Givetvis är konserten också ett sätt för kören att få en inkomst, men å andra sidan är en konsert ofta en dyr tillställning, och det är de facto inte särskilt många körer som kan göra ekonomiskt vinst på konsertverksamheten. Eftersom körers primära målsättningar inte är att göra ekonomisk vinst kunde en större kreativitet gagna både kören och fältet. Fortfarande har många körer ett mycket traditionellt verksamhetsupplägg med jul- och vårkonserter som de primära målsättningarna. Att visa upp körens utvecklingsresultat kunde dock göras i många fler former; i andra typer av konserter eller i en helt annan form. Att ändra på välbeprövade och välfungerande koncept är givetvis inget självändamål, men ifall kören upplever att publiktillströmningen eller den ekonomiska biten inte motsvarar förväntningarna kan det eventuellt vara dags för nya lösningar.
9.2 Utvecklingsförslag På basen av kartläggningsmaterialet har jag lagt fram fjorton utvecklingsförslag som jag sammanfattar nedan. Strukturella utvecklingar: 1. Integration och mångkultur. Nya körtyper med inriktning på nyfinländare och integrering kan ge nya möjligheter för körlivet. 2. Fristående barn- och ungdomskörer, som komplement till de institutionsbundna körerna. 3. Nischade körer, för att bredda på repertoaren och antalet körtyper. Kompetenshöjande utvecklingar: 4. Spetskunskap. Extern musikalisk specialkunskap som utvecklar körens musikaliska kompetens. 5. Köptjänster. Om man engagerar professionella kulturarbetare, exempelvis kulturproducenter, kan administration och marknadsföring effektiveras och professionaliseras.
–
93 –
