ByaNytt 4/2021 Tema: Mat & Dryck

BYA 4/APRIL 2021

|

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.LOKALNYTT.FI

HOTELLSYSTRARNA GÄSTGIVARS "Vi Skulle aldrig byta jobb"

Mathias ser framemot nya Kvarkenfärjan

Föreningslivet ger glädje och skratt

M

AT

K

TE M A

& DRY

C

Jens Lindstedt bjuder på läckra recept

DUKA MED LOPPISFYND

BOKTIPS OCH

DRINKTIPS ÅRETS GUNNAR NU ÄR DET DAGS ATT BÖRJA FIXA

Simon tar över efter pappa Göran

Vill du börja spara?

Ta kontakt med Kvevlax Sparbank, vi hjälper dig!

För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighet AFF

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

LANTBRUKSCENTRALEN VÖRÅ Larvvägen 53, 06-3843 400

☎ 361 0444

www.primafastigheter.fi

JORD, KALK VÅRGÖDSEL TILL TRÄDGÅRDEN Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Följ oss på Facebook och Instagram @ByaNyttKustNytt

sparbanken.fi | tel 06-346 2111

BYA

2

Folk som vågar och vill!

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi VD Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

VI BLEV JUST så stolta och glada – Jennifer och jag på ByaNytts redaktion. Då vi efter den sistasista korrekturläsningen än en gång insåg vilka driftiga och duktiga människor det finns i Korsholm.

Folk som satsar och utvecklar och lär sig nya saker. Folk som bygger upp fungerande verksamheter som sedan övergår till nästa generation. Folk som vågar och

vill. Också folk som stannar upp och tänker till. Vilar i att leva här.

Vi kan lätt få för oss att det vi gör inte är så märkvärdigt, att vi bara ”mårar å påå”, att vi enbart ser de senaste stegen och inte hur både vi själva och det vi sysslar med har utvecklats i ett längre perspektiv.

Vad vi kan erbjuda i form av kompetens och engagemang. För framtidens Korsholmare.

MED JUST DETTA för ögonen bläddrar jag igenom tidningen igen: brickmakarna i Vallvik, Systrarna G som jag vill kalla dem eftersom vi säger Lasse G, engagerade familjen Nåhls/Berlin i Replot som gör mycket för många och Jens Lindstedt med matkunskaper utöver det vanliga.

Vidare företagaren Caroline som sadlade om och lever sin dröm, Tobias Klemets som svarar på frågor om mat här men som annars bjuder på podd kring teater och som redan, fast han är rätt ung, har så mycket erfarenhet som kulturarbetare.

MORD I FALSTERBO av Christina Olséni och Micke Hansen.

JAG GÖR VÅGEN för Mathias Lindström som oförtröttligt arbetar inom Kvarkenrådet med gränsöverskridande samarbete och som når en så häftig milstolpe i sommar när den nya färjan mellan Vasa och Umeå börjar trafikera – ett resultat av modiga politiker, lagarbete och framtidstro. Burmans med BBJ Gräv generationsväxlar då Simon tar över efter Göran.

Göran säger att han har tendens att driva företaget på ett visst sätt medan Simon igen är benägen att tänka i nya banor. Visst är det häftigt Göran att det är så!

FRAMTIDEN ÄR HÄR och fibernätet växer i Korsholm – tänk så många nya möjligheter det ger.

Och när vi har fler sidor på vänstra sidan bordet än högra, alltså närmar oss slutet av tidningen, möter vi Ann Bäck och hennes kärleksfulla hantverk.

En runda vid Rullma, som saluför vindskydd och solskydd, ger vid handen att de nu flyttat till nya, ljusa och fräscha utrymmen.

Gratulerar till Samuel Kvist och Bertel Vidd, som fått hedersomnämnande i Hankmo IF. Aktiva inom Sundom bygdeförening sitter på sidan tjugo med den gamla väderkvarnen i bakgrunden och berättar om deras nya utmärkelse: Årets Gunnar 2020. Grattis till er också.

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

DET ÄR ETT nöje att vara en del av ByaNytts redaktion. Att månad efter månad och år efter år få möjlighet berätta om människor och lokala händelser. Vara jordnära. Vara vänliga. Vara med.

SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING

Tack för att Ni är med!

HJÄRTA

Torsdagen den 15 april 2021

BOKTIPS

• Badhytten – det som göms i sand kommer fram ibland (2015) • Fågelskådaren (2016) • Ryttaren (2017) • Turisten (2019)

En bokserie fylld av humor, värme, kärlek och brottsutredning. En härlig mix helt enkelt.

Lenita Gullberg praktikant på Kustmedia läste böckerna

Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 4/2021: Anna Sand, Jens Lindstedt, Caroline Lund, Joakim Snickars, Jennifer Hägen, Pia Backman-Nord, Lenita Gullberg

UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år

• Livräddaren (2020)

Falsterbo är en liten ort där det inte händer särskilt mycket. Men ibland dyker det upp ett och annat lik och de två poliserna som inte är särskilt vana vid mordutredningar får försöka reda ut vad som egentligen har hänt. Egon och Ragnar lyckas alltid bli inblandade på ett eller annat sätt vilket driver den utbrände åklagaren Fredrik till vansinne.

Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi

TRYCKERI Botnia Print, 2021

• Strandhotellet (2018)

Genren är deckare men böckerna är kryddade med en stor portion humor. I boken ingår bland annat karaktärerna Egon och Ragnar som båda är 80+ och alltid råkar befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt. På fritiden umgås de med systrarna Märta och Elisabeth som är i samma ålder. Övriga karaktärer är bland annat poliserna Mårten och Lisa på Skanörs polisstation samt den utbrände åklagaren Fredrik som för övrigt är Egons brorsson.

REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

Serien innehåller böckerna:

Jag kan varmt rekommendera denna bokserie. Jag har själv lyssnat på dem som ljudböcker med Anton Körberg som uppläsare. Det måste nog vara bland de roligaste böckerna jag någonsin har läst/lyssnat på.

Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi

BYANYTT RÄTTAR I förra numret av ByaNytt fick vi se många fina Saabar. En av bilarna hade dock fått fel årtal tillskrivet sig. Bilen på fotot är en Saab 96 2t 1962 och inte 1992 som det råkade stå i texten.

PRENUMERATIONSPRISER Finland 57 €, EU 62 € Övriga världen 64 € Digital prenumeration 49 € ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

BYA

3

Vallvikbrickan

T

E TACK FÖR TIPS

I fjol marknadsförde inredningsbutiken Quriosa i Koskö en ”Korsholmsbricka” med alla Korsholms byanamn på. Vallvik fattades dock på brickan vilket fick flera av byborna att höja på ögonbrynen.

JESSICA BURMAN, MEDLEM i Vallvik hembygdsförening, påpekar att det var frågan om ett förklarligt och mänskligt fel.

– Vallvik är ingen egen registrerad by utan fastigheterna är registrerade dels på Voitby och dels på Kvevlax, men vi Vallvikbor har en stark bya-anda så tanken väcktes på att göra en egen bricka.

– Vi diskuterade saken inom styrelsen och Sabina Lithén på Quriosa som gjorde den ursprungliga Korsholmsbrickan ville gärna hjälpa oss så vi fick beställa brickan via hennes leverantör. Styrelsen funderade på olika ord som har koppling till byn och skrev ner idéerna, vi hade även ett upprop i Vallviks Facebookgrupp och där via kom det in många fina förslag.

Designen på brickan består av olika ord, platser och nummer, till exempel ”Valleden” hänvisar till vandringsleden längs älven som hembygdsföreningen

rustade upp för ett antal år sedan och årtalet 1917 är året då byn grundades. Den egna postnummern 66570 har en given plats även om den inte varit i bruk på långa tider. Byborna själva använder gärna namnet ”Älvdalens pärla” när de refererar till hembyn. Epitetet kommer från en dikt skriven av Edvard Berts, tidigare vd på Kvevlax Sb och bygdepoet, dikten ”Älvdalens pärla” skrev han till firandet av Vallvik 40 år 1957.

– Vi funderade på om vi skulle skriva på högsvenska eller dialekt, men dialekt kändes nog sist och slutligen naturligare, säger Jessica.

För att kunna beställa brickan behövde man få ihop ett visst antal köpare och Jessica vill tacka alla som beställt.

– Cirka sextio beställningar fick vi in, vilket man måste säga är god uppslutning i en liten by. Vi har också beställt några extra till

Vallvik hembygdsförenings styrelsemedlem Jessica Burman samt ordförande Niklas Finne.

Foto: Privat

föreningen, ifall någon blev utan kan man kontakta oss.

Vallvikborna har som sagt en stark byaanda och hembygdsföreningen har en aktiv del i det hela. Jessica berättar om att de förutom vanlig föreningsverksamhet ordnar talkon, evenemang för barnen samt håller upp skidspår under vintern.

– Kanske extra speciellt med vår by är vår långa tradition av julfest och spex som

engagerar hela byn, alla får vara med från barn till åldringar. Själv var jag nog bara fem år när jag deltog första gången, berättar Jessica.

– Tyvärr har vi ju tvingats ha paus med detta i år och även den andra verksamheten går lite på sparlåga men snart hoppas vi få köra i gång igen!

Text: Jennifer Hägen

TÄVLA OCH VINN ELTANDBORSTE

PORSLINSKANNA

Laddningsbar eltandborste, med timer som gör att det är lätt att hålla rekommendationen om två minuters tandborstning.

tävlings­svar b321:

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 7, 9, 7, 5

FYRKLÖVERNVINNARE

Bjarne Lönnkvist i Korsholm vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 331.

Tröstpriser fick Frey Forsbacka i Kvevlax, Siv Tarvos i Singsby, Camilla Öster i Böle och Mary Gulin i Yttermark.

Gratulerar till alla vinnare Jasså, jag ska nog tydligen fylla i tävlingen för jag har vunnit förr också, säger Bjarne Lönnkvist.

– Men ett strykjärn vet jag inte om jag gör något med, det får frun ta, det är hon som sköter skjortstrykningen.

– Nästa gång hoppas jag att jag vinner en bil, skrattar han.

Bjarne och makan Sofie bor i Smedsby sedan många år. De trivs bra här med all service runt hörnet och speciellt tacksamt var det när barnen var små och gick i skolan, det var nära och tryggt att skicka i väg dem på morgnarna säger Bjarne.

Bjarne prenumererar på ByaNytt och det är vi glada för och hoppas han fortsätter med. Vem vet vad han vinner nästa gång om han deltar i våra tävlingar?

Text och foto: Jennifer Hägen

FRÅGA 4: 6, 10, 14, 17

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 4 maj 2021. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

1

2

VÄLKOMMEN

Vard 6-21, Lö 8-21, Sö

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Café • Service • Biltvätt • Hyres

Få bilen vårtvättad Ribacka Transport Gräv i våroch toppmoderna

JAG TAR HAND OM DINA FÖTTER

BILTVÄTT! • Medicinsk fotvård KALK Tel.JORD, 050-567 7766 • VÅRGÖDSEL Allt inom jord- • Även hembesök byggnadsbranschen• Presentkort TILL TRÄDGÅRDEN SOMMARDÄCK! • Nya Grustransporter Vikby Korsholm

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

Solfvägen 218, Solf Ann-Katrine 050-5946391 miniatyrbilder (samma storlek somtill den rätt pris.

4 06-344 Från rätt 0515, oss 044-9829 081 ringar

I detta nummer har vi gömt fyra

nedan) av Kustmedias På vilka Öppet måndag-fredag Marknadsvägen 1 bst. 8-17 2 b,logo.

65610 KORSHOLM På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Tack och lov...

– Det var verkligen...

– Det unika var...

– Det var fantastiska...

Om jag vinner vill jag ha:

Omgång 332 B421

Bjarne vann priset!

FRÅGA 3: 13, 8, 11, 20

Stilren porslinskanna för valfri dryck.Volym 2,25 liter.

Namn............................................................Tel..............................................

Eltandborste Kvevlax Service Karlebyv.

1134, 66530 Kvevlax Tel. 06-3 Adress.............................................................................................................

Porslinskanna

BYA

4

Möt hotellsystrarna

Gästgivars Våren står för dörren och trots att de utländska hotellgästerna lyser med sin frånvaro och lunchrestaurangen är stängd, ringer ändå telefonen konstant för de båda systrarna Susanne och Petra Gästgivars, VD för varsitt hotell – Vallonia och Astor.

Mellan samtalen med förfrågningar och take away-beställningar får vi en intressant diskussion om deras arbete, vardag, bakgrund och framtidstro.

D

E INNEHAR SAMMA positioner på varsitt av de fyra familjeägda hotellen, men deras resa hit har sett helt olika ut. Susanne, med dubbelnamnet GästgivarsLeppäaho, tre år äldre än systern Petra, visste hela tiden att det här var hennes bransch.

– Pappa (Lars-Erik Gästgivars reds anm.) öppnade Vallonia 1984 men han har aldrig försökt styra in någon av oss i branschen. Vi har fått välja själva helt och hållet, men idag tror jag han uppskattar våra val och att de känns desto viktigare.

Studievalet självklart – Till en början ville jag bli bagare men sedan var det här det självklara valet, fortsätter Susanne, idag fyllda 50 år och med en förmansutbildning inom just hotelloch restaurang i bakfickan.

– Jag jobbade alla somrar under tonåren på våra personalmatkök Ateria. Det var egentligen där det började - mitt intresse för köket, fortsätter hon. Och även om vi fick bestämma själva vad vi ville jobba med och studera, skickade pappa mig en sommar på jobb i ett personalmatkök i Jämsä för att jag skulle lära mig finska – ett språk som jag hade mycket svårt med. Det är jag idag mycket tacksam över, vårt hemmaspråk idag är finska eftersom jag är gift med en finskspråkig man.

I samband med att studierna var avklarade öppnades familjens andra hotell, Astor, i maj 1993, och Susanne inledde då sin yrkesbana med att jobba där en tid.

– Sedan flyttade jag till Spanien i ett och ett halvt år. Vi har semesterboende där i närheten av Malaga sedan mitten av 1980-talet och har tillbringat alla semestrar där. Jag ville lära mig spanska

och valde därför att bosätta mig där en tid, förklarar hon.

Skulle aldrig byta Hon återvände 1995, de två sönerna föddes 1997 och 2000, och efter föräldraledigheterna började Susanne jobba på Vallonia, som hon drivit sedan allt dess. Att valet av bransch och utbildning var rätt råder det ingen tvekan om.

– Jag skulle aldrig vilja byta.

Jag älskar mitt jobb, att få träffa nya människor varje dag, jobba med kundservice. Alla utmaningar som kommer emot och att vara lite överallt – kanske för mycket ibland, skrattar hon.

Hon leder en personalstyrka på, i normala tider, tio personer.

– Det känns som om vi är lite som en familj, tillägger hon.

Hittade sin plats Petra, med efternamnet Gästgivars Lundberg, hade däremot en annan inställning när hon valde studieinriktning.

– Jag hade sommarjobbat med att städa på Vallonia, och även en del i restaurangen, och var övertygad om att hotellbranschen inte var något för mig. Jag studerade lite allt möjligt, en salig röra av beklädnadsteknik, data och sedan marknadsföring. I samband med att jag blev färdig merkonom öppnade sig en tjänst som marknadsförare på Vallonia och då gick det upp ett ljus för mig, det fanns mer än bara städning, servering och matlagning på ett hotell, ler Petra.

Efter att ha träffat sin blivande man en kväll på O`Malleys, tog livet en ny riktning eftersom han sedan länge var bosatt i Göteborg.

– Jag valde ganska snart att flytta dit också, det var strax efter millennieskiftet, minns Petra.

Systrarna Petra Gästgivars Lundberg och Susanne Gästgivars-Leppäaho, döttrar till Lasse Gästgivars, är idag VD/hotellchefer för varsitt hotell, Vallonia och Astor. Trots det har de olika specialområden.

– Susanne är mer praktisk och inriktad på kök och kundservice, medan jag är mer av en försäljare och marknadsförare beskriver Petra.

Karriär i Sverige Nu gällde det att hitta ett nytt jobb och hon satte sig ner med Gula sidorna och listade hotellen i den nya hemstaden.

– Jag skickade in 40 ansöknin­ gar och blev kallad på lika många intervjuer, minns Petra och skrattar. Finländarna hade väldigt gott rykte och jag hamnade sist och slutligen inom försäljningen på Scandic Rubinen på Avenyn. Jag trivdes otroligt bra och tack vare de avanceringsmöjligheter som fanns blev jag efter lite fortbildning Revenue Manager på Scandic Backadal, berättar Petra vidare.

Första barnet kom 2002 och efter en tid hemma ville Petra göra något nytt.

– Jag fick möjligheten att vara med och bygga upp organisationen för ett helt nytt företagshotell, Odin Residence, och fungerade som hotellchef där. Kedjan hör idag till Clarion Collection men vid

FAKTA • Hotellkoncernen LasseG startade med Vallonia Garden i Smedsby 1984 och Vallonia City, numera Astor, 1993.

• De ägdes av Lars-Erik Gästgivars och Bengt Ekman.

• 1997 tog Bengt Ekman över Vallonia City som blev Astor. 2005 övergick Astor i Lars-Erik Gästgivars ägo.

• 2014 köptes hotellverksamheten i Kurikka, som gjort konkurs. Det renoverades, fick nytt namn och ny start.

• Red & Green i Närpes startades samma år.

• LasseG, som består av Lars-Erik Gästgivars, Susanne Gästgivars-Leppäaho och Petra Gästgivars Lundberg, äger Hotell Kurikka, Hotell Vallonia och Hotell Astor till 100%. Red & Green ägs av LasseG och Cisse Grönholm.

• Vallonia har 54 rum och restaurang med 220 platser och 6 mötesrum. På Astor finns 49 rum och 40 restaurangplatser.

• Hotellet i Kurikka har 35 rum och restaurang med 250 platser samt nattklubb. Red & Green har 30 rum och 150 restaurangplatser.

• Hela koncernen har 50-60 anställda.

BYA

5

sängtillverkare och så vidare. Det ska vi bli bättre på att framhålla. I sommar kommer vi också att lansera ett hemesterpaket som innebär att man cyklar mellan våra hotell och får samtidigt med sig en picknick-korg, tillägger hon.

Egen semester

I familjekoncernen ingår fyra hotell, där Petra och Susanne fungerar som VD/ hotellchef för Astor respektive Vallonia.

up-starten hade man ingen tidigare erfarenhet av att driva hotell och det var en sjuhelvetesresa, konstaterar Petra. Det kunde man lätt skriva en hel bok om.

Tillbaka till Finland Parets andra och tredje barn föddes 2007 och 2008 och efter det väcktes tanken på att återvända till Finland. Petra hade då bott i Göteborg i sju år, medan hennes make varit borta från Finland i hela 18 år.

– Jag ville inte tillbaka, men han ville och så blev det, ler hon.

Familjen köpte ett gammalt hus i Hemstrand, som nu, efter tio år av renovering, äntligen är klart.

– Vi har lagt ned ofantligt mycket energi och tid på huset, men det har sin charm också, konstaterar hon.

Väl tillbaka i hemlandet började Petra jobba som hotellchef på Astor, och därmed blev de båda systrarna kollegor i familjekoncernen, som också vuxit sedan dess.

– Hotell Kurikka startades upp för sex, sju år sedan, ungefär samtidigt som Red & Green i Närpes, förklarar Petra.

– Vi har ett nära samarbete och regelbundna möten mellan alla fyra hotellchefer. Däremot är alla hotell lite olika och därför tillämpas också lite olika koncept – det som fungerar i Närpes fungerar inte i Kurikka och tvärtom, tillägger Susanne.

Trots rådande samhällsläget har systrarna ingen brist på framtidstro. Sommaren 2020 blev över all förväntan efter den dystra våren och nu hoppas de bara på att restaurangerna och uteserveringarna får hålla öppet hela sommaren – något som förstås påverkar mängden resenärer mycket.

Pandemitider i branschen Vid hotell Astor, där internationella gäster normalt sett är den största kundgruppen, är läget idag ett helt annat.

– I somras var det de inhemska turisterna som upptäckte det egna hemlandet på en ny nivå, och de har dessutom ändrat beteende väldigt mycket. Många är tacksamma för att vi över huvud taget har öppet, och förståelsen för alla specialarrangemang är väldigt stor.

De uppvisar en förnöjsamhet som jag tidigare aldrig sett, konstaterar Petra.

– Den största kundgruppen just nu är faktiskt folk från Vasa med omnejd, som satsar mer på att fira sin bröllopsdag, 50-årsdag eller dylikt. Det är helt klart frågan om en riktig hemesterboom.

Mervärde med simhall Vallonia, där kundgruppen främst är inhemska affärsresenärer och projektarbetare, har inte påverkats lika mycket gällande inkvarteringen, men i stället har man varit tvungen att hålla restaurangen stängd i flera månader.

– Men take away-systemet har också haft en positiv effekt, konstaterar Susanne. Eftersom nästan hela personalstyrkan är permitterad är det jag som tagit hand om själva ruljansen och jag har lärt känna våra matgäster på ett helt nytt sätt, vilket jag upplevt som väldigt givande.

Vid Vallonia har man under stängningen passat på att förstora köket, med tanke på vad som komma ska.

– Simhallen kommer att ge hotellet ett mervärde och vi hoppas kunna se fler barnfamiljer här när den är klar. Olika badpaket kommer förstås att introduceras i försäljningen, tillägger hon.

Något annat som också kommer att synas mer i marknadsföringen framöver är satsningen på hållbarhet och miljö som gjorts vid alla fyra hotell.

– Vi är med i Green Key och Sustainable Travel-systemet, vilket vi också kommer att börja marknadsföra mer, berättar Petra. Om man bor hos oss stöder man samtidigt en lokal grönsaksodlare, en lokal

Hur semestrar då de båda ”hotellsystrarna” själva om de får välja?

– Familjens andra hem i Spanien har förstås varit det främsta stället dit man åkt för att koppla bort helt, konstaterar Susanne.

Speciellt när barnen var små var det bekvämt eftersom allt var bekant, också då det gällde barnmat och sådant. Men vartefter de blev äldre blev det alltmer så att vi åkte dit bara på höstarna, och valde ett annat resmål på våren – ofta någon storstad. Paris och Istanbul är några av mina favoriter, tillägger hon.

Någon speciell typ av hotell eller annat boende är inget som styr, det väljs efter resmål och behov.

– Vi har bilat ner till Malaga flera gånger och då valt olika vägar för att få se nya platser. Det är väldigt intressant, men man borde ha väldigt gott om tid på sig, helst en månad, menar Susanne.

I hemlandet är Levi en stående favorit, där familjen åker slalom på vårvintern. Även för Petra och hennes familj har det i många år burit av till Levi.

– Sedan blev det Åre och ifjol skulle vi för första gången åka med barnen till Alperna. Men det blev förstås inget av med det och nu i påsk bär det av till Levi igen, berättar hon. Även hon bodde en tid i Spanien innan hon skaffade familj, och tre somrar tillbringade hon på interrail genom Europa – något hon skulle vilja återuppleva med sina egna barn.

– Det var fantastiska upplevelser, och att lära känna världen med barnen är något av en favorithobby, ler hon med hela ansiktet.

För Petra med familj innebär somrarna alltid segling och de har besökt många naturhamnar, storstäder och öar runt om Östersjön.

Att upptäcka världen tillsammans med barnen är något av en favorithobby för Petra. Här besökte familjen Florida i november 2017. Från vänster äldste sonen Albin Lundberg, maken Jan Lundberg, dottern Stella Lundberg och minstin­ gen Nelson Lundberg samt Petra.

Segling den ultimata avkopplingen Somrarna innebär dock segling för Petras familj och de brukar då vara borta ungefär en månad.

– Vi brukar börja med att ta sikte på norra Åland, därefter Stockholms skärgård. Vi har seglat till Riga, Bornholm och Köpenhamn, och midsomrarna har vi alltid tillbringat på västkusten i Grebbestad med våra bekanta där, berättar Petra vidare.

Alla nöjesfält som finns tillgängliga har de besökt och nu när barnen inte längre är intresserade av olika naturhamnar, blir det ofta större städer som resmål även med båten. Familjen har också bilat en del i Europa.

– Mest avkoppling får jag helt klart ute på sjön, och en dröm vore att segla jorden runt, tillägger Petra.

Text och foto: Anna Sand

Även Susanne gillar och resa – här med tillsammans med maken Kimmo Leppäaho och sönerna Samuell och Fabian Chacon.

För båda systrarna är Levi ett ställe de gärna återvänder till för att åka slalom.

BYA

6

T

E TACK FÖR TIPS

Chatarina Nåhls är föreningsmamman med stort F. Här med döttrarna Simone och Daniela Berlin.

Med många föreningsjärn i elden I Replot har föreningslivet under de senaste åren fått ett riktigt uppsving. Chatarina Nåhls med döttrarna Daniela och Simone Berlin är med i många föreningar.

A

TT FÖRENINGSAN­ DAN I Replot lever kvar och blomstrar har visat sig tydligt särskilt under de senaste åren och i Replot engagerar föreningarna både unga och gamla, länge bosatta och nyinflyttade. Familjen Nåhls och Berlin hör till de aktiva bybor man träffar på i många av byns föreningar.

– Ja, i vår familj har döttrarna fått vara med i olika föreningssammanhang ända sedan de var små, konstaterar Chatarina Nåhls.

De nämner grundandet av byarådet i Replot som en orsak till att föreningslivet i byn har fått ett riktigt uppsving.

– Byarådet har blivit som en samlande kärna för aktiviteter och verksamhet i byn som ger stöd också till de andra föreningarna.

Det har piggat upp livet i hela byn, säger Daniela Berlin.

– Det är något särskilt med att vara med i olika föreningar, säger Simone Berlin. Det ger jättemycket även om det också kan vara tidskrävande och olika föreningar ger olika saker. Jag gillar också talko-

andan och “ti arbeit ilaag” för att åstadkomma olika saker. Det är heller ingen skillnad på ålder utan alla kan hjälpas åt. Dessutom får man nya vänner inom föreningsverksamheten.

Föreningsaktiv familj Daniela berättar på tal om talkoandan om aktiviteterna ungdomsföreningen, där man just nu håller på och renoverar ungdomslokalen och gårdsplanen.

– Jag är med som sekreterare i ungdomsföreningen och har varit med sedan jag var 15 år på olika poster i styrelsen.

– I ungdomsföreningen har jag också varit med på olika poster i många år. Det är nästan som en andra familj. Vi har jätteroligt tillsammans och är en ung styrelse, tillägger Simone.

Medan Daniela har engagerat sig mera i marthorna och också varit med som sekreterare i distriktsstyrelsen i många år har Simone gått med i Finlands Röda Kors.

– Jag har nog också varit aktiv inom marthorna, men Röda Kor-

Allt från teater, hockey till Röda Korset. Hela familjen är delaktiga i föreningslivet.

BYA

7 JAG TAR HAND OM DINA FÖTTER

Daniela och Simones pappa JanErik Berlin känner många igen bland annat från Skäriteatern.

Här kokar han mat vid Sim och rodd vid Replot hamnen.

• Medicinsk fotvård • Även hembesök • Presentkort

Ann-Katrine 050-5946391

Marknadsvägen 1 bst. 2 b, 65610 KORSHOLM

Till vardagen, festen och över­ raskningsgästen...

Till er tjänst:

Södra Vallgrund • Tel. 06-3527 830

HANTVERK OCH HEMBAKAT CAFÉ OCH INVA WC Helgöppet 8.5-30.5 (+13.5) Öppet alla dagar 1.6-29.8 Helgöppet 3.9-26.9

Sommartorg 10.7

Bageriet i Kvevlax

Vard. 11-19, lörd. och sönd. 11-18

Bageriet öppet kl. 6.30­16.30

Ribacka Transport och Gräv

06 3460820

Cafe Dosetten

Vi har jätteroligt tillsammans!

set har blivit mera min grej. Jag har varit med på distriktsnivå i Röda Korset sedan jag började i ungdomsutskottet i Österbottens svenska distrikt och har varit med som knatteläger- och ungdomslägerledare. Sedan 2018 är jag ordförande i Röda Korsets Replotavdelning.

– Ja, ibland är vi aktiva på landssidan också, skrattar Daniela. Som exempel berättar hon om att de är aktiva inom Vasa Sport.

– Där utgör vi en släktklunga i supporterföreningen, skrattar Chatarina.

Ett annat av familjens gemensamma intressen är Skäriteatern.

– För mig har teater varit en viktig del av livet sedan år 1999 då jag började spela barnteater under Vivian Johanssons ledning.

Sedan år 2006 är jag med i Skäriteatern och är också med i styrelsen sedan fem-sex år tillbaka, berättar Daniela.

– Och år 2009 började jag vara med och har bara haft paus när vår dotter Ingrid föddes, tillägger Simone. Nu har jag familj och det betyder att föräldraföreningen vid dagis och församlingens föräldrabarnträffar har blivit nya erfarenheter.

Aktiva ungdomar be­ tyder aktiva föräldrar Chatarina sitter tyst och lyssnar.

– Ja, det har verkligen varit många olika aktiviteter inom familjen. Också som förälder blir man aktiv då barnen är med i många sammanhang. Då det var

fotboll i IF Kvarken och senare i Iskmo-Jungsund BK skulle man ställa upp och skjutsa, baka och stå i kiosken då det var matcher.

Och så är det ju så att ibland behövs det någon i en eller annan styrelse och då är det bara att ställa upp.

På den vägen har Chatarina också kommit sig med i Röda Korsets avdelning i Replot, ungdomsföreningen och Skäriteatern.

– Om inte annat är man med när det behövs talkokrafter. Jag har tillsammans med döttrarnas pappa, Jan-Erik Berlin, i många år ställt upp som frivillig då det ska kokas mat vid Sim och rodd, byafesten och andra evenemang.

Vi vill ställa upp för byns ungdomar!

Chatarina är för egen del är också hon aktiv på flera håll. Hon berättar att hon är med i marthorna både i Replot och Vasabygden och är också församlingsaktiv, inte minst i diakonigruppen.

Daniela och Simone berättar att också lillasyster Nicole och pappa Jan-Erik Berlin är lika föreningsaktiva.

– Pappa är med i till exempel Frivilliga Brandkåren, Skäriteatern och Hägnesfladan. Nicole har varit aktiv här i Replot tidigare.

Nu har hon flyttat till Närpes nu och är aktiv i flera föreningar där.

Chatarina konstaterar att det under årens lopp har blivit många olika saker de har varit med i.

– Då man har roligt går allt också om man på förhand tänker på att det kommer att bli mycket jobb. Särskilt när man är med i

flera olika föreningar. Det är inte alltid våra döttrar har varit glada.

Det blir ju så att egna barnen får rycka in där det behövs extra händer. Vi har haft stor nytta av att vi har fått använda skolköket också på sommaren.

Och nästa generation är redan på gång.

– Ja, nu har vår dotter också redan börjat vara med. Traditionen fortsätter, vi börjar redan som barn, skrattar Simone.

I Replot är föreningslivet viktigt – Replotborna är stolta över föreningarna och uppskattar exempelvis att ungdomsföreningen har renoverat lokalen. Nu vill många andra föreningar ha möten där och det ordnas också andra evenemang som till exempel konserter och teater, säger Daniela.

Ett annat exempel på evenemang som är uppskattade också bland mera långväga besökare är den gemenskapsskapande byafesten. Trots coronapandemin har föreningslivet kunnat fortsätta även om mera publika evenemang har paus.

– Men vi funderar hela tiden på vad vi skulle kunna göra exempelvis via sociala medier, vilken tur att det finns andra forum att umgås via i en sådan här situation, säger Simone.

Föreningslivet och aktiviteterna skapar en fin gemenskapskänsla i byn och bra stämning byborna emellan.

– Också turister och villabor känner sig välkomna till Replot.

Det samma gäller nyinflyttade och personer som återvänder till Replot. Det är låg tröskel för att komma med i verksamheten i olika föreningar.

050 5222450

Vikby Korsholm

Tel. 050-567 7766

www.andreasknip.fi

• Allt inom jordbyggnadsbranschen • Grustransporter

KVARKENSVVS

VVS- och elplanering, VVS installationer och -service Nyckel i hand!

KVARKENSVVS

Tel. 050-37 52 946 www.esnab.com

Effektiva vindskydd och solskydd hittar ni hos oss!

Välkomna till vår nya adress: Skolhusgatan 14. Fri parkering!

Lördagsöppet 10-13 i maj.

Skolhusgatan 14 • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8-17 • www.rullma.fi

Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Elarbeten

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Markarbeten

Grävmaskiner, teleskåplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

Bokföringstjänster

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi

Text och foto: Lilian Westerlund

www.engmanservices.fi

engmanservices

Ab Engman Services Oy

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ

BYA

8

ATT SAMLAS KRING ETT BRÖD I dag får vi väldigt mycket intryck från tidningar, internet och sociala medier. Vi matas med pompösa bilder av flerrätters middagar, färska skaldjur i mängder och kakor som man knappt vågar ta första biten av. Exakt när det blev så här kravfyllt att bjuda över gäster en kväll vet jag inte, men min tanke här är att man visst också kan samlas kring något så enkelt som ett färskt bröd?

Må det då vara ett surdegsbröd, farmors goda limpa eller ditt eget favoritbröd. Bröd har en över 6000 årig historia, och än idag samlas vi kring det.

Bröd är utmärkt utgångspunkt i matväg även för en picknick eller vandring med familjen. Sätt brödet i fokus och satsa på några goda tillbehör så det mättar de flesta hungriga magar.

Här nedan bjuder jag på ett matigt focacciabröd, samt några goda röror och andra tillbehör som gör sig gott hemma på terrassen eller i ryggsäcken längs med din favoritvandringsled.

25X35 CM 3 dl ljummet vatten 11 g torrjäst Saft av 1 citron samt skal till kryddsmör 2 msk honung 1 msk salt 5 dl vetemjöl 2 dl majsmjöl 1 kruka färsk salvia 1 solo vitlök eller 2 klyftor vanlig vitlök 1 citron, skalet 50 g smör Flingsalt

AT

K

Brödet i fokus och några små rätter runtomkring blir en bra picknick eller middag.

M

MAJSFOCACCIA MED SALVIA, VITLÖK OCH CITRON

TE M A

& DRY

PARMESANOLIVER

VISPAT CITRONSMÖR

ca 200 g mammutoliver 20 g riven parmesanost 1 msk olivolja svartpeppar

150 g rumsvarmt smör Skalet av 1 citron 1 msk citronolja 1 nypa salt

Blanda oliver, riven parmesanost och olivolja i en liten skål, vrid över lite nymalen svartpeppar.

Blanda ner alla ingredienser i en skål med hög kant, vispa med elvisp tills smöret blivit fluffigt och helt vitt. Servera med lite rivet citronskal och flingsalt.

Blanda vatten, jäst, citronskal, honung och salt i en degmaskin. Tillsätt vetemjöl och majsmjöl, kör degen på låg effekt i cirka 5 minuter.

Flytta över degen i en ugnsform, smord eller beklädd med bakplåtspapper. Tryck ut degen jämt i hela formen. Låt jäsa övertäckt i rums­ temperatur 1,5 h.

Gör under tiden klart ett kryddsmör. Smält smör och tillsätt finskuren salvia, tunt skivad vitlök, och citronskal.

När degen jäst klart, tryck med fuktade fingrar gropar i degen, fördela kryddsmöret över hela brödet.

Grädda i 225 gradig ugn ungefär 15 minuter.

Focaccian bakas på ca 1/3 del majsmjöl och blir därför härligt gul i färgen. Smaksätts med ett kryddsmör gjord på citron, salvia och vitlök.

C

Det vispade smöret får en helt annan karaktär än vanligt smör och citrussmakerna kommer fram på ett behagligt sätt då man använder skalet istället för saften.

BYA RÄKSALLAD MED MANGO OCH CHILI

9

HÄNT PÅ

Förnyade

lokalnytt.fi

4–6 PORTIONER 180 g avrunna räkor 1 mogen mango 1 lime, skalet och saften 1 liten rödlök ½ röd chili 150 g crèmefraiche 80 g helmajonnäs 1 msk vatten

LokalNytt är ByaNytt och KustNytts nya hemsida.

har nu öppnat!

Gå in på lokalnytt.fi och ta del av arkivmaterial, recept, tävlingar och annat skoj!

Nya öppethållningstider: ti-to kl. 10-17.30 fre kl. 10-17 lö kl. 11-15

Skala mangon och skär den i tärningar. Finhacka rödlöken och chilin. Blanda alla ingredienser i en skål, späd med vatten om röran känns väldigt stab­ big. Låt gärna stå några timmar innan servering så hinner hettan från chilin och syran från limen blanda sig fint i röran.

Andreas Knips smakliga bakelser, sallader och smörgåsar kan nu hämtas från oss. Även beställningar kan göras.

Fler företagare och mer saker till salu!

Recept på gluten fria pannkakor

Mycket är alltså nytt, men konceptet är det samma gamla - eftersom gammalt är senaste nytt!

Myrvägen 1, 65230 Vasa 010 320 7686

minimossen.fi minimossen minimossen

Ti-to kl. 10-17.30 Fre kl. 10-17 Lö kl. 11-15

Korsholm, Vad kan du om rsnäs?

Malax och Ko

VÄLKOMMEN IN! Vard 6-21, Lö 8-21, Sö 9-21

Café • Service • Biltvätt • Hyresvagnar

Få bilen vårtvättad i vår toppmoderna BILTVÄTT!

GRILLAD HALLOUMISALSA 4–6 PORTIONER 1 st halloumi 200 g 3 st tomater 1 liten lök 5 g färsk timjan ½ solo vitlök 2 tsk socker skal och saft av 1/2 citron

Halloumi är mycket användbar i matlagning, har en lång hållbarhet och passar väldigt många i smaken. Mitt tips är att ha alltid några bitar i kylskåpet.

Skär halloumin i 1 cm:s skivor, grilla i torr stekpanna, grillpanna eller på grillen. Låt svalna.

Nya SOMMARDÄCK!

Från oss rätt ringar till rätt pris.

Kvevlax Service Karlebyv. 1134, 66530 Kvevlax Tel. 06-346 0151

Vi bor i ätta rum

och tre kök!

älskar att Pysselprofessorneta handarb

Video: Libbis Lin s vårtecken i Klobbskat

Skär tomater i grova tärningar och löken i tunna skivor, finhacka tim­ jan och vitlök. Blanda alla ingredi­ enser försiktigt i en skål.

SNABBSYRAD RÖDLÖK 1 rödlök saft av 1 stor lime 2 msk socker 1 nypa salt Skala och skiva rödlöken tunt, pressa över limesaften. Strö på socker och en nypa salt.

Arbeta in sockret och limesaften i rödlöksringarna med fingrarna. Står sig 3–4 dagar i kylskåp.

Text & Foto: Jens Lindstedt

Håll kontakt med både Ljud och bild Med JNT Fiber känns vardagen mindre grå.

Anslutningen gör det möjligt att till exempel förmånligt ringa dina vänner med både ljud och bild eller se nya, intressanta TV-kanaler.

Den ger dig också möjligheten till distanssjukvård, elektronisk övervakning av ditt hem eller styrning av dörrlås.

Gör en intresseanmälan på

www.jnt.fi/fiber

Bredband, TV, telefoni och IT-tjänster för Österbotten.

JNT Fiberteam, tel. 786 8210 | www.jnt.fi

BYA

10

M

AT

K

TE M A

& DRY

C

DUKA MED

loppisfynd G

ÅR DU PÅ LOPPIS? Eller känner du hur det kryper på kroppen när någon nämner ordet loppis? I denna fråga är människor tudelade. En del älskar att rota bland hyllor och lådor i jakt på det stora fyndet medan andra inte ens sätter sin fot i närheten. Och bra att vi är olika, då lämnar det mera åt oss som gillar att fynda bland begagnat. Loppmarknader, second hand, auktioner, försäljningssajter på nätet – allt är en form av att sälja begagnat. Att fynda det som någon annan inte behöver. Ibland resulterar det i det perfekta köpet, ibland blev det kanske dyrare än du tänkt dig. I mitt arbete inom inredning och styling använder jag också begagnat, grejer jag fyndat på loppisar eller köpt via olika försäljningssajter. Den rätta inredningsprylen, oavsett om den är ny eller gammal, kan skapa den perfekta känslan i en styling eller bli blickfånget i inredningen. Att köpa begagnat är inte bara återanvändning och miljösparande, det är också ekonomiskt.

Förutsatt att du är prismedveten, för även på loppis hittas grejer som säljs till butikspris. Alla fynd är inte ekonomiska fynd.

Under det senaste året har jag samlat på mig en del loppisinköp och dessa kommer jag här att presentera i olika dukningar.

I en del dukningar har jag kombinerat med eget porslin eller detaljer.

Har du fullt i dina skåp? Kanske dags att rensa ut, sälja på loppis och få en orsak till att fynda lite nya grejer istället.

Eller varför inte testa att matcha och mixa ihop olika serviser du redan har, det kan bli en annorlunda och helt perfekt dukning inför nästa middagsbjudning.

Text: Caroline Lund Foto: Ann-Britt Pada

Denna tekanna och de fyra kopparna kom jag över samma dag vi fotograferade inför reportaget. Ett fynd för sex euro på ett av stadens välgörenhetsloppis. Förutom att de är fina så är de dessutom trendiga i den lila färgen och kannan med rottinghandtaget är ju bara så söt.

Assietterna i vitt och grått kompletterar dukningen.

Porslin finns i överflöd på loppis.

Du kan hitta allt från helt kompletta serviser till några få exemplar. Här en stilfull och enkel dukning i neutrala färger för fyra personer. Duken på bordet är en tunn gardin som jag knutit ihop i båda sidorna med ett snöre.

Dekorationerna är en trollhasselkvist och några små guldbollar i trä. Kanske ett tips till kommande bröllop. Och varje förrättstallrik behöver inte vara likadan utan här kan dukas med liknande tallrikar. Förrättstallrikar eller som här assietter hittas ofta för några tiotals cent per styck.

En dukning i färgerna svart, vitt och grått samt trä. Därtill en färgstark sallad som blickfång i dukningen.

Brödfatet och brödknivarna sätter en extra touch på dukningen.

Eget i dukningen är svarta serveringsfatet, träbrickorna samt servetter och bestick.

Resten loppisfynd för under tiolappen.

BYA

10 FRÅGOR OM MAT Att matcha och mixa är trendigt. En senapsgul djuptallrik till förrättssoppan kombineras med en vit mönstrad varmrättstallrik. Här fick jag bara tag i två likadana djuptallrikar.

Behövde inte fler just nu men servisen kan säkert kompletteras om jag önskar i ett senare skede. De flesta serviser dyker upp med jämna mellanrum så med lite tålamod får man nog ihop åtminstone ett halvdussin. Men billigare fynd än de två jag köpte gör jag knappast, 15 cent tillsammans för båda.

På våra resor runt landet och även utomlands söker jag mig gärna till lokala loppisar. Jag köper sällan souvenirer men mina inköp på loppisar kan säkert jämföras med det. De blir ofta ett minne från någon stad. Som Peppar och Salt burkarna jag köpte i Raumo senaste sommar.

Kaffetåren den bästa är! Inredning från 1970-talet är trendigt och varför inte sätta lite retrokänsla på tillvaron.

Kopparna hittade jag för några år sedan i samband med att vi tömde en gammal villa och resten på bordet är loppisfynd som kompletterar i färg.

Tobias Klemets, uppvuxen i Helsingby och bosatt i Vasa. Arbetar just nu som eftisledare i Smedsby. Annars med frilansande skådespelarupp­drag och teaterrelaterade jobb, både som arbete och hobby.

1 2

FAVORITRÄTT DU SJÄLV TILLAGAR? – Är lite periodare och just nu vill jag ha fisk. Men – en rätt jag ofta gör och som jag tycker om är pasta med svamp, smör, kryddor, vitlök och ost. Jag steker färska champinjoner i smör, tillsätter pasta som inte är helt färdigkokt, kryddor och vitlök. Kanske ännu lite smör till – så det känns rikt och ljuvligt. Till sist riven ost ovan­ på. Enkelt att göra. Vardagsmat som känns lyxig tycker jag. Gott!

3

BESTÄLLER DU GÄRNA OM DU ÄTER PÅ RESTAURANG? – Äter inte så ofta på restaurang så då vill jag ha något speciellt.

Anka. En välgjord anka med tillbehör.

4

LÄSER DU INNEHÅLLSFÖRTECKNING PÅ LIVSMEDEL? – Ibland. Beror på. Brukar till exempel kolla hur många procent bönor en förpackning bönor innehåller och sånt.

5

VÄRSTA MATRÄTTEN ENLIGT DIG UNDER SKOLTIDEN? – I lågstadiet i Helsingby kokade Stina så där fanns inget som var värst. Allt var fantastiskt gott och Stina var bästa kocken! Laxfrest­ else i högstadiet hade jag däremot svårt med minns jag.

6

VAD HAR DU FÖR FÖRHÅLLANDE TILL GRILLMAT? – Jag tycker om grillmat. En välgrillad burgare – Ah! En social grej tycker jag att äta grillmat och ibland får man tygla sitt inre barn för det är så himla gott.

7 8

VAD TYCKER DU OM ATT DRICKA TILL MATEN? – Vanliga dagar vanligt vatten. Till fest eller med vänner öl eller vin.

9

SPECIELLA BARNDOMSMINNEN KOPPLADE TILL MAT? – Det fanns en tid i livet när jag inte ville ha potatis, fast nu har jag nog förlåtit potatisen. Jag tyckte, och tycker än, därför mycket om ris och kyckling som basmat. Jag minns också ännu när mamma första gången tillagade tupp i vin. Makalöst gott!

10 I den sista dukningen bjuder jag på lite sommarkänsla.

Chokladälskare som jag är så fastnade jag direkt för koppen att smälta choklad i, att den dessutom kostade 1,50 passade mig perfekt. Allt förutom de vita tallrikarna är köpt på loppis.

VAD ÄTER DU TILL FRUKOST? – Vanligen två kokta ägg, någon frukt till och rågbröd. Har tänkt att jag borde börja äta gröt men ägg är gott. Kaffe till om jag inte dricker morgonkaffet på jobbet.

VAD ÄTER DU HELST EFTER EN HELKVÄLL PÅ KROGEN? – Då ska det vara kycklingfranska med ost på och en god sås eller majonnäs.

VAD ÄR DET KONSTIGASTE DU ÄTIT? – Kommer inte på någon maträtt. Men en gång blev jag bjuden på en sorts geleaktig vodka som nog inte var av denna världen.

Lisbeth Bäck frågade och Tobias svarade. Det var trevligt!

11

BYA

12

”Kvarkenregionen är en framtidsregion” tystnat vartefter projekten förverkligats, konstaterar Mathias.

Lagarbete utan dess like

Modiga beslut en förutsättning

Arbetsgruppen slog fast att en skräddarsydd, isgående färja anpassad för regionens behov ska förverkligas. Några pengar för behövliga utredningar och underlag hade arbetsgruppen inte – de kunde dock sökas hittas via Kvarkenrådet och den projektvärld man de facto lever i.

– Midway Alignment-projektet startades som en följd av detta av Vasa stad och Umeå kommun, med ett partnerskap på totalt 18 organisationer och en budget på drygt 20 miljoner euro. Inom det projektet togs alla planer för förverkligandet och investeringen fram. Näringslivets behov utreddes och upphandlingar och förhandlingsmaterial till Europeiska Investeringsbanken togs fram i samarbete med både Umeå och INAB, Vasa och Vasaregionens utvecklingsbolag, Brysselkontoret samt Wasaline med Peter Ståhlberg i spetsen, berättar Mathias vidare. Lindström agerade projektledare och utsågs till ansvarig för projektets koordinering.

– Alla drog åt samma håll, det var ett lagspel utan dess like och under processens gång lärde vi oss mycket om intressebevakning på EU-nivå, vilket vi kommit att ha nytta av även framöver, tillägger han.

Han beskriver sig som en otålig själ som vill att saker ska hända.

Samtidigt poängterar han, gång på gång, att det regional utveckling handlar om ett lagarbete och är inte något som en enskild person åstadkommer.

– Orsakerna till att vi lyckats med våra projekt, såsom exempelvis den nya färjan, är att vi har väldigt modiga och framsynta politiker och tjänstemän i Kvarkenregionen. Det fanns dessutom ett väletablerat samarbete mellan länderna, som bidrog till att man vågade vågar fatta stora beslut.

Tilltron till varandra är stor och man har satsat både tid, energi och pengar på att utveckla det här samarbetet.

Här spelar Kvarkenrådet som organisation en viktig roll.

– De gränsöverskridande frågorna finns egentligen inte på någons bord och ingen tar tag i dem om den här organisationen inte skulle finnas. Någon måste ha ansvaret för gränsöverskridande frågor. Det har Kvarkenrådet.

Mathias Lindström från Petsmo har nu varit direktör för Kvarkenrådet i tio år. Han ser tillbaka på en händelserik tid med många, utvecklande projekt som gagnar såväl Österbotten som Västerbotten. En milstolpe nås i sommar när den nya färjan börjar trafikera.

Mathias Lindström kan blicka tillbaka på ett decennium som direktör för Kvarkenrådet. Ett decennium präglat av regionutveckling och ett sällan skådat lagarbete där visioner av stora mått har förverkligats, och om bara två månader ligger det största symbolvärdet av dem alla för det gränsöverskridande samarbetet i Vasa hamn.

D

ET HAR GÅT T jättesnabbt, men så har det också hänt otroligt mycket under de här tio åren, konstaterar Mathias Lindström. Vi har fått till stånd mycket positiva saker och det är fantastiskt roligt att få jobba med utveckling. Det är en gynnsam

position och det blir sällan tråkigt.

Han är uppvuxen född i Sverige men har bott och växt upp i Finland – närmare bestämt Petsmo sedan mitten av 1980-talet. Med en juristexamen i fickan arbetade Mathias först som jaktvårdchef för Svenska Österbottens Jaktvårds-

distrikt och Finlands Viltcentral i cirka fem år, innan han valdes till ny direktör för Kvarkenrådet efter Christina Knookala i mars 2011.

– Jag fick då bland annat höra att jag fått världens lättaste jobb, och att det enda jag behövde göra var dricka kaffe och sitta på möten, minns Mathias och skrattar.

Kvarkenrådet hade då nyligen omstrukturerats från en delegation till en förening, personalstyrkan hade skurits ned och Mathias fick börja från rent bord och fick därmed också möjlighet att stätta sin egen prägel på organisationen.

– Ambitionerna med hela Kvarkenrådet ifrågasattes av många stundvis och inte bara en gång har våra visioner betraktats som rena utopier. Men olyckskorparna har

Unik arbetsgrupp – unika resultat När han tillträdde fanns en vision och en handlingsplan för regionen, där första prioritet var att trygga färjetrafiken.

– Om det inte finns en fungerande sådan förbindelse mellan Väster- och Österbotten, är det svårt att också upprätthålla något annat samarbete. Vi fick tilläggstid att ta fram en hållbar lösning tack vare att Rabbe Grönblom under flera år upprätthöll linjen på egen bekostnad, men när hans bolag, RG-Lines konkurs var ett faktum 2012 blev ärendet mer akut och angeläget, och nästan all fokus sattes då på att hitta en framtida lösning på Kvarkentrafiken.

Trafik – och kommunikationsministeriet tillsatte en arbetsgrupp med syfte att ta fram en långvarig strategi för att trygga Kvarkentrafiken.

– Det unika var att det också ingick representanter från Västerbotten i den, vilket är ovanligt, minns Mathias.

Färjan - en symbol för samarbetet När beslutet sedan kom och projektet ”var i hamn”, hade man inte bara ordnat finansieringen av en ny färja, utan även skapat ett symbolvärde för vad man kan åstadkomma och lyckas med om man bara vill och vågar och arbetar målmedvetet tillsammans.

– Det är så mycket mer än en ny färja. Det är en bärande grundpelare och symbol för samarbete kring många frågor, samtidigt som den fungerar som en plattform för nya innovationer som vi har nytta av på båda sidor om Kvarken.

Ett annat mål som nåtts under den här perioden är omstruktureringen av Kvarkenrådet – vidare från en förening till ett så kallat EGTS, Europeisk gruppering för territoriellt samarbete. EGTS är EU:s eget juridiska instrument för gränsöverskridande samverkan

BYA Fritiden ägnar Mathias gärna åt jakt och styrkelyft, som han också tävlat i. En bronsmedalj i FM 2018 i styrkelyft för M40 i klassen -120 hör till hans meriter. Foton: Privata.

är omgiven av andra sådana personer, vilket jag är i Kvarkenrådets styrelse och på kontoret med mina medarbetare, konstaterar Mathias.

– Jag är nog mest stolt över att vi under de här tio åren lyft Kvarkenrådets roll som regionutvecklare, fortsätter han. Vi betraktas som en pålitlig samarbetspartner som i stället för att kosta pengar genererar medel för regionutveckling på ett effektivt sätt. Det gäller inte enbart Midway Alignment utan många andra projekt som genomförts under dessa tio år – bland andra olika turismprojekt. Man får konkreta resultat av att samarbeta med oss via Kvarkenrådet.

Elflygen blir verklighet

MATHIAS LINDSTRÖM ÅLDER: 43 BOR: I Petsmo, Kvarken­ regionen FAMILJ: Frun Jasmin och döttrarna Emilia 17 år, Ida 15 år och Elli 1,5 år.

KÖR: Volvo BRA EGENSKAPER: Målmedveten, positiv och social SÄMRE PÅ ATT: Tidsplanera, ibland lite otålig.

GÖR HELST PÅ FRITIDEN: Jagar, tränar och läser/ lyssnar på en god bok.

Reser även gärna. ÄTER HELST: Kött TITTAR PÅ: Dokumentärer BEUNDRAR: Driftiga människor.

OKÄND MERIT: Brons på FM 2018 i styrkelyft för M40 i klassen -120

och något som Mathias såg ett behov av genomdriva direkt ganska snabbt efter att han tillträtt.

– Ärendet lyftes första gången upp på ett möte i Karleby 2011, minns han, men eftersom färjeprojektet var mer akut, lades saken på is.

Bättre verktyg med ny struktur Den föll däremot inte i glömska, utan kom att bli något av ett eget projekt för Mathias del tillsammans med landskapsrådet Olav Jern som också såg potentialen.

På en konferens i Vasa våren 2018 tilldelades Lindström ansvar för att genomdriva saken och kort därefter fattades det historiska beslutet om att bilda Kvarkenrådet EGTS – det första helnordiska EGTS-området mellan två länder.

– Syftet var att få bättre verktyg att utveckla regionen i ett gränsöverskridande perspektiv.

Ett EGTS ger fler administrativa fördelar i hanteringen av olika samarbetsprojekt och skapar även bättre påverkningsmöjligheter, såväl nationellt som på nordisk och europeisk nivå. Samtidigt som arbetet effektiveras kan det också breddas och som EGTS kan Kvarkenrådet komma in på helt nya arenor. Ombildningen verkställdes vid årsskiftet 2020-2021 och därmed var ytterligare ett stort mål uppnått.

Etablerad roll som regionutvecklare Tio års ”väntan” på att komma i mål kräver både uthållighet och envishet.

– Det krävs också en stark tro på sig själv och det du gör och samt på framtiden – och att man också

Mest aktuellt just nu är projektet FAIR som startades upp förra sommaren.

– Projektets målsättning är att öka kunskapen om elflygets möjligheter samt att snabba på implementeringen ibruktagandet av regionala elflyg i regionen, förklarar Mathias. Även den här gången var många initialt väldigt skeptiska till idén, men på bara ett och ett halvt år har mycket hunnit förändras och nyligen meddelade Finnair att de beställt gjort ett intetionsavtal om att köpa 20 elflygplan.

– Elflygen är redan en realitet som flygbolagen förbereder sig för och nu är det vår uppgift att skapa de regionala förutsättningarna. Elflygen kan erbjuda Kvarkenregionen många fördelar: De är betydligt billigare i drift och ger därmed lägre biljettpriser. De skapar möjlighet till nya, korta rutter och kortare intervaller för tätt trafikerade affärsrutter. Taxiflygen skulle bli billigare med eldrift och i stället för att prata om flygskam kunde vi vara stolta över att ta flyget, tillägger Mathias.

Enorm potential Havet och klimatet är två faktorer som gör regionen till en utmärkt testplattform, men även industrin i området.

13 – Exportföretagen är i stort behov av ett globalt nätverk likaså forskning, utveckling och undervisning. Turismen var den snabbast växande sektorn i Finland fram till pandemin och även inom sjukvården skulle elflygen fylla en viktig funktion, där snabba transporter kan vara livsavgörande, fortsätter Mathias, som drivit projektet framåt i nära samarbete med riksdagsmannen och tillika Kvarkenrådets ordförande Joakim Strand.

I Norden finns redan cirka 300 etablerade flygrutter med en sträcka under 400 km, vilket dagens elflyg klarar, men med 60 procent lägre operativa kostnader än vanliga flyg.

– Möjligheterna för de nordiska länderna är enorma och det finns många fördelar med att vara först ut – med att vara pionjär. Synlighet är en sådan, men också många andra konkurrensfördelar.

En framtidsregion I grund och botten handlar Kvarkenrådets arbete om att skapa en region där det är gott att leva och där utveckling kontinuerligt sker.

– Vi bor i en framtidsregion – det är jag övertygad om. Det är här, i Kvarkenregionen, det kommer att hända under de närmsta 20 åren, allt från energikluster till batterifabriker, hamninvesteringar och gruvor, och vilket behov av nya arbetstagare det kommer att ge. Vi måste kunna lösa tillgänglighetsfrågorna, arbetskraftsförsörjningen och även boendefrågorna. Våra pendlingstider mellan stad och landsbygd är unika, jämfört med till exempel i Stockholm där det kan ta tre timmar att ta sig till jobbet. Varför skulle man inte vilja bo här, undrar Mathias.

Pandemin en bromskloss Själv har han under det senaste året gått från cirka 140 resdagar per år till tolv, och han hoppas snart kunna återgå till en mer normal vardag med fysiska möten.

– Tack vare den långa traditionen och väletablerade kontakter och strukturer har vi kunnat fortsätta driva våra projekt framåt,

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11 2021 och du kan vinna en säng till värde av högst 500 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

Fira med festival Färjan kommer, elflygen kommer att komma och ambitionen nu är att förankra det folkliga samarbetet för att kunna ge mervärde också åt gemene man.

– Vi har kunnat konstatera under året som gått att många band mellan Västerbotten och Österbotten bröts under åren med dålig färjetrafik, och pandemin har förvärrat situationen ytterligare.

Därför planerar vi nu att arrangera en stor Kvarkenfestival, öppen för alla, under 2022 och då förhoppningsvis kunna fira att pandemin är över och att Kvarkenrådet också fyller 50 år, avslöjar Mathias.

– Det kommer, om det bara är möjligt, att bli ett stort evenemang med huvudsyfte att äntligen kunna återknyta banden mellan Västerbotten och Österbotten, hoppas han.

Han ser fram emot ytterligare tio år på Kvarkenrådet med tillförsikt på framtiden för Kvarkenrådet.

– Jag kan inte se att det skulle finnas något bättre jobb än det här.

Det skall till ett mycket lockande alternativ för att jag skulle byta jobb för tillfället. Här får man jobba i en kreativ miljö och aktivt påverka den positiva regionala utvecklingen i två länder. Det är en ynnest.

Text och foto: Anna Sand

KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

PRENUMERERA: • på

hemsidan www.byanytt.fi e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 3441814 • via

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 57 € Inom Europa: 62 € Utanför EU: 64 €

men pandemin har gjort det svårare att starta upp nya. Man måste komma ihåg att det är människor som samarbetar – inte organisationer, och det är ett måste att träffas fysiskt. Vi går i och med 2022 in i en ny programperiod med ny programgeografi, som innebär möjligheter att jobba med nya partners, men även en hårdare konkurrens om regionutvecklingspengarna. En ny och större spelplan där Kvarkenrådet inte längre bara är en del av Botnia Atlantica-området, utan hela det så kallade Aurora-området.

BYA

Lokaltidning i Korsholm

SÄNG

BYA

14

Nya roller

för far och son Burman I december ägde en generationsväxling rum inom jordbyggnadsföretaget BBJ Gräv.

Efter 14 år inom företaget och nio år som delägare har Simon Burman tagit över företaget efter Göran Burman.

S

OLEN SKINER FÖR fullt och terrängen i strandmiljön är lerig och svårforcerad på typiskt vårvinteraktigt vis då ByaNytt träffar Simon och Göran Burman i Grönvik en eftermiddag strax före påskhelgen.

BBJ Gräv har just avslutat ett muddringsarbete vid en privat båthamn. Den stora grävmaskinen tornar upp sig intill strandkanten och de sviktande ismassorna. I slutet av fjolåret skedde förändringar i ledningen för BBJ Gräv. Grundaren Göran Burmans son Simon Burman har officiellt tagit över rodret för det mångsidiga jordbyggnadsföretaget.

– Generationsväxlingen har verkställts efter ett drygt två år långt planeringsarbete. Det är i mångt och mycket företagets revisor som har hållit i trådarna för det hela, säger Göran.

För Simons del handlar det om att kliva in i en ny roll som medför nya utmaningar och uppgifter.

– Hittills har jag skött olika arbetsprojekt till var-

dags. I fortsättningen gäller det att ansvara för helheten och alla arbeten som företaget åtar sig, kommenterar Simon.

Att fatta beslut i olika ärenden hör till jobbet. Den nya positionen medför också bland annat att kraven på kunskaper om och insikter i olika ekonomiska och byråkratiska frågor ökar.

– För närvarande etablerar vi en ny verkstadshall och ett nytt kontor på Fågelbergets industriområde.

Det är tänkt att jag ska börja sköta adminstrativa sysslor i högre grad framöver efter att kontoret tas i bruk i juni.

– Jag har slutat att köra grävmaskin och istället överlåtit den funktionen åt en anställd inom företaget, berättar Simon i samma veva.

Delägare sedan 2012 Simon Burman är själv elektriker till utbildningen. Innan han knöts till familjeföretaget BBJ Gräv 2007 arbetade han med kross-

BBJ Grävs nya verkstadshall och kontor är beläget på Fågelbergets industriområde. Verkstaden togs i bruk strax före påsk.

transporter och körde hjullastare på Vasa Grus. Simon blev delägare i BBJ Gräv 2012. Att den mångfasetterade jordbyggnadsbranschen är hans gebit i arbetslivet råder det inget tvivel om.

– Det är framför allt ett skapande arbete. Det är nya utmaningar att tampas med hela tiden. Ingen dag är den andra lik i det här jobbet, kommenterar han kort och gott.

Utmaningar är som sagt ingen bristvara. BBJ Gräv har haft fullt upp på arbetsfronten under den gångna vintern. I maj tar sig företaget an sitt allra första sydfinländska projekt då man tar itu med husgrundsarbeten på ett nytt bostadsområde i Esbo. Samtidigt blir miljökraven successivt allt strängare i samhället. Hur påverkar detta er verksamhet?

– Vi anpassar oss i första hand genom att förnya maskinparken i enlighet med gällande krav. Exempelvis är den nyaste grävmaskinen ett år gammal

medan den äldsta har fem år på nacken. Målet är att förebygga oljeläckage och andra nedsmutsningar som maskinerna kan förorsaka.

Simon har många järn i elden som företagare. Tidigare har han köpt Vasa betongstations fastigheter. Tillsammans med systern Heidi och mamma Ann-Katrine har han fastighetsbolaget Burman Fastigheter som har uppfört den nya verkstads- och kontorsbyggnaden på Fågelberget.

Långa arbetsdagar är något som många företagare lever med. Inte sällan kör passen igång klockan fem, sex på morgonen och varar till sju, åtta på kvällen.

– Fritiden är en viktig sak. Samtidigt som det gäller att hitta rätt tempo i arbetet bör man också ha möjlighet att koppla av ibland.

Hittills under min tid på BBJ Gräv har den längsta semestern varit två veckor lång.

– Tack och lov har jag en förstående fru, sammanfattar Simon med glimten i ögat.

Började arbeta efter högstadiet Göran Burman har ägnat sig åt vatten- och avloppsledningsarbeten och olika typer av husgrundsoch jordbyggnadsarbeten i 43 års tid. Karriären inom området vatten och avlopp tog avstamp efter att Göran hade gått ut högstadiet 1978. I början sommararbetade han tillsammans med sin pappa SvenOlof Burman som var anställd av Korsholms kommun. Från mitten av 1980-talet verkade han inom ramen för företaget Korsholms Grundbyggnad. Historien om det

moderna BBJ Gräv börjar 1997 då Göran och Nisse Back köpte upp Smedsbybon Harry Lustigs jordbyggnadsföretag och maskinpark.

– Nisse var med i verksamheten fram till 2000. Därefter drev jag företaget på egen hand fram till 2012 då Simon blev delägare, säger Göran.

BBJ Gräv har sitt huvudsakliga kärnområde i Korsholm och Vasa och företaget sysselsätter idag cirka 15 personer inklusive inhoppare. Till arbetsuppgifterna exempelvis husgrundsarbeten, vatten- avlopps- och elkabelarbeten, vägbyggen, muddringar och trädgårdsarbeten.

Ett speciellt aktuellt projekt som Göran omnämner är koncentrerat till ett strandtomtsområde i Gerby där fyra bostadshus ska uppföras.

– Vi har börjat från nolläge. Vi har byggt en 30 meter lång pir vid en kommande båthamn samt en simstrand. Vatten- och avloppsbyggen hör också till arbetspaketet och det ska därtill finnas ett gemensamt servicehus på området.

– Det här arbetet är mycket rörligt och omväxlande till sitt upplägg. Den arbetsplan som man har när man börjar på morgonen kan komma att ändras fem-sex gånger under dagens lopp, betonar Göran.

BBJ Gräv driver också grusterminalen på Karperövägen i Smedsby.

– Fjolåret var mycket lyckat för terminalen. Coronakrisen medförde att folk satt hemma och hade tid för trädgårdsprojekt. Efterfrågan på kross och matjord var större än tidigare, säger Göran.

Inga planer på pension Det var tänkt att generationsväxlingen i december skulle hjälpa Göran att hålla lite avstånd till den intensiva arbetsrytm som han har varit anpassad till under lång tid.

– Istället har det varit tvärtom.

Vi har haft mer jobb än någonsin på sistone. Jag försöker stöda Simon i hans nya roll så gott jag kan. Förutom en kapten behöver företaget även en styrman.

– Jag har tenderat att driva företaget på ett visst vis. Simon är i sin tur benägen att tänka i nya banor, fortsätter Göran.

Göran fyller jämna år 60 år nästa år. Någon passiv och stillsam pensionstillvaro kan han absolut inte tänka sig i det här skedet.

– Jag vill inte bara sitta hemma, rulla tummarna och titta på teve.

Jag har redan nästa företagsprojekt på gång. Det handlar om en annan bransch än den nuvarande. Vi väntar fortfarande på ett bygglov, säger han utan att avslöja sina visioner mera än så.

– Jag ämnar också börja ägna mig åt stockhuggning, vedanskaffning och andra typer av skogsarbete i högre än tidigare, tillägger Göran angående sina personliga framtidsplaner.

Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

15

Nina Riska och Håkan Löfqvist berättar att JNT ifjol investerade 39 procent av omsättningen i utbyggnaden av fibernätet i Österbotten.

– Vi vill se ett livskraftigt Österbotten där folk ska kunna bo och verka.

Foton: JNT

FIBERNÄTET VÄXER I KORSHOLM Året som gått har inneburit distansarbete för många Korsholmare. Samtidigt väljer allt fler att titta på TV via streaming­ tjänster, och kraven på en stabil, snabb och säker nätuppkoppling ökar. Den överlägset bästa tekniska lösningen är då fiber. Utbyggnaden av fibernätet pågår nu på flera håll i Korsholm i JNT:s regi.

F

ÖRETAGET JNT ÄR idag i topp i Finland då det gäller fiberutbyggnad och i stället för att följa med utvecklingen har man gått in för att leda den.

– Ifjol investerade vi 39 procent av omsättningen i fibernätet i Österbotten, berättar Håkan Löfqvist, senior advisor i företaget. Vi vill se ett livskraftigt Österbotten där folk ska kunna bo och verka också i framtiden och vi bygger fibernätverk i stora delar av Österbotten som bäst, tillägger han.

Ett byabeslut ofta nödvändigt Håkan är ofta den första kontakten när det gäller fiberförfrågningar, och han är den som koordinerar utbyggnadsarbetet med alla olika samarbetspartners som finns med i bakgrunden.

– Vi har en övergriplig plan för hela Österbotten, men efterfrågan och behov styr vilka områden vi aktiverar i vilken ordning. Det är viktigt att folk i byarna pratar ihop sig – fiber är långt ett byabeslut och det krävs att en viss massa, minst 30–50 procent av hushållen, kommer med för att vi ska fatta ett investeringsbeslut. Några få hushåll räcker alltså inte, eftersom det ligger en stor samarbetsorganisation bakom arbetet, poängterar Håkan.

JNT bygger ut fibernätet i flera delar av Korsholm just nu. Man har en övergriplig plan för hela Österbotten, men efterfrågan styr vilka områden som aktiveras.

Pandemin skapade boom När pandemin slog till förra våren märkte man en boom i efterfrågan på fiber, eftersom de mobila lösningar många har inte klarade av belastningen som plötsligt uppstod i hemmen. Dessutom ökar kraven generellt hela tiden på uppkopplingen.

– Idag ska det vara möjligt att någon sitter och jobbar, någon spelar och någon streamar Netflix, samtidigt, utan att anslutningen hänger sig, konstaterar Nina Riska, försäljningschef för JNT:s konsumenttjänster.

Med fiber får man ett mycket stabilt nät där även alla TV-tjänster, telefoni samt olika typer av smarta hem-lösningar, såsom övervakningssystem, kan köras via samma kabel.

Rättvis prissättning

Allt fler Korsholmare ansluts Trycket i branschen är högt och i Korsholm pågår grävarbeten just nu på flera ställen.

– Smedsby centrum är leveransklart och därifrån har vi byggt matning vidare ut till Norra Korsholm – Karperö, Jungsund och Singsby, där många hushåll redan är inkopplade. Vi kommer nu att fortsätta vidare ut mot Grönvik och Alskat, som snart ska börja

marknadsföras, och sedan lägga sjökabel över till Replot. Replot centrum borde bli leveransklart nästa vinter, och därefter fortsätter vi ut till Björköby, hela vägen ner till Svedjehamn, berättar Håkan.

Också i Vallgrundbyarna har intresset för fiber varit stort.

– Här finns dock inget investeringsbeslut ännu, vi ska först marknadsföra området. Kommer tillräckligt många med blir det byggstart 2022, förtydligar de Håkan.

Även längre norrut i kommunen pågår aktivitet. I Kvevlax är flera områden leveransklara – vilket innebär att stamnätet är klart och all teknik finns på plats. Det betyder att leveranstiden efter detta är fyra, fem veckor. Man strävar till en så rättvis prissättning som möjligt och idag är anslutningsavgiften i Korsholm 1 760 euro.

– Då tillkommer en månadsavgift från 7,50 och uppåt beroende på antalet tjänster man vill använda och med vilken hastighet, tillägger Nina.

Man arrangerar öppna infotillfällen i byarna vartefter förfrågningar kommer in och tillfällena har varit välbesökta även om de nu ordnats digitalt.

– Kundservice i allmänhet och även vår telefonkundtjänst är väldigt viktig för oss på JNT. Här får man service på tre språk – svenska, finska och engelska – och även på egen dialekt om man så önskar.

Via nätet kan man också lämna en intresseanmälan då det gäller fiber, avslutar Nina.

Text: Anna Sand

BYA

16

T

E TACK FÖR TIPS

Kärleken till Österbotten

Brickan Finland

Ann Bäck har kreativiteten i blodet.

Under vårt samtal märks verkligen kärleken till skapandet, den lyser igenom i allt hon pratar om. Eller som Ann själv säger, om hon inte får vara kreativ så mår hon inte bra

B Skärbrädet ”Hevonen on häst” är en av Anns storsäljare.

– En kund lärde mig att man ska skära på baksidan så hålls motivet snyggt längre, materialet är samma på båda sidorna, tipsar Ann.

I LD KO N S T N Ä R E N OCH DESIGNERN Ann Bäck är hemma från Jakobstad men bor sedan fyra år tillbaka i Korsholm.

– Tanken var att jag skulle flytta utomlands och jag sålde mitt hus i Jakobstad, sen blev det inte av iallafall och plötsligt var jag hemlös. Min dotter som bor i Vasa påminde mig om att jag ju alltid trivts här och lockade mig hitåt.

– Och som läget ser ut nu så är jag riktigt nöjd med att jag stannade i Finland.

Ann är utbildad bildkonstnär från konstskolan i Nykarleby med huvudämnet skulptur. Det var formerna och det tredimensionella som lockade berättar hon.

– Jag gjorde många stora skulpturer och jobbade redan då grafiskt med rena linjer. Men jag började också måla allt mer och trycka på tyg.

Kreativiteten har alltid funnits där berättar Ann, det egna företaget som fyller 23 år alldeles i dagarna är en direkt följd av detta behov att få uttrycka sig genom skapandet.

– Jag har jobbat med annat också. I butik, på café och som bildlärare, vilket jag nog trivdes med men som egenföretagare kan jag ge utlopp för kreativiteten till 100 procent. Även om det förstås också är mycket annat som man måste lära sig när man är företagare, i slutändan är det ju ekonomin som styr och jag måste kunna lyfta lön för det jag gör.

– Men om jag inte får vara kreativ så mår jag inte bra.

Internationell marknad Att livnära sig på konsten är inte alltid så lätt, speciellt inte i dessa tider. Ann gör ofta beställningsjobb som exporteras utomlands.

Hon nämner både Tyskland och Sydkorea som viktiga marknader för henne.

– Det är där volymerna finns.

Nu när gränserna är stängda så är det svårare att nå utanför Finland.

– Det är också andra tider här på hemmaplan. Tidigare kunde jag få beställningsjobb från till exempel industrin och allt var mycket mera lokalstyrt. Idag är allt så centraliserat och det gör det allt svårare

för mindre företag att hävda sig på marknaden.

Hur kommer man sig in på den internationella marknaden som österbottning då?

– Faktiskt så är det ofta så att mina bästa kunder har hittat mig och inte tvärtom. Det kan börja med en liten grej men som sedan visar sig vara helt avgörande.

– Till exempel kom det en gång en liten japansk dam fram till mig på en mässa i Helsingfors och det ledde till ett långt samarbete som än idag fortsätter genom hennes dotter.

– En annan gång var det en ko­ rean, mr Oh, som var på semester i Skandinavien och såg tryckta disktrasor på Arlanda. Han blev intresserad av idén att introducera disktrasorna i Korea men ville testa idén först genom att göra en reklamfilm. Filmen skulle spelas in i södra Sverige med en blond ”mamma och barn” för att sälja in idén. Man ville också att någon skulle spela designern i filmen och sökte därför en statist som kunde spela denna. När jag fick höra detta bestämde jag mig att själv åka dit och spela mig själv så att säga, jag tyckte det verkade galet att någon annan skulle göra det. Det ledde till att man fick en känsla för ansiktet bakom designen och en äkthet som sedan visade sig vara avgörande för att affären skulle bli av.

– Man måste våga ta vara på de chanser som ges.

BYA

17

Nyöppning FÖR MINIMOSSEN

På disktrasan ”In my kitchen drawer” är motivet precis det, olika saker ur Anns kökslåda.

– Varje ting har en historia, och jag har minnen kopplade till dem alla. Osthyvlen fick jag av min moster i Sverige då jag flyttade hemifrån, mina barn har båda två försökt få överta den men jag släpper den inte, skrattar Ann. – Hålsleven till vänster är från 1970-talet, det lilla rivjärnet har jag köpt för en mark på loppis och är det bästa redskapet i mitt kök. Använder det hela tiden. Sen kommer glasskopan från Ikea som ett av barnen tagit med sig. Osthyveln, en liten cocktailgaffel köpt second hand. En gammal kniv med träskaft och så klassisk bullapensel.

Ann nämner också sociala medier som ett viktigt verktyg för att synas. Där spelar det ingen roll var du befinner dig fysiskt, du kan ändå nå ut till hela världen. I och med pandemin har det inte ordnats evenemang, marknader och mässor på över ett år. Ann säger sig inte sakna branschmässorna men tycker andra sociala evenemang och nätverkande saknas.

– Jakobs Dagar och Juthbacka tycker jag har varit kul och trenden med pop-up butiker gillar jag, då får man också möta kunderna rent fysiskt ibland.

– Jag skulle också ha medverkat på marknaden Julfiilis i Vasa i vintras men bara en dag före evenemanget så kom beskedet att vi måste ställa in, det var nog som att luften gick ur en. Men någonstans måste jag ändå få utlopp för energin som jag hade byggt upp så jag stickade och samlade in 80 vantar och sockor till USM i Malax som de fick dela ut till behövande.

Österbotten i mitt hjärta Ann drev egen butik i Jakobstad i 14 år, idag kan man bland annat köpa hennes produkter via den egna webshopen och förstås här på Minimossen där vi träffas idag.

– Jag läste om när man skulle öppna Minimossen och gillade genast konceptet med återbruk.

Mina disktrasor är tillverkade av cellulosa och bomull och helt komposterbara, tack vare detta får jag sälja mina produkter här.

– Mina brickor är tillverkade för hand i Finland eller Sverige och är giftfria, man kan alltså tryggt lägga maten direkt på dem om man så önskar.

Anns design är färgglad och optimistisk, med ett inslag av humor.

Inspirationen hittar hon i vardagen, och naturen går som en röd tråd genom motiven. På brickan ”Finland” är det rågbröd, norrsken, blåbär och vårt nationaldjur björnen. På baksidan kan man

läsa fakta om vårt land. På baksidan av brickan ”Österbotten” kan man läsa en kärleksförklaring till skogen, havet, de ljusa nätterna, fiske, vårsådd och höstskörd, och hon avslutar med meningen ”Här finns mina rötter, mitt hjärta och min kärlek”.

En av Anns storsäljare är skärbrädan med inspiration från ramsan ”Hevonen on häst, pappi on präst” som de flesta säkert känner igen.

– Det var tydligen så att ramsan ingick i en skolbok när min mamma var barn och hon har läst den för mig så länge jag kommer ihåg.

Ann säger att den går hem hos både svensk- och finskspråkiga och att designen verkar tilltala många med sitt enkla formspråk.

– Det här var en design som kom till mig just före jag skulle somna, och den kändes bara självklar, sen är ju min syster präst så kanske det också spelade in, skrattar Ann. – Jag har märkt att idéer som kommer i det tysta oftast är bäst, det är inte alltid de storslagna, ”pang på” idéerna som i slutändan fungerar.

Att välja vilka mönster och former man ska satsa på är förstås en utmaning, några känns kanske självklara men ibland måste man prova sig fram. Ann säger att krasst sagt så är det ekonomin som styr, man måste satsa på det som säljer. Vissa produkter kanske bara håller en säsong medan andra blir långkörare. Det viktigaste är ändå att tro på sig själv och sin förmåga, och att vara trogen sin stil.

– Om jag får ett beställningsjobb och de önskar sig fiskar så gör jag fiskar tills de är nöjda, men jag gör förstås designen utifrån min egen stil och mitt eget uttryck. Annars vore det inte äkta, och de valde ju trots allt min design av en anledning, det är viktigt att komma ihåg.

Text och foto: Jennifer Hägen

NINA LINDHOLM, INFORMATÖR på Stormossen kan berätta om nyheterna som introduceras på återbruksgallerian Minimossen i samband med nyöppningen i slutet av mars 2021.

– Vi erbjuder nu produkter från Andreas Knips hembageri från cafét. Man kommer att kunna njuta av bakelser, bullar, sallader och smörgåsar på plats. Man kan även beställa tårtor och bakelser och hämta upp dem från Minimossen.

Nina berättar också att man gjort lite ändringar i inredningen och att man välkomnat nya verksamheter och företagare. Bland andra Restyle som syr och reparerar dina kläder, företaget drivs av Mia Holm från Kuni. Nytt är även ekofrissan Mieli samt företaget Puutarhurisi som bland annat säljer ekologiska gödselmedel, överbliven markduk, återbrukade krukor och balkonglådor.

– Just nu pågår också en konstutställning av Juha Tammenpää. Många nyheter men Minimossens koncept är fortfarande samma – gammalt är senaste nytt.

Text: Jennifer Hägen Foto: Julia Isaksson

9 0 0 2

FÖDD

För 12 år sedan var svininfluensan den stora snackisen och så småningom klassades även detta virus som en pandemi. Samma år gjorde Barack Obama historia när han tillträdde som USA:s president, och i våra trakter hade den numera legendariska talkshowen ”Skavlan” premiär i tv.

JULIUS HAAPALA Brändövik Året 2009 föddes också Julius Haapala i Brändövik. Idag går han på femman i Norra Vallgrund skola och ser fram emot att få börja högstadiet om ett drygt år.

Vad är det bästa med våren, Julius?

– Att jag får börja spela fotboll igen och att det snart blir sommar.

Somrarna spenderar Julius gärna utomhus, och när han inte sparkar fotboll är det vattnet som gäller.

– Jag brukar simma både vid simstranden i Vistan och i Sommarösund, Södra Vallgrund.

Text och foto: Pia Backman-Nord

ANTINGEN ELLER Vår Ishockeyl Röd Päron TV:n Morgon Pool

Höst Fotboll Grön Mandarin Datorn Kväll Hav

Chips

Popcorn

Cykla

Skida

Hund

Katt

Jul

Påsk

Jeans

Shorts

18

BYA DRINKTIPS MAI TAI Den här drinken tillhör mina favoriter. Man behöver ganska många ingredienser men det är lätt värt besväret och drinken är en perfekt start eller avslutning på grillmiddagen i sommar.

EN RUNDA I NYA RULLMA

Så här kan man läsa om Mai Tai på Wikipedia: Mai tai är en romdrink av typen cocktail. Den skapades av bartendern Victor "Trader Vic" Bergeron på dennes restaurang i Oakland år 1944. Han serverade den till sina vänner Ham och Carrie Guild från Tahiti. Carrie lär ha utropat "Maita'i roa ae" när hon smakade drinken, vilket betyder ungefär "Inte av denna världen, världsbäst".

Från vänster Sami Harju, Hans Myntti och Arto Harju.

Ingredienser • 2 cl ljus rom • 2 cl mörk rom • 2 cl Cointreau • 1 cl Amaretto • 4 cl ananasjuice • 1 cl limejuice • några droppar röd grenadine Blanda alla ingredienser i en shaker, skaka ordentligt!

Servera i ett snyggt glas fyllt med iskuber.

Garnera med en limeskiva, ananasbit eller klassikern konserverat körsbär.

Jennifer Hägen tipsade

KORSORDSVINNARE Vi gratulerar Gretel Kytömäki i Vasa som vann utlottningen bland de som skickat in rätt korsords­ lösning i ByaNytt 3/2021. En överraskning kommer på posten. Här nedan krysslösningen.

Från vänster Simon Håkans och Martin Sundvik.

RULLMA BJUDER IN i nya utrymmen på Skolhusgatan. Man kan säga att företaget, since 1978, har 360o lösningar för ljus och skugga. Det är Sami, Hasse, Arto och nya Angelina Hedman som betjänar. Och så är det montörerna Martin och Simon som bland annat tillverkar persienner och utför monteringar hos kunder.

Det handlar om solskydd och vindskydd: rullgardiner, markiser, gardintyg för utomhusbruk, lamellgardiner, gardinskenor, infravärmare och inbrottsskydd. I trä, plast, glas, tyg eller metall. Moderna screengardiner eller vindskydd som höj- och sänkbart glasräcke.

I 165 m2 ny lokal är allt bättre: produkternas synlighet, rum att prata med kunder, kök, kontor, betjäningsdisk, arbetsytor, parkering och skyltfönster.

Noggrannhet är viktigt i jobbet – höjder och bredder kräver millimeters noggrannhet.

Mycket är hantverk och ska måttanpassas. Kunskapen och erfarenheten är värdefull. Man känner sig välkommen. Sami Harju äger företaget i tredje generation.

Tack för rundvandringen!

Text och foto: Lisbeth Bäck

MYTISK KUNG MED RUNT BORD

KRÅNGEL

S

BEFÄNGDA

SER MAN PÅ KUFISK

SÄLFETT

SKELAR

T

V

ASBEST- STRUTAR SKIVAN FÖR HUSVÄGGEN

T

ENERGI FÖR MODERNA BILAR

B

A

T

T

E

R

I

E

R

ÖVERMAGA MILLENNIET

A

R

R

O

G

A

N

T

A

Å

R

T

U

S

E

N

D

E

T

A

R

T

R

N

A

K

I

R

T



MONA, POLITIKER

S

A

H

I

N

GÖR FRAMSTEG MED SIG

HAMMOCK

G

U

N

G

ROVFÅGLAR MUSIKTECKNET

Ö

D

O

R

I

A

N

SÖT VINDRINK FRUSTADE

O

N

A

L IHÄRDIG

D

SUTTIT KUNGLIGT ROMEO O JULIA ORT

FLYGARE

A

A

N

KRAVEN

Y

…

GRAYS PORTRÄTT

DVÄRGSKEPPSPLANET CHEFERNA

SITTER KLUNGAN MED UPPÅT VÄGGEN ÄDELTRÄD

BRITT. HERRE ÖSTEN

M

R

NARKOSEN BALLERINAN

O

I

D

OTTAN

AKTEN

TANDTROLL

UTDÖMD

T

R

V

I

A

T

Ö

R

E

R

E

S

T

E

S

I

N

VÄRDEPAPPREN

R

K

A

N

D

TÄNKTE ABRAHAM OFFRA

I

BIDENS DOTTER

BARNMAT

A INDONESISK STORSTAD ÄR EN SHOPAHOLIC

K URHO, RÖSTAR VI PÅ?

S

T

E

R

PIPA

J

A

K

A

R

S

U

G

E

N

E

K

K

O

NÄPNARE ANGER TILLHÖRIGHET

S

Ö

A P

T E

O G

STAD NÄRA VESUVIUS LATINSK FELA VITLÖKSSÅSEN

A

N

E

E

R

N

FÖRE NÅD KRAFTUTTRYCK

R

E

E

N

I

L

A

N

D

R

O

I

E

O

U

L

I SKOLAN IBLAND KÄNNER TILL

E

K

VURMAT FÖR TVÅ CIRKLAR

PAPPRET

C

O

R

R

A

P

R

A

D

L

O

T

A

OAVGJORT I BRÄDSPEL ÖMMA

R

E

M

I

R

O

O

K

I

E

E

L

NYKOMLING I NHL

R

E

DRAGGEN FRÖDINGS JAN

S

ETT AV DE 4 ELEMENTEN

V

A

A

T

T

J

N

D

A

NR: 15

LÄPPJAR

S

O

L

E

U

A

SLÄKTEN

A

R

KRYDDSTARK

E

R

R

V

N

U

A

E

GNÖLAT

R

U

L

O

A

POESINS MUSA

K

O

R

D

A

T

K

L

M

E

N

E

N

A

A

DOFTER

AMFORA MARTINSON FÖRFATTARE

GRAVBYGGNAD VULKANFLÖDE

N

KALIUM

KASTAR

I

K

E

E

T

A

G

D

A

S LOKAL FÖR RAS

R

GULDTCKN

R

A

Ö

R

DEN ÄR BLÅ VIT STOR I HAVET

N

N

KAMMA ULL FISKAT

V

E

FICK SALT HUSTRU FRID

E

NASSES KOMPIS

I

PRESID.

FR. BEST. ARTIKEL

MISS

KOREASTAD

A

H

TEGYTA

BLÅ VITA STORA FLODER SLÖJAN

LYSGASEN ÅKE, HUMORIST MED ROMERSK NAMNE

T

P

K

T

S

E

Ö

SYSTEMPROGRAM FÖR MOBIL

DEN FICK BRONSET

ANHANG

FORD, US-

PAKT

N

A

SOM ODEN I SYNEN ÖSTERBOT. POSTEN

FÖRSVARS-

LITEN TRATT FÖR UTSLAG

T

D

PÅ PÅ TV

P

M

O

A

M

DIALEKTALT SKRÄP

T

E

R

S

DRAG NORDIRLAND

Å

VÄLJER

H

O

P

L

E

N

FRÅN ATTIKA

A

A

T

E

N

S

A

T

GLORIÖS

Ä

R

O

R

I

K

SATTE

Konstruktion/foto: Jan H. Eriksson

?

BYA

19

GISSA

SANDRA RÖNNING i Stavanger, Norge gratuleras på födelsedagen den 3 maj av mommo, moffa, Johnny, Lena och Fia. Vår fina ELSA I KÖPENHAMN fyller 11 år på Valborgsmässo­ afton. Du får massor av kramar av mommo Agneta och moffa Jalle i Gamla Vasa.

VÄLKOMMEN att skicka in bidrag till Läsarnas sida.

SAKEN

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll.

Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Christer Öist i Skatila som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i B321 1. Flamingoblomma 2. Byxknapp 3. Lysrör

ELLER

GRATULERA någon på födelsedagen.

Vi vill gratulera MAJ-VIOL PELLAS i Linköping som fyller 80 år den 19 april.

Vi som gratulerar är syster med familj.

E-postadressen är: lasarbidrag@byanytt.fi

Hedersomnämnande

1

2

I HANKMO IF SAMUEL KVIST OCH BERTEL WIDD har utnämnts av Hankmo IF till hedersmedlemmar under årsmötet 2021. Styrelsemedlemmen Dennis Sundvik berättar att Hankmospåren varit väldigt populära i år tack vare den fina vintern och det är eldsjälar som Samuel och Bertel som håller skidspåren som gläder så många i utmärkt skick.

– Det är ett stort jobb de gör, spåren är långa och i år kunde vi dessutom koppla ihop dem med Kvevlax- och Mälsorspåren, vilket betyder att man kunde skida hela 50 km om man så ville.

Bertel och Samuel kör upp spåren nästan dagligen och ser till att de är i toppskick, skidar själva gör de också gärna, Dennis säger att man kunde se dem på skoter på morgonen och sen skidandes på eftermiddagen.

– Det är fenomenal service! På sommaren håller de också i gång, då gäller det Hankmoloppsbanan som de röjer och märker ut i terrängen.

Hankmoloppet är planerat att hållas i juni, men i vilken form återstår att se beroende på vilka restriktioner som gäller då.

– Om inte annat så ordnar vi ett virtuellt lopp i stil med loppet 2020, avslutar Dennis.

Text: Jennifer Hägen

3 Skicka in kupongen senast 4 maj till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

1. __________________________________ 2. __________________________________ 3. __________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ Hedersmedlemmar i Hankmo IF, Samuel Kvist och Bertel Widd. Foto: Privat.

E-mejl:_________________________________

BYA

20

Ökad trivsel i Sundom – bygdeföreningens mål Sundom bygdeförening värnar om hembyns förflutna på mångsidigt vis. I januari förärades föreningen utmärkelsen Årets Gunnar 2020, som delas ut av Stundars. Projekten duggar tätt och föreningen siktar på att kunna utföra flera renoveringsarbeten framöver.

S

UNDOM BYGDEFÖR­ ENING HAR på ett förtjänstfullt sätt blåst nytt liv i och piffat upp historiska omgivningar i hembyn. Efter flera års förhandlingar med Vasa stad fick bygdeföreningen grönt ljus för att överta ansvaret för byns museiområde hösten 2018.

Området hade blivit styvmoderligt behandlat av staden och var därför i dåligt skick. Därefter har föreningen verkligen kavlat upp ärmarna och spottat i nävarna.

Man har framgångsrikt bekämpat förfallet med hjälp av frivilliga talkokrafter. Därtill har man erhållit ekonomiskt stöd från många håll.

Föreningen har bland annat gjort omfattande röjningsarbeten på det tidigare igenvuxna museiområdet och utfört två takrenoveringar.

Under fjolåret genomgick dessutom den närliggande museikvarnen en veritabel restaurering.

Kvarnen hade allmänt taget varit i ett uselt och farligt skick med ruttna dörrar och andra skamfläckar i blickfånget. För sina ambitiösa och gedigna insatser på det museala området tilldelade Stundars Sundom bygdeföreningen utmärkelsen Årets Gunnar ifjol.

– Det var verkligen en positiv överraskning för oss, säger föreningens ordförande Kjell Nybacka kortfattat och anspråkslöst när utmärkelsen förs på tal.

Vinnare av Årets Gunnar 2020 Årspublikationen Murmursunds Allehanda som har getts ut sedan 1953.

Sundom har varit befolkat sedan medeltiden då byn kal�lades för Murmursundh. De äldsta källorna är några tingsprotokoll från 1440-talet.

En förening för hela Sundom Sundom bygdeförening såg dagens ljus 1953 och nio år senare invigdes byns hembygdsmuseum.

Exempel på eldsjälar inom föreningen är Ragnar Hagman, Lars Bexar, Eric Sandén, Bertel Sund och Börje Backholm.

– Det är Sundombor som har byggt upp det här museiområdet även om Vasa stad övertog skötseln 1973 i samband med att Sundom anslöts till staden, betonar föreningens vice ordförande Marita Bagge.

Bygdeföreningen är idag indelad i fem sektioner: historia- och museisektionen, miljösektionen, teknikgruppen, Meteorian och Murmursunds Allehanda.

Soldattorpets takved är i dåligt skick och behöver ersättas.

Projektet ska enligt planerna genomföras under sommarhalvåret.

Den sistnämnda sektionen upprätthåller en lokal och oavbruten årsbokstradition som vid det här laget har hela 67 år på nacken. Den tryckta upplagan uppgick till 550 exemplar ifjol.

Bygdeföreningen äger och förvaltar sju byggnader på museiområdet: museibyggnaden, uthusraden, soldattorpet, fäboden, en hölada, en sädesbod (ett häbre) och kvarnen.

Dessutom ansvarar föreningen för en rad andra speciella objekt runtom i Sundom: Södersunds kvarn, ett fiskeläge, båthus, na-

turstigen vid Öjberget och besökscentret Meteorian.

– Det finns ingen tid för att vila på lagrarna inom den här föreningen. Behovet av talkoinsatser är jättestort hela tiden. Bygdeföreningen finns till för byn och hela dess befolkning, säger Marita.

– Antalet nedlagda talkotimmar hittills är minst tusen, enbart för museiområdet, inflikar Kjell.

Bygdeföreningen har drygt 300 betalande medlemmar för närvarande. Medlemsantalet sjönk ifjol en aning på grund av coronapandemin. Nu hoppas man på en mot-

satt effekt under det innevarande året. Gärna får fler unga och även finskspråkiga komma med i verksamheten, framhålls det.

Marita är själv infödd Sundombo och återflyttare efter en 40 år lång sejour i Vörå. Kjell har haft sin adress i byn i något över 37 år och slår därmed föreningens kassör Agneta Glad som har bott i Sundom i 19,5 år.

– Min familj skaffade sommarstuga i Sundom 1959 och sedan dess har jag varit knuten till byn, säger Agneta som leder bygdeföreningens miljösektion.

Miljösektionen ger bland annat utlåtanden i områdesfrågor och har samtidigt en förberedande roll inför styrelsen. Bland annat har man tidigare tagit ställning till bygget av en lokal lätt trafikled.

Kurs i vasstaksbyggande Sundom bygdeförening blickar optimistiskt framåt mot nya arbeten och utmaningar under 2021.

Kjell Nybacka listar några projekt som föreningen ämnar påbörja i takt med att inlämnade ansökningar behandlas och bidragspengar förhoppningsvis beviljas.

– Museiområdets hölada ska förses med ett nytt vasstak. 15-16 maj anordnas en tvåspråkig kurs i vasstaksbyggande under ledning

Kvarnen mittemot museiområdet hör till de objekt som Sundom bygdeförening har piffat upp med besked på sistone.

Från vänster styrelsemedlemmarna Kjell Nybacka, Marita Bagge och Agneta Glad.

av den inhemska experten Tarmo Ahonen från Rovaniemi. Ahonen har tidigare lett motsvarande kurser på Stundars och Amos Andersson-museet i Kimito. Vi hoppas att 5-10 kursdeltagare sluter upp.

– Soldattorpets takved har ruttnat och ska ersättas med nya ”trodor”, takved som vi planerar att barka och tjära med frivilliga krafter under sommarhalvåret.

– Museibyggnaden och uthusen är dessutom i behov av en allmän uppfräschning med rödmylla och oljefärger.

– Ett äldre stockhus ska flyttas från centrala Sundom till museiområdet som ett tillskott. Byggnaden, som enligt uppgift är uppfört i slutet av 1700-talet, ska ge tillgång till varma utrymmen, rinnande vatten och toalett.

– Ett mera kuriöst lokalt projekt är att restaurera en gammal tjärdal i området Västeröver. Avsikten är att använda C14-metoden för att göra mera exakta tidsbestämningar. Tjärbränning är en ganska okänd del av Sundoms historia, även om det sannolikt har funnits minst fyra tjärdalar i trakten.

Utöver dessa projekt ska faciliteterna vid besökscentret Meteorian på Söderfjärden utbyggas och förbättras framöver. Verksamheten ska dessutom utvecklas via ett projekt vid Centret för livslångt lärande i Åbo Akademis regi.

Text och Foto: Joakim Snickars