ByaNytt 1/2020 Tema Hälsa & Välmående

6 430030 490207

1/2020

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

TRETTIOÅTTONDE ÅRGÅNGEN

ISSN 0780-4555

Pia Lagus

WWW.BYANYTT.FI

Rune belönar schyssta motspelare

Möt kvinnan bakom radiorösten

Elisabeth förändrade sitt liv

Birger förvaltar ett 110-årigt arv

LÄS ÄVEN OM Biblioteket i den digitala världen Arte Mare – Galleriet vid havet Josefina – psykolog i teori och praktik FC Brändöpojkarna Vi talar om sorg

TEMA

HÄLSA OCH VÄLMÅENDE Ellen är årets ungdom i Korsholm

Följ med på en fantastiskt underbar

Hämta ett exemplar av vår 100 års historik från något av våra kontor!

Pilatesresa till Rhodos 19.9 All Inclusive på fina hotellet

Rhodes Bay

• Direktflyg från Vasa.

• Alla rum har havsutsikt!

Endast 15 platser Boka nu!

Erbjudandet gäller Kvevlax Sparbanks kunder, en bok per hushåll.

19.9-26.9.2020

Early Bird pris 1249 ¤ (före 29.2), efter det 1270 ¤ linda@wasapilates.fi tel. 050 522 7072 Använd koden “Wasa Pilates” när du bokar resan på www.nazar.fi Rådhusgatan 15, 2. vån. Fysios eller ring 0306-227575 www.wasapilates.fi

Hyr stuga i UKKOHALLA - här finns snö Slalom, terrängskidning samt fina skoterleder. Även bastuvärld, bowling mm. Rymlig fin stuga för upp till 10 pers.

Förfrågningar 0400-210335/Örndahl

Gilla oss på Kvevlax Sparbank | tel 06-346 2111

facebook

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Tfn 06 3441800 E-post: redaktionen@byanytt.fi

Mindre prat och mera verkstad

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

HEJ IGEN ALLA läsare och vänner av ByaNytt. Det var ett tag sedan nu. Julen kom emellan. God fortsättning på det nya året. I jantelagens Österbotten blir det lite tokigt att skryta men nu gör jag det – vilken intressant tidning vi har den här gången! Intressanta människor och bra saker om hälsa och välmående, som är tema. Det är friskvård, det är glädje och det är sorg. Det är eldsjälar och duktigt yrkesfolk. Och det är ultralokalt.

HÄLSA OCH VÄLMÅENDE. Mindre prat och mera verkstad tänkte jag själv inför 2020, laddade armbandet till simhallen och vinterbadarnyckeln. Jag satte igång en stegmätare, köpte collagen som lär ska smörja lederna och anmälde mig till en kurs för nybörjare i Yoga. Jag ingår i en liten men väldigt trevlig grupp som har vattenjompa en gång i veckan och ja – nu tror jag inte att tiden räcker till för mera sorter. Hit-

tills har det i alla fall gått rätt bra.

Men mycket kämpas är det ju - vi ska inte alls underskatta vad som krävs för bättre kondition för den som inte har ett rörligt arbete eller har normalpasslig vikt av bara farten.

Nu ser jag mest fram emot något slags resultat. Vi ser hur det går. Och en sak ska tilläggas. Vad beträffar vikt handlar det ju mest om maten. Mindre prat och mera verkstad tänkte jag och bland annat köpte jag en grönsakssvarv.

Den gör spagetti av grönsaker och är min nya favorit i köket.

Särskilt kaxig är jag likväl inte.

Jag ler osäkert åt mina tappra försök till att komma i bra form. Men på riktigt – jag är över femtio år och det känns. Jag är övertygad om att det jag gör nu avgör vad jag gör om tio år, då tänker jag på balans, rörlighet och lungkapacitet. Janå – jag ska göra mitt bästa.

Hur mår ni och hur går det för er?

VD Emilia Häggman, tfn 06 3441816

PÅ KUS TMEDIA ÄR det mycket av både prat och verkstad. Starten på 2020 känns bra. Det finns jobb och inspiration. Nu har vi haft kontoret vid Campus Kungsgården ett halvt år. Vi trivs här.

NÄSTA BYANYTT UTKOMMER den 27 februari, någon vecka efter Vändagen och någon dag före skottdagen. Bygga och Renovera ställer vi in oss på i den tidningen. Ni som ”håxar” på någon att skriva om – tipsa oss gärna.

Och sköt om Er!

Torsdagen den 23 januari 2020

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 3441813 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Nicko Smith, Anna Sand, Carina Nordman-Byskata, Pia Backman-Nord, Rosita Pellas, Joakim Snickars, Jennifer Hägen ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 3441815 jennifer@kustmedia.fi annons.byanytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.byanytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 3441814 prenumeration@byanytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2020 UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 56 €, EU 61 € Övriga världen 63 € ANNONSPRISER 2020 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt och ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

En riktigt trevlig film.

Varken oförutsägbar eller spännande. Men trevlig.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

I sorgens tecken möttes vi den här gången, min kusin Christer Finne, hans granne Louise och så min moster Helena Finne.

Jag vill slå ett slag för tre kaffekonserter i vår i Smedsby.

Folkhälsan i Korsholm, som har mera info, välkomnar till Kristoffer Streng, Tom Håkans och Ellinor Österåker & Sofia Saarikko.

Så plötsligt var den där. Solen! Den vackraste av vintersöndagar. Som vi behöver sol!

Medlem i Tidskrifternas förbund

Anki Svenn i Helsingby äger den här kappen – som vår gemensamma släkting Ida i Malax använde när hon sålde potatis på torget i stan förr i världen. Jättefin!

Baka semlor av potatisflingor. Eller har jag delat med mig av receptet förr månne?

Kustmedia strävar efter att vara KUSTENS MÅNGSIDIGASTE REKLAMBYRÅ - och det gör vi genom att erbjuda alla tjänster kunderna behöver under ett och samma tak.

Vi håller våra traditioner kring människonära kommunikation kära samtidigt som vi blickar framåt – främst genom att hjälpa kunderna ta det digitala steget som behövs för att bedriva ett lönsamt företag idag.

Vi gör hela jobbet; från idé till färdigt material – om det så mynnar ut i en tryckt publikation, videoreklam, kampanj på sociala medier eller något helt annat. Våra kunder betjänas av hela teamet som tillsammans skräddarsyr och skapar en helhet för er. Supersmidigt!

3

Annika vann resan!

Gratulerar till Annika Karp! Hon vann årets vinst i Kustmedias prenumerationslotteri, en resa med Wasaline till Umeå tur-retur för två personer. Båtresan inkluderar bil, hytt och så får de avnjuta skärgårdsbordet antingen på dit– eller på tillbakavägen. I Umeå ingår en övernattning i Large-rum inklusive frukost på hotell U&Me. NÄR BYANYTT GRATULERAR Annika Karp med blommor och presentkort berättar hon att hon och Leif redan sneglat på evenemangsutbudet i Umeå under året.

– Vi tänkte att vi kunde kombinera resan med att gå på exempelvis något musikevenemang. Vi får se.

Annika och Leif bor i Karperö.

När man viker in till deras tomt förstår man att det är någon som är intresserad av trädgården – fast besöket sker i början av januari.

– Jo, skrattar hon. Trädgårdsarbete är det bästa som finns.

Hon är relativt nybliven pensionär efter ett helt yrkesverksamt liv inom vården och hela 32 år inom Kårkullas verksamhet.

– När jag blev pensionär för ett par år sedan var jag vid ett boende i Sundom och före det var jag många år vid Korsholms boende, som var det första boendet i sitt slag i Korsholm. Jag minns hur glada anhöriga var när deras barn fick flytta hem från Kårkulla i Pargas till eget boende i Korsholm.

Det blev ju så mycket enklare att träffas då.

Annika ställer upp som ”inhoppare” ännu vid behov och säger att

hon alltid trivts med sitt arbete, med boende och med arbetskamraterna.

Nu är en ny tid och paret Karp verkar att fylla dagarna väl.

Två av barnen, Christine och Jonas bor i kommunen. Deras tredje barn, Mikaela, dog i cancer när hon var endast sjutton år.

Ett kärt besvär är de tre barnbarnen: Liam, Tilde och Theodore som är mellan fyra och sex år. Motionsidrott upptar ganska mycket tid. Och så är det huset och trädgården och villan i Petsmo.

– Jag har alltid motionerat, säger Annika. Jag går, cyklar, skidar om det finns snö, simmar och går på gym.

De prenumererar på ByaNytt.

– Vi gåvoprenumererade åt min pappa i många år, inflikar Leif. Sen övertog vi själva hans prenumeration.

De reser ibland och de ser fram emot vinstresan till Umeå.

– Tack för vinsten. Jag blev så överraskad – för jag vinner ju aldrig, ler hon.

Det här året, bästa läsare, har vi ett nytt pris. Bland alla som nu be-

Annika Karp i Karperö vann i Kustmedia prenumerationslotteri 2019. Grattis!

talar en prenumeration, antingen en egen ordinarie sådan eller en gåvoprenumeration, under tiden 1 januari till 30 november 2020 har chans att vinna en Ipad från Itronic. Den som redan är pre-

numerant deltar automatiskt i utlottningen. Till er andra säger vi – prenumerera gärna!

Text och foto: Lisbeth Bäck

TÄVLA OCH VINN LEDSTRÅLKASTARE

FYRKLÖVERNVINNARE

YOGAMATTA

Perfekt för små och mörka skrymslen. För hobbymekanikern eller byggaren. Energisnål och effektiv.

tävlings­svar bn1019:

Matchande set för hemmamotionären.

Den mjuka mattan gör att du inte halkar omkring och gör att det är bekvämare att gymnastisera på golvet. Vattenflaskan fyller du med valfri dryck för att hålla vätskebalansen i skick.

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 1, 7, 11 OCH 11 FRÅGA 3: 7, 10, 14 OCH 18 FRÅGA 4: 5, 11, 16 OCH 24

Hämta ett exemplar av

Håkan Norrgård i Singsby vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 318.

Tröstpriser fick Marie Enlund i Björköby, Katarina Pörn i Veikars, Fanny Rosenberg i Kvevlax och Jessica Lagerström i Helsingby. Gratulerar till alla vinnare!

– Trevligt med en sådan överraskning, sa Håkan Norrgård i Singsby och tackade för vinsten, en vattenkokare.

Det sprakar i spisen och veden hämtar han själv.

Han är mycket i skogen, dels med vedhantering, dels också som jägare. Uppstoppade djur i rummet där vi sitter vittnar om det. Lodjuret är mäktigt.

Håkan är pensionär. Tidigare arbetade han på Wärtsilä. Han har också två vuxna barn.

Till Lillön och villan där åker han gärna.

Trevlig fortsättning på vårvintern!

från något av våra kontor!

Erbjudandet gäller Kvevlax Sparbanks kunder, en bok De per härhushåll. fyra detaljbilderna har vi plockat

2 DigiHjälp hem?

1

ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Fungerar inte datorn, surfplattan, printern, internet, trådlösa nätverket eller e-posten?

Behöver du kanske hjälp med den nya TV:n eller bärbaraKvevlax datorn?

Har |du fått virus?

Välkommen gamla och nya kunde Sparbank tel 06-346 2111

050 338 6666 www.digihelppi.fi INSTALLATION I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – En bra balans...

– Jag kör definitivt...

KONSULTATION

4

SALON LENA HANDLEDNING

Frisörtjänster och noggran Vi med fixarkvalitet städningen

I detta nummer har vi gömt fyra över 40 år i Karperö.

Redan miniatyrbilder (samma storlek som den hemstädning storstädning flyttstädning nedan) av Kustmedias logo. På vilka Hultvägen Karperö | Tfn. 06 359 sidor finns de? (Räkna ej med169 denna.)

– Att flytta upp...

Anette Westerback • 050543

– Vi har så mycket...

Om jag vinner vill jag ha:

Text och foto: Lisbeth Bäck

Namn............................................................Tel..............................................

Ledstrålkastare

Adress.............................................................................................................

Yogamatta

Omgång 319, B120

Grattis Håkan!

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 12 februari 2020. Adressen är ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA vår 100 års historik Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

4

I den digitala världen står

Korsholms bibliotek stadigt Bibliotekschefen Maria KronqvistBerg berättar inledningsvis glatt att hon började som vikarie för ett och ett halvt år sedan och tillträdde som bibliotekschef från och med 1 januari 2020.

D

ET KÄNNS RIKTIGT bra att arbeta här på biblioteket. Mitt förra arbete var i Malax och i jämförelse finns här i Korsholm större utrymmen, flera invånare och många ivriga läsare som söker sig till biblioteket. Maria Kronqvist-Berg berättar vidare att de har en stor utlåning i Korsholm och att hon var överraskad till en början att det var så mycket på gång i biblioteket.

– Vi har så mycket kunder. Vi försöker även att ordna olika evenemang och läskampanjer, men det är alltid en utmaning att ha personalresurser och utrymmen både för dem och för den dagliga verksamheten. Under fjolåret hade vi dessutom två stora projekt. Det ena var en golvrenovering i huvudbiblioteket och det andra flytten av Kvevlax bibliotek till Kvevlax lärcenter. Vi flyttade över hundratusen böcker och ett 100-tal hyllor.

Korsholmarnas läsvanor Vad gillar då korsholmarna att låna för böcker månntro?

– Man brukar kunna säga att till exempel deckare eller biografier går bäst, men Korsholmsborna har

Jag ser ljust på framtiden för biblioteket

en mycket bred smak i litteratur och det varierar en hel del mellan filialerna i Replot, Björköby, Kvevlax och från vår bokbuss, berättar Maria. När det gäller siffor på hur många lån som görs i kommunen, så var senaste årsredovisningen uppe i 288 000 lån på ett år, varav ca 75% av böckerna på svenska och 25% på finska. Maria påpekar att den största finska kundkretsen är just här på huvudbiblioteket i Smedsby.

– När det gäller bokbussen, så hade den 51 000 lån den senaste perioden. Den besöker 67 hållplatser under två veckors tid. Folk kan tillexempel beställa genom Fredrikabiblioteken på internet eller ringa in till oss och göra beställningen och sen kör bokbussen ut boken till kundens närmaste hållplats.

Maria förklarar att bokbussen har en tydlig funktion som är viktig och att det brukar skojas om att bokbussen är den enda kommunala servicen som finns kvar i alla byar. Hon tycker att det är en behändig service som hon tror kommer finnas kvar länge till. När det gäller digitala böcker, så kallade e-böcker så berättar Maria att lånen av dem ökar hela tiden.

– Förra årets lånesiffor har ökat mycket från tidigare år. Trots att det är mer begränsat urval med de digitala böckerna. Oftast är det de vanligaste romanerna och deckarna som lånas ut mest, förklarar Maria.

Bibliotekets roll i Korsholm Vi diskuterar vidare om bibliotekets framtid i Korsholm och Maria är övertygad om att det finns ett jättestort behov för biblioteket och förklarar att det är svårt att hitta

Hyllmeter med böcker, statistiken visar på upp till 288 000 lån per år.

någonting som är så hållbart, som när det gäller ett bibliotek.

– Om vi köper in en bok, så används den femtio till sextio gånger.

Men om man köper en bok åt sig själv, så är det ju bra om man hinner läsa den eller två gånger. En hel del av våra kunder lånar även hellre böcker än att köpa dem för miljöns skull. Maria berättar vidare att det är ganska unikt med bibliotek, att vem som helst får komma dit och att det är en helt offentlig plats som nästan har öppet 7000 timmar per år.

– Det finns inga krav på att man ska köpa eller göra någonting här.

Det är nog en ganska speciell plats i samhället och även när det gäller hållbarhetsaspekten. I det stora hela kostar vi ju inte så mycket.

Jag tror att det finns en framtid kvar för biblioteken, även om vissa tycker att det räcker med internet och Google. Den fysiska boken kommer nog finnas kvar länge till och vi erbjuder ju digitala tjänster också, så det finns rum för båda världarna.

Bibliotekschefen Maria Kronqvist-Berg läser själv varierande sorts litteratur.

En social mötespunkt Förutom att låna böcker, så berättar Maria att många diskussioner förs mellan kunderna på biblioteket. Speciellt i tidningsläsesalen.

Barnen har en egen mysig läshörna på biblioteket.

5 Hon förklarar att många kommer till biblioteket för att få prata med någon en stund.

– Ibland pratar de med oss som jobbar här och för några kan det tänkas vara det enda samtalet de får under dagen. Vi vill satsa mycket på den personliga servicen och hjälpa kunderna med allt de behöver hjälp med, även den sociala kontakten om det så behövs.

Evenemang på gång Efter en lång diskussion med en pratglad Maria, så inser jag att biblioteket fyller en så mycket större funktion än att bara låna ut böcker. Biblioteket tycks vara en viktig mötesplats för ensamma människor och förutom en hjälpsam personal med hjärtat på rätta stället som bryr sig om sina kunder, så har Korsholms bibliotek även en hel del evenemang på gång i vinter och under våren.

Maria upplyser mig om att de ska testa ordna en kväll kring läsning där bland annat Linda Bondestam och Lena Frölander-Ulf kommer på besök den 10 februari.

– Vi kommer även belysa läsning på olika sätt. Datero kommer hit och visar olika hjälpmedel för de som har lite svårare att läsa.

Sedan kommer vi ge olika lästips och hjälpa våra kunder med att komma igång med läsningen om de har tappat tråden. På sportlovet ska vi samarbeta med kultur- och fritidsavdelningen och ha sagostund på Stundars.

– Vi har även läsprojekt tillsammans med olika skolor. De populära läshundarna som lyssnar utan att avbryta och förstår alla språk och som även finns på filialerna kommer vi att fortsätta med.

Jag frågar Maria om de inte har några läskatter, men får bara ett skratt till svar och att de inte lyckats få tag i några sådana ännu.

Bibliotekschefens läsvanor Efter en trevlig pratstund med Maria, har vi nu närmat oss slutet på intervjun och jag undrar vad hon själv gillar att läsa.

– Jag är en ”alläsare” som läser olika genrer, ofta för att bara få veta vad olika böcker går ut på.

Det finns så många bra böcker, så det är svårt att nämna några favoriter. Mitt läsintresse har ändrats en hel del med tiden. Förr läste jag mycket deckare, men efter jag fick barn, så tycker jag de börjar bli lite obehagliga.

– Numera tycker jag om lättillgänglig litteratur och läser bland annat Fredrik Backmans böcker som jag gillar mycket. Sedan har jag läst en hel del fantasy genom åren, avslutar Maria och ByaNytts utsände reporter tackar för sig och önskar framgång för Korsholms bibliotek även i framtiden.

Text och foto: Nicko Smith

Arte Mare

Galleriet vid havet överraskar

E

N ÖVERRASKNING FÖR många besökare vid Världsarvsporten och ett betydande tillägg till konstscenen i nejden – så beskriver kultursekreterare Annica Reini kommunens eget konstgalleri Arte Mare invid Replotbron.

Galleriet öppnades våren 2018 och efter snart tio olika utställningar – alla med någon form av anknytning till världsarvet – väntar lagom till sportlovet här något alldeles speciellt för barnen.

Annica, som är Vasabo men tillbringar en stor del av sin tid i Norra Vallgrund där hon har sin sommarstuga, har varit kultursekreterare i Korsholm i fem år. Med tidigare arbetserfarenhet från både teater- och museivärlden och ett stort, personligt intresse för bildkonst, jobbar hon med att främja och utveckla kulturlivet för kommunens invånare.

– Som tjänsteman ligger även nämndarbete, bidragsansökningar, olika projekt- och planeringsuppdrag på mitt bord, men i huvudsak innebär arbetet att se till att det finns ett utbud av kulturella tjänster, evenemang och upplevelser för alla åldersgrupper, från dagis till äldreboende.

Världsnaturarvet omfattar ett viktigt kulturarv som också är en del av verksamheten, berättar Annica.

Hon samarbetar här mycket med Geir Byrkjeland, kommunens publikarbetare sedan våren 2018. Geir, hemma från Smedsby men numera även han Vasabo, är utbildad konstnär och har sitt kontor vid Värdsarvsporten.

– Ofta rör jag mig ute på fältet.

Under hösten har jag arbetat med ett projekt kring världsnaturarvet ute i kommunens förskolor.

I den så kallade Agentskolan har barnen fått lära sig om Kvarkens världsnaturarv på ett roligt sätt.

Projektet ordnades i samarbete med Österbottens barnkulturnätverk BARK och visade sig bli väldigt uppskattat, berättar Geir.

Mångfald av besökare Till Annicas och Geirs arbetsuppgifter hör också att skapa innehåll till kommunens eget galleri, Arte Mare, där man har som målsättning har visa fyra till sex utställningar varje år.

– Galleriet kompletterar det övriga innehållet här vid Världsarvsporten och hittills har alla utställningar tangerat Kvarken

och världsarvet på något sätt, konstaterar Annica.

Eftersom utställningarna varierar regelbundet blir hela huset mer levande, och galleriet har varit uppskattat av både konstnärer och besökare.

– Vi har haft alla typer av besökare – allt från turister till arbetare i varselkläder – och då tycker jag att man lyckats, skrattar Annica.

Fortfarande blir många överraskade över att det faktiskt finns ett galleri här, tillägger hon.

En helhetsupplevelse Även för den vars allra största passion inte är just konst, utgör Världsarvsporten en bra helhet värd ett besök enligt Annica.

– Här kan man ta del av både galleriet och världsarvsutställningen, äta en god lunch och kanske sedan fortsätta för att gå en vandringsled eller dylikt i skärgården.

Tröskeln är låg för ett besök och ingen har några förväntningar på besökarna, poängterar hon.

Det bästa med galleriet anser de vara den stora bredden som presenteras här – allt från nya unga förmågor som fått pröva på att ordna sin första vernissage, till äldre, etablerade konstnärer som valt att avrunda sin karriär med en sista utställning just här.

– Det är inte heller enbart renodlad bildkonst som visas här, utan också friare konstformer som keramik, fotografier och annat, tillägger Annica.

Annica Reini, kultursekreterare på Korsholms kommun och Geir Byrkjeland, publikarbetare, är de som ansvarar för galleriet Arte Mare vid Världsarvsporten.

FAKTA • Galleriet Arte Mare drivs av Kultur- och fritidsnämnden i Korsholm.

• Syftet med galleriverksamheten är att kunna erbjuda konstnärer en inspirerande utställningslokal.

• Olika försöksprojekt och samarbeten med förankring i världsnaturarvet prioriteras.

Lekland a’ la Kvarken

• Under ett kalenderår ordnar man fyra till sex vernissager.

I valet av utställare samarbetar de med olika konstnärsföreningar i nejden och ordnar även regelbundet så kallade ”open call”-ansökningsperioder. En sådan pågår nu fram till den 10 februari. Just nu visas grafik av Tapani Tammenpää i galleriet. Efter den utställningen väntar något alldeles speciellt som både planerats och skapas av Annica och Geir själva.

– Vi kommer att bygga upp ett lekland för barn i galleriet, i form av Kvarkens världsnaturarv, berättar de. Längs ena väggen skapar vi Kvarken och på motsatt sida Höga Kusten. Mellan de båda kusterna ska man ta sig båtledes. Visuellt kommer landskapet att skapas av Geirs egna illustrationer från området, som ska tryckas upp för att skapa fondväggar.

– Geirs kompetens här har kommit till stor nytta i många sammanhang, det är även han som skapar de affischer som används

• Just nu pågår ansökningsperioden för höstens utställningstider. Ansökningstiden är fram till den 10 februari 2020.

vid olika publikevenemang ute i världsnaturarvet, tillägger Annica.

Egna projekt Leklandet, barnens egen utställning, ska vara klar lagom till sportlovet och finns tillgänglig fram till skolavslutningen. Det är dock inte första gången som de skapar en egen utställning tillsammans. Det var också Annica och Geir som byggde upp utställningen över de berömda Björköskåpen. Den byggde på boken "Björkömöbler" som Jarl Nystrand och Anita Storm gav ut 2017.

– I utställningen ingick ett urval av de fotografier som Patricia Rodas och Dragos Alexandrescu tog för boken. Helheten kompletterade av en del föremål, till exem-

pel verktyg som möbelsnickarna använder. I sommar visar Ostrobotnia Australis en fotoutställning över Valsörarna under tidsperioden 1940-2020 på Arte Mare. Höstens program är öppet, eftersom ansökningsperioden ännu pågår.

– Vi har hittills fått gott om ansökningar och kunnat välja och vraka bland dem. Vi ser fram emot att få ännu fler denna gång när höstens tider ska delas ut. Det finns så många duktiga konstnärer och fina idéer som vi vill visa upp, avslutar Annica och Geir.

Text och foto: Anna Sand

6 TEMA HÄLSA OCH VÄLMÅENDE

Ett större liv med mindre magsäck Elisabeth Killinen, 39, hemma från Helsingby, har trots träning och ett aktivt liv alltid haft viktproblem. En gastrisk bypass-operation hösten 2018 förändrade hennes liv radikalt.

Under hela sitt liv har hon varit en aktiv och tränande person. Samtidigt har nästan ständigt en viss övervikt funnits med i bilden, och Elisabeth Killinen, född Nygård, gjorde som många andra och testade alla möjliga dieter för att gå ner i vikt. Den avgörande vändpunkten blev till slut en bypass-operation av magsäcken.

D

RYGT ETT ÅR har gått sedan operationen och Elisabeth Killinen är idag 40 kg lättare. Inte enbart fysiskt, utan också i sinnet.

Vardagen är lättare, träningen likaså, och den negativa självbilden som till slut hotade att ta över tillvaron helt, är omvänd.

Elisabeth, 39 år är hemma från Helsingby men numera bosatt med maken Jari och tioårige sonen Ilmari i Storkyro. Hon hade i princip gett upp och förlorat all motivation till att förändra situationen, när någon tipsade henne om möjligheten till en operation – gastrisk bypass – där magsäcken förminskas.

– Det var det enda alternativet som faktiskt inte slagit mig innan, och eftersom jag ansåg att jag inte hade något att förlora tog jag genast tag i saken och bokade en tid vid Mehiläinen. För att få möjlighet till operationen krävs för en frisk person ett BMI, body massindex, på minst 40 och mitt låg då på 42, minns Elisabeth. Beslutet tog inte lång tid att fatta när hon erbjöds plats i kön.

– Processen innan operationen var ganska lång och det krävdes bland annat att jag först själv gick ner tio procent av min egen kroppsvikt. Det lyckades jag också med tack vare en smått outhärdlig diet på påssoppor, ler hon.

Bränsle framom njutning

Träning och kostplan gav inga resultat Det var förstås inte första gången hon gick på diet.

– Under åren 2004–05 var jag med i ett bantningsprojekt och lyckades då gå ned 30 kg. Strax efteråt blev jag gravid och gick snabbt upp allt igen, och när jag kom hem från BB vägde jag 120 kg. De hormonproblem som spökat under en stor del av livet redan, blev ännu värre efter graviditeten och viktuppgången, tillägger Elisabeth.

Förutom cykling, löpning, skidning, triathlon och draghundssport, som hon sysslat med i många år, började Elisabeth under en tid också tävla i boxning. Hon hade en egen tränare, och trots att hon följde en för henne specifikt uppgjord kostplan, rörde sig inte vikten.

– Det enda som hände var att energin inte längre räckte till för att träna, men någon vikt tappade jag inte.

Känsla av hopplöshet Elisabeth minns tiden som taxiföretagare i Storkyro, under åren

före operationen, som en mörk tid.

– Hopplösheten och de negativa känslorna tog över allt mer och jag gav i princip upp. Inget jag gjorde fungerade och motivationen att ta tag i saken försvann sakta men säkert.

Operationen blev därför en vändpunkt och med facit i hand rekommenderar hon varmt ingreppet till andra som är i liknande situation.

– Men det är inget litet ingrepp och man måste alltid beakta riskerna. Det finns de som får någon form av problem efteråt - det är förstås väldigt individuellt, poängterar hon.

För hennes egen del gick allt mycket bra och operationen, som genomfördes i Vasa, förlöpte utan komplikationer.

Efterkontroller görs regelbundet och rekommendationerna om att de första tre månaderna enbart äta flytande föda eller puréer, kunde hon strunta i betydligt snabbare.

– Jag testade att äta knäckebröd redan tre dagar efteråt och det fungerade bra.

Det finns inte alltför många bilder av ”den gamla” Elisabeth.

Trots övervikten gav hon ändå aldrig upp sitt aktiva liv.

Foto: privat

Men det är inte bara maten man ska vara aktsam med efter operationen. Även den psykiska anpassningen är viktig.

– Man blir tvungen att förändra sin livsstil för gott och att man måste lära sig att lyssna på kroppen. Jag tror också det är viktigt att man så snabbt som möjligt börjar röra på sig igen efter operationen, även om man är öm.

Det påskyndar läkningsprocessen.

Elisabeth var tillbaka på sitt jobb som lastningsförman på AirPro vid Vasa flygfält redan två veckor efteråt, men undvek den första tiden att göra tyngre lyft.

Två månader efter operationen var hon i Vörå och skidade, och hade bara med sig lite saft som påfyllning.

– På kvällen låg jag fullständigt utslagen, eftersom den energi jag fått i mig inte räckte någonstans.

Efter det skaffade jag mig ett antal olika kosttillskott, och blev särskilt noggrann med att kontrollera proteinmängden jag får i mig. Som tränande person är den avgörande och jag väljer hellre bort potatis

7

och andra kolhydratkällor, för att istället kunna äta mer protein och grönsaker, som innehåller betydligt mer näring och bränsle.

Det är just så som hon numera ser på mat, som ett bränsle, och inte en källa till njutning.

– Träningen har påverkat mina attityder, och tack vare den har jag insett hur viktigt det är med rätt typ av näring.

Aktar sig för ”dumpings” Multivitaminer och en del andra tillskott måste Elisabeth äta resten av livet, men det ser hon som en liten uppoffring för den livskvalitet hon nu har jämfört med tidigare. I övrigt är kosten normal, men Elisabeth kan om hon ätit något som varit alltför fett eller sött, få så kallade ”dumpings” – ett illamående som kan pågå i allt från 20 minuter till ett par timmar.

– Blodsockerfall kan man också få, och det beror på att kroppen inte lärt sig anpassa den insulinmängd som den producerar, förklarar hon.

Lax, julstjärnor, choklad och annat som innehåller mycket fett kan förorsaka en dumping, och det gäller att lära sig undvika sådana födoämnen.

Intensiv vardag utan hormonproblem

På sin fritid fungerar Elisabeth Killinen som avtalsbrandkårist och rökdykare. Hon tränar både cykling, löpning och skidning samt draghundssport.

Tack vare viktnedgången på 40 kg kan hon idag leva mer aktivt än tidigare. Foton: privata

Reaktionerna från omgivningen har förstås inte låtit vänta på sig – och de har varit ganska varierande.

– Mina närmaste har förstås stött mig helhjärtat eftersom de sett hur dåligt jag mådde innan.

Andra har undrat hur jag gått till väga och sedan konstaterat att allt är läkarnas förtjänst.

Att det inte är så enkelt och svartvitt som att man är vad man äter, fick Elisabeth tidigt bekräftat av sin läkare. Att alla de hormonproblem hon hade tidigare försvann efter operationen och den efterföljande viktnedgången, stöder den teorin.

Idag lever Elisabeth ett ännu mer aktivt liv, och förutom förmansarbetet på flygfältet är hon även timanställd på Finavia inom deras underhåll och jobbar med både tankning och säkerhet på flygfältet. Dessutom är hon avtalsbrandman i Storkyro, och tack vare viktnedgången kunde hon äntligen klara de fysiska testerna som krävs för att också bli rökdykare – något hon drömt om sedan hon gick med i frivilliga brandkåren som elvaåring.

– Jag kan också träna mer intensivt nu när jag inte väger lika mycket, avslutar hon.

Text och foto: Anna Sand

Härligt Smedsby UF! DET VAR ETT nöje att se årets teaterproduktion i Smedsby – Hotelliggaren, skriven av Ray Cooney.

En stor eloge till teateramatörerna för deras skådespelarinsatser, till regissören Jakob Johansson, till Ulf Lassander för scenografi, Ann Philp för kostymerna och till Christian Rönn för ljus och ljud. Utöver dem jag nämner här förtjänar alla andra engagerade också beröm för sina insatser.

Det är mycket som ska till för att allt ska lyckas.

I fjol, då Wasa Teater renoverades, hyrde teatern in sig vid Smedsby UF. Bra så, för i svallet av den renoveringen får nu teatergänget i Smedsby spela på en förstorad scen och med publik som delvis sitter på läktarplats.

Smedsby UF håller sig till sin egen stil - att framföra fars, ett antal sådana har uppförts på scenen här. Precis som det ska vara i en fars så är det många missförstånd, många dörrar som öppnas och stängs. Det är kärlek, bråk och överraskningar som avlöser varandra. Tokroligt!

I rollerna ses Mikael Gädda, Sandra Aspelin, Torbjörn Klemets, Hans Svahn, Totte Svahn, Thea Kvist, Kristian Nordblad, Alexander Lundström, Sofia Renkonen och Tobias Klemets.

Premiärkvällen avslutades med varma applåder från publiken. Teatergänget gratulerades med blommor av föreningens ordförande Mats Ekström, av vuxeninstitutets rektor Rose Heir och så premierades Hans Svahn av Finlands Svenska Ungdomsförbund med titeln Årets Teaterprofil. Hans Svahn har medverkat i Korsholms teater under hela 40 säsonger och inom Smedsby UF:s teaterproduktioner 20 säsonger.

Vi gratulerar!

Hotelliggaren ges i tio föreställningar fram till mitten av februari.

Text och foto: Lisbeth Bäck

8 TEMA HÄLSA OCH VÄLMÅENDE

Anders Lundström och Kerstin Borg utgör tillsammans ett bra team och delar värdegrund och livssyn i sitt arbete.

Ett informationstillfälle ordnas 12.2 inför nästa kurs i sorgebearbetning som börjar i mars och pågår i åtta veckor. Ta gärna kontakt till Kerstin eller Anders.

Tala om sorgen, då kan vi leva med den!

Få av oss går igenom livet utan att uppleva motgångar och förluster. Många skulle ha lättare att leva vidare med sin sorg om man får hjälp med att sätta ord på sina tankar och känslor. Att dela sin upplevelse av sorgen gör den lättare att bära.

K

ERSTIN BORG OCH Anders Lundström erbjuder möjlighet att delta i en kurs, där man under åtta veckor bearbetar sin sorg för att småningom kunna försonas med det som har hänt. Kerstin arbetar sedan tio år som diakon och intresset för att möta människor och lyssna till dem har alltid funnits hos henne.

– Att jag skulle arbeta med människor i sorg har växt fram under livets gång. Jag har blivit intresserad av att försöka förstå hur människor uppfattar och reagerar på utmaningar. Mina egna förluster i livet har också gett mig insikten man kan behöva stöd och hjälp för att orka bearbeta det vi upplever.

Anders är präst och möter människor i olika skeden av livet, både i sitt arbete och som medmänniska.

Båda ser de sorgen som en naturlig reaktion på förluster i livet, långt tillbaka i tiden eller alldeles nyligen.

– Hur vår omgivning bemötte oss som barn när vi började uttrycka känslor styr långt hur vi som vuxna hanterar våra egna känslor eller beter oss när vi möter någon som bär på sorg. Vi har socialiserats in i en del myter kring sorg i vårt samhälle, som gör att vi ibland har fel verktyg när vi skall bearbeta våra förluster, säger Anders.

– Vi har kanske fått höra: ”Tiden läker alla sår! Var inte ledsen! Håll dig sysselsatt!” De här myterna bidrar till att känslorna blockeras.

Vi är alla olika – Kanske är det så att kvinnor har lättare att visa och sätta ord på känslor. Män kanske får utlopp för sina känslor mer genom att göra något, till exempel hugga ved eller träna, funderar Kerstin, men betonar samtidigt att hon inte vill generalisera. Vi är olika som personer.

Anders understryker att det viktiga är att försöka sätta ord på det vi känner, för om vi trycker undan våra känslor lämnas de obearbetade någonstans inom oss.

– En färsk sorg kan väcka det som finns obearbetat inom oss sedan tidigare. Ingen annan har rätt att säga att min sorg är ”mindre” eller ”större” än vad någon annan har mött. Vi ska inte jämföra, eftersom varje sorg är unik, fortsätter Kerstin.

Anders upplever att vi idag hellre relaterar till intellektet och ofta försöker rationalisera en livskris. Vi menar säkert väl, när vi uttrycker oss med välmenande ord som att ”Det var nog bäst så” eller ”Han

hade ju levt ett långt liv”.

Det väsentliga vore att förutsättningslöst lyssna till hur personen upplever sin livssituation.

– Det är lätt hänt att jag relaterar till mina egna erfarenheter och tror att den andra reagerat likadant som jag själv gjort. Att säga ”Jag förstår vad du känner nu” kan vara kränkande för den andra personen, förklarar Anders. Ingen vet vad en annan känner och därför finns en risk att du missar något i den andras berättelse om du hela tiden jämför med egna upplevelser.

9 Välkommen till AMMATA SPA NATURE AYURVEDA

Allt ryms in Kerstin påminner om att det inte finns någon gräns för vilka upplevelser som kan upplevas som en förlust.

– Sorgereaktioner kan uppstå i samband med en rad olika händelser, som exempelvis dödsfall, skilsmässa, separation, relationsproblem under barndomen eller i vuxen ålder. Jag tänker att sorg är förändringar i livet, som ändrar vårt livsmönster.

Någon söker gärna ro och lugn i naturen, för att möta och ge uttryck för sin sorg. Anders ser det som naturligt att människan vill dra sig undan emellanåt när man sörjer.

– Men det är en myt att alla vill vara ifred som sörjande. Se bara på hur barnen gör när de upplever något; de söker sig till andra för att få stöd, närhet och hjälp i sin situation.

Se och hör mig Kerstin och Anders faller ofta in i varandras beskrivningar och man märker att de är ett fint team, som delar värdegrund och synen på sorg. De är båda övertygade om att behovet att bli sedd och hörd är grundläggande för oss människor, även när vi sörjer.

– Det är också värdefullt att som medmänniska kunna finnas till och bara vara i tystnaden med den sörjande. Gemensamt delad tystnad kan både hela och läka själen, säger Kerstin.

Anders håller med, att ge tid är något av det viktigaste för att kunna vägleda, förstå och hjälpa en annan människa vidare.

– Om arbetskamraterna säger ”Kom tillbaka i jobb när du mår bättre” kan det vara ett uttryck för myten om att sörja i ensamhet.

Tanken är god men det kan finnas risk för isolering. Många berättar att det är viktigt med struktur och rutin i vardagen för att orka igenom den allra tyngsta tiden och då kan också arbete fungera som en form av stöd.

Metod att bearbeta sorg För snart ett år sedan gick Kerstin och Anders en utbildning enligt Svenska Sorgeinstitutets metod, för att handleda människor i sorg.

– Om en människa upplevt trauma är det väsentligt att först få vård och terapi att bearbeta detta, förklarar Anders. Sedan är det individuellt hur snabbt man känner sig färdig att delta i en kurs i sorgebearbetning.

Metoden som de arbetar med startade för femtio år sedan i USA och kom till Sverige för cirka 15 år sedan. Först diskuterar man kring olika föreställningar om sorg, vanliga myter och hur sorg kan te sig.

Sedan kartläggs egna förluster i ett förlustdiagram innan man väljer vilken förlust man vill bearbeta.

– Deltagarna arbetar i små grupper om tre eller fyra personer, där man delar egna erfarenheter medan de andra i gruppen lyssnar under tystnad. Allt som delas sker

under ett tystnadslöfte, understryker Kerstin.

Ta del av andras sorg Anders och Kerstin hade sin första kurs under hösten och upplevde att metoden fungerade. Deltagarna träffades en gång i veckan under åttas veckors tid, delade sina upplevelser av sorg och fick stöd av de övriga i den lilla gruppen.

– Vi kan också erbjuda stöd och träffa enskilda deltagare mellan våra gruppträffar. Det behövs nog en vecka med egna reflektioner och hemarbete tills man träffas igen.

Kerstin har upplevt det som berikande att få lyssna till andra människors berättelse om sorg.

– Jag har mött många äldre som helt enkelt satt lock på sin sorg, man har inte orkat eller vågat dela sina känslor med någon annan. Att få ta emot den andras berättelse väcker vördnad, det är stort att få förtroendet att få lyssna.

Anders liknar undantryckta känslor vid en tryckkokare. Om mycket har lämnat obearbetat kan trycket bli så stort, att tryckkokaren exploderar när man möter en ny förlust. Därför är det bra att få stöd att bearbeta för att minimera skadan.

Alla är välkomna med En ny kurs kommer att inledas i mars. Inför det bjuds alla intresserade till ett informationsmöte på kvällen den 12:e februari i Vasa svenska församling.

– Dit är man välkommen med, både för att man själv funderar på att delta eller lyssnar för att kunna rekommendera till någon närstående.

Kerstin och Anders välkomnar även den som tvivlar på sin Gudstro eller inte hör till församlingen. Det finns ett begränsat antal platser, men man försöker erbjuda alla att delta eller råda till andra alternativ.

Vasabor har företräde till kursen.

– Sorgen gör ofta att de starkare färgerna i livet tonar ut, så bearbetningen syftar till att tillåta sig själv att orka känna livsglädje igen. Livet blir inte som förr, men det kan bli ett rikt liv småningom när jag känner mig starkare, beskriver Anders.

Sorg kan ge styrka Det är ingen floskel att man kan bli starkare av motgångar, enligt Anders och Kerstin. Däremot är det avgörande att vi människor tillåter oss att sörja och tar emot stöd med att bearbeta vår förlust.

– Jag är glad att vi har börjat tala mer om sorg, om dess olika former och klangbottnar, säger Kerstin.

Vi sörjer på olika sätt under livets gång, så det omfattar även insikten om att även unga mår dåligt, är utmattade och behöver bekräftelse för att börja bearbeta sina upplevelser.

Anders är oroad över huruvida det finns tid i hemmet idag att stöda barn och unga som mår dåligt.

– Vi lever i ett höghastighetssamhälle, suckar Kerstin. Det finns så många ensamma människor och familjer! Tänk om vi alla tog oss tid

Storalånggatan 61, Vasa • Strömvägen 18, Molpe

att se våra medmänniskor och vara öppna för varandras behov.

Kerstin konstaterar ändå att man verkligen har möjlighet att växa och mogna genom motgångar. Det är lättare att komma vidare och mindre risk att stagnera eller bli bitter med stöd och hjälp.

• Traditionell Thaimassage + varm örtkompress • Thaimassage Remedy, som hjälper och lindrar!

• Aromaterapimassage + varm örtkompress • Ansiktsbehandlingar (7st olika) med MARZIA CLINICS Vegetabiliska ansikts-vårdsprodukter • Fotmassage, Zonterapi, 62 punkters • Gravidmassage • Barnmassage (4-12 år och 12-15 år) Mer info och tidsbokning finns på www.ammataspa.fi Tel. 050 328 2664 E-mail: info@ammataspa.fi

PRESENTKORT www.ammataspa.fi eller från vårt Spa

Eget ansvar – Jag kan välja hur jag hanterar mitt liv, slår Kerstin fast. Däremot kan jag inte ta ansvar för vad andra har gjort.

Anders liknar en förlust vid ett telefonsamtal. Om samtalet avbryts innan man hann säga ”hej då” har man behov att ringa upp på nytt för att få ett avslut. På liknande sätt behöver man ta ett farväl till den eller det man förlorat och få det osagda uttalat.

– Vi kan inte spola tiden tillbaka, men vi kan välja att bearbeta vår förlust, säga farväl till smärtan.

Att skriva ner det vi ännu skulle vilja ha sagt är ett sätt att avsluta relationen, oavsett om den andra personen dött eller helt enkelt inte längre finns som tidigare i mitt liv.

Hur orkar då Anders och Kerstin med alla möten med sörjande?

– Vi arbetar i par och kan stöda varandra, det är en form av debriefing för oss, funderar Kerstin. För mig är det viktigt att få återhämtning, för att kunna vara närvarande i mötet med de människor jag möter. Tillika är det så meningsfullt, det ger energi samtidigt.

Anders håller med, det är givande. Samtidigt behöver han också ”tömma huvudet” för att orka vidare och då kliver han i löparskorna och springer för att skingra tankarna.

Att möta en människa i sorg – Vänd inte bort blicken när du möter en sörjande människa, säger Kerstin. Om du orkar och har möjlighet, så ta dig lite tid att lyssna aktivt.

– Fråga enkelt vad som hänt och låt motparten berätta och lyssna in vad den andra svarar. Ibland räcker det med att veta att folk bryr sig, men emellanåt kanske den sörjande verkligen vill prata lite, tänker Anders.

Att våga vara i sorgen är det som verkligen hjälper någon annan. Även barn sörjer och Anders ser det som naturligt att barn deltar i exempelvis en begravning. Det kan ge styrka att se den lilla köra omkring med en leksaksbil under jordfästningen.

– Vi borde också använda rätt begrepp när vi berättar om döden för barn, påminner Anders. Om vi säger att någon ”somnat in” är det ju inte konstigt om barnet småningom skulle få sömnproblem.

Avslutningsvis säger Kerstin och Anders att det alltid är rätt att erbjuda en kram.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Vill du ha egna fasta tänder?

Tänder som tål att tugga med, som är lätta att sköta, som inte ger smärtor eller skavsår.

Tänder Du vågar skratta och le med. Tänder som fungerar som tänder ska. Om Du förlorar en eller flera tänder, eller vill att Din helprotes skall sitta bättre är implantatet en utmärkt lösning.

Behandligen görs med implantatmetoden.

NobelBiocare

Vi utför även vid behov övriga tandkirurgiska ingrepp, bentransplantat, kron- och broterapi, ortodontisk behandling (tandreglering) och estetisk tandbehandling (tandblekning). Även tandbehandling under narkos.

Vill Du veta mer om Dina möjligheter att få egna fasta tänder? Kontakta oss:

Tel. 06-312 7114 / 0400-669434

E-post christel.jafs@netikka.fi Vasaesplanaden 15 A, Vasa Leg. tandläkare Christel Jåfs Leg. tandläkare, implantolog Alireza Hajitaheri

JAG TAR HAND OM DINA FÖTTER

• Medicinsk fotvård • Även hembesök • Presentkort

Ann-Katrine 050-5946391

Marknadsvägen 1 bst. 2 b, 65610 KORSHOLM

DigiHjälp hem?

Fungerar inte datorn, surfplattan, printern, internet, trådlösa nätverket eller e-posten?

Behöver du kanske hjälp med den nya TV:n eller bärbara datorn? Har du fått virus?

050 338 6666 www.digihelppi.fi INSTALLATION Webasto laddstation 795 €

KONSULTATION

HANDLEDNING

Elinstallationer & Eltillbehörsbutik

Mjölnaregatan 26, 65100 Vasa

Ken-Trak Service utvid och fr.o.m. 1.11.2016 kom NU FÅR DU SERVICE & RESERVDELAR ni även hitta PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! 06 3177 900 kontaktor@kontaktor.fi Måndag - fredag kl. 8 - 16.30

Ken-Trak Par

Ken-Trak KenTrak Parts KenKen-Trak Trak Service 050-326 7575

050-554 7907

EklundsPeter Traktorservice, Djupsund / 263, Maxmo 050-3267575 parts@trakto Ken-Trak Service & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi

www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reserv

10 TEMA HÄLSA OCH VÄLMÅENDE

Rune värnar om barnens motion

Pingis, innebandy och brännboll

Rune Paro som i dag är pensionär har oavbrutet dragit olika idrottsklubbar för juniorer ända sedan 1980-talet.

Träning, samhörighet, skratt och goda förlorare. Allt det här ryms i Kvevlax lärcenter när ett trettiotal barn i lågstadieåldern spelar bordtennis efter skolan.

Detta i ledning av den rutinerade pensionären Rune Paro som startat många idrottsklubbar för juniorer genom åren.

– De får nyttig motion, socialt umgänge och en del skärmtid faller bort, säger Paro.

S

KRATT KOMBINERAT MED ett knäppande ljud av bollar som studsar omkring på pingisbord fyller en fredag eftermiddag gymnastiksalen i Kvevlax lärcenter.

Med koncentrerade blickar fokuserar barnen på en boll i taget.

En efter en kommer deltagarna därefter parvis och meddelar tränaren Rune Paro om vem som vunnit och med vilka poäng. Han i sin tur antecknar resultaten i ett rutigt anteckningsblock. En deltagare blir euforisk när han får syn på sina poäng och utbrister att han håller på att göra värsta ”comebacken”.

Trots att det hela givetvis går ut på att barnen ska få röra på sig, umgås och ha roligt tillsammans, ligger ändå tävlingsandan i luften.

– Systemet i mina klubbar är lite tävlingsbetonat. Det är främst för att det ska vara så rättvist som möjligt vad det gäller speltid. Men det är också för att jag ska kunna hålla ordning och reda på träningarna. Själv gör jag inget extra väsen av att det är tävling, säger Paro.

Enligt honom uppstår det väldigt sällan några bekymmer under träningarna. Detta trots att han helt själv har hand om nästan trettio barn. Rune förklarar att han som före detta lågstadielärare samlat på sig en hel del knep under årens lopp för hur man ska gå tillväga med stora grupper av barn. Nyckeln menar han är struktur.

I slutet av träningen kommer plötsligt två pojkar fram och frå-

▲ Bröderna Arne och Alvar Björkholm spelar här en match emot varandra.

Linnea Skog, Lucas Aspholm och Emil Jungner uppger sina poäng till tränaren Rune Paro.

11 B. Lax Rör AB

DAM & HERRFRISERING

VVS- Installationer

0500-163468 Slompvägen 98, Karperö

35 års erfarenhet i branschen!

Heidi Helena Nina Jenny Välkommen in till oss!

Tel. 06 - 3222 732 Marknadsv. 3 Smedsby

Välkommen gamla och nya kunder

SALON LENA Frisörtjänster med kvalitet och noggrannhet.

Redan över 40 år i Karperö.

Hultvägen 169 Karperö | Tfn. 06 359 1960

Wilmer Hästö, Miranda Berg och Alarik Lundström har alla varit medlemmar i pingisklubben sedan årskurs två.

Sydmedi - Lokal omsorg

Barnen får nyttig motion och socialt umgänge. gar om de får hjälpa till att plocka bort borden.

– Jag hade i början av träningen utsett två som får hjälpa mig att städa undan. Om det bara skulle vara lek och fritt skulle det inte fungera så här bra, säger han.

Paro nämner att yngre och äldre i skolan lär känna varandra i hans klubbar, vilket är bra eftersom det indirekt motverkar mobbning till en viss grad.

Fair play-priser och goda förlorare Wilmer Hästö, Alarik Lundström och Miranda Berg tycker att pingis­ reglerna är relativt enkla men desto svårare är det att lära ut till någon ny som aldrig spelat förut.

Enligt Berg är det bästa med pingisklubben det sociala umgänget - att få umgås med andra i skolan som också tycker om att spela pingis. Men hon nämner även att hon tack vare pingisen blivit en bättre förlorare och bättre på att koncentrera sig.

– Förr kunde jag bli ledsen när jag förlorade men inte nu längre.

Nu är jag inte längre en dålig förlorare, säger Miranda och ler.

– Jag tycker om att vara här och det är extra roligt att få ha ett eget mål. Jag vill försöka bli så bra som det är möjligt för mig, säger Lundström.

Bröderna Alvar och Arne Björkholm är mitt uppe i en match mot varandra. De är båda eniga om att vem som helst kan spela pingis men tillägger att det är svårt att bli riktigt skicklig på det. Storebror Alvar meddelar senare att det var lillebror Arne som tog hem segern i just den matchen.

– Jag brukar oftast vinna faktiskt men i dag var det lillebror som vann, säger Alvar Björkholm.

I slutet av serien delas priser ut till de som klarat sig bäst och alla som varit med ett visst antal gånger får även pokal. Paro arbetar också med viktiga värderingar och till schyssta motspelare delas därför ut så kallade Fair play-priser.

– Barnen får själva vara med och rösta fram vilka de anser har varit hyggliga motspelare, som inte fuskar etcetera. Pingis är annars en ganska hemsk ”nervsport”, och man får träna upp sig i att kunna förlora.

Sydmedi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till privatpersoner, företag och organisationer.

Rune Paro arbetade som lågstadielärare i 37 år innan han blev pensionär. Han började dra olika idrottsklubbar för juniorer redan på 1980-talet, vilket han oavbrutet fortsatt med ända fram till denna dag. Klubbarna har ändrat form lite genom åren och deltagarantalet sjönk en aning säger Paro när han blev pensionär och inte syntes till i skolan längre. För tillfället drar han tre klubbar för juniorer - pingis, innebandy och brännboll. Varför blev det just dessa tre sporter?

– Dessa grenar drar mest deltagare och är ganska ofarliga. Annars är det friidrott och skidning som står mig personligen nära om hjärtat. Egentligen tycker jag att utomhusvistelse skulle göra gott åt barnen men det är mer praktiskt med dessa innesporter vintertid. Det blir inte några avbrott på grund av köld eller brist på snö och is.

På tal om avbrott, har du någon ersättare ifall du till exempel blir sjuk?

– Nej, det har jag inte. Jag har ett så eget system så det är lite svårt för en utomstående att på kort varsel ta över. Men det har inte varit många avbrott.

Kan du till sist dela med dig ett kort hälsotips rörande motion och hälsa?

– En bra balans mellan ansträngning och vila är viktigt för att undvika förkylningar och dylikt.

Text och foto: Rosita Pellas

Tel. 06 7812080 • Närpes, Närpesvägen 16 B Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

Att överleva och leva med cancer - hur gör vi det så bra som möjligt?

Föreläsning, paneldiskussion och personliga upplevelser.

På världscancerdagen 4.2 kl 18-21.

Korsholms vuxeninstitut, Skolvägen 1 Anmälan och mer info: vuxeninstitutet.korsholm.fi eller (06) 327 7266

Även små företag

BLIR STORA

med en annons i ByaNytt!

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare.

Markarbeten

Bandgrävmaskiner, dumpertraktor, teleskåplastare, lastbil.

Elarbeten m.m.

Nyinstallationer, renoveringar och försäljning av elmaterial.

Projekt

Vi har en gedigen erfarenhet att ta helhetsansvar för ditt projekt.

Allt från kalkyl till slutstädning.

En adress, flera möjligheter KORSHOLM 0400 660 549

12 TEMA HÄLSA OCH VÄLMÅENDE

Josefina stöder unga och deras familjer Josefina Grönros berättar att hon alltid har varit nyfiken av sig och tycker om att möta olika personer.

Josefina är uppvuxen i Solf och nyexaminerad psykolog.

Hon är medveten om att hon valt ett tufft yrke, men ångrar definitivt inte sitt val. Känslan av att kunna bidra till att ett barn eller en familj mår bättre är hennes drivkraft.

J

OSEFINA GRÖNROS BEK ANTADE sig med ämnet psykologi i högstadiet inom hälsokunskapen. Hon blev direkt intresserad.

I gymnasiet förstod hon att just psykologi är hennes grej!

– Som liten ville jag bli dinosaurieforskare eller något annat jobb där jag fick arbeta med djur, skrattar Josefina. Efter studentexamen sökte Josefina studieplats vid flera universitet och antogs till psykologprogrammet i Umeå hösten 2013.

– Jag hade lite blandade känslor inför att flytta och börja bo just i Umeå, minns Josefina. Det var visserligen utomlands, även om det bara var en färjeförbindelse bort från hemtrakterna.

Hon började trivas i björkarnas stad småningom och kände redan från början av studierna att hon valt rätt utbildning.

– Fast studierna var nog tuffa i perioder, erkänner hon, speciellt som vi ibland läste ett och samma ämne i en hel termin.

Det faktum att studierna räcker fem år, varefter ett år praktiskt arbete tar vid, avskräckte aldrig Josefina. Hon upplevde tvärt om att det var skönt att veta vad hon skulle göra under en lång tid.

Dessutom var studierna i stort även omväxlande.

Teori och praktik – Vi jobbade mycket med grupparbeten under studierna, vilket är en bra grund för psykologyrket, som vanligen bygger på att man samarbetar med andra i ett team.

Josefina har alltid vetat att hon vill arbeta med människor, men

Josefina Grönros är utbildad psykolog och jobbar med barn och ungdomar som behöver stöd i livet.

visste inte exakt med vilken målgrupp. Under den sjätte terminen passade hon på att komma till hälsovårdscentralen i Korsholm för att praktisera.

– De sista åren omfattar också kliniska studier, men innan man får sin legitimation ska man också utföra ett års praktisk tjänstgöring för psykologer. Då fick jag fördjupa mig i givna uppgifter under handledning av erfarna kollegor.

Josefina gjorde sin tjänstgöring i Eskilstuna och valde efter den praktiska tjänstgöringen att fortsätta jobba där.

Intensiva insatser – Jag arbetar i ett intensivteam som tillhör öppenvården i den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, förklarar Josefina. Vi gör insatser snabbt då det finns ett akut behov, vilket innebär att vi träffar barnet eller den unga ofta.

Vanligen ingår även hembesök där vi försöker stöda hela familjen. Josefina beskriver hur de olika experterna i teamet via samtal försöker hitta ett specifikt problem eller vilka olika delorsaker som ligger till grund för att barnet eller den unga mår dåligt.

– Vi utgör mellanlänken mellan den öppna vården i regionen och den psykiatriska slutenvården.

Inom specialistpsykiatrin krävs tät uppföljning för att kartlägga och snabbt inleda åtgärder för att problemen inte ska leda till större utmaningar i vardagen.

Hjälper unga – Självskadebeteende är mycket vanligt bland unga som lider av psykisk ohälsa, konstaterar Jose-

fina. Man skadar sig rent fysiskt eller utvecklar ett destruktivt beteende för att ångestreglera.

Hon upplever att det specialistpsykiatriska teamet gör skillnad snabbt, men det behövs mycket hjälp – och stödet sätts in direkt

som man har konstaterat att behovet finns.

– Det är avgörande att familjen får hjälp tidigt, för ofta kan vi konstatera att insatser borde ha skett tidigare och vara förebyggande, mer inriktade på frisk-

vård. I mitt team finns förutom jag själv en erfaren psykolog, tre specialsjukskötare, två kuratorer, två sjukhuslärare, en mentalvårdare och en jourhavande läkare.

Målsättningen är att erbjuda akuta insatser och kortare mer intensiva

13 och flexibla insatser till barn och unga som behöver det.

Stöd även för vuxna – Jag vet att det är tufft för lärare att kunna reagera och agera tidigt när elever mår dåligt. Därför skulle det vara så viktigt att även stöda alla vuxna runt barnet att hantera sina känslor när ett barn inte mår bra.

Josefina trivs med arbetet inom barnpsykiatrin, eftersom det känns hoppfullt så länge resurserna räcker till. Ofta finns också en egen vilja bland barnen eller de unga att bli frisk. Sedan

– Jag läser gärna och numera blir det alltmer ljudböcker, berättar Josefina. Skönlitteratur är en fin avkoppling, men visst blir det ofta yrkesinriktad litteratur också.

Resor är även något som ger nya perspektiv och stimulerar henne att tänka på ett nytt sätt.

Under senaste tiden har Josefina besökt Rom och Madeira.

– Jag är också intresserad av matlagning och testar gärna nya recept eller ingredienser. Ofta lagar jag en större mängd, så att jag kan frysa in och ta med hemlagad mat till lunchen.

Vi fixar städningen hemstädning storstädning flyttstädning fönstertvätt

Anette Westerback • 050543 1503

KVARKENSVVS

VVS- och elplanering, VVS installationer och -service Nyckel i hand!

KVARKENSVVS

Familjen ger trygghet När ByaNytt träffar Josefina för intervjun sker det i barndomshemmet på Ängsvägen i Solf. Hon har några dagars ledighet och har firat jul hemma med familjen. Hon är äldst av tre syskon.

– Min syster Matilda studerar till klasslärare i Vasa och det innebär att vi ofta kan diskutera utmaningar för barn och unga ur olika perspektiv. Det sätter jag stort värde på!

– Lillebror Jakob är den enda av oss som ännu bor kvar hemma hos våra föräldrar. Honom känns det viktigt att hinna prata med när jag besöker familjen. Vi håller allihop kontakt sedan vi systrar flyttade hemifrån.

Det framgår utan ord att familjen är viktig för Josefina. Exempelvis när hon nämner hur relationen till mamma Britt–Marie Kvist-Grönros och pappa Johan Grönros utvecklades när hon flyttade hemifrån och har mognat som ung vuxen.

Det är även viktigt att stöda vuxna runt barnet. är det inte alltid som jag får se att våra riktade insatser gav grunden till ett tillfrisknande, jag träffar ju inte senare de barn som börjar må bättre.

– Framöver vill jag gärna jobba mer specifikt, så nu ska jag gå en fördjupningskurs i trauma. Detta kommer till nytta både i bedömningar och behandlingar samt då andra yrkesgrupper ibland ber om att få konsultera oss kring ärenden, exempelvis poliser.

På frågan om många kompisar och bekanta söker ”privatterapi” av henne skrattar Josefina först, men konstaterar att hon nog alltid har varit den som andra gärna vänder sig i förtroende till. Och visst ger hon gärna goda råd även till familjen och bekanta som ber om hjälp. Eller förklarar var personen själv kan söka fortsatt vård eller stöd.

Orka själv i jobbet Josefina vet att det finns en risk att som psykolog bränna ut sig i mötet bland människor som mår illa. Därför bör teamet hålla sig till sina avgränsade insatser och hela tiden prata med varandra.

– Men om det hela tiden kommer fler familjer som behöver hjälp och antalet besök bara blir fler med komplex problematik är det ofrånkomligt att arbetet blir tungt i längden.

Eftersom arbetet är stillasittande vill Josefina träna och röra på sig. Då hör hon gärna på musik under tiden hon tränar i gymmet.

Allra helst rör hon sig i skogen.

– Jag är medryttare till en islandshäst och stunderna i naturen ger bra balans till jobbet.

Då får jag fokus för att skingra tankarna på dem jag möter i mitt arbete.

Positiv tid tillsammans Josefinas råd till familjer där det finns barn och ungdomar är att skapa positiv tid tillsammans. När vardagens måsten och stress tar över i vardagen borde vi fundera över vad vi tycker om att göra.

– Då man grundar med bra tid tillsammans ger det en bättre förutsättning för att kunna tala om sådant som är tungt eller svårt att sätta ord på.

Ett annat råd är att tala med varandra när det är lugnt. Undvik att höja rösten eller säga ogenomtänkta saker i stundens hetta.

– Jag tycker att det är roligt att ta reda på saker som rör människor och har ett gott minne, vilket hjälper mig att komma ihåg vad folk har sagt. Att jag dessutom är ganska envis och har förmåga att hålla mig lugn är egenskaper som kommer till nytta i arbetet som psykolog.

Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Tel. 050-37 52 946 www.esnab.com

BEHÖVER DU EN BOKFÖRARE? VERIFINE SKÖTER: BOKFÖRING, BOKSLUT, LÖNEHANTERING, FAKTURERING

Hotell Liggaren En fars skriven av Ray Cooney. Översättning: Sven Melander Bearbetning och regi: Jakob Johansson

Föreställningar i februari:

Lö.1.2, sö. 2.2, lö.8.2, sö. 9.2, fr. 15.2, lö. 16.2

Plats och biljettbokning: 06-3221280 må-fr 14-17 eller dygnet runt på www.smedsbyuf.fi

Här hittar du välmåendeprodukter, hantverk och presenter.

Du kan också välja i lugn och ro hemma via hemsidan: verifine.fi Solfvägen 218 • 050 5970834 • info@verifine.fi

DIN SKOG EN RESURS

Gilla oss på facebook

EXAMENSDELAR FRÅN YRKESEXAMEN INOM SKOGSBRANSCHEN

Skötsel av ekonomiskog Virkesaffärer Värdering av skogsfastigheter

Kursstart: 5.3.2020 Kursstart: 17.9.2020 Kursstart: 29.10.2020

Vid Yrkesakademin i Österbotten, Kungsgårdsvägen 30A, Gamla Vasa Mera info:

tomas.lundstrom@yrkesakademin.fi Tfn. 050-5575 293 yrkesakademin.fi

Prenumerera – och vinn!

Bland alla som betalar en prenumeration under tiden 1 januari - 30 november 2020 lottas följande fina vinst ut:

EN IPAD Du som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen.

Prenumerera:

Foto: A

pple

• på hemsidan www.byanytt.fi • via e-post: prenumeration@byanytt.fi • per telefon 06 3441814 Årsprenumeration 10 nummer pris: Inom Finland: 56 € Inom Europa: 61 € Utanför EU: 63 €

Lokaltidning i Korsholm

14

Jag litar på

att min förmåga bär Rösten är bekant, liksom hennes vänliga uttryck. Pia Lagus i Kvevlax välkomnar. Hon ursäktar lådorna med fotbollströjor som står i hallen och familjens tre hundar väntar ivrigt på att hälsa. Barnen är upptagna med sitt och mannen har åkt för att vinterbada.

För stunden finns tid och rum att prata.

Pia Lagus arbetar sedan många år tillbaka på radion, YLE Vega. Hon är andras sällskap i vardagen och hon är det så gärna. ByaNytt fick tips från en läsare som löd ”…det skulle vara roligt om ni gjorde ett reportage om kvinnan bakom den behagliga radiorösten.

Hon har förmåga att få en att lyssna…”

Jag är nyfiken, tycker om att lära mig, vill berätta och förklara för andra. Och så tycker jag mycket om att möta människor. I mitt radiojobb är det inte alls jag som är den viktiga. Jag vill att den jag pratar med ska komma till tals.

Mitt mål är att de som intervjuas ska bli sitt bästa i sändning och att de ska nå ut med vad de vill ha sagt.

Min kollega sedan många år är Roger Källman. Vi byter om varannan vecka så att en är i studion hela förmiddagen och den andra åker ut på fältet en stund. Eller så har vi program vi bandat på förhand. Det är alltid extra charmigt med direktsändningar och den nära kontakten till lyssnaren. Vi som jobbar med radio är många lyssnares vardagssällskap.

Jag är värd för Österbottnisk förmiddag i YLE Vega. Programmet där Firarsvängen, Efterlysningen och Dialektväktarna varvas med nyheter, aktualiteter, musik och studioprat.

Jag har arbetat med detta program i tio år. Känner mig trygg i min uppgift. Är mig själv i radion, eller en lite förfinad variant av mig själv kanske. Jag litar på att min förmåga bär. Är inte nervös så,

men tycker det är viktigt att man skärper till sig i sändning. Jag ”lever med” sändningsklockan och jag ”känner” hur mycket jag hinner säga när det återstår en minut av sändningstiden. Sådant blir en vana.

Efter dagens sändning förbereder jag kommande dag och till vår hjälp har vi förstås redaktionen, andra medarbetar plus en chef i Ulrika Lövdahl som ger oss frihet att utforma våra program. Det känns fint.

Tekniken är med oss för det mesta, och mot oss ibland. Det kan vara blockerade linjer eller ”egna klåp”. Då behövs spelöga för både den som rör sig på fältet och den som styr upp programflödet i studion.

Jovisst. Efter timmar i direktsändning blir man nog trött och på fredagseftermiddagarna är jag nöjd med att det blir veckoslutspaus, även om jag är Pia Lagus 24/7 har ut mina ”radiospröten” och samlar tips.

Från början hette jag Heir i efternamn och jag föddes i Tottesunds herrgård i Maxmo. Min mamma, Judith, arbetade inom vården och jag var fyra år när familjen flyttade till Vörå då mamma fick arbete som skolhälsovårdare där.

Efter grundskolan hade jag ingen plan. Jag fortsatte till gymnasiet, gillade musik och gillade wolleyboll.

Vad jag minns är att musikläraren och modersmålsläraren hade en inbördes diskussion om vad jag skulle bli – journalist eller musiklärare.

Jag minns också att vår skola fick besök av studerande i andra skolor. Inger, numera Damlin, kom till gymnasiet och berättade om klasslärarutbildningen vid Peffan i Vasa. Ungefär samtidigt som Inger nämnde att Peffan hade eget lag i wolleyboll plingade det till i mig. Jag sökte till klasslärare och blev antagen.

I mitten av 1980-talet hade SÖU en introduktionskurs i radioproduktion. Jag siktade högt, tänkte mig jobb som utrikeskorrespondent i Los Angeles. I verkligheten landade jag i den då nya kanalen Kanal 8 och senare i både Radio X3M och Vega. Och väldigt bra så tycker jag. Jag är så hemmakär så jag hade ändå inte velat flytta. Fast här ska tilläggas att jag ändå senare bodde tre år i Kyrkslätt och trivdes väldigt bra där. Det var hälsosamt att bygga upp ett helt nytt socialt nätverk i en annan del av landet.

Det var mycket talkoarbete på radiokanalerna från början men år 1995 blev jag både heltidsanställd och fick min första riktiga månadslön från YLE. Nej, jag blev aldrig klasslärare.

Men till sist gjorde jag avhandlingen och fick examen så till delen blev det ok.

Jag har alltså jobbat med radio i trettio år. Jag har gjort egna musikprogram, jobbat med barnprogram och gjort flödesradio. Ja, jag har så många minnen. Det finns människor, händelser och samtal som berör mer än andra. Alla har en egen historia. En historia värd att berättas.

Just nu trivs jag så bra att jag inte tänker mig något annat – men när du frågar kanske jag någon gång skulle tilltalas av att göra mera långsam produktion, som längre dokumentärer eller porträtt.

Fritiden är fylld. Så kan man säga.

Det är familjen, hundarna, skogen, naturen, villan, fotboll, gym, vänner ibland och tv-serier ibland.

Jag är gift med Olai, diplomingenjör som jobbar på Wärtsilä.

Tillsammans har vi Ben, jag har Isabella och han har tre barn från tidigare. Tre hundar hör också hit och vårt liv är berikande på många sätt.

Livet i en ny familj kan ta sig uttryck på olika sätt och det är inte givet att man följer normen.

Men det ska få finnas flera normer. Och vem sa att det skulle vara enkelt?

Jag engagerar mig gärna i barnens hobbyer, som fotboll. Jag har varit aktiv i hundföreningar och i Hem och Skola.

15

Från vänster Inger Tallgård, Holger Wester och Ann-May Carlson-Wikström.

Familjehundarna Luna, Flinga och Sniff är ett kärt besvär.

– Jag vill alltid vara en god lyssnare, beröra och låta mig beröras. Lära mig nya saker, säger Pia Lagus.

Min mamma i Maxmo, nu på sin ålders höst, vill jag både hjälpa och umgås med. Jag vill sköta min kondition och värdesätter tid för att träffa vänner. Jag vill vara vid havet. Vårt eget paradis, villan i Maxmo skärgård, är faktiskt världens bästa ställe!

Privat, när uppdrag och nödvändigheter är skötta, då är jag en rätt introvert person som gärna är ganska tyst. Skogen och naturen är min återhämtning. Jag skulle nog inte klara mig utan skogen tror jag.

iv ria över folkl nholms histo Gunnar Rose i Solf utkom 1965. Han g r på och bosättnin det fanns plane gsredan då att meddelade nens befolknin ng där sock gsliv och en fortsättni närin g, alt förvaltnin På kommun utveckling, behandlas. e skull följa tiv att föreningar lertid inga initia splittrades mun håll togs emel ag. Solf kom och upp detta försl överfördes till Vasa om .

1973 då Sund en till Korsholm mun kom resten av Solf e föreligger s femtio år senar Först drygt från 1900-talet en skildring heltäckande. historia med historik är inte at på 1990Solf. Denna ria utkom separ Söderöver Sundom histo rik även en histo tillgå talet liksom rial finns att mate t riklig ttande att ta fjärden. Ett blivit för omfa den kommuska och det hade a band. Därför a föreningarn med allt i ett gen, de mång nala förvaltnin livet behandlas i en kom ösa och det religi bok. e mand

lets Solf

Text och foto: Lisbeth Bäck

Text och foto: Lisbeth Bäck

Från vänster Roshild Vesterlund och PehrGöran Näsman.

från 1900-ta

Till sist. Det var ett nöje att träffa dig Pia Lagus. Du står upp för bra värderingar, är sympatisk och trevlig att prata med. Vi på ByaNytt önskar allt gott framöver – och så fortsätter vi att lyssna till dig i radion.

vid Stundars. Medlemmar från forskargruppen, Holger Wester, representanter från Stundars och Inger Tallgård från Byarådet var med. Holger fick ett stort tack för sitt arbete och Inger tackades för sin insats kring bidragsansökningar. Som sammankallare i gruppen fungerar Ann-May Carlson-Wikström.

Deltagare i gruppen, både de som varit med länge och nya, är Else Berg, Bengt Brors, AnnMay Carlson-Wikström, Christer Finne, Helena Granlund, Lars Kull, Pehr-Göran Näsman, Göran Paxal och Sylvia Thölix och Roshild Vesterlund. Ett tack förtjänar alla som på olika sätt medverkat till utgivningen. Bokens utformning har skett i samarbete med Kustmedia och den innehåller bland annat imponerande kartor med förteckning över hus och bosättning från 1900-talets början fram till idag. Enligt Holger Westers förord är det mycket sällsynt att det finns så noggranna noteringar. Boken finns till salu vid serviceställen i Solf.

I början av 2020 kommenterar Ann-May Carlson-Wikström.

– Vi har fått väldigt bra respons och försäljningen har gått riktigt bra, över vår förväntan.

Från vänster Peter Båsk och Göran Paxal.

Jag mår bäst när vardagen och rutinerna fungerar, både för mig själv och för dem jag har runt mig. Man ska inte alls underskatta den vanliga ”lunken”.

Det är viktigt för mig att ta hänsyn till andra och vara till hjälp när, och där, det behövs.

Sen, sen vill jag göra mer av det, hjälpa andra människor. Som på ett helt vanligt sätt.

ia

Jag fyller 50 år i år. Förr tänkte jag att jag behöver styra upp saker tills jag blir 50, framtiden och så. Så tänker jag inte riktigt nu.

Jag känner mig tacksam för var dag. Mår bra och har det bra. Har mognat och kan säga nej. Ibland

HEMBYGDSFORSKARGRUPPEN I SOLF har kommit i mål med sitt bokverk. Många år av arbete vilar bakom: Solf historia från 1900-talets Solf. Ett verk som omfattar 400 sidor. Redan 1989 samlades en grupp i Solf kring ett gemensamt intresse – byns historia. Det var i medborgarinstitutets regi. Med Reinhold Granholm som ledare påbörjades insamling av foton och uppgifter om dem. Till en början personporträtt och senare även andra foton med anknytning till Solf, speciellt under 1900-talet. Gruppens målsättning var i det här skedet inte att ge ut en bok. Men för två år sedan tog hela saken ett stort steg framåt. Docent Holger Wester, bördig från Söderfjärden, höll föredrag vid Byarådets sommarfest. Efter att han fått ta del av hembygdsforskargruppens material åtog han sig redaktörskap med målet att ge ut en bok. Det är nämligen så att läraren Gunnar Rosenholm i sin bok Solf sockens historia del II främst behandlar tider före 1900. Solf historia under 1900-talet har inte tidigare funnits samlat i bokform för eftervärlden, men finns nog till del omnämnt i andra historiker.

Alldeles inför julen 2019 utkom historiken och gruppen samlades till ett eget ”boksläpp”

SOLF histor

Om jag är huslig? Inte ett dugg.

Jo, jag kan koppla av med att städa, eller diska förhand, men det betyder inte att vi har det särskilt städat. Jag är en katastrof vid spisen, tro mig. Barnen däremot verkar bli bra på att laga mat. Så det är ju tur!

En dold talang? Jag är bra på att backa bil. Riktigt bra. Och fråga mig inte varför.

Jag är också musikalisk, spelar piano och trumpet. Spelade aktivt inom Vasa Big Band en tid.

Sen har jag helt ok bollsinne.

åtminstone. Är förnöjsam och gör mitt bästa för att odla relationer och vara där för familjen.

Det är fint att vara mamma. Jag önskar att barnen ska känna sig trygga, ha målsättningar men inte piska sig allt för hårt. Saker kanske faller på plats i alla fall.

Fast en sak borde jag göra något åt för egen del – det där att börja sova som folk. Jag är så utpräglad kvällsmänniska och blir så pigg mot elvatiden. Inte direkt trött på morgonen men överlag sover jag på tok för lite och det är ju inte bra.

1900-talets SOLF

LF SO historia alets Solf

från 1900-t

16 Joel Salonen uppskattar att kunna sköta sina ärenden på nära håll och vd Birger Sebbas hjälper mer än gärna till.

Södra Vallgrund Handelslag 110 år År 1910 är året då Södra Vallgrund Handelslag bildas på initiativ av byns företagsamma invånare. Begrunda detta, butiken är alltså äldre än det självständiga Finland. En imponerande bedrift får man säga. Jag möter upp vd Birger Sebbas, som även han jubilerar senare i år ska det visa sig, för att prata om butikens historia och framtid. I höst blir det nämligen 35 år sen Birger anställdes som vd för butiken.

H

ISTORIERNA OM ”HANDLIN” är många, det hinner hända en hel del under 110 år. Bland annat har butiken överlevt två världskrig, 1930-talets depression, kraftiga inflationer och en förödande brand. En varuförteckning från 1920-talet visar att man också vågade sig på att sälja likör trots att det var under pågående förbudstid och innehav av alkohol var straffbart. Tack vare en historik som gavs ut i samband med att butiken fyllde 90 finns många av dessa historier bevarade.

Andra milstolpar som är värda att nämnas är att färjan började trafikera 1952 vilket ökade tillströmningen av handelsresanden från landsidan, det bidrog till att varulagret ökade markant. Kan-

ske blev man för ivriga i och med tillgången på nya spännande varor och köpte in mera än man hann sälja.

I början av 1960-talet tog styrelsen ett djärvt beslut om att införskaffa ett kylskåp för att på prov börja sälja mjölk i butiken. Bränsleförsäljning har man haft ända sedan 1945 och ännu på 1960-talet skötte man om postutdelning, utdelning av mjölklikvider samt förmedling av slaktdjur, allt detta utöver det ”vanliga” butiksarbetet. År 1994 införskaffades bland annat inbrottslarm och EAN-kassa, något som idag ses som en självklarhet när man handlar. Samma kassa uppdaterades 1999 för att kunna visa priser i både mark och euro under övergångsperioden vid millennieskiftet.

Nyckeln till framgång Det här med fullskalig service är något som har bidragit till butikens överlevnad berättar Birger Sebbas. Det är också styrkan och hemligheten bakom butiken som den ser ut och fungerar idag.

– Slaktdjur befattar vi oss inte med längre, skrattar Birger. Men vi har satsat på, och utvecklar ständigt servicen för byborna. Vi har postmannaombud och apotekets servicepunkt. Här finns också byggnadsmaterial, bränsle och flaskreturautomat. Man kan göra kontantuttag, köpa livsmedel och dagligvaror och så har vi 9000 Alkovaror i och med att vi även fungerar som Alkos uthämtningsställe, säger Birger med glimten i ögat.

Greta LångTennberg är bosatt i Helsingfors.

Som sommaroch vintergäst värderar hon butiken högt.

17

BIDRAG TILL LÄSARNAS SIDA!

Ett bra arv garanterar inte framgång men det är en bra grund att bygga på och det är kunderna som genom sitt handlande ger oss verktygen att bygga med. Vi vill tacka våra kunder, utan er finns ingen butik i Vallgrund! – vd Birger Sebbas – Ja och så får vi även en defibrillator inom kort som kommer att vara tillgänglig under butikens öppethållningstider, Birger berättar att han nyligen varit och skolat sig i dess användning.

Butiken är verkligen är som en liten stad i sig. Birger berättar vidare.

– Kundservice och flexibilitet är också viktigt för oss, vill man ha en speciell vara eller tycker att något fattas kan man alltid diskutera det med oss och på ett eller annat sätt fixar vi det mesta. Vi brukar också skicka meddelanden och påminna om man glömt att hämta ut paket och såna små saker som inte kräver mycket men betyder desto mer.

Ständig utveckling Birger är blygsam men under vår intervju så förstår jag att han verkligen brinner för sitt arbete och byn har nog långt honom att tacka för att de fortfarande har en butik.

Hur kommer det sig då att just han började här som föreståndare endast 24 år gammal.

– Jag svarade nog på en annons och kom hit från Petalax med kartan i hand och undrade var jag har hamnat, berättar Sebbas och på den vägen är det. Jag stannade kvar här för att jobbet är intressant och butiken utvecklas hela tiden, det händer och sker alltid något. Varje dag lär vi oss något nytt!

– Jag kände också redan då att butiken med sin långa historia var ett arv som jag ville försöka förvalta på bästa sätt och den tanken lever jag efter än i dag. Så länge det rullar på och butiken går på plus vill jag upprätthålla servicen, utveckla butiken och förvalta arvet med respekt, säger Birger.

Idag är han bosatt i Södra Vallgrund sedan länge med sambon Birgitta Nilsson och till familjen hör också två vuxna söner.

Framtidstro Under vår pratstund är det glädjande att höra att dörren till butiken öppnas och stängs regelbundet, Birger ursäktar sig och betjänar glatt i kassan. Kundströmningen verkar åtminstone idag vara god.

Greta Lång-Tennberg är en av dagens kunder, hon har sommar-

stuga ute i Sommarösund och är här ibland även här vintertid.

– Det här är en utmärkt butik, här finns allt, säger Greta. Hon uppskattar den lokala servicen stort och understryker att butiken också är en viktig social knytpunkt i byn.

Joel Salonen från Norra Vallgrund ska hämta ett paket och jag byter några ord med honom.

– Jag kör definitivt hellre de tre kilometrarna jag har hit än 30 kilometer till Vasa när jag ska handla eller sköta andra ärenden.

Eftersom jag renoverar ett gammalt hus blir det också hämtat en hel del byggmaterial härifrån, perfekt när det sköts på en kvart istället för långa resor in till stan, säger Joel.

Framtiden då, hur ser den ut för 110-åringen? Självklart finns det utmaningar, de fria öppethållningstiderna nämner Birger som extra svåra att konkurrera med och förlusten av skolan gjorde att rörelsen i byns centrum minskade. Han hoppas dock att ”skäriborna” inser vilken god service de får vid Södra Vallgrund Handelslag och att de också förstår att nyttja den, stadens marketar erbjuder ingen service i byn.

Man vet inte vad man saknar förrän det är borta brukar det heta. Sommargästerna är också viktiga, de ökar ruljansen markant och gör det möjligt att ha ett brett sortiment samt överleva vintern.

Idag har butiken två fastanställda, Birger Sebbas och Mikael Lund samt en deltidsanställd, Tomas Westerback. Tillsammans kommer de upp i imponerande 79 års arbetserfarenhet.

Handelslaget ägs av medlemmarna och man kan ansöka om medlemskap från styrelsen.

Birger önskar också att den yngre generationen skulle engagera sig och till exempel komma med i butikens styrelse.

– Vi behöver ungt friskt blod och nya idéer, menar han. Vi är absolut inte rädda för att utveckla butiken och testa nya saker, avslutar han.

Text och foto: Jennifer Hägen samt utdrag ur historiken ”Södra Vallgrund Handelslag 90 år"

Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i ByaNytt?

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering.

Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer.

Mina kontakt­uppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119.

Vill du dela med dig av något annat?

Vi publicerar gärna fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Hälsningar, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress. Skicka till lasarbidrag@kustmedia.fi.

Det går även bra att skicka in bidrag till adressen: ByaNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA. Märk kuvertet ”Klang & Jubel” eller "Läsarnas sida".

Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur.

Bidrag till nästa nummer av ByaNytt bör vara på redaktionen senast den 12 februari 2020.

Korsordsvinnare Stephan Granroth i Vasa vann överraskningspresenten i ByaNytts julkryss i nummer 10-2019. Grattis Stephan, vinsten kommer på posten.

Här den rätta krysslösningen:

FRU

KUNNIGA

LJUSBRÄNSLET

Å

ÖKENRÄVEN ROMMEL

S

T

E

A

R

TACKSAMHETEN

E

R

K

Ä

HÄR ÄR KIGALI STÖRST IN BAKAS DET I

R I

W

M

A

N

ÅKTE STENMARK PÅ

MINDRE VILD



DEN BLÅSTE LOUIS I

FÖRSMÅ

L

SPINKIG

ETTA PÅ KURSEN

B

OOLONG

V

LYNN, SÅNGERSKA

I

N

E

T

DEGRADERADE

T

R

U

M

P

E

T

E

N

N

S

L

A

N

SÄMRE VERSIONER

A

V

A

R

T

E

R

SPRINGA

A

K

D

D

T

A

G

I

T

R

BLODBRISTEN TYP AV TJÄNST

A

N

E

M

I

N

FLUGDEL

U

MÖRKHÅRIG KVINNA

B

R

U

N

E

T

T

E

L

DANSANT SÅS? KÅDVIN

T

Y

R

K

T

R

K

A

ORIKTIG STRÖM?

E

L

F

BÖRDEN

E

FÖRMÅ GRUPP AV ÅTTA

O

A

E

S

N

L

M

O

G

T

INBEGRIPIT SKYDD

EXAMINA

U

I

A

PÅ STUBBEN BROTTN. GREPP

I

EJ BEVISAT ÄR FRÅN TRAKTEN

T

SÅGBOM

I

LÅNEKOS- VAR FRU TNADEN GANDHI

29.1

A

N

O

R

N

A

SÅDANA KAN DET OSA OM

GIFTA SIG VÄXER GRÖNA KULOR I

Ä

K

T

A

VINYLTYP UPPREPADE

E

P

DET GNAGER I SKON

S

I

D

A

FISKFATET

S

S

LUSKAT

A

S UNG OXE

A

L

S

A

S

E

SIMFÅGEL

O

LAKTATION

A

N

A

N

M

M

D

V

E

R

S

ÄLDRE BILDTIDNING

K

A

V

E

T

RING

I

L

L

T

U

N

STROF … TE KANAWA, OPERASÅNGERSKA

SÄLUNGEN

Ä STARTEN SMÄLLA AV

R D

T E

S B

K U

T

E

N

MÖRKRET

D

UNDERHÅLLARE

E

T

O

N

E

R

A

KOSTEXPERTEN RYMDFIGUR

T

T

R

A

R

T

E

DRILLFÅGEL

SÄGS

UTSLAGSPLATS ANVÄNDS FÖR FARTMÄTN.

L

Y

SIMMANDE

A

HÅLLER SIG UPPE

F

F J

Ä

T

T

E

R

T

Ä

R

D

DÅLIGA VANOR

S O

T

T

I

S

T

E

N

KLAVTYP

E

ORTODOX NYSLÄTE

R

E

N

L

Ä

R

I

G

A

DJURVÄRLDEN TORKA

F

A

U

N

A

N

ÄGGFORMAD

Å

KLOCKORNA

R

A

S

SPRIDA UT STRUTSFÅGEL

S

T

R

Ö

E

A

D

V

E

N

T

I

R

KNUTSIFFRA

T

S

T

CA TRE

K A

Y R

N T

D E

A R

ERKS VÄN I VISAN

KORT GUBBE

M U

2500 STRÄCK UT!

E

SUGGA LÄGGA PÅ EN REM

S

I

T

KOSTBAR

SLÅS I BOJOR

I

D

BORICKAN

FJUTTA VÄDERSTRECK

T

LUTAR NEDÅT

MÅRDDJUR

U

R

STÖRRE

A N

J

U

G

O

O

R

HULDRA

V

VARUHUS

J

A

BRÖA

P

A

N

E

R

A

O

DON ATT MASKA MED

V

I

R

K

N

Å

L

Konstruktion: Jan H. Eriksson

18

FC Brändöpojkarna

en liten men naggande god idrottsförening Som 18-åring hade fotbollsjunioren Josefine Dahlgren inget lag att återvända till efter en skadeperiod. Det inspirerade den Sundombördiga lagidrottaren att grunda FC Brändöpojkarnas damverksamhet i fotboll och futsal.

25-ÅRIGA JOSEFINE DAHLGREN kan med fog beskrivas som en eldsjäl och allt-i-allo i FC Brändöpojkarnas damverksamhet. ByaNytt träffar Josefine och klubbkompisen Malin Beijar i jordbanehallen i Vasa strax efter trettondagen.

Det har dragit ihop sig till grå och mild januarivardag och konventionell tisdagsträning för FC Brändöpojkarnas division 1-lag i futsal.

– För första gången har vi ett lag i damernas division 1 i futsal.

Ifjol blev vi andra i division 2 och fick då chansen att avancera. Vår förening beslöt ta vara på möjligheten, berättar Josefine.

Förutom det aktuella division 1-laget har FC Brändöpojkarna även ett andra kvinnligt futsallag som huserar i division 2 samt ett damlag i fotboll som sedan 2015 håller till på division 3-nivå.

Långa spelarresor Hur har debutsäson­gen i damfutsalens division 1 artat sig för FC Brändöpojkarna?

– För tillfället ligger vi på femte plats i vår grupp. Vi har vunnit två matcher, spelat två oavgjorda och förlorat resten. Serien pågår till den första mars och det primära målet är att säkra vårt kontrakt i ettan.

– Att flytta upp i ettan är ett stort och mycket utmanande steg.

Nivån på spelet är mycket hårdare och även ekonomiskt är det mycket tuffare att få allt att gå runt, säger Josefine, uppvuxen i Sundom men numera Kvevlaxbo.

Malin Beijar, bördig från Kuni och bosatt i Karperö, framhåller att det framför allt är resorna till bortamatcherna som är den tyngsta utgiftsposten att tackla.

– Till de mest avlägsna bortamatcherna i Jyväskylä och Kuopio åker vi buss. Till grannstäder som Karleby och Seinäjoki tar vi oss däremot i egna bilar. Vi samåker

och turas om att köra, berättar Josefine och Malin.

Spelare från området mellan Karleby och Malax FC Brändöpojkarnas herrverksamhet, som idag består av ett division 4-lag i innebandy, grundades på initiativ av Vasabon Sebastian Pundars 2009. Tre år senare var den då 18-årige Josefine Dahlgren kvinnan bakom bildandet av ett damfotbollslag inom samma förening.

– Jag hade varit skadad i ett år och när jag skulle göra comeback hade det VIFK-damlag som jag tidigare hade tillhört lagts ner. Jag fick istället idén att starta den här verksamheten inom FC Brändöpojkarna. Jag kände dessutom föreningens ordförande sedan tidigare.

Först var det alltså fotboll som gällde, med avstamp från division 4-nivå. Futsalspelandet kom med i bilden först några år efter damsektionens grundande. Ekonomiskt sett har det hela tiden varit en krokig väg att upprätthålla hela rörelsen med tanke på säsongsavgifter och andra kostnader. Bland annat har ett tiotal talkotillfällen har arrangerats för att stabilisera det finansiera läget inom före­ningen, berättar Josefine.

– Tidigare har det tidvis också varit knepigt att få spelarmaterialet att räcka till, fortsätter hon.

Själv har Josefine gjort allt utom att träna. Hon är idag verksam som föreningens styrelseordförande och till exempel ansvarig för materialförvaltningen och ekonomin.

Det är inte utan stolthet som hon konstaterar att en liten men mycket aktiv och levande damidrottsverksamhet har byggts upp sedan starten. Det är i praktiken fråga om ett regionalt gäng med Vasa som centrum.

– Våra spelare kommer från området mellan Malax och Karleby.

Många i truppen är studerande.

Endast 3 av 30 futsalspelare har finska som modersmål. Före­ ningens officiella språk är svenska. Men vi förstår och talar finska allihop. Division 1-spelarna i FC

Brändöpojkarna är 21–31 år unga.

I division 2-laget återfinns i sin tur två femtonåriga juniorer.

– Vi är faktiskt den enda finlandssvenska föreningen som spelar på den här nivån i det nationella futsalsystemet, understryker Josefine.

▲ Malin Beijar, här med dottern Matilda och föreningens verkliga eldsjäl Josefine Dahlgren har båda varit aktiva fotbollsspelare i 20 år.

▼ FC Brändöpojkarnas division 1-lag i futsal under ledning av tränaren Asmi Ekblad. Foto: Andreas Harju

19 Futsal- en fartfylld och publikvänlig sport Josefine Dahlgren och Malin Beijar beskriver futsal som en publikvänlig sport där tempot är kroniskt högt och intensivt. Spelytan är mindre och spelarna som tar mått av varandra är färre. I övrigt kan spelet betecknas som högenergisk inomhusfotboll.

– Jag tycker själv att futsal är mycket mera underhållande än konventionell fotboll, säger Malin.

FC Brändöpojkarnas damettor spelar sina hemmamatcher i Vamias läktarförsedda gymnastiksal på Krutkällarvägen. Dessvärre brukar publiksiffrorna, såsom fallet ofta är i den kvinnliga lagsportsvärlden, inte vara särskilt imponerande.

– Som mest har vi haft ett 50tal åskådare. Det är mest fråga om släkt och vänner som sluter upp, säger Josefine.

Futsalgänget samlas till träning under ledning av tränaren Asmi Ekblad i jordbanehallen samt Urheilukeskus två gånger i veckan.

Också föreningens fotbollslag har börjat förbereda sig inför den kommande säsongen. De första träningspassen har hållits under december månad.

– Jordbanehallen är inte den mest idealiska, men däremot den mest förmånliga träningsplatsen för vår del, säger Josefine.

Apropå framtiden för FC Brändöpojkarnas damfutsallag säger Josefine att det skulle krävas resurser av helt andra slag för att kunna spela på liganivå. Inte minst på grund av att serien är landsomfattande geografiskt sett.

– Någon juniorverksamhet är inte under planering för tillfället.

Inledande av en sådan satsning skulle dock möjliggöra erhållande av stöd från Vasa stad. I dagsläget får vi ingenting från staden.

Spelarmässigt är det fullsatt inom FC Brändöpojkarnas damlag för närvarande.

– Vi har helt enkelt inte möjlighet att ta emot nya, intresserade spelare till våra futsaltrupper i det här skedet. Vår- och sommarträningarna får utvisa om det finns behov av förstärkningar inom fotbollslaget, säger Josefine.

Vad är det som inspirerar till alla tids- och energimässiga uppoffringar och det gedigna föreningsengagemanget i FC Brändöpojkarnas damvärld?

Enligt Josefine och Malin är svaret den goda sociala samhållningen och det kollektiva kämpandet på fotbollsplanerna som en starkt sammansvetsande faktor.

– Det är mycket roligare att vinna tillsammans än att vinna ensam, sammanfattar Josefine Dahlgren kort men kärnfullt.

– Dessutom begränsar sig vår gemenskap inte enbart till futsal- och fotbollsarenor. Vi brukar umgås också utanför idrotten. Vi arrangerar till exempel frukostar och bastukvällar, tillägger Josefine.

Text och foto: Joakim Snickars

Nedslag i historien

Största bondgården fanns i Vassor Vi gör ett nedslag i dåtidens Vassor. I Herbert Rabbs familjehistoria och i ett arkivexemplar av WASA POSTEN från år 1924. I en utgåva av tidningen som kallas Kvevlaxnummer. Herbert Rabb i Koskö fick tidningsoriginalet av Viking Åberg och här får man läsa om dåtida Kvevlaxnejden i allmänhet – och så en artikel om Rabbs hemgård i Vassor.

”Rabb-Jakobs” stora bondgård i Vassor på 1900-talet.

I

EN WASA POSTEN från 1924 står att läsas att den som kommer till Vassor by – sjöledes nedför Kyro älv och över Vassorfjärden, tar i land vid Strandbodarna vid fjärdens östra sida och vandrar längs bygatan österut in till centrum av byn – fäster blickarna vid en bondstuga, som är ovanlig genom sin storlek.

Det visar sig vara ”Rabb-Jakobs” gård och påstods vara den största bondgården i svenska Österbotten vid den här tiden och på den plats där Rabbsläkten verkat sedan början av 1600-talet. Herbert Rabbs farfar, Jakob Rabb, uppförde den stora bondgården år 1904. Huset mätte 10,4 x 18,1 meter och hade 38 fönster.

Herbert Rabb och hans syskon vid hemgården i sin ungdomstid. Från vänster Gunvi Småroos, Rose Sandvik, Herbert Rabb, Vilber Rabb och Robert Rabb. Foto: Herbert Rabbs privata Jakob hade två söner och två döttrar. Vid hans bortgång delades hemmanet i fyra arvslotter. Verner och Emil kom senare att bo i varsin ända av huset.

Nulevande Herbert Rabb i Koskö var ett av Verners barn och har växt upp i gården, i den södra ändan,

tillsammans med föräldrar och fyra syskon.

Han berättar.

– Först hade huset endast en skorsten men när så min pappa och farbror började dela på huset tillkom den andra skorstenen.

Jag bodde där ännu i mitten av

VISSTE DU ATT:

WASA POSTEN anno 1924.

1950-talet. Vid nyskiftet, i början av 1960-talet, revs huset.

Vad han minns användes en del av virket användes till en varmluftstork och en del till en sommarstuga i Bergö skärgård. Idag är tomten obebyggd.

Text: Lisbeth Bäck Foton: privata

Fakta från: http://www.pohjanmaalukuina.fi/ingangssida/

ÖSTERBOTTEN I SIFFROR

82,9 15

7976

150

år är den förväntade livslängden i Öster­botten.

Det är längst i hela landet.

kilometer havsstrandlinje finns i Österbotten. Det är nästan lika långt som från Vasa till Hongkong.

fotbollsplaner, så mycket växer Österbotten per år tack vare landhöjningen.

böcker om året lånar vi per person i Österbotten.

849 nya hem byggdes i Österbotten 2018.

20

Över 60 Korsholmare premierades för sina insatser DE PREMIERA

Ellen Blom blev glad över att bli uppmärksammad som ”Årets Ungdom” för sitt sociala engagemang under sin tid i Korsholms högstadium.

Årets Eldsjäl, Jens Heinonen och Årets Kulturperson, Jani Jaatinen, poserar i världsarvet.

Visste du att under fjolåret har Korsholmare lyckats med allt från att ta VM-guld i Strongman och cheerleading, till att representera Finland i internationella mästerskap i agility och bodybuilding? Tre speciella insatser inom kultur, idrott och social kompetens belönades också med fina priser när kommunen uppmärksammade sina aktiva invånare.

E

LLEN BLOM ÄR pris­ tagare. Hon blev utnämnd till Årets Ungdom av ungdomsfullmäktige i Korsholm.

– Jag blev ganska förvånad, men det känns förstås jättebra. Det här var inget jag hade förväntat mig, säger Ellen Blom. Det är andra året som ungdomsfullmäktige utser Årets Ungdom, och i år lyder nomineringen: ”Ellen är en genuint snäll och glad tjej som bryr sig om alla i sin närhet. Ellen ser inte skillnad på människor utan behandlar alla lika. Ellen har alltid ett leende på läpparna. Under sin tid i Korsholms högstadium var hon aktiv inom verksamheten för vän-elever, julfestprogrammet, och hon har även varit Korsholms

högstadiums hejarklacksledare.

Ellen är en duktig pianist och sångerska.”

– Jag blev vän-elev i åttan och det tyckte jag var väldigt roligt.

Att vara vän-elev innebär att man hjälper de nya sjuorna att trivas i skolan och ordnar aktiviteter för dem.

Ellen trivs med att vara social och träffa människor, och hon blir glad när hon hör att andra också uppskattar hennes sällskap.

– Att få pris uppmuntrar verkligen till att fortsätta göra det man gör.

Samtidigt har Ellen försökt minska en aning på aktiviteterna och fokusera på musikstudierna i sin nya skola, Vasa Övningsskolas gymnasium.

Agneta Honkala har under fjolåret representerat Finland i världsmästerskapen i bodybuilding. Här med kommunstyrelsens ordförande Samuel Broman.

– Det är alltid något på gång, men lite lugnare planerar jag att ta det nu.

Förutom att premiera Årets Ungdom och uppmärksamma idrottsprestationer, delade Korsholm under den stämningsfulla kvällen på Berny’s traditionsenligt ut priset för Årets Kulturperson och Årets Eldsjäl. Årets Kulturperson blev Replotbon Jani Jaatinen, för sina Ukko Finland-hantverks-

produkter som har gett Kvarkens världsarv internationell uppmärksamhet. Jens Heinonen blev utsedd till Årets Eldsjäl för sina mångsidiga och långvariga insatser inom flera idrottsföreningar.

Text och foto: Pia Backman-Nord

Lindström Emilia Lindström Ida Byman Jere Kajan Linus Kallio Felix Manderbacka Jani Virkkala Niila Honkala Agneta Levander Sam Pörn Christoffer Ahola Jimi Pada Oliver Ketelä Tapio Ketelä Tommi Ketelä Tuula Ketola Sofia Lehtomäki Hanna Smeds Ylva Backström Felicia Jakobsson Emilia Klemets Elin Laine Wilma Salo Rosanna Ahlbäck Börje Riddar Harry Antus Ida Söderström Fanny Glasberg Madeleine Kaas Jan Kvist Mathilda Källberg Elin Nikula Jouko Stoor Ida Träskelin Joakim Österberg Cecilia Haarala Santeri Herrgård Fredrik Järf Mats Miemois Philip Pouttu Jyri-Ville Rabb Kaj Tekoniemi Roni Österberg William Blomqvist Eija Fred Bodil Fred Marie Pått Saga Villanen Timo Åbrant Sebastian Ravals Simon Ahlbäck Anders Finne Christer Ginman Sebastian Heinonen Jens Hjerpe Casper Höstman Stefan Knif Joel Fred Christer Kivisaari Tomi Viitala Risto Keskinen Juha Kaunismäki Veli-Matti