Delivered SCANDIC TRANS 2022 âą AKTIV STĂRKERHĂ LLBARHETSKOMMUNIKATIONVARUMĂRKET âą LYCKAD RISKTAGNING I SĂDRA FINLAND âą SKENANDE PRISER VID PUMPEN âą FRAKTTRAFIKEN PĂ ĂSTERSJĂN ĂKAR
2 65610LagervĂ€genScandicUtgivare:Trans14Korsholm Produktion: bySand och Kustmedia RedaktionsrĂ„d: Mikael Löfqvist, Marjo Lehto, Johan Lövdahl, Anna Sand, Lisbeth BĂ€ck Text & Bild: Anna LindaPĂ€rmbild:KTMPTryckeri:MikaelaLayoutSand/bySand&Ombrytning:Kortell/Kustmedia2022Svarfvar I DETTA NUMMER: Delivered SCANDIC TRANS 2022 10 6 14 20 8 NATIONELLALEDARE TERMINALNĂTVERKET VĂXER FĂRSTA INTRYCKET OFTA AVGĂRANDE FLER OCH NYARE FĂRJOR FĂRSVINNAâHĂ LLBARHETSARBETEINREDNINGKĂRSCANDICPĂ FRAKTKAPACITETENHĂJERĂSTERSJĂNTRANSSKANDINAVISKATTVINNAâELLER KOSTNADSKRISEN âGĂRANSVĂGENEXAMENSARBETETILLVĂXTMĂJLIGGJORDEDELĂGARSKAPETTILLFRĂ NRESANĂ KERIERNASNABBTRANSPORTBRANSCHENINOMINSATSRĂDDADEHARBARABĂRJATFABRIKDIREKTARBETSFĂLTETĂKADVISARFĂRNYAVERKTYGKEBABENFRAMGĂ NGSSAGA10643812 20161417182122
Arbetsmarknaden inom transportbranschen stĂ„r inför stora utmaningar. Trenden Ă€r negativ, det utbildas inte tillrĂ€ckligt mĂ„nga nya chaufförer och intresset för branschen har inte varit alltför stort. Den hĂ€r trenden ser dock ut att i viss mĂ„n vĂ€nda â Ă„tminstone sett till antalet nu sökande till logistik utbildningarna i Ăsterbotten, vilket Ă€r glĂ€djande.
Under en tid har jag nu vĂ€gt olika resonemang mot varandra. Ăr det försvarbart att flyga, skall vi fortsĂ€tta besöka vĂ„ra kunder fysiskt i stĂ€llet för att hĂ„lla Teams möten, borde vi försöka minska pĂ„ förbrukningsvaror som kaffe, papper, vatten och sĂ„ vidare? Hur skall vi motivera miljöval som nödvĂ€ndigtvis inte kan bevisas, Ă„tminstone inte pĂ„ ett lĂ€ttförstĂ„eligt sĂ€tt? Jag Ă€r övertygad om att det Ă€r ett mĂ„ste för oss att börja tĂ€nka oss för och att engagera oss i miljön och hur vĂ„rt agerande pĂ„verkar kommande genera tioner. Debatter som polariserar och för saker till sin spets utan grundlig forskning omöjliggör konstruktiv utveckling. Satsningar pĂ„ forskning och utveckling av teknologi bör finansieras i snabbare takt. Företagets verksamhet har vuxit under pandemitiden, trots att det varit ett tufft företagsklimat. Vi har klarat oss utan att söka stöd, vi har kunnat hjĂ€lpa vĂ„ra trafikanter med tillĂ€ggsavrĂ€kningar för att minimera kostnadsökningsförluster och vĂ„r tillvĂ€xtstrategi har varit möjligt att fullfölja. DĂ€rtill har vĂ„rt miljöarbete med HVO-diesel som viktigaste Ă„tgĂ€rden lyckats bra. Vi har tillsammans med vĂ„ra kunder ökat antalet bilar som endast tankar HVO-diesel till över 20 Miljöarbetetstycken.fortsĂ€tter och nya mĂ„l stĂ€lls konti nuerligt. Kommande miljösatsningar handlar om jordvĂ€rme, solpaneler, personbilar och gaslastbilar. VĂ„rt kvalitetsarbete Ă€r i fokus med stĂ€ndig förbĂ€ttring som ledstjĂ€rna. Verksamhetens avvikelser har frĂ„n Ă„r till Ă„r minskat bĂ„de till antal och ersatta skadebelopp till endast 0,22%.
3
Med önskan om trevliga lĂ€sstunder och fortsatt gott samarbete! Mikael Löfqvist, VD Scandic Trans Ăr
hĂ„llbarhet bara ett trendord â eller Ă€r det ett ultimatum för överlevnad?
Takten pĂ„ Scandic Trans har varit hög under första delen av Ă„ret â av flera orsaker. En av dem Ă€r satsningen pĂ„ en ny verksamhetspunkt i södra Finland, nĂ€rmare bestĂ€mt i Vanda, omfattande sĂ„vĂ€l lager, terminal, distribution som kontor. Nu planeras dessutom ett eget nybygge och jakten pĂ„ en lĂ€mplig tomt Ă€r i gĂ„ng.
â Det var en stor risk att starta upp verksamheten frĂ„n noll men redan i början av januari var lagret fyllt till 70 procent. Eftersom vi fick möjlighet att ta över distributionen och kunderna av det företag som opererat dĂ€r innan fick vi mĂ„nga nya kunder och tack vare nya och gamla medarbetare fungerar verksamheten redan mycket bra. VĂ„r nya lagerförman har varit en verklig klippa i start up-skedet och redan fyra mĂ„nader efter starten visar verksamheten ett plusresultat, berĂ€ttar Löfqvist. Sedan Ă„rsskiftet driver Scandic Trans egen lager- och terminal i Vanda. Ăven en del av trafik ledningen görs nu hĂ€rifrĂ„n och i framtiden ska man operera över hela landet utifrĂ„n det nya Vanda-kontoret.
terminalnÀtverketNationella vÀxer
NÀr en av företagets samarbetspartners samtidigt lade ned sin verksamhet i Vanda, uppenbarade sig rÀtt tillfÀlle och utrymme och Scandic Trans kunde överta 2 000 m2 lager med en maxkapacitet pÄ 2 400 pallplatser pÄ TegelslagargrÀnd.
â Att utveckla vĂ„rt eget nationella lager- och terminalnĂ€tverk Ă€r ett mĂ„ste före vi blir Ă€nnu mer internationella, konstaterar VD Mikael Löfqvist.
Behovet blev mer konkret â och akut â nĂ€r avtal med en ny storkund i JYSK slöts, eftersom majoriteten av den distributionen sker i huvudstadsregionen. â Av de 54 JYSK-butiker vi distribuerar till i Finland finns över 30 dĂ€r, fortsĂ€tter Löfqvist.
Text: Anna Sand ⹠Foto: Linda Svarfvar & Scandic Trans E get lager och egen terminal i Vanda har funnits i planerna i flera Är, och pÄtryckningarna frÄn styrelsens sida har varit stora.
4
5
â VĂ„rt Norge- och Danmarksteam i LappfjĂ€rd har nu sett till att den trafiken Ă„terigen blomstrar. De besöker Vasa-kontoret för att jobba tillsammans med kollegorna hĂ€r nĂ„gra dagar i mĂ„naden, men eftersom just Norge, och Ă€ven Danmark, skiljer sig frĂ„n övrig trafik pĂ„ grund av EU och sĂ€rskilda fordonskombina tioner, krĂ€ver den ett eget team, förklarar Löfqvist. Ahlroos och Ăbb intygar att de har en god kommu nikation med de övriga verksamhetspunkterna och kontoren.âGodsflödet har ökat avsevĂ€rt de senaste tvĂ„ Ă„ren. Största utmaningen Ă€r att fĂ„ bilarna maximalt utnyttjade. För Norge-trafiken har vi Ă€ven hand om tulldokument och dessa kan ocksĂ„ bjuda pĂ„ en del utmaningar ibland, men vi trivs bra med sĂ„vĂ€l distans arbetet som det nya kontoret, avslutar Ahlroos En del av trafikledningen har samtidigt flyttat till Vanda dĂ€r tre personer nu Ă€r sysselsatta. Planen Ă€r att man i framtiden ska operera över hela Finland Ă€ven frĂ„n Vanda. â Samarbetet med Vasa-kontoret Ă€r viktigt och kommunikationen sker konstant via en öppen, direkt telefonlinje och via Teams. FrĂ„n och med augusti kommer Ă€ven ytterligare en ny person att arbeta som omrĂ„desansvarig för Europatrafiken utifrĂ„n Vanda, tillĂ€gger Löfqvist.
Det hĂ€r innebĂ€r nya, positiva problem â utrymme na som man hyr Ă€r redan för smĂ„ och planeringen av en ny, egen terminal Ă€r nu i gĂ„ng. â Vi söker efter en lĂ€mplig tomt i nĂ€rheten av Ring III eftersom det Ă€r den mest effektiva placeringen med tanke pĂ„ de internationella trans porterna. Planen Ă€r att bygga 4 000- 10 000 m2 med bĂ„de terminal för genomflödesgods, lager omfattande kyl, frys- och varmlager samt kontor för 10-20 personer, berĂ€ttar Löfqvist.
â Eftersom det Ă€r viktigt att kommunikationen sköts i realtid och att personerna som jobbar med samma marknad sitter nĂ€ra varandra, bestĂ€mde vi oss för att starta kontoret i anslutning till Markos och Niklas hemorter, förklarar Löfqvist vidare.
Norge-trafiken minskade fram till 2019 av flera orsaker â hĂ„rd konkurrens, samarbetspartners som avslutade sin verksamhet och ett förĂ€ndrat kontakt nĂ€t pĂ„ marknaden.
BĂ„de mĂ€klare och byggfirmor Ă€r redan engage rade i processen, som vi med all sĂ€kerhet fĂ„r orsak att Ă„terkomma till. â Det finns ett otroligt stort behov av bĂ„de lager- och terminalverksamhet och utrymmen i huvudstadsregionen. Tack vare Scandic Trans fokus pĂ„ nĂ€ra och personlig kundbetjĂ€ning skiljer vi oss frĂ„n de flesta andra, vilket visat sig vara en stor styrka speciellt dĂ€r Nuvarande utrymmen omfattar 2 000 m2 och 2 400 pallplatser. Det planerade nybygget kommer att bli mellan 4 000 m2 och 10 000 m2 stort.
Ny kontorspunkt i Södra Ăsterbotten
Allt eftersom har transportvolymerna ökat och vid Ärsskiftet 2021-22 anstÀlldes dÀrför en till trans portledare till Norge- och Danmark-trafiken, Niklas Ahlroos
â Richard Romar som tidigare jobbat med Norgetrafiken övergick dĂ„ till försĂ€ljningen och har gjort en mycket positiv insats, berĂ€ttar VD Mikael Löfqvist Sedermera bytte Marko Ăbb, som under mĂ„nga Ă„r kört Ă„t Scandic Trans med mellan Finland och Norge, chaufförsstolen mot kontoret och tog nya tag med Norge-trafiken. Hans arbetsinsats gav upphov till alltmer transporter samtidigt som dialogen mellan Richard och Marko förstĂ€rktes.
6
Sociala medier Àr idag ofta det snabbaste sÀttet för företag att upprÀtta en digital nÀrvaro, men trots de sociala mediernas framvÀxt Àr hemsidor fortfarande ett viktigt element för företag. Scandic Trans satsar pÄ bÄde och, och i början av 2022 lanserades företagets helt nya hemsida. Sand
Text & foto: Anna
En hemsida utgör grundpelaren i ett företag. Oavsett hur synligt företaget Ă€r pĂ„ sociala medier mĂ„ste kunderna kunna vĂ€nda sig till en hemsida. Sociala medier finns till för att locka kunderna till hemsidan â men det Ă€r pĂ„ hemsidan som företaget skapar sig en seriös och professionell bild. Förutom att sidan ska vara estetisk och âsnyggâ ska den ocksĂ„ vara funktionell, anvĂ€ndarvĂ€nlig samt sjĂ€lvfallet ocksĂ„ leadsgenererande och lönsam.
Första intrycket ofta avgörande
Arbetet med den nya hemsidan startade redan under hösten 2021. â Scandic Transâ gamla hemsida började kĂ€nnas för Ă„ldrad och var inte lĂ€ngre âmed i tidenâ, inleder Johan Lövdahl, som kom med i arbetet under processens Scandic Trans nya hemsida lanserades
Strukturen pĂ„ sidan Ă€r tydlig och enkel, samtidigt som besökaren kan hitta svar pĂ„ mĂ„nga av sina frĂ„gor redan hĂ€r. Genom personalpresentationerna fĂ„r man ett ansikte pĂ„ sin egen kontaktperson, sin âJohnnyâ, och hĂ€r finns hela personalens personliga kontaktuppgifter i stĂ€llet för enbart en vĂ€xelnummer.
â PĂ„ vĂ„ra sociala medie-konton rĂ„der en mer lĂ€ttsam ton, vi bjuder pĂ„ en hel del rörligt material och den hĂ€r typen av synlighet Ă€r ocksĂ„ mycket viktig, menarIdagJohan.blirdet allt vanligare att företagen ocksĂ„ finns pĂ„ Tiktok.âDetĂ€r helt klart en spĂ€nnande utveckling, men det krĂ€ver ocksĂ„ kunskap, och tar alltmer tid i ansprĂ„k. Marknadsföringen idag ser helt annorlunda ut Ă€n för tio Ă„r sedan, avslutar Johan.
7
Konceptet âWeâre sending Johnnyâ och satsningarna pĂ„ den personliga servicen genomsyrar dĂ€rmed ocksĂ„ hela hemsidan.
Johan Lövdahl pÄ Scandic Trans Korsholmskontor har varit engagerad i förnyelsearbetet och uppskattar speciellt möjligheten att sjÀlv uppdatera sidan sÄ ofta som det behövs.
gĂ„ng eftersom han frĂ„n tidigare hade erfarenhet av liknande projekt. â Vi har haft ett bra samarbete med utvecklaren och den nya sidan lanserades under vintern 2022. UtseendemĂ€ssigt Ă€r den fullstĂ€ndigt förnyad, den fungerar smidigare, den Ă€r roligare att besöka och den Ă€r sjĂ€lvklart sökmotoroptimerad och mobilanpassad â nĂ„got som ocksĂ„ Ă€r vĂ€ldigt viktigt, fort sĂ€tter Johan. Dessutom var vĂ„ra egna möjligheter att uppdatera den tidigare sidan begrĂ€nsade â nĂ„got som vi nu lagt stor betoning pĂ„. Bakom den nya sidan ligger mycket jobb som inte syns utĂ„t och pĂ„ Scandic Trans har man valt att involvera en stor del av personalen i arbetet â mycket för att fĂ„ fler âögonâ att se med. â Det finns alltid nĂ„got som kan förbĂ€ttras â det Ă€r ett pĂ„gĂ„ende arbete, och ju fler ögon som kritiskt granskar arbetet desto bĂ€ttre, tror Johan.
PĂ TRANSPORTFĂRFRĂ GANNYTTSĂTT
För den som vill följa det dagliga arbetet pÄ Scandic Trans, ta del av chaufförernas vyer frÄn vÀgen eller fÄ en liverundvisning i företagets nyaste utrymmen, lönar det sig att följa företaget pÄ LinkedIn, Face book, Instagram och YouTube
PÄ den nya hemsidan har företagets nyhetsbrev integrerats sÄ att nyheter och aktuella artiklar auto matiskt publiceras hÀr, och pÄ sidan finns ocksÄ alla de viktigaste dokumenten som kunderna kan behöva ta del av, ladda ner och skriva ut. PÄ hemsidan fÄr man alltid de fÀrskaste uppgifterna om brÀnsletillÀggen, och hÀr kan man ocksÄ lÀsa alla nummer av företagets egen kundtidning, som du just nu hÄller i din hand.
I samband med lanseringen av vĂ„r nya hemsida har vi förenklat processen med att göra en transportförfrĂ„gan. Det sker nu smidigast med det formulĂ€r som finns pĂ„ hemsidan under fliken âKontaktâ. Genom att anvĂ€nda dig av formulĂ€ret fĂ„r du automatiskt en egen kontaktperson med fokus pĂ„ just din unika transport. Det gĂ„r bra att ta kontakt med oss Ă€ven via e-post eller telefon, men för att kunna betjĂ€na dig pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt blir du Ă€ven dĂ„ ombedd att fylla i formulĂ€ret. Under fliken kontakt finns nu Ă€ven möjlighet att lĂ€mna feedback eller en reklamation samt att göra en öppen arbetsansökan. Vi vill gĂ€rna höra ifrĂ„n dig â tveka inte att kontakta oss!
Fler och nyare fĂ€rjor pĂ„fraktkapacitetenhöjerĂstersjön 8
Text: Anna Sand âą Foto: Arkivbilder/Ă bo hamn
D en positiva utvecklingen syns tydligt för sÄvÀl Scandic Trans transportplanerare som för kun derna, som inte lÀngre behöver vÀnta ett dygn extra pÄ sina leve ranser till följd av fulla fÀrjor.
â Trafiken mellan lĂ€nderna mĂ„r bra, konstaterar Erik Söderholm, VD för Ă bo hamn. Det beror mycket pĂ„ nĂ€thandeln, som Ă„rligen ökar med 10 procent, men Ă€ven handeln med livsmedel och lĂ€kemedel ökar. Han konstaterar att utvecklingen gĂ„tt relativt snabbt.âViking Glory har 1 500 linjemeter reserverade för frakt, vilket motsvarar den totala mĂ€ngden ett fartyg kunde lasta pĂ„ 1990-talet. Tillsammans med de 1 250 meter som Viking Grace har, bildar de bĂ„da fartygen en fin flotta bĂ„de ur passagerar- och frakt synvinkel, tillĂ€gger Söderholm.
â FĂ€rjebokningarna och det hĂ€r pusslet sysselsĂ€tter tvĂ„ personer pĂ„ heltid hĂ€r, berĂ€ttar Lerbacka.
För första gĂ„ngen pĂ„ vĂ€ldigt, vĂ€ldigt lĂ€nge har vi en situation dĂ„ fraktkapaciteten pĂ„ ĂstersjöfĂ€rjorna Ă€r i linje med marknadsbehovet. Inte enbart fler fĂ€rjor har satts in â Ă€ven fler rederier har valt att starta upp trafik mellan Finland och Sverige, samtidigt som flera rederier Ă€ven uppgraderat sina fĂ€rjor och dĂ€rmed fĂ„tt mer kapacitet.
â Det Ă€r första gĂ„ngen pĂ„ mycket lĂ€nge som vi ser en sĂ„dan hĂ€r ljusning, konstaterar Lerbacka.
I januari inledde Àven Stena Line trafik frÄn Hangö till NynÀshamn, med fokus pÄ just frakt, och frÄn och med maj kommer ytterligare en fÀrja att sÀttas in pÄ samma rutt.
Scandic Trans har dagligen ett visst utrymme pÄ Viking Lines fÀrjor fÀrdigt allokerat för sina bilar, men det handlar trots detta om ett stÀndigt pussel frÄn trafikledningens sida.
â SjĂ€lvklart anvĂ€nder vi vĂ„rt lokala rederi ocksĂ„ nĂ€r geografin gör det mest Ă€ndamĂ„lsenligt. Det Ă€r alltid antal kilometrar och de slutliga kostnaderna som avgör, avrundar Lerbacka.
Men inte enbart Viking Line har utökat sin kapacitet. Finnlines, som trafikerar pÄ rutten NÄdendal-KapellskÀr med tvÄ avgÄngar dagligen, har numera tvÄ identiska fÀrjor i bruk, vilket bety der fördubblad kapacitet jÀmfört med tidigare.
Inte nog med detta. Finnlines genomför som bÀst ett 500 miljoner euros omstrukture ringsprogram som innebÀr införskaffning av fem nya fartyg, varav tvÄ, Finnsirius och Finncanopus, sÀtts in mel lan NÄdendal och KapellskÀr frÄn och med 2023.
Viking Line fungerar som ett av Scandic Trans viktigaste rederi och nĂ€r Amorella tidigare i Ă„r byttes ut mot nya fĂ€rjan Glory, innebar det en ökning med 66 procent fler fraktmetrar.âDetmĂ€rktes direkt, konstaterar Lerbacka, men det Ă€r förstĂ„eligt att fĂ€rjan Ă€ndĂ„ Ă€r vĂ€ldigt bokad under sommaren. Den nya uppdelningen pĂ„ bildĂ€ck mellan personbilar och lastbilar Ă€r dock en fördel.Rutten mellan Ă bo och Stockholm Ă€r en av de snabbaste mellan lĂ€nderna och överfarten motsvarar vilotiden för en chaufför.
"Speciellt sommartid har det varit trÄngt pÄ bÄtarna, och vÄra chaufförer har emellanÄt blivit tvungna att vÀnta pÄ nÀsta avgÄng. 9 Trafiken mellan lÀnderna mÄr bra, konstaterar Erik Söderholm, VD för à bo hamn. Det beror mycket pÄ nÀthandeln, som Ärligen ökar med 10 procent.
Kapacitetsökningen syns pĂ„ bred front â inte enbart i Ăstersjön. Ăver Kvarken gav Wasalines nya fĂ€rja Aurora Botnia rederiet bĂ„de mer utrymme, fler avgĂ„ngar och snabbare överfarter.
â Speciellt sommartid har det varit trĂ„ngt pĂ„ bĂ„tarna, och vĂ„ra chaufförer har emellanĂ„t blivit tvungna att vĂ€nta pĂ„ nĂ€sta avgĂ„ng, vilket betyder lossning pĂ„ den tredje dagen i stĂ€llet för dag tvĂ„, förklarar Joakim Lerbacka pĂ„ Vasa-kontoret.
â Ropax-fartyget Europalink inledde trafik pĂ„ linjen i januari och linjen trafikeras nu av tvĂ„ systerfartyg av Star-klass, Finnswan och Europalink, berĂ€ttar Antonio Raimo, linjedirektör pĂ„ Finnlines.
â Fartygen Ă€r 235 meter lĂ„nga, tar 300 lastbilar, 200 personbilar och 1100 passagerare, sĂ€ger Raimo. Finnlines alla nyinvesteringar Ă€r fraktdrivna och rederiet stĂ„r för över 50 procent av import- och exportfrakten mellan Sverige och Finland.
Scandic
Den danskÀgda JYSK-koncernen har idag över 3 000 butiker i 51 olika lÀnder. I Finland finns knappt 100 av dessa butiker, och alla varor till dem kommer frÄn distributionscentret i NÀssjö, Sverige. JYSK gjorde strukturella förÀndringar i sin logistik till Finland vid Ärsskiftet, och samtidigt blev Scandic Trans en av koncernens nya samarbetspartners.
inredningskandinavisk
Text: Anna Sand ⹠Foto: Pressbilder JYSK Trans kör
10 â Vi Ă€r jĂ€ttestora pĂ„ trĂ€dgĂ„rdsmöbler, och Ă€ven om sĂ€songen i sig Ă€r lĂ€tt att ringa in, pĂ„verkar vĂ€dret bestĂ€llningarna och flödet enormt mycket, konsta terar Löfgren. BĂ„de planering, lastning och lossning Ă€r en utmaning eftersom det inte heller Ă€r frĂ„ga om fyrkantiga pallar, tillĂ€gger hon.
JYSK bygger just nu sitt tionde distributionscenter i Holland. FrĂ„n centrallagret i NĂ€ssjö Ă„ker varje vecka flera bilar till butikerna i Finland, och hĂ€rifrĂ„n skickas Ă€ven den finlĂ€ndska webbshopsbestĂ€llningarna direkt ut till kund. S tora trĂ€dgĂ„rdsmöblemang och parasoll, doftljus och kökshanddukar. Spannet pĂ„ produkterna och deras storlek Ă€r stort pĂ„ JYSK, och krĂ€ver följaktligen ocksĂ„ stor flexibilitet av transportörerna. â Nej, det Ă€r inte lĂ€tt att vara transpor tör Ă„t JYSK, skrattar Annika Löfgren, logistikdirektör för den nordöstra regionen. De stora variationerna i godset och Ă€ven pĂ„ volymer na stĂ€ller stora krav pĂ„ sĂ„vĂ€l chaufförer som transport planerare.
âą Personalstyrka ca 26 500 personer.
JYSK Ă€r stora pĂ„ trĂ€dgĂ„rdsmöbler, men Ă€ven mindre inredning till hemmet, vilket gör att det Ă€r stora variationer i godsets storlek. Ăven vĂ€dret inverkar pĂ„ volymerna och stor flexibilitet krĂ€vs av transportörerna.
⹠I Finland finns 94 butiker fördelade pÄ 8 transportzoner.
âą Ăgs av familjen bakom Lars Larsen Group.
⹠à rlig omsÀttning ca 4,1 miljarder euro.
âą Koncernen har snart 10 centrallager, varav det nĂ€rmaste i NĂ€ssjö, Sverige. â Vi upplever Scandic Trans som en seriös och pĂ„litlig partner, med samma miljövĂ€rderingar som vi pĂ„ JYSK har, sĂ€ger logistikdirektör Annika Löfgren.
⹠Grundaren Lars Larsen var kÀnd i hela Danmark som ledande affÀrsman.
⹠Omfattar idag över 3000 butiker i 51 lÀnder.
Byte av transportör orsakar alltid en viss osÀkerhet ute i butikerna, och alla former av avvikelser rapporteras.
11 â FrĂ„n NĂ€ssjö levererar vi till hela Sverige och hela Finland. Vi har infört ett system med automatplock, vilket innebĂ€r att vi har tre höglager varav det högsta Ă€r 42 meter. Varorna lastas av kranar och körs sedan ut till olika plockomrĂ„den, förklarar LöfgrenTidigarevidare.har man för Finlands del endast anvĂ€nt sig av en transportör, men vid Ă„rsskiftet organiserades logistiken om. â I Sverige har vi alltid haft olika transportzoner, och nu har vi samma system i Finland. PĂ„ sĂ„ vis har vi nu möjlighet att hitta mindre men högkvalitativa transportörer som finns nĂ€rmare kunderna, och behöver inte lĂ€ngre lĂ€gga alla Ă€gg i en korg sĂ„ att SystemetsĂ€ga. ger ocksĂ„ möjlighet till att bygga bĂ€ttre relationer och fĂ„ bĂ€ttre kontinuitet.âFörvĂ„rdel var Scandic Trans, som nu ansvarar för tre av vĂ„ra Ă„tta zoner i Finland, en ny bekantskap. Vi upplevde dem som vĂ€ldigt seriösa. Kommunikationen har fungerat bra, vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för fungerande transporter, fortsĂ€tter Löfgren.
â NĂ„gra sĂ„dana har vi inte fĂ„tt och butikerna har varit nöjda, ler Löfgren. För JYSK Ă€r kvaliteten och sjĂ€lvklart ocksĂ„ priset viktigt, men Ă€ven miljöaspekten ligger högt pĂ„ agendan.
⹠Scandic Trans ansvarar för 3 av de finlÀndska zonerna.
JYSK-KONCERNEN
⹠Ordet Jysk stÄr pÄ danska för nÄgot eller nÄ gon som kommer frÄn Jylland och förknippas med ödmjukhet, noggrannhet och Àrlighet.
â Den kommer framöver att beaktas Ă€nnu mer vi vĂ„ra upphandlingar, berĂ€ttar Löfgren. Vi stĂ€ller krav pĂ„ bilarna och strĂ€var alltid till högsta möjliga fyllnadsgrad, och dĂ€r Ă€r vi pĂ„ samma linje som Scandic Trans. Som Ă„terförsĂ€ljare strĂ€cker sig vĂ„rt koldiox idavtryck dock lĂ„ngt bortom vĂ„r egen verksamhet och vi arbetar dĂ€rför ocksĂ„ med att engagera vĂ„ra leverantörer och transportpartners i det hĂ€r arbetet. VĂ„rt mĂ„l Ă€r att vara koldioxidneutrala i allt vi gör till 2050.
⹠Första butiken öppnades i à rhus 1979.
12
Det handlar om att vinna â eller försvinna
â Det som Ă€r lagstiftat men som inte uppfylls brukar leda till sanktioner. Straffavgifter Ă€r förmodligen att vĂ€nta de som inte anpassar sin verksamhet till de nya kraven, tror Ăstberg. Men var ska man dĂ„ börja, om man Ă€n sĂ„ lĂ€nge inte gjort annat Ă€n sorte rat bioavfallet i personalköket?
Det Ă€r nĂ€mligen dit alla hĂ„llbarhetsĂ„tgĂ€rder ska leda â till bĂ€ttre lönsamhet, tack vare större konkurrensfördelar, bĂ€ttre effektivitet och sĂ„ vidare.
HĂ„llbarhetsarbete
"
Allt arbete med klimatpĂ„verkan bör utgĂ„ frĂ„n kol dioxidberĂ€kningarna â de Ă€r oerhört viktiga. Det finns ett vedertaget system för hur man rĂ€knar ut företagets klimatavtryck för att sedan sĂ€tta upp mĂ„l och tidsplan för hĂ„llbar hetsarbetet â ett sĂ„ kallat GHG Protocol.
â Klimatkompensering Ă€r alltsĂ„ den absolut sista Ă„tgĂ€rden â inte den första â som mĂ„nga felaktigt tror. Den anvĂ€nds ofta som mark nadsföring, men Ă€r i sjĂ€lva verket ofta en ren och skĂ€r bluff. HĂ„llbarhetsarbetet Ă€r att minska rejĂ€lt sitt eget koldioxidavtryck och inte bara köpa âavlatsbrevâ, betonar Ăstberg.
â Den bör vara betydande â fem procent hit eller dit rĂ€knas inte, poĂ€ngterar Ăstberg. Vi talar om minst 50 procents skillnad inom 5-8 Slutligen,Ă„r. för de sista omöjliga faktorerna som man inte kan pĂ„verka, kan man som sista Ă„tgĂ€rd ta till klimatkompensering.
Talk about the walk. Göran Ăstberg, projektchef i cirkulĂ€r ekonomi pĂ„ UtvecklingsbolagVasaregionensVASEK.
â Först och frĂ€mst Ă€r det A och O att man följer walk & talk-principen, poĂ€ngterar Ăstberg. Det handlar inte om att bara snacka â det man brukar benĂ€mna âGreen Washâ â eller att göra varken dera â âGreen Hushâ. Man mĂ„ste bĂ„de göra och berĂ€tta, alltsĂ„ genomföra verkliga Ă„tgĂ€rder, med verklig effekt, och Ă€ven kommunicera om det â nĂ„got som i stĂ€llet gĂ„r under begreppet âGreen Cashâ.
â Om hĂ„llbarhetsarbetet endast skapar merkostna der för företaget gör man nĂ„got fel, tillĂ€gger Ăstberg.
â Verksamheten i företaget kategoriseras i olika scoop. Scoop 1 omfattar det interna arbetet â eget vĂ€rmesystem, fordonspark, produktion och sĂ„ vidare. Scoop 2 Ă€r den inköpta energin och vĂ€rmen, medan Scoop 3 Ă€r alla indirekta utslĂ€pp. Hit rĂ€knas alla köpta transporter, tjĂ€nsteresor och utslĂ€pp kopplade till alla inköpta produkter, förklarar Ăstberg. UtgĂ„ende frĂ„n berĂ€kningarna över nulĂ€get vĂ€ljer man sedan vilka nyckeltal man ska jobba med och i vilken omfattning. Man bestĂ€mmer vilket basĂ„r man ska utgĂ„ ifrĂ„n, vilket Ă„r som ska vara mĂ„lĂ„r och hur hög ambitionsnivĂ„n ska vara.
I Norden förbrukar vi resurser motsvarande för fyra jordklot varje Ă„r, och har ditt företag inte redan börjat fundera pĂ„ hĂ„llbarhetsarbetet Ă€r det dags nu. Hela nĂ€ringslivet berörs â oavsett bransch, oavsett verksamhet och oavsett om du köper eller erbjuder transporter. Och det handlar om att vinna eller försvinna. Text & foto: Anna Sand L Ă„ter det tufft? Att implementera hĂ„llbar het i sin verksamhet Ă€r faktiskt inte sĂ„ svĂ„rt som mĂ„nga tror. â Det kan egentligen liknas vid normalt kvalitetsarbete â det handlar i grund och botten helt enkelt om att effektivisera verksamheten, anvĂ€nda mindre resurser och fĂ„ en bĂ€ttre image och större konkurrensfördel â nĂ„got man egentligen gör hela tiden i ett företag, konstaterar Göran Ăstberg, projektchef i cirkulĂ€r ekonomi pĂ„ Vasaregionens Utveckling Ab VASEK UtgĂ„ngspunkten för allt hĂ„llbarhetsarbete Ă€r vĂ„rt regeringsprogram, som sĂ€ger att Finland ska vara vĂ€rldens första fossilfria vĂ€lfĂ€rdsland och koldioxid neutralt Ă„r 2035.
â Det Ă€r bara 13 Ă„r dit, och alla nyinvesteringar som görs inom nĂ€ringslivet mĂ„ste numera vara hĂ„llbara och en del i grön omstĂ€llning â detta faktum genom syrar allt, fortsĂ€tter Ăstberg. Trafik och logistik Ă€r tvĂ„ av fokusomrĂ„dena i Finlands klimatlag.
2. Genom att övergÄ till trafikmedel med utslÀppssnÄla eller utslÀppsfria tekniker. 3. Genom att ta mer utslÀppssnÄla eller förnybara drivmedel i bruk.
⹠Enligt EU:s mÄl ska Finland minska sina vÀxthusgasutslÀpp med 30 procent före 2030 jÀmfört med 2005 Ärs nivÄ. I energi- och klimatstrategin har Finland faststÀllt ett mÄl att minska trafikutslÀppen med 50 procent fram till 2030. Ett mÄl i Sanna Marins regeringsprogram har varit att Finland ska vara kolneutralt 2035 och förpliktelsen inom hela EU Àr att minska utslÀppen till 2030 ska skÀrpas till minst med(jÀmförtprocent55 1990). cirkulÀra resan) Intresse 2. Insikt Plan Motivera och möjliggöra
5. Aktiviteter 6. Effekt MILJĂMĂ L FĂR 2022 âą Gradvis omstĂ€llning till miljövĂ€nligare energiförbrukning. âą Eur -klasser: Euro 6 och Euro 5 totalt minst 99 %. âą CO2-utslĂ€pp minskar med 40 %, cirka 40 egna bilar tankas med HVO. âą UtslĂ€ppsrapportering.
Enligt Ăstberg kommer de företag som inte vĂ€ljer att fokusera pĂ„ hĂ„llbarhet att vara borta om tio Ă„r.
âą
âą
âą
13
â
âą
â Man ska vara öppen och Ă€rlig, kommunicera sin avsikt och vilka framsteg man gör â och inte vĂ€nta med kommunikationen tills man Ă€r helt hĂ„llbar â för det Ă€r ingen.
TRANSPORTBRANSCHEN HĂ LLBARHETSARBETET VĂ€gtrafiken stĂ„r för cirka 94 procent av utslĂ€ppen frĂ„n den inhemska trafiken, sĂ„ fokus pĂ„ transporterna kommer att öka. Transportbolagen mĂ„ste kunna erbjuda utslĂ€ppsrapporter Ă„t de kunder som krĂ€ver det och miljöaspekten kommer att fĂ„ en allt större betydelse vid upp handlingar. HĂ„llbarhetsarbetet och möjlighet till grönare transporter ger en ökad konkurrens kraft och för transportbolagen Ă€r det ett mĂ„ste att följa med i den snabba utvecklingen. Alla nyinvesteringar bör övervĂ€gas noggrant â det kommer högsta antagligen att bli aktuellt med nĂ„gon form av rapporteringskrav framöver. â Scandic Trans Ă€r en föregĂ„ngare i branschen och jag lyfter pĂ„ hatten för deras hĂ„llbarhets arbete. Jag kĂ€nner Ă€n sĂ„ lĂ€nge inte till nĂ„gon annan aktör som kan erbjuda sina kunder utslĂ€ppsrapporter ner till pallnivĂ„, avslutar Ăstberg.
OCH
HĂ LLBARHETSRESAFĂRETAGETS(D en
âą
UTSLĂPP
â Med andra ord â talk about the walk, sĂ€ger Ăstberg leende.
4.
SCANDIC TRANS EGNA MILJĂMĂ L
1.
â Kraven â trycket â ökar hela tiden. FrĂ„n konsu menterna, frĂ„n myndigheterna, frĂ„n kunderna och finansiĂ€rerna. Att delta i arbetet med att rĂ€dda klima tet har blivit en imagefrĂ„ga, och det Ă€r föregĂ„ngarna som förtjĂ€nar mest, konstaterar han.
3.
En mycket viktig aspekt av hĂ„llbarhetsarbetet Ă€r kommunikationen â bĂ„de den interna och externa. â Vi Ă€r alltför dĂ„liga pĂ„ det i Finland. Vi arbetar i det tysta tills vi har nĂ„got fĂ€rdigt att presentera â men dĂ„ det gĂ€ller hĂ„llbarhetsarbetet Ă€r det fel vĂ€g att gĂ„. Företagen mĂ„ste börja kommunicera sitt hĂ„ll barhetsarbete frĂ„n steg ett â man mĂ„ste vĂ„ga berĂ€tta om resan helt enkelt. Alla i företaget mĂ„ste dessutom engageras i arbetet, tillĂ€gger Ăstberg. Det Ă€r ett arbete som aldrig blir fĂ€rdigt, en pĂ„gĂ„ende förbĂ€ttringsprocess och hĂ„llbarhetsresan mĂ„ste kom municeras under hela tiden.
âą Minska utslĂ€pp, referens EU: s klimat- och energimĂ„l 2030. âȘ 40 % mindre vĂ€xthusgaser (jĂ€mfört med 1990). âȘ 32 % förnybar energi. âȘ 32,5 % förbĂ€ttrad energieffektivitet. Effektivera och optimera Transportplanering. Optimera utrustning och materialanvĂ€ndning.
⹠Trafiken orsakar 1/5 av Finlands utslÀpp, varav vÀgtrafiken stÄr för cirka 94 % av utslÀppen frÄn den inhemska trafiken. UtslÀppen av vÀxthusgaser frÄn trafiken minskas pÄ tre sÀtt: 1. Genom att minska mÀngden trafik (kilometer) som producerar utslÀpp och förbÀttra trafiksystemets energieffektivitet pÄ andra sÀtt.
â Aktiv hĂ„llbarhetskommunikation stĂ€rker varumĂ€rket, inspirerar andra och driver utvecklingen framĂ„t. Men arbetet och företaget ska ocksĂ„ tĂ„la kritisk granskning â det Ă€r viktigt att undvika sĂ„ kallad greenwashing, fortsĂ€tter Ăstberg. NĂ€r företag sĂ€ger sig vara gröna eller miljövĂ€nliga trots att de inte Ă€r det, greenwashar de.
â Kostnadsstödet dröjer förmodligen till hösten men jag har förhoppningar om distributionsskyldighetens temporĂ€ra förĂ€ndring ska börja mĂ€rkas vid pumparna under sommaren. Den 25 maj in lĂ€mnade regeringen ett lagförslag till riskdagen med en lagĂ€ndring som tillfĂ€lligt ska minska distributionsskyldigheten under 2022 med 7,5 procentenheter, till 12 procent. SĂ€nkningen berĂ€knas pĂ„verkan pumppriset pĂ„ diesel med cirka 12 cent per liter. SĂ€nkningen för 2023 avgöras i en proposition som ges pĂ„ hösten, dĂ„ man ocksĂ„ beslutar om hur utslĂ€pps minskningarna som inte genomförs 2022-23 ska ersĂ€ttas under följande Ă„r. Lagen avses trĂ€da i kraft under sommaren.
MÄnga företag prövades hÄrt av pandemin och knappt hade man hunnit lÀgga den förra krisen bakom sig, innan grannen i öst slungade in oss i nÀsta. Konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina syntes nÀstan direkt pÄ brÀnslepriserna i Europa. För transportbranschen har det hÀr inneburit stora utmaningar och vi synar nu vad som gjorts frÄn statens hÄll för att tackla kostnadskrisen i branschen.
14
â Vi Ă€r mycket medvetna om yrkestrafikanternas besvĂ€rliga situation och kontakterna har varit mĂ„nga, konstaterar riksdagsledamot Mikko Ollikainen. Det gĂ€ller speciellt trafikanter som inte har avtal bundna till index. Som ett exportberoende land Ă€r vi beroende av fungerande transporter för att hĂ„lla i gĂ„ng landet.
â Jag Ă€r ocksĂ„ mycket glad över att beredningen av ett skattesystem för yrkesdiesel Ă€r i gĂ„ng och jag hoppas att lagförslaget bereds i snabb takt, fortsĂ€tter Ollikainen.Underberedningens gĂ„ng ska det bedömas om ett Mikko Ollikainen.
Ollikainen betecknar kostnadsstödet och den temporÀra Àndringen av distributionsskyldigheten som otroligt viktiga.
Kostnadskrisen transportbranscheninom Vad görs för att rÀdda Äkerierna?
Text: Anna Sand âą Foto: Scandic Trans N Ă€r krisen eskalerade i mitten av mars lĂ€mnade transport- och regeringenenförbundlogistikbranschensSKALinĂ„tgĂ€rdslistatillâenform av önskelista â pĂ„ vad som borde göras. De beslut som hittills fattats Ă€r ganska lĂ„ngt plockade frĂ„n den listan och har förberetts av ministerarbetsgruppen för beredskap, som styr de förberedelser som har ett samband med kriget. Ministerarbetsgruppen drog den 1 april upp riktlinjerna för tryggandet av verksamhetsbetingelserna för logistikbranschen. De Ă„tgĂ€rder som vidtas görs pĂ„ tre Delsfronter:kommer transportbranschen att stödas med ett direkt kostnadsstöd pĂ„ 75 miljoner euro, dels sĂ€nks distributionsskyldigheten under 2022-23 och för det tredje inleds ocksĂ„ beredningen av ett skattesystem för sĂ„ kallad yrkesdiesel.
â Beredningsarbetet har pĂ„börjats pĂ„ Finansminis teriet men i dagslĂ€get finns det inte nĂ„got beslut angĂ„ ende Ă„terbĂ€ringsnivĂ„er eller andra detaljer, meddelar Suvi Soppi, skattespecialist pĂ„ Finansministeriet. Enligt en preliminĂ€r bedömning skulle ett yrkesdieselsystem kunna tas i bruk under den senare hĂ€ften av Ă„r 2023 som tidigast.
EU-lagstiftningen innehÄller ramar för ett yrkesdieselsystem. Enligt energiskattedirektivet Àr minimiskattenivÄn pÄ diesel samt pÄ bio brÀnslen som ersÀtter fossil diesel 33 cent per liter. För nÀrvarande beskattas dieselbrÀns len i genomsnitt med ca 50 cent per liter i Finland. SÄledes kunde skattestödet till yrkestrafiken vara högst 17 cent per liter dieselolja. Hundraprocentig biodiesel beskattas dock redan pÄ EU:s minimiskattenivÄ 33 cent per liter i Finland och dÀrför skulle inte nÄgon Äter bÀring vara möjlig för hundraprocentig biodiesels del. Detaljerna gÀllande reformen Àr i detta skede Ànnu oklara, men enligt preliminÀra uppgifter kan reformen kosta staten kring 300 miljoner euro.
2. MinisterarbetsgruppenSTĂDPAKET
"
" En totalreform av trafikbeskattningen kunde ge skatteÄterbÀringtransportföretagenförvarjeliter yrkes diesel som de har fyllt i sin tank.
LagenDISTRIBUTIONSSKYLDIGHETENomfrĂ€mjande av anvĂ€ndningen av biodrivmedel, eller lagen om distributionsskyl dighet, trĂ€dde i kraft 2008. Syftet med lagen Ă€r att frĂ€mja anvĂ€ndningen av biodrivmedel för att ersĂ€tta bensin och diesel. Detta har genomförts genom att nationellt föreskriva om skyldighet för drivmedelsdistri butörer att till konsumtion Ă„rligen levererar en minimiandel biodrivmedel. Kort sagt â enligt de krav som gĂ€ller mĂ„ste brĂ€nsleförsĂ€ljarna se till att den diesel de sĂ€ljer innehĂ„ller en viss tillrĂ€cklig andel biobrĂ€nsle. Eftersom biobrĂ€nslen Ă€r dyrare Ă€n fossil diesel, höjer distributionsskyldigheten dieselns pris. Sommaren 2021 utvidgades lagens tillĂ€mp ningsomrĂ„de att omfatta Ă€ven biogas och förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung. Avsikten Ă€r att frĂ€mja en minskning av fossila brĂ€nslen inom transportsektorn pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt.
för beredskap har ocksÄ fattat beslut om ett temporÀrt kostnadsstöd till transportbranschen. Sammanlagt 75 miljoner euro har reserverats för ÀndamÄlet och arbetsoch nÀringsministeriet förbereder nu en lag om stödet, som ska kunna fÄs för tre mÄnader (januari-mars 2022). De nÀrmare villkoren för stödet preciseras under lagberedningens gÄng och det dröjer förmodligen fram till hösten inn an företagen fÄr möjlighet att ansöka om stödet. För att frÀmja en grön övergÄng i transport branschen bereder regeringen ocksÄ en ÄtgÀrds helhet som stöder anskaffningen av el- och gasdrivna last- och paketbilar samt utvecklingen av den offentliga distributionsinfrastrukturen för el och gas. För detta har man reserverat 20 miljoner euro.
15 yrkesdieselsystem ska genomföras med det nuvarande systemet som grund eller sÄ att det direkta skattestö det för diesel slopas och ÄterbÀring betalas retroaktivt för dieselolja som anvÀnds i yrkestrafik. Beredningen ska utföras med beaktande av regeringens klimatmÄl.
YRKESDIESEL
1.
3. BeslutetYRKESDIESELomkostnadsstödet stöder regeringens beslut frÄn februari att inleda en beredning av ett skattesystem för yrkesdiesel. En av de frÄgor som ska bedömas Àr om ett yrkesdieselsystem ska basera sig pÄ det nuvarande systemet eller om det direkta skattestödet för diesel ska slopas och ÄterbÀring i stÀllet betalas retroaktivt för dieselolja som anvÀnts i yrkestrafik. Valet kan pÄverkas av regeringens klimatmÄl.
En sÀnkning med 7,5 procentenheter berÀknas pÄverka pumppriset pÄ diesel med 12 cent per liter.
Enligt SKAL: s berÀkningar skulle dieselpriset sÀnkas med 35 cent per liter om alla krav pÄ biodiesel slopas. En proposition som sÀnker distributionsskyldigheten under 2022 med 7,5 procentenheter lÀmnades in den 25 maj 2022. Avsikten Àr att lagen ska trÀda i kraft sÄ snart som möjligt. En sÀnkning med 7,5 procentenheter berÀknas pÄverka pumppriset pÄ diesel med 12 cent per liter. DÄ gÀller det förstÄs ock sÄ att branschens aktörer överför sÀnkningen pÄAvsiktendieselpriset.Àratt de utslÀppsminskningar som inte genomförs 2022-23 till följd av detta, ska tÀckas genom en höjning av skyldigheten under de dÀrpÄ följande Ären. Distributions skyldigheten ska vara 34 procent Är 2030.
Hela branschen vÀntar nu pÄ fler och konkreta besked frÄn regeringen. Den mest effektiva metoden att minska utslÀppen vore en ökad anvÀndning av biodiesel genom sÀnkt brÀnsleskatt. I stÀllet för en höjd brÀnsleskatt som regeringen planerat, behövs en totalreform dÀr den diesel som anvÀnds inom godstrafiken beskattas lÀttare i egenskap av yrkesdiesel. PÄ sÄ vis skulle transportföretagen fÄ skatteÄterbÀring för varje liter som de har fyllt sin tank med.
16 SvarfvarLindaFoto:âąSandAnnaText:
â Nya diskussioner inleds om lĂ€get förĂ€ndras, lovar Löfqvist. Hanteringen av brĂ€nsletillĂ€ggen Ă€r dock mer komplicerad Ă€n sĂ„. Scandic Trans har gĂ„tt i brĂ€schen dĂ„ det gĂ€ller miljöarbete och mĂ„nga av företagets kunder har valt att gĂ„ över till grönare transporter genom att vĂ€lja HVO som drivmedel.
â VĂ„ra kunder var mycket förstĂ„ende och vi kunde komma överens om det nya tillĂ€gget nĂ€stan omedel bart med sĂ„ gott som alla. DĂ€rmed hann prisökningen bara inverka pĂ„ tvĂ„ veckor av Ă„keriernas verksamhet, konstaterarFortsĂ€ttningsvisLöfqvist.justeras tillĂ€gget enligt brĂ€nslets snittpris med tvĂ„ veckors mellanrum.
â FörĂ€ndringar i produktionen av Nestes HVO, My Diesel, har dock gjort att prisskillnaden mellan biodiesel och fossil diesel har ökat â att tanka HVO har alltsĂ„ blivit dyrare Ă€n tidigare. NĂ€r vi införde HVO som alternativ för vĂ„ra kunder var skillnaden i literpriset 16 cent â vĂ„ren 2022 var den 20 cent. Prisökningen Ă€r 25 procent â en skillnad som Scandic Trans tills vidare inte valt att ta ut av sina kunder.
"
â Utvecklingen gĂ„r emot regeringens arbete för att frĂ€mja biobrĂ€nslen, och vi har valt att vĂ€nta och se.
i stĂ€llet för att utgĂ„ frĂ„n snittpriset under en tvĂ„ veckor lĂ„ng period, och dĂ€refter inleddes arbetet med att kontakta och informera alla vĂ„ra kunder om det nya brĂ€nsletillĂ€gget. Tre olika modeller tillĂ€mpades, beroende pĂ„ huru dant avtal kunderna hade. â För en kundgrupp kunde tillĂ€gget direkt adderas till övriga tillĂ€gg, medan de kunder med sĂ„ kallade all inclusive-avtal, vilket Ă€r en viktig och stor kundgrupp, för första gĂ„ngen nu ocksĂ„ fick ett tillĂ€gg ovanpĂ„ sitt avtal. Den tredje gruppen bestĂ„r av kunder med individuella avtal, dĂ€r brĂ€nslets andel av fraktpriset ofta utgör en viss procentandel och utgĂ„r frĂ„n olika index och referensvĂ€rden.
Snabb rÀddadeinsatsÄkerierna
Tack vare en enorm insats frÄn personalen var alla drygt 700 aktiva kunder kontaktade innan utgÄngen av mars.
Utvecklingen gÄr emot regeringens arbete för att frÀmja biobrÀnslen.
D en stora och plötsliga prisökningen vid brĂ€nslepumparna i mars krĂ€vde ocksĂ„ snabba reaktioner frĂ„n företagen â nĂ„got man lyckats vĂ€l med pĂ„ Scandic Trans. Efter att den första chocken lagt sig, fanns bara ett alternativ â att kavla upp Ă€rmarna och göra det som krĂ€vdes för att rĂ€dda Ă„kerierna.âDetvar ingen i branschen som satt med ett fĂ€rdigt facit pĂ„ hand över hur situationen skulle hanteras, inleder VD Mikael Löfqvist. Vi fick mĂ„nga samtal frĂ„n oroliga Ă„kare som övervĂ€gda att stĂ€lla bilarna att stĂ„, eftersom prisökningarna för mĂ„nga innebar ökade mĂ„nadskostnader pĂ„ tusentals euro. Ett brĂ€nsletillĂ€gg baserat pĂ„ dagspriset diskuterades först, men konstaterades bli för tungt att hantera rent administrativt.âVibeslötoss
I fjolĂ„rets upplaga av Delivered kunde vi berĂ€tta att Scandic Trans internationella transporter har ökat avsevĂ€rt under de senaste Ă„ren, sĂ„vĂ€l frĂ„n huvudkontoret i Finland som frĂ„n dotterbolaget Scandic Logistics i Helsingborg pĂ„ svenska vĂ€stkusten. Den positiva utvecklingen har fortsatt och enligt Joakim Lassen, försĂ€ljningsdirektör pĂ„ Scandic Logistics, har resan bara börjat. Trots att en pandemi kom i vĂ€gen blev 2021 ett mycket bra Ă„r och Lassen Ă€r nöjd. â Flödena och volymerna hĂ„ller i sig, det finns gott om gods och idag mĂ€rker vi inte lĂ€ngre av pandemin, konstaterar han. Scandic Logistics fick en fin start pĂ„ fjolĂ„ret tack vare en ny kund i södra Europa, dit man varje vecka lastar tio bilar med ADR-klassificerat gods. Ett lĂ„ngtidsavtal har ingĂ„tts med kunden i frĂ„ga och man har nu hittat bra rutiner och balans i flödet. â VĂ„ren 2021 kunde vi sĂ€tta in den första egna trailern för tvĂ„vĂ€gstrafik till Sydeuropa, och vĂ„ren 2022 utökas den med ytterligare en bil, berĂ€ttar Lassen.
Tack vare de nya verksamhetsutrymmena har Scandic Logistics nu fÄtt en starkare och tydligare identitet.
â Vi har utvecklat vĂ„rt koncept i samarbete med ett annat företag och kan nu erbjuda omlastnings- och lagringsmöjligheter hĂ€r i Helsingborg ocksĂ„. VĂ„ra kollegor frĂ„n Finland anvĂ€nder Ă€ven terminalen som hubb, vilket bidrar till att stĂ€rka VI-andan inom företaget och vĂ„r sammanhĂ„llning med kollegorna i grannlandet. Trafiken och det faktum att hĂ€r nu Ă€r betydligt mer rörelse varje dag inverkar positivt pĂ„ personalen och trivseln, tror Lassen.
Personalstyrkan har nÀmligen ocksÄ vuxit pÄ Scandic Logistics. Med företagets nya sÀljare, Ludvig Holmberg, och trafikledaren Jennie Dahlström sysselsÀtter nu dotterbolaget tre personer pÄ heltid samt Àven en praktikant under en lÀngre tid.
Scandic Logistics höjer sin identitet Resan har bara börjat
"ihĂ„llerGodsflödenaintebarasigâdevĂ€xer.
Inte enbart godsmĂ€ngderna och trafiken som vĂ€xer â det gör Ă€ven personalstyrkan och följaktligen ocksĂ„ kontorsytorna i Helsingborg. Scandic Logistics flyttade vid Ă„rsskiftet in i nya utrymmen och frĂ„n tidigare 20 m2 förfogar man nu över 120 m2 â och kan dessutom erbjuda terminal- och lagertjĂ€nster pĂ„ samma adress.
â Nu har vi en verksamhet att visa upp och ett kontor dit vi kan bjuda in vĂ„ra kunder och partners.
Godsflödena hĂ„ller inte bara i sig â de vĂ€xer, liksom ocksĂ„ vĂ„r trafik, och det blir nog inga problem att nĂ„ upp till Ă„rets budget, menar Lassen. Det Ă€r en aggressiv budget som innebĂ€r en ökning av omsĂ€ttningen med hela 60 procent frĂ„n 2021. â Men det Ă€r helt möjligt. Den hĂ€r resan har bara börjat, avslutar han leende
â Det gĂ€ller ju ocksĂ„ att hitta den lediga kapaci teten, och just nu rĂ„der brist pĂ„ chaufförer eftersom mĂ„nga av dem Ă€r just ukrainare, förklarar Lassen. Den hĂ€r problematiken Ă€r nĂ„got vi dagligen arbetar med och förhandlingar med nya samarbetspartners och Ă„kerier Ă€r stĂ€ndigt aktuella.
â FörstĂ€rkningen pĂ„ försĂ€ljningen har redan gett resultat och vi har under vĂ„ren fĂ„tt ett flertal nya kunder, fortsĂ€tter Lassen. Dessutom fĂ„r vi in allt fler förfrĂ„gningar utifrĂ„n. Eftersom det Ă„terigen â Ă€ntligen â Ă€r möjligt att Ă„ka ut och trĂ€ffa potentiella kunder rent fysiskt har det blivit betydligt lĂ€ttare att etablera nya kontakter. Personliga möten Ă€r ett mĂ„ste för att bygga relationer â dĂ€r kommer man inte lĂ„ngt enbart med Teams, konstaterar Lassen.
Tanken Àr att det ska bli Ànnu fler fordon under Äret, men hÀr har nya utmaningar dykt upp pÄ grund av kriget i Ukraina.
17 LiljaJohanFoto:âąSandAnnaText:
NĂ„got system med mellanlager finns inte â produkterna körs direkt ut till olika byggprojekt. I början av augusti sker stora förĂ€ndringar i vĂ„r produktion, dĂ„ vĂ„r nyaste maskininvestering förverkligas. Vi ser fram emot den kapacitetsökning pĂ„ 25 % och en fortsatt utveckling av produktkvaliteten, sĂ€ger Arecos försĂ€ljningsdirektör Kasper Siintola.
â NĂ„got system med mellanlager finns inte â produkterna körs direkt ut till olika byggprojekt oberoende om det gĂ€ller ett litet eller ett stort bygge, förklarar Siintola. Det handlar om allt frĂ„n smĂ„ projekt till stora idrotts- och ishallar, köpcentrum, terminaler och byggnader dĂ€r tidtabellen Ă€r viktig.
Text: Anna Sand ⹠Foto: Areco Scandic Trans fraktar byggplÄt frÄn Nordens ledande tillverkare FrÄn fabrik direkt till arbetsfÀltet"
18
â Det finns en tydlig uppdelning mellan de olika fabrikerna, berĂ€ttar försĂ€ljningsdirektör Kasper Siintola. De tvĂ„ fabrikerna i Malmö Ă€r mer inriktade pĂ„ att tillverka profiler. DĂ€rtill har Areco Profiles I Norden ocksĂ„ fabriker i Danmark, tillĂ€gger han. Koncernens kunder finns i över 25 lĂ€nder och frĂ„n Somero-fabriken betjĂ€nar man i första hand Finland och Sverige samt delvis ocksĂ„ de övriga nordiska lĂ€nderna.
A reco Profiles Ă€r en del av den svens ka, privatĂ€gda Areco-koncernen som bildades redan 1944. Koncer nens kĂ€rnverksamhet riktar sig till byggindustrin och Ă€r indelad i fem olika affĂ€rsomrĂ„den: Areco Metals, Areco Steel Service Center, Areco Profiles, Areco Direct och Areco Properties. Areco-koncernen sysselsĂ€tter idag totalt över 300 personer och har en omsĂ€ttning pĂ„ cirka 350 miljoner euro. Areco Profiles har fem fabriker i fyra lĂ€nder, varav den ena ligger i Finland, nĂ€rmare bestĂ€mt i Somero. Fabriken sysselsĂ€tter knappt 40 personer och fokus ligger hĂ€r pĂ„ olika typer av element och till dem hörande lister och vĂ€ggprofiler. För mĂ„nga företag utgör transporterna och logistiken en mycket viktig del av deras verk samhet â Ă€ven om den sköts av en extern partner och i form av en köptjĂ€nst. UtifrĂ„n ett helhetsperspektiv Ă€r Ă€ndĂ„ verksamheten och de egna kundernas nöjdhet ofta beroende av perfekt fungerande frakter och Areco Profiles â Nordens ledande tillverkare av sand wich-paneler, tak- och vĂ€ggprofiler samt regnvattensystem, Ă€r ett sĂ„dant företag.
â Ăven pĂ„ den punkten uppfyller Scandic Trans vĂ„ra kriterier, fortsĂ€tter Siintola.
Arecos fokus ligger pÄ olika typer av element och till dem hörande lister och vÀggprofiler. Produkterna anvÀnds vid byggandet av allt frÄn mindre byggen till idrotts- och ishallar, köpcenter, terminaler och andra stora byggnader.
Men miljöarbetet sker förstÄs ocksÄ i fabrik. Speci ellt vid tillverkningen av sÄ kallade sandwich-paneler (plÄt-isolering-plÄt) uppstÄr Ärligen tonvis med miljöfarligt avfall, som numera, tack vare nya lösningar, kan Ätervinnas och ÄteranvÀndas.
Av den hĂ€r orsaken Ă€r fungerande frakter och tidtabeller sĂ€rskilt viktiga för Areco Profiles och deras kunder.âVĂ„ra produkter lossas pĂ„ plats med maskiner som ska finnas tillgĂ€ngliga vid överenskommen tidpunkt. Förseningar i leveranserna innebĂ€r förseningar i byggtiden, vilket vi sjĂ€lvfallet Ă€r mĂ„na om att undvika, fortsĂ€tter han. Sedan ungefĂ€r ett Ă„r tillbaka sköts de nordiska trans porterna av Scandic Trans, som man valde just tack vare deras tillförlitlighet och pĂ„litlighet. â MĂ€ngden transport Ă€r projektbaserat och varierar dĂ€rför mycket, men varje vecka lastar vid gods för vidaretransport med Scandic Trans direkt ut till arbetsfĂ€ltet. Det Ă€r stora och tunga kollin, och dĂ€rför Ă€r det viktigt för alla parter att bĂ„de lastnings- och lossningstiderna hĂ„lls. Med Scandic Trans har allt fungerat mycket bra, konstaterar Siintola.
Precis som Scandic Trans har Areco Profiles ocksÄ lagt stor vikt vid sitt miljöarbete de senaste Ären, och ett led i detta Àr sÄ miljövÀnliga transporter som möjligt.
19
Planering av produktionen, i bild syns försÀljningsdirektör Kasper Siintola produktionschefochNiko SiikjÀrvi.
20 grustransporter och krossverksamhet.
Marcus och Björn driver Rosenqvist Transport, som deras far grundade för över 40 Är sedan.
â Det ger en bra insyn och en inblick i vart Scandic Trans Ă€r pĂ„ vĂ€g. PĂ„ sĂ„ vis kan man bĂ€ttre, och i god tid, anpassa ocksĂ„ den egna verksamheten efter det, sĂ€gerFörhan.tillfĂ€llet Ă€r det sĂ€llan som de sjĂ€lva sĂ€tter sig bakom ratten i Scandic-bilarna â för dem ligger fokus pĂ„ att leda företaget och dĂ€remellan köra grus och âreda uppâ allt som hĂ€nt i veckorna.
SandAnnafoto:&Text
D et har gĂ„tt över 40 Ă„r sedan Johan Rosenqvist frĂ„n Pörtom grundade sitt transportföretag, vĂ„ren 1979. Mycket gods har fraktats sedan dess och idag Ă€r det sönerna Marcus och Björn som driver företaget vidare framĂ„t. Landet stod inför en lĂ„gkonjunktur utan like dĂ„ Scandic Trans grundades 1990 av fem enskilda Ă„kare, alla med egna fordon och egna trafiktillstĂ„nd. En av dem var Johan Rosenqvist. â Jag hade en bil pĂ„ utrikestrafik dĂ„ och körde Ă€ven en del inrikes, frĂ€mst olja och lantbruksprodukter, minns Johan.
möjliggjordeDelÀgarskapetökad tillvÀxt
â Men ifjol somras var jag faktiskt till Sverige pĂ„ semester, avslutar Björn med glimten i ögat.
â Vi har krossar bĂ„de i Pörtom och i Malax, dĂ€r vi utökade 2009, berĂ€ttar Björn. Förutom vĂ„ra tre egna krossbilar som vi fraktar grus med, sĂ€ljer vi ocksĂ„ krossprodukter Ă„t andra transportföretag, fortsĂ€tterGrustransporternahan. görs i första hand till olika hus- och vĂ€gbyggen i nĂ€romrĂ„det. Rosenqvist Transport sysselsĂ€tter förutom Marcus och Björn idag ytterligare 13 personer samt Ă€ven inhyrda entreprenörer enligt behov. Ăven Johan sitter fortfarande vid ratten nĂ€r det behövs. â Jag arbetar sĂ„ mycket jag fĂ„r, ler han. Genast nĂ€r det behövs rycker jag ut, utan att tveka. Att vĂ€xa ytterligare Ă€r ingen mĂ„lsĂ€ttning för bröderna â omfatt ningen pĂ„ företaget kĂ€nns lagom just nu. â Men det har man sĂ€kert tĂ€nkt och tyckt Ă€ven tidigare och Ă€ndĂ„ fortsatt vĂ€xa, konstaterar Björn. Marcus innehar en av styrelseposterna i Scandic Trans, nĂ„got som han ser som en klar fördel ocksĂ„ för det egna företaget.
I och med grundandet av Scandic Trans inleddes specialiseringen pĂ„ livsmedelstransporter och den första kyl- och frysbilen införskaffa des ganska snart. Idag har Rosen qvist Transport nio sĂ„dana â sex pĂ„ Sverige-trafiken och tre pĂ„ Norge-trafiken.âFöretagethar vuxit kontinuer ligt, och alltmer sedan Marcus och Björn tog över â nĂ„got som skedde etappvis under Ă„ren 2011-2019, fort sĂ€tter Johan. En stor del av tillvĂ€xten tillskriver de ocksĂ„ det faktum att företaget Ă€r delĂ€gare i Scandic Trans. â Det har onekligen haft en stor betydelse, konsta terar bĂ„de Marcus och Björn. Att de skulle överta företaget efter sin far var ingen sjĂ€lvklarhet enligt Marcus, som efter studierna hann arbeta som konstruktör pĂ„ NĂ€rko i dryga decenniet. Under hela tiden var han Ă€ndĂ„ ocksĂ„ en del av familjeföretaget. Björn, som Ă€r Ă„tta Ă„r Ă€ldre, har kört sedan 1999. PĂ„ 1990-talet utökades ocksĂ„ företagandet med Marcus och Björn i samsprĂ„k med Kjell-Boris NĂ€sman. I dagslĂ€get har de 13 anstĂ€llda och nio specialbilar som trafikerar till Norge och Sverige för Scandic Trans.
Titeln för slutarbetet blev âProjektplan inför implementering av en kunddatabas för Scandic Trans trafik ledningâ och fokus har legat pĂ„ sjĂ€lva projekt planen och projektprocessens tre första delar: ProjektidĂ©n, förstudien och planeringen.
21
Inom ramen för förstudien gjorde Lindholm flertalet olika analyser, sÄsom nulÀges- och intressentanalys, definierade projektets omfattning samt olika lösningsalternativ och vilka krav som ska stÀllas pÄ slutprodukten.
SandAnnafoto:&Text
â Det handlar alltsĂ„ inte enbart ett kundregister, fortsĂ€tter hon och förtydligar: I databasen skulle ingĂ„ information om allt frĂ„n kundens olika godstyper, palltyper, möjlighet till dubbelstĂ€llda pallar, balk möjligheter, vikt, höjd och andra mĂ„tt, lastnings- och lossningsplatser samt -tider, öppettider och avvikelser i dem, tillgĂ„ng till truck och brygga vid lastning, specifika krav frĂ„n kundens sida gĂ€llande exempelvis hjĂ€lm eller annan utrustning, dörrkoder och annan relevant info som chauf förerna ofta frĂ„gar efter.
fter flera Ă„rs erfarenhet av transportplanering visste Annamaria âAmiâ Lindholm vilka verk tyg som saknades för att kunna fĂ„r mer effekti vitet i jobbet. Ămnet blev hennes examensarbete. Ami har ett förflutet Ă€ven bakom ratten, men med smĂ„barn var yrket som chaufför inte det mest praktiska, och hon beslöt sig dĂ€rför för att studera företagsekonomi med mĂ„lsĂ€ttningen att bli trans portplanerare.âJagvillevara kvar inom logistikbranschen, som ligger mig varmt om hjĂ€rtat, förklarar Lindholm, som studerat till tradenom vid yrkeshögskolan Novia i Vasa.
Redan under andra studieĂ„ret erbjöds Ami en tjĂ€nst pĂ„ Scandic Trans, dĂ€r hon utfört sin praktik. Studietak ten stannade av nĂ„got till följd av heltidsarbetet, men under sin senaste förĂ€ldraledighet beslöt hon sig för att slutföra studierna. NĂ€r hon skulle vĂ€lja Ă€mne för slutarbetet fick arbetsgivaren vara med och sĂ€ga sitt. â Min frĂ„ga om deras eventuella önskemĂ„l besva rades dock med en motfrĂ„ga â vad skulle jag sjĂ€lv vilja Ă€ndra pĂ„ i mitt jobb som transportplanerare? NĂ„got som jag saknat och som skulle effektivisera bĂ„de transportplanerarnas och chaufförernas jobb, Ă€r en kunddatabas omfattande all nödvĂ€ndig information om kunden och dess transporter, berĂ€ttar Lindholm.
förvisarExamensarbetevÀgennyaverktyg
â Det mĂ„ste sjĂ€lvfallet vara lönsamt att genomföra projektet och kunddatabasen borde integreras i det system som redan anvĂ€nds. Alla transportplanerare borde ingĂ„ i projektgruppen och i insamlandet av data. De hĂ€r personerna sitter pĂ„ enorma mĂ€ngder information och kunskap och sjĂ€lva förarbetet kunde dĂ€rför ske helt och hĂ„llet âinhouseâ, om man bara har rĂ€tt struktur pĂ„ det, menar tidtabell.ocksĂ„hĂ€roftastförerna,liksomocharbetstidskulleomHonLindholm.Ă€rövertygadattkunddatabasensparamycketförbĂ„dehennehenneskollegor,Ă€venförchaufsomĂ€rdesomfrĂ„garefterdeuppgifternaâoftamedenpressad
E
Att genomföra projektet i praktiken Àr inte alls omöjligt enligt Lindholm och ett första steg Àr nu taget tack vare hennes examensarbete.
I den tredje delen skapades slutligen ett förslag pÄ projektplan, vilket var syftet med hela slutarbetet.
Görans kebab â en framgĂ„ngssaga
Text: Anna Sand ⹠Foto: Korv-Görans Kebab Ab & Anna Sand G örans Àr Ànnu idag ett privatÀgt familjeföretag stationerat i Jakob stad, men vid det senaste Àgarbytet 2006 gjordes strategiska val om att helt och hÄllet fokusera pÄ produktutveckling och försÀljning till detaljhandeln, samt delvis ocksÄ HoReCa-branschen. Nischen bestÄr av lösfrysta, grillade köttprodukter. Görans olika helkötts- och kebab produkter sÀljs i detaljhandeln och anvÀnds Àven av HoReCa-branschen. Förutom köttprodukter tillverkar Görans Àven egna dressingar och varumÀrkta produkter Ät andra livsmedelsföretag i form av underleverantörer.
Det började för över 40 Ă„r sedan som Finlands mest kĂ€nda grill. Korv-Görans blev ett begrepp i hela landet, och kebaben â landets bĂ€sta â blev en sĂ„dan framgĂ„ng att ocksĂ„ konkurrerande grillar köpte deras produkter. Idag Ă€r grillverksamheten inte lĂ€ngre en del av Görans, utan fokus ligger pĂ„ industriell verksamhet.
22
23
"
Egen styckning har varit avgörande för att vi fortsÀttningsvis ska kunna anvÀnda oss av enbart inhemska rÄvaror.
â Dessutom Ă€r det ju alltid trevligt om man fĂ„r prata sitt eget modersmĂ„l. Det fĂ„r man med Scandic Trans, och de har kunnig och trevlig personal, avrundar Granholm.
â Det betyder att vi valde en annan vĂ€g Ă€n den traditionella för att tillverka kebab, och det visade sig vara den rĂ€tta. Företaget har skapat en egen produktionslinje, den enda i sitt slag i Finland och Ă€ven i Europa, dĂ€r rĂ„varan omvandlas frĂ„n rĂ„ till grillad och dĂ€refter nedfryst inom loppet av 90 sekunder.
â Utmaningen vi har just nu Ă€r att vi inte kan svara pĂ„ alla förfrĂ„gningar vi fĂ„r, till följd av rĂ„varubristen, berĂ€ttarMĂ„lsĂ€ttningenGranholm.Ă€r att detaljhandeln ska stĂ„ för hĂ€lften av företagets omsĂ€ttning. Idag ligger den pĂ„ cirka 30 procent, medan HoReCa-branschen och industrin stĂ„r för varsin tredjedel. Exporten sker i första hand till Sverige, men ocksĂ„ till Estland. â För Sveriges del ligger vi idag pĂ„ cirka 12 procent av omsĂ€ttningen, vilket Ă€r högre Ă€n den egentligen mĂ„lsĂ€ttningen, tillĂ€gger Granholm. Alla tre kundandelar har vuxit stadigt och pĂ„ de se naste tio Ă„ren har omsĂ€ttningen ökat frĂ„n 3,6 miljoner euro till 22,5 miljoner euro. Produkterna transporteras frĂ„n Jakobstad direkt till olika centrallager i landet och nĂ„gon direkthandel förekommer inte. Till Sverige exporteras varje vecka varierande volymer â transporter som sedan Ă„r 2021 ombesörjs av Scandic Trans. â För vĂ„r del Ă€r kvaliteten pĂ„ transporterna det viktigaste och A och O Ă€r att fryskedjan aldrig bryts. Med Scandic Trans Ă€r det inga problem. Företagets miljömedvetenhet och fordonspark Ă€r ocksĂ„ viktiga faktorer eftersom bĂ„de vi och kunderna betraktar transporterna som en del av företagsverksamheten.
â NĂ€r vi köpte företaget var det i första hand ett packeri, och vi har sedan dess gjort enorma satsningar pĂ„ produktionen, inleder vice verkstĂ€llande direktör Evert Granholm. Idag verkar vi i en ny och toppmo dern fabrik dĂ€r vi ur energi- och miljösynpunkt valt att gĂ„ i brĂ€schen ocksĂ„ ur ett nationellt perspektiv, fortsĂ€tter han. Stor vikt har lagts pĂ„ kvalitetscertifiering och att anpassa produkterna efter detaljhandeln och konsu menternas behov.
â Egen styckning har varit avgörande för att vi fortsĂ€ttningsvis ska kunna anvĂ€nda oss av enbart inhemska rĂ„varor. Antalet och mĂ€ngden tillsatser, E-Ă€mnen, minimeras alltid och vi betraktar frysen som det bĂ€sta och mest naturliga konserveringsmedlet. Fryser man maten behövs inga tillsatser, konstaterar Granholm. Ytterligare en tillbyggnad pĂ„ 1 000 m2 finns fĂ€rdigt planerad inför framtiden och nya produkter ser kontinuerligt dagens ljus. StorsĂ€ljaren just nu Ă€r helköttsprodukten kycklingkebab.
Evert Granholm Àr verkstÀllandevice direktör företaget,pÄsom 1988grundadesochsom sedan omsÀttning.sjudubblat2012sin
â Det Ă€r möjligt att vi kommer att lyckas med det redan i Ă„r och dĂ„ kommer hela produktionskedjan frĂ„n rĂ„ till lastad produkt att ta endast nĂ„gra minuter. Etableringen av den egna grill- och infrysningslinjen har haft enorm betydelse för företaget och tagits tacksamt emot ocksĂ„ av kunderna, för vilka det gör stor skillnad i det dagliga arbetet hur produkten Ă€r förpackad och ska tinas. Den nya produktionsanlĂ€ggningen pĂ„ 3 000 m2 byggdes 2019 och förstoras nu med ytterligare 1 300 m2, bestĂ„ende av lager, frys och styckeri.
â Den snabba nedfrysningen, som sker i -100°C, Ă€r nyckeln till bibehĂ„llen hög kvalitet â liksom ocksĂ„ de inhemska rĂ„varorna, som vi inte tummar pĂ„, förklararUtvecklingenGranholm.pĂ„gĂ„r stĂ€ndigt och mĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att helt automatisera packning och lastning pĂ„ pall före 2025.
Weâre sending Johnny.
North European carrier with strong specialist www.scandictrans.comareas +358 20 120 2500
Mirko MurtomĂ€ki Ă€r Scandic Trans nya âJohnnyâ vid Vanda-kontoret. Mirkos uppgift Ă€r att utveckla Europatrafiken och verksamheten i södra Finland â nĂ„got vi med sĂ€kerhet kommer att Ă„terkomma till i nĂ€sta nummer av Delivered.
Som kund Àr vÄrt mÄl att du ska uppleva transporten av dina varor som enkel. Just dÀrför ingÄr mycket mer Àn bara trans porten och du nÄr oss alltid nÀr du behöver. Vi finns alltid till hands, dygnet runt och du fÄr din egen kontaktperson hos oss. NÄgon som gör din kontakt med oss till nÄgot smidigt, personligt och tryggt. Vi har valt att kalla honom Johnny. Men det kan lika bra vara Yvonne pÄ ekonomiavdelningen, eller Jan pÄ trafikplaneringen. Alla med fokus pÄ just din unika transport. Alla vi pÄ Scandic Trans Àr helt enkelt Johnny med dig alla dagar i veckan. Inga problem, vi skickar Johnny.
