåtslagare med erfarenhet.

Under 2022 nominerades de av branschorganisationen Svensk Solenergi till Solenergipriset f ör Årets prestation och 2023 har inletts med en nominering till Hantverkargalan som Årets elföretag.

Utvecklingen kring solceller har gått snabbt. För bara sju, åtta år sedan rådde en pionjära nda – och kanske lite Vilda Västern – i branschen.

– Det var inte så många som kunde detta. Vi fick helt enkelt lära oss själva. Jag vet inte hur många timmar jag satt och googlade. Min inställning var att om kunskapen inte finns måste ju någon lära sig – och det kunde ju bli jag, säger han.

På ett personligt plan blev det en kick för mig att inte bara hålla på med plåt. Det kom kartonger med saker vi knappt visste vad det var som jag tvingades sätta mig in i.

I takt med kunnandet växte också intresset att specialisera sig ännu mer. Därför arbetade han en period på ett solcellsföretag som mon-

HANNA HEDMAN, vd på Gästrike Solkonsult.

tageansvarig och skötte utbildningar innan han för två år sedan tog klivet till eget företag och förser nu privatpersoner, företag och jordbruk med solcellsanläggningar.

Han betonar vikten av att som kund veta vad man vill – och om man inte vet ska man fråga om hjälp innan man köper.

– Vi ser ofta att någon fått ett bra pris på säg tjugo solceller och en växelriktare och vill ha hjälp att installera. Då tackar vi i princip alltid nej. Vi vet ju inte vad det är de har köpt och om vi kan stå för kvaliteten på de grejerna och, inte minst, måste man räkna på när och hur mycket kunden förbrukar och även titta på byggnadernas lägen för att hitta det optimala för just den k unden.

Magnus Zackrisson kommer förbi.

Han är rådgivare inom skadeförebyggande på Länsförsäkringar Gävleborg. En del av hans uppdrag handlar om att utföra elbesiktningar, i första hand på lantbruksfastigheter.

– Vi märker också det ökade intresset för solceller. Både installatörer och slutkunder ringer och frågar om vilka regler som gäller, säger Magnus Zackrisson.

Sådana samtal gillar han. Det är värre när samtalen kommer när en skada redan skett…

– Men ingen besiktning görs åt kunden kontra installatören. Jag kontrollerar helt enkelt att anläggningen uppfyller regelverk inom el och

Lantbrukets Brandskyddskommitté. Man bör kolla över anläggningen ett par gånger per år. Vi tittar på löst hängande kablar, så att kablar inte ligger och nöter mot vassa kanter, trasiga detaljer på taket, växelriktaren… Och jordfelsbrytaren ska kontrolleras två gånger per år, det görs genom att testknappen trycks in.

Zackrisson säger att det är bra att höra av sig till försäkringsbolaget före installation.

– Jag ger rådet att jämföra priser och konstruktion och att gå på magkänsla och inte bara priset. Och så ska man ställa sig frågan: Finns det någon jag kan ringa om det strular?

Säkerheten är viktig.

Kristoffer Hedman och Magnus Zackrisson har många gånger diskuterat brandrisker på lantbruksfastigheter där byggnader ofta kan vara gamla.

Kristoffer konstaterar:

– Det är viktigt att vi som installatör följer regelverket noga. Det handlar om att skydda alla kablar så att de inte skavs sönder eller att gnagare kommer åt att göra hål. Trasiga kablar kan orsaka brand. I Gästrike-Hammarby har vi ett pilotprojekt där vi placerat växelriktaren i en container en bit från ladan där panelerna sitter. Detta för att minimera brandrisken.

Han funderar lite och säger:

– Är installationen korrekt ska det inte vara farligare än att ha en lampa hemma.

SÄKERHETEN FÖRST.

Magnus Zackrisson, rådgivare inom skadeförebyggande på Länsförsäkringar Gävleborg, och Kristoffer Hedman.

TÄNK PÅ DETTA

√ Kolla gärna med försäkringsbolaget vad som gäller.

√ Ta hjälp av installatören att kolla din adress med energibolaget – innan du beställer.

√ Du som kund ska tjäna på detta, det handlar om din ekonomi – och klimatet.

√ Titta på förutsättningar för solceller, som skick på tak och vilka väderstreck som är aktuella.

√ Var medveten om att du får både rotavdrag och grönt avdrag (arbete och material).

FULL FART FRAMÅT. Färnebo Eagles har 6 0 barn och ungdomar som spelar basket och samtidigt bidrar till att stärka en redan stark bygemenskap.

Färnebo Eagles lyfter hela bygden

Först tänker man att det är ett lättare åskoväder i Tallhallen i Österfärnebo.

Sedan förstår man att det är något helt annat. När en mängd basketbollar studsar mot golvet i en gymnastikhall dånar det nämligen.

I alla fall tills Erik Engvall blåser i sin visselpipa – mannen bakom framgångssagan.

Text Ola Liljedahl Foto Peter Cederling

LÄKTARSAMLING. Annika Thorén, en av tränarna i klubben, sköter indelningen i lag.

FAKTA ÅRETS SOCKENBO

4 Hur mycket ungdomsbasketen betyder för Österfärnebo skvallrar utnämningen av Årets Sockenbo 2022 om. Erik Engvall fick diplom, blommor och ära.

4 Motiveringen: ”Med ett engagemang utöver det vanliga ställer han självklart upp för allas barn och ungdomar. En ledare som varit med från början och introducerat en ny sport i bygden. Som idag inte bara lockar ’våra’ barn utan även från grannbyar som Horndal, Östervåla och Hedesunda.”

Ett tjugotal barn, 11–12 år, tar upp sina bollar och springer och sätter sig på läktaren. Erik Engvall förklarar att kvällens träning ska börja med två övningar som heter Bananen och Flätan.

– Då kör vi igång, säger han.

Lea, Hampus, Efraim, Astrid, Emilio, Hampus och allt vad de heter tar bollarna igen och springer ut på planen. De studsar och passar och gör överlämningar och skjuter.

Sedan blir det vattenpaus.

Några pratar om cupen i Ockelbo till helgen, Länsförsäkringar Gävleborg Easy Basket Cup, som ska bli ”så himla kul och, vet du, vi ska ha med matsäck fast jag tror att man nog kan köpa godis där” som ett av barnen säger.

Färnebo Eagles är en liten solskenshistoria och ett exempel på vad eldsjälar kan göra för ett litet samhälle. Erik Engvall, en byggnadssnickare och numera motor i klubben, berättar:

– För sex år sedan flyttade en kille som heter Thomas Lönnström till Gysinge. Han är en profil inom basketen i Stockholmsområdet och drog igång tre klubbar här i trakten, Österfärnebo, Östervåla och Heby.

I Österfärnebo blev namnet Färnebo Eagles.

– När Thomas på grund av jobb och pendling inte kunde fortsätta riskerade klubben att läggas ner. Vi hade 30 aktiva då och det kändes ju trist, så jag och några andra tog tag i detta, berättar

Erik med tre barn som tränar i klubbens olika lag.

Han har själv visserligen spelat fotboll i Österfärnebo IF men hade blygsamma basketmeriter.

– Mjölkkannan i sjätte klass, skrattar han.

Men vad spelar det för roll.

Boll som boll.

I dag har klubben 50–60 aktiva och räknar man in alla som provat på har ett hundratal barn spelat basket i lilla Österfärnebo. Det är imponerande. För den som inte vet är det Norrlands s ydligaste socken och har 1 700 invånare, skola upp till sjätte klass, ett par industrier, bondgårdar, plantskola, Ica Nära, bensinpump med nostalgiloppis, pizzerian och förstås kultbageriet och kaféet Lundgrens med över hundra år i goda bullars tjänst…

– I klubben har vi grupper från den vi kallar Igelkottarna för barn 5–6 år upp till en mixad grupp med tjejer och killar 14–15 år, berättar Erik.

Basketen har blivit ett kitt i bygemenskapen. Ja, även grannbyar är involverade.

Vi har dammsugit byar som Hedesunda, Horndal och Östervåla så det är även barn och ungdomar därifrån med och tränar här, säger han.

Något som förstås också bidrar till den där utökade gemenskapen som inte minst idrottsföreningar kan skapa.

På läktaren sitter den här kvällen Jerry Linander som skjutsat dottern Evelina till t räningen för 14-årslaget som ska träna efter barngruppen. Han är ett bra exempel på föräldraengagemanget. Till vardags är han verkstadschef på Ekmans Hedesunda AB, och när klubben behövde kläder fick han en fråga om företaget kunde vara med och sponsra. Jodå.

Några andra föräldrar och företag hakade på och, vips, hade Färnebo Eagles nya klubbkläder.

Erik Engvall berättar att klubben utvecklats på många sätt.

Nu har vi en styrelse. Ulrika ”Ucka” Olsson, fotbollsmålvakten som 1997 hette Karlsson och fick Diamantbollen som Sveriges bästa damfotbollsspelare, är ordförande. Vi har en sekreterare, Sophia Malm, som är navet som mycket kretsar kring…

Föreningen har en värdegrund som handlar om att alla ska vara inkluderade. Ledarna går en ungdomsledarutbildning som Svensk Basket ordnar genom Sisu Idrottsutbildarna.

Det känns bra. Det är ju ändå barn vi håller på med, säger Erik när en man kommer in i hallen med en NBA-tröja.

– Det där är min kusins man, en amerikan som har basketkunskaper och tränar de äldre tjejerna, förklarar Erik.

Christian Blue, som mannen heter, skrattar

och säger att han, apropå sin tröja, absolut har erfarenhet från NBA, proffsligan i USA:

Minst tio säsonger. Som tv-tittare…

Pengar är, som alltid, en utmaning i ideell verksamhet.

– Vi har ändå tur. Lokala sponsorer hör till och med av sig och vill stötta oss på olika sätt. Jag hoppas och tror att det är för att de ser en bra verksamhet. Vi sökte också pengar från LF Samhällsfond och fick 15 000 kronor. För en sådan här liten förening betyder det jättemycket. Vi kan köpa in västar, koner och göra roliga saker som bidrar till att barnen stannar kvar i grupperna, säger Erik.

Planerna är i full gång för en Home Camp, ett helgläger med övernattning på madrasser i Tallhallen. Något som ska bli ”superkul” som en av tjejerna säger ”och lite pirrigt” som en kille fyller i. Och apropå Tallhallen.

När de 14-åriga tjejerna som spelar i serien U14 Norra Svealand hade hemmamatch nyligen var det fullt på läktaren. Inte bara av föräldrar utan också av Österfärnebobor som helt enkelt ville heja fram Färnebo Eagles.

Jodå, fikaförsäljningen slog rekord – och några skjutsande föräldrar från bortalaget Sala bara gapade över engagemanget.

Att Sala Basket vann matchen över Färnebo Eagles spelade liksom ingen roll.

Den stora segraren är ju Österfärnebo.

SERIELAG PÅ SPRÅNG. 14-årslaget spelar i serie Norra Svealand – och lockar publik hemma i Tallhallen.

Så söker du till fonden

På LFgavleborg.se/samhallsfond hittar du mer information och gör ansökan för din förening. Här kan du också läsa om fler bidragstagare.

HAND UPP alla som gillar basket! Erik Engvall är motorn i basketsuccén i Österfärnebo.

Dukat för fest hos Lotta

Gävleborg dominerade i det första Nordiska mästerskapet i mathantverk i Stockholm. Sammanlagt tävlade över 400 produkter i 28 klasser och Gävleborg var ett av de län som fick flest medaljer, sammanlagt 22 stycken.

Gävleborg låg i topp också när det gäller antal tävlande företag, och ett av dem är LottaBoden i Los som tog tre silver och ett brons i tävlingen, bland annat för sin granskottssirap och syltade granskott.

– Det är förstås jättekul! Det är lika spännande varje gång och man blir påmind om vad man håller på med. I vardagen har vi från Gävleborg inte så mycket kontakt, men när man träffas så här blir man liksom sammansvetsad med de andra från länet, säger ägaren Lotta Persson.

Hon har nu tagit medaljer för nittonde året i rad med sina produkter från lokala skogar och gårdar i det som

tidigare varit SM i Mathantverk och som nu utökats till att omfatta hela Norden. Eldrimner är nationellt centrum för mathantverk och arrangerar tävlingen där småskaliga producenter av Nordens främsta mathantverk är med.

– Tävlingen ger kraft åt manifesterandet av hantverket, passionen och k unnandet som ligger bakom de hä r produkterna. Juryns bedömningar

ä r v iktiga f ör f öretagarnas produktutveckling, säger Aleksandra Ahlgren, som ä r tävlingsledare.

Charkklasserna dominerades av produkter frå n Diléns i Valbo. Bland annat fick de guld och Best in Class (den produkt som får hög st poä ng i sin klass) f ör sitt isterband. Även i fiskklasserna dominerade f öretag frå n Gävleborg. Bergmans Fisk & Rökeri i Saltharsfjä rden serverade bland annat en böc kling som gjorde juryn helt lyrisk.

Lotta Persson på Lotta-Boden fortsätter sitt arbete och ser också fram mot nya tävlingar.

– Jag tröttnar aldrig och dessutom får man ju träffa alla trevliga kolleger, säger hon.

GLAD! Lotta Persson kan det här med mathantverk. Fyra medaljer i Nordiska mästerskapet.

Text Lena Nyblad Foto Stéphane Lombard

STOLTA! Lars-Gunnar och Dennis Bergman.

Hur sparar du? Att spara är rätt i alla tider.

Behöver du komma igång med ett nytt sparande eller se över det du har? Vi har några enkla tumregler kring sparande: Buffert, pensionen och drömsparandet. En bra ordning enligt oss och vi guidar dig gärna på vägen till ditt sparmål och mellan olika sparformer.

Ta hjälp direkt via Sparnavigatorn i vår app eller slå oss en signal på 026-14 75 00 och prata med någon av våra rådgivare.

Nej, nu blommar det!

Intresset för odling har ökat de senaste åren. Bygd åkte till Gävleborgs odlingsparadis Wij Trädgårdar i Ockelbo för att reda ut begreppen – och få lite tips och råd.

Text Lena Nyblad Foto Britt Mattsson

Det är mitten av mars och det har just snöat rejält. I verkstaden är de första fröerna i jord och Frida Mörnerud som är ansvarig trädgårdsmästare vattnar försiktigt.

Ä n så länge känns det inte försvarbart att starta växthusen.

– Det pratas om att det är trendigt med odling men jag skulle egentligen inte säga att det

är en trend, mer att människor fattar att det är lite allvar. Det har med hälsa, mat och ekologi att göra. Dessutom måste vi få vårt samhälle mer hållbart, säger hon.

Frida Mörnerud liknar trädgårdsmästarrollen med att vara en pedagog.

– Många har inte koll på processen från frö till skörd. Bara en sån sak som att morötter måste gallras för att växa, säger hon.

Men kunskapen har gått framåt.

– Vi märker när vi pratar med besökare att de ställer helt andra frågor nu. Folk är motiverade och medvetna på ett helt annat sätt.

Wij trädgårdar startades 2001 och är fortfarande ett populärt besöksmål, och där finns också en trädgårdsutbildning i Bollnäs Folkhögskolas regi. Frida Mörnerud är ansvarig för

NYSÅTT.

FRIDA MÖRNERUD i vattningstagen.

TULPANUTSTÄLLNING på gång. Caroline West, Ylva Huizinga och Frida Mörnerud kollar in elevernas arbeten.

utbildningen och ser även där förändringarna när det gäller odling.

– Hållbarhetsaspekten har blivit tydligare. Kunskapen och medvetenheten om att kunna odla livsmedelsförsörjning likaså. Tidigare var det kanske mer inriktat på designdelen.

Fröfirmor säljer fröer som aldrig förr och just att odla det ätbara blir allt vanligare. Frida Mörnerud pratar om att inse sina begränsningar och ibland kanske satsa på de enkla sakerna, som potatis i stället för kronärtskocka.

– Med enkla medel och på liten odlingsy ta kan man bli självförsörjande på ekologisk potatis. Potatis kan vara kvar i jorden tills tjälen kommer och man behöver inte gallra, säger hon.

Pallkragar har blivit ett vanligt sätt att odla på för hobbyodlare. Frida Mörnerud vill slå ett slag även för andra sätt. –

Pallkragarna är sköra och lätta att torka ut. Man ska inte vara så rädd för att gräva eller täckodla och inte glömma att gödsla i stället för att bara fylla på med köpejord.

När hon får frågan vad som är bäst att odla för den som inte är så van har hon många förslag.

– Rödbetor kanske, men de måste ju gallras precis som morötter. Annars är det då potatis, lök, squash, sockerärter, bönor och förstås persiljan och grönkålen som ger väldigt riklig skörd och så…

Hon funderar en stund och tillägger att sallad är enkelt men då har man ju sniglarna som k an vara ett gissel. Fotograf Britt frågar om man kan äta salladen som mördarsniglar gnagt på.

– Ja, det kan man absolut även om det inte är

NYBÖRJARTIPS

√ Tänk till på dina förutsättningar innan du går loss på att köpa och så fröer.

√ Börja inte för tidigt, då blir plantorna bara långa spjut och skörden dålig.

√ Satsa på enkla saker som potatis, squash, grönkål, persilja, sockerärter och bönor.

√ Om du sår morötter och rödbetor – kom ihåg att de måste gallras!

så trevligt med slemmet de lämnat kvar. Såna saker ingår också i upplysningsbilden. Bara för att kolfjärilen varit framme och ätit så är inte grönsakerna förbrukade och ett äpple med skorv på går hur bra som helst att äta.

Att konsumenter väljer blanka felfria äpplen från Nya Zeeland medan det ligger äpplen och ruttnar i våra svenska trädgårdar ser Frida Mörnerud som galet.

– Här på Wij Trädgårdar har vi investerat i en äppelmustpress och kan till exempel låta skolbarn komma hit och göra äppelmust.

När våren kommer är det många som längtar efter att börja odla. Men om man börjar för tidigt blir det bara långa rangliga plantor och klen skörd så småningom.

– En squash tjänar inget till att starta för tidigt. Den ska startas runt vecka 18, 19 eller till och med 20. Låt bara plantorna få vakna i ett par veckor och sätt ut dem när jorden är redo.

Frida Mörnerud ser relationen till en trädgård som något man inte gör på ett år. Hon ser trädgårdsmästaryrket snarare som ett vårdyrke där man odlar inte bara för en säsongs skull. Själv kom hon som nyutbildad trädgårdsmästare från Västergötland och Dacapo hantverksskola till Wij Trädgårdar 2007.

Eller jag trodde att jag kom till Wij Trädgårdar och allt spännande som hände där och tänkte stanna en säsong eller så. Men det blev så att vi landade i byn och fick landsbygden på köpet. Nu har vi barn och min man driver byggnadsvårdsbutik i Ockelbo.

RUTINERAD DUO. Caroline West har jobbat i 17 år och Ylva Huizinga i åtta på Wij Trädgårdar.

Få bättre koll! Du har väl laddat ner vår app?

I appen kan du enkelt hålla kontakt med oss, hantera din ekonomi, ha koll på alla dina försäkringar, exempelvis ändra körsträcka i bilförsäkringen om du behöver. Och om oturen skulle vara framme är det både snabbt och smidigt att anmäla skadan direkt i appen.

Som både bank- och försäkringskund hos oss har du alltså helheten med bank, pension och försäkringar samlat på en och samma plats. För all tid.

Från Joe Hill JAKTEN PÅ GÄVLEBORG I USA

Det bor ungefär 180 000 svenskar i USA. Eftersom 2,74 procent av Sveriges invånare är gävleborgare borde det innebära att det bor knappt 5 000 hälsingar och gästrikar i USA.

Under en bilresa tvärs över kontinenten spanade vi efter Gävleborg. Text och

För 110 år sedan kom en Joel Hägglund från Gävle till hamnen i Los Angeles på USA:s västkust. Han hade jobbat sig fram från östkusten under några år. Han tog alla enkla jobb han fick och skrev på kvällar musik. I hamnen i Los Angeles blev han fackföreningsaktivist och protestsångare som hyllats av stjärnor som Bob Dylan och Bruce Springsteen.

Men under sitt nya namn: Joe Hill. Häromåret restes ett minnesmärke över Joe Hill bland kranar i hamnen. En roadtrip

(svenskans ”bilresa” låter lite trist) kräver en startpunkt. Minnesmärket får bli vår start.

Det är speciellt att stå där och inse att denne Hägglund som emigrerade för så länge sedan kanske är den mest kända gävleborgaren någonsin i USA. Jakob Silfverberg, ishockeyspelare f rån Gävle i NHL-laget Anaheim Ducks strax intill, får ursäkta. Vi ser honom spela mot Seattle i Honda Center samma kväll och känner Gävleborgsstolthet.

På förmiddagen Joe Hill, på kvällen Silfverberg.

till flip-flop

Två timmar söderut ligger San Diego. Staden hamnar alltid i topp på amerikanska därvill-jag-bo-listor. Där är kaliforniskt avspänt strandliv. Vi flip-flopar runt och träffar Mathilda Sörell, 23 år, från Ljusdal.

Hon kom dit i augusti 2019, några månader före pandemin. En USA-semester några år tidigare hade fött hennes amerikanska dröm.

– Först jobbade jag som au pair i ett år och sedan har jag pluggat på heltid. Jag läser Industrial Organization Psychology med inriktning på business. Skollivet är väldigt annorlunda. Bara det att man går i träningskläder till skolan, berättar hon, som i och för sig är van vid träningskläder efter mycket fotbollsspel hemma i Ljusdalstrakten.

Hon konstaterar att hon i mycket blivit vuxen i USA och nu därför kan vissa saker bättre på engelska än på svenska.

Gävleborg?

– Jag kan sakna att ha nära till saker. I Ljusdal är det fem minuter till allt, här är det minst 20 minuter i bil i bästa fall.

Vi rullar vidare till Las Vegas i Nevada.

Hotellet Flamingo som vi bor på har 3 460 rum. Med två personer i varje rum skulle man få in alla Ockelbo kommuns invånare. En dag småpratar vi med en amerikansk gäst, James nånting. Han gör ett stopp i Las Vegas på väg till Elko några timmar norrut för att besöka kontoret hos en kund som ”vänta lite, jag tror that’s a Swedish företag – Sandvik.”

Strax efter plingar telefonen.

En kompis meddelar att ”Jörgen Spring verkar vara i era krokar”. Jodå, en Facebookuppdatering visar att Spring från Färila och några polare tuggar i sig hamburgare 200 meter från vårt hotell. Nästa morgon tar vi en fika tillsammans och hans polare visar sig vara en Bosse Hjelm från Iggesund och en Urban Wickbers från Bollnäs. Världen är bra liten ändå – eller om det är Gävleborg som är stort?

Och apropå stort. Det är en lättnad att lämna kaoset i Las Vegas och titta ned i många miljoner år gamla Grand Canyon. Man drabbas av en ödmjuk känsla när man inser att denna enorma ravin är 446 kilometer lång (något längre än

STRANDLIV. Mathilda Sörell njuter av i Pacific Beach i San Diego.

»I Ljusdal är det fem minuter till allt, här är det minst 20 minuter i bil i bästa fall.«

mellan Stockholm och Göteborg) och har ett djup på 1 800 meter.

Alla vi träffar där kommer in på just männ iskans litenhet. Eftersom de är amerikaner tar de flesta dessutom upp Guds storhet innan de, apropå storhet, drar fram ett storpack Reese’s Milk Chocolate Peanut Butter Snacks och bjuder.

Lite märkligt är att vi, som växt upp i Hälsingland, ser fler älgar i nationalparken än vi såg u nder hela vår uppväxt.

Vi kör genom Arizona och New Mexico. Det är vi och tumbleweed, de där buskarna som blåser runt på slätterna, som rullar fram på de ofta spikraka vägarna.

Det är indianreservat. Det är cowboyland. Skyltar berättar om helgens rodeo. Vi ser mängder av nedlagda bensinstationer och öde samhällen som folk lämnat över en natt när fabriken la ner.

Många orter vi passerar gör att man tänker på Holmsvedens klassiska Westerndag. Fast här är det på riktigt. Och hela tiden.

När vi tröttnat på att lyssna på låtar som California Dreamin’ och Born in the USA vrider vi upp volymen till Tomas Andersson Wijs låt Hälsingland.

Och hamnar i ett Järvsö.

Springerville har lika många invånare som Järvsö och orten är känd för skidåkning utför på vintern, check på den, och cykling downhill på sommaren, check på den, och det är friluftst urister överallt.

Fast ingen utställning om Lill-Babs.

På kaféet Junk’n’Java jobbar Tori som är skidlärare på vintern men förstås aldrig hört talas om något Järvsö eller Little-Babs så vi visar henne bilder. Fin kyrka, konstaterar hon halvengagerad innan hon helengagerad googlar fram pistkartan över Järvsöbacken och, oh my God, dit måste jag åka…

Allt är stort i Amerika.

Hamburgare, hus, kaffemuggar, självförtroenden. Och landet i sig är stort. När vi styr in i Texas är det en delstat som är en och en halv gånger Sveriges yta. Eller med Gävleborgsmått:

EN RESA genom USA bjuder på allt och lite till: övergivna hus, Tori i Springerville, Joe Hill-minnesmärke, Viktoria Lundh…

VAD FINNS bakom nästa kurva, eh, var finns nästa kurva?

BERÖMD dragspelsbyggare. Marc Savoy kallas levande legend.

det får plats 38 Gävleborg bara i Texas. Bensinen kostar nio kronor litern.

Vi ställer in GPS:en på musikstaden Lafayette i Louisiana för mer musik i form av Marc Savoy, Louisanas mest kända dragspelare och dragspelsbyggare, som bjuder hem oss till gården.

Denne 82-årige legendar berättar om turnélivet och säger plötsligt:

– Jag turnerade en gång i Skottland med två sköna svenskar. Björn Ståbi på fiol, tyvärr dog han tydligen häromåret, och Bengan Jansson på dragspel. Ni kanske känner till dem?

Om vi gör.

Ståbi var riksspelman och bodde i Veckebo i nordvästra Hälsingland och Bengan är en av Järvsös stoltheter. Vi kollar med honom om han minns Marc Savoy. –

Självklart, säger han, fantastisk man och musiker. En kväll i Skottland lagade han en gryta från Louisiana. När jag frågade hur länge han skulle röra i grytan funderade han en sekund och svarade ”ungefär två öl”.

Reser man i USA hamnar man alltid på Wal-

greens, en så kallad drugstore med allt från apoteksvaror till mat och allt däremellan. Numera fi nns 4 000 butiker i kedjan. När vi går in i en av dem någonstans i Mississippi, eller om det är Alabama eller Georgia, tänker vi på grundaren Charles R Walgreen. Eller rättare sagt på hans mamma Ellen som utvandrade från… Ockelbo.

Victoria Lundh, 25-åring från Storvik och Gävle, brukar också handla på Walgreens. Fast i West Palm Beach i Florida.

– Jag har alltid velat lära känna en annan kultur. Jag kom hit och började på Keiser University 2016, berättar hon.

Hon har pluggat finans och tagit en master i Business Administration.

– Sedan fick jag jobb på ett mäklarföretag och jobbade dessutom deltid med min lärare som finansanalytiker.

Om det var svårt att flytta över Atlanten?

– Först var det lite läskigt. Jag kom ju ensam. Men snart fick jag många kompisar. Nu delar jag lägenhet med Louise Strandberg som också kommer från Gävle. Vi träffades av en slump

«Först var det lite läskigt. Jag kom ju ensam. Men snart fick jag många kompisar.«

här och kände inte varandra hemma i Gävle, berättar Viktoria.

Gävleborg håller hon lite koll på.

– Jag åker till stugan i Storvik på somrarna. Annars blir det mest sociala medier.

Långt efter Joe Hill och andra som flydde fattigdom pågår en ny mindre emigrantvåg i form av unga hockeyspelare från Brynäs som provar lyckan i NHL. Förutom Jakob Silfverberg, som vi började vår resa med att se, är det namn som Nicklas Bäckström, Jacob Markström, Elias Lindholm, Calle Järnkrok, Jonas Johansson, Adam Boqvist, Jesper Boqvist, Mattias Ekholm…

Och så Lucas Carlsson i Florida Panthers.

– Jag gör mitt femte år och trivs enormt bra. Eller ’vi’ ska jag väl säga, berättar han.

Flickvännen Victoria Öberg, som också kommer från Gävle, var inte med första året men sedan fyra år bor de tillsammans i USA.

Och två har blivit tre.

– Det fungerar väldigt bra, säger Lucas Carlsson, och konstaterar att det som av en

händelse blir måååånga fler timmar på Facetime med föräldrar sedan sonen Sam kom. Hockeylivet är både glamouröst och osäkert. Inte minst när man bildat familj. Knappt hann Sam födas så skickades Lucas till farmarlaget Charlotte Checkers.

– Tio timmar med bil norrut! Men det är som det är. Nu är Victoria och Sam ofta i Charlotte när jag är där, men när laget är på roadtrip och spelar bortamatcher är de i Florida, berättar han.

Och apropå roadtrip. Varje sådan ska ha ett slut. Vårt blir i Miami Beach, 439 mil från minnesmärket över Joe Hill. Där slutar vi som vi började och flip-flopar omkring och, nämen, visst är det där väl…

Jo, det är det.

Sandviken Bandys gamla (nåja) legendar Stefan Åsbrink och före detta puckelpiststjärnan Jonas ”Mr Kungsberget” Lundblad kommer g ående. De visar sig vara på konferens med ett stort gäng Sandvikenbor. Det blir en gemensam Gävleborgsmiddag, förstås.

Vi skålar för Joe Hill.

HOCKEYFAMILJEN. Lucas Carlsson och Victoria Öberg och i centrum lille Sam.

TRÄNINGSLÄGER? Bandystjärnan Stefan Åsbrink och puckelpiststjärnan Jonas Lundblad letar is och snö.

Han tar med sig hobbyn till jobbet

Patrik Olssons stora intresse är motorer i allmänhet och bilar i synnerhet. Det tar mycket av fritiden – och det är naturligtvis ingen slump att han på Länsförsäkringar Gävleborg arbetar som skadetekniker för motorfrågor.

På en lyft står en gammal Porsche 912 och undrar förmodligen, om nu en Porsche kan undra, vad den gör på en lyft i ett garage i Furuvik.

Patrik Olsson vet svaret.

– Den hade länge stått sönderrostad på en bakgård i San Fransisco, USA, när jag hittade den. Eftersom jag gillar att fixa gamla bilar håller jag alltid koll på nätet efter intressanta objekt, säger han.

Det blev Porschens lycka.

– Jag köpte den via en förmedlare i Belgien, som skeppade över den och tullade in den. Glad tog jag emot den, tittade och insåg att den var i mycket sämre skick än vad jag trodde, skrattar han.

Men när själva mekandet är det han gillar så, ja, fick han helt enkelt möjlighet att meka ännu mer. Så där står den och delar garage med en Porsche 911, också den importerad från USA, och en svart Volkswagen Bubbla från det något minde exotiska Uddevalla.

Det är så Patrik Olssons liv ser ut – även om två barn numera går före, hur mycket en bucklig framskärm än pockar på uppmärksamheten.

– Egentligen är det nog farsans fel. Han är likadan. Jag var 13 år när jag köpte en moped som jag skulle göra iordning till jag var 15 år och sedan har det fortsatt så.

Efter tre års studier i kommunikation på Högskolan i Gävle jobbade han en sväng i Norge och var i Australien ett halvår medan hans nuvarande sambo och barnens mamma pluggade där. – Senare fick jag jobb som produktionsledare i skadeverkstaden på Bilmetro och jobbade där till för fyra år sedan. Då började jag som skadetekniker på Länsförsäkringar, berättar han.

– När en kund kontaktar Länsförsäkringar pratar de först med en skadereglerare som registrerar skadan och kunden hänvisas sedan till en av våra avtalsverkstäder. Där görs en skadebesiktning där skadorna gås igenom, fotograferas och sedan kontaktar verkstaden oss med en kalkyl och offert.

Nu är han den som tar emot kalkyler och offerter. Han och hans fyra kollegor på motorskadeavdelningen är länken mellan försäkringstagare och verkstad.

– Vi tittar så att skadorna stämmer överens med händelsen. Vi kollar så att det blir rätt

MOTORTOKIG. Patrik Olssons intresse är motorer i allmänhet så jobbet som skadetekniker för motorfrågor passar perfekt.

Text Lena Nyblad Foto Britt Mattsson

reparationsmetod. Kanske går det att reparera i stället för att byta ut? Vi kvalitetssäkrar och ser till att det blir en hållbar reparation, både ekonomiskt och miljömässigt, säger han.

Då och då dyker tveksamheter upp.

– Det händer att vi ser att en skada som anmäls som ny är gammal. Ibland ser vi i annonsen att bilen köptes med den skadan. Är det stora saker får vår utredare titta vidare på det.

I Patrik Olssons roll är motorkunskap en förutsättning och han beskriver samarbetet med verkstäderna som bra.

Vanligast är skador för 10 000–15 000 kronor f ör att man kanske backat in i något. Jodå, Patrik Olsson har själv gjort detta…

– Vi vill hitta vägar att hjälpa kunden. Grundfrågan vi ställer oss, när vi får en beskrivning av vad som hänt, är om det är möjligt?

Och, ja, för det mesta har det gått till precis som kunden sagt, berättar han. Men det finns klurigare fall.

FAKTA

PATRIK OLSSON

–

Parkeringsskador utan vittnen är svåra. Ingen kan berätta hur skadan uppstått och det ska utredas om det är troligt att ett annat trafikförsäkringspliktigt fordon kan ha orsakat skadan. Eller ta djurkollisioner.

– Då kan ju djuret ha träffat fronten som är helt intryckt och sedan rullat över bilen. Vi ser om det är rimligt att det även är en buckla på en sida, till exempel. Vi tänker snällt och är det bara möjligt att en hov eller ett horn kan ha orsakat detta så godkänns även det, berättar Patrik Olsson och kollar klockan. Hm, det finns en framskärm som han ju skulle kunna börja på innan det är dags för sonens hockey där han är en av ledarna. Porschen ser nöjd ut.

Namn: Patrik Olsson

Gör: Skadetekniker på Länsförsäkringar

Gävleborg.

Bor: Hus i Furuvik.

Familj: Sambo Madelené och två barn, 3 och 7 år.

Läser: Mest verkstadslitteratur.

Tittar på: Ishockey. Lyssnar på: Dansband.

Emma Harrysson

Gunder ryckte ut i rekordfart

På 1940-talet var löparen Gunder Hägg vad stavhopparen Armand Duplantis är i dag. En fixstjärna vars namn f yllde arenor i både Sverige och världen.

Gunder Hägg, från den jämtländska lilla byn Albacken, värvades en bit in i karriären av Gävle stads brandchef Sven Rohlén till brandstationen som brandman – och till Gefle IF som löpare.

Första året i Gävle vann han SM-guld och slog samtidigt världsrekord.

Inte långt efter det blev han avstängd. Han hade tagit emot några hundralappar för att springa en gala i Eskilstuna. A matörreglerna var stenhårda. Åtta månader senare var han tillbaka på löparbanorna. Alla befarade att karriären aldrig skulle blomstra igen. Åtta månader är en lång tid för en idrottare…

Men på 81 dagar satte han nio världsrekord på sju olika distanser.

Hela Sverige drabbades av Gunder Hägg-feber.

Under-Gunder kallades han och var själv bara besviken över att han missade världsrekordet på 3 000 meter med några tiondelar på en gala inför 10 000 åskåda-

fick rycka in som soldater eller jobba i jordbruk eller göra annat i väntan på att Sverige eventuellt skulle dras in i kriget.

Gunder Hägg blev på något sätt symbolen för den svenska kampviljan under beredskapsåren. Något som säkert bidrog till hans popularitet. Ryktet om den snabbe brandmannen nådde USA.

Som någon sorts kombinerad löpare och ambassadör för Sverige skickades han över Atlanten. Resan med ett lastfartyg tog 28 dygn och träningsmöjligheterna var förstås begränsade.

I USA var det efter någon vecka dags

Amerikaäventyret. Hemma i Gävle igen hyllades han på Strömvallen och 3 000 Gävlebor bidrog till en pengainsamling till en staty.

Men efter kriget visade det sig att Gunder Hägg hade fortsatt att ta betalt för att tävla. Han stängdes därför 1946 av på livstid för att ha tagit emot 34 000 kronor.

En summa han senare för övrigt sa var för låg.

Statyn blev klar året efter, 1947, och placerades utanför Strömvallen. Och där står den fortfarande.

Samla dina bank- och försäkringstjänster hos oss och bli helkund. Då får du upp till 20 procents rabatt på dina försäkringar och en smidig överblick på hela din ekonomi. Läs mer på LFgavleborg.se/helkund