ByaNytt 5/2021 Tema: Trädgård & Uteliv

BYA 5/MAJ 2021

|

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

|

|

ISSN 0780-4555

WWW.LOKALNYTT.FI

DET ÄR INNE ATT VARA UTE

Els-Beth och Bernice: över 80 år på banken

ODLINGSTIPS FRÅN PROFFSET

D

G

TE

TR Ä

LIV

TE M A

ÅR D & U

Simone har öga för det estetiska

Barndomsvännerna satsade på eget

Gå på skattjakt i Korsholm

LÄS ÄVEN OM

SUDOKU I TIDNINGEN

EN UNIK TRÄDGÅRDSMÖBEL 10 FRÅGOR OM TRÄDGÅRD ÖSTERBOTTNISKA SEVÄRDHETER

Karita odlar sprängtickor

NU ÄR DET DAGS ATT BÖRJA FIXA

Vill du börja spara?

Ta kontakt med Kvevlax Sparbank, vi hjälper dig!

För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighet AFF

HÖNS-, HÄST& KANINFODER

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

☎ 361 0444

www.primafastigheter.fi

sparbanken.fi | tel 06-346 2111

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Följ oss på Facebook och Instagram @ByaNyttKustNytt LANTBRUKSCENTRALEN VÖRÅ Larvvägen 53, 06-3843 400

BYA

2

Att rösta är att ta ansvar

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi VD Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

JA, DET ÄR verkligen inne att vara ute, som rubriken på pärmen lyder. Och det är bra!

Som vi har varit utomhus i denna tid av restriktioner. Det är ju förresten nästan enda stäl­ let där det varit tillåtet att vara.

Så mycket arbete som blivit gjort i egna trädgårdar när möjlighe­ ten till resor varit så begränsade.

Så många platser i närregionen som upptäckts av oss själva. Så många som passat på att bygga och dona hemma, i trädgårdar eller vid sommarstugor. Så många som börjat odla. Och det är ju bra! Kor­ taste transportsträckan är mellan trädgårdslandet och köket, säger Gunilla när jag frågade henne tio frågor om trädgården.

CHRISTER FINNE VET och kan.

Läs hans odlingstips. Och att Christer Finne är min kusin har jag nog sagt här förr. Han är min moster Helenas barn och min mamma var hans moster. Våra morföräldrar var Elsa och Hugo

med det vackra efternamnet Eriks­ lund i Malax.

Därför äter jag helst Finnes mo­ rötter. Det gills att vara partisk med just det.

Det finns mera om odling och trädgård att läsa i tidningen. Nu är det vårbrukets och odlingsvän­ nernas tid.

DET KÄNNS SOM att jag väntade så länge på våren i år. Men nu är det här. Skönt med värme och ljus.

Vi ska hoppas på en fin sommar.

En av mina morsdagspresenter i år var chaga, sprängticka i mycket komprimerad vätskeform och som ska boosta mitt immunförsvar framöver. Mera om sprängticka finns längre fram tidningen då Anna Sand har träffat Karita By­ holm, som odlar sprängticka. Läs och lär.

KOMMUNALVALET DEN 13 juni 2021. Jag utförde ett kandidattest.

Klickade först i Malax, där jag ska rösta. Sen Korsholm där jag rös­

tade förr. Fick rätt kandidater i båda kommunerna tycker jag.

Att rösta är en rättighet. Vi ska rösta för att vi får och för att vi kan. Jag ser deltagande i val förknippat med ansvar och att rösta är ett sätt att visa att jag bryr mig. Jag ger min eloge till dem som ställer upp som kan­ didater i val. Och till dem som blir invald och driver mina in­ tressen och värderingar.

DET ÄR OCKSÅ examens­ tider och studenternas tid.

Skolavslutningar och kursav­ slutningar. Nästa gång vi ses är det midsommar. En härlig tid det också. Sköt om er riktigt mycket!

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi

Onsdagen den 12 maj 2021

REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 5/2021: Joakim Snickars, Anna Sand, Rosita Pellas, Maria Norrgård, Britt-Louise Granö, Lilian Westerlund, Elin Palmberg, Pia Backman- Nord, Jennifer Hägen

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

Vårt lyckoland

TRYCKERI Botnia Print, 2021

Nu farfar livets höst har nått, med åren vackra minnen fått.

Vårt lyckoland ett minne är som farfar vill berätta här.

Av lycka fylls mitt hjärta då när jag hör henne säga så, vet ej av någon ondska än min kära lilla hjärtevän.

UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år

Jag vandrar med min lilla vän uti den vackra sommaren, hon håller i sin farfars hand på vägen till vårt lyckoland.

Här uti lyckolandet vårt blåser all världens oro bort med sommarvindens stilla sus liksom en fläkt från Faderns hus.

Vårt lyckoland det är en äng så vacker som en blomstersäng.

Kom farfar vi ska leka här du som så snäll emot mig är.

Min lilla vän så lycklig, glad dansar omkring bland blommor och blad på lyckolandets blomsteräng, kom farfar ta med mig en sväng.

ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

Alvar Håkans, Iskmo

PRENUMERATIONSPRISER Finland 57 €, EU 62 € Övriga världen 64 € Digital prenumeration 49 €

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

BYA

3

Drömmarnas motionsdag med IF Kvarken Finlands svenska idrott ordnade kampanjen Drömmarnas motionsdag för sjätte året i rad den 10 maj.

KAMPANJEN STRÄVAR TILL att upp­ muntra till rörelse och fysisk aktivitet. I år ordnade satsade man på en nationell kampanj på sociala medier under hashtag­ gen #drömmarnasmotionsdag och devisen ”Din hemort är ditt träningspass”. Flera föreningar runt om i Korsholm deltog i kampanjen, bland annat IF Kvarken. Ord­ förande Louise Bengs-Torkko berättar att det är första gången som IF Kvarken deltar i kampanjen och att det var kommunen som uppmanat föreningarna att delta, vilket man gärna gjorde.

I Replot grillade man korv ute vid Enabå­ dan och ville på så sätt locka folk att vara ute och motionera i en naturskön miljö.

– Tyvärr regnade det vilket förstås bidrog till att det inte var så många som hittade ut, men cirka femton personer var vi nog i slutändan, berättar Louise.

– Kommunen sponsrade med korv och saft och det var en god stämning, barnen lekte tillsammans och hade skoj.

Tanken är att alla som deltog i kampanjen ska dela foton under #drömmarnasmo­ tionsdag för att inspirera mera motion i vardagen.

– Vissa skolor har också deltagit, man har gjort träningsbanor utgående från ett tränings-ABC som finns på FSI:s hemsida, säger Louise.

– Grundtanken var helt enkelt att få ut folk och röra på sig.

Terrängcup och fotboll Louise berättar att IF Kvarken äntligen har kunnat starta upp med gruppverksamheter igen efter en lång vinter.

– Vi hann bara ha en skidträning i vintras innan restriktionerna satte stopp. Nu har

Zackarias Torkko njuter av grillkorv och lek.

Måns Denward, Christian Ström och Louise Bengs-Torkko från IF Kvarken skötte korvgrillningen. Foton: Privata. vi börjat på med terrängcupen, vi är i en by per vecka, först ut var Södra och Norra Vallgrund till näst blir det Karlsö och så avslutar vi i Replot och Björköby.

– Terrängcupen är för barn från åldern två till tretton år och alla tar det på sina

egna villkor. I juni kör vi igång med knatte­ fotis igen och förhoppningsvis kan vi ordna Broloppet i september.

Text: Jennifer Hägen

TÄVLA OCH VINN FILT

PORSLINSKANNA

tävlings­svar b421:

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 7,9,1,7

Barbro vann priset!

Barbro Glasberg i Vörå vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 332.

Tröstpriser fick Bernice Vinberg i Österhankmo, Birgitta Sandelin i Korsholm, Agneta Andersén i Iskmo samt Alexander Östman i Kvevlax. Gratulerar till alla vinnare!

Huvudvinsten, en eltandborste, går denna gång till Barbro Glasberg i Vörå. Barbro drev tidigare Gunnar Staffans uraffär tillsammans med maken John. Idag är hon pensionär sedan några år tillbaka efter att so­ nen Joakim tog över företaget som idag verkar inom reklambranschen.

– ByaNytt var det ursprungligen min mamma som prenumererade på, hon var hemma från Korsholm, men sen hon gick bort övertog jag prenumerationen.

Det är en trevlig tidning som ”hör till”, säger Barbro.

Dagarna spenderas gärna ute i trädgården eller på villan i Palvis, det finns att göra som hon säger.

– Jag vill inte binda upp mig vid olika aktiviteter, jag tar dagen som den kommer.

Förutom sonen Joakim har de också dottern Johanna som jobbar på dagis i Petsmo.

– Hon tycker också om att läsa ByaNytt och känner säkert igen fler Korsholmsansikten än vad jag gör, skrattar Barbro.

Text och foto: Jennifer Hägen

Mysig filt som vacker dekoration eller värmande vän.

FRÅGA 3: 14,12,20,5

Stilren porslinskanna för valfri dryck.Volym 2,25 liter.

GENASTFRÅGA IBRUKTAGNINGSBARA MASK 4: 5,7,10,16

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 2 juni 2021. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det gårStiga också NYA bra attMulticlip kopiera kupongen.

1

2

47-modeller!

245S&T € ÖSTMAN

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du från lista ut på vilka sidor de finns?

Allt inom jordbyggnads

• MotoMix • tn band STIHL TRIMMER Grävmaskiner 1,5-26 Miljövänlig 2-T bränsle,& s

att använda STIHLs egna Automattrådhuvud Transporter, Materialförsäljning

av toppkvalitet – går till a

STIHL RMI 632 samt till STIHL 4-MIX ma Lavett, Krokbil ROBOTGRÄSKLIPPARE € Borrning, Sprängning, Bergkiln Klippbredd 28 cm och

199

klarar ytor på upp till 1999€ Kontakta förproblem. info och offert!

HÖNS-, 3.000HÄSTM2 utan Stiga Park 120 Trycktvätt & KANINFODER Thomas 050 59 81 666 | Stostman FRONTKLIPPARE STIHL RE 88

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Min blogg vilar...

– Målning är något..

– Det är roligt...

4

129€

218, Solf I dettaMidjestyrd nummer Solfvägen har vi gömt fyra hydrostatisk 06-344 0515,storlek 044-9829som 081 den miniatyrbilder (samma kraftöverföring Öppet måndag-fredag nedan) av Kustmedias logo. På 8-17 vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

från

2595€

– Vid lådorna finns...

Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel..............................................

Filt

Adress.............................................................................................................

Porslinskanna

Omgång 333 B521

FYRKLÖVERNVINNARE

Cirkelv. 15, 65100 Vasa www.mara

4

BYA Två verkliga trotjänare på Kvevlax Sparbank är på väg att lämna arbetslivet under 2021.

Els-Beth Ståhl och Bernice Enqvist har varit i bankens tjänst sedan slutet av 1970-talet. Duon har sett bankvärlden förändras och moderniseras på radikalt vis.

Kundrådgivarna Bernice Ekqvist och Els-Beth Ståhl blir pensionärer i år efter över 40 år i Kvevlax Sparbanks tjänst.

Sparbanksveteraner i pension efter över 40-åriga värv

P

ERSONALEN PÅ KVEVLAX Sparbank genomgår en tydlig generationsväx­ ling för närvarande. Flera riktiga trotjänare trappar ner efter ett långt arbetsliv.

Nyligen slutade vd:n Peter Fin­ ne. I mitten av maj går kundrådgi­ varen Bernice Ekqvist på semester och tackar därefter för sig efter jämna 43 år i tjänst. I december går kundrådgivaren Els-Beth Ståhl samma väg efter en totalt 44,5 år lång karriär på banken.

– Totalt har vi tre gjort sam­ manlagt cirka 127 arbetsår, note­ rar Els-Beth.

Knöts till banken i slutet av 1970-talet Efter att ha utbildat sig till merko­ nom var Els-Beth Ståhl först som­ marvikarie på Kvevlax Sparbank 1976 och 1977. Hösten 1977 fick hon fast anställning och jobbade då som sekreterare till dåvarande bankdirektören Sven-Erik Kjell­ man.

– En dag efter att jag kom hem från jobbet tänkte jag att här stan­ nar jag inte så länge. Jag måste väl hinna göra något annat också, fun­ derade jag. Men så har det alltså inte blivit. Förutom att det är en bra arbetsplats har jobbet varit omväxlande. Arbetsuppgifterna

har varit många genom åren, säger Els-Beth.

Tidigare har Els-Beth bland an­ nat varit stationerad på Petsmokontoret och kört bankbil en kor­ tare tid. På senare tid har hon varit profilerad som kundrådgivare.

– Under de senaste åren har jag dock inte haft direkt kontakt med kunder i mitt vardagliga arbete. Jag sköter olika slags så kallade back office-funktioner. Det handlar till exempel om arkivering, inkodning av lån och så vidare, säger hon.

Bernice Ekqvist började i sin tur arbeta på Kvevlax Sparbank den 15 maj 1978.

– Det var något av en slump att jag kom in på den här banan. Efter merkonomexamen studerade jag ett år vid en finsk folkhögskola för att lära mig finska. Sedan blev ett vikariat på banken tillgängligt på grund av en mammaledighet.

– Till att börja med handlade det om ett år. Nu har jag varit här i 43 år, konstaterar Bernice.

Under årens lopp har Bernice bland annat kört bankbil i tret­ ton år. Hon har hunnit ansvara för bankens huvudkassa och även gjort back office-arbeten under an­ dra perioder.

– Under de senaste 7,5-8 åren har jag haft en post som kundråd­ givare med fokusering på lånesi­ dan, fortsätter Bernice.

Från manuellt präglad vardag till omfattande digitalisering För cirka 40 år sedan sköttes bank­ arbetet i huvudsak med manuella insatser eller med skrivmaskiner som typiska verktyg.

Administrativa redovisningsoch transaktionsarbeten var ofta omständliga att utföra. De betal­ nings- och överföringssystem som tillämpades på den tiden var fjär�­ ran från dagens snabba och smi­ diga varianter. I stället för kort användes kontanter och checkar vid betalningar.

– När de första bankkorten kom i början av 1980-talet var de försedda med fotografier och namnteckningar. De påminde om id-kort och kunde användas som betalningsmedel i olika affärer, säger Bernice.

– Innan nätbanken slog genom i slutet av 1990-talet var telefon­ banken ett alternativ. Med en fast telefon kunde man slå in nummer­ koder i samband med betalningar, tillägger Bernice.

Under åren 1988–2001 körde Bernice Kvevlax Sparbanks bank­ bil i Kvevlaxbyarna, Köklot och Maxmo.

– Det var ett roligt jobb. Speci­ ellt äldre personer i byarna var inte lika rörliga på den tiden. Byarna

BYA

5

DET BÄSTA

Till vardagen, festen och över­ raskningsgästen...

FÖR DIN TRÄDGÅRD

MASSOR AV TOMAT-, GURK-, PAPRIKA-, CHILI- & JORDUBBSPLANTOR NÄRODLAD

PELARGON

LAVENDEL

10 00

TÄCKBARK

30 00

5 95

3 st

Till er tjänst:

KEKKILÄ 50 L

5 säckar

BLOMTORGET STENHAGA

Bageriet i Kvevlax

MÅ-FRE 9-20, LÖ 9-16, SÖ 11-16

06 3460820

BLOMTORGET HARTMAN LISELUND

MÅ-FRE 9-17, LÖ 9-14, SÖ stängt Tel. 044-231 1340

Bageriet öppet kl. 6.30­16.30

Els-Beth Ståhl i skrivbordsposition i början av sin karriär på Kvevlax Sparbank. Året var 1977. Foto: Privat

Cafe Dosetten 050 5222450

www.andreasknip.fi

B. Lax Rör AB

VVS- Installationer

0500-163468 Slompvägen 98, Karperö

35 års erfarenhet i branschen!

Interiör från Kvevlax Sparbanks bankbil när det begav sig.

Foto: Privat.

GENAST IBRUKTAGNINGSBARA MASKINER FÖR SKÖTSEL AV TRÄDGÅRDEN hade i regel egna butiker och be­ hovet av att åka till Kvevlax var inte lika stort.

– Bankbilen körde enligt tid­ tabell. Men ibland blev det nog lite förseningar. Det kunde vara gott om kunder på plats. Speciellt i samband med dagar då pen­ sioner betalades ut blev det ofta köbildningar.

– Det var ett ställe där folk kunde träffas. Först och främst tog folk ut pengar och betalade räkningar i bankbilen som hade ett expeditionsrum och ett vänt­ rum, minns Bernice.

Dagens starkt digitaliserade bankvärld med avancerade bank­ kort och nätbanker i spetsen har klart reducerat bankernas tra­ ditionella roll som sociala mö­ tesplatser. Idag handlar det allt oftare om tidsbokade bankbesök.

– Hela digitaliseringen är för­ stås på gott och ont. Speciellt äld­ re personer känner sig utanför i dagens hisnande snabba utveck­ ling. Under en femårsperiod hin­ ner mycket förändras. Dessutom förekommer olika slags digitala bedrägerier ibland.

– Fortsättningsvis fortsätter kunder komma in dagligen för att betala räkningar eller ta ut pengar över disk. Också en del yngre personer väljer det alter­ nativet. Betaltjänst är en annan möjlighet, säger Bernice.

Pensionärstillvaron inom räckhåll För Bernice Ekqvist är det svårt att tänka sig en tillvaro utan bankjobb efter 43 år i branschen.

Hon säger att det handlar om att ta sig an en helt ny situation efter att den inledande semesterperio­ den har passerats.

– Säkert kommer jag att ägna en del tid åt trädgården och hu­ set. Jag är ursprungligen från Petsmo men bor numera i Kvev­ lax.

– Jag kommer också att fortsätta att träna. Jag brukar springa, skida och cykla. Dess­ utom kan det hända att helt nya intressen kommer med i bilden, säger Bernice.

Els-Beth Ståhl säger att hon inte kommer att ha några syssel­ sättningsproblem som blivande pensionär. Hon har alltid varit Petsmobo med undantag av en ettårig sejour i Kvevlax.

– Friheten blir större och möj­ ligheterna till att besöka min dot­ ter som är bosatt på Åland för­ bättras. Också jag är bosatt i ett hus, så det finns alltid någonting att göra.

– Jag har hund och tycker också om att sticka och vistas på sommarstugan. Jag ska också försöka motionera, säger ElsBeth.

Arbetet är inte sällan en vik­ tig del av personliga identiteter.

Både Bernice och Els-Beth be­ rättar att folk som de har träffat utanför jobbets ramar ofta har förknippat dem med Kvevlax Sparbank.

– Att Kvevlax Sparbank kun­ nat behålla sin profil som en självständig bank med personlig betjäning är positivt. Vi hoppas att det fortsätter i samma stil och man kan erbjuda kunderna god service, säger duon apropå ban­ kens framtidsutsikter.

Text och foto: Joakim Snickars

Stiga NYA Multiclip 47-modeller! från

245€

• MotoMix •

STIHL TRIMMER Automattrådhuvud

199€

Stiga Park 120 FRONTKLIPPARE

STIHL RMI 632 ROBOTGRÄSKLIPPARE

MSA 120 C-BQ

Brukstid ca 35 min (AK20)

1595€

- Batteridriven såg

329€

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

- Batteridriven såg

Brukstid ca 45 min (AK30)

369€

inkl. batteri och laddare

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer samt till STIHL 4-MIX maskiner!

1999€

Ultralätta motorsågar

Trycktvätt STIHL RE 88

Stihl MS 180 Erbjudande

Klippbredd 28 cm och klarar ytor på upp till 3.000 M2 utan problem.

129€

Midjestyrd hydrostatisk kraftöverföring

från

Stiga Tornado Trädgårdstraktor som gör gräsklippningen bekymmersfri. Mångsidig och lättanvänd.

2595€

Stihl MS 170 Erbjudande

NYA MODELLER! Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

279€

Stihl MS 194 CE Erbjudande • Volym 30 cm • 3,3 kg

3

399€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

KORSHOLMARE – RÖSTA PÅ EN KANDIDAT NÄRA DIG

FÖRHANDSRÖSTNING 26.5–8.6.2021 • VALDAG 13.6.2021

TOMAS BÄCK FÖRETAGARE, INGENJÖR

PER-HENRIK LITHÉN KLASSLÄRARE

MARKUS RÖNNBLOM REKTOR, LÄRARE I HISTORIA OCH SAMHÄLLSLÄRA

LUKAS ENLUND STUDERANDE

TOBIAS MARA JORDBRUKARE

JOHANNA SMEDS NÄRVÅRDARE

ÅSA-BRITT FORTH-SNELLMAN AVDELNINGSSKÖTARE

MIA NYBACKA PRIVATE BANKER

PETER THÖLIX JORDBRUKARE

CHRISTOFFER INGO LANDSBYGDSFÖRETAGARE, EKONOMIRÅDGIVARE

PATRIK PADA FÖRETAGARE

PIA-MARIA TOIVIO SALES AGENT

JUSSI LAHTI PENSIONÄR

MARGARETA RODAS SJUKSKÖTARE, JORDBRUKARE

ROY ÖSTERÅKER FÖRETAGARE

BYA

6

HÄR SKA SPRÄNGSTICKOR VÄXA

Karita Byholm i Västervik jobbar sedan hon blev pensionär hela sommarhalvåret med att gallra i egen skog. Där har hon även startat upp odling av sprängticka, och har i dagsläget ympat drygt 3000 pluggar i sina björkar.

Karita Byholm tänker förvandla sin skog till en sprängticksodling. Sprängtickan är en parasit som främst drabbar björkar. Parasiten gör att det växer stora svarta klumpar på björkens stam som småningom tar livet av trädet, men för människan har sprängtickan, även kal�lad chaga och odödlighetens svamp, stora hälsofördelar. Den har därför väckt stort intresse bland finländska skogsägare och idag odlar över 200 personer sprängticka i landet. En av dem är Karita Byholm i Västervik.

D

G

TE

TR Ä

LIV

TE M A

ÅR D & U

På träpluggarna som ympas in med en specialborr finns svampmycelet som efter fem till tio år har blivit en skördeklar sprängticka.

K

ARITA BYHOLM HAR under sitt vuxna liv fo­ kuserat på det egna fö­ retaget, Karitas Snick­ arbod, och någon tid över för skogsbruk av något slag har inte funnits före nu på äldre dagar.

– Men jag har alltid trivts i sko­ gen och varit i farten, plockat bär och svamp. Jag älskar att plocka svamp, inleder Karita.

Samtidigt finns även en annan aspekt av det hela, som gör att Karita gallrar på sitt eget speciella sätt.

– Jag deltog i en temadag kring sprängtickor som Yrkesakademin ordnade, och bestämde mig för att testa. Krokiga björkstammar du­ ger annars inte till annat än mas­ saved, och då ger sprängtickorna bättre avkastning, förklarar hon.

Från snickeri till skogsbruk

Lång väntan

Nu är hon själv skogsägare, och även pensionär – vilket ger henne tid över för annat än snickeriet.

Slutförsäljningen av hennes pro­ dukter pågår, samtidigt som Ka­ rita tillbringar varannan dag i sko­ gen med att gallra, röja och odla sprängticka.

– För fyra, fem år sedan köpte jag upp mina föräldrars skog. Det handlade om cirka 30 hektar och jag köpte samtidigt fyrhjuling, skogskärra, skyddskläder, och mo­ torsåg för att själv lära mig sköta skogen, fortsätter Karita.

Bättre avkastning än på massaved Efterfrågan på sprängticka har ökat markant de senaste åren och för tillfället går det åt 4–5 miljoner kg sprängticka runt om i världen – främst i Asien, Ryssland och Nordamerika. Sprängtickans naturliga förekomst minskar och därför har intresset för att odla dem ökat.

Gallringskursen hon anmälde sig till blev inte av, men det hindrade inte Karita. Hon har lärt sig arbetet själv till största delen och målsätt­ ningen är klar: – Allt ska vara i skick tills våra egna två barn ska överta skogen, fastslår hon.

Planen är att gallra fram cirka 250–300 björkstammar varje år för det ändamålet.

– I varje stam lägger jag fyra my­ celpluggar, så varje år ska jag alltså odla 1000 nya svampar. Skörda kan man först börja göra efter fem till tio år, förklarar Karita.

Det är nu tre år sedan Karita ympade de första stammarna, och ännu finns inga synliga utväxter på träden.

– Det lär dröja tre, fyra år sedan växer de snabbt, säger Karita.

För tredje året ympar hon igen cirka 1 000 pluggar i de stammar hon gallrat fram under vintern, och hon planerar att fortsätta även de kommande åren.

Gallrar först – ympar sedan Att gallra först är en förutsättning för att Karita ska slippa fram här med fyrhjulingen på skiftet som inte tidigare tagits hand om i tid.

– Dessutom är det blött så på flera ställen har jag varit tvungen

BYA

7

MÅNGSIDIGA BYGGTJÄNSTER

• Sprängticka (Inonotus Obliquus) är kungen av medicinska svampar och är känd från folkmedicinen i norra Europa redan under 1600- och 1700-talen.

• Sprängtickan är en parasitsvamp som främst växer på björkträd.

• Svampen är relativt ovanlig i och med att det inte växer så mycket björk runt omkring i världen och därför kan den säljas på export till ett rätt högt pris.

Försäljning och montering av fönster och dörrar!

BYGGTJÄNST

✂

• Den kallas också chaga och är känd i Sibirien som ”odödlighetens svamp”, ”gåvan från gudarna” eller ”gåvan från himlen”. Den har använts som en medicinalsvamp i Asien i tusentals år och även samerna har en lång tradition av att använda sprängtickan i medicinska syften.

Vi är också specialiserade på: • Sanering av vattenskador • Inredningsarbete • Installation av köksskåp • Kakel och klinker montering

KORSHOLM-VASA www.byggtjanstenlund.fi / e-post: h.enlund@netikka.fi Tel: 0500-865 622 / 050-3728171 / 041-4605756

Sundom Blomstergård

✂

SPRÄNGTICKA

Vi bygger: • Egnahemshus från grund till tapetsering • Renoveringsarbeten • Maskinfalsade plåttak, plåtlister och plåtdetaljer enligt beställning

• Sprängtickan kan odlas genom att man ympar in pluggar (tappar) med mycel från sprängticka in i levande björkträd. Ympningen fungerar bäst på unga träd som har en diameter på mellan 15 – 25 cm.

• Sprängticka är en så kallad ”tonisk ört”, vilket betyder att den är giftfri och kan tas i stora mängder och under lång tid, utan skadeverkningar.

Vard. 9-19 • Lö. 9-15 Tel. 050 5253458

Ken-Trak Service utvidgas och fr.o.m. 1.11.2016 kommer NU FÅR DU SERVICE & RESERVDELAR HÄNT PÅ ni även hitta PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS!

lokalnytt.fi LokalNytt är ByaNytt och KustNytts nya hemsida.

• I dagsläget så kommer största delen av sprängtickan som används i Asien från Sibirien. Sprängtickan som kommer från Sibirien är vilt växande och kvaliteten är varierande.

• I Finland har det de senaste åren forskats mycket kring odling av sprängticka och metoder som gör det möjligt att kultivera sprängticka har arbetats fram.

Vår-, sommarblommor, jord mm

Gå in på lokalnytt.fi och ta del av arkivmaterial, recept, tävlingar och annat skoj!

Ken-Trak Parts

Ken-Trak KenTrak Parts KenKen-Trak Trak Service 050-326 7575

050-554 7907

EklundsPeter Traktorservice, Djupsund / 263, Maxmo 050-3267575 parts@traktorservice.fi Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi

www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reservdelar åt er på samma adress.

• Sprängticka dricks traditionellt som en dekokt. Idag finns det många företag som erbjuder chaga i kosttillskott, oftast i kapsel eller som flytande extrakt.

Recept på gluten fria pannkakor

HÄLSOFÖRDELAR MED SPRÄNGTICKA:

Järvvägen 10, Vikby.

– Förbättrar immunförsvaret – Motverkar cancer – Är anti-inflammatorisk – Är en extremt stark antioxidant

med Bästa möjliga syn nik toppmodern tek

– Är en stark adaptogen (normaliserar kropsfunktioner)

Video: Libbis lin s på mammografi

ingstips Skötsel- och dukn mor med snittblom

Karita gallrar fram björkarna på de ytor hon ska odla sprängticka. Hon tar sig till skogs med fyrhjuling och för att slippa fram bygger hon där det behövs egna broar. Också veden kör hon själv ut med hjälp av sin skogstraktor och vagn.

att bygga broar, för att komma vi­ dare framåt. I vinter har jag kört ut ungefär 100 m3 ved härifrån, berättar Karita.

För odlingen har skogen eko­ certifierats av Arctic Birch, som hon gjort avtal med för försälj­ ningen av tickorna. Av dem köper Karita även träpluggarna med svampmycelet på. De borras in i

stammarna med en specialborr, och sedan förses hålet med vax.

Sedan är det bara att vänta.

Och vänta.

Text och foto: Anna Sand

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11 2021 och du kan vinna en säng till värde av högst 500 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

PRENUMERERA: • på

hemsidan www.byanytt.fi e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 3441814 • via

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 57 € Inom Europa: 62 € Utanför EU: 64 €

KÖP EN PRENUMERATION

BYA

Lokaltidning i Korsholm

SÄNG

BYA

8

D

G

TE

TR Ä

LIV

TE M A

Benjamin Lehmann och Emilia Häggman är jätte­ nöjda med sin stora och härliga ”utemöbel”, deras egendesignade odlingstrappa.

ÅR D & U

Vi tog odlingslådan till en ny nivå Emilia Häggman och Benjamin Lehmann i Smedsby har tagit odlingslådan till en helt ny nivå. De har låtit bygga en skräddarsydd odlingstrappa på sin bakgård. En snygg utemöbel och förlängd terrass med plats för odling.

K

LOCKAN ÄR MITT på dagen och från klarblå himmel lyser solen på Emilia Häggman och Benjamin Lehmanns bakgård vid Storgård bostadsområde i Smeds­ by. Som en stor prydnad står den där, odlingstrappan de överlät till JG Nymans Byggtjänst att bygga förra hösten. Nu väntar den på att invigas och Emilia erkänner att det är en konst att hålla ut, att inte plantera ut för tidigt.

Förtjusta i Smedsby För tre år sedan beslöt Emilia och Benjamin åka på första visningen av lägenheter vid ett nytt bostads­ område i Smedsby.

– Av intresse, inte för att köpa bostad. Vi hade siktat in oss på en höghuslägenhet i Vasa.

– Men – vi blev förtjusta och hade reserverat bostaden innan vi gick härifrån. Det finns ett spe­ ciellt lugn här, trots att vi är mitt i Smedsby och med omfartsvägen bakom skogspartiet.

Det är en trerummare med högt till tak, takbelagd terrass, gavel­ bostad, liten bakgård och skog in­ till, där det finns både hallon och blåbär.

– Vi funderade hur vi bäst tar tillvara bakgården och sluttningen där, dels för att få en uteplats som inte har tak över, dels att få rum för både odling och blommor.

Emilia gjorde som man gör – började surfa runt, söka bilder på hur andra gjort, samlade idéer, tog vara på det som tilltalade och scrollade förbi det hon inte tyckte om. Såg mycket kring stenläggning och blommor men hade hela tiden odlingen i bakhuvudet.

För nytta och nöje Bilden av odlingstrappan växte fram och via Dealfinder fick de kontakt med byggföretaget JG Nymans Byggtjänst. Odlingstrap­ pan är i två etage med sammanlagt sex lådor, en golvyta för utemö­ blemang och en liten eldstad. En trappa och ännu ett utrymme för krukor, lyktor och belysning.

– Det blir potatis i krukor. Och tomater, planerar de.

– I lådorna på övre planet kom­ mer det dahlior, åtminstone i en av dem. Och i lådorna nertill ska det planteras grönsaker och örter.

Den gångna vintern har det va­ rit planering, fröinköp, förplan­ tering – och en lång, lång väntan på våren.

Emilia hämtar fröpåsarna från samma rum där plantor börjat gro i lådor på fönsterbrädan.

– Olika sallader, morötter, spe­ nat, grönkål, paprika, squash, chili, räknar hon upp.

Hos mamma Lena Finholm finns mera som förodlats och som snart ska flytta hem till odlings­ lådorna.

Färskhet prioriteras Emilia har med sig intresse för odling och har prövat på balkong­ odling tidigare. Benjamin är född och uppvuxen på landsbygden i Tyskland där grönsaksodling var, och är, ett givet inslag i livet.

– Jag är inte så bra på det men som barn hjälpte jag till förstås.

Han fortsätter.

– När vi hälsar på i Tyskland brukar min pappa och Emilia till­ reda salladerna. Det börjar med ett

En del av nöjet är att planera och köpa olika frösorter.

Foton: Privata

BYA Under vintern var det fint med belysning.

Foto: Privat

9

Med en gammal stekpanna som fundament har flugsvampformad byagömma tagit form, berättar tillverkaren Charles Ahlskog. Frun Solveig har rollen som idéspruta i byagömmor i Korsholm-projektet.

Byagömmor På www.lokalnytt.fi kommer vi att få följa deras odlingssäsong varv i trädgården där de häm­ tar färska grönsaker. Du brukar tycka om det, säger han och tittar på Emilia.

- Ja, och den största tjusning­ en med odling är just färskheten.

Att det smakar gott och ännu go­ dare när man vet att man odlat själv. Från ett litet frö. Och här mitt i Smedsby, ler hon.

Det äts mycket grönsaker i hushållet och prioriteringen är rena och fina livsmedel.

Emilia gick en kurs i vinter­ sådd och har växande sallad på gång som hon planterade i lådor med lika stora delar jord som snö i vintras.

Smidig byggtjänst De berömmer de som byggde od­ lingstrappan. De fick ritningen, gav ett pris och levererade. De gav råd om hur det skulle bli bäst, arbetet gick undan och de lämnade platsen städad och i ordning. Det var deras första od­ lingstrappbygge och de var genu­ int intresserade av sitt uppdrag.

– Odlingstrappan, under vil­ ken det först dränerades, vilar på cementblock, som kan juste­ ras ifall tjälen gör trappan sned.

Den mäter drygt 9x3,5 meter och virket är av samma sorts tryck­

impregnerat virke som ter­ rassen. Den blev exakt som vi ville, berättar de.

Den är lika lång som terrassen mittemot och helheten är snygg.

Mellan trappan och terrassen planteras i det här skedet gräs.

Tiden får utvisa om det byggs ihop sen men åtminstone nu vill Benjamin ha lite rum att sparka boll här med Kevin, Emilias sys­ terson.

Många kanske känner igen Emilia, hon är VD på Kustmedia och Benjamin arbetar på ABB.

Som ett uterum Odlingstrappan färdigställdes under förra hösten.

– Det har betydelse tycker jag, säger Emilia. Nu står den klar för säsongen. I vinter har vi haft den belyst och det har varit riktigt fint. Det finns också möjlighet att i framtiden anlägga utepool på ytan som nu ger utrymme för möbelgrupp. Odlingstrappan är som en förlängning av terrassen, som ett eget slags uterum.

– Nu får sommaren komma!

Text och foto: Lisbeth Bäck

Sedan början av 2021 är ”Byagömmor i Korsholm” en aktuell satsning som turnerar till olika kommundelar. Det gäller att utifrån angivna geografiska koordinater röra sig i terrängen och hitta utplacerade lådor med olika motiv.

B

YAGÖMMOR I KORSHOLM-PROJEK TET går ut på att lådor eller montrar med skiftande Korsholmsrelaterade motiv pla­ ceras ut i terrängen. Med stöd av angivna geografiska koordinater gäller det sedan för hugade delta­ gare att försöka hitta dessa spän­ nande objekt.

– Vid lådorna finns skyltar med information. Man skannar QRkoder med telefon. Sedan fyller man i namn och telefonnummer för att delta i en utlottning av pre­ sentkort. Varje upptäckt gömma berättigar till en lott, säger Elisa­ beth Wiklund, idrottsinstruktör på Korsholms kommun.

Inspiration till satsningen på byagömmor väcktes häromåret när Vasa stad anordnade ett lot­ terirelaterad skattjaktsevenemang i Sandviksparken och andra delar av staden.

– Vi började fundera om vi kun­ de arrangera något liknande här i Korsholm. Vi kontaktade Solveig och Charles Ahlskog som inled­ ningsvis har producerat tio lådor och montrar, säger Elisabeth.

Tillverkning i Ahlskogs garage i Mälsor – Elisabeth tog kontakt med oss i höstas. Vi sysslar alla tre med geocoaching sedan tidigare, säger Solveig Ahlskog.

Ambitionen är att deltagarna i ”Byagömmor i Korsholm” vid sidan av tillfällen till motion och frisk luft även ska kunna öka sin allmänbildning om den egna hem­ kommunen.

Solveig har rollen som idéspruta medan maken Charles har förverk­ ligat och modifierat olika slags byagömmor hemma i sitt garage.

– Först har vi inventerat diverse teman med anknytning till Kors­ holm. Norrskärs fyr, flygolycks­ platsen i Kvevlax och kvarnen i Västerhankmo är några exempel på teman, säger Solveig.

– Jag har haft tillräckligt med tid för byggandet. Dessutom skedde det under en period i slu­ tet av året då man inte kan göra så mycket annat till vardags, säger Charles som har en bakgrund som timmerman och snickare.

– I slutet av april tillverkade jag två gömmor till i samband med att vintervädret plötsligt slog till­ baka. De nya föremålen skapar lite omväxling och ser till att det inte bara är samma gömmor som cirkulerar i bygden flera gånger, säger Charles som inte utesluter att ytterligare bidrag kan komma att tillverkas.

En liten bit från hemgården har paret Ahlskog placerat ut de se­ naste tillskotten i terrängen: ett flugsvampsformat föremål och en träkonstruktion som påminner om Pinocchio-figuren.

Alternerar mellan olika kommundelar Byagömmor i Korsholm fick en avspark i början av 2021 när åtta av tio föremål placerades ut i Kvev­ laxtrakten.

Mellan 1 april och 1 juni försiggår projektet i Smedsby-Böle-området med 10 gömda föremål. Därefter står skärgården (1.7-1.9), Karperö

En nytillverkad byagömma som för tankarna till Pinocchio.

med omnejd (1.10-30.11) och Solf med omnejd (1.1-28.2.2022) i tur.

– Hittills har intresset hos all­ mänheten varit helt skapligt. Cirka 550 personer har deltagit fram till början av mars. Vi har bland annat försökt placera föremål på ställen som folk kanske inte känner till sedan tidigare.

– Vi har även gått in för att an­ passa flera ställen till funktions­ hindrade deltagare, tillägger Eli­ sabeth.

Hittills har 15-20 presentkort a' 10 euro från olika lokala företag delats ut till deltagare.

– Ambitionen är att dela ut några lite större vinster bland alla deltagare i mars 2022 efter att evenemanget avslutats, tillägger Elisabeth.

Information om evenemanget har bland annat postats på olika sociala medier. Man kan också surfa in på adressen https://kors­ holm.fi/uppleva/fritidsverksam­ het/byagommor.

Text och foto: Joakim Snickars

BYA

10

Thomas Söderlund och Jens Rodas i Helsingby grundade Stubbtech för sju år sedan. Nu är de företagare på heltid och erbjuder också andra tjänster än just stubbfräsning – som utförs med maskinen på bilden.

TRÄDGÅRDEN I SKICK MED STUBBFRÄSNING Det är trädgårdstider och efter ett helt år hemma, av förekommen anledning, har du kanske fått upp ögonen för olika projekt på gården som borde tas tag i?

D

G

TE

TR Ä

LIV

TE M A

ÅR D & U

M

ÅNGA VÄLJER ATT passa på nu när det inte är läge att åka på resa – och med ett egnahemshus finns det förstås alltid något att fixa. För Jens Ro­ das och Thomas Söderlund, som startade företag för några år sedan, har de här effekterna av pandemin inneburit ett uppsving i verksam­ heten. Jens och Thomas är barn­ domsvänner och var också tidi­ gare arbetskamrater som målare av Wärtsiläs motorer. Idag driver de företag tillsammans och sedan i vinter på heltid, då de båda valde att ta steget fullt ut och säga upp sig för att kunna satsa helhjärtat på Stubbtech.

Från bisyssla till heltidsjobb Både Jens och Thomas är Hel­ singbybor, i grunden utbildade till elektriker och mekaniker. Någon­ stans inombords hade de båda en dröm om att starta eget – frågan var bara inom vad?

– Det råkade sig att vi fick höra om en stubbfräsningsmaskin som var till salu i Umeå, och vi konsta­ terade att det var något som inte många sysslade med här. Vi åkte över efter maskinen, grundade Stubbtech och blev först företagare på deltid, berättar Jens. Året var 2014 och sedan dess har efterfrågan på deras tjänster vuxit år för år. Vartefter har även nya tjänster tillkommit i deras utbud.

Det här innebar att de under fjol­ året fick anlita extra arbetskraft,

och för att inte behöva tacka nej till några jobb beslöt de sig i vintras för att bli företagare på heltid.

– Det är också det vi strävat efter hela tiden. Vi har jobbat hårt för det här, konstaterar Thomas.

Lämnar inga spår Stubbfräsning är en fördelak­ tig metod att avlägsna stubbar i trädgården, på gårdsplan, grön­ områden och så vidare. Tack vare maskinerna storlek når man fram på de flesta ställen, och deras låga marktryck ger inga avtryck i gräs­ mattan. Maskinerna arbetar dess­ utom enbart på själva stubben, och lämnar därför inga andra spår än en hög med flis efter sig.

– I hålet där stubben har varit kan man fylla i med matjord och så ny gräsmatta, och vi kan om kun­ den önskar, ta hand om det som ett helhetsprojekt. Vi har också samarbetspartners för eventuell trädfällning, tillägger Jens.

Tvätt- och målningsuppdrag Kunderna består av såväl privat­ personer som församlingar, fö­ retag och kommuner och sedan starten har de skaffat ytterligare en stubbfräs och även utrustning för att utföra tak- och fasadtvätt samt olika typer av utomhusmål­ ning.

– Målning är något vi kan väl från vår tidigare arbetsplats, infli­ kar Thomas.

Tak och fasad utsätts ständigt för väder och vind och omgivande

växtlighet, vilket gör att de med åren blir smutsiga och slitna.

– Vi tvättar och behandlar tak med impregneringsskydd, som förhindrar att mossa och an­ nan påväxt kommer tillbaka så snabbt. Vi har även möjlighet att utföra tak eller fasadtvätt samt målningsarbeten trots att el och vatten inte finns tillgängligt, til�­ lägger Jens.

Stubbtech erbjuder också ren­ göringstjänster för industri och fartyg.

– Vi rengör maskiner, byggna­ der, fordon, bildäck, skrov och industribyggnader.

Slumpen avgjorde vad som blev Jens och Thomas företagsidé, då de fick höra om en stubbfräs som var till salu. Foton: Privata.

Året runt-arbete Fokus ligger ändå under vår och höst just på stubbfräsning, medan sommarmånaderna lämpar sig bäst för målningsarbeten.

– Vi strävar förstås till att vara sysselsatta året runt och vintertid kommer vi framöver också att ta oss an olika uppdrag inom fastig­ hetsskötsel, snöarbete och even­ tuellt också röjningsjobb, berättar de vidare.

Som kollegor kompletterar de varandra – Jens sköter adminis­ trationen medan Thomas tar hand om maskinservice och reparatio­ ner.

Före

Alla kunder lika viktiga Själva uppdragen utför de an­ tingen enskilt på olika håll eller tillsammans, beroende på arbetets art.

– Fördelen med att vi känt var­ andra så långe är att man kan lita

Efter

fullständigt på varandra och vet var man har varandra, konstaterar Jens. Vi är väldigt noggranna med att hålla vad vi lovat och att ha en tydlig kommunikation gentemot alla kunder. Alla kunder är lika viktiga och alla arbeten – stora som små, betonar han.

– Att alltid utföra uppdragen på bästa möjliga sätt är något vi också gått in för. Ett väl utfört arbete ger ringar på vattnet och ryktet sköter då marknadsföringen per automa­ tik, avslutar Thomas.

Text och foto: Anna Sand

BYA

10 FRÅGOR

OM TRÄDGÅRD

11 Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Elarbeten

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Markarbeten

Grävmaskiner, teleskåplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

Bokföringstjänster

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi

med Gunilla Ahlskog från Replot

1

2

3 4 5 6 7 8 9 10

HUR BESKRIVER DU DIN TRÄDGÅRD? – Den breder ut sig över hela vår tomt. Ligger 30 meter från stranden så det är friska vindar.

När vi byggde huset 1984 fanns inget här.

Det som planterades då är idag i en restaureringsfas. Häckar och buskar klipps ner. Trädgården är inte så tillrättalagd. Tycker om när det är mycket och inte så inramat. Inga gifter!

VAD INNEHÅLLER TRÄDGÅRDEN? – Jättemycket. Buskar, träd, perennaväxter, sommarblommor, grönsaksland, växthus, äppelträd, bärbuskar, kryddodling. Ett nytt jordgubbsland. Tagetes runt odlingarna och klippt gräs i gångarna.

– Jag har många äldre sorter av perenner, intresset har följt mig så länge. Blev trädgårdsmästare 1994.

DIN BÄSTA TID I TRÄDGÅRDEN? – Våren. När vårlökarna pickar upp, när scilla, liljor och vitsippor blommar, när det grönskar och naturen vaknar till liv. När jag får gå runt och räkna påskliljeknopparna.

– Rundvandringen med kaffekoppen i handen på morgonen, men annars kvällstid. Har svårt att ta kväll från trädgården. Skönt att vara pensionär i den bemärkelsen.

www.engmanservices.fi

engmanservices

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ

• Hautanens fina certifierade matjord • Sand och kross i olika fraktioner • Även röd och svart granit

VAD SKÖRDAR DU OM HÖSTARNA? – Kryddor, squash, morötter, palsternacka, tomater, frilansgurka, lök, bönor, ärter, rödbetor, sallad och mycket mer.

– Fokus på mat. Gillar att tänka så. Och jag täcker inga odlingar.

De ska klara sig, resonerar jag.

VAD MINNS DU FRÅN BARNDOMENS TRÄDGÅRD? – Jag minns att jag var aktiv inom 4H med egna odlingar.

VAD SÄGER DU OM OGRÄS? – Räknas rådjur hit? De förstör massor varje vinter.

– Jag kan tycka om när växter sprider sig. Tycker egentligen om det som andra ser som ogräs.

Ta kontakt!

Stefan Grannas • 050 517 8496 • stefan.grannas@gmail.com Mindre mängder i samarbete med Grusterminalen, Karperövägen 60, 0503074932, info@grusterminalen.fi

KVARKENSVVS

VVS- och elplanering, VVS installationer och -service Nyckel i hand!

KVARKENSVVS

VILKA ÄR FAVORITERNA? – Många olika. Det mesta är mina favoriter. Fast inte lupiner.

VAD SÄGER DU OM SJÄLVFÖRSÖRJNING? – Min grej. Den kortaste transportsträckan är mellan landet och köket. Vi är långt självförsörjande på grönsaker, bär, tomat, rotfrukter som potatis och palsternacka. Vi äter färskt, vi har jordkällare och jag fryser in. Växthuset stängde vi igen i slutet av november i fjol. I december skördade jag ännu egna tomater inomhus.

Ab Engman Services Oy

Måndag-Fredag 8-17 Lördag stängt

• • • •

Tel. 050-37 52 946 www.esnab.com

Ackulumatorer Bil- och däckservice Fyrhjulsinställning Glasarbeten

Fixus sertifierad bilverkstad

Glimmergränd 3, Vasa • 06-3170 508 • www.akkusalminen.fi

S&T ÖSTMAN Allt inom jordbyggnads Grävmaskiner 1,5-26 tn band & hjul Transporter, Materialförsäljning Lavett, Krokbil Borrning, Sprängning, Bergkilning Kontakta för info och offert!

Thomas 050 59 81 666 |

Stostman

Effektiva vindskydd och solskydd hittar ni hos oss!

TRÄDGÅRDSDRÖMMAR? – Just nu drömmer jag om skörden i det nya jordgubbslandet.

Väntar och längtar efter riktigt mycket jordgubbar.

VAD GÖR DU ANNARS? – Clas kör utrikestrafik så han är mycket borta. Vintertid tycker jag om att handarbeta, stickar och pysslar en del. Har ett barnbarn, sköter hemmajobbet och eldar med ved.

Text: Lisbeth Bäck Foto: Jennifer Hägen

Välkomna till vår nya adress: Skolhusgatan 14. Fri parkering!

Lördagsöppet 10-13 i maj.

Skolhusgatan 14 • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8-17 • www.rullma.fi

BYA

12

Det är inne att vara ute D

G

TE

TR Ä

LIV

TE M A

ÅR D & U

Nu är bladgrönt inne så i år har FinneFarm satsat lite mer på att odla olika bladgrönsaker i växthus.

Coronapandemin har gjort att allt fler plötsligt har mer tid för trädgårdsarbete och vill pröva på att odla egna grönsaker. Grönsaksbonden Christer Finne och hans dotter Linnéa Finne berättar om de senaste grönsakstrenderna och delar med sig av sina bästa tips för hur man ska lyckas med sin hobbyodling.

I

NTRESSET FÖR ATT odla själv minskade i början av 1980-talet, men nu verkar det ha blivit populärt på nytt, säger grönsaksodlaren Christer Finne som driver familjeföretaget Finne­ Farm i Solf.

Ökad plantförsäljning Att folk hade mer tid att påta i träd­ gården till följd av coronapande­ min märktes tydligt förra året vid FinneFarm.

– Fler köpte plantor av oss i fjol och det kommer antagligen att vara likadant i år. Människor har mer tid att ägna sig åt trädgårdsarbete när de inte kan resa någonstans på grund av alla coronarestriktioner, säger Christer.

– Jag tror också att det var en väckarklocka för många ifjol då butikshyllorna plötsligt gapade tomma, tillägger hans dotter och delägare Linnéa Finne.

Satsa på bra frön Vi frågade proffsodlaren om han kan ge några tips och råd till det växande antal nybörjarodlare där ute. Christer understryker först och främst det faktum att grundele­

menten för att odla grönsaker är värme, vatten och ljus – och det gäller oavsett om du är yrkes- eller hobbyodlare. En annan tumregel enligt honom är att satsa på en bra frösort.

– Vi köper alltid bra frön även om dom är lite dyrare för vi vill ha möjligast bra grobarhet. Annars är det bortkastat arbete om fröna har dålig grobarhet. Det lönar sig i slutändan att satsa på bra frön, även för hobbyodlaren, säger han.

Han rekommenderar också att så fröna med rätt avstånd, och inte alldeles för tätt intill varandra.

– Många hobbyodlare sår all­ deles för tätt, speciellt morötter, och blir då tvungna att gallra bort många bra plantor. I stället kan man spara dessa frön till nästa od­ lingssäsong, förslår han.

Hur länge kan man generellt sätt spara frön?

– Om de lagras på rätt sätt, i rätt temperatur, cirka fyra grader och torrt så brukar man kunna an­ vända dem upp till sex eller sju år.

Viktigt att byta plats För att skydda skörden mot kryp och sjukdomar måste yrkesodlaren

bekämpa skadedjur men hobby­ odlaren kan komma ganska långt med att välja rätt växtplats och byta växtplats med några års mel­ lanrum, menar Christer. Växtfölj­ den är viktigare för vissa växter än för andra. Men man ska ändå alltid flytta runt sorterna i landet. För om man byter plats från år till år mins­ kar risken för olika växtsjukdomar.

– Fem års växtföljd funkar bra och det gäller i princip alla grödor, säger han.

Men särskilt viktigt är det att man byter växtplats om man od­ lar kålväxter.

– Kolflugor lägger sina ägg i jor­ den bredvid plantan och pupporna övervintrar i jorden. Därför är det viktigt att växla växtslag, säger han.

I allmänhet är just kålväxter all­ ra svårast att lyckas med betonar Linnéa. Just för att de drar till sig mycket ohyra.

– Alla tycker om kålväxter. Det är inte bara vi människor som äls­ kar dem, utan de är också omtyckta av många skadeinsekter och djur såsom hjortdjur och harar. Så man måste därför täcka över kålväxter för att hålla bort all ohyra, säger hon.

En annan bra åtgärd enligt proffsodlarna är att odla i upp­ höjda bäddar för att undvika att det blir allt för vått. Några lätta och väldigt tacksamma grönsaker att odla är däremot olika snabbväx­ ande bladgrönsaker.

Gödsel och pH-värde När det gäller naturgödsel är ko, gris och hönsgödsel att föredra en­

Linnéa Finne och hennes dotter Ronja visar upp en tagetesplanta. Blommorna lär ska vara effektiva att hålla bort ohyra i odlingarna.

OM FINNEFARM • Grundades 1988 • Familjeföretag med grönsaks- och specialväxtodling som huvudinriktning men bedriver också traditionellt jord- och skogsbruk.

• Har ett brett sortiment av grödor, men odlar mest kål, lök, rotfrukter och sallatsväxter.

• Bedriver också gårdsförsäljning vid en självbetjäningspunkt i Solf.

• Christer Finne bloggar också om sitt liv som grönsaksodlare på bondbloggen.

BYA ligt honom, men han lyfter ett var­ ningsfinger angående hönsgödsel.

– Man ska vara försiktig med hönsgödsel, det är väldigt kraftigt.

Jordens surhet har också be­ tydelse för hur olika växter trivs, förklarar han. De flesta växter trivs med ett pH-värde som är lite över sex. Och med hjälp av kalk kan man höja pH-värdet i jorden om det behövs.

– En del prydnadsväxter trivs bäst med ett lite lägre pH-värde men i övrigt är ett pH lite över sex bra och det ändå bra att tillföra lite kalk nu som då eftersom kal­ cium är viktigt för cellstrukturen i växten.

Tagetesblomman – ett nytt ef­ fektivt bekämpningssätt?

Ett hett och nytt supertips är att ha tagetesblomman i närheten av sina odlingar. Det har visat sig att kunna hålla bort ohyra.

– Vissa yrkesodlare har på sisto­ ne testat att ha blomman runt sina odlingar och det har faktiskt visat sig fungera ganska bra. Vi har inte hunnit testa det ännu, men kom­ mer kanske att göra det i framti­ den, säger han.

Bladgrönt trendigt Som grönsaksodlare måste man följa med i trendsvängarna. Chris­ ter säger att trenden i dag är att an­ vända mer bladväxter av olika slag.

– Det finns ett ökat intresse för speciellt blad- och mikrogrönt, men också sparris och ätliga blommar har blivit populärare på sistone.

I fjol odlade de förutom sparris också svartrot, som man brukar kalla fattigmans sparris.

– Det är också riktigt gott och gick ganska bra åt, säger han.

På grund av de ökade intresset för bladgrönt har de själva satsat lite mera på att odla olika blad­ grönsaker i växthus.

– Men det säljer vi endast till restauranger plus vid den egna gårdsbutiken. Och det är mest frå­ gan om asiatiska bladgrönt som mizuna och tatsoi. Men speciellt mikrogrönt som man skördar ti­ digt verkar vara riktigt trendigt nu.

Nytt för i år är också att de ska odla mangold för första gången.

Men det blir nästan i samma stor­ leksklass som en hobbyodlare, bara för att se hur det går, säger han.

– Vi gjorde en förfrågan av kon­ sumenterna, vad de skulle vilja ha, och då visade det sig att det fanns en efterfråga på denna växt, säger Linnéa.

Men det är svårt det här med trender. De blir bara mer och mer kortvariga enligt Finne.

– När man äntligen börjat lära sig odla en viss växt så är trenden nästan förbi, säger han och fort­ sätter: – Som grönsaksodlare vore det förstås önskvärt om en del trender skulle vara lite längre, säger han och småler.

Text och foto: Rosita Pellas

13 T

E TACK FÖR TIPS

Från vänster Thomas Båsk och Magnus Nyberg.

EN STUND VID SMN-AGRICENTER DET ÄR MORGON och Magnus Nyberg sit­ ter i en av truckarna och möblerar om pal­ larna med jordsäckar vid SMN-Agricenter.

Omgång ett av planteringsjorden gick åt så det har anlänt en ny leverans. De har rest ett trädgårdstält som de nu fyller med träd­ gårdsrelaterade varor – sommarblommor, sättpotatis och tillbehör som pallkragar med mera. Sommarblommorna har egen självbe­ tjäningspunkt.

DEN HUVUDSAKLIGA VERKSAMHETEN är sortering av utsäde och spannmålshandel.

Men sedan övergången till SMN-Agricenter för knappt tre år sedan har utbudet breddats och här finns gott och blandat. Mycket man inte ”håxar” skulle finnas här.

– Det finns mycket vi inte har – men ganska lite som vi inte får tag i åt den som behöver, skrattar Magnus.

Företaget är inte bunden till någon speciell affärskedja. De köper in varor som är efter­

frågade och aktuella för säsongen till deras detaljhandel.

– Som de här bänkarna och fyrarna av me­ tall, säger han och pekar mot tre fyrar i olika höjd. En familj i byn hade skaffat en sån här.

Våra kunder frågade efter och pratade om dem och nu har vi fixat så vi har dem här.

Inomhus, i ”buckon”, håller Thomas Båsk till. Han berättar att dåvarande Solf Lant­ brukshandel började sortera utsäde år 1951.

– Och jag har arbetat här lika länge. Nästan, skrattar han. ÄGARE I DAG är Staffan Majors, Niklas Sund och Magnus Nyberg. De har andra huvudsyss­ lor så Thomas sköter ruljansen. Dagens första traktorer rullar in. Bjarne Mara ska hämta bönor, som försorterats och vägts in kvällen före. Hans Aspling ska köpa gödsel.

– Från första maj till midsommar är det högsäsong, men det har också varit en livlig vinter med snöskottning och försäljning av

pellets vägsalt. Och matfoder för hästar och kaniner har förstås åtgång året om.

PÅ ANDRA SIDAN vägen har Sale stängts men glädjande nog är en ny köpman på in­ gång.

– Det ser vi framemot förstås. Folkström­ marna i byn gynnar oss alla.

Nytt i vår hos Agricenter är också flis och täckbark i lösvikt, lokalt producerat och fär­ digt att fyllas i säckar eller bilkärror.

– Vet du att man ska täcka med flis från löv­ träd i grönsakslandet? Inte flis från barrträd, det innehåller terpentin som grönsaker inte tål, upplyser Nyberg.

Ni hör – här portioneras lärdomar ut åt den som kurvar in.

Tack för stunden!

Text och foto: Lisbeth Bäck

Sommarblommor.

Lokalt producerat flis av lövträd som täckbark.

Hans Aspling från Vikby.

BYA

14 Vackra Kyroboas.

Miniatyrkyrkan nära Karleby Kristinestad med sin vackra träkyrka.

Kortjärvi naturstig.

Kuortanes detaljrika klockstapel.

Vacker vandring vid Storsand.

Kyrkstallar vid Närpes kyrka.

ÖSTERBOTTNISKA SEVÄRDHETER

för sommarens utflykter Nu när världen ser ut som den gör, siktar många in sig på en till sommar i hemlandet. Men vad gör väl det, då det finns så mycket att se i Finland. Kanske det till och med finns något på din egen ort som du missat? Här tipsar jag om några av mina favoriter vad gäller sevärdheter och vandringsleder i de österbottniska regionerna.

Finlands minsta stenkyrka finns i Såka I den lilla byn nära Karleby hit­ tar man Övre-Såka stenkyrka. Det som är unikt med denna byggnad är att det är Finlands minsta sten­ kyrka. Dörrarna till kyrkan står alltid öppen för besökare, och om gårdsfolket är hemma så kan det hända att de ställer upp på en li­ ten guidning. Kyrkan är privatägd och byggdes på talko inför Martti Nykänens 50-års dag. Detta för att Martti tidigare bott och arbe­ tat som präst i Pyttis innan han och frun flyttade till Österbotten.

Därför valde de att göra en minia­ tyrkopia av den medeltida kyrkan som han tidigare jobbat i. Bredvid den söta kyrkan finns även en liten klockstapel, Noas ark och skulptu­ rer av människor och djur.

Turista i Kristinestad med avstickare till Närpes Kristinestad är en av Finlands bäst bevarade trästäder och därmed en stad i Österbotten som man bör

uppleva. En av stadens äldsta byggnader är vackra Ulrika Eleo­ nora kyrka från år 1700. I stadens centrum hittar man mysiga gator kantade med gamla välbevarade trähus. Håll utkik efter Kattpis­ kargränden som är en av Finlands smalaste gator och vars namn är mytomspunnet. Invånarna har tagit till sig temat så här och var ser man kattskyltar och kattpryd­ nader. Men något kattpiskande förekommer mig veterligen inte.

Kvarnberget är också en histo­ risk plats alldeles intill stadskär­ nan. Där har en av de ursprungliga väderkvarnarna bevarats. Till sta­ dens något modernare sevärdheter hör Nya kyrkan och rådhuset, som ståtligt tornar upp på kullen i än­ dan av Rådhusgatan. Kristinestad är havsnära och längs med staden löper ett fint sund med gott om småbåtsplatser. Sundet korsar man över vad som kan vara Nordens längsta stenbro. Gör en avstickare till Närpes för att beskåda de histo­ riska kyrkstallarna. Ursprungligen var de cirka 400 till antalet, idag finns det 150 kyrkstallar kvar. De

byggdes för att långväga besökare skulle kunna inkvartera sina hästar under gudstjänsten.

Storkyros gamla kyrka och rågdestilleri Storkyros huvudattraktion är kan­ ske S:t Lars Kyrka, som sägs här­ stamma från 1304. Stenkyrkan som står där idag ska dock ha byggts så sent som under 1500-talet. Kyr­ kan är byggd som ett långhus med vackert tjärat tak och på väggarna på insidan finns unika religiösa kalkmålningar. Dessa målningar har i tiderna täckts över efter­ som någon ansåg att de var för primitiva för Guds hus, men de återställdes senare.

Alldeles nära kyrkan hittar man ett museiområde med gamla byggnader, antika föremål och en charmig väderkvarn. Där är det trivsamt att gå ett varv.

Intill flyter vackra Kyro älv, där jag föreställer mig att det vore härligt att paddla kajak. När man är i Storkyro kan man även passa på att besöka rågdestilleriet Kyrö Distillery Company som förutom en egen bar även erbjuder guidade rundturer, provsmakningar, cock­ tailskola och annat. Man kan även stanna till vid det mysiga sommar­ caféet Tuuralan Kyläkaffila som ligger vid älven. Hälsa samtidigt på sommarfåren i hagen.

att nämna min hembys pärla: Kimo Bruk med sin över 300 år gamla historia – en gång i tiden ett av de största järnbruken i Fin­ land. Vandra omkring i vacker miljö kring ån och bland histo­ riska byggnader såsom ruinerna av den gamla stångjärnssmedjan och klockstapeln från 1763. Den tänkta tillhörande kyrkan byggdes aldrig.

I Bruksgården ordnas ibland pri­ vata evenemang som dop, födel­ sedagsfester och bröllopsfester.

Möjlighet finns att boka grupp­ guidning på museet eller delta i årliga smideskurser.

Maria Norrgård, bloggar på mariasmemoarer.com

Sevärt är även Kyroboas där Oravais Teater framför sina omått­ ligt populära sommarpjäser. Om man inte kommer hit för sommar­ teater så kan man iallafall njuta av områdets idylliska atmosfär och beundra vridläktaren. Vid Kimo Bruk hittar man även vandrings­ leder.

Oravais slagfält - historia i vacker miljö Oravais har inte bara vackra mil­ jöer, utan även en intressant his­ toria. Vid slagfältet kan man gå en historisk vandring genom tiden för finska kriget från punkt till punkt.

Man vägleds med hjälp av infor­

Idylliska Kimo Bruk I en österbottnisk guide om se­ värdheter är jag närmast tvungen

Mysiga sommarcaféet Tuuralan Kyläkaffila.

BYA

15

Historiska Sommarö naturstig.

BRITT-LOUISE GRANÖ

Öjens naturstig.

Storkyro gamla kyrka.

mationsskyltar, bilder, historiska byggnader och minnesplatser. I fo­ kus ligger förstås striderna som ut­ kämpades just i Oravais. Bekanta dig även med Lotta Svärd och den okände soldaten, samt kika in i det rekonstruerade soldattorpet. Fu­ rirbostället brukar ha sommarcafé och det ordnas även evenemang nu som då.

Kuortane – stranden vid kyrkogården och friluftsmuseum Jag hamnade i Kuortane lite av en slump. Under en dagsutflykt till Helvetinjärvi nationalpark letade jag efter trevliga rastplatser på kartan och så fick jag ögonen på en plats som kallas Kirkkoranta, “kyrkstrand”. Denna strand skulle ligga vid en sjö och intill en kyrka med gravgård, vilket lät lite ovan­ ligt. Det visade sig vara en pärla med den vackra 1700-talskyrkan och speciella klockstapeln. Det var stilla och vackert på kyrkoområdet, och sprudlande livligt på stranden denna varma sommardag.

Alldeles nära kyrkan och stran­ den fann vi även Talomuseo, ett trevligt friluftsmuseum bestående av byggnader och annat intressant från 1500- till 1900-tal.

Vandringsleder från Terjärv till Vasa Österbotten kryllar av vandrings­ leder, och varje år dyker det upp något nytt. Av de leder jag hittills gått så är följande några av mina favoriter: Den humoristiska vandringsleden Kortjärvi naturstig i Terjärv bju­ der på leder upp till 6,2 kilome­ ter. Denna vandringsled är inte enbart naturskön med varierande terräng, utan även full av humor och underhållning. Här hittar man roliga skyltar med knasiga rim, di­ verse figurer och djurskulpturer.

Det blir aldrig långtråkigt eller händelselöst. Leden jag gick var

lättvandrad och passar både stora och små. Ta en paus vid den vackra rastplatsen vid Rekjärv-sjön.

Havsnära vandring Storsand i Nykarleby förknippas främst med den långa sandstran­ den dit många vallfärdar under de varmaste sommardagarna. Men det finns även ett flertal vandrings­ leder upp till 7 kilometer som star­ tar från parkeringen. Här vandrar man mest genom vacker tallskog.

Längs den vandringsled som jag valde dök det nu som då upp lap­ par med olika fysiska övningar som man kan utföra om man vill.

Rastplatser finns och grillplatser hittar man vid parkeringen.

Sommarö naturstig En annan havsnära vandring jag rekommenderar är Sommarö na­ turstig i Södra Vallgrund. Trots att den bara är 2,5 kilometer erbju­ der den varierande vyer som hav, skog och Ängsholmpotten med sina fridlysta grodor. Leden går dessutom genom ett område där försvarsmakten tidigare verkat, så man kan beskåda bland annat gamla kanonplattformar och spän­ nande underjordiska utrymmen, varav ett var öppet för besökare när jag var där förra sommaren.

Vandringsleden har fina vind­ skydd, grillplatser och utedass. Öjens naturstig Detta är en 4 kilometer lång led genom gammelskog och våtmark, i Sundom nära Vasa centrum.

Stigarna är ställvis ojämna men lämpar sig även för barn som är vana vid terräng. Längs med stigen hittar man infoskyltar om naturen runtomkring, gammal spännande folktro och olika medicinalväxter.

Rastplats med utedass och grill­ plats hittar man ungefär halvvägs genom leden.

Text & foto: Maria Norrgård

RUBRIKEN ÄR TEMAT för detta num­ mer av ByaNytt. Orden kan kombine­ ras men också behandlas var för sig.

Jag ska försöka mig på båda varian­ terna.

TRÄDGÅRD OCH UTELIV I JUNGSUND Låt mig säga det utan omskrivning­ ar. Jag är ingen trädgårdsmänniska.

När jag var barn var vi många med i 4H. Det är en organisation som hos barn och unga skall väcka intresse för trädgård och odling. Jag minns inte vad jag odlade men roligt var det inte. Växtligheten var det si och så med. En viktig sak lärde jag mig. Det är stor skillnad på jord och jord. Mitt trädgårdsland låg nedanför backen vi bodde på och grönsakerna stod i lerjord. Vi flickor besökte varandras odlingar under ledning av ”trädgårds­ tanten”. Hur det kom sig att vi var bara flickor vet jag inte. Nu tror jag mig veta varför! Då trädgårdsodlingen introducerades på 1920-talet, vände man sig till värdinnorna, som lant­ husmödrarna kallades.

I ISKMO Från Iskmo var Lise med i vår grupp.

Hur vi tog oss dit kommer jag inte ihåg. Vi gick inte, kanske cyklade men det gjorde knappast konsulenten. Det fanns faktiskt bilar, om än de var rätt sällsynta. Lise bodde vid Glasmästa­ ris i en stor, gul, gammal stuga. Och bakom stugan fanns hennes grönsaks­ land. Oj, vilket land! Grönsakerna var säkert dubbelt större och frodigare än mina. Det kan ha berott på bättre sköt­ sel men inte endast det. Jorden var läcker, lucker och alldeles svart. Där kunde man tala om mull. Sådan jord hade jag aldrig sett då och inte senare heller. Jag har inget minne av vad kon­ sulenten sade men hon måste ha blivit imponerad. Till saken hör att jag inte blev mer intresserad av att odla.

PÅ BERGET Så kallar vi vår sommarstuga på Bar­ kargrundsörarna. Odla? Jordlagret är cirka 15 centimeter och består närmast av morän. Hela holmen består av ur­ berg, slipat av havet. Stället inbjuder inte till odling men Jan-Erik har lyck­

ats anlägga ett jordgubbsland, som faktiskt producerar jordgubbar. Det är omgärdat av galler. Där försökte jag med lite grönsaker men de åts upp av diverse små kryp. Inte ens några rosor kan man ha utan galler. Vitsvanshjor­ tarna äter allt utom pelargoner och tagetes. Till råga på allt lär hjortarna vara inplanterade i Finland fastän de aldrig funnits i vår fauna. Nu är de mest invasiva!

UTELIV I TRÄDGÅRDEN En av de stora fördelarna med uteliv i trädgården är att det är nära till hands.

Det kräver inte så dyr utrustning som många hobbyer gör. Vi kan dra något gammalt över oss, ta gräfta, hacka eller räfsa och bege oss ut. När arbetet är gjort kan vi klä om oss i något stilfullt plagg, solhatt och dito glasögon, sätta oss vid trädgårdsbordet och dricka svalt vitt vin. Precis som herrskapen på gamla fotografier. En trädgård utan blommor och blommande buskar och träd är inte mycket att visa upp. Lyck­ ligtvis lever många träd och buskar från generation till generation och krä­ ver därför inte så stora arbetsinsatser. Äppelträden ger inte sällan riklig skörd i mer än etthundra år!

UTELIV I DEN FRIA NATUREN Ute i det fria finns det massor av sys­ selsättningar vi kan ägna oss åt. Vi kan flyga i luften, hålla oss kvar på marken eller dyka i havet. Allt är naturligtvis inte möjligt på den plats vi råkar bo på och allt är minsann inte billigt heller.

Nutidens kommunikationer har ökat möjligheterna oerhört. Ibland kan det bli väl mycket av det goda i en familj med flera barn. Själv märkte jag att jag var duktig på att simma. Närmaste simhall fanns kanske i Tammerfors och hade den funnits i Vasa fanns det inga möjligheter att ta sig 17 kilometer till stan kvällstid. Jag drömde också om en egen ridhäst men fick nöja mig med barbackaritt på våra arbetshästar.

En person till häst skulle väckt stor uppståndelse i byn på 1950-talet. Det tog flera generationer att tala om två systrar som cyklat genom byn i shorts!

Ordet uteliv kan ha flera betydelser.

När jag såg ordet i tidningens förslag till rubriker, tänkte jag på allt häftigt som kan förekomma i stan. Där kan stadsborna njuta av bio, teater, kaféer, restauranger och klubbar av varieran­ de slag. Om herrn hade ett vidlyftigt uteliv var han kanske inte Guds bästa barn och definitivt inte intresserad av att odla någon trädgård. Men det är en annan historia.

BYA

16

T

E TACK FÖR TIPS

Foto: Frdia Perätalo

Anna Forsman är född och uppvuxen i och senare tillbakaflyttad till Kuni.

Efter gymnasiestudierna i Vasa började hon studera utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa, och studierna gav blodad tand. Några år senare hade hon doktorerat i Sverige och kom tillbaka som forskare och lärare vid akademin i Vasa.

ATT FORSKA

är ett kreativt hantverk A

NNA FORSMAN BERÄTTAR att hon är Kuni-bo i själ och hjärta.

– Jag är född och uppvuxen i Kuni och efter att under studieti­ den ha bott på andra platser flyt­ tade jag som vuxen tillbaka hit. Att bo ute på landet är härligt.

Anna gick i gymnasiet i Vasa och började sedan studera utvecklings­ psykologi vid Åbo Akademi. Ef­ ter studierna i Vasa började hon arbeta som forskare vid Stakes, nuvarande Institutet för hälsa och välfärd (THL) som på den tiden hade kontor också i Vasa. Anna, som brinner för att studera och forska i psykisk hälsa, beslöt att hon ville forskarstudera och dok­ torera.

– Det var lite otippat, säger hon själv med ett glatt leende.

Psykisk hälsa och folkhälsovetenskap Hon berättar att hon sökte och fick en plats på doktorandprogram­ met vid Nordic School of Public Health, NHV, i Göteborg, Sverige, där hon under åren 2007–2012 in­ riktade sig på folkhälsovetenskap samt på sitt intresse för psykisk hälsa under livsloppet och särskilt bland äldre människor. Ett annat intresse som växte fram var intres­ set för hälsoskillnader och jämlik­ het i hälsa.

Studietiden i Göteborg resultera­ de i doktorsexamen i folkhälsove­ tenskap. Anna är en produktiv och också prisbelönt forskare. Sedan 2014 är hon tillbaka på Åbo Aka­ demi, först som universitetslärare inom utvecklingspsykologin och de senaste åren som akademilektor i hälsovetenskaper och ansvarig för hälsokunskapsutbildningen på enheten för vårdvetenskap.

– Jag har själv tänkt mycket på varför jag gjorde de här valen i li­ vet, att bli forskare var inget jag hade planerat från början. Kanske var det att jag via mitt forskarjobb konstaterade att det nästan var en förutsättning att vara dokto­ rerad. Och så hade jag ju nog en viss fallenhet för forskning också, skrattar hon.

Hon tycker att det är positivt ur ett arbetslivsperspektiv att se att kvinnor, också unga kvinnor, ökar inom folkhälsoforskningsområ­ det, som traditionellt har varit en mansdominerad bransch.

– Numera kan man kombinera forskarkarriär med familj och olika livssituationer på ett annat sätt och kvinnor satsar också på högre positioner inom den akademiska världen. Där hoppas jag också få vara en förebild för mina kvinnliga doktorander.

Hon säger att hon på riktigt är intresserad av det hantverk som forskning är och tycker att det är verkligt roligt.

– Det mesta jag gör på jobbet gör jag av hjärtans lust. Mitt jobb är kreativt och handlar om att de­ signa, bygga och jobba både ensam och tillsammans med andra i team och komma fram till resultat som förhoppningsvis kommer till nytta exempelvis som grund för besluts­ fattande och så vidare. Det är rena lyxen att kunna jobba med sitt in­ tresse och få göra det jag helst av allt vill göra. Att jobba vid ett uni­ versitet styr ju också in oss på an­ dra områden, och kontakten med studerande via min undervisning har jag verkligen också kommit att uppskatta mycket, säger hon.

Fokus på hemmet och skolan Anna berättar engagerat om de forskningsprojekt hon är en del av. Det är både projekt med lo­ kal förankring och internationella projekt, till exempel EU-projekt.

– Just nu är det två lokala forsk­ ningsprojekt jag särskilt tänker på: ett projekt som heter “I TID” samt projektet “EDGAR”.

Hon berättar att utgångspunk­ ten för “I TID” är att redan från småbarnstiden på olika sätt börja arbeta för att främja den psykiska hälsan i befolkningen.

– Då det gäller barndomen är den viktig också ur ett hälsofräm­ jande perspektiv. Hemmet är en viktig hälsofrämjande arena för så­

väl föräldrar som barn och man vet mycket om att föräldraskapet är under ständig för­ ändring med många utmaningar just nu, inte minst till följd av samhällsklima­ tet med sitt höga tempo, olika fa­ miljekonstellationer, separatio­ ner och så vidare.

Hon beskriver tidiga insatser, som en viktig princip som löper som en röd tråd genom det häl­ sofrämjande arbetsfältet. Också EDGAR-projektet handlar om barn och unga, men det fokuserar rusmedelsanvändning och rör sig på skolarenan.

– Där handlar det om samarbe­ tet mellan lärare, skolhälsovård och familjer i rusmedelsförebyg­ gande arbete bland barn och unga.

Vi har intervjuat lärare, skolhäl­ sovårdspersonal och föräldrar om det här och en intressant fråga som vuxit fram har exempelvis varit ansvarsfrågan. Men flera av våra pågående forskningsprojekt fokuserar också äldre personer på olika sätt.

Det var lite otippat att jag skulle börja forska.

Gillar praktiknära forskning Tidiga insatser är nyckelord som Anna gärna tar fasta på också i andra sammanhang.

– Just nu ser jag att mycket resurser satsas på vård och be­ handling vid redan uppkomna hälsoproblem. Jag tycker att det gärna kunde få satsas mera på ti­ diga hälsofrämjande insatser och att jobba mera med människorna där de befinner sig.

Som exempel nämner hon den psykiska ohälsan som är ett stort folkhälsoproblem i alla åldrar medan mycket av den hälsoinfor­ mation vi får via media fokuserar på livsstilsförändringar gällande fysisk aktivitet och kost.

– Visst är också andra områden inom det hälsofrämjande fältet viktiga och visst görs det före­ byggande insatser, men mycket lidande kunde minskas om man skulle ingripa i psykisk ohälsa i tid.

Hon har funderat mycket på den pågående coronapandemin i relation till särskilt ungas psy­ kiska ohälsa, som är ett aktuellt och omtalat tema.

– Visserligen har vi väldigt kompetent medicinsk forskning och kunde till exempel få fram ett vaccin på kort tid tack vare den

BYA medicinska kunskapen, och sprid­ ningen kunde åtminstone i många länder begränsas. Ändå är det något som oroar Anna gällande spetsforskningen.

– Vi har framstående teknolo­ giska lösningar inom många om­ råden inom hälsa och välfärd och vi kan mycket som hjälper oss att rädda liv. Men många av våra stora hälsoproblem minskar ändå inte.

Inom andra områden, till exempel beträffande psykisk ohälsa, stam­ par vi på stället även om man ser en attitydförändring och förbätt­ rad medvetenhet i samhället och det har blivit lägre tröskel till att söka hjälp och stöd. Det är viktiga framsteg i sig, men jag efterlyser ändå mera praktiknära forskning inom det här området.

Psykisk ohälsa kommer nog att vara ett av våra största folkhälso­ problem länge ännu, menar Anna.

– Barn och unga har exempelvis betalat ett högt pris under pan­ demin med distansundervisning, indragna fritidssysselsättningar och så vidare. Av olika orsaker kan kontakter med någon utanför familjen vara viktiga och särskilt interaktionen med andra och den sociala gemenskapen saknas i de­ ras liv. Jag tror att det kommer att behövas uppföljande insatser under ett tag framöver med både extra stöd och aktiviteter.

Jämlikhet i service och hälsa En annan sak som utmärker våra trakter både i Korsholm och Öst­ erbotten är landsbygdsbetoningen och att vi har många byar som är utspridda över relativt stora geo­ grafiska ytor. Det här kan också vara en utgångspunkt för den praktiknära forskning Anna efter­ lyser och själv bidrar till med sitt forskarteam.

– Alla rör sig inte obehindrat.

Då kommer man in på frågan om meningsfulla aktiviteter och att variationen mellan olika orter och kommuner här kan vara stor. Det förekommer ojämlikhet vad ser­ vice beträffar både gällande vård och omsorg, samt exempelvis hob­ byverksamhet då det blir en kost­ nadsfråga om barnen kan delta i olika hobbyer och om föräldrarna har möjlighet att skjutsa dem.

Hon poängterar också att en positiv följd av framstegen både inom det förebyggande, vårdande och det hälsofrämjande området är att människor lever längre. En annan viktig målgrupp är därför äldre människor.

– Ett längre livslopp leder också till en längre period av stödbehov på olika sätt, och det ligger också nära hjärtat att forska kring teman som möjliggör för äldre människor att bibehålla sitt välbefinnande också i ökad ålder. Det ska få vara härligt att bo på landet för alla åld­ rar, avslutar hon.

Text: Lilian Westerlund

17

Våren med vaccinet Vi är alla rejält trötta på pandemin nu men hur är det med de som tacklas med sjukdomen i första led och varje dag?

A

NNE HÄMÄLÄINEN, KOORDINATOR för vaccine­ ringen i Korsholm, och sjuk­ skötaren Mia Holm berättar att de största utmaningarna med att få ett löpande vaccinationssystem att fungera har varit den ständigt ändrade informa­ tionen kring vad som gäller. Men det har också varit en lärorik tid och de är stolta över det jobb som personalen vid hvc gjort trots nya utmaningar varje dag.

Det var i slutet av januari som man började vaccinera mot Covid-19 på Kors­ holms hvc berättar Anne Hämäläinen.

– Jag hann bara komma från min vin­ tersemester och fick genast hoppa in som koordinator för vaccineringen i Korsholm.

Det var nog lite med känslan ”hjälp”, det var så mycket ny info på kort tid.

– Vi hade regelbundna möten varje torsdag med sjukvårdsdistriktet då vi fick veta exakt mängd doser som vi skulle få.

Sen hade vi tre dagar på oss att planera in alla tider och personalresurser så att allt skulle löpa från och med måndag.

Så här har det alltså fortlöpt hela våren berättar hon. Problemfritt har det min­ sann inte varit, enligt Anne har de inte fått köra en hel vecka som planerat utan det kommer ständigt ändringar i direktiven som rör vaccinleveranser eller planerad vaccingrupp.

– Ja och ibland hänger gammal info kvar och förvirrar, både oss och de som ska vaccineras, inflikar Mia Holm.

– Ibland har vi skrattat hysteriskt av trötthet då infon ständigt förändrats och vi aldrig kunnat få in någon rutin, säger Anne.

Värdefulla droppar Mia är en av de sjukskötare som anställts enkom för vaccineringen, hon sköter bland annat skolningar i det praktiska kring fördelningen av vaccindoser.

– Det är jag som håller hårt i påsen med vaccin när det kommer hit, skrattar hon.

– Bara en sådan sak som att fördela vaccinet på fem sprutor från en ampull var nervöst i början, fast vår personal har hanterat läkemedel i många år och kan det här så var det ändå högtidligt på något sätt, det var värdefulla droppar.

– Man var så rädd att man skulle tappa ampullerna i golvet, ler Mia. – Nu kan vi ju skratta åt det, men det var verkligen en speciell stämning då i början, säger Anne.

Lyckat med uppringning Först ut att vaccineras var vårdpersonal som hade stor risk att utsättas för coro­ nasmitta och därefter på äldreboenden.

Sen blev det de äldre kommuninvånarnas tur. I Korsholm har man ringt upp alla som står i tur att vaccineras när det gäller

Anne Hämäläinen och Mia Holm jobbar med vaccinering på Korsholms hvc.

Foton: Julia Isaksson

Korridoren med egen ingång fungerar som en sluss för de som ska vaccineras.

På så vis undviker man onödig kontakt med andra besökare och personal. Det är en smidig lösning som underlättar arbetet för alla, säger Anne och Mia.

åldersgrupperna 70 och uppåt. Det har varit lyckat tycker både Anne och Mia. – Då kunde vi samtidigt informera lite kring vaccinet, idag faller det mera på den som vaccinerar att ha en rådgivande roll informera om eventuella biverkningar, intyg och så vidare, säger Mia. – Många vi pratat med har berömt detta system, de behövde inte vänta i telefon­ köer eller ringa flera gånger utan det var vi som ringde upp. Samtidigt var det en fråga om resursfördelning från vårt håll, vi kunde på detta vis fördela personalre­ surser på ett smartare sätt.

– Nu blir det lite annat när vi kommer ner i åldersgrupperna och inte har den personliga kontakten före utan allt sköts på nätet, menar Anne.

– Men Korsholmarna har skött sig yp­ perligt och haft jättebra tålamod överlag tycker jag, fortsätter hon.

För att vaccineringen ska löpa smidigt har man ställt i ordning en egen korridor där man enbart tar emot vaccinerings­ kunder. Allt är planerat för att undvika onödig kontakt med andra besökare och personal. Man har en egen ingång och utgången sker via cafét för att undvika folksamlingar, det finns heller inget vänt­ rum utan det är önskvärt att man håller sin bokade tid och bara kommer strax före det är dags att få sprutan.

– Det är jättesmidigt, både för oss och alla andra, säger Mia.

– Nu blir det dessutom sommar så man kan vänta på sin tur utomhus, ler hon.

Arbetet fortsätter Det hör också till att följa upp de som fått biverkningar, samt att föra statistik.

– Sist och slutligen är det väldigt få som fått kraftiga reaktioner på vaccinet, men förstås är det viktigt att följa upp alla, förklarar Anne.

Nu har man på allvar börjat komma i gång med vaccineringen av de som ska få dos två och det har också sina utmaningar.

Anne berättar att det gäller att ha fram­ förhållning och planera även här, redan i samband med första dosen.

– Vi måste ju komma ihåg att det gäl­ ler att ha tillräckligt med personal även när dos två infaller och nu är vi inne i skedet då dos två för många infaller i se­ mestertider vilket förstås blir extra kne­ pigt med tanke både på personalresurser men också på folks vilja att komma in till hvc från villor och resor för att få sin andra dos.

– Det har varit ett långt år men samti­ digt har det gått väldigt snabbt, ler Anne avslutningsvis.

Text: Jennifer Hägen

BYA

18

Fixarteamet – KG:s egna hantverkare I KORSHOLMS GYMNASIUM har man kommit på den geniala idén att bilda olika team. Dessa team förbättrar skolan och är menade för gymnasisterna. Det finns många olika team, till exempel SOME-teamet och techteamet. Erina Hakala, från Kalvholm och Emma Wik, från Böle, i Korsholms gymnasium är båda två medlemmar i det så kallade fixarteamet. Deras uppgift är att piffa upp skolan.

Fixarteamet består just nu av fyra med­ lemmar, varav Emma Wik och Erina Hakala är två av dem. Eftersom årets abiturienter redan har avklarat gymnasiet är teamet nå­ got mindre än vanligt. Det är frivilligt att delta i de olika teamen och alla är välkomna. Även Emma och Erina gick med i fixartea­ met frivilligt.

– Det lät som ett väldigt roligt och trevligt team, säger Erina.

Medlemmarna befinner sig framför en ny­ målad röd vägg. Fixarteamet har även målat andra väggar i skolan i samma röda färg.

Eget café Emma och Erina tycker att det är roligt att fixarteamet existerar.

– Då får vi vara med och bestämma hur skolan ska se ut, säger Erina glatt.

– Skolan får dessutom hjälp av oss, säger Emma och skrattar.

Eftersom det finns frivilliga studerande som hjälper till med att skruva ihop olika

möbler behöver inte gymnasiet spendera pengar på olika hantverkare. Gymnasisterna får även känna sig delaktiga i skolans utse­ ende. Eftersom gymnasiet främst går ut på att läsa och plugga är det nödvändigt för de studerande att kunna välja något praktiskt, som till exempel fixarteamet.

Fixarteamet har, förutom att måla väg­ gar, även skruvat ihop många stolar. På grund av skolans växande antal elever har det behövts fler stolar. Stolar behövdes både i aulan, men också i klassutrymmena. Dessa stolar har fixarteamet skruvat ihop på egen hand. Emma och Erina säger att de både skruvat ihop trästolar och stora svarta stolar som finns i de olika klassrummen. Fjolårets abiturienter skruvade dessutom ihop olika fåtöljer. De skapade även gymnasiets eget café, där många elever väljer att umgås.

Caféets väggar har målats i en mörkgrå färg, och gula och gråa fåtöljer har placerats där.

Efter att fixarteamet uppkommit har skolans utseende förändrats till det bättre. Väggarna har blivit en fröjd för ögonen och stolarna är vackra och bekväma.

Många studerande nästa år Man behöver ingen tidigare erfarenhet för att gå med i fixarteamet. Genom detta team får medlemmarna den mest grundläggande kunskapen i hur man bygger.

– Jag kunde det mesta från förr, men eftersom jag inte ägnar mig åt det här på

Fixarteamets medlemmar Erina Hakala och Emma Wik sitter framför bokhyllan, som ska placeras någon annanstans tills nästa läsår.

fritiden så är det roligt att få öva sig via fixarteamet, säger Erina.

Emma tillägger att hon framför allt fått lära sig att skruva ihop stolar. Tillsammans med de två andra medlemmarna brukar de ha möten med rektor Bonns. Där planerar de inför kommande arbeten och funderar på nya kreativa lösningar. De studerande får själva komma med förslag, och med smarta idéer bestämma skolans utseende.

– Det är roligt att få fundera och komma på nya saker, säger Erina.

Fixarteamets kommande arbete är att flytta på en stor rund bokhylla, som står mitt i aulan.

– Vi kommer vara många fler studerande nästa år och därför behöver vi mera plats, säger Erina.

– Just nu har vi har närmare 40 stolar i aulan och den stora “abisoffan”. Korsholms gymnasium kommer ha cirka 250 stude­ rande sammanlagt nästa år, därför måste

1976

vi hitta fler utrymmen där vi kan vara, til�­ lägger Emma och skrattar.

Delar av bokhyllan kommer att spridas ut i skolan. Erina säger att de kommer fylla utrymmet där bokhyllan stått med flera bord och stolar. De kanske också placerar ut olika soffor. Med hjälp av fixarteamet kommer även nästa års studerande kunna rymmas i aulan på rasterna.

Både Emma och Erina är glada för att de är med i fixarteamet. De trivs bra och tycker det är roligt att piffa upp skolan. För den som gillar att vara praktisk är fixarteamet en bra plats. Det bästa är ju ändå att alla är välkomna precis som de är. Kanske fixar­ teamet växer sig ännu större till nästa år?

Text och foto: Elin Palmberg

FÖDD

ANTINGEN ELLER Vår Grilla

Våren 1976. Apple grundas och lanserar den första persondatorn. Spolar vi fram till juni ser vi framför oss Abba sjungandes ”Dancing queen” på Kungliga operan för det svenska kronprinsparet Carl Gustaf och Silvia, som ska gifta sig följande dag.

Sneakers Cykla Morgon Tv:n

MAARIT ÅBRANDT Böle Vi spolar fram ytterligare en månad, och firar att numera Bölebon Maarit Åbrandt, uppvuxen i Helsingby, föddes.

Vad minns du från vårarna när du var liten, Maarit?

När jag var på dagis minns jag att vi ofta lekte tjärapyts. Vi hoppade twist och hopprep och gungade...

Hemester När Maarit blev äldre och fick fara in till stan med kompisar firades våren och första maj in på torget. Då blev det årets första bollaglass och serpentiner i sprutflaska.

– Men sockervadd har jag aldrig tyckt om.

Idag njuter Maarit helst av vårvädret genom att ta en promenad, eller sätta sig på terrassen med en trevlig bok.

Text och foto: Pia Backman-Nord

Trädgårdsarbete Eurovisionen

Höst Restaurang Klackar Skida Kväll mobilen Resa Ligga och sola Ishockey-VM

Glass

Bulle

Pool

Hav

Hund

Katt

?

BYA

WWW.LOKALNYTT.FI

19

Vill ni gratulera?

prenumerera köpa lösnummer göra adressändring tipsa oss gratulera nära och kära

GISSA

Gratulera med en födelsedagshälsning i ByaNytt! Bland de gratulerade som skickar in sin adress till oss på ByaNytt lottar vi ut en överraskning.

SAKEN

Maila material + adress till jennifer@kustmedia.fi

Gilla oss också på

UTGIVNINGSDATUM BYANYTT 2021 6. Sommarliv 7. Hus & Hem 8. Utbildning, Företagande 9. Vörå 10. Vinterliv

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll.

Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Marianne Jakobsson, Karperö vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i B421 1. Cykelnav 2. Banan 3. Hästöron

VÄLKOMMEN att skicka in bidrag till Läsarnas sida!

17.6 26.8 23.9 21.10 25.11

E-postadressen är:

1

lasarbidrag@byanytt.fi

Printing sudoku grids

https://1sudoku.com/print-sudoku

SUDOKU 5

6

9

1

8

8

3 9 sudoku grids Printing

3 5 8 5 Hjärnjumppa för dig som gillar att klura och räkna.

2 9 7 5 1

9 6

3 8

9 1 6

7 3

9 3

5

7

7 8 2

2

8

1sudoku.com

1 2 5

3 2 9

1 7

5 9

8 4 6

7 5

1 8 6

3

1

5 6 7

6

6

9

7

8

1

n° 29149 - Level Medium

5

9

2

4 6 7 3 6

5 1 8 6 1

8 5 9 8 5

4 5

2 6

2

3

9

5

9 2 7 9

2

9 5 2 9

6

3

9

5 8

5 5

4 6

6 2 7 6

8 1

2

6 2 7

4

1

2

n° 23421 - Level Medium

1

3 5 2

n° 325213 - Level Hard

5

7

7

5 2 6

1sudoku.com

8

8 4 2 8 9 2

7 6 4

5 3 1 5

1

3

1 7 8 1

7 9 3 7

3 6

4

2 7 8 2

3 4 1 3 7 1

n° 34839 - Level Hard

3

Skicka in kupongen senast 2 juni till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

1. __________________________________ 2. __________________________________

9

5

3

7 4

1sudoku.com

3 6

4 9

6

3

3

2

9

n° 23421 - Level Medium

8

2

2

7

7 5 4

1 8

8

5 2

3 7

4

8

2

2 8

6

8

4

1

5

3 8

4 1

4

1sudoku.com

1sudoku.com

1sudoku.com

6

3

2

6

4

4 1

n° 29149 - Level Medium

5

2 1

1 8

https://1sudoku.com/print-sudoku

3. __________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

BYA

20

SIMONE

om sin konst Bloggaren Simone Envall har gjort om sin pappa Kent Häggdahls gamla kontor i Grönvik till en konstateljé. Att måla är min egentid, säger den nyblivna tvåbarnsmamman.

B

LOGGARE, EVENTPLANERARE OCH nu även konstnär och tvåbarns­ mamma. ByaNytt träffar Simone Envall mitt i livet vid fa­ miljens nybyggda hus i Smedsby ett hypermodernt hus som sticker ut i området.

Direkt man kliver in i huset möts man av ett stort öppet och luftigt rum i industristil – och en väldigt ivrig liten hund. Det är högt i tak, betonggolv, stora fönster och öp­ pen planlösning med en trendig industri-glasvägg som skapar ett fint litet rum i ena hörnet.

Industriellt, minimalistiskt, modernt och roliga detaljer har varit deras ledord, förklarar Si­ mone.

– I två år har vi skissat på olika planlösningar och nu har vi änt­ ligen kommit så här långt. Huset är beboeligt, men långt ifrån klart, säger hon.

Att planera och inreda är verk­ ligen Simones grej men hon över­ låter själva byggandet till sin man Niklas.

– Huset är från Bohouse, men fasaden har Niklas spikat upp själv. Ja, han är en ”handyman”, säger hon och småler.

Med blick för det estetiska Men vi kom inte hit för att prata om det nybyggda huset med blog­ gerskan utan om hennes nya pas­ sion – att måla tavlor.

– Min blogg vilar just nu och det har blivit lite mer fokus på mina tavlor på sistone, säger Simone.

Tavlorna speglar också lite hen­ nes inredningsstil, för hon målar modern abstrakt konst på canvas.

– Alla mina intressen rör sig lite kring det estetiska. Jag gillar inredning och kläder, allt som har att göra med olika färger, former och material. Mitt öga dras liksom till sådant, säger hon och fortsät­ ter:

– Det är väl därför som just det abstrakta tilltalar mig, eftersom jag gillar att leka med olika färger, former och material.

Började måla när jag blev mamma Simone berättar att hon började Alla mina intressen måla när hon rör sig lite kring det blev mamma­ estetiska. Jag gillar att ledig med de­ leka med olika färger, ras första son former och material Dexter.

– Han var en ganska nöjd bebis så jag visste inte riktigt vad jag skulle göra om dagarna, då började jag måla, säger hon.

När hon sedan startade ett Ins­ tagramkonto där hon visade upp BOR: i Smedsby. sin konst, visade det sig att många FAMILJ: hennes man Niklas andra också gillade hennes tavlor och barnen Dexter två år och ville köpa konstverken. och Viggo tre månader.

– Jag fick faktiskt ganska bra respons direkt, och sedan har det UTBILDNING: magister i hela bara rullat på. Det senaste allmänpedagogik. året har jag egentligen bara gjort GÖR: evenemangsansvarig beställningsarbeten och inte målat vid Bock´s Corner. egna tavlor alls.

Hon målar med akrylfärg och HEMSIDA: håller sig främst till neutrala fär­ simoneenvall.Com ger som svart, vitt, grått och beige, NÄSTA UTSTÄLLNING: ibland med inslag av en accentfärg restaurang 1 Rum & Kök i som guld. Men i hennes samling Vasa centrum. kan man ändå hitta någon enstaka tavla som har lite mer skrikande färger. Man ska inte låsa sig för mycket vid endast en stil tycker hon.

Ställer ut i – Som hobbykonstnär testar jag restauranger mig fram ganska mycket ännu och försöker hitta min egen stil.

Simone räknar upp flera olika ca­ Finns det någon konstnär som feér och restauranger i Vasa där du själv inspireras av? hon haft utställningar – och den – Svetlana Bogatcheva är en allra första utställningen var vid lokal konstnär som jag tycker om hennes egen arbetsplats. att följa. Hon gör härliga tavlor – Jag har haft utställning vid tycker jag. Men hon kör inte bara Bocks Corner, Ernst Salong, Ra­ med akryl utan använder också awka och planerar nu snart att ha många andra material i sina en vid restaurangen 1 Rum & Kök. konstverk.

Men det blir först när coronaläget

?

VEM ÄR SIMONE

Simone Envall målar abstrakta tavlor med akrylfärg vid sidan av det hektiska mammalivet.

är under kontroll, och livet i stan börjar återgå till det normala.

Vad betyder måleriet för dig?

– Det var när jag blev mamma som det blev min grej. Men det blev samtidigt min egen lilla stund – min egentid. Nu när jag är mammaledig, och har två barn, är det verkligen viktigt att få den

där egna lilla stunden för sig själv, säger hon och fortsätter: – Så ibland när min man slutar jobbet får barnen vara med ho­ nom en stund medan jag målar.

Då åker jag till min ateljé i Grön­ vik, lägger på lite musik och börjar skapa.

Text och Foto: Rosita Pellas