ByaNytt 1/2023 Tema: Hälsa & Välmående

BYA NR 1/FEBRUARI 2023

|

KORSHOLMS MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,99 € INKL. MOMS

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.LOKALNYTT.FI

JENNI AHLBÄCK

OM ATT LEVA MED DIABETES POHJOLA NORDEN

75 år

Jag klarade utmaningen

HÄLSA & VÄLMÅENDE

Nya fyrklövern – VINN PRESENTKORT

GigaVasa breder ut sig

LÄS ÄVEN OM HJÄLPMEDEL VID SYNSKADA LIVSSTILSFÖRÄNDRING MED KOST OCH MOTION FEM GENERATIONER SAMLADES IGEN Pristagare med skoter KOMMER DU ATT BEHÖVA EN SPIS ELLER KAMIN I ÅR? Då löns det att börja fundera redan nu p.g.a långa leveranstider

Boka tid till Kvevlax Sparbank så hjälper vi dig!

spishuset.fi

Vard. 9–17 0500-797606 takkahuone.com

Behöver du hjälp • Målning inne och ute

även fönster, dörrar & möbler

ENERGIPELLETS HEMTRANSPORT MED KRAN

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Kampanjöppning

• Tapetsering • Golvläggning • Nybyggen och renoveringar

Ta kontakt EMELIE SANDELIN esmalerimaalaamo @gmail.com

045 1112135

BYA

2

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

Grattis Korsholm 675!

KÄRA LÄSARE. VÄLKOMMEN till ett nytt år och ja, januari har redan passerat. Tiden alltså! Men som ni märker blir det lite ljusare lite längre för varje dag. Mörker­ tiden är snart över för den här gången. Fina tider alltså.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi Tfn 0500 267 119

ÅRETS FÖRSTA BYANYTT känns bra. Mycket kring temat och både kända och okända ansikten. Joa­ kim har hälsat på i Köklot, Linnea har träffat Gunbritt, Pia har skrivit om Emma, Anna har träffat Jenni, Lenita har skrivit en kolumn och så vidare. Gunbritt på sista sidan är mitt tips, för hon och jag har sut­ tit på samma fotbollsläktare flera gånger. Så roligt att du tackade ja.

BYA N Y T T S HEM KO M M U N KORSHOLM firar jubileum i år och vi vill vara med på den års­ långa festen. Under året kommer vi, under en särskild vinjett, att ha jubileumsrelaterade artiklar, som lyfter fram smått som stort.

På sidan nitton i den här ByaNytt inleder vi med allmän information om året. ByaNytt ska göra korta filmer med invånare som kommer att publiceras på våra egna sociala medier. Du hittar hälsningarna på vårt Instagramkonto @byanytt­ kustnytt samt på vår Facebook­ sida. Du kan också söka på hash­ taggen #korsholmmustasaari675.

Vill du vara med?

KORSHOLM FIRAR DUBBELT. Det har gått 675 år sedan Kors­ holm nämndes för första gången i en officiell skrift och dessutom firar kommunen 50 år i sin nu­ varande form. Nu ser kommunen fram emot att skapa ett oförglöm­ ligt jubileumsår i samarbete med invånare, föreningar, samfund, företag och vänner av Korsholm.

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE

Jag är både mindre och mera ut i friskluften, jag skriver vidare och väntar på vårvärmen. Jag försöker att inte vara vare sig dömande eller kräsen. Vill vara nöjd och förstå att små problem är små problem och inget an­ nat. Jag skulle kanske kunna längta efter en resa. Typ. Du då? Jag är så glad att just du läser ByaNytt och jag öns­ kar er bra dagar med passligt av allt. KramKram!

Torsdagen den 26 januari 2023

DIGITALA LÖSNUMMER

4,90€/ST

PRENUMERERA: • på hemsidan www.lokalnytt.fi • prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 344 1814

Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi

www.lokalnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@byanytt.fi

REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 1/2023: Anna Sand, Linnéa Strömfors, Joakim Snickars, Pia Backman-Nord, Lenita Gullberg, Jennifer Hägen Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i över 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv. Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra tidningar.

ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs. Håll historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

TRYCKERI Botnia Print, 2023 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år

Utgivningsdatum 2023 2.2 23.2 23.3 20.4 19.5 15.6 31.8 28.9 26.10 30.11

1. Hälsa & Välmående 2. Bygga & Renovera 3. Teknik & Utveckling 4. Mat & dryck 5. Trädgård & Uteliv 6. Sommarliv 7. Utbildning & Företag 8. Hus & Hem 9. Vöråtema 10. Vintertid

#

Har du frågor?

Tveka inte att ta kontakt!

SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING

Tina Westergård, tfn 044 49 38 712 tina@kustmedia.fi

DU FÅR: • Tillgång till alla nummer digitalt • Missar inget nummer och kan läsa varsomhelst - närsomhelst • Alla nummer sparas på ditt läskonto

49 €

Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi

ANNONSFÖRSÄLJNING

JAG DÅ? JO TACK. Det går bra.

Eller som det brukar. Jag vinterba­ dar bort bråttomkänslor och äter tillräckligt eller ganska mycket.

DIGITAL PRENUMERATION BYANYTT 2023 10 NR

REDAKTÖR / PROJEKTANSVARIG

VD PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR

Visste du att du kan prenumerera digitalt på ByaNytt?

LÄS: • På läsplattan • I telefonen • På datorn

Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 lisbeth@kustmedia.fi

Klipp ut och spara!

Prenumerera på våra tidningar så missar du inget nummer! www.lokalnytt.fi

PRENUMERATIONSPRISER Finland 60 €, EU 65 € Övriga världen 67 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 112 €, EU 122 € Övriga världen 126 € ANNONSPRISER 2023 ByaNytt: 1,67 € per sp.mm.

KustNytt: 1,67 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 140 € Faktureringstillägg: 3,75 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund.

BYA

3 Dans- och sångnumren lyfter hela revyn. På bild Kira Bruun, Olof Englund och Måns Backman.

FYRKLÖVERNVINNARE Thea Holmström i Kuni vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 348.

Tröstpriser fick Åsa Styris i Övermalax samt Ola Sandvik i Björköby.

Gratulerar till alla vinnare!

Thea Holmström är glad pensionär i Kuni, hemorten sedan över 40 år tillbaka. Ur­ sprungligen kommer hon från Vörå. Dagarna börjar hon med morgongröt och promenad.

– Gubben och jag brukar gå fem, sex ki­ lometer varje morgon. Vi har så fina vand­ ringsmöjligheter här runtomkring och rör oss gärna i skogen.

Thea berättar att hon alltid levt ett aktivt liv. Eftersom hon hade ett stillasittande kon­ torsjobb ville hon hålla i gång på fritiden – och det har hon fortsatt med.

– Jag har nog aldrig lämnat i soffan, jag har alltid hållit i gång.

Annars är det handarbete som intresserar.

Ett nytt projekt är lovikkavantarna som hon stickar åt sitt ena barnbarn.

– Det har jag aldrig stickat förr, jag tycker om att lära mig nya saker.

Vassa bladet Text: Jennifer Hägen foto:

Privat

FRÅGA 3: 24,20,10,6

REVYN UTSPELAR SIG på tidningen Vassa Bladets redak­ tion. En tidning som dras med ekonomiska bekymmer, till stor del orsakade av de höjda elpriserna. Förutom ett försök att starta egen elproduktion med hjälp av en motionscykel, anställer man även konsulten Inga Ström som ska få bukt på elkonsumtionen. Under kvällens gång kommer det dock fram att Inga inte har helt rent mjöl i påsen.

Revyn behandlar aktuella nyhetshändelser under året och man har skickligt vävt in både stora och små händelser i manuset. Ett manus som för övrigt är skrivet av Mikael Gädda och regissören Jakob Johansson, ett lyckat samar­ bete av resultatet att döma.

Som brukligt får flera politiker – både lokala och natio­ nella – sig en släng av sleven, men man lyckas hålla det på en lagom nivå utan att gå över gränserna för vad som känns okej. Ett bevis på att man lagt ner både tanke och tid på manuset.

Fartfyllda dansnummer och väl utförda sånger kronar verket. Tack för en trevlig och skrattfylld kväll!

Vassa Bladet spelas på Smedsby UF fram till 18.2.2023

FRÅGA 4: 6,9,15,20

Text och foto: Jennifer Hägen

Tävla och vinn PRESENTKORT 1

PRESENTKORT 2

Presentkort till frisörsalong Zik Zag, värde 40€. I kraft till januari 2024.

Presentkort till din lokala K-affär, Värde 40€. I kraft till september 2024.

Presentkor t värde 40 €

TÄVLINGS­SVAR B1022: FRÅGA 1:

Presentkort värde 40 €

FRÅGA 2: 7,8,15,5

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 8 februari 2023.

Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Det går också bra att kopiera kupongen eller fota och skicka till tavling@kustmedia.fi eller på whatsapp nummer 050-3277920.

1

2

Det var länge sen jag skrattat så mycket som under revyn Vassa Bladet. En anin­ gen långsam start – kan ha varit premiär­ nerver – men sen när skådespelarna blev varma i kläderna bjöds publiken på ett tajt, välskrivet och utfört paket.

BYGGLOV I KORSHOLM

Byggnadsnämnden har 21.12.2022 god­ känt följande ansökningar om bygglov och undantagslov.

ETT URVAL AV KOMMANDE RESOR

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Showkryssning till Stockholm 5–7.3 Danskryssning på Viking Grace 8–9.3 UNDANTAGSLOV: Boka tid till Kvevlax Sparbank till Estonia Medical Spa & Hotel, Pärnu 26.3–1.4 så hjälperSPA-resa vi dig!

Asplund Mats Replot Alskär 5:52 Ekonomibyggnad / Godkändes Almuñécar, Spanien 26.3–13.4 Bagge Sofia och Hagroos Karin Replot Sofiero 9:67 Holland med Keukenhof och Blomstertåget 19–27.4 Fritidshus ändras till fast bostad / Bordlades Franska Rivieran 29.4–5.5 Martin Johnny Iskmo Sommarbo 2:81 Carola – 40 år sedan Främling, Stockholm 26–29.5 och garage / Godkändes Egnahemshus

TILLVERKADE PRECIS NY GLASÖGONENLIGTBUTIK DINAÖPPNAT ÖGON

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

4

I VASA!

I detta nummer har vi gömt fyra

(samma storlek som den Optiker Karitaminiatyrbilder rekommenderar Rodenstocks intelligenta Saksa Keijo och Soile Österhankmo Leporanta 4:94 På vilka sidor kan man läsa följande fyra: Mer info om alla nedan) av Kustmedias logo.

På våra vilka resor på hemsidan!

Fritidshus ändras till fast bostad / Godkändes linser, tillverkade enligt din individuella biometriska ögonmodell. sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Jag hade tidigare..

– Jag har kontakt...

– Jag ville börja...

www.ingsva.fi

– Många unga väljer..

Vi mäter dina ögon från tusentals punkter.

Namn.............................................Tel.........................................

Resultatet: det mest exakta Adress......................................................................................... seendet.

Om jag vinner vill jag ha: Presentkort 1 Zik Zag Presentkort 2 K-market Omgång 349 B123

Karitas Optik

info@ingsva.fi BYGGLOV: Tel.nr. 06-7811 703 Björkkärr 1:189 Radhus, parhus, Baurum Oy Böle ekonomibyggn. Borrhål för bergsvärme / Godkändes Korsholms kommun Böle Björkkärr 1:189 Tillfällig daghemsbyggnad / Godkändes Källa: Kungörelser Korsholms kommun

BYA

4

Mikael Fredman, vice ordförande, samt ordförande Hedvig Grannas-Honkanen, leder styrelsen för Pohjola-Norden Korsholm sedan i höstas. Lokalföreningen firar i år sitt 75-årsjubileum och hoppas framöver kunna väcka intresset för det nor­ diska samarbetet bland speciellt ungdomarna i kommunen.

POHJOLA NORDEN KORSHOLM FYLLER 75 ÅR

Ett ställningstagande för nordiskt samarbete och nordiska värden I pandemins efterdyningar är det många – såväl företag som föreningar – som nu job­ bar med att blåsa nytt liv i sin verksamhet.

En av dem är Pohjola-Norden i Korsholm, som är en av förbundet Pohjola-Nordens cirka 80 lokalföreningar.

D

EN POLITISKT OCH religiöst obundna medborgarorganisa­ tionen Pohjola-Nor­ dens främsta uppgift är att främja det nordiska samarbetet genom intressebevakning, evenemang och projekt samt olika typer av skolsamarbeten. Liksom själva kommunen firar även föreningen jubileum i år. Pohjola-Norden i Korsholm grundades 1948 och fyl­ ler i år 75 år. Förberedelserna inför jubileumsfesten är i full gång, och arbetet leds i första hand av sty­ relseordförande Hedvig GrannasHonkanen och vice ordförande Mikael Fredman.

Unga eldsjälar behövs Hedvig har varit medlem i före­ ningen sedan hon var ung vuxen, medan Mikael fick upp ögonen för verksamheten i höstas, då han också valdes in i styrelsen.

– Nordiskt samarbete har alltid intresserat mig och när jag hörde om föreningens verksamhet och olika projekt tyckte jag det lät väl­ digt givande, inleder han.

Men fler engagerade, och fler medlemmar, behövs.

– I likhet med många andra föreningar är vår största utma­ ning att hitta nya eldsjälar. Fler medlemmar, mer aktiviteter och en föryngring av medlemskåren är

just nu våra största visioner. Alla aktiva medlemmar är med och ut­ formar föreningens verksamhet – vi finns till för dem och är lyhörda för deras önskemål. Vi vill ha både respons och nya idéer, poängterar Mikael.

Medlemmar formar verksamheten Föreningens grunduppgift är att berätta om och väcka intresse för nordiska frågor, och under det här verksamhetsåret har man därför gått in för att månatligen arran­ gera nordisk filmvisning på Vu­ xeninstitutet och också ordna Café Norden med olika teman. Tack vare två lärare i styrelsen sker kommunikationen ut till skolorna smidigt och just samarbetet med skolorna, men även biblioteket och andra organisationer och med själva kommunen, är en av före­ ningens hörnstenar.

– Många unga väljer idag att flytta utomlands och gärna till ett annat nordiskt land – fokus för vår

Allt fler företag är nordiska till sin karaktär och vi har en gemensam arbetsmarknad.

Samarbete inom lagstiftning och inom den sociala sektorn har länge varit omfattande i Norden och under de senaste åren har dessutom samarbetet inom speciellt försvaret vunnit ny terräng.

BYA

5

NY GLASÖGONBUTIK ÖPPNAT

I VASA!

Fram till pandemin arrangerade föreningen, ofta i samarbete med andra lokalföreningar, regelbundet resor till de andra nordiska länderna. Resorna är något man nu strävar till att återuppta, liksom även att återigen kunna ta emot föreningsbesök från övriga Norden.

• Pohjola-Norden rf grundades 1924 och är Finlands enda medborgarorganisation vars uppgift är att främja nordiskt samarbete och att göra Norden känt i Finland.

• Som Pohjola-Nordens medlem är man en del av den nordiska gemenskapen.

• Att vara medlem är ett ställningstagande för det nordiska samarbetet och nordiska värden: jämlikhet, demokrati, öppenhet, respekt, bildning, hållbar utveckling och rättvisa.

• Pohjola-Nordens förbundskansli ansvarar för nationell och samnordisk verksamhet som intresse­ bevakning, evenemang och projekt, skolsamarbete och stipendier.

• Pohjola-Nordens cirka 80 lokalföreningar ansvarar för den regionala och lokala verksamheten. PohjolaNorden rf och dess lokalföreningar har 5 300 medlemmar, varav cirka 5 000 är personmedlemmar och cirka 300 är skolor, bibliotek och organisationer.

• Pohjola-Norden i Korsholm grundades år 1948.

Föreningen samarbetar med skolor och biblioteket samt med andra lokalföreningar och ett antal Nordenföreningar i Sverige, Norge och Danmark.

• Pohjola-Nordens medlemmar hör till föreningen på hemorten och kan delta både i den lokala och i den riksomfattande verksamheten. Om du är 15-29 år gammal, kan du bli medlem i Pohjola-Nordens Ungdomsförbund. Medlemskapet är gratis.

Resor runt om i Norden Fram till pandemin arrangerade föreningen, ofta i samarbete med

Rodenstocks kvalitetslinser endast hos oss!

Vasaesplanaden 17, 65100 Vasa • mån-fre 9.00-17.00 • Tel. 010 5081 570

FAKTA

del ligger nu på just ungdomarna och vi strävar efter mer synlighet på alla plan, fortsätter Mikael.

– Mycket har gått de unga för­ bi under pandemin, konstaterar Hedvig vidare, och vi fokuserar också därför nu lite mer än van­ ligt just på ungdomarna.

Vi finns på samma adress som Ögonsjukhuset Pilke

andra lokalföreningar, regelbun­ det resor till de andra nordiska länderna – bland annat Färöarna och Bornholm har medlemmar­ na haft möjlighet att besöka.

– Resorna är något vi nu strävar till att återuppta – lik­ som också att återigen kunna ta emot nordiska besök. Under förbundets första årtionden var verksamheten med vänorterna, bland annat Middelfart i Dan­ mark, väldigt livlig, berättar Hedvig.

Med tiden har dock många Norden-föreningar på vänorter­ na upphört och vänortsbesöken tenderade vartefter att i stället bli en form av kommunträffar. Det nordiska samarbetet är numera långt uppbyggt på just kommunoch tjänstemannanivå.

Jubileumsår Föreningens jubileumsår sam­ manfaller med kommunens 675års jubileum och styrelsen ser den kommande jubileumsfesten som ett inslag i kommunens ju­ bileumsår. Föreningens jubileum firas inför Nordens dag, som in­ faller den 23.3. Denna dag bru­ kar föreningen uppmärksamma årligen. Planeringen pågår och inbjudningarna är utsända. Fes­ ten ordnas lördagen den 18 mars på Kulturhuset i Smedsby och inleds med ett seminarium och en paneldebatt kring nordiska visioner, där bland annat re­ presentanter från kommunen, från de olika partierna samt från Kvarkenrådet förväntas delta.

– På kvällen dukas sedan lång­ borden upp i aulan och inbjudna gäster och medlemmar får ta del av vårt program, berättar Mikael.

Arbetet med att göra PohjolaNorden i Korsholm till en sam­ lande och förenande nordisk kraft i kommunen kommer sedan att fortsätta med oförminskad styrka.

– Vi vill också gärna lyfta Kors­ holms synlighet i Norden och i det nordiska samarbetet, avrun­ dar Mikael och Hedvig.

Text och foto: Anna Sand

fennooptiikka.fi/tuike Tidsbokning till ögonläkare silmasairaalapilke.fi

Tfn +3586 3451 270 info@kvarkensvvs.fi www.kvarkensvvs.fi

Bergvärmeinstallation er @kvarkensvvs

Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Elarbeten

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Markarbeten

Grävmaskiner, teleskoplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

Bokföringstjänster

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi www.engmanservices.fi

engmanservices

Ab Engman Services Oy

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ

S K Ä R G Å R DE N S V VS TJ Ä N S T S A A R I S T O N LV I PA LV E L U CHRISTIAN HÖCKERT • 040 1683 153

BYA

6

HÄLSA & VÄLMÅENDE

Göran vann i Kustmedias lotteri Göran Sved i Pörtom hade tur. Han är prenumerant på KustNytt och vann den moderna dammsugaren av mär­ ket Dyson i Kustmedias prenumera­ tionslotteri. Vi Gratulerar!

BYANYTT OCH KUSTNYTT:S prenumerationslotteri är en årlig tradition som ordnats många, många år. Alla som förnyar eller betalar en prenumeration eller gåvoprenume­ ration under tiden 1 januari till 30 november deltar i utlott­ ningen. Den som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen. Till er andra säger vi – prenumerera gärna!

Under 2023 har vi en TV som lotterivinst. Överräckandet av prenumerationsvinsten hos Helena och Göran Sved i Pörtom blev en lång och trivsam kaffestund.

Göran är född och uppvuxen i närheten av deras egna­ hemshus. Helena kommer från Kaskö.

– Så du kan förstå att det var en del att reda ut i början – alltså om man ska säga ”peeronen” eller ”päronan” om potatis, skrattar de.

De har två barn, sex barnbarn och ett barnbarnsbarn.

Göran har jobbat med bland annat jordbruk och som rör­ mokare. Skogsarbete tycker han om och nu, när han är pensionär, är det ett bra sätt att hålla sig i gång och hålla sig i form. Helena yrkesarbetade hos Posten. Idag lever de pensionärsliv och finns där för barnen och deras familjer när det behövs. Sommartugan i Molpe är en källa till avkoppling och sjöutsikten gör så gott.

De är prenumeranter på KustNytt och Göran hade det kundnummer som datorn slumpmässigt valde ut på Lu­ ciadagen då lotteridragningen förrättades. Vinsten var en modern, sladdlös dammsugare av märket Dyson cyclone v 10 till ett värde om 499 euro.

– Tack så hemskt mycket. Jag har sett reklam om de här på TV, sa Göran.

Sen satt vi där en god stund kring köksbordet, drack kaffe och doppade gott. Pratade förr och nu och skrattade gott.

Det var trevligt att träffa er.

Text och foto: Lisbeth Bäck

SATSA PÅ LIVSSTILSFÖRÄNDRING

Sandra Strand jobbar som PT och kostrådgivare Sandra Strand har alltid varit intresserad av välmående och motion. I oktober 2022 gick hennes dröm i uppfyl­ lelse, hon öppnade sitt eget gym i Alskat. Sandra har tre egna barn och en bonusdotter. Minstingen är enbart en månad gammal och kombinationen av bebisbubblan och företagande trivs Sandra bra med.

S

Göran Sved.

ANDRA STRAND BOR för tillfället i Gerby men hon och familjen har planer på att flytta till­ baka till Sandras hemby Grönvik där de bygger hus.

– Jag är utbildad personlig trä­ nare (PT) och kostrådgivare. Jag har drömt om att öppna ett gym långt innan jag blev PT. Hösten 2022 gick drömmen i uppfyllelse och Sandra äger nu Sandstrand Wellness club.

– Tillsammans med familjen köpte vi byggnaderna vid Alskat lägergård i början på 2022 och har under året renoverat den. I huvudbyggnaden finns också en festlokal som går att hyra och en bastulokal vid stranden.

– Det gick undan med renove­ ringen. Jag har alltid velat ha ett ljus och öppet gym. Jag tycker att andra gym ofta är ganska mörka

med svag belysning. Det här gym­ met är helt tvärt om.

Det är en inbjudande känsla när man stiger in i gymmet, ljust, fräscht och modernt. I gymmet finns det också ett barnrum.

– Det var en självklarhet för mig att ha ett barnrum i gymmet. Jag har själv barn och känner att det underlättar enormt för vårdnads­ havarna om barnen kan komma med till gymmet. Det är dock på vårdnadshavarnas ansvar när de tar med barnen.

Gymmet består av både fria vikter, technogym-maskiner och konditionsmaskiner. Utöver gym­ met så erbjuder Sandra också PT tjänster och kostrådgivning. I framtiden är tanken att också dra gruppträningar.

– Många nya medlemmar har varit intresserade av PT tjänster vilket såklart är jätteroligt.

Barn och företagsamhet Sandra trivs mycket bra med att jobba på gymmet och driva eget företag.

– Min man och jag delar på fö­ räldraledigheten och just nu är han mer hemma så att jag kan satsa på gymmet. Det är jättero­ ligt att ha möjlighet att kombinera småbarnstiden med företagande.

Det krävs dock en del planering för att vardagen ska flyta på smi­ digt.

– Jag måste nog fördela min tid ganska så effektivt. Jag försöker att inte boka in allt för mycket så att jag lätt kan vara flexibel. Det är nog en stor fördel med att vara egenföretagare, flexibiliteten.

– Det bästa med mitt jobb är att få träffa olika människor och att få hjälpa folk. Det är roligt att se

BYA

7

GYMERBJUDANDE I FEBRUARI FÅR DU VÄLJA EN AV FÖLJANDE TJÄNSTER NÄR DU TECKNAR ÅRSMEDLEMSKAP TRÄNINGSGUIDE

PERSONLIGT TRÄNINGSPROGRAM

PERSONLIG TRÄNING PT-TIMME MED SANDRA STRAND KOSTRÅDGIVNING 1 MÅNAD 35 €

EN TIMMES KONSULTATION 12 GÅNGER 120 €

VÄRDE 94 €

VÄRDE 65 €

VÄRDE 70 €

24 GÅNGER 225 €

ÅRSMEDLEMSKAP 350 €

VÄLKOMMEN ATT PROVTRÄNA EN GÅNG KOSTNADSFRITT UNDER KUNDTJÄNSTENS ÖPPETTIDER! SANDSTRANDCLUB.FI INFO@SANDRASTRAND.FI | +358 50 357 0890 KÖKLOTVÄGEN 43 65760 ISKMO

Sandas dröm om ett eget gym gick i uppfyllelse hösten 2022.

FEST

.

BRÖLLOP

.

BASTU

WWW.LEPICCO.COM

Köklotvägen 43, Iskmo

info@lepicco.com

FÖRÄNDRING TAR TID

– Anpassa träningen utefter mål och behov, du behöver inte göra allt på en gång och ha för stora mål som är svåruppnåeliga.

– Hitta en träningsform som du själv gillar, alla behöver inte träna på gym. Man kan också träna hemma eller utomhus.

NÄRA, LÄTT OCH FLEXIBELT FRÅN PLANERING TILL FÄRDIG PRODUKT. VI TAR HAND OM DET! EN REKLAMBYRÅ FÖR ALLA BEHOV

KOST: när mina PT-kunder gör framsteg och att se dem motiverade. Det är också roligt när medlemmar frågar om tips och råd.

Sandras bästa tips för träning och kost – Det viktigaste av allt som jag förespråkar är en livsstilsföränd­ ring. Dieter och bantning som ger snabba resultat håller inte i läng­ den, därför är det viktigt att göra förändring över tid.

TRÄNING: – När det kommer till träning så börjar människor oftast för hårt, speciellt i januari. Då tappar man snabbt motivationen och orkar inte träna mera.

– Det är viktigt att man sätter upp träningen stegvis. Börja med färre träningspass och sätt upp realistiska delmål.

– När det kommer till kost så gör många det misstaget att de äter för sällan. I stället ska man äta oftare. Då hålls också blodsock­ ret på en stabil nivå och man har lättare att göra bra val och äta lämpliga portioner.

– Grönsaker bör utgöra den största delen av måltiden. Det är något vi finländare är dåliga på, speciellt under vinterhalvåret.

– Tänk igenom kvalitéten på produkter som man äter ofta, ex­ empelvis varje dag. Det är viktigt att de har bra näringsinnehåll.

När det kommer till mat som du inte äter så ofta så behöver du inte lägga stor vikt på.

– Förbjud inte vissa maträtter, ät det i stället i måttliga mängder.

Text och Foto: Linnéa Strömfors

+ 358 500 667 756

TILLVERKADE PRECIS ENLIGT DINA ÖGON Optiker Karita rekommenderar Rodenstocks intelligenta linser, tillverkade enligt din individuella biometriska ögonmodell.

Vi mäter dina ögon från tusentals punkter.

Resultatet: det mest exakta seendet.

Karitas Optik Vöråvägen 5, Vörå Tel. 06 383 7333 må-to 10-17 eller enligt överenskommelse Tidsbokning på nätet www.karitasoptik.fi

BYA

8

HÄLSA & VÄLMÅENDE

KORSHOLMSKLASSIKERN ”A Tribute To The Eagles”-spelningen fyllde Korsholmssalen den 22 januari. Från vänster Tomas Fant, Henrik Berg, Patrick Linman, Johan Hedman och Eddie Österåker. Trummorna trakterades av Affe Tuomela.

Eagles-show lockade stor publik Den första ”A Tribute To The Eagles”-spelningen i Korsholm blev en klar succé. Korsholmsalen var så gott som fullsatt och från scenen strömmade kompetenta tolkningar av en lång rad melo­ diösa 1970- och 1980-talsklassiker.

ATT GE SIG i kast med den starkt stämsångsbaserade poprock som kännetecknar legendariska Eagles är inte precis någon lätt match. Men otaliga timmar med inten­ sivt övande för att få stämmorna att klaffa ger färdigheter. Österbottniska Dollan & Friends klarar av den krävande uppgiften med bravur. Ibland petas någon lite mindre känd Eagles-låt in. Men den klara tyngdpunkten är lagd på västkustrockarnas mest bekanta alster: ”New Kid In Town”, ”Heartache Tonight”, ”One Of These Nights”, ”Desperado”, ”Take It To The Limit” och ”Life In The Fast Lane” och ofrånkomliga ”Hotel California”.

Till avdelningen överraskningar hörde en svenskspråkig version av ”Tequila Sunrise”, framförd av Tomas Fant.

Man behöver inte vara utpräglad Eagles-fanatiker för att ha behållning av ”A Tribute To The Eagles” -showen.

De äldre scenaktörernas rutin och stabilitet kombineras med ”junioren” Eddie Österåkers energiska gitarrspel och scennärvaro.

En av de allra starkaste stunderna infaller med tolk­ ningen av Eagles-vokalisten Don Henleys finstämda och innerliga ”The Heart Of The Matter”. Konserten avrundas med ett par starka och svängiga Don Henley-hits från 1980-talet; ”Boys Of Summer” och ”Dirty Laundry”. Spel­ ningen i Smedsby blev Tomas Fants sista i ”A Tribute To The Eagles”.

Sammanlagt har Tomas gjort ett ett 60-tal framträdan­ den med gruppen. Nu väljer han att satsa mera på den egna karriären och dansbandet Tomas Fantz. Enligt Jo­ han Hedman är gruppens mål att rekrytera en ersättande medlem i mars. ”A Tribute To The Eagles” kommer att göra festivalspelningar åtminstone i Ekenäs och Äänekoski i sommar. I höst är spelningar i Umeå och Sundsvall på gång.

– Några spelningar i Österbotten är inte bokade just nu.

Det kan bli aktuellt tidigast i höst, säger Johan.

Text och Foto: Joakim Snickars

BLEV BJÖRKÖKLASSIKER Emma Dahl behövde en anledning till att motionera mera, och fick syn på reklamen för den nya Korsholmsklassikern. Skulle hon klara alla grenarna utan att ligga i hårdträning? Ett år senare vet vi svaret.

M

EST VILLE JAG veta hur många av grenarna jag kunde klara ”med pann­ benet” skrattar Emma Dahl.

Många har hört talas om att göra ”en svensk klassiker” som inkluderar Vasaloppet, Vättern­ rundan och andra stora utma­ ningar. Den tappning av täv­ lingen som Korsholms kommun drog igång 2022 och som Emma tog sig an gick ut på att skida 30 kilometer, springa 15 kilometer, cykla 50 kilometer och simma en kilometer. Hon kan inte minnas att hon tidigare skulle ha tagit sig så långt inom någon gren vid ett och samma tillfälle, och var därför osäker på vad hon skulle klara.

– Jag ville börja med att testa om jag verkligen orkade skida så långt, så jag tog mig ut på isen en solig helgdag när jag hade tid att ta det riktigt lugnt, eftersom jag visste att jag inte hade tränat så mycket. När jag hade 5–10 ki­ lometer kvar och motvind blev det jobbigt, men jag ville inte av­ bryta med så lite kvar. Dessutom tänkte jag att nu är jag ensam på isen och det enda alternativet är att ta mig tillbaka.

Mer motiverad Efter första utmaningen ute på Björköisarna tyckte Emma att det vore roligt att göra alla ut­ maningarna på hemmaplan. Hon kände att den spontana skidrut­ ten hade gjort henne mera mo­ tiverad än en rutt som hon pla­ nerat in i detalj, så hon fortsatte med övriga grenar i samma anda.

– Jag använde en app och kol­ lade på kartan vartefter hur långt jag hade tagit mig. Sedan fortsat­

te jag åt ett nytt håll och försökte få sträckan att gå någorlunda jämnt ut tills jag var tillbaka hemma.

Den största utmaningen för Emma var att springa 15 km. Även om hon är en van älgjaktsdeltagare som kan röra sig långa sträckor i skogen drar hon sällan på sig lö­ parskorna i vanliga fall.

– Det var den gren jag var mest nervös inför och därför var jag också mest lättad efter att ha kla­ rat den. Jag tror kanske att just den grenen kan vara en utmaning för många amatörer eftersom man kan ta de andra i lugnare takt. Löp­ ningen sliter mest på kroppen.

Mamma till hjälp Emma gjorde alla utmaningarna förutom simningen på egen hand.

Att simma och själv mäta sträck­ an är en svår ekvation, så hon tog mamma Inger, som själv också deltog i Korsholmsklassikern, till hjälp.

– Mamma hakade på direkt.

Hon har gjort ”en svensk klassi­ ker” när hon var yngre, så jag är inte förvånad över att hon kom med.

Inger och Emma turades om att simma runt sommarstugan, och mäta sträckan paddlandes i kaja­ ken bredvid.

– Under de andra grenarna lyss­ nade jag på musik och poddar i hörlurarna, men nog hade det varit roligt att ha haft någon med sig som sällskap då också.

Emma klarade alla grenarna, och är glad över att Korsholms­ klassikern verkar ha lockat över hundra andra deltagare.

– Jag såg precis på Facebook att det är dags igen nu, så jag funde­ rar på att jag göra det en gång till.

Det gav mångsidig motion och jag

tycker att nivån var lagom, efter­ som det var en utmaning men up­ penbarligen inte omöjligt att klara för en vanlig motionär. Frågan är om jag väljer samma nivå i år el­ ler försöker mig på elitklassen för ännu mera utmaning.

Extra energi Några lärdomar har hon dragit från förra året, som kan vara bra att hålla i bakhuvudet till en ny gång.

– Det jag åtminstone har lärt mig är att lite extra energi, förutom små vattenflaskor, hade varit bra.

Eftersom jag inte var säker på om jag skulle genomföra alla grenar ”på riktigt” eller bara öva när jag for iväg hade jag inget ätbart med.

BYA

9

REFLEXOLOGI Madelene Syring Ta kontakt på tel. 050 3305 626

Emma Dahl ville ha en fysisk utmaning och valde den nya Korsholmsklassikern. 30 km skidning på isen fick bli inledningsgrenen.

Marknadsvägen 1 • Smedsby JAG TAR HAND OM DINA FÖTTER

• Medicinsk fotvård • Även hembesök • Presentkort

SSIKERN KORSHOLMSKLA

Ann-Katrine 050-5946391 Marknadsvägen 1 bst. 2 b, 65610 KORSHOLM

• Ordnades för första gången 2022 av Fritid och Kultur i Korsholm.

• Ifjol fanns en juniorklass med kortare sträckor, samt en vuxenklass. I år är nyheten att det även går att välja en elitklass med 50 km skidning, 20 km löpning, 100 km cykling, och 2 km simning.

• Utmaningen är ingen tävling, och man behöver inte delta i något lopp för att vara med. Det räcker med att man kan bevisa sin prestation med en skärmdump av sträckan som mäts via valfri mobilapp (tips på appar finns listade).

• Grenarna kan utföras i vilken ordning som helst under året och alla som klarar dem belönas med en medalj samt ett diplom.

Mera info hittas på: https://korsholm.fi/valfard/idrottsverksamhet/korsholms-klassiker

ETT URVAL AV KOMMANDE RESOR Showkryssning till Stockholm 5–7.3 Danskryssning på Viking Grace 8–9.3 SPA-resa till Estonia Medical Spa & Hotel, Pärnu 26.3–1.4 Almuñécar, Spanien 26.3–13.4 Holland med Keukenhof och Blomstertåget 19–27.4 Franska Rivieran 29.4–5.5 Carola – 40 år sedan Främling, Stockholm 26–29.5 Mer info om alla våra resor på hemsidan! www.ingsva.fi info@ingsva.fi Tel.nr. 06-7811 703

Vi fixar städningen hemstädning storstädning flyttstädning fönstertvätt

Anette Westerback • 050543 1503

Behöver du få hjälp med att åtgärda obalanser i din kropp?

Naturvårdsklinik HeidiG erbjuder:

En annan utmaning var det då­ liga batteriet i min telefon. Jag var tvungen att ta med en power bank (ett reservbatteri) för att hinna mäta sträckorna, eftersom tele­ fonen nästan hann slockna under skidningen.

Med de tipsen uppmanar hon oss övriga att modigt ta oss an utmaningen. Det går ju alltid att göra som Emma och ”ta det som det kommer”.

Text och foto: Pia Backman-Nord

Rutterna skapade Emma själv under grenarnas gång, inom Björkös gränser. Här på cykel i Svedjehamn.

Foto: privat

Mera info: heidig.fi Mottagning: Larvvägen 712, Vörå Tfn: 044 5440477

Klassisk homeopati Taktil stimulering Olika energibehandlingar Reikikurser Kådsalva Presentkort

Erfaren sotare Emma visar kartorna med sina sparade rutter. Dem skickar man sedan in för att bevisa sina prestationer.

Timo Leppänen 040 0560253 KorsholmVasa-Vörå

Massör Magnus Haglund Tel. 0505641341 www.mindyourbodymmh.com Marknadsvägen 1 • Smedsby

BYA

10 HÄLSA & VÄLMÅENDE

Att leva med typ 1-diabetes

Man är aldrig ledig från sin diagnos Jenni Ahlbäck, som är verksamhetsle­ dare för SFP i Österbotten och även dri­ ver fårfarm tillsammans med sambon Christoffer Ingo i Staversby, har ända sedan barndomen levt med typ 1-dia­ betes. Sjukdomen, som tidigare även kallades barn- eller ungdomsdiabetes, kräver livslång behandling och liksom för de flesta andra autoimmuna sjukdo­ mar, saknas botemedel. Skillnaderna i att leva med diabetes nu och för 20 år sedan är enligt Jenni ändå enorma.

V

I BACKAR BANDET drygt 25 år tillbaka.

Jenni Ahlbäck, som nu är 33, tävlingsskidade som barn och med sig på tävling­ arna hade hon ofta sin morfar, som var hennes största supporter. Hon minns särskilt en tävling i Solf, då hans hejarop plötsligt längre inte hade någon effekt.

– Jag blev fullständigt kraftlös och rasade ihop i spåret, berättar Jenni.

Diagnos och acceptans Tiden innan hade föregåtts av stor törst och mycket toalettspring, speciellt nattetid. Varningsklock­ orna började ringa hos hennes för­ äldrar, som testade Jennis blod­ socker med hjälp av en mätare som de fick låna. Sedan blev det ganska bråttom.

– Jag togs in på centralsjukhu­ set och efter att diagnosen hade ställts började en lång och svår omställningsprocess. Dels skulle vi alla acceptera det hela, dels skulle vi lära oss leva med det och vad det innebär i täta blodsocker­ mätningar, insulininjektioner flera gånger om dagen och så vidare.

Varken nålar eller annat var spe­ ciellt utvecklat då, och jag minns att vi övade på att sticka apelsiner.

Mina föräldrar var väldigt aktiva i anpassningen och hela familjen åkte även på diabetesläger, minns Jenni.

Jenni Ahlbäck har levt med typ 1-diabetes i cirka 25 år. Anpassningstiden och acceptansprocessen var tuff, men idag upplever hon inte att hon begränsas så mycket av sjukdomen – mycket tack vare utvecklingen kring de tillbehör och verktyg hon använder för sin dagliga vård.

Svår omställningsprocess Anpassningsprocessen minns hon som komplicerad och tung.

– Det krävdes noggrann plane­ ring kring måltiderna. Mina för­ äldrar levde med en ständig oro.

Då fanns inte alls samma möjlig­ heter att hålla koll på barnets blod­ socker som det gör idag. Under tonårstiden var det extra svårt för min egen del – jag ville vara som alla andra och ett tag slutade jag till och med att ta det livsnödvän­ diga insulinet, fortsätter Jenni.

Men vill man överleva är det inget alternativ i längden. Jenni sticker sig själv i magen med insu­ linpennan morgon, lunch, middag och kväll och utöver dessa krävs ytterligare en basdos som ska tas en gång om dagen. Det här gäller 365 dagar om året.

– Man kan också välja att ha insulinpump, men jag föredrar pennorna, som fylls med insulin som jag själv hämtar från apote­ ket. Pennorna har inbyggt minne och är sensorn som jag har på min arm, är kopplad till en app i min mobil. Där kan jag hela tiden följa med min blodsockernivå, jag får alarm om den blir för hög eller för låg och jag får påminnelser om när det är dags för nästa dos insulin eller för en måltid.

– Skulle den här tekniken ha funnits då jag var barn skulle det

ha underlättat oerhört för mina föräldrar, som då hade kunnat ha koll på mitt blodsocker via sina egna mobiler, konstaterar hon.

Begränsar inte kost och träning Dagens tillbehör är lättanvända och smidiga, nålarna betydligt mindre än för 20 år sedan och även sensorns storlek har mins­ kat vartefter.

– Allt är hemåt, och med tanke på hur mycket det gått framåt de

senaste åren lever hoppet om att man kanske någon gång ska hitta ännu bättre verktyg, om inte ett botemedel. Men i stora delar av världen råder brist på insulin, och jag är glad åt att det finns lättill­ gängligt här och så gott som gratis för oss diabetiker.

Jenni upplever idag inte att hon begränsas desto mer i vardagen av sin sjukdom.

– Jag kan äta allt och jag kan träna vad jag vill, så länge jag inte är under vatten med sensorn mer än 30 minuter i taget. Jag får hela

tiden siffror på hur min kropp mår, vilket också ger vissa fördelar. Allt hänger ju samman – stress, sömn, kost, hormonnivåer och så vidare.

Men visst – man ska vara i ständig beredskap och man kan inte ta le­ digt från sin sjukdom.

Följdsjukdomar Målsättningen är hela tiden att sträva till en så jämn blodsocker­ nivå som möjligt. Om den hålls stabil, minskar också risken för följdsjukdomar och komplikatio­ ner, som ofta är kopplad till typ

BYA

11

TYP 1-DIABETES • Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt upphört. Av okänd anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist.

• Symptomen visar sig först när 70–80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts. Vanliga symtom är ökade urinmängder, törst, avmagring och trötthet. Symtomen utvecklas som regel snabbt.

Många som har diabetes bär ett halsband eller armband som informerar om detta. Jenni har i stället valt att göra en tatuering på armen.

• Livslång insulinbehandling (injektioner eller pump) är ett livsvillkor. Det är viktigt att personer med typ 1-diabetes mäter blodsockret och beräknar kolhydraterna i kosten för insulindoserna måste anpassas efter kolhydratintaget. Motion medverkar till bättre metabol kontroll (blodsockerbalans).

• Målet för behandlingen är ett gott liv. Blodsockret bör därför ligga på lagom nivå. Då är risken för både följdsjukdomar och lågt blodsocker så liten som möjligt.

• Insjuknandet sker som regel innan man fyllt 40 år, ofta redan i barndomen.

• Orsaken till typ 1-diabetes är inte känd. Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ärftliga anlag samt en yttre faktor. Det spekuleras i om virus kan fungera som den tändande gnista som startar angreppet.

• Risken att drabbas är 2 % om modern har typ 1-diabetes, 6 % om fadern har sjukdomen.

• I Finland är förekomsten av typ 1-diabetes störst i hela världen. I Finland har cirka 50 000 personer typ 1-diabetes.

Källa: Diabetesförbundet samt Svenska Diabetesförbundet

Lamningen är en av de svåraste perioderna för Jenni, med oregelbunden sömn och oberäkneliga tider när lammen föds. Regelbunden mat är A och O för att orka och klara av vardagen då.

Foto: Privata bilder

ner har placerats i polisförvar över natten för att sedan hittas avlidna i cellen. Många med typ 1-diabetes bär ett kännetecken i form av ett diabetesarmband eller halsband, eller som jag – en tatuering.

Leta efter tecken

Sensorn på armen mäter konstant blodsockernivån och sänder informationen till en app på Jennis telefon. Tack vare det behöver hon inte längre sticka sig och mäta nivån själv flera gånger om dagen. Med insulinpennorna sticker Jenni sig själv i magen fem gånger om dagen.

1-diabetes. Sådana är tillexempel ögonsjukdomar och sköldkörtel­ problem.

– Efter drygt 20 år med sjukdo­ men syns nu förändringar i mina ögonbottnar, något som nästan är oundvikligt, konstaterar Jenni.

Hon går regelbundet på kon­ troller – två gånger i året, och har

tillgång till olika stödfunktioner som samhället erbjuder.

Något som hon själv skulle öns­ ka är mer kunskap om sjukdomen hos allmänheten.

– Det händer med jämna mel­ lanrum att man misstar någon med diabetes för att vara berusad, och det har hänt att sådana perso­

Råkar man ut för en sådan situa­ tion ska man alltid leta efter nå­ gon form av kännetecken, och får man bekräftat att personen har typ 1-diabetes, ska man agera därefter.

– Vid lågt blodsocker gäller det att snabbt få in socker eller honung i dem för att få upp nivån. Ger man i stället insulin till, kan personen försättas i koma, förklarar Jenni.

Sverige och Finland toppar listan bland de länder som drab­ bats hårdast av typ 1 diabetes.

Tre gånger fler barn drabbas av typ 1 diabetes än av alla former av cancer – tillsammans. Sedan 1950-talet har allt fler insjuknat i typ 1 diabetes och de senaste 30 åren har antalet barn som drabbas fördubblats. Ingen vet varför.

Text och foto: Anna Sand

Från Jennis inlägg på Instagram, publicerat på Världsdiabetesdagen den 14 november: ”Frågor jag dagligen ställer mig själv, upprepade gånger: Hur ser min dag ut idag? När ska jag äta?

Hur mycket kommer jag äta? Ska jag röra på mig idag? Ska jag sitta mycket? Gå mycket? Vad gjorde jag för fel igår? Varför blev mitt blodsocker skyhögt nu? Varför fick jag lågt upprepade gånger? Är jag stressad? Håller jag på att bli flunssig? Ska jag dricka alkohol ikväll? Stack jag mig efter frukosten? (Tacka vet jag insulinpennor med minne!!) Vad gör jag FEL? Kan jag aldrig lära mig?

Oavsett hur många år jag och min diabetes har haft en djup relation och hur vi än försöker förbättra den med kommunikation, terapi, kamratstöd, fakta, forskning, medicin etc. så kommer jag, precis som många andra att aldrig få det 100% rätt. Vilket är något jag är helt okej med idag. Det må ha tagit mig 20+ år att smälta och även om jag är okej med att leva med känsla av en otillräcklighet, så blir även jag ibland trött. Besviken, uppgiven, ledsen, arg. Och ju mer jag reagerar, desto mer reagerar kroppen.

Ibland blir det bara inte bra, även hur man försöker.

Hitta ditt eget sätt, sa en läkare till mig för cirka 24 är sen. Det krävdes pannben, tuffa tider och en hel del stöd och hjälpmedel för att börja hitta min egen väg med min diabetes. Idag tänker jag extra mycket på alla vi som inte haft den spikraka vägen med vår sjukdom”

BYA

12 HÄLSA & VÄLMÅENDE

Fullvärdig vardag även med synskada I Finland finns uppskattningsvis 50 000–60 000 synskadade personer, varav cirka 3 000 har svenska som modersmål. Det innebär att ungefär sex procent av alla finlandssvenskar har synutmaningar som orsakar svårigheter med dagliga sysslor både i och utanför hemmet. När sjukvården inte kan göra mer, kan man vända sig till Förbundet Finlands Svens­ ka Synskadade r.f. (FSS), som även har en egen distriktsför­ ening där Korsholm ingår; Vasa svenska synskadade r.f.

U

LLA-BRITT INGMAN ARBETAR som reha­ biliteringsrådgivare på FSS och har sitt kontor på Norrvalla i Vörå. Till henne kan man vända sig både gällande ens egna eller en anhörigs synnedsätt­ ning.

– Vi jobbar för att öka både självständigheten och tryggheten för de synskadade, bland annat genom att informera om vilka hjälpmedel de har rätt till och hur de ska få tillgång till dem, inleder Ulla-Britt.

Individuell nedsättning – individuell process

Den vita käppen, de synskadades egna symbol i världen, är ett av de främsta och äldsta hjälpmedlen för synskadade. Käppen finns i olika former och längder och är individuellt anpassade för varje personer. Käppen används också som varningsmärke för andra trafikanter och kostar inget för användaren. Käpparna beviljas av och fås från Välfärdsområdet.

En synskada är ett kommunika­ tions- och informationshandikapp eftersom vi får 70–80 procent, kanske mer, av alla våra intryck via synen. För de som drabbas är det ofta en stor kris, följt av en lång process av acceptans och anpass­ ning.

– Hur man handskas med det är väldigt individuellt, precis som alla synnedsättningar också är väldigt individuella. Det finns många olika syndiagnoser, som kan ge uttryck av allt från minskat synfält till ljus­ känslighet eller nedsatt mörkerse­ ende, fortsätter Ulla-Britt.

Vem räknas då som synskadad?

– Enligt WHO: s riktlinjer ska man ha 0,3 i synskärpa eller säm­ re på det bättre ögat, alternativt en diagnos som innebär att ens synfält är 20 grader eller mindre.

Synnedsättningen ska konstateras av ögonläkare och när den regist­ rerats öppnas dörrarna till olika hjälpmedel, förklarar Ulla-Britt.

Kompletterar sjukvården I första hand ska man alltid vända sig till sjukvården och välfärds­

områdets ögonpoliklinik, där man också oftast remitteras till en re­ habiliteringshandledare. Därefter kan man vända till FSS, som fung­ erar som en kompletterande part inom den tredje sektorn.

– Vi ger information, ordnar kursverksamhet och sist men inte minst – står för den sociala delak­ tigheten för synskadade, som är oerhört viktig. Genom FSS får man kontakt med sin distriktsförening och andra i samma situation. I fö­ reningen ordnas olika träffar och evenemang, utfärder och teaterbe­ sök med syntolkning. Kamratstö­ det, att få känna samhörighet och träffa andra i samma situation är av största betydelse, konstaterar Ulla-Britt.

Kamratstöd, kurser och kunskap Rehabiliteringens uppgift är att stöda, uppmuntra och motivera samt försöka hitta nya lösningar och möjligheter för den synska­ dade.

– Vi kartlägger och gör hembe­ sök, ger information om sociala rättigheter, val av hjälpmedel och om samhällets utbud av service och tjänster. Den som inte längre kan köra bil kan ha rätt till färd­ tjänst och den som har svårt att klara vardagen hemma på egen hand kan få rätt till personlig as­ sistans.

FSS ordnar även kurser, tema­ dagar och infotillfällen för perso­ ner med synnedsättning och för deras anhöriga samt rehabilite­ ringskurser i samarbete med FPA.

Olika hjälpmedel En individuell bedömning av vad man har rätt till för hjälpmedel, vilka man har nytta av och vilka man klarar av att använda görs all­ tid. Ulla-Britt har demoprodukter

som hon går igenom med klien­ terna – här finns allt från försto­ ringsglas, talande hushållsvågar, vita käppen och taltidningsspe­ lare. De olika hjälpmedlen delas in i fyra kategorier: Vardagshjälp­ medel, kommunikationshjälpme­ del, optiska hjälpmedel samt IThjälpmedel.

– Vi har egna IT-stödpersoner som bistår då det gäller dessa hjälpmedel. Faktum är att hjälp­ medelsmarknaden just nu befin­ ner sig i ett brytningsskede. En smarttelefon eller en iPad kan fungera som både läs-tv, försto­ ringsglas, ljudboksspelare och mycket mer - på samma gång.

Mobilen till stor hjälp Utvecklingen på området är snabb och nya appar i syfte att under­ lätta för synskadade utvecklas hela tiden. Den inbyggda assis­ tansfunktionen Siri, som finns i varje iPhone sedan länge, fungerar som talsyntes. Med röstkomman­ do kan man ringa upp och styra telefonens andra funktioner, få meddelanden upplästa och surfa på nätet. Talstyrningsassistenten Siri är också behändig när man ska fylla i sin kalender, fråga om vädret och hitta fram om man tap­ pat bort sig.

Iphone har även många andra hjälpmedelsfunktioner utforma­ de för den som ser dåligt eller är blind, såsom Voice Over-funk­ tionen samt dikterings- och olika skärminställningar. Med hjälp av de olika hjälpmedelsfunktionerna fungerar det i princip lika smidigt som för den som ser fullt att an­ vända mobilen.

Gör omgivningen uppmärksam Hjälpmedel till hemmet och friti­ den beviljas av Välfärdsområdet

BYA

13 Fredagskassen

BEKVÄMT TILL HELGEN

15€

FREDAGSKASSEN är en middagspåse klar för avhämtning.

Beställ på tel. 06-3288200 eller info@vallonia.fi senast före torsdag kl 16

SÖNDAGSLUNCH kl. 12-15 • 18€

Semesterdagar Semesterdagar Semesterdagar för närståendevårdare

och närståendevårdare omsorgstagare för och omsorgstagare Bjud din vän på lunch på vändagen!för närståendevårdare och omsorgstagare på Härmä Spa i Ylihärmä 20.3–24.3

på Spa i Ylihärmä 20.3–24.3 ochHärmä Lohja Spa & Resort i Karislojo på Härmäoch SpaLohja i Ylihärmä Spa & 20.3–24.3 Resort i Karislojo 24.4–28.4.2023 och Lohja24.4–28.4.2023 Spa & Resort i Karislojo Vill du och en närstående som du har 24.4–28.4.2023 www.vallonia.fi |Tel. +358 6 3288200 Vill du och en närstående som du har

Rehabiliteringsrådgivare UllaBritt Ingman på Förbundet Finlands Svenska Synskadade r.f. (FSS) med ett elektroniskt förstoringsglas – ett hjälpmedel med fler funktioner och fördelar än det traditionella förstoringsglaset.

Synskademärket som kan fästas på kläderna eller väskan är ett bra sätt att visa omgivningen att man har en synnedsättning. Det är ett handikapp som inte syns och det är bra att göra omgivningen uppmärksam, så att de kan ta hänsyn.

omsorg om åka på semester tillsammans?

Vill du ochomsorg en närstående som du har tillsammans? om på semester Information ochåka ansökningsblankett: och ansökningsblankett: omsorg omInformation åka på semester tillsammans? www.semester.fi/start

www.semester.fi/start, www.folkhalsan.fi/semesterstod Information och ansökningsblankett: www.folkhalsan.fi/semesterstod www.semester.fi/start, www.folkhalsan.fi/semesterstod Sista ansökningsdag: Härmä Spa 12.2, Lohja Spa 5.3 Ansök senast: Härmä Spa 12.2, Sista ansökningsdag: Härmä Spa 12.2, LohjaLohja Spa Spa 5.3 5.3 Folkhälsan: Folkhälsan: Björkqvist ...................... tfn 040 516 5679, Åboland Folkhälsan: Eva Wiik ..........5679, tfn 6657, 044 788 3772, Nyland Eva BjörkqvistAnn-Christine ...................... tfn 040 Åboland Anki Elvström tfn 516 050 467 Österbotten Elvström ....................... tfn 8175, 050 467 6657, Österbotten Ann-ChristineAnki WiikNabb .......... tfn 044 3772, Nyland Pia tfn 788 050 542 Österbotten Nabb ................................. tfn 050 542 8175, Österbotten Anki Elvström Pia ....................... tfn 050 467 6657, Österbotten Svenskasemesterförbundet: semesterförbundet: Pia Nabb ................................. tfn 050 542 8175, Österbotten Svenska info@semester.fi

DAM & HERRFRISERING

info@semester.fi Granholm Eva Granholm tfnEva 0400 997 051, må–ti kl. 10–15 Svenska semesterförbundet: info@semester.fi Eva Granholm tfn tfn 0400 0400997 997051, 051,må–ti må–tikl.kl.10–15 10–15

Heidi Nina Jenny

KUNDNÄRA

Välkommen in till oss!

Tel. 06 - 3222 732 Torgvägen 1 Smedsby

EN REKLAMBYRÅ FÖR DINA BEHOV

FAKTA • Förbundet Finlands Svenska Synskadade r.f. (FSS) jobbar för personer med synnedsättning på svenska i Finland.

• FSS jobbar för att svenskspråkiga synskadade personer ska få fullständig delaktighet och jämlikhet i samhället. FSS är en sakkunnig organisation som erbjuder rehabilitering, intressebevakning samt information och kamratstöd.

VILL DU VETA MER? www.fss.fi www.facebook.com/vasasynskadade/ Synhjälpmedel på iPhone och iPad: support.apple.com/sv-se/HT210076

TILL BALTIKUM

TILL UMEÅ

Hotellresor till Tallinn, 3 dgr 3-5.3, 7-9.4 (påsken) Påsken i Riga, 5 dgr 6-10.4 Spa-resor till Pärnu 8 dgr:s resor: 26.2.-5.3, 18-25.3 5 dgr:s resa: 6-10.4

Shoppingkryssningar to 9.2, sö 12.2, lö 25.3, to 27.4 Nolia Trädgård lö 22.4 Konsertresor till Umeå 4-5.3 Måns Zelmerlöw 24-25.3 Anna Ternheim 2-3.4 Lasse Stefanz

ARBETSHANDLEDNING OCH LÄKANDE SAMTAL

Boka tryggt och res säkert med oss!

06 318 4000 | oravaistrafik.fi

• Förbundet har sju distriktsföreningar. Vasa svenska synskadade r.f. (VSS) omfattar Vörå, Korsholm, Vasa, Malax, Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö.

• Föreningens uppgift är att bedriva kontaktskapande och aktiverande verksamhet, sprida information och verka för att synskadade ska ha samma serviceutbud som seende.

För arbetsvälmående och ökad mental styrka i livets olikaOCH situationer.

ARBETSHANDLEDNING LÄKANDE SAMTAL Kan förebygga utmattning.

För arbetsvälmående och Kerstin ökad mentalBrors styrka Dialogen Vörå, i livets olika situationer. telförebygga 050-342 1265 Kan utmattning.

• FSS följer WHO:s definition på synskada. För att bli medlem ska man ha en synskada på 50 procent eller en synskärpa som är 0,3 eller mindre på det bättre ögat.

Vem som helt kan bli stödjande medlem.

• I Finland finns uppskattningsvis 50 000–60 000 synskadade personer, varav cirka 3 000 har svenska som modersmål. Det innebär att ungefär sex procent av alla finlandssvenskar har betydande synutmaningar.

Kerstin Brors • Dialogen Vörå • Tel 050-342 1265

• Om man har besökt ögonläkare och vill veta mera om hur få vardagen att fungera kan man ta kontakt med rehabiliteringsrådgivaren tfn 050-561 2950 för att komma vidare i sin synskadeprocess. Även anhöriga är välkomna att ta kontakt.

medan FPA står för hjälpmedel som används för arbete eller stu­ dier. Det finns också en uppsjö olika hjälpmedel som man inte får någon ersättning för – hit hör just smarttelefoner och läsplattor, eftersom de saknar hjälpmedels­ status. Med ett synskadekort får man ett intyg på sin synskada och tillgång till rabatter av olika slag.

Kravet för kortet är att man har en syninvaliditetsprocent på minst 50 procent, vilket ska bestyrkas med läkarintyg.

– Synskademärket som kan fäs­ tas på kläderna eller väskan är ett bra sätt att visa omgivningen att man har en synnedsättning, anser Ulla-Britt. Det är en funktionsned­ sättning som inte syns och det är

bra att göra omgivningen upp­ märksam, så att de kan ta hänsyn.

Andra sätt att visa sin synnedsätt­ ning på är förstås användandet av den vita käppen, som finns i olika format och varianter, samt förstås en ledarhund.

Att bemöta en person med nedsatt syn Hur ska man då bemöta en person som har nedsatt syn, eller kanske är helt blind?

– Det är viktigt att ge sig till känna, presentera sig och erbjuda sin hjälp.

Man ledsagar genom att låta personen ta tag i din arm och se­ dan gå helt normalt. Man ska inte

själv ta tag i den synskadade för att styra.

– Det är också viktigt att vara mer beskrivande och berättande än vanligt, och använda tydliga uttryck. Man kan berätta hur om­ givningen eller rummet där man vistas ser ut, och använda tydliga uttryck såsom vänster och höger.

En ledarhund bär sele när den jobbar och måste då får arbeta i lugn och ro. Man ska alltså inte störa en ledarhund med sele på, även om den vilar sig eller sover.

Text och foto: Anna Sand

Prenumerera BYA och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11.2023 och du kan vinna en Samsung QLED smart tv till ett värde av 600 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • på

hemsidan www.lokalnytt.fi

• prenumeration@byanytt.fi • per

telefon 06 344 1814

Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 60 € Inom Europa: 65 € Utanför EU: 67 €

KÖP EN PRENUMERATION OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

SMART TV

VÄRDE 600 €

BYA

14

KÖKLOT

SMÅ BYAR I KORSHOLM

Två år i stan var två år för mycket Bokbussen är den enda kvarvarande kommunala servicen i Köklot. Den idylliska havsmiljön är attraktiv och tilltalande och sommarstugorna är talrika. I byn finns bland annat en aktiv ungdomsförening och sommartid en grillkiosk.

En rad Köklotbor samlades i byagården för att ventilera byns nutid och historia. Från vänster Peter Smedman, Bror Bertholm, Solveig Hildén (sommarstugeägare i Värlax), Jan Lindén, Lisbeth Pada och Sören Lundberg.

D

EN NÄSTAN 20 kilo­ meter långa Köklotvä­ gen må ha sina brister och utmaningar. Att det finns livsgnista och rörelse kvar i den lilla skärgårdsbyn står samtidigt klart. ByaNytt träffade några ortsbor i Köklot byagård för att diskutera både lokal nutid och blicka tillbaka på historien lite grand. Byagården har numera bland annat rollen som kurscen­ trum i byn. Samma kväll samla­ des deltagare i en MI-kurs i yoga till gården.

– På senare tid har det blivit vanligare att göra om sommar­ stugor till fast boende, kon­ staterar Jan Lindén som är född, uppvuxen och bosatt på Norrskat.

Till vardags pendlar Jan till sitt arbete på Wärtsilä där han har varit anställd i över 40 år. Med undantag av två år i Vasa un­ der yrkesskoltiden har han alltid varit hembyn trogen.

– Två år i stan var två år för mycket, konstaterar han både kortfattat och med glimten i ögat.

Jan är ordförande för Köklot ungdomsförening som han var

Ungdomsföreningen och nya grillen vid fiskehamnen livsnerver i dagens Köklot

med om att återuppliva 1997 efter en paus på cirka 25 år. Föreningen har sina rötter i den nykterhets­ förening som grundades i byn på 1920-talet. På 1940-talet omfor­

Köklot byagård har numera rollen som kurscenter och samlingsplats i dagens Köklot. Och hav och natur är trumfkort i Köklot.

mades föreningen till ung­ domsförening och exempelvis i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet ordnades det dans­ tillställningar i Köklot UF:s regi.

– Idag har ungdomsförenin­ gen lite över 20 medlemmar. Till programmet hör framför allt ar­ rangemang av sommar- och höst­ marknader vid byagården. Det

har varit ett uppehåll på grund av pandemin, men i augusti kunde vi ställa till med höstmarknad återi­ gen. Vi brukar också ordna en del träffar och resor, berättar Jan.

Service en sällsynthet I likhet med situationen i många andra byar är service en sällsynt­ het i dagens Köklot. Numera är

bokbussen den enda kommunala serviceform som invånarna kan dra nytta av till vardags. Bror Bertholm drev Köklots sista by­ butik från mitten av 1960-talet fram till den sista december 1978.

Därmed avslutades en drygt 50årig handelstradition som Brors pappa Albert Bertholm startade i slutet av 1920-talet.

BYA

– Efter Köklotvägens tillkomst blev lönsamheten till slut för dålig – speciellt vintertid. Folk började handla i stan i allt högre grad.

– I början av 1979 bildade jag sedan företaget Bernys till­ sammans med Ralf Nygård. Vi hade därefter butiksverksamhet i Bobäck i många år. Senare har jag bland annat arbetat tolv år på Vasa färg, berättar Bror.

Bror är uppvuxen i huset bred­ vid Köklot byagård som fram till år 2000 var säte för Köklot skola.

I ett skede hade skolan endast tre elever och var därmed den minsta läroinrättningen i hela landet.

– Som mest har det funnits över 20 elever i Köklotskolan.

Själv hade jag Viktor Ahlskog som lärare i tiderna. Han var en fosterländsk och militärisk per­ son som hade varit med i frihets­ kriget 1918, minns Bror.

Efter nedläggningen av by­ skolan skjutsas skolbarnen från Köklot till Norra Korsholms lågstadium i Karperö. Skolresan blir cirka 60 kilometer tur-retur.

Själv har Bror sin fasta adress i en pensionärslägenhet i Petsmo sedan 2013. Han säger att han är radhusets ”minsting” med sina 80 år. Grannarna är i 90-års­ åldern.

– Eftersom min son Dan Bert­ holm och hans familj har bosatt sig i min gamla hemgård i Kö­ klot brukar det bli en del besök då och då, säger Bror som har allmänt bra koll på hembyns historia.

Speciellt fint och idylliskt sommartid I likhet med Jan Lindén har Peter Smedman provat på att bo i stadsmiljö i Vasa. Han var där sex år i början av 1980-talet innan han återvände till rötterna i Köklot.

– Vi byggde vårt hus 1986 och i efterskott kan också jag tycka att ”sex år i stan var sex år för myck­ et”. Vi trivs utmärkt i skärgården även om det förstås krävs lite mera organisation och planering till exempel med handlandet.

– Speciellt fint och idylliskt är det här i Köklot på somma­ ren. På vintern är det lite mera spartanskt. Vi har tillgång till en sommarstuga här i trakten och tillbringar nästan varje helg där, säger Peter som gick i pension 2020 efter en 43-årig karriär på Wärtsilä.

Sören Lundberg var i sin tur Köklotbo i exil under lång tid.

Numera är han tillbaka vid ut­ gångspunkten och bosatt i bör­ jan av byn.

– Jag flyttade till stan redan efter högstadiet 1989. Jag bör­ jade då jobba på Vasabladet, först som mopedbud och senare som sidmonterare på sätteriet, berät­ tar han.

I somras etablerade sig Sören som företagare i Köklot fiske­ hamn. Han började erbjuda grill­ mat som ett komplement till den kioskverksamhet som hans bror Ole Lundberg har drivit i området under de senaste fem åren.

– Starten har varit helt bra och vi har fått positiv feedback all­ mänt taget. Både ortsbor, som­ margäster och besökare uppskat­ tar att det finns service av den här typen till hands i Köklot.

– Jag har för avsikt att fortsätta med grillverksamheten i sommar, tillägger Sören som i vinter satsar på att spinna vidare på sina trade­ nomstudier vid Yrkeshögskolan Novia i Vasa.

Värlaxbo i vått och torrt Lisbeth Pada har bott i Värlax i hela sitt liv. Hennes familj är ett av endast två hushåll som är permanent stationerade på ön för närvarande.

– Det torde också finnas fast bosättning ute på Hanklot nuför­ tiden, säger hon i samma veva.

Båt och skoter var viktiga var­ dagliga färdmedel i ur och skur för Värlaxborna i tiderna. Till­ komsten och ibruktagandet av Värlaxvägen 1986 var ett stort framsteg och en milstolpe i öns historia.

– Jag minns att ByaNytt och Ruben Fransholm var på plats när vägen invigdes, säger Lisbeth.

Från slutet av 1960-talet och på 1970-talet arbetade Lisbeth som biträde på bybutiken i Köklot.

Längre fram sadlade hon om och profilerade sig som skoltaxiföre­ tagare i byn. Ett speciellt och livs­ långt intresse för Lisbeth är brev­ växling på klassiskt vis på papper.

I över 50 år har hon hållit kontakt med 15 brevvänner i Finland och övriga Norden regelbundet.

– Jag har kontakt med perso­ ner i Sverige, Norge, Danmark, Island och Färöarna. Vi kommu­ nicerar på svenska. Jag har också en svenskspråkig brevvän som är bosatt i Österrike.

– Flera brevvänner, bland an­ nat från Norge, har dessutom besökt oss ute på Värlax. Jag har också gjort resor till Helsingfors och Sverige för att träffa vänner, berättar Lisbeth.

Text och Foto: Joakim Snickars

15

Benita Mård, Sonja Österåker, Ewald Sandås, Yvonne Sandås och Kim Sandås. Som kuriosa kan nämnas att tavlan ovanför huvudet på Sonja och Yvonne är samma som på fotot för 28 år sedan.

ByaNytt 8 1994. Från vänster Sonja Österåker, Ingrid Bäck, Kim Sandås, Benita Mård och Yvonne Sandås.

Fem generationer samlas igen I soffan hos Sonja Österåker samlas återigen fem ge­ nerationer. Senast det begav sig i ByaNytt var för 28 år sedan. Då var Kim Sandås endast 6 månader gam­ mal, idag är det Kims son Ewald som är det yngsta tillskottet i släkten.

MAN MÄRKER GENAST av den varma stämningen som råder hemma hos Sonja Österåker i hennes radhus i Karperö.

– Vi umgås gärna och mycket, varje vecka, skrattar Yvonne Sandås.

– Vi skulle bli ”leid” varandra om vi um­ gicks mer, inflikar Benita med glimten i ögat.

Att försöka reda ut exakt hur de är släkt och vem som är mommo, fammo, gamla­ fammo och jättegamlafammo visar sig vara lite krångligt. Titlarna alltså, släktskapet har de nog på klart.

– Vi pratar nog bara om mommo Sonja det blir för komplicerat annars, säger Be­ nita Mård, dotter till Sonja.

Sonja är idag 92 år gammal och har hela 41 barnbarnsbarn, Ewald är Sonjas första barnbarnsbarnsbarn. Har hon reda på alla kan man ju fråga sig?

– Jag vet nog namnen, fast ibland sviker minnet, säger Sonja.

– Jag tycker mommo har nästan bäst koll på namnen fast hon inte skulle tillstå det själv, inflikar Yvonne.

Det är få förunnade att kunna uppleva fem generationer på det här sättet och verkligen speciellt att det händer igen inom samma släkt.

– Historien upprepar sig. Mommo Ing­ rid var 91 år på fotot från 1994 och mommo Sonja är idag 92. Kim var sex månader och Ewald blir sex månader nu i februari, berättar Yvonne.

– Jag och mamma fick barn som unga, vi var bara 19 år, men det sket sig med Yvonne, annars skulle vi kanske ha hunnit bli sex generationer, skojar Benita.

– Jo jag var 25 när jag fick Kim, säger Yvonne.

– Det ser förstås annorlunda ut idag, nu tycker man ju nog att 19 var onödigt ungt och inte vill jag att ungdomarna ska göra så idag. Men på den tiden såg det an­ norlunda ut, man avvek inte från normen, säger Benita. Det är nog bra att spara sig till 25 i alla fall.

Jag lämnar det glada gänget bakom mig, de ska nu luncha tillsammans allihopa. Även Benitas syster Siv Mörk och Kims fru Judith Sandås är med på ett hörn. Så trevligt att få hälsa på er!

Text och foto: Jennifer Hägen

BYA

16

Korsholm premierade idrottare och utsåg Årets personer DET VAR EN fin festkväll vid Berny´s restaurang när Kors­ holms kommun premierade idrot­ tare för sina insatser under 2022 och utsåg Årets eldsjäl, Årets ungdom och Årets kulturperson.

Restaurangsalen, med utsikt över Replotbron,

Text och foto: Lisbeth Bäck

fylldes med besökare och pre­ mieringar varvades med musik.

Välfärdsutskottets ordförande Rosmarie Finne hälsade välkom­ men och Andreas Vestergård var programvärd. Efter premierin­ garna bjöds det på kaffe och ut­ sökt god bakelse. Över femtio personer premierades för sina idrottsliga prestationer. Krite­ rierna för idrottspremieringar är att man ska ha tagit medalj i FM, NM, EM eller VM, eller representerat Finlands lands­ lag. Grattis alla premierade.

Grattis också till Årets eld­ själ 2022: Arbetsgruppen bakom Petsmo vandrings­ led, Årets ungdom 2022: Gideon Levälahti och Årets kulturperson 2022: Göran Österbacka. För musikun­ derhållningen stod Anni, Anita, Alvar och Emil från Korsholms Musikinstitut.

Premieringsfesten ordna­ des den 19 januari 2022.

Ida Lindström tävlar i Agility Vikings och har under året bland vunnit FM-silver, VMbrons och EM-brons i sin klass.

Hon representerade också Finland i de nordiska mästerskapen.

Medaljer i bordtennis premierades Christoffer Pörn från Kvevlax (närmast kameran) och Börje Ström från Södra Vallgrund för.

Aaron Österåker – Wasa Snowmobile har vunnit FM-brons – Snöskoterdragracing, stock 650 – Senior

Hela familjens intresse

Anita Sundman Kommunstyrelsens andra viceordförande

DET ÄR EN stor ära att få framföra kommunens hälsning till er och era fina prestationer under året som gått, fördelat på 53 idrottare i åldern 11–75 år. Ni placerar Korsholm på kartan var ni än rör er och det här är kommunens sätt att visa uppskattning för ert arbete.

För att nå framgång krävs målmedvetet arbete. Det krävs att man vill, tror och gör. Och att stödtrupperna omkring fungerar och stöttar.

Det handlar om att prestera, också dagar när man inte är på topp och när det finns sådant med i spelet som man inte själv kan påverka. Dagar när någon annan får vinsten. Därför riktar jag också ett varmt tack till er som tränar hårt och tävlar men som inte blir premierade.

Vi behöver er, ni förebilder som inspirerar och motive­ rar. Ni som inspirerar oss andra till att röra på oss. För att idrott och kultur i olika former ska kunna utövas behöver vi er, idrottens gynnare och vänner. Tack vare kommu­ nens fina föreningsliv där hundratals personer engagerar sig för att det ska finnas träffpunkter för alla åldrar, alla ni som sköter om så att skidspår och rinkar är i skick, som arbetar med barn- och ungdomsverksamhet, som skapar möjligheter för andra att ta det första steget i sin idrotts­ karriär – i trygga förhållanden i vår närmiljö. Å Korsholms vägnar önskar jag er stor glädje av er sport och framgång också i fortsättningen!

HANS HOLM FRÅN Kvevlax pre­ mierades för FM-guld i Dragrace – wsm, Trailstock 1000.

Hans Holm och hela hans familj har dragrace som gemensamt in­ tresse. Utöver att träna, skruva/ ställa in snöskotern och tävla är det ett härligt sätt att umgås. Fa­ miljen består av Marina och Hans, deras barn Nicolina, Cassandra och Casper. Nicolinas sambo Robin Mylläri, deras småttingar Jimmie, fyra år och ministingen Aline. Cassandras fästman Sebas­ tian Eriksson. Hans, Cassandra, Casper och Robin tävlar. Sebas­ tian är hjälpkarl och Marina sköter smörgåsserveringarna och annan

kringservice när hela familjen med tio personer åker i väg på tävling­ arna, som i regel upptar ett helt veckoslut. Deras team heter Ra­ cingteam Hällskär.

Hans har kört dragrace sedan 1994. Antalet tävlingar och medal­ jer är många. Roligt är det förstås att hans intresse smittat av sig på barnen.

Dragrace handlar om att köra fort med snöskoter på en rak­ sträcka. Hastigheten uppgår till 140 km/h och för att vinna krävs att man kan ”läsa banan”, ha extra bra reaktionsförmåga och tycka om adrenalinkicken. Det är Hans egen beskrivning. Han förklarar

Jimmie 4 år inspekterar. också att man i Trailstock 1000 startar i snön och inte på en matta.

Här intill syns några av deras pri­ vata bilder. Barnbarnet Jimmie är fyra år och månne int han också blir en skoterförare tids nog.

BYA

17

Grattis!

Grattis också till Dirisha Alexander, Kelvin Godwin, Tony Malinen, Riku Saarela, Veli-Matti Kaunismäki, Casper Saari, Bo-Eric Herrgård, Sam Levander, Emmi Ahola, Vilja Laaksonen, Lotte Lahtinen, Oliver Pada, Sebastian Åbrandt, Jan Linde, Sören Pått, Harry Riddar, Onni Koivistoinen, Jan Kaas, Hanna Lindberg, Jouku Nikula, Benjamin Olli, Camilla Richardsson, Hannez Sarin, Linn Sund, Joakim Träskelin, Sune Träskelin, Christian Westö, Cecilia Österberg, Elis Träskelin, Sara Backman, Kasper Kammonen, Jyri-ville Pouttu, William Österberg, Eija Blomqvist, Susannan Finskas, Bodil Fred, Saga Pått, Arvid Kaas, Simon Ravals, Tomi Kivisaari, Tommy Klemets, Markku Pätsi, Sanni Pätsi, Mikael Toivainen, Risto Viitala, Mika Ylinen och Samuel Svartsjö!

LENITA GULLBERG

HEJ PÅ ER! Julen kom och gick. Kanske är det bara jag, men det känns en smula tomt nu när den är slut. Mina barn tyckte att julen var slut när julklapparna var öppnade.

Mellandagar vad är det liksom? Jag är ganska säker på att jag kände samma sak när jag var barn. Man räknade ner dagarna tills man skulle få öppna paketen. Nuförtiden ser jag mest fram emot julmaten och att få träffa släktingar. Och chokladen förstås. Även om man lätt ångrar sig efteråt när det blev för mycket av det goda.

NYTT ÅR – NYTT JAG?

Från vänster Anna Sand, Jessica Berg och Mathias Lindström tog emot utmärkelsen vid Berny´s å hela arbetsgruppens vägnar.

ÅRETS ELDSJÄL 2022 Arbetsgruppen för Petsmo vandringsled Arbetsgruppen har förverkligat Petsmo vandringsled 2020–2021 och därmed möjliggjort och inspi­ rerat människor i alla åldrar till att vandra genom skog och mark och upptäcka Petsmos fina natur året runt. De har ombesörjt alla

bidragsansökningar, all planering och administration samt koordine­ rat det praktiska talkoarbetet. Det totala antalet talkotimmar för pro­ jektet landade på 2 093 timmar, varav arbetsgruppens medlemmar står för 1 124 timmar.

Talkoandan i byn har varit stor.

ÅRETS UNGDOM 2022 Gideon Levälahti Gideon Levälahti spelar fotboll och har också tränat ett FC Kuffen juniorfotbollslag för 2012/2013 födda pojkar. Han dömer också

juniorfotbollsmatcher. På det här viset inspirerar Levälahti också andra ungdomar att bli fotbolls­ domare och även fotbollstränare.

ÅRETS KULTURPERSON 2022 Göran Österbacka Carl-Göran Österbacka gör svarv­ konst. Hans galleri och svarvnings­ rum finns i hans hus och hålls öp­ pet mot beställning. Han har flera gånger varit med i Konstrundan. Österbackas konst är personligt skapad genom flera års konstnär­ ligt arbete och han inspirerar alla

att titta på världen med en este­ tisk blick – oavsett bakgrund el­ ler utbildning. Naturmaterial som han använder är olika träslag och varje verk lyfter fram materialens vackra egenskaper. Österbacka bor i Kvevlax, på samma plats där hans morfars verkstad fanns tidigare.

MEN NU ÄR det dags att lämna julen bakom oss. Tänk att det är ett nytt år. Lite som ett oskrivet blad. Det märks kanske främst på alla reklamer om gymmedlemskap och diverse träningsredskap som fyller mina sociala medier.

Dags för många att infria sitt nyårslöfte om en ny, bättre och framför allt hälsosammare version av sig själv. Jag är rätt säker på att de flesta av oss någon gång har stått där vid tolvslaget och tänkt att nästa år då ska jag börja träna. Ett par månader senare har de flesta tröttnat och gymmen är inte längre proppfulla. Man insåg att det var ganska jobbigt ändå att förändra hela sin livsstil och de gamla hjulspåren är ett faktum.

MED HANDEN PÅ hjärtat kan jag erkänna att jag varit en av dem som sett upp i den mörka himlen som exploderat i raketer och viskat för mig själv att nu är det dags att ta sig i kragen. Kan avslöja att jag fortfarande inte har lyckats.

Därför blev det inga nyårslöften i år. I stället har jag satsat på önskningar om vad jag vill att det nya året ska innehålla.

Jag önskar mig tid för mitt skrivande och framför allt inspi­ ration. Jag önskar att jag ska bli lite snällare mot mig själv.

Och jag önskar att mina barn ska lära sig att hålla lite mer ordning. Med ordning menar jag att de förhoppningsvis lär sig att ställa skorna i hallen så att vi inte behöver leta efter skorna varje gång vi ska ut genom dörren. Det kan väl ändå inte vara för mycket begärt? Och vantar – de har en förmåga att försvinna i detta hushåll. Strumpor ska vi inte ens tala om. Jag har ingen aning om vart de tar vägen. Antingen äter någon upp dem eller så har de hittat något hemligt göm­ ställe.

I VANLIG ORDNING skulle jag kunna fortsätta skriva den här kolumnen i all oändlighet. Dessvärre tar utrymmet slut.

Det har blivit dags att sätta punkt för denna gång.

JAG ÖNSKAR ER en god fortsättning på det nya året! Och till er som har vågat er på nyårslöften – förhoppningsvis klarar ni av att hålla dem. Men kom ihåg att det faktiskt är helt okej att ge upp och inse att det inte var så lätt som man trodde. Kanske kunde vi i stället fokusera på att göra mer av sådant som gör oss glada. Försöka att njuta av livets små stunder. Eller så fortsätter vi precis så som vi är. Man behöver faktiskt inte bli en ny människa bara för att det är ett nytt år.

HA DET BRA TILLS VI HÖRS NÄSTA GÅNG!

BYA

18 Logistikleden hör till de nybyggda vägar som gjordes körbara i GigaVasa-området i slutet av fjolåret. Vid korsningen till Produktionsvägen finns trafikmärken i synfältet. Under marken finns det en massa kommunalteknik utom synhåll, säger Ben Antell, teknisk direktör på Korsholms kommun.

VÄGAR OCH KOMMUNALTEKNIK BANAR VÄG FÖR GIGAVASA

Investeringsbeslutet om en stor katodfabrik nära Vasa flygfält dröjer fortfarande. Men tre nybyggda vägar och annan tillhörande infrastruktur vittnar om att visionerna och förhoppningarna om ett stort, modernt in­ dustriområde definitivt är starka.

K

ORSHOLM HAR SATSAT tre miljoner euro på nybyggda infrastruk­ turer. I år är anslaget 900 000 euro, kan Ben Antell, teknisk direktör i Korsholm, be­ rätta. Mycket är på gång på det till­ tänkta GigaVasa-området som är koncentrerat till Långskogen och Granholmsbacken en bit bortom flygfältsområdet. Det förstnämnda området hör till Vasa medan det senare är Korsholmsägd mark helt och hållet. När ByaNytt åker runt med Ben Antell, en gråmild och regnig januarieftermiddag, är de tre nybyggda vägarna i området förvandlade till rena halkbanorna.

Färden startar utanför Auramaaterminalen på det intilliggande logistikområdet. Vi kör först längs Logistikleden som är cirka en och en halv kilometer lång.

Småningom når vi en korsning och viker in på den ungefär två kilometer långa Produktionsvägen som passerar den kortare Kurirvä­ gen som är en förbindelse tillbaka till logistikområdet. Ett par vid­ sträckta intilliggande tomter rutas in av pinnar med färgband. Ytor som tidigare bestod av öde och påtagligt stenrik skogsmark har omvandlats på frapperande vis.

De färska vägsträckningarna har

vuxit fram under 2022 och öppnas officiellt i sommar. Det handlar om gemensamt projekt för Vasa och Korsholm. Byggnadskost­ naderna för den grundläggande infrastrukturen för Logistikleden och Produktionsvägen uppgår till sju miljoner euro varav Korsholms andel är cirka tre miljoner euro.

– Under marken finns det dess­ utom en hel del kommunalteknik dold. Det handlar om olika slags rör, fiber- och elkablar och olika slags vattenledningar, framhåller Ben Antell under bilfärden.

Mycket på gång under 2023 Vi rör oss på ett område som be­ slutsfattarna hoppas kunna ut­ veckla till en hett önskad milstolpe i Vasaregionens industriella his­ toria. Det norska batteriföretaget Freyr Battery har reserverat två industritomter på totalt 180 hektar vid Långskogen för ett fabrikspro­ jekt som i praktiken skulle vara en integrerad del av den moderna europeiska batteriindustrin. Det handlar om en industri med akuta handlingsbehov och Ben Antell tror själv att det inte tar så hemskt länge innan ett fabriksbygge kan börja konkretiseras.

– Man har pratat om över tu­ sen nya arbetsplatser. Samtidigt gäller det att komma ihåg att den tekniska utvecklingen inom bat­ teriindustrin går fram med storm­ steg hela tiden och att det verkliga antalet jobb kan vara lägre än så, säger han. Åtminstone finns det gott om planer knutna till GigaVasa-pro­ jektet.

– I korsningen mellan Logis­ tikleden och Produktionsvägen är det tänkt att den senare leden ska förlängas med ett par hundra me­ ter ut till den nya landsvägen där den nya sträckningen mellan Mar­ tois och Vikby kommer att passera framöver. Landsvägen planeras så att den på sikt kan utgöra den nya riksåttan mellan Helsingby och Vassor.

– I början av Produktionsvägen finns det några intilliggande tom­ ter där det kunde finnas butiker, restauranger och annan service.

Till de aktuella ambitionerna hör också att anlägga ett järn­ vägs- och terminalområde på Granholmsbacken samt en led vid namn Toby industriväg.

– Det ska banas väg för att via Vasa-Seinäjoki-banan ombesörja industriella tågtransporter till in­ dustriområdet. Planeringsarbeten med statliga järnvägsmyndigheter tar vanligen 2–3 år i anspråk. Vi är inne på första året just nu, säger Antell.

Vilka är de konkreta planerna för verksamhetsåret 2023?

– Att anlägga dagvattenreser­ voarer nära Produktionsvägen är ett större byggnadsprojekt i år. På så vis kan man hantera den större

Området ligger på den sydöstra sidan av Vasa tätort och på den östra sidan av Vasa flygplats. Området för Långskogens delgeneralplan anvisas med blått och området för delgeneralplanen för Granholmsbacken med rött. Karta: Vasa stad vattenavrinningen på de asfalte­ rade vägarna mera effektivt.

– De anlagda vägarna ska i sin tur färdigställas och förses med permanenta asfaltbeläggningar.

– En elstation på ett 40 hektar stort område kommer sannolikt att börjas förverkligas i EPV:s regi. Behovet av el kommer att vara mycket stort på GigaVasaområdet, tillägger Ben Antell.

I budgeten för 2023 har Kors­ holm reserverat 900 000 euro för kommande entreprenader knutna till det tilltänkta industriområdet.

Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

19 VILL DU GRATULERA? Utmärkelser, vinster, jubilarer eller födelsedagsbarn. Alla ryms med!

Maila material + adress till jennifer@kustmedia.fi

Korsholm firar jubileum 2023 TOMTETÄVLING

– ByaNytt deltar i firandet under året ÅR 2023 FIRAR KORSHOLM ett dub­ belt jubileumsår. Det har gått 675 år sedan Korsholm nämndes för första gången i en officiell skrift och dessutom firar kommu­ nen 50 år i sin nuvarande form. Kommunen ser fram emot att skapa ett oförglömligt jubileumsår för korsholmarna i samarbete med lokala föreningar och företag.

Kommunen inleder firandet av jubi­ leumsåret 13.2.2023 med ett högtidligt jubileumsmöte för fullmäktige. Datumet kommer sig av att det var 13.2.1348 som socknen Korsholm nämndes för första gången – i ett kungligt brev om handels­ frihet.

Kommunen har valt att i jubileumslogon lyfta fram 675-årsjubileet för att betona Korsholms anrika historia, men i firandet lyfts förstås också kommunens 50-årsju­ bileum fram. Det nuvarande Korsholm bildades år 1973 genom en sammanslag­ ning av de fem kommunerna Björköby, Korsholm, Kvevlax, Replot och Solf.

Det dubbla jubileet firas på många olika sätt runtom i Korsholm under nästa år. Bland annat kommer det att ordnas marknad på Elly Sigfrids torg i maj, evenemang och mässa i Botniahallen. Till kommunens skolelever kommer ett specialframtaget material delas ut för att eleverna ska lära sig mera om sin hemkommun.

Kommunen uppmuntrar invånarna och fö­ retag i kommunen att delta i jubileet på olika vis. Ett jubileumsöl och en jubileumsbakelse är redan på gång.

Vi på ByaNytt, Korsholms lokaltidning, vill givetvis gratulera Korsholm och vi kom­ mer under året att intervjua korsholmare om deras hemkommun och publicera dessa hälsningar på våra sociala medier.

Du hittar hälsningarna på vårt Instagram­ konto @byanyttkustnytt samt på vår Face­ booksida. Du kan också söka på hashtaggen #korsholmmustasaari675 Vill du vara med?

Hör gärna av dig till oss!

Text och foto: Jennifer Hägen

Vinnare BN10/22: Bernice Sjöberg, Solf Rätt svar: 1. Nina Nystrand-Hammarström 2. Carola Lithén 3. Christoffer Ingo 4. Otto Domars 5. Mats Carlson 6. Marita Bagge

KRYSSLÖSNING Vi gratulerar Harri Hoffman, Vasa. Vi lottade bland de som skickat in rätt korsords­lösning i ByaNytt 10/2022. Här nedan krysslösningen.

G

S

L

Ä

Ö

V

G

E

G

N

HÄRDEN

U

KAFFESUMP

• Syran i kaffesumpen smälter is och snö effektivt. Strö ut kaffesumpen på trappan istället för sand och grus som nöter på byggmaterialen.

?

VEM

Här ser du en pixlad bild på en känd person.

Vem är personen på bilden? Skicka in din bästa gissning, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Marlene Nordman i Jakobstad som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen. Personen på bilden var Bruce Willis.

E

L

O

N

A

A

R

E

N

O

R

I

E

STÄDA UPP STÖK

S

A

N

E

R

A

KOMMA ÖVERENS BAKSLAG

E

N

FÅR DRA EN STUND



S

PEPPAR

HÖJDLÄGET

A

L

Ä

D

E

R

HÄR FINNS GAUDIS SKAPELSE PENDYL

B

A

R

BÅTDÄCK MADAME, FICK NOBELPRIS 2 GGR

D

U

R

E

N

RASISTISK ORG. I USA

U

R

S

R

C

T

I

Y

R

K

A

A

S

I

K

SKRUVFLYGNING

R

O

L

L

ÄR DET SOM LÄCKER FÖRE TAL

O

T

Ä

T

U

C

K

L

E

T

DET HÅLLER FARTYGET PÅ PLATS

A

N

K

A

R

R

I

LÅTER SOM TOR HÅRIGA MATTOR

D

U

N

D

R

A

R

D

A

L

A

A

T

A

N

LÅNGA PUCKEN

LEON, FÖRF.

VÄRMEKRUS

T

M

A

R

I

N

E

R

A

R

PÅLLE FRÅN NUSNÄS

KORN FÖR TOMTENS GRÖT

R

I

S

G

R

Y

N

DET ANVÄNDS ATT SURFA PÅ ÄR HAVET S OM ATEN

D

BREVSLUT

S N

A

T

E

T

ÄR MÅNGLEMMADE BLÄCKFISKAR

M

ANVÄNDER MÅTTBAND

H

Ä

S

T

Ä

T

E

T

GILLE

MÖTS

Å

OTROGEN?

ÄR VELIG

R

E

S

T

G

A

TITEL FÖR SANDWICH

I

ENGAGERADE

V

A

E

SMAKÄMNEN KOREABILEN

E

S

S

E

N

S

E

R

P

I

K

A

T

OSUND DUNST

K

V

A

L

M

V

I

S

I

R

EJ LYCKLIGA PENDYL

O

S

Ä

L

L

A

UTSIKT

A

N?

L

A

D

M

D

UPPSLAGSVERK

N

E

E

M

O

G

TA BALTSTAD? LIGGER PÅ SPIK

S

N

O

R

AVSMAK

REPA

B

O

F

O

R

S

KAN VARA KNÖL- EL. SÅNG-

SALVADOR, SURREALIST

D

A

L

I

DET ÄR SOM FASTSTÄLLT

S

I

R

E

NYTTJAD

S

A

ÖLKLASS

R

M

A

KOMPOTT

PÅ MOMANGEN

A

K

U

T

BLÅSA FRAM LJUD OMOGNA BÄREN

V

I

S

S

L

A

C

K

A

L

U

V

K

A

R

T

A

R

N

A

T

N

KOSMOS MEN ÄVEN VOLYM

R

Y

LLOYD´S REGISTER

SNABEL-A

KVICKT

TUR MAN KAN FÅ BILLIGT

D

ANSIKTSSKYDD

T

E

PROVEX

STOR SVENSK VAPENTILLVERKARE

PABLO MED DEN GUERNICA KLUBBAS ADRESSPÅ ISEN DEL

OMSLAGSVIKTEN

GARDNER

GISSA

C

SPELPLANER

R

GELLER

• Ta bort dålig lukt – torka kaffesumpen och lägg i en burk på stället där du vill neutralisera den unkna doften. Kanske klädskrubben eller kylskåpet behöver en uppfräschning?

R

K

Å

LÄGGER I LAG

• Kaffesump kan användas som gödningsmedel i jorden då det innehåller många ämnen som växterna gillar. Sumpen minskar ph-värdet i jorden och ger färggrannare blommor.

A

P

E

U

E

S

N

V

D

D

HAR JUST VUNNIT PÅ LOTTO

S

U

G

O

R

T

HETER EN ÄRKEÄNGEL

GUDINNA

KYFFET AVLAGT EN ED

I

Ä

ODYGDIGA

HUSMORSTIPS

T

L

HANDLAR

A

J

SKYDD BENDEL FÖR VARJE

KÄRLEKS- SKRIDSKO HISTORIA PÅ DET STÄLLET

SLASK

T

BILJONPREFIX

ELIOT, FÖRF. ÖVERLÅTA

RÖSTLÄGE

P

I

KONST PÅ

KOMMER EFTER TOMTENS FÄRD

Konstruktion: Jan H. Eriksson

Skicka in kupongen senast 8 februari 2023 till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla in svaren till tavling@kustmedia.fi.

Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

Personen på bilden är: ____________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

BYA

20

FOTBOLLSFARMOR GUNBRITT Förgyller vardagen med barnbarnets fotbollsmatcher GUNBRITT TALLBÄCK HAR alltid gillat att röra på sig. Idag tar hon hand om ett helt hus i nuvarande hemorten Smedsby, med allt ifrån skottning till träd­ gårdsarbete själv. Gunbritt har tidigare jobbat som bankdirek­ tör i majoriteten av sitt arbetsliv.

Med jobbet har det också blivit en del flyttar. Gunbritt har arbetat i Vasa, Smedsby och Karleby. År 2001 gick Gunbritt i pension och har sedan dess engagerat sig i flera föreningar så som Odd Fellow och bolagsstyrelser.

– Jag har alltid tyckt om att vara aktiv och ha mycket program. När jag gick i pension fick jag alltmer tid, säger Gunbritt Tallbäck.

När hennes barnbarn var runt sex år gammal började han spela fotboll.

– Jag hade tidigare inte varit intresserad av fotboll, ishockey var mer min sport. Min son spe­ lade ishockey och det var en bra motvikt till jobbet. Där kunde jag släppa jobbet och tänka på något helt annat.

– När barnbarnet började spela fotboll skjutsade och hämtade jag ofta vid träningstillfällena.

Att få vara delaktig i barnbar­ nets fotboll blev som en hobby för Gunbritt. Där fick hon träffa andra föräldrar och mor- och far­ föräldrar.

– Jag visste ingenting om fot­ boll från början men lärde mig så småningom. Fotbollen gav mig en sysselsättning och jag fick vara delaktig i barnbarnets liv.

Gunbritt lärde också känna barnbarnets kompisar. De ville gärna leka hemma hos Gunbritt, vilket var uppskattat.

– Förutom att det var roligt så tror jag också att det underlättade för föräldrarna som jobbade.

Fotbollsfarmor och fotbollsmormor På träningarna och matcherna hittade Gunbritt också en fot­ bollsmormor som blev en god vän till henne. De turades om att köra och hämta barnbarnen.

– Jag minns en gång när jag kom gåendes vid läktaren och jag hör någon ropa ”Hej fammo, kom hit nu!”.

Det var barnbarnets kompis som hade en mormor som ofta skjutsade till träningarna och tit­ tade på matcherna.

– Ännu idag åker vi ofta på matcher tillsammans. Vi har varit lite överallt, på Karlebykuppen så åkte vi alltid då barnbarnen var små.

Fotbollen har både gett Gunbritt en fritidssyssla och flera nya vän­ ner. Hon anser att idrott är viktig för barn och ungdomar. Barnen lär sig samspel, att visa respekt och få vänner. Gunbritt tycker att det är viktigt att följa med och visa intresse för barnens fritid.

Fritidsintressen Utöver fotbollen så är Gunbritt också mycket intresserad av läs­ ning. Hon läser mellan fyra och sex böcker i månaden. Då är det främst böcker som är verklighets­ förankrade.

För Gunbritt Tallbäck är det viktigt att vara delaktig i barnbarnets aktiviteter.

– Jag är med i en Facebookgrupp som heter Korsholm läser.

Där brukar jag publicera vilka böcker jag själv har läst och gillat.

I gruppen brukar jag också hitta nya böcker att läsa.

Gunbritts bokintresse har all­ tid funnits. När hon ännu jobbade fanns det dock ingen tid för läs­ ning. När Gunbritt gick i pension

fick hon däremot mer tid och lä­ sandet har blivit ett stort intresse.

Utöver läsandet så är Gunbritt också föreningsaktiv. Fram tills hösten 2022 har Gunbritt varit ordförande i föreningen Pohjola Norden Korsholm. Föreningen Odd Fellow har hon varit en ak­ tiv medlem i 40 år. Dessutom så sjunger hon ännu i Pohjola Nor­ den kvartetten, de sjunger ofta vid olika boenden i Korsholm.

– Jag har alltid tyckt om att ha mycket omkring mig. Trots det trivs jag också bra med att vara själv och jobba med huset.

Text och foto: Linnéa Strömfors

Betald av Christoffer Ingos kampanjgrupp

Kampanjöppning 10.2 kl. 19.00 - 21.00 Carpella, Karperövägen 526 Valbudskap, talare, servering och underhållning Musik av F.E.A.T Trio

Varmt välkommen!