ByaNytt 2/2021 Tema "Bygga & Renovera"

BYA |

2/FEBRUARI 2021

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.BYANYTT.FI

Att "arbeit ilaag" ENGMANS GÖR DET MESTA TILLSAMMANS

Vi satsar stort med ny hemsida för ByaNytt

Cecilia siktar mot FM-guld i spjut

Kika in i Sörens vildmarksbastu

GAMMALDAGS CHARM I NYTT REPLOTHUS BESÖK BYANYTTS NYA HEMSIDA

TE M A

G

ER

A

V

BYG

A

WWW.LOKALNYTT.FI

& REN O

INHEMSK

ENERGIPELLETS 118€ / 500 kg Hemtransport med kran

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

CAROLINES KOLUMN

För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighet AFF

Anslut K-Plussa egenskapen till ditt bankkort, mera info på sparbanken.fi

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

www.primafastigheter.fi

LÄS ÄVEN OM Starkare med mental träning Drömhuset vid Vassorfjärden

HANDELSESPLANADEN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

☎ 361 0444

Härliga människor i Silverklubben

Kvevlax Sparbank | tel 06-346 2111

Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm

BYA

2

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

LokalNytt är vår nyhet

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

VINTER. NU ÄR det vinter i Finland. Snö och sol. Isar som gör det möjligt att ta sig till villorna som inte är på fastlandet. Kyla som biter sig fast på kinderna. Utmärkta skidspår och läge för skrinnskor.

Upptrampade vandringsleder, skoterleder och perfekt för vinterfiske, både med nät under isen och pilke. Passliga dagar att arbeta i skogen, pulka med småttingar eller frosta ur frysen. Det knakar i knutarna. Det är också nu som en del bilar inte startar, som vattnet fryser i rören och som vissa har svårt att röra sig utomhus på grund av den kalla och torra luften.

Jag lägger inga större värderingar i just det här – det är grymt kallt och det är vackert. Det är både och.

Klart att jag längtar efter värme, speciellt nu när mattor och filtar varit ut på sin årliga skjuts i snön.

Snart är det vår.

MED NYASTE BYANYTT i din hand önskar jag dig trevlig läsning.

Bygga och Renovera är tema i tidningen och det finns mycket att skriva om kring det ämnet. Ett in-

slag av det allmänna slaget är del läsarbidrag som Paul Ström skickade in: en sångtext till en melodi ur Tolvskillingsoperan av Bertholt Brecht. Texten är en samling namn på Singsbyställen. Påminner om en låt som Lasse Eriksson i Närpes har skrivit. Men nu gäller Singsby och tänk att det finns så många platser och knepiga namn på ställen där. Riktigt roligt att läsa igenom tycker jag. Och så här är det i andra byar också. Hoppas de som är äldre idag, och känner till namnen, skriver ner dem för eftervärlden. Tack Paul, det var trevligt att du skickade in läsarbidraget! Det finns på sidan nitton.

LOKALNYTT ÄR EN nyhet från oss. Som vi längtat efter att få presentera och börja bygga innehåll vår nya hemsida! Vi är entusiastiska och vi har en så värdefull skatt att ösa ur: ByaNytt och KustNytt, som båda började utkomma på 1980-talet.

På www.lokalnytt.fi kan man registrera sig och få tillgång arkivmaterial, artiklar och nyprodu-

VD

cerat. En samlingsplats som vi redan tycker så mycket om. Läs mera på sidan fyra. Välkommen hit!

I GÅR PRATADE jag med en läsare som prenumererat på ByaNytt sedan 1985, och före det hade hon köpt tidningen som lösnummer. Hon har alla tidningar sparade på vinden.

Och hon är frestad att börja läsa dem från början, läsa en gång till om människor från byn och minnas de bortgångna. Tack snälla Du för att du berättade.

Jag blir glad!

Var rädda om varandra och om andra. Nästa ByaNytt utkommer 25 mars 2021.

Till dess KramKram.

Torsdagen den 18 februari 2021

Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 2/2021: Rosita Pellas, Anna Sand, Caroline Lund, Elin Palmberg, Joakim Snickars, Lenita Gulberg, Jennifer Hägen

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i snart 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss. ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2021 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år

Jag plockade vinterbilder från mappen bilder i min telefon. Publicerar dem som en dokumentation över den vinter vi har i år. Lös och pudervit snö i massor, en sol som lyser så fint och inte minst sjunkande temperatur så det är kallt och friskt.

Vi är många som fotograferar vintern i år, man kan inte riktigt låta bli… En del tycker om vintern, andra inte. I längden jämnar det ut sig för numera är det inte varje år vi har vinter heller. Nu är tid att tanka D-vitamin och andas friskluft – i ljuva Finland.

PRENUMERATIONSPRISER Finland 57 €, EU 62 € Övriga världen 64 € Digital prenumeration 49 € ANNONSPRISER 2021 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

BYA

3 ET

TACK FÖR TIPS

Det hon vill laga så lagar hon!

SJUÅRIGA LINNEA HOLMS i Kvevlax älskar att pyssla, mamma Nina Mickelsen berättar att det knappt finns några gränser för vad Linnea hittar på. Kreativiteten flödar alltså hos familjen Holms!

Linnea går på första klass i skolan och säger att de också där pysslar med ett som annat. Bland annat gjorde barnen julkort åt åldringar i december. Det sådde ett tankefrö hos Linnea som utvecklade idén litegrann och beslöt att på eget bevåg tillverka vändagskort till de gamla som nu sitter mycket ensamma på grund av coronapandemin.

– Jag tyckte så synd om dem, så de behövde också få vändagskort, säger Linnea.

Sagt och gjort, verkstaden satte igång.

Hela 78 kort tillverkade Linnea.

– De var lite förvånade på hemservicen när jag berättade hur många kort som fanns så de delade ut en del även utanför Kvevlax, ler mamma Nina.

Lite hjälp fick hon av en kompis att skriva på några kort men det mesta av jobbet gjorde Linnea själv.

Korten delades ut av hemservice i Kvevlax lagom till den 14.2 och gladde många.

Hus och tovning Vad annat kan man hitta på då, ja allt möjligt verkar det som.

– Jag har byggt hus med möbler och postlåda, säger Linnea och visar bilder på mammans telefon.

– Ja och så byggde du ju sex rum och kök åt katten, påminner Nina och skrattar.

– Det hon vill laga så lagar hon!

Nina säger att de har huset fullt med olika pysselprojekt och att ibland får vissa saker flytta ut i garaget på grund av platsbrist.

– Det mesta görs av paff och allt fästs med gigantiska mängder smältlim, ler Nina.

Material får Linnea i mängder och massor från familjens butik, det kan vara kartonger och andra lådor, plastflaskor och så vidare.

– Linnea skulle vilja börja med tovning också, säger Nina.

Gör du något annat än pysslar då?

– Jo jag spelar Roblox på datorn och rider vid Falisa, min favorithäst heter Mumrik, berättar Linnea.

– Sen spelar jag också fotboll – jag vill mest vara målvakt, då är det inte så mycket buffas. Mina favoritböcker är hästböckerna

Foto: Privat

om Märta. Och på vintern vill jag helst åka slalom.

Linnea avslutar med att säga att hon önskar att man ska köra mindre bil och röra på sig mera för att naturen och alla ska må bättre!

Funderar du mycket på sånt?

– Joo, jag vill ju att naturen ska finnas kvar och jag älskar djur!

Tack Linnea för att vi fick hälsa på!

Text och foto: Jennifer Hägen

TÄVLA OCH VINN BILTVÄTTKIT

PORSLINSKANNA

tävlings­svar b121:

FRÅGA 1:

Marie vann priset!

Marie Enlund vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 329.

Tröstpriser fick Siv Kjellman i Västerhankmo, Bjarne Lönnkvist i Korsholm, Saimi Smeds i Kvevlax och Gunn-Britt Ylimartimo i Tölby.

Gratulerar till alla vinnare!

Marie Enlund är ute och går på isen när jag ringer upp och gratulerar till vinsten, en campingpall och träkåsa.

Marie berättar att hon gärna är ute i naturen och rör på sig.

– "Ja jag får väl böri slarv memme pallan tå", skrattar hon.

Marie jobbar inom vården och hon gör en del nattskift vilket möjliggör för henne att ta vara på dagsljuset när hon är ledig. Annars viks mycket av tiden till barnbarnen.

– Jag har tre barn och tre barnbarn, alla bor relativt nära så det är trevligt.

– Så mycket annat kan man ju inte göra i dessa coronatider så det är tur vi bor såhär vackert nära naturen i Björköby och att man får vara ute så mycket man orkar och vill.

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

lista ut på sidor finns?

Vi vilka är en bygg-deoch sparbanken.fi

grundarbeten, tak, murning o

• eller renovera?

renoveringsfirma från • köks- och badrumsrenovering (VTT:s våtrumscertifikat) Korsholm som utför målning och tapetsering, kake Ring •Mathias mångsidiga arbeten • montering av inredningar åt både små och • VVS-arbeten stora kunder.

• cellulosaisolering som lösull oc Läs mer: timbergs.fi • även större projekt t.ex. indust

Allt inom el från början till slut.

Hultvägen 180, 65630 Kvevlax Sparbank | tel 06-346Ring 2111 040 910 4166 el dennis@timbergs.fi, w

www.silverhem.fi I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Vi tycker om...

– Vi jobbade med...

4

050 598 4016•mathias@mkelinstallationer.fi I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Vi koordinerar upp...

– Vi har till exempel...

Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel..............................................

Biltvättkit

Adress.............................................................................................................

Porslinskanna

Omgång 330 B221

FYRKLÖVERNVINNARE

Lugnt och tryggt boende i Smedsby.

FRÅGA 2: 9, 11, 8, 1 Kom och bekanta FRÅGA 3: 10, 20, 8, 5 Biltvättkit innehåller skursvamp, dubbel­ Stilren porslinskanna sidig mikrofiberhandske, torkduk, däck­ för valfri dryck.Volym dig med våra nya FRÅGA 4: 6, 8, 12, 17 borste och poleringsdyna.

2,25 liter. bostäder. Ring för Svaren vill vi ha på redaktionen senastatt den 10 mars 2021.

Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA boka visning!

Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

Anslut K-Plussa Tfn 050 543 0623 egenskapen till ditt& bankkort, De här fyra detaljbilderna har vi plockat- FRÅN GRUND BYGG RENOVERING Torgvägen 5 Kan du 1 2 ur olika annonser Skall börja bygga merai tidningen. info på ni

BYA

4

LokalNytt

– vår nya samlingsplats!

LokalNytt är en ny, gemensam hemsida för lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt. En digital och positiv samlingsplats för det ultralokala där det finns innehåll från båda tidningarna.

Tidningarna ByaNytt och KustNytt utkommer som papperstidningar också var för sig – precis som Det är en skapande process vanligt. när vårt lokala ska bli digitalt.

Tack till er som vill ge förslag och tips till innehåll.

Vi vill att det här ska bli så bra som möjligt – för er läsare.

Välkommen med på vår resa!

E

MILIA HÄGGMAN, VD för Kustmedia och projektansvarig för LokalNytt, blir entusiastisk när hon berättar om det nya. Nytt för dess publik, även om hon själv haft det på sitt arbetsbord en tid.

– Upptakten till LokalNytt är den uppskattning vi har fått över att ha ByaNytt och KustNytt tillsammans på sociala medier: facebook och instagram. Tidigare har de haft egna hemsidor som inte varit kopplade till varandra.

– Vi besitter en smått ovärderlig skatt av lokal dokumentation sedan snart fyrtio år tillbaka.

Människor, företagsamhet och berättelser som inte annars skulle ha berättats eller sparats. Nu blir detta lokalt – digitalt.

– Nu har vi facit på att det fungerar jättebra att ha innehåll samlat på samma plats från båda tidningarna: ByaNytt för Korsholm och KustNytt för Malax och Korsnäs. I huvudsak

www.lokalnytt.fi

Modernt och anpassat Här samlas framöver artiklar, tillbakablickar, recept, bloggar, poddar, videor eller tips. Kontakten till läsaren blir ännu närmare och på det här forumet är det möjligt att fånga upp smått som stort. Det blir också en intressant plattform för annonsörer.

Det finns ett stort intresse och kontinuerlig efterfråga på arkivmaterial och tidigare publicerade artiklar.

– I det här skedet kommer dock inte hela arkivet att digitaliseras.

Emilia Häggman berättar att hemsidan blir, helt i tiden, anpassad för datorer, tabletter och mobiler. Den kommer också att ha funktioner till förmån för exempelvis synskadade.

– Vi samarbetar med Pool Digital i Närpes. De har gjort våra

Som besökare på LokalNytt kan du också: • Prenumerera på tidningarna – till dig själv eller som gåva • Meddela om adressändring • Skicka in tips och bidrag till läsarnas sidor • Hitta våra återförsäljare • Köpa digitala lösnummer • Ge feedback om sidan och tidningarna • Och mycket mera!

dessa områden, tillägger hon, men ”systertidningarna” läses också av många utanför kärnområden.

Mervärde för läsaren Båda tidningarna kommer framöver att utkomma som papperstidning, precis som de gjort sedan

1980-talet. LokalNytt utgör i stället ett mervärde för prenumeranter, lösnummerköpare, annonsörer och samarbetspartners.

– I början kommer allt material på LokalNytt att vara tillgängligt för alla som registrerar sig, uppger Häggman.

hemsidor tidigare, är bekant med oss och med vårt utgivningsområde. Det är givande att samarbeta med en aktör som vet vad vi behöver, säger Emilia.

Namnet LokalNytt är en blandning av Nytt från både ByaNytt och KustNytt, vars styrka är att vara lokala inom sitt område och därifrån kommer Lokal.

– Projektet är en stor sak för oss och så rätt i tiden, säger Emilia. Innehållet ska vara positivt, igenkännande och vi garanterar god stämning. Plattformen kommer att växa hela tiden och vi har stora planer.

– Men vi börjar så här.

Text och foto: Lisbeth Bäck

6 430030 490207 6 430030 490108

7/2020

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

TRETTIOÅTTONDE ÅRGÅNGEN

ISSN 0780-4555

WWW.BYANYTT.FI

10/2020

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

Handarbete

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTNYTT.FI

VÄXELN HALLÅ

är min terapi!

– Pernilla Vikström

BRITT-HELENS TELEFONHISTORIA

Hans Svahn – nestor på teaterscenen

Hanna – gläds över ett eget hem

Isak i Korsnäs spelar kyrkorgel

Peter Björknäs hälsar från USA

Vi har besökt årets bostadsmässa Downsizing – flytta från större till mindre Olle om efterlängtad pensionärsträff

Läsarenkät – delta och vinn presentkort

Gunilla på julmarknad i Zagreb

TEMA

HUS OCH HEM

Vill du börja spara?

Ta kontakt med Kvevlax Sparbank, vi hjälper dig!

sparbanken.fi | tel 06-346 2111

Catherine startade ny butik i Smedsby

LANTBRUKSCENTRALEN VÖRÅ Larvvägen 53, 06-3843 400

7/2020

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

AFF

För Dig som vill köpa el. sälja bostad/fastighet. Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne HANDELSESPLANADEN 16 E 361 0444 D. ÖRNDAHL 0400 210 335

☎

www.primafastigheter.fi

LÄS ÄVEN OM

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

ett 100 € presentkort!

gamla skola

Nytt liv på nätfabriken i Björköby Sommarteater på Båskasvallen Att bygga hus och sommarstuga i ett

– i åtta rum och tre kök!

En fridfull Jul ENERGIPELLETS MED HEMTRANSPORT FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK! Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Ronny svarar Öppet måndag-fredag 8-17

på byggfrågor i Korsnäs

6 430030 490207

Maria öppnade bokföringsbyrå i Korsnäs

WWW.KUSTNYTT.FI

Vi bor i Vias

Chans att vinna

WINTEX 9 lit. vit RIIHI RÖDMYLLA 10 lit. & 20 lit.

KORSORD I TIDNINGEN

6 430030 490108

LIBBIS LINS

Vänd dig till oss när du ska måla

Följ oss på Facebook och Instagram @ByaNyttKustNytt

Önskar vi på Kustmedia

10/2020

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

TRETTIOÅTTONDE ÅRGÅNGEN

LÄS ÄVEN OM

ISSN 0780-4555

KROGEN, MUSIKEN OCH LIVET!

Barnens favoritjulpynt Kyrkoskatter i nejden Botnia Marins nya båttransport Kolumn av Katarina Vestersund

WWW.BYANYTT.FI

Sebastian Örndahl – advokat i Stockholm

CHRISTER EKMAN BERÄTTAR

Vi ordnade lyckat loppis hemma

Fredrik har målat sig runt hela Korsholm

LÄS ÄVEN OM Annica fick sitt drömhem i Harrström

Okända flygolyckan i Mälsor Inredning och trender Jul på jobbet Vi frågade barn Tävlingar – Vinn fina priser

Bernice samlar in julklappar till Baltikum

“More is more” hos familjen Sillanpää

KORSORD I TIDNINGEN

“Rätt växt på rätt plats” säger Ann-Mari

VI STÅR TILL TJÄNST MED ALL SERVICE INOM:

Kom ihåg hushållsavdraget på -45% RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET! Närpesvägen 32, Närpes • Rådhusgatan 1, Vasa

Tfn 040-5422283, 040-5114665 www.hus-tradgardsservice.fi

Julius och diabeteshunden Kaapo

LÄS ÄVEN OM

städning, fönstertvätt, golvboning för privatpersoner & företag.

BIOLAN PK höstgödsel KALK till trädgåden Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Följ oss på Facebook och Instagram @ByaNyttKustNytt

Möt vår frilansare Gunilla Heick Ninni-galan för de glömda barnen Talko på Skitin | Örådsfest på Bergö

Jullunch på Svenska Klubben 7.12 - 19.12 • Pris 29 € Boka bord i god tid!

Strandgatan 4, 65100 Vasa 010-47006200, info@bacchus.fi

AFF

För Dig som vill köpa el. sälja bostad/fastighet. Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne HANDELSESPLANADEN 16 E 361 0444 D. ÖRNDAHL 0400 210 335

☎

Kvevlax Sparbank | tel 06-346 2111

www.primafastigheter.fi

Följ oss på Facebook och Instagram

Inredning • Kläder Ändringar • Reparationer

@ByaNyttKustNytt 050 591 95 71 Rejpeltvägen 784, Vörå

BYA

GÖR DET SJÄLV!

5 Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Elarbeten

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Markarbeten

Grävmaskiner, teleskåplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

Bokföringstjänster

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi www.engmanservices.fi

engmanservices

Ab Engman Services Oy

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ MÅNGSIDIGA BYGGTJÄNSTER Vi bygger: • Egnahemshus från grund till tapetsering • Renoveringsarbeten • Maskinfalsade plåttak, plåtlister och plåtdetaljer enligt beställning

Vi är också specialiserade på: • Sanering av vattenskador • Inredningsarbete • Installation av köksskåp • Kakel och klinker montering

JOHN ROSENLÖF BÖRJADE arbeta vid Clas Ohlson ett halvår före butiken öppnade i Vasa för 16 år sedan. Konceptet, kunderna och sortimentet gör att han fortfarande tycker om att åka till jobbet.

I dagarna bygger de om järnavdelningen, så att den blir modern och mera tydlig för kunden.

– Folk är hemma nu. Man fixar själv. Utbudet av varor ökar. Men det är kul!

– Näthandeln har ökat och kunderna i butiken har minskat – det nya normala i och med pandemin. Nu har vi å andra sidan mera tid att prata med

kunderna och vi följer förstås restriktionerna. Och den som näthandlar ”till butik” via Klarna kan hämta sina varor här en halv timme efter att vi fått beställningen hit.

Vad köpte du själv senast?

– Växtlampor och tarror till årets första frösådd.

Hemma har vi redan börjat plantera – och det har många andra också har jag märkt.

KVARKENSVVS

VVS- och elplanering, VVS installationer och -service Nyckel i hand!

KVARKENSVVS

Tel. 050-37 52 946 www.esnab.com

Text och foto: Lisbeth Bäck

Rosenlöf får tillfälle att lyfta fram fyra områden i butiken.

Inte svepa överallt utan välja noggrant.

1 2 3 4

KORSHOLM-VASA www.byggtjanstenlund.fi / e-post: h.enlund@netikka.fi Tel: 0500-865 622 / 050-3728171 / 041-4605756

✂

Butikschef John Rosenlöf med en av sina favoriter bland ljuskällorna.

– Jag gick ut och sågade ner en ”kroko björkstaka”, som jag virade två av de här kring. Den lampan gillar vi hemma, säger han.

Ler du under masken, frågar fotografen.

– Du kan vara säker på att jag ler, syns det inte?

✂

Försäljning och montering av fönster och dörrar!

BYGGTJÄNST

RAMAVDELNINGEN. – Ramar kan användas till så många olika ändamål. Smart upphängning gör att man inte behöver inte borra i väggarna.

Här en del av dem, pekar han.

LJUSKÄLLOR. – Bra urval och inte minst personlig betjäning om man vill fråga om kablar och lampor och möjligheter. Vi vill prata med kunderna, höra vad de sysslar med.

S&T ÖSTMAN Allt inom jordbyggnads Grävmaskiner 1,5-26 tn band & hjul Transporter, Materialförsäljning Lavett, Krokbil Borrning, Sprängning, Bergkilning Kontakta för info och offert!

Thomas 050 59 81 666 |

Stostman

JORDBYGGNADS F:ma Dennis Österåker

ALLT inom Jordbyggnads, krossgrusförsäljning, materialtransporter, hydraulhammararbeten, sprängningsarbeten.

Maskiner 24-45 tn dennis.osteraker@hotmail.com

INREDNINGSFOLIE. – Förnya, förbättra, förändra. Endast fantasin som sätter gränser här. Folie för golv, väggar eller kakel – som ser ut som betong, trä eller marmor.

Målarfärg och möbelfärg...

FRITIDS- OCH ARBETSKLÄDER. – Förnyat sortiment som passar in i vårt koncept.

RING FÖR OFFERT 050-552 4653

BYGG & RENOVERING - FRÅN GRUND TILL TAK Vi är en bygg- och renoveringsfirma från Korsholm som utför mångsidiga arbeten åt både små och stora kunder.

Läs mer: timbergs.fi

• grundarbeten, tak, murning och nybyggen • köks- och badrumsrenoveringar (VTT:s våtrumscertifikat) • målning och tapetsering, kakelarbeten • montering av inredningar • VVS-arbeten • cellulosaisolering som lösull och skiva • även större projekt t.ex. industrihallar och radhus Hultvägen 180, 65630 Karperö Ring 040 910 4166 eller 050 525 6673 dennis@timbergs.fi, www.timbergs.fi

BYA

6

T

E TACK FÖR TIPS TE M A RA

G

A

VE

BYG

Renovera eller bygga nytt i gammal stil? För familjen Ek-Lindholm blev det ett nybygge i traditionell österbottnisk stil.

& RE NO

Nytt hus

med gammaldags charm med sina två små döttrar Thilde 4,5 år och Ebba 1,5 år.

Det mest idealiska vore enligt dem att bygga hus innan man skaffar barn, men allt är möjligt konstaterar de.

– Vår Ebba föddes mitt i allt byggkaos. Det är inget vi rekommenderar men så blev det för oss.

Lokala entreprenörer ett stort plus

Foto: Privat

För ungefär två år sedan började Christoffer Ek och Jessica Lindholm bygga sitt drömhus – ett hus i gam­ maldags österbottnisk stil, där utsidan andas dåtid och insidan nutid med inslag av lantlig vintageinredning.

M

ITT I REPLOT står parets nybyggda hus – ett klassiskt lantligt rött hus med vita knutar byggd i sekelskiftesstil från 1900-talets början.

– Jessica sökte till en början en traditionell österbottnisk

bondstuga att renovera men jag var egentligen aldrig riktigt intresserad av ett renoveringsprojekt, säger Christoffer och ler.

Så det blev ett nybygge istället – i traditionell österbottnisk stil.

Paret har nu bott i sitt nybyggda hus i snart ett års tid, tillsammans

Det nybyggda huset är ett 1,5-planshus med en bostadsyta på 172,5 kvadratmeter fördelat på sju rum och kök.

Enligt paret flöt hela byggprocessen förvånansvärt smidigt, mycket tack vare stor hjälp av familj och släkt.

– Själva huspaketet är från Simons Element men vi har själva planerat allt – och mycket utifrån tomten, säger Christoffer.

De har mest utnyttjat lokala firmor, vilket Christoffer menar varit en stor fördel.

– Vi har nästan bara använt entreprenörer från skären. Alla från jordbyggnadsfirman, VVSmontörer, byggnadsarbetare till elmontören är faktiskt härifrån.

Det har varit ett stort plus.

Hemtrevligt och ombonat Ett behagligt lugn infinner sig snabbt när man kliver in i deras hem. Det är ett lantligt och mo-

dernt hem som ger ett harmoniskt intryck. Varenda kvadratmeter är fylld med skön atmosfär - ombonat och elegant.

Den ursprungliga stilen som kännetecknar ett gammalt sekelskifteshus på landet - är att huset är väldigt smalt och avlångt men vi har inte riktigt kört fullt ut den stilen, utan mer tagit de bitar vi gillat mest, förklarar Jessica.

Men det finns tidsenliga detaljer såsom fönster och dörrar som helt följer den gamla stilen. Och även de minsta detaljerna sätter också prägel på ett hus och kan göra mycket för helheten. En viktig detalj för oss var den stora gula ytterdörren, säger Jessica.

Hemtrevligt och ombonat har varit deras ledord.

– Vi har till exempel inte följt trenden med öppen planlösning.

Men i planeringsskedet var vi faktiskt lite oroliga för att vissa rum skulle kännas för små - som tur blev det inte så, säger Christoffer.

De mindre rummen känns ändå stora tack vare en genomtänkt inredning och stort ljusinsläpp av alla fönstren i huset. Och det allra rymligaste rummet – köket, sträcker sig över hela vänstra gaveln.

– Vi valde att ha en lite större öppning från köket till vardagsrummet så att de som sitter vid köksbordet ändå kan socialisera med de som är i vardagsrummet.

Men att inte kunna se diskbänken från soffan var något jag i alla fall tänkte på, säger Christoffer.

Budgeten medgav inte alltför stora utsvävningar så vissa saker har de – precis som många andra – varit tvungna att prioritera bort.

– Det blev tyvärr ingen eldstad eller öppen spis, men kanske det blir en prydnadskamin i vardagsrummet någon gång i framtiden, bara för att höja myseffekten, funderar Jessica och fortsätter: – Äkta träplankgolv i köket skulle också vara härligt men det blev istället laminatgolv. Jag är ändå mycket nöjd med det här golvet.

Det är så otroligt lätt att hålla rent och ger nästan samma känsla som ett träplankgolv.

Funktion fick ge vika för stil Ibland går inte funktion och gammeldagsstil riktigt ihop. Det var en sak som paret konstaterade under byggprocessens gång. De ville nämligen ha en glasveranda på framsidan men insåg senare att den antagligen skulle förstöra ”gammeldagslooken”.

– Vi ville ha ett tak ovanför verandan eller alternativt en glasveranda, bara eftersom det är praktiskt om man har utemöbler och så, men ibland funkar det praktiska ihop med stilen. Det skulle inte sett bra ut.

Balkong är heller inget typiskt för gamla bondgårdar men en balkong på andra våningen med utgång från sovrummet blev det trots allt, för det ville Jessica så gärna ha, berättar Christoffer.

BYA

7 BYGGNADSFIRMA

B. Lax Rör AB

H. BACK KB

0500-163468

Nybyggen och renoveringar

VVS- Installationer

Slompvägen 98, Karperö

35 års erfarenhet i branschen!

Foton: Privata

SOLF 050-522 5029

hakan.back@netikka.fi

S K Ä R G Å R DE N S V VS TJ Ä N S T S A A R I S T O N LV I PA LV E L U

Parets två döttrar Thilde och Ebba tycker att deras egna rum är de absolut bästa i huset. Bokhyllan i bakgrunden är ett extra köksskåp som blivit en bokhylla.

CHRISTIAN HÖCKERT • 040 1683 153

Det blev ett praktiskt och rymligt kök i lantlig stil från Östmans Snickeri. Mini-köksön i mitten från IKEA var från början ingen prioritet men används i dag mycket flitigt av hela familjen.

MÅLERI HÅKAN UDD Ab • Inom- och utomhusmålning • Tapetsering • Mattläggning Tel. 0500 260057 Hakanudd54@gmail.com

Effektiva vindskydd och solskydd hittar ni hos oss!

Jag gillar gamla ting som har en själ

Möbler med en historia

möbler som jag sparat eller restaurerat.

Innanför den fasaden är inredningen en mix av både gammalt och nytt med en extra passion för det gamla.

Jessica berättar att hon gärna handlar second hand på loppisar och från Findit. Så många möbler i hemmet är vintage men också arvegods. De har bland annat restaurerat ett skåp från Christoffers farfars hemgård, som nu står uppe i allrummet.

– Det var så vackert. Jag ville få det trärent och förde det till Sisunpuu här i Replot. Tyvärr, det går inte sa de, men de målade det istället då i en blå nyans som jag älskar, säger Jessica.

Hon gillar gamla ting som har en själ. Det är verkligen en härlig känsla att kunna återanvända gamla saker och inreda hemmet med möbler som bär på en historia, betonar Jessica. Till exempel en vit fåtölj som för tillfället står i vardagsrummet är hennes mormors gamla stol som hon haft hos en möbeltapetserare.

– Mormors gamla stol var tidigare mörkgrå men nu är den ljus.

Det är så roligt att också mina föräldrar har minnen av saker och

Inredning som hobby Jessica jobbar som sjuksköterska och är uppvuxen i södra Finland.

Hon har så länge hon kan minnas varit intresserad av inredning och driver också instagramkontot ”Vårt hus i skären”, där hon delar med sig av sina egna inredningsbilder.

Hon är ingen slav under trender men säger att hon förstås påverkas av olika influenser på sociala medier.

– Inredning har alltid varit en rolig hobby för mig. Intresset har liksom alltid funnits där men stilen har nog ändrats ganska mycket under årens lopp, säger hon och fortsätter – Och jag måste erkänna, jag är ganska pedantiskt lagd.

Christoffer skrattar och berättar att hon gillar att flytta på saker hela tiden och möblera om.

Hon i sin tur ler och förklarar att det kan ta en stund innan saker och ting hittar till sin absoluta rätta plats.

Text och foto: Rosita Pellas

Se mer info på våra webbsidor eller besök vår butik!

Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.fi

Följ ByaNytt på Instagram

Lugnt och tryggt boende i Smedsby.

Kom och bekanta dig med våra nya bostäder. Ring för att boka visning!

Tfn 050 543 0623 Torgvägen 5

www.silverhem.fi

BYA

8

T

E TACK FÖR TIPS

G

A

VE

BYG

RA

TE M A

& RE NO

Engmans företag växte i takt med familjen Tillsammans har de byggt upp ett företag med ett mångsidigt tjänsteutbud och 20 anställda. De har fostrat fem barn, alla födda inom loppet av tio år och vid sidan om, har de även byggt fritidshus i både Tärnaby, Söderudden och på Mickelsörarna – inte att förglömma renoverat två fiskarbastur, en på Norrskär och en på Klobbhällan.

Hur går det ihop? Vad är hemligheten?

Möt Janne och Ella Engman.

A

B ENGMAN SERVICES Oy: s kontor i Stenhaga är inget man noterar om man inte vet var det ligger. Ändå är det hjärtat i en idag, väldigt omfattande verksamhet, vars historia började år 2000. Men för att få hela bilden klar, backar vi bandet ännu längre.

Ungefär till 1989.

Det var nämligen året då Janne Engman, hemma från Böle, och Ella, ursprungligen från Petalax, gifte sig. Janne jobbade då som driftsinspektör på Vasabåtarna och på Silja Line, där han blev kvar fram till 2003. Vid sidan om detta hade han även en elfirma tillsammans med sin bror under samma tidsperiod – det är just fartygs-, el- och bygg-, samt fastighetsbranschen som varit Jannes områden.

Ella i sin tur är redovisningsekonom, med ett förflutet både på

bank, bokföringsbyrå, skattebyrå samt ekonom på före detta Hänninens bageri i Kvevlax. Det gemensamma företaget, Ab Engman Services Oy, grundade paret år 2000 och flyttade samtidigt alla sina egna arbetsuppdrag under det namnet.

Fem barn på ett decennium – Jag bokförde hemma åt företagskunder samtidigt som jag var mammaledig och Janne arbetade som anställd på Silja Line i Helsingfors. När jag var ensam hela veckorna med tre småbarn som krävde sitt och två barn som behövde läxhjälp, blev situationen ohållbar, minns Ella.

– Jag övergick då till att fungera som fastighetschef på Harry Schaumans stiftelse, ett uppdrag som jag hade kvar fram till 2013,

samtidigt som vi drev vårt eget företag hemifrån, fortsätter Janne. Vi hade inrett ett 60 m2 stort kontor i garaget hemma i Böle.

Där vi var kvar fram till 2014 då vi flyttade till Stenhaga. Under åren som företagare varvades de långa arbetsdagarna med småbarnslivet och allt vad det innebar. Äldsta dottern Jannica föddes 1989 och har idag två egna barn. Hon är utbildad massör och lärare inom småbarnspedagogik. Joachim föddes ett par år senare och han är idag ansvarig för företagets jordbyggnadsverksamhet – maskiner har varit ett stort intresse för honom ända sedan barndomen. Idag har även Joachim två egna barn.

Han har utbildad sig till maskinentreprenör och har också yrkesexamen inom logistik och innehar företagets trafiktillstånd.

– Även Jannica är engagerad i företaget, tidigare med bokföringsarbete och nu med våra sociala medier, tillägger Ella.

Parets tredje barn, Julieth, är utbildad närvårdare inom äldreomsorgen. Hon är också duktig på att fotografera och sköta företagets sociala medier. Även hon har idag en son.

Jimmy, den fjärde i ordningen, är utbildad timmerman och mattläggare. Han innehar våtrumscertifikat och har därmed ansvaret för företagets badrumrenoveringar.

Jimmy är även snart klar med sin yrkeskompetens inom logistik.

Ab Engman Services Oy har en bred verksamhet och utför bland annat nybyggen och badrumsrenoveringar, jordbyggnadsarbeten, projektplanering och -koordinering samt olika ekonomiska tjänster.

– Slutligen har vi Jessica, som föddes 1999. Hon studerar till tradenom med inriktningen ekonomiförvaltning. Hon har blivit en stor tilläggsresurs på kontoret under semestrar och bråda tider.

Ovärderlig hjälp Därmed var syskonskaran komplett och tanken på fem små barn i ett hemma kontor samtidigt som man försöker sköta bokförings-

uppdrag, föder onekligen en del frågor.

– Barnen hade nära till skolan men de deltog inte i eftisverksamhet. Istället har vi haft en ovärderlig hjälp av våra egna föräldrar, förklarar Ella. Ofta hämtade barnens farfar dem från daghem och skola och så fick de vara hos farfar och farmor några timmar på eftermiddagen. Barnens farmor Gerda, hjälpte till med att

BYA

9

sköta dem, vika och stryka tvätt, koka och baka. I många år, efter att hon blivit ensam, var hon som en familjemedlem för oss. Gerda har betytt oerhört mycket för både oss och barnen, utan hennes hjälp hade det inte gått, konstaterar Ella och får medhåll av Janne. Även Ellas mamma har varit en viktig del av barnens uppväxt.

– Hon bodde hos oss de sista åren av sitt liv, förklarar Ella.

Omfattande verksamhetsutveckling Båt-och skärgårdslivet är viktigt. Det har blivit många resor över till Umeå och Höga Kusten, och på Mickelsörarna finns ett av parets andningshål.

– Det har varit väldigt värdefullt och bra för barnen att ha så nära relationer till sina mor- och farföräldrar, fortsätter Janne. Inte nog med all praktisk hjälp de fått och alla historier från förr de fått höra, de har också lärt sig visa hänsyn och fått nyttig livserfarenhet tack vare detta, konstaterar han.

Idag är den äldre generationen borta och barnen är vuxna.

Efter företagsflytten till Stenhaga 2014 har den stora utvecklingen i verksamheten skett. Ab Engman Services Oy erbjuder allt från projektledning och koordinering till elinstallationer och byggarbeten, markarbeten samt administrativa tjänster.

– Ofta driver vi hela projekt från planering till slutgranskning, förklarar Janne.

Att ”arbeit ilaag”

Butiksprojekt i hela landet Det kan vara allt från kontors-, lägenhets- och badrumsrenoveringar till hallbyggen, hus- eller sommarstugebyggen samt även renovering och inredning av butiker.

– Vi har avtal med norska Varner och bygger deras butiker i Finland. Hit hör bland annat Dressmann, Cubus, Carlings, Volt och BikBok-kedjorna och sammanlagt har vi byggt över 70 butiker åt dem i landet, fortsätter Janne.

För små och medelstora företag utförs administrativa tjänster i form av löneadministration och reskontra, fakturering och bokföring, deklarationer och företagskonsultation. Den här biten ansvarar Ella för. På företagets kontor arbetar idag, förutom Ella och Janne, två anställda på ekonomisidan och en byggnadsingenjör.

– Målsättningen var från början att ha ett väldigt mångsidigt företag, med flera ben att stå på, förklarar Janne.

Just nu arbetar de bland annat med ett projekt vid Minimani i Vasa, där Vallilas butik byggs om.

– Vi koordinerar upp allt från arkitektplanering till projektledning och verkställande.

Certifikat och fin stämning Målsättningen har hela tiden varit att växa och ett flertal samarbetsprojekt med svenska företag är på gång – något som dock pandemin för tillfället satt stopp för.

– Det handlar bland annat om kraftverksprojekt samt om höghusprojekt i trä, berättar Janne.

Både på Norrskär och på Klobbhällan har familjen fiskarbastur som de renoverat.

Som företagare är det svårt att släppa arbetet helt och även om de jobbar ihop hela dagarna, diskuterar paret också ofta jobb hemma.

– Att åka till jobbet tillsammans varje dag och sedan hem igen har dock aldrig varit något problem, anser Janne.

Men – onekligen har det blivit många, långa arbetsdagar för dem båda och trots god hjälp från anhöriga behövs också återhämtning för att man ska hålla. Det har paret Engman också sett till att de fått, på det sett de själva uppskattar mest – i skärgården och i fjällen.

Svenska fjällen och finska skärgården

I Tärnaby har hela familjen skidat sedan 2004, där de förutom eget hus nu också köpt en gammal sommarstuga som byggs om till en bastu.

Något som varit viktigt för honom är att certifiera företaget – både då det gäller kvalitet, säkerhet och miljö – och som också skapat goda strukturer i verksamheten. Alla vet hur det ska fungera.

– Jag såg fördelarna med det här när jag var med och byggde upp kvalitetssystemen på Silja Line och därför har vi implemen-

terat det i vårt företag, förklarar han.

Han poängterar att det är mycket tack vare den duktiga personalen som företaget utvecklats såsom det gjort.

– Vi har en bra, familjär stämning och sammanhållning. Våra anställda är duktiga, ansvarsfulla yrkesmän, instämmer Ella. Vi drar absolut inte hela lasset själva.

– Tärnaby har varit en tillflyktsort sedan vi köpte vår första lägenhet där 2004, berättar de. Sedermera byggde vi eget hus och vårt senaste projekt är en gammal sommarstuga invid en sjö, som vi nu bygger om till bastu, fortsätter Janne.

Paret har lärt alla barn att åka slalom, men numera är det främst längdskidåkning som gäller för dem själva. Pandemin har lett till att Tärnaby nu får vänta en vinter, men någon brist på rekreationsställen har paret inte heller i hemlandet. I Söderudden har de fritidsbostad i form av året runt boende, och där tillbringar de alla helger.

– Jag började bygga där redan då jag gick i tekniska, tillägger Janne.

Sommartid delas tillvaron med sommarstugan på Mickelsörarna, båtlivet och de renoverade fiskarbasturna på Norrskär och Klobbhällan.

– Målsättningen har varit att bygga något åt alla barnen, förklarar Janne.

God sammanhållning Han är aldrig helt ledig – han sitter inte och vilar på villan, utan är alltid i färd med något byggprojekt.

– Barnen brukar prata om en gång då vi var i Turkiet. Där hade han inget att ta i händerna så han arbetade istället genom att ligga i solstolen och dirigera jobb via telefon hela veckan, berättar Ella.

Villa- och båtlivet har varit viktiga för familjen ända sedan starten, och barnen fick tidigt lära sig att packa sina egna väskor utgående från de listor Ella gjort upp åt dem. Båtresorna gick ofta över till Umeåtrakten och Höga Kusten och livet i skärgården har enligt Janne spelat en stor roll för att bygga upp den goda sammanhållningen som barnen idag har sinsemellan.

Något som också varit viktigt för honom är att lära barnen ta hand om sin hälsa och kropp.

– Jag simmar själv tre morgnar i veckan – minst en och en halv kilometer varje gång, förklarar han.

Barnen har alla sysslat med olika idrotter – allt från fotboll till simning, längdskidåkning, friidrott och orientering. Alla flickorna tränade och tävlade dessutom i agility med familjens dvärgschnautzer hundar. Janne fungerade själv som tränare åt Jannica under de år hon tävlade i längdskidåkning.

– Målsättningen har i huvudsak varit att lära barnen att hålla sig aktiva och därmed i god kondition livet igenom och det tycker jag att vi lyckats bra med, konstaterar han.

Idrottandet betydde förstås också en hel del skjutsande med fem barn, samtidigt som företaget skulle byggas upp. Ella och Janne är båda ense om att utan hjälp från föräldrarna, den duktiga personalen och de egna andningshålen i skärgården och i fjällen, hade pusslet inte gått ihop.

Men det gjorde det - med gott resultat.

Text och foto: Anna Sand

10

BYA

G

A

VE

BYG

Villa Hiekkalinna

RA

TE M A

& RE NO

– med utsikt över Vassorfjärden

Kennet och Hanna hittade sin drömtomt vid Vassorfjärden och kompromissade hellre bort närheten till stan än naturen och lugnet vid havet och skogen.

På Lillöskatan, inte alls långt från centrum av Vassor, är Kennet Kurman och Hanna Syrjälä i färd med att bygga sitt drömhus – ett hus som fått namnet Villa Hiekkalinna. I åratal hade de sökt sin drömtomt, önskemålet om närhet till både skog och hav skulle uppfyllas, då det avgörande plinget i Kennets telefon äntligen kom.

N Tomten har söderläge mot Vassorfjärden och soltimmarna här är många sommartid. Foton: Privata.

Paret försöker göra så mycket som möjligt själva, med hjälp av en del vänner samt entreprenörer då det krävs. Husgrunden anlades i somras och nu i vinter har de jobbat med ventilationen i taket.

ÅG O N A N K N Y TNING TILL Vassor har paret inte. Inte heller till Korsholm. Kennet Kurman kommer ursprungligen från Ekenäs, där han vuxit upp nära havet, medan Hanna Syrjälä är hemma från Kortesjärvi i Kauhava, där skogen alltid var nära.

Hur hamnade de då här?

Paret träffades i Vasa, dit de båda sökte sig för att studera till byggnadsingenjörer. Tillsammans har de idag dottern Savanna, som går i årskurs två, samt sonen Luka, som går på sjuan.

Efter några år i Vasa bor paret nu i Smedsby, medan de tillbringar det mesta av sin fritid på bygget i Vassor.

– Vi hade sökt tomt sedan 2012, inleder Kennet. Vi bodde då först i en radhuslägenhet i Melmo, men sålde den i syfte att köpa tomt och bygga hus. I väntan på den rätta tomten hyrde vi lägenhet på mässområdet i Sunnanvik, med utsikt över vattnet. Under den här tiden

blev vattnet ännu viktigare för mig, konstaterar han.

Plötsligt händer det Någon tomt som uppfyllde deras kriterier dök dock aldrig upp, och för att inte behöva sätta pengar på hyra valde paret istället att köpa lägenhet intill Edvinstigen, där åtminstone skogen låg nära.

– Jag hade en vaktfunktion inställd på Etuovi för sådana tomter vi sökte, och en dag plingade det plötsligt till i telefonen. Då hade den här tomten lagts ut till försäljning, och vi åkte ut för att titta på den redan samma dag.

Det var sommar och paret blev genast sålda. Det enda problemet var läget, som då kändes långt från Vasa centrum där de båda har sina arbetsplatser – och även långt från närmaste skola.

– Vi funderade ganska länge på grund av det, men insåg sedan att körtiden inte var speciellt mycket längre än från till exempel Västervik.

Egen planering När beslutet att köpa tomten var fattat, väntade ännu en lång process innan köpet var genomfört, eftersom tomten ägdes av bya­ föreningen.

– Det krävdes flera möten och en lång väntan, men i våras kunde vi äntligen ta tag i byggnadsarbetet.

Att det skulle stå ett stockhus på tomten hade paret sedan länge klart för sig.

– Det är viktigt att huset hålls friskt – jag har sedan tidigare erfarenhet av mögelproblem, förklarar Hanna.

Planeringen av huset är helt och hållet deras egen, medan stommen, fönster och tak har levererats och monterats av Finnlamelli. Allt resterande arbete utför de själva med en del hjälp av kompisar och några entreprenörer.

Läget har fått styra Tomten och söderläget mot fjärden har långt fått styra planeringen av huset. Bådas önskemål om utsikt över både vattnet och skogen har tillgodosetts genom stora fönster från golv till tak, på båda sidor av huset. Barnen får en egen del i huset med varsitt rum, i anslutning till parets eget sovrum finns arbetsrum, badrum och walk in closet. Mitt i huset placeras de öppna, sociala ytorna i form av kök och vardagsrum.

– Vi tycker om att ha vänner på besök och har därför satsat på

BYA

11 Skall ni börja bygga eller renovera?

SYNS I MÄNGDEN!

Ring Mathias

Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb.

Allt inom el från början till slut.

www.kustmedia.fi info@kustmedia.fi

050 598 4016•mathias@mkelinstallationer.fi

Kennet och Hanna arbetar mycket själva på husbygget, ordning och reda råder på byggplatsen. Stora fönster från golv till tak vetter åt både norr och söder.

Följ familjens bygge på Instagram @hiekkalinnojakaislikossa

Gör en terrassinglasning så slipper du kyla, blåst och mygg i sommar!

KORSNÄS GLAS-SERVICE Ta kontakt:

0500-567 325 Kronbackavägen 36, 66200 Korsnäs • korsnas.glas@gmail.com

KOM IN OCH VÄLJ DITT GOLV FRÅN VÅRT STORA URVAL • PARKETT • LAMINAT • VINYL • KORK Barlinek - Parla - Karelia - Kährs - Tarkett - Timberwise FISKBENSPARKETT I OLIKA FÄRGER

• LÄGGNINGSSERVICE • GOLVSLIPNING

Ungefär så här ska Kennets och Hannas hus se ut när det är klart.

Stationsg. 39, Vasa Tel. 010-229 1770 Öppet: Må-Fr 11-17.30 www.villenparketti.fi

JG NYMANS BYGGTJÄNST AB Kontakta oss!

Förråd, strandstugor och bastubyggnader som elementpaket eller med montering!

Beställning och förfrågningar: 0400 560 744 • 041 502 4794 info@jgnymansbyggtjanst.fi • www.jgnymansbyggtjanst.fi

stora sociala ytor. Det blir även en skild bastu- och gästavdelning med utsikt mot fjärden, berättar Hanna.

Den delen av huset är också en kompromiss med Kennets önskan om att någon gång få bygga en skild sommarstuga, något som Hanna helst undviker.

Hoppas på sommarflytt Ut mot fjärden byggs en stor inglasad terrass med uppvärmd pool.

Våningsytan är cirka 250 m² medan bostadsytan är 218m² - själva tomten omfattar två byggnadsrätter på 250 m² vardera.

Eftersom Kennet och Hanna gör det mesta av arbetet själva, har de ingen fastslagen tidtabell för projektet men drömmen är att kunna flytta in någon gång i sommar.

– Nästa steg är nu att börja bygga mellanväggar och lägga innertak. Arbetet med ventilationen och alla kanaldragningar har tagit

mycket tid men är nu tack och lov klart, ler Kennet.

Ordning och reda

Naturnära nyanser

Ett mer städat husbygge får man söka efter, och det råder ingen tvekan om att detta är ett par med planeringen i skick. Dottern Savanna som började lågstadiet hösten 2019, fick genast göra det i sin blivande skola – Kvevlax lärcenter, och Luka kan fortsätta sin skolgång i samma skola där han nu går, Korsholms högstadium.

Att det senare skulle visa sig finnas överraskande många barn i Vassor och att en av Savannas klasskompisar bara bor en bit bort, var en positiv överraskning för familjen.

De ser nu fram emot att få flytta ut närmare naturen, och kanske får vi orsak att återkomma när allt är klart.

Inredningsmaterialen är redan ganska långt valda och kommer att gå i olika naturnära, ofta grå nyanser, precis som färgen på utsidan av huset.

– Furuväggarna ska laseras för att bibehålla en ljus nyans och inte gulna. Köket kommer att gå i ljusgrått och likaså en stor del av det kakel vi valt. Men det kommer även att finnas inslag av marmor och ek, berättar Hanna.

Någon stor trädgård planerar paret inte att ha – poolen tar sin plats och nedanför den ska en mindre gräsmatta anläggas. Därefter tar en anlagd stenmur vid, genom vilken en stentrappa leder ner till stranden.

– Vi har skaffat muddringslov och hoppas få den utförd också så småningom, berättar Kennet.

Text och foto: Anna Sand

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11 2021 och du kan vinna en säng till värde av högst 500 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • på hemsidan www.byanytt.fi • via e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 3441814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 57 € Inom Europa: 62 € | Utanför EU: 64 €

KÖP EN PRENUMERATION

OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

SÄNG

BYA

Lokaltidning i Korsholm

KOM OCH BEKANTA DIG MED VASAS STÖRSTA TAPETURVAL Vi har bl.a Borås tapet, Eco, Sandberg, Ferm Living, Designers Guild, Vallila, Eiffinger, Duro mm

VÄLKOMNA! må & fre 8-18, ti-to 8-17 lördagsöppet 9-14

Vasa Färg Ab Smedsbyvägen 17, 65100 Vasa 06 3616300, www.vaasanvari.fi

BYA

12

T

E TACK FÖR TIPS

Sören Nyqvist i Vörå renoverade den egna bastun i höstas. Tack vare sin fars gamla, okantade albrädor kunde de bygga en bastu i riktig vildmarksstil där alla ytor är klädda i samma material.

G

A

VE

BYG

Ett renoveringsprojekt

RA

TE M A

& RE NO

i vildmarksstil!

Som byggare och husfabrikör är hanteringen av trä i olika former vardag för Sören Nyqvist i Vörå. Han driver med sin bror Nyqvist Elementhus Ab, ett företag som deras far en gång startade. Även om fadern sedan flera år är borta, finns hans gamla verktyg kvar i företaget. Det gjorde även en trave okantade albräder som han en gång i tiden sågat upp, och när det blev aktuellt med en basturenovering hemma hos Sören, var deras plats given.

S

ÖREN NYQVIST OCH hans fru Anki byggde sitt hus 1997 och vartefter har en del mindre renoveringar gjorts i huset. Bastun har under alla år varit i flitig användning och stod nu på tur.

Den riktiga gnistan att ta tag i projektet infann sig när Sören kom att tänka på de färdigt sågade albräderna som i åratal legat i en av företagets hallar, och som han flera gånger tänkt att de ska elda upp.

– Pappa byggde de första sommarstugorna och husen levererades av egna stockar, inleder han. Han skaffade en blocksåg, som numera är nedmonterad och tillvaratagen, hyvelmaskiner och verktyg som fortfarande används vid behov. Nu kom den ena hyveln väl till användning igen.

– När jag började plocka i det okantade alvirket kunde jag konstatera att det var förhållandevis fint ännu, och bestämde mig för att använda det i basturenoveringen.

Kräver konstnärsöga Men vägen till att kunna skruva upp bräderna på bastuväggen var lång.

– Vi började riva i våras men höll sedan paus under sommarmånaderna. I september tog jag tag i projektet igen och hela den första månaden gick egentligen åt till att barka plankorna och bräderna, slipa kanterna och sedan hyvla dem, berättar Sören vidare.

När de nya underlagsmaterialen var på plats i bastun och även det lilla fönstret bytts till ett något större, var det sedan äntligen dags att inleda pusslet med plankorna och bräderna.

– Eftersom de fortfarande är okantade och därmed lite krokiga, gäller det att fundera lite extra före man skruvar fast dem. Det gäller att ha ett litet konstnärsöga, ler Sören.

Vanlig teknik i Lappland – Själva tekniken i sig att panela en bastu med okantade bräder är

Det var mycket jobb innan bräderna var barkade, slipade och hyvlade, och pappas gamla hyvel kom än en gång till användning, berättar Sören.

Att sedan placera bräderna så att de passar ihop är ett litet pussel som också tar sin tid, och kräver att man har ett litet konstnärsöga.

Bastusofforna har fått integrerad LED-belysning bakom ryggstöden och lyktorna i fönstret höjer stämningen ytterligare.

ju inget nytt – det är något man ofta ser i Lappland bland annat, fortsätter Sören. Men här i Österbotten är dylika vildmarksinspirerade bastur kanske inte så vanliga.

Hela bastun är klädd i alppanelen – även golv, tak och bänkar.

Det är nämligen ingen traditionell bastulave som finns i Sören och Ankis bastu.

– Under arbetets gång kom idén att bygga ”soffor” istället, och de är betydligt bekvämare att sitta i, konstaterar Sören.

Både han och Anki är nöjda med slutresultatet och den nya bastun kunde invigas lagom till Lilla jul.

– Vi jobbade med projektet främst på helgerna, tillägger Sören.

Konstverket som de åstadkommit med Sörens fars gamla albräder gav också en liten nytändning i själva bastandet, som enligt Sören och Anki är som bäst just vintertid när det är kallt ute.

– Bastar gör vi minst två, ofta tre gånger i veckan, berättar Anki.

För att höja stämningen ytterligare har hon inrett bastun med både en vattentät Bluetooth-högtalare som spelar avslappnande musik, ljus, lyktor och sköna kuddar att vila huvudet mot. Samtidigt som man kopplar av här kan man studera alla vackra detaljer i träet och fundera på hur det uppkommit – och när.

Text och foto: Anna Sand

BYA

13

Må bra med

mental träning Nina Granmo jobbar med mental träning, efter att själv ha drabbats av utbrändhet så ville hon hjälpa andra. Men vad är mental träning egentligen och vem kan det hjälpa?

B

YANYTT MÖTER UPP Nina Granmo vid hennes mottagning i hälsocentret Wasa Wellness. Men hit kommer inte alla hennes kunder.

Jag är inte platsbunden, förklarar hon.

– En del kommer hit, men vissa träffar jag ute på stan, eller hemma hos mig eller dem. Jag har också haft digitala träffar via nätet, speciellt nu under coronapandemin. Och ibland går jag också ut på en promenad tillsammans med kunden.

Utmattningssyndrom ingen diagnos i Finland Nu är det snart fyra år sedan Nina kollapsade på skolgården, ännu idag vet hon inte med hundraprocents säkerhet vet vad det berodde på. Hon åkte med ambulans direkt till sjukhuset men läkarna hittade inget fel. Allt tyder på att det var frågan om utmattningssyndrom men den diagnosen finns inte i Finland.

– I Sverige kan man bli sjukskriven på grund av utmattning men inte här. Personer som blir utbrända blir istället sjukskrivna på grund av till exempel depression, trots att det egentligen är två skilda saker, säger hon.

Att man kunde stressa sönder sin hjärna och bli så sjuk av långvarig stress hade Nina ingen aning om – tills det hände henne själv.

Men kollapsen var en varningssignal som hon tog på allvar och räddningen för henne blev mental träning och byte av karriär.

I dag lyssnar hon mer på sin kropp och vet exakt när det är dags att dra i nödbromsen. Tack vare all kunskap om mental träning har hon nu en större verktygsback och hjälper också andra att fungera bättre i vardagen.

Går det att träna upp stresstålighet?

– Ja, det går det. Man kan lära sig slappna av och stänga av med hjälp av bland annat olika avslappnings- och andningsövningar. Men det handlar också om att lära sig vikten av återhämtning.

Enligt Nina Granmo finns det inget som heter multitasking. För hjärnan kan bara hantera en sak i taget.

– Gör du mycket på en och samma gång börjar hjärnan byta spår hela tiden och det tar mer energi av dig. Så man måste lära sig att prioritera. Stresshantering handlar mycket om att öva upp sin förmåga att påverka sig själv hemma, på arbetet och i samhället. Risken finns i dag annars att allt flyter ihop och du förväntas vara överallt, helst samtidigt.

Jobbar som PT för hjärnan I augusti 2020 startade hon upp sitt eget företag Pauses4U. Hon beskriver sig själv som en PT, personlig tränare, för hjärnan. Istället för att stärka människors kroppar, stärker hon så att säga deras mentala kapacitet.

Men hjärnan behöver självklart inte vara slutkörd för att mental

träning ska hjälpa. Mental träning kan hjälpa alla människor att må, fungera och prestera bättre.

– Det är inte terapi eller coaching jag sysslar med. Jag jobbar mer med konkreta mål som kunden vill uppnå. Ofta vet mina kunder var skon klämmer. Det kan vara allt från att de vill förbättra sin självkänsla eller en relation till att få ett särskilt jobb, förklarar hon och fortsätter: – Mental träning bygger mycket på visualisering och att visualisera ett resultat. Vi blickar inte bakåt i tiden utan utgår alltid ifrån nuet och arbetar mycket med att förändra tankar och känslor, som i sin tur påverkar handlingar och resultat.

Man kan säga att mental träning handlar om att sätta upp mål och kontrollera vad som ska hända men också om hur man ska tänka om det händer. För många gånger går livet på autopilot och man följer endast sina inrotade rutiner. Då kan den mentala träningen hjälpa individer att träna in nya mönster.

– Det gäller att få in nya tankar och bilder i hjärnan för att få rätt

EN BOK OM MENTAL TRÄNING JAG REKOMMENDERAR VARMT: Elisabeth Solins bok ”Landa mjukt. Lär dig hantera vardagens stress och se framåt med mental träning”.

det finns män som sysslar med mental träning.

Vad är en vanlig missuppfattning om mental träning?

– Att det är något mystiskt eller att det enbart är de som arbetar med proffsidrottare som använder sig av mental träning. Men faktum är att mental träning passar alla. Vem som helst kan använda sig av mental träning i olika skeden av livet för bättre välmående.

Vad finns det för vetenskapligt understöd för olika metoder av mental träning?

– I Finland har jag endast sett en doktorsavhandling som behandlar detta ämne men i USA däremot finns det betydligt mer studier som berör det här området. Det finns massor med information på nätet men tyvärr inte mycket forskning.

Jag skulle faktiskt önska att det fanns mera vetenskapliga studier om det här.

Människor kan uppleva precis samma sak på helt olika sätt.

På frågan vad som är det absolut bästa med hennes nya jobb blir svaret – friheten och självständigheten man har som egenföretagare, men också alla trevliga människor man får chansen att träffa.

Och en viktig insikt hon fått i sin nya roll som mental tränare är, att vi människor är ganska lika, men samtidigt väldigt olika. För människor kan uppleva en och samma situation helt olika – vad en person upplever som svårt – kan vara en bagatell för en annan.

LIVSMOTTO: Oroa dig inte på förhand, hantera det då det sker, om det sker. Är det problemet som är problemet eller är det hur du ser på problemet som är problemet.

Text och foto: Rosita Pellas

Det finns inget som heter multitasking riktning för att nå sitt mål. För mycket av det vi tänker varje dag är gammal skåpmat och tjänar oss inte längre, säger hon.

Hon ger ofta hemläxor till sina kunder.

– Det kan till exempel vara att man ska träna att säga nej i sju dagar eller att bemöta andra på ett positivt sätt. Vissa är mer ivriga än andra att göra sina hemläxor, säger hon och ler.

Men männen lyser fortfarande med sin frånvaro. Endast en manlig kund har hon haft.

Vad tror du det möjligtvis kan bero på?

– Jag vet faktiskt inte, men kanske ordet ”mental” är lite avskräckande i någon mån här. Men

NINA GRANMO BOR: i Västervik.

FAMILJ: Man och tre barn i åldern tio till tolv år.

GÖR: Driver det egna företaget Pauses4U. UTBILDNING: Pedagogie magisterexamen från Åbo Akademi, ekonom med inriktning på strategisk utveckling från Vasa universitet och certifierad mental tränare.

BYA

14

Kvinnoförbundet i Korsholm Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm arbetar för ett mera jämställt samhälle, på alla nivåer. Deras ledord har kommit att bli: Delaktighet, välmående och ärlighet. Nu när kommunalvalet 2021 står för dörren är dessa ord viktigare än någonsin.

K

VINNOFÖRBUNDET I KORSHOLM grundades redan 1982 och är alltså ingen nykomling på banan. Carola Lithén berättar att det inte var någon vidare aktivitet inom förbundet under större delen av åttiotalet, själv blev hon medlem någon gång kring 19881989.

– Kvinnoförbundet och Svensk Ungdom delade på en plats, tack vare det kom vi in i kommunstyrelsen.

Idag har man cirka 110 medlemmar sedan intresset tagit ny fart på 2000-talet.

– Det är så roligt att se att det trillar in nya ansökningar, säger Monica Asplund, förbundets ordförande.

– Någon marknadsföring gör vi inte utan det är nog ryktesvägen och via Facebook som folk får upp ögonen för oss.

Den årliga fruntimmersmarknaden är en populär tillställning som normalt brukar hållas på torsdagen i ”Fruntimmersveckan”. Marknaden har hållits i Korsholms Kvinnoförbunds regi i över tio år.

– Tyvärr kunde vi ju inte ordna någon marknad i somras, vilket såklart var synd. Marknaden livar upp Smedsby torg och ger oss möjlighet att komma i kontakt med folk, säger Asplund.

Barnen i fokus Den sjätte januari höll man årets första styrelsemöte där bland annat flera motioner diskuterades.

En av dessa handlar om bevarandet av hemvårdsstödet, något som är en hjärtesak för Korsholms Kvinnoförbund. Man skulle gärna se en höjning av hemvårdsstödet istället.

– Barn ska få vara barn, säger Margareta Rodas.

– Småbarnspedagogiken fyller en viktig uppgift men forskning visar att barnet mår bäst hemma i en trygg miljö fram till tre års ålder, fortsätter hon.

Monica Asplund inflikar att de såklart är medvetna om den kvin-

nofälla som hemvårdsstödet kan skapa och därför är de noggranna med att påpeka att de önskar jämställdhet på så sätt att även pappor skulle stanna hemma längre med sina barn.

– Idealet vore att man delade fifty-fifty, men familjerna ska själva få bestämma vad som passar dem bäst.

Man har också målet att Korsholm ska bli en barnvänlig kommun där barn och ungdomar ges möjlighet att vara delaktiga i beslut.

– Det går hand i hand med vad demokratin handlar om, säger Lithén.

– Vi eftersträvar en öppenhet och ärlighet - helt enkelt transparens genom alla led. Tyvärr är det oftast för sent som invånare att påverka mera när besluten väl ska fattas, fortsätter hon.

Att ge barn delaktighet i beslutsfattande kan till exempel betyda att ge dem möjlighet att påverka sin skolmiljö och vardagen i kommunen, fritidsaktiviteter och dylikt.

Monica Asplund, Pia-Maria Toivio, Margareta Rodas och Carola Lithén är några av styrelsemedlemmarna i Svenska Kvinnoförbundet i Korsholm.

Jämställdhet och välmående Kommuninvånarnas välmående står också högt på agendan för medlemmarna i Korsholms Kvinnoförbund.

– Med välmående avser vi en god fysisk och psykisk hälsa, säger Asplund.

– Tyvärr märker vi av att coronasituationen börjar bli mycket påfrestande, inte bara för äldre utan även för barn och unga.

– Det är en mentalt tung ryggsäck som våra tonåringar bär på, påpekar Pia-Maria Toivio.

Folkhälsan nämns som en god aktör som sköter om invånarnas välmående, men man önskar också från kvinnoförbundets sida mera resurser till bland annat förebyggande hälsovård. Bland annat lyfts gratis gymkort för 65-åringar och äldre fram som ett förslag.

Kommunen har en alldeles färsk jämställdhetsplan. Jämställdhet

En kvinna som stack ut på sin tid var korsholmaren Elly Sigfrids, den första kvinnan från svenska Österbotten som valdes in i riksdagen. På Korsholms Kvinnoförbunds initiativ så ska det nya torget i Smedsby döpas efter denna jämställdhetens föregångare. Foto: Julia Isaksson. inom kommunen handlar om att se till alla kommuninvånares tillgång till service och tjänster. Det kan handla om service på olika språk, lokaler anpassade för funktionshindrade eller möjlighet att ta sig till hälsovårdscentral och sjukvård. Till bristande jämställdhet kan oförmågan till delaktighet räknas.

– Korsholm är en stor och utbredd kommun, vi vill ge alla möjlighet att delta i den service som erbjuds. Allt får inte koncentreras till ett ställe, vi vill att byarna ska leva, säger Rodas.

Mera kvinnor i politiken Kommunvalet 2021 hålls om drygt två månader, alla i gruppen håller med om att det är viktigt med mera kvinnor i politiken för balansens skull.

– Kommunfullmäktige i Korsholm har en rätt så bra fördelning mellan män och kvinnor, menar Lithén.

– Tyvärr har det visat sig vara svårt att få in ”nytt blod” speciellt kvinnliga kandidater, så alla intresserade får mer än gärna ta

kontakt uppmanar de alla. Det är viktigt att väljarna har möjlighet att rösta på kvinnor, påpekar Rodas.

Finland har idag en jämställdhetslag som styr könsfördelningen i till exempel kommunens nämnder, direktioner och stadsstyrelser. Enligt lagen måste det finnas åtminstone 40 procent av vardera kön i de olika organen.

– Det har gjort att vi idag har mera kvinnor i till exempel byggnadsnämnden, något som i princip var helt otänkbart för 30-40 år sedan, så visst är det bra, säger Lithén.

Vare sig man röstar eller ställer upp som kandidat, så är att delta i kommunpolitiken ett sätt att direkt påverka vardagen som vi alla lever i.

– För mig är det viktigt att man är ärlig när man ställer upp i ett val, man ska hålla det man lovat väljarna, avslutar Rodas.

Text och foto: Jennifer Hägen

BYA

15

Smidigt boende på Silver Hem Ett vändagskort tillverkat av dagisbarnen i huset välkomnar en innanför dörren.

Det har hänt en del saker kring Smedsby torg de senaste åren. Bland annat så har ett nytt höghus växt fram alldeles i centrum, huset färdigställdes sommaren 2020 och inhyser bland annat dagis. Här hittar vi också Niklas Björkman som är vd på Silver Hem, ett helt nytt koncept i bostadsbranschen.

N

IKLAS BJÖRKMAN BERÄTTAR att Silver Hem är ett privat företag som startades av fem Vasabor sommaren 2020, de såg att det fanns ett behov på marknaden för ett annat sorts seniorboende än vad som traditionellt erbjuds idag.

– Höghuset här mitt i Smedsby byggdes av WasaGroup och det är vi, ett dagis och Jelppis-tiimi som huserar här, och vi har alla utbyte av varandra.

I huset finns 56 moderna, rymliga lägenheter med alla bekvämligheter och alla bostäder har egen inglasad balkong. Storlekarna på lägenheterna är ettor, tvåor och treor. Högst uppe i huset finns ett större gemensamt utrymme och en väl tilltagen takterrass samt bastuavdelning.

Niklas berättar att det finns en stor grupp äldre som bor i egnahemshus och som med ålderns rätt kanske inte orkar skotta snö, klippa gräs och underhålla huset och gården på samma vis som när de var yngre. Någon har kanske har mist sin partner och då blir det extra tungt att sköta om det vardagliga sysslorna ensam.

– Vår ledstjärna är att erbjuda service och gemenskap åt de som vill ha det, vi har något som vi kal�lar för Silver Klubben, som de som bor i huset är med i.

– Nu har ju coronan ställt till det för oss som för alla andra, så hemskt mycket aktiviteter har vi inte kunnat ordna, men en utflykt till Klobbskat hann vi med i höstas och vi åt julgröt tillsammans och

har haft stolsjumppa i de gemensamma utrymmena.

Niklas betonar att alla tjänster och aktiviteter är frivilliga och man betalar enbart för det som man använder sig av. Men möjligheterna är många, det kan handla om allt från flytthjälp, mäklartjänster vid försäljning av huset, städhjälp, fysioterapi och matleveranser.

– Vi vill att det ska vara lätt att ta kontakt och få den hjälp man behöver.

– Läget är också det bästa tänkbara, här är nära till all service: butik, bibliotek, seniorhuset, frissa och apotek, allt finns runt hörnet.

Inte enbart seniorer Det finns också andra som uppskattar upplägget i huset, om man till exempel har ett annat boende utomlands eller bor största delen av året på sommarstugan. Då kan det vara praktiskt att sälja egnahemshuset och flytta till lägenhet för att minska på kostnader såsom renoveringar och dylikt.

– Det är bra att fundera på sådana här saker i tid, menar Niklas.

– Det känns oftast bättre om man själv fått ta beslutet om att flytta och gör det medan man fortfarande orkar och vill leva aktivt, då kan man få många fina år här utan betungande ansvar över ett stort hus.

– Här finns en trygghet och ett lugn, vi har många invånare som börjat umgås även utanför de ledda evenemangen, man kollar så att allt är ok och bjuder in på kaffe.

Här bor både par och ensamstående från hela Korsholm.

– Vår verksamhet är ju ganska ny så vi utvecklar konceptet hela tiden, lyssnar på feedback från invånarna och tar det till oss.

”Härliga människor” Maj-Len Stubb har bott i huset sedan september 2020, tidigare bodde hon i ett stort egnahemshus inte allt för långt från Smedsby torg. Maj-Lens lägenhet är rymlig och ljus, solen gassar in genom de stora fönstren.

– Jag är så nöjd att bo här, allt är så smidigt och tryggt. Du ser ju hur rymligt jag bor, jag har ett datorrum också för jag släktforskar förstår du, säger Maj-Len. – Tyvärr börjar jag se allt sämre så jag kanske inte kan hålla på med det så länge till. Jag är ju ändå 89 år.

Var det svårt att ta beslutet att flytta hit och är det något du saknar från ditt förra hem?

– Det var faktiskt förvånansvärt lätt, lite synd var det att lämna mina hallonbuskar. Men jag vill ju klara mig själv så länge som möjligt och det har jag större chans att göra här. Jag har ju varit ensam sedan min man dog 2008.

– Niklas och Sari (Saarikoski reds anm.) är så härliga människor de brukar gå ut och gå med oss en gång i veckan och man kan alltid ringa Niklas om man undrar något.

– Jag tycker fler kan flytta hit, man blir så väl omhändertagen här. Men jag har den bästa lägenheten, säger Maj-Len med glimten i ögat.

Maj-Lens dotter som råkar vara på besök säger att det känns tryggt att veta att mamman nu har goda grannar och att hon har levt upp på ett annat sätt sen hon flyttade hit. När Maj-Len fyller 90 senare i år så planerar de att ha fest uppe på takterrassen.

Text och foto: Jennifer Hägen

Niklas Björkman är kontaktperson på Silver Hem.

Maj-Len Stubb bor i en trivsam trerummare i söderläge. Gemensamma utrymmen och takterrass med utsikt över Smedsby är en del av tjusningen.

BYA

16

Cecilia

siktar mot FM-guld Cecilia Österberg är den 15-åriga spjut­ talangen från Karperö som redan slungat iväg spjutet över 50 meter. Följ med Cecilia och hennes tränare Lise-Lott Rintamäki under en träningstur i Botniahallen.

D

ET ÄR INTE allt för ofta vi har möjlighet att träna på ”långa kast” under vinterhalvåret, förklarar Lise-Lott Rintamäki.

– Cecilia fick den här möjligheten att delta i ett träningstillfälle ordnat av Vasaregionens Idrottsakademi. Man har hyrt Botniahallen för att ge de ungdomar som hör till ”Alueellisten nuorten maajoukkue”, det vill säga ungdomslandslaget, chans att träna på att kasta långt.

– Under vinterhalvåret består kastträningen mest av kast med boll och när vi kastar med spjut så kastar vi mot en presenning. Nu får vi äntligen se spjutet flyga iväg och även om vi inte mäter kasten ger det en indikation på hur långt det bär.

bildad fysiolog och det här med att träna någon blir som ett ”projekt”.

Att kunna följa den fysiska utvecklingen och se hur långt man kan gå.

– Det är också en bra balans till mitt jobb som annars är ganska teoretiskt.

Lise-Lott berättar att hon ganska tidigt förstod att Cecilia hade potential att bli riktigt duktig. Hon har snabbheten, rytmen och flexibiliteten som krävs.

Cecilia tränar fyra till fem gånger i veckan och på programmet står bland annat styrka, rörlighet och självklart mycket teknik.

– Det är en tekniskt krävande sport med mycket koordination, sedan är rörlighet och stretching otroligt viktigt för att förebygga skaderisken, säger Lise-Lott.

Krävande sport

Ute på banan värmer Cecilia upp.

Hon ser koncentrerad och lugn ut, före hon ska kasta ”på riktigt” gör hon några kast utan fart ute på konstgräset.

– Bra Cecilia!

– Med tanke på att hon inte kastat ”långt” under hela vintern ser det riktigt bra ut, säger Lise-Lott nöjt.

Efter uppvärmningen är det dags att kasta med ansats. LiseLott påminner Cecilia om att bara fokusera på sig själv och att tänka på tekniken. Inte det allra lättaste kanske när 20 unga spjutkastarkillar och en världsmästare, Tero Pitkämäki, står och tittar på. Cecilia tar sats och kastar, spjutet flyger iväg.

– Bra, det var nog närmare 45 meter, säger Lise-Lott.

– Jag ser att du är lite nervös, rytmen satt inte riktigt som den skulle, försök slappna av.

Nästa kast går bättre, tekniken håller ihop.

– Cha, cha, cha, nu fräste det till i golvet. Rytmen var mycket bättre, bra jobbat!

Vi pratar om det här med mental träning och Lise-Lott berättar att det såklart spelar roll med inställningen och hur man klarar av att

Men vi tar det från början, Cecilia Österberg bor alltså i Karperö med mamma Åsa, pappa Jan och storebror William. Hon går på nian i Korsholms högstadium och idrottar för IF Femman.

– Jag började nog friidrotta redan i lågstadiet, kastgrenarna intresserade mig mest helt enkelt för att jag var bättre på dem än att springa och hoppa, ler Cecilia.

– Spjutkastningen började jag fastna för ordentligt när jag var ungefär elva.

– Jo det var nog 2017, inflikar Lise-Lott.

Lise-Lott Rintamäki har tränat Cecilia sedan dess. Lise-Lott är utbildad filosofie magister i biologi/ fysiologi och har även gått friidrottens föreningstränarutbildning.

– Min man Heimo och jag har i många år dragit IF Femman Throwteam, där Cecilia ingår tillsammans med tre andra flickor, det har blivit allt mera populärt att träna i grupp inom friidrottskretsar på senare tid. Mina egna flickor är båda diskuskastare och deras pappa Heimo har tränat dem sedan 2002.

– Jag tycker det är fascinerande med människokroppen, jag är ut-

Viktigt med fokus

hantera sina känslor – speciellt när det inte går som man tänkt sig.

– Cecilia har utvecklats mycket, hon har jobbat på att inte gräva ner sig utan bara fokusera på sitt eget.

– Det gäller att hålla ihop, säger Cecilia själv.

– Sen är det såklart inte alltid lätt att stå vid sidan heller, skrattar Lise-Lott.

– Jag är en känslomänniska och jag får nog bita mig i tungan ibland när det blir för nervöst.

FM- guld i sikte Cecilia blev i december tilldelad utmärkelsen ”Årets bästa idrottare” i sin åldersklass av Österbottens Idrottsdistrikt r.f.

– Det är roligt när någon uppmärksammar en, det motiverar mig, säger Cecilia.

Tränaren Lise-Lott Rintamäki tror mycket på Cecilia.

BYA

17

CAROLINE LUND Lise-Lott och Cecilia tillbringar mycket tid tillsammans. De trivs i varandras sällskap, fast på tävlingar kan nerverna vara ganska nära ytan ibland erkänner de båda.

lätt, men det mesta går. Det är vårt hus ett exempel på. Lösningen blev bärande balkar istället för hela väggar.

Skillnaden från förr är att vi idag har en dörr i hallen, inte åtta.

DET HÄR MED att renovera och ändra om verkar vara vår grej. I de projekt vi gjort tillsammans har vi varje gång ändrat på planlösningar. Gjort mera utrymme, öppnat upp och framförallt planerat in förvaring. Det gäller att se möjligheterna och våga.

Att renovera gammalt innebär också vissa utmaningar ekonomiskt. Trots en bra planering och realistisk budget är det viktigt att reservera en buffert för oförutsedda utgifter. Då vi köpte huset hade vi en konditionsgranskning att tillgå. Huset var ”friskt” och inga synliga fel fanns. Dock visade det sig att yttertaket nog hade brister, som uppdagades när vi öppnade upp mellantaket. Ett takbyte blev aktuellt och vår buffert plus lite till gick åt.

DET MESTA GÅR

Spjutkastning är tekniskt en väldigt krävande gren och det gäller att nöta in tekniken.

ut på marknaden men ändå inte aktivt.

Så plötsligt fanns där ett.

Skorna som Cecilia använder har spikar både fram och bak till skillnad från löparskor som enbart har spikar framtill.

– Jag tycker att det mesta med träningen är roligt, men speciellt gemenskapen och att få se hur man gör framsteg. Jag är nog ganska målinriktad.

– Det är klart träningen tar mycket tid men nog har jag tid för annat också, kompisar och badminton till exempel.

Cecilia har hittills kastat med ett 400 grams spjut och har utomhusrekordet 51, 06 med det. Nu har hon övergått till det tyngre 500 grams spjutet, och det är också det som hon nu kastat med i Botniahallen.

– På grund av avsaknaden av vind som bär upp spjutet så är kasten inomhus i regel kortare än utomhuskasten, man får nästan lägga till sex till åtta meter på ett inomhuskast, förklarar Lise-Lott.

– Jag har som mål att kasta 55 meter med 500 grams spjutet i år, säger Cecilia.

I BÖRJAN AV december 2019 kom ett hus till salu i Karperö. Vi var egentligen inte ut efter att köpa hus men visst hade tanken slagit oss (speciellt min sambo) att kanske vi skulle skaffa hus.

Vi trivdes bra i vår radhuslägenhet, som vi totalrenoverade innan vi flyttade in år 2014. Men att ha egen gård och kanske till och med ett litet kontor för att ta emot kunder, då vi båda är företagare, var en lockande tanke. Nog hade vi smått sneglat på vad som kom

– Och förstås ta FM-medalj, guld alltså, det är vad jag siktar på. Ifjol tog jag silvret i min åldersklass men nu flyttar jag upp en klass och kommer att tävla mot 16- och 17-åringar så det blir en utmaning.

Efter högstadiet planerar Cecilia att gå Idrottsgymnasium på Norrvalla. Lise-Lott säger att hon tror stenhårt på Cecilia.

– Bara hon tränar flitigt, hålls frisk och fortsätter vara motiverad.

– I slutändan handlar det ju bara om vad hon själv vill. Jag som tränare är endast ett redskap för idrottaren, jag kan ge henne verktyg att jobba med men motivationen måste komma inifrån henne själv.

Text och foto: Jennifer Hägen

SÅ HÄR I efterhand har vi nog undrat, hur såg vi potentialen i huset? Var fick vi vår vision ifrån? Ett 1950-tals hus med rappad fasad, beige till färgen, grönt tak, små rum och många innerdörrar. Bara det att det i hallen fanns åtta dörrar då vi kom in borde ha avskräckt oss. Det mesta i original och kanske var det just det som lockade mig. Där och då började jag visionera.

Ett stort plus med huset var källarvåningen. Fullstor och med en takhöjd på 3,20 meter. Här skulle vi ha vårt kontor. Nu kunde det bli verklighet.

Det tog inte länge mellan idé, tanke och handling. Efter två veckor var huset vårt!

NU TOG DET riktiga visionerandet vid. Jag ritade planlösning på planlösning, ändrade och funderade. Utmaningen var att veta vilka väggar som var bärande, vad måste vi lämna, vad kan bytas ut, vad kan vi riva, vad kan ändras? I takt med att vi rev formades planerna. Vi ville ha en öppen planlösning och i en femtiotalsgård är det inte

Hallen före och hallen efter.

TROTS ATT DET under resan varit många utmaningar så är vi idag otroligt nöjda med vårt hus. Och ja, när du bygger nytt hus har du möjlighet att påverka planlösningar och planera som du vill ha det medan när man renoverar ett gammalt hus ofta måste kompromissa. Men jag håller fast vid att det är roligare att renovera än att bygga.

Att se förvandlingen och sen få ett hem med en själ, som är en mix både från det gamla och det nya. När jag frågade min sambo vilka tankar han har om vår renovering så svarade han direkt ”Jag är glad att den är över”. Och visst tycker jag det också, samtidigt som jag redan funderar på vad nästa projekt blir. Det återstår att se, tillsvidare nöjer jag mig med att planera åt andra.

BYA

18

COVID-19 – vår gemensamma fiende ÅR 2020 DRABBADES världens befolkning av ett nytt virus – covid-19. Viruset spred sig från Kina till resten av världen.

Länder var och är tvungna att stänga gränser och isolera sina invånare. Virusets framfart leder till död och psykisk ohälsa, men tillsammans, med ett lämpligt avstånd till varandra, kan vi stoppa vår gemensamma fiende.

COVID-19 PÅVERKAR OSS alla, på ett eller annat sätt. Vissa smittas av viruset, av vilket vissa avlider. Andra förlorar anhöriga och många lider av brist på närvaro av andra människor. I vissa länder finns det inte tillräckligt med sjukvård, vilket leder till mera död. I många länder sjunker även ekonomin, vilket kan leda till en recession.

Vissa länder drabbas hårdare än andra.

I Finland är det största problemet isoleringen och ekonomin. Vi har inte problem med sjukvården, eftersom vi har ett välutvecklat system. Ändå är det alla länders och individers uppgift att hjälpa varandra och de som är mest i nöd.

COVID-19 LEDER INTE bara till död utan också till psykisk ohälsa. Isoleringen från andra människor gör att vi inte känner välbefinnande på samma sätt. Det välbehag vi känner i växelverkan med andra

människor finns inte när allting sker på distans. Vi kan inte träffa våra nära och kära, så som åldringar. Vi kan inte heller träffas i större grupper som förut, eller träffas normalt på arbetsplatsen. Vi behöver andra människor för att må bra.

Covid-19 påverkar oss därför både fysiskt, psykiskt och socialt. I detta läge är att hålla avstånd till varandra det enda rätta. På så sätt minskar vi smittspridningen, men vår psykiska hälsa får ta smällen istället.

Några människor drabbas hårdare än andra, bland annat de som bor själva eller de som har dåliga hemförhållanden. Barn får inte den undervisning och lek de behöver, vuxna jobbar på oproportionella sätt och åldringar får inte träffa sina barnbarn.

Världen har drabbats av en kris.

DET ÄR INTE första gången som världen har drabbats av ett virus. Människan överlevde också spanska sjukan. På denna tid hade man inte lika mycket förutsättningar som idag. Nu kan många överleva Covid-19 eftersom vi har sjukvård och mediciner. Vi har även forskare som letar efter ett vaccin för viruset. Personer som är lite äldre kan ha varit med om liknande pandemier, men för många människor är detta den första stora världskrisen. Covid-19 är inte lika fruktansvärt som krig, men det är ändå

något som påverkar de flesta negativt. Pandemin leder också till en världskris, även om det inte kan jämföras med krig. Vi är tvungna att acceptera det faktum att vi lever i en pandemi, men att den inte kommer vara för evigt.

COVID-19 HAR INTE bara lett till psykisk ohälsa och död utan också gemenskap och grön natur. Pandemin har svetsat samman världens befolkning. Vi har någonting gemensamt – en gemensam fiende. Vi har samma mål och vi drabbas allihop av viruset. Tillsammans, på sociala medier, stöder vi varandra i denna svåra tid, genom att till exempel skämta om viruset. Covid-19 har inte endast givit oss gemenskap utan också förbättrat vår natur. Isoleringen leder till färre resor, vilket leder till mindre koldioxidutsläpp. Viruset främjar även klimatförändringen, som också är en stor fiende.

ELIN PALMBERG FRÅN SOLF, ABITURIENT VID KORSHOLMS GYMNASIUM Denna essä av Elin om Covid-19 fick pris i Österbottens Försvarsgilles uppsatstävling för högstadier och gymnasier i Vasa och Korsholm.

SAMMANFATTNINGSVIS KAN VI konstatera att covid-19 påverkar oss alla negativt på ett eller annat sätt. Viruset har fört samman världens befolkning, vilket gör att vi känner samhörighet. Vi har ett gemensamt mål – stoppa covid-19 och återgå till vår normala levnadsstil. Tillsammans, på ett tillräckligt långt avstånd från varandra, kan vi bekämpa vår gemensamma fiende.

2015

FÖDD

ANTINGEN ELLER Vinter

I maj 2015 vinner Måns Zelmerlöw Eurovisionen med låten Heroes. 13 juni är det kungligt bröllop i Sverige när prins Carl Philip och Sofia Hellqvist säger ja till varandra. I Finland är det Sauli Niinistö som är president och Barack Obama håller i tyglarna i USA.

Sommar

Potatis

Pasta

Glass

Bullar

Morgon

Kväll

Sjunga

Dansa

Skog

Strand

Cornelia Gullberg föddes detta år i Vasa men flyttade senare till Kvevlax med mamma Lenita, pappa Andreas och lillebror Edward 3,5 år.

Cornelia leker om dagarna med sina kompisar på Skogsbärens daghem.

Vem är Sauli Niinistö?

– Ingen aning kanske en som jobbar med datorer?

Frozen

Minions

Vet du vem Donald Trump är då?

– Nej. Kanske är det han som bestämmer i Sverige.

Skida

Skrinna

Fotboll

Hockey

Vad vill du bli när du blir stor?

– Jobba med datorer eller kanske brandman.

Vad ser du mest fram emot detta år?

– Att få börja förskolan till hösten.

Vad är du bra på?

– Jag är bäst på att leka!

Text och foto: Lenita Gullberg

Pussel

Pyssel

Läsa

Rita

Hund

Katt

?

BYA

19

TACK FÖR BIDR A

GET

Denna text fick sin början som ett projekt inom Singsby Hembygdsfö­ rening, man ville samla in och skriva ner namn på olika ställen i byn.

Paul Ström som ingick i gruppen fortsatte sedan med att komplettera listan samt gjorde en sång av det hela.

– Vi har nog sjungit den inom hembygdsföreningen men några konserter har vi inte hållit, kan Paul ödmjukt förtälja.

Tack Paul för ditt trevliga läsarbidrag!

SINGSBYSTÄLLEN Mel.: Mack the Knife. (ur Tolvskillingsoperan av Bertholt Brecht) Tänk så många ställ i byjin, alla har di egna namn!

Såmbel minns vi, en deil glömd vi, om vi sjunger minns vi bäst !

Störis storstein, Lillstu rian, Barnskolbackan, Ormöirin, Janas föise, Bönesalin, Soldatåkrin, Lenis tå.

Marabackan, Rådas tået, Kålosjälon, Rikas back.

Klockaränjen, Finnholmsbackan, Håkers åkrin, Järnvejin.

Syrings tået, Nysto kvänen, Fräknisträsket, Bussas back, Hellmans föise, Marthastögon, Leirgrop, Langstrand, Britas back.

Kyrkvägsbackan, Snoffsas hagan, Gerby marin, Samsosback.

Smidijälon, Fransas jukon, Admas träsket, Nötöjen.

Hägglunds handlin, Stormis backan, Vandäng, Skujas, Verkholmin, Föreningshuset, Karpa jälon, Karpa krotjin, Folkskolan.

Janas backan, Abbis kroken, Dälibackan, Dömansbro, Grävan, Fladan, Grynnvägsbroen, Knuustå, Tonin, Kvänbackan.

Likvagnshuse, Gerby marin, Mangelhuse, Nyvejin, Tröskverkshusen, Uddis änjen, Skolkrok, Storbro, Skuns jäälon.

Störis kroken, Rådas skogen, Stavas ändan, Raukkos back.

Fransas torpe, Deilholmin, Ormkull, Påttjäl, Storbrobäck.

Barnmorskgården, Störis bastun, Singsby brännvinsbränneri, Lill-infjäälin, Marabättjin, Stavas krotjin, Rålaande.

Bergnäsbackan, Mittjels ändan, Juton, Sängskull, Finnos krok.

Klasos beite, Bondistået, Svedjemarin, Mälteri.

Svarvaris fårföis, Weikaris backan, Stormis backan, Stordaläng, Framstu kärre, Flukunöirin, Bollplan, Högsback, Storträsket.

Starräng, Öirin, Smalinfjälin, Hälljärd, Flyet, Måådisback, Ståtasholmin, Stubbsvedsbackan, Bränneris broen, Änjisgrind.

Storkärrsväjin, Rådals gärdet, Stormåås, Halmback, Bölsänjen.

Käckholmsvägen, Dalängsbackan Vaade, Skaaje, Sååndbättjin.

Knuusback, Såånde, Stavas smiddjon, Starräng, Betsäng, Fårvaskon.

Laangtå, Kärrback, Abbis krotjin, Finnholmsbackan, Svedi grind.

Utankullan, Jungsund släton, Högback, Gloppet, Langmarin, Stor-infjälin, Binnis grynnon, Hällback, Bladträsk, Paddviksback.

Töölmås, Knaggäng, Snoffsas kärre, Barbetnona, Kattråmpon.

Bässkärr, Pörsnäset, Ryssis back, Storkärr, Grynnon, Korvdalin

Torvströladon, Battjis tåe, Störis bastun, Pistols torp, Lomans tået, Bondis smiddjon, Knusback, Bergnäs, Såndskurrun.

Tåfsisbackan, Nötöjsbroen, Storgrop, Lillpått, Svintegan.

Västerjjälon, Humbelänjen, Måsan, Lillträsk, mjölkbolen.

Båtnäs, Dalänjen, Skujäälon, Möirsveden, Storhagan, Käckholmstået, Lomans marin, Trollkonibackan, Kringelstein.

Paul Ström, december 2018

GISSA

SAKEN

Här ser du tre detaljbilder tagna på nära håll.

Vad är det du ser på bilderna? Skicka in dina bästa gissningar, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Theres Sundvik i Iskmo som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Rätta svaren i B121 1. Fotbollskor 2. Väckarklocka 3. Termometer

1

2

3 Skicka in kupongen senast 10 mars till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

1. __________________________________

VILL NI GRATULERA? Gratulera med en födelsedagshälsning i ByaNytt! Bland de gratulerade som skickar in sin adress till oss på ByaNytt lottar vi ut en överraskning.

Maila material + adress till jennifer@kustmedia.fi

VÄLKOMMEN att skicka in bidrag till Läsarnas sida!

2. __________________________________

E-postadressen är:

Telefon:________________________________

lasarbidrag@kustnytt.fi

3. __________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________

E-mejl:_________________________________

BYA

20

Mestoosplassi-skylten vittnar om det handlar om ett historiskt språkligt gränsområde.

Bilden till den här informationstavlan har skapats av den lokala konstnären Patrick Wester som har rötter i Vörå.

En ryslig sevärdhet i Vasa- och Korsholmstrakten Ett par kilometer från Lillkyro centrum, intill Vöråvägen, finns en historisk plats av det mera förskräckliga slaget. Vid den forna avrättningsplatsen verkställdes uppskattningsvis 30-40 avrättningar under perioden 1560-1825.

P

Å SKYLTEN INVID vägkanten i Haarajoki by i Lillkyro står det ”Mestoosplassi”. På dialektal finska med stark påverkan från svenskan upplyses passerande om att man befinner sig vid en historisk avrättningsplats. På området intill Vöråvägen och på en närliggande kulle som vetter mot skogen finns ett par informationstavlor som på finska, svenska och engelska berättar om den brutala dödsstraffskultur som tillämpades mellan åren 1560 och 1825.

Omkring 30-40 avrättningar ägde rum på denna plats i tiderna.

Mord, barnamord, grov stöld, sedlighets- och äktenskapsbrott och häxeri var de vanligaste orsakerna.

Verkställandet av dödsstraffen föregicks av rättsprocesser som ofta avgjordes först på hovrättsnivå.

– Något enstaka fall av häxeri kan det ha varit fråga om även i Lillkyro. Men man ska komma ihåg att häxprocesser var mera förekommande exempelvis i Åboland och på Åland, säger den historieintresserade Lillkyrobon Jaana Puskala.

De avrättningsmetoder som praktiserades var framför allt halshuggning, stegling och bålbränning. Enbart avrättade män kunde bli objekt för stegling medan kvin-

norna i allmänhet brändes efter halshuggning. Steglingen gick till på så vis att offrets huvud och nakna kropp lyftes på stegel. Kroppen placerades i mitten. Till vänster sattes huvudet och till höger offrets arm. Efter att par veckor begravdes de ruttnande och av fåglar sönderhackade kvarlevorna i ovigd jord.

– I samband med avrättningarna i Lillkyro var det också en princip att liklukt inte skulle få svepa in över byarna i trakten. Istället skulle lukten försöka styras med lämpliga vindar mot grannkommunen Vörå, säger Jaana Puskala.

Åskådare från när och fjärran Lokala historiker i Lillkyrotrakten, med eldsjälen Reijo Taittonen i spetsen, samt Haarajoki byförening har verkat för att göra den forna avrättningsplatsen till ett informationsrikt minnesmärke. I juli 2000 arrangerades en officiell invigning av området.

På begäran av hembygdsforskare i Vörå skrev Jaana Puskala en text om Lillkyro avrättningsplats året därpå, 2001. Texten publicerades i årspublikationen Rågens Rike.

– Jag baserade texten främst på uppgifter från Armas Luukkos

bidrag i den tredje delen av finska Sydösterbottens historia (Etelä Pohjanamaan Historia) och Reijo Taittonens invigningstal från 2000.

– På den tiden var vägen intill avrättningplatsen, nuvarande Vöråvägen, en central trafikled och en riksväg i regionen. Det fanns ännu inte någon strandväg längs kustlinjen, säger Jaana.

Att offentliga avrättningar var attraktioner som lockade till sig ett stort antal åskådare från när och fjärran är känt.

– Folk strömmade till åtminstone från socknens byar. Några speciella anteckningar om hur det gick till under de här tillställningarna i praktiken finns dock inte bevarade. I Vörå fanns det en avrättningsplats i Bergby. På Korsholmssidan torde det ha funnit en motsvarande plats i Höstves.

– Efter 1825 frångick man dödsstraffet. Istället började man deportera dömda brottslingar till arbetsläger i Sibirien. Man kan ju undra vilket straff som var värre, säger Jaana.

Hur pass känd är Lillkyro avrättningsplats hos allmänheten nuförtiden?

– Platsen brukar bland annat vara ett utflyktsmål för skolelever.

Området besöks också av personer som är intresserade av närturism eller lokal historia.

En karperöbördig kvinnas öde Det sista kända enskilda avrättningsfallet härstammar från 17611762. Historien finns tryckt på en

Lillkyrobon Jaana Puskala är intresserad både av lokal historia och släktforskning.

2001 skrev hon en text om den lokala avrättningsplatsen ”Mestoosplassi” till Vöråpublikationen Rågens Rike. av informationstavlorna vid avrättningsplatsen.

– Den dåvarande lokala kaplanen, Carl Rein, har nedtecknat den tragiska historien. Några andra enskilda avrättningsfall i Lillkyro finns det inte tillgänglig information om, säger Jaana.

Kaplanens landbonde Matts Henriksson, verksam i Ilmola, hade som gift man ”bedrivit otukt” med tjänstekvinnan Karin Johansdotter som var född i Karperö 1734.

I september 1761 hade Karin Johansdotter nedkommit med en dotter som enligt henne var död vid födseln. Man hade begravt barnet genast. Fallet uppdagades snabbt och paret erkände handlingen inom kort.

Kvarlevorna efter barnet grävdes upp och det konstaterades att det hade varit vid liv vid födseln.

Modern hade dödat barnet genom

att slå dess huvud mot en loftvägg.

Matts Henriksson och Karin Johansdotter dömdes till döden den 5 november 1761. Mannen skulle steglas och kvinnan brännas.

De dömsdömda fördes från häktet till Lillkyro den 6 juni 1762.

Avrättningen som var planerad till mitten av juli blev emellertid framskjuten eftersom det konstaterades att Karin Johansdotter återigen var gravid och att Matts Henriksson var fadern. Matts Henriksson avrättades den 25 september 1762. Två veckor senare födde Karin Johansdotter en dotter som döptes till Kaisa.

Den 20 november 1762 avrättades Karin Johansdotter som därefter brändes på bål.

Text och Foto: Joakim Snickars