ByaNytt 1/2022 Tema: Hälsa & Välmående

BYA 1/JANUARI 2022

|

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

|

6 430030 490207

PRIS 5,80 € INKL. MOMS

|

ISSN 0780-4555

|

WWW.LOKALNYTT.FI

40

MÖT SONJA

ÅR

RIDDARE OCH KROPPSKÄNNARE

BYANYTT

Ingelas imponerande porslinssamling

FBK – frivilligt men professionellt

HÄLSA & VÄLMÅENDE

Tom Åstrand om lantbrukets mående

LÄS ÄVEN OM DEN VIKTIGA PALLIATIVA VÅRDEN WASA FOTBOLLSAKADEMI VÄXER Emilia Nord vill inspirera till matlust

NEWFIES – GULLIGA MEN GLUPSKA FUNDERAR DU PÅ ATT SKAFFA SPIS? Alla våra spisar och kaminer uppfyller nya Ecodesigndirektiven

spishuset.fi

Vard. 9–17 0500-797606 takkahuone.com

VI KÖPER KORN Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

För Dig som vill köpa eller sälja bostad/fastighet AFF

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E, VASA DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335

☎ 361 0444

www.primafastigheter.fi

FÖLJ OSS PÅ Facebook & Instagram @ByaNyttKustNytt

BYA

2

TIDNINGEN BYANYTT GES UT AV: Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 Vasa Tfn (06) 344 1800 info@kustmedia.fi

ByaNytt fyller 40 år!

VD

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

BÄSTA LÄSARE. FÖRST av allt.

Jag har inte varit sen att gnälla över oplogade Strandvägens morgonskick och ojat mig över vägunderhållet. I natt har det snöat. Idag kom jag tidigt till jobbet. I dag var Strandvägen norr om Malax plogad och bra på alla sätt. Fint jobbat. Det var bara det jag ville säga.

GOD FORTSÄTTNING PÅ det nya året. År 2022. Låt oss hoppas att året kan bli lite mera som det var förr och inte som det varit det senaste året. Åren går och vi med dem. I år firar tidningen ByaNytt 40 år. Med

tio utgivna tidningar per år är vi uppe i 400. Det finns ett exemplar av varje i inbunden form. Ett antal böcker vid det här laget. Fast inte riktigt alla tidningar. Det finns något enstaka exemplar som fattas men vi pratar ett par, tre på fyrtio år. Sedan början av 2000-talet finns de också förvarade i digitalt arkiv. En källa till glädje är att bläddra i tidningar från förr.

Under året kommer ni att få ta del av en nostalgitripp vi ska bjuda på.

Som lokaltidning är ByaNytt en unik källa till dokumentation och speciellt tidigare ingick mycket i ByaNytt som inte annars nådde över nyhetströskeln. Här ser vi en förändring över tid då det lokala och ultralokala över lag har vunnit mark i massmedia. Världsnyheterna är alla fysiska tidningar för sent ute med då nyheterna når oss så gott som direkt i digital form.

JAG BESÖKTE INGELA Åström och hennes kippor och koppar. På öppna hyllplan och i vitrinskåp åskådliggjorde hon sina samlingar, som tillika är deras dagliga porslin.

Efter besöket var jag inspirerad till max. Öppnade skåpen hemma

PRISSKÅPET

och såg över vad jag har som jag vill synliggöra. Jag skruvade bort två dörrar i köksinredningen – i skåpet som jag tidigare byggt om från diskskåp till hyllskåp. Se där!

Enpromillesnyggt blev också det här. Som lite mera luftigt och lite kul. Jag tittade också på dörrarna bredvid, men tog mitt förnuft till fånga. Jag har nog inte ens så mycket mer porslin som tål dagsljuset. Resten kan gott bo bakom stängda dörrar. Men själva projektet förra lördagsförmiddagen var riktigt roligt. Mera sånt!

DET FINNS MYCKET jag tycker om i tidningen. Sparasaken med

40 BYANYTT

Torsdagen den 20 januari 2022

KORSHOLM PREMIERAR

ÅRETS GUNNAR

Välfärdsutskottet i Korsholms kommun har utsett Årets kulturperson och Årets eldsjäl.

Ungdomsfullmäktige utser Årets ungdom.

Utmärkelsen Årets Gunnar delades för första gången ut 2012 i samband med 100-årsjubileet av museigrundaren Gunnar Rosenholms (1912-1999) födelse. Priset ges till en person, grupp eller organisation för en kreativ och inspirerande insats under året i Stundars och Rosenholms anda.

ÅRETS ELDSJÄL 2021: Virpi Snickars, Solf.

ÅR

SKÖT OM ER RIKTIGT MYCKET!

Sammanfattning från pressmeddelanden: Jennifer Hägen

De premierade är:

Felicia Lindström är en mycket omtyckt ledare som genom sitt positiva, vänliga och ansvarsfulla sätt har inspirerat och engagerat många barn att delta i en rad av olika klubbar. Foto: Privat

Kvevlax Sparbank, hundsaken med Nadja, marthasaken med Emila och Sofia. Och så vidare.

Välkommen hit. Delta gärna i våra tävlingar. Den som har mest tur i GISSA VEM? får två casinolotter på posten. Har du tur med lotten kan det bära långt. Själv har jag lagt mig till med ovanan/vanan att köpa en skraplott när jag tankar bilen.

Det är ju ändå så dyrt tänker jag och är nog helt medveten om den dubbelmoralen. Om jag vinner? Ibland nå smått nog. Sen har ju själva skrapet ett underhållsvärde som är värt något.

Libbitips: Om du inte först ser vem som döljer sig bakom suddet i GISSA VEM? är mitt tips att se på bilden på längre avstånd. Det gör skillnad.

ÅRETS KULTURPERSONER 2021: Camilla Forsén-Ström och Pernilla Vikström, Kuni ÅRETS UNGDOM 2021: Felicia Lindström, Söderudden.

Lokaltidningarna ByaNytt och KustNytt har i 40 år dokumenterat lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett mänskligt och äkta perspektiv.

Enligt oss har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för smått för våra oss.

Årets Gunnar 2021 är författarna Mikaela Nykvist, Korsholm och Paula Nivukoski, Laihela. Författarna verkar i museigrundaren Gunnar Rosenholms anda genom att väcka intresset för den lokala historien och göra den tillgänglig för en bredare allmänhet genom sina böcker.

ByaNytt är lokaltidningen för Korsholm med omnejd och KustNytt för Malax-Korsnäs.

Du kan hjälpa oss hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera eller köpa lösnummer på ByaNytt och/eller KustNytt.

Emilia Häggman, tfn 06 344 1816 emilia@kustmedia.fi

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 344 1813 lisbeth@kustmedia.fi REDAKTÖR / ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 344 1815 jennifer@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING / ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 344 1830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 344 1814 prenumerationer@kustnytt.fi

REDAKTIONELLA MEDARBETARE I BYANYTT 1/2022: Rosita Pellas, Anna Sand, Carina Nordman-Byskata, Britt-Louise Granö, Joakim Snickars, Lenita Gullberg, Jennifer Hägen

TRYCKERI Botnia Print, 2022 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 58 €, EU 63 € Övriga världen 65 € Digital prenumeration 49 € Kombi BN+KN Finland 108 €, EU 118 € Övriga världen 122 € ANNONSPRISER 2022 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm.

Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,50 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.

Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund.

BYA

3

FYRKLÖVERNVINNARE

KORSHOLMS FÖRETAGARE

Märta Nyman vann huvudvinsten i Fyr­ klövern, omgång 338. Tröstpriser fick Bodil Salonen i Norra Vallgrund, Agneta Andersén i Iskmo, Oskar Eklund i Vörå samt Savannah Nygård i Kvevlax.

Gratulerar till alla vinnare!

– Vad är på gång?

Märta Nyman i Kvevlax är vinnaren denna gång.

Hon berättar skrattande att det är prick tio år sen hon vann sist. Då var vinsten en lampa, denna gång är det en smörgåsgrill. Märta har inte haft någon smörgåsgrill förr och säger att hon blev nyfiken på den och därför fyllde i kupongen.

– Och så går jag och vinner!

Idag är Märta aktiv pensionär som gärna motionerar, går på gym och deltar i olika föreningar och evenemang. Tyvärr är ju mycket av detta inställt just nu men Märta säger att hon nog får dagarna att gå ändå.

– Min syster och jag stickar lappar som vi ska sy ihop till filtar och skänka till Hoppets Stjärna, det är passligt att hålla på med när man tittar på tv.

Märta blev änka som ung och har en son och två barnbarn, tvillingpojkar som idag är 18 år. Sedan tio år tillbaka har hon en vän i Jakobstad.

– Det är roligt, och när man har lite distans mellan sig så hinner man inte tröttna på varandra, säger hon skämtsamt.

Korsholms Företagare är en tvåspråkig lokalförening under Kust-Österbottens Företagare, som är en regional företagarförening i Österbotten. Maria Norrlin-Asplund är ordförande i Korsholms Företagare sedan sju år tillbaka.

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

Varför ska man vara med i Korsholms Företagare, Maria?

– Korsholms företagare är en flerspråkig företagarförening som arbetar för att bevaka medlemmarnas intressen och förbättra förutsättningarna till företagande i Korsholm. Vi sköter om intressebevakningen på lokal nivå, Kust-Österbottens företagare på regional nivå och Företagarna i Finland på nationell nivå.

– Sen är möjligheten att nätverka något som jag verkligen vill lyfta fram. Vi har många egen- och småföretagare i kommunen och jag vill uppmana dessa att inte sitta hemma med sina problem utan komma och ventilera med oss andra. De flesta företagare har samma dilemman och vi kan hjälpa och stöda varandra.

– Via Företagarna i Finland, dit vi hör, har man möjlighet att få gratis första konsultation på juridiska tjänster och sen rabatt. Övriga medlemsförmåner är rabatter på försäkringJanne Järvenpää ar, hotell och resor med mera.

HOS OSS FÅR DU SNABBT

Tävla och vinn EN ÖGONLÄKARTID BRANDFILT

INREDNINGSKORG TÄVLINGS­SVAR B1021: FRÅGA 1:

Sanna Toppinen

Sampsa Lind Marja Suutari

Vem är ni?

– Idag har föreningen omkring 250 medlemmar, men det Gråstarr-, lins-, laseroch ögonlocksoperationer finns utrymme för flera, då det enbart är cirka 20-30 % av Snygg korg i strå. Perfekt Ett måste i köket på FRÅGA 3: 20,11,12,19 förvaring för handarbete, väggen. Du kommer de aktiva företagen i kommunen som är med i dag. KorsNYHET! garnnystan eller filtar. väl ihåg att olja enbart holms Företagare har ett nära samarbete med kommunen FRÅGA 4: 5,7,12,18 Diameter vid öppningen kan kvävas inte släckGråstarroch linsoperationer med laser och har representanter i både näringslivsrådet och kom30 cm. as med vatten. munfullmäktige.

NYHET! – Kommunens näringslivschef deltar i våra styrelseMarknadens skonsammaste möten, det är bra för kommunen bör förstå företagarnas Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 9 februari 2022. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen. synvinkel, speciellt nu när man satsar på att bli landets CLEAR-laseroperation företagsvänligaste kommun. En utveckling som vi självklart är mycket glada för, säger Maria.

UTAN ATT KÖA: FRÅGA 2: 8,8,7,1

Ken-Trak Service utvidgas fr.o.m.

1.11.2016 kommer BOKA TID www. silmasairaalapilke.fi NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR 2 eller ring tel. 010 5088 100 PÅ SAMMA PLATS. BESÖK OSS! hitta ni även kunna

1

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Korsholms kommun är stödmedlem i föreningen och kommunen har bland annat uppmuntrat till presentkortsförsäljning, berättar Maria vidare. Det går ut på att föreningen har ÖPPET: presentkortsring med lokala medlemsföretagare mån 10–18, bildat tis–freen 8–16 från vilka man kan köpa presentkort och på så vis stöda Tel. 010 5088 100 lokalföretagandet.

Hittills har man sålt cirka 400 presentVasaesplanaden 17, VASA kort åt kommunen och mottagarna får använda dessa bland För Dig som vill köpa eller de som finns i presentkortsringen.

Vill man som företagare sälja bostad/fastighet www.silmasairaalapilke.fi vara med i denna presentkortsring så är villkoret att man (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min) Även värderingar, köpebrev AFF och offentligt köpevittne kommer med som medlem i Korsholms Företagare.

16 E, VASA ViHANDELSESPLANADEN fixar städningen DAN ÖRNDAHL • 0400 210 335 Vad har Korsholms Företagare på gång under

Ken-Trak Parts

detta nummerTrak har vi gömt fyra Ken-Trak KenTrak Parts Ken-Trak KenService 361den 0444 hemstädning storstädning ☎som (samma storlek 4 Iminiatyrbilder

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

050-326 7575

3

flyttstädning fönstertvätt

www.primafastigheter.fi 2022?

– Vi hade planerat en familjedag har nu i vinter men den 050-554 7907 Anette Westerback • 050543hänger 1503lite löst på grund av nya restriktioner. Men 19.3 blir På vilka sidor kan man läsa följande fyra: Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo – Målet är att...

– Det är alltid..

nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

det företagarkryssning på Kvarken, det tror jag kommer bli Peter 050-3267575 / parts@traktorservice.fi ett riktigt lyckat evenemang, dit får man komma och umgås Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby nätverka. Det blir säkert någon friluftsdag i vår och vi www.traktorservice.fi och – Jag köper lite... www.traktorservice.fi har förhoppningar om att äntligen kunna ordna en konjaks– En annan sak...

Om jag vinner vill jag ha: Brandfilt

resa till Frankrike för våra medlemmar, och för de som inte har möjlighet att delta i den kommer det andra evenemang och föreläsningar. Man får gärna följa oss på hemsidan och sociala medier för att inte missa något.

som kan erbjuda reservdelar åt er på samma adress.

Namn.............................................Tel.........................................

Adress.........................................................................................

Inredningskorg

Omgång 338 B1021

Text: Jennifer Hägen Foto: Privat

Järvvägen 10, Vikby.

4

BYA

Ingela och

alla hennes vackra ting Ingela Åström i Smedsby berättar hur det började.

– Hemma på min gata i Jakobstad fanns en kvartersbutik när jag var barn. Där fanns en hylla med husgeråd och porslin. För veckopengen gick jag ofta och köpte en kaffekopp. Då var jag kanske tolv år.

D

ET ÄR ETT nöje att gå runt i rummen hemma hos Ingela och Hans Åström i Smedsby. Eller man kan helt enkelt inte låta bli. Alla dessa vackra ting: porslin, brickor, glas, tavlor, krukor och handarbeten. Allt utifrån Ingelas glädje i att samla och skapa, inreda och pynta.

Till vardags är Ingela Åström översättare inom eget företag.

Distansarbete är inget nytt för henne, hon har jobbat hemma i tjugo års tid och trivs väldigt bra med det. Före det hade hon flera andra administrativa jobb, bland annat som exportassistent och arbete inom arbetskraftsbyrån.

Tillsammans har de två barn och ett barnbarn.

Formspråket och färgerna

Trots att jag är samlare är jag inte fäst vid saker. Jag har sålt bort en stor del porslin genom åren. Jag kan sälja en hel servis nästan utan att blinka.

Hennes stora intresse för porslin har följt henne hela livet och så här berättar hon.

– Det är något alldeles speciellt med porslin. Formspråket, färgerna, nöjet att använda det och glädjen i att samla på det, vänta på nyheter och kombinera objekt.

– Den första servisen jag började samla på, redan före studietiden, var den blåvita servisen Fjord från svenska Rörstrand. Sedan blev det Nuutajärvis Pioni, som är en serie i glas och så fortsatte jag med Arabias Arctica och sedan Teema. Jag har också en del i serien Mon Amie och Ostindia Floris.

– För tio år sedan föll jag för bondromantiken och började samla på flera krusade serviser, som Mateus och Greengate. I något skede övergick jag till Marimekkos utbud.

– Från början var mitt mål alltid att ha tolv av allt – men den mängden har jag slutat med. Nu räcker det med mindre.

Trots allt inte fäst vid saker Marimekkos produkter har på senare år blivit stora favoriter för Ingela.

Bruna vaser och krukor i keramik från Tyskland samt brunt porslin

av retromodell har hon intresserat sig för på senare tid. Brickor har hon svårt att motstå, liksom det mesta från Marimekko utom kläder. Hon handlar i nätbutiker, i affärer eller vid loppmarknader.

Vackra ting pryder öppna hyllor eller vitrinskåp, de saker som inte är undanplockade bakom täckta dörrar. Under ett år byter en del porslin plats, vissa görs mera synliga så att de passar in i årstiden.

Ingela säljer emellanåt också bort sina objekt.

– Ja, jag är inte fäst vid saker så.

Jag har sålt bort en stor del porslin genom åren. Jag kan sälja en hel servis nästan utan att blinka. Jag njuter av dem medan jag har dem, dukar fint varje dag och när jag har sålt dem har jag dem i minnet eller på foton. Min tumregel är att porslinet ska gå att diska i maskin.

– Undantaget här utgörs av Marimekkomuggarna med guldinslag, rättar hon.

På senare år har det blivit mest Marimekko. Riktiga favoriter.

– Jag köper lite åt gången, ser framemot nästa nyförvärv, blandar friskt och följer med deras nyheter. Först ville jag ha mest i svartvitt men nu har jag börjat gilla att blanda mer färg.

Fint och trivsamt Man är stum av beundran. På riktigt. Inte bara av mängden utan av att så mycket i inredningen är så fint och tillrättalagt på ett så naturligt sätt. Tavlorna på väggen har hon målat själv i akrylfärg och välvalda textilier och handarbeten matchar med resten. En blick ut genom fönstret mot bakgården vittnar även om ett stort trädgårdsintresse med både växthus, uterum och planteringar dolda under snön som hon berättar om.

Alla behöver en hobby – Vissa gånger tycker jag att porslinet är för dyrt förstås. Då far jag hem och övertalar mig själv ett par veckor och sedan blir det affär, skrattar hon.

– Vid nyår brukar jag vanligen införa köpstopp. Det brukar inte

BYA

5 Fredagskassen

ET TACK FÖR TIPS

BEKVÄMT TILL HELGEN

SPECIALTANDTEKNIKER Terhi Lehtonen

15€

• Nya tandproteser • Påfyllningar • Reparationer • Hem- och anstaltbesök • Kostnadsfri granskning

Fredagskassen är en middagspåse klar för avhämtning.

Beställ på tel. 06-3288200 eller info@vallonia.fi senast före torsdag kl 16

Söndagslunch • 17€ från kl. 12-15 • även som take away

www.vallonia.fi |Tel. +358 6 3288200

Välkommen på granskning!

Tel. 044 976 1129

Metviksgatan 4, 65200 Vasa www.lehtodent.fi

Erfaren sotare Timo Leppänen 040 0560253

Ingela och Hans Åström varierar sitt matporslin efter tycke och smak för dagen.

DAM & HERRFRISERING

KorsholmVasa-Vörå

Heidi Helena Nina Jenny Välkommen in till oss!

Tel. 06 - 3222 732 Marknadsv. 3 Smedsby De flesta tavlorna i huset bär hennes signa­ tur. Akrylmålningar med abstrakta mönster.

– Jag ser mig själv som en ”periodare” i hantverk. När jag fann målningen ockuperade jag köksbordet med färg, dukar och penslar en månad. Sen köpte jag staffli och flyttade in i ett av barnrummen med det.

Vi fixar städningen hemstädning storstädning flyttstädning fönstertvätt

Anette Westerback • 050543 1503

LUKKAN TERASSINGLASNINGAR

BEGÄR OFFERT! RAINER RENKONEN • 050 536 2624

Handarbetsintresset be­ står. Ingela virkar gärna el­ ler gör konst av makramé.

vara så länge. Fast det är inte själva köpet som ger mig ”kicken”. Det är när jag får ta fram och använda porslinet. Se på det och njuta.

Så förtydligar hon eftertänksamt.

– Många har en hobby och det tycker jag man ska ha som motvikt till arbetslivet. Det här är min och för mig är det ok att det kostar. Jag reser inte, röker inte, spenderar inte pengar på kläder. Det är det här som är min grej.

Aktiv på instagram Ett sätt att dela intresset med andra är ett populärt instagramkonto: ingela_vm och tipset om Ingela till ByaNytt kom också den vägen – en av hennes instagramföljare tipsade oss. Hon berättar att hon brukar avisera på instagram då hon tänker sälja porslin på en loppmarknad. Då brukar

följare höra sig för och köpa så det händer att det inte finns något att föra till loppis.

Det är ofta på instagram hon själv får inspiration till sina samlingar och hantverkande.

– Dricker du kaffe? frågar In­ gela. Bra, då får du välja mugg medan jag ställer i ordning.

Så drar hon ut en både bred och djup låda i köksinredningen.

– Ja, jag samlar ju på servetter också, ler hon.

Hans ansluter sig vid kaffebordet. Han är hemma från Björköby och till honom och hans stora hobby har vi anledning att återkomma. Det blir en uppföljare i ByaNytt från 1990-talet. Så är det tänkt nu.

Tack för stunden. Det var roligt att träffa er.

Text och foto: Lisbeth Bäck

PIKLAS FÖNSTER & DÖRRAR

FÖRSÄLJNING , SERVICE, RESERVDELAR OCH TILLBEHÖR Stihl MS 241 C-M VW

MSA 120 C-BQ

- Batteridriven såg

Yrkesmotorsåg med värmehandtag

Specialpris

Bilsläpvagnoch båttrailerförsäljning

660€

Stihl FS 410 C-EMK Röjsåg

890€ Stiga ST4262P Snöslungor

995€

Brukstid ca 35 min (AK20)

329€

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

- Batteridriven såg

Brukstid ca 45 min (AK30)

379€

• MotoMix •

inkl. batteri och laddare

Miljövänlig 2-T bränsle, som tillverkas genom att använda STIHLs egna HP Ultra motorolja av toppkvalitet – går till alla 2-taktsmotorer samt till STIHL 4-MIX maskiner!

Service av lantbruks- och entreprenadmaskiner, reservdelar, tillbehör, oljor m.m.

Auktoriserad Valtra, Fendt, Sampo, Huddig och Lännenservice

Ultralätta motorsågar Stihl MS 170 Erbjudande

NYA MODELLER! Arbeta tryggt och bekvämt med STIHL säkerhetsutrustning!

FRÅGA EFTER PAKETERBJUDANDE.

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm • 4,3 kg

279€

Stihl MS 180 Erbjudande 3

Stihl MS 194 CE Erbjudande • Volym 30 cm3 • 3,3 kg

359€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

BYA

6

”Det finns ingen rätt eller fel tid att börja spara” Januari är snart förbi och kanske är vi en och annan som fått dra åt svångremmen lite extra efter jul.

Någon har kanske avgett nyårslöften om att börja spara eller se över sina utgifter. Enligt färska undersökningar är sparande på tapeten, det är trendigt att bry sig om sin ekonomi.

C

ARINA SAINIO OCH MARGARETA STENS på Kvevlax Sparbank vet hur man lägger upp en budget och hjälper gärna till med en personlig sparplan. Undersökningar visar att man pandemin till trots ser allt positivare på den egna möjligheten att spara och att finländarna idag sparar, inte bara för sämre dagar, utan också för bättre dagar. Det vill säga man lägger undan pengar för att kunna unna sig saker som semester, renoveringar eller ny båt.

– Det är alltid livssituationen som avgör hur ens sparande kan se ut. Varje kund är unik och det gäller att hitta den form som passar kunden bäst, svarar Margareta på frågan om hur man börjar spara.

– Det är ett aktivt val att börja spara och en god trygghet när livet ändras, vare sig det handlar om att skaffa barn, bygga hus eller om man drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.

– Vi har den senaste tiden sett en inflation som legat mellan tre till fyra procent. Med en räntesats på noll procent på kontot betyder att ens kontotillgångar fort tappar sin köpkraft. Att endast spara på ett konto idag är i långa loppet inget som gynnar dig. Vana kontosparare har insett att de behöver tänka om, man behöver hitta andra alternativ till hur man förvaltar sina finansiella tillgångar.

Olika sparformer går bra att kombinera, den ena utesluter inte den andra. Huvudsaken är att man tar tag i saken och ser över sin ekonomiska helhet, alla delar av din ekonomi behöver ha en funktion och bidra med något, menar Carina.

Det här gäller både privatpersoner som företagare.

Allt sparande handlar om tid När ska man börja spara då? Enligt Margareta och Carina finns

det ingen rätt eller fel tid att börja på.

Det är långsiktighet som är en av de viktigaste sakerna som bidrar till ett gott resultat. Men visst finns det skeden i livet när man har mera eller mindre pengar att röra sig med.

– En fondteckning eller ett fondsparavtal kan man lätt påbörja och teckna via sin nätbanken, det är inte svårt. Men vill man ha råd och stöd ska man gärna boka en tid med oss så ger vi dig hjälp på vägen, säger Margareta.

– Vi går tillsammans igenom din ekonomi och funderar ut hur just ditt sparande kunde se ut, vi ser över dina framtidsplaner som kan påverka hur just du behöver bygga upp dina placeringar och sparande.

Det viktigaste vi gör är att ta fram en riskprofil som passar dig, ett avkastningsmål som är realistiskt och en placeringshelhet som passar just dina behov.

Utöver sparandet diskuterar vi även andra aktuella saker som kan komma upp. Dessa kan vara behov av testamente, intressebevakningsfullmakt, arvsplanering, eventuella lånebehov och så vidare. Med yngre kunder funderar vi mycket kring hur man behöver börja bygga upp sin ekonomi inför kommande livsskeden, som det första bostadsköpet.

– Om inte annat kan ett möte med oss fungera som inspiration så man faktiskt kommer i gång med sparandet och tar tag i saker som man kanske skjutit framför sig, ler Margareta.

Generellt så gäller det att vara tålmodig och ha tiden med sig när man sparar. Fonder lämpar

Sköt om ditt ekonomiska välbefinnande sig för långsiktigt sparande. För plötsliga behov är det bra att ha en buffert som du lätt kan ta till ifall till exempel bilen eller annat går sönder, därför är det bra att ha en kontobuffert motsvarande ungefär två gånger din bruttoinkomst för dylika behov.

– Dina placeringar kan du lyfta när du önskar, men för att få en bra värdeökning bör du kunna hålla dem en längre tid. En geografisk spridning över hela världen är också något att tänka på vid placerandet, säger Margareta.

– Månadssparande passar nästan för allt, vare sig det handlar om att spara till en resa eller pensionssparande.

Carina Sainio och Margareta Stens hjälper gärna till om du vill komma igång med sparandet.

Börja smått Enligt Carina och Margareta bör alla hitta utrymme för ett sparande i sin ekonomi. Man behöver inte tänka stort, det kan räcka med mindre belopp i månaden.

– Har du en situation där dina inkomster och utgifter alltid går jämt ut varje månad behöver man nog tänka om, säger Carina.

– Att man prioriterar att avvara en del av sina inkomster till sig själv borde vara en lika viktigt och självklar sak som att man betala sina räkningar och lån, streamingtjänster, cafébesök och uteluncher.

Planera din månatliga ekonomi och tillför sparandet som en del av den, på så vis har du en klar budget

att följa om du upplever att det är svårt att få den att hålla ihop.

En sak som Carina lyfter upp är att unga, och speciellt flickor, idag är allt mera intresserade av sin ekonomi och sparande. Det har blivit trendigt. Det finns många poddar, bloggare, influensers och sociala medier som tangerar ämnet. Informationen är lättåtkomlig då den tidigare kanske ansågs vara tillgänglig endast för en viss grupp människor. Att unga personer exempelvis börjar aktie- och fondspara är inget ovanligt mera.

De är till viss del modigare än äldre generationer att testa på och lära sig. På samma vis som man sköter om sin bil, sin lägenhet och går till frissan så sköter man om sitt

BYA ekonomiska välbefinnande. De vill öka sin livskvalitet och slippa stress över ekonomin och de vågar drömma stort.

– Jo det här är definitivt en positiv förändring från när jag var ung, inflikar Margareta.

Inför pensionen Som pensionär behöver man också ha en buffert, man kanske vill göra saker som man tidigare inte haft tid med som att resa eller renovera fritidsbostäder.

Sviktande hälsa kan ge utgifter och har man börjat spara i tid är man bättre förberedd på sådana situationer.

– Har man möjlighet som pensionär ska man lägga undan en del så att man har möjlighet att klara av oväntade utgifter. Är man några år innan pensionering och inte ännu tagit tag i sparandet ska man utan vidare ta hjälp av banken för att få råd så att man är beredd när pensioneringsdagen kommer, säger Margareta.

– En intressant sparform är sparförsäkringen. Den fungerar så att avtalet görs i eget namn och vid behov kan du lyfta medel därifrån till ditt konto. Vid dödsfall byter den ägare enligt den förmånstagarbestämmelse som du har bestämt. På det sättet säkerställer man att till exempel barnen får medel att betala arvsskatten med.

– Man behöver inte placera alla sina pengar och man behöver inte vara rädd för att förlora alla sina pengar via en fond.

Under mina 38 år inom bankbranschen har fonder gått ner en hel del i värde under vissa perioder, men pengarna har inte helt gått förlorade. Det är under nedgångar som kan skall kunna hålla kvar pengarna i fonden och i stället för att lyfta bort dem placera in mera till lägre kurs.

– Vi sysslar också med så mycket mer än placeringar, det handlar om helheten. Vi prioriterar kontakten med kunden och kundens behov, inflikar Carina.

– Om man har en delad ekonomi med någon är det också viktigt att man diskuterar sinsemellan med varandra så att man har insyn i hur situationen ser ut. Det kan handla om arvsfrågor, samboförhållanden och biologiska och icke biologiska barn. Juridiken är inte alltid så lätt att förstå sig på, en diskussion med bankjuristen är ett bra sätt att få en klarhet i det hela, säger Carina – Det handlar om en kontinuitet, vi träffas regelbundet, uppdaterar och justerar. Placeringar och sparande är något som förändras i alla livsskeden.

Därför följer vi upp kunden och det får ta den tid det tar. Det är det roligaste med vårt jobb, att vi får följa med på deras resa.

Text och foto: Jennifer Hägen

7

BALATAK OCH KAIBA

– vänliga men glupska Snälla hundarna Balatak och Kaiba förstår inte alltid själva hur stora de är. Det är svårt att hitta newfoundlandshundvalpar här i landet säger Nadja Isaksson som äger två kramgoa vovvar av rasen.

NEWFOUNDLANDSHUNDAR • Hundrasen har fått sitt namn från den kanadensiska ön Newfoundland.

• Den är känd för sitt vänliga temperament och har ingen jaktinstinkt.

• Används främst som sällskaps­ hund men är även en naturlig expert på att rädda människor i sjönöd.

• Är en duktig simmare tack vare simhud mellan tårna och en tjock, oljig päls som håller den varm i iskallt vatten.

• Kan väga allt från 50 till 80 kilogram.

• Kräver mycket pälsvård och dreglar i stora mängder.

T

R O T S S VÅ R I G H E TERNA ATT få en valp i Finland, var Nadja envis.

– Jag gav inte upp, för det är enligt mig den absolut finaste hundrasen som finns. Bättre hundar hittar man nog ingenstans.

Hur är det egentligen att ha en newfoundlandshund? Det vet Nadja Isaksson i Södra Vallgrund, som äger inte bara en, utan två.

– De är stora men otroligt snälla och rara. De är dock inte alltid medvetna om sin enorma storlek och kan därför vara lite klumpiga.

För att illustrera det hela förklarar hon sedan: – Den äldre hunden har sovit i vår säng sedan han var liten, och det vill han gärna fortsättningsvis göra. Problemet är att han i dag tar upp nästan hela vår säng, för han inser inte själv hur stor han faktiskt blivit.

Växer ett kilogram i veckan Hennes hundar Balatak och Kaiba kommer från samma hunduppfödare men Kaiba är ett halvt år yngre och väger i nuläget hälften mindre.

– Balatak som är ett år nu väger redan 60 kilogram. Kaiba som är ett halvt år nu väger 30

kilogram. Den här hundrasen växer med andra ord väldigt mycket det första året, ungefär ett kilogram i veckan, förklarar hon.

Nadja köpte sina hundar mitt under pandemin, vilket hon själv sett som en stor fördel.

– Vi har under pandemin arbetat mycket hemifrån, så hundarna har som tur inte varit ensamma hemma långa stunder.

För trots att hundrasen är känd för sitt vänliga temperament, så har den ändå några mindre attraktiva sidor. De kan nämligen enligt Nadja vara envisa och väldigt glupska.

– Som valpar är de väldigt livliga och otroligt ”snåla”. Vi har bland annat varit tvungna att lägga barnlås på alla köksskåp.

Och det räcker att de hör ord som godis, mat eller matdags, så får man torka dregel, säger hon och skrattar.

Men trots deras glupskhet rekommenderar hon varmt rasen till andra. För visst är det ändå härligt att få gosa med en riktigt, riktigt stor och vänlig hund.

Text: Rosita Pellas

Här har Kaiba under en daglig promenad hittat två abborrar att mumsa på.

Balatak och Kaiba stortrivs i Södra Vallgrund där de får vara nära havet. Foton: Privata

BYA

8 HÄLSA & VÄLMÅENDE Sofia Grynngärds, Emilia Nord och hennes hund Romeo.

För matglädje och livslust Vi sitter kring soffbordet vid Marthas kansli Mera matlust Projektet Matlust, som pågår till i Vasa. Emilia Nord, söta hunden Romeo, slutet av det här året, riktar sig till Sofia Grynngärds och ByaNytt. Dricker te seniorer: vid seniorboenden och inom dagcenterverksamhet. Pilotoch påse från Sofias te-kalender Det är förmiddag och Vasa torg syns genom fönstret. kommuner har varit Korsholm och Pedersöre. Från också med i år är Vi ska prata om mat och matlust och om också Åboland tyngdpunktsområde. Men Marthaförbundet är all det projekt som Emilia leder: Matlust.

E

MILIA NORD ANSTÄLLDES för det treåriga projektet Matlust, som riktar sig till seniorer, och hennes första arbetsdag var den 16 mars 2020. Samma dag som Finland stängde ner med anledning av pandemin. Så i stället för att direkt ge sig ut på fältet började hon jobba kring de digitala

metoder som fungerade inom projektet.

– Tidvis har vi kunnat vara ut och träffat seniorer.

Hon säger vi, eftersom Sofia också deltagit vid några tillfällen sedan hon återvände från moderskapsledighet. Annars är hushållsrådgivningen Sofias gebit och projektet vid namn Hantera vardagen.

finlandssvenskt och alla kan ta det av projektinnehållet.

– Syftet är att öka matlusten hos seniorer, öka livsglädjen, aptiten och skapa volontärnätverk, berättar Emilia.

– Volontärerna ska besöka seniorer, lära dem mera om det som ökar matglädjen, umgås med dem kring matbordet och också de seniorerna chans att berätta om sina matminnen.

– Marthas kokbok blir aldrig omodern, säger de.

Vi lär av varandra Emilia och Sofia har, när pandemirestriktionerna så tillåtit, besökt seniorboenden och haft mellanmål som tema.

– Givande tillfällen där vi har lärt seniorer – och de har lärt oss. Deras egna matminnen är intressanta och fisk har visat sig vara en riktig vattendelare. Man tycker om fisk. Eller så vill man inte äta fisk någon gång mera i livet.

TIPS PÅ BRA MELLANMÅL GRÖN SMOOTHIE • Kokt ägg. (Klarar sig bra i rumstempretatur och är enkla att ta med sig) • Grynost med till exempel mört i tomatsås • Omelettwrap. Tillred en naturell omelett och låt kallna. Fyll den med till exempel lite sallad, ost och något kött och rulla ihop.

• Ett stort salladsblad med fiskröra.

• Yoghurt eller kvarg med bär och lite frön eller nötter.

• Smoothie gjord på bär eller grönt.

1 portion

4 dl bladspenat (babyspenat) eller 1 blad grönkål (ej stammen) 1 äpple ½ banan 2 dl äppeljuice SÅ GÖR DU Skölj spenat eller grönkål (skär bort stammen på grönkålen). Skala och skär äpple och banan i bitar.

Blanda alla ingredienser i en skål eller blender och mixa.

– Tillsammans med seniorer talar vi gärna om vikten av god och näringsrik mat, påminner om grunden i näringslära med mycket protein, fibrer och grönsaker.

Praktiska saker och tips på goda och nyttiga mellanmål.

– Vi märker att det finns behov av det vi erbjuder och att projektet fyller en viktig social funktion.

Seniorernas situation varierar.

En del är intresserade och tycker om att experimentera med mat.

BYA

finns i fullkornsspannmål och grönsaker, räknar de upp.

– Allt detta är bra för orken och både den fysiska och psykiska hälsan. Tips för att öka aptiten kan vara att dricka citronvatten före maten, eller ta något smått sött, en chokladbit kan trigga matlusten. Eller motion före maten. Äter man dessutom utomhus blir det ännu bättre, säger Emilia.

För en bättre värld

Marthaförbundet ger ut många fina produkter.

Läs mera på www.martha.fi

Projektet Den gemensamma måltiden – matlust riktar sig till äldre personer och strävar efter att ge dem en guldkant i vardagen. Genom social samvaro och genom matlagning som väcker matminnen till liv vill projektet öka de äldre personernas aptit, minska känslan av upplevd ensamhet och därmed öka livsglädjen.

Andra har tappat lusten, både att koka själv om man därtill är ensamboende – att äta ensam.

Ett faktum är också att smaksinnet avtar med åren.

– Just därför är bra om det vi äter är gott! Måltidsrytmen är också viktig, påminner Emilia och Sofia.

Sofia förklarar varför vi behöver bra mat.

– För att upprätthålla fysiken är det bra med proteiner och fibrer i maten. De ger muskelmassa, pigghet och styrka.

– Proteiner finns i ägg, mjölk, kött, fågel, fisk, bönor, linser eller fullkornsspannmål. Och fibrer

Vid Emilias besök på fältet har smoothies visat sig vara uppskattat.

– Många gör redan smoothies medan det är en helt ny sak för många. Det som är bra med smoothies är att man kan tillföra så mycket i den. Man tar frukt, grönt, någon mjölkprodukt, havregryn – och så ett ägg och lite frön på det, ger Emilia som exempel.

Till smoothies behövs en stavmixer eller blender. Flera av dem vi träffat sa att de ska införskaffa något av dessa redskap till sina mellanmål. Det är förstås jättetrevligt.

– En äldre man sa också att han ska ”bjuda bruude” på en fiskröra vi gjorde tillsammans vid ett seniorboende.

Sofia har för vana att göra färsk gröt som vanligen består av yoghurt, mjölk, havregryn, bär och ibland havrekli.

– Menar du kall gröt! utbrast en senior när Sofia berättade, till följd av goda skratt. ”Kaaldgröiti” är väl inget att se framemot tyckte de.

Projektet fortsätter till utgången av det här året och de hoppas förstås att det ska bli möjligt med fysiska möten.

Marthaförbundet arbetar med hela Svenskfinland som område.

Att lära ut vardagskunskap blir inte omodernt och de avslutar med att dela med sig av Martas fina motto: För en bättre värld – en vardag i taget!

Text och foto: Lisbeth Bäck

9 Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare

Elarbeten

Nyinstallationer, renoveringar, försäljning av elmaterial

Markarbeten

Grävmaskiner, teleskåplastare, traktorer, lavett och lastbil

Kontakta Jan Engman • 040 066 0549 • jan.engman@engmanservices.fi

Bokföringstjänster

Administrativa tjänster för små och medelstora företag

Kontakta Ella Engman • 050 353 1770 • ella.engman@engmanservices.fi www.engmanservices.fi

engmanservices

Ab Engman Services Oy

KVALITETKen-Trak • SÄKERHET • MILJÖ Service

utvid fr.o.m.

1.11.2016 kom NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR PÅ SAMMA PLATS. BESÖK OSS! hitta ni även kunna

Ken-Trak Par

Ken-Trak KenTrak Parts KenKen-Trak Trak Service 050-326 7575

050-554 7907

EklundsPeter Traktorservice, Djupsund/263, Maxmo 050-3267575 parts@traktor Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reservd KUNDNÄRA ÄRLIGadres åt er på -samma

EN REKLAMBYRÅ FÖR ALLA BEHOVVikb Järvvägen 10,

HOS OSS FÅR DU SNABBT

EN ÖGONLÄKARTID

Sanna Toppinen

Sampsa Lind Marja Suutari

Janne Järvenpää

UTAN ATT KÖA:

Gråstarr-, lins-, laser- och ögonlocksoperationer

NYHET!

FISKRÖRA 1 burk rökta mörtfiskar 1 dl crème fraiche ½ knippe dill ½ liten gul lök Citron Salt Vitpeppar Mosa sönder den rökta fisken med en gaffel. Tillsätt crème fraiche, finhackad dill och lök. Blanda och smaka av med pressad citron, salt och vitpeppar.

Gråstarr- och linsoperationer med laser

NYHET!

Marknadens skonsammaste CLEAR-laseroperation

BOKA TID www. silmasairaalapilke.fi eller ring tel. 010 5088 100 ÖPPET: mån 10–18, tis–fre 8–16 Tel. 010 5088 100 Vasaesplanaden 17, VASA

www.silmasairaalapilke.fi (0,0835 €/samtal + 0,167 €/min)

BYA

10 HÄLSA & VÄLMÅENDE

Helhetstänk inom både

ridkonst och kroppshälsa I Böle, i en naturskön och lugn miljö intill skogen, finns företaget Esprit Riding & Wellness, som Sonja Loo driver på heltid sedan 2020. Sonja står på två ben med sin verksamhet – dels kurser och utbildning inom ridkonst, dels behandlingssidan med klassisk och djupvågsmassage. De båda delarna går mycket in i varandra och allt började med den kroppskännedom som ridningen kräver.

S

ONJA LOO, kom efter att ha ridit många år på ridskola, i kontakt med den Akademiska Ridkonsten för drygt 20 år sedan. Inom Akademis Ridkonst ligger fokus på att utbilda och förfina ryttarens fysik och sinne, och man utgår man från varje enskild häst och ryttare och dess egenskaper. Sonja förklarar mer: – Målet är att med genomtänkt träning få en stark och smidig häst utan skador. Träningen förbättrar hästens självförtroende vilket ger en stolt, graciös och vacker häst.

Ryttaren tränar samtidigt upp sin kroppsmedvetenhet så att hästen förstår och följer ryttaren endast med hjälp av små signaler. Ridningen blir mer harmonisk för både häst och ryttare, tillägger hon.

Sonja är en av tre finländska medlemmar i Riddarskapet i Akademisk Ridkonst, som fungerar som en brainpool för att utbyta kunskap och erfarenheter för att trygga ridkonstens framtid.

– Riddarskapet har medlemmar över hela världen. Min egen utbildning har jag fått av både svenska, danska och tyska tränare, berättar Sonja, som regelbundet tränar för bland annat Bengt Branderup, grundaren av den Akademiska Ridkonsten och Riddarskapet.

Hon avlade väpnarprovet och blev intagen i Riddarskapet 2018.

Samverkan mellan människa och häst Det var också ridintresset som ledde till att Sonja utbildade sig till massör, och därefter även blev Swedish Fascia Vibes terapeut.

– För att bli en bättre ryttare krävs det att man håller den egna kroppen i skick. Som instruktör för

ryttare har jag sett många sneda kroppar och jag hade sedan länge ett intresse för hälsa, kroppsmedvetenhet och rörelse. Jag insåg att jag behövde mer kunskap om kroppen för att kunna hjälpa ryttarna – hästar är väldigt tydliga med att visa när vi gör rätt – och det var så det började, förklarar hon. Sonja är i grunden barn- och familjearbetsledare samt lärare i småbarnspedagogik och har därmed också en pedagogisk utbildning.

Kroppskännedom avgörande Fokus i Sonjas ridlektioner och kurser ligger alltså långt på samverkan mellan människa och häst.

Det handlar om att kunna styra sin häst med enbart kroppen – med små, fina signaler.

– Det handlar om en centimeter hit eller dit, och vi måste kunna samverka med hästen även i rörelse. Då måste vi också först förstå hur vår egen kropp fungerar. Människor kommunicerar ju i första hand med ord, medan hästar gör det med sin sinnesstämning och kropp, förklarar Sonja vidare.

Ridningen är dessutom väldigt avslöjande för vår kroppsliga symmetri och i den ”spegling” som ska ske mellan häst och människa i ridningen, är både kroppskännedom och kroppssymmetri viktigt.

Sonja erbjuder därför också sitsanalyser och olika behandlingsserier för ryttare.

– Kroppen blir ofta duktig på att parera olika obalanser så att man inte märker av sina problem före man får ont. Det är en form av överlevnadsstrategi helt enkelt.

Det handlar också därför mycket

SONJA LOO • Grundutbildning i hovslageri Yrkesinstitutet Optima • Pedagogie kandidat, Åbo Akademi • Working student vid Ekeskogs Ridakademi • Yrkesexamen för hästföretagare, Yrkesinstitutet Optima • Fyrdelad intensivutbildning i Akademisk Ridkonst med Christofer Dahlgren (mästare i AR) • Avlagt väpnarprovet i Akademisk Ridkonst och blev intagen i Riddarskapet 2018

Inom ramen för Esprit Wellness ger Sonja djupvågsbehandlin­ gar och klassisk massage. Hon utbildar sig som bäst också i Franklinmetoden och tar emot såväl ryttare som helt vanliga kunder i behov av behandling.

• Utbildad massör med inriktning på ledmobilisering (människor), Norrvalla Folkhögskola 2018 • Swedish Fascia Vibes Terapeut , Atlasbalans, 2020 • Franklin Method trainer 2021/2022 • Tränar regelbundet för Anna-Clara Olofsson, Annika Keller, Christofer Dahlgren samt Bent Branderup Du kan läsa mer om den Akademiska Ridkonsten, djup­ vågsbehandling samt Franklinmetoden via dessa länkar: https://knighthoodoftheacademicartofriding.eu/ https://fasciavibes.com/se/ https://franklinmethod.com/

om att lära sig ”lyssna in” sin egen kropp.

Holistiskt synsätt Den typiska ”hästkunden” är någon som återupptagit sin hästhobby och skaffat häst igen i vuxen ålder. På behandlingssidan har Sonja kunder i alla åldrar, från tonåringar till åldringar, och inte

BYA

11

DÅ MÅR JAG SOM BÄST Michaela Finne är micro influenser, företagare, föreläsare och ett riktigt glädjepiller. För många är hon bekant genom sina Frukostflickornaevenemang. Ämnena hälsa och välmående ligger henne varmt om hjärtat.

Sonja Loo i Böle, ur­ sprungligen hemma från Nykarleby, har skapat sin egen företagsnisch där hon kombinerar sin kunskap inom ridkonst, kroppskän­ nedom, rörelse och ana­ tomi. Hon driver företaget Esprit Riding & Wellness.

Hon har även tre egna häs­ tar. Sonja erbjuder kurser och lektionsdagar, sitsana­ lyser och sitsträning samt olika behandlingsserier för ryttare. Foto: Esprit Riding & Wellness

Franklinmetoden

enbart ryttare utan vem som helst är välkommen.

– Från häst- och ryttarutbildningen har jag med mig det holistiska synsättet – ett helhetstänk – i mina behandlingar. Genom att bara behandla en rörelsekedja löser man sällan grundproblemet och då det gäller fascian så finns den överallt i kroppen – och påverkar därför också hela kroppen. Jag kompletterar därför ofta den klassiska massagen och ledmobiliseringen med djupvågsmassage och merparten av mina kunder kommer till mig just för djupvågsmassage, berättar Sonja.

Djupvågsbehandling och klassisk massage Djupvågsmassage, eller Swedish Fascia Vibes, är en effektiv men skonsam behandling för hela kroppen som görs med en djupvågsmaskin.

– Den vibrerar rytmiskt med 400-1200 pulser per minut som sätter fascian, bindväven, i rörelse.

Vibrationerna ger ökad avslappning, bättre cirkulation och vätskeflöde samt möjlighet för kroppen att självläka.

Djupvågsbehandling har visat sig fungera väl för både muskelspänningar, rygg- och nackpro-

blem, tennisarmbåge och så kallad frozen shoulder, fibromyalgi med mera. De senaste åren har mycket ny forskning gjorts på vår bindväv och många som tidigare provat ”det mesta” men inte blivit hjälpta, kommer till Sonja för djupvågsmassage.

– Den gör inte heller ont, såsom klassisk massage ibland kan göra.

Att tänka på i vardagen Vad kan man då själv göra för att motarbeta obalanser i kroppen, lära sig lyssna in den och därmed undvika smärtor och problem?

– Fötterna ger bra feedback, tipsar Sonja. Det kan löna sig att fundera på hur man använder dem. Tar du alltid högra foten först i trappan?

Hur känns det om du gör tvärtom?

Var finns din tyngdpunkt och vad händer om du försöker förändra den?

Ur ett bindvävsperspektiv är det också mycket viktigt att regelbundet hålla kroppen i rörelse – vilket den är gjord för.

– Fascian tar snabbt ihop – det är därför vi kan känna oss stela på morgonen och efter att ha suttit stilla länge. Det är därför viktigt att bryta det mönstret och försöka få in så mycket vardagsrörelse som möjligt, anser Sonja.

Sedan hon blev massör och djupvågsterapeut arbetar hon heltid som egen företagare med mottagning hemma i Böle, där byggandet av nya, egna arbetsutrymmen nu pågår på gården.

– Förhoppningsvis är de klara till sommaren, tror Sonja.

Hos svärföräldrarna, som bor mittemot, har hon tre egna hästar och under våren ska hon även fortsätta att utbilda sig inom rörelse och ”The Franklin Method”.

Franklinmetoden är en form av dynamisk rörelseträning som fokuserar på kroppen och dess funktioner. Målet är att bibehålla och förbättra hälsa och välmående i både kropp och sinne, med hjälp av ett dynamiskt neurokognitivt bildspråk där man kombinerar kunskap och forskning från anatomi, kinesiologi, biomekanik och neurovetenskap. Metoden används bland annat inom ridkonsten.

– Jag fick under fjolåret titeln Franklin Method Pelvic Fascia Trainer (på svenska fascia tränare för bäckenet) och ska nu gå ytterligare en halvårsutbildning inom metoden. Kanske blir jag den första i Finland som gått den längre utbildningen till Franklin Method Trainer, avslutar Sonja.

Text och foto: Anna Sand

VAD BETYDER VÄLMÅENDE FÖR DIG? – Balans är ordet jag först tänker på. Att man har fysisk, psykisk och emotionell hälsa. När jag mår bra så känner jag mig frisk, pigg och kapabel att genomföra det som jag vill under dagen. Sen är det också så att om jag inte har energi så har jag inte mycket att ge till min omgivning heller och det är något som jag försöker efterleva. När man sprider energi så får man energi, det blir ett ”flow”.

– Yogan är för mig viktig i mitt liv, den håller mig balanserad i en hektisk vardag.

VILKA ÄR DINA BÄSTA TIPS FÖR ATT MÅ BRA? – Det är ett val man måste göra – att prioritera sitt välmående. Börja gräv där du står, alla är olika och välmående för en betyder inte samma för någon annan nödvändigtvis. Om man tänker hälsa så är motion aldrig fel, kanske man vill skida, yoga eller vinterbada. Hitta din grej!

– Frisk luft är mitt bästa tips. Promenera, vandra och njut av solen när den visar sig. Försök att få in rutiner så att du på sikt känner av förändring i ditt mående. Börja gör något som ger dig endorfinkickar, prova något nytt. Träningskompisar är aldrig fel, då kan ni peppa varandra.

VAD GÖR JUST DIG EXTRA LYCKLIG I VARDAGEN? – Oj, det är mycket men överlag sambon Freddi och vår kattunge Bosse. Att jag får bo nära strandpromenaden och havet. Pingvinbastun och vinterbad. Att få skida i Kvevlax och fika vid Andreas Knips hembageri. Att sticka. Jag försöker vara tacksam över små enkla saker i livet, det ger mig lycka.

VAD HAR DU FÖR DRÖMMAR INFÖR 2022?

– Jag har många drömmar. Jag ser fram emot sol och grönska och att flytta tillbaka till hembyn Vallvik där vi köpt ett hus som vi ska renovera. Nu just ser jag fram emot att få skida mera och att åka till Lappland. Sen drömmer jag förstås om att vi ska få börja umgås igen, jag saknar det sociala livet. Människan är inte skapt för att leva som vi gjort under pandemin. Men mycket renoveringsdrömmar blir det.

Text: Jennifer Hägen Foto: Nelly Björkholm

BYA

12 HÄLSA & VÄLMÅENDE

Följeslagare under sjukdomens olika skeden inte ens ska märka av detta arbete, Sjukskötarna Nina Nystrand-Hammarberättar Magdalena. ström och Magdalena Nyvall-Malm arbeDå Nina kommer med i patientens palliativa vård ordnar hon med tar på olika håll men inom samma område, stödfunktioner, så att patienten palliativ vård, som inleds då en sjukdom kan vara i hemmet. Om det känns inte längre kan botas. De känner att deras otryggt för patienten och anhöriga arbete är värdefullt, men framför allt är de i hemmet ordnas en lovad plats på närsjukhusets bäddavdelning. ödmjuka för förtroendet de får från patienter och deras familjer.

Samarbete och

M

AGDALENA N YVALL-MALM JOBBAR som klinisk specialistsjukskötare vid centralsjukhuset i Vasa på palliativa enheten, som hör till den onkologiska polikliniken.

– Jag och en läkare utgör sjukhusets palliativa team, förklarar Magdalena. Huvudsakligen möter vi personer som fått besked att de har obotlig cancer, men även exempelvis neurologiska sjukdomar.

Min uppgift är att vara kontaktperson för patienten.

Hennes arbete handlar om att koordinera vården och bemöta de behov som patienterna och deras anhöriga upplever. Allt från att ordna vård och förmedla information till att hjälpa med olika intyg och recept.

– Sedan är det en oerhörd lättnad för mig att veta att kollegor som Nina kan besöka personen i hemmet, där man verkligen ser de unika behov en människa har i verkligheten.

Från sjukhuset till hemmet

Nina Nystrand-Hammarström arbetade först som sjukskötare inom akutvård. Som palliativ sjuk­ skötare är det lika viktigt att hela tiden vara steget före, att veta vad som kommer härnäst för en pa­ tient.

Nina Nystrand-Hammarström arbetade många år som sjukskötare på akuten vid centralsjukhuset och i hemsjukvården innan hon började arbeta inom palliativa vården i Korsholm år 2012.

– För mig innebär begreppet ”palliativ vård” jättemycket, allt från att försöka lindra olika former av fysiskt, psykiskt eller socialt lidande till att stöda och hjälpa patienten och familjen. Helt enkelt finnas till under livskrisen. Även för Ninas del utgör cancersjukdomar största delen av orsaken till att hon möter personer i Korsholm. Hon tar emot alla kommuninvånare med behov av palliativ vård, oberoende av diagnos.

respekt

– Vi tar vid då det inte finns kurativa vårdalternativ, alltså när man inte längre kan behandla sjukdomen så att människan kan bli frisk. Vår uppgift är alltså att sköta om symptomen och underlätta så att personen kan ha en god livskvalitet så länge som möjligt, säger Nina.

För någon kan det betyda att man får sova i sin egen säng hemma med livskamraten vid sin sida till att få dricka kaffe hemma och se ut över bekanta vyer.

Vårdkedja som fungerar Under intervjuns gång framkommer det tydligt att Magdalena och Nina har ett tätt och ömsesidigt uppskattat samarbete. Båda lyfter fram att palliativ vård bygger på samarbete, mellan sjukhus och hemkommun – men även att koordinera olika åtgärder, för att underlätta vardagen för personen och familjen.

– Jag skulle beskriva oss som professionella medvandrare, funderar Magdalena. Vi har lång yrkeserfarenhet, som vi kan dela med oss av till patienten. Livssituationen i sig är redan krävande, så vi kan avlasta så att man inte själv måste hålla reda på allt utan får fokusera på det som är viktigt i livet.

Både Magdalena och Nina är eniga om att vårdkedjan fungerar bra, för målsättningen är att patienten ska känna sig trygg med att personal vid sjukhuset och i hemkommunen samarbetar. De känner att de har kunnat bygga upp ett bra team, där stödet inleds vid palliativa polikliniken och fortsätter ut i periferin.

– Ofta görs ett omfattande arbete i kulisserna för att få vården att löpa så smidigt som möjligt för patienten. Tanken är att patienten

Såväl vid sjukhuset som i kommunerna finns socialskötare som också kan hjälpa med intyg och ansökningar om stöd. Man får även hjälp och stöd av hemsjukhusets och hemvårdens personal, alla i teamet behövs. Nina är ändå specifikt sakkunnig när det gäller att skaffa hjälpmedel eller se över hur man kunde underlätta utrymmen i hemmet.

– Det finns sällan enkla lösningar eller åtgärder som passar alla, säger Magdalena. Där kommer just erfarenheten fram, att känna i maggropen när något är på väg eller att kunna läsa vad patienten säger mellan raderna.

Nina håller med om att det ibland kan vara svårt för patienten att ens kunna se framåt. Man har alldeles fullt upp med att bara klara dagen eller stunden emellanåt. Hon vill ha tid att kunna diskutera i lugn och ro hemma.

– För mig är det självklart att jag närmar mig personen i hemmet med största respekt, intygar Nina. Jag kan föreslå ändringar eller kan föra något förslag på tal inför kommande behov, men ser till att inte ta över. Vördnad och respekt är mina ledstjärnor i mina möten i hemmen.

Att ta till tals Nina märker att många män­ niskor är helt i chock när en familjemedlem precis fått besked om exempelvis en cancerdiagnos. Helt förståeligt. Därför är hon mån om att patienten är den som får hålla i taktpinnen. Hon har alla känselspröt ute, för att kunna känna in när dörren öppnas för en dialog.

– Jag börjar alltid ett hembesök med ett alldagligt samtal om väder, vad jag hört på nyheterna eller något annat allmänt. Samtidigt observerar jag patienten och de anhöriga, känner in stämningen.

BYA

PALLIATIVA VÅRDEN I KORSHOLM Verksamheten riktar sig till patienter, deras anhöriga samt personalen.

Vi strävar efter att ge råd, information samt vårdåtgärder vid • nyupptäckt cancer • smärtproblematik VI STRÄVAR EFTER ATT: • ge råd och stöd angående olika intyg • finnas till vid avslutad behandling • ge vård vid livets slut /palliativ vård Vi har mottagning på hälsovårdscentralen varje tisdag kl 8.00–16.00. Vid behov gör vi hembesök.

Patienter, anhöriga och personal kan ta kontakt, inga remisser behövs.

Vi finns till för Er! Kontaktperson i Korsholm är Nina Nystrand-Hammarström, tfn 044 727 1216 PALLIATIVA POLIKLINIKEN VID VCS Vardagar klockan 8-15, telefon 06 2136933

Småningom kan vi börja prata om måendet, smärtor, behandling, läkemedel, funderingar och frågor som patienten eller någon anhörig har. Ett hembesök till en patient i palliativ vård tar tid. Det är inte ovanligt att besöket tar en timme eller mer.

Hon påminner gärna om att de flesta vill att vänner och bekanta ska fråga direkt hur personen mår, inte ringa andra och undra.

Magdalena tillägger att livet fortfarande består av annat än sjukdomen, så vänner och bekanta kan också försöka känna in om det kanske finns andra saker att tala om i livet när man möts.

– Det är också fint att kunna tala om allmänna saker, annars kan det bli för tungt. Kanske inte alltid se framåt, utan även minnas gemensamma minnen eller intressen.

Humor och gemenskap ger ork Nina upplever att arbetet nog tar mycket ork och energi, men samtidigt känner hon att mötet med människorna ger minst lika mycket tillbaka.

– Själv upplever jag att allt allvar också behöver balanseras med en del humor. Emellanåt behöver vi alla skratta för att orka vidare. Det gäller alltid att vara finkänslig, så att det humoristiska blir rätt.

Magdalena känner att hon är privilegierad i sitt arbete, då hon får förtroendet att ta del av olika livshistorier. Den ynnesten ger i sig energi att orka vidare när hon möter nya patienter. En annan viktig del i att orka är att tala med kollegor, få prata ut med någon annan för att hitta plats för känslorna och bearbeta de tunga bitarna av arbetet.

– När min befattning skapades kändes det självklart att det ingår arbetshandledning, konstaterar Magdalena. Det är ett av de vikti-

gaste redskapen för att inte tyngas av de livsöden man får insyn i varje vecka.

Nina suckar och säger att hon ännu inte fått arbetshandledning, trots att det varit på tal länge redan. Kanske öppnas den möjligheten nu i det nya välfärdsområdet?

Hon lyfter därför fram vikten av att diskutera med palliativa skötare i andra kommuner. Det ger i nuet både tröst, perspektiv och ny kraft.

Anhöriga är en resurs Magdalena anser att anhöriga är viktiga, främst för patienten men också i hennes arbete. Även Nina beskriver de anhöriga som en resurs.

– Samtidigt ska vi komma ihåg att vi är olika i familjerna, ibland behöver någon mer tid än andra.

Jag har ju ofta kontakt med patienten eller någon anhörig via telefon, förklarar Magdalena. Då kan det framgå att man befinner sig i olika skeden i processen.

– Det händer att någon patient inte vill diskutera vissa saker då anhöriga är med, exempelvis om hur man vill ha sin begravning, til�lägger Nina. Det skulle ofta vara bra om vi kunde arbeta i par, så att den ena samtalar med patienten och den andra kanske pratar med de anhöriga under en promenad.

Magdalena och Nina är eniga om att det är viktigt att ha ärliga, men finkänsliga diskussioner. Både med den som insjuknat och med de anhöriga.

Slutet och fortsättningen Den palliativa vården fortsätter för Ninas del även efter ett dödsfall.

– Jag brukar ringa och beklaga dödsfallet. Samtidigt ber jag om att få komma och samtala med de efterlevande om någon månad, en eller ett par gånger. Då samtalar vi kring frågor som kanske finns

eller hur man klarar sin situation, hemma eller på en neutral plats.

Det kan vara skönt för de efterlevande att inte behöva möta mig i butiken första gången efter att den anhöriga dött.

Magdalena tillägger att tomheten och sårbarheten vanligen kommer som en chock, även om det anhöriga är förberedda på att döden närmar sig.

Finns det vackra slut?

– Jo, det finns dödsfall då patienten accepterat sin situation och försonats med tanken på att dö. Då har man hunnit ta avsked och förbereda för den dag man inte längre lever, berättar Nina. Det kan handla om att nå en känslomässig frid, men även att man kunnat fördela minnen och ägodelar till de efterlevande.

13 T

E TACK FÖR TIPS

Arbetet lär för livet Påverkas synen på livet, döende och död efter att man arbetet nära döende människor?

– Jag har blivit mer medveten om döden, säger Nina. Jag har exempelvis förberett mina anhöriga hur jag vill ha min egen begravning, den dag det blir aktuellt. Som en ren omsorg om min familj, så att de vet hur jag tänker.

– Visst har arbetet gjort att jag också blivit mer medveten om döden, så jag försöker att ta vara på vardagen, säger Magdalena. Jag försöker tänk på att uppskatta livets olika skiftningar, vilket också ger mig energi över lag – inte bara i eller för arbetet.

Magdalena berättar att familjen sedan många år är van vid hennes arbete. Däremot blir en del människor förskräckta när de frågar vad hon jobbar med.

– Så det gäller att avdramatisera den palliativa vården också.

Palliativ vård är inte det samma som terminalvård eller vård i livets slutskede.

– Ibland pågår den palliativa vården i flera år, så vi ser oss verkligen inte som dödsänglar, ler Nina.

Årets cancerskötare Magdalenas arbetskamrater hade nominerat henne till utnämningen årets cancerskötare. Under höstlovet fick hon veta att hon blivit vald av Cancerstiftelsen i Finland.

– Det var meningen att jag skulle ta emot utnämningen på en ceremoni i mitten av december, men pandemin gjorde att det blev på distans via teams i stället.

Magdalenas röst avslöjar att hon är både rörd och berörd av utnämningen.

– Redan nomineringen i sig kändes så fint! Ett erkännande av mitt arbete som sjukskötare sedan år 2002, via onkologins bäddavdelning till strålbehandlingsavdelningen och sedan i april 2019 vara med och bygga upp vår palliativa poliklinik.

– Det här är så stort! Jag är så tacksam och stolt över att vara årets cancerskötare!

Text: Carina Nordman-Byskata Foto: privata

Magdalena Nyvall-Malm har arbe­ tat i tjugo år som sjukskötare och utnämndes i december till Årets cancerskötare. Tillsammans med en läkare utgör hon det palliativa tea­ met vid Vasa centralsjukhus.

BYA

14

T

E TACK FÖR TIPS

Skatila FBK är en av 16 frivilliga brand­ kårer på Österbottens Räddningsverks område. I deras utrustning ingår en lätt släckningsbil, manskapsbil, fyrhjuling samt också en båt.

FBK

– FRIVILLIGT MEN PROFESSIONELLT Midvintertid och hård köld råder när detta reportage skrivs – två faktorer som ofta kan bidra till fler bränder. I Älvbyarna har dock både julen och januari förflutit utan olyckor, och Skatila FBK har fått en lugn start på det nya året. Fjolåret var relativt normalt med några skogsbränder, husbränder, trafikolyckor och förstås veckoövningarna.

T

HOMAS TRÄSK, EN av de frivilliga släckningsmännen i Skatila FBK, startade sin bana i kåren som just junior och har nu varit med i 18 år.

– Vi var en ganska stor grupp ungdomar som började samtidigt, det var en gemensam grej för oss – och de flesta är med ännu idag, inleder Thomas.

Att han bodde granne med en dåvarande kårchefen Mats-Erik Bäck nämner han också som en bidragande orsak till sitt engagemang.

– Men för att fortsätta måste det helt klart finnas ett intresse hos var och en – någon ekonomisk vinning att tala om finns inte, konstaterar Thomas.

Idag fungerar Johan Peth som kårchef och på alarmlistan i Skatila FBK finns över 20 medlemmar, varav ungefär 15 är aktiva. Varje måndagskväll har man övning och ett riktgivande övningsschema görs upp inför varje nytt år. I detta kan ingå allt från första hjälpen, rökdykning, bekämpning av farliga

ämnen, olja eller vattenskador, arbetssäkerhet, ytlivräddning, räddning av djur, arbete på hög höjd, larmkörning eller rätt sätt att hantera vindfällen.

– Övningarna är viktiga på alla sätt och vis, som till exempel hanteringen av trafikolyckor kan man aldrig bli för duktig på, anser Thomas.

Juniorverksamheten prioriteras För att trygga återväxten inom kåren har man valt att satsa på juniorverksamheten, och håller normalt juniorövningar varannan söndag.

– På grund av pandemin har vi pausat ungdomsverksamheten nu, men den betraktas som väldigt viktig. För att få gå släckningsmannakursen måste man ha fyllt 16 och för att få delta i utryckningar måste man vara 18, men för att delta i juniorverksamheten finns ingen åldersgräns. De flesta är 12-16 år, berättar Thomas vidare.

Det har visat sig lönsamt att försöka fånga upp ungdomarna tidigt, redan från 12-13-årsåldern,

eftersom många andra intressen tenderar att ta över i 15-årsåldern.

– Då börjar det redan vara en utmaning att få dem med samtidigt är det också en viss utmaning att bibehålla intresset hos dem fram tills de är myndiga och kan delta i utryckningarna, tillägger Thomas.

Utbildningar och kurser Åldersgränserna finns till av naturliga skäl.

– För att delta i utryckningarna behövs körkort, och många uppdrag kräver också en viss mognad – speciellt kanske trafikolyckor, menar Thomas.

Släckningsmannakurser ordnas regelbundet av Österbottens Räddningsverk och tar omkring två helger och fyra, fem kvällar i anspråk under en månads tid. För den som också vill utbilda sig till rökdykare krävs ytterligare utbildning och tester varje år.

– Vi har sex rökdykare för tillfället i vår kår, berättar Thomas.

Andra kurser som ordnas är bland annat räddningsarbete, första hjälpen samt enhetschefskurs.

Terräng- och islossningsuppdrag Thomas beskriver Skatila FBK som en mycket bra manskapsgrupp, där medeltalet ligger på tio personer per alarm. Antalet alarm brukar ligga på drygt 20 varje år, men merparten av alarmen handlar om att fungera som hjälpbrandkår på grannområdena.

BYA

15

FRIVILLIGA BRANDKÅREN I FINLAND • Då en brandkårsförening ingått avtal med räddningsverk om att producera tjänster som ansluter sig till räddningsverksamhet fungerar den som avtalsbrandkår.

Räddningsverket betalar avtalsersättning till FBK-avtalsbrandkårerna.

BRITT-LOUISE GRANÖ

• I Finland finns det drygt 700 brandkårer som baserar sig på avtalspersonal. Av dessa verkar drygt 490 som frivilliga brandkårsföreningar med samfundsavtal, cirka 200 verkar på basen av personliga avtal (arbetsavtal) och knappt 20 är arbetsplatsbrandkårer.

I avtalsbrandkårerna verkar cirka 15 000 alarmeringsdugliga avtalsbrandkårister.

• Avtalen kräver att man inom given tid med givet antal personer kan rycka ut. I gengäld får kårverksamheten ekonomiskt stöd av räddningsverket.

• Kraven på brandkårernas utryckningstider varierar mellan 5–30 minuter. Om alla avtalsbrandkårer skulle alarmeras samtidigt skulle det i enlighet med brandkårsavtalen inom fem minuter stå 1400 avtalsbrandkårister till samhällets disposition, och inom 10 minuter skulle deras antal vara 2804. På en halv timme skulle antalet ha stigit till minst 3165.

• De frivilliga brandkårerna står för tre av fem av räddningsverkens uppdrag i Finland, och ansvarar för upp till 90 procent av Finlands yta.

• På Österbottens Räddningsverks område finns 38 brandstationer och -depåer fördelat på: – En brandstation med bemanning dygnet runt (Vasa brandstation) – 21 brandstationer med halvordinarie – 16 frivilliga brandstationer Läs mer om avtalsbrandkårer och frivilligverksamhet på www.palokuntaan.fi, www.fsbr.fi och www.sspl.fi

UTAN HÄLSA INGET välmående i någon form. När vi blir äldre är hälsan det viktigaste. Om man får frågan vad man önskar sig är svaret ”att få vara frisk”.

För unga människor är hälsan oftast så självklar att de inte tänker på den. Vad behövs för en god hälsa?

HÄLSA OCH VÄLMÅENDE Tillräcklig sömn För att fungera behöver människan tillräckligt med sömn. När man blir äldre är det ingen självklarhet att sova en hel natt utan avbrott. För unga människor är det ofta helt naturligt. Jag har trott att man sover utan avbrott om man inte har några speciella problem att fundera på. Så verkar det inte vara. Med åren är det naturligt att vakna och hoppeligen somna om. Till saken hör att äldre människor behöver mindre sömn.

När jag vaknar nattetid tar jag min läsplatta och läser Vasabladet, Hufvudstadsbladet och någon av de svenska kvällstidningarna. Hjälper inte det finns ju Iltasanomat och Iltalehti. Vid det laget är jag säkert utmattad. Och tack och lov för läsplattan!

Goda relationer

Varje måndagskväll har man övning och ett riktgivande övnings­ schema görs upp inför varje nytt år.

– Övningarna är viktiga på alla sätt och vis, och speciellt hante­ ringen av trafikolyckor kan man aldrig bli för duktig på, anser Thomas. Foto: Privat – Det är sällan det sker något här i Älvbyarna, konstaterar Thomas.

Tack vare de två fyrhjulsdrivna bilarna – en manskapsbil och en lätt släckningsbil, samt den fyrhjuling som också ingår i utrustningen, kan Skatila FBK beskrivas som en ”terrängbrandkår”.

– I somras deltog vi som många andra frivilliga brandkårer också i släckningsarbetet vid skogsbranden i Kalajoki.

Skatila FBK besitter dessutom en del specialkunskap gällande islossningsproblematik, av naturliga skäl.

hur det var för bara några år sedan innebär det en stor förbättring.

– Förut körde manskapet med egna bilar bakom brandbilen, vilket ju inte är ändamålsenligt på något vis.

Tekniken och alarmsystemet har utvecklats mycket sedan Thomas blev engagerad i verksamheten.

– Räddningsverket har varit duktiga på att hålla oss med grejor, vilket är viktigt. Nästa på önskelistan är nya utrymmen, eftersom våra gamla är både trånga och slitna – och skisser finns redan, avslutar han med ett leende.

Ny station på önskelistan Räddningsverket står för kårens utrustning och i bilarna finns totalt plats för 13 personer. Jämfört med

Text och foto: Anna Sand

Alla måste vi ha att göra med andra människor. En del av oss klarar sig med färre kontakter med andra och vissa verkar kräva ständigt sällskap för att må bra. En del vill påverka hela samhället och andra nöjer sig med den närmaste omgivningen. Det sägs att människor man inte trivs med ska man undvika.

Om en relation kräver mer än den ger är det ingen ide´ att upprätthålla den. En möjlighet är att påverka sina egna tankar i en positiv riktning. Rensa hjärnan från missnöje, avundsjuka och annat bråte! Det mår ingen annan än du själv illa av. Varje människa måste ha åtminstone en pålitlig person att tala med. Det kan vara en vän, en syster, en mormor eller en förälder.

Meningsfull fritid Det finns människor som inte verkar behöva fritid.

Det räcker gott med arbete. Om personen mår bra är allt ok. I takt med att många jobb innebär stillasittande, har behovet av att röra på sig och höja konditionen ökat. Samhället gör idag mycket genom att bygga fritidsgårdar, simhallar, fotbollsplaner och så vidare. Var och en hittar en hobby som kräver att man rör på sig. Jag minns med förskräckelse en kurs jag deltog i där jag uttryckte mig på ett något vanvördigt sätt om golf och visste inte att kursledaren som bäst lärde sig spela golf. Det föll inte i god jord. Det finns hur mycket som helst som kunde sägas om lämpliga fritidssysselsättningar men jag har nämnt sådana som kräver att man rör på sig. Många fortsätter säkert efter jobbet med att sitta vid datorn för den bjuder på otaliga möjligheter att fördriva tiden med både nyttigt och mindre nyttigt material. Valet är ditt!

BYA

16

HANDLA

inhemska livsmedel!

D

ET FINSK A L ANTBRUKET kämpar mot allt högre produktionskostnader och speciellt den senaste tiden, med sämre skördar och rekordhöga bränslepriser, är riktigt utmanande.

Tom Åstrand, vd för Andelslaget Österbottens Kött, berättar om det rådande läget inom lantbruket och köttproduktionen.

Det är tuffa tider inom branschen, vad är orsaken?

– Det är egentligen en lång tid av utmaningar som ligger bakom, med bland annat kraftigt stigande priser för produktionsinsatser samt foderspannmål. Denna vinter har varit ytterst utmanande för producenterna av dessa orsaker.

I ett marknadsläge där utvecklingen av producentpriserna inte räcker till för att täcka de ökade produktionskostnaderna samtidigt som det råder en obalans i utbud och efterfrågan på marknaderna så pressar det gårdarnas lönsamhet. På gårdsnivå har producenterna redan i många år gjort vad de kan för att anpassa sig till marknaderna och utvecklat sina gårdar och sökt nya lösningar för att skapa bättre verksamhetsförutsättningar.

Tom Åstrand från Smedsby är VD för Andelslaget Österbottens Kött.

Foto: Lisbeth Bäck

Hur mår det Österbottniska lantbruket idag?

– Lantbruket är en viktig bransch, samhällets livsnerv och en betydande arbetsgivare också på nationell nivå. Här i Österbotten har vi en stark tradition inom företagande och en grundmurad framtidstro. Även om primärproduktionen brottas med utmaningar så anser jag definitivt att Österbotten hör till en av landets framtidsregioner inom kött- och mjölkproduktion. I Österbotten finns en hög kompetens inom alla inriktningar i primärproduktionen.

– Producenterna är företagare som är vana vid tuffa krav på produktionen vad gäller kvalitet och djurvälfärd samt livsmedelssäkerhet. Det här är faktorer som blir allt viktigare och utgör centrala konkurrensfördelar i framtiden samtidigt som resten av världen blir tvungen att följa allt hårdare produktionskrav.

Klimatförändring-

Vill du höra mera av Tom Åstrand kan du lyssna på ÖSP:s podd ”STENRIK” med Daniel Englund

Irenes sockor vann pris

I

RENE PÖRN I Veikars har vunnit tredjepris för sina ”Byasockor” i den nationella sticktävlingen Kyläsukka-Byasockan som ordnades av Finlands Byar rf i samarbete med Novita.

Irene jobbar till vardags som fysik- och kemilärare vid Korsholms Gymnasium, men på fritiden är det sticksömmen som gäller.

– Jag måste nästan tvinga mig att ta pauser ibland, man behöver ju hinna med annat också, skrattar Irene.

Hon berättar att tanken på att delta i tävlingen väcktes när hon såg ett inlägg på Älvbyarnas hemsida där byaföreningen utma-

arna kan i framtiden göra norra Europa till ett viktigt område för produktion av livsmedel, vi har rent vatten och ren miljö och vi värnar om den biologiska mångfalden.

Varför är det viktigt att vi värdesätter och värnar om den inhemska produktionen av livsmedel?

– Den pågående pandemin är ett bevis på hur snabbt tillgången på baslivsmedel kan ändra – många butikshyllor gapade tomma. I framtiden kan vi inte ta för givet att importen av livsmedel fungerar störningsfritt vid större samhällsomvälvande händelser. Vi såg även att i tider av osäkerhet ökar betydelsen av att ha en säker tillgång baslivsmedel, inhemskt kött har en stark position där. För att säkra den inhemska köttproduktionen ser jag det som helt avgörande att producenterna får ut det bästa priset för sina produkter – i framtiden blir varje generationsväxling inom primärproduktionen ytterst avgörande för att säkra landets självförsörjning i fråga om livsmedel. När lampan en gång släckts på en gård så är det högst osannolikt att den tänds igen.

Mönstret hittar du på Suomen Kylät/Finlands Byars hemsida: https://suomenkylat. fi/wp-content/uploads/2021/12/ Alvbyarnas.pdf

nade invånarna att sticka en byasocka och delta i tävlingen.

– Eftersom jag har en sån här ”stickboom” på gång och just hade färdigställt en tröja som gick i grönt så tog jag inspiration från den. Jag förenklade ett axmönster och fick det att passa in på ett sockskaft. Först funderade jag på om jag skulle försöka få in älven också på något vis men det blev för krångligt. Och efter älven är böljande sädesfält det första jag tänker på när jag tänker på Älvbyarna.

Irenes sockor skickades med de andra bidragen efter avslutad tävling till välgörenhet. Men man

får gissa att det knappast är sista paret hon stickar.

Motiveringen till priset lyder: ”När man tittar på de här sockorna kan man nästan höra hur säden prasslar i vinden. En känslosam tolkning. Sädesfält och landskapsvy när den är som bäst. Ett vackert mönster i all sin enkelhet”.

Sockorna är numera Älvbyarnas ”officiella”byasocka. Garnet som Irene använt är 7 Bröders ”Lapintaika” en härlig grön färg med lite glitter i.

Text: Jennifer Hägen Foton: Privata

BYA Vad är det som gör den finländska köttproduktionen bland de bästa i världen?

– Andelslaget Österbottens Kött, som en del av Atria, följer kontinuerligt noga med livsmedelstrender och vilka produktkoncept som konsumenterna vill ha. Våra producenter upprätthåller en hög djurvälfärdsnivå, tillhandahåller antibiotika- och sojafri uppfödning av djur med höga kvalitetskrav.

Vi ser även ett ökat intresse kring våra produktionskoncept från viktiga exportmarknader.

I en tid med fokus på hållbarhet och livsmedelssäkerhet tror jag att den finländska primärproduktionen i framtiden kommer att ha en god avsättning på internationella marknader.

Vad kan vi konsumenter göra för att även i framtiden ha tillgång till inhemskt kött och inhemska livsmedel?

– Jag uppmanar alla konsumenter att noggrant kontrollera matens ursprung när man gör sina inköp och hoppas med tanke på hållbarhet och miljö att valet faller på inhemska produkter. Marknadsundersökningar visar även att konsumenternas intresse för köttprodukter som producerats i det egna landet har ökat och förståelsen för att den finländska primärproduktionen gör en betydande insats i fråga om hållbarhet och miljö. Min uppmaning till konsumenterna är att ge våra producenter den uppskattning de förtjänar – handla inhemskt!

Sammanställning: Jennifer Hägen

17

Skidkafé lockar skidåkare i Kvevlax Skidåkare i Kvevlax har även denna vinter möjlighet att stärka sig vid Andreas Knips Hembageri i samband med söndagsturer. Motionärerna har tillgång till ett vidsträckt spårnät som sträcker sig mot Hankmobyarna och ända ut till Mälsor.

S

KIDKAFÉET I KVEVL A X blev en succé ifjol. Nu satsar Andreas Knips Hembageri på söndagsöppet för andra vintern i rad.

– Vi erbjuder skidåkare kaffe, saft och bulla till ett förmånligt pris om två euro, säger Andreas Knip.

– Skidkaféet som koncept har funnits med i bilden i cirka 15 år vid det här laget. Men tidigare har det hela varit koncentrerat till kaféets normala öppethållningstider.

– Sedan några år har passerande skidåkare direkt tillgång till kaféet. Innan dess bestod anslutningen till området av ett cirka 1,2 kilometer långt skogsspår som hade dragits från elljusspåret, säger Andreas.

Den snörika och utmärkta skidvintern 2021 ser ut att få en uppföljning i samma stil. Skidanläggningen i Kvevlax är delvis förstärkt med konstsnö och sedan slutet av december har spåren allmänt taget varit i bra skick. Samtidigt har utdragna restriktioner i samhället bidragit till att öka folks intresse för motions- och naturupplevelser märkbart.

– Under söndagen strax efter nyårshelgen hade skidkaféet drygt 130 skidåkande kunder även om vädret, med tendenser till underkylt regn, inte var riktigt optimalt, berättar Andreas.

– Vissa dagar kan vi nå upp till 200–300 skidkunder sammanlagt. För att undvika trängsel brukar vi placera bord och stolar utanför kaféet.

– Vi fortsätter att hålla öppet under vintersöndagar framöver.

Men med viss väderreservation.

Exempelvis om temperaturen skulle sjunka under 20 grader är det ingen vits att hålla i gång, tillägger Andreas.

Kvevlax idrottsvänner upprätthåller skidanläggningen Den populära skidanläggningen i Kvevlax upprätthålls av Kvevlax idrottsvänner.

Andreas är en av de föreningsaktiva som med rutinmässiga insatser i terrängen ser till att en god kvalitet på skidspåren bibehålls.

– Om man startar från sportstugan i Kvevlax finns det möjlighet att skida över 30 kilometer till de yttre delarna av Hankmo, ut till Hömoss via Bredmossen.

– I mån av möjlighet brukar även en spårförlängning till Österhankmo och Mälsor göras över Kyro älv. Man kan i praktiken ta sig ut ända till Rönnvik hembygdsgård. Då blir den totala skid-

Bageriföretagaren Andreas Knip ordnar skidkafé för passerande skidåkare i Kvevlax. För andra vintern i rad håller han söndagsöppet med anledning av projektet.

En karta över de vid­ sträckta skidmöjligheter­ na i Kvevlaxtrakten. sträckan 52–53 kilometer, säger Andreas.

Själv ägnade sig Andreas aktivt åt både tävlingsskidåkning och orientering tills han startade sitt hembageri för 29 år sedan.

– På grund av företaget och mycket nattarbete blir det inte lika mycket skidande för min del nuförtiden. Omkring 400–500 kilometer per säsong är en typisk motionsmängd nuförtiden.

Skidspåret i Kvevlax med start från sportstugan har blivit en populär attraktion.

– En specialhobby för mig är att delta i internationella långlopp. För att nå Worldloppet-mästarstatus ska man ha deltagit i tio långlopp varav ett utanför Europa. Hittills har jag samlat sju stämplar från lopp i Finland, Sverige, Norge, Estland, Tjeckien, Österrike och Italien.

– På sistone har dock pandemin klart försvårat resandet och långloppsåkandet, säger Andreas som har åkt Vasaloppet elva gånger.

Kvevlax idrottsvänner ordnar bland annat knatte- och juniorverksamhet inom sina ramar. Det handlar om såväl Skidkul vintertid som friidrottsverksamhet sommartid.

– Vi arrangerar terrängloppet Kvevlaxloppet i augusti. Vi har också funderat på att få till stånd ett skidlopp framöver. Ett alternativ till ett tävlingslopp kunde vara något slags jippobetonat motionsevenemang, säger Andreas.

Text och Foto: Joakim Snickars

BYA

18

40 ÅR

BYANYTT

PARADER genom tiderna

HISTORISKA BROTT

Sammanställning av: Lenita Gullberg

Westerhankmo-målet handlar om mordet på torparen Johan Erik Jonasson Warg och hustrun Maria Kristina Jonasdotter Warg 13 januari 1857. Makarna Warg dog i en brand som man först antog att hade startat på grund av egen försummelse. Senare ryktades det om att de blivit mördade av Johan Erik Sand och hustrun Anna Fredriksdotter Sand.

Westerhankmo-målet PÅ GRUND AV mordryktena på paret Warg beslöt man att obducera det som fanns kvar av makarna efter eldsvådan.

Obduktionen visade att mannens skelett blivit uppskuret och att flera revben var av. Kvinnans skelett visade liknande skador. Obduktionen stärkte således teorin om att paret blivit mördade innan branden. Vapnet hade med stor sannolikhet varit en yxa. Johan Sand och hustrun Anna Sand misstänktes för att kallblodigt först mördat makarna Warg och sedan tänt eld på huset för att dölja sina spår. De fängslades och det blev rättegång. I samband med att paret häktades omhändertogs deras barn av lämpliga vuxna i byn.

Vem var då de som stod åtalade för mordet? Johan Erik Simonsson Sand föddes i Petsmo by. År 1845 gifte han sig med Anna Fredriksdotter som var född i Kvevlax. Då brottet begicks var Johan 39 år och Anna 42 år och tillsammans hade de fem barn som var födda 1845–1855. Johan var inte särskilt förmögen och hade inte heller lärt sig något speciellt yrke. Familjen försörjde han genom fiske och att tillverka mattor av sjögräs och säv som han sålde. Året innan blev han anklagad för att ha stulit fyra tunnor saltad strömming och en fjärding abborre. Då dömdes han till spöstraff och uppenbar kyrkoplikt. Straffet skulle dock utföras först vid en senare tidpunkt. Han hade även tidigare blivit åtalad för brott mot annans liv men på grund av bristande bevis blev han inte fälld den gången.

Stöldgods Makarna Sand misstänktes eftersom man hemma hos dem hittat egendom från Wargs. Johan hade även enligt vittnen försökt sälja en del av stöldgodset på Vasa torg. Bland den stulna egendomen från makarna Warg nämns: ett par kalsonger, två mansskjortor, två par vantar, ett lakan och dynvar och en kaffekanna. De stulna föremålen var inte det enda skälet som misstänkliggjorde makarna Sand. Efter många förhör hade Johan Sand även erkänt att han till viss del var skyldig. Under förhören påstod Johan Sand att han hade blivit uppmanad av en Abraham Warg att göra inbrott hos makarna Warg eftersom han hade hört att där fanns pengar att stjäla. Sand påstod själv att han inte ville göra det men att Abraham hade insisterat. Enligt Sand hade de kommit överens om att träffas på natten men att inte berätta för sina fruar.

Sand menade att det varit Abraham som tagit sig in i stugan och stulit egendomen medan han själv väntade utanför. På väg hemåt noterade han att det brann i makarna Wargs hus och enligt Sand var det Abraham som hade tänt på. När Sand kom hem runt fyra på natten gömde han stöldgodset och visade det för sin fru följande dag. Till henne sa han att det var stöldgods från brodern Wilhelm Back, samma person som han stulit fisken från som nämndes tidigare.

Andra spår Abraham Warg förhördes men nekade till att han hade haft någon som helst inblandning i detta och att han hade befunnit sig hemma hela den ifrågavarande dagen och natten på grund av att hans hustru varit sjuk. Ett annat vittne hävdade att Abraham och Johan varit osams och aldrig skulle haft affärer ihop på det sättet. Således förkastade åklagaren Sands

berättelse och menade att den var påhittad. Andra omständigheter som pekade på makarna Sand var att man hittat ett kälkspår som sades komma från Johans kälke eftersom den var ovanligt bred mellan medarna. Bredvid kälkspåren hade man hittat fotspår av två personer och ett vittne kunde med säkerhet säga att de större spåren tillhörde Johan Sand på grund av dennes särartade gångstil. De mindre spåren antogs vara från en kvinna, enligt samma vittne kunde det inte vara fråga om ”karlfälar” alltså föll även här teorin om att det skulle ha varit Abraham Warg som gått tillsammans med Johan. Kälken hade de haft med sig för att kunna få hem stöldgodset.

Man förhörde även de tre äldre av paret Sands barn som var mellan sju och tolv år. De berättade att de sett båda föräldrarna lämna hemmet klockan tio på kvällen och återvända hem klockan fyra på morgonen. De hade även sett att föräldrarna följande dag hade tagit fram två skjortor och ett par kalsonger som varit blodiga och tvättat dem. Fadern hade påstått att det var näsblod. Fru Sand nekade hela tiden till att haft någon som helst inblandning i mordet och hon påstod att hon befunnit sig i hemmet den tidpunkt då barnen menade att de sett henne och maken lämna hemmet. Inga andra vittnen hade sett makarna Sand ute den ifrågavarande natten. I häktet blev makarna Sand osams och Johan ville plötsligt ändra sitt erkännande. Tidigare hade han uppgett att hustrun var oskyldig men nu påstod han att hustrun varit delaktig och att det varit hon som huggit fru Warg i bröstet med en kniv. Han påstod även att det varit hon som tänt eld på stugan. Det visade sig senare att detta påstående kommit till efter att Johan fått för sig att hustrun varit otrogen mot honom i häktet. Otrohetsryktena förkastades dock av fängelsevakterna. Johan ändrade sedan sin berättelse igen och påstod att han ensam begått brottet.

Förvisning till Sibirien Målet behandlades i alla instanser och sammanlagt 56 vittnen hördes på ed och 10–15 personer utan ed. Makarna dömdes till dödsstraff. För Johans del innebar det att han deporterades till Sibirien på livstid. Äktenskapet med Anna upplöstes och han förlorade alla sina medborgerliga rättigheter. Innan han förpassades till Sibirien verkställdes de kropps- och kyrkostraff han blivit dömd till. Den 7 juni 1858 förvisades han till Sibirien och därefter hittas inga skrivelser om Johan Sand.

Anna Sand undgår det utfärdade dödsstraffet eftersom hon hela tiden nekat till inblandning, varpå dödsdomen ”lämnade på framtiden”, och i stället dömdes hon till Willmanstrands tukthus eller spinnhus som det också kallades. Enligt skrifter befann sig Anna på Korsholms kronohäkte i Nikolaistad (Vasa) i mars 1869. I skrifterna benämns hon som ”frigivet spinnhushjon nr 144”. 19 mars 1869 verkställdes det risstraff hon blivit dömd till under rättegången och därefter försattes hon på fri hot. Hennes fortsatte öde är dock okänt. Anna Sand slutade sannolikt sina dagar som en så kallad lösdriverska.

Information hämtad ur boken ”Några fall ur svenska Österbottens dystra brottmålshistoria” skriven av Lars-Otto Backman 1981.

BYA

5

19

WWW.LOKALNYTT.FI

TIPS FÖR GLITTER

prenumerera köpa lösnummer göra adressändring tipsa oss gratulera nära och kära boka annonser

Sammanställning: Jennifer Hägen

Ta hand om dina smycken så håller de sin glans och sitt värde längre. Äkta smycken är ofta en investering, guld har ökat mycket i värde de senaste åren.

1. Använd inte smycken när du sover, duschar och sportar. På så sätt minskar du risken för envis smuts, färgförändringar och onödigt slitage.

2. Förvara smycket i asken du fick det i eller i ett smyckeskrin. Förvara smyckena skilt för sig, om de ligger tillsammans ökar risken för repor.

3. Tvätta dina silver- och guldsmycken då och då, så återfår de sin glans.

Bästa sättet att göra det är genom att hälla några droppar diskmedel i ljummet vatten och skrubba försiktigt med en mjuk tandborste. Skölj riktigt ordentligt och torka torrt med en mjuk trasa.

Gilla oss också på 4. Tänk på att smycken med stenar kräver mycket varsam behandling.

Kontrollera dem då och då så att stenarna sitter fast som de ska.

5. Lämna gärna in dina smycken till en guldsmed varje år för professionell rengöring och översyn. Guldsmeden kontrollerar till exempel lås och infattningar på smycken med ädelstenar och gör rent ädelmetaller och stenar med professionella verktyg. Hos guldsmeden kan du även köpa speciella putsmedel och putsdukar som du kan själv kan använda hemma.

Prenumerera och vinn!

Betala din prenumeration under tiden 1.1- 30.11.2022 och du kan vinna en Dyson cyclone v 10 total clean sladdlös effektiv dammsugare, värde 499 €.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt.

PRENUMERERA: • på

hemsidan www.lokalnytt.fi • via e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 344 1814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 58 € Inom Europa: 63 € Utanför EU: 65 €

BYA

KRYSSLÖSNING Vi gratulerar Hans Ingo i Smedsby som vann utlottningen bland de som skickat in rätt korsords­lösning i ByaNytt 10/2021.

En överraskning kommer på posten.

Här nedan krysslösningen.

DE SKA GNUGGAS I SKALLEN

H

HETER GODTHÅB IDAG

B

FORDONSFÄRDEN LÅTER SOM FÅGLARNA

A

BRÖD OCH SPRITKRYDDA VÄDER STRECK

G

E

N

I

K

N

Ö

KÖP EN PRENUMERATION OCH DELTA I UTLOTTNINGEN AV EN:

DYSON VÄRDE 499 €

A

L

I

S

K

A

K

A

N

A

A

N

S

S

O

BEGÄRA

Ö

ÄR FIKTIVA FUNDRINGAR

T

Ä

N

T

A

R

SNABBA INBROMSNINGEN TAR SVALGPROV

T

V

Ä

R

N

I

T

E

N

...MASTER PÅ BRÖLLOP

T

O

A

S

T

GILLAR ATT SKÄRA

K

I

R

U

R

G

O

BLANDAS I BENSIN VARUKOD

E

T

N

O

L

A

SMAL O HALFISKEN

A

Å

D

E

E

JIPPOT

R

E

S

T

D

V

A

R

D

A

KURVIG KONSTSTIL VIRA

R

R

O

K

O

A

N

N

A

S

P

R

VÄRLDSDEL HAR NÖTMJÖLK?

OVÄSENTLIGHET

S

T

R

U

N

T

S

A

K

EFTER SKATT HAR EN DEL DIVOR

N

E

T

T

O

LILLA PARTIKELN FLABBAR

A

T

O

L

A

T

E

R

HAN FRÅN PIREUS FÅNGA

G

R

E

SLÅR HÅL BÅDE HÄR O DÄR

R

FYLLER MAN I HÄR SOLOT

R

U

T

A

WESENLUND, KOMIKER IRLAND DÄR

S

T

A

N

S

A

R

HÅLLIT HÖGT ONASSIS KORT

Ä

R

A

T

FÖR HUSBYGGE FAGER O HULD

V

E

R

I

K

A

N

D

T

M

E

N

MUNTLIGA SKEPPSVIRKE

O

R

A

L

A

K

E

N

DEN HÖGRE BESKYDDAREN

E

G

I

D

E

N

R

O

L

V

PAPPAS BRORSON

K

U

I

N



E

NEDBANTADE ETT JACK I SKROVET

S

L

I

M

ÖVERTYGELSEN O KUNGASÄTE

T

R

O

N

RINNER GENOM FLORENS

I

R

K

E

D

M

Å

N

E

N?

PAPPERSBÅT

A

R

E

A

R

?

GISSA

VEM

Här ser du en pixlad bild på en känd finlandssvensk person.

Vem är personen på bilden? Skicka in din bästa gissning, bland alla rätta svar drar vi en vinnare som får två casinolotter på posten. Vi gratulerar Margareta Back, Kvevlax som vann utlottningen bland de som gissat rätt i förra tävlingen.

R!

E

P

O

S

HON ÄR PAPPAS FLICKA

N

A

K

T

R

G

D

T

E

SMEK

EN LÄNGRE BERÄTTELSE INTE FRÄMRE

A

S UPPHÖJDA

KELVIN

Ä

J

R

SLITET

E

TYGET PÅ HANDEN

N

MOTTAGAREN

R

V

A

A SNÖRE FÖR DENTALHYGIEN MEST I MITTEN

A

A

V

FLITIG

SÅLDE UT ÄR BELASTANDE

N

A

T

TRÄBORR

Lokaltidning i Korsholm

K

LYCKKAN MAN TA DET LIGA ROVMED FÅGELN

M

FÖRSEDDA

I

K

KOMEDIENN

SOM NOLL

PRATSTART?

R

INTAGIT

NIA

SLAGEN

A

N

E

MACK MED EN TIGER I TANKEN

G

I

ÄLDRE ISRAELDEL

T

ELJEST

R

D

E

N

GRÄVT RÄNNA FAL ZOLAFIGUR

G

K

R

D

I

O

E

E

U

O

T

E

T

DEPARTE- ÄR ORO EN MENT GLIDER IVÄG

D

S

S

E

D

I

I

I

18/3

A

TA I TU STRATEGEN

R

V

R

DAVIES, AKTRIS

N

KAN VARA ETTT KÄRL FÖR CONSOMME ELLER BARA EN VANLIG SÅSKOPP

O

L

U

ÄR DET SOM BLIR ÖVER

V

ESPERANTO VARIANT

U

J

SVÄRS

HÖGT ENTAL

R

J

L

SÅNA HAR FINA MANER OCH RÖR SIG I DE FINA SALONGERNA

MÖNSTERGILLA MÖRKA

ALLMÄN LAGVRÄNGARE

L

K

A

SJUNGS I DESSA DAGAR

DRAGOXEN

NAGEL

PYTS FÖR EKA

Ö

S

K

A

D

O

E

IDEELLT SAMARBETE I FINLAND

T

T

E

R

N

T

A

L

K

O

Konstruktion: Jan H. Eriksson

Skicka in kupongen senast 9 februari till ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37 A, 65380 Vasa eller mejla tavling@kustmedia.fi. Det går bra att kopiera kupongen om du inte vill klippa i tidningen.

Personen på bilden är: ____________________________________ Namn:_________________________________ Adress:________________________________ Telefon:________________________________ E-mejl:_________________________________

BYA

20

Flera inomhushallar står på önskelistan. Foto: Privat

En sak som utmärker Wasa Fotbollsakademi är att man har extra många flicklag i föreningen. Foto: Privat

Tillsammans är vi starkare – konstant förbättring är målet Wasa Fotbollsakademi som grundades 2015 är en bred samarbetsförening med syfte att förbättra möjligheterna för en mera mångsidig juniorfotboll i Vasatrakten. De medverkande föreningarna är VIFK, BK-48, Iskmo-Jungsund BK, FC Kuffen, Sundom IF och Solf IK. Totalt berörs cirka 1700 fotbollsjuniorer i åldern 6–18 samt över hundra juniortränare, lagledare och andra funktionärer.

E

TT MERA FLEXIBELT system som allmänt gagnar juniorfotbollen i Vasatrakten. Det är tanken bakom den regionala samarbetsföreningen Wasa Fotbollsakademi.

Föreningen som är inne på sitt sjunde verksamhetsår vill fortsätta att utvecklas. Genom strukturerade lagbyggen med spelarmaterial från de olika föreningarna vill Wasa Fotbollsakademi bland annat erbjuda bättre och individuellt anpassade träningsmöjligheter för unga fotbollslirare.

– Vi brukar säga att konstant förbättring av verksamheten är vårt långsiktiga mål. Vi vill på ett konkret sätt arbeta för att så många juniorer som möjligt får träna och spela fotboll och dessutom utöva sporten på sin egen nivå, säger Mathias West, nybliven ordförande för Wasa Fotbollsakademi.

– Via det här systemet kan de juniorer som vill träna flitigare och satsa mera seriöst göra detta. Samtidigt kan andra spelare i högre grad idka sporten som en hobby – Faktum är att många föreningar ofta har svårt att få ihop elvamannalag på olika juniornivåer.

Detta kan leda till svikande inspiration och bortfall, säger styrelsemedlemmen Andreas Björk.

De sex medlemsföreningarna sköter sina juniorverksamheter på egen hand upp till 12-årsnivån.

Från 13 år och uppåt kan Wasa Fot-

bollsakademi erbjuda hybridlag för D13-juniorer samt olika sammansatta pojk- och flicklag som spelar i diverse serier från C14-nivå till B-juniornivå.

– Vi har i praktiken rollen som en paraplyförening även om vi hör till fotbollsförbundet, säger Andreas.

Minna Määttä ny verksamhetsledare Att upprätta och bygga upp en samarbetsförening för ett halvt dussin föreningar är naturligtvis ingen spikrak och problemfri klättring. Wasa Fotbollsakademi är inget undantag från den regeln.

– Givetvis saknas det inte utmaningar. Det finns alltid olika viljor och åsikter att ta hänsyn till, säger förre ordföranden Andreas som har varit med i föreningen sedan 2018.

Samtidigt lyfts projektets positiva effekter konsekvent fram, inte utan stolthet.

– Totalt har verksamheten ökat med 300–350 juniorer sedan starten. Juniorunderlaget för flera medlemsföreningar har blivit klart stabilare. Jag skulle säga att WFA befinner sig på topp tio-listan i hela landet i fråga om den här typen av juniorverksamhet, säger Mathias.

För att kunna anamma och följa en gemensam linje i det praktiska upplägget utgår WFA och dess

samarbetsföreningar från ett fotbollsprogram som den förre sportchefen Lars Mosander har gjort.

Fotbollsakademins allmänna strategi för de kommande tre åren är att åstadkomma fortsatta framsteg och tillväxt. När synpunkter på hur föreningen kan utvecklas och tackla framtiden önskades häromåret lämnades drygt 900 svar in.

– En konkret åtgärd är att tillsätta en verksamhetsledare. Detta blir av den 1 januari 2022 när Minna Määttä tillträder posten. Tanken är att verksamhetsledaren ska vara en kunnig fotbollsaktör. Det handlar inte bara om att utföra administrativt arbete utan om ett brett och äkta engagemang som också de yngsta juniorerna har nytta av, säger Mathias som har varit med i WFA sedan 2016.

Förutom Minna Määttä har Wasa Fotbollsakademi tre heltidsanställda i sin rörelse för närvarande. Christoffer Kloo är sportchef medan VIFK-herrtränaren Max Peltonen och Nijaz Sarailija verkar som föreningens två huvudtränare.

– Utöver de anställda tränarna har vi tillgång till många duktiga aktiva tränare och ledare. Inom föreningen ordnar vi därtill tränarutbildningar, säger Mathias.

– Det blir allt svårare att rekrytera personer som ställer upp frivilligt för föreningsarbete. Därför kommer det sannolikt att ske en professionalisering inom föreningslivet. Det är samtidigt en förändring som i sig inte behöver sakna positiva element, säger Andreas.

Hittills har Wasa Fotbollsakademi i huvudsak varit en finlandssvensk satsning även om föreningen inte ryggar för att nå ut över språkgränsen.

– Kommunikationen inom akademin sker på svenska. Men det förekommer att juniorer från finskspråkiga föreningar i Vasa

Wasa Fotbollsakademi består av 1700 fotbollsjuniorer från sex föreningar i Vasa och Korsholm. Sedan starten 2015 har den totala verksamheten ökat med 300–350 fotbollsjuniorer, säger föreningens nya ordförande Mathias West och styrelsemedlem­ men Andreas Björk. och även från Laihela söker sig till oss. De finskspråkiga spelarna har samtidigt möjlighet till nyttiga språkbad, säger Mathias.

– Föreningen kunde utvidgas geografiskt framöver. Förutom FC KoMu har Malax IF och Norrvalla FF visat intresse för olika typer av samarbete med WFA. Än så länge har dock inga konkreta beslut om att öka antalet medlemsföreningar tagits, säger Andreas.

Ökad hallkapacitet högt på önskelistan Fotboll är en genuin året runtsport som inte alls faller i dvala när de sista utomhusmatcherna är förbi på höstkanten. Under de kallaste månaderna spelar WFA-juniorer både cupmatcher och kvalmatcher vid sidan av regelbundna träningspass som arrangeras från mitten av oktober.

Viktiga centrum i Vasatrakten är Fennia Arena i Sandviken, Botniahallen och Elisa Stadion. På den sistnämnda utomhusarenan, där konstgräsplanen inte är upp-

värmd, vintertid brukar det ofta gå att träna också när termometern uppvisar minusgrader.

– Ökad hallkapacitet skulle absolut behövas på grund av ständiga fullbokningar i arenorna, framhåller Mathias.

Att ytterligare kunna höja kvaliteten på verksamheten och småningom kanske ta sikte på 2000-gränsen numerärt sett är enligt Andreas några centrala framtidsmål för Wasa Fotbollsakademi.

– En annan sak som är speciell med WFA och samarbetsföreningarna är att fördelningen mellan pojk- och flickjuniorer är 50–50 hos oss. När det gäller könsfördelningen i juniorverksamheten är variationerna stora bland österbottniska föreningar. På nationell nivå är 25 procent av 140 000 registrerade juniorer flickor, säger Andreas.

Text och foto: Joakim Snickars