ByaNytt 9/2020

6 430030 490207

9/2020

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

TRETTIOÅTTONDE ÅRGÅNGEN

ISSN 0780-4555

WWW.BYANYTT.FI

VÖRÅ

>> Bilaga

SPORT ÄR SPARVS GREJ!

Alf skapar konst med motorsågen

MAMMA EVA BERÄTTAR OM GLÄDJE OCH ORO

SONJA, GLENN OCH TIM

Familjär stämning på Österöbutiken

Sotaren ska tåla höjder och damm

LÄS ÄVEN OM

Solfs motorentusiaster Guide till Vörås vandringsleder Österhankmos nya junttu Våra bästa och värsta reseminnen

Bengt om tjusningen med bowling

NU ÄR DET DAGS ATT BÖRJA FIXA

Vill du börja spara?

Ta kontakt med Kvevlax Sparbank, vi hjälper dig!

Inredning • Kläder Ändringar • Reparationer 050 591 95 71 Rejpeltvägen 784, Vörå

AFF

För Dig som vill köpa el. sälja bostad/fastighet.

Följ oss på Facebook och Instagram

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E 361 0444 D. ÖRNDAHL www.primafastigheter.fi 0400 210 335

@ByaNyttKustNytt

☎

sparbanken.fi | tel 06-346 2111

LANTBRUKSCENTRALEN VÖRÅ Larvvägen 53, 06-3843 400

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Tfn 06 3441800 E-post: redaktionen@byanytt.fi

Underskatta inte syjuntor

VD Emilia Häggman, tfn 06 3441816

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

HEJ IGEN TILL er som varit med oss i tidigare tidningar. Hej på er till eventuella nya läsare. Vi har Vöråtema med gott och blandat från det området. Och så Korsholmsartiklar som förr. Det här är ByaNytts trettioåttonde årgång.

Med tio nummer per år närmar vi oss trehundraåttio tidningar.

Häftigt. Varje exemplar i inbundna böcker här och i bra förvar. Vilken skatt till lokalhistoria det är!

ANNA TRÄFFADE SYJUNTAN i Österhankmo och när jag läste texten relaterade jag genast till mina egna syjunteminnen. Min mammas junta med Gunnel, Iris, Britta och Maggi. De träffades på torsdagskvällarna när jag var barn.

Handarbetare, pratade, drack kaffe och sparade en peng varje vecka som sedan blev en resa. Inga långtbort-resor men inom Finland eller till Sverige. Så fin vänskap de odlade genom åren. I något skede, och när de inte längre var fulltaliga, slutade de träffas. Det var liksom inte samma mera då.

Själv har jag varit med i en enda syjunta, under en kort tid och där

själva handarbetandet verkligen kom i andra hand. I det sällskapet var det absolut pratet och kaffebrödet som var det viktiga. Och riktigt bra så. Vi sparade också till en resa. Juntan upphörde och vi reste, för egna pengar om man säger så. Den mest långvariga gruppen jag ingått i är också en slags syjunta. Den har inte upphört men vi träffas grymt sällan numera.

Den heter Vodkaklubben. Ni anar inte hur roligt vi haft!

Underskatta aldrig en syjunta och dess betydelse. Att träffas, handarbeta om man tycker om det, prata av sig, göra saker tillsammans, ha tid för att mötas. Allt det känns som en bristvara för människor mitt i livet. Håll fast vid era juntor och grupper!

JAG MÖTTE EVA Sparv och det var trevligt att prata med henne – idrottsfamiljen och kändissyskonen inom sina respektive grenar.

Om hur hon med oro och glädje följer barnen nu när de är vuxna.

Som mammor gör.

Jag läser också om sotaren Kjell Knipström och om det inte finns

flera sotare Knipström är det ju du som skötte sotandet i min bostad i Malax när jag inte själv var hemma. Allt fungerar bra så bra jobbat där, säger jag till dig. Jag har supportat/stött en lokal vedhandlare och har en kubik supertorr björkved hemlevererad när jag kommer hem idag. Det är härligt när saker fungerar. Till dig sotaren återkommer jag om ett år eller vad det blir.

Jag tackar också här för tipset vi fick om Alf Österåker. Du vet ju själv vem du är. Så roligt att du tipsade oss och så häftigt hantverk Alf gör. Vilken rolig hobby!

TACK TILL ALLA er som läser tidningen. Den skulle ju inte utkomma utan er.

Håll ut och håll avstånd.

Så här ses vi igen i slutet av november.

Torsdagen den 15 oktober 2020

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 3441813 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Joakim Snickars, Rosita Pellas, Pia Backman-Nord, Carina Nordman-Byskata, Jennifer Hägen ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 3441815 jennifer@kustmedia.fi annons.byanytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.byanytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 3441814 prenumeration@byanytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2020 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 56 €, EU 61 € Övriga världen 63 € ANNONSPRISER 2020 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt och ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

EAGLESshow på Ritz i stan i september och det var härligt med live-musik.

Här Johan Hedman och Eddie Österåker.

Stormen Aila lämnade spår efter sig. Mycket att reda upp för många.

”Gåtta sig” i goda ostar gör gott. Testa!

ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

Hockeysäsongen öppnade upp i Targahallen, för att stänga dörrarna igen på grund av corona.

Synd!

Carola Lithén, så trevligt det var att se skymten av dig i teaterfoajén. Fast det var många som ville höra hur du mår efter olyckan med el-rullstolen. Var rädd om dig!

Vasa Centralsjukhus upp­ manar oss alla till att ladda ner Coronablinkern.

Läs mera om appen på https://koronoavilkku.fi/sv/

Slår här ett slag för Lovisas stuga i Solf. Lopptorg till förmån för missionsarbete och så städat och fint.

Så som i himmelen. I trattkanterallhimmelen.

Låt oss vänja oss vid höstmörkret nu.

Kustmedia strävar efter att vara KUSTENS MÅNGSIDIGASTE REKLAMBYRÅ - och det gör vi genom att erbjuda alla tjänster kunderna behöver under ett och samma tak.

Vi håller våra traditioner kring människonära kommunikation kära samtidigt som vi blickar framåt – främst genom att hjälpa kunderna ta det digitala steget som behövs för att bedriva ett lönsamt företag idag.

Vi gör hela jobbet; från idé till färdigt material – om det så mynnar ut i en tryckt publikation, videoreklam, kampanj på sociala medier eller något helt annat. Våra kunder betjänas av hela teamet som tillsammans skräddarsyr och skapar en helhet för er. Supersmidigt!

3

Längtan till Italien Anne Levlin hemma från Malax, numera bosatt i Solf berättar om tillkomsten av sin nya bok ”Magiska möten Italien runt. Mat, människor och miljöer”.

JAG KÄNNER EN konstant längtan till Italien, börjar Anne Levlin.

– Vi reste mycket när jag var barn och som vuxen har jag rest med min egen familj. Det är något med Italien som inte går att sätta fingret på men det är ständigt närvarande i mina tankar.

Anne berättar att tanken på en bok har funnits länge och själva processen har pågått i ungefär fyra år. Under sina resor till Italien har hon fått många italienska vänner och några figurerar även i boken.

Vi får läsa om fem starka kvinnor runt om i landet som lärt Anne om livets hemligheter och de delar också med sig av sina favoritrecept. För mat är viktigt i Italien, det framhåller Anne klart och tydligt.

– Alla möten människor emellan börjar eller slutar med mat. Här är vi vana att äta tallriken tom, i Italien måste man ta det lugnt för under middagarna bärs det in mera och mera mat. En middag pågår i flera timmar.

Boken är en slags hybrid mellan kokbok och reseskildring, den är för alla som gillar

Italien och att resa. Varje kapitel avslutas med ett kåseri, det ger en personlig touch på reseskildringen och det är ofta någon lite dråplig situation som beskrivs. Eller som Annes sambo och reskamrat KarlDavid Långbacka inflikar.

– Oftast är det jag som har ställt till det.

Anne har själv tagit merparten av fotona i boken och hon berättar att det krävdes två resor ner för att få ihop allt material.

Det är härliga bilder, när man bläddrar i boken kan man nästan känna värmen och dofterna slå emot en.

–Utgivningen av boken var planerad till hösten 2020, men ingen kunde ju tänka sig att världsläget skulle se ut såhär nu. Men jag hoppas att man kan få inspiration och att man genom boken kan drömma sig bort även om fysiska resor är omöjliga i nuläget.

– Boken startade faktiskt i Österbotten kan man säga. Sylvia, en av kvinnorna i boken, bodde här under flera år och höll matlagningskurser, något som jag själv sedan faktiskt fortsatte med. Så det har gått hela varvet runt.

Anne Levlin med sin nya bok ”Magiska möten Italien runt. Mat människor och miljöer”. Boken finns att köpa bland annat på Gros bokhandel i Vasa.

Text och Foto: Jennifer Hägen

TÄVLA OCH VINN CAMPINGPALL

STEKPANNA

Ihopfällbar campingstol med bärrem och vacker trämugg i ek. Nu njuter vi av uteliv och skogens lugn. Dessa kompisar gör utflykten ännu vilsammare.

Nina Helgas i Solf vann huvudvinsten denna gång.

Vindruteskyddet till bilen kommer väl till pass nu när vi snart får börja skrapa rutorna igen.

Nina berättar att hon tycker om att motionera, det är zumba, yoga, orientering och vandring i naturen som gäller, bland annat. Resor tackar hon inte heller nej till, senast i fjol var hon till Nya Zeeland.

– Där finns allt från berg till hav, stränder och sjöar.

Någon ny resa har hon inte inplanerad för tillfället, rådande situation ställer förstås till det.

– Men jag har hela världen på min ”bucketlist”!

Franska bulldogen Nemo som hon bor med är säkert nog ganska nöjd med att ha matte på hemmaplan iallafall.

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

Non-stick stekpanna med glaslock. Passar alla typer av spisar. Diameter 24 cm.

FRÅGA 2: 5, 7, 11, 1 FRÅGA 3: 14, 8, 18, 4 FRÅGA 4: 6, 9, 13, 14

Du kan avlägga alla våra utbildningar med läroavtal!

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 9 november 2020. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

Nyfiken?

Läs mera eller ta kontakt De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen.

Skall ni börja byggaKan du www.yrkesakademin.fi/laroavtal lista ut på vilka sidor de finns?

1

2

Ring Mathias

Cecilia Nordberg Läroavtalskoordinator 044 750 32 54

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Det är i första hand...

– Nä, skämt åsido...

Vörå eller renovera?

Allt inomVörå el från början till slut.

4

må-lö

söndagar

050 598 4016•mathias@mkelinstallationer.fi

HÖSTNYTT 7-21 11-19 7-21 11-19 må-lö

söndagar

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. InWear På vilka• MORE&MORE sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Vi fick träffa en...

– Det var smockfullt...

MASAI • Ze-Ze • Micha • LeaH LAURIE mirakelbyxor och MARC LAUGE stretchjeans DIDRIKSONS vinterjackor

Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel..............................................

Adress.............................................................................................................

Omgång 327 B920

Nina Helgas i Solf vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 327.

Tröstpriser fick Nils Åkerman i Singsby, PerHåkan Näsman i Koskö, Berit Björk i Jungsund och Sven Findahl i Österhankmo.

Gratulerar till alla vinnare!

FRÅGA 1:

LÄROAVTAL MED YA?

FYRKLÖVERNVINNARE

Nina vann priset!

tävlings­svar b820:

Må–to 10-17, fre–lö 10-14

Campingpall GH-Shoppen, Marknadsv. 3, Smedsby

www.gh-shoppen.fi • Tel. 040 724 0907 Stekpanna

4

Kjell har sotat i 29 år till räddningsverkets enhetspris.

Priserna har ändå förändrats marginellt sedan fjolåret. Innan dess hade taxorna varit så gott som oförändrade under många år, säger Kjell.

Sliter på kroppen Under den svåra lågkonjunkturen i början av 1990-talet försämrades utbudet på arbetsmarknaden avsevärt. Detta inspirerade Kjell Knipström att orientera sig mot sotaryrket.

Kjell har sedermera utbildat sig till sotarmästare vilket är den högsta utbildningen inom branschen.

– Inledningsvis ska sotaraspiranter praktisera som lärlingar till rutinerade sotare. Den utbildning som jag gick inkluderade även både teoretiska och praktiska prov.

Ibland kunde man vara stationerad någon vecka i Tammerfors, säger Kjell.

– Sedan 2003 är jag anställd av Ny-Ja som utför både sotnings- och ventilationsrengöringsarbeten. Företaget har sitt kontor i Nykarleby samt en filial på Fågelberget. Verksamhetsområdet sträcker sig i princip från Larsmo till Närpes. Antalet yrkesmän i Vasatrakten är mellan fem och tio varav flera är inriktade på ventilationsrengöring. Det råder brist på sotare i dagens Finland och i Vasatrakten är antalet aktiva entreprenörer få för närvarande.

– De som söker sig till det här yrket bör ha god fysisk kondition

Det handlar om förebyggande brandsäkerhet Sotarens arbete är omväxlande men fysiskt påfrestande, säger sotaren Kjell Knipström.

Sotare är en bristvara i dagens Finland. Kjell Knipström styrde in på den banan för 29 år sedan. Han trivs med att jobbet är omväx­ lande, men framhåller också att det är ett fysiskt utmanande och påfrestande värv.

R

ENGÖRING AV SKORSTENAR, eldstäder och spisar kompletterat med rutinmässiga besök och inspektioner i pannrum. Så ser arbetstillvaron ut i ett nötskal för sotaren Kjell Knipström vars verksamhetsområde är koncentrerat till Vasa med omnejd.

– Förebyggande brandsäkerhet är det som jag håller på med, sammanfattar Kjell när ByaNytt träffar honom under ett arbetsuppdrag i Kråklund en måndagseftermiddag i oktober.

Vilka är de mest typiska skorstens- och spisproblemen som du stöter på till vardags?

– Det är ganska sällan som jag tampas med dåliga skorstenar.

Men det händer ibland att skorsstenstoppar behöver förnyas. Ett annat relaterat problem är undermåliga husstegar. Är stegen för trasig är det alltför riskabelt att klättra upp på taket.

– Vad gäller öppna spisar förekommer det någon gång att stenar börjar lossna och att det därför behöver muras om i eldstäder.

Kjell Knipström konstaterar att sotbränder var ett något vanligare fenomen för 10–15 år sedan.

– Idag är det ganska ovanligt.

Av detta kan man dra slutsatsen att folk har börjat elda på rätt sätt i högre grad än tidigare. Det gäller dock att komma ihåg att alla bränder inte blir anmälda, säger Kjell.

– Framför allt har jobbet blivit mera rörligt.

Alltmer tid går åt till att sitta bakom ratten eftersom avstånden kan vara långa. Tidigare var tillvaron mera inrutad. Husägarna fick lappar om årssotning i sina postlådor och jag kunde tillbringa hela dagar hos kunder.

Många husägare har sagt att de tyckte bättre om det gamla systemet.

– En annan konsekvens av reformen är fri prissättning. Tidigare var sotningstaxorna bundna

och inte lida av några sjukdomar i andningsorganen. Damm och sot förekommer i riklig mängd i arbetsmiljöerna. Inte heller bör man vara rädd för höjder och takklättringar, säger Kjell.

– Under vissa årstider är det särskilt besvärligt att röra sig på takkroppar. När de första minusgraderna slår till i slutet av året gäller det att vara extra försiktig.

Har det blivit några missöden i samband med takarbeten?

– Jag har överlagt klarat mig väl under årens lopp. En gång föll jag en två, tre meter med ryggen före när en stege lossnade i Nykarleby.

Jag landade i en blombänk och undkom med mindre blessyrer.

Jag behövde inte ens någon sjukskrivning.

– Att det här arbetet är fysiskt krävande kommer man inte ifrån.

Det handlar om ett ständigt böjande. Det hela sliter på knäna och den övriga kroppen, tillägger Kjell.

Kjell är själv uppvuxen i Kvevlax och Smedsby. Sedan 2002 har han sin fasta punkt i Bodan, på gränsen mellan Koskö och Karperö.

Postadressen är i Koskö även om området av tradition hör till Karperö. Hur ser du på fortsättningen på din egen sotarkarriär?

– Jag fortsätter, men gärna skulle jag vilja gå i pension småningom. Jag är 59 år. Det är den typiska pensionsåldern som gäller inom den här branschen, alltså 65 år, säger Kjell.

Text och Foto: Joakim Snickars

Rörligt arbete Ifjol skedde en reform i sotningsvärlden i och med att det gamla systemet med distriktsotning byttes ut mot ett nytt upplägg som baseras på fri konkurrens mellan olika företag.

– Idag ankommer det på husägaren att beställa sotning. Ur försäkringssynpunkt är det en viktig sak. För att hemförsäkringen ska gälla förutsätts det att huset blir sotat en gång om året, säger Kjell.

Därtill är det relevant att minnas att försäkringsbolag i regel också kräver att sotningsarbetet utförs av en person med tillräcklig yrkeskompetens.

Vilka effekter har övergången till fri konkurrens inom sotningen haft?

I det här yrket ska man kunna stå pall för sot, damm och höjder, säger Kjell Knipström.

5 Carl Bjurfors (Markus Lytts) och Renata Rönn (Carola Sirén) i AYN. Foto: Frank. A. Unger

LÄROAVTAL MED YA?

Du kan avlägga alla våra utbildningar med läroavtal!

Nyfiken?

Läs mera eller ta kontakt www.yrkesakademin.fi/laroavtal

Teaterhösten som är Wasa Teater höll spelårsöppning som bruk­ ligt och kunde också ha premiär på pjäsen AYN och även spela ett antal föreställnin­ gar av den. Erik Kiviniemi gavs också möj­ lighet att testa sin föreställning av ”Bladis Pojkan” inför publik och boka in besök i regionen – innan verksamheten åter pausa­ des på grund av coronasituationen.

I BÖRJAN AV oktober beslöt teatern pausa sina scenföreställningar. Liksom andra följer de gällande restriktioner med anledning av coronasituationen och i skrivande stund, mitten av oktober, finns inga datum för att öppna upp igen.

Jag – undertecknad – har inte rört mig mycket alls under början av hösten. Men faktiskt har jag varit på teatern vid tre tillfällen: vid

deras spelårsöppning och på både kontorskomedin AYN och Bladis pojkan.

Beträffande försiktighetsåtgärder och distansering tycker jag att det fungerar bra vid Wasa Teater.

Efter att jag hade varit där första gången i höst kunde jag konstatera att det enda jag vidrörde var sittdelen på stolen i salongen när jag skulle sätta mig. Man sitter på

Erik Kiviniemi i sin berättarföreställning om Bladis pojkan.

Foto: Frank. A. Unger

Håkan Omars i Bladis pojkan.

Foto: Frank. A. Unger

varannan stol, det finns handdeci utplacerat, många bar ansiktsskydd, dörrarna var öppna och vid föreställningens slut dirigerades publiken radvis för att inte alla skulle lämna salongen på en gång. Så mycket bättre än det här går det nog inte att ordna saken om ni frågar mig. Det kändes rätt tryggt.

Mästerlig Kivineimi Vi får följa med Wasa Teaters information under spelåret och hoppas på att de snart får möta sin publik igen. Kontorskomedin AYN är skriven och regisserad av Andreas Westerberg. En lite annorlunda pjäs. Det osynliga barnet är en turnerande dockteaterföreställning med Susanne Marins. Den tillägnas daghem och förskolor och Det osynliga barnet är skrivet av Tove Jansson. Agneta Lindroos regisserar den i Vasa.

Bladis pojkan levde upp till mina förväntningar. Erik Kiviniemi är mästerlig på scenen och den historia han berättar lämnar ingen oberörd. Ann-Luise Bertell har regisserat. Många bottnar där och ett mycket fint samspel med Håkan Omars, som spelar gitarr. Enligt planerna framförs Bladis pojkan både vid Wasa Teater och ut i regionen.

Vi väntar och ser Ett nytt koncept för hösten är egÄntligen fredag, som är ett samarbete mellan Bock´s Ernst Salonger och Wasa Teater. Fredagar med gäster och annat roligt.

Vidare finns en humoristisk och smärtsam berättelse – Hundliv – med Carola Sirén inplanerad till november. Ett gästspel, guidningar och föreläsningar ingår i höstens program.

Det får vi säkert också se mera av när vi tillåts samlas igen.

Till dess är vi försiktiga och följer gällande restriktioner.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Cecilia Nordberg Läroavtalskoordinator 044 750 32 54

KOM IN OCH VÄLJ DITT GOLV FRÅN VÅRT STORA URVAL • PARKETT • LAMINAT • VINYL • KORK Barlinek - Parla - Karelia - Kährs - Tarkett - Timberwise FISKBENSPARKETT I OLIKA FÄRGER

• LÄGGNINGSSERVICE • GOLVSLIPNING Stationsg. 39, Vasa Tel. 010-229 1770 Öppet: Må-Fr 11-17.30 www.villenparketti.fi

KVARKENSVVS

VVS- och elplanering, VVS installationer och -service Nyckel i hand!

KVARKENSVVS

Tel. 050-37 52 946 www.esnab.com

Följ oss på Facebook

Ken-Trak Service utvid och fr.o.m. 1.11.2016 kom NU FÅR DU SERVICE & RESERVDELAR ni även hitta PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS!

Ken-Trak Par

Ken-Trak KenTrak Parts KenKen-Trak Trak Service 050-326 7575

050-554 7907

EklundsPeter Traktorservice, Djupsund / 263, Maxmo 050-3267575 parts@trakto Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi

www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reserv

6

F:ma MARCUS NÄSMAN • Byggarbeten • Renoveringsarbeten • Våtrumscertifikat • Grävmaskinsarbeten 7,5 t.

• Traktortransporter

Begär offert!

Tel. 044 3548270 • marcus_nasman@hotmail.com

Blomsteraffär Begravningsbyrå

Fant

Interfloratjänster från oss

Öppet må-fr 9.00 - 17.00 lö 9.00 - 14.00 Självbetjäningen öppen till kl 21.00

Centrumvägen 3, Smedsby Blombutiken: 06-322 2544 Begravningsbyrån: 06-322 2744 • 050 313 8142 www.begravningsbyrafant.fi • begravningsbyrafant@netikka.fi

Välkommen till AMMATA SPA NATURE AYURVEDA Storalånggatan 61, Vasa

OKTOBER ERBJUDANDE

Motorintresset

STRESS-REDUCING 90 MIN = 85 € • Traditionell Thaimassage + varm örtkompress • Thaimassage Remedy, som hjälper och lindrar!

• Aromaterapimassage + varm örtkompress • Ansiktsbehandlingar (7st olika) • Fotmassage, Zonterapi, 62 punkters Mer info och tidsbokning finns på www.ammataspa.fi Tel. 050 328 2664 • E-mail: info@ammataspa.fi

PRESENTKORT www.ammataspa.fi eller från vårt Spa

BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK Vi är en bygg- och renoveringsfirma från Korsholm som utför mångsidiga arbeten åt både små och stora kunder.

Läs mer: timbergs.fi

• grundarbeten, tak, murning och nybyggen • köks- och badrumsrenoveringar (VTT:s våtrumscertifikat) • målning och tapetsering, kakelarbeten • montering av inredningar • VVS-arbeten • cellulosaisolering som lösull och skiva • även större projekt t.ex. industrihallar och radhus Hultvägen 180, 65630 Karperö Ring 040 910 4166 eller 050 525 6673 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

Följ oss på Instagram

Det har gått drygt trettiofem år sedan Solf motorklubb anlade banor på isen, för att minska riskerna med fri åkning på Munsmoisen.

– Det blev ju folkfest, då folk körde från byn i karavan till den inhägnade banan på stadsfjärdens is lördagar och söndagar, minns Ove Ljungqvist, Tage Stenfors och Mikael Österberg. Det var tider det!

B

AKGRUNDEN TILL AT T motorklubben kom igång i Solf kring år 1984 var oron över att någon skulle skada sig, inleder Ove Ljungqvist. Körandet blev vådligare på isen, med gasen i botten.

En del yngre förare började krocka mot varandras fordon avsiktligt.

Klubbens medlemmar fick se över sina fordon i det gamla garage som tillhört Majors bussar.

– Vi fick bidrag av Korsholms kommun till hyran och uppvärmningen, minns Ove. Där var det full aktivitet under hela veckorna. Vi skruvade, drack kaffe och skrattade mycket! Senast i oktober skulle bilarna vara i skick att köra med under följande vinter.

Klubbens medlemmar ville skydda andra som promenerade eller skidade på isen, men även få bättre kontroll över körningen och undvika olyckor mellan fordonen. Därför ville man anlägga avgränsade banor, där man skottade bort snön från isen.

– Klubben hade beviljats bygglov av kommunen 2001, men också fått lov av markägare och samfälligheter att använda isen för att anlägga banor. Vartefter vi slirat ner banan till lerbottnen fick vi dra upp nya banor på isytan intill, skrattar Ove.

Säkerheten viktig Munsmo Marthorna sålde kaffe och korv. Isbanorna lockade folk

i alla åldrar, antingen för att köra eller för att se på och uppleva stämningen.

– Det var smockfullt med isbilar som körde varv efter varv, upp till tjugofem fordon om dagen, berättar Tage Stenfors. Yngsta förarna var tretton och den äldsta en bit över sjuttio.

Banan blev vanligen en knapp kilometer och gjordes avsiktligen rätt krokig, för att få ner hastigheten.

För att ytterligare höja säkerheten drog man dit startljus för att säkra ekipagens på- och avkörning.

– För 20 år sedan kom en lag om att även oregistrerade fordon måste trafikförsäkras om de körs på allmän plats, exempelvis på isen.

Högsta tillåtna hastighet på is är 80 km/h, men om banan är inhägnad får den hastigheten överstigas. Vid en genomgång med polisen kom ti till att bommar vid infarten, grankvistar med plastband emellan och skyltar skulle räcka, förklarar Tage. Vi kollade upp det med försäkringsbolagen och det visade sig att en vanlig trafikförsäkring på en besiktigad bil är helt ok.

Intresse som passar alla – Vissa var ju tvungna att ha tre isbilar, för någon var ju hela tiden sönder, erkänner Tage. Det krävdes tid att hålla dem i körbart skick under tiden då isen låg. För man ska inte ”jyckla på isen” med en

bil som man är beroende av för att exempelvis ta sig till skola eller jobb följande morgon.

Mikael Österberg säger att den bil som han körde med faktiskt var registrerad.

– Fast den kostade å andra sidan inte mycket när jag köpte den, ler han. Den använde jag nog bara för att köra på isen med. Även om de flesta förarna var män hände det ofta att flickvänner följde med som passagerare eller åskådare. Trion minns bara en kvinnlig förare som deltog varje lördag på isbanan de sista åren, även om fler skulle ha varit välkomna! Åren gick. Medlemmarna blev äldre och bildade familj, byggde hus eller flyttade bort. Tiden för motorintresset minskade och klubben fick vila några år. Isen på stadsfjärden blev sämre att köra på, full med vassruggar – om det alls lade sig någon ordentlig is under vintern.

Motorer lockar än idag – Förra hösten började folk antyda att det kunde vara dags att skapa alternativa aktiviteter åt ungdomarna här omkring, säger Ove. Motorintresset kunde vara ett komplement till det som redan erbjuds.

Så vi beslöt att starta motorklubben igen, som klubbverksamhet inom Solf ungdomsförening.

I våras kom närmare tjugo personer till det första informationstillfället, varav fyra nyinflyttade föräldrar med sina ungdomar. Planen var att börja träffas varannan vecka, så samtidigt skapades gruppen Solf motorklubb på Facebook.

– Så slog ju coronasmittan till, suckar Ove. Vi fick pausa all verksamhet över sommaren. Nu i höst hann vi precis börja på igen, när andra vågen av pandemin kom.

Alla fordon ryms med Johannes Stolpe är tolv år och redan in på sin fjärde ”lindobil”. Han

7 B. Lax Rör AB

Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830 HANTVERK & HEMBAKT, CAFÉ & INVA-WC

VVS- Installationer

JULÖPPNING 14.11 kl.10

0500-163468 Slompvägen 98, Karperö

35 års erfarenhet i branschen!

Mikael Österberg, Johannes Stolpe, Ove Ljungqvist och Tage Stenfors delar intresset för motorer. Nu uppmanar de alla intresserade att ta kontakt och komma med i verksamheten som Solf motorklubb erbjuder.

Lotteri & Glögg!

Julcafé i UFH-lokalen 14.11 kl. 11-14 Julgröt, kaffe & jultårta!

Julöppet 14.11-20.12 Vardagar 15-19 • lö-sö 11-18

DIN LOKALA VVS-EXPERT

Produkter • Installationer • Entreprenader Välkommen in och diskutera just ditt ärende!

lever i Solf

Kom med i Solf motorklubb

För tjugo år sedan byggde Solf motorklubb en inhägnad isbana på stadsfjärden. Lördagar och söndagar samlades man vid banan och njöt av fart och motorljud. Lukten från dybotten var inte alltid så tilltalande mot slutet av helgen, när man slitit ner centimeter för centimeter av isbanan.

Denna Opel var med på isbanan i Solf när det begav sig. Den har också varit med på banor i Kuni och Korsnäs. – Däcken är kvar från sista istävlingen som Motor Maniax hade på Korsnäsisen, berättar Tage. Den borde vara ready for race! har alltid varit intresserad av motorer och ser det som helt naturligt att skruva och testa hur tekniken kan förbättras.

– Visst är det kul att köra bilarna, men det är skruvandet som är mest intressant. Bäst gillar jag märket Opel, för att det är enkelt att få tag på de reservdelar som jag behöver.

Oftast finns de inom släkten.

De äldre entusiasterna gläds åt att yngre generationer har både intresse för och kunskap om motorer. Ungdomarna hittar till exempel ramnumror som de äldre inte lyckats se eller tyda.

– Det finns skrotbilar i alla kategorier, visar Ove. Från att man ska sätta dit motor och växellåda till helt körfärdiga fordon. Ofta

– Nu önskar vi få folk som delar motorintresset med, uppmanar Ove. Det går bra att ringa mig eller ta kontakt via Solf motorklubbs Facebook-sida. För närvarande har vi 87 medlemmar och av dem är elva flickor!

Man ser gärna att ungdomar kommer med, men visst är även äldre motorentusiaster också välkomna. Nu överväger klubben två alternativa garage, men tills dess samlas man varannan torsdag i Solf UF-lokal. Samtidigt funderar man på var det kunde dras nya banor på is, lindor eller i skogen.

– Vet du, tjusningen i farten minskar inte med åren, skrattar Tage. Att ”drifta” – alltså köra ett fordon med sidan före – är nog än idag det roligaste man kan göra med byxorna på! Fast det är klart, numera måste jag ta återhämtningspauser innan jag fysiskt orkar köra en riktigt utmanande bana med motorcykel...

Den som inte är intresserad av att meka eller köra kanske hellre följer med klubben på träffar med veteranfordon eller ser på tävlingar? Motorintresset är brett och kan delas av alla!

Glimmervägen 1, 65300 Stenhaga, Vasa 044-356 3704 • 050-386 2800 lvis-center@hanakat.fi • www.lvis-center.fi

WWW.PUUSTELLI.FI

finns bågen i färdigt, vilket är ett säkerhetskrav för bilen. Skulle någon föredra andra fordon än bilar passar det fint: traktorer, cyklar, motorcyklar, mopeder eller båtmotorer. Allt ryms med!

Öppet: må-fr kl. 8-16

NYTT KÖK

MONTERAT & KLART. MED ETT AVTAL. PUUSTELLI KÖKSGALLERI NORDENS STÖRSTA BILDGALLERI PÅ KÖK. HITTA ÖVER 650 OLIKA KÖK OCH BLI INSPIRERAD! KEITTIOGALLERIA.FI

STORALÅNGGATAN 37,VASA,010 277 7340

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare.

Markarbeten

Bandgrävmaskiner, dumpertraktor, teleskåplastare, lastbil.

Elarbeten m.m.

Nyinstallationer, renoveringar och försäljning av elmaterial.

Projekt

Vi har en gedigen erfarenhet att ta helhetsansvar för ditt projekt.

Allt från kalkyl till slutstädning.

En adress, flera möjligheter KORSHOLM 0400 660 549

VÄLKOMMEN IN! Vard 6-21, Lö 8-21, Sö 9-21

Café • Service • Biltvätt • Hyresvagnar

Hösttvätta bilen i vår toppmoderna

BILTVÄTT

Har ni VINTERDÄCKEN i skick?

Nya däck till bra pris från oss.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Kvevlax Service Karlebyv. 1134, 66530 Kvevlax Tel. 06-346 0151

8

VÖRÅ ORAVAIS MAXMO

VÖRÅ

BILAGA ByaNytt nr 9/2020

Tim sa tidigt att han skulle bli

”fotbollspropps” Eva Sparv i Oravais hälsar välkommen till platsen där fem generationer har bott. Bar­ nen Tim, Glenn och Sonja växte upp här och utgör den femte generationen. Vid infarten finns en gräsplan och där stod ett stort fot­ bollsmål. Eva är idrottsmamman som hellre for på cuper och tävlingar än semesterresor när barnen var små.

E

VA SPARV ÄR skolhälsovårdare och numera vanlig motionär, men hon har själv varit aktiv friidrottare och tränare. Hon är inne på sitt tjugofemte år inom skolhälsovården i Vörå. Hon utbildade sig till sjukskötare och senare hälsovårdare, fick anställning inom skolhälsovården och tyckte att hon träffat rätt.

– Det här jobbet passar mig bra, tycker hon.

Hon har arbetat med barn och unga i lågstadiet, högstadiet, gymnasiet, Norrvalla och vuxna invandrare. Numera är det främst gymnasiet och Norrvalla men hon har ännu hand om en lågstadieskola samt en dag i högstadiet.

Liksom så mycket annat i samhället har verksamheten förändrats. I dag talar vi mycket om psykisk ohälsa.

– Det beror också på att vi pratar mera om det. Vi frågar hur eleverna mår och enligt nutidens nationella frågeformulär frågar vi om mående, stress och nedstämdhet. Förr var vi mera fokuserade på den fysiska hälsan.

– I dag får man faktiskt säga att man mår dåligt.

Elevhälsoarbetet har utvecklats mycket under Evas tid.

– Att se till helheten är viktigt.

Och även om helheten verkar okej kan det finnas dolda bekymmer.

Olika saker händer på nätet, tra-

kasserier är ett sådant exempel.

Det är viktigt att våga fråga ungdomarna om det. Vissa saker hålls mycket hemliga och syns inte utåt.

Det blir tufft att bära.

– Jag har ett arbete som är givande på många sätt. Visst händer det också att jag funderar på jobbet efter arbetsdagens slut.

Hon berömmer dagens unga vuxna. Tycker att de mycket förnuftiga vad gäller ekonomi, hälsa, förhållning till rusmedel och till bra mat.

Jag var själv idrottare Eva är född och uppvuxen i Oravais, med Sundsten som flicknamn och i en idrottande familj.

Hon själv, hennes pappa och hennes syster Maj-Len var duktiga häcklöpare och själv fortsatte hon friidrotta efter ”tonårspausen” då många annars slutar.

– Min specialgren var 400 meter häck och på FM-nivå låg jag på sjunde, åttonde plats de sista åren.

Hon minns också när hon var tolv år och for till Helsingfors på FM för knattar och tävlade i 80 meter häck.

– Där var jag ensam, hade åkt med buss med andra knattar från distriktet med någon vuxen med, säger hon.

– Jag fick silvermedaljen efteråt för jag missade prisutdelningen.

Ingen hade sagt eller visat vart jag skulle gå. Synd när man är tolv, ler hon.

Vid tjugotvå års ålder slutade hon då studier i Vasa kom emellan.

Hon träffade Toffe Sparv och de fick barnen Tim, Glenn och Sonja.

Mellan Tim och Glenn är åldersskillnaden ett och ett halvt år och sedan gick det några år tills Sonja föddes.

Prövade på olika grenar – Vi var en idrottande familj. Det var mycket fotboll och friidrott, vi var båda tränare och barnen hängde med. De prövade på olika grenar och mest på skoj.

För Tim var fotboll bäst. Även om han också friidrottade var det med fotbollen runt fötterna han trivdes bäst. Tidigt sa han att han ska bli ”fotbollspropps” när han blir stor.

– Han tog fotboll på största allvar och tillsammans med ett par kompisar hade de egna träningar här på gräsmattan på helgerna och tittade på fotbollsmatcher. Allt kretsade kring det.

– På ett sätt var det bra att han hade Glenn. De hängde ihop och Glenn ville också göra annat, bygga kojor och sånt. Annars hade

Tim haft en fotboll i handen hela tiden, skrattar hon.

Sonja blev också sportslig, var en duktig och mångsidig friidrottare och hennes favoritgren blev också häcklöpning. Hon slutade tävla i femton års ålder. Glenn slutade med fotboll och friidrott i tonåren och prövade kickboxning. Kampsport blev hans grej och han började träna MMA på allvar. År 2012 fick han inbjudan till Thailand där han tränat sedan dess och tävlat i Asien – fram till coronapausen i år. Han har gjort en fin karriär inom sin sport. När

9 – Han ska bli pappa och då blir jag farmor, säger Eva och lyser upp.

Att han hade talang såg hon ju men minns inte när hon förstod att han kommer att göra internationell karriär inom fotboll. Hon växte sig in i att pojkarna blev offentliga idrottare.

– Jag är glad för barnens skull.

För att de vågar och vill.

– Ibland dyker minnesbilden upp från när Tim var liten och hur allvarlig han var när det gällde fotboll. Det var inte någon lek för honom och det förstår man ju nu.

– Både Tim och Glenn har blivit många ungas förebilder. Deras karriärer är ett bevis på att man kan om man vill. Att det inte bara är ”andra och annanstans” man har chans att lyckas.

Hemma träffas de alla i regel över jul och sommartid. Då är det mycket program förstås och tid som skall delas mellan hemma i Oravais och Vasa där pappa Toffe, vänner och kompisar bor.

Eva tittar ut genom fönstret.

– Det är ganska liten tid man får tillsammans när barnen är utomlands. Kort tid. Ibland känner jag mig avundsjuk på dem som kan bjuda hem sina barn som bor granngårds på mat eller kaffe precis ”när som helst”.

Från Evas väggar och hyllor. Trip trapp trull i barn.

Mest idrottsbilder men också ett fint foto från när Sonja blev student.

Thailand ”stängde ner” i våras kom han hem och nu arbetar han, tränar och håller kurser. Framtiden får utvisa hur han fortsätter.

Sonja är 26 år idag. Hon flyttade till Umeå, utbildade sig till ergoterapeut och, återvände hit och fick jobb. Hon bor i Vasa och sambon flyttar hem också till jul från Umeå efter avklarade studier. Sonja lever ett mera vanligt liv än pojkarna och har stått utanför rampljuset.

Eva minns när Sonja var liten och sa att ”hon aldrig får vara med på bild”.

Visst har jag varit orolig Tim. Efter högstadiet reste han till fotbollsakademin i Southampton i England.

Hur var det?

– Ja, tänk att han bara var 16 år.

Men likväl så målmedveten och mogen. Han var skötsam, tog ansvar och var ambitiös. Kanske var det därför det kändes ok att skicka iväg honom, funderar Eva. I England var han tre år, sen Halmstad i Sverige tre år, sen Hol-

land tre år, ett år i Tyskland, sex år i Danmark och nu i Grekland, där han har kontrakt med Grekiska ligans AE Larissa och så är han landslagskapten i Finland.

– I går spelade de en match vi såg på JIM-tv, berättar Eva. Hennes särbo Sören ”zappade” mellan kanalerna och Eva bad honom sluta.

– För jag ville ju se när Tim gick in på plan. Och då får jag alltid lite ”dryygt”.

För så är det. För mammorna.

– Inte så mycket numera – men visst har jag varit orolig. Orolig för att pojkarna ska skada sig för mycket i sina sporter. Att pressen ska blir för stor.

– Samtidigt känns det bra att de får leva sin dröm, leva på det som var en hobby. Fast det är ju inte alltid en dans på rosor

Glad för barnens skull Tim är driven, intresserad av nya språk och kulturer. Han har läst in gymnasiet de senaste åren och påbörjat en tränarutbildning. Man är inte fotbollsproffs hela livet och tids nog behöver han annat jobb.

Där hjärtat finns Eva var som sagt en riktig idrottsmamma. Det var träningar och träningskläder och smörgåsar och bilresor. Det var semesterdagar på idrottsplaner och viktigt att erbjuda barnen att få pröva på olika idrotter, bli mångsidiga.

– När barn fått pröva på olika saker, och inte bara inom idrott, kan de sedan landa i den hobby där deras hjärta finns. Jag brukar fråga det av eleverna som kommer till skolhälsovården och inte vet vad de vill göra. Inom viket område finns ditt hjärta? Det är där du ska vara.

Tim, Glenn och Sonja är sedan länge utflugna och skaran äldre anhöriga minskar i antal. Vad gör du med din tid nu Eva? – Arbetar heltid, inser att saker tar längre tid, motionerar, har skött tömning av några dödsbon de senaste åren vilket varit både tidskrävande och tungt, är en del vid Sörens villa, reser ibland och pratar gärna med barnen. Jag engagerar mig i Röda Korset, inom frivilligverksamhet med flyktingfamiljer och är med i kommunens omsorgsnämnd. Jag läser en del och har man eget hus finns alltid att göra.

– Jag vet inte om det blir så men tänker att jag, innan jag blir pensionär, skulle gå ner i arbetstid och ha tid för annat. Om allt går bra och jag får barnbarn vill jag gärna vara där för dem.

Tack Eva. Det var ett nöje att prata med dig.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Skall ni börja bygga eller renovera?

Vörå Blomstertjänst

Allt inom el från början till slut.

Blommor till vardag och fest, glädje och sorg!

Ring Mathias

Tel. 044-2436302 050 598 4016•mathias@mkelinstallationer.fi

ALLT INOM BYGGNAD! • Renoverar • Uppför egnahemshus • Utför målningsarbeten • Allt inom byggbranschen

HÖSTNYTT

InWear • MORE&MORE MASAI • Ze-Ze • Micha • LeaH LAURIE mirakelbyxor och MARC LAUGE stretchjeans

BYGG- OCH MONTERINGSTJÄNST

SKOTT & HOLM

DIDRIKSONS vinterjackor

Nils Skott 050-558 1401 Leif Holm 050-558 1400 holm.leif@netikka.fi 66640 Maxmo

Må–to 10-17, fre–lö 10-14

GH-Shoppen, Marknadsv. 3, Smedsby

www.gh-shoppen.fi • Tel. 040 724 0907

ÖPPET: vard. 9-18

Bilreparationer - alla märken Bosch testutrustning J-E Backull, Lotlaxv.

398, 66600 Vörå

✆ 050-554 9171

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb.

Vi vet vad som funkar och hjälper dig att hitta rätt kanaler. www.kustmedia.fi | info@kustmedia.fi

Vörå Vörå

må-lö

må-lö

söndagar

söndagar

7-21 11-19 7-21 11-19

10 TEMA VÖRÅ

5 FRÅGOR TILL Danny T & The Sirens

Inga-Lisa Koivisto har varit butiksföreståndare i Österö i 25 år. Hon trivs utmärkt och säger att hon tänker fortsätta så länge som hälsan står henne bi.

Vem är ni?

Rockabillybandet Danny T & The Sirens består av Daniel Karlsson kontrabas och sång, Kenneth Sirén trummor och sång, Jonas Sirén gitarr och sång samt Tobias Hanner gitarr och sång.

– Vi är alla från Vörå och jag och Siréns är släkt så vi är nästan som ett ”familjeband” och bandnamnet är en ordlek med våra namn, berättar Daniel Karlsson.

– Lite speciellt med vårt band är också att alla sjunger.

Hur blev det så att just ni började spela ihop?

Bandet har funnits sedan 2007. Det började på ett lite konstigt sätt berättar Daniel.

– Jag skulle sälja en gitarr och så var det Jonas och hans pappa som kom och köpte den, vi kom fram till att vi hade mycket gemensamt. I början startade vi från noll, till exempel saknades någon som spelade kontrabas så då köpte jag en sån och lärde mig spela.

– Det fanns ett stort publikintresse för bandet redan från början, folk ville att vi skulle spela fast vi inte kunde spela, säger Daniel med ett skratt.

Varför Rockabilly?

– Största anledningen är väl att vi alla i bandet uppskattar äldre musik och när vi började spela ihop i början av 2000-talet så hände det inte så mycket inom den genren.

– Vi har stor skaparglädje i bandet och vi ville bidra med ny musik inom Rockabillyn. Alla är delaktiga i låtskrivandet det är mycket ”teamwork”.

Vad handlar nya singeln om?

Bandets nya singel släpps 23.10 och heter ”Get You To Dance”.

– Singeln handlar om känslan man har som band när dansgolvet är fullt och kicken man får av det.

Framtiden då?

– Eftersom alla spelningar är inhiberade tillsvidare så fokuserar vi på att hålla till i studion och fortsätta skriva bra musik.

– Vi kör hårt igen när det blir möjligt. Vi väntar mycket på att få spela för publik igen, det är ändå därför vi håller på!

Text: Jennifer Hägen Foton: Pressbilder

Österöbutiken - en överlevare

Bybutikerna i vårt land blir successivt allt färre i takt med den tilltagande centraliseringen. Skärgårdens Handelskompani i Österö hör till de aktörer som hittills har klarat av att trotsa den negativa trenden.

Mats och Anneli Fors anlitar ofta Österöbutikens tjänster. Paret tillbringar mycket tid vid sin stuga på sommarstugeområdet Måsashol.

G

EMY TLIGT OCH FAMILJÄRT i motsats till stressigt och anonymt. Det är det första intrycket av den miljö som ramar in tillvaron på Skärgårdens Handelskompani, i folkmun kallad Österöbutiken. Här kan permanent bosatta skärgårdsbor, sommarstugeägare och andra gästande personer konsumera livsmedel, vardagliga bruksvaror, bränsle och gas. Det senaste tillskottet i serviceväg är ett medicinskåp i Vörå apoteks regi.

Längst inne i affären finns ett hörn där största delen av byns karlar brukar samlas vid niotiden på lördagsmorgnarna för att dricka kaffe och ”förbättra världen”.

– Under sommarmånaderna kan deltagarna i gubbdagisträffarna sitta på terrassen som byns samfällighet har byggt intill butiksbyggnaden, säger butiksföreståndaren Inga-Lisa Koivisto.

De närliggande hyllorna i kaféhörnan är reserverade bland annat för byggnadstillbehör såsom spikar och skruvar samt olika slags maskinoljor.

– Järnhandelsverksamheten i affären var klart större tidigare. Det är inte längre lönsamt att satsa på en sådan avdelning, inflikar Per Jofs, styrelseordförande för Skärgårdens handelskompani.

Ett yttre trumfkort som ger Österöbutiken en påtaglig dos idyllisk

”Saltkråkanstämning” är att det går att anlända till affären sjövägen.

– Sommartid är det vanligt att båtfolk kommer hit från grannbyarna för att handla. De lägger till vid bryggorna nere vid den närliggande havsviken, säger Inga-Lisa.

Under den gångna sommaren har ett extra dragplåster utgjorts av att den lokala fiskaren Mikael Svanbäck har idkat försäljning utanför butiken på helger, tillägger Inga-Lisa och Per. Skärgårdens Handelskompani är grundat 1949. Därmed är det en 71-årig lokal handelstradition som Österöbutiken på seglivat vis håller på fötter.

11

Skärgårdens Handelskompani, Österöbutiken, är en av de österbottniska bybutiker som erhållit statliga stödpengar i början av det här året.

Till vardagen, festen och över­ raskningsgästen...

Till er tjänst:

Med tanke på att avståndet till de närmaste grannaffärerna i Maxmo och Oravais är upp till 35 kilometer är bybutiken tveklöst ett mycket viktigt servicecenter i den yttersta Maxmo-skärgården.

Skärgårdens Handelskompani är ett aktiebolag som till största delen ägs av byborna. Det är lokalbefolkningens lojalitet som är A och O för att Österöbutiken överhuvudtaget ska kunna existera i dessa tider av hård centralisering.

– Det är i första hand Österöoch Västeröbor som handlar här.

Efter att Särkimobutiken lades ner för några år sedan har vi fått en del kunder också från det området, säger Inga-Lisa Koivisto.

– Vi kan förstås inte hålla jämna steg med större konkurrenter i fråga om utbud och priser. Förhoppningen är att byborna åtminstone köper någonting i byns affär, säger Per Jofs.

Inga-Lisa Koivisto har verkat som butiksföreståndare i Österö i 25 år. Hon trivs utmärkt med sitt arbete som hon beskriver som intressant, omväxlande och framför allt socialt i den trygga ”alla känner alla”-miljö som fortfarande präglar bysamhället i Österö.

Inga-Lisa jobbar ensam i affären till vardags. Sommartid brukar handelskompaniet rekrytera två sommararbetare. Detta möjliggör samtidigt att Inga-Lisa kan ta ut sin lagstadgade semester.

– Den här verksamheten skulle inte bli till någonting utan IngaLisas långvariga insatser, betonar Per Jofs.

– På somrarna brukar det ske ett klart uppsving i omsättningen på grund av att många sommarstugeägare vistas i trakten. I år valde många att stanna längre på stugorna än normalt på grund av coronapandemin. Det är något som har inverkat positivt på vår verksamhet, säger Per. I början av det innevarande året hörde Österöbutiken till de glesbygdsbutiker som beviljades statligt stöd för upprätthållande av sina verksamheter.

– Olika kriterier skulle uppfyllas framför allt i fråga om avstånd och erbjudna servicefunktioner. De statliga pengarna har varit till förvånansvärt stor hjälp på driftsidan.

Några renoveringar av fastigheten har vi dock inte haft råd med på sistone.

– De senaste förbättringarna i fastigheten är effektivering av butikens kyldisksanläggningar samt anskaffning av luftvärmepumpar.

Huset uppvärms i övrigt med olja.

Försäljningsmässigt har Österöbutiken gått på minus under de senaste åren. Det hela har kunnat balanseras ekonomiskt av att handelskompaniet äger både butiksfastigheten och den tillhörande tomten.

– För cirka tio år sedan anslöt vi oss till Tarmo-kedjan på grund av K-kedjans dyrare marknadsföringsavgifter. Övergången har varit ett mera förmånligt alternativ för oss, säger Per. Apropå framtiden uttalar sig Per försiktigt. Det gäller att ta ett år i taget. Handelskompaniet önskar att det blir en fortsättning på det ekonomiska stödet från staten.

– Efter att vi beviljades det första stödet har vi blivit tillsända en rad följdfrågor om hur läget utvecklas.

– Framtiden för verksamhet ser inte allt för ljus ut. Befolkningen minskar och åldras här ute och det skulle behövas en större köptrogenhet. Det skulle behövas en ökad inflyttning till det här området, säger Per. I samband med ByaNytt-intervjun sticker sig några kunder in till affären.

– Butiken är mycket viktig. Jag brukar handla här varje vecka, säger Västeröbon Stig Östman.

Paret Mats och Anneli Fors vistas mycket på sitt sommarställe på Måsasholmen i Österö. Mats är bördig från Nykarleby men mantalsskriven i Stockholm. Anneli är ursprungligen från Kemi men uppvuxen i Esbo.

– Vi brukar vara på Måsasholmen upp till en tredjedel av året.

Bybutiken betyder allt för oss. Här kan man skaffa livets nödtorft och annat i serviceväg. Jag brukar också sätta full tank i bilen ibland, säger Mats Fors. Österöbutiken har övergått till vintersäsong från och med den första september. Det innebär en timme kortare öppettider till vardags och man håller stängt på onsdagar samt söndagar.

Text och Foto: Joakim Snickars

Bageriet i Kvevlax 06 3460820

Bageriet sommaröppet kl. 6.30­18

Cafe Dosetten 050 5222450

www.andreasknip.fi

AVFALLSSERVICE

AUKTORISERAD STENA-MOTTAGNINGSPUNKT

• Tömning av slambrunnar • Torravfall • Spannmåls- och kalktransporter

• Skrotningsintyg • Utbytesflak • Byggbaracker, förråd och flyttbara WC:n

Ab Nordqvist-Trans Oy Kleidersvägen 106, Vörå 06-383 7568

VÖRÅ

–något för alla!

50 % rabatt och 100 % livskvalitet i Vörå. Över 100 attraktiva tomter i Maxmo, Oravais och Vörå säljs till halva priset under resten av året.

Mer info på www.vora.fi/tomter.

Skolor och daghem på bekväma avstånd, rikt kultur- och föreningsliv, mångsidigt motionsoch idrottsutbud - landskapets bästa skidcentrum och Finlands bästa rullskidbana, vidsträckt skärgård med många besöksmål.

#vörågood

Vörå är en levande landsbygdskommun där vi ständigt planerar framåt.

Vörå kommun 06-382 1111 • www.vora.fi

12 TEMA VÖRÅ

Hej, kan vi hjälpa till?

I Maxmo, och i det egna företaget med grundsyftet att hjälpa andra, har Antero Högander hittat hem, som han själv ut­ trycker det. Sedan snart fem år tillbaka driver han Byahjälp, som erbjuder olika fastighets- och gårdstjänster till såväl privatpersoner som andra företag.

N

U TAR ANTERO Högander sin vision steget vidare genom att ge alla som vill möjlighet att marknadsföra sina egna tjänster via en ny webbportal som är under utveckling.

Antero tillbringade somrarna på stugan i Maxmo och är nu själv maxmobo sedan 15 år tillbaka.

– Pappa bor i Bertby, och jag känner mig verkligen hemma här,

berättar Antero, som tillsammans med hustrun har två barn på fyra respektive åtta år samt även tre bonusbarn.

Givande att hjälpa I grunden är han utbildad dataingenjör, men efter en burnout och en del hälsoproblem i anslutning till den ”skolade” han sedan om sig till närvårdare.

– Jag arbetade en tid med volontärarbete för ungdomar och fungerade som stödperson, vilket jag upplevde som väldigt givande.

Så småningom föddes idén att starta ett eget företag som arbetade med att just hjälpa andra, förklarar han.

Byahjälp erbjuder konkreta tjänster i form av exempelvis fastighetsskötsel, gårds- och trädgårdsarbeten, små renoveringar och reparationer, hjälp med transporter och dylikt.

– Det finns så många äldre idag som vill bor kvar hemma men som inte klarar av att sköta alla sysslor själva, men också många yngre som inte hinner på grund av arbete och familjeliv. Vi fungerar också som underleverantörer åt andra företag ibland, förklarar Antero.

Stort intresse bland unga De flesta kunderna finns i Vörå, Maxmo och Oravais men även i Vasa och Korsholm. Både stamkunder

och mer sporadiska sådana finns i registret.

– Sommarstugeägarna är också en viktig kundgrupp, tillägger Antero, och vi kan göra allt från vedarbete till snöröjning.

Högsäsongen infaller mellan vår och höst och som mest har Antero haft upp emot tio deltidsanställda. Det stora intresset bland speciellt unga att få vara med och hjälpa till med att just hjälpa, har förvånat honom.

– Sedan starten har jag haft tolv personer i jobb, på arbetspraktik eller arbetsprövning i någon form, och det har varit en stor lärdom både för mig och för dem, hoppas jag.

Nu pågår arbetet med att verkställa en dröm som Antero haft i flera år. En möjlighet för alla som vill att ta steget ut i arbetslivet och marknadsföra sina egna tjänster – även om man inte ännu är företagare. Det handlar om en webbsida, en portal, motsvarande systemet med Airbnb men med olika former av tjänster.

– Man kan erbjuda allt från hundpromenader till att baka bullar – det man är bra på helt enkelt, förklarar han.

Lokal utgångspunkt På portalen ska alla som vill kunna skapa sin egen profil och marknadsföra sig eller sitt företag. System för fakturering finns redan för de som inte själva kan fakturera via eget företag, och för samhället ska portalen fungera som en modern version av de Gula Sidorna.

– Det finns redan flera samlingssidor för företagstjänster, men ingen heltäckande och öppen marknadsplats. Det är svårt

för kunderna att hitta lokal service på dagens sajter, anser Antero.

Portalen han nu ska utveckla kommer på sikt att ha nationell täckning, men med en lokal utgångspunkt.

– Sitter man i Maxmo och gör en sökning, ska också de lokala sökresultaten komma först, förklarar han.

Utmaningen med projektet är inte den tekniska biten, utan att nåt ut med idén – marknadsföra den. Här samarbetar Antero med flera andra företag – översättare Hanhimäki Translations, kreativa byrån Dorica Oy och en mediebyrå Lia-Media Ab – och ett första steg i processen är marknadsföringssidan byahjalp.com för projektet som redan finns ute på finska, och snart även på svenska.

Tiden är den rätta Namnet på den blivande portalen är ännu öppet och själva plattformen ska skapas under vintern, för att kunna testköras nästa vår och sommar i form av en demoversion.

– Förhoppningsvis är vi igång på allvar nästa höst, tror Antero.

Han tror starkt på sin idé och på att tiden är inne för den.

– Samhället förändras hela tiden, och speciellt mycket nu på grund av pandemin. Nya behov föds, nya marknader skapas och här ska de kunna mötas på ett smidigt sätt.

Text och foto: Anna Sand

Byahjälp erbjuder konkreta tjänster i form av exempelvis fastighetsskötsel, gårds- och trädgårdsarbeten, små renoveringar och reparationer, hjälp med transporter och dylikt.

Foton: Privata

13

Njut av naturen på Vörås vandringsleder Vi är många som återupptäckt våra vackra skogar i år. Vörå med omnejd har mycket av den sorten att bjuda på. Någon vis person lär ha sagt att man aldrig ångrar en promenad, och det skriver vi under på!

Västerö vandringsled Vandringsleden på Västerö går i en omväxlande natur i havets närhet med historiska inslag.

Från leden öppnas vackra vyer med utsikt mot Mickelsörarna och Ryssberget. Du kan vandra i omväxlande skärgårdsnatur med gammelskogar och havsvikar. Området hade stort betydelse för Jägarrörelsen och längs leden finns minnesmärket över vapenfartyget Equity. Här finns även finns två raststugor, eldplatser och torrtoaletterdock ingen vedförsörjning.

Startpunkter: Söderskatavägens och Equityvägens parkeringsområden i Västerö. Rutter från 3 km upp till 12 km.

Västerö vandringsled och speciellt södra delar av leden drabbades hårt av stormen Aila.

En del av leden är totalt förstörd och där bör man just nu inte gå. På övriga delar av leden finns det också mycket fallna träd men dem kommer man sig runt eller över. För tillfället rekommenderas alltså vandring längs norra leden (Equity).

Andkil vandringsled Andkil vandringsled består av två sträckor, en på 1,7 km och en längre runda på nästan 9 km. Den första delen av den längre sträckan, består av stigande terräng, delvis över hällor och stenar. Sedan fortsätter man genom skog, mark och öppna landskap.

Ledens högsta punkt är på hela 52 meter över havet. Längs senare delen av leden finns platser utmärkta med skyltar, där platsernas namn är skrivna på dialekt. Namnet på platserna har uppkommit genom gamla sägner. Låt din fantasi leva och hitta på historien bakom platsernas namn.

Skyltning till leden från Rejpeltvägen/Torrkullvägen och vidare mot Kondivorvägen.

Vitmossens vandringsled Här kan du vandra efter bronsåldersleden till den unika boplatsen med gravrösen.

Start från Kimo Bruk, Bruksgatan 38. Parkering uppe vid vägen.

Lotlax vandringsled Vandringsleden på ungefär 3,5 kilometer anlades i slutet av 1980-talet av Lars Hannus och restaurerades av föreningen sommaren 2014. Ungefär halvvägs finns en rastplats med bordsgrupper där man kan pausa och njuta av lugnet.

Till vandringsleden hittar man med hjälp av skyltning från Lotlaxvägen och själva leden är utmärkt i terrängen med band och pilar. Leden går ställvis genom svår terräng så hela sträckan är inte tillgänglig med exempelvis barnvagn, men till rastplatsen kommer man utan problem.

Detta är den äldsta hittade boplatsen i Finland och tillhör äldre bronsåldern. Ett flertal tydliga husgrunder eller terrasser från nämnda tider finns kvar. Dessa fornlämningar låg under bronsåldern vid en havsarm som sträckte sig ända till södra delen av Vörå.

Längs leden finns också rekonstruerade sten- och bronsåldershus.

Skyltning från Kuckusvägen 1148. Rutter 3 km och 5 km. Startar vid fornhusen.

Rökiö vandringsleder (Bobergsleden) Lederna startar vid Norrvalla och bjuder på upplevelser av varierande natur i form av hällor, gammal trollskog, myrar och träsk samt forntida lämningar. Förbindelseleden mellan Bobergsleden och Vitmossleden ger möjlighet till långa turer då sträckan blir över 20 km tur-retur. Kortare etapper kan även vandras längs med leden eftersom den passerar flera stickvägar längs med skogsbilvägen i Rökiö där du också kan starta.

Skyltning från Norrvalla, Vöråvägen 305–307. Rutter från 3 km till 7 km.

Herrgårdsleden Leden går från Tottesunds herrgård genom herrgårdsparken ut till Bytesholmen.

Vandringsleden är 3,6 km lång och erbjuder vandring i naturskön miljö nära vattnet. Vill man vandra en kortare sträcka är det också möjligt. Längs leden finns flera rastplatser med bord och bänkar och ute på Bytesholmens udde finns en grillkåta där man kan grilla.

Informationstavlor om olika trädslag och växter finns uppsatta längs leden och en frågesport om den lokala historien finns också i anknytning till infotavlorna. Parkering, start och mål vid Tottesunds herrgård.

Kimo vandringsleder Även Kimo vandringsled bjuder på historiska inslag. Längs leden finns ett stenhuggningstag där man tagit natursten för husbygge, en ryssugn samt gamla sockenrösen plockade av natursten. I övrigt får du njuta av skön natur och österbottnisk skogsmark från mo och torrmark till myrmark. Avsluta vandringen med en runda genom den vackra bruksparken och gå ett varv i brukets jungfrudans.

Längs leden finns fyra rastplatser. Rutterna på 1,5 km och 3 km är bred spånbana och lämpar sig även för barnvagnar, samt med följeslagare även för rullstol, beroende på väder och årstid. Den längre 8 km långa rutten är delvis terrängstig.

Coronaleden Vörå vandringsleder bjuder på både vackra bergshällor, fornlämningar och havsstränder.

Västerö vandringsled är en havsnära led med historiska inslag.

Längst bort har man utsikt mot Ryssberget och Mickelsörarna.

I våras beslöt Holger Sarin att själv dra upp en ny vandringsled, delvis längs det gamla skidspåret i Keskis. Leden är 6 km lång och startar vid Keskis UF. Terrängen är omväxlande och kuperad, och ungefär halvvägs finns en grill och så småningom kommer även sittplatser att finnas här.

Leden är väl uppmärkt och Holger har fått fin respons på sitt arbete. Start från Keskis UF, Brännarsvägen 736, Vörå.

Sammanställning: Anna Sand Faktakälla: Vörå Kommun Foto: Anna Sand samt Vörå kommun

14

Alfs senaste alster är de här grisarna som numera finns på Stundars.

Han använder tre olika sågar i sin hobby, som han sysslar med bara på kvällarna hemma i Petsmo.

– Ett par timmar åt gången är ungefär vad man orkar, berättar Alf.

Med känsla och motorsåg Djurfigurerna i trädgården vittnar om att jag är på rätt ställe – hemma hos Alf Österåker i Petsmo. Ryktet om hans hantverk har nått oss på ByaNytt och på gården möts vi av bland annat tre nyoljade trägrisar – ett beställningsarbete till Stundars. Vi sätter oss ner för att höra mer om Alfs relativt nya hobby.

Efter att ha bott största delen av sitt liv i Karperö blev han Petsmobo för drygt ett år sedan, och bor nu mittemot en av sina söner ”mitt ute på landet”, som han beskriver det.

– Jag tröttnade på att bo i centrum av byn och kände att jag ville ha ett miljöombyte. När jag sökte hus på nätet dök det här upp och det passade mig riktigt bra, förklarar Alf, som nu också är i färd med att renovera stugan han köpte, rum för rum.

Går på känsla

M

OTORSÅGSHANTVERK – ELLER vad vi ska kalla det – började jag med för ungefär två år sedan, inleder Alf Österåker. Jag har pysslat med en del andra hantverk förut – svetsat olika figurer i plåt, målat tavlor och sånt.

– Jag antar att jag har någon konstnärlig ådra i mig, fortsätter Alf, som också är musiker och basist i 4Music Band.

Motorsågsdröm Att han bytte plåten till trä och metallgubbarna till djur föll sig naturligt eftersom han alltid hade haft en dröm om att få jobba med motorsåg.

– Men jag ägde ingen och hade heller aldrig använt någon, jag bara tänkte att det där måste ju vara roligt. Så jag köpte helt enkelt en elmotorsåg och började på, fortsätter Alf, som till vardags arbetar som grävmaskinsförare.

På gården och i uthuset har han gott om utrymme för sin nya hobby, och trädgården gömmer flertalet av hans alster i trä – en ekorre, en örn, en varg och så vidare.

– Jag testade först att göra någon typ av tomtar, men det passade mig inte alls. Det kändes helt ointressant att försöka imitera något som inte ens finns på riktigt.

– Ett djur är något annat och där finns en stor utmaning i att försöka få fram de artspecifika dragen, til�lägger Alf.

Den största utmaningen hittills var den här björnen, som Alf skapade av en tre meter lång och 60 cm tjock tallstock. Foto: Privat.

15

Ett stort steg för Hilja och Isabel

En öring som fått en sista finish med elfilen för att få fram det artspecifika mönstret. Foto: Privat.

Hur han går till väga för att lyckas med just detta, har han svårt att förklara och sätta fingret på.

– Jag börjar bara på, och går på känsla. Tekniken har jag delvis lärt mig genom YouTube, och självklart behöver man bilder för att studera djurens särdrag. Alla kan såga fram ett huvud med en nos – men hur får man det att likna just den nos som just det djuret har? Det kan vara otroligt små detaljer som avgör och skiljer dem åt och det här är det svåraste, konstaterar Alf.

Rönn – en favorit Kapar man fel är stocken förstörd, så det gäller att tänka efter före.

– Varje gång jag inleder ett nytt projekt undrar jag nog själv hur jag skall få träbiten till något, skrattar Alf. Den största utmaningen han antagit hittills var en björn.

– Då utgick jag från en tre meter lång stock med en diameter på 60 centimeter, berättar Alf. Stockarna har jag hittills fått av bekanta – vindfällen och dylikt.

Mest jobbar jag med furu – björken är för hård att arbeta i. Rönnen tycker jag om eftersom den har en mörkare kärna som gör den speciell.

Han jobbar numera med tre olika sågar – alla med olika kedjor, och använder även elfil och vinkelslipmaskin i arbetet.

– Sedan oljar eller tjärar jag in djuret, tillägger han.

Flera av sina alster har han gett bort och responsen har inte låtit vänta på sig.

– Många blir förtjusta, avslutar han.

Text och foto: Anna Sand

Trettonåriga Isabel Hanna och Hilja Risku från Solf är bland de tio utvalda finalisterna som täv­ lar i årets MGP-final.

Duon tävlar med en låt som de i våras skrev tillsammans – på studsmattan.

Tio låtbidrag och tio dansare väljs varje år ut till Melodi Grand Prix (MGP).

I våras gjordes gallringen och då fick Isabel Hanna och Hilja Risku den spännande nyheten om att de var bland de tio utvalda finalisterna. Foto: Privat.

”

VI SK A TILL högstadiet. En helt ny skola... går från att vara störst till minst” sjunger Isabel och Hilja i låten ”Ett stort steg”.

Låten handlar om deras tankar och känslor inför ett nytt kapitel i livet – att börja högstadiet. För det var högaktuellt i våras när de båda skulle börja i Korsholms högstadium till hösten.

– Vi visste inte ännu då hur det var men tyckte att det skulle bli spännande och ville därför skriva en låt om det. Hur vi tänker och känner inför att börja högstadiet, så kanske också någon annan kan relatera till det vi sjunger om, säger Hilja.

Låtskrivarplats: Studsmattan Låten som de tävlar i MGP med är duons debutlåt men sång och musik har de hållit på med i många år. De har både tagit sånglektioner och sjungit i Solf församlings barnkör. Dessutom spelar de varsitt instrument. Isabel gitarr och Hilja fiol.

En och en halv månad tog det för dem att skriva låten ”Ett stort steg”. De berättar att den sista versen lades till den allra sista timmen innan låtbidragen skulle skickas in.

På frågan hur det var att skriva en låt ihop så svarar de att det var lite virrigt på låtskrivarplatsen – på studsmattan. Men när slutdatumet närmade sig med stormsteg skärpte de till sig och levererade.

– Nästan varje dag efter skolan var vi på Isabels studsmatta. Det var mycket ljud inomhus så vi bestämde oss för att gå ut och skriva. Men det var svårt för man hittar alltid på något roligt som man bara måste visa åt varandra på studsmattan, säger Hilja och kompisen Isabel brister ut i skratt och fortsätter.

– Det kan dra ut på tiden när man är två och är i studsmattan.

Men i sista sekund blev vi ändå alltid seriösa.

Kompisar sedan förskolan Tjejerna lärde känna varandra redan i förskolan och har gått i samma klass sedan ettan. Men säger att de blev riktigt bra kompisar i årskurs fyra.

När de skulle beskriva varandra med tre ord lät det så här: – Isabel är rolig, lång och snäll, säger Hilja.

– Hilja är rolig, kort och söt, säger Isabel.

Men jag är väl också snäll utbrister sedan Hilja och Isabel försäkrar att så nog är fallet och tillägger att hon tycker Hilja dessutom är smart.

I höst började båda i Korsholms högstadium, men i olika klasser.

För så kan det gå när man börjar högstadiet.

– Vi har klasser från A till J så vi antog att det är ganska osannolikt att vi råkar hamna i samma klass, säger Hilja.

Enligt dem är friheten att få bestämma lite mera själv en fördel jämfört med att gå i lågstadiet.

– För mig känns det också som att läxorna hittills är lättare men vi har mer prov, säger Isabel.

– Jag gillar att man har många olika lärare som är duktiga på just sitt ämne, säger Hilja.

Hilja övertalade Isabel Det var Hilja som frågade Isabel om hon kan tänka sig att medverka i låtskrivartävlingen MGP tillsammans med henne.

– Jag har följt med MGP i många år och länge tänkt att det skulle

MGP Melodi Grand Prix är en låtskrivartävling för 8-15 åringar. Den produceras i samarbete mellan Finlands Svenska Ungdomsförbund, Yle och produktionsbolaget Five Corners.

Finalen sändes den 10 oktober på Yle Arenan och i Yle Fem. Vinnaren utses av en jury och tittarna. Alla finallåtar ges ut på skiva och vinnaren får möjlighet att jobba tillsammans med en erfaren låtskrivare och tillsammans skapa en ny låt och en musikvideo. Hela processen filmas och blir till en dokumentär som sänds våren 2021.

vara kul att delta. Men jag ville inte göra det ensam.

Isabel i sin tur var inte en lika inbiten MGP-fan men var ganska snabbt ändå med på noterna. Och tur var det konstaterar de båda, för de har haft så roligt under hela processen från början till slut.

I somras fick de också träffa de andra artisterna och dansarna. Alla finalister åkte nämligen till Karis på läger tillsammans. Då sjöng man in sina låtar i en musikstudio och övade inför showen med tv-teamet.

– Det var kul. Vi fick många nya kompisar och tränade där på hur man ska vara på scen, säger Isabel.

– Vi fick träffa en sångcoach, öva koreografin tillsammans med dansarna, planera våra scenkläder, styla hår och så, tillägger Hilja.

Vad är roligast, att skriva låtar eller att stå på scen och showa?

– Att stå på scen och showa, om man övat bra och kan allt bra. Det tycker jag, säger Isabel.

– Jag skulle säga låtskrivandet och att göra själva melodin, alltså utvecklingen har varit mest spännande, säger Hilja.

Var ser ni er själva om tio år?

– Jag sysslar också med teater så jag skulle vilja bli skådespelerska i framtiden, säger Isabel.

– Jag är 23 år då alltså. Då borde jag fortfarande studera men till vad? Det vet jag inte ännu. Förhoppningsvis bor jag i en mysig lägenhet någonstans i Finland och lever ett helt vanligt mysigt liv. Jag har inte så stora drömmar eller så blir jag artist men om Isabel blir skådis så har jag svårt att hitta någon annan att sjunga med, säger Hilja och skrattar. Årets artister är i en lite annorlunda sits än tidigare år. På grund av den pågående coronapandemin ordnas årets final i MGP utan publik. De tävlande uppträder enbart inför medtävlande och tv-kamerorna. Så publiken får istället ta del av MGP-showen via Yle Arenan på webben och Yle Fem. Och det blev ingen första plats för duon, denna gång. Det var Mirella Roininen från Vanda som tog hem segern detta år. Men flickorna är en erfarenhet rikare.

– Vi har lärt oss stå framför kameran. Att göra en låt är en ganska lång process, vi har också lärt känna jättetrevliga människor på Yle.

Text: Rosita Pellas

16 Shopping hos Minda My i Kvevlax stod på schemat under junttuns första oktoberträff.

Från vänster Mikaela Westerback, Ulrika Nabb, Helene ForsmanLindqvist, Tia Sundvall och Malin Nyström.

Österhankmo junttun - allt från shopping till glöggkvällar Det är söndagskväll och parkeringen vid Minda Mys klädaffär i Kvevlax är fylld – även om butiken egentligen inte har öppet den här tiden. Men Helene, som driver affären, har öppnat dörrarna för ett gäng damer från Österhankmo, som regelbundet träffas kring olika aktiviteter. Vi kan kalla den ”junttun”.

D

ET HELA BÖRJADE för ungefär ett och ett halvt år sedan.

– Barnen hade blivit större, man skjutsar och hämtar inte längre vid dagis eller skolan och träffas därför inte automatiskt och pratar på samma sätt som förr.

Det saknades en social funktion mellan oss helt enkelt, inleder Tia Sundvall.

Sedan tidigare finns en annan ”junttu” i Österhankmo, främst bestående av handarbetande damer, samt även en Marthaförening.

– Även om vi är pyssliga av oss också kände vi att vi inte riktigt platsade i någon av dem ännu, fortsätter Ulrika Nabb. Vi bildade därför en egen grupp, som sedan dess träffats en eller två söndagskvällar varje månad.

Junttun är en fristående grupp – den lyder inte under ungdomsföreningen – och kan kanske främst liknas vid de mammabarngrupper som samma personer tidigare medverkade i när det begav sig.

Inget städ- och baktvång Nu ligger dock inte längre fokus på småbarnslivet under träffarna,

utan på egna aktiviteter. Det kan vara allt från shoppingutflykter, som denna kväll, till tillverkning av dörrkransar, receptbyte eller bara umgänge kring kaffe och en sticksöm.

– Men det är absolut inget tvång att kunna sticka för att vara med, poängterar Ulrica.

Däremot har man i gruppen fina möjligheter att lära sig om man inte kan.

– Och träffarna sporrar också till att få de egna stickprojekten framåt, tillägger Mikaela Westerback, vars korg innehåller flera garnnystan och ett par halvfärdiga vantar i vackert mönster.

Gruppen, eller junttun, som vi ju skulle kalla den, är öppen för alla som vill vara med och ingen utesluts. Planeringen kring träffarna sker via en chatgrupp och man bestämmer själv när och om man vill delta.

– För att ingen ska behöva städa och baka inför träffarna är vi alltid i ungdomslokalen om vi inte åker iväg på något. Ibland har vi besök av någon konsulent eller föreläsare, och då är det bra att kunna använda lokalen. Förhoppningsvis kan vi framöver också får möjlighet att ge våra gäster ett arvode via det

Visst åker även sticksömmen fram ibland

Anja Vingård och Johanna Sandström konstaterade att de åtminstone åker hem lite fattigare.

– Jag är hit för första gången och kan konstatera att jag borde ha åkt mycket tidigare. Det är jättebra med personlig service och att få hjälp med att matcha färger och olika plagg, summerade Johanna.

Inför julen planerar junttun en repris på fjolårets träff med glögg och tillverkning av julkransar. Foto: Privat nya projektet Byaaktivism, hoppas gänget.

Låg tröskel När verksamheten inleddes startade de med att göra en enkät kring

hur ofta och vilken veckodag deltagarna ville ses.

– Sedan gjorde vi upp en preliminär planering av programmet utgående från de önskemål som fanns. Vi har bland annat besökt

Blomtorget och Quriosa, och nu ikväll står alltså klädshopping på programmet. Inför julen ifjol band vi julkransar och drack glögg på en av träffarna, och det blir det repris på nu i år.

Totalt har junttun cirka 20 medlemmar i åldern 25–55.

– I första hand fyller den en social funktion, och det är roligt att få träffas över åldersgränserna också, anser Malin Nyström.

De uppmuntrar andra hugade att ”bara börja på” om intresse finns i byn.

– Tröskeln är låg och man behöver inte göra det komplicerat, avslutar Ulrika.

Text och foto: Anna Sand

17

Hellas ByaNytt Games Om coronaläget tillåter ordnas tävlingen Hellas ByaNytt Games under november månad i bowlinghallen i Vasa. Bengt Bei­ jar som är vice ordförande i Vasa bowling­ förbund förklarar upplägget inför tävling­ en.

V

I KOMMER ATT ordna så kallade pricktävlingar. Under dessa kan man välja att delta i Hellas ByaNytt Games mot en liten avgift. Man får delta varje vecka eller bara en gång, hur man vill, det bästa resultatet tar man med sig.

Det finns alltså flera chanser att förbättra sitt resultat om man är missnöjd. De 20 bästa går till final och i finalen börjar man från noll.

Social sport Men varför bowling då, kanske någon undrar innan de blir tävlingslystna.

– Det är en väldigt social sport, alla känner alla här. Det är inte heller en fysiskt tung sport och passar alla från barn till veteraner.

Det är faktiskt en sak som genast slår en när man tittar ut över bowlingbanorna. Att det är trevligt att se en så blandad kompott, och stämningen känns genuint glad och välkomnande.

– Om man inte själv bowlar för tillfället kan man gärna sitta och titta på, många äldre bowlare kommer hit för att dricka kaffe och ”kritisera” de yngre spelarna, berättar Bengt med glimten i ögat.

Christina Granlund, ordförande för Hellas bowlingsektion, håller med om att gemenskapen betyder mycket. Själv började hon bowla för drygt fyra år sedan via maken som jobbade här.

– Nu lever hela familjen för bowling, även barnen, skrattar hon.

– Barn är för övrigt jättevälkomna att prova på sporten under våra Juke Team-kvällar, på måndagar klockan 16.30. Då kan man få prova på och samtidigt få lite skolning i bowling.

– Många barn får också prova på bowling via skolan, inflikar Bengt.

Passar alla åldrar Om man vill börja med bowling senare i livet då? Det går hur bra som helst försäkrar både Christina och Bengt.

– "Bara ti ta skoovan å klote i haanden å böri på", säger Bengt.

– Nä skämt å sido, vi har planerat att starta en kurs i bowling i samarbete med Arbis, den skulle ha börjat nu i oktober men blev uppskjuten på grund av coronalä-

get. Men den blir nog av i något skede och då är man varmt välkommen. Då går man bland annat att igenom teorin och det finns en lärare på plats som hjälper till med tekniken, skor och klot får man låna av oss.

– Förstås kan man också ta kontakt med en bowlingförening direkt och komma in den vägen.

När och om man sedan vill börja tävla finns det många olika klasser.

M- A-, B-, C- och D-klass till exempel där M är högst rankad. Det ordnas också egna tävlingar för juniorer och veteraner.

Ibland skiljer man damer och herrar åt, men ofta tävlar man tillsammans.

– Bowling är en trevlig sport tack vare ett poängsystem som ger en ”sämre” spelare bonuspoäng så att denna även kan hävda sig mot mästerskapsspelare. Det ger en rättvis möjlighet även för nybörjare, förklarar Bengt.

Bland annat detta system, och självklart skicklighet, möjliggjorde att Selim Rönn från Replot endast 13 år gammal vann en match mot en landslagsspelare och hamnade på fjärde plats i Höstfinalen för några veckor sedan. En fin bedrift.

Jag byter några ord med Selim, han berättar att han har bowlat i cirka fem år och att det ligger i familjen.

– Både faffa, fammo o papp bowlar så det är via dem jag började.

– I början var det nog svårt, det tog ett tag att lära sig tekniken, men nu är det lättare.

Klubbkampen I bowling kan man också tävla i lag. Bland annat i något som kallas Klubbkampen, det är som namnet avslöjar en tävling klubbar emellan.

– Det är det roligaste som finns, utbrister Christina entusiastiskt.

Christina Granlund och Bengt Beijar intygar båda att bowling är en social sport.

Annie Rönnqvist, Kenneth Rönnqvist och Selim Rönn från Replot är hängivna bowlare. Kenneth har ordförandeposten i Vasa Bowlingförening.

– Ja, Chrisse brukar ju vinna, säger Bengt menande.

– Om man gör fem strike i rad under Klubbkampen vinner man glass. Då ropar man Bingo! så det ekar i hela hallen, skrattar Christina.

I lagtävlingarna sporrar man och peppar varandra, försäkrar duon.

Men visst finns det konkurrens och tävlingsnerver inblandade.

I tävlingarna som ordnas i Vasa Bowlinghall har man deltagare från hela landet, ju större prispott desto

längre ifrån lockar man spelare. I Hellas ByaNytt Games där ByaNytt står som huvudsponsor hoppas man på deltagare från hela Österbotten. I Vasa Bowlingförbund har man ungefär 250 medlemmar varav cirka hälften är från Korsholm.

Selim Rönn är yngst med sina 13 år och Lars Röj äldst med sina dryga 80 år i Hellas Bowling.

Bengt och Christina avslutar med en hälsning.

– Kom gärna och titta på våra tävlingar, ta en kaffe och bulle och

njut av underhållningen. Bowlarna vill gärna ha publik!

När detta reportage skrevs så hade inte de hårda restriktionerna i Vasa ännu trätt i kraft och därför var man inte medvetna om det som skulle komma. Mera info om tävlingen hittas på Vasa bowlingsförbunds hemsida.

Text och Foto: Jennifer Hägen

18

MÖT VÅRA

frilansare

ANNA SAND har samarbetat länge med oss på Kustmedia och hon är duktig skribent och fotograf i ByaNytt, KustNytt och även till våra kunduppdrag.

Läs denna presentation för att lära känna kvinnan bakom kameran och texterna lite bättre!

7

PODDTIPS Sammanfattning: Jennifer Hägen Bild: Pernilla Wahlgren& Sofia Wistam (Expressen.se)

En podcast (poddsändning, podradio eller pod) är ett enkelt sätt att prenumerera på ljudeller videofiler via nätet. Via ett program eller en app i din smarttelefon väljer du vad du vill lyssna på, sen får du nya avsnitt löpande. Poddar finns i alla kategorier och ämnen du kan tänka dig, bara att välja och vraka!

Både Arenan och SVT har många podcasts via sina appar, man kan alltså till exempel lyssna på radioprogram i efterhand när det passar. Andra podd-appar är bland annat iTunes, Acast och Spotify, via dessa kan man söka kategorier eller podcasts som man är intresserad av.

Här får du några poddtips att fördriva mörka höstkvällar med:

1. WAHLGREN&WISTAM Varje söndag släpper radarparet Pernilla Wahlgren och Sofia Wistam sin populära podcast. När en folkkär artist och en tv-personlighet slår sig ihop för att varje vecka fundera över små och stora saker i denna glamour/ vardags-podd. Relationer, barnuppfostran, kärlek och misslyckanden avhandlas med en stor portion humor. Livet blir inte alltid som man har tänkt sig. Kanske blir det roligare.

2. NYHETSPODDEN Svenska Yle går på djupet med dagens största och viktigaste nyheter på 15 minuter.

Här förklaras politiken, världen och allt det andra.

3. ALLT DU VELAT VETA

• Namn: Anna Sand • Hemort: Hemma från Kvevlax, numera Petsmobo • Familj: Gift med Jonas som är jordbrukare och •

• Det här äter jag till frukost: Vaniljskyr med hal-

lon och rostade kokosflarn och ett kokt ägg till vardags.

På helgerna gärna rostat levainbröd med ost och marmelad och ett gott té.

• Här/Då mår jag som bäst: På villan på Tallören.

• Jag kan inte: Sluta längta till London. Och efter att få resa igen.

• I hemlighet är jag bra på: Get shit done – få sa-

ker gjorda med andra ord. Prokrastinering är inte min gren och jag har aldrig förstått varför man ska skjuta upp saker man kan göra undan direkt.

5. SPANARNA

Din populärvetenskapliga podcast. Den snabbaste och roligaste vägen till kunskap och allmänbildning. Ett ämne, en expert, en knapp timme.

4. RELATIONSPODDEN NORRENA & FRANZ

6. FINLANDSVENSKA KRIMPODDEN

Hannah Norrena och Eva Frantz diskuterar saker som inte alltid tas upp vid kaffebordet.

Varje vecka har man ett nytt ämne, de svarar ofta på läsarmejl och ger tips och råd i relationsfrågor.

Spännande kriminalhistorier direkt från verkligheten. Lyssna på de spännande berättelserna om knapphandlarens hämnd, flygkapningen 1978 och mordplanerna på Mannerheim.

VARFÖR BLIR LÖVEN OLIKA FÄRGER PÅ HÖSTEN?

• En film som jag INTE tyckte om: Jag tittar

nästan aldrig på film, är för rastlös. Vintertid streamar vi någon serie men jag är oerhört kräsen med vad jag lägger min minimala tv-tid på. Jag skulle aldrig lägga tid på en film jag inte tycker om, då går jag hellre och gör något annat.

En podd om vår tids mest spännande och inflytelserika personer, hör deras historia. Elon Musk, Mohammad bin Salman, Oprah Winfrey bland andra.

Nya avsnitt varannan måndag.

Klassiskt radioprogram nu som podcast. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner i led­ning av Ingvar Storm.

företagare, Antonia snart 15 år och Amadeus 12 år.

Det här gör jag en regnig söndag: Tränar dubbla pass, plockar svamp och lagar en god trerätters middag.

4. P3 ID

Vi har fått njuta av en fantastisk ”ruska” i år, men har du någon gång funderat på varför löven blir olika färg?

Faktum är att det är nu som vi ser lövets ”egentliga” färg. På våren och sommaren produceras så mycket klorofyll, som vi uppfattar som en stark grön färg, att det döljer de bakomliggande gula och röda nyanserna. Sen när kylan kommer så avtar klorofyllproduktionen och löven börjar lysa i gult, orange och rött innan de slutligen faller av.

Info: odla.nu

?

19

HÖSTMARKNAD i Drängstugan

SAKEN

Missionskommittén i Kvevlax församling ordnade höstmarknad i Drängstugan 2. 10.

– DET ÄR nog minst tjugonde året i rad som vi ordnar marknaden för våra medarbetare i Kina och Senegal. Medlen går till driftskostnader såsom löner och andra jobbrelaterade utgifter, säger missionssekreteraren Eva Grop.

På borden ligger en härlig blandning av grönsaker, hembakat och diverse glasburkar med sylt och gelé.

– Nu är det ändå ganska tomt faktiskt, vi hade flest besökare på förmiddagen så nu är det mesta slut, förklarar Eva.

Allt som säljs på marknaden är donerat, det kan vara lottovinster, fisk, stickasockor och förstås nyskördade rot- och grönsaker.

På söndagen efter marknaden firar man skördetacksägelse i kyrkan och tackar för den rika skörden.

Den sociala gemenskapen är en viktig del av marknaden och det doftar gott av bulla och kaffe i stugan. Håkan Granberg påpekar att de är blandad åldersgrupp som besöker marknaden, hit kommer allt från ettåringar till 93-åringar.

GISSA

Allt som säljs på marknaden är donerat.

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll.

Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Margaretha Back i Kvevlax som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i B820 var 1. Paraply. 2. Blad 3. Tidningshög

Kyrkoherde Fredrik Kass är en av besökarna på marknaden som botaniserar bland utbudet.

– Det är tacksamt att bara få komma hit och ta del av alla godsaker, allt rullar på så smidigt tack vare missionskommitténs fina arbete.

Text och foto: Jennifer Hägen

1

2

Kyrkoherde Fredrik Kass prövar lyckan i lotteriet, första lotten är en nitlott men på andra försöket blir det vinst!

Både unga och gamla njuter av skörden.

Håkan Granberg är en av medarbetarna i Kina.

Vad vill Du läsa om i tidningen?

Tipsa oss!

Ring Jennifer 06 344 1815 eller på mejl jennifer@kustmedia.fi

3 Skicka in kupongen senast 9 november till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65830 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

1. __________________________________ Bland alla som betalar en prenumeration under tiden 1 januari - 30 november 2020 lottas följande fina vinst ut:

EN IPAD Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

KÖP EN PRENUMERATION

2. __________________________________

OCH DELTA I

3. __________________________________

UTLOTTNINGEN AV EN:

IPAD

Namn:_________________________________

Prenumerera: • på hemsidan www.byanytt.fi • via e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 3441814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 56 € | Inom Europa: 61 € | Utanför EU: 63 €

Adress:________________________________ Foto: A

pple

Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

Lokaltidning i Korsholm

20 I väntan på nya resor bad vi tre korsholmare dela med sig av sina bästa och värsta reseminnen.

RESEMINNEN

1. Hur har du funderat kring resor under detta speciella år?

2. Berätta om ditt finaste reseminne.

3. Berätta om ditt värsta reseminne.

4. Tror du att ditt resande kommer att se annorlunda ut efter coronatiden än innan, och isåfall på vilket sätt?

VI FRÅGADE RUNT Text: Pia Backman-Nord Foton: Privata

CAMILLA SUND

BRÄNDÖVIK

1

Under detta speciella år har man fått tänka om kring resandet. Men valet har ju egentligen bara varit att följa myndigheternas restriktioner. Lusten att resa inomlands har även minskat då man blivit försiktigare.

Men visst har man saknat att till exempel åka till Sverige, eller vandringsresorna till landets norra delar. I somras var vi dock och vandrade ett par dagar i Helvetinjärvi och Seitseminen nationalpark. Där kunde man njuta av vackra naturupplevelser och fina vandringsleder.

2

Jag har många fina reseminnen... men en resa till Thailand och Phuket har speciellt etsat sig fast i minnet. Vi fick två veckor med fina dagar. Det var ett land med härligt klimat, många fina stränder, goda matupplevelser och en underbart vänlig och hjälpsam lokalbefolkning. Speciellt väl minns jag en dagsresa på havet och bland annat Phi phi öarna, men även allvarligare saker som minnesmärken som visade var tsunamivågorna dragit fram.

3

Mitt värsta reseminne måste väl ändå vara från Kreta och en dag då vi skulle uppleva de grekiska bergen för att sedan nå den vackra och omtalade Elafonissistranden. Jag minns det speciellt bra eftersom det dessutom inföll på min 40-årsdag. Vi hade hyrt en bil och början av färden gick riktigt bra, men i något skede valde vi fel väg (det är kanske här jag borde erkänna att det var jag som fungerade som kartläsare). Vägen vi hamnade på var smal, stenig och slingrade sig utmed bergsstupen. Vi såg inte en enda människa eller bil... bara getter. Det var gassande hett och vårt dricksvatten höll på att ta slut... ja, en mindre rolig tur med tre barn i bilen. Men till slut kom vi oss ner på andra sidan berget och mötte en förvånad grekisk man som säkert inte väntade sig att möta turister just där.

4

Jag tror att man kanske nog får en annan syn på resandet efter den coronasituation vi nu just befinner oss i. Man kanske minskar i sitt resande och vidtar fler

GUSTAF WESTERHOLM JUNGSUND

1

Som en inbiten resemänniska har det varit ett speciellt år. Jag var på väg med min goda vän och morbror till England på fotbollsresa i april, flyg- och matchbiljetter var redan fixade, men den resan blev ju inte av.

Istället träffades vi tre på stugan och hade fotbollsfrågesport. Man saknar nog resorna, men det har ju blivit mycket vistelse på stugan istället.

3

Det värsta reseminnet är de facto från en resa inom landet.

Jag och min flickvän (numera fru) åkte för många år sedan till Suomussalmi (där Finlands första president föddes). Väl där gick jag och fiskade forell och öring medan frun gick en vandringsled. När vi återvände till bilen så startade den inte. Där stod vi då, några kilometer från ryska gränsen i ödemarken och utan fungerande bil. Som tur löste sig allt då en bil råkade komma körande (vad är oddsen) och vi fick starthjälp.

försiktighetsåtgärder än tidigare. Kanske man också funderar lite mera över vart man

väljer att resa, beroende på hur situationen i de olika länderna ser ut.

CAROLA SUNDQVIST

SMEDSBY

1

Resandet har antagit andra former nu under coronatiden. Jag kan sakna detta att planera resor att se fram emot och förstås också själva resandet, att se nya platser och vidga sina vyer.

I sommar begränsades resandet till små resor inom landet. Vi var två varv till Helsingfors och Otnäs för att installera sonen i studiebostad, med obligatoriska IKEA-besök. Vi passade också på att besöka vänner på deras sommarställe i Pellinge i Borgå skärgård. Det finns mycket fint också inom landets gränser. En tur till det som jag kallar Finlands Provence, Tottesund i Maxmo, kan vara nog så givande.

2

Det är klart att ingenting var finare än vår bröllopsresa, men jag vill ändå lyfta upp en resa 2011 som den största upplevelsen. På försommaren 2011 ordnade en av mina vänner en resa för över tio personer till Barcelona. Väl där delades vi in i lag och tävlade en hel helg och utförde uppdrag, precis som Amazing Race.

Det var sjukt roligt.

Camilla tillsammans med en Buddhastaty på Big Buddhaområdet i Phuket, under sin lyckade Thailandsresa.

Carola framför Gustav Klimts ”Kyssen” på museet i slottet Belvedere. Bilden är från en trevlig resa till Wien i början av detta år.

2 Gustaf till vänster med sin goda vän Jona Nyström vid öppningen till Seven Springs på Rhodos. Tunneln i bakgrunden som de just avverkat är 1,5 meter hög och kolsvart, den leder från källorna och vatten rinner på 20 centimeters höjd.

4

Som en stor fotbollsälskare så funderar jag nog om man någonsin får uppleva den där känslan igen, då man står på The Kop i Liverpool då hemmalaget gör mål på stopptid och en vilt främmande man hoppar en i famnen för att fira. I övrigt tror jag nog att vanliga turistresor kommer fungera även i framtiden och jag och familjen kommer garanterat resa igen.

Jag har många fina reseminnen. Min allra första interrailresa våren 1988 tillsammans med vännen Lotte är en resa jag alltid kommer att minnas. Hon hade åkt i förväg för att hälsa på bekanta i England och jag åkte tåg ner genom Sverige, Danmark och Tyskland. En bestämd dag, ett bestämt klockslag hade vi stämt träff i Bryssel vid statyn Maneken Pis. Detta var före mobiltelefonernas tid. Tänk om något gått fel? Hur skulle vi fått kontakt med varandra då? Men allt gick fint, vi träffades och åkte sedan vidare till Italien.

3

Mitt allra värsta reseminne är från höstlovet 2007 då vår familj reste till Stockholm och skulle vidare söderut för att hälsa på släktingar.

Vi kom av färjan på morgonen och ville turista lite innan vi åkte vidare, så vi parkerade bilen på Junibackens parkering på Djurgården. Mannen och barnen gick till Wasamuseet och jag gick och såg en intressant trompe l´oeil-utställning på Nationalmuseum. Då vi kom tillbaka till bilen hade vi haft inbrott. Allt bagage var borta, barnens då sju

och tio år gamla, kramdjur och Nintendon också.

Det blev att ringa polis och anmäla och då förstod vi att detta var en ökänd plats för bilinbrott. Jag minns ännu den obehagliga känslan av att någon kränkt vår personliga integritet genom att bryta sig in och ta våra personliga saker.

4

Jag tror att resandet kommer att ändra form efter coronatiden. Vi kommer att tänka oss för mera och planera resandet på ett annat, förhoppningsvis mer ansvarsfullt sätt.

Jag är själv lite inne på att återuppleva ungdomens tågresande med interrail, eventuellt med uppgraderat boende jämfört med ungdomens sovsalar på sjabbiga hostel. Jag tror också att närturismen kommer att öka.