ByaNytt 6/2022 Tema: Sommarliv

BYA NR 6/JUNI 2022

|

KORSHOLMS MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,90 € INKL. MOMS

40

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.LOKALNYTT.FI

SKRATT & TÅRAR

ÅR

SOMMARPRAT MED CAROLA

BYANYTT

Libbi minns sina år med ByaNytt

Jan-Ole har en Österbottnisk kioskvagn

SOMMARLIV

LÄS ÄVEN OM SKÖNT SOMMARLOV I PETSMO SOMMARÖHALLEN 30 ÅR VÄLKOMMEN TILL VÖRÅS PÄRLOR

Martta från Solf tog FM-guld

EXTRA TJOCKT SOMMARNUMMER! KRYSS I TIDNINGEN

Mats med familj satsar stort på Alskat

DAGS ATT BÖRJA FIXA

För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighet

LANTBRUKETS BEKÄMPNINGSMEDEL Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

AFF

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

NU ÄR DET BRA TID ATT KÖPA SPIS Semesterstängt 11.7-14.8

HANDELSESPLANADEN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

LANTBRUKSCENTRALEN VÖRÅ Larvvägen 53, 06-3843 400

☎ 361 0444

www.primafastigheter.fi

Vard. 9–17 0500-797606 spishuset.fi

takkahuone.com

BYA

2

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

Målet är Finlands företagsvänligaste kommun

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

BLOMSTERTIDEN ÄR HÄR och det. Ljuset och värmen och det.

Ledigheter och havet och jordgubbar och det. Jag är med på allt och njuter av årstiden. I ByaNytt har vi, som vi brukar, fångat upp smått som stort. En artikel är en intervju med Johanna Långskog, näringslivskoordinator i Korsholm. Jag stannar upp just här och gör en ”shout out” för kommunen och deras förstärkning gällande insatser för företag och företagare. För det märks. Och det finns goda exempel. Näringslivschefen Matias Båsk upplyser mig om att det finns drygt två tusen företag i kommunens register över företag. Johanna Långskog säger att sysselsättningen i Korsholm för närvarande är god då arbetslöshetsgraden underskrider fyra procent. Det finns en uttalad målsättning att Korsholm ska bli den företagsvänligaste kommunen i Finland och det finns synliga åtgärder som visar på ambitionen att förbättra servicen för företag i Korsholm. Nya tjänsten som näringslivskoordinator inrättades och Johanna är länken mellan kommunen och företagen.

Det jobbas och lobbas i kulisserna, kring att identifiera nya potentiella företagsetableringar från olika

upp, vilken utsikt och vilken glädje att fastigheterna och platsen får ett nytt liv. Vilket mod att satsa så – Heja Er!

branscher, kring system för upphandlingar och kring mötesplatser för näringslivsmänniskorna. Tillfällen där företagare kan mötas, diskutera och få information.

Kommunens näringslivsråd, som har funnits x antal år, är inget som finns i alla kommuner och Korsholm har utgjort exempel för andra. Samarbetet med Korsholms Företagarförening förstärks, inte minst genom representation och vägledning i båda riktningarna.

Som exempel.

Allt sedan 1990-talet har Korsholm gjort det möjligt för företag att etablera sig på industriområden och de har utvidgats efterhand behov har funnits. Matias Båsk uppger att det nya stora industriområdet Vikby 2 nu endast har en tomt som är ledig.

Arbetet är långt ifrån färdigt och det finns att önska men det jag vill ha sagt är att jag, utifrån och från min horisont sett, märker att Korsholm nu bjuder till på olika sätt i arbetat att bli Finlands mest företagsvänliga kommun. Heja Korsholm!

NÄSTA BYANYTT UTKOMMER i månadsskiftet augustiseptember. I praktiken blir det så när vi har uppehåll i utgivningen i juli. Jag börjar med uppehåll i juni. I juli går det bra att kontakta mig om ni har reportagetips och sånt. Jag reser till Lofoten om drygt en vecka sett från skrivande stund. Det är en resa där vi tar fart för tredje året. De två andra åren har det varit pandemi. Nu händer det och jag ser framemot bilande och båtande och natur och umgänge med mat och dryck.

Jag önskar Er alla en riktigt fin sommartid.

Var rädd om varandra och om andra.

Torsdagen den 9 juni 2022

UTGIVNINGSDATUM

BYA

Se fotboll i sommar!

1.9

8. Hus & Hem

29.9

9. Vöråbilaga

27.10

10. Vinterliv

24.11

BYA KORSHOLMS MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,90 € INKL. MOMS

|

|

ISSN 0780-4555

WWW.LOKALNYTT.FI

ÅR

BYANYTT

Eivor har trädgården som livsstil

Specialister på skärgårdstransport

PRISBELÖNT TRÄDGÅRD I SUNDOM

TRÄDGÅRD & UTELIV ORIENTERING PASSAR ALLA

Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi VD PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.lokalnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@byanytt.fi

KASTA ANKAR VID KIOSKEN I KÖKLOT

Jennifer åkte på utbyte till USA

DAGS ATT BÖRJA FIXA

BYA

För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighet AFF

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

LANTBRUKSCENTRALEN VÖRÅ Larvvägen 53, 06-3843 400

☎ 361 0444

www.primafastigheter.fi

NR 4/APRIL 2022

|

VI KÖPER SPANNMÅL

NU ÄR DET BRA TID ATT KÖPA SPIS

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

spishuset.fi

KORSHOLM MÅNADSTIDNIN G

Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 6/2022: Anna Sand, Maria Norrgård, Tiia Risku, Joakim Snickars, Pia Backman-Nord, Jennifer Hägen Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar.

ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs. Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

PRENUMERATIONSPRISER Finland 58 €, EU 63 € Övriga världen 65 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 108 €, EU 118 € Övriga världen 122 €

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

Folkhälsan i Replot firar 100 år

BLOMTORGET SATSAR STORT BESÖK UTKIKSTORN I TRAKTEN

Vard. 9–17 0500-797606

|

PRIS 5,90 € INKL.

takkahuone.com

6 430030 490207 MOMS

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.LOKALNY TT.FI

HUGGORM I BRÄ

NNVIN

OCH ANDRA KONS

TIGHETER

Ingo och Ahlbäck visar sitt nya hem

Vintips från proffsen Neuman

MAT & DRYCK

Nu fås färskt bröd från Vallan

ENKLA VARDAG

SRECEPT

40

ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

ÅR

BYANYTT

Text: Jennifer Hägen Foto: Lisbeth Bäck

SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING

ANNONSPRISER 2022 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,50 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

40

TRILLINGARNA HEIR HUR GICK DET SEN?

I BÖRJAN AV juni mötte herrlaget från Iskmo-Jungsund Bollklubb Närpes­laget inom Kraft. De spelar inom division fyra och ställningen slutade 4-1. Matchen spelades vid Centralplanen intill Botniahallen.

Gå gärna du också och supporta ditt lag. Det är så trevligt att träffa på bekanta i publiken!

Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi

TRYCKERI Botnia Print, 2022 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år

7. Utbildning, Företagande

|

REDAKTÖR

ANNONSFÖRSÄLJNING

ÄLSKAR CARLSONS PROJEKT vid Alskat! Det kan ju inte annat än bli bra. Vilket ställe att bygga

NR 5/MAJ 2022

Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi

Johannas brevvänne r – vad hände sen?

DAGS ATT BÖRJA FIXA

SPISKASSETTER För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighe t AFF

LANTBRUKSCENTR ALEN Larvvägen 53, 06-3843 VÖRÅ 400

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANAD EN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

☎ 361 0444

www.primafastigheter.fi

Även måttbeställda!

VI KÖPER SPANNMÅL Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 Öppet måndag-fredag 081 8-17

OBS! Kom ihåg att mäta eldstaden!

Vard. 9–17 0500-797606

spishuset.fi|varmepun kten.fi|takkahuone.co m

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund.

BYA

3

FYRKLÖVERNVINNARE Gunilla Forsbacka i Kvevlax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 343.

Tröstpriser fick Ann-Sofie Sundelin i Nykarleby, Nicolai Östman i Kvevlax, Margit Grind i Vörå och Ulla Pada i Helsingby.

Gratulerar till alla vinnare!

Gunilla Forsbacka är bosatt med maken Frey i Kvevlax. Österbotten har varit hennes hem nu i snart 50 år men Gunilla är ursprungligen hemma från Pargas.

– Vi hade tidigare en sommarstuga där men numera far jag inte just ditåt alls.

Gunilla jobbade på Hänninens bageri tills de la ner verksamheten, de sista åren i före pensionen jobbade hon som lokalvårdare.

Kryss och suduko håller Gunilla sysselsatt, tidigare stickade hon en del.

– Jag köper bland annat Allers för kryssen och så byter vi tidningar med grannfrun ibland.

Att hålla sig i rörelse är också viktigt berättar hon, paret hade tidigare en hund och vanan att promenera sitter i.

Nysatsning på lokalt

– Jag gymmar också hemma med gummiband. Annars stelnar man bort.

I sommar ska hon ta det mest lugnt och njuta av tillvaron, temperaturen kan hon hålla reda på med termometern som hon vann.

– Den hittar jag nog något ställe åt!

SABINA LITHÉN DRIVER Quriosa Interiör i Koskö. Butiken – som är inhyst i den gamla skolbyggnaden – tillhandahåller främst inredning samt material för den som är intresserad av byggnadsvård. Nu har hon utökat sortimentet med fler lokala produkter.

Under pandemin höjdes allt fler röster för att stöda det lokala och att värna om småföretagarna. Sabina var inte sen att haka på.

– Vi har nog tidigare också ordnat marknader och pop-up med olika företag från trakten men nu ville jag också satsa och ta in deras sortiment i butiken. Det finns så många bra lokalproducerade produkter.

BRÖDROST SPEGEL Butiken är uppdelad på tre rum och indelningen är tydlig, ett TÄVLINGS­SVAR B522: rum är dedikerat till byggnadsvården, ett till inredning och i det sista rummet samsas keramik och barnkläder från Kvevlax, FRÅGA 1: linnekläder från Iskmo samt presentartiklar från Pedersöre.

Sabina visar upp en deodorant tillverkad i Kronoby av företaget M-HandMade och berättar att det är en av hennes favorit proSanna Toppinen Sampsa Lind Järvenpää dukter – ekologiskJanne förstås.

Marja Suutari – Brickorna har jag designat själv och de är våra storsäljare, Sabina och refererar till brickorna med ortsnamn och UTAN säger ATTtexter KÖA: olika på.

FRÅGA 2: 12,5,11,5 Gråstarr-, lins-, laser- och ögonlocksoperationer Trots att det ständigt byggs nya supermarketar har gårdsbutiFRÅGA 3: 11,9,20,6 ker och specialbutiker på landet sin plats och kundsegment.

Finns det godare en nyNYHET! En fin spegel piffar upp rostat bröd med smör.

Ta – Det blir också som en upplevelse och ett utflyktsmål när vilket rum som helst.

FRÅGA 4: 5,16,18,19 Gråstarr- och linsoperationer laserkommer långa vägar ifrån. chansen och vinn denna Denna är 50 cm i dia­ man kommer hit.med Mina kunder brödrost. meter.

– Speciellt de som är insnöade på byggnadsvård uppskattar NYHET! att få komma och känna och titta på färger och beslag. Närmsta Marknadens”konkurrent” skonsammaste ligger i Jakobstad så jag tycker det är viktigt att Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 17 augusti 2022. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA CLEAR-laseroperation fortsätta. Linoljefärg, tjära, beslag, knoppar och krokar i gamMärk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen. mal stil hittar man nästan ingen annanstans. Jag har också ett tapeter och skyltar.

BOKA TID www.urval silmasairaalapilke.fi Sabina bor föga överraskande i ett äldre hus och är själv De här fyra detaljbilderna har vi plockat 010 5088 100 ur olika annonser i tidningen. Kan dueller ring tel. intresserad av byggnadsvård. lista ut på vilka sidor de finns?

– Jag har alltid vetat att jag ville bo i ett gammalt hus – intresset ÖPPET: för inredning kom på köpet!

Text och foto: Jennifer Hägen

HOS OSS FÅR DU SNABBT

Tävla och vinn

1

EN ÖGONLÄKARTID

2

DRÖMSEMESTER PÅ BERGÖ

mån 10–18, tis–fre 8–16

BYGGNADS ARBETEN SJÖTRANSPORT GRÄVMASKIN

FRANK 044-0871787 ANDREAS 045-8794970

Text &Tel. Foto : Jennifer Hägen 010 5088 100

Vasaesplanaden 17, VASA Hyr en stuga i Kvarkens skärgård

Egen brygga • Alla bekvämligheter www.silmasairaalapilke.fi (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min)

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

Bergö Havsudden, Bredhällsvägen 300, Bergö +358 (0)50 016 02317 • bergohavsudden.fi/

4

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den På vilka sidor kan man läsa följande fyra: DIN SPECIALIST I SKÄRGÅRDEN nedan) av Kustmedias logo. På vilka FRÅN GRUND TILL NYCKELN I HAND sidor finns de?

(Räkna ej med denna.)

– Sist jag räknade..

– Det är ett gemensamt..

WWW.SEALOGBUILDING.FI SEALOG.BUILDING@GMAIL.COM – Man får inte glömma..

– Under tio dagar..

Namn.............................................Tel.........................................

Adress.........................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Spegel Brödrost Omgång 344 B622

Hos Quriosa Interiör hittas allt från keramik tillverkad i Kvevlax av Maria Backström till beslag i traditionell gammaldags stil.

4

BYA

Favoriterna är mina höga svarta pumps i mocka!

Carola Lithén, en solig eftermiddag i Smedsby, kaffe, en varm rabarberpaj med vaniljsås och en låda med konversationskort. Vi satte timerklockan på trettio minuter och placerade ut korten med frågor på bordet. Carola tog upp kort och svarade, utan egentlig betänketid, på så många hon hann under den angivna tiden.

Vad är det godaste du har ätit?

– En speciell matupplevelse dyker upp i minnet. Det är för många, många år sedan. Min dåvarande pojkvän var från Turkiet och det var vårt första besök till hans föräldrar i Kurdistan. För att fira den festligheten i familjen slaktades ett lamm framför mig. Levern plockades ut, stektes lätt och serverades med ris. Jag vet, det låter konstigt men det var så färskt, så mört och så gott. Och så lite romantik på det!

Om du fick veta att du ska dö i morgon – vad skulle du göra idag?

– Jag har konfronterat dessa tankar, speciellt dagen när jag fick min cancerdiagnos och det blev bråttom med operation. Då, liksom nu, tänker jag att jag inte skulle vilja vara osams med någon.

Det känns viktigt för mig att vi kan förlåta varandra och andra. Jag har blivit sviken i livet och även då har jag känt att jag kunnat vara förlåtande.

Har du något favoritplagg?

– Det får mig att tänka på skorna, de svarta mockapumpsen med hög klack i nummer 34. Hela jag är ju liten, en och en halv meter hög.

Min skostorlek är 34 och de flesta damskor börjar från storlek 36. Så du förstår problemet.

– Det här är för riktigt länge sedan. Jag var på Folkhälsans rehabiliteringsveckor i Helsingfors en sommar. En dag besökte vi Stockmann, som hade en skoavdelning där skorna började från storlek ett.

Jag hittade ett par svarta mockapumps med hög klack. Jättedyra förstås. Runt fyrahundra mark om jag inte minns fel. Jag tror inte att någon i Kalvholmen någonsin hade köpt så dyra skor och vi pratar om en tid när det fanns vare sig bankkort eller MobilPay. Jag ringde hem och sa till mina föräldrar att de MÅSTE skicka mera pengar för jag vill så gärna köpa de svarta skorna. De skickade pengar per post till Helsingfors och skorna blev mina. De är ännu i förvar och även om min fotstorlek inte har ändrats på längden så har de med åren följt med en viss svullnad som gör att skorna inte passar längre.

Men favoriter är de fortfarande!

Vilka dagar i ditt liv kommer du aldrig att glömma?

– Oj, det finns många sådana dagar. Glädjens dagar och andra dagar. Glädjens dagar har jag upplevt exempelvis i samband med val när jag upplevt ett starkt stöd från väljare. Jag börjar alltid gråta, nu också, för det är så rörande med den tydliga uppskattningen som visats mig och att jag upplever att många tycker att jag gör ett bra jobb. Jag gläds också åt dagarna kring när jag fyllde femtio för fem år sedan.

Jag firade i Vikingborg i Böle. Hela

lokalen var fylld med släktingar och vänner. Jag hade just inlett ett kärleksfullt förhållande. Han satt på min ena sida och på den andra satt min nu bortgångne pappa. Vi reste till solen efteråt och jag var då vald till ordförande i kommunfullmäktige, en uppgift som jag kände mig så ödmjukt tacksam för.

Jag var så lycklig då.

– Svåra dagar är exempelvis när min mamma fick hjärtinfarkt första gången. Hon har varit och är en så viktig och värdefull del i mitt liv.

Dagen när jag fick mitt eget cancerbesked var förstås speciell. Ett tungt besked men samtidigt var jag inte så djupt förkrossad själv. Jag kände, ifall det var min tur att dö, att jag gjort vad jag kunnat med det jag har. I stället blev det jag som tröstade de andra omkring mig. Så kändes det då.

Vilket var ditt första jobb och vad tjänade du?

– Wau! ”E va bra kort de he”.

– Jag var fjorton år och fick sommarjobb på Korsholms kommun i fyra veckor. Jag var hälsoinspektören Sven Antus till hjälp när han skulle få ordning på arkivet.

Det här var omkring 1980 och allt var på papper. En hälsoinspektörs jobb var att mestadels röra sig på fältet så det fanns knappt om tid att ordna papper för honom. Jag stortrivdes. Minns inte hur mycket jag fick i lön men jag minns vad jag gjorde med min första lön. Jag for till Hovisepät och köpte en fin, tunn guldlänk att ha kring armen.

En Bismarcklänk utan berlock. Det är fortfarande ett fint minne från mitt första jobb och arbetet var för övrigt min första insyn i kommunens verksamhet.

Vilken årstid tycker du bäst om?

– Sommar. Sommar! Eftersom jag har en muskelsjukdom fryser jag lätt och har nedsatt blodcirkulation. Värme och sol gör min kropp gott.

– En annan bra sak med sommar är att det inte behövs så mycket kläder, alltså jag behöver inte hjälp med det. Jag kan inte själv ta på mig en jacka och många skojar och säger att jag har så lite kläder på mig när jag kommer till möten vid ämbetshuset. Jag skojar tillbaka och säger att jag har varmt.

BYA Jag gillade pedagogik, fick många vänner vid PEFFAN, stannade i Vasa, kandiderade i mitt första val och blev invald i kommunfullmäktige. Jag ville vara här.

VEM VILL DU ATT VI SKA GÖRA ETT LIKNANDE REPORTAGE MED, NÅGON PERSON DU VILL VETA MERA OM? Bassänger med lift och 32 grader varmt vatten. Plus många andra viktiga hjälpmedel för oss. Övriga stan inspirerades och har anpassats till personer med funktionshinder. Man kan hinderfritt ta strandpromenaden ända till Play de las Américas och det finns knappt trösklar någonstans. Vi har firat många jul- och nyårshelger där och var senast på resa dit just före coronapandemin slog till.

– Jag fick nyligen e-post från hotellet om att de har öppnat och de undrade när jag kommer dit.

Jag älskar sol och värme. Simmar tre till fyra timmar per dag under fjorton dagar i 32-gradigt vatten när jag är där. Äter och dricker gott. Visst längtar jag!

Många känner inte till hur svårt handikappad jag är. Och jag har själv blivit skicklig på att inte visa hur lite jag kan röra händerna och lyfta armarna. Vad gäller kläder funkar det bra att åka i väg i kylan en och en halv minut till ämbetshuset. Regn är värre. Jag kan ju inte hålla i ett paraply.

– Det är värmen som gör att jag helst reser söderut. Har hittat ett ställe som är välanpassat för oss ”hjulbenta”. Det är Los Cristianos på Teneriffa. Det började med att en man med pengar från Tyskland hade en fru som fick MS. Han köpte tomt på Teneriffa och skulle bygga hus/hotell åt dem. Tyvärr hann inte frun uppleva det före sin död men han färdigställde bygget.

I dag har hotellet fyra huskroppar med tre bassänger i mitten.

Vilken bransch skulle välja, och absolut inte välja, om du startade ett företag?

– Inte ett företag med datorer. Jag kan bra hantera dator som arbetsredskap men är varken kunnig eller intresserad av exempelvis programmering.

– Jag kan däremot tänka mig ett företag med konsultverksamhet inom utbildning, ledarskap och psykologi. Blir ofta anlitad och nyligen fick jag frågan om ett kursuppdrag vid en utbildningsinstans men tackade nej. För omfattande och krävande just nu. Nu vill jag prioritera kommunen och välfärdsområdet.

– Psykologi har intresserat mig ända sedan jag gick i gymnasiet och hade Ruth Lawast som lärare i psykologi. Där och då tog jag reda på mera och i Åbo fanns utbildning på svenska samt boende, ett servicehus för personer med svåra funktionshinder. Dessvärre var boendet finskspråkigt och jag kunde inte finska. Jag ville inte heller flytta från det stora stödet jag hade i mina föräldrar. I stället skulle jag ”preppa” med att läsa psykologi vid Åbo Akademis pedagogiska fakultet två år, lära mig mera finska och sen åka till Åbo.

Men så valde livet annorlunda.

Tycker du om tatueringar?

– Ja, ”he tycker ja”. Jag har en egen tatuering också som jag lät tatuera kanske för 35 år sedan under en karneval på torget i Vasa. Det kan vara så att det är jag som var den första i Kalvholm att ha en tatuering. Mamma och pappa var jättearga och min syster Annika sa ”dö ji heilt dom i hovo”.

– Men bra så. Någon fler tatuering blir det inte för min del.

Men jag gillar ofta andras snygga tatueringar.

Du bjuder fyra personer på middag. Vilka är det?

– Oh no! Bara fyra?

– Svårt. Jag har ett gäng assistenter som jag anlitar varje månad. Fyra av dem ingår i ”min pool” och är de som hjälper mig mest. De ställer alltid upp. De fyra skulle förtjäna en fin middag.

Vad ska man undvika att diskutera på en fest?

– Det får jag på riktigt ofta höra – politik! Det händer sig när jag får en inbjudan till en fest att jag får kommentaren ”men du behöver inte tala politik”. Det löftet brukar jag hålla medan andra gärna vill prata politik med mig…

Vilken musik ogillar och gillar du?

– Ogillar hiphop och rapmusik. Halvgillar dansbandsmusik men minns med glädje Thorleifs i Åminne när Annika och jag som elvaåringar fick åka till Åminne första gången. Älskar konserter under Korsholms Musikfestspel.

Lyssnar gärna på modernare musik som Adele och Avicii. Lyssnar också till trotjänare som Tomas Ledin, Tina Turner och Bruce Springsteen.

– Tycker inte att jag är en musikkännare. Det är lite som med vin. Jag kan inte viner men vet vad jag tycker om och inte tycker om.

– Jag sjunger gärna. Men det låter ”illt”. En av mina musikaliska vänner beundrade mig en gång för konsten – att jag faktiskt inte lyckas träffa en enda ton rätt.

Men för en tid sedan sa han att jag blivit bättre att sjunga. Jag sa att det nog är hans hörsel som blivit sämre.

Vad vill du bli ihågkommen för?

– Jag vill bli ihågkommen som en medmänniska med tid och vilja att lyssna.

5

ALLA

VÄXTER OCH BLOMMOR TILL TRÄDGÅRDEN FRÅN OSS!

KVALITETSJORD Kekkilä

(3,95/st)

19 95 DEKORATIONSFLIS 30 00 7st

Färgad

(9,95/st)

4st

BLOMTORGET LISELUND

Öppet fram till midsommar Måndag - Fredag 9-20 Lördag 9-18 • Söndag 10-16

BOKA TRÄDGÅRDSKONSULTATION OM DU BEHÖVER HJÄLP MED DIN TRÄDGÅRD

Erfaren sotare

GALLERI ARTE MARE

Timo Leppänen 040 0560253 KorsholmVasa-Vörå

10.6-10.7 Annita Ödman 12.7-20.8 Arbetsgrupp Judin & Silvén & Seppelin måndag-söndag 10-18 Världsarvsporten Replotvägen 2, Replot

Öppet varje dag 27.6-15.8 kl. 11-16 Gammaldags lantliv, historia, mat och hantverk.

Djurgård. Utställningar.

7.7 Lekdag • 30.7 Hantverkardag Tel (06) 570 99000 www.stundars.fi

Välkommen!

S K Ä R G Å R DE N S V VS TJ Ä N S T S A A R I S T O N LV I PA LV E L U CHRISTIAN HÖCKERT • 040 1683 153

• Hautanens fina certifierade matjord • Sand och kross i olika fraktioner

Ta kontakt!

Stefan Grannas • 050 517 8496 • stefan.grannas@gmail.com

BYGGNADS ARBETEN SJÖTRANSPORT GRÄVMASKIN

FRANK 044-0871787 ANDREAS 045-8794970

Tack Carola och trevlig sommar!

Text och foto: Lisbeth Bäck

DIN SPECIALIST I SKÄRGÅRDEN FRÅN GRUND TILL NYCKELN I HAND WWW.SEALOGBUILDING.FI

SEALOG.BUILDING@GMAIL.COM

BYA

6 SOMMARLIV

Gårdsplanen mellan stranden och huvudbyggnaden är stor och här finns utrymme för många olika typer av aktiviteter och umgänge. På tomten finns även grilltak och volleybollplan.

Nya vindar blåser på Alskat Efter att ha varit till salu i flera år hittade Vasa finska församlings lägergård på Alskat, i folkmun kallat ”Lepikko”, nya ägare i våras. Mats Carlson, också känd som ägare av Hydrolink samt vd för Princess Finland, köpte lägergården tillsammans med sin familj. ByaNytt träffade hela gänget för att få veta mer om planerna. Alla detaljer kan inte avslöjas ännu, men en sak är säker – det här blir ett ställe för allmänheten att umgås på och njuta av.

R

EDAN FÖR ÖVER två år sedan blev familjen erbjuden att köpa lägergården av församlingen.

– Det var inte aktuellt då – dels på grund av priset, dels för att det helt enkelt inte fanns i våra planer.

Men när fastigheten i vintras dök upp på Huutokaupat, beslöt vi oss för att lämna ett bud – som godkändes, inleder Mats.

Något impulsbeslut var det ändå inte frågan om. Mats och hans hustru Marina diskuterade saken med alla tre barn och deras respektive – en förutsättning var att göra det tillsammans och att alla var överens. Två nya bolag bildades, där även barnen Sandra, Linn och Joel samt deras respektive Kennet Strand, Joel Lindqvist samt Amanda Ehn är delägare. Processen med ägarbytet har varit komplicerad och långdragen främst på grund av säljarens natur i form av en församling med eget fullmäktige.

– Först nu i början av juni godkändes köpet officiellt av domkapitlet, men vi fick möjlighet att inleda en del ytrenoveringar redan innan dess, berättar Mats.

Restaurang med havsutsikt Deras plan för platsen är relativt klar. Den 1 000 m² stora huvudbyggnaden, som är uppförd 1983 och i mycket gott skick, kommer att inrymma både restaurang, gym och wellness-center, konferensutrymmen samt en bostad och eventuellt andra inkvarteringsutrymmen. Här finns ett stort, välutrustat kök och familjen har redan ingått ett preliminärt avtal med en krögare som ska driva restaurang- och caféverksamheten från och med nästa vår.

– Vem det är berättar vi inte i det här skedet, men restaurangen, som har utsikt mot havet, rymmer cirka 120 platser. Terrassen ska förstoras och där ska finnas ytterligare 60 platser, berättar Mats vidare.

Planeringen av inredningen är redan i gång.

– Det är ett gemensamt intresse för oss, men vi har också valt att ta in extern hjälp. Vi kan avslöja att restaurangen kommer att gå i en rustik lodgestil, fortsätter Marina.

Nedanför bastubyggnaden finns både sandstrand och sittplatser. Även bastuns terrass ska förstoras. För tillfället går diskussionerna heta om vad stället och restaurangen ska heta och det finns många åsikter i familjen.

Gym- och wellnesstjänster Det före detta kapellet i byggnaden ska byggas om till auditorium med möjlighet för företag och andra grupper att ordna konferenser, och det finns även möjlighet att dela upp restaurangytorna i flera mindre sådana beroende på bokningarna. Ytterligare ska huvudbyggnaden rymma Sandras eget gym och wellness-center.

– Jag är utbildad personlig tränare och kostrådgivare och hade redan en tid sökt efter en möjlighet att starta upp egen verksamhet när det här tillfället kom, berättar hon.

På gårdsplanen mellan stranden och huvudbyggnaden finns utrymme för många olika typer av aktiviteter och umgänge. På tomten finns även grilltak och volleybollplan.

En hel sändning med gymmaskiner har redan anlänt och står i aulan och väntar på den förestående ombyggnaden av gymdelen, som kommer att få en egen ingång.

– Här ska också finnas ett lekrum för barnen och kontors- och mottagningsrum för mig själv, visar Sandra.

Bastubyggnad med potential Ett stenkast från huvudbyggnaden ligger en 170 m² stor bastubyggnad, som renoverats inte alltför länge sedan. Den rymmer två skilda bastur för totalt 25 personer, dusch och omklädningsrum,

BYA

7

Välkommen till Kvarkens skärgård Njut av naturen och lugnet eller av de många olika aktiviteter som erbjuds, till exempel cykling & fiske

Replotvägen 1089, Korsholm Tel. 050-5262 300 merenkurkun.camping@gmail.com www. merenkurkuncamping.fi

Rudträskvägen 6, Björköby Tel. 050 448 6790 merenkurkunmajatalo@gmail.com www.merenkurkunmajatalot.fi

Hela familjen Carlson är engagerad i projektet på Alskat. Från vänster Mats Carlson, Joel Lindqvist, Linn Lindqvist, Joel Carlson, Sandra Strand, Kennet Strand och Marina Carlson.

Framför står Mats och Marinas alla barnbarn.

Vi serverar hemlagad mat gjord av lokala råvaror!

Sandra Strand, dotter till Mats och Marina, är företagare inom träningsbranschen och kommer att driva gym och erbjuda PT- och kostrådgivningstjänster här.

Det före detta kapellet ska byggas om till auditorium och konferensutrymme med nya stolar och modern teknik.

KVARKENS FISK AB Försäljning av rökt fisk och räkor Besök vår nya butik!

Måndag-Torsdag kl 8-16 Fredag kl 8-14

Läget är perfekt både för bilister och båtförare

sociala utrymmen samt några sovrum och ett mindre kök.

– Allt är så pass bra i skick att vi bara behöver göra mindre ytrenoveringar här och inreda. Även den här terrassen ska förstoras, och slyröjningen är redan i gång, berättar Mats.

Nedanför bastun ligger en naturlig sandstrand och en sittplats alldeles vid vattnet.

Fantastiskt läge – Överlag är läget helt fantastiskt, konstaterar familjen unisont. Det är sol nästan hela dagen och på terrasserna har man kvällssol och utsikt rakt mot solnedgången.

– Farleden går precis utanför och det är bra djup utanför. Det ska självklart bli möjligt att komma till restaurangen med båt, så

också bryggor ska placeras ut, tillägger Mats.

Gårdsytorna framför byggnaden är stora och här finns en volleybollplan, ett grilltak och massor med utrymme för lek, umgänge och olika typer av aktiviteter.

Hur ser då tidtabellen ut för projektet?

– Gymmet öppnar troligen redan under vintern, medan restaurangverksamheten ska dra i gång nästa vår. Tanken är att det ska vara en året runt-verksamhet, förtydligar Mats. Men redan nu i sommar tar vi emot bokningar i form av uthyrningar – till bröllop, större kalas och dylikt, och då med catering för serveringen.

– Bastubyggnaden kan redan nu bokas av olika grupper och bland annat dop och namngivningsceremonier har vi fått förfrågningar om, eftersom den är så pass stor, berättar Kennet och Joel.

Uthyrningsverksamheten kommer att pågå också hela hösten, och därefter tar ombyggnadsarbetena vid. En stor åtgärd är att

förnya hela värmesystemet, som nu består av direkt eluppvärmning.

Bra respons Responsen från allmänheten efter att affären blev känd har varit så positiv att familjen beslöt sig för att gå all in med projektet.

– Vi kommer att satsa stora summor för att få det tip top.

Läget är perfekt för både bilister och båtförare och vi är övertygade om att det finns ett behov av ett dylikt ställe som vi nu ska göra om det här till, konstaterar Mats.

– Jag ser framför mig mycket folk, liv och rörelse här om ett par år, ler Marina. Vi har hämtat en hel del inspiration från de resor vi gjort under åren och drömmen vore ju att kunna få till lite Medelhavskänsla.

Det ser vi fram emot.

Tel. 050 366 9100 Västersvägen 27 B Sundom

Mottagning av ris. Transport av virke och ris.

Restaurang Arken ligger vid den stämningsfulla gästhamnen i Replot Öppet alla dagar från första juni Danser 10.6 Fernandoz 30.7 Matz Bladhs Byhamnsvägen 194, Replot • +358 50 5333 765 • www.restaurantarken.fi

DRÖMSEMESTER PÅ BERGÖ

Hyr en stuga i Kvarkens skärgård Text och foto: Anna Sand

Egen brygga • Alla bekvämligheter Bergö Havsudden, Bredhällsvägen 300, Bergö +358 (0)50 016 02317 • bergohavsudden.fi/

BYA

8 SOMMARLIV

T

E TACK FÖR TIPS

Jan-Ole startar upp sin torghandel den 9 juni, och innan dess hann han åka på turné med sin kioskvagn för Vasa Elektriskas del, som bjöd på kaffe och fika runt om i Österbotten med anledning av sitt 130-års jubileum.

Österbottniskt mathantverk i Jan-Oles kioskvagn Många Korsholmare känner Jan-Ole Eriksson, ursprungligen Kosköbo men numera bosatt i Karperö. Tidigare jobbade han på butik – bland annat i 15 år som föreståndare på Kvevlax Andelshandel. De senaste 20 åren har han varit egen företagare och det kommer han att fortsätta med – dock i helt annat format i sommar.

S

ER DU EN kioskvagn med logon Österbottnisk Mat på Vasa torg, är det Jan-Ole Eriksson som är på plats. Efter 20 år med eget tvätteri på Vasklot, beslöt sig Jan-Ole för att sälja sitt företag i januari 2021. Efter att retroaktivt ha tagit ut 20 års semester, kände han i höstas att det var dags att hitta på något nytt och ”börja göra något igen”, som han uttrycker det. Så uppstod Österbottniska Mat Ab.

Vurmar för traditionell torghandel – Jag köpte en kioskvagn som jag började renovera, mest för att ha något att syssla med. Tanken på att fungera som återförsäljare av Österbottniskt mathantverk från vagnen växte fram – mycket på grund av mina gamla barndomsminnen från torghandeln, berättar Jan-Ole. Som sexåring sålde han jordgubbar på torget tillsammans

Jan-Ole Eriksson från Karperö sålde sitt tvätteriföretag för drygt ett år sedan. I sommar syns han som återförsäljare av österbottniska mathantverk på torget i Vasa, men är även tillgänglig med sin kioskvagn för olika jippon och event i samarbeten med andra.

med sin far, och gick det bra kunde arbetsdagen krönas med en glass.

– Torghandeln har alltid legat mig varmt om hjärtat, och på det här viset kan jag hjälpa olika småföretag i Österbotten att få ut sina produkter i stadskärnan. Det är inget jag kommer att bli rik på, och det är många som inte tror på min idé. Men många andra matkulturer finns redan representerade på torget, så den österbottniska borde också göra det, tillägger han.

Bland produkterna kommer att finnas bland annat kött från Herrgårds Rökeri, sylt och saft från Skärgårdsdelikatesser, kaffe rostat i Solf, Sundomrökt fisk, ost

BYA

9

BMT ENTREPRENAD

G PÅ GÅNG PÅ VASA TOR

utför sprängning och transport i Österbotten

Det är ett välkänt faktum att torghandeln minskar i alla finländska städer. I Vasa har man bestämt sig för att göra något åt saken, och i våras utlyste man en plane­ ringstävling i syfte att liva upp torget och stadskärnan. Målet är att göra torget mer attraktivt.

– Det finns många åsikter om hur det ska göras och nu jobbar fyra arkitektbyråer som bäst med sina förslag. En jury kom­ mer sedan att välja det bästa förslaget, någon gång i slutet av sommaren, berät­ tar Magnus Söderström på Visit Vasa.

Tom 0400-345 529 Britta Maria 050-595 0039 Krooksbacksvägen 12, Vörå

Ett lekområde för barnfamiljernas skull är redan under planering och kommer att stå klart på torget senast i början av juli.

Granösunds fiskeläge • Skärgårdsmuseum i Södra Vallgrund

– Vi vill jättegärna ha kvar och utöka den traditionella torghandeln, men torget behöver betjäna alla ålderskategorier för att fler ska lockas dit och trivas där, menar Magnus. Vi strävar till att skapa olika typer av mötesplatser och aktiviteter, så att troget ska bli Vasas vardagsrum – där man samtidigt också ska kunna konsumera och göra inköp.

Öppet: 29.6 - 14.8 • Inträde: 3 € onsdagar - söndagar kl. 11 - 17 Även torsdagar i juli kl. 17 - 20 med olika program och fritt inträde

Skärgårdsdagen 6.8 kl. 11 - 16.

Kaffe med hembakade kakor, rökt fisk, m.m.

Välkomna!

Han ser stor potential i torget och betraktar tävlingen som ett viktigt projekt.

Bulleråsvägen 320 • tel. 044-726 5165 • www.granosund.hembygd.fi

– Ett trivsamt torg med livlig handel och mycket folk gynnar hela centrum.

Färsk och rökt fisk och mycket annat gott till midsommar!

Text: Anna Sand Foto: Visit Vasa

Fiskaffären vid Fjärdskär Förlängda öppethållningstider i sommar 6.6-28.8 öppen alla dagar 10-18 (avvikelser i tider kan förekomma)

Välkommen! Tel. 050 59 23 458

S&T ÖSTMAN Allt inom jordbyggnads Grävmaskiner 1,5-26 tn band & hjul 3D maskinstyrning, Transporter Materialförsäljning, Lavett, Krokbil Borrning, Sprängning, Bergkilning Kontakta för info och offert!

Thomas 050 59 81 666 | Vasa stad arbetar med att utveckla torget för att locka mer folk, i alla åldrar dit.

För tillfället pågår en planeringstävling och hur det vinnande förslaget ser ut får vi veta i slutet av sommaren.

från Lillkyro och mycket mer. Någon matservering kommer JanOle inte att ha – det är frågan om försäljning av färdiga produkter.

– Jag kommer att vara på torget åtminstone torsdagar, fredagar och lördagar under sommarmånaderna – sedan får vi se.

– Torghandeln är den huvudsakliga verksamheten med kioskvagnen men jag är också öppen för olika typer av event uppdrag och samarbeten med föreningar, organisationer eller företag – det är bara att ta kontakt, uppmanar Jan-Ole.

Skapa stämning och träffa folk Det är just med ett sådant han inleder säsongen. Vasa Elektriska firar 130 års jubileum och har anlitat Jan-Ole för att åka runt i Österbotten och bjuda på kaffe, lokal lemonad och mockarutor för bolagets del.

– Under tio dagar åker jag runt mellan Korsnäs och Vörå, och samtidigt har Vasa Elektriska sina representanter på plats för att träffa kunderna ute på fältet, förklarar han.

Dylika jippon kan det bli fler av under sommaren hoppas Jan-Ole. Han ser fram emot att komma ut, skapa stämning och träffa folk igen.

– Jag tror det är rätt tidpunkt – man vill träffas igen och samtidigt kan jag förhoppningsvis göra en liten insats för det lokalproducerade.

Text och foto: Anna Sand

Stostman

Natursköna och stora tomter till salu i Korsnäs kommun egnahemstomter 10 €/st radhustomter 1000 €/st För mera information kontakta: info@korsnas.fi

KUNDNÄRA - ÄRLIG EN REKLAMBYRÅ FÖR OLIKA BEHOV

BYA

10

40 ÅR

BYANYTT

Mina minnen

med ByaNytt Lisbeth Bäck är ByaNytts ständiga chefredaktör sedan 1999. Många är de människor runtom i Korsholm som Libbi träffat och skrivit om under åren. Lisbeth är tillsammans med Tomas Bäck ägare av Kustmedia som bland annat ger ut tidningarna ByaNytt och KustNytt. De köpte företaget 1999 av Stig Björkas.

B

Alla nummer av ByaNytt sedan starten finns inbundna hos Kustmedia, från och med år 2004 också som digitalt arkiv. Här ses tre av böckerna.

Tillsammans med KustNytt blir det 25 till antalet.

Lisbeth Bäck säger att vissa reportage minns hon extra bra, bland annat när hon hälsade på i Villa Knappe­lunda i Österhankmo.

YANYTT HAR FUNNITS i 40 år och mer än hälften av tiden har Lisbeth Bäck varit med och styrt

skutan.

– Egentligen började jag skriva för ByaNytt redan i december 1998. Stig Björkas och jag gjorde tre nummer tillsammans så jag fick ”öva” mig – sen lämnade Stig över krukväxter, telefon och kontorsnycklar och så var hela ansvaret vårt. Det var spännande och väldigt många trådar att hålla i.

Jag har i efterhand tänkt: ”hur hann Stig med allt själv?” Det var ett stort beslut att köpa företag, barnen var bara fyra och sex år, berättar Lisbeth.

– Jag minns absolut min första intervju för ByaNytt, det var KoLevi i Singsby. Jag minns precis hur det såg ut i köket och vad han bjöd på till kaffet. Han hade så mycket att berätta och jag kände att det här är viktigt att ta vara på.

Lisbeth bläddrar i det första numret där hon var chefredaktör, ByaNytt nummer tre 1999.

– Se här: på den här tiden använde jag parenteser, det undviker jag nuförtiden. Det var Marita Gleisner som lärde mig att det som inte kan skrivas utan parentes är inte tillräckligt viktigt för att ha med. Annars tycker jag väl att jag skriver ganska lika då som nu, jag har min stil och ton.

– Jag måste annars säga att de första numren är höljda i dimma, det var väl bara så mycket, säger Lisbeth med ett skratt.

– Jamen det här paret minns jag också bra, utbrister hon och pekar på en bröllopsbild av Julita och Henrik Nystrand i Björköby.

– En annan gång var föret så bedrövligt när jag skulle ut till samma by, oplogat och vinterstorm, att

jag stannade och grät en skvätt vid begravningsplan i Replot när jag väl kom mig tillbaka dit. Jag hade väl spänt mig så mycket.

– På tal om vinterföre så minns jag också den gången då det var så halt på en gårdsplan i Norra Vallgrund att jag varken kom framåt eller bakåt. Men den rådiga frun i huset ringde sina väninnor som likt hjältar kom farande på sina sparkstöttingar och sen buffade bilen tills jag kom loss.

Fantastiska tidsdokument Kustmedia har bundit in alla tidningar och det är väldigt intressant att bläddra i dem. Även på Korsholms huvudbibliotek finns tidningarna som inbundna.

– De är ju fantastiska tidsdokument med så mångas berättelser.

Tänk bara på alla återförsäljare som vi haft under åren. Nu har Axet, Karperöboden, Replot hembageri och många fler fallit bort.

– Och tänk så många nyfödda jag har hälsat på! Vi brukade ha en helsida enbart med välkommen till världen. Det var så roligt. Sen är det ju alla äldre människor som jag fått äran att möta. Jag minns till exempel Ester Lundberg i Vassor, en av de äldsta i byn. Hon påminde mig om min egen mommo och deras generation.

– En gång träffade jag ett gäng prematurmammor i Kvevlax och det var så rörande att höra om deras kamp, de här små, små barnen som svävat mellan liv och död. Det gick bra för dem alla men jag grät ändå hela vägen hem i bilen. Och så har vi alla duktiga företagare som jag fått träffa, som jag imponeras av deras driv och passion.

BYA

Lisbeth har skrivit ledare i varje nummer av ByaNytt och KustNytt sedan 1999, det blir ungefär 500 texter.

Ibland har tekniken falerat och att jobba med tidningar betyder ett förutsägbart men samtidigt lika oförutsägbart jobb. Det kan handla om reportage som dras in i sista minuten eller foton som inte blev som man tänkt. Diktafonen är till stor hjälp vid intervjuer men då gäller det att ha koll på hur den fungerar.

– Jag hade just börjat använda diktafon när jag skulle intervjua Sven-Erik Granholm under hans tid som vd på Kvevlax Sparbank.

Han har inte den starkaste av röster och när jag kom hem hördes nästan inte ett ljud av honom på bandet, jag hade hållit bandspelaren för långt ifrån. Det var bara att genast sätta sig ner och skriva ur minnet.

Ett återkommande och populärt tema i ByaNytt är Hus & Hem. Otaliga är de hemma hos reportage som gjorts under åren.

– Det är så roligt att få följa projekt av det slaget. Till exempel

Vd Tomas Bäck är den andra ägaren på Kustmedia. Även om Lisbeth är ansiktet utåt så har Tomas dragit ett lika stort lass under åren.

– Jag tycker det är roligt att korsholmarna fortsättningsvis visar intresse för ByaNytt, säger han.

familjen Daniel och Johanna Ventus i Solf som tog sig an att rusta upp en gammal timmerstuga, jag var så imponerad av deras entusiasm. Ett annat roligt byggprojekt som jag har med mig är Villa Knappelunda i Österhankmo.

Det var så inspirerande att se hur mycket man får plats med i ett litet hus med smart planering.

Personliga reflektioner Lisbeth har skrivit ledare i varje nummer av ByaNytt och KustNytt sedan 1999, det blir ungefär 500 texter. Dagbok säger hon sig inte skriva men om hon någon gång bestämmer sig för att skriva memoarer så har hon material att ta till.

– Jag ”håksar” inte alltid att andra läser mina ledare och kan bli förvånad om någon stannar mig i kassakön och frågar ”fick du upp vårgardinerna?”. Texterna är mera och mindre substanslösa men jag kan såklart inte utelämna mitt liv – barnen och livskriser.

Det kommer naturligt, jag minns rutan jag skrev efter att mamma dog, hur skulle jag kunna lämna det oskrivet?

– Det är väl igenkänningsfaktorn som lockar och gör att folk läser. Sen är det kul att jag finns på bild också – oj vad många olika frisyrer och glasögon jag avverkat.

Vad är det som gör att hon orkar hålla på då? för Lisbeth berättar att även om det är ett roligt jobb så är det också krävande.

– Det är i slutändan människorna det handlar om. Alla möten – läsarna, prenumeranterna, medarbetarna och frilansarna.

Och inte minst de som medverkar i tidningarna.

– Sen är jag nöjd över allt vi dokumenterat, om inte vi skulle ha gjort det kanske mycket skulle ha fallit i glömska. Jag är tacksam över att det vi gör spelar roll – för bygden, inflyttade, hemvändare, annonsörer och läsare.

– När jag var barn ville jag bli skådespelare eller hushållskonsulent, ville bli en dåtidens Ragnar Nordström som stod på ”hanli” och bjöd på smakprov av ÖK:s produkter.

– Jag utbildade mig till kultursekreterare och arbetade med det i Malax ganska många år innan vi köpte företaget. Sedan dess har det här varit rätt. Eftersom Kustmedia, som också inbegriper andra verksamheter än ByaNytt och KustNytt, behöver mig till annat sköts numera en stor del av förverkligandet av ByaNytt av andra skribenter och av en redaktör på Kustmedia. Det här är, och har aldrig varit något ”enmansrace”.

Det är många som bidrar till att det utkommer tio nummer ByaNytt varje år. I hittills fyrtio år. Och det är så häftigt!

Text och foto: Jennifer Hägen

11

Ko-Levi, Levi Norrgård, i Singsby var den första som Libbi intervjuade för ByaNytts räkning.

– Alltid när jag passerar Nystrands hus kommer jag ihåg när jag var dit.

"Välkommen till världen" var ett populärt inslag i ByaNytt.

Många läste denna sida först. Vi tar fortsättningsvis gärna emot bidrag till "Välkommen till världen".

BYA

12 SOMMARLIV

Natursköna Kyroboas är besöksvärt även när det inte är sommarteater på gång.

Furirbostället omges av idyllisk miljö och historiska vingslag.

EIdylliska och historiska Kimo Bruk är en grönskande upplevelse under sommaren.

Vikingaskeppet höjer sig uppe på Grannasberget i Vörå.

Vörås pärlor – en liten turistguide

Kanske du är lockad att utforska närområdena i Österbotten i sommar? I så fall hälsar jag dig välkommen till Vörå med sina många kommundelar och varierande upplevelser.

Historiska och natursköna Kimo Vi kan börja i Kimo, byn där jag själv spenderat min barndom. Det första tipset en infödd bybo skulle ge åt en besökare är med största sannolikhet idylliska Kimo bruk.

Med sin över 300 år gamla historia var detta en gång i tiden ett av Finlands största järnbruk. Här hittar man historiska byggnader i vacker miljö, som till exempel ruinerna av den gamla stångjärnssmedjan som nyligen rustats upp.

Klockstapeln från 1763 är också intressant, med tanke på att det aldrig byggdes någon tillhörande kyrka. Även Kyroboas är sevärt med sina mycket populära sommarpjäser från Oravais Teater.

Om man inte kommer hit för sommarteater så kan man i alla fall njuta av det natursköna området och beundra vridläktaren som byggdes 1991 – en av få i sitt slag. Vid Kimo Bruk hittar man även vandringsleder, likaså i när-

liggande byn Keskis som under pandemin fick en ny vandringsled vid namn Coronastigen. I en annan grannby, Komossa, kan Hoppamäki utsiktstorn rekommenderas för den som inte är höjdrädd.

Ett slag för Oravais och god glass Vi fortsätter till Oravais med mera historia och vackra miljöer. Vid Oravais slagfält kan man gå en historisk vandring genom tiden för finska kriget från en plats till en annan. Man vägleds med hjälp av informationsskyltar, bilder, historiska byggnader och minnesplatser. I fokus ligger förstås striderna som utkämpades just i Oravais.

Bekanta dig även med Lotta Svärd och den okände soldaten, samt kika in i det rekonstruerade soldattorpet. Furirbostället brukar ha sommarcafé och det ordnas även evenemang nu som då.

Bokningsrestaurangen Ädelbragd erbjuder en historisk smakupplevelse.

I Oravais centrum finns numera vad som troligen är Österbottens sötaste glasskiosk, Amalia Sweethouse. Kiosken med sitt uppseendeväckande tak som inspirerats av ett kyrktorn håller öppet under hela juni och juli, om vädret är på den bättre sidan.

Passa på att testa den närproducerade gräddglassen från Gunilla Norrlin Chocolates i Maxmo; min personliga favorit är jordgubbe som verkligen smakar äkta jordgubbar. Gunillas glass är omåttligt populär i nejden och tillverkas i ganska småskaliga mängder, därför får man ibland så lov att trösta sig med en vanlig hederlig mjukglass när Maxmoglassen är slutsåld.

Bokbytarkoja i harmonisk miljö Vid Kastminnet i Karvat hittar man en gullig bokbytarkoja, även kallad läskoja eller trollmors koja.

Omgiven av skog och vatten samt med en fin brygga och en skön hängmatta så är detta en utmärkt plats för rogivande lässtunder.

Förutom att byta, läsa och låna böcker kan man även köpa små handgjorda presenter i självbetjäningsbutiken; kanske Finlands minsta presentshop?

Den uppseendeväckande glasskiosken Amalia Sweethouse med sin goda glass i Oravais.

Den guldlösa guld­ minan och Vitmossens fornområde Pensala är byn som delvis hör till Vörå, delvis till Nykarleby. Eftersom vandringsleden Storbötet till

viss del befinner sig inom Vörå kommuns gränser så passar jag på att tipsa om den, eftersom jag tycker att det är en av de trevligaste vandringslederna i våra trakter. Den är en tre kilometer lång naturskön vandring med ut-

BYA

13

Upptäck forntidsboplatser, natur och djurstatyer i Vitmossen.

PRIS FRÅN 3800 € Alla modeller av minireningsverk med slamtömning eller utan slamtömning.

CE-godkänd samt EN 12566-3 Storbötet i Pensala erbjuder en härlig stund i naturen.

info@asiofinland.fi www.asiofinland.fi JKM-Infra 050 5533270

Ehrsparken - Vörås egna mystiska grekiska park.

I trollmors koja kan man läsa, låna eller byta böcker och njuta av tillvaron.

KVARKENSVVS

VVS- och elplanering, VVS installationer och -service siktstorn, rastplats och grillkåta.

Längs leden kan man även spana in “guldminan”, ett cirka 16 meter djupt hål i marken där någon under 1930-talet ska ha gjort utgrävningar med hopp om att finna guld. Det var säkert något snopet för de ambitiösa initiativtagarna att inga intressanta fynd gjordes där.

Vitmossens fornområde i Tuckor är en intressant plats för både stora och små upptäckare.

Här har man byggt upp rekonstruktioner av en stenåldersbostad och en bronsåldersbostad, såsom man bodde här i trakterna under de tidsperioderna. Låt dig inte skrämmas av djurstatyerna som finns på området. Inuti en av bostäderna hittar man även ett par i allra högsta grad harmlösa gubbar. I anslutning till platsen finns även bronsåldersleden som är tre respektive fem kilometer lång. Där kan man bekanta sig med olika fornlämningar såsom forngravar och lämningar av en förhistorisk boplats.

Från en kaffekopp till mystiska grekiska skulpturer I Vörå finns Finlands äldsta bevarade träkyrka, byggd enligt gammal österbottnisk byggnadstradition. I Vörå kan man också ta en kaffe med något sött eller äta mat

på KaffiKåppin. Eller varför inte ordna picknick uppe på Grannasberget med utsikt över byn och landsbydgden. Beundra samtidigt vikingaskeppet Tomrummet och upptäck den mystiska Ehrsparken.

Denna park skapades av Ernst Ehrs under 1980-talet med skulpturer som importerats direkt från Grekland; han var nämligen mycket fascinerad av den grekiska antiken. Parken sköts inte om längre och den förfaller långsamt, men det gör på sätt och vis upplevelsen mer spännande.

Världsnaturarv och herrgårdsspöken Ett litet hörn av världsnaturarvet Kvarkens skärgård hittas i Maxmo. För att ta sig till vackra Mickelsörarna krävs en båtfärd.

Däremot når man Västerö med både båt och bil. Där kan man bland annat vandra längs Västerö vandringsled med rutter från tre kilometer och uppåt. Då får du uppleva skärgårdsnaturen med gammelskogar och havsvikar.

Tottesunds herrgård från 1660 är en annan sevärdhet i Maxmo, intressant för den som gillar historia och gamla byggnader. Här sägs även herrgårdsspöket Vita Frun gå igen. Emellanåt ordnar man evenemang här såsom spökvandring, sommarteater och marknader.

Man kan även bland annat boka in upplevelsepaket för grupper.

Från herrgården startar även den 3,6 kilometer långa Herrgårdsleden som erbjuder vandring i naturskön miljö nära vattnet. Ute på Bytesholmens udde finns en fin grillkåta.

Övernattning, gästhamnar och simstränder Ifall man önskar hitta en trevlig övernattningsplats i Vöråtrakterna så finns alternativ såsom mysiga Wästinn hotell och B&B i Västerö samt lantliga Lillstugans Gästhem BnB nära Tuckur. Ett par av våra officiella campingplatser finns vid Sandskatan i Västerö samt mellan hamnen och simstranden i Oravais. På tal om att simma så hittar man även badstränder bland annat i Kalapää och Hellnäs samt Finnholmen i Maxmo. Hellnäs har dessutom en gästbrygga, Stråkavikens fiskehamn likaså.

Hoppas att du kommer att trivas hos oss i Vörå!

Text & foto: Maria Norrgård

Nyckel i hand!

KVARKENSVVS

Tel. 050-37 52 946 www.esnab.com

Sommar i Vörå!

VÖRÅDAGARNA 4-10.7 www.vora.fi/visitvora

NÄRA LÄTT OCH FLEXIBELT BEHÖVER DU HJÄLP MED MARKNADSFÖRING OCH INNEHÅLLSPRODUKTION? VI TAR HAND OM DET! EN REKLAMBYRÅ FÖR OLIKA BEHOV

BYA

14

Martta tog hem FM-guldet till Korsholm!

Martta Palola från Solf tränar och tävlar i dressyr. I år deltog Martta, tillsammans med sin häst Hottas Höjris i hall-FM som ordnades den första maj vid Ypäjäs hästanläggning.

T

ILL SAMMANS MED FINLANDS allra bästa ryttare, tävlade Martta Palola om hall-FM guldet i kategorin unga ryttare i år. Marttas prestation var fantastisk, och välförtjänt fick hon hänga guldmedaljen runt halsen.

Vägen mot framgång Då Martta var ungefär två år gammal, skaffade hennes mamma en häst, och ända sedan dess har det funnits hästar hemma hos Martta.

Både familjens egna hästar och foderhästar. Martta satt på hästryggen för första gången redan som tvååring. Då tändes den brinnande kärleken till hästsporten i henne, och sedan dess har den aldrig slocknat.

Då Martta var fem år gammal, fick hon och hennes storasyster deras första gemensamma ponny.

Det var ett litet gotlandsruss vid namnet Emppu.

Minns du din första ridtävling?

– Ja, ja det minns jag! säger Martta och skrattar till.

– Det var en hopptävling med Emppu. Jag var kanske sex – sju år, och fick inte riktigt Emppu att gå dit jag ville. Hon var lite envis så min syster fick komma och hjälpa till så vi kom i mål.

Då Martta var yngre var hon mer intresserad av hoppning än av dressyr, men efter att hela livet

ridit i Solfmanegen tillsammans med duktiga dressyrryttare, har hon blivit inspirerad till att själv också börja rida dressyr.

– Det finns många duktiga dressyrryttare i Solf, säger Martta.

Hennes tränings- och tävlingskompis, Hottas Höjris, kallas för ”Hottis” och är ett 15 årigt danskt halvblod. Hottis flyttade från Danmark till Martta för fyra år sedan, och då började deras gemensamma resa. För att kunna prestera bra i tävlingar måste man först lära känna hästen. Samtidigt som Martta fick sin nya häst, gick hon också upp en nivå i dressyren.

Första året gick till att lära känna hästen, lära sig nya saker inom dressyren och träna mycket. För tillfället bor Martta och Hottis i Helsingfors. Där tränar de för sin tränare Jasmine Sikström en till två dagar i veckan. En dag i veckan satsar Martta på att rida ut i terrängen, och en dag har Hottis helt ledigt från ridningen. Resterade tre – fyra dagar tränar Martta och Hottis ordentligare på egen hand.

EM och NM i siktet Ifjol var första året då Martta tävlade i kategorin Unga Ryttare. En stor del av året gick till att träna, och lära sig nya saker som inte ingick i Juniorernas kategori som Martta tidigare tävlade i. Ändå placerade sig Martta och Hottis

väl några gånger och i slutet av säsongen kammade de till och med hem en vinst! Denna säsong började lite tråkigt, då Hottis fick en liten skada och blev tvungen att ha sjukledigt. På grund av detta missade Martta och Hottis en del tävlingar och därför har de inte hunnit tävla så mycket ännu denna säsong. Som tur repade sig Hottis från sin skada och FM-guldet i maj smakade bra.

Marttas nästa tävling är också en viktig tävling. Det är en nationell tävling som hålls i Hyvinge.

Tävlingen har uttagningar till EM och NM. Det är den andra, och avgörande uttagningen för vem som får representera Finland i landslaget. Förra året blev Martta reserv, och i år hoppas hon på att komma med i laget. Martta känner sig lite nervös inför tävlingen fast hon i vanliga fall inte brukar göra det.

– Man vill ju nog lyckas, säger hon.

Bra tränare är nyckeln till framgång Framgång i tävlingar kräver träning. Framgång i träningen kräver en bra tränare. Hemma i Solf tränar Martta för Carita Kemppi, i Helsingfors tränar hon för Jasmine Sikström, och Marko Björs är landslagstränaren.

– Man får inte glömma bort tränarna. De gör ett stort och värdefullt jobb.

Efter att Martta tog studenten förra våren, bestämde hon sig för att ta ett mellanår från studerandet och flytta till Helsingfors.

Delvis för att hennes tränare Jasmine bor där, men också för att hon ville testa på något nytt och att

Martta tog studenten ifjol och bor för tillfället i Helsingfors.

Tanken är att börja studera i Vasa i höst. Foton: Privata

bo någon annanstans än hemma i Korsholm. Hottis är med henne i Helsingfors, och då hon inte är i stallet så jobbar hon. Inför nästa höst har Martta ansökt om en studieplats på svenska handelshögskolan i Vasa.

I framtiden drömmer Martta om att ha ett yrke inom hästbranschen och att få jobba med hästar. Hon kommer även att fortsätta träna

och tävla inom dressyr, och en dröm som Martta också har inför framtiden är att få tävla i världsmästerskapen och i olympiska spelen.

Text: Tiia Risku

BYA

15 HOS OSS FÅR DU SNABBT

EN ÖGONLÄKARTID

Sanna Toppinen

Sampsa Lind Marja Suutari

Janne Järvenpää

UTAN ATT KÖA:

Gråstarr-, lins-, laser- och ögonlocksoperationer

NYHET!

Gråstarr- och linsoperationer med laser

NYHET!

Marknadens skonsammaste CLEAR-laseroperation Korsholms pensionärsförening och Kvevlaxnejdens pensionärsklubb överlämnade jubileumsbudkaveln till Korsholms kommun den 16 maj. Från vänster Rose-Marie Swanljung, Olle Fransholm, Carola Lithén, Bert Bäck, Håkan Nitovuori, Christoffer Ingo, Alf Burman, Lena Gammelgård och Rurik Ahlberg.

Jubileumsbudkavle

BOKA TID www. silmasairaalapilke.fi eller ring tel. 010 5088 100 ÖPPET: mån 10–18, tis–fre 8–16 Tel. 010 5088 100 Vasaesplanaden 17, VASA

www.silmasairaalapilke.fi (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min)

ÖVERLÄMNADES TILL KOMMUNEN SPLITTERNYTT KONTOR UTHYRES Pensionärsföreningarna i Korsholm och Kvevlax listar sina kommunala önskemål i fem punkter. Bland annat informationsserie och kommunalt övertagande av pensionärshemmen står på önskelistan.

M

ED ANLEDNING AV a t t S v e n s k a pensionärsförbundet fyller 50 år i år överlämnar enskilda föreningar en jubileumsbudkavel till olika beslutsfattare. I mitten av maj uppvaktade pensionärsföreningarna i Korsholm och Kvevlax representanter för Korsholms kommun.

På plats i ämbetshuset den 16 maj fanns Rose-Marie Swanljung (sekreterare) och Olle Fransholm (ordförande) från Korsholms pensionärsförening samt Håkan Nitovuori (sekreterare) och Bert Bäck (medlem) från Kvevlaxnejdens pensionärsklubb. Från kommunens sida slöt bland annat kommundirektör Rurik Ahlberg, fullmäktigeordförande Christoffer Ingo och styrelseordförande Carola Lithén upp till en kortare eftermiddagsträff. Föreningarnas aktuella önskemål beträffande Korsholms kommuns agerande i pensionärsrelaterade frågor sammanfattas i fem olika punkter: Information och ekonomiskt stöd, boende, åldersdiskriminering, tjänsteförmedlingsföretag och koordinator för frivilligarbete och handlingsprogrammet för äldre i Korsholm 2015-2030.

– Vi önskar att en informationsserie om det nya välfärdsområdet ordnas för pensionärer och deras anhöriga via vuxeninstitutet. Äldre behöver även få information om vilka stöd som finns, kostnader för hemservice av olika slag och kostnader för effektiverat serviceboende, framhöll Rose-Marie Swanljung inledningsvis.

Vidare önskar pensionärsföre­ ningarna att Korsholms bostäder stegvis tar över de lokala pensionärshemmen från 2023 i följande ordning: Helsinghörnan, Weikarshemmet, Kvevlax, Solf och Petsmo pensionärshem.

– Pensionärshemmen upprätthålls idag av föreningar. På det här viset skulle kommunen få tillgång till hyresbostäder i byarna.

Åldersdiskriminering bör motarbetas Därtill efterlyser pensionärsfö­ reningarna krafttag mot åldersdiskriminering. Medvetenheten hos tjänstemän, kommunalt anställda och förtroendevalda bör ökas genom att dessa deltar i ett par eftermiddagsföreläsningar på vuxeninstitutet. För pensionärer föreslås rabatterade föreläsningar

och kurser förutom kostnadsfria IT-kurser. Det är viktigt att alla kommuninvånare håller sig ajour med aktualiteter i samhället. Ensamhet och isolering har tyvärr blivit ett hälsofarligt samhällsproblem i den moderna världen.

– Kommunen kunde via företagarföreningen och vuxeninstitutet kartlägga möjligheterna att grunda ett tjänsteförmedlingsföretag som engagerar yrkeskunniga pensionärer för olika arbetsuppdrag.

– Vi föreslår också att Korsholms kommun anställer en koordinator för frivilligarbete.

Koordinatorn håller kontakt med samt stöder och handleder alla lokala organisationer som har volontärer i sina led.

– Vi önskar därtill att handlingsprogrammet för äldre i Korsholm 2015-2030 uppdateras eftersom ansvaret för socialoch hälsovården har överförts från kommunen till Österbottens välfärdsområde, tillägger före­ ningarna.

Text och Foto: Joakim Snickars

12 m2 • Larvvägen 18B Vassor Perfekt läge i Vörå korsningen I hyran ingå : Allmänna & sociala utrymmen Mötesrum med projector Motorvärmare & reklampelare

Förfrågningar 050 5617846

Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Elarbeten

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Markarbeten

Grävmaskiner, teleskoplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

Bokföringstjänster

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi www.engmanservices.fi

engmanservices

Ab Engman Services Oy

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ

Österbottens välfärdsområde informerar: Utdelning av vårdmaterial vid Korsholms vårdcentrals lager har minskad verksamhet under tiden 18.7–14.8.

Du som erhåller vårdmaterial, se över ditt förråd och gör vid behov din beställning i juni om möjligt.

För mer information se: osterbottensvalfard.fi/utdelning-av-vardmaterial

BYA

16

Ambitionen är att förbättra servicen för företagen i Kors­ holm, säger nya näringslivs­ koordinatorn Johanna Långskog

Johanna är en länk MELLAN FÖRETAGEN OCH KOMMUNEN Efter en lång sejour i turismbranschen och den privata företagsvärlden har Johanna Långskog styrt över till den offentliga sektorn. Sedan augusti 2021 är hon verksam som näringslivskoordinator på Korsholms kommun.

E

FTER SNART ETT år som näringslivskoordinator i Korsholm börjar Johanna Långskog bli varmare i kläderna på sin nya post.

– Det varit både roligt och utmanande i början. Coronapandemin med dess restriktioner och inställningar har förstås varit en jobbig bit. Nu verkar det i alla fall gå i rätt riktning. Jag hoppas att evenemang kan ordnas på normalt vis i höst.

– Tempot inom det kommunala är klart annorlunda jämfört med den privata företagsvärlden. Verksamheten är reglerad av lagstiftning och här gäller det framför allt att ha lite tålamod i samband med

tidsmässigt utdragna besluts- och besvärsprocesser, framhåller Johanna som tidigare har jobbat inom turismbranschen under lång tid.

Mål: Finlands företagsvänligaste kommun Som näringslivskoordinator ingår Johanna i ett litet men naggande gott kommunalt arbetsteam bestående av näringslivschef Matias Båsk, utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala och projektarbetaren Aino Peräkorpi som fokuserar på hållbarhets- och byautvecklingsfrågor.

– Min uppgift är att vara en kontaktlänk mellan det lokala före-

tagslivet och Korsholms kommun.

Jag kan informera och vägleda företag när de behöver kontakta olika tjänstemän, exempelvis i fråga om bygglovs- och planläggningsärenden.

– Målet är att Korsholm ska bli Finlands företagsvänligaste kommun. Ambitionen är också att förbättra servicen för företag och skapa möjligheter för att träffa företag som är i samma sits. Om det behövs kurser eller seminarier kan jag stå till tjänst och göra arrangemang.

– Allmänt taget är Korsholm en företagsvänlig kommun. Här finns många aktiva små- och medelstora företag från A till Ö och att dessa dessutom vågar satsa är kul och positivt. Samtidigt skulle det gärna kunna göras större företagsetableringar också, säger Johanna.

Sysselsättningen i Korsholm är mycket god för närvarande och arbetslöshetsgraden underskrider 4 procent. Kriget i Ukraina, en kraftigt eskalerande inflation och höga energi- och materialpriser är

dessvärre aktuella mörka moln på den ekonomiska himlen. Apropå industri- och företagsområdena i Korsholm nämner Johanna att Vikby industriområde, som har byggts ut på sistone, kommer att ha en viktig roll i det lokala näringslivet framöver.

– På Fågelberget i Smedsby finns det ytterligare företagstomter inritade. Men dessa saknar tillgång till kommunalteknik tills vidare. Där finns även tomter som är specifikt reserverade för cirkulärekonomisk företagsverksamhet. Däremot börjar Smedsby industriområde vara utbyggt vid det här laget.

– Några extra företag skulle också rymmas på företagsområdet i Replot. Ett motsvarande område som kommer att bli aktuellt småningom är Kvevlanders-området i Kvevlax som är beläget mellan Herrgårdsbacken och riksåttan, tillägger Johanna.

I år har Korsholms kommun i samarbete med Korsholms företagare och det regionala utvecklings-

bolaget Vasek arrangerat några informativa lunchträffar för företagare, bland annat på Vallonia i Smedsby. En planerad träff på Bernys i Replot i början av juni hade ”hållbar rekrytering” som centralt tema under ledning av Jasmin Granholm från Österbottens arbets- och näringsbyrå.

– Att följa med TE-live-sändningar på Youtube är en utmärkt kanal för företag som är i behov av rekryteringar. Att beakta rekryteringsfrågor av olika slag kommer att vara viktigt för företag i fortsättning. Detta gäller sökandet av såväl inhemsk som utländsk arbetskraft.

– En annan målsättning är att vi ska kunna ordna och erbjuda temakvällar för Korsholmsföretagare i höst, tillägger Johanna i samma veva.

Österhankmo viktigt tillhåll under uppväxten Johanna Långskog är född och uppvuxen i Vasa. Efter studenten flyttade hon till Helsingfors där hon studerade turismadministration och avlade restonomexamen.

– Efter 13 år i huvudstaden flyttade jag och min man tillbaka till Vasa för cirka tio år sedan. Jag har främst arbetat inom turismsektorn. I tio år var jag anställd av SAS i Helsingfors. Därefter har jag jobbat på Oravais Trafik och senast har jag varit marknadsförare på Wasaline, berättar Johanna.

Korsholm är en bekant kommun sedan tidigare för Johanna – främst på grund av fritidsvistelser i sommarstugemiljöer.

– Föräldrarnas fritidstuga, ett äldre torp i Österhankmo, har helt klart varit ett viktigt sommarställe för mig under uppväxten. Upp till 15–16-årsåldern tillbringade jag mycket tid i den miljön varje sommar.

– Sommarstället i Panike används numera av vår familj och min mans systers familj. Vi har varsin stuga, men stället är ursprungligen mina svärföräldrars.

Min man har vistats där under sin barndom, tillägger Johanna.

Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

17

SOMMARLIV Adele, Ragnar och Sigrid Björkqvist i Petsmo har tagit för vana att ha sommarhöns, och årets kycklingar har nu anlänt.

Ett efterlängtat sommarlov har börjat för alla barn i byarna. Vi hälsade på tre av dem, på idylliska Ramsgatun i Petsmo. Här bor Adele, Sigrid och Ragnar tillsammans med sina föräldrar Thomas och Camilla Björkqvist.

F

A M IL J EN B J Ö R KQVISTS HUS ligger omgivet av en mysig trädgård, som under sommaren också fungerar som hem åt några kycklingar.

– Det är Thomas som sköter trädgården, framhåller Camilla direkt, när jag betraktar de blommande körsbärsträden och prydnadsäppelträden, den perfekta gräsmattan och alla små detaljer i form av olika installationer med trädgårdstomtar, krukor och blommor.

Men i trädgården finns också massor med möjligheter till lek och umgänge. Grillkåtan används mest vintertid, medan badtunnan är i bruk året runt. Lekstugan är omsorgsfullt dekorerad och intill står också barnens tält. I hönshuset finns tre nya kycklingar som familjen ska ta hand om - åtminstone över sommaren, men kanske för gott.

– Vi hade kycklingar första gången i somras, och hyrde då också kaniner. Annars hör bara vår 13 år gamla katt Ninja till familjen, berättar Camilla.

Med endast en vecka gemensam semester för henne och Thomas är det mycket pusslande med barnen, och sin första sommarlovsvecka tillbringar Adele och Sigrid på Marthaföreningens dagläger.

– Idag har vi bakat bröd och lagat lasagne, berättar Adele, som också ska på sitt första övernattningsläger senare i sommar, till Vassor.

Adele, tio år, har gått ut fyran, medan Sigrid som är åtta har gått ut tvåan. Ragnar fyller snart sex och ska börja förskolan i Kvevlax

Sommarlov

– lek, höns, glass och bad

Familjen Björkqvist samlad under ett av de fina prydnadsäppel­ träden. i höst efter att nu ha gått ut dagis i Petsmo.

– Jag skulle kunna ha sommarlov hela året, konstaterar Adele, som gärna vaknar tidigt för att ”hinna med så mycket som möjligt under sommaren”.

– Jag ritar och pysslar mycket, berättar hon.

Vad står annars på programmet i sommar då?

– Vi ska gå i simskola och jag ska ta 200 meters märket, fortsätter Adele. Men simma ska vi göra varje dag.

Simstranden Härslax ligger bara några kilometer bort, och alla tre barnen har kompisar i samma ålder i grannskapet. Dessutom ligger Petsmo Vandringsled nära.

– Men det är så tungt att gå, tycker Sigrid och Adele.

Någon idrott finns för tillfället inte i deras schema – förutom i mamma Camillas.

– Jag spelar fotboll och deltar i både BK48 och bolagsserien i år, förklarar hon.

En resa till Kolmården i Sverige är också bokad. En hel del

Ragnar har gått ut dagis och ska börja förskolan i höst.

Katten Ninja har tillhört familjen i hela 13 år.

umgänge med mommo och moffa och fika på mammas jobb, Aroma Bageri & Konditori i GW Gallerian, kommer det nog också att bli.

– Och så ska vi på bröllop och fira mommos 70-årsdag, berättar barnen.

I övrigt blir det umgänge hemma på gården och med djuren.

Familjen har inte som rutin att åka ut till skären, även om både Thomas och Camilla har tillgång till sina föräldrars sommarstugor i Petsmo respektive Sundom skärgård. En del dagsutflykter finns

också i planerna. Till det som hör till varje sommar är ett besök på Power Park och till Tisskärsstrand i Munsala.

– Dit försöker vi åka varje år, säger Camilla.

– Och så ska vi äta massor med glass, tillägger Ragnar.

Text och foto: Anna Sand

BYA

18

VALLVIK

SMÅ BYAR I KORSHOLM

God sammanhållning och talkoanda är Vallviks styrka Inklämt mellan Kvevlaxbygden och Östra Korsholm känns Vallvik både avsides och centralt på samma gång. Hembygdsföre­ ningen och en allmänt stark sammanhållning i lokalsamhället är betydande livsnerver i byn. Med sina cirka 210 invånare är Vallvik ett levande, växande och nästan helt svenskspråkigt lokalsamhälle anno 2022.

V

ALLVIKS GEOGRAFISK L ÄGE mellan riksåttan strax norr om Kvevlax och utkanten av östra Korsholm är i sig ganska speciellt. ByaNytt träffade några aktiva bybor i Vallvik bygdegård en majkväll för att ventilera såväl närområdets aktualiteter som lokal historia. Deltagarna var på gott humör vid kaffebordet och inte sällan inflikades diverse humoristiska kommentarer. Vallvikborna kal�lar gärna sin hemort för Älvdalens pärla. Till intervjutillfället har hembygdsföreningens ordförande Niklas Finne tagit med byahistoriken med samma titel. Boken är utgiven i mitten av 1990-talet.

– Jag är född och uppvuxen i Vallvik. Sedan 2006 är jag bosatt i Kvevlax. Det är dock inte uteslutet att jag och min familj flyttar tillbaka till Vallvik någon gång i framtiden, säger Niklas som arbetar som lantmätare på Korsholms kommun.

– Vallvik känns avsides med sin lugna landsbygdskänsla. Men när jag arbetade i verkstaden till en bilaffär i Vasa tog det bara tio minuter att köra till arbetsplatsen. Det tog längre för kollegor från Gerby, säger Vallvikbon Osvald Stenman.

Osvald är pensionerad numera.

Han är utbildad biltekniker och har ägnat hela sin yrkeskarriär åt bilbranschen där han har varit profilerad som arbetsledare. Efter några sejourer i Vasa och Närpes återvände han till födelsebyn och rötterna efter att familjens barn hade fötts. Kring bordet i hembygdsgården sitter också Jessica Burman, vårdledig bankjurist och Johan Wasberg, pensionerad projektchef som fortsättningsvis gör sporadiska inhopp i teknologiföretaget Merinova ibland.

– Det här är definitivt min hemby. Tillsammans med maken bodde jag ett tag i Kvevlax. För tio

år sedan återvände vi, byggde hus i Vallvik och bildade familj, säger Jessica.

– Jag har ofta varit stationerad i utlandet, bland annat i Afrika och Australien. Men jag har alltid valt att stanna kvar i Vallvik. Kommunikationerna till Vasa är snabba nuförtiden, säger Johan.

Den sociala sammansvetsningen och den goda stämningen är ett klart trumfkort i Vallvik. Från vänster Niklas Finne, ordförande i hembygdsföreningen, Jessica Burman, Osvald Stenman och Johan Wasberg.

Företagsam by som tog form 1917 Byasamhället Vallvik är förhållandevis ungt. I praktiken är byn jämnårig med det självständiga Finland. I samband med nyskiftet 1917 flyttade 28 bönder från Östra Korsholm till det nya bosättningsområdet Vallvik. I de västra delarna av byn slog sig inflyttare från Voitby ner medan bönder från Staversby skapade sig en ny tillvaro i östra Vallvik.

– Min far Eugen hörde till de äldre bybor som kallade sig för Voitbyggare. Själv hör jag till den generation som räknar sig som Vallvikbor, säger Osvald.

Numera finns det lokala postnumret i Kvevlax och Vallvikborna är över lag Kvevlaxorienterade till vardags. Byns något diffusa position mitt mellan olika skoldistrikt har lett till att ortens barn på splittrat vis har gått i skola i tre byar under årens lopp; Kvevlax, Veikars eller Kuni.

– Själv gick jag i lågstadiet i Veikars i tiderna, medan min yngre bror i sin tur sändes till Kvevlax skola. Skolvägen till Kvevlax betecknades tidigare som farlig på grund av den hårt trafikerade riksåttan, säger Jessica.

I likhet med andra mindre Korsholmsbyar fanns det betydligt mera kommunal och privat service i Vallvik i forna dar. Byn hade egen skola och butik fram till 1967 respektive 1981. I tiderna har dessutom både butiksbil och

Den 2,5 kilometer långa vandringsleden i riktning mot Voitby är ett aktuellt byaprojekt. Foto: Privat

Vintertid har det arrangerats skridskodagar i Vallvik. Foto: Privat

bankbil betjänat i området. Vallvik har av tradition varit känd som en företagsam by. Här har funnits många kålodlare, jordgubbsodlare, jordbrukare och andra slags entreprenörer.

– Byn har rentav haft en egen läskedrycksfabrik som verkade från 1937 fram till krigsutbrottet. Min far var en av delägarna.

Lemonadproduktionen fortsatte i mindre skala även under krigsåren, berättar Osvald.

I agrara sammanhang förknippas Vallvik främst med kålodling på vidsträckta fält.

– När jag växte upp på 1960-talet fanns det ett 20-tal kålodlare i området. De odlade på ytor som uppgick till 1–2 hektar. Numera finns det endast två kålproducenter kvar och de har omkring 20 hektar vardera till sitt förfogande.

Branschen har industrialiserats på tydligt vis, säger Johan.

Byborna ställer upp Den intervjuade kvartetten betonar att sammanhållningen och viljan att engagera sig för det gemensamma är ett starkt socialt nav i dagens Vallvik. Byborna arrang-

erar evenemang, städar, renoverar och håller snyggt vid hembygdsgården med samlade krafter och insatser. Här kommer man ihåg och uppvaktar invånare som fyller jämna år. Till vardags hälsar man på motionärer som passerar längs landsvägen. Inom jordbruket finns det dessutom tillgång till en gemensam skördetröska.

– På grund av pandemin har vi inte kunnat arrangera några julfester under de senaste åren.

Julfesterna brukar ordnas i början av januari. Flera gånger har vi uppfört byaspex och ställt till

BYA

med musik och dans samtidigt, säger Niklas som tillägger att även höstliga skördefester har hört till det årligen återkommande programmet i hembygdsgården.

– Byaspexen har verkligen varit tidskrävande projekt med allt manusskrivande och alla övriga förberedelser, säger Jessica.

I det här skedet är ambitionen att kunna återuppta den lokala julfesttraditionen nästa vinter. Men i vilken omfattning är oklart tills vidare, menar Niklas och Jessica.

– I mitten av april ställdes det till med påskbrasa i närheten av hembygdsgården. Uppslutningen var stor mellan 50 – 60 deltagare.

Stämningen var allmänt uppsluppen när det äntligen gick att ordna evenemanget igen, berättar Niklas.

Vad är aktuellt i Vallvik för närvarande?

– Under de senaste tre åren har vi satsat på att etablera och årligen underhålla en intern vandringsled i älvmiljö. Den bortgångna bybon Per-Ole Sandvik lade grunden för leden med sina röjnings- och rensningsarbeten med traktor.

– Leden som har blivit populär är cirka 2,5 kilometer lång och går i riktning mot Voitby. Om man kombinerar vandringen med en runda genom byn blir den sammanlagda sträckan närmare sju kilometer, säger Niklas och Jessica.

Fortsatt litterär dokumentation av den egna byns historia hör också de aktuella projekten i byn. Osvald och Johan hör till en byaforskargrupp som samlar in material om olika händelser och fenomen i Vallvik från 1950-talet ända fram till modern tid.

– Vi kom fram till att det fortfarande är mycket som behöver kompletteras och kartläggas efter den första historiken. I annat fall riskerar mycket att falla i glömska.

Vi har gjort intervjuer med äldre bybor. Om det hela resulterar i en bok återstår att se. Åtminstone gör vi anteckningar, säger Osvald.

– Bland annat har vi genom forskningsarbetet fått reda på att det har funnits tre tjärdalar här i området. Dessa har tidigare varit helt bortglömda, säger Johan.

– Vi fokuserar till exempel på muddringar, vägarbeten, brobyggen och skogsvägar. De lokala vägförbindelserna och hela infrastrukturen har tagit form stegvis under flera hundra år, tillägger Johan.

Varifrån härstammar förresten bynamnet Vallvik?

– På den gamla skolplatsen här i byn var en fäbodvall placerad i tiderna. Nedanför fanns en vik som sedermera gavs namnet vallviken, upplyser Niklas.

Text och foto: Joakim Snickars

19

Studieresa och internationella gäster för Korsholmsstuderande På yrkesskolan Vamia i Vasa, samarbetar man flitigt med skolor och företag runtom i värden. Bland annat så kan Vamias studeranden utföra sin arbetspraktik på ett företag utomlands. Åtta av tredje årets svenskspråkiga merkonomer, har fått möjligheten att samarbeta med utländska studeranden under sin sista termin på Vamia.

I

APRIL GJORDE MERKONOMGRUPPEN en studieresa till Bilbao i Spanien.

Där togs de emot av en grupp spanska studeranden, och de fick jobba med ett projektarbete tillsammans med dem i en vecka.

Studerandena skulle utveckla en existerande affärsrörelse och presentera sina utvecklingsidéer.

Merkonomerna gjorde även flera företagsbesök under sin studieresa i Spanien.

I merkonomgruppen finns korsholmarna Olivia Nabb och Alisa Lehti från Replot, Alexandra Ström från Singsby, Janika Korpela från Koskö, Celina Rabb från Kvevlax och Tiia Risku från Österhankmo.

– Studieresan till Bilbao var en häftig upplevelse för oss alla, berättar de.

– Det var roligt att träffa andra studeranden, och intressant att se hur skoldagarna i Spanien skiljer sig från skoldagarna i Finland. Det var en mycket givande studieresa och ett minne för livet.

Besök från Holland Efter ett lyckat besök i Spanien, var det dags för merkonomerna att ta emot en grupp holländska studeranden som gjorde deras studieresa till Vasa. Tillsammans med holländarna gjorde de bland annat grupparbeten kring finska företag, besökte företaget Wasaline och spelade circula, vilket är ett spel om cirkulär ekonomi och företagsamhet. De besökte även Fjärdskär

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11.2022 och du kan vinna en Dyson cyclone v 10 total clean sladdlös effektiv dammsugare, värde 499 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • på

hemsidan www.lokalnytt.fi e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 344 1814 • via

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 58 € Inom Europa: 63 € Utanför EU: 65 €

BYA

Lokaltidning i Korsholm

och Björköby, och visade holländarna den fina naturen där.

Merkonomerna är alla överens om att det har varit en upplevelse att träffa utländska studeranden.

– Efter att ha besökt skolan i Bilbao, var det roligt att själv planera ett program åt internationella gäster. Holländarnas besök blev mycket lyckat, och vi hade det riktigt roligt tillsammans! Vi fick presentera vår skola samt det finländska skolsystemet åt dem, och de presenterade deras skola och det holländska skolsystemet till oss. Det var väldigt intressant att se hur holländska skolsystemet skiljer sig från det finska, men även från det spanska skolsystemet.

Text och Foto: Tiia Risku

KÖP EN PRENUMERATION OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

DYSON VÄRDE 499 €

BYA

20 T

E TACK FÖR TIPS

Den ursprungliga arbetsgruppen. Övre raden från vänster: Evald Frants, Elli Rabb, Ragnar Sandelin, Lars Burman, Alf Burman. Nedre raden: Hjördis Frants, Margit Krus, Gunne Lax (ledare), Hellen Burman och Saga Burman.

Fotot är från 1987. Foto: Privat Och den nuvarande arbetsgruppen vid Edvin och Elna Frants stuga sommaren 2020. Herrarna i bakre raden från vänster Rune Frants, Alf Burman, Lars Burman. Damerna från vänster Gunne Lax, Helena Back och Viveca Rabb.

Inga-Lisa Holm och Lisen Jåfs saknas på bilden. Foto: Majvor Hellman

624 sidor om

Koskös historia och nutid Beskrivningar av de äldsta kända tiderna och utvecklingen under 1800- och 1900-talen. Dessutom en komplett kartläggning av bosättningen från 1800-talet till nutid. De nuvarande hushållen. Byaforskargruppen i Koskö ger ut ett digert och heltäckande dokument över den egna hembyn. Omfattningen är hela 624 sidor.

D

ET HANDL AR OM resultatet av ett seriöst och ambitiöst byaforskningsarbete som i praktiken omspänner fem årtionden.

Det första steget mot en mångsidig veritabel Koskö-historik togs ursprungligen i medlet början av 1980-talet i samband med en MIkurs som leddes av Gunne Lax. – Idag har många bybor som deltog i kursen hunnit gå ur tiden.

De tre byaforskare som fortfarande är kvar i projektet är jag själv, Gunne Lax, och Lars Burman, säger Alf Burman.

När projektet tog en nystart 2017 har byaforskningsgruppen i Koskö kompletterats med Viveca Rabb, Rune Frants, Lisen Jåfs, Inga-Lisa Holm och Helena Back.

Meningen var att den pinfärska Koskö-historiken ”Koskö vår sten-

rika by” skulle ha getts ut redan i slutet av 2020. Eftersom många nya kapitel skrevs och uppdatering av de ursprungliga texterna kostade mycket tid och energi har färdigställandet av boken dock försenats flera gånger, inte minst på grund av den långvariga coronapandemin. Den 19 juni kommer så den efterlängtade utgivningen firas offentligt med ett boksläpp med ett mångsidigt program i Koskö samlingshus. 500 exemplar har tryckts i en första upplaga. Intresserade ombeds meddela om sin närvaro till Alf per telefon 050-5659916.

Från de äldsta kända tiderna fram till det nutida Koskö Redan för närmare 70 år sedan gjordes faktiskt ett försök att

skriva en slags kortare historik i Koskö.

– Bybon Edvin Frants producerade 1954 en text med titeln ”Koskö bys historia”. Han skrev för hand och gjorde tillbakablickar på byns historia på ungefär 60 A5sidor. Edvin Frants var för övrigt romantisk till sin läggning vilket tydligt framkom i dikter och många av hans skildringar om byns tidiga historia, dock med en tydlig koppling och inbäddning i dåtidens historia. Många av hans

berättelser från tidigt 1800-tal har vi kunnat verifiera till exempel i kyrkböcker, berättar Alf. Den här gången har ambitionen varit att skildra Koskös historia på ett mycket inringande och mångsidigt sätt. Resultatet omfattar inte mindre än 624 sidor. Det berättas om de äldsta kända tiderna och de allra första anteckningarna om byn. Det kastas likaså ljus över den lokala utvecklingen på 1800- och 1900-talen och de institutioner som fanns på den tiden – folksko-

lan, bybutiker, företag inklusive hantverkare, snickare, korgmakare och jordgubbsodlare. Under rubriken ”Minneskavalkad” har det gjorts personintervjuer med bybor gällande traditioner och seder i Koskö förr i tiden. Det äldsta intervjuobjektet är den idag 97-åriga Aili Nygård, de yngsta är nu i tonåren.

– Samtidigt har vi också dokumenterat den nuvarande bosättningen i Koskö med bild- och textmaterial. Det handlar om 206

BYA

21

Ida Björkman och Alina Sten hälsar kunderna välkomna in till Björkö UF på kaffe och mockarutor.

Så såg Kosköbygden ut på 1400-talet. Vattenytan ljusblå då, nutida yta mörkblå. Trakten var skärgård. Karta: Tomas Pått.

hus varav tretton återfinns i Bodanområdet som hör till Karperö.

En del invånarna från Bodan har gått i skola i Koskö och gått i skriftskola i Kvevlax. Därför har vi tagit med Bodan som en del av Koskö, säger Alf. En extra bonus i Kosköboken är ett noggrant utformat kartmaterial som planscher som bland annat belyser hur i byn småningom rest sig ur havet sedan 1200-talet.

Där finns också en plansch med cirka 350 namn på lokala åkrar, fastigheter och andra områden inprickade. Bybon Tomas Pått, med lång erfarenhet av lantmäteribranschen, har ritat kartmaterialet.

– Därtill har vi tillgång till moderna drönarbilder som beskriver byn sett från högre höjder. En intressant jämförelse med flygbilder som togs på 1950-talet, säger Alf. Drönarbilderna har tagits av Daniel Björkstrand.

– Förändringarna i den lokala markstrukturen har för övrigt varit omfattande sedan min ungdomstid. Sammanlagt har 105 hektar odlingsjord försvunnit i byn, naturen har återtagit mycket av det som våra föräldrar nyodlade, säger Rune Frants.

Koskö omnämns första gången 1410 Enligt uppgifter ur en dombok från 1652 är Koskö by omnämnd i dokument så pass tidigt som 1410.

Det betyder att det fanns fast bosatta invånare i området redan för över 600 år sedan – det vill säga under senmedeltiden.

– Koskö har av tradition varit en fiskarby där sjöfart och båtbyggeri varit viktiga näringar.

På en karta över storskiftet från 1760 finns markerat att det fanns skeppsbyggnadsplatser vid både Kåskbrånnin och Skuutplassin.

Vid Skutplatsen fanns en byggnad utmärkt. Vad för sorts verksamhet som fanns där i tiderna vet vi inte. Kanske någon slags smedja, säger Rune.

– I Koskö har det också funnits ett så kallat skolhemman. Det var fråga om Jakkola hemman. Vasa trivialskola grundades 1684. På den tiden fick personalen förnödenheter från närliggande gårdar som extra ersättning på lönen i reda pengar, säger Viveca Rabb.

Viveca har på gediget vis gjort ett omfattande forskningsarbete i sin hemby under årens lopp. Hon har tidigare gjort intervjuer med ett tjugotal bybor och därmed presterat en heltäckande kartläggning av Kosködialekten samt av lokala benämningar på skiften, åkrar, stenar och olika slags platser runt om i Koskö. Rune, som med sin familj är bosatt i Holland sedan 1973, har som Kosköbo i exil varit en synnerligen engagerad och pådrivande kraft under bokprojektets gång.

– Rune har skrivit om forna Kosköbor emigrationen samt om den första bilismen och andra kommunikationsmedel i Koskö, inflikar Alf. Rune har både barn och barnbarn i Nederländerna. Sedan hans hustru Margot dog, har han inga planer på att flytta tillbaka till hemlandet, men han tillbringar i regel sommarmånaderna i vid sommarstället vid Köklofjäälin.

– Jag är fortfarande Kosköbo ut i fingerspetsarna efter närmare 50 år i Holland. Det är som KAJ konstaterar: ”du kann ta påitjin uur byyjin, men int byyjin uur påitjin”, konstaterar Rune odramatiskt.

Hemma i Holland är pensionären Rune bland annat aktiv inom föreningen Nederländerna-Finland. Föreningen arrangerar fester och andra slags tillställningar.

– På senare år har dock antalet medlemmar är sjunkit från 800 till 400. Överallt är det svårt att hålla föreningar vid liv. Nutidens samhällrytm kräver tydligen all fritid, suckar Rune.

Text: Joakim Snickars

Första loppisracet i Björköby Loppisracen har skjutit upp som svampar ur jorden de senaste åren, och är ett väldigt tacksamt sätt att turista i sina näromgivningar – samtidigt som man gör ett och annat fynd, såklart. Björkö UF Stjärnan sällade sig till skaran genom att inleda sommar­säsongen med en egen version. Inne i UF-lokalen kunde man skymta de klassiska barnplaggen, men också egentillverkade smycken och syltmunkar. En del försäljare valde att hålla till på egen gård, och utanför Björkö telnfabrik demonstrerades konstformen spray-art för intresserade åskådare Text och foto: Pia Backman-Nord

Jenna Sundqvist och dottern Aava tar en titt på Malin Svahns imponerande samling av egentillverkade smycken.

Lotten Nord kläckte idén om ett loppisrace efter att ha flyttat till nytt hus. ”Jag ville bli av med lite grejer helt enkelt”, skrattar hon. Sonen Alex deltar i försäljningen med bland annat sin Valtra-tramptraktor.

Britt Nyback passar på att leta efter små kläder till kommande barnbarn.

Mats Björkman visar Niko Tolonen, Emma Björkman och Sonja Björkman hur man skapar en fyr med hjälp av spray-artkonst.

BYA

22

KORSORD

Namn:________________________________________________ Adress:_______________________________________________ Telefon:_______________________________________________

Fyll i korsordet, skicka in och delta i utlottningen av ett fint pris.

Skicka in lösningen senast 17 augusti 2022 till adress ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa.

E-mejl:________________________________________________ GJORDE MAN FÖRR VID BILSTART

BÄRNSTEN ÄTTEN

BIG I USA

STAD SOM VÄXER I VATTNET?

BANALA SMYCKA

GÖR VÄL EN VILD HÄST RYTTAREN

HERMAN, SKREV OM EN VIT VAL HULDRA

STÖRST I BALTIKUM

THORPE, OS-SIMMARE SINNET

RYMDFIGUR BARVAN

TYPISK TOMTE

LITTERÄR SAX

MEDIA I VÄST I STÄLLET FÖR VARGEN

LJUSET DEN ÄR FIN DET KOMOCH MER I SITTER MEDIA HELST OCH HELA TIDEN TRONAR

LEGENDARISK SOM DYLAN

ULLAMAI KALL KUNG ASIATEN

ANTIMON

BÖRJA GANSKA SÅ KLEN

KLOCKAN

FODER

LYTTA OMRINGAR U

XC

GURKSPRÅK? ÖSTAT MED APIA MJÖLKKAFFET

KINKIGA BELÄGENHETEN

HEMMET FÖR SMÅFISKEN DEN SJUNGER BAKOM HÖRT AV SIG

SKA MAN FELEN?

SLÄKTE

SIBELIUS FRU DET ÄR NUMMER 1

LÄROSATS KOMMER EFTER ZETA TEGEN

EN SÅN ÄR BÅDE TIDIG OCH ARLA

STÅR PÅ BOK KVÄLLSNÖJET

HEJ ÅSYFTAS BREVSLUT MAPPARNA

EN ANNAN MARS TRENDIG

UTEPLATS SKRIVEN ENHET BEST. AV FLERA DELAR

ÄNDRA SKRIVET

JAP. KAMPKONST BERYKTAD

EN FRÅN SRI LANKA

ÅSNELÄTE SKA SKORSTEN IBLAND BITTER OCH KÄRV TIMUR SOM KRIGADE VIKTIGA VOKALER

VINTERLEGORNA ENÖGD AS

SIREN

NORDIT. SJÖ

INDISK MUSIK

GRUBBLA EN NY SÅN KAN KLÄMMA OCH SKAVA

VAR ...

HAR SIN TID HILLARY CLINTON ÄR EN SÅN RELIG. INRIKTAD KAN VISSA ZONER VARA

KVICK

EN SÅN DRAR TIMMERSTOCKAR

NOLL BOLL

PALMFRUKT

STÅR I VASKEN?

SKÖRDETID NYKTER

PRON.

PÅBUDET

FORD MOD.

NAKENSTUDIEN

HINGSTÅTRÅN RESULTAT

ITU

E.A, LITT. SKRÄCKGENRENS PIONJÄR

SÅNA SPIONERAR VISST

FÖRE DIEGO



LÅGA KORT NJUTER

... O JERRY

DRAR I LOPP

LANDOMRÅDE RYAR OCH GÅR AN

ATT HA KÅLSOPPA I OMGER HALS

PUFFADDER OCH MAMBA

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

KNATTE FNATTE TJATTE

BYA

23

Sommardagen

BESÖK GÄRNA VÅR HEMSIDA!

Det sjunger i trädens kronor denna vackra sommardag, jag stannar till och lyssnar till sången med välbehag.

De ljumma vindarnas fläkt ger mig ro från dagens jäkt.

Det sjunger i trädens kronor en jublande vacker kör från små bevingade röster som helt mitt hjärta berör.

Fågelsång så klar och ljus till sommarvindarnas sus.

WWW.LOKALNYTT.FI

Det sjunger i trädens kronor en glad sommarmelodi och löven de börjar dansa de kan inte låta bli. drömmer om sommarens bal i naturens sköna sal.

Det sjunger i trädens kronor en visa till bondens äng där sommarblommorna smyckar så vackert vår blomsteräng.

I vindens susande gång Jag lyssnar till trädens sång.

Gilla oss också på

Alvar Håkans

GURKA PÅ 1. Skiva gurka och lägg med isbitar i en kanna. Förvara i kyl­ skåpet och njut av en läskande dryck i sommarvärmen.

5

2. Skiva en gurka i tunna skivor, lägg i en burk med tätt lock, blanda i två matskedar ättika, en matsked socker, en tesked salt, tre matskedar färsk dill. Skaka burken. Servera genast.

prenumerera köpa lösnummer göra adressändring tipsa oss gratulera nära och kära boka annonser

SÄTT

3. Gör en kall gurksoppa till sommarlunchen. Mixa två gur­ kor med fem deciliter creme fraiche eller turkisk youghurt smaksätt med salt, persilja, cit­ ronsaft och peppar.

5. Dålig andedräkt? Då be­ höver du bara ta en bit gurka och lägga den på tungan i 30 sekunder. På det sättet tar du bort de bakterier som orsakar din dåliga andedräkt.

4. Blir du ofta småhungrig mot eftermiddagen och kvällen? Ät gurka, det mättar – på ett nyt­ tigt vis.

?

GISSA

VEM

Här ser du en pixlad bild på en känd finländsk person.

Vem är personen på bilden? Skicka in din bästa gissning, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Britt-Marie KvistGrönros i Solf som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen.

Personen på bilden var Queen Elizabeth II.

Skicka in kupongen senast 17 augusti till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

Personen på bilden är: ____________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

BYA

24

30 år MED SOMMARÖHALLEN Efter 30 år har gänget bakom Sommar­ö-­­­ hallen i Södra Vallgrund inte hittat en annan hantverksmarknad i samma stil.

Med tanke på antalet besökare, produkter och försäljare på kölistan är det fortfarande ett lyckat koncept.

V

I HADE EN ambulerande skärgårdsmarknad i flera år innan Sommaröhallen bildades, men det blev tungrott till slut, minns Marléne Ström.

Det här var 1992 och byarådet i Södra Vallgrund började i stället leta efter en byggnad som kunde passa för en permanent hantverksbutik. Marléne och de andra hade tittat på olika byggnader, men det enda vettiga alternativet blev slutligen ett privatägt bussgarage mitt i byn, med Södra Vallgrund Handelslag på behändigt avstånd på andra sidan.

– Tanken var att vi ville få fler att handla lokalt, och styra kunder till båda butikerna.

Första åren hyrdes lokalen och kommunen bidrog med 2000 mark till ett nytt betonggolv, då det befintliga var sönderkört av åren med busstrafik. Ett EU-projekt gav småningom möjligheten för byarådet att köpa lokalen, och en omfattande renovering satte i gång. Allt ifrån rinnande vatten till isolerade väggar skulle skapas med frivilliga krafter.

– Det var mycket arbete, men det gick nog – var och en fick ju komma och hit och arbeta en stund när man hade passligt, säger Marléne som satt i byarådet då och fortfarande är aktiv som både försäljare och styrelsemedlem.

Byarådets dåvarande ordförande Börje Andersson var den som

från början ansvarade för Sommaröhallen och koordinerade försäljningen. Enligt de varsamt arkiverade tidningsartiklarna från 1992 var försäljarna till en början omkring 25.

– Sist jag räknade var vi över 140, och det är flera på kö. Vi har försäljare allt från Tammerfors, Seinäjoki till Kristinestad, berättar Monika Nissander, som bland annat har hand om Sommaröhallens eget antikvariat.

Marléne Ström, Karita Byholm, Susanne Granholm och Monika Nissander framför fasaden till vad som var ett bussgarage för 30 år sedan.

Unik affärsidé Karita Byholm som driver Karitas Snickarbod i Västervik var en av de första försäljarna, och än idag ligger Sommaröhallen henne varmt om hjärtat.

– Många tror att jag är härifrån, de förknippar mig så mycket med Sommaröhallen, säger hon.

Karitas specialitet är lövsågning, ett hantverk hon lärde sig i unga år av sina systrar. Ljuslampetterna, som fortfarande har en central roll i Sommaröhallen, var några av de första produkter hon tillverkade. Hennes lampskärmar pryder nu taket i cafédelen, som kom till 2004. Samtidigt invigdes byaarkivet som består av en imponerande detaljerad samling historiska dokument från både Södra Vallgrund och grannbyarna.

– Vi samlar alla tidningsurklipp som har med skärgården att göra, säger Monika.

Under de senaste åren har bussturismen minskat på grund av pandemin, men förutom det har Sommaröhallen inte lidit av det förändrade läget. Tvärtom, antalet privata besökare har ökat stort och många har inspirerats och ställt frågor om hur verksamheten är uppbyggd. Ändå har, såvitt byarådet vet, ingen annan startat en verksamhet som liknar Sommaröhallens affärsidé.

– Nej, vi har försökt hålla koll och det verkar inte finnas något liknande. De som har sina hantverk här betalar en provisionsavgift, och den avgiften blir väldigt liten om man turas om att stå i kassan, säger Marléne.

Systemet bakom försäljningen är alltså att alla försäljare har möjlighet att cirkulera som kassaansvarig, eller att endast lämna in produkterna till försäljning i ungefär samma stil som på en loppis.

– Jag tycker att det är jättebra att man har möjlighet att stå här, säger Susanne Granholm som tittar fram bakom kassan den här fredagen.

Hon bakar, stickar och syr, även hennes mamma har varit försäljare på Sommaröhallen.

– Säljer man inget så betalar man inget, vilket betyder att det inte finns något att förlora. Och det är verkligen hög nivå på produkterna här.

För många är också stället en kär samlingsplats där vänner och bybor träffas över en kopp kaffe. Karita Byholm kommer ofta utkörande från Västervik på en kopp kaffe.

– Det är sällan jag inte skulle hitta någon att diskutera med när jag kommer hit.

Hur ska då 30-årsjubiléet firas?

Blir det pompa och ståt?

– Åtminstone blir det kaffebjudning 18.6, berättar Marléne, och

hon och Monika börjar genast diskutera vilken typ av bakverk som ska ställas fram dagen till ära.

Möjligen blir det också någon annan typ av firande, och byarådet uppmanar alla till att följa hallens Facebooksida för info om evenemang och öppettider.

Framtiden då? Ja, projektidéerna tar förstås aldrig slut, även om Marléne och övriga påpekar att nya förmågor och eldsjälar behövs för att förverkliga dem.

– En utvidgning av terrassen vore ju nog i tur...

Får se då vad de kommande 30 åren har att bjuda. ByaNytt gratulerar och önskar lycka till i fortsättningen.

Text och foto: Pia Backman-Nord

PROGRAM & BILJETTER

SJUNGANDE SKOGAR KONSTNÄRLIG LEDARE

RESIDENSKOMPOSITÖR

CECILIA ZILLIACUS MINNA LEINONEN

Biljetter till sommarens konserter är nu till salu!

NetTicket.fi • korsholmmusicfestival.fi Tel. 040 833 2022