ByaNytt 9/2021 Tema: Vörå

BYA 9/OKTOBER 2021

|

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.LOKALNYTT.FI

JAG ÅNGRAR INGENTING

Gustav & Johannes bygger huspussel

Inget slår backhoppning

VÖRÅ

BILAGA

Patrik startade svävarcharter

LÄS ÄVEN OM SOLFBUTIKENS FÖRSTA MÅNADER I VERKSTADEN FÅR GAMLA TING NYTT LIV FULL BEREDSKAP PÅ SMEDSBY TEATER

Pia-Maria födde barn hemma

Världssparveckan v. 43 Delta i vår skattjakt och leta elefanter.

Mera info på hemsidan och våra sociala medier.

För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighet AFF

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

sparbanken.fi | tel 06-346 2111

☎ 361 0444

www.primafastigheter.fi

ENERGI PELLETS HEMTRANSPORT MED KRAN Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Följ oss på Facebook och Instagram

Inredning • Kläder Ändringar • Reparationer

@ByaNyttKustNytt 050 591 95 71 Rejpeltvägen 784, Vörå

BYA

2

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

Låt oss se ljust på tillvaron

VD Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

ETT ANGENÄMT SAMTAL hade jag med Erik Kiviniemi. Om teater, om ledarskap, om livet och om honom. Vi skrattade mycket. Och var däremellan riktigt allvarliga.

Vallonias kaffe smakade gott och tegelmuren på utsidan fungerade bra som bakgrund på foton. Jag träffade också Patrik Storm och Tony Ingman och svävaren – som går över land och vatten. Jag hälsade på vid cancervandringen och var på teater i Smedsby. Sen gjorde jag inte så mycket mer innehåll till den här tidningen. Andra gjorde det och jag är så tacksam för Jennifer och Mia på Kustmedia för deras arbete med ByaNytt och KustNytt. Och för skribenter och medarbetare på fältet.

Vörå är temat den här gången.

Heja Vörå!

Jag har för närvarande andra projekt på bordet och bland annat en riktigt fin tidning som utkommer i södra Finland snart.

LÅT OSS SE ljust på tillvaron fast höstmörkret lägger sig som en matta över Österbotten. Och annanstans också. Den här veckan har jag sett djur i trafiken varje dag. Älg, katter, hare, hjort – eller är det rådjur? Varje gång de rörs nära vägarna och jag kör bil tänker jag att jag hade tur igen som inte krockade med dem. Älgjakten är i gång. Bra så men det gäller att vara extra försiktig när de ”vimsar å på” lite hur som helst. Älgarna menar jag. Inte jägarna.

Och så är det älgflugorna. Jag kan knappt gå till skogs när de är på gång. En del personer är mera utsatt för dem än andra. Jag tillhör de mera.

Erik Kiviniemi, som arbetar i skogen året om, sa att han lärt sig av en som visste bättre – att man helt enkelt inte kan bry sig i älgflugorna för då får man inget arbete uträttat. Erik har också fått det att fungera.

NÄR NÄSTA BYANYTT utkommer har både Allhelgona och Farsdag ägt rum. Fint med högtider som består.

Jag knyter nu till den här textens första mening: ljusare tillvaro får vi också om vi tänder tillräckligt med levande ljus och börjar ordna med belysningar både inomhus och utomhus.

Sköt om er riktigt mycket. Ät mycket och vila mycket.

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi

Fredagen den 15 oktober 2021 PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 9/2021: Anna Sand, Anna Bertills, Carina Nordman-Byskata, Joakim Snickars, Rosita Pellas, Pia Backman-Nord, Jennifer Hägen

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

ORDQUIZ Här har vi gömt inte mindre än 42 ortsnamn från ByaNytt- och KustNyttområdet.

Om du vill veta namnet orterna och platserna så hittar du dem alla på sidan 19.

Orden hittas framlänges och baklänges, vågrätt, lodrätt och diagonalt. Lycka till!

TRYCKERI Botnia Print, 2021

K

K

J

D

N

V

Z

R

H

P

L

S

M

Y

C

U

N

E

S

H

P

E

E

R

I

R

Ä

N

U

K

Y

E

T

Z

A

L

K

B

K

R

O

C

S

N

V

Ö

B

S

A

G

V

M Ä

R

E

A

R

I

L

O

E

A

B

C

O

S

L

X

V

I

K

K

Y

A

S

F

L

Y

B

V

D

O

B

K

A

L

T

I

A

I

X

I

A

O

C M

P

T

S

X

K W M

M A M N

A

L

E

U W B

A

O

X

E

S

K

J

M

J

Y

T

V

Y

R

L

R

Q

I

N

N

S

R

O

B

Ö

A

Ä M

P

A

N

N

N

S

A

E

E

B

S

R

R

L

N

E

K

S

E

A

A

K

H

T

L

H

G

A

I

S

A

G

R

Y

C

K

T

T

E

R

C

U

E

N

O M C

K

X

Å

E

B

H

C

U

I

K

E

N

N

A

I

R

A

L

I

K

K

R

R

Y

A

A

J

I

D

T

A

D

I

S

B

L

S

E

M

T

B

K

O

N

R

B

G

V

Ö

S

T

E

R

H

A

N

K

M O

R

E

Y

E

N

S

R

G

N

R

X

Ä

Y

B

O

T

S

Y

R

R

Å

Ä

L

F

N

U

D

V

S

N

Å

V

D

V

S

T

A

V

E

R

S

B

Y

S

R

Y

F

Y

B

L

Ö

T

A

L

O

I

Ö N

E

S

S

O M

L

A

K

K

O

S

K

T

O

L

P

E

R

L

V

T

V

U

S

U

F

C

F

L

O

S

R

E

T

S

Ä

V

K

C

Ä

B

R

U

J

B

S

M

E

D

S

B

Y

N

P

D

O

T

F

I

N

N

B

A

C

K

S

K

O

T

T

UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 57 €, EU 62 € Övriga världen 64 € Digital prenumeration 49 € ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund.

BYA

3

Med blick för detaljer

Konstnären Tuiri Aho är aktuell med utställning i Korsholms kulturhus.

Vasakonstnären Tuiri Ahos utställning "Nytt av gammalt" i Korsholms kulturhus, är väl värt ett besök. Tavlorna innehåller många små detaljer att upptäcka samtidigt som helhetsintrycket fascinerar.

TUIRI AHO SKAPAR sina fantasifulla kreationer av loppisfynd och andra småsaker som hon kommer över. Tuiri är till yrket modellritare och har jobbat länge i textilbranschen. Hon hade målat med olja länge, men började av en slump att skapa tavlor med kollageteknik som hon kallar det.

– En gång tappade jag bort ett örhänge och visste inte vad jag skulle göra av det andra, slänga det ville jag inte och på så vis började jag samla ihop saker till dessa konstverk.

– Jag tyckte nu mest att det var krimskrams, men ställde ut lite tavlor på konstens natt en gång och alla blev sålda!

Några av tavlorna har ett tydligt musiktema, fiolen i tavlan har hon hittat på loppis och pianot likaså.

– Det kostade bara tio euro, jag tog ut ”inälvorna” och av det blev konstverket ”Harmonium” till, berättar Tuiri.

I andra tavlor finns delar av gamla urverk, Tuiri berättar att hennes far blev intresserad av klockor som pensionär och att hon därifrån ärvde mycket material. På frågan om det tar länge att göra en tavla ler Tuiri till svar: – Jag har oftast en klar vision i huvudet och enligt den plockar jag ihop tavlan, längst tid tar det att samla ihop materialet.

Utställningen ”Nytt av gammalt” pågår till 22.10.

Delar från urverk och andra små prylar utgör stommen i Tuiris tavlor.

Detta konstverk består av korkar från parfymflaskor.

Text och foto: Jennifer Hägen

TÄVLA OCH VINN HÖRSELSKYDD

INREDNINGSKORG

tävlings­svar b821:

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 9,5,5,1

Neah vann priset!

Neah Hoijar i Helsingby vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 336.

Tröstpriser fick Tomas Bäckman i Smedsby, Sören Finne i Kvevlax, Nils Åkerman i Singsby samt Jessica Renvall i Kaitsor.

Gratulerar till alla vinnare!

Neah Hoijar är åtta år, snart nio, och går på trean i Helsingby skola. Hon bor med mamma, pappa, en storebror och en lillebror – lillebror i det avseendet att han är en hel halvtimme yngre än Neah – något som hon poängterar noga.

På fritiden går Neah på bland annat ”Jumppaskoj” men djur är Neahs största intresse, hon rider två gånger i veckan och gosar gärna med hästarna. Familjen Hoijar har också fyra katter.

– Jag vill gärna ha en egen hund också, säger Neah.

Mamma Hannah inflikar att hon kanske tycker det räcker med att Neah sköter sin fammos hund Ruffe ibland.

Elvispen som Neah vinner ska genast tas i bruk, när hon fyllde i Fyrklövern och kryssade i vilken vinst hon önskade hade hon klart för sig att om hon vinner så ska hon laga plättar.

Text och foto: Jennifer Hägen

Stäng ute oljudet med dessa lätta hörselskydd.

Snygg korg i strå. Perfekt förvaring för handarbete, garnnystan eller filtar.

Diameter vid öppningen 30 cm.

FRÅGA 3: 9,10,20,12 FRÅGA 4: 8,12,16,18

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 10 november 2021. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

Världssparveckan v. 43

1

2

Delta i vår skattjakt och leta elefanter.

Mera info på hemsidan och De här fyra detaljbilderna har vi plockat våra sociala medier.

ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

ÖPPET: vard. 9-18

Bilreparationer sparbanken.fi | tel 06-346 2111 - alla märken Bosch testutrustning J-E Backull, Lotlaxv.

I detta nummer har vi gömt fyra I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden miniatyrbilder (samma storlek som den som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

398, 66600 Vörå nedan) av Kustmedias logo. På vilka På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

4

3

– Här kan man...

– Det är viktigt..

✆ 050-554 9171

– Tanken är också...

– Det är roligt..

Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel..............................................

Hörselskydd

Adress.............................................................................................................

Inredningskorg

Omgång 337 B921

FYRKLÖVERNVINNARE

BYA

4

T

E TACK FÖR TIPS I Söderudden har Gustav Friberg och Johannes Friberg under det senaste halvåret byggt ny sommarstuga åt Jens och Nina Snygg. De bygger alltid elementen på plats, en metod som ger många fördelar och som Gustav tillämpat sedan 1976.

Platsbyggda element ger många fördelar Höstdiset konkurrerar med de sprakande ruskafärgerna i viken där Nina och Jens Snyggs nya sommarstuga reser sig ute i Söderudden. Byggarna Gustav och Johannes Friberg, tillika far och son, är på plats för att lägga fast några sista fönsterplåtar innan Jens ska ta över för att själv bygga klart på insidan. Vi träffar dem för att höra mer om deras sätt att bygga – nämligen att platsbygga alla element.

G

US TAV FR I B E RG , HEMMA från och bosatt här ute i Brändövik, har varit byggare i över ett halvt sekel – närmare bestämt i 51 år.

– Jag har byggt sedan 1970. Nu är jag 68 år och måste väl börja fundera på att sluta snart, skrattar han. Någon semester har jag inte heller haft sedan 1991 – eftersom det har funnits jobb hela tiden.

Från skären till Tyskland Sonen Johannes valde samma yrke och de har båda en yrkesexamen som husbyggare. Gustav har också kompletterat sina praktiska färdigheter i murning och grundarbete med en specialyrkesexamen i murning – mest för sin egen skull.

– Vi bygger egnahemshus och villor, gör renoveringar, tak- och grundarbeten, murar och lägger kakel. Uppdragen har tagit mig runt om hela landet, och även till Åland, Sverige och Tyskland, berättar Gustav, som bara i förra veckan kom hem från ett bastuprojekt i närheten av Frankfurt.

Mestadels rör de sig ändå i Korsholm, i huvudsak på Replotsidan av bron, men också längre ut i skärgården om det behövs.

– Vi har färdats med både båt, snöskoter och fyrhjuling till våra byggprojekt, berättar Johannes, som är bosatt i Norra Vallgrund.

För honom var yrkesvalet en självklarhet – inte enbart för att följa i sin fars fotspår.

– Det är roligt att få konstruera, och man lämnar ju något efter sig då man är klar, konstaterar han.

Tog med sig svensk metod I mitten på 1970-talet arbetade Gustav i Sverige under en period, och lärde sig då fördelarna med att bygga element på plats i stället för i fabrik. Sedan dess är det en metod han använt sig av och det har hunnit bli många hundratals element sedan dess.

– Då, på 70-talet, var jag ensam här om att bygga element på plats.

Idag är det fler som anammat metoden.

Genom att spika dem liggande, på plats, och sedan lyfta dem med kranbil, slipper man tänka på de storleksbegränsningar som en frakt medför, och kan bygga betydligt större element.

– Man slipper skarva väggarna och dessutom kan väggarna färdigt målas och förses med foderbräder innan man reser dem – på så vis undviker man också en hel del klätterarbete i efterhand, förklarar Gustav vidare.

Många fördelar Det längsta huselement han byggt med den här metoden var 51 meter långt, och det högsta elva meter högt. Monteringen sker sedan på samma sätt som med andra element – men utan skarv.

– Den här stugan på 70 m2 tog två, tre timmar att montera, berättar Johannes.

Johannes och Gustav Friberg bygger egnahemshus, sommarstugor och utför renoveringar runt om i Korsholm – men även i andra länder. De bygger allt från husgrunder till murar, gör våtrumsarbeten och så vidare.

BYA

5

DIN LOKALA VVS-EXPERT

Produkter • Installationer • Entreprenader Välkommen in och diskutera just ditt ärende! Öppet: må-fr kl. 8-16 Glimmervägen 1, 65300 Stenhaga, Vasa Tel. 044-356 3704 lvis-center@hanakat.fi • www.lvis-center.fi

KOM IN OCH VÄLJ DITT GOLV FRÅN VÅRT STORA URVAL • PARKETT • LAMINAT • VINYL • KORK

Den gamla sommarstugan, till vänster i bild, var byggd på 1960-talet och revs förra hösten för att ge plats åt en ny, vinterbonad sådan.

Barlinek - Parla - Karelia - Kährs - Tarkett - Timberwise FISKBENSPARKETT I OLIKA FÄRGER

• LÄGGNINGSSERVICE • GOLVSLIPNING

WWW.PUUSTELLI.FI

Stationsg. 39, Vasa Tel. 010-229 1770 Öppet: Må-Fr 11-17.30 www.villenparketti.fi

Tack vare att elementen byggdes på plats kunde de byggas i ett stycke utan skarv och målas liggandes. Monteringen med kranbil tog två, tre timmar i anspråk.

NYTT KÖK

MONTERAT & KLART. MED ETT AVTAL. PUUSTELLI KÖKSGALLERI NORDENS STÖRSTA BILDGALLERI PÅ KÖK. HITTA ÖVER 650 OLIKA KÖK OCH BLI INSPIRERAD! KEITTIOGALLERIA.FI

BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK Vi är en bygg- och renoveringsfirma från Korsholm som utför mångsidiga arbeten åt både små och stora kunder.

Läs mer: timbergs.fi

Nöjda kunder

Det är roligt att man lämnar något efter sig då man är klar.

Byggarduon har också byggt hela övervåningar som lyfts på plats med kranbil. De ser många fördelar med metoden, också jämfört med att regla upp väggarna på gammalt, hederligt vis, och även om byggbranschen förändrats enormt mycket sedan Gustav klev in i den är metoden något som står sig. Även kunderna är nöjda med lösningen som Gustav och Johannes alltid föreslår.

– Det är roligt med byggare som har allt ”på raden” och vet vad de gör. Det har varit otroligt smidigt att anlita Gustav och Johannes, de ser själva vilka lösningar man kunde använda sig av för att förbättra resultatet, och frågar om det är några oklarheter, konstaterar Jens, som själv jobbar på Hartman.

Han är hemma från Söderudden, men paret, med barnen Max och Tilde är bosatta i Böle, en kort bit ifrån Ninas hemgård. De har tillbringat alla somrar här i Söderudden, där de fått överta sommarstugan från Ninas sida.

– Den gamla stugan som stod här var byggd på 1960-talet och behövde åtgärdas på flera punkter. Det var dock inte så mycket att bygga vidare på och vi beslöt oss därför att riva och bygga nytt, förklarar Jens vidare.

Han gjorde rivningsarbetet förra hösten och därefter började paret planera den nya byggnaden i samarbete med Johan Andersson på Vasa Byggcentrum, som hjälpt till med bygglov, ritningar och också fungerar som övervakare för bygget.

Den nya stugan är klädd i finsågad, gråmålad stockpanel, precis som bastun och det gamla förrådet som sedan tidigare också finns här.

– Bastun är ursprungligen i stock och byggd av Ninas pappa, men efter en brand för några år sedan var vi tvungna att förse den med panel och för två år sedan fick förrådet samma fasadmaterial. Även när bastun skulle renoveras anlitade vi Gustav, berättar Jens vidare.

Den nya sommarstugan blir nu vinterbonad och paret passade samtidigt på att koppla in kommunalt vatten till tomten. Mot sjön har de valt stora fönster och en terrass på 40 m2 står redan klar framför stugan.

– På Gustavs och Johannes förslag blev det högre takhöjd än vad vi ursprungligen tänkt oss. Vi är verkligen jättenöjda med deras arbete, avslutar Jens.

STORALÅNGGATAN 37,VASA,010 277 7340

• grundarbeten, tak, murning och nybyggen • köks- och badrumsrenoveringar (VTT:s våtrumscertifikat) • målning och tapetsering, kakelarbeten • montering av inredningar • VVS-arbeten • cellulosaisolering som lösull och skiva • även större projekt t.ex. industrihallar och radhus Hultvägen 180, 65630 Karperö Ring 040 910 4166 eller 050 525 6673 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

KVARKENSVVS

VVS- och elplanering, VVS installationer och -service Nyckel i hand!

KVARKENSVVS

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb.

Vi vet vad som funkar och hjälper dig att hitta rätt kanaler. www.kustmedia.fi | info@kustmedia.fi

Text och foto: Anna Sand

Tel. 050-37 52 946 www.esnab.com

BYA

6 TILL ESTLAND

TILL UMEÅ Med nya Aurora Botnia!

Sagolika julmarknaden i Tallinn 3 dagars resor: 3-5.12 och 4-6.12 4 dagars resa 3-6.12 Julmarknaden i Tartu 9-12.12 Spa-resor till Pärnu 8 dagars resa: 28.11-5.12 Julresa (7 dgr): 20-26.12

Vi åker 13.11, 18.11, 4.12 Välj mellan: * Två dagars hotellresa till Umeå Helgpaket från 155€ *16-timmars shoppingkryssning från 69 € Bussen med i Umeå.

Boka tryggt och res säkert med oss!

(06) 318 4000 | oravaistrafik.fi

PÅLITLIG OCH PERSONLIG BOKFÖRING - så du kan fokusera på det väsentliga www.convido.fi convido@convido.fl

Vasa 050 542 1866 Malax 050 413 3259

Joel Granholm Kjell Ahläng

Ken-Trak Service utvidgas och fr.o.m. 1.11.2016 kommer NU FÅR DU SERVICE & RESERVDELAR ni även hitta PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! Mikael Finnäs

Ken-Trak Parts

Ken-Trak KenTrak Parts KenKen-Trak Trak Service 050-326 7575

050-554 7907

EklundsPeter Traktorservice, Djupsund / 263, Maxmo 050-3267575 parts@traktorservice.fi Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi

Pia-Lena valde Järvvägen 10, Vikby. att föda hemma

www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reservdelar åt er på samma adress.

HELLAS BOWLARNA TACKAR ALLA BOWLARE OCH SAMARBETSPARTER!

Pia-Lena Forsman planerade att föda sitt fjärde barn hemma i vardagsrummet – och så blev det också. Med tre ganska okomplicerade förlossningar i bagaget litade hon på att hennes kropp klarar av en naturlig hemförlossning.

Det var 18 glada och förväntansfulla finalister som hade klarat sig bäst i kvalet och började finalspelet på fredag kväll 1.10.2021.

Efter en final med växlingar i resultaten utgick Riku-Petteri Kivelä, WRB, som segrare i året Hellas ByaNytt Games.

Specialtävlingen var den första i bowlinghallen efter sommaruppehållet, så deltagarantalet steg inte till samma nivå som 2020.

Men det var en bra genreptävling inför Vasa Bowlingförenings 70-års jubileumstävling Finnish Masters.

Det finns platser i alla bowlingföreningar.

Välkomna med och pröva på!

P

IA-LENA FORSMAN I Kvevlax kände ingen annan som genomgått en hemförlossning men visste att det var rätt för just henne.

– Många säger: vad modig du är som vågade. Men jag ser det inte alls så. För mig var det tryggt och inte modigt, säger hon.

Det kan finnas olika anledningar till att man vill föda hemma. Pia-Lena kan såklart

bara tala för sig själv, men så här säger hon: – Mina tre första förlossningar på sjukhuset gick helt bra, men jag kände mig väldigt utlämnad till deras rutiner. Så den fjärde förlossningen ville jag styra själv.

– Jag anser att läkemedel i många fall kan stressa kroppen och störa just det naturliga förloppet hos en förlossning. Därför var det också viktigt att inget annat än naturlig smärtlindring skulle ges.

Skönt med samma barnmorska Det är svårt att hitta barnmorskor till hemförlossningar.

Innan hon bestämde sig för att ha en hemförlossning sökte hon på egen hand all information hon kunde hitta om ämnet.

– Men helt trygg med mitt beslut kände jag mig dock efter att jag hittat min jordemor Camilla Snickars, som har lång erfarenhet av hemförlossningar i både Finland och Danmark, säger hon och fortsätter: – Tanken att få föda hemma började faktiskt redan när jag väntade mitt tredje barn men då fick jag inte tag i någon barnmorska här i området.

Pia-Lena berättar att hon träffat sin jordemor både före, under och efter förlossningen, och tycker att det kändes skönt, att få träffa

BYA Skall ni börja bygga eller renovera?

Ring Mathias

Allt inom el från början till slut.

7 B. Lax Rör AB

VVS- Installationer

0500-163468 Slompvägen 98, Karperö

35 års erfarenhet i branschen!

050 598 4016•mathias@mkelinstallationer.fi

Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830 HANTVERK & HEMBAKT, CAFÉ & INVA-WC

JULÖPPNING 13.11 kl.10 Lotteri & Glögg!

Julcafé i UFH-lokalen 13.11 kl. 11-14 Julgröt, kaffe & jultårta!

Julöppet 13.11-19.12 Vardagar 14-18 • lö-sö 11-18

Foto: Freepik

Jag känner min kropp så pass bra att jag litade på att det skulle gå att föda naturligt hemma.

samma barnmorska under hela processen.

Barnmorskor som hjälper till vid hemförlossningar arbetar självständigt och tar ut en avgift för sitt arbete. De tar på sig ett stort ansvar och det finns inte många av dem i landet. De långa avstånden till våra sjukhus kan också spela en vis roll. För man kan behöva åka till sjukhuset mitt under en pågående hemförlossning om det uppstår komplikationer.

Så att föda hemma i Finland är inte helt enkelt enligt Pia-Lena. Dels är det svårt att få tag i barnmorskor som vill hjälpa till vid hemförlossningar, dels stöter man på ganska mycket övrigt motstånd.

Vad tror du själv det beror på, att det är kontroversiellt med hemförlossningar?

– De allra flesta tror jag inte ens tänker tanken, utan anser att det är säkrast att föda på sjukhus, men jag har läst att det är lika säkert att föda hemma om man har professionell hjälp, säger hon och fortsätter.

– Jag själv skulle inte våga föda mitt första barn hemma eftersom man inte känner till smärtan när man ej fött barn tidigare. Men vid fjärde barnet kände jag min kropp så pass bra att jag litade på att det skulle gå att föda naturligt hemma, utan mediciner.

Barnen deltog i hemförlossningen En planerad hemförlossning kan innebära en risk om något oväntat inträffar och mamman eller barnet snabbt behöver få medicinsk hjälp. För att minska riskerna en aning bör mamman bo nära ett sjukhus, vara frisk och hennes graviditet ha löpt normalt. PiaLena berättar att man normalt sett också får träffa en läkare som berättar om risker med en hemförlossning före själva förlossningen.

– Men jag avböjde besöket eftersom jag redan läst så otroligt mycket om förlossningar att jag var väl medveten om riskerna men vägde dem emot riskerna att föda på sjukhus, säger hon.

Pia-Lenas hemförlossning gick enligt henne riktigt bra, eller hon beskriver den som mycket utdragen och smärtsam men samtidigt trygg.

Var du aldrig rädd?

– Inte för smärtan, för den mentala biten klarar jag bra. Jag tror det beror på att jag är löpare.

Men förlossningen var väldigt smärtsam och utdragen på grund av en bulande fosterhinna som ställde till det, så vid ett skede tänkte jag nog borde vi åka till sjukhuset men det skulle ha varit svårt att ta sig till bilen med så mycket smärta. Men de kunde ändå inte ha gjort så mycket annat för mig än att ge mig smärtstillande på sjukhuset och det ville jag ju inte ha.

Vilken vårdutrustning eller hjälpmedel hade din jordemor med sig?

– En jordemor har med sig all tänkbar utrustning som behövs vid en naturlig förlossning. Sist och slutligen är det ju inte så mycket som behövs, kvinnor har fött barn i alla tider, säger hon.

Trots att Pia-Lena upplevde hemförlossningen som den tyngsta av alla hennes fyra förlossningar, så ångrar hon inte sitt beslut. Upplevelsen av att själv få styra sin förlossning och hela processen med det fina stödet från hennes jordemor var guld värt.

– Jag tycker också att det var häftigt att mina barn fick delta i förlossningen, vilket inte vore möjligt om man föder på sjukhus. De yngre tyckte att moderkakan var särskilt fascinerande och tonåringen i huset fick klippa navelsträngen.

Text och foto: Rosita Pellas

Välkommen till Vörå! #vörågood

Vintersäsongen 2021-22 närmar sig!

Kom och åk skidor i landskapets bästa skidcentrum. Konstsnöspåret öppnar så fort vädret tillåter.

I Vörå kommun har du alltid nära till ett mångsidigt motionsutbud.

Attraktiva tomter hittar du på www.vora.fi/tomter

DRET TILLGENAST VÄ R VI SNÖ!

LÅTER FIXA

Bo bra - bo i Vörå!

Vörå kommun 06-382 1111 • www.vora.fi

BYA

8

VÖRÅ

BILAGA ByaNytt nr 9/2021

Många upplever tomhet och brist på mening i samband med pensioneringen. Men det går att förbereda sig och skapa ett tillfredsställande liv också efter arbetslivet. Hur – det diskuteras under diskussionsträffarna Tredje åldern, initierade av frivilliga i samarbete med Folkhälsan och Röda Korset i Österbotten. Solveig Nylund till vänster fungerar som gruppledare för träffarna, medan Lotta Böling till höger, är samordnare för Röda Korsets del.

Tredje åldern

- vägledning inför pensionen Att bli pensionär innebär en stor omställning för många. För första gången i livet finns det ingen som talar om för dig vad du ska göra från dag till dag. Livsrutinerna ändras och vardagen ger utrymme för nya möjligheter – men också utmaningar. Vad ska man göra med de oceaner av tid som plötsligt ligger framför en? Tredje åldern-konceptet hjälper att hitta nyckeln till en meningsfull pensionärstid.

A

TT GÅ I pension kan vara förenat med både glädje och förväntan, men också av sorg, saknad och oro inför framtiden.

Alla är olika och hur man reagerar är individuellt, men till skillnad från tidigare livsskeden ger samhället inga riktlinjer för vad det innebär att bli pensionär. Var och en måste söka sin egen väg och skapa en ny struktur för vardagen.

Det har visat sig att organiserad

förberedelse och rådgivning kan hjälpa den blivande pensionären att hitta nya aktiviteter och planer inför livsförändringen, och genomtänkt planering hjälper många att på bästa sätt använda sin tid. Det är här Röda Korsets och Folkhälsans samarbete under namnet ”Tredje åldern” kommer in i bilden. ”Tredje åldern” är tiden efter arbetslivet innan man blir åldring och beroende av andra för att klara

vardagen. Eftersom vi numera ofta är friskare och har en längre förväntad livstid än tidigare när vi går i pension kan åren i tredje åldern vara många. Hur ska man ta tillvara tiden? Vad händer när man själv styr sina dagar? Hur ska man hitta motivation och innehåll?

Underlättar i brytningsskedet För att underlätta i brytningsskedet till pensionärslivet arrangerar Folkhälsan och Röda Korset därför diskussionsgrupper på just detta tema.

– Diskussionsgrupperna och arbetet med tredje åldern-konceptet är en form av förebyggande verksamhet och på sikt ett sätt att lindra ensamhet, inleder Lotta Böling, samordnare för samhällsverksamheten på Röda Korset Österbottens svenska distrikt.

En grupp frivilliga, alla själva pensionärer, tog för några år sedan

FAKTA • Tredje åldern – frihet att forma tillvaron, är ett samarbete mellan Folkhälsans förbund och Röda Korset Österbottens svenska distrikt.

• Diskussionsgruppen ger en möjlighet att tillsammans med andra i samma livsskede diskutera och utbyta erfarenheter samt reflektera över hur man önskar formar sin nya tillvaro.

• Gruppdiskussionerna omfattar tre träffar, 2,5h per gång och leds av utbildade frivilliga ledare med egna erfarenheter av pensionering.

• Mer info om grupperna finns på Röda Korsets och Folkhälsans hemsidor.

fram ett diskussionsmaterial som fokuserar på övergången mellan arbetsliv och pensionärstillvaro.

– Att få träffas och diskutera med andra i samma livsskede är uppskattat och tanken är inte att servera färdiga svar utan att deltagarna själva ska komma fram till

vad som funkar för dem, förklarar Lotta vidare.

Frivillig verksamhet Solveig Nylund från Vasa är en av de som engagerat sig i arbetet sedan starten 2015, och hon är även en av konceptets sju gruppledare.

BYA

9

• Hautanens fina certifierade matjord • Sand och kross i olika fraktioner • Även röd och svart granit

Ta kontakt!

Stefan Grannas • 050 517 8496 • stefan.grannas@gmail.com Mindre mängder i samarbete med Grusterminalen, Karperövägen 60, 0503074932, info@grusterminalen.fi

Träffarna riktar sig till blivande och nyblivna pensionärer. I gruppdiskussionerna utbyts erfarenheter och kunskaper, och gruppledaren stöder och informerar om faktorer som främjar hälsa och välbefinnande. Här konceptets arbetsgrupp; Mikael Stenvall, Solveig Nylund, Gunilla Norrgård och Bengt Enroth. Med ryggen till Pia Nabb från Folkhälsan samt och Maj-Britt Anderssén. Foto: Folkhälsan / Röda Korset

Nya diskussionsgrupper i Vasa och Oravais i höst

även få fler gruppledare med.

Pandemin har gjort övergången till pensionärslivet ännu svårare för de som gått i pension under de senaste två åren – de aktiviteter man kunnat delta i har varit mycket begränsade, konstaterar Solveig och Lotta.

Från förväntan till vilsenhet – Jag blev själv pensionär hösten 2015, men började engagera mig i olika typer av frivillig verksamhet redan innan, berättar Solveig.

Diskussionsgrupperna träffas vid tre olika tillfällen, med tre olika teman: ”Jag som pensionär. Nya möjligheter på mitt eget sätt”, ”Välbefinnande efter pensioneringen. Hur kan jag påverka?” samt ”Nuet och framtiden. Mina egna val och drömmar.”

– På grund av pandemin har vi också gått online med träffarna, och delar då in det i fyra olika teman och tillfällen. Deltagarna utbyter erfarenheter, kunskap och nya insikter. Vi serverar inga färdiga lösningar eller listor på aktiviteter, utan tanken är främst att väcka deltagarnas egna tankar och funderingar kring sina egna möjligheter, förklarar Solveig.

Diskussionerna leds av utbildade frivilliga ledare med egna erfarenheter av pensionering.

Utöver dessa träffar erbjuder konceptet också varje år ett seminarium i juridik och vardagsekonomi, där en inbjuden expert föreläser i ämnet.

– Också andra inspirationsträffar hålls, tidigare bland annat med Christoph Treier och Kaj Kunnas, tillägger Lotta. För den som önskar erbjuds också möjlighet till återträffar en gång per termin.

Nu i oktober är det aktuellt med en diskussionsgrupp i Oravais och i november i Vasa. I online-grupperna kan man delta oberoende av ort.

– Vi hoppas kunna börja ordna fler fysiska grupper nu igen, och

Till en viss del kommer ändå online-grupperna också att fortsätta, eftersom de i sig ger vissa fördelar.

Konceptet utvecklas vartefter, men faktum kvarstår: Nyblivna pensionärer är en klar riskgrupp för depression, och de som skulle behöva delta i grupperna allra mest, är också de som är svårast att nå ut till.

– Många ser fram emot att gå i pension och har många projekt de vill ta tag i. Förväntningarna kan vara stora och strax efter följer ofta en tid som kan liknas vid en smekmånad. Efter en tid vaknar många upp till en ny verklighet där det förefaller som om ingen längre behöver en, och det är en farlig känsla, konstaterar Solveig.

Livet måste ha mening Man förväntas vara en lycklig pensionär, men det är inte så enkelt.

Plötsligt står man där, lite vilsen och förväntas skapa nya rutiner och fatta alla beslut själv. Man kanske inte vet vad man kan och vill, och många kan ha svårt att aktivera sig på egen hand.

– Känslan av att ha en meningsfull vardag, att känna sig behövd och att ha en uppgift är helt avgörande för de flestas psykiska välmående. Efter att ha stickat sockor i ett år behövs förmodligen något mer, något annat, och man kan inte bygga hur många terrasser som helst.

På diskussionsgrupperna utgår man ofta från jobbet och vad som faller bort i och med att man slutar för gott.

– Om ens umgänge till största delen är arbetsrelaterat, är det skäl att ta sig en funderar i god tid före på hur det kommer att bli. De flesta kan vittna om att när man efter sex månader kanske besöker sin gamla arbetsplats igen, är det ingen som har tid för en där längre, och även om man sedan tidigare har inbokade aktiviteter en eller två kvällar i veckan, räcker det inte längre när man plötsligt har 40 timmar mer fritid i veckan. Då behövs mer än två timmar körsång i veckan.

ÖPPET: vard. 9-18

Bilreparationer - alla märken Bosch testutrustning J-E Backull, Lotlaxv.

398, 66600 Vörå

✆ 050-554 9171

Förverkliga dina drömmar A och O för välmåendet under tredje åldern är enligt Solveig att man först och främst sköter om sin fysiska hälsa och motionerar, att man känner sig behövd och har en meningsfull sysselsättning samt att man har regelbundna rutiner.

– Det är viktigt att allt inte bara flyter, och med meningsfull sysselsättning menar jag inte att lösa korsord. Det behövs mer.

Att hjälpa till med barnbarn och skjutsa dem är givande för många, men samtidigt bör man komma ihåg att det är något som bara behövs under några års tid.

Det får alltså inte vara den enda uppgiften man har, poängterar Solveig.

Hon uppmanar alla nyblivna och blivande pensionärer att också ta tag i sina drömmar och förvekliga det som inte tidigare varit möjligt. Vad har du alltid velat göra, men inte haft tid till?

– Det kan vara resor, att lära sig spela ett instrument, eller till och med en ny utbildning – något man kanske inte ens vågar berätta för någon. Själv utbildade jag mig till exempel till zonterapeut som pensionär, avslutar hon med ett leende.

Text och foto: Anna Sand

VÖRÅ MÅNDAG- LÖRDAG 7-21 SÖNDAG 9-21

BYA

10

Skådespelare, teaterchef, Oravaisbo, Vasabo, skogsägare, troende, glad och aktiv motionär.

Eftertänksam. Allvarlig. Glad.

Erik Kiviniemi.

Teater höjer

intensitet i livet Hur har du det?

– Riktigt bra. Det här året, när jag är 66 år, har jag haft som mål att försöka vara glad. Det går ganska bra. Mitt mål är att åtminstone inte skaffa några nya fiender.

– Att ha chefsposition i yrkeslivet, som jag hade över tjugo år, är givande på många sätt. Men att lösa andras problem betyder också att man betalar ett högt pris för att fatta obekväma beslut. Mycket grubbel och där plan A, B och C ofta finns utarbetade på förhand – för i regel vill man inte bli negativt överraskad. Speciellt inte om man vill ha kontroll och är en resultatinriktad person.

– Men – jag ångrar absolut ingenting.

Vad gör du nu för tiden?

– Jag blev pensionär när jag var 63 år och nio månader. Från chefsbefattningen på stadsteatern i Vasa.

En stor omställning, inte minst för att man som chef har så konstiga arbetstider. Halv nio till fyra, sen hem, äta och vila och så nytt arbetspass mellan sex och halv tio. I princip sex dagar i veckan. Utom på sommaren.

– Så du förstår att det blev mycket tid över i och med pensioneringen. Jag är flitig motionär, aktiv inom församlingen och har en del skog i Oravais som håller mig sysselsatt. Jag plockar russinen ur teaterkakan både som skådespelare och pjäsförfattare. Bladis pojkan är mest aktuellt just nu.

– Jag är verkligen tacksam över att jag har hälsa och kondition att faktiskt göra något med och av min tid.

Berättelsen om Bladis pojkan – hur föddes den?

– Pojkarna har funnits på riktigt, på 1920-talet. En legendarisk brödraskara i Oravais som tidigt blev föräldralösa, växte upp i skogen, skapade sina egna normer och sin egen moral. Blev brottslingar.

Men gjorde också mycket gott.

– Mitt första möte med dem var när min mormor berättade om dem. Sen skrev William Hägg och jag en pjäs om dem i slutet av 1980-talet. William hade träffat dem på riktigt och kunde be-

rätta – och vi var många som ville lyssna.

– Allt rymdes inte med i berättelsen den gången. Jag tog med mig en del brottstycken och gjorde långt senare min egen berättelse om hur man formar ideal.

En berättelse om Bladis pojkan.

– Hemligheten med dramaturgi är att ställa huvudpersonen i en så svår situation att publiken måste välja. Det blir berörande. AnnLuise Bertell regisserade. Vi delar teatrala syn och samarbetar bra.

Håkan Omars musik har också stor betydelse i pjäsen.

Rond två nu då?

– Ja, vi spelade elva föreställningar före pandemin. Efter det blev

det en lång paus men nu har vi haft nypremiär. Jätteroligt! Nu känns Bladis pojkan som en riktigt slipad diamant och jag är styrkt av den bekräftelse jag fått för berättelsen.

Din mormor?

– En fin kvinna. Jag är så tacksam över att jag levde i en storfamilj tills jag var 13 år. Mormor var en färgstark person som hade språket i sin hand och kunde berätta.

Ju äldre jag blir desto mera lik henne blir jag. Så känns det.

Hur blev du skådespelare?

– Vi spelade revy i Oravais i mitten på 1970-talet. Jag trivdes bra på scen. Sökte, och antogs, till Teaterhögskolan i Helsingfors.

BYA

ville ha. Och ta ett steg till – att ge dem det de inte visste att de ville ha.

– Mellan åren 2003 och 2008 var jag teaterchef vid Norrbottensteatern i Luleå och 2009 och 2019 teaterchef vid Vasa stadsteater.

– En intressant tid vid Vaasan Kaupunginteatteri. Mycket arbete och framgång för teatern.

– Att det var intressant att regissera ett antal avsnitt.

– Att jag till sist tyckte att jag sagt samma repliker många, många gånger förr.

Regissör – vad tilltalar dig som regissör?

– Det är en drift att vilja ta ett steg längre. Att få hantera och ta ansvar över helheter tilltalar mig.

OM man har en vision är det bra att stiga fram och säga den. Mina visioner var mitt första steg till att bli regissör. Det började redan i Örebro. Att jag tyckte för mycket.

Har du någon dold talang?

– Inte vad jag kommer på. Jag har inte så många talanger.

Varför ska vi gå på teater?

– För att det höjer livsintensiteten rent känslomässigt.

– Och för att det nog är helt befriande att se andra vara ens ”ställföreträdande lidare”.

Teater, TV eller film?

– Teater – som ger mig möjlighet att möta levande publik. Fast både film och TV är också roligt.

Men på ett annat sätt.

– På den tiden fanns just inte skådespelare i Österbotten. Jo – Stina Ekblad, som hade fått sin utbildning i Danmark.

Men hela saken var ovanlig.

Jag – som kunde ha valt att bli bonde!!

– Så ja – byssborna flinade åt mig från traktorhytterna.

– Efter examen var jag ett år i Åbo och sen for jag till Örebro.

När kom du till Vasa?

– År 1989, först som konstnärlig ledare och sen som teaterchef.

En besvärlig tid i Wasa Teaters historia.

En viktig tid för mig. Samtidigt var jag för ung för att fastna så jag slutade 1992. Återvände 1999 efter några år med bland annat TV-serien Rederiet.

– När jag blev teaterchef igen på Wasa Teater trampade jag på gaspedalen. Colorado Avenue av Lars Sund, som jag regisserade och där dialekten fick ta plats, innehar än så länge publikrekord och var något helt fantastiskt. Det var 1999.

Svenskösterbottningarna kom ”man ur huse” och det var helt fantastiskt. Underbart att knäcka koden om vad vår teaterpublik

Hur minns man replikerna?

– Man sätter minnet i hela kroppen, så skulle jag vilja uttrycka mig. Det betyder att det finns en rad saker på scenen som påminner dig om nästa replik. Om det handlar om en dialog finns det stickord från den andra att luta sig mot. Är det en monolog är det värre för då är det bara du själv som håller i trådarna.

– Men det svåra enligt mig är att hålla reda på alla tankarna.

Man kan lära sig saker utantill men det gäller också att förstå vad det betyder. Hur ens rollperson tänker.

– Nej, det finns inte i princip sufflöser längre.

Teaterpersoner och roller som gjort intryck på dig?

– Pjäsförfattaren Jouko Turkka.

Hans mustiga berättelser och beundransvärda produktioner.

– Jag fick tidigt bra roller och chansen att leva mig in i personligheter med många bottnar.

Rollen som Alan i pjäsen Equus av Peter Shaffer till exempel vid Åbo Svenska Teater. En berättelse om en psykiater som försöker behandla en ung man – Alan Strang – som har en patologisk religiös fascination med hästar.

Vad minns du från Rederiet idag?

– Att det var roligt. Speciellt de första åren. Maria och jag bodde i Vasa och jag pendlade till Stockholm. Ganska slitsamt men vid rätt slags nordlig vind var jag ändå framme tio minuter före jag startade från Vasa på måndagsmorgnarna.

Vem är Maria?

– Maria är min fru som jag träffade på jobbet i Örebro år 1982.

Vi bor på Strandgatan med utsikt över havet.

Vad har du haft som motvikt till jobbet?

– Motion. Att upprätthålla kondition genom att springa, skida, cykla…

– Den andliga dimensionen.

Jag tror på Gud och är ett Jehovas vittne sedan 1994.

– Fast redan i slutet av 1980-talet började jag intressera mig för meningen med livet. Det gör mig gott. Samtidigt är jag ingen som pekar på någon annan för deras tro. Religionsfrihet är en bra sak.

Vad gör dig ledsen?

– När människor som står mig nära blir sjuka. Ibland känns det så orättvist.

Vad gör dig glad?

– Mycket.

– Vad gäller positivitet har vi bra chans att själva påverka det.

Vakna med rätt inställning om jag uttrycker mig så.

Vad betyder Oravais för dig?

– Mera för varje år som går. Det är i Oravais jag har mina rötter.

Och skog som jag förvaltar. Min systers pojke flyttade till mitt föräldrahem. Det känns bra.

– Att Oravais blev Vörå är ok för mig. ”Orvas är ju ändå Orvas”.

Har du sett Botnia Paradise?

– Inte än. Jag ville spara den till Teaterdagarna på teatern. Då ska jag medverka där. Men jag gillar KAJ. Gillar deras dialektala uttryck.

Vad har du ogjort?

– Det finns faktiskt en sak jag ännu på något sätt vill lyfta upp, skriva pjäs om, förmedla känslan av, förklara i någon form. Det rör pälsnäringen i Österbotten.

– Om och hur det blir återstår att se.

Tack Erik för stunden. En bra stund.

Och Tack till Vallonia i Smedsby för att vi fick sitta i biblioteket och prata.

Text och foto: Lisbeth Bäck

11

MITT VÖRÅ Helen Jåfs är född i Göteborg och uppväxt i Oravais.

Sedan många år är hon dock Vöråbo – idag är ju kommunerna dessutom sammanslagna så nu definierar hon sig som Vöråbo ”på riktigt”. Helen bor med sin man Lasse och dottern Linda i Vörå centrum. Till familjen hör även hundvalpen Happy.

VARFÖR VÖRÅ?

– Vi ville bo här främst för att vi uppskattar alla möjligheter till fritidsaktiviteter som finns i kommunen. Min man Lasse är uppvuxen i Helsingfors men har rötter här, hans jakt- och fiskeintresset var en orsak. Själv skidar, golfar och promenerar jag gärna och vi bor bara ett stenkast från skidcentret. Man ser mycket folk som rör sig krig skidcentret, det är mountainbikes, frisbeegolfare och rullskidåkare bland andra. Vi trivs här!

HUR SKULLE DU BESKRIVA VÖRÅ KOMMUN? – Vörå har lyckats profilera sig bra på senare år tycker jag, inte minst genom alla idrottsframgångar. Det är en kommun med många innovativa företag som ligger mitt emellan Jakobstad och Vasa vilket möjliggör pendling åt båda hållen, något som är intressant för familjer.

VAR JOBBAR DU? – Jag jobbar som telefonist/receptionist på Folkhälsan och har kontoret på Norrvalla. Det är roligt med en arbetsplats där det är fart och fläkt och det är ständigt nya saker på gång.

PÅ TAL OM NORRVALLA, VAD ÄR PÅ GÅNG DÄR I HÖST? – Mycket! Dansgala, julmarknad, käpphästläger, vattenjumppa. Här finns gym, klättervägg och olika kurser i allt från hypnos till massage. Holmgården är nyrenoverad och har just öppnat, MI och kommunens fritidssektion har flyttat dit så det möjliggör ännu mera samarbete och utveckling inom kommunen. Simbassängen är öppen alla vardagar och kommunen erbjuder gratis simning för Vörå kommuns pensionärer, arbetslösa och barn upp till 19 år.

DET BÄSTA MED VÖRÅ ÄR? – För mig är det nog närheten och möjligheterna till ett aktivt liv. Jag golfar regelbundet sedan 8-9 år tillbaka och trivs med friska luften.

Det är den mentala biten och utmaningarna med golfen som gör det intressant – ja och motionen förstås.

– Här finns också ett bra utbud med butiker och service och vi handlar lokalt så långt det är möjligt. Det är sist och slutligen ganska lite man behöver från ”stan”.

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

BYA

12

Vörå Blomstertjänst Blommor till vardag och fest, glädje och sorg!

Alva Thors från Rejpelt är bara 16 år men har redan tävlat på nationell nivå i Nordisk kombination i flera år. I sporten ingår grenarna backhoppning och skidning, alltid i fri stil.

HÖSTNYTT

InWear • Part Two • MORE&MORE MASAI • Ze-Ze • Micha • LeaH LAURIE mirakelbyxor och MARC LAUGE stretchjeans

Tel. 044-2436302

DIDRIKSONS vinterjackor

Må–Fre 10-17, Lö 10-14

GH-Shoppen, Marknadsv. 3, Smedsby

www.gh-shoppen.fi • Tel. 040 724 0907

• • • • Må-Fre 8-17• Lördag stängt

Ackulumatorer Bil- och däckservice Fyrhjulsinställning Glasarbeten

Fixus sertifierad bilverkstad

Glimmergränd 3, Vasa • 06-3170 508 • www.akkusalminen.fi

Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Elarbeten

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Markarbeten

Grävmaskiner, teleskåplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

Bokföringstjänster

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi www.engmanservices.fi

engmanservices

Ab Engman Services Oy

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ Justerbara glasräcken och solskydd hittar ni hos oss!

Se mer info på våra webbsidor eller besök vår nya butik!

Skolhusgatan 14 • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8-17 • www.rullma.fi

VÄLKOMMEN IN! Vard 6-21, Lö 8-21, Sö 9-21

Café • Service • Biltvätt • Hyresvagnar

Hösttvätta bilen i vår toppmoderna

BILTVÄTT

Har ni VINTERDÄCKEN i skick?

Nya däck till bra pris från oss.

Kvevlax Service Karlebyv. 1134, 66530 Kvevlax Tel. 06-346 0151

INGET SLÅR BACKHOPPNING Nordisk kombination – en sport som omfattar de båda grenarna backhoppning och skidning – är en relativt ung tävlingsgren på damsidan. För herrar finns den med i OSprogrammet sedan snart 100 år tillbaka, men på damsidan förverkligas detta först i OS 2026 i Italien. Detta till trots kan man i Vörå redan stoltsera med Österbottens enda kvinnliga tävlingsidrottare i grenen. Alva Thors är en av pionjärerna i den finländska landslagssatsningen.

A

LVA THORS, HEMMA från Rejpelt, är 16 år och går första året i Vörå Idrottsgymnasium. Hon är också en av de sju finländska unga damer som ingår i Projekt 2026, en träningsgrupp som startats med sikte på just OS 2026. Tävlat i sporten har Alva gjort sedan hon var elva år.

– Jag började med backhoppning för att min storebror Ivar sysslade med det, och fastnade direkt. Det finns ingenting som kan liknas vid backhoppning och känslan av att flyga, fastslår Alva, som när hon var yngre också testat på många andra idrottsgrenar

– bland annat just skidning, som också ingår i nordisk kombination.

Trots sin ålder är hon en av de äldsta utövarna av sporten på damsidan i Finland och har redan hunnit kamma hem flertalet FM-medaljer.

– Som elvaåring deltog jag första gången i Hopeasompa och därefter har jag tävlat på nationell nivå, berättar Alva.

Siktar mot OS 2026 Som de högst rankade meriterna räknar hon de poäng hon tog i Continental Cup i vintras samt

andra- och tredjeplatsen hon kammade hem i FIS Youth Cup i Tyskland 2019. I vintras kunde damer tävla i nordisk kombination i VM för första gången, och säsongen innan ordnades juniorVM för första gången.

– Junior-VM gick i Lahtis och det gick helt okej för att vara första gången, konstaterar Alva.

I vinter väntar Junior-OS festivalen i Lahtis samt Junior-VM i Polen, och Alva hoppas förstås få en plats i truppen. På lång sikt är OS i Italien 2026 det stora målet, men samtidigt är Alva medveten om att toppen i tävlingskarriären kan komma först fyra år senare – då i OS som ordnas 2030.

BYA

13

ANNA BERTILLS STYRELSEORDFÖRANDE, VÖRÅ KOMMUN

KÄNSLAN BJUDER IN MEN MYCKET ANNAT AVGÖR KÄRLEK TILL HEMBYGDEN, det brukar inte vara någon bristvara på landsbygden. Tvärtom. Själv hade jag ända sedan jag flyttade bort för studier sent nittiotal en extra stark kärlek till åkrarna och ängarna i Vörå. Så fort bilen kom över den sista backen innan Vörå city, och skidbacken blev synlig, så var jag hemma, i hjärtat också.

AV OLIK A OMSTÄNDIGHETER, kanske var det ödet som talade, flyttade jag hemåt med min familj efter 22 år borta. Längtan lade sig tryggt, jag var där jag alltid hade tänkt att jag till slut skulle landa. “Där vi en gång gått” – handlar om känslan, om det som kallas kärlek till hembygden, om människor, minnen och trygghet.

Det är ofta det som drar hemåt för återvändare men det räcker inte när det slutliga beslutet skall till. Då pratar vi också karriärmöjligheter, småbarnspedagogik, skolor och närservice. Känslan bjuder in men mycket annat avgör.

Bilder från Continental Cupen i vintras i Eisenerz, Österrike samt från Junior-VM i vintras. Foto: Romina Eggert, Pepe Korteniemi samt privata bilder.

– Jag är fortfarande bara 21 år då OS i Italien ordnas, förklarar hon.

land Villför och Matias Strandvall, berättar hon.

Många lägerdygn och resor

Stort stöd hemifrån

Som en av de sju medlemmarna i Projekt 2026 deltar hon i landslagets läger under landslagstränare Lasse Moilanens ledning. Ett av huvudsyftena med lägren är att få tillgång till ordentliga träningsbackar.

– Det är framför allt lägerdygn och tillgång till expertis som gruppen skapats för, berättar hon.

Vid sidan om detta tränar Alva otaliga timmar själv hemma i Vörå – vintertid ligger fokus på skidningen, medan barmarksträningen består av allt från rullskidåkning till löpning och paddling.

– Grenen erbjuder väldigt mångsidiga träningsmöjligheter, och jag får hjälp med mitt träningsupplägg av Tor-Leif Häggman och Ulf Nyman, men också av idrottsgymnasiets skidtränare Ro-

Med på många av tränings- och tävlingsresorna finns alltid någon av föräldrarna, samt hopptränaren Ulf Nyman.

– De har ställt upp jättebra, säger hon.

Samtidigt är hon noga med att också hinna göra annat än bara träna.

– Att börja gymnasiet har krävt en del nya rutiner, och återhämtning måste också finnas med. Jag gillar att laga mat och baka, eller bara titta på Netflix, ler hon.

Vörå IF arrangerar varje vinter nybörjarbackskola, och hon hoppas att fler unga skulle komma och pröva på.

– Som sagt, det finns inget som slår backhoppning.

Text och foto: Anna Sand

UNDER PANDEMITIDEN HAR vi mera än någonsin pratat värderingar.

Landsbygden har stått i strålkastarljuset mer än tidigare. Det gröna, det trygga, det lugna. Jag kan inte påstå att det som hänt ännu syns i någon statistik, det gör det inte direkt. Men jag tror att vi har en rörelse på gång som bådar gott för landsbygden. Den skall vi också ta väl vara på. I Vörå inleder vi nu ett större strategiarbete där vi blickar framåt och drar upp de större riktlinjerna för kommande period. Ett arbete där vi skall vara noga med att lyssna in invånare och också våga analysera prognoser kring demografi och framtidsutsikter.

NÄR LIVET OMVÄRDERAS som det gjort de senaste åren, väcks nya möjligheter. Demografin är utmanande för oss alla på landsbygden, så också för Vörå. Det går inte att göra som man alltid gjort, man behöver egentligen göra tvärtom. Återvändarna kommer kanske inte tillbaka enbart på grund av den där kärleken till ängen

och havet eller på grund av en billig tomt. De kommer kanske på grund av värderingar, möjligheter och goda villkor. På grund av att arbetsmiljöerna ändras. De kommer kanske för att de vill och kan bo grönt men jobba urbant. Nya rörelsemönster påverkar definitivt möjligheterna för landsbygdskommuner som Vörå. Vi skall vara snabba och öppna för att ta emot och agera på just de möjligheterna.

VÖRÅ KOMMUN HAR jobbat länge och mycket med marknadsföring, som också gett en bra profilering. Så också ett planerat pendlingsbidrag som är en satsning som kommer att ge kommunen mycket tillbaka. I slutändan är det som med ”employer branding”: det är hur människor runt omkring pratar som kan vara avgörande för lyckade kampanjer, och där skall vi vara tydliga med att vi borde bli bättre på att berätta om allt som är bra också. För det har betydelse. Att vår utbildning är högklassig, att vi satsar tydligt och omfattande på idrott, som har direkt inverkan på hälsan för alla åldrar, att vi som landsbygdskommun har en framåtanda hos jordbrukare och företagare som är unik och att vi är en mångkulturell bygd tack vare det som gjorts i alla år i samband med Oravais flyktingbyrå. Att vi har alla förutsättningar för att lämna över bygden i goda händer till nästa generation. Där vi en gång gått är en känsla som handlar om värderingar.

Om trygghet och om livet.

NU MÅSTE VI bara se till att fortsätta trampa upp nya vägar och stigar, inte bara välja de invanda och upptrampade. Då har vi möjlighet att kombinera både känsla och möjligheter i ett. Och någonstans där har vi som kommun alla förutsättningar att växa framåt.

Kanske var det ödet som talade...

BYA

14

Även om Mats Grönlund trivs mycket bra med arbetet i bybutiken i Solf far han efter arbetet gärna hem till Öjna i Petalax och kopplar av.

Arbetsresan tar med bil en dryg kvart, vilket är ett bra avstånd för att känna att han till viss del är ledig från arbetet som företagare. Att sedan frun eller dottern jobbar de kvällar han är ledig ser han inte som någon stor utmaning. Det har snarare blivit en livsstil för familjen.

Personlig betjäning åt Solfborna Den sista veckan i juli 2021 tog Mats Grönlund över som köpman i Solf. Efter snart tre månader är han nöjd med bybornas stöd för sin butik och familjen trivs med att arbeta tillsammans i företaget.

J

AG FICK ETT telefonsamtal av Björn Båsk, som äger fastigheten där Sale hade haft butik fram till slutet av april. Han bad mig att fundera på möjligheten att ta över och jag tyckte ju synd om byn, som mist sin enda butik, börjar Mats Grönlund berätta.

Han visste mycket väl vad han gav sig in på, när han efter viss betänketid tackade ja till att starta en M-butik i Solf för att saluföra livsmedel.

– Jag började sommarjobba i en butik i Korsnäståget som femtonåring. Sedan i butiker på Brändö och i Smedsby, tills jag öppnade eget i Vikinga och därefter på Skolhusgatan nära sjukhuset. Därefter var jag köpman i Gamla Vasa i

Nöjd köpman

tjugo år. Under något år har jag nu varit inhoppare i butiken i Petalax.

Ny inredning Allt revs ut när den tidigare butiken slog igen, så Mats måste vänta på nya kyldiskar. Han hade hoppats kunna öppna sin butik redan under försommaren.

– Det enda som fanns kvar var lamporna i taket, så vi har fått skaffa all inredning, säger Mats. Å andra sidan har vi fått skapa butikens utrymme helt fritt, eftersom inga gamla hyllor eller diskar styrde hur vi placerade inredningen.

För att hålla kostnaderna nere sköter Mats butiken som ett familjeföretag, där frun Jaana och dottern Catrin utgör personalen.

De delar på några kvällar vardera,

för butiken är öppen till klockan 20 alla dagar utom lördagar då de stänger 18 och söndagar klockan 16.

– Hittills har det gått riktigt bra att arbeta tillsammans, skrattar Mats. Vi känner ju varandra och fungerar bra som arbetsteam. Det här blir som en livsstil, vi ser det inte direkt som ett jobb.

Kunden får bestämma Mats är synnerligen medveten om konkurrensen från de stora aktörerna. Därför låter han småskaligheten vara det som blir kännetecken för familjens butik. Han

är som fri köpman inte bunden av monopolbolagens standardutbud, utan kan fritt välja vilka varor som finns i hyllorna.

– Kunderna har redan från början fått komma med önskemål om vad vi ska ha i utbudet. Går varan åt tar jag in mer vartefter det säljs.

Jag försöker bjuda till så att kunderna ska vara nöjda.

Butiken fungerar även som ombud för Matkahuolto och PostNord.

– Min målsättning är att skapa en trevlig närbutik dit det är lätt att komma in och handla. Vi gör verkligen vårt bästa för att betjäna varje kund!

Mats är nöjd med utrymmena som butiken verkar i, de är tillräckliga för den omsättning av livsmedel som bybutiken nu har.

– Jag har ett tvåårigt hyreskontrakt, så i det här skedet ser vi nog framåt och småningom när vi närmar oss årsskiftet 2022–2023 får vi ser hur omsättningen ser ut.

Månne inte det finns grund för att fortsätta efter det – i synnerhet om Solfborna fortsätter att handla i vår butik.

På frågan vad som driver honom att fortsätta som köpman fnissar han till och säger att det antagligen är ”feil i huvu”. Fast om man hela sitt liv varit företagare och känner en hatkärlek till kallet finns det väl inga egentliga alternativ. Dessutom innebär det en viss frihet att skapa sin arbetsdag.

– Jag har lätt för människor och trivs med att betjäna dem. Mitt motto är att alltid sträva till att göra mitt bästa så att kunden blir 100 procent nöjd!

Text: Carina Nordman-Byskata

BYA

15

Korsholms hjärtförening

blickar framåt FAKTA OM HJÄRTAT * Hjärtat slår ungefär 100 000 slag i dygnet och det betyder att det pumpar cirka fem liter blod i minuten eller mellan 7000 till 8000 liter i dygnet. * Kvinnans hjärta slår i regel lite snabbare än mannens. Medelpulsen för kvinnor är mellan 70 till 90 medan den för män ligger på 60 till 80. * Hjärtat är det organ som bildas först hos fostret, det är alltså det organ som blir äldst i din kropp. * Hjärtat är ungefär stort som en knytnäve och ett friskt hjärta väger 300-350 gram. * Hjärtsjukdomar är fortfarande den största hälsorisken för människan, större än cancer och olyckor, även om prognoserna har blivit bättre bland annat tack vare kunskap kring kost och medicinering finns det ännu mycket att göra.

Korsholms hjärtförenings ordförande Johan Smeds och sekreteraren Sonja Granström hoppas på en återgång till en mera aktiv tillvaro.

Med sina 43 år på nacken är Korsholms hjärtförening profilerad som en etablerad aktör i hemkommunen. Under coronaperioden har verksamheten gått på lågvarv. Nu väntar föreningen på mera restriktionsfria tider.

I

LIKHET MED ANDRA föreningar har Korsholms hjärtförening varit tvungen att ligga mycket lågt sedan coronapandemins angrepp på världen i början av 2020.

– Eftersom största delen av föreningens medlemmar hör till riskgrupper har det med undantag av några naturvandringar inte gått att ordna några evenemang, säger Sonja Granström, sekreterare för Korsholms hjärtförening.

Friluftsdagarna som inkluderade korvgrillning och trevlig, social samvaro har i varje fall varit uppskattade avbrott i händelselösheten.

I oktober ifjol deltog ett 30-tal personer och fyra hundar i en vandring längs Kunileden. En motsvarande tillställning längs Gräddjasleden i Kuni lockade cirka 20 deltagare i juni, berättade Sonja.

ByaNytt får en pratstund med Sonja och hjärtföreningens ordförande Johan Smeds på ett kafé en oktobereftermiddag.

– Jag har varit ordförande sedan 2013. Egentligen halkade jag in i föreningen på ett bananskal. Jag blev ursprungligen uppmuntrad

att åta mig ordförandeuppdraget av förre sparbanksdirektören Sven-Erik Kjellman, berättar Johan.

Johan tog över ordförandeskapet i samma veva som hjärtföreningen fick nya medlemmar och därmed reste sig från en svacka när styrelsens medelålder var hög och verksamheten hade börjat svikta lite grand.

– Själv lider jag inte av några hjärtproblem. I början kändes det därför helt främmande att ansluta sig till den här verksamheten.

– Men det har tveklöst varit en mycket lärorik period för min del.

Jag har haft förmånen att få samarbeta med en fungerande styrelse. I styrelsen sitter flera kunniga medlemmar som har jobbat inom vården, säger Johan.

Kunibon Sonja blev i sin tur övertalad att gå med i hjärtföreningen 2017.

– Kvevlax kommundel höll på att bli utan representation i styrelsen, påpekades det samtidigt.

Nu är vi två från Kuni och en från Kvevlax.

– Jag har personligen klarat mig undan hjärtsjukdomar hittills. Jag

* Studier visar att det föreligger större risk att drabbas av hjärtinfarkt på måndagar än andra veckodagar.

tillhör dock en riktig hjärtsläkt, säger Sonja.

Hög medelålder Under de senaste åren har medlemsantalet i Korsholms hjärtförening varit lite svajigt. Det har gått både upp och ner. För närvarande är den exakta siffran 181.

– En stor del av medlemmarna har själva konkreta erfarenheter av hjärtsjukdomar. En del anhöriga till hjärtpatienter har också anslutit sig till föreningen, säger Sonja.

– Föreningen är tvåspråkig och har ett 50-tal finskspråkiga medlemmar. Vi går in för att informera på båda språken i våra medlemsbrev, säger Johan.

I år har Korsholms hjärtförening fått elva nya medlemmar hittills. Samtidigt sker det också en del bortfall årligen, bland annat på grund av dödsfall.

– Föreningens medelålder är hög och ligger på 77 år för närvarande. Den yngsta infarktpatienten är endast något över 30 år, säger Sonja som också kommenterar att infarkt- och andra slags hjärtproblem med tiden har blivit en vanligare folksjukdom även för kvinnor.

Att kunna nå ut och berätta om Korsholms hjärtföreningens existens och verksamhet för hjärtpatienter har varit en extra utmaning under coronaperioden.

– Tidigare har vi kunnat medverka i jourer på Vasa centralsjukhus och informera om vår verk-

* Nedsättningar i hjärtats funktion är ovanliga för personer under 50 år men i gruppen 60-69 åringar drabbas två på hundra och i gruppen 80-89 drabbas var tionde av någon form av hjärtproblematik.

Källa: sydanliitto.fi

samhet tre gånger per år. Detta har dock inte varit möjligt under pandemin.

– Vi har inte heller rätt att få vetskap om hjärtsjuka personer via sjukhuset eller HVC på grund av tystnadsplikten.

– Friskvårdsmässan i Botniahallen har varit viktigt ett forum för ökad synlighet. Vi brukar också dela ut information om föreningen i hushållens postlådor ibland. Vi har fått några nya medlemmar på det viset, tillägger Sonja som också framhåller att hjärtföreningen har en Facebook-sajt.

Nya evenemang på gång Korsholms hjärtförening har kunnat genomföra sina vår- och höstmöten i avskalad form under de två senaste åren. Ifjol slogs vår- och höstmötet dessutom ihop.

– Tidigare har vi brukat arrangera ämnesrelaterade föreläsningar i samband med mötena. Men detta har inte varit genomförbart på senare tid, säger Johan som säger att föreningen håller höstmöte i normal ordning den 23 november på Seniorpunkten.

Kustösterbottens hjärtdistrikts höstmöte på Vallonia den 16 no-

vember är en annan kommande händelse. Till distriktet hör nio föreningar från den tvåspråkiga kustremsan.

– Under normala år har vi också ordnat vårliga hjärtfester med föreläsningar och annat program.

Den årliga distriktfesten i Härmä med program, middag och dans brukar vara ett mycket populärt evenemang, säger Sonja.

– Tanken är också att vi småningom ska kunna arrangera någon bussutflykt igen, säger Johan.

– Tidigare har vi arrangerat två bussresor på det lokala planet. Vi har åkt genom och bekantat oss med olika Korsholmsbyar under resorna, säger Sonja.

I slutet av intervjun framhåller Sonja att dyra postporton är en ekonomisk stötesten för hjärtföreningen numera.

– Postkostnaderna har blivit den största utgiftsposten för oss.

Vi skulle därför vara tacksamma om vi fick tillgång till medlemmarnas eventuella e-postadresser, säger Sonja.

Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

16 TACK FÖR TIPS E

T

Tony Ingman och Patrik Storm berättar att svävaren svävar uppemot fyrtio centimeter ovanför underlaget när den kör – på vatten, is, snö eller land. Man kan ta sig fram där ingen annan kan köra.

Svävar fram på vatten, land, is eller snö Höstkvällen är fin och vägen ut till Börsskäret i Värlax, Köklot, omges av höstens färger. Framme vid Patrik Storms villa står den parkerad vid vattenbrynet – farkosten som svävar fram.

S

VÄVAREN AV MÄRKET Slavir 6KO med miljövänlig motor, Toyota 2GR V6 EFI 240hk, står parkerad på en gummimattsförsedd ramp.

Rampen är ny liksom svävaren.

Svävaren är rysktillverkad och köpt via leverantör i Finland.

– Den registrerades i början av juni och inkörningen skedde i samarbete med en instruktör från leverantören. Passagerarmängden är sju + chauffören.

Sjöturer till nytta och nöje Sjöturer med svävaren och/eller festplats med bastu och badtunna att hyra driver Patrik Storm inom Stormcharter. Storm driver också Patriks Bilservice i Singsby.

– Jag blev intresserad av svävaren när jag såg en mindre modell i vintras. Jag tycker om när det är lite annorlunda, när man kan erbjuda lite ovanligare service. När det är nå nytt, säger han.

Målet är att svävaren ska betjäna till både nöje och nytta. Med farkosten tar de sig fram var som helst och när som helst. På land, vatten, snö och is. Nöjesturer så väl som nödtransport eller skjuts åt dem som kanske behöver ut till sina villor under menförestid.

– Båten är utrustad med värme i hytten, flytvästar, hjärtstartare och förstahjälpen-utrustning.

Framtill på svävaren finns även en stege som räddningsdykare kan

BYA

Cancervandring i Smedsby

För den som vill ha mera sjöluft än från svävaren finns möjlighet att hyra platsen med samlingsrum, bastu, badtunna och uteplats.

ta sig upp i farkosten från. Jag är själv dykare, säger Patrik.

Erfarna chaufförer Tony Ingman, också med intervjutillfället, samt Filip Björk och Fredrik Herrgård är chaufförer utöver Patrik själv.

– Erfarna chaufförer med kunskap om sjön, berömmer Storm.

– Vi har resonerat så att det inte ska ”haka upp sig” på att det inte finns chaufförer. Nöjesturer ska vara en positiv upplevelse och därför sker de med väderreservationer, maxvåghöjd är sextio centimeter.

Farkosten beter sig precis som en båt i höga vågor. Mörkerkörning utförs endast i nödsituationer.

Häftig upplevelse Det är en fin kväll där vi står på stranden. Tony Ingman startar upp svävaren, som mäter 7,40x3,70. Först utlyses en signal som varnar om att propellern startar upp. Sen varvar maskinen upp och svävaren lyfter från underlaget. Gör rätt för sitt namn och svävar fram en bit innan Ingman stannar den igen.

Rampen är belagd med gummimattor och det konstateras att en brygga är överflödig för den här sortens fordon.

– Under sommarmånaderna hade vi en del bokningar och de som var ut på nöjesturer då tyckte att det var häftigt. När vädret tillåter är farten förtjusande.

Den 11 oktober 2021 höll Korsholms cancerklubb sitt höstmöte. Det var en jättetrevlig och lyckad kväll på alla vis intygar både Rose Heir och Nina Nystrand-Hammarström.

Ingman och Storm berättar att det inte finns fastslagna rutter men de har goda förslag till det beroende på kundernas önskemål.

Ordna fest på land!

På land finns stuga med samlingsrum, bastu, badtunna, stor grill, paellapanna och uteplats.

– Antingen så att man kommer hit och trivs – eller att man, vid större sällskap, turar om med att vara på land och åka ut med svävaren.

Patrik berättar att han nyligen hade en spansk fest här för tjugo personer.

– Den här gången gjorde vi maten. Och så hade vi en trubadur. Min spanskalärare, ler han.

Verksamheten är ny, men Storm är nöjd över intresset och rätt många bokningar har han fått nu till hösten och vintern. Han har också pratat med Bernys så möjlighet finns att beställa mat därifrån.

– Födelsedagskalas, firmafester och svensexor, exemplifierar han.

I huvudsak sker svävar­ transporter inom Vasa och Korsholm, men möjlighet till turer i hela Kvarkenområdet finns.

Text och foto: Lisbeth Bäck

DET BJÖDS PÅ musik, kaffe och bullar samt en föreläsning av Patrik Ehnström. Evenemanget lockade kring 100 personer och under kvällen valdes direktionen för cancerklubben.

– Äntligen är vi i gång och kan gå vidare med planering och utvecklig av klubben, säger Nystrand-Hammarström.

Korsholms cancerklubbs direktion består av: Ordförande Rose Heir, Pernilla Vikström, Per-Ole Berg, Bengt Beijar, Nina Nystrand-Hammarström, Peter Finne, Filip Koskinen och Mary Andren-Pada.

DESSFÖRINNAN, DEN 23 september, anordnades Cancervandring i Smedsby centrum. Det var samtidigt starten på årets Rosa bandet-kampanj.

De aktiva inom den nya föreningen i Korsholm berättade om vad som är tänkt med den nya föreningen, de bjöd på grillkorv, blåbärssoppa och hade utställning av veteranfordon, sålde Rosa bandet och delade ut material.

Yngve Lithén bjöd på dragspelsmusik och därtill fanns möjlighet att vandra i Smedsby centrum och följa rosa ballonger.

Det var en bra stund – också fast det regnade och blåste hårt. Många som hade tänkt vandra stannade hemma på grund av vädret. Nu när den nya föreningen startar upp får vi nya möjligheter att träffas och stöda deras verksamhet.

Sammanställning: Jennifer Hägen Foto: Lisbeth Bäck

17

18

BYA

Singsby Sångkör jubilerar DET SOM EGENTLIGEN var tänkt att bli ett 95 års jubileum blev i stället en 96 års körfestival eftersom firandet sköts upp med ett år på grund av pandemin. Singsby Sångkör är en blandad kör bildad i Singsby 1925, tidigare fanns även flera andra sångföreningar i byn, kören har varit verksam under hela tiden sedan dess undantaget krigsåren. Sång var en mycket populär fritidssysselsättning i början av 1900-talet, det fanns inte heller så mycket annat att göra på kvällarna på den tiden, funderar ordförande för Singsby Sångkör Bengt Beijar.

Vem är Singsby Sångkör idag?

– Kören består i dag av cirka trettio aktiva deltagare, många har anknytning till Singsby på ett eller annat sätt, men det är inget måste. För tillfället övar vi i Carpella Strandlid, normala år håller vi till på Seniorpunkten i Smedsby.

– Vår dirigent sedan 2020 heter Tina Martin och är hemma från Solf, numera Malaxbo. Hon är den sjunde dirigenten på 96 år så de har varit långlivade. Vi sjunger främst traditionella finlandssvenska och rikssvenska visor och sånger. Ibland har vi teman som 60-tal och gospel.

Hur ska ni fira 95 (96) år?

– Vi brukar fira jämna fem och tio år med någon form av konsert och nu blir det Schlagerfestival 31.10 med gästartister och solis-

Singsby sångkör. Foto: Privat ter som Philip Järvenpää, Charles Plogman och Ann-Katrin Burman. The Haralds är ett band som Singsby Sångkörs fond sponsrade med medel till utrustning och de kommer också att uppträda.

– Stig Snickars förlänades titeln Director Musices av republikens president i fjol och det ska vi förstås också uppmärksamma.

Förstås kommer kören att sjunga mycket – Jenny Mendelin, tidigare dirigent, och Simon Granlund deltar också i festligheterna.

Full Beredskap på teater i Smedsby MÅNGA DRÅPLIGHETER OCH många roliga scener är det när teatergänget inom Smedsby UF inbjuder till farsen Full Beredskap. Förväxlingarna och de vita lögnerna är otaliga under föreställningens gång – men någonstans lägger sig sanningen till slut över scenen och allt blir rätt bra.

Aktörerna Kristian Nordblad, Ann-Sofi Loo, Isak Frants, Mikael Gädda, Kira Bruun, Gitta Schoultz-Ekblad, Sofia Renkonen, Linus Aspelin, Sandra Aspelin, Måns Backman, Hans Svahn och Mona Granholm gör så gott ifrån sig liksom Jan Jakobsson bakom regi och bearbetning.

Därtill finns ett gäng som skött dräkter, ljus/ljud, scenografi, servering, biljetter med mera.

Det kändes bra då det blev tid att få öppna dörrarna till UF:s salong. Pandemin gjorde att allt drog ut på tiden med premiär och spelschema som flyttats fram tre gånger. Så härligt att det nu blev av. Det är förresten 24:e säsongen sedan 1996 som föreningen spelar helaftonspjäs eller revy i UF-lokalen.

Tack för en rolig föreställning!

Text och foto: Lisbeth Bäck

– Vi ordnar två konserter under dagen, klockan 14 och 18, för att så många som möjligt ska kunna delta. Det blir en körfestival utöver det vanliga, lovar Bengt.

Snart fyller ni 100 år – vad händer då?

– Vi har nog lite planer och funderingar redan, bland annat kommer vi att åka på en körresa till Verona 2022. Sen finns det tankar på skivinspelningar, konserter och nya teman.

Kan vem som helst sjunga i kör?

– Alla som vill kan sjunga, hävdar Bengt.

– Om man är blyg så smälter man in i kören och blir en del av gruppen så det är inga problem. Det är inte många som kan sjunga efter noter, huvudsaken att man hänger med när det går upp och ner.

Text: Jennifer Hägen

?

BYA Vill ni gratulera?

ANN-SOFIE OCH ANNA-LENA STORBACKA i Smedsby gratuleras på födelsedagen den 3.11 av mamma, pappa, Carola, Björn och Sandra.

Gratulera med en födelsedagshälsning i ByaNytt! Bland de gratulerade som skickar in sin adress till oss på ByaNytt lottar vi ut en överraskning.

Mejla material + adress till jennifer@kustmedia.fi

WWW.LOKALNYTT.FI prenumerera köpa lösnummer göra adressändring tipsa oss gratulera nära och kära boka annonser

19

GISSA

SAKEN

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll.

Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Derick Joutsi i Veikars som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i B821 var 1. Fjärrkontroll 2. Klädnypor 3. Virknål

VÄLKOMMEN att skicka in bidrag till Läsarnas sida!

E-postadressen är: lasarbidrag@byanytt.fi

Gilla oss också på

1

ORTNAMN TILL ORDQUIZET PÅ SIDA 2.

BJURBÄCK FINNBACK HELNEHOLMEN JUNKAIS KALASCHAR KALMOSSEN KORSBÄCK KRÅKBACKEN KRÅKTRÄSKET KYRKBACK LANGBACKEN

LISSBACK LOLAX LÅNGJUTAN MAJORS MAMRELUND MOLPE NYBY PETALAX-KBY PETSMO RAINEBÄCK REPLOT

RIMAL SINGSBY SKOTT SMEDSBY STAVERSBY SVARVARS SÖDRAVALLGRUND TOBY TUVÄNG TÖLBY

VASSOR VEIKARS VIITANIEMI VIKBY VOITBY VÄSTERHANKMO VÄSTERSOLF ÖJNA ÖSTERHANKMO ÖSTERSOLF

2

FARSDAG 14.11

Kom ihåg far med en prenumeration på ByaNytt eller KustNytt!

3

Ring 06 344 1814 eller mejla till prenumeration@kustmedia.fi Skicka in kupongen senast 10 november till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11 2021 och du kan vinna en säng till värde av högst 500 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

PRENUMERERA: • på

hemsidan www.lokalnytt.fi • via e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 3441814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 57 € Inom Europa: 62 € Utanför EU: 64 €

1. __________________________________

BYA

Lokaltidning i Korsholm

SÄNG

2. __________________________________ 3. __________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

BYA

20

T

E TACK FÖR TIPS

Laila Ross diskuterar med en av Verkstadens klienter, Anna, över kaffebordet. I bakgrunden skymtar också hobbybordet.

Välkomna

till Verkstaden!

I Smedsby centrum har en ny verksamhet vuxit fram, där hantverk skapas och gammalt blir nytt, loppisfynd samlas, och framför allt: människor hittar tillbaka till en vardag av sysselsättning och rutiner.

U

NDER ÅREN HAR föreningen Folkhälsan i Korsholm via kommunen tagit emot personer som har behov av rehabiliterande arbetsverksamhet.

De har hittat sin plats inom olika uppgifter, och vartefter behovet har vuxit har också verksamheten gjort det samma.

– Här kan man gå omkring och se vilket projekt man vill ta sig an, säger Laila Ross och sveper med armen längs de 100 kvadratmetrarna av verkstadsyta som är fulla av projekt.

Det Laila med värme berättar om, är det för i år nya projektet ”Verkstaden” som sysselsätter långtidsarbetslösa och personer med nedsatt arbetsförmåga, genom praktiskt arbete med allt från handarbete till möbelrestaurering.

– Folkhälsans satsning detta år när föreningen fyller 100 år är just Verkstaden, säger verksamhetsledare Susanne West.

Om verkstadsarbetarna väljer att rusta upp en gammal ”Kronblom-soffa” eller göra om en lampa till modern konst är upp till dem själva, så länge de är på plats under överenskomna tider.

Möjligheten att arbeta hemifrån på distans finns också.

Det viktigaste med verksamheten är att alla ska känna att de kan bidra till arbetet och vara del av en gemenskap. Samtidigt gör deltagarna en viktig insats vad gäller både återbruk och välgörenhet, och Laila hoppas att ännu fler loppisbesökare ser sin chans.

– Många vet inte om att loppisen är öppen alla vardagar, eller ens att den finns här.

Restaurerar allt från cyklar till möbler För den som nu kliar sig i huvudet: Loppisen som finns i Verkstaden är alltså inte Folkhälsans Loppis & Retro Bazar, utan ligger mitt emot den på andra sidan det nya torget,

Projekt finns det gott om i Verkstaden.

Chippendalesoffan bakom handledare Mikael Härtull har fått sig ett riktigt ansiktslyft.

Verkstadsklienterna tillverkar varor för båda butikerna, men restaurerar även på beställning och till välgörenhet.

– Kvotflyktingarna Folkhälsan uppmanar alla som har vägarna förbi Marknadsvägen att titta in och kansom kommer hit får ske göra ett kap. alla varsin cykel, så i våras var det många cyklar här som restaurerades.

Laila är glad över hur den geEllys torg, i Smedsby. Medan den tidigare nämnda loppisen säljer mensamma sysselsättningen i mindre prylar som kläder, tex- Verkstaden ger resultat för arbetstilier, bak- och hantverk, tar sig glädjen hos flera av deltagarna.

– I början var en del som kom verkstaden an de större möblerna, men även lampor, tavlor och an- hit väldigt återhållsamma, och jag dra inredningsföremål skymtar har tydligt sett hur positivt de har utvecklats under den här tiden. längs väggarna.

För den som vill finns chansen att skänka möbler eller andra föremål till Verkstaden, och har man inte möjlighet att frakta möblerna själv tar Folkhälsan hand om den saken. Du som vill besöka Verkstadens loppis är välkommen till Marknadsvägen 3 på vardagar kl 9-16. De som önskar veta mera om möjligheterna till rehabilitering kan vända sig till kommunens sysselsättningskoordinatorer Annele Granqvist, 044 7277 325, eller Susanna Sund, 050 5444693.

Text och foto: Pia Backman-Nord