ByaNytt 9/2022 Tema: Vörå

BYA NR 9/OKTOBER 2022

|

KORSHOLMS MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,90 € INKL. MOMS

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.LOKALNYTT.FI

VÖRÅ

40 ÅR

BILAGA

1982 – 2022

MARITA BAGGE

FÖRNÖJSAMHET KAN INTE KÖPAS

STICKBOOMEN HÅLLER I SIG

Gamla foton – nytt liv

Nya fyrklövern – VINN PRESENTKORT

Racerföraren Philip

LÄS ÄVEN OM NÅGOT MÅSTE GÖRAS ÅT KÖKLOTVÄGEN! HUNDRA ÅR MED BJÖRKÖ UF TOTALRENOVERING AV SLÄKTGÅRDEN Stundars med nya ögon

EN GAMMALDAGS PLÅTUGN! Fortfarande aktuell

För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighet AFF

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

☎ 361 0444

www.primafastigheter.fi

SOLROSFRÖN, FÅGELKORV, MATBORD MM Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

FÖLJ OSS PÅ Facebook & Instagram

Även betalning i rater 12 månader räntefritt Se info: takkahuone.com/sv/finansiering

@ByaNyttKustNytt

Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi

takkahuone.com

BYA

2

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

Mycket att vara nöjd över

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

FÖRNÖJSAMHET KAN INTE köpas. Så lyder ordspråket, som man kanske sett på någon väggbonad eller läst någonstans. Det är Marita Bagges motto. Och jag vill också ta det till mitt. Snor det rakt av. Det är viktigt att utvecklas som person, att ha mål och mening med det man gör och den man vill bli. Driv. Sen är det upp till var och en att fundera på inom vilka områden eftersträvan ska ske. På det materiella planet, det personliga planet eller på något annat plan. I går hörde jag en typ berättelse om två personer i liknande livssituation av vilka den ena ”måra på” och den andra kämpade för större och mera och ännu, ännu mera. När den som ”måra på” fick frågan vad han tycker vid jämförelse med den andre svarade han att det är lugnt, han känner att han har något som den andre inte har. Tillräckligt.

Jag vill hela tiden lära mig mera om att landa i att vara förnöjsam och förstå att när det kommer till ens eget välmående är det jag själv som ska forma och påverka det.

Jag har också förstått en del av det.

Jag mår bra.

VÄLKOMMEN TILL VÖRÅTEMA i ByaNytt och flera artiklar baserade på förnöjsamhet. Vassorborna är så nöjd över ny beläggning vägen in till byn att man ställde till med fest. Johan Geisor är nöjd med sin nya fotobok, i Björköby är man helt nöjd över att byns ungdomsförening firar hundra, vänner av stickning kan inte vara annat än nöjda nu när trenden håller i sig och folk stickar som aldrig förr.

Jag har stickat en enda tröja i hela mitt liv. Vem vet, kanske det blir en till?

Nya livet på Månsusbacken är ett häftigt projekt där ägarna verkligen ska vara nöjda. Jag är nöjd över att Viktoria ville skriva om ”pangbrudar” och ”krutgubbar”.

Vi ska alla vara nöjda med Philip Miemois insatser som racerförare.

Och så vidare.

Tids nog hoppas vi också att Köklotvägen förbättras. Liksom bli nöjda med den.

I EN SEPARAT ruta i tidningen står det att trycket i förra ByaNytt hade mycket att önska. Vi beklagar, det handlade om ett trycktek-

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

niskt problem och det är inget som undgått oss heller.

Sen – ibland kan man ”gruva sig” inför förändringar. Vår förnyelse av tävlingen Fyrklövern, som sett likadan ut i årtionden, föll i god jord. Vi är jättenöjda med hur våra läsare vill medverka till att vinna köpkort till någon lokal aktör och många har skickat in svaren elektroniskt. Va roligt! Fortsätt att delta. En dag kanske det är du som vinner. Den här gången kan man välja mellan presentkort till restaurangen vid Hotell Vallonia eller till en lokal K-affär.

VAR RÄDD OM VARANDRA OCH OM ANDRA!

Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi VD PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@byanytt.fi ANNONSFÖRSÄLJNING

Torsdagen den 20 oktober 2022

Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 9/2022: Joakim Snickars, Pia Backman-Nord, Anna Sand, Viktoria Sten, Jennifer Hägen Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar.

ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs. Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2022 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år

FRISKVÅRD I BOTNIAHALLEN Den 4 oktober 2022 arrangerades den tolfte i raden av Friskvårdsdagar i Botniahallen.

En dag fylld av utställare, aktiviteter, företagare, föreläsningar och människor. Det är en möjligheternas dag. Arrangörerna är många till antalet och den som nämns först är Folkhälsan i Korsholm. ByaNytt tog ett varv i hallen. Minglade, fotograferade och pratade med utställare, arrangörer och besökare. En lyckad dag för dem som var med. Något jag lade märke till – var att så många såg så glada ut. Heja Friskvårdsdagen!

Text och foto: Lisbeth Bäck

PRENUMERATIONSPRISER Finland 58 €, EU 63 € Övriga världen 65 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 108 €, EU 118 € Övriga världen 122 € ANNONSPRISER 2022 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,50 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund.

BYA

3

FYRKLÖVERNVINNARE Lisen Nyström i Österhankmo vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 345. Tröstpriser fick Tor Johansson i Vörå samt Barbro Pörtfors i Kvevlax.

Gratulerar till alla vinnare!

Lisen Nyström vinner i Fyrklövern denna gång – ett presentkort till Bernys. Lisen bor med maken Gösta i Österhankmo och säger att de gärna åker på ”semester” från pensionärslivet till Replot och äter.

Annars spenderas stor del av tiden på villan.

– Vi har inte så långt dit, där fiskar vi och donar lite av varje.

Paret Nyström har två döttrar som bor nära och barnbarnen kommer gärna över efter skolan.

– Det är roligt att få ta hand om dem, ibland sköter jag också ena dotterns hund.

Lisen har prenumererat på ByaNytt ”alltid” och beställer också tidningen till döttrarna. Hon har vunnit en gång tidigare, men det var länge sen – en radio som de ännu har på villan.

– Men nu var det ju så lätt att delta, bara att fota kupongen och skicka in!

NY FOTOBOK AV

Johan Geisor Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

Fotografen Johan Geisor från Karperö ger ut sin andra fotobok i höst ”De synliga fåglarnas skog”. Boken är en fortsättning på debuten ”De osynliga fåglarnas bok” som utkom 2017.

Tävla och vinn PRESENTKORT 1

PRESENTKORT 2

Presentkort till restaurangen vid Hotell Vallonia i Smedsby, värde 40€. I kraft till oktober 2024.

Presentkort till din lokala K-affär, Värde 40€. I kraft till september 2024.

Presentkor t värde 40 €

GEISOR FÖRKLARAR ATT när han fotade naturbilderna till den första boken så hörde han ständigt fåglarnas sång och därför ville han rikta objektivet mot dem denna gång. Fotografierna i boken skänker ett lugn men humorn är inte långt borta. Bilderna ackompanjeras av korta personliga texter precis på lagom nivå.

– Jag fotar helst i svart-vitt, känslan kommer bättre fram då för skogen är ganska mörk, säger Geisor.

En viss utmaning med att fota djur finns självklart, först att hitta dem och sen att komma tillräckligt nära. Geisor har spenderat många timmar i skogen.

– Men lite utmaningar är bra och så måste man försöka hitta sin egen bildstil.

– Vissa fåglar blir vana och kommer nära men till exempel nötskrikor är väldigt skygga och då måste man gömma sig under en presenning för att de ska våga sig fram. Lite tur brukar jag också ha, när min fotokompis åker hem brukar fåglarna oftast våga sig fram bara jag orkar sitta kvar en stund.

Fem år tog det att samla ihop material till ”De synliga fåglarnas skog” och det är tänkt att det ska bli en triologi.

– Jag har nog redan idén klar för den tredje boken, avslutar Geisor.

TÄVLINGS­SVAR B822: FRÅGA 1:

Presentkort värde 40 €

FRÅGA 2: 6,5,7,1 FRÅGA 3: 20,15, 8,6 FRÅGA 4: 5,11,14,18

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 9 november 2022.

Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Det går också bra att kopiera kupongen eller fota och skicka till tavling@kustmedia.fi eller på whatsapp nummer 050-3277920.

1

2

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Text och foto: Jennifer Hägen

Farsdagsbrunch

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra: – Jag är en vän..

– Idag lever vi..

– Vi var många..

– För min del.

4

i Holmgården 13 november I detta nummer har vi gömt fyra Dukningar miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka kl. 10.00 och 12.00 sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

Ny delikatessaffär i centrum av Vörå

• Kött-, fisk- och ostdisk 30 €/person 8 €/4–12 åriga barn • Både lokala och importerade delikatesser

Fotona är stämningsfulla och har inte sällan en humoristisk underton.

• Såser, choklad, kaffe, te, drycker Boka bord: 06 383 vill 1012 Om jag vinner jag ha:

Namn.............................................Tel......................................... och en Elsas kök/Norrvalla

massa annat gott...

Presentkort 1 Vallonia

Adress.........................................................................................

Presentkort 2 K-market Omgång 347 B922

DÅLIGT TRYCK Vi beklagar att trycket i ByaNytt 8/2022 inte var

det bästa. Vi är medvetna om problemet och ÖPPET: Må-To 9-17, Fr 9-18det & Löhandlade 10-15 om ett trycktekniskt fel.

Vöråvägen 2 (bredvid korsningen) 050 4007 219 • silverpilendeli.com

BYA

4 FARSDAGSLUNCH 13.11 kl 12&14.30 JULBRUNCH 10.12 kl 11-12.30 & 13.00-14.30

Boka bord!

www.vallonia.fi |Tel. +358 6 3288200

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

• Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt EMELIE SANDELIN esmalerimaalaamo @gmail.com

Längs Köklotvägen är det mycket trafik. Speciellt sommartid och under vecko­ slut. Det oaktat är leden i ett mycket dåligt skick. Nu önskas en grundförbättring av den nästan 20 kilometer långa vägen. I somras har 844 personer skrivit under i samband med en namn­ insamling på initiativ av Solveig Hildén.

045 1112135

Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830 HANTVERK & HEMBAKT, CAFÉ & INVA-WC

JULÖPPNING 12.11 kl.10 Lotteri & Glögg!

Julcafé i UFH-lokalen 12.11 kl. 11-14 Julgröt, kaffe & jultårta!

Julöppet 12.11-18.12 • 6.12 11-18 Vardagar 14-18 • lö-sö 11-18

Erfaren sotare Timo Leppänen 040 0560253 KorsholmVasa-Vörå

BILVERKSTAD Välkommen in!

Snöskotrar, Utombordare, Båtservice, Mopeder, Bilverkstad, Svetsarbeten, Reservdelar, Småmaskiner, Fyrhulingar, Service Mäkipäävägen 13, Vörå Tel. 045-632 7202 www.skoterdelar.fi

LÄTT OCH FLEXIBELT EN REKLAMBYRÅ FÖR DINA BEHOV

Någonting måste göras

åt Köklotvägen

E

N BIT FRÅN korsningen till Alskatvägen upplyser ett trafikmärke om att beläggningsskador är att beakta längs ett närmare 20 kilometer långt avsnitt. Som bilist gör man klokt i att ta det försiktigt och nöja sig med låga hastigheter längs Köklotvägen som bitvis påminner om ett tvättbräde med sina bucklor, gropar och ojämnheter.

– Jag har irriterat mig i omgångar under lång tid. Det står helt klart att någonting måste göras åt den här vägen ganska snabbt, förklarar Solveig Hildén som har tillbringat mycket tid på familjens sommarstuga i Värlax sedan 1994.

– Till slut tänkte jag att jag måste försöka agera på egen hand istället för att bara vänta på något ska hända, fortsätter Solveig som själv har hunnit bli 81 år.

Solveig startade på spontant vis en namninsamling för en grundförbättring av Köklot i somras.

I stället för att på tidskrävande sätt gå runt i lokalsamhället och knacka dörr placerade hon listan hos den nya grillförtagaren Sören Lundberg i Köklot fiskehamn.

– Mellan den 22 juni och början av augusti har 844 personer satt sina namnteckningar på listan. Förutom ortsbor och sommarstugeägare handlar det också om turister och tillfälliga

besökare. De mest långväga undertecknarna är från Schweiz och Florida, säger Solveig.

844 personer torde för övrigt vara över tio gånger mera än den permanent bosatta befolkningen i Köklot.

Hoppas på uppföljning Stödd av de många namnteckningarna har Solveig uppvaktat både vägdirektören Anders Östergård på NTM-centralen och kommunstyrelsen i Korsholm på sistone.

– Kommunstyrelsen har meddelat att ärendet enligt planerna tas upp till behandling i september eller strax därefter. Också kommunalpolitikern och riksdagskandidaten Christoffer Ingo har lovat att arbeta för den här frågan i fortsättningen.

Samtidigt är Solveig medveten om att det i praktiken dessvärre inte alls är enkelt att få loss medel ur statens kassa till vägprojekt på landsbygden. En grundförbättring av Köklotvägen beräknas kosta 200 000-300 000 euro per kilometer.

– Åtminstone hoppas jag att det här ärendet får en uppföljning, betonar hon.

Köklotvägen är livligt trafikerad speciellt sommartid och under veckoslut – inte minst på grund av det stora antal sommarstugor

som finns i området. Sedan början av 1990-talet har det gjorts några beläggnings- och förbättringsarbeten längs vägen. Det oaktat har förare av både personbilar och tyngre fordon råkat ut för haverier och diverse problem under årens lopp. Inte minst med tanke på behovet av snabba transporter i fall av eventuella sjukdomsfall och olyckor i Köklot med omnejd skulle en bättre vägförbindelse vara att föredra, framhålls det. Några andra bybor som ByaNytt träffade i mitten av september kommenterade vägens nuvarande skick så här: – För min del gör det inte så mycket att vägen är hoppig. Jag har varit med om tider när den här förbindelsen inte fanns, säger Bror Bertholm, numera bosatt i Petsmo.

– Jag är mera irriterad på vägen numera när jag kör längs den endast en gång i veckan, säger Köklotbon Peter Smedman.

– Själv färdas jag längs Köklotvägen varje dag. Jag brukar följa vissa spår under färderna. Men vid vissa avsnitt är man tvungen att ta det lugnt, säger i sin tur Sören Lundberg.

50 år sedan Köklot­ vägen började byggas Under åren 1956-57 byggdes en ny väg från Köklot till Norrskat.

Därefter började man fundera på en förbindelse till fastlandet.

Beläggningsskador att beakta 17 kilometer framåt, meddelar en skylt i början av Köklotvägen.

– Det togs kontakt med myndigheter och det såg lovande ut. En person som gick i bräschen för ett vägbygge var lotsen Arne Smedman, säger Bror Bertholm som är väl insatt i Köklotvägens historia.

Köklot-Alskat väglag bildades i början av 1970-talet vid ett möte i UF-lokalen i Jungsund. Bror minns att det även fanns markägare som kraftigt motsatte sig ett vägbygge eftersom det skulle beröra egna markavsnitt.

– En viktig person i vägprojektet blev Karperöbon Alfred Beijar som var byggmästare och som kände befolkningen i Köklot.

Han var villig att dra upp väglinjen genom skogen till Alskat.

Med Beijar i spetsen gick en grupp på 5-10 man genom terrängen och satte ut käppar för att markera väglinjen. Uppdraget gick inte som på räls. Man konfronterades med stenar och våtmarker och det blev att börja om. Men till slut nådde man fram till Alskat.

BYA

5

Jullunchen

32€

SERVERAS vardagar 12-23.12 Måndag-Fredag kl 11-14

Julbordet

48€

ÄR FRAMDUKAT Fredagar 25.11-16.12 kl 18-21 Lördagar 26.11-17.12 kl 13-16 & kl 18-21 Söndagar 11.12 & 18.12 kl 13-17 Måndag 5.12 kl 18-21 Tisdag 6.12 kl 13-17

Början av Köklotvägen såg ut så här 1972. Foto: Privat/ Bror Berholm

För mera info www.berny.fi Tel 0505521611 • info@berny.fi Stekhålet mellan Gloskär och Furuskär. Foto: Privat/ Bror Bertholm

KVARKENSVVS

VVS- och elplanering, VVS installationer och -service Nyckel i hand!

KVARKENSVVS

Tel. 050-37 52 946 www.esnab.com

Köpes antikviteter i hela svenska Österbotten Första bilden på bron vid Brantbådan. Året var 1973.

Foto: Privat/Bror Berthom

Lotsen Arne Smedman var en lokal ledargestalt då Köklotvägen byggdes. Foto: Privat/Peter Smedman

Med den utstakade väglinjen som grund gjorde vägdistriktet avvägningar och ritningar. Därefter ansöktes det om statsbidrag. Staten stod slutligen för 57 procent av kostnadsförslaget på 900 000 mark. Resten skulle finansieras av vägdelägarna. Ett företag från Masku utsågs till entreprenör våren 1972. Vid årsskiftet 1972-1973 började man bygga den första och största bron vid Brantbådan.

Maskuföretaget fortsatte att skapa leden successivt via fiskehamnen ut till Köklot by.

– Därefter var pengarna slut och vägarbetet fick en försättning i väglagets regi med Sundombon Jan-Erik Backholm som ansvarig byggmästare. Den andra bron byggdes av Christer Holms företag från Smedsby medan den tredje bron byggdes av väglaget under ledning av Jan-Erik Backholm.

– Under byggtiden var Arne Smedman två gånger till riksdagen för att få loss mera stats-

pengar via Trafikministeriet. Inledningsvis fick han bra hjälp av SFP-riksdagsmän, bland annat Ragnar Granvik som senare blev trafikminister.

– Andra gången träffade Smedman minister Veikko Vennamo som beviljade medel, men tillade att ”nu vill jag inte se Smedman mera här på trafikministeriet”, tillägger Bror. År 1975 var Köklotvägen klar för invigning. Vägarbetet kunde slutföras med gott resultat tack vare ett bra samarbete mellan Arne Smedman och Jan-Erik Backholm. Slutnotan låg på över två miljoner mark och vägdelägarna fick dras med låneskulder i många år. Bror listar några nyckelpersoner under byggtiden; Paul Ström (Kvevlax kommun och Korsholms kommun), Sven-Erik Kjellman (Kvevlax sparbank), Harald Håkans (dåtida ordförande i vägnämnden i Korsholm) och Jarl Beijar (kommundirektör i Kors-

holm). Den nya direkta förbindelsen till fastlandet var givetvis ett stort framsteg som framför allt förbättrade Köklotbornas möjligheter till arbetspendling.

Busstrafik och postbusstrafik till Köklot etablerades också och det blev alltmer populärt att uppföra sommarstugor i trakten. För den dåtida bybutiken i Köklot som drevs av Bror Bertholm blev Köklotvägen emellertid ingen välgörare.

– Till att börja med såg jag vägen som en positiv sak. Men efter hand visade det sig att folk började handla i stan i allt högre grad. Speciellt vintertid blev det alltmer dött i bybutiken. Den 31 december 1978 lade jag ner verksamheten, berättar Bror.

Text och foto: Joakim Snickars

antika skåp och andra antika möbler glas och porsliner gamla vapen, krigsmedaljer kontant betalning, vi talar svenska

Kontakta Ab Gamlakarleby Auktionskammare Folkskolegatan 1 Karleby/Raul Pohjonen 044 913 8284

KUNDNÄRA - ÄRLIG EN REKLAMBYRÅ FÖR ALLA BEHOV

BYA

6

Olika tider med olika behov, utma­ ningar och traditio­ ner. Ändå går det gott om röda trå­ dar genom Björkö UF:s hundraåriga historia, och att hitta gemensamma samtalsämnen för gamla och unga föreningsaktiva var inget problem un­ der festhelgen.

Fem glada ordföranden från olika årtioenden. Fr.v. Malin Swahn, Hans Holmlund, Emma Dahl, Kjell Nyback och Jenny Enlund.

TEATERTURNÉER, POSTRODDAR OCH JYTELÅDAR:

Björkö UF 100 år V

I BÖRJAR HA det någorlunda under kontroll, tror jag, säger ordförande Emma Dahl och tar en paus från förberedelserna i festsalen när jag kikar in.

Mycket är som förr, men inte lukten, tänker jag. På den tiden jag jobbade i cafédelen, som då var öppen alla helger och hette Stjärnbaren – efter Björkö UF Stjärnan – luktade det tobaksrök och os från fritösen. Rätt skönt att det inte gör det längre, samtidigt som jag kan sakna våra oslagbara pommes frites och korv-portioner, ”jytelådorna”...

– Alla hjälps åt, som det alltid har varit, säger Emma tacksamt och slår sig ner bredvid fyra andra före detta ordföranden för ungdomsföreningen, som har samlats inför jubiléet för att prata gamla minnen.

Det blir en del dråpliga historier från förr om flaggor som av misstag hamnat på halvstång, och hästen som körde fast när den transporterade orgeln till skolans julfest, som länge höll till i UF-lokalen. Ofta kommer man tillbaka till samma sak, nämligen att sammanhållningen och talkoandan har varit en nödvändig del av en ungdomsförening som låg relativt isolerad fram tills det att vägbanken, och senare Replotbron, byggdes. Ändå har föreningens evenemang varit välbesökta utifrån

genom åren. Danserna var länge den stora inkomstkällan.

– Jag minns att det kom bussvis med folk på fettisdagsdanserna, både från skärgården och från landssidan, säger Hans Holmlund, ordförande i slutet av 1960-talet.

– Inträdesbiljetterna från länskansliet brukade portvakten återanvända flera gånger för att kunna släppa in så många som möjligt, men förhoppningsvis är det preskriberat nu, avslöjar Kjell Nyback, ordförande 1979-1981.

Postrodden Fettisdagarna, med karnevaltåget runt byn, är en tradition som håller i sig än idag, om än inte den efterföljande dansen. En annan tradition som nu har 40 år på nacken är den tradition som kräver mest talkoarbete under året: postrodden över till Holmön.

– När Sigge Porko kom från posten i Vasa och föreslog att återuppta den gamla traditionen med att ro post över Kvarken från Björkö fanns det först inget intresse. Föreningarna trodde inte på idén. Då gjorde Porko ett försök med att starta rodden från Vallgrund i stället, och då blev det plötsligt fart på Björköborna, säger Kjell och skrattar.

Det blev början på ett mångårigt samarbete med Holmön, och en kär tradition som tyvärr har fått ställas in ett antal gånger under det senaste decenniet på grund av

väder och pandemi – men i somras var det dags igen.

– Postrodden var nog en väldigt viktig del av året under min tid som ordförande. Men mycket kretsade också kring teaterspelandet, minns Malin Swahn, ordförande i början av 1990-talet.

Teater har det spelats i UF-lokalen genom tiderna i olika former, men det var i början av 1980-talet som amatörteatern fick sitt stora uppsving, med en kurs via kommunens medborgarinstitut. ”Jåånasos arvä”, en revy om det påhittade livet på den gård som tidigare låg invid UF-lokalens tomt, blev genast populär. Den fick två uppföljare och turnerade under de följande åren i såväl Österbotten och Seinäjoki, som Västerbotten och Stockholm.

– Vi var många aktiva på den tiden tack vare de stora årskullarna, minns Kjell.

Under 1990-talet var Björkö UF:s kiosk vid Svedjehamn bybornas samlingsplats sommartid.

När det gamla fisksalteriet sedan renoverades tog ungdomsföreningen nästa steg och bildade ett riktigt café. Att driva affärsverksamhet med frivilliga krafter är inte så bara, men för Björkö UF blev det naturligt att hålla i gång Café Salteriet om somrarna och Stjärnbaren vintertid – till en viss gräns. Världsarvsstatusen gjorde att många snart såg sin chans att locka ännu fler turister till skär-

Marskalkerna hälsar gästerna välkomna till 100-årsfesten med en välkomstskål. Från vänster Ida Björkman som just har gett över ordförandeklubban åt Diana Sund.

"Alla hjälps åt” passar in inte minst på alla föreningens laxsoppkok genom åren. Här förbereder Christian Nyback, Frida Gammelgård, Leif Pada (ordförande 2003-2005), Caroline Enberg, Helena Nyback (ordförande 2006-2008) och Åsa Backman mat åt några hundra gäster sommaren 2006.

BYA gården, och alla såg inte med blida ögon på att en ungdomsförening tilläts hålla i trådarna för den verksamhet som låg mitt i smeten. Kraven växte sig orimliga.

– Det blev för mycket till slut.

Vi slutade nog i grevens tid, medan vi ännu orkade hålla på, konstaterar Jenny Enlund, ordförande 2013-2015.

– Jag måste säga att jag är imponerad över vad ungdomsföreningen lyckades åstadkomma under så lång tid, säger Emma.

– Ja, även om det var tufft och krävande var det samtidigt både roligt och lärorikt, säger Jenny.

Och skam den som ger sig, för idag samlas en ny generation tillsammans med den gamla för att åter igen äta glass vid ungdomsföreningens nya kiosk Källarstugan i Svedjehamn. ”Nobody puts Björkö UF in a corner”, för att citera en känd film. Och de traditionella evenemangen fortsätter att ordnas, vid sidan om helt nya, som fjolårets lingoninsamling för välgörande ändamål eller loppisracet i våras.

– Det är jätteroligt att ungdomarna engagerar sig, och jag håller tummarna för att det fortsätter, säger Emma.

7

KONSTEN ATT HITTA RÄTT

I STÄLLET FÖR ATT LETA FEL

Föreläsaren Gunnel Ryner väljer att fokusera på styrkor och positiv kommunikation.

Kön ringlade sig lång utanför kulturhuset i Kors­ holm när den svenska beteendevetaren Gunnel Ryner höll sin föreläsning ”Konsten att hitta RÄTT i stället för att leta FEL” i samarbete med Korsholms vuxeninstitut, Korsholms pensionärsförening och Folkhälsan i Korsholm.

Alla hjälps åt Till saken hör att många andra ungdomsföreningar idag består av en blandning mellan ungdomar och veteraner. I Björkö finns det gott om föreningar att engagera sig i, och kanske det är därför som ungdomsföreningen av tradition faktiskt består av just ungdomar. Dagens styrelse är aktiv, men i åldrarna mellan 15 och 20 år finns det idag en lucka. Det gör att man under kommande år, tills dess att de många barnen i byn har växt till sig, får arbeta extra hårt för att hålla lågan brinnande.

– Men många föreningar använder lokalen till kurser och möten idag när det inte finns så många andra större utrymmen i byn, och vi samarbetar kring olika evenemang, berättar Emma.

Samarbetet, ja. Att alla hjälps åt. Än en gång återkommer vi till talkoandan, och månne den inte tar Björkö UF igenom ett antal kommande utmaningar och äventyr under de närmaste 100 åren också. Jag är glad när jag slår mig ner vid det festdukade bordet och ser unga och gamla UF-aktiva från olika generationer skratta åt varandras minnen, samtidigt som bildspelet på skärmen påminner om alla de som inte är med på festen, men som har bidragit till stämningen genom åren. Maten är också på topp, trots att det inte serveras ”jytelååd” kvällen till ära. Avslutar gör vi förstås med bollaglass och dans.

Text och foto: Pia Backman-Nord

V

I ÄR MÅNGA som är nyfikna på vad föreläsaren Gunnel Ryner har att bjuda på denna kväll i slutet av september.

– Det är roligt att föreläsningen väcker så stort intresse, säger Monika Fröjdö rektor på vuxeninstitutet nöjt när hon spanar in kön.

Ryners föreläsning fokuserar på att få fram det bästa i sig själv och andra, hitta lösningar, tillvarata styrkor och resurser, lära av sina framgångar, och finna hopp och glädje även när mycket i omvärlden känns negativt. Hon är en god talare och kan verkligen fånga publiken, vi går lätt i de ”fällor” som hon riggar åt oss för att illustrera hur våra hjärnor fungerar och hon lockar till skratt flera gånger under kvällen. Sammantaget ett väldigt trevlig och lärorikt evenemang och det väcker intresse till att höra mera inom området.

Vi som besökte föreläsningen gick nog alla hem med en positiv känsla, åtminstone gjorde undertecknad det.

Alla intygar de att de har stort utbyte av samarbetet mellan Folkhälsan och pensionärsföreningen och de träffas gärna och planerar program tillsammans. Hittills har det fungerat bra och de vill gärna fortsätta. Mary kontaktade i själva verket Gunnel Ryner redan innan pandemin men på grund av nämnda händelse blev det lagt på is – tills nu.

– Gunnel var nog genast på hugget och ville gärna komma till Korsholm. Det skulle ha varit för dyrt för oss att arrangera men i samarbete med vuxeninstitutet lyckades vi få hit henne.

– Vuxeninstitutet vill gärna ordna föreläsningar och komma i gång efter pandemin så det passade perfekt, inflikar Susanne.

– Som Susanne säger så var också det en orsak varför vi ville satsa nu. Många känner av det dystra tongångarna i samhället efter pandemin och krigsutbrott och nu behöver vi något som lyfter männ-

iskor. Det är viktigare än någonsin att samlas och stödja varandra, säger Mary.

Föreläsningen väckte som sagt stort intresse och de har enbart fått god feedback efteråt.

– Nu skulle det vara viktigt att fortsätta på samma vis, att vi kan ta med oss det vi lärde oss på föreläsningen. Jag antecknade flitigt och kommer att prata om bland annat positiv kommunikation och att inte vara så självkritisk på mina gruppträffar, säger Ann-Charlotte.

– En bra påminnelse var det att vi inte ska vara rädda för att visa uppskattning och stöd, att hjälpa varandra. Vi behöver inte klara allt själv och det är roligt att bidra med och ta emot hjälp. Jag brukar tänka ”har jag gjort dagen lättare eller tyngre för någon idag”, avslutar Mary.

Text och foto: Jennifer Hägen

Lyckat samarbete Tre damer står bakom initiativet att bjuda in Gunnel Ryner till Korsholm, Mary Andrén-Pada från Korsholms pensionärsförening, Susanne West från Folkhälsan samt Ann-Charlott Willför.

– ”Ancha” får du dela på mitten hon har intressen i båda organisationerna, skrattar Mary.

– Jag har länge varit intresserad av självutveckling och googlat, läst bloggar och hyllkilometer med böcker. Men när jag läste Gunnels böcker så tyckte jag att jag lärde mig mycket nytt, då föddes tanken på en föreläsning med henne, fortsätter hon.

– Vi tände genast på idén, jag var tidigare bekant med positiv psykologi och kände att här har vi något, infäller AnnCharlotte.

Susanne West, Mary Andrén-Pada och Ann-Charlotte Willför är damerna bakom initiativet att bjuda in Ryner att föreläsa i Korsholm.

BYA

8

VÖRÅ

BILAGA ByaNytt nr 9/2022

Att komma hem till Marita Bagge är som en stor omfamning. Hemma är vid Sundomstranden, med Stadsfjärden som utsikt och smörgås med ägg och sill till förmiddagskaffet. I ett ombonat stockhus som andas värme och vänlighet.

Intervjun baseras på färdiga frågekort.

De plockas fram och timern vrids på 30 minuter. Marita plockar upp det första kortet från bordet. Hon ler. Vi börjar på.

Inglasad balkong förlänger verandasäsongen för Marita och Stefan Bagge i Sundom. Här är gott att vara.

Förnöjsamhet kan inte köpas Vad är meningen med livet?

– Kära nån! En så liten och enkel fråga att inleda med.

Tankepaus.

– Det som ger mig mening i livet idag är att leva så att jag mår bra och att göra sådant som också har betydelse för andra. Vara där för familjen: maken Stefan, Hanna och barnbarnen. Sköta hälsan och finna harmoni i vardagen och i det lilla. Tillbringa tid med barnbarnen, som är tretton, elva och åtta år, så frön hos dem som jag hoppas att de vill ge växtkraft. En mening i mitt liv just nu är också arbetet kring Sundomboken Murmursunds Allehanda, som utkommer en gång per år. Redaktionen är mina vänner och gemenskapen är värdefull.

– Det som bekymrar mig är världsläget. Jag är född 1953. Först som vuxen förstod jag hur nära krigsåren det faktiskt var. I dag tänker jag på kommande generationer. Försöker hoppas på en framtid för dem.

Berätta om en speciell lärare du haft – Jag har haft många speciella lärare. Tänker direkt på Hjalmar Wikman som var min språklärare i mellanskolan och som betytt mycket för mig då jag arbetat med språk i hela mitt liv.

– Men jag ska välja Maire Englund från Solf som var min lärare i första klassen. Rarare människa har inte funnits och hon levde ända tills i fjol. Hon var så fin, så

vacker och så otroligt snäll. Mitt första skolår var 1960 och jag gick ett år i Ollisbackens skola. Jag kan ännu känna doften av kaneläppel om hösten när vi öppnade fönstret på rasterna och bokskåpet med sagoböcker och bilderböcker. Efter mitt första skolår flyttade vi till nya skolan i Sundom, grunden för dagens lärcenter.

Någon dag i ditt liv du aldrig kommer att glömma – En är definitivt dagen i maj 1983 då vi hämtade vår dotter. Då var hon tre månader och vi hade väntat på att få adoptera ett barn i fem år.

– Med oss på flygresan hade vi en tom bärkasse som jag hade sytt själv. Föreställ dig andras blickar

när vi på ditvägen först tryckte upp den på hatthyllan i flyget och sen sa att vi kan ha den i taxibilens bagage.

– Det var tur att vi träffade Ole Norrback vid flygfältet. Vi hade så mycket att prata om så vi glömde den stora nervositeten för en liten stund.

– Så lyckliga vi var i nya rollen som föräldrar.

Vilken egenskap uppskattar du mest hos din livskamrat?

– Stefan och jag är varandras motsatser. Jag pratar och han lyssnar. Han har alltid backat upp mig i det jag gjort. Inte klagat på mig och mina företaganden utan i stället har han ofta hjälpt mig med mina projekt. Att

det är så – uppskattar jag väldigt mycket.

– Och så är han snäll.

Något bra som hänt under det senaste året?

– En guldkant som förgyllt detta år är när jag fick för mig att besöka Näsbon Stig Berg i Dorotea kommun i Sverige. Han som jag inte träffat sedan söndagsskoltiden.

Varför for han till Dorotea med sin finska fru Mirja och grundade företaget Svenska Tält Ab? Intervjun finns att läsa i årets Murmursunds Allehanda.

– Vi hade några fina dagar tillsammans med dem.

– Ja, och så har vi äntligen fått dörrar på garaget.

Favoritförfattare eller konstnär?

– Vill nämna flera författare.

Läser mycket och vill lyfta fram våra ”egna” författare. Ann-Luise Bertell och hennes tre böcker.

Den första, Heiman, vill jag läsa en gång till för den är fantastiskt bra.

– Läser i princip inte deckare men blev nyfiken på Nilla Kjellsdotter och sträckläste hennes böcker. Nyaste boken från Anne Manner är på min lista liksom

BYA

MURMURSUNDS ALLEHANDA – Ett mycket intressant frivilligarbete där vi, hela redaktionen, tillsammans med dem som medverkar och läsarna får lära oss så mycket om Sundoms dåtid och nutid.

9

Ny delikatessaffär i centrum av Vörå • Kött-, fisk- och ostdisk • Både lokala och importerade delikatesser • Såser, choklad, kaffe, te, drycker och en massa annat gott... ÖPPET: Må-To 9-17, Fr 9-18 & Lö 10-15 Vöråvägen 2 (bredvid korsningen) 050 4007 219 • silverpilendeli.com

Hon fortsätter.

– För mig är det viktigt att tajmningen är rätt mellan det historiska materialet och vår samtid. I år ingår en artikel där vi publicerar namn på alla från Solf och Sundom som skrev under en hemlig protest mot förryskningen i Finland år 1899.

Folkadressen fördes med specialinsatt tåg till tsaren i St Petersburg.

JAG TAR HAND OM DINA FÖTTER

– Hur aktuellt känns inte det ämnet nu?

Liksom drömmen om en kortare väg till Vasa i slutet av 1800-talet. Så mycket kan jag säga att Hamnvägen inte är någon ny tanke alls, ler hon.

Murmursunds Allehanda är Sundoms egen årliga utgåva där innehållet är en blandning av gammalt och nytt. I år det är det 69:e utgåvan. Marita Bagge är redaktör och visar upp årets pärmbild.

Michael Borg har skött bildbehandlingen och gjort kartor, illustratör är Anders Hortans. Antalet artiklar är över fyrtio.

Riktigt snart skickas materialet till tryck.

• Medicinsk fotvård • Även hembesök • Presentkort

Ann-Katrine 050-5946391

Marknadsvägen 1 bst. 2 b, 65610 KORSHOLM

– Fredagen, 25.11, står vi traditionsenligt vid butiken med nya boken!

REFLEXOLOGI Madelene Syring Ta kontakt på tel. 050 3305 626

Lena Lindgårds första bok. Och så vill jag förstås nämna Mikaela Nykvist och hennes berättelser om Vasa.

– Hemmanet som vi bor på har tillhört min släkt sedan 1800-talet.

De flyttade ut hit när Vasa skulle byggas upp och stan behövde platsen där mina förfäder bodde.

Vilket är ditt motto?

– Ordspråket Förnöjsamhet kan inte köpas.

Favoritplats i hemmet?

– Jag tänkte säga köket, för jag tycker om att stå här och laga mat och baka med Stadsfjärden som utsikt. Fast nog är det väl vid datorn jag sitter mest: läser, skriver och håller kontakt med vänner.

Vad är du mest tacksam över?

– Alla dagar som vi båda får stå på benen och bo här.

– Dottern Hannas familj.

Vilka faror ser du i moderna teknikutvecklingen?

– Många faror. Telefonen tar över i det sociala umgänget och samhällsdebatten tenderar bli monolog.

– Men annars är tekniken underbar.

Vilka ord och fraser överanvänder du?

– ”Om Gud vill och jag lever”. Varför säger du alltid så mommo?, frågar barnbarnen.

Vad betyder omtanke om andra för dig?

– ”Det är saligare att giva än att taga”. Ungefär så. Sen betyder omtanke som jag får av andra också väldigt mycket. Småsaker som att någon ringer och frågar om vi ”haar in vedin” eller behöver hjälp med det. Du vet, sånt som sätter sig i hjärtat.

Nämn ett dåligt och ett bra köp – Jag köper så lite nuförtiden. Andra säger att jag borde köpa ny bil men jag vet inte, den jag har fungerar ju bra!

– Ett bra köp var när vi, med hänsyn till Stefans hälsa, sålde båten och köpte husbil. Resorna i husbilen skänker oss stor glädje.

Och med den behöver vi inte följa sjörapporterna.

Vilken veckodag tycker du mest om varför?

– Måndagar. Jag slutade förvärvsarbeta för sex år sedan. Har en del program men kan ändå känna att måndagar inbjuder till en ny och oanvänd vecka.

Här tog frågetiden slut. Men vi ville prata lite till.

Om flytten från Vörå...

– Det var en stor omställning för oss det vi gjorde för ungefär tio år sedan och verkligen inga lätta beslut. Vi sålde båten, villan och egnahemshuset i Vörå. Byggde nytt och flyttade hit. Bytte hemkom-

mun. I Vörå hade vi under många år två företag inhysta hemmet: Stefans VVS-företag och jag som hyrde ut ett rum åt Vasabladet.

Du kan tänka dig vilka folkströmmar där i jämförelse med när vi flyttade hit och av gammal vana tittade ut genom fönstret och men! omin. lkväg Väpå trodde att det var folk Det var det inte.

– Att få möta årstidsväxlingarna med sjöutsikt är förstås precis det vi vill. Och det får vi göra här.

Saknar du jobbet?

– Jag saknar kollegiet. Upprätthåller kontakten med flera som jag jobbat länge med. Saknar också de yngre som jag såg växa sig in i journalistiken. Jätteduktiga journalister.

– Det jag inte saknar är tempot och deadlines. Jag minns kvällarna när jag skötte bevakningen av långa fullmäktigemöten i Korsholm, gasade in till redaktionen direkt efteråt, ville vara först ut på nätversionen och hade minimalt med tid att producera texter till följande dags tidning.

– Jag bevakade rättegångar under många år. Det var en bra skola. Det finns alltid två sidor av ett ärende.

Tack för stunden Marita. Sköt om er riktigt mycket!

Text och foto: Lisbeth Bäck

Marknadsvägen 1 • Smedsby

tel (06) 383 2890 Vöråvägen 21, VÖRÅ Öppet Må-Fre kl. 9-17, Lö kl. 9-13

ÖPPET: vard. 9-18

Bilreparationer - alla märken Bosch testutrustning J-E Backull, Lotlaxv.

398, 66600 Vörå

✆ 050-554 9171

Vörå Blomstertjänst ÖPPET ALLA DAGAR kl 05.00-24.00 ÖPPET KANSLI tisdag & torsdag kl 18.00-19.30 Vöråvägen 5 • Tel. 050 330 3177 www.Gym365.fi

Blommor till vardag och fest, glädje och sorg!

Tel. 044-2436302

BYA

10

Det har knappast undgått någon att stickning är trendigare än någonsin – det stickas sockor och tröjor som aldrig förr.

Enligt Birgitta Björk på Vörå Handarbetsaffär är orsakerna uppenbara och tre till antalet: Pandemin, de sociala medierna och det alltmer utbredda håll­ barhetstänket. Dessutom fyller stickningen en men­ tal funktion – stickningen har blivit den nya yogan.

Birgitta Björk på Vörå Handarbetsaffär visar en variant av de populära isländska tröjorna, Riddari, här dessutom i några av de mest populära färgerna – grått och ockragult. På sig har hon själv en Vörå-tröja.

Stickningstrenden håller i sig B

Det isländska garnet Léttlopi var i princip omöjligt att få tag i när stickboomen var som störst under pandemin, men tröjorna kan stickas också i andra garn, beroende på vilken yta man önskar. Air-garnet har tack vare sin mjukhet blivit väldigt populärt.

IRGITTA BJÖRK DRI­ VER tillsammans med sin bror Kaj Björk företaget som deras mor Gretel Björk grundade 1975, och både hon, som ansvarar för Vöråbutiken, och Kaj, som driver affären inne i Vasa centrum sedan 1991, ser samma tydliga trend: Allt fler stickar – också allt fler yngre.

– Jag har varit i branschen nu i tre decennier och då, för 30 år sedan, var vår försäljning ganska jämnt fördelad mellan olika handarbetstyper: vävning, sömnad, stickning, virkning och så vidare. På 1970- och 1980-talet stickade man för att det var billigare än att köpa nytt, och det fanns heller inget utbud här att tala om.

Inga shoppingcenter och inga webbshoppar, tillägger Birgitta och fortsätter: – Idag lever vi i ett överflöd av kläder och textilier, men det mesta ser likadant ut och fokus har länge varit på slit och släng.

Den trenden har nu vänt och allt fler styr om sina vanor mot mer hållbara sådana.

Riddari och Strömsö Enligt Birgitta började en ökning av stickandet synas redan för fem, sex år sedan. Den riktiga boomen kom dock med pandemin.

– Folk börja tillbringa mer tid hemma då. Detta faktum i kombination med att allt fler uppskattar närproducerat och handgjort, samtidigt som vi lever i en tid där vi inspireras av andra på sociala medier och bloggar, gjorde att vi hösten 2020 fick en stickboom av aldrig tidigare skådat slag.

De isländska Riddari-tröjorna fanns på alla läppar – och stickor – och garnet Léttlopi som ofta används till dessa tröjor, blev i princip omöjligt att få tag i.

– I dess kölvatten följde sedan Strömsö-tröjan och det är glädjande att ett lokalt, finländskt mönster fått så stort genomslag, anser Birgitta.

Hon lyfter ett flertal lokala förmågor och influencers som via sina sociala medie-konton, främst Instagram, inspirerat många till att lära sig sticka – speciellt väldigt många unga.

– Förutom Lee Esselström, som skapade Strömsö-tröjan, vill jag speciellt nämna kontot Lin-

das Lantliga och Lykkeliten, men även danskan bakom kontot Petite Knit.

Men de sociala mediernas inverkan på trenden går djupare än så. Inte nog med att folk inspireras av andra – de motiveras också av att själva visa upp sina alster och bli en del av detta nya ”community”.

– Det är naturligt att man får en boost av uppmuntrande kommentarer och likes på sina bilder – och vill därför gärna genast ta itu med nästa stickprojekt, menar Birgitta.

Avkoppling och tillfredsställelse Stickandet erbjuder också avkoppling och bidrar till mentalt välmående. De repetitiva rörelserna blir som en form av meditation – man hamnar i ett tillstånd av flow och koncentration. Ett svårt mönster som kräver både hjärnans och händernas fulla fokus kan lindra både stress, sorg och ångest enligt Anna Rauhala, som forskat i finsk och nordisk stickningstradition.

Dessutom finns det något tillfredsställande i att följa en process från början till slut – att skapa en vante av ett garnnystan och åstadkom-

BYA

MÖNSTER FINNS I MÄNGD OCH MASSOR – PÅ WEBBEN, I TIDNINGAR OCH I BÖCKER.

ma ett konkret resultat. Det här kan ge en tillfredsställelse som många inte har möjlighet att få genom sina jobb idag. Skapandet i sig ger både självförtroende och bidrar till bildandet av serotonin – kroppens lyckohormon.

Att det hela dessutom är så enkelt – du behöver varken vävstol eller symaskin – gör sitt till, och även den som inte längre har en mormor eller farmor i livet som kan lära dem, har tack vare YouTube alla möjligheter att lyckas ändå.

– Stickandet kan ofta ha hoppat över en generation idag. Många tonåringar som vill lära sig sticka nu minns inget av det de lärde sig i lågstadiet, och mamma kanske inte heller kan. Men allt finns i mobiltelefonen idag, konstaterar Birgitta.

– Dagens unga kan bara de vill och många av dem är jätteduktiga.

De finns de som går direkt på att sticka en isländsk tröja – i stället för att börja med en grytlapp, ler hon.

Jordnära färger populärast Birgitta rekommenderar ändå att de som är nya till stickningen börjar med ett grövre garn, grövre stickor och ett enklare projekt.

– Garn finns i tiotals olika former och vi ger gärna råd och tips, säger hon.

Det syns tydligt i hyllorna vilka färger som är mest populära – grått, beige, rostbrunt, ockragult och petroleum. Utbudet av mönster har exploderat precis som själva sticktrenden, och är idag något helt annat än på 1980-talet.

11

TILLVERKADE PRECIS ENLIGT DINA ÖGON Optiker Karita rekommenderar Rodenstocks intelligenta linser, tillverkade enligt din individuella biometriska ögonmodell.

Birgitta stickar också själv hela tiden – här en riddartröja i brunt i barnstorlek.

– Det finns hur många olika mönster som helst. Garntillverkaren Drops har många gratismönster, och det finns webbsidor där man kan köpa mönster och även många böcker. Då det gäller de så kallade oktröjorna kan man få två helt olika tröjor bara genom att byta ut en enda färg, konstaterar Birgitta.

Vi mäter dina ögon från tusentals punkter.

Resultatet: det mest exakta seendet.

Karitas Optik Vöråvägen 5, Vörå Tel. 06 383 7333 må-to 10-17 eller enligt överenskommelse Tidsbokning på nätet www.karitasoptik.fi

Trender kommer och går Men det är inte bara tröjor som stickas – även sockor och vantar.

– Sockorna ska helst ha längre skaft nu – det får gärna synas ovanför kängorna. Och alla nyfödda ska förstås få ett stickat set – det hör till och så har det alltid varit.

Något som – åtminstone för tillfället – inte är lika populärt som för tio år sedan är de så kal�lade pippi- eller fiskartröjorna med blåröda ränder, liksom de klassiska figurtröjorna som regerade på 1980-talet då vi såg tröjor med allt från Bamse till Musse Pigg, som nu är nästan helt borta. Vad som blir nästa stora trend efter riddartröjorna och Strömsö-tröjan återstår att se, men en sak är säker: Stickningen är inte längre bara något för syjuntan, utan för alla som gillar mode, kreativitet och hållbarhet.

Text och foto: Anna Sand

Välkommen och testa våra populära Smashburgers ÖPPET Må-Fre 10-21 Lö-Sö 12-21 Agnesvägen 4, Korsholm Tel. 044-2445322

TA VARA PÅ DIN TID! Välkommen att handla närproducerad mat till förmånligare priser

NU I VÅR FÖRNYADE WEBB-SHOP

Nejdens bästa grillmat !

Farsdagsbrunch

i Holmgården 13 november Dukningar kl. 10.00 och 12.00 30 €/person 8 €/4–12 åriga barn Boka bord: 06 383 1012 Elsas kök/Norrvalla

www.gards-smak.fi

BYA

12

Köket, eller storstugan, är husets hjärta och även Benjamins och Linas favoritrum i huset.

Nytt liv på Månsusbacken Endast 21 år gamla tog Lina Lönnqvist och Benjamin Ståhlberg i Vörå sig an ett renoveringsprojekt av det större slaget. Nyinflyttade i en radhuslägenhet i Kimo såg de an­ nonsen på en gammal släktgård i Karvsor, som stått tom i 20 år – och kunde sedan inte glömma den. I två och ett halvt år arbetade de sida vid sida med huset, byggt 1892 och som nu fått nytt liv under namnet Månsusbacken.

L Bilderna ger en uppfattning om projektets omfattning och mängden arbete som Lina och Benjamin lagt ner på sitt hus. Foton: Privata

INA LÖNNQVIST OCH Benjamin Ståhlberg, hemma från Nykarleby respektive Baggas i Vörå, har varit ett par i ungefär sex år. När Linas studier i Vasa närmade sig slutrakan valde paret att flytta tillbaka norrut 2019 och landade då i ett radhus i Kimo. Några tankar på hus fanns inte då ännu.

– Att vi någon gång skulle bygga hus kände förvisso självklart, men också att det skulle vara ett nytt hus, med tanke på Benjamins jobb, inleder Lina, som jobbar som skolhälsovårdare.

Benjamin är husbyggare på Nyqvist Element – en stor orsak till att de också vågade anta den stora

utmaningen som renoveringen innebar, där i princip allt utom stockstommen förnyats. Trots att de bara sett huset på bild kunde de inte glömma det, och när de varit på visning fattade de också tycke för själva tomten.

– Inte hade vi tänkt bosätta oss i Karvsor, men nu känns det helt självklart, ler de.

Friskt hus Månsusbacken, som de döpt gården till efter den släkt som tidigare ägde den i 130 år, blev deras i december 2019 och då följde en lång process med att tömma huset på alla möbler och allt bohag som fanns kvar, för att sedan kunna ta

tag i rivningsarbetet. Taket lyftes av, golvens revs ut och nya fönster beställdes i gammal stil från snickeriet.

– Vi beslöt oss ganska snabbt för att ta tillvara och återanvända golvplankorna, innertaket och också innerdörrarna. Det var ett friskt hus och stommen var i fint skick, berättar Benjamin.

Det mesta av arbetet har de gjort själva. I två och ett halvt år tillbringade paret all fritid här, oavsett väder.

– Vi packade en picknickkorg och for hit när dagens arbete och studier var slutförda, berättar Lina. Vi har sett det som ett gemensamt projekt som vi båda

BYA

13

VÄLKOMMEN IN! Hunden Harry har fått vara med under renoveringstiden och njuter nu också han av att vara inflyttad.

Vard 6-21, Lö 8-21, Sö 9-21

Har ni VINTERDÄCKEN i skick?

Nya däck till bra pris från oss.

• • • •

Det gamla skafferiet och Högfors-hällen har bibehållits, liksom en del av stockväggen och den gamla kökssoffan som fanns i huset då paret köpte det.

Café Service Biltvätt Hyresvagnar

Kvevlax Service Karlebyv. 1134, 66530 Kvevlax Tel. 06-346 0151

LAGERVÄGEN 33

NYPRODUKTION AV HALLAR

Till salu bra och rymliga hallar på Fågelberget. De moderna energikraven är beaktade i planeringen av dessa hallar och därför är de exceptionellt utrustade med billig och pålitlig BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK bergvärme samt vattenburen golvvärme.

5 meters takhöjd.

Av husets fem eldstäder finns ännu fyra kvar, varav kakelugnen i TV-rummet är en.

Den gamla gården, som ägts av släkten Månsus i 130 år, hade stått tom i 20 år när det fick nya ägare i Lina och Benjamin. De har valt att döpa gården till Månsusbacken. skulle vara lika delaktiga i. Det har gett oss många positiva minnen, även om det också periodvis förstås varit tungt. Det var nog bra att man inte visste exakt hur mycket jobb det skulle innebära, ler hon.

Huset har tilläggsisolerats och försetts med ny, kilsågad panel på utsidan. Under de återanvända golvplankorna ligger vattenburen golvvärme knuten till en bergsvärmpump, och en ny mellanvägg skapade utrymme för badrum och grovkök. Den gamla kvisten revs till förmån för en nybyggd, anpassad efter husets stil förstås.

Vi är en byggoch med bl.a: • grundarbeten, tak, murning och nybyggen Hallarna är utrustade köks- och badrumsrenoveringar renoveringsfirma från • Stor motoriserad lyftdörr•som kan styras med fjärrstyrare (VTT:s våtrumscertifikat) Korsholm som utför • Gångdörrarbeten • målning och tapetsering, kakelarbeten mångsidiga 115 000 € • montering av inredningar åt både och • WCsmå samt handfat VVS-arbeten • stora • kunder.

Egen varmvattenberedare• (30 l) cellulosaisolering som lösull och 100 skivam² även större projekt t.ex. industrihallar och radhus Läs •mer: timbergs.fi • Asfalterad gård Lagervägen 7, 65610 Smedsby Ring 040 910 4166 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

I badrummet har paret tagit tillvara en gammal kommod och spegel som fanns i huset och gjort badrumsmöbler av dem.

På väggarna halvpanel och en tidsenlig tapet.

Lantlig, gammal­ dags stil

Även invändigt har huset fått styra inredningsstilen. Lina och Benjamin har valt gammeldags tapeter och även detaljer såsom lampbrytare och eluttag är valda med omsorg.

I köket har de bibehållit det gamla skafferiet och Högfors-hällen medan väggarna klätts med pärlspont, som matchar med själva köksinredningen. Av husets fem ursprungliga eldstäder finns fyra kvar, alla i användbart skick. Nästa projekt blir nu att färdigställa vinden och alla sovrum där.

– Det ska vi ägna oss åt i vinter.

Till våren ska vi ta tag i den planerade gårdsbastun, som ska byggas

i en gammal bod. I anslutning till den ska vi även bygga trädäck, i stället för en terrass i anslutning till huset, förklarar Benjamin.

– Och jag drömmer om ett utekök på träcket, tillägger Lina.

I framtiden ska det gamla uthuset omvandlas till ett ordentligt garage, och så återstår förstås en del trädgårdsarbete.

Men att det unga paret kommer i mål med sitt projekt råder det inget tvivel om – ingen i släkten blev heller direkt förvånad när de köpte gården.

– Vi är ganska lillgamla av oss, skrattar de.

Ken-Trak Service utvid fr.o.m.

1.11.2016 kom NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR PÅ SAMMA PLATS. BESÖK OSS! hitta ni även kunna

Ken-Trak Par

Ken-Trak KenTrak Parts KenKen-Trak Trak Service 050-326 7575

Text och foto: Anna Sand

050-554 7907

EklundsPeter Traktorservice, Djupsund/263, Maxmo 050-3267575 parts@traktor Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reservd

BYA

14

Pangbrudar och krutgubbar

Det är fredagskväll vid Skärgårdens skjutbana i Replot och ljudet av skotten ekar över nejden. Det är “Pangbrudarna” som tränar under ledning av några “Krutgubbar”.

S

EDAN TRE ÅR tillbaka är vi ett gäng damer som samlas vid Skärgårdens skjutbana för att träna på skytte av olika slag, diskutera och fundera kring vapen och jakt. Inga frågor är för enkla och tröskeln skall vara låg både nybörjare och äldre mera erfarna jägare och skyttar, alla är välkomna. Exakt när jag själv tog jaktkortet, kommer jag inte riktigt ihåg. Men kanske så där för en tjugo, tjugofem år sedan. Jag minns redan då, att jag tyckte att det var mycket fokus på de skriftliga frågorna, om jakt, djurarter, jakttider och områden, medan vi inte ens hade fram ett vapen. Nu kan det ha ändrats, hoppas jag, hur kursen ser ut idag vet jag inte. Målet var ju ändå för de flesta som tog jägarexamen, att vi någon gång skulle bli jägare, och hantera gevär. Någon större erfarenhet av vapen hade jag inte vid det tillfället. Jag hade skjutit lite med luftgevär och miniatyrgevär.

Och de första åren efter jag tagit jaktkortet deltog jag som drevkarl

och turade för min man i älgjakten.

Vilket är nog en så nyttig erfarenhet – att börja i drevet och lära sig om de marker och områden jakten bedrivs på.

Tänkte skjuta mig i foten Så blev det så att den yngre sonen blev riktigt intresserad av jakt. I början stod han flera år tillsammans med någon av de erfarna jägarna bara för att han ville vara med. Han tog jaktkortet men han var ännu för ung att få stå ensam på pass. Jag lovade då att stå tillsammans med honom, så vi köpte varsitt gevär och började på med att öva på skjutbanan. Vår överenskommelse var att när vi stod på pass, att han skulle skjuta först. Så gjorde vi i två år, tills han fick börja stå själv på egen del. Jag tyckte själv att vapenhanteringen var något jag både hade respekt för och något som jag till en början inte kände mig så bekväm med, och som sagt, vi hade inte tränat skytte

då på den tiden jag tog jaktkortet.

De flesta karlar har ju gjort militären och har en viss erfarenhet av vapenhanteringen därifrån, med timmar på skjutbanan, något som vi damer inte kan falla tillbaka på.

Man skall ladda i och ta ur skotten, och i något skede hade jag också fått lära mig att man skall tomavfyra när man plockat bort allt, för att säkra sig över att bössan är tom. Vilket höll på att sluta med att jag tänkte skjuta mig i foten vid ett tillfälle, när jag skjutit en älg.

Hoppsan, där var en patron kvar!

Spänning, adrenalin och känslor som rusar, då gäller det att kunna fatta rätt beslut. Men man lär sig.

Och någon form av misstag gör nog alla. Men man får också konstatera att detta är en hobby som inte tillåter några större misstag.

Det är dödliga vapen man håller i, och varje år får man läsa om otrevliga olyckor som händer i jakten.

Mycket att lära Jaktintresset hade med tiden växt sig starkare för egen del, och jag ville fortsätta med att jaga och skjuta, främst i älg och hjortjakten.

Men att vara jägare är ju inte bara att trycka av ett skott. Och innan du trycker av är det många tankar och funderingar som går genom ditt huvud. När man skjutit, och förhoppningsvis träffat, ska man ju även ta vara på bytet – själv. Det är många moment att lära sig. Hur

Med bästa vännen, jämthunden Lizzi. mycket man vill träna är ju klart upp till var och en. Olika föreningar ställer olika krav på hur många serier eller poäng man måste ha skjutit och som ska uppvisas före jakten börjar.

Det handlar om säkerhet I skärgården har varje förening en egen träningskväll, Replot, Björkö,

Norra Vallgrund och Söderudden, samt Södra Vallgrund. Man samlas och skjuter sina serier. Sitter och väntar på sin tur och snacket går kring hur man lyckas bättre eller sämre med sina träffar. De flesta jägare är män. Men i nästan alla jaktlag finns det någon eller några damer som är med, som skyttar eller i drevet.

Jag hade länge haft den funderingen att det vore trevligt att bara

BYA

15

Spännande och magiskt

Bra diskussioner Vanligen samlas vi först och diskuterar olika frågor, innan var och en går till den bana man vill skjuta på för kvällen, hagel eller kulgevär. ”Vad skall man tänka på när man köper ett vapen? Vad kan passa bäst för mig? Är man lång eller kort som person, hur skall kolven vara? Kan man korta av den? Ki-

Vi växer och öppnar i höst ett nytt kontor i Smedsby, så att vi kan betjäna ännu fler kunder personligen på ort och ställe. God service är en hjärtesak för oss – inte bara i Vasa, Malax och nu, Korsholm, utan i hela landet.

Convido är en lokal bokföringsbyrå med bred kompetens och lång erfarenhet. Kontakta oss, så stöder vi ditt företag på dess tillväxtresa! www.convido.fi convido@convido.fi

Malax 050 413 3259 Vasa 050 565 1950 Korsholm 050 542 1866

Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Elarbeten

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Markarbeten

Grävmaskiner, teleskoplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

Bokföringstjänster

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi www.engmanservices.fi

engmanservices

Ab Engman Services Oy

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ

NYTT KÖK

MONTERAT & KLART. MED ETT AVTAL. PUUSTELLI KÖKSGALLERI NORDENS STÖRSTA BILDGALLERI PÅ KÖK. HITTA ÖVER 650 OLIKA KÖK OCH BLI INSPIRERAD! KEITTIOGALLERIA.FI

för tidigt, då blir det bom.

Mikael Finnäs Kjell Ahläng Joel Granholm

Byggnadsarbeten

WWW.PUUSTELLI.FI

ha en skild kväll för damerna på skjutbanan. Både med tanke på mina egna erfarenheter och för att jag upplevde att det verkade finnas en efterfrågan på att få tillfälle att träna och att ställa de frågorna och funderingarna som kanske i en grupp med män kan verka för enkla eller vanliga. Allt ska ju ändå handla om säkerhet, och att man själv skall känna sig säker med vad man gör. Så för tre år sedan bildade jag “Pangbrudarna” och idag är vi 22 damer med i gruppen, både från skärgården och några från landsidan. Man deltar när man vill och har passligt. Till vårt förfogande har vi några “krutgubbar”, som ställer upp och hjälper oss med alla våra frågor och funderingar.

Peter Hjerpe från Vistan, Oskar Enlund från Norra Vallgrund samt Elias Hjort från Replot. Min egen gubbe Johnny, brukar få stå och klistra lappar.

Nu är både hjortjakten och älgjakten i gång för denna höst. Det är tredje året jag jagar älg med egen hund, jämthunden Lizzi.

Vi är de bästa vänner, förutom om hon har en älg framför sig, då lyssnar hon inte på matte mera.

På premiäromgången traskade vi tillsammans ut på det området vi fått på vår lott. Vi vet att vargen finns här runt byn på våra jaktmarker efter Vad ska man tänka flera observapå och var ska man tioner och det egentligen sikta? känns inte roligt.

Jag vill inte förlora min bästa vän i en vargattack. Men solen stiger och Lizzi karsikten? Hur plockar söker på. man sönder sin bössa, och Plötsligt ljuder hennes skall vilka medel är bäst vid rengöring? och jag förstår att det är älg hon Hur skall man stå när man har. Roligast första dagen när skjuter? Varför verkar det som man vet att man får skjuta på att man alltid träffar bättre när allt, både tjur, ko eller kalv. Vinälgen kommer från den ena eller den ligger bra och jag vandrar i andra sidan? Hur skjuter jag in motvind mot ståndskallet. Sakta, mitt vapen, och hur ställer man sakta, smyger jag den sista biten. kikarsiktet rätt?”

Spännande och magiskt, komFörutom älgskytte och hagel, mer det att lyckas? har vi prövat på europeiskt skytte, Tack vare den friska vinden där man med kulgevär skjuter i oliär älgen mera koncentrerad ka positioner på olika djurfigurer, på hunden, och det brakar och såsom räv, bergsget, vildsvin och knakar när den gör sina utfall. rådjur. Vi brukar diskutera och Jag smyger upp bakom en sten komma med önskemål om vad var och ser baken av älgen. Plötsligt och en tycker att de vill pröva på höjer den huvudet, och jag ser eller för tillfället har mest nytta av. att det är en tjur. Lizzi kommer De som gillar fågeljakten kanske springande först, och älgen efväljer hagel och någon annan vill ter på cirka femton meter, den träna inför älgjakten. Efter varje rycker till när den ser mig, och serie går vi tillsammans fram och skottet går – en bra träff! Den studerar tavlan för att se hur träffstupar efter tjugo meter och Lizzi bilden ser ut. Vad kan man tänka är på den direkt och sliter i pälpå till en ny gång, och framför allt, sen. Wao, vilken morgon! var skall man egentligen sikta på älgen för att träffa?

– Sikta på skägglappen och följ Text och foto: med i rörelsen hela vägen efter Viktoria Sten skottet annars sänker du armen

STORALÅNGGATAN 37,VASA,010 277 7340

Ny motionstrappa i Hankmo

I SLUTET AV september invigdes Korsholms första motionstrappa i Hankmo. Motionstrappan hittas invid ungdomslokalen i Västerhankmo, projektet är ett samarbete mellan Västerhankmo UF och Västerhankmo Hem-

bygdsförening. Motionstrappor har blivit allt mer populära de senaste åren och ploppar upp som svampar ur marken. En sväng upp och ner för trappan erbjuder ett gott pulshöjande tillägg på promenaden eller

löpturen. Invigningen samlade mycket folk och vädret var det bästa. Ta gärna en sväng förbi trappan och testa på själv!

Sammanställning: Jennifer Hägen Foton: Marika Råback

BYA

16

GAMLA FOTON PÅ NYTT SÄTT

Historiekommittén i Vassor. Från vänster: Margareta Lundberg, Annel West, Viking Åberg, Kjell Herberts, Stig Beijar och Alf-Göran Näsman. Saknas på bilden Alf Grop och Gunvor Svarvar.

Sedan 2015 har Viking Åberg åtagit sig uppgiften att digitalisera Vassor bys fotoarkiv. Han tilldelades i slutet av sep­ tember 2022 Finlands Svenska Hembygds­ förbunds förtjänsttecken i silver för sitt arbete inom i Vassor bys historiekommit­ té. Till Vassor by hör också Kuni, Mälsor och Hagnäs.

INTE ALLA BYAR kan skryta med ett fotoarkiv – ens till pappers.

Men Vassor bys digitala fotoarkiv är i det närmaste unikt.

– Det är mycket tack vare Torsten Rabb som vi har haft tillgång till de här bilderna. Han hade samlat ett mycket välorganiserat arkiv om cirka 1300 foton som jag skannat in, säger Viking Åberg.

Arbetet har fortsatt sedan de första 1300 fotona och idag är de närmare 3000! Alla foton har också en kort beskrivning och man har så långt det går identifierat personerna som syns på bilderna. Fotona är till största del från början av 1900-talets hälft men går ända in på 1990-talet.

– Vi tar gärna emot foton, men man behöver känna till något om bilden till exempel plats, tid och identitet på de som fotograferats.

Det är också trevligt om det ”händer” något på bilden, som berättar om livet förr i tiden.

– Det är som att gå tillbaka till en sagovärld när man tittar på fotona, inflikar Stig Beijar.

Dollan & Friends satsar på Sverige De österbottniska Eagles-tolkarna i grup­ pen Dollan & Friends har fint flyt på livefronten igen efter några kämpiga år i skuggan av pandemin. I november gör det seriösa tributbandet två spelningar i Sve­ rige. Målet är att göra fler besök i grann­ landet framöver.

KARPERÖMUSIKERN JOHAN HEDMAN hade rollen som initiativtagare då projektet ”A Tribute To The Eagles” startades hösten 2018.

– Inledningsvis handlade det om ett slags experiment som gick ut på att göra några spelningar runt om i Österbotten. Sedan visade det sig att turnén blev en enorm succé, säger Johan när ByaNytt träffar honom och basisten Henrik ”Henkka” Berg i mitten av oktober.

Efterfrågan på kompetenta versioner av Eagles melodiösa och stämsångsbaserade västkustrock är bevisligen hög. Dollan & Friends har förutom i hemlandskapet uppträtt på olika orter i södra, norra och mellersta Finland hittills.

– Showdelen är viktig vid sidan av det musikaliska. Vi skojar med varandra och ägnar oss åt mellansnack mellan låtarna, framhåller Johan.

2019 blev ett slags höjdpunktsår för tributgruppen- med bland annat tre slutsålda shower på Ritz i Vasa som minnesvärda upplevelser. Därefter slog coronapandemin till och gjorde tillvaron sur och turnerandet minimalt för de flesta uppträdande artister.

Har fått blodad tand i Sverige Hösten 2022 har läget på konsertfronten äntligen normalise-

Johan Hedman och Henrik ”Henkka” Berg har varit med i det österbottniska Eagles-projektet från starten 2018. Foto: Joakim Snickars. Med sin seriösa Eagles-show försöker Dollan & Friends bryta ny mark i Sverige framöver. Från vänster Eddie Österåker, Johan Hedman, Patrick Linman, Henrik Berg och Tomas Fant. Foto: Privat rats. I september gjorde Dollan & Friends två bejublade framträdanden i Borgå och Ekenäs. Det handlade om konserter som hade blivit framflyttade flera gånger.

Förutom Johan och Henrik består Dollan & Friends av Patrick

Linman (sång), Tomas Fant (gitarr, synth, sång), Eddie Österåker (gitarr, sång). Stefan Brokvist har anlitats som frilansande trumslagare och framöver ska även Affe Tuomela medverka på trumsidan.

I början av oktober gjorde grup-

pen spelningar i Skellefteå och Lycksele.

– Den allra första spelningen i Sverige gjorde vi mitt under pandemin. Inför en publik som begränsats till 150 personer i Folkets Hus i Umeå och med ett show &

BYA

Fotona kan beskådas på hemsidan vassor.fi och är helt öppet för allmänheten. Viking har lagt ner tid på att få till fungerande sökord så att man lättare ska kunna hitta namn eller platser.

Till exempel har man fotat och registrerat alla gravar på Vassor begravningsplats och här är sökfunktionen till stor hjälp.

På hemsidan hittas också korta klipp från Vassorspexen och drönarbilder över byn.

Historiekommittén i Vassor vill uppmärksamma Viking för hans insatts i kommittén och för Vassor by genom att tilldela honom Finlands Svenska Hembygdsförbunds förtjänsttecken i silver.

– Från hjärtat tack för att du utvecklat och moderniserat vårt fotoarkiv. Du har lyft in det i vår tid och i varje hem säger Stig Beijar som är ordförande för Vassor bys samfällighet.

– Jag gör det av intresse det är inget ”måste”. Det är roligt att se att det är daglig aktivitet på hemsidan – vart fjärde besök kommer från Sverige – och att det finns ett levande intresse för hembygden, avslutar Viking ödmjukt.

Text och foto: Jennifer Hägen

dinner-koncept fick vi ett fantastiskt mottagande, berättar Johan.

Kommande framträdanden i Sverige har bokats till Umeå och Sundsvall 4-5 november.

Förväntningarna är höga. Till Umeå-spelningen hade 160 biljetter sålts i förväg redan i mitten av oktober.

– Vi arrangerar Sverige-spelningarna på egen hand och försöker visa upp oss, säger Henrik.

– Det är klart att Sverige är en liten större marknad och intresset för tributband är stort i landet. I fortsättningen skulle vi gärna vilja spela både i Stockholmstrakten och längre söderut.

Några längre turnéer går dock inte att genomföra eftersom flera medlemmar är upptagna med sina diverse musikprojekt, säger Johan.

Har ni några shower i Österbotten på gång?

– Inga exakta datum är fastslagna ännu. Men vi planerar att spela i Jakobstad och Korsholm i januari. Det renoverade kulturhuset i Smedsby är med sina tekniska möjligheter en utmärkt arena, avslöjar Johan som kort och gott säger att Dollan & Friends siktar på att fortsätta så länge folk vill se Eagles-shower.

Text: Joakim Snickars

17

MARTIN OCH LISELOTT STUNDARS NYA IDÉSPRUTOR Om du besökte Stundars under somma­ ren stötte du kanske på två nya profiler på området – amanuens Liselott Nyström Forsén och museipedagog Martin Back­ man-Witting. De kan blicka tillbaka på en bra sommar med många, kvalitativa besök.

N

U STÅR SNART julen för dörren, men den föregås av en tid med mycket planering och tankeverksamhet för personalen. Och idéer råder det ingen brist på – tvärtom. Liselott Nyström Forsén och Martin Backman-Witting har jobbat sedan i våras på Stundars, men området är bekant sedan tidigare och de har båda en bakgrund som gör dem som klippt och skurna för sina nya tjänster.

Bra stämning Martin, som ursprungligen är hemma från Kyrkslätt men numera Kvevlaxbo, har tidigare fungerat som sommarguide på Stundars, men även som vikingaguide och inom förskolevärlden. Som museipedagog är han även marknadsförings- och bokningsansvarig på Stundars.

– Men alla gör lite av allt det är ett mycket omväxlande arbete, konstaterar han.

Liselott instämmer.

– Vi hjälps alla åt, det är bra stämning här. Det är ett otroligt kreativt jobb där vi också har roligt.

Hon kommer närmast från ett jobb för Kvarkens världsarv, har tidigare arbetat som ungdomsinformatör, har en bakgrund som illustratör och beskriver sig själv som ”tusenhantverkare”.

Under sommaren fungerade de båda som guider på området och har därmed bra koll på besökarna och deras önskemål.

Nu pågår ett mer osynligt arbete med fokus på planering och tankeverksamhet.

– När höstlovet är över flyttas fokus alltmer över till julen. På första advent har vi traditionell julmarknad och den 14 december julvandring. På vardagarna är det full rulle med besök från kommunens olika daghem, berättar Martin.

Från och med sista torsdagen i oktober startar även tematräffarna ”Varmprat”, då vem som helst är välkommen på diskussionsträffar över en kopp kaffe vid brasan varje torsdag.

Idéerna väller fram Som nyanställda har Martin och Liselott många drömmar som de gärna skulle vilja förverkliga på Stundars.

VI VILL SKAPA EN VARDAGSRUMSKÄNSLA FÖR ALLA ÖSTERBOTTNINGAR – Martin hade med sig ett femsidigt kompendium med idéer till planeringsmötet förra veckan, skrattar Liselott. Vi får helt enkelt ta och portionera ut dem alla jämnt under den kommande femårsperioden, tillägger hon.

En av de många punkterna på Martins lista var att bättre utnyttja olika sociala mediers potential och börja använda mer rörligt material.

– Jag är en vän av video, ler han.

Liselott är lite inne på samma spår – hon skulle gärna införa ljudguidning för att på så vis kunna öppna upp fler stugor på området.

– Sedan skulle jag också gärna se fler guidningar på olika teman – kvinnoguidning, vetenskapsguidning och så vidare.

En gråbyguidning har vi redan haft, för att inte bara visa på den finaste sidan av Stundars, förklarar hon.

Skapa vardagsrumskänsla Att öppna upp området mer, året runt, för allmänheten står högt på hennes önskelista.

– Stundars är lite av Österbottningarnas vind – en symbolisk plats för våra rötter och de gamla minnena, med 18801920 i fokus. Det är nu så pass länge sedan att det inte längre är självupplevt för några av våra besökare, och då är det vår uppgift att ta vara på arvet och visa det, anser hon.

– Att skapa mer vardagsrumskänsla för alla österbottningar – även inflyttade sådana, är något jag vill sträva efter, tillägger hon.

Strukturen för området är uppbyggd och nu kan man lägga mer fokus på att väcka innehållet till liv och göra det mesta av det.

– Göra det mer mysigt, med mer känsla och mer liv, förtydligar Liselott.

För att komplettera det mer fysiska kulturarvet skulle Martin också gärna se ett större inslag av den andliga dimensionen från förr.

– Skrock, sägner och tron på det övernaturliga är något jag gärna skulle ta in mer av i programmet, avslutar han.

Text och foto: Anna Sand

BYA

18

RACERFÖRAREN PHILIP MIEMOIS

fokuserar på kontinental banracing Banlopp i hisnande farter har varit den Karperöbördiga Philip Miemois sportsliga gebit under de senaste åren. Med ett tyskt team kör han deltävlingar i NLS-serien i tyska Nurbürgring. Ambitionen att kunna fortsätta i samma stil nästa år.

R

Banracing och andra typer av motorsport har varit ett dominerande intresse för Philip Miemois i över tio år. Under de senaste åren har det blivit många resor till den tyska NLS-serien.

ACERFÖRAREN PHI­ LIP MIEMOIS har årets sjunde deltävling i NLS (Nurbürgring Langstrecke Series) framför sig när ByaNytt träffar honom i början av oktober.

– Jag åker ner till Nurbürgring på fredag. Anläggningen ligger ungefär en och en halv timme från Frankfurt. Tävlingen sker på lördag och redan natten mot på söndag kommer jag hem till Vasa igen, berättar han.

Philip har tävlat på tysk mark med förarteamet Sorg Rennsport sedan 2021. Det handlar om fyra till tolv timmar långa och intensiva racingtillställningar med talrika deltagare. Efter att först ha kört i VT2-klasserna BMW 330i och BMW 240i är det numera Cup 3-klassen som gäller. Bilen som han rattar är en Porsche 718 som är utrustad med 400 hästkrafter och som potentiellt kan accelerera från 0 till 100 kilometer i timmen på drygt tre sekunder.

Hur har årets NLS-säsong artat sig för din och Sorg Rennsport?

– I det första loppet i mars gick det på ett lite snöpligt vis. Vi hade ledningen men råkade sedan ut för ett bensinstopp.

– Just nu ligger vårt team på tredje plats. Säsongen pågår till slutet av november och omfattar ett tiotal deltävlingar. Om vi skulle vinna alla återstående tävlingar skulle vi rentav ha en chans att bli etta. Men mera rimligt är det definitivt att sikta på en andra plats, säger Philip.

När motorintresset tog fart

I år blir det 10-11 deltävlingar med teamet Sorg Rennsport i tyska Nurbürgring för Philips del. Foton: Privata

24-årige Philip Miemois är uppväxt i Karperö och numera bosatt i Vasa. Han berättar att han alltid har haft ett starkt och brinnande bilintresse.

– Mitt motorintresse flammade upp på allvar när jag var i tio-tolvårsåldern. Det började med att vi åkte gokart på en bana i Vasa. Jag

fastnade direkt och fick därefter en egen gokartbil. I början handlade det dock endast om att göra tre-fyra körningar per säsong.

När Philip var 16 år 2014 skaffade han det finländska motorförbundets racinglicens med banstämpel, vilket förutsätter deltagande i en två dagars kurs och förvärvande av både teoretiska och praktiska kunskaper.

– Under de följande två-tre åren tävlade jag i endurance-evenemang runt om i Finland. Tävlingarna som är cirka sex timmar långa inkluderar i praktiken femsex medverkande förare.

– Närliggande Botnia Ring har med tiden blivit något av en hemmaarena för mig, 2016 förlängdes banorna vid anläggningen i Jurva, tillägger Philip i samma veva. År 2017 flyttade Philip sedan över till banracing och Legendsklassen. Till en början var tävlandet koncentrerat till hemlandet och Baltikum.

– Säsongen tar av tradition avstamp med en inledande tävling i Riga i slutet av april. Jag har deltagit i den premiären tre år i rad. Det har dock inte riktigt känts som att tävla utomlands eftersom förarna från Finland och Baltikum hör till samma tävlingskrets. En annan baltisk deltävling äger rum i estniska Pärnu, säger Philip.

I slutet av 2019 inträffade en av de verkliga höjdpunkterna hittills i Philips karriär då han deltog i Inex Road Course World-finalen i Atlanta, USA. – Jag blev till slut femte efter att som bäst ha legat på andra plats i loppet. Körningen blev tyvärr inte optimal. Vi testade samtidigt en ny motortyp som väger mindre.

Jag fick inte det riktigt att funka perfekt på grund av effekter av den installationen.

– Visst var det en speciell upplevelse att tävla i amerikansk racingmiljö. I USA tillämpar man mera tillåtande banregler, exempelvis i fråga om kantkörning, jämfört med i Europa, säger Philip.

Ansträngande utmaningar En racerförare utsätts för ansträngande utmaningar under tävlingarna och att satsa på den egna konditionen och kroppsstyrkan är därför en klok investering.

– Jag har ökat min gymträning på sistone. Idag kör jag tre-fyra pass i veckan. Hemma har jag dessutom en simulator med vilken jag kan bekanta mig med olika banor i världen. Simulatorövningarna är nyttiga även om de förstås inte motsvarar verklighetens krav helt och hållet, säger Philip.

– Att köra i höga hastigheter längs banorna gör att man drabbas av fartblindhet. När jag voltade i samband med en tävling i Seinäjoki 2018 var det först i det sista skedet som jag blev riktigt medveten om hur fort det faktiskt gick. Strax innan hade jag växlat ner och sänkt hastigheten från 170 km/h till 140 km/h.

– Efter olyckan i Seinäjoki hade jag en del problem med nerverna i rygg- och nackpartiet. Jag drabbades av tillfälliga domningar, men det hela gick över efter en kort tid.

– Tidigare har jag också brutit tummen under ett gokartlopp.

Några värre fysiska skador än så har jag inte råkat ut för, berättar Philip.

– Någon form av mental träning utövar jag inte till vardags.

Någon gång kan det faktiskt hända att man jagar upp sig och ”tappar nerverna lite grand” under något lopp, medger han.

Philips målsättning är att kunna fortsätta sin förarkarriär. Han framhåller också att hans pappa och tillika manager Magnus Miemois är något av en nyckelperson som tar hand om möten, kontakter och andra praktiska nödvändigheter.

– Min ambition är att kunna fortsätta i NLS-serien under säsongen 2023, antingen i Cup 3eller i Cup 2-klassen.

– Samtidigt beror mycket på tillgången till sponsorkontrakt och finansiering framöver. För närvarande saknas det inte frågetecken. Pandemin och kriget i Ukraina har definitivt gjort de ekonomiska framtidsutsikterna mera ovissa, betonar Philip som själv har deltagande i det klassiska 24-timmarsloppet i Le Mans som en stor framtidsdröm.

Vid sidan av motorsporten har det också hänt mycket på det civila planet under 2022 för Philips del.

– Jag avlade ingenjörsexamen i el- och automationsteknik vid Yrkeshögskolan Novia i våras. Jag är anställd på Wärtsilä. Nyligen fick jag ett nytt jobb inom företaget.

– I det här skedet är det racingen och Wärtsilä-arbetet som upptar det mesta av min tid. I somras försökte jag mig på lite golf också.

Men jag är inte särskilt bra på den sporten, säger Philip.

Text och foto: Joakim Snickars

BYA

19

Konstutställning på Norrvalla

40 ÅR

BYANYTT

På nittotalet var strutskött och strutsägg en exotisk nyhet. På Livstilsmässan i december 1997 bjöd kockstuderanden Jaana Aaltonen, Jessica Berg och Johan Franzén från Svenska yrkesinstitutet på detta läckra recept.

SINGSBYBÖRDIGA HEIDI ”MOJAN” MATTSSON ställer ut sina fotografier under november månad på Norrvalla. Så här beskriver hon utställningen.

– År 2022 har varit händelserikt – för mig också på det privata planet. Årets första månader blev tuffa då jag oväntat drabbades av flera sjukdomar. Efter att ha tillfrisknat har jag fått uppleva fina, meningsfyllda månader och känt att jag verkligen lever. Om inte förr så just nu vill jag reflektera över livets mening – därav namnet Livet. Konsten har alltid funnits vid min sida i form av bild, foto och skrivande.

Mattsson jobbar som egenföretagare vilket ger henne möjlighet att jobba med olika konstformer. Hon driver också en blogg, och sedan 2022 en YouTube-kanal. Hösten 2018 gav hon ut boken ”Livets mening”.

Idag har boomen avtagit och en snabb googling visar att det endast finns några aktiva strutsfarmer kvar i Finland, men djupfryst kött kan fortfarande beställas om man blir sugen på att testa receptet.

Text: Jennifer Hägen Foto: Privata

Prenumerera och vinn!

KÖP EN PRENUMERATION OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11.2022 och du kan vinna en Dyson cyclone v 10 total clean sladdlös effektiv dammsugare, värde 499 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

DYSON

PRENUMERERA:

• på hemsidan www.lokalnytt.fi • via e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 344 1814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 58 € • Inom Europa: 63 € • Utanför EU: 65 €

BYA

VÄRDE 499 € Lokaltidning i Korsholm

?

GISSA

VEM

Här ser du en pixlad bild på en känd person.

Vem är personen på bilden? Skicka in din bästa gissning, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Monica Björkman i Björköby som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Personen på bilden var Drottning Silvia.

Skicka in kupongen senast 9 november till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla in svaren till tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

Personen på bilden är: ____________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

BYA

20

Framtiden är vår!

– Invigning av ny väg och ny lekpark i Vassor

Lördagen den 8 oktober 2022 var en viktig dag för Vassor by i Korsholm. En glädjens dag. Först klipptes ett band för den nyasfalterade vägen. Sen ett band till för byns nya lekpark. Det gick inte att ta miste på var det här ägde rum – mitt i byn där folk i stora skaror hade samlats, unga som äldre.

S

TIG BEIJAR HÄLSADE alla välkomna till byns stora dag. Inbjuden till att hålla invigningstalet var riksdagsman Joakim Strand.

Rätt man på rätt plats då Vassorborna är tacksamma över hans stora hjälp med vägprojektet.

John Wickström – Vi hade inte kommit i mål utan Strands hjälp, sa Beijar.

– På slutet var det så, sa Strand.

Men utan bybornas målmedvetna arbete hade ärendet inte ens hamnat på mitt bord. Det känns bra att komma i mål, oavsett om det gäller små eller stora projekt. Jag är glad för er och hela byns skull.

Sen tyckte Strand att han gärna skulle ha sett John Wickström i någon form när han kom till byn.

I form av en staty eller annat slags landmärke.

– Vassor är väldigt intressant.

Regionens energikluster började här, säger han och fortsätter.

– John Wickström i Vassor var den som i slutet av 1800-talet reste till Chicago i USA där han grundade tre verkstadsbolag och sägs ha varit personligt bekant med Henry Ford. John Wickström återvände till Österbotten, lade grunden för motortillverkning och skrev industrihistoria.

– Jag berättar om John Wickström varje vecka, sa Joakim Strand. Varje vecka när jag rör mig i energiklustret. Varför syns han inte i sin hemby, frågar han sig.

Stig Beijar hörde vad han sa. I färskt minne har också Stig minnet av porträttet av John, som han skulle visa för någon, men insåg att det inte längre hängde på väg-

gen i bystugan. Efter det här blir det troligen ändring på det.

Nyasfalterad väg Först ut var bandklippningen för vägen. Det var trumpetfanfar av Yngve Lithén och Erik Berg sköt salut. Viggo Rabb fick äran att klippa bandet med Joakim Strand. Efter det följde invigning av lekparken. Den har varit i bruk en tid men invigdes inte med bandklippning när den stod klar på grund av pandemin. Den här dagen passade det däremot perfekt. Sanna-Sofia Heir fick först beröm över sin betydelsefulla insats vad gäller utrustning och bidrag för lekparksbygget.

Efter det klippte hon bandet.

Stig Beijar berättade att grunden var ett bidrag från Korsholms kommun.

Kaffe och tårta – Framtiden är vår, utbrast Stig Beijar innan han bjöd in alla till UF-lokalen. Där bjöds på smörgåstårta och gräddtårta till levande musik. Värdar för dagen var ungdomsföreningen, marthaföreningen och samfälligheten. Marthaföreningen ordnade med marknad i bystugan redan tidigare på dagen och vid lekparken fanns hoppborgar under dagen.

– Men vad gäller både salta och söta tårtor är det samfälligheten som ska ha tack. Kom med nu!

Text och foto: Lisbeth Bäck

Energiklustret startade här