NärpesInfo 2/19

NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning • Närpiön kaupungin tiedotuslehti

2/2019

En stad att trivas i God Jul och Gott Nytt Å r 2020!

•• Budgeten 2020 •• Reflektioner från riksdagen •• Närpes vård- och servicecenter •• Språkstark

NÄRPESINFO

2

Österbottens välfärdsområde

LEDARE FOTO: Jessica Lindgren

Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör

PÄÄKIRJOITUS Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja

Närpes stads informationstidning

D

DET PÅGÅR INTENSIVA förberedelser för att genomföra en frivillig regional vårdreform inom Vasa sjukvårdsdistrikts område. De tretton medlemskommunerna skulle bilda en ny samkommun benämnd Österbottens välfärdsområde. I uppgifterna ingår specialsjukvård som enligt lag ska skötas av en samkommun och därtill social- och primärhälsovård som varje kommun genom eget beslut kan överföra till välfärdsområdet.

En styrgrupp som leder beredningen av Österbottens välfärdsområde har begärt att kommunerna senast den 16 december 2019 tar ställning till ett nytt grundavtal, som skulle träda i kraft den 1 januari 2021. Därtill anmodas kommunerna senast inom april 2020 fatta beslut om att överföra social- och primärhälsovården till välfärdsområdet. Beslut om vilket år verksamheten ska påbörjas fattas i samråd då beredningen framskrider, men det sker möjligen tidigast från början av år 2021 och mera sannolikt från början av år 2022.

Fullmäktige i kommunerna kan således ta ställning till det nya grundavtalet och överföringen av verksamheten på olika sammanträden. Närpes stadsfullmäktige torde ta ställning till grundavtalet den 16 december 2019 och till överföring av social- och häl-

sovården senast i april 2020. Förslaget till nytt grundavtal gällande samkommunen för Österbottens välfärdsområde avviker inte så mycket från det nuvarande avtalet för samkommunen för Vasa sjukvårdsdistrikt.

Det nya grundavtalet är tillåtande till sin natur och i fråga om uppgifterna nämns att samkommunen kan ordna lagstadgade social- och primärhälsovådstjänster för de medlemskommuner som så besluter.

Det kommer att bli svårt för flera kommuner att avgöra frågan om att överföra eller inte överföra social- och primärhälsovården till Österbottens välfärdsområde. I Närpes skulle man helst vänta på vad en nationell vårdreform för med sig. Nu verkar det emellertid som kommunerna i norra och mellersta delen av sjukvårdsdistriktets område skulle gå in för att överföra vård- och omsorgsuppgifterna, medan några kommuner i K5-området tvekar.

Kommunerna är beroende av grannkommunernas beslut. Ska man gå med nu eller kanske i ett senare skede? Utgångspunkten för beslut i Närpes bör vara att trygga den bästa möjliga vården för invånarna i Närpes.

Jag tillönskar alla läsare en God Jul och ett Gott Nytt År 2020!

Pohjanmaan hyvinvointialue

M

MENEILLÄÄN ON PARHAILLAAN ankarat valmistelut vapaaehtoisen alueellisen sote-uudistuksen toteuttamiseksi Vaasan sairaanhoitopiirin alueella. Kolmetoista jäsenkuntaa muodostaisivat näin uuden kuntayhtymän, jonka nimeksi tulisi Pohjanmaan hyvinvointialue. Tehtäviin kuuluvat kuntayhtymän lakisääteisesti hoitama erikoissairaanhoito, sekä sosiaali- ja perusterveydenhuolto, jonka kukin kunta voi omalla päätöksellään siirtää hyvinvointialueelle.

Pohjanmaan hyvinvointialueen valmistelua johtava ohjausryhmä on pyytänyt kuntia viimeistään 16. joulukuuta 2019 ottamaan kantaa uuteen perussopimukseen, joka tulisi voimaan 1. tammikuuta 2021. Lisäksi kuntia pyydetään viimeistään huhtikuun 2020 kuluessa päättämään, siirretäänkö sosiaali- ja perusterveydenhuollon tehtävät hyvinvointialueelle. Päätös toiminnan aloitusvuodesta tehdään yhteisesti valmistelun edetessä, mutta mahdollinen ajankohta on aikaisintaan vuoden 2021 alusta tai todennäköisemmin vuoden 2022 alusta.

Kuntien valtuustot voivat siis kokouksissaan ottaa kantaa uuteen perussopimukseen ja toiminnan siirtämiseen. Närpiön kaupunginvaltuusto ottanee kantaa perussopimukseen 16. joulukuuta 2019 ja sosiaali- ja perustervey-

denhuollon tehtävien siirtämiseen viimeistään huhtikuussa 2020. Esitys uudeksi perussopimukseksi Pohjanmaan hyvinvointialueelle ei poikkea kovin paljon nykyisestä Vaasan sairaanhoitopiirin kuntayhtymän sopimuksesta. Uusi perussopimus on luonteeltaan salliva ja tehtäviä koskien mainitaan, että kuntayhtymä voi järjestää lakisääteiset sosiaali- ja perusterveydenhuollon palvelut niille jäsenkunnille, jotka näin päättävät.

Monille kunnille tulee olemaan vaikeaa päättää sosiaali- ja perusterveydenhuollon tehtävien siirtämisestä Pohjanmaan hyvinvointialueelle. Närpiössä odotettaisiin mieluiten valtakunnallisen sote-uudistuksen sisältöä. Tällä hetkellä vaikuttaa tosin siltä, että sairaanhoitopiirin pohjois- ja keskiosan kunnat siirtäisivät sosiaali- ja perusterveydenhuollon tehtävät kuntayhtymälle, kun taas osa K5-alueen kunnista epäröi. Kunnat ovat riippuvaisia naapurikuntiensa päätöksistä.

Lähdetäänkö mukaan nyt vaiko mahdollisesti vasta myöhäisemmässä vaiheessa?

Närpiön päätösten lähtökohtana on oltava parhaan mahdollisen hoidon turvaaminen Närpiön asukkaille.

Toivotan kaikille lukijoille Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta 2020!

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

3 FOTO: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Vårt jobb ska landa hos företagen – Jag vill förena Dynamos kärnvärden med mina egna visioner. Fundera på hur vi använder tiden och hur vi optimerar resultatet av vår insats. Jag upplever att företagen är positivt inställda till oss och det känns förstås bra.

TEXT: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

S

TEFAN MALM, VD

på Företagshuset Dynamo, är ingenjören som tycker om företagande – och att skruva med maskiner.

Han har lång erfarenhet av att jobba med och för företag, att nätverka och utveckla. Sedan 1 september 2019 är han VD för Dynamo.

– Jag gör upp strukturer nu för hur jag tycker vi ska jobba framöver. Jag trivs.

– Ett av mina mål är att vi ska vara företagens första val när de behöver rådgivning och hjälp. Att de ringer först till oss, säger Stefan Malm.

– För att föra den dialogen behöver vi ha den kompetens som krävs så därför är egen fortbildning och uppdatering av största vikt. Vår input utifrån ska landa på verkstadsgolven.

Han berömmer Närpes två starka företagarföreningar och det goda samarbetet med staden.

– Jag tycker om när saker fungerar. Till exempel när jag och Hans-Erik Lindqvist kan komma överens om var och när vi representerar staden. När man pratar med varandra och jobbar rationellt.

Han vill gärna göra fler besök ut till företagen.

– Det är så viktigt att förstå de olika branschernas verklighet och vardag. Då kan vi också hjälpa. Jag tror att en företagare som vi träffar har lättare att få förtroende för oss.

Dynamo har i detta nu sex personer anställda, var och en med sin spetskompetens.

Malms karriär är intressant.

Redan under studietiden vid dåvarande ”Tekniska” i Vasa började han reparera och serva verkstadsmaskiner inom ABB och det blev hans jobb efter examen. Året var 2001 och han gjorde serviceavtal med företagare i regionen. Han hade också he­l­h etsansvaret för att ABB Motors fabriker i Vasa fungerade dygnet runt. Samtidigt fick han

en stor kontaktyta till metall­ klustret. Efter några år yppade sig en passlig befattning som avdelningschef för metallsidan vid Korsnäs Kurscenter (KKC) som Stefan valdes till.

– Den här tiden började projekt bli vanliga. KKC hade verksamhetspunkter i hela Österbotten, från Jakobstad i norr till Kristinestad i söder och det var intressant med många olika företagsprojekt, säger han. År 2007 var VASEK ännu i startgroparna och behövde en företagsrådgivare. Stefan antog utmaningen och hade några givande år där det gällde att göra upp visioner och hitta sin roll i sammanhanget, som han uttrycker det. Fem år senare blev han Wärtsiläanställd med uppdraget att konsultera alla Wärtsiläs enheter gällande serviceavtal och driftskostnader för kraftverk.

– Under ett par år byggde jag, tillsammans med olika team, en kunskapsbas för optimering av servicekostnader för Power

Plants produkter. Och efter det fortsatte jag till Logset, där jag fick i uppdrag att driva och utveckla hela serviceenheten till en ny nivå.

– Det som är gemensamt för mina tidigare arbeten är att det handlar om ledarskap, företagsoch personalutveckling, ekonomiskt ansvar och maskiner, ler han. Det är mitt gebit. Samtidigt innebar åren vid Wärtsilä och Logset många resdagar per år och när Dynamo lediganslog VD-tjänsten kände jag mig mogen att söka den. Att få åka hem till kvällarna, förtydligar han.

Stefan Malm är gift med Magdalena och de har fyra aktiva barn mellan åtta och femton år.

Han behövs också hemma. Almanackorna synkroniseras och familjeliv varvas med arbetsliv.

Familjen bor nu i Malax men Stefan är född och uppvuxen i Velkmoss. Fritiden rymmer även ibland skruvande med en veteranbil, villaliv och lite skogsarbete vintertid. Välkommen till Närpes Stefan Malm!

REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING Tidning nr. 25 • December • 2019 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2 64200 Närpes

ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist REDAKTIONSRÅD: Åsa Snickars, Malin Haka, Jim Eriksson, Mikaela Liljedal

TRYCKERI: GRANO 2019

ÖVERSÄTTNINGAR: Närpes Stad/Anna Nyman

PÄRMBILD FOTO: Anna Sand/Kustmedia Ab

OMBRYTNING: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 5500 exemplar. Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes

•

4

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Närpes stads budget för TEXT: Kent-Ole Qvisén

Ekonomisk utveckling under år 2019 Stadens ekonomi har utvecklats enligt de uppsatta målsättningarna i början på året.

Intäkterna från verksamheten flyter in medan kostnaderna hålls på en bra nivå totalt sett.

Inom vård- och omsorgsnämnden har tyvärr kostnader­na för barnskyddet ökat och kräver en budgetändring på 140 000 euro. Nämnden klarar denna ökning genom omdisponeringar av sin egen budget.

Inom bildningsnämndens barndagvård fortsätter barnantalet att öka, vilket kräver mera utrymmen och personal. För att täcka upp detta begär bildningsnämnden en budgetändring på 150 000 euro. Detta kommer att påverka budgeten negativt så att det budgeterade överskottet sjunker till cirka 31 000 euro. Övriga nämnder går enligt

planerna och i bokslutet för året kommer vi att se en del mindre överskridningar men också en del inbesparingar.

I motsats till fjolåret har kostnaderna för specialsjukvården hållits på en lägre nivå vilket förhoppningsvis möjliggör en liten inbesparing i bokslutet.

Problemen med skattemyndigheternas nya inkomstregister har påverkat kommunernas skatteinflöde negativt under hela året. Inkomstgränserna på skattekorten kan även vara för låga för många anställda, vilket kan ge en obehaglig överraskning med en stor ökning av förskottsinnehållningen i den sista löneutbetalningen och julklappsinköpen kan bli lidande i värsta fall.

På grund av ovannämnda måste stadens budget för kommunalskatten minskas med 700 000 euro.

Fastighetsskatten har däremot överraskat positivt och kan ökas med 100 000 euro.

När skattemyndigheterna så småningom erkände problemen med inkomstregistret har rege­ ringen rättat till en del av bortfallet i kommunalskatt genom att tidigarelägga utbetalningar av en del statsandelar till kommunerna. Staden kan därför öka statsandelarna med 600 000 i budgeten för 2019.

Vi kan, om inget oförutsett händer under de sista månaderna på året, se fram emot ett bokslut som har ett svagt positivt resultat för innevarande år.

Budgetförslag för år 2020

Nämndernas budgetförslag för år 2020 följer den budgetram som fullmäktige fastställde i september. Nettokostnaderna ökar dock med hela 2,5 milj. euro jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2019 eller 4,1 %. En av orsakerna är att personalkostnaderna ökar med hela 0,9 milj. euro eller 3,9 %.

Personalen utökas med flera

nya befattningar och tjänster främst inom vård- och omsorgsnämnden samt bildningsnämnden.

Kostnaderna för specialsjukvården budgeteras också till en något högre nivå nästa år.

Ser man till de största nämnderna så ökar vård- och omsorgsnämndens nettokostnader med 1 milj., bildningsnämnden med 0,7 milj. och tekniska nämnden med 0,5 milj. I tekniska nämndens driftbudget ingår rivning av de gamla lärarbostäderna som står i vägen när det nya högstadiet skall börja byggas.

Bokslut 2018 och budget för åren 2019-2020

År (extern 1000 euro)

2018 2019 2020 Bokslut Budget+ändr.

Budget försl.

Verksamhetsintäkter 8 918 8 443 8 510 Verksamhetskostnader -64 488 -67 711 -70 083 Verksamhetsbidrag -55 570 -59 268 -61 573 Skatteinkomster 30 587 31 700 32 750 Statsandelar 29 249 30 300 32 300 Finansiella kostnader och intäkter 436 300 191 Årsbidrag 4 703 3 031 3 668 Avskrivningar -2 937 -3 200 -3 684 Nedskrivingar -41 Resultat 1 725 -169 -16 Förändr. av avskr.diff.

162 200 250 Förändring av reserveringar 0 0 0 Periodens över/underskott 1 887 31 234

Invånare, antal 9471 9471 9471 Skatteinkomster (€/inv.)

3230 3347 3458 Statsandelar (€/inv.)

3088 3199 3410 Årsbidrag (€/inv.)

497 320 387 Årsbidrag i % av avskrivningar 160 95 100 Lån totalt (milj. euro) 24,9 33,4 43,4 Lån (€./inv.)

2630 3522 4578 Nettoinvesteringar (milj.€) 10,6 12,3 13,5

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

MIN SPALT

år 2020 Kommunalskatten budgeteras till 26,8 milj. euro vilket är en ökning med 3,5 % eller 900 000 euro jämfört med den ändrade budgeten för år 2019. Samfundsskatten ökas med 0,1 milj. euro till 2,8 milj. medan fastighetsskatten uppgår till 3,15 milj. euro.

De följande åren i ekonomiplanen väntas fastighetsskatten öka stadigt när vindkraftparkerna börjar bidra med större inflöden.

Totalt sett väntas skatterna öka med 1,1 milj. euro nästa år jämfört med ändrad budget 2019.

Redan under sommaren 2019 kom de första beräkningarna på nästa års statsandelar.

Beräkningar­ na mottogs med skepsis av kommunala beslutsfattare och tjänstemän eftersom de aviserade en markant ökning av nivån till alla kommuner. Under höstens lopp har beräkningarna ändrats ett antal gånger men en klar ökning kommer ändå att bestå.

Bakom ändringarna finns klara orsaker som är stipulerade i lagar gällande bl.a. kostnadsfördelningen mellan stat och kommun samt ersättningar för konkurrenskraftsavtalet som drabbat kommunernas ekonomi med dubbel effekt.

För Närpes stads del kan vi räkna en förhöjning med ca 2 milj. euro jämfört med den ändrade budgeten 2019. Totalt 32,3 miljoner beräknas inflyta i statsandelar nästa år.

5

Förhoppningsvis ger placeringarna också nästa år ett tillskott i stadens kassa trots den något mera turbulenta utvecklingen på placeringsmarknaden under hösten 2019. Årsbidraget stiger till ca 3,7 milj. euro vilket gör att budgeten visar ett överskott på 230 000 euro efter nettoavskrivningar på 3,7 milj. euro och efter att en avskrivningsdifferens på 250 000 euro upplösts.

I investeringsplanen för åren 2020-2022 fortsätter de stora investeringarna inom Närpes vård- och servicecenter. Nästa år står fortsatta investeringar i Alina, Efraim och Solbacken för 3,2 milj. i tur medan renoveringen av HVC våning 1 påbörjas för 1 milj. euro. I bidrag från ARA kan 1,3 milj. räknas in för boendeenheternas del.

Före renoveringarna och tillbyggnaderna inom Närpes vård- och servicecenter är klara har byggandet av det sk. Hälsohuset påbörjats redan innevarande år och planeringen av Mosebacke skola färdigställts. Nästa år fortsätter dessa projekt med 2,6 milj. för skolans del och 0,9 milj. euro för hälsohuset.

För det nya högstadiet finns nästa år 4 milj. reserverat. Totalt kostnadsberäknas högstadiet till 12,6 milj. och färdigställs under år 2022.

Utöver dessa satsningar ingår ca 1,1 milj. euro för fortsatta förbättringar och utbyggnader av gator och vägar på olika håll i staden.

Brutto investeras för totalt ca 14,5 milj. nästa år, i olika bidrag och försäljningsinkomster erhålls 1,8 milj. euro.

P.g.a. den höga investeringsnivån beräknas lånen öka med hela 10 milj. euro nästa år.

Stadens driftsekonomi är i balans under hela ekonomiplanperioden 2020-2022 med överskott varje år men överskotten kunde vara större för att dämpa låneupptagningen.

•

Alexandra Wegelius Ordförande i Närpes ungdomsfullmäktige

Unga vill påverka 2019 HAR MINST sagt varit ett händelse-

rikt år. Årets första månader fylldes med val både på nationell nivå med riksdagsvalet i april och på europeisk nivå med EU-valet i maj. Under början av sommaren valdes även ett nytt ungdomsfullmäktige i Närpes, samt gjordes ett omval av stadsstyrelsen. Hösten har å andra sidan handlat om att följa med den nya regeringen och för oss i Närpes att diskutera eventuell samgång med vår grannkommun Kaskö.

DEN FRÅGA INOM politiken som kanske fått mest uppmärksamhet det här året, åtminstone av ungdomsförbund och organisationer, är klimatförändringen. Många har hakat på Greta Thunbergs kampanj Fridays for future och många demonstrationer har gjorts runt om i landet och i världen. Även psykisk hälsa bland ungdomar är en av de mest aktuella frågorna hos ungdomsförbunden, samt diskussionen kring en höjning av läropliktsåldern.

ATT HA PLATTFORMAR där vi unga får vara med och påverka är viktigt. Elev- och studerandekårer, ungdomsfullmäktige och ungdomsförbund är alla sådana plattformar, och de borde vi ta vara på.

Samhällspåverkan handlar i mitt tycke inte alltid om höga beslutsfattare och att hänga med i allt vad som händer inom politiken.

För mig handlar samhällspåverkan också om att vara en aktiv medborgare, att inse de lokala problemen som finns och att ha en vilja att hjälpas åt för att kunna komma fram till lösningar.

•

NÄRPESINFO

6

Närpes stads informationstidning FOTO: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Kultursekreterare Victor Strömbäck vill sänka trösklar och jobba för att det finns något för alla inom Närpes stads kulturliv.

Kultur är till för alla!

Kultursekreterare Victor Strömbäck i Närpes är väldigt nöjd med det som blev, att han valdes till Lasse Erikssons efter­ trädare på kultursekreterareposten för knappt ett år sedan.

– Det är ett väldigt omväxlande och roligt arbete. Det känns bra att vara i Närpes igen efter år i Jakobstad, Sverige och i södra Finland.

– Skönt att få tala dialekt igen.

TEXT: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

D

ET ÄR ETT mångsidigt kulturutbud Victor Strömbäck har att arbeta med i Närpes.

– Mitt mål är att erbjuda ett brett kulturellt utbud för Närpesborna. Behålla det som finns och skapa nya verksamhetsformer.

– Göra kulturen tillgänglig och placera Närpes på kulturkartan, fortsätter han. Arbeta för att större artister ska tycka det är attraktivt att komma hit.

Speciellt nu när vi till och med har möjlighet att uppfylla olika krav i och med Frans Henriksonssalen. Jag menar det som beträffar krav på teknik, utrymmen, tillräckligt med platser och så vidare – det som annars kan vara en utmaning på mindre orter.

Han tillträdde sin tjänst i slutet av februari i år.

– Det var stora skor, speciella skor, att stiga i och det blev ett ganska snabbt byte och flytt från Helsingfors för mig. Allt var nytt i början. An efter har jag byggt ut nätverket och Lasse är behjälplig om det behövs.

– Lasse sa till mig när jag började – gör inte som jag – gör som du själv vill.

Lockats av kultur Victor Strömbäck är född och uppvuxen i Nämpnäs. Hans föräldrar är Patrica och David Strömbäck. Efter grundskolan gick han på musiklinje i gymnasiet, studerade till musiklärare i Jakobstad, var i armén, åkte till Sverige på utbyte i Örebro, flyttade till Finland

igen och har arbetat både som musiklärare i Esbo och specialklasslärare i en högstadieskola i Helsingfors.

– Jag har lockats av att arbeta inom kulturfältet. Jag sökte jobbet och blev vald. Flyttade hemåt, och tids nog kommer fästmön till Österbotten också är det tänkt.

– Det kändes bra att få plocka upp livet och människorna från förr i ”min” miljö. Att vara hemma.

Kultursekreteraren är tusenkonstnär Att arbeta som kultursekreterare är omväxlande, och Victor sköter kulturärenden som rör både stort och smått. Det kan handla om att behandla och bereda bidragsansökningar från föreningar, att ordna aktiviteter i Frans Henriksonssalen, samt att organisera kultursektorns egna evenemang, varav Tomatkarnevalen är en av de största tillställningarna.

– Jag samarbetar med Filippa Sundlin kring aktiviteter i Frans Henriksonssalen och i Konsthallen.

Victor ser även till att invånarna får tillgång till kultur i olika skeden av livet genom exempelvis Kultur i skolan och Kultur i vården. Kultursekreteraren är en knutpunkt i mångt

Doo-Bop: foto från en tributspelning till Herbie Hancock Headhunterz. Foto: Alex Holm

och mycket. Att ha en tusenkonstnärs egenskaper är bra i det här jobbet.

– Jag skulle inte vilja byta ut det här nu. Det är oerhört intressant och kulturfältet lever ständigt.

Privat är Victor själv musiker med gitarr som huvudinstrument. På fritiden trivs han med att musicera och motionera, och med att umgås med fästmön och med kompisar.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

7

Om samgång mellan Närpes och Kaskö Bakgrunden är att Närpes och Kaskö har samarbetat i många år, bland annat genom köptjänster inom byggnadsin­ spektionen och tidigare genom sam­ kommunen inom hälsovårdscentralens verksamhet. För ett par år sedan när­ made sig Kaskö Närpes kring frågan om att utreda samgång. Närpes var öppen för diskussion.

TEXT: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab

E

N GEMENSAM ledningsgrupp tillsattes för samgångsutredningen och som oberoende fusionsutredare anställdes sjukhusrådet Göran Honga. Hans rapport, som presenterades i maj 2019, har sedan dess legat som grund för det fortsatta arbetet. Honga betonar att det handlar om att två städer blir en. Om det blir samgång görs

avstamp på lika villkor. Under tiden som samgångsärendet gått framåt har man värnat om att man i båda nuvarande städerna ska ha möjlighet till bra inflytande i utredningsarbetet.

Under hösten 2019 har båda städernas styrelser och fullmäktige behandlat ärendet och befolkningen har också hörts.

Resultatet av invånarenkäten i Närpes blev för samgång och

resultatet i folkomröstningen i Kaskö blev emot samgång.

Här intill på samma sida ses en graf över hur resultatet i invånarenkäten utföll i Närpes.

Därefter var det tid för stadsfullmäktige i respektive stad att rösta för eller emot samgång. Möten hölls i Närpes och Kaskö på samma dag, den 18 november 2019.

Närpes valde att säga ja till samgång med Kaskö då 26 ledamöter i stadsfullmäktige röstade ja och åtta röstade nej. Majoriteten i Närpesfullmäktige anser att tiden är mogen för att Kaskö och Närpes går ihop och samarbete sker ju redan inom olika områden.

I Kaskö blev resultatet i stadsfullmäktige att åtta röstade ja för samgång och nio röstade nej. Efter det tog ärendet vändning i Kaskö efter att man konstaterat att beslutet om att samgångsärendet skett i oriktig ordning

inom Kaskös fullmäktige. Därmed beslöt stadsstyrelsen i Kaskö att ärendet ska behandlas på nytt i fullmäktige och enligt förslaget ska detta ske ännu på det här året. Orsaken till den nya behandlingen är en följd av oklarheter kring jävssituationer, som Kommunförbundets jurister nu gett utlåtande om - och som ändrar situationen så att det blir nödvändigt med ny omröstning i Kasköfullmäktige.

När detta skrivs (4.12.2019) är läget som följer: ärendet inväntar Kasköfullmäktiges nya beslut kring eventuell samgång med Närpes.Ifall ett positivt beslut fattas i Kaskö gör städerna före 30 april 2020 en gemensam framställning om samgång till finansministeriet för vidare beredning till Statsrådet. Enligt samgångsavtalet inleder den nya staden sin verksamhet från början av år 2021.

•

NÄRPESBORNAS ÅSIKT I INVÅNARENKÄT OM SAMGÅNG MELLAN NÄRPES OCH KASKÖ.

60

Åsikter om eventuell samgång (N=3381)

Procentuella andelar

50 40

36,9 29,9

30

33,3

20 10 0

För (1246)

Neutral (1010)

Emot (1125) 1

NÄRPESINFO

8

Närpes stads informationstidning

FOTO: Pressbild

Som ny i riksdagen har Anders Norr­ back en intensiv men också intres­ sant tid bakom sig. Han summerar här de viktigaste reflektionerna från arbetet i huvudstaden, både ur ett nationellt och lokalt perspektiv.

– Starten känns bra – det har varit utmanande men vi fick ett reger­ ingsprogram som stämmer väl överens med både partiets och mitt eget program, och nu på­ går förverkligandet av detta i en budget, inleder Anders.

Reflektioner

från riksdagen TEXT: Anna Sand/Kustmedia Ab

D

ET NYA regeringsprogrammet fokuserar på såväl utbildning och infrastruktur som på svenskans ställning. Dessutom fick frågan om Vasa Centralsjukhus redan sin lösning.

– Från ett Närpesperspektiv kan man konstatera att också primärnäringarna har beaktats väl och hotet om nedskärningar i miljöersättningarna är undanröjt.

En sådan förändring hade betytt ännu större svårigheter för lantbruket. Att de nu inte verkställs

löser inte lönsamhetskrisen i branschen, men åtminstone fördjupas den inte. Där måste vi jobba med marknaden, vilket också ingår i regeringsprogrammet, tillägger Anders.

Uppskattar demokrati

För Närpes del är det även positivt att man nu försöker underlätta tillståndsförfarandet vid arbetskraftsinvandring – målsättningen är att den maximala behandlingstiden ska vara fyra veckor.

– Det är bra, men å andra sidan märker jag även av de hårda attityder som finns mot invandringen, vilket är skrämmande. Vi i de etablerade partierna som uppskattar demokrati och en rättsstat måste på allvar börja fundera på hur vi ska nå ut med vårt budskap bättre.

Här har även medierna ett stort ansvar, anser Anders.

Klimatkrisen Den andra stora frågan som överskuggar rikspolitiken är

förstås klimatkrisen. Anders är även han övertygad om att den mänskliga verksamheten påverkar, men samtidigt kan vi inte söka snabba lösningar som skapar social oro.

– I dag ser vi en ny form av extremism utvecklas, och i mina ögon är en miljöextremism lika hotfull som högerextremismen. Uppstår ett system där dessa två står i motsatsförhållande till varandra får vi ett oroligt samhälle. Demokratin är det enda stabila systemet –

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

9

ansvar

alla andra har misslyckats och tvivlar man på det är det bara att öppna historieböckerna, slår Anders fast.

Han förespråkar istället långsamma och hanterbara lösningar, som är lättare att acceptera.

– Vi kan inte ha en självutsedd elit som ska bestämma hur alla andra ska leva.

Dessutom är dubbelmoralen uppen­bar – husen värms upp med kolkraft samtidigt som man tror att en halverad köttproduktion ska lösa problemen – men det är inte genom att angripa de naturliga kretsloppen vi löser klimatkrisen, fortsätter Anders. Även om det är politiken som ska reglera samhället, har näringslivet ett stort ansvar i frågan.

– Vi måste få igång en diskussion om just ansvarsfrågan och lösningarna ska vara rättvisa ur ett regionalt och lokalt perspektiv.

Ser hela Finland Finlands egna klimatmål är ambitiösa och enligt Anders kommer mycket att hända de närmaste fyra åren. Han hop­­ pas även att utbildningsväsendet kan rustas upp igen.

– Effektiviseringen där har gått för långt och det börjar nu synas i kvaliteten också i internationella jämförelser.

Att höja sysselsättningsgraden är ett ständigt pågående arbete – samtidigt som det finns fler lediga jobb än på länge, är arbetslösheten fortfarande stor.

– Vi måste få igång en sådan trend att vi blir fler människor som vill delta i uppbyggandet av det här landet. Det går hand i hand med vår välfärd.

Gällande svenskan ser Anders positivt på situationen just nu, och även på det nordiska samarbetet.

– Det nya regeringsprogrammet ser hela Finland och alla grupper – något som inte skett på länge. Jag tror att det är en förutsättning om vi ska kunna hålla ihop landet, avslutar han.

•

Regeringsprogrammet sett ur ett lokalt perspektiv FOTO: Tomas Salinka

Som medlem i SFP:s parti­ styrelse var Mikaela Björk­ lund, stadsfullmäktige­ ordförande i Närpes, med och gjorde upp SFP: s val­ program. Samma program gick man in med i rege­ ringsförhandlingarna, och Mikaela gläds även hon åt förhandlingsresultatet.

TEXT: Anna Sand/Kustmedia Ab

– Det bästa är att programmet andas framtidstro, vilket också är viktigt för oss kommunala beslutsfattare. Det lyfter fram olika delar av landet utan att se dem som problem, och jag tror att samtliga fullmäktigeledamöter i Närpes kan känna igen sig i regeringsprogrammet, konstaterar hon.

Det är tredje perioden hon sitter på sin post, och hon har därmed hunnit uppleva en tid då det var betydligt svårare att kommunicera med ministerierna.

– Nu känns det skönt att ha en regering som vi kan påverka, och att båda fullmäktigepartierna har invalda representanter från regionen. Även övriga invalda från Österbotten värnar om landsbygden, vilket känns tryggt, fortsätter Mikaela.

Tankesättet om ett gemensamt ansvar, där vi tillsammans bygger landet, har man redan länge levt efter i Närpes.

– Med en sysselsättningsgrad på 82 procent har vi redan uppfyllt de nationella målet på 75 procent, och Närpes bidrar med en mångkulturell kommun som kan fungera som exempel för andra.

Fokus ligger nu inte enbart på en välfungerande integration för arbetskraftsinvandringen till staden, utan på en tvåvägsintegration där alla ska kunna interagera med varandra.

”

Tankesättet om ett gemensamt ansvar, där vi tillsammans bygger landet, har man redan länge levt efter i Närpes.

– Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska utarbeta en konkret handlingsplan för detta, och som man kan dra nytta av i andra städer framöver, hoppas Mikaela.

Hon är glad åt att beslutsprocessen för arbetstillstånd för utländsk arbetskraft kommer att förkortas, men betonar samtidigt vikten av flexibilitet och rätt beslut.

– Jag hoppas vidare att man i klimatarbetet ska sluta betrakta landsbygden som ett problem, då den istället kan vara en del av lösningen. För landsbygden är stödfördelningen i EU:s nya programperiod också av oerhört stor betydelse, och jag sätter stor tilltro till att våra nationella representanter lyckas förhandla fram bästa möjliga villkor.

•

NÄRPESINFO

10

Schackbrädet inbjuder till spel för både gammal och ung. Armin Turudic, Michael Slama och Ernad Turudic har samlats kring schackbrädet.

Förnyad park Det började redan för flera år sedan med en motion från politikerhåll om att bygga en lekpark i centrum, och nu förverkligas äntligen projek­ tet med en ”riktig” park i centrum av Närpes.

FOTON: Anna Sand/Kustmedia Ab

Parken i Närpes centrum har fått en ansiktslyftning i år och arbetet fortsätter nästa vår. Nya planteringar, plattsättningar, belysning, sittplatser och en ny lekpark är några av förändringarna.

TEXT: Anna Sand/Kustmedia Ab

D

ET FÖRSTA SKEDET

av centrumparken är klart och nästa vår verkställs även själva lekdelen. För planeringen står hortonom Lisette Lassfolk från Pörtom, som gjorde sin del av projektet redan 2015. Först i år kunde man reservera de 150 000 euro som behövdes för verkställandet, och under sommaren har det huvudsakliga stenläggnings- och planteringsarbetet gjorts.

– Tanken var att parken ska

Vägmästare Stig-Erik Ingves visar den planeringsskiss som hortonom Lisette Lassfolk gjort och som man utgått från i projektets genomförande.

Närpes stads informationstidning

vara inbjudande året runt, och att lekparken ska integreras i den, berättar Stig-Erik Ingves, vägmästare på Närpes stad.

På skisserna ser man att både planteringar och stensättningar har rundade former, och längs med stigen kommer det från och med nästa sommar att finnas bänkar i granit. Här kan man sitta och jobba om man så vill – möjlighet att ladda sin telefon eller dator finns tack vare eluttagen i muren, som också har integrerad belysning. I plattsättningen har man integrerat ett schackbräde, och det är fritt fram att ta ett parti schack för den som vill under lunchen. Även en hopphage finns färdigt målad på markstenen.

– Utrustningen till lekparksdelen är beställd men eftersom hösten nu kom emot förverkligas den först 2020, tillägger Stig-Erik.

Energi och dess flöde Lisette, som planerat parken, är glad över att projektet nu genomförs och är mycket nöjd med de arbeten som gjorts hittills.

– Anläggarna var jätteduktiga och idén om schackbrädet var deras. Det är roligt att man väljer att satsa på parken – jag har många gånger tänkt att trädgårdskänslan borde förstärkas i centrum, eftersom Närpes betraktas som en trädgårdsstad, fortsätter Lisette.

Hon gläder sig också åt de satsningar som gjorts på torget, och som hänger ihop med parken.

– Förnyelsen av centrumparken är en naturlig fortsättning på arbetet som gjorts vid torget, och faktum är att en lekpark inte funnits tidigare i centrum, konstaterar Stig-Erik.

Lisette fick fria händer – det enda kravet var att en lekpark skulle ingå – och eftersom hon även är utbildad Feng Shuikonsult, har inslag av den läran också tillämpats i planeringen.

– Energin och energiflödet är väldigt viktig för mig och något som styr mig i skapandet, och det har jag haft i åtanke även här. Tack vare laddningsmöjligheterna och vattenposten kan man tillbringa en god stund här och min tanke och förhoppning är att parken ska locka till sig mer folk framöver, avslutar Lisette.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

11 FOTO: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Vad kostar ett dygn

på serviceboende?

Många invånare flyttar i senare delen av livet till någon form av serviceboen­ de. Man har då sådana behov av vård eller omsorg att det är mest praktiskt att bo där hjälpen finns.

TEXT: Jim Eriksson

B

OENDE MEDFÖR kost­­­­ nader för en person.

Varje månad be­­t alar man en hyra för bostadsrummet och dessutom en avgift för vård, omsorg och mat med mera. Hyran är lika för alla medan kostnaden för vård och omsorg tar hänsyn till nivån på personens inkomster.

Avgiften som den boende betalar för vård och omsorg uppgår ofta till större delen av personens inkomster. Ändå täcker avgiften endast en mindre del av stadens kostnad för verksamheten. Större delen av kostnaden täcks av pengar som kommer från alla kommuninvånares skattebetalningar och som i stadens budget kanaliseras till respektive boende.

Som ett konkret exempel

kan man ta det effektiverade serviceboendet Alvina i Övermark. År 2018 kostade verksamheten på Alvina i snitt 136 euro per vårddygn per person.

En boende betalade i snitt 27 euro per dygn för servicen. Det betyder att mellanskillnaden knappt 109 euro per dygn - är den finansiering som kommer från stadens skatteintäkter och statsandelar, det vill säga från alla stadens skattebetalare.

Hyran för bostaden är som sagt en skild utgift i sammanhanget. Bostadshyran fastställs av stadens tekniska avdelning som sköter stadens fastigheter. Den boendes hyresavgift täcker utrymmeskostnaden för bostadsrummet, och där finns ingen direkt subvention från stadens budget såsom fallet är

med själva servicen i form av vård och omsorg. För de andra utrymmena i boendet, såsom aulor och andra gemensamma rum, betalar boendeenheten en intern hyra till stadens tekniska avdelning Verksamhetens kostnader i ett serviceboende består till större delen av personalkostnader, men där finns också en mängd andra kostnader för material, hjälpmedel, gemensamma utrymmen och en del annat. Det är utgående från de här kostnaderna man får fram en kostnad per dygn då man dividerar totalkostnaden med totalantalet dygn som de

boende bor på serviceboendet under ett år. I exemplet Alvina var verksamhetens kostnader totalt 2,1 miljoner euro som divideras med totalt 15 494 boendedygn.

Tabellen visar kostnaderna på några av stadens enheter 2018. Från år till år förekommer variationer i enhetens kostnader på grund av förändringar i exempelvis personalens storlek som i sin tur kan styras av de boendes behov av vård och omsorg. Förhållandet mellan stadens och klienternas andel av dygnskostnaden påverkas bland annat av klienternas medelinkomstnivåer på ett boende.

•

DYGNSKOSTNADER PÅ NÅGRA AV NÄRPES STADS ENHETER Verksamhetens kostnad

Intäkter i form av klientavgifter

Vårddygn (antal)

Totalkostnad per vårddygn

Alvina (effektiverat serviceboende för primärt seniorer)

2 105 777 €

425 491 €

15494

136 €

27 €

108 €

Frida (anstaltsvård)*

1 907 022 €

369 500 €

9978

191 €

37 €

154 €

516 345 €

85 600 €

3388

152 €

25 €

127 €

2 415 248 €

365 146 €

9021

268 €

40 €

227 €

Bäckvägens serviceenhet (psykosocialt boende) HVC-sjukhusavdelning (2017)*

Klientens Stadens andel andel av av dygnskostnad dygnskostnad (medeltal)

*På Frida och HVC-sjukhus ingår bl.a rumskostnad och medicin i avgiften, därav följer en något högre dygnskostnad för klienten.

12

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning FOTO: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Vård- och omsorgsdirektör Jim Eriksson berättar om Närpes vård- och servicecenter. Han berättar om bakgrunden till det stora projektet på det som i folkmun kallas ”sjukhusback­ en”, hur arbetet framskrider och hur det kommer att bli. I linje med de nationella direk­ tiven ska det i framtiden vara färre institutioner och fler ef­ fektiverade serviceboenden.

En rundtur i huset ger vid han­ den att staden gör sitt allra bästa för att äldre i Närpes ska ha det gott.

Närpes vård- och servicecenter

Förnyelse av hög klass för Närpes seniorer

”

Jim Eriksson berättade och Lisbeth Bäck från Kustmedia lyssnade och skrev

I NÄRPES FANNS behov av att se över strukturen för boenden, sjukhusavdelningen, institutionsvården och hälsovården. Anledningen var dels en kombination av utrymmen i behov av renovering, ökat antal klienter och en del problem med inomhusluften. Den annalkande vårdreformen bidrog till att staden ville förnya fastigheterna för en eventuell framtid där staden inte själv kan styra över verksamheten. Det här har varit, och är, ett mycket stort projekt för Närpes men målet har hela tiden varit att rusta för framtiden och för seniorernas livskvalitet på sin ålders höst. Så mycket kan jag säga, det ser bra ut.

BYGGPROJEKTET PÅ sjukhusbacken tog fart i praktiken ungefär samtidigt som jag fick min tjänst här. Planeringen däremot hade pågått länge före det och principen har varit att renovera befintliga boendeenheter och bygga nya på detta område.

En enhet i gången färdigställs.

Det betyder att de som bor här flyttar ut tillfälligt och flyttar in i nytt sen. Det är mycket som ska fungera och både personal och seniorer ska bjuda på mycket tålamod och acceptans under byggtiden. Vi är tacksamma för att det fungerar så bra som det gör. För enkelt är det nog inte för varken de som bor här eller för personalen.

V I L L A RO S A O C H Villa Holger är nya enheter som inte fanns tidigare. Dessa är i bruk nu även om Villa Holger tillfälligt också fungerar som sjukhusavdelning under tiden som den ordinarie sjukhusavdelningen renoveras.

Villa Holger är annars precis som Rosa ett allmänt effektiverat serviceboende där man hyr rum. Seniorer från ålderdomshemmet Frida flyttar till Villa Holger och vad som händer med Fridas utrymmen är tillsvidare inte bestämt. På kort sikt är tanken i alla fall att de ska vara provisoriska utrymmen för hälsovårdscentralen under deras renovering.

Sen finns enheterna Alina

och Efraim, de har funnits förr och byggs nu till. Nuvarande Efraim börjar heta Göta och får en tillbyggnad vid namn Åke.

Solbackens demensboende, som finns på samma område, renoveras och byggs ut under nästa år, 2020, och avdelningarna där byter namn till Svea och Ivar.

Alla dessa namn, det är namn på donatorer och människor vars arv, helt eller delvis, tillfallit staden.

HELT NYA utrymmen binder ihop två tidigare byggnader på området. Det är entré, aula, kök, matsal och konferensutrymme. Det nybyggda köket

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

13

betjänar även andra enheter än de som finns på sjukhusbacken. Senare ska också ett gym inredas men det får vänta lite ifall huvudhälsocentralen kommer att renoveras.

Då kommer deras verksamhet att flytta in tillfälligt i bland annat det rum som sedan ska bli gym.Hälsovårdscentralens utrymmen har lappats och lagats i många omgångar och det finns ett behov av renovering.

UTÖVER DET SOM är beläget här finns Pörtehemmet i Pörtom och Alvinahemmet i Övermark, båda med bemanning dygnet runt. Därtill har vi så kallade lättare boenden där det inte är omsorg dygnet runt. Det är Pörtom servicecenter, Solgärdet i Övermark och Bostället i Näsby.

Vid sidan av dessa enheter finns hemvård och hemservice, ett led i strävan att seniorer ska kunna bo hemma längre. Kunna träna hemma och kunna känna sig trygga i hemmet med hjälp av hemvården. De som bor hemma erbjuds också dagverksamhet och målsättningen är att öka den 2020.

HELA DET STORA projektet som påbörjades 2017 beräknas vara färdigt 2021. Med reservation för att det drar ut på tiden ja – för ibland möter man på överraskningar när man renoverar och öppnar upp befintliga väggar och golv.

Kostnadsbilden för hela projektet totalt är 25 – 30 miljoner euro.

Egentligen var flera av dessa satsningar befogade också före 2017. Men skolnätet behövde åtgärdas och därför sköts flera satsningar fram och bidrog till att det blev mycket på samma gång.

Nya huvudingången ser ut så här och på insidan finns skyltning till de olika enheterna.

År 2021 är det tänkt att hela området på den så kallade sjukhusbacken ska vara färdigbyggt.

– Man kan se området som klossar. Klossar som flyttats, renoverats, byggts om och byggts ut.

– Jag tänker mig att det här området, när det är klart, ska fungera 30-40 år, säger vård- och omsorgsdirektör Jim Eriksson, som sedan han fick jobbet 2017 har pratat renovering - varje dag.

Från 2019 till 2040 kommer antalet invånare över 75 år att öka med drygt 300 personer. Ökningen är relativt sett störst i gruppen över 85 år.

2018

2025

2030

2040

2018-2040

65-74 ÅR

1361

1166

1124

1030

-331

75-84 ÅR

843

1105

1115

985

142

85-

519

459

547

703

184

75- ÅR

1362

1564

1662

1688

326

ARBETSFÖR

4971

4887

4847

4889

-82

9471

9551

9596

9517

46

ÅLDER HELA BEF.

Källa: Sotkanet, Statistikcentralen sept. 2019

Teoretiskt behov av platser inom dygnet runt-omsorgsboende.

92% av 75+ bor hemma eller i lättare serviceboende 8% av 75+ i boende med dygnet runt omsorg, platsantalet för äldre

DET SOM BLIR bättre är att

det är nya, friska utrymmen och med en ändamålsenlighet som bär dagens standard. Något fler boendeplatser, ljusare ytor till glädje för de boende och personal. Lyftanordningar och hjälpmedel som underlättar plus uterum att vistas i.

Sammantaget bidrar allt det

adderas med yngre åldersgrupper 15% av platsbehovet för 75+ PLATSBEHOV 75+ (adderat med platser för yngre)

ÅR

ANTAL 75+

2018

1362

125

2025

1564

144

2030

1662

153

2040

1688

155

>>

NÄRPESINFO

14

Uterum under byggnad.

Livskvalitet kan vara att sitta ute – fast det är inne.

Närpes stads informationstidning

Det är utmanande att driva verksamhet på en byggarbetsplats.

Jim Eriksson berömmer personalen och seniorer för tålamod och förståelse.

– Jag hoppas att de kan se bilden av det nya och fina det här leder till, säger han.

Platsantal, boenden med dygnet runt-omsorg VÅREN 2019

1.1.2022

Pörtehemmet

25

20-25

Alvina

43

27

Rosa

24

14-18

Efraim

20

0

Solbacken

18

0

Holger

0

14-18

Alina och Efraim

0

28-36

Göta och Åke

0

28-36

Svea och Ivar

0

28

Frida

25

0

155

159-188*

*Platsantal beror på hur många som bor i par

nya till bättre standard och livskvalitet för dem som både bor och arbetar här.

Nu har vi en huvudingång för alla boenden och sjukhusavdelningens utrymmen för rehabilitering är moderna och bra.

Projektritningarna bär Byggbotnia Ab:s signatur och entreprenörerna är väldigt många till antalet.

NU HAR VI pratat om insidan men det sker också saker på utsidan. Infarten är ny, logistiken har förändrats och parkeringen byggts om. Däremot är det som förr vid hälsovårdscentralens sida mot Närpesvägen. I denna tidning ingår ju också en uppdaterad karta över området.

Platsantal seniorboende och serviceboende Pörtom seniorboende

11

Bostället senior- och serviceboende

50

Solgärdet seniorboende

23 84

I DETTA NU har Närpes cirka 155 boendeplatser i effektiverat serviceboende, med omsorg dygnet runt. Från och med 1.1.2022 kommer Närpes att ha allt från 159 – 190 boendeplatser inom effektiverat

serviceboende. Med allt från menar jag att det beror på ifall man bor en eller två personer i samma rum.

Enligt en allmän formel för hur man räknar invånarnas åldersstruktur och behov av boendeplatser har vi det bra förspänt. Men vad verkligheten visar sedan återstår att se.

TILL SIST. Om några år när byggprojektet är rott i hamn kommer tid för att utveckla innehåll och verksamhet inom stadens vård och omsorg. Då har vi fina utrymmen att erbjuda till de seniorer som inte längre kan bo hemma.

Men – i vårt arbete fäster vi även stor uppmärksamhet vid att man på bästa sätt ska kunna upprätthålla förmåga så att våra äldre både vill och kan bo hemma så länge det är möljligt Vår målsättning är att våra seniorer ska få ha det gott under hela sitt liv, ända till slutet.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

15

Karta över Närpes servicecenter under byggnationen

PORT PORTTI

CL

AR

1

HÄLSOVÅRDSCENTRAL

4

FRIDA

2

HVC SJUKHUS

5

ALINA & EFRAIM

3

KÖK OCH PERSONALMATSAL

6

TERVEYSKESKUS

TK SAIRAALA

KEITTIÖ JA HENKILÖKUNNAN RUOKASALI

ES

UN

DS

VÄ

7 BYGGARBETSPLATS PARKERING OCH VISTELSE FÖRBJUDEN!

RÄDDNINGSVÄG / PELASTUSTIE

N

SOLBACKEN

8

ROSA & HOLGER

9

AULA / HUVUDINGÅNG

6

RAKENNUSTYÖMAA PYSÄKÖINTI JA OLESKELU KIELLETTY!

PORT PORTTI

GE

7

3

5 4

8 9

HISS HISSI

INGÅNG SISÄÄNKÄYNTI

2

PORT PORTTI

INGÅNG

SISÄÄNKÄYNTI

P

HISS HISSI

AKUTINGÅNG PÄIVYSTYS SISÄÄNKÄYNTI

1

P

INGÅNG

SISÄÄNKÄYNTI

INFART AJOTIE

P

TRAFIK IN OCH UT

GÅNG- OCH BILVÄG TILL /FRÅN KYRKVÄGEN VIA STADSHUSPARKERINGEN KULKU- JA AJOTIE KIRKKOTIELLE KAUPUNGINTALON PYSÄKÖINTIALUEEN KAUTTA

NORR

POHJOINEN

KYR

KVÄ

GE

DEN SENASTE VERSIONEN FINNS PÅ NÄRPES STADS HEMSIDA!

N

INFART AJOTIE

INFART AJOTIE

16

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

”

Språkstark

För den lärare som ska lära sig nåt nytt gäller det att bli vän med litteraturen.

FÖLJ OSS GÄRNA på instagram @sprakstark och på vår blogg sprakstark.narpes.fi

Låt oss presentera något som vi inom skolvärlden i Närpes är glada över, SPRÅKSTARK!! Men, först lite bakgrund så att ni får veta vad detta handlar om.

TEXT: Ida Kauppila

I

S KO LO R NA I Närpes tar vi emot allt fler elever med annat modersmål än svenska. De senaste åren har tankarna allt mer börjat kretsa kring frågan “Vet vi egentligen på vilket sätt vi får bäst resultat?”. Vi har lång erfarenhet av att ta emot stor andel inflyttade till följd av arbetskraftsinvandring i Närpes men det är samtidigt mycket som förändras inom undervisning på 20 år. Vi borde jobba på det sätt som har stöd i forskningen. Men hur går vi tillväga för att förnya oss och höja kvalitén på vår undervisning?

Stadens svar på detta blev projektet Språkstark, ett tvåårigt projekt finansierat av Svenska kulturfonden. Arbetet pågår till största delen i en av stadens

F-6 skolor, Pjelax skola. Skolan fungerar som pilotskola och kommer under hela projekttiden arbeta med att utveckla och förbättra undervisningsmetoderna, inom såväl allmän- som förberedande undervisning. Själva syftet med Språkstark är alltså att testa och implementera sådana undervisningsmetoder som är effektiva när det handlar om att utveckla elevers språk och kunskaper parallellt.

Hur ser då detta ut i praktiken? Jo, arbetet börjar inom lärarkåren. Skolans lärare började under våren 2019 fortbildas i ämnet Språk-och kunskapsutvecklande undervisning.

Lärarna arbetar med litteraturcirklar, gemensam undervisningsplanering, regelbundna fortbildningsträffar och en hel

Utnyttja elevernas alla språk! Här bosniska och svenska, huller om buller.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

17

DIGI-MÄSSA I NÄRPES HUVUDBIBLIOTEK

Åk 3-4 på väg till JMK-Milkhouse på studiebesök som en del av temat ”Bonden behövs”.

”Arbetet med att utveckla ett fun­ gerande skolspråk behövs såväl för de svenskspråkiga eleverna som för elever med annat modersmål” del självstudier. Dessutom träffas lärarna regelbundet för att diskutera, utvärdera och fundera över hur utvecklingen går och vilka situationer som känns svåra. Varje lärare har själv valt ett eller två ämnen som får extra mycket fokus under detta första läsår. Det tar tid och är arbetskrävande att börja med något nytt och att verkligen förstå bakgrunden till det man håller på med. Fokus ligger därför på kvalitet i det arbete som görs.

För elevernas del försöker lärarna verkligen få till stånd en undervisning där eleverna ska vara aktiva. De ska prata mycket och diskutera ämnesinnehåll i många olika konstellationer.

Innehållet ska gå från det vardagsnära (texter, diskussioner, filmer, studiebesök...) till det abstrakta. Eleverna ska också läsa och skriva mycket men inte texter som är lösryckta och utan sammanhang utan sådant material som stärker inlärning av både språk och ämne samtidigt. Arbetet med att utveckla ett fungerande skolspråk behövs såväl för de svenskspråkiga eleverna som för elever med

annat modersmål. Eleverna behöver därför få rikligt med modeller för sitt arbete och de behöver få möjlighet att t.ex. öva på samma typ av textproduktion många gånger. Lärarna försöker därför målmedvetet arbeta med genrepedagogik i undervisningen, inte bara i svenska och litteratur utan också i övriga ämnen. Denna typ av undervisning fokuserar alltså inte på ifyllnadsuppgifter i läroböcker.

Så småningom samlas idéer, lärdomar och erfarenheter hos pilotskolans lärare. Tanken är att den kunskapen ska kunna spridas till stadens övriga skolor. Vad är viktigt att börja med?

Hur kan undervisningsplaneringen byggas upp? Vilka saker fungerar inte med de förutsättningar vi har i Närpes?

Men, ännu är allt nytt, också för oss som jobbar i Pjelax skola. Vi har inte alla svar (och det kommer vi aldrig att ha) men vi försöker så gott vi kan ta oss framåt en bit i taget. Att förändra och utveckla tar tid och energi men det är också roligt att utmanas!

•

Vill du veta mera om digitaliseringens möjligheter och om digitala tjänster och lösningar?

Vet du vilka alla ärenden som du kan sköta på nätet, när du vill och var du vill? Känner du till vilka tidningar och böcker du kan läsa på dator, smart­ telefon eller surfplatta? Vet du vilka datakurser som finns nära dig?

I januari 2020 ordnas ett evenemang på biblioteket i Närpes, där du har möjlighet att bekanta dig med olika e-tjänster och med stadens olika verksam­ heter samt träffa olika myndigheter, föreningar och företag!

Tid: Onsdag 22.1.2020 kl. 12 – 16 Plats: Huvudbiblioteket i Närpes Kyrkvägen 2 Evenemanget är öppet för alla. Välkomna!

Tillställningen ordnas av Närpes stad, Närpes pen­ sionärsförening och Österbottens pilotprojekt med digitalt stöd.

SAMSERVICEPUNKTEN Samservicebyrån är stängd 23-27.12.2019.

Post till FPA och TE-byrån kan under stängningen lämnas i samservicens postlåda, Närpesvägen 4, 64200 NÄRPES

18

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Fjärravläsning ökar medvetenheten Närpes Vatten Ab och Närpes Fjärr­ värme Ab har tagit ett stort steg framåt i arbetet med att digitalisera sin verk­ samhet. Tillsammans har de båda kom­ munala bolagen investerat i ett system för fjärravläsning av fjärrvärme- och vattenmätare.

– Det har varit en rätt lång process för att komma hit, säger Markus Böling som är VD på Närpes Vatten. Arbetet inleddes redan våren 2018 med att jämföra olika leverantörer och försöka hitta vilket system som skulle passa oss bäst berättar han.

TEXT: Malin Haka

A

V DE OLIKA alternativen föll valet på Comsels system.

– En stor fördel med deras system är att det är mätaroberoende vilket gör att man inte är bunden till en specifik leverantör av fjärrvärme- och vattenmätare utan kan fritt välja bland alla produkter på marknaden, säger Christoffer Sund som är driftchef på Närpes fjärrvärme. Det följer även med ett enkelt och bra program för våra kunder med många olika användbara funktioner.

I programmet kan man bland annat följa med sin förbrukning, se kostnader, temperaturen på vattnet och lägga på olika larmfunktioner.

– I ett vanligt egnahemshus är man kanske inte så intresserad av vattnets temperatur men för de som har vattenanslutning i sommarstugan är det viktigt att se om det är risk att vattnet fryser, säger Böling. Sen kan man även se vad fjärrvärmen eller vattnet kostar, både per dygn eller på längre tid.

– För gemene man är det säkert svårt att veta hur mycket det t.ex. kostar att värma upp ett hus vid olika årstider men i programmet ser man direkt vad det kostar, berättar Sund.

– Man blir mera medveten om vad som förbrukas och man använder inte i onödan vilket ju är bra då speciellt vattenresurserna inte är oändliga, konstaterar Böling.

En annan praktisk funktion är larmfunktionen som man kan aktivera i programmet om man är bortrest, vilket gör

att man får ett meddelande om det är någon vattenförbrukning.

– Antingen har man ett vattenläckage eller så kanske grannen är och lånar toaletten, skämtar Böling.

Kundprogrammet kommer att finnas tillgängligt både via webben och via en app som man laddar ner i sin telefon.

Den stora nyttan med fjärravläsning för Närpes Vatten är att man kommer kunna kontrollera läckage i realtid och inte en gång om året som idag.

– Det gör att vi snabbt kan hitta eventuella läckage och förhoppningsvis även minska läckageprocenten som idag ligger kring 16 %, förklarar Böling.

Sedan kan vi också skicka ut exakta fakturor och inte uppskattningsfakturor som vi gör nu, säger han.

– För oss på fjärrvärme är en av fördelarna att vi bättre kan följa med förbrukningen och jämna ut topparna i fjärrvärmeanvändningen och på så vis bespara värmeanläggningen från stor belastning, konstaterar Sund.

Ett 30-40 tal fjärravläsare på vattenmätare har redan installerats och man fortsätter installera i större skala under våren. På fjärrvärmesidan har till dags dato cirka 35 avläsare installerats varav fem till sex stycken redan tagits i bruk vid större värmeförbrukare.

– Vi tar kontakt med våra kunder när det är dags att installera deras avläsare så det här är inget man behöver beställa, tillägger Böling.

•

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

19

Volontärer

ger guldkant på Villa Rosa

För drygt ett år sedan startades en volon­ tärverksamhet på det intensifierade servi­ ceboendet Villa Rosa i Närpes. Syftet med verksamheten är att med hjälp av frivilliga utomstående aktörer ge klienterna på Villa Rosa en guldkant i vardagen. Att vara vo­ lontär är både frivilligt och oavlönat. Som volontär bestämmer man också själv hur mycket tid man vill avsätta för uppdraget.

TEXT: Guy Rosenholm

U

PPTAKTEN TILL vo­ lontärverksamheten var ett medarbetarsamtal, där idén med volontärer presenterades som ett utvecklingsförslag. Kort därefter tillfrågades fyra personer, två kvinnor och två män, om de var intresserade av att bli volontärer på Villa Rosa. De var alla handplockade och ansågs ha sådana personligheter som skulle passa rollen som volontär. Alla tackade ja till uppgiften, med motiveringar som t.ex. att man som pensionär kände att man kunde ge tid åt ett gott ändamål. Någon uttryckte det som att ställa upp som medresenär mot ålderdomen, medan en annan

menade att volontäruppgiften fyllde ett tomrum i livet just då.

Det allra första volontärbesöket genomfördes i december 2018, och var ett mycket uppskattat sånguppträdande av ”volontärkören” som sjöng julsånger för klienterna. Kort därefter gästade två av volontärerna Villa Rosa på självaste julafton förklädda till jultomte och tomtemor. Sedan det har verksamheten rullat på under året och volontärerna har både individuellt och i grupp besökt klienterna på serviceboendet.

I dagsläget besöker volontärerna Villa Rosa varannan onsdag och ibland dyker de upp spontant däremellan. Volontärerna följer oftast också

med om något speciellt evenemang ordnas för de äldre, t.ex. har volontärerna varit med på Lions sommarfest, nostalgidagen vid Finby station samt gudstjänsten som Närpes församling ordnade för äldreomsorgen i samband med de äldres vecka. För att volontärerna skall urskiljas från personalen eller andra besökare, bär de vid sina besök blåa västar med Villa Rosa tryckt på ryggen. Även om volontärerna inte ersätter vårdarna så är de ett viktigt komplement till äldreomsorgen och framförallt aktiveringen av klienterna. Volontärerna skapar både aktiviteter som kan bedrivas i grupp eller enskilt. Det kan vara t.ex. att ta en rullstolsrunda ut i friska luften upp till kyrkbacken eller att tillsammans med klienterna delta i församlingens andaktstunder. Även aktiviteter som sång, tidningsläsande och stickande skapar fin gemenskap. Andra aktiviteter kan vara att titta på fotografier och berätta historier.

De mest betydelsefulla aktiviteterna är enligt volontärerna ändå inte gruppaktiviteterna, utan de lyfter fram det en-

skilda mötet och samtalet som mest meningsfullt. Klienterna uppskattar att någon har tid att sätta sig ned utan stress och prata med dem. En klient kan säga ”får it tu na kaffe?” och att då ge sig tid att dricka kaffe tillsammans med den personen.

Att vara volontär är inte bara att ge av sig själv, utan det innebär också att få. Volontärerna lyfter bl.a. upp att man känner en speciell gemenskap med ”vännerna” på Villa Rosa. Att vara volontär ger en tillfredsställelse att se någon annan ljusna och glädjas över ett möte, samtal eller en tur ut i friska luften. En av volontärerna menar också att man lär sig mycket om historier från förr i tiden, att de äldre är en resurs värt att lyssna på.

På Villa Rosa är man mycket tacksam över sina volontärer och deras engagemang. De är en ovärderlig resurs. Man tar också gärna emot fler volontärer. Är DU intresserad av att bli volontär, kontakta vikarierande enhetsledare Sandra Skogman. Även andra enheter än Rosa kan ha samma intresse av volontärer, så tveka inte att ta kontakt.

•

NÄRPESINFO

20

”

Närpes stads informationstidning

Just nu är radhusboendet på Häggvägen, ett stenkast från Dynamohuset aktuellt.

Närpes Bostäder ser en tydlig trend

Allt fler vill bo i centrum Som ett av stadens dotterbolag är När­ pes Bostäders främsta uppgift att äga och förvalta bostäder för uthyrning – såväl i centrum som i de olika byarna.

I dagsläget handlar det om drygt 260 bostäder, och just nu pågår även ett nybygge på Häggvägen i centrum. De nya radhuslägenheterna ska stå klara till sommaren.

TEXT: Anna Sand/ Kustmedia Ab

N

ÄRPES BOSTÄDER

har sina verksamhetsutrymmen i Dynamohuset. Här jobbar Tommy Nickull och bolagets kanslist medan den tredje anställda är en fastighetsskötare på fältet.

Som VD för ett bolag med förhållandevis lite personal

ser Tommy sin uppgift som något av en mångsysslare.

Det gäller att kunna lite om det mesta.

Tommy Nickull, VD för Närpes Bostäder, framför det aktuella nybygget på Häggvägen där 14 nya radhuslägenheter ska stå klara till sommaren. De är speciellt planerade för personer från 55 år och uppåt.

Håller husen i skick – Det finns inga typiska dagar – ibland är jag ute hela dagen, ibland är det admi-

nistrativt jobb från morgon till kväll. Som VD är mitt jobb att verkställa de beslut som

bolagets styrelse fattar, och det handlar om att vara lyhörd och lyssna både till markna-

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

21

FOTO: Anna Sand/Kustmedia Ab

NÄRPES VATTEN AB INFORMERAR

Vid Närpes Vatten Ab styrelsemöte den 7 no­ vember beslöts att både konsumtionsavgifterna och anslutningsavgifterna för både vatten- och avloppsanslutningar blir oförändrade till nästa år.

Den allmänna konsumtionsavgiften för vatten är 0,60€ /m3 och avloppsvattenavgiften 1,90€ /m3.

Priset för bevattningsvatten nästa år är 1,10€ /m3.

Grundavgiften för såväl vatten- och avloppsan­ slutningar för egnahemshus är 80€ /år. Till dessa priser tillkommer 24 % moms. Fullständig prislista hittar ni på vår hemsida www.narpesvatten.fi Vintern 2019-2020 byggs vatten- och avloppsled­ ningsnätet ut med 7,5 km i Töjby, från paviljongen och ut till Laxgrund och Brickelören.

Nästa år kommer även en stor del vattenmätare att bytas ut till nya fjärravlästa mätare.

Mer information hittar ni på vår hemsida www.narpesvatten.fi

VÄLKOMMEN TILL NÄRPES SIMHALL den och till politikerna, konstaterar han.

Närpes Bostäder bygger inte alla bostadshus själva, utan har även aktivt köpt upp aktielägenheter och förvaltar nu drygt 260 bostäder fördelade på olika hustyper i Närpes centrum, Pörtom, Övermark, Yttermark, Töjby, Rangsby, Norrnäs, Nämpnäs, Finby och Pjelax.

– Många av husen är byggda på 1970- och 1980-talet och vi arbetar kontinuerligt med att hålla dem i skick, och i vissa fall även ersätta de äldsta med nya. Det är en ständigt pågående process, tillägger Tommy.

Olika aktörer Bolaget hyr inte ut lägenheterna enbart åt privatpersoner, utan även andra aktörer, så som exempelvis Kårkulla.

– För några år sedan byggde vi ett nytt boende för 15 personer som Kårkulla nu hyr.

Det blev inflyttningsklart hösten 2016.

Just nu är radhusboendet på Häggvägen, ett stenkast från Dynamohuset aktuellt, och ska stå klart till sommaren. Här byggs 14 bostäder planerade för personer i medelåldern och

uppåt. Lägenheterna får öppen planlösning och man har fokuserat på ett effektivt utnyttjande av kvadratmetrarna för att kunna hålla lägsta möjliga hyresnivå.

Centrum lockar Just den stigande prisnivån ser Tommy som de största utmaningarna i branschen just nu.

– Under senare år har bygg­kostnaderna, och därmed även hyresnivån, stigit mycket i Finland, vilket är ett problem för många och kanske speciellt för stadens arbetskraftsinvandrare som inte alltid har råd att hyra en nybyggd bostad, anser Tommy. Att bygga nytt och hyra ut billigt går inte ihop.

En annan utmaning är trenden att allt fler vill bo i centrum istället för i byarna.

– Den här utvecklingen ser vi bland alla åldersgrupper och kategorier, konstaterar Tommy.

Hur bostadsmarknaden ser ut för tillfället överlag avspeglar sig också på situationen vid Närpes Bostäder – huruvida det finns tillgång till service, efterfrågan på äldre hus i byarna och så vidare.

•

Simhallsvägen 3, 64200 Närpes.

Tel: 040-1600698 Email: simhallen@narpes.fi Simhallens öppethållningstider är måndag-fredag kl 16-21 lördag kl 9-16

Avvikelser i december och januari till följd av helgdagar: 5.12 kl 12-18 6.12 stängt.

23.12 kl 14-18 24.12-26.12 stängt.

27.12

kl 14-21 28.12 kl 9-16 30.12 kl 14-21 31.12 kl 12-16 1.1-6.1 Servicestängt

Fritidsnämnden i Närpes

NÄRPESINFO

22

Närpes stads informationstidning

Närpiön kaupungin vuoden 2020 TEKSTI: Kent-Ole Qvisén

Talouskehitys vuonna 2019 Kaupungin talous on kehittynyt vuoden alussa asetettujen tavoitteiden mukaisesti. Toimintatuottoja kertyy ja kustannukset pysyvät kokonaisuuden kannalta hyvällä tasolla. Perusturvalautakunnan lastensuojelun kustannukset ovat valitettavasti nousseet, mikä vaatii 140 000 euron talousarviomuutoksen.

Lautakunta selviää lisääntyneistä kuluista järjestelemällä oman talousarvionsa uudelleen.

Sivistyslautakunnan alaisen lasten päivähoidon lapsimäärät ovat yhä kasvussa, minkä vuoksi tarvitaan lisää tiloja ja henkilökuntaa. Tämän kattamiseksi sivistyslautakunta pyytää 150 000 euron talousarviomuutosta.

Tämä tulee vaikuttamaan talousarvioon kielteisesti budjetoidun ylijäämän laskiessa n 31 000 euroon.

Muut lautakunnat etenevät

suunnitelmien mukaisesti ja vuoden tilinpäätöksessä tullaan näkemään joitakin pienehköjä ylityksiä, mutta myös joitakin säästöjä.

Toisin kuin viime vuonna, erikoissairaanhoidon kustannukset ovat nyt pysyneet alhaisempina, mikä toivottavasti mahdollistaa pienen säästön tilinpäätöksessä.

Veroviranomaisen uuteen tulorekisteriin liittyvät ongelmat ovat vaikuttaneet kuntien verokertymään kielteisesti koko vuoden ajan. Verokortin tuloraja saattaa myös monella työntekijällä olla turhan alhainen, mikä voi johtaa ikävään yllätykseen suuren ennakonpidätyksen muodossa vuoden viimeisessä palkanmaksussa – ja pahimmassa tapauksessa joululahjaostokset saattavat kärsiä.

Yllä mainituista seikoista johtuen kaupungin talousarviota on laskettava 700 000 eurolla kunnallisveron kohdalla. Kiinteistövero sen sijaan yllättää iloisesti noustessaan 100 000 eurolla. Kun veroviranomainen

viimeinkin tunnusti tulorekisteriin liittyvät ongelmat, on hallitus korjannut kunnallisverokertymän vähenemistä aikaistamalla osaa valtionosuuksien maksatuksista kunnille. Kaupunki voi tämän ansiosta nostaa valtionosuuksia 600 000 eurolla vuoden 2019 talousarviossa.

Mikäli vuoden viimeisinä kuukausina ei tapahdu mitään yllättävää, voimme odottaa kuluvalle vuodelle heikosti positiivista tulosta tilinpäätöksessä.

Vuoden 2020 talous­arvioesitys Lautakuntien talousarvioesitykset vuodelle 2020 noudattavat valtuuston syyskuussa vahvistamaa talousarviokehystä.

Nettokustannukset nousevat tosin kokonaiset 2,5 milj. euroa eli 4,1 prosenttia verrattuna vuoden 2019 alkuperäiseen talousarvioon. Eräs syy siihen on, että henkilöstökulut nousevat kokonaiset 0,9 milj. euroa eli 3,9 prosenttia. Henkilökuntaa lisätään usealla uu-

della toimella ja viralla lähinnä perusturvalautakunnassa sekä sivistyslautakunnassa.

Erikoissairaanhoidon kustannukset budjetoidaan myös hieman korkeammalle tasolle ensi vuonna. Suurimpia lautakuntia tarkastellessa perusturvalautakunnan nettokustannukset nousevat 1 milj., sivistyslautakunnan 0,7 milj. ja teknisen lautakunnan 0,5 milj. euroa.

Teknisen lautakunnan käyttötalousarvioon sisältyy uuden yläkoulun rakentamisen tiellä olevien vanhojen opettajainasuntojen purkaminen.

Tilinpäätös 2018 ja talousarvio 2019-2020

Vuosi (ulkoinen 1000 euroa) Toimintatuotot Toimintakulut Toimintakate Verotulot Valtionosuudet Rahoituskulut ja -tulot

2018 2019 2020 Tilinpäätös Talousarvio+muut Tal.arvio ehd.

8 918 -64 488 -55 570 30 587 29 249 436

8 443 -67 711 -59 268 31 700 30 300 300

8 510 -70 083 -61 573 32 750 32 300 191

Vuosikate 4 703 3 031 3 668 Poistot -2 937 -3 200 -3 684 Arvonalentumiset -41 Tilikauden tulos 1 725 -169 -16 Poistoeron lisäys (-) tai vähennys (+) 162 200 250 Varausten muutos 0 0 0 Tilikauden yli/alijäämä 1 887 31 234

Asukasluku 9471 9471 9471 Verotulot (€/asukas) 3230 3347 3458 Valtionosuudet (€/asukas) 3088 3199 3410 Vuosikate (€/asukas) 497 320 387 Vuosikate % poistoista 160 95 100 Lainat yhteensä (milj. euro) 24,9 33,4 43,4 Lainat (€/asukas) 2630 3522 4578 Nettoinvestoinnit (milj. €) 10,6 12,3 13,5

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Närpiön terveysja palvelukeskus

talousarvio Kunnallisveroa arvioidaan kertyvän 26,8 milj. euroa, mikä tekee 3,5 prosentin tai 900 000 euron lisäyksen vuoden 2019 muutettuun talousarvioon. Yhteisövero nousee 0,1 milj. eurolla 2,8 milj. euroon, kun taas kiinteistöveroa kertyy 3,15 milj. euroa.

Taloussuunnitelman seuraavina vuosina kiinteistöveron odotetaan nousevan tasaisesti tuulivoimapuistojen alkaessa osaltaan kerryttää suurempaa tuottoa.

Verojen odotetaan nousevan kokonaistasolla 1,1, milj. eurolla ensi vuonna vuoden 2019 muutettuun talousarvioon verrattuna.

Ensimmäiset ensi vuoden valtionosuuksia koskevat laskelmat tulivat julki jo kesällä 2019. Kuntapäättäjät ja virkamiehet ottivat laskelmat epäilevästi vastaan, koska niissä esitettiin huomattavaa tason nousua kaikille kunnille. Laskelmia on muutettu syksyn aikana useampaan otteeseen, mutta selvä nousu on silti havaittavissa. Muutosten taustalla on selkeitä syitä, jotka johtuvat määräyksistä mm. valtion ja kunnan välistä kustannusten jakoa koskevissa laeissa, sekä kilpailukykysopimuksen korvauksista, jotka ovat koetelleet kuntien taloutta kaksinkertaisesti.

Närpiön kaupungin osalta voimme arvioida n 2 milj. euron korotuksen verrattuna vuoden 2019 muutettuun talousarvioon.

Valtionosuuksina arvioidaan kertyvän yhteensä 32,3 milj. euroa ensi vuonna.

Sijoitukset antavat toivottavasti myös ensi vuonna lisäyksen kaupungin kassaan, sijoitusmarkkinoiden syksyn 2019

23

hiukan levottomasta kehityksestä huolimatta.

Vuosikate nousee n 3,7 milj. euroon, minkä vuoksi talousarviossa on nähtävissä 230 000 euron ylijäämä 3,7 milj. euron nettopoistojen ja 250 000 euron poistoeron tuloutuksen jälkeen.

Vuosien 2020-2022 investointisuunnitelmassa jatkuvat Närpiön terveys- ja palvelukeskuksen suuret investoinnit.

Ensi vuonna luvassa ovat Alinan, Efraimin ja Solbackenin 3,2 milj. euron jatkoinvestoinnit, kun taas terveyskeskuksen ensimmäisen kerroksen remontti voidaan aloittaa 1 milj. eurolla.

ARAlta voidaan odottaa 1,3 milj. avustuksia asumisyksiköiden osalta.

Ennen Närpiön terveys- ja palvelukeskuksen korjaustöiden ja lisärakentamisen valmistumista on jo kuluvana vuonna saatu valmiiksi suunnitelmat Mosebacken koulua varten ja aloitettu ns. Terveystalon uudisrakentaminen. Ensi vuonna hankkeet jatkuvat 2,6 milj. eurolla koulun osalta ja 0,9 milj. eurolla terveystalon osalta.

Uudelle yläkoululle on varattu 4 milj. euroa ensi vuodelle.

Yläkoulun kustannusarvio on yhteensä 12,6 milj. euroa ja se valmistuu vuonna 2022.

Näiden investointien lisäksi suunnitelmaan sisältyy n 1,1 milj. euroa katujen ja teiden jatkoparantamiseen ja laajentamiseen eri puolilla kaupunkia.

Bruttona ensi vuonna investoidaan yhteensä n 14,5 milj. euron edestä, erilaisina avustuksina ja myyntituloina saadaan 1,8 milj. euroa.

Korkeasta investointitasosta johtuen lainojen arvioidaan nousevan peräti 10 milj. eurolla ensi vuonna.

Kaupungin käyttötalous on tasapainossa koko taloussuunnitelmakauden 2020-2022 ollen ylijäämäinen joka vuosi, mutta ylijäämät voisivat olla suurempia lainanoton hillitsemiseksi.

•

TEKSTI: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

N

ÄRPIÖSSÄ OLI TARVE tarkastella asumisyksiköiden, sairaalaosaston, laitoshoidon ja terveydenhuollon rakennetta. Tilat olivat remontin tarpeessa ja asiakkaiden lukumäärä kasvussa. Kaupunki haluaa uudistaa kiinteistöjä siltäkin varalta, ettei Närpiön kaupunki tulevaisuudessa välttämättä enää itse voi ohjata toimintaa.

Kyseessä on iso hanke, mutta tavoitteena on koko ajan ollut tulevaan valmistautuminen ja ikäihmisten elämänlaadun takaaminen elämän ehtoopuolella.

– Sen verran voin sanoa, että hyvältä näyttää, sanoo perusturvajohtaja Jim Eriksson. ”Sairaalanmäellä” yksiköt valmistuvat yksi kerrallaan.

– Sekä henkilökunnalta että ikäihmisiltä vaaditaan paljon kärsivällisyyttä ja myötämielisyyttä, että toiminta saadaan sujumaan rakennusaikana. Olemme kiitollisia siitä, että kaikki on mennyt hyvin. Helppoa tämä ei varmasti ole, niin asukkaille kuin henkilökunnallekaan.

Koko vuonna 2017 aloitetun suurhankkeen arvioidaan valmistuvan vuonna 2021. Sillä varauksella, että viivästyksiä saattaa tulla – koska remontoidessa voi vastaan tulla yllätyksiä, kun avataan vanhoja seiniä ja lattioita.

Hankkeen kokonaiskustannukset ovat yhteensä 25-30 miljoonaa euroa.

Uudet, terveet ja nykystandardeja noudattavat tarkoituksenmukaiset tilat ovat selkeä parannus entiseen. Asukaspaikat lisääntyvät hieman ja yleisilme on asukkaiden ja henkilökunnan iloksi valoisampi. Nostolaitteet ja apuvälineet helpottavat arkea, ja ulkoilua varten on oma tilansa.

Hankepiirustukset ovat Byggbotnian käsialaa, ja eri alojen urakoitsijoita on useita.

Ulkoasu muuttuu myös. Sisäänkäynti on uusi, logistiikka on muuttunut ja parkkipaikka on rakennettu uusiksi. Terveyskeskuksen Närpiöntien puoli taas on entisellään. Tähän lehteen sisältyy myös päivitetty kartta alueesta.

Tällä hetkellä Närpiössä on noin 155 tehostetun palveluasumisen asuntolapaikkaa, jossa asukkaista huolehditaan vuorokauden ympäri. Närpiössä tulee 1.1.2022 lähtien olemaan 159 – 190 tehostetun palveluasumisen asuntolapaikkaa.

– Tavoitteenamme on, että ikäihmisemme saavat elää hyvää elämää loppuun asti, sanoo Jim Eriksson.

•

Uusi pääsisäänkäynti näyttää tältä, ja sisällä on opasteet eri yksiköihin.

Offentligt meddelande/Närpes Stad

K Posti Oy Posti Green

BOKA REDAN NU! 9 MARS KL 18.30

JULKLAPPSTIPS! Ett presentkort till någon av våra kurser eller föreläsningar.

VI ÖNSKAR ER ALLA EN AV SVERIGES MEST EFTERTRAKTADE FÖRELÄSARE:

CHRISTER OLSSON MAXA LIVET!

- Allt som inte utvecklas avvecklas - Från att veta till att göra - Pröva, lära, lev!

EN

ETT

FRIDFULL JUL

OCH

GOTT NYTT ÅR!

Välkomna med igen i vår!

Kursprogrammet utkommer efter julhelgen och hittas också på vuxeninstitutet.narpes.fi.

Närpes stad tillönskar alla invånare och vänner en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Närpiön kaupunki toivottaa kaikille asukkailleen ja ystävilleen oikein Hyvää Joulua ja Hyvää Uutta Vuotta!

KONTAKTUPPGIFTER STADSHUSET

Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111. e-post: staden@narpes.fi

ÖPPETHÅLLNING

Må-fre kl. 8–15.45. Växeln och info är stängd 23-29.12 Se närmare info på stadens hemsida.

ÖVRIGA UPPGIFTER

E-postadresser: fornamn.efternamn@narpes.fi

Besök också Närpes stad på

www.narpes.fi