Profilen Heidi Schauman

Imponerande varuflöde – trots krisen

Som chefsekonom för Swedbank Finland sedan snart ett år tillbaka, och dessförinnan på samma position inom Aktia, har Heidi Schauman en god inblick i den finländska ekonomin, handeln och de utmaningar som väntar efter den exceptionella våren.

Schauman, som är

ursprungligen är hemma från Ekenäs men Helsingforsbo sedan många år, är doktor i nationalekonomi och har lång erfarenhet av bankvärlden. Hennes nuvarande arbetsuppgifter summerar hon på

följande vis: – Jag följer med vad som sker ur ett ekonomiskt perspektiv, dels inom landet, dels globalt, och vad detta kan komma att betyda för samhället i stort och för våra enskilda kunder. Min uppgift är att kommunicera budskapet till dem på olika vis. Ingen vet ännu i det här skedet hur mycket Finlands BNP kommer att falla i år på grund av det rådande läget, men Heidi uppskattar att allt mellan minus fem och minus 20 procent är möjligt. -–Allt beror på hur länge krisen fortgår, men att vi landar på minus 12 procent är inte helt osannolikt.

Det är svårt att hitta två länder som är så lika varandra som Fin land och Sverige någon annan- " stans i världen.

Inte heller har vi ännu sett alla effekter av Brexit. – Vi vet att det skett, men inte så mycket mer och idag vet ännu ingen hur mycket svårare det blir att reglerna kan fortsätta att vara gällande – men onekligen blev tajmingen ganska dålig, konstaterar Heidi.

Ur ett globalt perspektiv är effekterna av vårens händelser ett scenario med ett försvagat Kina i förhållande till USA och Europa troligt, vilket enligt Heidi kan leda till att USA och EU kommer närmare varandra. – För Nordens del är det viktigt att vi upprätthåller vår höga kompetensnivå och det kunnande som vi har här, och enbart här. De nordiska ekonomierna är överlag i gott skick, och även om det finns strukturella skillnader länderna emellan, är det svårt att hitta två länder som är så lika varandra som Finland och Sverige någon annanstans i världen. – Den hårda, industriella kärnan i vår produktion finns till stor del kvar på hemmaplan och även om Tyskland numera är vårt viktigast exportland, kommer Sverige på en god andra plats, fortsätter Heidi.

"Transportbranschen är navet i allt och kriser såsom den vi nu går igenom innebär en enorm logistisk utmaning med helt nya varuflöden.

Till Sverige exporteras helt andra varor än till Tyskland, och handeln länderna emellan är väldigt mångsidig. – Det är iögonfallande hur lite vi exporterar till Norge jämfört med till Sverige, men kontakterna och relationerna länderna emellan är också på en helt annan nivå. Sedan är Norden som sådant ett väldigt speciellt område, där alla länder har sin egen regim. Finland har europeisk valuta, medan de övriga länderna har sina egna, fritt flytande kronor, förutom Danmark som har sin valuta knuten till euron. Norge i sin tur står dessutom utanför EU, tillägger Heidi.

Gällande exporten och dess årliga förändring, beror den långt på oljepriset, som ju i vår har sjunkit påtagligt. – Man måste komma ihåg att även om exportens värde minskat rejält på grund av detta, har exporten i sig inte minskat i motsvarande omfattning, men kronornas osäkra kurs innebär utmaningar för både företagen i respektive land och för de som bedriver handel med dem.

Transportbranschen är enligt Heidi en god indikator på hur ekonomin ser ut i landet. – Den är konjunkturkänslig och måste vara flexibel. Den är navet i allt och kriser såsom den vi nu går igenom innebär en enorm logistisk utmaning med nya varuflöden. I Finland har detta fungerat fantastiskt bra och vi har inte behövt uppleva någon brist på några livsförnödenheter. Jag är imponerad av hur väl varuflödet fungerat.

Hotbilderna för transportbranschen härrör sig i stor utsträckning till ifall förändringarna i varuflöden permanent förändras som en följd av både pandemin som handelskrig och Brexit. – Speciellt om det sker stora förändringar i de långa produktionskedjor som finns så kan det komma att förändra logistiken mycket.

Om krisen blir långvarig eller om en ny våg kommer i höst, befarar hon många konkurser och en massiv våg av arbetslöshet i landet, som också oundvikligen kommer att påverka våra varuflöden. – Sedan kommer det naturligtvis också att bli intressant att jämföra länderna sinsemellan – då talar jag förstås om Finland och Sverige, som valt väldigt olika väg att gå i detta. Redan nu kan man se mindre effekter på den svenska ekonomin än på den finländska, men i slutänden är det ändå alltid den globala efterfrågan som är avgörande.