ByaNytt 8/2016

6 430030 490207

8/2016

PRIS 5,50 € INKL. MOMS

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

Bengt-Eric om spanska och resan till Nicaragua

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

God must av goda äppel vid Lalle Gård

ISSN 0780-4555

Elis – en händig mångsysslare och bilsamlare

TEMA: RESOR OCH FRITID

Viveca reste till Indien på hälsoresa

Vad händer här?

LÄS ÄVEN OM

Vi förlänger våra öppethållningstider i Vasakontoret: Må kl 9:30-17:00 alla tjänster kl 17:00-19:00 tidsbokning (ej kassa) Ti-Fre kl 9:30-16:30 alla tjänster

AFF

För Dig som vill köpa el. sälja bostad/fastighet. Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E 361 0444 D. ÖRNDAHL www.primafastigheter.fi 0400 210 335

☎

tel. 06 3462111 | sparbanken.fi

Folkmängden ökar i Korsholm Miniatyrer och dockskåp

Leve Iskmo marthaförening

_

Sverigeresan år 1952 av Britt-Louise Granö

_

En riktig solskenshistoria av Viktoria Sten Höstbrunch vid Carpella

Skolbarn lär sig om skärgården

_

Petsmo startade eget eftis

_

2 FOTO: Julia Bäck

UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn (06) 344 1800 Fax (06) 344 1820 E-post: redaktionen@byanytt.fi

Resa, fritid och kantareller

VD Tomas Bäck, tfn 344 1814

våra återförsäljare. Tema är resor och fritid.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

D

ET ÄR ONSDAG kväll i skrivande stund. I morgon är det torsdag och då sänds ByaNytt till tryckeriet, på fredag passerar den tryckpressarna och när vi välkomnar en ny vecka når den prenumeranterna och distribueras till

I MORGON SKA jag både resa och ha fritid fyra dagar framåt.

Resmålet är Kittelfjäll i Sverige och föremålet för resan är kantareller, vandringar, vila och förstås en vända via favoritbutikerna i Umeå. Spela kort på kvällarna hör också till.

För ett år sedan, vid samma tidpunkt, var jag till Hemavan i samma syfte. Tyvärr var det ett dåligt svampår i fjol och kantareller fanns inte ens att köpas i butiken. Egentligen var planen att åka dit igen, till samma stuga, samma plats och samma helg men dessvärre var hemresedagen dagen då Vasabåten går i docka så det blev tidigarelagt och Kittelfjäll.

Kittelfjäll är en liten ort i Vilhelmina kommun i Västerbottens fjällvärld. En omtyckt skidort och utmärkta vandringsleder. Jag läser på internet att det tar två dagar att ta sig till själva Kittelfjällets topp, 1225 meter över havet, och att det

är både ansträngande och branta sluttningar.

Så – till toppen ska jag inte.

DET KAN BARA bli bra hur än det blir. Men klart att jag hoppas på att komma hem med svamp.

För jag har varit kaxig och sagt ”tack, men nej tack, i år ska jag plocka dem själv”. Klart jag känner pressen!

Det har varit ett bra svampår i Österbotten i år också. Men det här passar mig då jag behöver hjälp med att hitta ställen, att hitta själva svamparna och så vill jag vara med om fritiden i det trevliga sällskapet omkring själva svamparna också.

Dessutom är mina svampvänner här hemma sällan pigga på att visa sina ställen…

RESEHISTORIER I DEN här tidningen får vi av Bengt-Eric Rönn från Västerhankmo, som berättar om sin resa till Nicaragua. Viveca Backlund från Replot har varit på hälsoresa till Indien. För henne blev det mer än semester, veckor-

na fick henne att både minska stress och ändra sina matvanor. Britt-Louise Granö återger en självupplevd Sverigeresa år 1952 och Viktoria Sten skriver en solskenshistoria om en återfunnen resenär.

Jag önskar er en trevlig stund i ByaNytts sällskap.

Utöver temareportagen finns förstås annat också. Befolkningsutvecklingen i Korsholm pekar uppåt och vi håller på att komma i kapp Jakobstad. Vem trodde det?

FINA HÖSTVECKOR ÖNSKAR jag Er. Vi får inspirera oss själva till att göra något bra av mörkermånaderna. Det är nu vi ska tända ljus och dekorera med ljusslingor.

Var rädd om Er själva och dem ni har omkring Er.

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Pia Backman-Nord, Britt-Louise Granö, Sofia Isaacs, Anna Sand, Joakim Snickars, Viktoria Sten ANNONSFÖRSÄLJNING Emilia Häggman, tfn 344 1816, emilia@kustmedia.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Heidi Hjerpe, tfn 344 1815 PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.byanytt.fi Emilia Häggman, tfn 344 1816 prenumeration@byanytt.fi TRYCKERI Iprint, Seinäjoki 2016 UPPLAGA 3000 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 51 €, EU 57 € Övriga världen 59 €

Smedsby den 14 september

Det är skördetid och äppelmostid.

Mina frysar är åter fyllda med bär inför vintern. Skönt!

ANNONSPRISER 2016 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm.

KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

Leader hade 20-årsfest vid Carpella och jag är så nöjd över att jag deltog. En mycket trevlig kväll med många minnen från projektvärlden.

På bilden nuvarande ordförande för Aktion Österbotten: Mats Brandt.

Tuja, murgröna och krysantem pryder min trappa. Tujan klarar sig och tids nog får den belysning.

Julia flyttade till Skottland och hon tog med lappen jag skickade med henne första gången hon var utomlands en längre tid. ”Jag älskar min mamma för allt hon har gjort” Jaa, det får man inte glömma fast man är långt borta…

Kolakakor Det här behövs till cirka 45-50 stycken: 200 gram smör 1 ½ dl strösocker 2 msk vaniljsocker 1 ½ msk sirap 2 msk kakao 5 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver

Det har asfalterats utanför Kustmedias kontor i Smedsby.

Och det är så intressant att titta på när asfalten sprids ut och det blir sådan fart på skyfflarna.

Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader. Blanda samman alla ingredienser till en smidig deg.

Låt vila på svalt ställe en stund. Rulla ut långa längder och platta till dem på tvären med en gaffel. Grädda i ugnen cirka 12-15 minuter eller tills kakorna känns torra. Skär kakorna i bitar medan de är varma.

Jag hälsade på hos en Johan i Närpes. Skrev en artikel till en tidning och blev bjuden på så goda kex, bakade av hans sambo, att jag bad om receptet.

Har inte hunnit baka dem själv än men intygar att de är goda.

Här får ni också receptet ifall någon av er vill pröva på.

Till sist påminner jag om flaggdagarna i oktober: Den 10 oktober är det Alexis Kivi-dagen, den finska litteraturens dag och den 24 oktober är det FN-dagen.

Båda allmänna flaggdagar.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi.

Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning).

Fonter bifogas eller omvandlas till vektor-grafik (kurvor).

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

KUSTMEDIA producerar tidningar och reklam för print och webb.

Under eget namn ger vi ut två lokaltidningar: ByaNytt och KustNytt. Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik.

Kustmedia är delägare i webbyrån Eniti, som erbjuder lättanvända och förmånliga webbtjänster till småföretag.

Du kan anlita oss för de flesta tjänster inom print, webb, grafisk design, innehåll och försäljning. Kustmedia har två kontor, huvudkontoret i Korsholm och ett kontor i Närpes. Vi är lokalt placerade men arbetar över hela Finland.

3

Fest för världsarvet

D

ET HAR GÅTT tio år sedan världsarvet fick världsarvsstatus, då Kvarkens skärgårds värdefulla natur togs upp på Unescos världsarvslista år 2006.

Jubileumsåret har uppmärksammats på olika sett och i början av september var det fest i Korsholms kulturhus.

Verksamhetsledaren vid Världsarvsföreningen Kenth Nedergård är nöjd med festligheterna i Kulturhuset.

– Närmare tvåhundra i publiken och ett mångsidigt program som lyckades väl. Tillställningen var tvåspråkig och simultantolkades åt dem som önskade. Susanne Skata och Heikki Hovi skötte värdskapet för programmet där tal och hälsningar varvades med musik, bildspel och som avslutades med servering. Charles Plogman, Stig Snickars och en kör från Norra Korsholms skola underhöll i musikens tecken, festtalet hölls av

En egen kör från Norra Korsholms skola uppträdde. Skolan är utsett till ambassadörer och världsarvsskola.

Många möten och hej blev det i aulan innan festprogrammet tog vid.

professor Matti Räsänen från Åbo universitet. Det var prisutdelning i skrivtävlingen och gratulationer, minnen och lyckönskningar framfördes i en rad talturer. Ett telegram från president Sauli Niinistö lästes också upp.

Studentteaterföreningen RAMPEN kommer också att uppföra en teaterföreställning med anknytning till världsarvet i Vasa under hösten, tillägger han.

Fotoutställningar – Aktuellt ännu under hösten är bland annat två utställningar, be-

rättar Kenth Nedergård. I kulturhuset i Korsholm pågår en utställning av världsarvsskolan i Norra Korsholm och vid Fotogalleri IBIS i Vasa är det vernissage på en fotoutställning den 14 oktober. Den innehåller ett urval av foton från världsarvet under de senaste tio åren som samlats in av allmänheten och som är utställda till mitten av december, berättar han.

Samarbete Samma dag som festen ägde rum, den 5 september, grundade de finländska världsarven en samarbetsförening i Vasa. Det finns

sju världsarv i Finland men bara ett världsnaturarv: Kvarkens skärgård, där också Höga kusten i Sverige ingår.

– Nu är vi på väg till Island på världsarvsdagar och där kommer vi att grunda en nordisk förening, berättar Kenth Nedergård.

TEXT OCH FOTO:

Lisbeth Bäck

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA! DE RÄTTA TÄVLINGSSVAREN FANNS PÅ SIDORNA:

Svaren finns nämligen i detta nummer av ByaNytt.

FRÅGA 1:

TRÅDLÖST LARM Marlen Back och Ola Österbacka är glada över att vandringsleden var färdig att invigas redan i början av sommaren.

FRÅGA 2: 4, 5, 9 OCH 11 FRÅGA 3: 4, 9, 13 OCH 15

Tova är en så söt flicka. Hon har egen ”mopo” och så visar hon sitt gosedjur, en katt som heter ”Mjau”.

FRÅGA 4: 6, 7, 17 OCH 18 SAMMANSTÄLLNING AV TÄVLINGSSVAREN:

Lisbeth Bäck

FYRKLÖVERNVINNARE

Trådlöst larm med rörelsevakt. Innehåller PIR-sensor och mottagare.

Avkänningsvinkel 30 grader och 5-8 m räckvidd på sensorn. Perfekt för uppfarter, passager, trädgårdar, obevakade ingångar, entrésignal i t.ex. butik. Trådlös överföring mellan sensor och mottagare 50-80 m. Sensorn detekterar rörelse och mottagaren varnar med ljus och/eller ljud. Drivs med batteri (medföljer ej).

VEDKORG Förvara veden prydligt i denna stabila och rymliga vedkorg med handtag. Gjord av svartlackerad plåt. Mått 420x300x490 cm.

Skohylla till lilla Tova Tova Lundfors i Solf vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 324. Tröstpriser fick Adelina Eriksson i Vörå, Inger Nordberg i Solf, Susanne Hägglund i Kvevlax och Marita Rönn i Södra Vallgrund.

1

2

än, målare, mu

arbeten

Gratulerar alla vinnare!

maskiner, dum

Tova Lundfors i Solf är två år. Hennes föräldrar heter Mari-Louise Snickars och Kaj Lundfors. Tova har också en halvsyster, Kajs vuxna dotter Angelica.

Mari-Louise säger att det är mormor och morfar: Helena och Tage, som skickat in kupongen i Tovas namn, det är dem Tove har att tacka för vinsten, en skohylla.

– Annars verkar hon vara en turflicka, berättar MariLouise. Hon har vunnit i flera lotteri på sistone.

Både Mari-Louise och Kaj arbetar på Solsidans Matservice i Smedsby men tillsvidare är Mari-Louise vårdledig.

Familjen har jordbruk så Tova brukar ibland vara ut och köra traktor.

Alldeles nyligen har det varit två årskalas i huset och till kaffet, som de bjuder på, serveras godaste mangobakelsen. Tack för det och Tack för stunden!

TEXT: Lisbeth Bäck

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – På skolsidan...

– Stadscentrum var inte...

– Det är Mats...

– I takt med att nätet...

4

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

Namn............................................................Tel.................................................

Adress................................................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Trådlöst larm Vedkorg Omgång 325, B816

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 12 oktober 2016. Adressen är ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

4

Norra Korsholms skola Norra Korsholms skola har i år 45 elever på årskurs ett, fördelade på tre parallellklasser. När ByaNytt var på besök i början av september pågick en temavecka kring scouting och äventyr i skolan. Ettorna hade bland annat fått vara på en lärorik skogspromenad tillsammans med sina vänelever, och bekantat sig med olika växter och träd i området. I läxa hade de bland annat fått i uppgift att göra en god gärning hemma – till exempel att plocka ur diskmaskinen, läsa för mamma och pappa eller dylikt.

Korsholm sn Det moderna Korsholm har med undantag av år 1999 varit en växande kommun. I år har befolkningen hittills ökat med cirka 100 personer. Kommunen har kunnat erbjuda tomter och bra service. Det har lockat inflyttare, säger ekonomichef Rabbe Eklund.

1A Anders Lundström är klasslärare för 1 A och Pia Söderholm assistent. Överst från vänster står Mico Paananen, Izabelle Sand, Jenna Mietala, Rasmus Forsberg, Roope Laaksonen, Isak Sahlberg och Tida Glasberg.

På andra raden sitter Ronja Udd, Lena Timberg, Amelie Barck, Jasmin Segervall, Sara Bäck, Benjamin Nygård och Ian Österåker.

Vanessa Snellman var frånvarande.

1B Lisbeth Koivumäki är klasslärare i 1 B och assisteras av Ann-Chistine Sid. Överst från vänster står Lucas Hällund, Ian Renkonen, Alma Rönnblom, Julia Björk, Malin Lund, Natalie Pettersson, Mathias Kiili samt Josefin Backman.

Nedan sitter Moa Torrkulla, Felix Thors, Elias Häggblom, Olivia Kargus, Agnes Koskela, Erik Dahlgren samt Wilmer Granö.

Befolkningen i Korsholm fortsätter att växa. I mitten av augusti hade kommunen 19 398 invånare. Nu har Korsholm en nästan lika stor befolkning som Jakobstad.

– Vi har gott om hus- och industritomter att erbjuda, säger ekonomichef Rabbe Eklund.

M 1C Therese Koski-Luoma är klassläraare i 1 C. Överst från vänster Hanna Sabel, Jimi Kaustinen, Edith Österåker, Sebastian Siegfrids, Elin Jåfs, Maja Sundström och Edvin Ahlskog.

Nedan har vi Frida Södergård, Alvar Karlsson, Juni Storgård, Adnan Elariss, Isabella Söderback, Moa Dahlgren och Wiggo Ahlskog.

Frånvarande var Isak Aremaa.

TEXT OCH FOTO: Anna Sand

ED DEN HÄR utvecklingstakten ser tillväxtkommunen Korsholm ut att snart passera Jakobstad. I så fall skulle Korsholm bli näststörst i landskapet Österbotten.

Den sista juli i år hade Korsholm och Jakobstad 19376 respektive 19436 invånare. I mitten av augusti hade Korsholm enligt uppgift vuxit med ytterligare 22 personer.

Under det innevarande året har Korsholms befolkning hittills sammanlagt ökat med 100 personer.

I fjol bröts dock den starka positiva tillväxttrend som har pågått under hela 2000-talet. Kommunen har årligen noterat en befolkningsökning på 100–300 personer.

– Fjolårsresultatet blev till slut en mera blygsam ökning med 15 personer. Men tidigare under året, i juli, var vi till och med nere i ett minusresultat, säger Rabbe Eklund, ekonomichef på Korsholms kommun.

– Utan de flyktingar som Korsholm tog emot ifjol skulle vi ha haft svårt att nå ett positivt resultat, tillägger Rabbe i samma veva.

Landets utveckling viktig faktor Orsakerna till det plötsliga trendbrottet är sannolikt flera. Den allmänna ekonomiska nedgången och lågkonjunkturen spelar förmodligen in liksom att Vasa stad har gått in för att vässa till den egna bostadstomtpolitiken.

– Att hela Vasaregionen är stark och framgångsrik är förstås till vår fördel. I ett större perspektiv är också hela landets utveckling en viktig faktor. Vi har för vår del kunnat erbjuda tomter och bra service. Det har lockat inflyttare, säger Rabbe Eklund. År 2010 skedde den största inflyttningen hittills på 2000–talet.

Korsholms befolkning växte då med 299 personer. Tre år tidigare (2007) ökade befolkningen med 295 personer.

Har bostadstomter att erbjuda Rabbe Eklund tillträdde som ekonomichef i Korsholm i slutet av 1997. Sedan dess har kommunen

5

J Frantz i målerifirma

nart i kapp Jakobstad Lever under njugg stjärna

vuxit successivt och fått ett tillskott på över 3000 invånare (från 16321 till 19376 personer).

– Det antalet är större än den totala invånarsiffran i många mindre kommuner i landet, som till exempel Korsnäs och Kaskö, påpekar Rabbe Eklund.

– Undantaget från regeln är år 1999 då kommunen minskade med sex personer. Det är för övrigt den enda minskningen i det moderna Korsholms historia.

Rabbe Eklund säger att Korsholm har gott om bostadstomter att erbjuda för närvarande. Nya stora områden är aktuella i Smedsby (mellan gymnasiet och HVC) och i Toby.

– Tillgången på höghusbostäder kommer därtill att förbättras efter att planeringen av Smedsby centrum avancerar.

– På skolsidan har vi beredskap att klara av ytterligare tillväxt. På social- och hälsovårdssidan är dock utgången oviss på

grund av sote-reformen. Det kan bli på det viset att den framtida vården inte ligger i kommunernas utan i landskapens händer, tillägger Rabbe.

Korsholms kommun prognostiserar att det egna invånarantalet stiger till 19500 nästa år och till 19600 år 2018.

Rabbe Eklund tippar att Korsholm kommer att nå den ”magiska” 20 000-gränsen först någon gång under 2020-talet.

BEFOLKNINGSFAKTA/ KORSHOLMS KOMMUN: Kommunens befolkning har sedan bildandet ökat från 11890 (1973) till 19376 (2016). Ökningen är 63 procent.

Tillväxten i kommunen var som långsammast på 1990-talet. Ökningen från 16 000 till 17 000 invånare tog 13 år (1990–2003). Ökningen 17 000–18 000 och 18 000–19 000 tog 5 år (20032008) respektive 4 år (2008-2012).

Enligt statistik för 2004–2015 har befolkningsökning skett i delområdena Smedsby (4977 till 5702), Kvevlax (3148 till 3517), Norra Korsholm (2695 till 3202), Solf (2228 till 2648), Södra och Östra Korsholm (1985 till 2086).

En liten minskning har skett i delområdet Replot-Björkö (2132 till 2115).

De största Korsholmsbyarna är Smedsby (inklusive Böle och Kråklund) 5702, Solf (inklusive Munsmo och Rimal) 2026, Kvevlax (inklusive Vallvik) 1842, Karperö 1310 och Toby-Helsingby 1243. (statistik från 2015)

Kommunfullmäktiges ordförande Carola Lithén säger att Korsholms framgångar är resultatet av hårt och målmedvetet arbete under lång tid.

– Det är förstås positivt att kommunen fortsätter växa. Ett aktuellt miljonprojekt och jättestor satsning är skapandet av 60 företagstomter i Fågelberget och Vikby.

Samtidigt lever Korsholms kommun liksom andra kommuner sedan länge under en njugg stjärna. Sparprogram och förändrande av strukturer och funktioner hör till dagens villkor.

– Mindre positivt är att kommunens skattebas krymper.

Antalet barn och äldre har ökat.

Det är i och för sig positivt och pensionärerna har ju varit med om att bygga upp välfärden. Arbetslösheten i Vasaregionen har dessutom ökat en del på sistone.

Kan ett centraliserat skolväsende bidra till en mera ojämn befolkningsutveckling i Korsholm?

– Tidigare skolstängningar i olika byar har inte lett till några större förändringar eller avfolkningstrender. Om en skola läggs ner är det ett tecken på att byn i fråga redan tidigare har stagnerat i viss grad. Kommunen lägger inte ner skolor i byar som växer och utvecklas, säger Carola Lithén.

• Målning inomoch utomhus • tapetsering

tfn: 044 5530882 firma.jfrantz@gmail.com

VVS installation & service Jonas Holm

050 37 52 946

holmsvvs@gmail.com

Sakkunnig inhemsk service!

!

Gratis 2016frå n

Transport av jordprovbotten lantbruksaffärer i Öster sept-dec!

06-347 4250 ZZZ KRUWLODE À 6H NRPSHWHQVRPUnGH ZZZ ¿QDV ¿

TEXT OCH FOTO:

Joakim Snickars rs

VI HAR GOLV I ALLA INREDNINGSSTILAR Läggningsservice Golvslipning Vackra golv till kampanjpriser!

ex. Ek Natur 1-stav mattlackad 43 €/m2

Stationsg. 39, Vasa Tel. 010-229 1770 Öppet: mån-fre 10-17.30 www.villenparketti.fi

DIDRIKSONS nya vinterjackor!

Laurie mirakelbyxor & Marc Lauge strechjeans fr. 79€

Höstens byxurval nu som bäst!

Snygga tunikor/toppar fr. 39€

Alla REA-kläder välj 3 - betala 2 Vi klär dig till vardag o. fest!

Må–to 10-18, fre 10-17, lö 10-14 GH-Shoppen, Marknadsv. 3, Smedsby www.gh-shoppen.fi • Tel. 040 724 0907

6

Veteranbilar och motionspass håller Elis i form Den snart 82-årige Elis Wahlstedt är en pigg och aktiv pensionär som ogärna missar de stavgångsförmiddagar och veteranbilsträffar som han har deltagit i under lång tid. På hemgården i Anixor har Elis fyra veteranbilar på rad.

E

TT TREVLIGT OCH soldränkt indiansommarväder har parkerat över trakten när ByaNytt träffar Elis Wahlstedt i dennes hemby Anixor. Det är en eftermiddag i början av september.

Samma förmiddag har Elis varit ut på en stärkande motionsrunda med det lokala stavgångsgänget.

Gänget har företagit sin första höstvandring efter en lång sommarledighet.

– Vi är ett 20-tal pensionärer från Älvbyarna som samlas varje onsdagsförmiddag vid sportstugan i Skatila. Vi brukar promenera i närområdet i cirka en timme. Sedan dricker vi kaffe i sportstugan och diskuterar fritt. Vi löser väl inte några världsproblem men vi har tillfälle att kommentera dem åtminstone.

– Stavgångsgruppen i Skatila har funnits i cirka 15 år. Själv var jag inte med från början utan anslöt mig till gänget lite senare, säger Elis.

Motionens betydelse för folks allmänna välmående kan inte överdrivas. Elis Wahlstedt säger

att han vid sidan av promenaderna gärna ägnar sig åt skidåkning på vintrarna.

– Om förhållandena är goda och föret bra tar jag gärna en tur i det lokala spåret i Skatila. Där kan man skida antingen 1,7 kilometer eller 3 kilometer långa sträckor.

Den förstnämnda distansen är dessutom upplyst med elektriskt ljus.

Några långlopp på skidor har Elis inte känt sig manad att ställa upp i. Han gräver dock fram ett trevligt personligt tävlingsminne när skidandet förs på tal.

– Jag vann en större skoltävling i Veikars när jag var i 13-års ålder.

Alla skolor från Korsholms kommun deltog i evenemanget. Jag minns också att jag var med i några andra lokala skidtävlingar under uppväxten. Men några distriktstävlingar eller andra större lopp blev det däremot inte.

samhet genom att ta anställning på Wärtsiläs diesellaboratorium i Vasa.

– Jag stannade på diesellaboratoriet i fem år. Sedan blev jag erbjuden ett jobb som metallarbetare på Finnlift som senare började heta Norcar. Nuförtiden går företaget under namnet Logset.

Elis fortsatte på sin bana som metallarbetare i Kvevlax– och parallellt med det månskensjordbrukare– i sammanlagt 19 år tills han våren 1992 blev förtidspensionerad vid drygt 58 års ålder.

– Efter förtidspensioneringen var jag återigen jordbrukare på heltid fram till 65 års ålder, säger Elis.

Händig mångsysslare

Vid god vigör Vid snart 82 års ålder är Elis Wahlstedt vid god vigör. Han berättar att han inte behöver inta några mediciner till vardags.

– Jag har inte råkat ut för några svåra sjukdomar. Däremot har jag varit med om flera allvarliga olyckor under min levnad.

– Den värsta olyckan inträffade 1975 då jag och min fru Gun-Maj var på väg med bil till Nykarleby.

Frun körde och en bit söder om Oravais krockade vi med en vägtrumma i halt väglag. Jag kastades ut genom vindrutan och skadades svårt. Jag bröt flera ben, fick käkskador och förlorade några tänder. Ena örat lossnade nästan.

– Jag låg på intensiven i tre dygn. Det tog någon månad för mig att repa mig från det hela. Min

En Fiat 127 från 1972, en Saab 96 från 1973 och en Mercedes 240 D årsmodell 1982 är andra klenoder i Elis Wahlstedts trädgård.

Denna speciella smedstaty har en rörlig högerarm som drivs med en elektrisk motor.

fru ådrog sig bland annat käkskador i samband med olyckan, säger Elis.

Elis Wahlstedt är numera änkling. Sedan cirka fyra år tillbaka har han en ny sambo i Åsa Nordling som är bördig från Pernå i Östnyland. Den pensionerade sjuksköterskan Åsa har tidigare bott i Hangö och Ekenäs.

En Ford Granada USA av årsmodell 1977 är den mest robusta veteranbilen i Elis Wahlstedts samling. Amerikanaren har i tiderna haft en kvinnlig ägare i Närpes.

Jordbrukare och metallarbetare Elis är född och uppvuxen i ett jordbrukarhem i den lilla byn Anixor mellan Kvevlax och Veikars. Postadressen finns i Veikars.

Området han bor i brukar också kallas för Pölsvik.

– 1958 tog jag över föräldrarnas jordbruk. Jag har haft kor, höns, får och hästar samt spannmålsodling på både egen och arrenderad mark. Ett tag satsade jag särskilt mycket på hönsfarmning, säger Elis.

I början av 1960-talet lämnade Elis hemlandet några månader för att arbeta på ett metallföretag i Västerås.

– Jag befann mig i Sverige när den stora flygolyckan i Kvevlax inträffade några kilometer härifrån i januari 1961, minns han.

Elis återvände efter den korta sejouren i Sverige till hembygden och jordbruket. I slutet av 1960-talet breddade han sin yrkesverk-

En liten bit från Elis Wahlstedts och Åsa Nordlings hustrappa står fyra stiliga och välpolerade veteranbilar på rad.

I synfältet har jag en Fiat 127 årsmodell 1972, en Saab 96 årsmodell 1973, en Mercedes 240 D årsmodell 1982 och en Ford Granada USA av årgång 1977.

– Alla fyra bilarna är veteranbesiktigade och beskattade. Besiktningen av veteranbilar sker vartannat år. Det årliga skattebeloppet underskrider 50 euro per fordon. Dessutom behöver jag inte betala någon dieselskatt för min Mercedes.

Elis lägger ut texten och förtäljer historierna bakom sina omhuldade fordon.

– Ford Granadan köptes ursprungligen 1977 av en kvinnlig Närpesbo, Gunnevi Westerback, som var bosatt i USA. Hon importerade bilen när hon flyttade tillbaka till Kåtnäs i Närpes 1980.

Efter att hon hade avlidit förmedlades Granadan till Rinta Jouppis bilaffär. Jag hittade och köpte den för cirka 15 år sedan.

Dieselmercan har Elis köpt av en tidigare ägare i Vetil. Saab 96:an var i sin tur inte riktigt splitterny när Elis skaffade den i tiderna.

– Saaben har stått oanvänd i en ria i många år tills jag började renovera den grundligt för cirka tio år sedan. Jag har plockat loss skärmar, svetsat och målat bilen.

– Min Fiat 127 ägdes tidigare av en Wärtsilä-anställd person som brukade fixa upp bilar. En kompis till mig köpte bilen till att börja med. Jag följde med när han hämtade fordonet från säljarens som-

7 Den här ”flasktvättaren” kan tas i bruk om man kopplar i strömmen, säger Elis.

Velocipeden var en oerhört viktig uppfinning i tiderna.

Elis har lagt ner mycket tid och energi på att renovera denna tröskmotor av märket Valmet 502. Motorn som numera driver en vedkap har tidigare har funnits i en tröska av märket Sampo 310. marställe i Vasa. Sedan övertalade jag kompisen att sälja bilen vidare till mig, berättar Elis.

Mycket bilintresserad Elis är en praktiskt lagd person som alltid har varit mycket bilintresserad. Ford är något av ett favoritmärke för honom. Han har haft sex nya Ford-bilar i sin ägo under årens lopp. Hemma har han för övrigt också en husbil som är obesiktigad för närvarande.

– Jag tycker om att skruva och meka. Jag kan med undantag av bilelektriska arbeten göra det mesta på egen hand.

– Reservdelar till de gamla bilarna är– med undantag av Ford Granadan– lätta att få tag på i välsorterade varuhus. Om jag behöver några delar till Granadan kan jag vända mig till exempel till Skinnars verkstad. Hittills har jag bara köpt däck och batteri till den bilen, säger Elis.

Under det varmare halvåret– från första maj fram till tidpunkten för den första blixthalkan på senhösten– är det veteranbilträffar med Korsholmsföreningen Mobilisterna som gäller för Elis del.

– Vi samlas varje onsdagskväll på gamla Piffis parkeringsplats i Smedsby. Sedan åker vi ut till någon attraktion inom rimligt avstånd.

Samma dag som ByaNytt-intervjun äger rum är Elis och hans

kollegor i Mobilisterna på väg på en kvällstur till trädgårdsodlaren Christer Finne i Solf.

– Alla mina fyra veteranbilar har varit i användning under årets träffar, säger Elis i samma veva.

Vid sidan av sina bilprojekt tycker Elis Wahlstedt också om att ge utlopp för sin kreativitet på andra sätt. En liten rundtur i hans hemgård bekräftar detta.

Där finns bland annat en egenhändigt konstruerad plåtstaty som föreställer en smed i arbete. Statyn är försedd med en rörlig arm som drivs med en elektronisk motor.

– Statyn och jag är lika långa, upplyser Elis i förbifarten.

Andra trädgårdsattraktioner är en uppfixad tröskmotor, en kanon, en rekonstruktion av en tidig velociped och en så kallad ”flasktvättare”.

– Motorrenoveringen har varit ett riktigt långtidsprojekt för mig. Motorn av märket Valmet 502 har tillhört en tröska av märket Sampo 310, säger Elis innan han startar igång den tryggt men högljutt tuffande tröskmotorn som numera driver en vedkap.

Leve föreningen!

Det är 110 år sedan Iskmo marthaförening grundades och därför bjöd föreningen in till gårdsfest vid daghemmet i Iskmo i augusti.

Det var ett välkomnande lotteribord vid ankomsten, ett partytält som scen, glada marthor, publik, program och gott kaffe.

J

UBILEUMSFESTENS PROGRAM BESTOD av festtal, musik, allsånger, presentation av föreningens verksamhet, uppvaktningar, kaffestund, lotteri och försäljning av hantverk.

Ordförande Gun-Britt Lindholm-Örn hälsade välkommen.

Mix Musik: Max Åkersten, Gösta Hjerpe och Lasse Hjerpe samt Ingrid Back och Yngve Lithén stod för de musikaliska inslag och BrittLouise Granö höll ett intressant festtal.

Dåtiden Britt-Louise Granö blickade tillbaka på 1906, i Finland och i Mustasaari, som Korsholm hette då. Det var året då Iskmo marthaförening grundades, då kvinnorna fick rösträtt i Finland och då Svenska Folkpartiet grundades. Ombud för SFP i Iskmo och Grönvik var inspektor Korkman på Grönvik glasbruk.

Samma år fyllde Vasabladet 50 år, en av Granö:s källor till sitt tal. År 1906 var rågen bra liksom kornet men havren led av torka, potatis ger god skörd men rotfrukterna är sämre. Man får fin höskörd men fisket är dåligt, vilket inte gynnade Iskmoborna som till stor del livnärde sig på fiske. Politiskt sett var tiden mycket orolig.

Klyftorna i samhället var stora. I

Marthorna Elin Örn och Linnea Norrgård uppvaktades av GunBritt Lindholm-Örn och Petra Autio. kyrkboken kan läsas att invånarna i Iskmo var 423 och på Grönvik 393 – en skillnad på bara 30 personer, vilket visar glasbrukets jättelika betydelse som bland annat arbetsgivare.

Iskmoborna var givetvis bönder, fiskare och sjömän. Bland hantverkare kan nämnas skräddare, stickerska, snickare och skomakare. För att motverka välfärdssamhällets tillbakagång på grund av bland annat statens pengabrist behövs den så kallade tredje sektorn, där ideella föreningarna ingår mer än någonsin. Också marthaföreningarna.

Leve Iskmo Marthaförening!

Det här som axplock ur festtalet.

Varierande aktiviteter Iskmo marthaförening har för närvarande 18 medlemmar. Efter paus i verksamheten har man kommit igång igen och träffas en gång per månad på ”dagisvinden”.

Gun-Britt Lindholm-Örn och Petra Autio berättar om att de tillverkat ekologiska salvor, to-

TEXT OCH FOTO TO:

Jan-Erik och Britt-Louise Granö. vat tomtar och besökt Kodials ekobutik i Singsby. De stöder också hjälpbehövande och har packat morsdagspaket till Hoppets Stjärna, stickat över 50 par sockar till flyktingar, skickat Jemenvästar till Etiopien och bidragit till församlingens diakonihjälp.

– Vi har varierande program och framöver planerar vi bland annat en resa till Aspegrens Trädgård i Jakobstad, säger sekreteraren Autio.

Två damer i publiken uppvaktades med blommor: hedersmedlemmarna Linnea Norrgård och Elin Örn. Båda har genom året haft uppdrag inom styrelsen. De fick en varm applåd av publiken.

Under ordet fritt uppvaktade föreningen Iskmosundet, Iskmo-Jungsund hembygdsforskare och Vasabygdens marthadistrikt.

Gratulationer från ByaNytt också!

TEXT OCH FOTO O:

Joakim Snickars kars

Lisbeth Bäck Den 18 augusti 2016 ordnade Iskmo marthaförening jubileumsfest.

8 MÅNGSIDIGA BYGGTJÄNSTER Vi är också specialiserade på: • Sanering av vattenskador • Inredningsarbete • Installation av köksskåp • Kakel och klinker montering

Försäljning och montering av fönster och dörrar!

BYGGTJÄNST

✂

✂

Vi bygger: • Egnahemshus från grund till tapetsering • Renoveringsarbeten • Maskinfalsade plåttak, plåtlister och plåtdetaljer enligt beställning • Auktoriserad Ruukki takprodukters montör

På Lalle Gård

Österhankmovägen 178, 66550 Västerhankmo www.byggtjanstenlund.fi Tel: 0500-865 622, 06-3468 999 E-post: h.enlund@netikka.fi

Det är äppeltider och högsäsong på Lalle Gård i Veikars. Här, alldeles i närheten av älven, driver Christine och Jonathan Smeds sitt äppelmusteri sedan två år tillbaka.

50

1966-2016

P

KORSHOLMS

VUXENINSTITUT MUSTASAAREN

AIKUISOPISTO

Fullständig rostskyddsbehandling på person- och paketbilar.

Roy Kronholm, tel. 050 438 5874 t Helsingby t www.autorost.fi

Företaget som sköter allt inom VVS.

Bra socialt nätverk

och konsultering

Tag kontakt: Jonas Hedman epost:

Höstens nya Opal!

Utförsäljning av handarbetsmaterial fortsätter till bra priser!

Kom in och fynda!

Gilla oss på

ARET SMEDS EGEN äppelodling växer i takt med verksamheten vid Lalle Gård, som om några år kommer att omfatta både cider– och calvadostillverkning om allt går enligt planerna.

Vi tar det hela från början och hamnar då i Nagu, eftersom både Christine och Jonathan är hemma därifrån. Den gamla gården på Anixorvägen i Veikars var Jonathans fars hemgård, och Christine besökte den första gången 2001.

– Gården och platsen hamnade genast på min topp tre–lista över platser där jag trivs bäst, berättar hon.

När huset skulle bli tomt 2008 kom tankarna på att ”bli vuxna”, som Christine uttrycker det.

– Då hade vi inte varit hit på sex, sju år, och enda anledningen att flytta hit var just själva huset. Jag gjorde en sökning på lediga jobb i Veikars, och fick faktiskt en träff. En tjänst som skolgångsbiträde i skolan var lediganslagen. Jag sökte jobbet, och fick det, berättar Christine.

I september 2008 flyttade paret och så småningom fick även Jonathan jobb, på Åbo Akademi i Vasa.

Edvin, sex år, föddes och ett par år senare kom Olivia, nu fyra år.

– Tack vare mitt jobb på skolan lärde jag snabbt känna alla föräldrar och barn i byn, vilket var väldigt tacksamt. Den första sommaren jobbade jag inom hemservicen och lärde även känna många äldre i området. Dessutom fick vi bra kontakt med våra grannar och det är mycket tack vare det goda nätverket som vi stannat kvar, konstaterar Christine.

Självlärda via nätet På gården fanns ett par gamla äppelträd och eftersom skörden var god byggde Jonathan en egen äppelpress.

– Vi prövade på det mesta inom självhushållning under de första åren här, och köpte sedan en riktig press. Vi märkte att äppelmusten var jättegod och tanken på att göra något av saken föddes.

Paret bestämde sig för att utnyttja marken som låg i anslutning till gården och börja läsa på.

– Vi visste ingenting om äppel, men internet är fantastiskt och där hittar man allt man behöver veta.

Dessutom fick vi god hjälp vid Blomqvist plantskola, och lyckades hitta flera härdiga sorter, berättar Christine.

Med hjälp av grannar och vänner planterades 400 äppelträd ut och stängsel runt odlingen byggdes.

– Det var den hetaste dagen i maj 2014, minns Christine.

Goda äppel ger god must I väntan på att de egna äppelträden skulle börja ge skörd, skaffade paret utrustning och anlade musteri i uthuset. I år har paret gjort betydande investeringar och skaffat nya pressar och maskiner.

– Från våra egna träd kan det framöver komma 40 ton äppel och då behövs ordentlig utrustning.

I väntan på det gör paret äppelmust av kundernas äppel, och den första hösten mustades 20 ton frukt här.

– Ifjol var det ett sämre skördeår men i år ser det igen bättre ut, konstaterar Christine.

Innan man för sina äppel till mustning är det viktigt att de är tillräckligt mogna – dock inte övermogna.

OBS 21.9 stängt

Karkmov. 366 Helsingby • Tfn: 050 516 7422 • www.ulla-brittas.fi Öppet: må 17.00–19.00 ti, ons 9.30–17.00 (Övriga tider enl. överenskommelse)

VÄLKOMMEN IN! Vard 6-21, Lö 8-21, Sö 9-21

Café • Service • Biltvätt • Hyresvagnar

Få bilen hösttvättad i vår nya BILTVÄTT! Har ni VINTERDÄCKEN i skick?

Nya däck till bra pris från oss.

Kvevlax Service Karlebyv. 1134, 66530 Kvevlax Tel. 06-346 0151

Lalle Gård ligger naturskönt invid Kyro Älv i Veikars. Det är Christines svärfars hemgård och den ståtliga eken på gården har nu fått sällskap av 400 äppelträd på åkern intill.

9

förädlas äpplen

I musteriet har paret investerat i mycket ny utrustning för i år och här blir kundernas äppel till must.

Om några år när den egna äppelodlingen börjar ge skörd, ska verksamheten utvidgas till att omfatta både cider- och calavdostillverkning.

– Kärnorna ska vara bruna, då är de klara. Alla sorter kan användas men goda äpplen ger förstås godare must.

Fin gåva Av två kilo äppel får man cirka en liter must.

– Minimimängden vi kan musta är 50 kilogram, vilket motsvarar ungefär fem fyllda plastpåsar med äppel. Det ger då ungefär 30 liter must, berättar Christine.

Man kan välja mellan råmust, som måste frysas ned och som bara står sig ett par dagar i kylen, eller pastöriserad must, som för-

packas i bag in box och står sig upp till ett år i rumstemperatur.

– Bag in box–musten är en perfekt gåva och man kan själv dekorera förpackningen enligt önskemål, tipsar Christine.

Man bokar tid till mustningen via hemsidan och kan sedan vänta på plats och få med sig den färdiga drycken. Mustningen tar 30–60 minuter beroende på mängden äppel.

Ciderkurs i England Christine säger sig ha hittat sitt kall och har stora planer för gården och musteriet.

Christine och Jonathan Smeds flyttade från Nagu till Veikars för åtta år sedan. För två år sedan startade de äppelmusteri.

– Jag var nyligen på en fem dagars kurs i cidertillverkning i England. Den var fantastiskt bra och jag fick en jättekick av kursen på Cider & Perry Academy. Det kände som om jag hittade meningen med livet där, skrattar hon.

Där lärde sig Christine allt och lite till om cider, även på rent kemisk nivå.

– Jag vill tillverka äkta cider här – inte typisk finländsk cider gjord på fruktvin och aromer, poängterar hon. Eftersom vi har 17 olika egna sorter har vi möjlighet att experimentera en del. Cidern ska göras på ren must med endast lite

tillsatt jäst och socker, som man sedan styr smaken med, förklarar Christine.

Café och calvados Men planerna slutar inte här. Nere i Nagu finns en panna som så småningom ska få flytta upp till Lalle Gård för produktion av eget, lagrat äppelbrännvin – calvados.

– Vi har möjlighet att ta hela uthuset i bruk för verksamheten och eftersom mustningssäsongen är kort behöver vi komplettera med annat. Ett gårdscafé är en annan idé jag har, men det vi gör vill vi göra bra så det får ta den

tid som krävs. Vi ska hinna med barnen också, och nu studerar jag samtidigt till närvårdare, tillägger Christine.

Idéer råder det dock ingen brist på och vi får säkert anledning att återkomma till Lalle Gård om några år.

TEXT OCH FOTO:

Anna Sand

Du hittar mer info på www.lalle.fi

10 TEMA RESOR OCH FRITID

Glimtar från Nicaragua Bengt-Eric Rönn från Västerhankmo är inte den som räds nya utmaningar, trots att han inte längre är någon ungdom. Listan på vad han företar sig kunde göras lång, men just i det här reportaget ska vi begränsa den till den långa resa han gjorde till andra sidan jorden för att lära sig spanska.

vatlektioner i språket och lärde sig det allra nödvändigaste före resan.

– Väl hemma förlorade William sitt språk snabbt men mitt intresse för det kvarstod. Jag har under årens lopp börjat på flera kurser, men av en eller annan orsak har det sedan lämnat på hälft.

När jag såg att en intensivkurs i språket skulle hållas vid Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby, visste jag direkt att jag ville vara med, berättar Bengt-Eric vidare.

Kursen bestod av fem månaders intensiv teori följt av en tre månaders språkpraktik i Nicaragua i form av volontärarbete.

– Situationen var inte helt enkel eftersom jag nyligen genomgått en höftledsoperation, men jag sökte och var en av de 14 som blev antagna bland 40 sökande.

Ä

Intensiva studier

VEN OM DET hunnit gå tre år sedan äventyret på andra sidan jorden, säger sig BengtEric Rönn fortfarande prata bättre spanska än engelska.

Varför just spanska, kan man då undra?

– Det hela började 1991 när vi skulle hämta vår son William från Guatemala, berättar Bengt-Eric.

Beskedet om att det blev just Guatemala, inte Thailand som vi varit inställda på, kom plötsligt och jag beslöt mig direkt för att lära mig de viktigaste fraserna på spanska, som är landets huvudspråk.

Visste direkt Sagt och gjort. Både Bengt-Eric och hans hustru Kerstin tog pri-

Bengt-Eric blev förstås väldigt glad och i augusti började studierna, som han hade tänkt pendla till dagligen. Så blev det dock inte.

– Efter en vecka insåg jag att det inte fungerade. Studierna var så pass intensiva och krävde en hel del av mig även på kvällarna.

Då fungerade det inte att komma hem till Västerhankmo och se allt vad som borde göras på gården, förklarar han.

Han valde således att bo på internat i veckorna, för att få studiero, medan han åkte hem över helgerna. I januari var det sedan dags att åka iväg på praktik, en resa som delades upp i flera etapper på grund av den långa restiden.

Bengt-Erics ”hem” i Estelí med en bar i nedre våningen och bostad uppe.

Det mysiga lilla hotellet Barca de Oro ligger i Las Peñitas.

dragit sig ur arrangemanget och Bengt-Eric hamnade tillsammans med en av de andra deltagarna på hotell.

– Då blev det istället strul med kostnaderna för detta och i rasande fart hade vår kursledare, som är hemma från landet och har ett bra kontaktnät där, ordnat fram två nya familjer där vi kunde bo, minns Bengt-Eric.

De bodde alla i staden Esteli´, som har omkring 120 000 invånare.

– Stadscentrum var inte stort, man kunde gå till fots genom det, medan det utanför fanns slumområden som vi avråddes från att röra oss i. Eftersom vi bara arbetade på förmiddagarna hade vi en hel del fritid, och träffades ofta på något café för att umgås då. Vi bodde och arbetade på olika ställen, och sågs inte på arbetstid, förklarar Bengt-Eric.

Volontär på skola

Bengt-Eric Rönn från Västerhankmo tillbringade tre månader i Nicaragua för att lära sig spanska. Han vill upprätthålla språket och ska gå på kurs igen i höst.

– Vi stannade en natt i Madrid och fortsatte sedan till Panama City och därifrån vidare till Managua, Nicaraguas huvudstad.

Strul med boendet Tanken var att alla deltagare skulle bo hos egna familjer, men väl framme hade några av dem

Havsbukten vid San Juan del Sur bjuder på en enorm playa, badstrand, som till på köpet är mycket barnvänlig.

Kamraterna Guy och Bo-Erik tittar på då fiskarna filéar fångsten i Las Peñitas.

Själv arbetade han på en alternativ skola, och hade inga problem med att göra sig förstådd på spanska.

– Alla förstod vad jag sade, däremot var det värre för mig att förstå dem. Skillnaden mellan min skolspanska och den lokala dialekten var ungefär densamma som mellan rikssvenska och närpesiska, skrattar Bengt-Eric. Även familjen han bodde hos pratade enbart spanska, även om båda hade akademiska utbildningar.

– Det är inte helt lätt att göra sig förstådd på engelska i landet, men i San Juan del Sur, som är

Estelí absoluta centrum med katedralen, sett från en höjd på andra sidan floden.

Det hörde till undantagen att en lektion i skolan där Bengt-Eric jobbade var lugn från början till slut.

– Man vandrade runt och pratade under lektionerna, och jag beundrade lärarinnan. Hon hade verkligen nerver av stål.

11 MALAX KOMMUN

formellt Republiken Nicaragua, är Centralamerikas till ytan största stat.

Landet har kust mot Stilla havet och Karibiska sjön och gränsar till Costa Rica och Honduras. I Nicaragua finns Centralamerikas största färskvattenkälla, Nicaraguasjön.

Nicaragua är ett fattigt land med låg inkomst per capita och en enorm utlandsskuld. Inkomstskillnaderna är bland de största i världen.

Turismen i Nicaragua ökar dock explosionsartat och majoriteten av de turister som besöker Nicaragua kommer från USA. Granada, den gamla staden från kolonialtiden, är den plats som turisterna oftast åker till. Även städerna León, Masaya, Rivas och San Juan del Sur, San Juan River, Ometepe, vulkanen Mombacho samt öarna Corn Islands är bland de största turistattraktionerna. Dessutom drar ekoturism och surfing många turister till Nicaragua.

I landet bor knappt sex miljoner invånare och spanska är nationalspråk.

Daglig användning avgörande Även om Bengt-Eric tillbringade hela tre månader i landet kunde han bra tänka sig att återvända.

Tiden där var avgörande för att han skulle lära sig mer spanska – att kommunicera på språket dagligen är viktigt.

– Ekoturism – att resa och bo under enklare omständigheter – tycker jag är intressant, även om jag inte alls är resvan. Om det blir några fler resor återstår att se, men jag vill hålla spanskan vid liv och i höst kommer jag att börja på kurs igen, berättar Bengt-Eric, som minns att han pratade bättre spanska än både finska och engelska då han återvände hem från Nicaragua.

Tiden som volontär var betydelsefull, även om han kände att han inte kunde hjälpa till riktigt så mycket som han hade hoppats på.

– Läraren intygade dock något helt annat – de var oerhört tacksamma över min närvaro där, fick jag veta.

TEXT: Anna Sand TOTO: Anna Sand d samt privata bilder der

– Guiderna tog oss långt in i Somoto canyon. Som flottar användes stora uppblåsta innerslangar där vi satt en och en, med ändan i vattnet, berättar Bengt-Eric.

Malax kommun, Tekniska avdelningen, Malmgatan 5, 66100 MALAX Tel. (06) 347 7111 malax@malax.fi

Egna utflykter Landets natur beskriver BengtEric som väldigt omväxlande med både regnskog, stränder, berg och slätter.

– Vi ordnade en del egna utflykter som vi åkte på och besökte bland annat Somoto Canyon, ett naturreservat, samt Las Penitas vid kusten.

Intrycken från landet är både många och varierande.

– Dels förvånades man över hur eländigt och svårt många har det – samtidigt som man börjar fundera över den totala brist på tacksamhet som råder här över hur bra vi har det. Jag minns speciellt en liten pojke som sålde halsband han gjort av små snäckor. Han kunde inte pruta på priset, och när han berättade hur mycket jobb som låg bakom varje halsband var det inte svårt att förstå varför. När jag frågade om han inte går i skolan, svarade han att han inte kan eftersom han inte sålt tillräckligt många halsband för att ha råd.

Fotonot: Bengt-Eric delar med sig av sina glimtar från Nicaragua vid MalaxKorsnäs medborgarinstituts pensionärsträff vid Allaktivitetshuset i Övermalax den 29.11 kl.13–15.00.

KORSHOLMS LUCIA 2016

Fina tomter på bl.a. Rölandets och Holmasis bostadsområde Intresserad? Ta kontakt med Bernt tfn 040 650 8060 eller Monica tfn 050 401 2405 så berättar vi mer och visar områdena!

Skicka då in hennes namn, personuppgifter, adress och foto till Anette Häggdahl Alskatvägen 992, 65760 ISKMO eller anette.hdahl@netikka.fi

Hösten med OT-resor

Senast den 10 oktober bör uppgifterna vara Anette Häggdahl tillhanda.

Tilläggsuppgifter per telefon, Anette 050-339 00 40.

En dag i St. Petersburg Återupptäck det levande konstverket St. Petersburg på en visumfri kryssning med en dag i land och två nätter ombord på St. Peter Lines fartyg.

Guidad stadsrundtur och egen buss med.

Resa 4-6.11.

Hotellresor till Tallinn Bekväma restider, shoppingtur i Tallinn.

Välj mellan tre centrumhotell.

Resor: 21-23.10, 3-5.12, 4-6.12.

Sparesor till Pärnu Resor (8 dgr): 22-29.10, 12-19.11, 3-10.12.

Kortresa: 19-23.10. Långresa: 19-29.10.

Nyårsresa: 26.12.2016-2.1.2017

Även små företag

BLIR STORA

med en annons i ByaNytt!

Höstresa till Riga Bekväma restider, två nätter på Radisson Blu Latvija i Riga. Resa 19-23.10.

Loppis i Luleå Sveriges största fyndmarknad i Arcushallen.

Resa 28-29.10.

Julmarknadsresa Julmarknaderna i Hannover, Hamburg och Bremen. Bekvämt med flyg till Hamburg, hem med OT-bussen och Finnlines.

Resa 22-27.11.

Snabba och konkur renskraftiga brännolje leveranser.

Danskryssning Viking Grace Fernandoz och Högtryck 16-17.11.

Pris från 55 €/pers i tvåbädds Inside4.

Buss både längs riksåttan och Strandvägen!

KKV 3603/00/MjMv, SMAL 21495

den största turistorten i landet, ville däremot alla prata engelska.

Folkmentaliteten är enligt Bengt-Eric helt annorlunda än i Finland.

– I Nicaragua gick ingen och stirrade i gatan två meter framför sig, som här. Alla tittade en frimodigt i ögonen och ingen skämdes för att de var nyfikna på oss. Min väg till skolan var cirka två kilometer lång och jag gick till fots. Inom

Välkommen till Malax! www.malax.fi

NICARAGUA

en vecka började folk som var ute på trottoaren vid sina hus hälsa på mig då jag gick förbi. Om jag var ute i god tid och stannade till ville de gärna prata lite. Säg den stad där det skulle hända i Finland.

Många fler resor på vår hemsida:

www.ot-resor.fi Tel. 06- 318 4000

Nejdens bästa biltvätt!

30 % rabatt på 10 ggr kor t.

Vi har 20 hyresvagnar.

ST1 Fladan www.fl fladan.fi d fi Strandvägen 1, 65520 Helsingby Tel. 06-344 4644, 0500 162 175

12 TEMA RESOR OCH FRITID

På hälsoresa i Indien För Replotbon Viveka Backlund blev besöket i Indien mer än en semester. Hon anser att veckorna med Ayurvedaundervisning och reflektion både hjälpte henne att minska stressen och ändra sina matvanor.

Viveka Backlund drömmer om att besöka Indien igen så småningom.

V

IVEK A BACKLUND HAR alltid varit intresserad av att resa och möta andra kulturer, så när hennes väninna i Sverige frågade om hon ville komma med på ”retreat” till Indien var hon inte sen att tacka ja. Väninnan hade just avslutat en rad cancerbehandlingar och ville rena kroppen från alla gifter. Under sjukdomstiden hade hon kommit i kontakt med Janesh Vaidya, som föreläser och har skrivit många böcker om Ayurveda.

droppades i pannan för att ge en avslappnande effekt. Det kändes ovant, och i början steg pulsen och mitt blodtryck var högt. Det tog en hel vecka innan jag kunde slappna av. Vi är ju inställda på att vara på gång och funderar hela tiden ”sedan ska jag göra det och imorgon ska jag göra det...”

Vi är vad vi tänker Viveka har tidigare gått någon kurs i yoga och Qigong och ibland unnat sig lite massage, men att i en hel månad ägna sig åt sitt välbefinnande var något nytt, och något hon tror att alla skulle ha nytta av.

– Janesh påpekade hela tiden att vi är vad vi tänker. Nog vet man ju

att negativa tankar påverkar hälsan, men i Indien blev det väldigt påtagligt. Jag har ju inte alltid tänkt så positivt om alla människor, även om jag anser mig vara en positiv person.

Vi lärde oss att man håller kroppen ren genom att hålla sinnet rent.

Varje dag hade kursdeltagarna läkarkontroller där de diskuterade

sin hälsa. Viveka ville få bukt med stress och övervikt, och fick ett kostprogram som hon fortfarande försöker följa. Bland annat fick hon höra att hon inte ska dricka till maten, utan hellre en halvtimme före eller efteråt. Kostrekommendationerna är individuella och vegetariska, eftersom man inom

Redskap för hälsan – Jag visste ingenting om Ayurveda! Jag for bara iväg med öppet sinne. Jag ville gärna ha fler redskap för att sköta min hälsa och det kändes bra redan från början.

Det var i januari i år som Viveka och kompisen for iväg till Indien.

Att lära sig slappna av var det första de skulle lära sig, däremot inte det enklaste.

– Den första behandlingen som vi fick varje dag var att olja

Avslappnade promenader på stranden var en del av kursprogrammet.

Jag for iväg med öppet sinne. Jag ville gärna ha fler redskap för att sköta min hälsa”

”Två underbara kvinnor gav mig behandlingar i en hel månad, alla dagar utom söndagar”, berättar Viveka.

Viveka med resekompisen Inger, som också var nöjd med kursen.

13 AYURVEDA Läkekonst med ursprung i Indien, som sägs vara 5000-10 000 år gammal.

Ta hand om Dig i höst!

Ordet kommer från sanskrit och betyder ungefär ”Läran om livet”.

Fokuserar på att upprätthålla balans i kroppen genom fokus på de tre energierna/kroppstyperna Vata, Pitta och Kapha.

Ayurvedan inte tror på att döda och äta djur.

– Med kosten har det gått över förväntningarna. Är jag på fest äter jag nog allt, men i vardagen har jag lyckats hålla rekommendationerna och mår bättre.

Ansvarig vid Aspgården Till vardags arbetar Viveka som ansvarig skötare på demensboendet Aspgården. Det är tidvis ett stressigt jobb, men Viveka tror och hoppas att det märks att hon stressar mindre nu.

– Jag tror att min personal märker att jag mår bättre och bemöter situationer på ett annat sätt.

Viveka har själv lång erfarenhet av att arbeta inom vården. Hon började som tandsköterska, sökte sig till äldrevården och har jobbat med äldre och dementa i snart 20 år.

Hon har alltid trivts med äldre, och umgicks mycket med sina egna faroch morföräldrar när hon var liten.

– Jag vill att det ska det märkas att man värdesätter tiden man umgås med en viss person. Efter den här resan tror jag att jag har blivit bättre på att värdesätta både arbete och fritid mera, och få balans mellan dem. Det blir lätt annars att man på jobbet går och funderar på hur det går där hemma, och hemma klagar man på något som berör jobbet.

Frisering CARITA Ekologiska hårvårdsprodukter Tel. 050 548 9664 | Solf vägen 213

TEXT OCH FOTO: Pia

Backman-Nord

Tel. 345 7688

Nancy N ancy Engb Engblom blo lom m Helsingby Rimalvägen 239, Helsingb gbyy Tel. 320 1366

SALONG CHRIS Vasavägen 839, KAITSOR Kristina & Emmelie Tel. 3835 650, 050-591 0131 Även ear- och nosepiercing!

DAM & HERRFRISERING Frisör - Fotvårdare - Turistguide Björköby Tel. 352 4179, 050-557 5314

Frisör- och fotvårdstjänster, Rosenseriens hudvårdsprodukter.

Källängsvägen 1 Smedsby, Tel. 050-5523519

Dam- och herrfrisering

SALON BRITT-MARIE

SALON LENA Hultvägen 169, KARPERÖ

Kuggvägen 11, REPLOT Tel. 352 0130

Tel. 359 1960

VI TAR HAND OM DINA FÖTTER • Medicinsk fotvård • Även hembesök • Presentkort

Det blir en nästa gång Flera av Vivekas bekanta har blivit nyfikna på Vivekas Indienvistelse och säger att de vill komma med nästa gång. För en nästa gång blir det nog, även om det kanske inte sker inom den närmaste tiden.

Kapstaden och Rio de Janeiro, som Viveka pekar ut som två av världens vackraste platser, har nämligen fått konkurrens av andliga Indien.

– Det är nog inte möjligt för mig att fara till Indien inom en snar framtid, men någon gång far jag nog dit igen.

Väninnan som skulle återhämta sig efter cancerbehandlingarna då, hur gick det för henne?

– Hon är fortfarande frisk och mår bra. Det riktigt strålade om henne när vi reste hem.

Carita Valsberg MAXMO

Ekofrisör Mikaela Sjöberg

Ann-Katrine 050-5946391 & Britt-Susann 050-5632535 Marknadsvägen 1 bst. 2 b 65610 KORSHOLM

Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare.

Markarbeten Bandgrävmaskiner, dumpertraktor, teleskåplastare, lastbil.

Elarbeten m.m.

Nyinstallationer, renoveringar och försäljning av elmaterial.

Projekt Vi har en gedigen erfarenhet att ta helhetsansvar för ditt projekt.

Allt från kalkyl till slutstädning.

En adress, flera möjligheter VASA 0400 660 549

Marknadsv. 3, SMEDSBY Tel. 322 2732

HÅRSERVICE PAULA STEN Kraftvägen 26, TOBY Tel. 3201771, 040 8277936

Frisör Inredningsservice Ytrenovering

Även drop in!

Maria Siren, Kvevlax • 040-1857 545 www.facebook.com/mayaswork

Vill du ha egna fasta tänder?

Tänder som tål att tugga med, som är lätta att sköta, som inte ger smärtor eller skavsår.

Tänder Du vågar skratta och le med. Tänder som fungerar som tänder ska. Om Du förlorar en eller flera tänder, eller vill att Din helprotes skall sitta bättre är implantatet en utmärkt lösning.

Behandligen görs med implantatmetoden.

NobelBiocare Vi utför även vid behov övriga tandkirurgiska ingrepp, bentransplantat, kron- och broterapi, ortodontisk behandling (tandreglering) och estetisk tandbehandling (tandblekning). Även tandbehandling under narkos.

Vill Du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder? Kontakta oss:

Tel. 06-312 7114 / 0400-669434 E-post christel.jafs@netikka.fi Vasaesplanaden 15 A, Vasa Leg. tandläkare Christel Jåfs Leg. tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

14

Exempel på olika miniatyrer och tittskåp som gjorts av kursdeltagarna tidigare. Julskåpet är gjort av Aija Esselström, grillplatsen med hammocken av Heli Lintamo, trädgårdsboden och vardagsrummet av Elisabeth Westerholm och vitrinskåpet med tallrikarna av Ulla Harju.

Miniatyrer och dockskåp utmanar fantasin Det är en hobby som onekligen triggar i gång fantasin – att bygga miniatyrer för dockskåp.

Här finns inget rätt eller fel och endast fantasin sätter gränser för vad man kan skapa – helst av redan befintligt eller begagnat material.

Elisabeth Westerholm till vänster och Ulla Harju till höger har haft miniatyrer som hobby i många år.

Här ger de tips och idéer till Anita Åkerman, som är en av de nya deltagarna på kursen.

Syftet med kursen är att tillsammans skapa olika föremål som man kan inreda ett dockhus – eller endast ett mindre tittskåp – med. Det kan vara allt från möbler, kakelugnar eller kaminer, blommor, lampor, böcker, porslin, textilier och så vidare.

P

Å MÅNDAGSKVÄLLARNA TRÄFFAS ett gäng intresserade på kurs i Korsholms vuxeninstituts textilsal för att inspirera varandra till nya alster.

Johanna Kull, utbildad bildkonstnär och yrkeslärare, är ledare för kursen för andra året.

– När jag fick förfrågan var ämnet inte alls bekant för mig, men jag blev genast fascinerad då jag började sätta mig in i det, berättar Johanna.

Återanvändning roligast Johanna Kull, utbildad bildkonstnär och yrkeslärare, är ledare för kursen ”Bygg miniatyrer för dockskåp” som hålls vid Korsholms Vuxeninstitut.

Skapar tillsammans Med det sagt gör hon klart att hon ingalunda ska betraktas som någon expert på området – flera av deltagarna har sysslat med hobbyn mycket längre än hon.

– Min lärarroll här är väldigt tacksam och jag ser mig själv mer som en koordinator. Vi inspire-

rar varandra, ger tips och jag är den som sköter beställningar av material och dylikt. Stämningen är jättebra i gruppen och alla deltagare är kreativa och delar gärna med sig av sina idéer. Det roliga är att skapa något tillsammans, konstaterar hon.

Syftet med kursen är alltså att tillsammans skapa olika föremål som man kan inreda ett dockhus – eller ett mindre tittskåp – med.

Det kan vara allt från möbler, kakelugnar eller kaminer, blommor, lampor, böcker, porslin, textilier och så vidare.

– Vi jobbar utgående från ett tema varje gång vi träffas och däremellan kan deltagarna jobba med sitt projekt hemma. Det första jag gjorde själv då jag skulle testa på att göra miniatyrer var en kakelugn. Till den använde jag bland annat en tom vitaminburk, en schampoflaska, spetstyg och vit hobbyfärg, berättar Johanna.

Att kunna återanvända gamla tyger eller kläder, näsdukar, burkar, ljusmanschetter, smycken, ta-

peter, kartonger och diverse småplock är oftast roligare än att köpa nytt material att jobba med, även om det också behövs i vissa fall.

– När man väl börjat syssla med det här börjar man tänka annorlunda kring allt som man tidigare betraktat som skräp. Istället för att bara slänga allt funderar man hur man skulle kunna använda det i en miniatyrvärld och börjar samla på sig en massa saker.

Bra att ha Det finns inget rätt eller fel, och det finns tusen sätt att göra en sak på.

15 En gammal kameralins kan bli en ny bordsskiva, tallrikar printas ut på papper som präglas och lackas, madrasser sys av vadd och rutigt tyg och tårtor och grönsaker formas av lera. På nätet finns oändligt med inspiration i form av bloggar, tutorials och så vidare. Det enda man behöver för att börja är lite fantasi och några verktyg. Verktyg som Johanna rekommenderar är bland annat en stållinjal, mattkniv och sax, olika typer av lim, tandpetare, hobbylack eller transparent nagellack, så kallad Fimolera samt hobby- eller akrylfärg.

– På sytillbehörsaffärer kan man även köpa så kallat ”fransstopp” – ett medel att stryka på tygkanterna så att de inte ”resmar” upp. Det är bra att ha när man handskas med så små tygbitar att man inte kan hantera dem i symaskin, förklarar Johanna.

Verktyg och hjälpmedel som är bra att ha: Stållinjal och sax, olika typer av lim och lack, fransstopp, pincett och tång, tandpetare, lera och hobbyfärg samt diverse verktyg att ”pilla” med.

Både nya och tidigare deltagare Två längre hunna på kursen är Elisabeth Westerholm från Västerhankmo samt Ulla Harju från Sundom. De har pysslat med miniatyrer i mer än tio år och är gamla vänner sedan ännu längre tillbaka i tiden.

– Jag har samlat på miniatyrer i många år och då jag fyllde 60 fick jag ett dockskåp i present, berättar Ulla.

Ullas intresse inspirerade Elisabeth att också blir mer aktiv, även om hon från och till sysslat med miniatyrer sedan hon var liten.

– I takt med att nätet vuxit har även inspirationskällorna blivit fler och utmaningen ligger i att skapa något av ingenting, säger Elisabeth, som i första hand gör tittskåp i olika former.

Anita Åkerman, hemma från Singsby men numera Vasabo, är ny på kursen för i år.

– Jag har alltid varit intresserad av dockskåp och då jag lovade att renovera upp ett sådant åt min kompis och hennes barn, tyckte jag att den här kursen var ett perfekt tillfälle att komma igång med projektet.

Anita ser fram emot att få många tips av de mer erfarna deltagarna.

– Det verkar vara en väldigt mångsidig och intressant kurs, konstaterar hon.

TEXT OCH FOTO:

Anna Sand

RESOR OCH FRITID TEMA

Sverigeresa år 1952 Femtiotalet hänförs allmänt till efterkrigstiden och levnadsstandarden var ljusår från dagens. Att göra en utrikesresa hörde inte till vanligheterna. Året innan hade moster med familj flyttat till Fagersta, där ett betydande järnbruk fanns.

Firma M.Knip Påksholmsvägen 39 66530 Kvevlax 050-5616851 matias@knip.fi www.knip.fi

M

INA FÖRÄLDRAR BESLÖT att vår familj skulle göra ett besök i Fagersta och jag skulle också få uppleva Stockholm. Den första åtgärden var att skaffa pass.

Det passet råkar jag ha kvar och det gav idén till denna historia. Ingen av oss hade tidigare varit utomlands. Jag var elva år, så det var inte så konstigt. Vi finns alla tre i samma pass och avgiften för det var 1.800 mark. Det tycks ha varit väldigt noga med penninghanteringen.

Pappa fick av Helsingfors Aktiebank köpa 150 svenska kronor och utförseltillståndet för dem gällde 14 dagar!

I Sverige köpte Svenska Handelsbanken av honom 60.000 finska mark. Vår valuta var inte särskilt värdefull. På 1950-talet var det ibland svårt att växla in den utomlands.

Färden till Sverige Vi tog oss på något sätt till Inre hamnen, antagligen med taxi. I Jungsund fanns vid den tiden Pellos Ernst med egen taxi. Privatbilar var ingen vanligt förekommande företeelse i gårdarna.

Man åkte birs, ryskt ord för taxi. Ordet hörde jag också för några dagar sedan i Vasa!

I Inre hamnen låg Ragne, som då trafikerade linjen Vasa – Sundsvall – Stockholm. Fartyget var 71 meter långt och knappt elva meter brett. Det gick 14 knop och tog 465 passagerare. Några bilar fick också rum. De vinschades ombord med kran, vilket passagerarna med intresse beskådade. Hur många hytter det fanns vet jag inte men antagligen var det herr- och damhytter för sig. Mamma och jag sov i en hytt med en mamma med ett litet barn som hela natten frågade – Var e pottan, var e pappa, var e pottan, var e pappa...

• Båttillbehöroch service -Båttillbehör och-Bogpropellrar service • 4-hjulsinställningar -Ankarspel • Luftkonditionerings-Vattenrenare service -Landström m.m • Paketbilsinredningar • -Paketbilsinredningar Servicebilsinredningar •-Servicebilsinredningar Däckförsäljning • Alkolås -Alkolås

TRAFIKSKOLA TRAFIKSKOLA Rönn Putte Rune

NYA B-KURSER I SMEDSBY BÖRJAR 26.9 kl.16.30 10.10 kl. 16.30 24.10 kl. 16.30

Till Fagersta med tåg Jag tror inte vi sov en blund på hela natten. Till Stockholm kom vi i alla fall följande dag och därifrån bar det iväg till Fagersta med tåg. Vi hade aldrig sett en bruksort tidigare. Man kan lugnt säga att bosättningen var segregerad.

Bruksarbetarna bodde på vissa gator i rödmålade längor och villorna låg i andra områden. I skolan höll sig direktörernas barn för sig och arbetarbarnen för sig. Men om man som finlandssvenskarna i allmänhet är duktig och efter något år köpte villa, kunde barnen duga som kompisar till direktörernas barn! Helt främmande för oss från det österbottniska bondlandet, där klasskillnader är ett okänt fenomen.

Moster och man hade bil. Med den åkte vi omkring och jag kommer bäst ihåg alla gamla bruk vi besåg. Av många återstod bara förfallna ugnar och smedjor och andra stenmurar men ruiner är vi inte bortskämda med i Österbotten så jag tyckte det var väldigt spännande.

I Stockholm I Stockholm skulle de mest kända sevärdheterna beskådas. Då saknades regalskeppet Wasa och Junibacken men Skansen, Gröna Lund och Nationalmuseet fanns.

Vi besökte alla tre. Från Nationalmuseet har jag det tydligaste minnet av en uppstoppad häst. Om jag minns rätt var det Gustaf II Adolfs häst i slaget vid Lytzen. Den var

mycket mindre än våra egna hästar i stallet men folk och fä var inte stora på 1600-talet.

Att jag minns hästen, beror på mitt nedärvda intresse för hästar. På Gröna Lund åkte vi bland annat spöktåg och olika karuseller och en härlig tur i en liten båt som rymde bara mamma och mig. Båten var några centimeter smalare än kanalen. Båtturen imponerade mest med sina vackra växter intill vattnet.

Återresan Av någon anledning företogs resan hem med tåg till Umeå och med båt till Vasa. Båten hette SS Korsholm och var en riktig skorv, visserligen 40 meter lång men sex meter bred och djupgåendet var 2,8 meter. År 1957 byggdes den om för att kunna ta tio bilar. Den resan glömde vi aldrig. Mamma mindes för evigt ett par som i början av färden kysstes med inlevelse men en bit ut på havet var det inte att tänka på grund av uppkomna, kvarhängande matrester. Alla trängdes runt relingen som också var den var full med samma massa. Hem kom vi i alla fall med många nya intryck och mera kunskap.

Den som reser, har alltid något att berätta, säger ett tyskt ordspråk.

TEXT: Britt-Louise Granö

MOPEDKURS I VASA 12.10 och 26.10 kl 15 06-3222111 eller 050-4414651 maja.ingman@ronn.net

VÄLKOMNA!

Reparation av • bilar • traktorer • jordbruksmaskiner • gräsklippare m.m.

Toby Bil & Traktor Ab 65520 Helsingby Tel. 0400-361 171

Skall ni börja bygga eller renovera?

Ring Mathias

Allt inom el från början till slut.

050 598 4016•mathias@mkelinstallationer.fi

När du behöver grustransporter.À Christian Hjorth Tel. 0500-860 960

16

En riktig solskenshistoria Det var en vacker eftermiddag i början av augusti, när jag och min man Johnny bestämde oss för att ta en tur ut till ”villagrånne”, som ligger en femton minuters körning ut från Svedjehamn om man nu kör med en ”Rönnkvistare” med 30 hästkrafters motor och kan farleden något så när.

D

ET VAR SOLIGT och vackert när vi kom ner till “Svidihamn”, och som det ofta är sommartid var det rätt mycket folk som var ute och såg sig omkring i världsnaturarvet. Också ett flertal bussar. Jag konstaterade att det var visst Vasa marsch som dessa dagar besökte skärgården för vandring efter leden mellan Panike och Björkö.

JAG STARTADE BÅTEN och Johnny lyfte i lite grejer som vi skulle ha med oss ut. Hans telefon ringde. Det var hans arbetskamrater från gränsbevakningen som fått ett alarm om att det saknades en kines, som gått vilse ute efter vandringsleden i Vasa marschgruppen.

De undrade om vi hade hört något om det? Nej, det hade vi inte, men eftersom vi precis skulle köra iväg ut till de trakterna där mannen hade försvunnit så lovade vi att hålla utkik. Gränsbevakningen meddelade att de också var på väg dit.

Någonstans på Slåttskäret skulle mannen finnas. Gränsbevakningen hade varit i kontakt med honom och frågat om han kunde ge en beskrivning över vad han såg där han befann sig, varpå han hade svarat att det fanns mycket stenar.

Hm, det är inte en så beskrivande information ute i just vår skärgård.

Han befann sig vid vatten, hade han också berättat. Man hade gett order om att han inte skulle förflytta sig någonstans utan vänta där han var, och att hjälp var på väg för att söka efter honom.

VI GASADE I väg ut till villan för att hämta kikare så att vi kunde kika ifall vi skulle upptäcka honom längs stranden.

När vi kom fram gick Johnny iland för att hämta kikare och jag väntade i båten.

Slåttskäret är ett stort skär som sträcker sig hela vägen lång intill vår villa. Egentligen kunde ju kinesen finnas här också, tänkte jag där jag stod vid ratten. Jag kisade lite mot eftermiddagssolen och följde strandremsan med blicken, när jag plötsligt skymtade något rött i buskarna bredvid några stora stenar på mellan 300 och 400 meters avstånd. Kunde det vara någon som plockade svamp eller bär? Men det fanns ju ingen båt där…kunde det kanske vara den saknade kinesen?

JOHNNY KOM MED våra kikare och med deras hjälp försökte vi tyda vad det röda kunde vara, men det var svårt att se vad det egentligen var för något. Vi beslöt oss för att köra dit.

Viken är rätt grund och stenig så jag körde sakta. När vi var cirka 50 meter från stranden började det ”röda” röra på sig och fram kom en gubbe viftandes med flagga och blåste i ett signalhorn. Det var en glad man!

Vi berättade på engelska att vi kommit för att hämta honom, om han var skadad, våt eller törstig?

Kunde det vara någon som plockade svamp eller bär? Men det fanns ju ingen båt där…kunde det kanske vara den saknade kinesen?

Nej, nej, han var bara lycklig över att bli funnen.

Johnny meddelade till gränsbevakningen att mannen i fråga var hittad och att vi skulle köra honom till Svedjehamn.

Knappt hade han satt sig i båten förrän han öppnade sin ryggsäck och började dela ut små presenter som tack för att vi hittat honom.

Hans hatt skulle vi också få, han skrev sitt namn samt ritade ett litet porträtt av sig själv på den. Även små figurer av sugrör som hans fru hade gjort, flaggor och en nyckelring av Taiwan. Det visade sig att han inte var från Kina, utan från Taiwan. Allt skulle filmas och fotograferas när jag körde båten och hans glädje visste inga gränser.

– Is this a lake or a sea? (är detta en sjö, eller ett hav?) funderade han, när vi kryssade mellan alla remmare. Vi förklarade att detta nog var havet, tro det eller ej men man slipper till Taiwan härifrån.

Om vi skulle komma till Taiwan så skulle han köra oss vart vi ville och vara vår personliga guide, förklarade han.

När vi kom fram till Svedjehamn skulle han ha våra namn och adress men ingen av oss hade någon penna, så Johnny fick följa med till den väntande bussen och skriva upp det åt honom.

Hela kvällen hade vi så roligt åt hur hela historien hade blivit och över den lycklige taiwanesen.

Men jag kan bara konstatera att jag säkert hade varit lika glad över att bli funnen om jag varit vilse någonstans i skogarna i Taiwan.

Dessutom fick vi börja fundera på vad vi egentligen visste om Taiwan och det var inte mycket. Det var riktigt intressant att komma hem och få sitta ner vid datorn och googla lite. Tänk ändå, att komma från Taiwan för att vandra i Finland...

SOLSKENSHISTORIEN HADE KUNNAT sluta där. Men så råkade vi att ha bröllopsdag dagen efter och körde in till Vasa för att äta på en restaurang i anslutning till ett hotell. Döm om vår förvåning när det kom ett helt gäng, ungefär 40 taiwaneser, till restaurangen för att äta. Så också vår nyfunne vän James.

Vi bestämde oss för att gå fram och hälsa innan vi lämnade restaurangen. Jag knackade på hans axel, och när han vände sig om och såg att det var vi bröt jubel och applåder ut när han berättade för alla sina vänner att det var vi som räddat honom. Hans fru kom fram och kramade oss och berättade att hon hade varit sååå orolig. Alla filmade och fotograferade.

Efter det skulle vi också presenteras för resten av deras vänner från olika länder, bland annat Holland och Tyskland. Här var vi, de stora hjältarna.

Hatten, ja den får hänga ute på villan som ett trevligt minne, och vi skrattar så gott åt sommarens trevliga solskenshistoria, och få se om vi träffar James i Taiwan någon gång…

TEXT OCH FOTO: Viktoria Sten

17

Karkmodagen – skördemarknad och ny rastplats I början av september hölls den traditionella skördemarknaden i Karkmo.

I år blev det en Karkmodag, då den nya rastplatsen invid åbron invigdes och namngavs med en liten ceremoni.

Kvällen fortsatte där med trevligt umgänge med byborna.

D

ET VAR KARKMODAMERNA som stod för skördemarknaden även i år. På den nytröskade åkern samsades djur och försäljare bland besökarna. Barnen fick hoppa i halmborgen och man kunde se på hur man tröskade förr i tiden, med ett riktigt gammalt tröskverk.

Det blev för övrigt lite bråttom med att få åkern i skick i tid i år, berättar en av Karkmodamerna.

– Det är Mats och Anders Lall som odlar marken, och de tröskade här i går kväll och balade sent på kvällen, säger Gun-Louise Lall.

Nu säljer de havrekärvar.

välja bland och vi har fått in 65 röster, berättar Raija Svarfvar.

Svarfvar står och säljer kaffe med dopp tillsammans med Sirkka Tikkala. De är två av de få personer som var med och startade byaföreningen i Karkmo. Föreningen firar tioårsjubileum i år, och invigningen av platsen vid åbron är höjdpunkten på jubileumsåret.

– Vi har nog haft program hela året, och det kanske blir något ännu i höst.

Vad det i så fall blir kan hon dock inte avslöja, men tillägger att de nog alltid firar julfest.

Ghita Bodman fick äran att avtäcka skylten.

Foto: Ann-Mari Rosengård

Många talkokvällar Grillplats vid åbron På andra sidan ån väntar den nya grillplatsen på att invigas. Borden är dukade och korven ligger på grillen. Efter att skördemarknaden är över kommer den nya skylten att avtäckas och det framröstade namnet att avslöjas.

– Byborna har röstat fram namnet. De hade tio olika namn att

Det är skifteslaget som äger marken och bybor har varit med på talkokvällar varje tisdag i ett par månaders tid. Ån är uppgrävd på platsen och även den gamla kvarnen som finns intill har städats upp. Det är själva maskinrummet som finns kvar, och det är tänkt att det ska fungera som ett slags museum. De gamla kvarnstenarna

Byaföreningen i Karkmo har haft talko varje tisdagkväll i sommar.

Från vänster syns Sirkka Tikkala, Raija Svarfvars, Ghita Bodman (Karkmodamerna), Gun-Louise Lall och Ann-Maj Rögård.

fungerar nu som fina planteringskrukor, och ännu ska de försöka transportera dit en ännu större kvarnsten.

– Det är tur att det finns alla maskiner man behöver på landet, säger Ann-Maj Rögård, som är en av de föreningsmedlemmar som varit aktivt inblandad i rastplatsen. Vi började med en infokväll,

och sedan fortsatte vi med spadar, räfsor, röjsågar och grävmaskin.

Vid åkanten är barnens fisketävling i gång.

– Vi ville göra det här till en grillplats åt byborna och en fiskeplats åt barnen, säger Rögård och Svarfvar.

Senare på dagen avslöjades det passande namnet som byborna

röstat fram; Kvarnstranden/ Myllyranta. Kvarnhuset fick namnet “Kvänen”, kort och gott.

TEXT: Sofia Isaacs acs FOTO: Sofia Isaacs acs

och Ann-Mari Rosengård

Även kvarnen fick en egen skylt, som naturligtvis skulle avtäckas.

Foto: Ann-Mari Rosengård

Rastplatsen fick det passande namnet Kvarnstranden.

18

Skolbarn lär sig om skärgården För fjärde året kom sjätteklassisterna från Smedsby-Böle skola till skärgården för att under några dagar ta del av världsarvet i form av mat, natur och aktiviteter.

E

F T E R V E C KO R AV regn kunde barnen från Smedsby-Böle inte ha prickat in en bättre tidpunkt för att åka på lägerskola. Solen skiner på Granösunds fiskeläge i Södra Vallgrund, där de spenderar sin tredje och sista lägerdag.

Barnen är indelade i fem grupper och en av grupperna är i färd med att koka chokladläppomada och ringblomssalva under arrangören Anita Storms ledning.

– Det är bara naturliga ämnen, bixax och oljor och allt går att äta, berättar hon.

Tjejerna i Anitas grupp ser nöjda ut med läppfettet de häller upp i sina burkar, och hävdar att det har en bättre konsistens på läpparna än det man köper i butikerna.

Matlagning över öppen eld De andra grupperna är i färd med att tillverka fiskedrag av gamla skedar, garva fiskskinn, teckna allmogeskåp och göra smycken.

– Alla gör ett armband först, men sedan tänker jag göra ett halsband också, säger Kim Wiklund.

Han borrar små håll genom fiskens ryggkotor och trär upp dem

Full koncentration när smycken ska tillverkas av fiskkotor. Från vänster: Emma Korpela, Kim Wiklund, Samuel Svartsjö, Nadia Kulp, Granösunds fiskeläges verksamhetskoordinator Jessica Sundman, Amanda Forss och längst till höger syns June Vikström.

på ståltråd, så kallad memory wire.

Dagarna innan har de spenderat på Valsörarna och Långgrund med matlagning över öppen eld, samt vid Alskathemmet, där de övernattar.

Anita Storm står alltså för helhetskoordineringen, som är ett samarbete mellan olika aktörer och från början bottnar i ett VAMK–projekt med namnet ”Res och relaxa”.

– Det är fint att projektet ledde till ett bestående samarbete. Vi började med några testlägerskolor för flera år sedan, och sedan dess har vi ordnat dem.

Intensivt och häftigt!

Fiskedraget har Jakob Nylund tillverkat av en gammal sked.

Det krävs engagemang från flera håll för att skapa så många aktiviteter som barnen har haft under de här tre dagarna. Bara i Granösund är flera lärare, ännu fler kursledare, samt Anitas mamma Carita Storm på plats för att bistå gänget.

– Det har varit intensiva dagar, men samtidigt häftigt. Jag vill så gärna lära dem om världsarvet, naturen, kulturen... säger Anita och rör om i den smältande oljeblandningen.

Sjätteklassisterna från Smedsby-Böle hade tur med vädret under hela lägret. Här vid Granösunds fiskeläge.

Hon berättar förtjust att ett av barnen tyckte att den bästa aktiviteten var när de satt vid Valsörarnas fyr och åt hembakat bröd. Alva Backlund, en av sjätteklassisterna som just ska ta paus och äta ”mellis” är nöjd med dagarna vid havet.

– Det har varit kul, man har fått vara med kompisar och lära sig

nya saker. Jag har lärt mig ganska mycket om världsarvet. Roligast var nog det här, säger hon och pekar på naturkosmetikan på spisen.

Emelie Eckerman, Miranda Holm, Rosanna Salo och Eerika Saarela hör till dem som fick koka egen kosmetika på världsarvslägret.

att hålla tummarna för att vädret fortfarande inbjuder till dopp i havet, och att Anita och gänget är redo för nya äventyr.

Redo för nya äventyr Följande vecka var det Tölby-Vikbybarnens tur att komma ut och uppleva världsarvet. Då är det bara

TEXT OCH FOTO:

Pia Backman-Nord d

19

Höstbrunch i Karperö Karperö marthaförening kommer att servera brunch vid UF-lokalen Strandlid i Karperö söndagen den 9 oktober 2016 mellan klockan 11-14. Evenemanget ingår i Föreningsfestivalen och Österbottens Transition Week.

C

AROLINE HOLM, AKTIV inom marthaföreningen i Karperö berättar om deras evenemang som ingår i Föreningsfestivalen.

– Vi fick en förfrågan och antog utmaningen. Det handlar om lokalproducerat och slowfood och marthaföreningen beslöt att bjuda in till brunch vid föreningslokalen en söndag i oktober.

– Och för att det ska bli riktigt på riktigt har vi själva plockat bär, fiskat, gjort äp-

Johanna Storm, ordförande i Karperö marthaförening har plockat havtorn som ska tillagas till brunchen.

pelsaft med mera. Det blir närproducerat, goda smaker och hemlagat.

– Det blir fiskröra och marthalimpa till exempel.

För vänner av föreningar Föreningsfestivalen lyser upp höstmörkret i Svenskfinland för tionde gången i år. Temat för festivalveckan är Lev(förenings)livet och ett grundläggande mål med festivalen är att skapa samarbete över ort-, region-, språk- och generationsgränser. Festivalen, som började i Åbo år 2005, ordnas på olika platser i Svenskfinland och Österbotten var värd 2006 och 2009.

Tanken är att festivalen skall finnas till där föreningarna är verksamma, vara tillgänglig både för föreningsfolk och för personer som kanske ännu inte är föreningsaktiva.

Välkommen!

I Karperö är det Caroline Holm, Nessi Berg och marthaföreningens ordförande Johanna

Storm som håller i projektet – men många fler hjälper till med både förberedelser och under dagen.

– Vi ser framemot brunchen och har redan fått anmälningar. Bokar bord till brun-

Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”!

Fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Gratulationer, hälsningar, konstigt växta grönsaker, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Roliga foton och allvarliga foton. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning.

Uppge därför namn och adress.

Adressen till redaktionen är: ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. E-postadressen är: lasarbidrag@byanytt.fi

FOTO: Karperö marthaförening

Skicka in gratulationer, gärna med foto, till ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur. Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@byanytt.fi.

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119.

Lisbeth Bäck

TEXT: Lisbeth Bäck

GRATULATIONER

Har ni fått barn?

Vill ni vara med på bild i ByaNytt?

Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss.

Gratulerar till babyn!

chen gör man senast 4 oktober via nessi. berg@netikka.fi och priset för vuxna är tolv euro.

Världens bästa gulliga Marielle Asplin i Tölby som fyller 7 år den 25 september får många grattiskramar av Mirjam och Madeleine, mamma, pappa, kusin Alex, moster Jaana och Beni, mommo, moffa och fassa och alla gosiga husdjuren.

Bidrag till nästa nummer av ByaNytt bör vara på redaktionen senast den 12 oktober 2016.

Hjärtliga gratulationer till vår dotter Kirsi som fyller 40 år i september. Stor kram från mamma och pappa.

Nästa nummer av ByaNytt utkommer den 26 oktober 2016.

TEMA: Vöråbilaga

20 I Petsmo finns viljan

Startade eget eftis T ACK VARE DEN stora mängden barn i Petsmo under de senaste åren, har behovet av eftermiddagsvård för skolbarnen, eftis, också varit stort. När Folkhälsan ändå valde att stänga sin eftisverksamhet i byn från och med i höst, tog Hem & Skola-styrelsen saken i egna händer.

Tack vare Hem & Skola i Petsmo fortsätter eftisverksamheten i egen regi och dessutom i större omfattning än tidigare.

Nyheten om att man skulle förlora eftis i byn slog mer eller mindre ner som en bomb i våras, då samtliga barn hänvisades till Kvevlax eftis från och med i höst.

– Fler föräldrar tog kontakt med Hem & Skola direkt, och utan desto mer fördröjning bestämde vi oss för att starta eget eftis, berättar Jessica Berg, ordförande för föreningen, vars verksamhet även omfattar daghemsbarnen och deras föräldrar.

till verksamheten. Hon har fått fria händer då det gäller både program och planering av mellanmål, som serveras varje dag. Enda önskemålet från vår sida är att det ska vara sockerfritt så långt som möjligt, tillägger Jessica.

Ett telefonabonnemang införskaffades och man ordnade med löneutbetalning genom en bokförare.

– Det är viktigt att allt fungerar och går rätt till.

Skolbarnens antal fördubblas

Styrelsen för Hem & Skola i Petsmo startade upp eget eftis i föreningens regi när Folkhälsan drog in verksamheten i byn. Förutom eftis har föreningen en bred verksamhet – här är styrelsen samlad under en talkokväll på skolgården. Stående från vänster: Jessica Berg, Mikaela Frantz, Lotta Sand, Daniel Lindvall, Tommy Brännäs samt Bengt Holm. Sittande från vänster Tomas Lund, Christine Bredgård och Marcus Kjellman.

Hur gå till väga?

Det var trots allt en del praktiska saker att lösa under våren och sommaren, och allra först vände sig styrelsen till Veikars, där en föräldraförening också själv ordnar eftis.

– Vi tog kontakt med dem och redde ut hur vi skulle gå till väga, berättar Daniel Lindvall, styrelsemedlem i Hem & Skola. Försäkringar för både barn och personal behövs, och för att kunna anställa en ledare var vi tvungna att ansöka om en FO-nummer för föreningen.

Verksamheten kunde fortsätta i samma utrymmen som tidigare – däremot var föreningen tvungen att skaffa allt nödvändigt material själva.

– Leksaker, böcker, pysselsaker, lego och pussel och så vidare har vi köpt med egna medel. Nu i höst kommer vi att söka bidrag från olika håll, berättar Jessica.

Inga problem Kommunen betalar ut bidrag till den som arrangerar eftisverksam-

het, och med den saken var det aldrig några problem.

– Deras reaktion var positiv och så som tidigare står de även för hyran av utrymmet, fortsätter Jessica. Även anställningsförfarandet fungerade smidigt och i Anna Hautaoja hittade styrelsen en lämplig ledare, som dessutom var bekant för många av barnen sedan tidigare.

– Anna fungerade som extra hjälp åt fjolårets ledare och kände

Starten har gått bra och både barn och föräldrar är tacksamma över att verksamheten kunde fortsätta tack vare föreningen. Beroende på behovet kan man välja hur många dagar i månaden man har sitt barn på eftis, och inte enbart de minsta årskurserna kan utnyttja servicen utan alla som vill i årskurs 1–6 – så länge utrymme finns. För tillfället deltar 13 av skolans 36 barn i verksamheten. Dessutom är nu eftis

Anna Hautaoja fungerar som eftisledare och planerar själv både program och mellanmål åt barnen.

öppet fem dagar i veckan, istället för endast fyra som tidigare.

– I praktiken är det annars inga stora förändringar för varken barn eller föräldrar, och alla verkar nöjda. Planen är att fortsätta så länge behovet finns.

Och det torde inte sina i första taget, eftersom antalet elever i skolan ökar konstant. I år är de 36, men på dagis finns nu cirka 40 barn och enligt alla beräkningar kommer det om fyra år att finnas cirka 65 skolbarn i byn. Detta utan att beakta någon inflyttning.

Bred verksamhet Hem & Skola-föreningen i byn har en diger verksamhet redan från tidigare och ordnar varje år föreläsningar, discon, soppdagar, Luciamarknad och talkokvällar.

– Föreningen sköter om både isbanan och skidspåret. Vi har två fadderbarn i Rumänien och genom att ordna försäljning av olika produkter får vi in ytterligare inkomster som kommer både skol– och dagisbarnen till gagn, eftersom vi står för kostnaderna för simhalls– och teaterbesök, stafettkarneval och dylikt, berättar Daniel.

– Vi försöker hitta på något nytt varje år, fortsätter Jessica.

En förutsättning är förstås att det finns talkokrafter och föräldrar som ställer upp, och det gör det i Petsmo.

TEXT OCH FOTO:

Anna Sand

Prenumerera på ByaNytt!

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Emilia 344 1816 eller gå in på vår hemsida www.byanytt.fi

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@byanytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.byanytt.fi

Prenumerera och du kan vinna en

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

iPad Air 2

NAMN ELLER ÄMNE: ________________________________ _____________________________________________________

KustNytt

TEL: ________________________________________________

10 nr/år: Finland 51 €, Norden 57 €, utanför Norden 59 €

ByaNytt & KustNytt

ORT: ________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

ADRESS: _______________________________________________

MOTIVERING: _______________________________________

Kustmedia Ab Oy

_____________________________________________________

10 nr/år: Finland 94 €, Norden 106 €, utanför Norden 110 € NAMN: ________________________________________________

Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om:

Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Emilia 344 1816.

ByaNytt

Vastaanottaja maksaa postimaksun

Avtalskod 5007656

_____________________________________________________

Avtalskod 5007656

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

_____________________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

________________________________________________________ TEL: ___________________________________________________

TIPSARENS NAMN: __________________________________

E-POST: _________________________________ ______________

TEL: ________________________________________________

Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2016 deltar i utlottningen av surfplattan. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

ADRESS: ____________________________________________ JAG VILL VARA ANONYM TIPSARE (KRYSSA I).