ByaNytt 7/2024 Tema Hobby & Fritid

BYA NR 7/AUGUSTI 2024

|

KORSHOLMS MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,99 € INKL. MOMS

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.LOKALNYTT.FI

NY MENING I BLOMSTRANDE VARDAG GUN BOSTRÖM

TAKLAGSFEST FÖR SKOLCAMPUS

Cecilia siktar mot VM

Vad är ett biltält?

LÄS ÄVEN OM KARELENÄTTLINGAR I HANKMO

Hobby & Fritid

NY FÄRJA I BJÖRKÖBY ÅTERVINNING AV TEXTILAVFALL

Solfbor i "Amirika"

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

FÖLJ OSS!

även fönster, dörrar & möbler

• Sprutmålning • Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt!

045 1112135 Emelie Sandelin info@esmm.fi

ENERGIPELLETS HEMTRANSPORT MED KRAN Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

byanyttkustnytt

SÄTT IN EN SPIS OCH SPARA PENGAR! Även olika kassetter till gamla öppna spisar!

ByaNytt & KustNytt

Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi

takkahuone.com

BYA

2

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

Nu kan hösten komma!

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi Tfn 0500 267 119

På min göralista i sommar stod att plantera om krukväxterna och låta dem lapa sol på verandan en hel dag. Ändå så det var värt det. Alla har återuppstått.

DET ÄR ETT tag sedan sist, då vi av tradition har uppehåll i tidningsutgivningen i juli. För egen del fick jag riktigt bra sommarveckor – med allt och inget.

Arbete, fritid, vila. Bråttom också. Jag träffade många, simmade mycket, hade roligt och var på sommarteatrar. Städade. Jag har firat födelsedagar och andra dagar. Ätit hemma och ätit ute. Ätit kräftor och ätit grönsaker från egna odlingslådor. Jag var till Umeå en sväng och därifrån

tipsar jag gärna om Bildmuseet och om Eljest, ett naturskönt ställe med mat och hantverk och musik på en ö i mitten av älven.

Jag köpte ett museikort, som berättigar inträde till många museer i Finland under ett år framöver. Check på Kuntsi och Tikanoja i Vasa. Check på den underbara ”Från Solf till Amirika” vid Stundars, som Jennifer har skrivit om i den här ByaNytt.

Jag vill verkligen rekommendera den utställningen och speciellt

DET VAR URPREMIÄR på Skinnprinsen vid Kyroboas i början av juli 2024. För manus och regi står Erik Kiviniemi och den nykomponerade musiken bär Rickard Eklunds signatur. Skinnprinsen handlar om en by, dess människor, pälsfarmning och världsekonomi.

I rollerna sågs bland annat Alexandra Mangs, Daniel Bärg, Ulf Johansson, Roland Engström, Kevin Holmström och Cecilia Back.

Skinnprinsen är en färgstark berättelse med många bottnar. Oravais Teaters ordförande Roland Engström är väldigt nöjd och han bjuder in till nypremiär nästa sommar.

– Den 27 juni 2025 drar vi i gång igen.

Den här sommaren blev det hela 18 föreställningar och över 6500 besökare.

Text och foto: Lisbeth Bäck

ett besökt vid deras guidningar eller privata visningar. Det är ett nöje att vara åhörare när LiseLott Nyström-Forsén berättar.

Så finns det också sådant som blev ogjort i sommar. Men så bra det blev och så nöjd jag är över att jag inte planerade så mycket på förhand. Nu kan hösten komma!

KORSHOLM ÄR EN bra kommun och Korsholm har så mycket. Från och med i sommar kan vi addera till bland annat en egen riksdagsledamot och en egen simhall.

Kommunens lokaltidning sedan över 40 år tillbaka, som du har i din hand, har vi den här gången fyllt med sommarhändelser, med hobby och fritid.

Gun Boström i Solf fick en helt ny slags tid efter 48 som anställd vid ÖSP. Tid för annat. Och Irma Hannus i Västerhankmo gjorde sin hobby till yrke när hon började studera till trädgårdsmästare då hon var fyllda femtio. Bland annat.

Skinnprinsen på Oravais Teater

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

KOMMUNENS EGET HOTELL Vallonia firade 40 år och invigde nyligen nya rum, en kongressavdelning och simhallen som granne. En fin kväll med många inbjudna och mycket gott på borden. Grattis!

ByaNytt vill skriva mera om det här i kommande nummer.

JAG HOPPAS ATT både jag och ni ”buffrat” tillräckligt. För nu är hösten här. Nästa ByaNytt utkommer i slutet av september.

Då med Hus&Hem som tema.

Tipsa oss gärna!

Torsdagen den 22 augusti 2024

BÄSTA PRENUMERANT! Tack om du meddelar oss ifall du byter adress.

Adressförändringar måste meddelas direkt till oss, annars sänds tidningen som förr till den adress som vi har i vårt register.

Adressändringar kan göras på: www.lokalnytt.fi • prenumeration@byanytt.fi • tel. 06 344 1814

Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi Julia Sundsten, tfn 044 901 4953 prenumerationer@byanytt.fi ANNONSFÖRSÄLJNING Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi

REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 7/2024: Joakim Snickars, Anna Sand, Ken Kackur, Pia Backman-Nord, Charlotta Frantz, Jennifer Hägen Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i över 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar.

ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs. Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera på eller köpa lösnummer av ByaNytt och/eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2024 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 60 €, EU 65 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 112 €, EU 122 € ANNONSPRISER 2024 ByaNytt: 1,67 € per sp.mm.

KustNytt: 1,67 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 140 € Faktureringstillägg: 3,75 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

Välgörenhetskonsert • Hyväntekeväisyyskonsertti ABELA CORNELIA BJÖRK LOTTA BORG FREDRIK FURU EDIT KOSKINEN SOFIE LUNDELL MÅNSKENSBONDEN SAM’S GARAGE REBECKA SRETENOVIC PETER SVANSTRÖM REGI: ISA LINDGREN-BACKMAN PROGRAMLEDARE: FREDRIK FURU

Biljetter 35 euro netticket.fi

Insamling för Stop Cancer 2024 till förmån för Österbottens Cancerförening.

Konserten arrangeras i samarbete med Ritz och Korsholms Cancerklubb.

ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund.

BYA

3

FYRKLÖVERNVINNARE

CHRISTOFFER INGO

Nils Åkerman i Singsby vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 364. Tröstpriser fick Linnéa Rudnäs i Veikars och Julina Lax i Kalvholmen.

Gratulerar till alla vinnare!

– ledamot i Finlands Riksdag

Nils Åkerman bor med frun Greta i Singsby.

Tiden går för det mesta åt att sköta hus och hem, som för de flesta husägare. Arbetslivet har han som pensionär lämnat bakom sig.

Nils och Gretas dotter med familj bor i grannbyn Iskmo och det är trevligt att ha dem nära.

– Jag tycker om att fylla i tävlingar i och har vunnit åtminstone en gång tidigare, en stor teddybjörn om jag inte minns fel.

– Vi har länge prenumererat på ByaNytt och sparar alla tidningar, inflikar Greta, det är roligt att läsa om vad som händer här omkring.

Nils vinner ett presentkort och han får därmed själv välja vinsten. Vi på redaktionen önskar god fortsättning på hösten till paret Åkerman.

Text och foto: Jennifer Hägen

Må bra i höst!

DAM & HERRFRISERING

Tävla och vinn

Torgvägen 1, SMEDSBY PRESENTKORT 1 2 Tel.PRESENTKORT 322 2732 Presentkort till S-Kedjan, värde 40€.

Presentkort till Fiskaffär Ruotsala, värde 40€.

Presentkor t värde 40 €

Presentkort HÅRSERVICE PAULA STEN värde 40 € Kraftvägen 26, TOBY Tel. 040 8277936

Don DONNA Tel 050-5700703 Skeppsgatan 13 (Minimani)

TÄVLINGS­SVAR B624: FRÅGA 1:

DAM- OCH HERRFRISERING

SALON LENA

FRÅGA 2: 9,11,5,1

FRÅGA 3:Hultvägen 8,17,5,19 169 Karperö

Tfn. 06 359 1960

FRÅGA 4: 5,7,8,17

HUNDHAGAR SOM Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 11 september 2024.

HÅLLER I GENERATIONER FRISÖRERNA Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Det går också bra att kopiera kupongen Vöråvägen VÖRÅ nummer 050-3277920. eller fota och skicka till tavling@byanytt.fi eller på23, whatsapp Tel. 045-109 8123

1

SALONG CHRIS

2

har vi plockat Vasavägen 839, KAITSOR De här fyra detaljbilderna Nancy Engblom ur olika annonser i tidningen. Kan du Tel. 050-591 0131 lista ut på vilkaRimalvägen sidor de finns?239, Helsingby SÄTT IN www.frisorerna.fi • Online bokning Tel. 050-3217415 Även öron- och näshåltagning!

EN SPIS

LOKALPRODUCERAT OCH SPARA FÖR JAKT OCH PENGAR! FISKE

Även olika kassetter Frisering • Fångstfällor för levande fångst till gamla öppna spisar!

SALON • Fiskekassar CARITA • Rostfri sump som håller mot Utter och Säl På den här bilden finns det fyra fel. Jämför med BRITT-MARIE

Christoffer Ingo från Korsholm är ledamot i Finlands Riksdag sedan 16 juli 2024. I Riksdagsvalet 2023 gav röstetalet mandatet som Svenska Folkpartiets första suppleant under innevarande riksdagsperiod. I och med att Anna-Maja Henriksson valdes till Europaparlamentariker i juni 2024 tillföll hennes plats från SFP:s valkrets i riksdagen Christoffer Ingo. ByaNytt Gratulerar och bad Ingo om en kommentar.

Det känns bra. Den 16 juli 2024 inleddes uppdraget officiellt. Nicholas Kujala är min assistent. Vi kompletterar varandra bra och från och med september delar vi korridor i Riksdagen. Jag ser mycket fram emot att komma i gång med arbetet efter Riksdagens sommaruppehåll och augusti månads seminariedagar och fältarbete. Jag vill nu utöka mitt kontaktnät och lära mig riksdagsarbetets rutiner.

– Jag har tre år att på mig och det ger mig utrymme för att göra jobbet noggrant och bra. Jag vill lämna så många avtryck som möjligt inom lagberedning och i de frågor som jag kan påverka.

Vad har du för förväntningar på hösten?

– Jag ingår i förvaltningsutskottet och i miljöutskottet. Förvaltningsutskottet innebär tungt utskottsarbete med ärenden som gäller inrikes säkerhet och frågor som rör kommuner, kyrkan och välfärdsområden. Jag vill jobba för att Österbottniska kommuner inte ska drabbas av så stora sparåtgärder och göra det jag kan åt att trygga arbetskraftinvandring framöver. Bland annat.

– Dagspolitiken kan svänga hastigt, det vet vi. Jag önskar att vi kan undvika regeringskriser och ifall de kommer emot ska de förstås hanteras.

– I miljöutskottet kommer vi att möta stora EUskogsrelaterade frågor som ska implementeras i Finland och i det arbetet kommer miljöutskottet att ha en avgörande roll. Där önskar jag framföra markägarnas roll och synsätt på skogsbruket.

Vad betyder det för Korsholm att Du är riksdagsledamot?

Vard. 9–17 originalbilden som du hittar inne i tidningen och Valsberg Carita – Det är stor skillnad för Korsholm mellan att ha, el• Galler för rökningKuggvägen av fisk 0500-797606 ringa in de fyra felen!

11, REPLOT ler inte ha, en ledamot i Riksdagen. Det är viktigt att Djupsund 205 spishuset.fi takkahuone.com I detta nummer har vi gömt fyra Tel. 050 0301065 Korsholm, både i praktik, teori och inte minst när det MAXMO miniatyrbilder (samma storlek som den På vilka sidor kan man läsa följande fyra: nedan) av Kustmedias logo. På vilka gäller direkta sakfrågor, har en direkt länk till Finlands Tel. 050 537 5712 sidor finns de? (Räkna ej med denna.) högsta beslutande organ. www.granlunds.com 06 7641033 – Vi brukar åka...

– Det finns tillgång till...

Att Joakim Strand är minister och jag är en av – Ibland samlas vi...

– Många kommer hit.. riksdagsledamöterna har stor betydelse i arbetet med Giga Vasa-området och de stora etableringarna där.

– Det är viktigt för Korsholm och för hela regionen.

Om jag vinner vill jag ha: Namn.............................................Tel.........................................

3

4

Presentkort 1 S-Kedjan

Adress.........................................................................................

Presentkort 2 Ruotsala

Malin Österåker - Ekofrisör

Omgång 364tel B724 050 5355266

Urmakaregatan 14 Slotti.fi/booking/hairandwellness/

Solfvägen 218 / 050-5444694 / Katarina

Text: Lisbeth Bäck Foto: SFP pressbild

BYA

4

Miljöfostrare Sini Hemming vid insamlingskärlet för avlagda textilier.

TEXTILÅTERVINNING I FOKUS

Så fungerar det Snabbmode och de växande textilbergen har blivit allt större globala miljöproblem. Stormossen har tagit ett viktigt steg för att möta denna utmaning genom att börja ta emot textilier för återvinning. Men hur fungerar egentligen processen, vad tar de emot, och vad bör man som konsument tänka på när man sorterar sina gamla kläder?

M

ÅNGA AV OSS har klädskåpet halvfullt med fynd från snabbmodekedjor. ”Fynd” som användes ett par gånger och som numera fått sin permanenta plats i klädskåpet på grund av att plagget drar snett eller trådar hänger. I mitt fall har jag dessutom en massa gamla jeans med hål på knäna – min favorittyp av jeans – tyvärr med en midjeknapp som jag inte längre klarar av att knäppa.

Men vad ska jag göra med dessa kära klädesplagg som varken jag eller någon annan längre kan använda? Att slänga dem känns som ett helgerån. Textilåtervinning som ger plats i skåpet för klädesplagg av bra kvalitet och i rätt storlek verkar vara ett bra alternativ. Samtidigt känns det bra att återvinna.

Redo att möta utmaningen Textilåtervinning är ett ganska nytt fenomen för oss i Finland. På Stormossen jobbar miljöfostrare Sini Hemming med att informera om vad textilåtervinning innebär.

I en tid då konsumtionen av kläder och textilier fortsätter att öka i rasande takt, står avfallsbolaget Stormossen i Kvevlax redo att möta utmaningen. Genom att ta emot textilier för återvinning tar de ett viktigt steg i rätt riktning för att minska de växande textilbergen. Men vad innebär detta för oss konsumenter, och hur går återvinningen till i praktiken?

Från och med januari 2023 blev det obligatoriskt för alla avfallsbolag i Finland att samla in textilier för återvinning, men Stormossen låg steget före. Redan i oktober

Sini Hemming visar vart påsarna med textilier för återvinning ska sättas.

2022 började de ta emot textilier för återvinning, för att pröva på litet som Hemming säger. Textilåtervinning fanns då enbart i Helsingforsområdet, samt i Åbo och Tammerfors.

Grundsortering av textilier Grundsortering av klädesplagg och hemtextilierna utförs i hemmet.

Plagg som är hela och rena kan säljas på loppis, skänkas till välgörenhet eller Minimossen för återbruk.

Det bästa är om man kan hitta ny användning för gamla plagg.

Smutsiga och illaluktande textilier ska sorteras bort. Återvinningsanläggningen i Pemar, utanför Åbo, kan inte hantera textilier som är smutsiga. Olja, mögel eller spår av djur och insekter till exempel kan förorena hela partier av textilier

och göra dem otjänliga för återvinning. Inte heller får man sätta skor, strumpor eller underkläder i återvinningen. Exempel på andra hemtextilier som inte kan återvinnas är: dynor, täcken, kramdjur, mattor och vadderingar. Regnkläder, ”sportkläder” och klädesplagg i läder kan inte heller återvinnas.

Vad blir då kvar? Jo, jackor, byxor, kjolar och skjortor samt lakan, hand- och bordsdukar går bra.

Försortering vid Stormossen När textilierna lämnas in till Stormossen via någon av återvinningsstationerna, genomgår de först en noggrann försortering för att avgöra vad som kan återanvändas, återvinnas eller skickas vidare till förbränning. Återbruk: Cirka 10– 15% av de insamlade textilierna

bedöms fortfarande vara i tillräckligt bra skick för att återanvändas.

Dessa användbara textilier säljs vidare till konsumenter genom återbruksgallerian Minimossen på i Storviken, Vasa. Här får kläderna en chans till ett nytt liv, vilket är ett viktigt steg för att minska mängden avfall.

Felsorteringar: Textilier som felaktigt sorterats eller som inte uppfyller kraven för återvinning skickas till Westenergy för sopförbränning. Detta inkluderar textilier som är smutsiga, fuktiga eller på annat sätt olämpliga för återvinning. Återvinning: Textilier som är hela och rena men som inte kan återanvändas, skickas vidare till en specialiserad återvinningsanläggning för textilier i Pemar utanför Åbo. Här bearbetas textilierna för att återvinna fibrer som kan användas i nya produkter.

BYA

5

Må bra i höst!

DAM & HERRFRISERING

Don DONNA

Kärlet för klädinsamling står bredvid det för avlagda textilier.

Torgvägen 1, SMEDSBY Tel. 322 2732

Tel 050-5700703 Skeppsgatan 13 (Minimani)

HÅRSERVICE PAULA STEN Sätt textilierna i påsar för att de ska hållas torra och rena.

En insikt i återvinningsprocessen Stormossens arbete med att ta emot textilier har nu pågått under en tid, och även om konkreta jämförelser ännu inte kunnat göras, ser de ändå vissa mönster.

Hemming berättar att mängden textilier som lämnas in för återvinning varierar över året, där sommarens storstädningar leder till större volymer.

– I snitt tar vi emot cirka 2000 kilogram textilier per månad. Det är tydligt att folk har mer tid att rensa hemma under sommarmånaderna, vilket leder till en ökad insamling, säger hon.

Förutom att ta emot textilier för återvinning, vill Stormossen också uppmuntra till en mer medveten konsumtion. Sini Hemming delar med sig av några enkla men effektiva råd för att minska mängden textilavfall och göra hållbara val: – Konsumera mindre. Det hjälper oss att minska på avfallet.

– Fundera på varifrån man köper. Att köpa direkt från Kina är problematiskt ur flera synvinklar, bland annat med tanke på transporter och oreglerade arbetsförhållanden och kemikalieanvändning.

– Köp kläder av god kvalitet.

Håller plaggen längre så behöver man inte köpa så mycket och ofta.

– Köp återbrukade kläder. Ofta aktuellt speciellt för barnfamiljer där barnen fort växer ur sina kläder. Det sparar, utöver på miljön, även på plånboken.

Avfallshierarkin som vägledning För att hjälpa konsumenterna att hantera sina textilier på ett miljövänligt sätt, hänvisar Hem-

ming till avfallshierarkin – en modell som prioriterar förebyggande av avfall, återanvändning och återvinning framom sopförbränning. Det är viktigt att tänka på hela livscykeln för en produkt. Kan kläderna repareras eller användas på nytt innan de slängs? Återanvändning är alltid att föredra framför återvinning, eftersom det sparar både energi och resurser. För den som vill ha mer detaljerad information om sorteringsanvisningarna för textilier, rekommenderar Hemming att besöka Stormossens hemsida, där man kan hitta uppdaterade riktlinjer för hur olika typer av textilier ska hanteras.

I slutändan handlar textilåtervinning inte bara om att minska avfallet, utan även om att förändra våra konsumtionsvanor.

Snabbmodets lockelse att ständigt köpa nytt har lett till ett överflöd av kläder, många av dem knappt använda innan de slängs. Genom att bli mer medvetna konsumenter, som prioriterar kvalitet framför kvantitet och tar hand om våra kläder, kan vi alla bidra till att minska textilberget.

– Handla så bra kvalitet som möjligt för ju längre livslängd produkterna du köper har, desto mindre avfall blir det. Det kan kännas bra att köpa någonting billigt, men måste du köpa fler plagg och byta ut dem oftare så leder det ofrånkomligen till mera avfall, förtydligar Hemming.

Avslutningsvis kan konstateras att varje klädplagg som återanvänds eller återvinns är ett steg i rätt riktning för en hållbarare framtid men allra bäst är att minska konsumtionen.

Text och foto: Ken Kackur

DAM- OCH HERRFRISERING

SALON LENA

Kraftvägen 26, TOBY Tel. 040 8277936

Hultvägen 169 Karperö Tfn. 06 359 1960

FRISÖRERNA Vöråvägen 23, VÖRÅ Tel. 045-109 8123

SALONG CHRIS

Nancy Engblom Rimalvägen 239, Helsingby Tel. 050-3217415

Vasavägen 839, KAITSOR Tel. 050-591 0131 www.frisorerna.fi • Online bokning Även öron- och näshåltagning!

Frisering CARITA

SALON BRITT-MARIE

Carita Valsberg Djupsund 205 MAXMO Tel. 050 537 5712

Kuggvägen 11, REPLOT Tel. 050 0301065

Malin Österåker - Ekofrisör tel 050 5355266 Urmakaregatan 14 Slotti.fi/booking/hairandwellness/ Solfvägen 218 / 050-5444694 / Katarina

PRENUMERERA OCH VINN! Betala din prenumeration under tiden 1.1– 30.11.2024 och du är med i utlottningen av ett

VALFRITT PRESENTKORT värt 500 € till K- eller S-kedjan Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • på hemsidan www.lokalnytt.fi • på mejl prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 344 1814

BYA

ÅRSPRENUMERATION 10 nummer inom Finland: 60 €

VINN ETT PRESENTKORT VÄRDE

500 €

BYA

6

Under hösten pågår utställningen ”Amirika – Emigrationen från Österbotten till USA med Solf som nyckelhål” på Stundars. En personlig presentation av olika människoöden som inte lämnar någon oberörd.

Från Solf till ”Amirika” A

MANUENS LISELOTT NYSTRÖM FORSÉN på Stundars berättar att en bidragande orsak till utställningen är den ökande strömmen av amerikanska turister som hittar till Österbotten och framför allt Stundars.

– Många kommer hit för att se hur deras förfäder levde och på Stundars kan de få en verklig inblick i hur vardagslivet såg ut för 100–150 år sedan. Byggnaderna här representerar den österbottniska landsbygden och de är inredda som det såg ut i hemmen på den tiden. Det är vanliga vardagsoch bruksföremål och inga försköningar, inleder Liselott.

Utställningen tar avstamp i Solf och omkringliggande byar. Härifrån liksom från hela Österbotten emigrerade många människor med drömmen om en ljusare framtid. Men att ”the American dream” inte blev verklighet för alla står klart när man börjar gräva i historierna och får ta del av de olika människoödena.

– Nej, det var nog verkligen inte så lätt alla gånger. Två tredjedelar av de som emigrerade lämnade i Amerika och deras historier ”försvann” ofta så dem vet man ganska lite om egentligen. Men en tredjedel kom hem tillbaka – av olika orsaker. Det kunde givetvis vara så lyckligt att man lyckades spara ihop pengar till ett hemman och därför kom hem och startade ett nytt liv här, men många kom nog hem för att de helt enkelt inte klarade sig därborta. Fast det var det nog ganska få som erkände.

Nya idéer Emigranterna tog inte bara med sig monetära resurser hem till Finland. De förde även med sig nya idéer och innovationer.

– Bland annat rävfarmer och växthus är exempel på företeelser som emigranterna införde, och tänk vilken betydelse det har haft för Österbotten. Det var också vanligt att man skickade hem nymo-

digheter som grammofonspelare och symaskiner, till och med bilar skeppades över av de som hade råd.

På en vägg kan man se foton på 100 emigranter från Solf och även läsa kort om deras öden och vedermödor. Det ligger ett gediget detektivarbete bakom utställningen berättar Liselott.

– Solf hembygdsforskargrupp har under åren samlat in historier och foton och det är ganska fantastiskt att vi nu har dessa bevarade. Även Stundars grundare Gunnar Rosenholm har under sin levnadstid nedtecknat många historier och det är väldigt värdefullt material då många av emigranterna och deras anhöriga idag sedan länge är borta, berättar Liselott.

Alla 100 personer har man såklart inte kunnat spåra. Fotografierna med ljusa ramar representerar den tredjedel som återvände till Finland. Men resten lämnade i det nya hemlandet. Ungefär hälften av de som emigrerade var kvinnor. Liselott pekar på ett fotografi.

– Det här är Maria Schultz från Rimal. Hon har blivit något av min favorit. Hon kom aldrig hem och vi vet väldigt lite om vad som hände henne. Jag tycker om att fantisera om vad hon kunde ha varit med om. Kanske hon var en av dem som drog västerut med nybyggarna över prärien?

Maria Schultz från Rimal var en av de kvinnor som sökte lyckan i Amerika, vad som hände henne är okänt. Vet du något om henne får du gärna kontakta Stundars.

Den kännspaka Singersymaskinen var ett vanligt föremål som man skickade hem till släkten eller tog med sig när man återvände från andra sidan Atlanten.

”Swedish maid” Medan männen ofta jobbade i gruvor eller med skogs- och jordbruk så var det vanligt att kvinnorna fick jobb som hembiträden.

– Det blev lite av en trend hos amerikanska överklassfamiljer att ha en ”Swedish maid” och detta kunde de finlandssvenska kvinnorna utnyttja. De utgav sig ofta för att vara svenskor och det har visat sig att amerikanare som tror att de har svenska rötter i själva verket kan spåra sitt ursprung till Österbotten.

– För unga kvinnor innebar emigrationen verkligen ett nytt liv,

en chans att tjäna egna pengar. Eftersom de inte hade rätt att ärva i Finland så stod deras hopp annars till att gifta sig med en bra man, något som inte alltid var givet att det skulle hända.

Att ge sig i väg över Atlanten var ett stort företag. Biljetten kunde kosta mer än fyra årslöner för en piga. Resan var lång, först skulle man ta sig ner till Hangö där de finländska fartygen gick till Liverpool eller Southampton. Sedan bytte man till en Atlantångare som tog en den obekväma resan i tredje klass över till New York.

År 1883 tog resan över Atlanten i snitt 27 dagar. En som gjorde den här resan med det mest berömda fartyget av dem alla – Titanic – och överlevde förlisningen, är Munsalabon Anna Kincaid (Anna Sofia Sjöblom). Om man vill veta mer om henne kan man lyssna på en intervju på Svenska Litteratursällskapets hemsida sls.finna.fi där hon berättar om olyckan.

Utställningen om Solfemigranterna är tänkt att pågå under några år och man kan besöka den under muséets öppethållningstider eller boka privata visningar.

Amanuens Liselott Nyström Forsén på Stundars. På väggen hänger 100 foton av emigranter från Solf. På deras ”pass” kan man läsa om vem de är och vad som hände dem.

”Lyydes” En annan nyhet på Stundars är projektet ”Lyydes”.

– Vi ville förstärka museiupplevelsen och göra den tillgänglig för fler personer. Stundars har öppet bara sju veckor om året men vi har besökare på området året runt och det har blivit något av Solfbornas vardagsrum. Genom att spela in ljud som speglar livet som det kunde ha låtit när husen på området var bebodda så får man en helt ny förståelse för miljöerna.

– I ”föuse” kan man höra djur som andas och frustar och i smedjan ljud av blåsbälgen och hammaren. Men viktigast är människorna, vi har haft skådespelare att prata in och sjunga på Solfdialekt och även där har vi försökt vara så tidstypiska som möjligt.

– Under museets öppethållningstider rullar banden på och vi har placerat ut högtalare i de olika stugorna. Men den stora behållningen får man när museet är stängt och man inte har tillgång till byggnaderna. Då kan man scanna en QR-kod och få en ljudguide uppspelad i sin telefon.

Om man vill besöka utställningen på Stundars i höst kan man boka guidade turer genom att ta kontakt med museet.

Text och foto: Jennifer Hägen

BYA

7

Boka tid

HOBBY & FRITID

till syngranskning!

VM I PERU VÄNTAR FÖR CECILIA

Följ oss på Facebook och Instagram

Cecilia Österberg, 18 år, har kvalat in till U20 VM i Peru som går av stapeln 27-31.8 2024. Spjutkasterskan från Karperö har målet klart för sig och drömmer stort, hon vill gärna placera sig bland de åtta främsta men anser att medalj inte är helt omöjligt med en riktig fullträff.

CECILIA ÖSTERBERG HAR länge varit ett namn på uppkommande inom spjutkastningen i Finland. Hon har flera fina meriter från ungdoms-FM, NM och EM från tidigare i bagaget och nu väntar ett nytt äventyr. I år fick hon till det på Kalevan kisat som hölls i Vasa i slutet av juni då hon kastade nytt personbästa i kvalet och samtidigt överskred kvalgränsen till U20 VM med resultatet 52,25.

– Det känns riktigt bra, det var extra fint att de skedde i Vasa med mycket publik och många bekanta på läktaren. Att få det stödet ger extra energi.

U20 VM har hela tiden varit huvudmålet under säsongen och Cecilia har tävlat flitigt för att nå kvalgränsen och hitta stabilitet i kastningen. Nordiska mästerskapen (U20) i Danmark fungerade som genrep inför VM. – Jag blev andra på FM i sommar och även andra i NM, i Danmark kastade jag 50,60 meter.

Det på förhand starkaste motståndet på NM var landsmaninnan Rebecca Nelimarkka som Cecilia slog med över 1,5 meter.

Guldet gick till Norges Inga Reimer med ett kast som var enbart 30 centimeter längre än Cecilias. Motståndet i Peru är helt klart tuffare. Det finns flera konkurrenter som har hållit sig stabilt kring kast på 52–54 meter och det krävs en ny nivåhöjning av Cecilia för att kunna hävda sig i det sammanhanget.

– Jag ser inte så mycket på andras resultat utan jag fokuserar på min egen prestation.

Jag vet att jag har det i mig, och man vet aldrig när man får in det perfekta kastet när allt stämmer. Jag är nöjd med säsongen hittills då jag höjt min normalnivå och är glad att jag har varit frisk och skadefri. Jag har också som personligt mål att kasta över 55 meter ännu i år och jag har absolut inte ännu nått min fulla potential.

Att tävla på den här nivån kräver stor support från omgivningen. Cecilia betonar det viktiga samarbetet med tränaren Lise-Lott

KVALITETSLINSER

Vasaesplanaden 17, 65100 Vasa • mån-fre 8.30–16.30 • Tel. 010 5081 570 Boka tid till ögonläkare silmasairaalapilke.fi

Välkommen till Wasa Boathouse Vi erbjuder Båtförvaring och service.

Försäljning av Rönnqvist båtar, Suzuki och Tohatsu motorer.

SUNDOM • KRONVIK • www.wabo.fi Johan Hammarström Tel 050 5850888 Alexander Sandås Tel 040 1292988

Cecilia Österberg kom hem med silver från Nordiska mästerskapen som hölls i Danmark i augusti. Foto: Privat

Rintamäki som har varit med från tolvårsåldern.

– Det är en stor trygghet för mig, vi känner varandra ut och in. Familjen och sponsorer betyder också mycket. Kvevlax Sparbank har sponsrat mig i många år redan och det har möjliggjort att jag kunnat träna utomlands och delta i många tävlingar vilket krävs för att nå framgång.

OS i Paris har fungerat som en morot för Cecilia. Hon har följt tävlingarna med stort intresse.

– Det har helt klart varit motiverande, att se publiken och glädjen. Jag skulle gärna stå där själv i framtiden.

Text och foto: Jennifer Hägen

S K Ä R G Å R DE N S V VS TJ Ä N S T S A A R I S T O N LV I PA LV E L U CHRISTIAN HÖCKERT • 040 1683 153

Gårdsstubbar som är i vägen?

BOKA TID FÖR STUBBFRÄSNING MINIGRÄVARTJÄNST OCH ÄVEN TAKTVÄTT! Jens: 050 5344033 • Thomas: 041 4325373 www.stubbtech.fi

Kom ihåg hushållsavdraget!

TECH

BYA

8 HOBBY & FRITID

Från ÖSP till trädgården

– Ny mening i en blomstrande vardag

Fritid – ett av våra teman i detta nummer är en bristvara för många i arbetsför ålder. Men när pensionen närmar sig öppnar sig plötsligt nya möjligheter – på gott och ont. Vad ska man göra med all tid? Hur hittar man meningsfull sysselsättning i den nya vardagen? Gun Boström från Solf valde att jobba två år längre än nödvändigt av den orsaken, men när det väl var dags gick övergången bra. Vi hälsade på den före detta kanslisten på ÖSP för att höra vad hon gör som pensionär.

G

UN BOSTRÖM, URSPRUNGLIGEN hemma från Kvevlax, anställdes som kanslist på ÖSP i Bondegården i Vasa redan som 17-åring. Året var 1974 och hon blev kvar där fram till sommaren 2022, det vill säga i hela 48 år.

– Jag trivdes bra, och jag har haft trevliga arbetskamrater. Jag kunde ha gått i pension redan 2020, men det var viktig för mig att ha något att göra på dagarna.

Maken jobbar ännu med sitt eget

företag, dottern Annika och barnbarnen finns på Irland, så jag tyckte att jag kunde jobba lite till, förklarar hon.

Paret har även en vuxen son Daniel som också är bosatt i Solf.

– Han ställer upp och hjälper oss vid behov, tillägger Gun. De extra två åren lade Gun dock inte på att göra upp någon plan för sin pensionstid – det enda som var spikat då hon tog ut den sista semestern från april 2022, var en resa till dottern på Irland.

– Vi brukar åka dit två gånger om året och reser samtidigt runt och upptäcker ön, förklarar hon.

Något som alltid legat henne varmt om hjärtat är trädgårds­ arbete och hon såg även fram emot att kunna lägga ner mer tid på det framöver. Så har det också blivit.

– Jag är riktigt nöjd med mina rabatter och grusgångar som jag anlagt bakom huset. Jag har i år drivit upp egna dahlior för andra gången och har många övervintrande pelargoner. Jag sysslar

hellre med blommor än med grönsaker och nyttoodling – Finnes grönsaker ligger för nära, skrattar hon.

Växthuset – ett minne från arbetet Nu i sommar har hennes efterlängtade växthus blivit klart.

– Bland annat från ÖSP: s lokalavdelningar avtackade man mig då jag slutade med en gåva de samlat in och de pengarna valde jag att köpa ett växthus för. Det är väldigt blåsigt på vår tomt – vi har ingen bra sittplats i trädgården, ingen stor terrass och inte heller någon villa, så växthuset var något jag verkligen ville ha just av den orsaken. Det är en plats för njutning mer än odling, förklarar Gun, som inrett det med gamla trasmattor, pelargoner, några paprikaplantor och sittplatser. Här trivs också parets två katter. Utanför växthuset dignar äppelträden av

mogen frukt och en bit ifrån finns även buskblåbär och en skön sittplats i skuggan.

– Jag försöker tänka mig trädgården som olika rum, säger Gun.

Frivilligt arbete berikar Men trädgården sysselsätter inte hela året och vintrarna har de senaste två åren varit långa. Vad gör Gun då?

– Jag har valt att arbeta en del ideellt. Det första året jobbade jag som frivillig vid Röda Korsets hjälplager i Vasa och jag sitter även med i lokalavdelningens styrelse här i Solf. Dessutom bestämde jag mig för att tacka jag då jag från Folkhälsan fick förfrågan om att bli klassmormor, eller senior i skolan, här i Solf. Senaste vinter var jag länge i dåligt skick efter en akut blindtarmsoperation, men innan dess var jag i lågstadiet två dagar i veckan med en andra klass som medfostrare, och det var väldigt givande, berättar Gun.

BYA

9 www.korsholm.fi • www.mustasaari.fi

Det finns platser kvar på Korsholms musikinstitut.

Du kan söka till: Musiklekskola (på sv/fi) • Dans • Violin Anmäl er inom augusti. martina.uthardt@korsholm.fi KORSHOLMS

MUSIKINSTITUT

MUSTASAAREN

MUSIIKKIOPISTO

På baksidan av huset har Gun Boström skapat perennrabatter med grusgångar och en sittplats under en stor björk.

Där frodas hennes dahlior – i år har hon hela 13 olika.

Vinylgolv från Lappo

Välkommen på lunch!

Vik in till vårt showroom eller beställ provbitar på nätet Snabb leverans på våra lagerprodukter: endast 1-3 vardagar!

Växthuset fungerar i första hand som ett uterum, en plats i lä att njuta i och här trivs även 14-åriga katten Kasper.

HÖK

från 18,90 € /m²

RESTAURANT

Vi betjänar även på svenska Ring Maria 040 161 4778

Hela Österbottens Kök

PAJAKUJA 7, LAPUA | 020 730 2980 MÅ-FR 10-18 | VINYYLILATTIAKAUPPA.FI

SINCE 2024

Södrafulmossvägen 1-3 • Tvärgränd 7

Ta kontakt för mer info!

• Vattenbrunnar till skärgården • Färjetransport • Borrning av värme- och vattenbrunnar • Utforskning och borrning av observationshål • Stålpålning • Specialborringar 050-3603012 • PORAKAIVO@NETIKKA.FI • WWW.POHJANMAANPORAKAIVO.FI

Gun Boström jobbade som kanslist på ÖSP i nästan fem decennier. Sedan två år tillbaka är hon pensionär.

– Det bästa är att man får sova ut på morgnarna utan att behöva stressa iväg någonstans, tycker hon.

– Det har blivit många glada skratt och det ger mig stor glädje när jag faktiskt kan hjälpa någon att förstå och gör skillnad. Att bli senior i skolan är något jag verkligen kan rekommendera andra pensionärer – det finns utrymme för fler, tillägger hon. Det är ideellt arbete men man får förstås lunch och kaffe, ler hon.

Målning, handarbete och gympa Apropå kaffe fungerar Gun också själv som kaffekokerska på Stundars vid olika evenemang, och vintertid håller hon i gång genom att gå på gympa.

– Dessutom har jag börjat måla. Jag har länge velat lära mig måla tavlor men jag är dålig på

att rita. Efter att ha tittat lite på YouTube skaffade jag ändå materialet som behövdes för att måla i akvarell och började på, och nu hänger det faktiskt några alster på väggarna. Jag stickar också, mest vintertid förstås.

Tidigare åkte hon och maken Harry gärna på dans, men för tillfället är det paus med det eftersom han väntar på en höftoperation.

– I juni åkte vi för första gången på husbilssemester, till Norge, och fick mersmak av det, så kanske blir det en sådan resa också nästa år.

Håller kontakten Arbetet då, saknar hon det?

– Jag håller kontakten med

mina kollegor – arbetet har gett mig väldigt många goda vänner genom åren. Jag har lärt känna massor med folk och jag åker in ibland och hälsar på, och blir ännu bjuden på julkaffe till kontoret. Men jag är tacksam att jag hann sluta före medlemsregistret skulle förnyas, skrattar hon. Österbottens svenska producentförbund r.f. (ÖSP) är en intresseorganisation för lantbruks- och trädgårdsproducenter i svenska Österbotten. Förbundet har fem anställda som arbetar med intressebevakning samt två personer som jobbar med bokföring. Förbundets mål är att bevara en livskraftig landsbygd och att trygga en inhemsk livsmedelsförsörjning. Även Gun och Harry var tidigare jordbrukare, men numera är marken utarrenderad. Allt har sin tid.

FÖLJ OSS PÅ SOCIALA MEDIER! byanyttkustnytt

ByaNytt & KustNytt

HUNDHAGAR SOM HÅLLER I GENERATIONER

LOKALPRODUCERAT FÖR JAKT OCH FISKE • Fångstfällor för levande fångst • Fiskekassar • Rostfri sump som håller mot Utter och Säl • Galler för rökning av fisk

Text och foto: Anna Sand 06 7641033

www.granlunds.com

BYA

10 HOBBY & FRITID

Smarta lösningar

för ett aktivt liv

Hos familjen Hudd-Träskelin i Solf är rörelseglädje och en aktiv livsstil högt värderat och prioriterat. Åsa och Joakim, som är hemma från Böle respektive Solf, möttes i tiderna genom träningen och när barnen Elis och Signe kom lät de inte småbarnslivet utgöra något hinder för sin livsstil.

A

LLT BÖRJADE MED att vi köpte en löpvagn i en lokal affär efter att vi fått Elis 2011.

Innan vi hade sprungit 1000 km med vagnen var den slut, och när Signe föddes 2104 uppgraderade vi till en vagn från Thule, inleder Åsa och Joakim.

Redan efter första löprundan var de sålda och först när vagnen hade rullat 4 500 kilometer behövde de första reservdelarna bytas ut.

– Eftersom Thules vagnar inte fanns tillgängliga i Finland då tog vi kontakt med dem för att utreda importmöjligheter. Vi grundade vårt företag just för att inspirera andra nyblivna föräldrar till fortsatt aktivitet och för att göra Thules Active Kids-serie mer tillgänglig i Finland, fortsätter Åsa.

De småsaker de hade synpunkter på gällande vagnen gav de feedback på och vid nästa uppgradering hade Thule tagit all respons i beaktande.

– Vi kan därför rakryggade påstå att deras multifunktionella modeller är de bästa löpvagnar på marknaden, konstaterar Joakim.

Eget behov utgångspunkt Företaget fyller tio år i år och sortimentet har utvecklats i takt med att familjens eget behov har förändrats allt eftersom barnen blivit äldre. Förutom multifunktionella

För familjen HuddTräskelin i Solf är träning och en aktiv livsstil högprioriterat – något som också ledde till att de för tio år sedan grundade företaget Active Family Ab. Från vänster Elis, Joakim, Signe och Åsa.

Foto: Privat

I webbshopen finns också cykelbarnstolar, väskor, löpskor, Swimfins simfenor samt Thules bärryggsäckar.

– De använde vi mycket förr då barnen var små, både på utfärder och skogspromenader, för svampplockning och så vidare. De var väldigt omtyckta av barnen, minns Åsa.

vagnar ingår även löp- och stadsvagnar i det, liksom bärryggsäckar, cykelbarnstolar samt simfenor som är ett ypperligt hjälpmedel då barnen ska lära sig simma.

– De var verkligen uppskattade av våra egna barn, minns Åsa.

Just deras egna behov har varit utgångspunkten för utvecklingen av produktsortimentet, och numera sker försäljningen enbart via den egna webbshopen och genom direktförsäljning på gården i Solf.

– Marknaden förändrades helt och väldigt snabbt för ett antal år sedan och vi beslöt då att avsluta importen och återförsäljningen till de fysiska butikerna, för att i stället enbart satsa på egen direktförsäljning, förklarar Joakim.

Man kan komma hem till oss för att titta på produkterna i vårt ”show room” hemma på gården och köpa dem direkt på plats. Vi vill gärna att folk besöker oss för att bekanta sig med produkterna de ska köpa.

Klar arbetsfördelning Företagandet är fortsättningsvis en bisyssla för familjen och ska kunna kombineras med deras vanliga yrken och arbeten. Åsa är speciallärare på högstadiet i Petalax medan Joakim jobbar med ungdomar som vill utvecklas som idrottare.

– Jag fungerar till 50 procent som idrottsproducent på Norrvalla och till 50 procent som långdistanstränare för Vasaregionens Idrottsakademi, Vörå Idrottsgymnasium, ÖID och SFI, berättar han och tillägger: – Då det gäller familjeföretaget är det Åsa som har hand om försäljningen, beställningarna och kundkontakterna. Jag fungerar mer som en stödperson, sköter montering och dylikt.

– Även barnen hjälper till, poängterar Åsa, och vartefter de blir äldre har de börjat visa allt mer

BYA

11

Danskryssning

Umeå

© Viking Line

Shoppingkryssningar Tommys & Larz-Kristerz ombord! lördagar 7.9, 14.9, 19.10 + to 17.10 Hotellresor 21-22.9, 28-29.9, 11-12.10, 16-17.10 Visby julmarknad -kryssning 30.11-2.12 Hotellresor till Tallinn Tartu julmarknad 20-22.9, 17-19.10, 17-20.10, 1-3.11 5-8.12.

Hotellresor till Riga Gustaf & Viktor Norén julkonsert 16-20.10, 4-8.12 i Skellefteå 6-7.12 Hälsoresor till Pärnu 16-20.10, 17-24.10, 16-23.11, Irland: Galway julmarknad 5-12.12, 28.12.24-3.1.25 11-15.12 9-10.10 med Viking Grace

Juletider

Taktältet används flitigt av familjen när de åker iväg på träningseller tävlingsresor.

– På två, tre minuter har man en färdig sovplats nära naturen.

Dessutom är det enkelt att variera mellan olika platser för varje natt.

Baltikum

06 318 4000 oravaistrafik.fi

Tfn +3586 3451 270 info@kvarkensvvs.fi www.kvarkensvvs.fi

Bergvärmeinstallation er @kvarkensvvs

ERFAREN SOTARE

Foto: Privat

Elles Kontorstjänst Bokföring • Fakturering Löneräkning • Momsanmälan Skattedeklarationer Bidrags- och stödansökningar

Timo Leppänen 040 0560253 Thules taktält förhöjer bokstavligt talat äventyret till nästa nivå, eftersom man sover högt ovan mark. Med tältets tak- och panoramafönster har man utsikt över stjärnhimlen, kommer närmare naturen och kan hålla tältet svalt och ventilerat.

Foto: Privat

intresse. Vi deltar varje år på den stora, tre dagar långa barnmässan i Helsingfors och senast deltog de i försäljningen en av dagarna.

De har redan konstaterat att de vill vara på plats alla tre dagar nästa år.

Smidig sovplats I takt med att barnen växer har nya produkter tagits i bruk och in i sortimentet. En av de nyaste är Thules taktält, som finns i tre olika storlekar, för en till fyra personer.

– Taktälten har blivit populära bland både folk som gillar friluftsliv och hos barnfamiljer som ofta åker iväg för träningsoch tävlingsresor. Vi bodde själva i taktält häromveckan då vi tillbringade tre dagar i Jakobstasregionen för olika tävlingsevenemang, berättar Åsa.

Taktältet är en smidig lösning

som monteras på bilens takräcke och som sedan fälls upp på några få minuter.

– Till skillnad från ett vanligt tält blir det inte vått underifrån och madrassen finns färdigt på plats. Att sova på biltaket kan också kännas tryggare än på marknivå, tillägger Åsa. Dessutom är det enkelt att byta övernattningsplats varje natt om man vill, och självfallet betydligt billigare än att bo på hotell.

Skapar förutsättningar för rörelseglädje En annan nyhet är en tältlösning i form av en box som kopplas till dragkroken, och i november lanseras också de första barnbilstolarna från Thule.

– De kommer vi att ta in i webbshopen även om det är en produkt vi inte själva behöver

längre, tillägger Åsa. Just nu väntar vi på att få in de nya bilstolarna i lagret och även de är man välkommen att komma och bekanta sig med.

Avgörande för produkturvalet är också alltid att det är högkvalitativa produkter som de kan stå för.

– Det är oerhört sällan vi får några reklamationer, så till det går väldigt lite arbetstid, ler Åsa.

Tio år efter start är alltså grundidén med företaget fortfarande den samma: Att förmedla produkter som de själva inspirerats av och som skapar förutsättningar för ett aktivt liv och rörelseglädje – med barnen.

Text och foto: Anna Sand

Vad kan jag hjälpa dig med?

Eleonore Tel. 045 1035450

Korsholm – Vasa – Vörå

S&T ÖSTMAN Allt inom jordbyggnads Grävmaskiner 1,5-26 tn band & hjul 3D maskinstyrning, Transporter Materialförsäljning, Lavett, Krokbil Borrning, Sprängning, Bergkilning Kontakta för info och offert!

Thomas 050 59 81 666 |

Stostman

• BYGGNADSARBETEN

CERTIFIED

Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

ISO 9001 ISO 14001 ISO 45001

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

• ELARBETEN

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

• MARKARBETEN

Grävmaskiner, teleskoplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Joachim Engman • 050 452 9210 • joachim.engman@engmanservices.fi

• BOKFÖRINGSTJÄNSTER

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi www.engmanservices.fi

engmanservices

BEGÄR OFFERT!

Ab Engman Services Oy

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ byanyttkustnytt

ByaNytt & KustNytt

BYA

12 HOBBY & FRITID

Skärgårdsträdgård vid sjön

Ett stenkast från båthamnen i Västerhankmo har Irma Hannus sitt sommarparadis.

Här tillbringar hon alla sommarmånader och här får hennes stora trädgårdsintresse frodas jämsides med naturen och utgående från dess förutsättningar. Att Irma är utbildad trädgårdsmästare behöver ingen som besöker hennes sommarstuga tvivla på.

I

RMA HANNUS, BOSATT i radhus i Smedsby, arbetade som trädgårdsmästare de sista tolv åren av sitt yrkesliv innan hon blev pensionär för fyra år sedan. Innan dess hann hon även driva Aarikkas butik i Vasa i flera år och därförinnan arbeta som nödcentralsoperatör i många år.

– Jag var 50 när jag började studera för att göra min hobby till mitt yrke, berättar hon.

Gör allt själv

Intill spångarna och trapporna som Irma Hannus byggt mellan villan och bastun samsas naturliga stenpartier med en planterad spirea.

Bastun från 1977 har Irma totalrenoverat helt själv.

Stugan i Västerhankmo var tidigare hennes föräldrars, men har i 24 års tid varit hennes. Bastun härstammar från 1977 och stockvillan från 1984. Något problem med att hålla byggnaderna i skick har Irma inte – hon har själv totalrenoverat bastun och det är också hon som själv byggt alla trappor, spångar och terrasser på tomten.

Det senaste tillskottet är ett växthus, som hon byggde i våras.

– Jag har valt att flytta den trädgård och de växter jag hade i Smedsby hit, för att inte behöva sköta två trädgårdar. Det är här jag bor hela somrarna, från april fram till villaavslutning. Visst kunde jag stanna ännu längre, men jag ogillar mörkret, tillägger Irma.

Ingen stress Från början var planen att inte ha några planteringar alls här – nu samsas växthus med perennrabatter, odlingslådor, bärbuskar, formklippta barrträd och prydnadsbuskar.

– Jag vill ha det fint omkring mig – jag tycker om blommor och växter, så det har blivit mer och mer vartefter. Men jag tar ingen stress över något utan gör det jag har lust med, konstaterar Irma.

BYA

13

– Jag vill ha det fint omkring mig.

Jag tycker om blommor och växter, så det har blivit mer och mer vartefter. Men jag tar ingen stress över något, utan gör det jag har lust med.

Utsikten över trädgården från stugterrassen. Irma samlar regnvatten i tunnor att vattna med, men vid behov använder hon också sjövatten.

Växthuset byggde Irma upp i våras och kan nu skörda både gurka och tomat.

Trots att hon har lång erfarenhet av trädgårdsplanering finns det ingen konkret plan för sommarstugetomten.

– Idéerna har kommit vartefter, och någon röd tråd finns inte heller. Jag går mer på känsla, ler hon.

Men perennerna har jag valt så att något ska blomma under hela sommaren.

Delar och driver upp En stor del av dem har hon förökat genom delning – bara om det är något specifikt hon är ute efter köper hon plantor.

– Jag har inte köpt några sommarblommor alls i år heller. Tagetes driver jag själv upp, liksom amplarna med ”Törnrosas kjortel” som jag köpte frön till i fjol och sedan tog vara på fröna från blommorna för att så nya i år.

I odlingslådorna växer morot, vitlök, sallad, dill och jordgubbar, och även ett litet potatisland har Irma anlagt. I växthuset finns gurkor och tomater och naturen kompletterar utbudet med blåbär och hallon.

Gropen viktigast Att anlägga en trädgård i skärgården, på stenig mark av morän, är

dock inget man gör i handvändning.

– Var jag än lägger ner spaden stöter jag på sten, och att gräva en tillräckligt stor grop för en buske kan ta flera timmar. Men så är det också jätteviktigt att gräva tillräckligt djupt och stort, och att tillföra jord. Det är inte många trädgårdsväxter som klarar sig i morän, förklarar Irma.

Jorden köper hon i säckar för att slippa få ogräs med.

– Växternas viktigaste del är rötterna – det är de som ska ta upp all näring, så det lönar sig inte att ta genvägar med själva planteringen.

De behöver också massor med vatten – mer än man tror –när de planteras.

Vind och vatten Irma är noggrann med att höstgödsla varje år – det är enligt henne den viktigaste gödseln och påverkar följande års blomning mest. I övrigt gödslar hon bara då och då med så kallat ”guldvatten”.

– Jag samlar regnvatten i tunnor eftersom jag inte har vattenledning hit, men i nödfall kan man också vattna med sjövatten här –

det är inte så salt, så det går, lovar Irma.

Att fundera på läget då man planterar något är också viktigt – vill växten ha sol eller skugga, och tål den vind?

– Jag har en stor rhododendron som tog illa vid sig då jag fällde en gran som stått framför och skuggat den, ger hon som exempel.

Hasselört, en perenn som trivs i skuggan, samt en näva som i perennrabatten på solsidan.

Spår av flitiga och gröna händer Hela tomten vittnar om hennes gröna fingrar, liksom också om kreativitet, skaparglädje och dessutom byggande. Här finns många oaser och sittplatser att välja på, och hit kommer även gärna barnen och barnbarnen för att hälsa på.

– Varje gång jag varit hem till Smedsby för att tvätta och hämta mer dricksvatten, drar jag en lättnadens suck när jag parkerar bilen här igen, avslutar Irma.

Här är gott att leva.

Text och foto: Anna Sand

Midsommarrosen trivs fint och har vuxit sig stor och ståtlig intill växthuset.

BYA

14

Kurt och Birger guidade ättlingar till evakuerade karelare

För medlemmarna i Hiitolan Pitäjänseura är det viktigt att bevara det karelska arvet. I slutet av maj besökte medlemmar från föreningen olika österbottniska orter där Hiitolabördiga karelare varit tillfälligt bosatta från 1944. Kurt Näsman och Birger Ingman vägledde resenärerna under exkursionen i Österbotten.

D

EN 25 MAJ arrangerade den karelska föreningen Hiitolan Pitäjänseura en dagsresa från Björneborg till Sydösterbotten och Vasatrakten. Ett femtiotal deltagare, varav största delen är bosatta i Björneborgstrakten, hade möjlighet att bekanta sig med olika svenskösterbottniska orter där evakuerade karelare var stationerade från hösten 1944.

– Majoriteten av resenärerna är ättlingar till karelare som bodde tillfälligt i svenskösterbotten när det begav sig. Ett par äldre deltagare hade själva vistats på olika orter som barn, säger Birger Ingman som hade rollen som guide under utfärden.

– Bussen från Björneborg startade klockan sju på morgonen.

Själv klev jag på i Närpes vid 8.30-tiden. Färden fortsatte via olika besöksmål i Korsnäs, Petalax och Malax vidare till Gamla Vasa, det gamla stationsområdet i Toby, Kvevlaxtrakten samt Maxmo och Tottesunds herrgård, berättar Birger.

Resedeltagarna har sina rötter i den forna landskommunen Hiitola som hade över 7000 invånare

Tottesunds herrgård var en av anhalterna under dagsresan. Håkan Nylund redogjorde för herrgårdens historia.

Foto: Birger Ingman

när området avträddes till Sovjetunionen 1944.

– De evakuerade invånarna från Hiitola anlände med egendomar och produktionsdjur till dåvarande Toby station och Korsholms central i september 1944.

Därifrån gick de nyanlända till fots cirka 15 kilometer till uppsamlingsplatsen i Kvevlax, säger Birger.

Därefter spreds Hiitolaborna till olika österbottniska kommuner. Dåvarande Korsholms kommun och Kvevlax kommun tog emot och inkvarterade över 700 karelare.

Kurt Näsman, 97 år och numera bosatt på Folkhälsans servicehem i Smedsby, vägledde bussresenärerna under deras besök i Västerhankmo. Han donerade i samma veva några hembygdsböcker som varit i hans ägo.

– Under besöket i Västerhankmo kunde jag med exakthet peka ut vilka lokala gårdar som inhyste karelare på den tiden. Sammanlagt tog byn mot 25 familjer och 121 personer. Folkskolläraren Arne Siegfrids ansvarade för placeringen av familjerna.

– Själv var jag som 16-åring med när min pappa ansvarade

Kurt Näsman och Birger Ingman var lokala guider då medlemmar från Hiitolan Pitäjänseura besökte Svensk­ österbotten.

Johannes Ryösäs bastu på Alvar Finnes gård i Österhankmo.

BYA

15

Två flickor från en evakuerad familj från Hiitola i Parikkala 1944.

Söker du • en alternativ väg till examensstudier vid Åbo Akademi? abo.fi/opuleden • ett sätt att stärka din kompetens? abo.fi/opu

Från Parikkala fortsatte tågfärden i boskapsvagn till Toby station.

En cirka 500 kilometer lång resa.

Foton: Privata

för placeringen av karelarnas medhavda djur. Av praktiska skäl blev det lite omständliga arrangemang ibland. Vissa karelare kunde ha sina djur på flera kilometers avstånd i byn, säger Kurt.

Trots språksvårigheter och vissa kulturkrockar togs karelarna för det mesta mot på ett positivt vis i Västerhankmo. Bland annat var vissa inflyttares yrkeskunskaper uppskattade på det lokala planet. I den karelska gruppen återfanns till exempel skomakare och andra slags hantverkare.

– Vi lokala ungdomar umgicks nog med karelska jämnåriga och vi gick också på danser tillsammans. Vi pratade våra egna språk och försökte förstå varandra så mycket som möjligt, säger Kurt.

– Det dracks brännvin på danserna. Visst kunde det uppstå spänningar och rivalitet om flickorna ibland, tillägger han med glimten i ögat.

Införde bastukulturen Birger Ingman, bördig från Österhankmo och sedan 30 år tillbaka Smedsbybo, är född 1946. Han har själv inga konkreta minnen från den period då 19 karelska familjer vistades i hembyn.

Birger hyser ett genuint intresse för hembygdsforskning. Han är väl påläst om mottagandet av karelare runt om i svenska Öster­ botten.

– För karelarna är bastubad en mycket viktig angelägenhet. På den tiden fanns det dock ingen lokal bastukultur alls i Österhankmo.

– Karelaren Johannes Ryösä blev bekant med bybon Alvar Finne och kunde på dennes tomt uppföra en mindre bastubyggnad, säger Birger.

– Bristen på tillgänglig betesmark i Österhankmo ledde för övrigt till att en del karelare snart flyttade vidare till Kronoby, til�lägger han.

Successivt flyttade den stora merparten av karelarna bort från svenska Österbotten i början av efterkrigstiden. Endast ett fåtal stannade kvar i olika byar.

De sista karelarna lämnade Hankmobygden 1948. En stor del av de som var inkvarterade i Hankmotrakten erbjöds jordbruksmark längre söderut.

De flyttade främst till Ulfsby, Nakkila och andra orter i Björneborgstrakten samt även till Askola i närheten av Borgå.

Kurt Näsman har samlat en hel del klipp och information om evakueringen av karelarna i en pärm. Informationen hittas även i elektronisk form under adressen hankmo.net.

– Det handlar om en mycket traumatisk period i Finlands historia då nästan en halv miljon människor blev flyktingar i eget land, betonar han.

Öpu är öppet för alla! De flesta kurser kan avläggas på distans.

öppna universitetet vid Åbo Akademi

abo.fi/opu

Hiitolan Pitäjänseura över 600 medlemmar Den Björneborgsbaserade föreningen Hiitolan Pitäjänseura med Raija Laaksonen som ordförande är en livlig sammanslutning som har över 600 medlemmar för närvarande. Kurt och Birger framhåller att man har forskat flitigt om den forna hemtrakten.

Detta har resultat i flera hembygdsböcker. Dessutom brukar Hiitolarelarerat material figurera mycket i tidningen Kurkijokelainen som är ett forum för evakuerade karelare. Tidningen utkommer en gång i månaden.

– Karelarna är ofta sociala och utåtriktade till sättet. Exempelvis dans och folkdräkter i viktiga inslag i Hiitola-kulturen, säger Birger.

– Tidigare har föreningen traditionellt arrangerat en bussresa till det forna hembygdsområdet varje sommar. Men efter att Ryssland inledde kriget i Ukraina har det tyvärr inte varit möjligt att korsa östgränsen, säger Birger.

Nästa år planerar Hiitolan Pitäjänseura på att göra ytterligare en bussresa norröver. Då har man siktet inställt på områden kring Lillkyro och Storkyro.

Text och Foto: Joakim Snickars

Höstens kursanmälan har öppnat!

Vi hjälper dig med det mesta kring ditt företags ekonomi.

NyAh Ekonomi Ab är en personlig redovisningsbyrå med hög servicenivå.

info@nyah.fi nyah.fi

Info om alla kurser och föreläsningar finns på webbsidan vuxeninstitutet.korsholm.fi Anmäl dig redan idag per tfn 06 327 7266 eller på webben.

KORSHOLMS

VUXENINSTITUT

MUSTASAAREN

AIKUISOPISTO

Museitorsdagar på Stundars under hösten, vintern och våren med start 12.9 Guidningar och andra aktiviteter, enligt annonsering

Välkommen!

Tel (06) 570 99000 • www.stundars.fi

BYA

16

Nytt liv

för marthagården Med frivilliga krafter renoverar Kuni byaförening den tidigare marthagården invändigt och utvändigt. Föreningens mål är att kunna inviga stugan i slutet av sommaren eller början av hösten.

K

UNI BYAFÖRENING HÅLLER successivt på att ställa i ordning en ny samlingsplats i den

egna byn.

Vi pratar om det som tidigare fungerade som marthagård – idylliskt belägen intill Kunivägen mitt i byns hjärta. Närmare bestämt på cirka 1,7 kilometers avstånd från Riksåttan. I den rödmålade stugan har både innerväggar och golv förnyats under de senaste åren på grund av omfattande vattenskador.

– Tidigare bågnade stuggolvet på grund av de svåra fuktskadorna.

Vi inledde renoveringsarbetena i sakta mak omkring 2020. Vi har erhållit mindre finansiella bidrag för projektet från Aktiastiftelsen i Korsholm, Kvevlax Sparbank och Korsholms kommun, säger Robert Ström, ordförande för Kuni byaförening.

När ByaNytt besöker stugan en måndagskväll i slutet av juni är byborna Robert Ström och Christian Westlin på plats för att bidra med insatser under ett par kvällstimmar.

– Ikväll fokuserar vi på pärlsponten i kvisten. Vi ska också såga och måla fönsterlister, säger de.

– Vi brukar samlas till talkokvällar på måndagskvällar. I genomsnitt brukar fyra, fem personer sluta upp till träffarna. Vi inleder säsongen på vårkanten och håller på ända fram till senhösten. Under semesterperioden mitt i sommaren brukar vi ha ett avbrott, säger Robert.

Renoveringen av marthagården fortsätter och byaföreningens mål är att kunna inviga stugan för allmänheten i Kuni i slutet av sommaren eller under den tidiga hösten. Det är tänkt att den nya samlingsplatsen bland annat ska kunna användas för pidrokvällar och olika slags lokala möten, till exempel mindre födelsedagskalas.

Kapaciteten torde ligga kring 50 personer.

– Det finns tillgång till el, vatten och vedspis inne i stugan. Avloppsbiten måste dock lösas. Vi ämnar också städa och piffa upp grundligt i huset innan invigningen, säger Robert.

– Ett annat kommande projekt är att på kompletterande vis bygga två utedass på innergården, säger Christian.

– Stugverksamheten kommer att bli sommarbetonad i första hand. Men det finns också möjligheter att värma upp huset tillfälligt med ved vintertid, säger Robert.

– Ett annat mål för oss framöver är att kombinera stugan med en slinga från den närliggande populära Kunileden som passerar här i den absoluta närheten, tillägger han.

– Byskolan, som numera är nerlagd, och den intilliggande sportplanen har hittills haft rollen som byns samlingsplats. Numera framstår skolbyggnaden mest som ett förråd för olika typer av bråte.

Föreningen har inte heller resurser att ta över dessa faciliteter, tillägger Robert.

Välbesökt målartalko

Kuniolympiad och loppisrace

Ett par veckor innan intervjun kallade byaföreningen till målartalko. En stor del av stugans ytterväggar fick då en färgmässig ansiktslyftning på kort tid och effektivt vis.

– Det var verkligen en viktig kväll för oss. Tretton bybor ställde upp och deltog i arbetspasset. Ännu återstår det att ta hit en skylift för att kunna måla de översta partierna av stugan, säger Robert.

Kuni byaförening grundades 2018 som en fortsättning på byns vägförening. Tidigare har det också funnits en lokal båtklubb som sedermera fusionerades med vägföreningen.

– Bildandet av den nya föreningen har möjliggjort en bredare verksamhet. Vi har för närvarande över 100 anslutna medlemmar, säger Robert.

Den 9 juni arrangerades den

13 personer deltog i målartalkot i början av juni. Foto: Privat

Målet är att kunna inviga den renoverade marthastugan som en ny lokal samlingsplats i Kuni senast under den tidiga hösten, säger Robert Ström, ordförande för Kuni byaförening.

andra upplagan av familjeevenemanget Kuniolympiaden vid skolbyggnaden och sportplanen.

– Uppslutningen var ganska bra trots dåligt väder. Vi fick lov att förlägga evenemanget inomhus på grund av regn. På programmet fanns både individuella tävlingar och lagtävlingar; till exempel olika kastnings- och balanstävlingar.

Stövelkastning och säckhoppning hörde också till aktiviteterna, säger Christian.

Den 24 augusti vankas det lop-

pisrace runt om i Kuni by. Evenemanget genomförs i samarbete med Wassor Uf. – Det är möjligt att föra sina grejer till sportplanen. Det vanligaste alternativet att enskilda hushåll helt sonika ställer ut på sina egna gårdar, säger Robert.

– Den största lokala tillställning som vi har arrangerat hittills är ”Julstämning i föuset” med tillhörande julmarknad och musikalisk underhållning i ett gammalt fähus hemma hos några bybor.

– Vi har haft ”julföus” tre gånger, senast i slutet av november ifjol.

Som mest har tillställningen lockat 600 besökare. Folk har strömmat hit från många byar.

– I fortsättningen kommer vi att ordna loppisrace vartannat år och ”julföus” vartannat. Nästa julevenemang blir av i slutet av 2025, säger Robert.

Text och foto: Joakim Snickars

BYA

17

Ben Antell, teknisk direktör Korsholms kommun.

CHARLOTTA FRANTZ

Taklagsfest vid skolcampus

HOBBY OCH FRITID är temat för detta nummer och om detta finns mycket att säga, för säg den som inte har en hobby! En hobby kan vara nästan vad som helst, något man gör på sin fritid, något som inte är att jobba och tillgodose basbehoven.

Ben Antell, teknisk direktör i Korsholms kommun, är mycket nöjd över hur projektet framskridit och 14 augusti var det dags för taklagsfest på bygget vid bildningscampus i Smedsby.

ATT HA FRI TID

VI KAN INTE annat än vara mycket nöjda eftersom vi ligger cirka tre-fyra månader före tidtabellen, det är verkligen över förväntan, säger Ben Antell.

– Idag firar vi taklagsfest med cirka 100 inbjudna gäster. Alla projekt innehåller utmaningar och men också förväntningar, men inget annat projekt som kommunen förverkligat har haft så här många inblandade parter. Vissa har haft en mer synlig roll än andra men allas medverkan är viktig. Projektkoordinatorn Erik Rönnqvist har haft många att hålla reda på, berättar Antell.

– Vår önskan var att bygga en skola som är trygg, frisk och funktionell och det har arkitekten Anders Höglund hörsammat.

Korsholms kommunfullmäktige beslöt 2022 att investera 32,6 miljoner i ett nytt bildningscampus i Smedsby. Investeringen fördelas på åren 2022–2027. Arbetet med Smedsby bildningscampus började redan år 2014. Bildningscampuset i Smedsby blir en helhet för barn och elever från småbarnspedagogik upp till årskurs 9 på både finska och svenska samt Korsholms gymnasium.

Kommunstyrelsens ordförande Carola Lithén höll tal på festen där hon å kommunens vägar särskilt tackade Rönnqvist och Antell för deras insatser under projektets gång.

Lithén betonade även betydelsen av att få ett koncentrerat bildningscampus och hur det stärker gemenskapen och framtidstron.

– Nu får vi vår drömskola och äntligen är taket på plats!

Text och foto: Jennifer Hägen

Erik Rönnqvist, projektkoordinator.

Att ligga i soffan och titta på teve kan vara en hobby, likväl som att segla över världshaven. Fritid är just det, tid som är fri från annat, tid vi kan göra vad vi vill med.

NUTIDSMÄNNISKAN ÄR lyckligt lottad på många sätt. Vi behöver inte ägna all tid åt att tillgodose basbehoven, vi har även tid över till sådant som inte är nödvändigt men roligt.

En hobby, eller flera. Förresten kan det där med att tillgodose basbehoven, att se till att man inte är hungrig, kall eller trött, också vara en hobby. Att odla sin egen mat och tillaga den, att sticka sig en tröja för att inte frysa, kan vara hobbyer. Det är ett privilegium att kunna ha en hobby, att kunna välja vad vi vill göra. Att ha en fritid och en hobby är kanske om något vad som definierar välfärd. I krigszoner eller områden där svält råder finns knappast tid att tänka på en hobby.

ARISTOTELES LÄR ha sagt att ”målet med arbete är att vinna fritid”.

Och visst är det många gånger så, att vi arbetar för att sedan kunna vara lediga. Men vad som är nödvändigt och vad som är en hobby kan också gå in i varandra, det kan vara svårt att dra gränsen. Kan arbete och hobby vara samma sak, eller måste en hobby vara något som inte uppfyller något annat syfte än att vara roligt? Ibland går de att kombinera och lyckliga är väl de som får ha sin hobby som sitt arbete, men för de

flesta av oss är en hobby snarare något som kräver pengar än genererar dem.

NÅGOT SOM för en del uppfattas som en hobby är ett arbete för andra. Att plocka bär till exempel,

högaktuellt just nu. Är det bara ett nödvändigt ont – som det i princip är för mig för att jag vill fylla frysen – eller kan plockandet också vara ett självändamål, en hobby?

Finns det folk som plockar utan att nödvändigtvis vilja ha bären eller åtminstone pengar för dem? Eller att städa, kan man göra det bara för att det är roligt och inte nödvändigt?

Ja, kanske, även om jag ställer mig tveksam.

KANSKE BEHÖVER MAN inte definiera vad som förtjänar att kal�las hobby och vad som inte gör det.

Kanske kan vi bara nöja oss med att en hobby är något som vi gör för att vi tycker att det är roligt, för att det får oss att må bra? Jag har ganska många hobbyer och det största problemet är att den fria tiden inte räcker till dem alla. De hobbyer jag just nu prioriterar är något för kroppen och något för knoppen. Jag tränar, ganska många olika saker, och skriver och läser. Bland annat.

Sedan så finns alla de där andra hobbyerna som jag vill ägna mig åt men inte riktigt hinner med, utan som jag intalar mig att jag ska börja med sedan när jag blir pensionär.

Ha, vi får väl se! Men man kan väl drömma, och jag drömmer om en egen skaparverkstad, kanske kombinerad med bibliotek och gym, där jag kan tillbringa mina dagar med att måla tavlor, skriva böcker, läsa böcker och göra yoga. Det är vad jag kallar fri tid.

Målet med arbete är att vinna fritid.

Omkring 100 personer samlades för att fira att taket nu är på plats vid Korsholms bildningscampus.

BYA

18

Ungdomslokalen i Replot har genomgått en omfattande renovering sedan 2017. Exempelvis har festsalens golv och estrad förbättras vid sidan av en lång rad andra projekt, säger Sara Ljung och William Erlands från Replot UF.

Ett sjuårigt renoveringsprojekt

fullbordat Ungdomslokalen i Replot har fått en rejäl ansiktslyftning sedan renoveringsstarten 2017. Bland annat har tak, golv, väggar och fönster förnyats grundligt. Vid sidan av entreprenadarbeten har det målats, putsats och slipats en hel del under talkokvällar.

U

NGDOMSLOK ALEN I REPLOT har successivt rustats upp invändigt och utvändigt både innan, under och efter coronaåren. Bland annat har den anrika 1910-talsbyggnadens fasad, tak, golv, väggar och fönster varit objekt för markanta förnyelser eller förbättringar. Exempelvis har serveringsrummet försetts med splitternytt vinylgolv medan festsalens björkgolv från 1938 har slipats och förbättrats. Samtliga husfönster har kittats och målats om. På andra våningen har ett ungdomsrum inrättats för närmare två år sedan.

Här finns tillgång till högtalare, tv, soffor och spelkort. Själva vägginredningen med olika monterade vägskyltar och trafikljus ger onekligen ett originellt intryck.

– Ungdomar från trakten brukar vanligtvis samlas och umgås flera kvällar i veckan. Det nya rummet har bidragit till ett ökat intresse för ungdomsföreningen, säger Sara Ljung, ordförande för Replot UF.

Satsar på att bli mera självförsörjande Den omfattande uppiffningen av UF-lokalen tog fart för sju år sedan. Under de mest intensiva renoveringsperioderna har för-

eningsverksamheten varit klart begränsad i byggnaden.

– 2017 gjordes en femårig renoveringsplan som i praktiken har kommit att sträcka sig över sju år, säger styrelsemedlemmen och disponenten William Erlands.

– Största delen av renoveringsarbetena har finansierats med erhållna bidrag. Den tidigare UFordföranden Jenny Backström och kassören Kim Backström har varit duktiga på att ansöka om stödpengar. Föreningen har beviljats medel från till exempel Svenska kulturfonden, Aktion Österbotten, många olika österbottniska fonder och stiftelser samt Hembygdsförbundet, säger Sara Ljung.

– För större projekt såsom takrenoveringen samt el- och VVS-installationer har vi anlitat entreprenörer. En stor del frivilliga arbetsinsatser har samtidigt utförts under arrangerade talkokvällar. I hög grad har det handlat om styrelsemedlemmar och deras föräldrar, säger Sara.

– Det senaste renoveringsarbetet som har gjorts är tilläggsisolering av kallvinden. Vi siktar också på att installera 16 solpaneler på hustaket, säger William.

– Vi har övergått till bergvärme som värmekälla. Genom satsningarna på bergvärme och solpaneler

UF-lokalen i Replot med anor från tidigt 1900-tal går in i en modern fas energimässigt. Vid sidan av bergvärme ska byggnaden förses med 16 solcellspaneler.

siktar vi på att bli mera självförsörjande och att kunna sänka föreningens energikostnader, tillägger William.

Invid den tornförsedda ungdomslokalen finns ett kompletterande nybygge – en rödmålad förrådsbyggnad.

– Vi byggde förrådet 2020. Vi gick samtidigt in för att nybygget skulle passa in i den övriga byggnadsmiljön både stil- och färgmässigt, säger William.

Replot UF grundades i början av 1913. Följande år kunde föreningen samlas under eget tak efter att ha köpt John E Erikssons stuga på Svennos. Stugan utvidgades därefter med en festsal som invigdes med stora festligheter den sista oktober 1915.

UF-lokalen i Replot fick centralvärme 1975 och vattenförsörjning fem år senare. Den föregående grundliga renoveringen gjordes på 1980-talet i samband med föreningens 70-årsjubileum.

– Efter den senaste renove-

ringsperioden hoppas vi nu att det inte behöver göras några förbättringar på många år, säger Sara och William.

Viktig samlingsplats för bygdens föreningar UF-lokalen är en viktig samlingsplats i Replot. Här håller flera av bygdens föreningar och samfälligheter sina möten. Under sommaren 2024 har tre bröllopsfester förlagts till lokalen.

– Vi kommer att satsa mera på uthyrningsbiten i fortsättningen, säger Sara som har innehaft ordförandeposten i Replot UF sedan våren 2022.

Replot ungdomsförening har fått förstärkning efter tillkomsten av ungdomsrummet. Ett par ungdomar i åldern 15–18 har anslutit sig till styrelsen som medlemmar och suppleanter.

– Vi brukar ha sammankomster varje månad. Det blir sammanlagt 12–13 möten per år, säger Sara.

I mitten av juli arrangerade UF-föreningen det lokala traditionella evenemanget Sim & Rodd, för övrigt med mera udda grenar såsom stock- och stövelkastning i programmet. Andra slags typiska tillställningar som ungdomsföreningen anordnar är loppisdagar, byafester, barndiscon och adventsmarknader.

Finns det några planer på att sätta upp nya revyer framöver?

– Vi har nog nya revyprojekt i tankarna. Men det gäller också att kunna knyta tillräckligt många intresserade till projektet. Att sätta upp en revy är en väldigt mycket mer tidskrävande satsning än vad man kan tro, med tanke på manusförfattande, regissering och så vidare. Replot UF ordnade revyföreställningar senast i januari 2020. Det var strax innan coronapandemin bröt ut, säger Sara.

Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

19

Premiär för utegymmet i Helsingby I augusti 2024 invigdes det nya utegymmet i anslutning till Helsingby idrottsområde. Här kan allmänheten fritt ta del av olika gymmaskiner och träningsredskap.

PÅ EN MATTA av grönt konstgräs står det nya utomhusgymmet i Helsingby klart för användning intill den lokala fotbollsplanen. Gymmet och dess attraktioner har monterats i juli. Sedan början av augusti har det varit fritt fram för ortsborna att använda den mångsidiga motionsparken kostnadsfritt.

– Folk har nog fått upp ögonen för nyheten. Själv har jag tränat här tre gånger hittills. Varje gång har det varit någon annan motionär på plats, säger Jenni Villanen, Tobybo och styrelsemedlem i ungdomsföreningen UF Hoppet.

Utegymmet i Helsingby är ett resultat av den första invånarbudgeten i Korsholm.

Ifjol kunde kommuninvånarna först sända in olika projektförslag. Efter en omröstning bland de förslag som gick till final var det till slut den nämnda satsningen i Helsingby som drog det längsta strået.

– Toby simgrop har varit ett annat tänkbart ställe för gymmet. Men valet föll på idrottsområdet. Markarbetena hann dock inte utföras under fjolåret, säger Jenni i samma veva.

Både UF Hoppet och den lokala fotbollsföreningen IF Hoppet har på tydligt vis engagerat sig i gymbygget.

– Det visade sig att invånarbud-

Utegymmet i Helsingby är ett resultat av den första invånarbudgeten i Korsholm.

Tobybon och Uf Hoppet-styrelsemedlemmen Jenni Villanen, här med sonen Sam, demonstrerar armhävningar vid det splitternya utegymmet på Helsingby idrottsområde.

getens anslag på 15 000 euro inte täckte alla kostnader för anläggningen. IF Hoppet har därför skjutit till med ett ekonomiskt bidrag. Föreningens fotbollsspelare kommer att ha nytta av gymmet, tillägger hon.

Möjliggör mångsidig muskelträning Ute vid Helsingbygymmet kan man enligt behag träna arm- och benmuskler, i princip hela kroppens muskelmassa, på mångsidigt och effektivt vis. Med konstgräs som stabilt underlag är det därtill möjligt att förlänga gymmets höstsäsong.

– Gymmet kommer att vara en angelägenhet främst för invånare i alla åldrar i Helsingby, Toby och Karkmo. Den närmaste motsvarigheten torde finnas i Tölby.

– Själv är jag bosatt i Toby och har gymmet på cykelavstånd. Det går fint att exempelvis kombinera gymbesök med andra motionsaktiviteter. Många ortsbor brukar vara ut och promenera här i omgivningen om kvällarna, säger Jenni.

– En annan fördel med det här gymmet är att jag fritt kan ta med mina barn till mina träningspass. På ordinära gym är detta inte tillåtet, tillägger hon.

Jenni, eftisledare vid Folkhälsan till vardags, har nyligen utbildat sig till motionsrådgivare och personlig tränare. Hon ämnar bland annat leda olika kurser vid Korsholms vuxeninstitut i fortsättningen.

Också på hemmaplan, vid det nya gymmet i Helsingby, vägleder Jenni ortsbor i hur man använder olika maskiner och redskap på bästa sätt.

– Jag leder som bäst en lokal gymkurs som sin inleddes den 8 augusti. Den populära kursen, som har tio deltagare i olika åldrar, anordnas under fem torsdagskvällar, säger Jenni.

Text och Foto: Joakim Snickars

KRYSSLÖSNING Vi gratulerar Elisabeth Nykvist i Kvevlax som vann ett överraskningspris. Vi lottade bland de som skickat in rätt korsords­lösning i ByaNytt 6/2024.

RYMDEPOS UTSLÄPP AV H. MARTINSSON PÅLLEFODER TILL FRUKOST

H

A

R

G

U

R

T

E

FRANSYSKAN FISKRODER

K

Ö

T

T

E

F

E

N

A

DEN ÄR IBLAND PÅ ISEN

MOTRÄDET

T

A

L

L

R

E

R

Y

N

S

G

R

Ö

T

A

U

R

O

R

A

A

D

E

R

M

E

N

A

ÄGIRSGEMÅL SKAPAR KÖNSCELL

R

A

N

IFALL

O

R

T

M

STORA KROPPSPULSÅDERN

E L

G N

A

KÄND BRO I VENEDIG

R

I

A

L

T

O

GÅNGAR MED PELARE

A

R

K

KALKA VÄGGAR FÅNGA

V

I

T

BJÖRNEN

N A P

A

S

L

R

E

GAMMAL PRÄGEL VATTENLJUD BILTÄVLING

A

R

LÄKARSPRÅKET

FN I NY

L

U

R

A P P A

N A L

A

P

A

N

G

A

T

ULANERS VAPEN

I

ROLIGT FÖR BARN

L

N

FÅRPRODUKT KORT VARDAG

Y

R

A L

G A

T A

L

KLIAR I NIAN

E

REFORMIVRIG GYCKEL

IR

T

A

V

Ö

R

A

C

T

A

Ö ONASSIS FÖR NÄRA VIRKE AV BANKTRÄD

A

G

S

FR. MENY

F

DANSANTA SPINDELN

N

FLERTAL BOKLIG SAXFIGUR KUNGLIG UPPSÄTTDIKTION ERSÄTTNING NING

STYRDON FÖR FLYTETYG

Ä

ALPFLOD

KANSKE AVUNDSJUKA?

MILJONDEL AV ETT TON

MORGONGUDINNA VARSKO

I

STIGER FRÅN KOUROU

TRÅNA EFTER ATT FÅ

SLITA PÅ

GRÄSMARKERNA

LEJON I NARNIA CENTRAL

VAKSAMMA BLICKEN

A

RYSSTORG I HFRS

LIERAR

HANDTAG

GLAD LÅT

KOMMA PÅ

N

S

SFÄR

E

K

L

L

I S E

N

A

K

DEN MAL I KÖKET MINNESKORT

K

S

M E

TIPSA OSS!

av ByaNytt 25.9.2024

Ring Jennifer 06 344 1815 eller på mejl jennifer@kustmedia.fi

TEMA Hus & Hem

WWW.LOKALNYTT.FI

R

A LA ... I BARCELONA

A

R

D

I

K

A

SVÄNGHJULET MED ÄNGSLAN?

O

R

O

N

S

E

R

RYKTBARHET

E

T

Ä

R

A

R

A

N

A

8:E JULI

P

L

A

T

E

HAR MED PENGAR ATT GÖRA

M

O

SALTDEL

N

prenumerera köp lösnummer tipsa oss gör adressändring boka annonser

S

K

O

D

E

N

HÖNSHJÄRNA

E

T

N

O

G

B

R

A

A

... LOG SOM GAMMAL TV

Ö T

T

O

K

S

T

O

NÄSTA NUMMER

SKAPA

50

ÖS

ATOMBÅT

Vad vill Du läsa om i tidningen?

L

L

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

FÖLJ OSS OCKSÅ PÅ

BYA

20

MED HAVET SOM ARBETSPLATS Alina Sten hade inte kunnat föreställa sig att ett av hennes första uppdrag som egenföretagare skulle bli att köra färja, men så blev det. Resultatet är att både turisterna längs Björkö-Panike vandringsled och Alina själv har haft en lärorik sommar.

J

A G H A R LY C K AT S pricka in att själv jobba alla soldagar i sommar, och stackars Linus – den andra föraren, har fått de regniga.

Men det var inte med flit, för jag gjorde hela arbetslistan redan i början av sommaren, skrattar Alina Sten när vi vandrar tillsammans från Saltkaret till färjan på Långgrund.

Ja, vi har tur med det annars opålitliga vädret också idag, och kan bära kortärmat fast klockan bara är strax över nio denna augustimorgon. Dessutom har myggorna bestämt sig för att hålla sig borta. Det är andra gången jag själv går den 3,5 kilometer långa rutten i blandad terräng mellan Svedjehamn och färjfästet. Den här gången ska jag inte fuska och bli upplockad med båt efteråt, utan promenera tillbaka igen. Förra gången stannade jag till för att plocka blåbär, svamp, och hälsa på fåren, men nu är det rask vandring som gäller. Alina själv tar ofta båten ut eftersom något av hennes två barn brukar vara med, men de gånger hon är ensam passar hon på att vandra.

– För den som har tid tipsar jag om att gå hela varvet runt Långgrund, så ser du lite mera, säger Alina och syftar på den drygt en kilometer längre rutten som ger en total vandring på omkring åtta kilometer och lite andra vyer på köpet, innan du är tillbaka i Svedjehamn.

En annan möjlighet är förstås att man fortsätter promenaden på Stora Segelsören efter att ha tagit sig över med färjan. På både Långgrund, Stora Segelsören och Bullrikören längre fram finns rastplatser med grilltak. Många nyfikna vandrare har hunnit pröva på den solcellsdrivna färjan sedan den togs i bruk i juni, både finländare och utländska turister. Det roligaste med att agera färjförare

Det roligaste med uppdraget hittills har varit att träffa så många glada människor, tycker Alina Sten.

Selma, snart tre år, följer gärna med mamma till jobbet för att köra färja, äta bär och se på fiskar.

har varit just den sociala biten, tycker Alina.

– Jag har fått träffa så mycket folk, och de flesta är på gott humör när de kommer hit.

En del av människorna som kliver på färjan vill bara tyst beundra vyerna, men många är pratsugna och diskuterar gärna under den cirka tio minuter långa färden.

Frågorna de ställer handlar om allt ifrån fåren som betar i omgivningarna till vilket fiskedrag Alina helst använder. Medan vi diskuterar dyker morgonens två första vandrare upp. De intresserar sig för tekniken kring färjan och undrar vad de kan göra på andra sidan.

– Den roligaste frågan är kanske när ett par inte var överens om ifall det var en sten eller en

säl som skymtade i vattnet och fick rådfråga mig. Det var en sten, skrattar Alina och startar färjan, som leds längs en vajer i vattnet till andra sidan.

Att ha en ettåring alternativt en treåring med på färjan har gått bra, tycker Alina. Lilla Hilda har varit nöjd och sovit halva dagarna, och Selma har lärt sig nya växter, plockat blåbär, och metat i väntan på nya turister. Färjan är barnsäker med höga räcken och är bara i användning om vindarna tillåter, så Alina har inte varit orolig för barnen.

– Men jag har inte haft med dem båda samtidigt, det har fått räcka med en åt gången.

Det mest utmanande med uppdraget har däremot varit vindgränsen på tio meter per sekund, då vindarna inte är de enklaste

att förutspå. Vid för hård vind ska färjan inte trafikera.

– Än så länge finns det ingen vindmätare, så det gäller att noga följa väderprognoser och delvis gå på magkänsla när vinden ökar.

Alina böjer sig ner och rensar bort en hög med sjögräs som färjan har samlat med sig under den senaste rutten.

– Ibland samlas inget sjögräs alls, men nu har vinden fört det med sig hit, berättar hon.

Alina är van vid att vistas på havet och röra sig i skog och mark.

Jag ber henne ge några tips åt nybörjare som är sugna på att ta sig an vandringsleden under hösten, eller nästa sommar?

– Myggmedel! Passa på att grilla på Stora Segelsören, eller ta åtminstone med något att dricka om du ska gå långt. Ta ordentliga skor – Crocs är inte att rekommendera.

Med en glad inställning så brukar det bli bra.

Innan jag stiger av färjan som nu är tillbaka vid Långgrund för att ta upp nästa passagerare kommer jag på mig själv med att gissa om han kommer att vara en som pratar eller inte. Jag tar en snabb titt på hörlurarna och tänker ”Nej, han kommer att stå tyst”. Sedan hör jag hans ”Moi!” när han kliver på, och hörlurarna åker av trots allt. Färjan kör i väg och jag konstaterar att det var en snackare ändå. Undrar om han får syn på ”sälen”?

Text och foto: Pia Backman-Nord

DEN NYA FÄRJAN • Går mellan Korsbådafjärdens brygga vid Långgrund (som sitter ihop med fastlandet) och Stora Segelsören längs BjörköPanike vandringsled, där det tidigare behövdes båttransport för att ta sig vidare. Den som önskar ta sig ända till Panike behöver fortfarande beställa båt från Rotörskatan.

• Drivs med hjälp av solpaneler på färjans tak och rutten går via en vajer i vattnet. I framtiden är det tänkt att vandrare själva kunna köra färjan under digital övervakning.

• Finansieras av Forststyrelsen, som har erhållit tilläggsfinansiering av riksdagen för att genomföra utvecklingsplanen för vandringsleden Björkö-Panike. Målet med har varit att göra tjänsterna för turister och vandrare mera mångsidiga och att öka tillgängligheten längs leden.

• Färjan har trafikerat varje dag under sommaren, och fortsätter att göra det lördagar och söndagar till och med 30.9.

• För den som inte kan ta sig ända till färjfästet finns de kortare, barn- och handikappanpassade, rutterna till Bodback eller Saltkaret.

• En karta över de olika vandringsalternativen och mera information hittar du på: https://julkaisut.metsa. fi/wp-content/uploads/ sites/2/2021/07/bjorkopanike.pdf