8.3 Utvecklingsförslag

Drar man det finansiella dagsläget i körerna till sin spets kan man konstatera att de fondmedel som utbetalas till körerna i princip går ut på att ge koristerna en möjlighet att få uppträda inför publik. Naturligtvis är situationen inte så entydig, men en del av problematiken ligger i att körlivet allmänt taget genererar väldigt lite pengar. För de allra flesta körer är intäkten från konserter, vilket borde vara den största posten på intäktssidan, de facto ofta ganska liten i förhållande till utgifterna. För amatörorganisationer och föreningar är den ekonomiska vinningen inte ett primärt mål i sig, men de ekonomiska förutsättningarna går givetvis hand i hand med det konstnärliga innehållet både vad gäller själva processen och slutresultatet.

Bidragen uppfattas som livsviktiga för körerna, men det är skäl att reflektera över de ekonomiska lösningarna. Svenska kulturfonden skall även i fortsättningen stöda körmusik på en bred front, men som komplement till bidrag och understöd borde körerna generellt bli bättre på att sälja sin musikaliska verksamhet. Det är dock viktigt att verksamhetsbidragen inte helt och hållet ersätts med andra, mer specifika stödpaket eller projektunderstöd, eftersom de allmänna verksamhetsbidragen i många fall utgör den ekonomiska grunden för många körer. Att helt förlita sig på och leva av olika fondmedel innebär dock på lång sikt en osäker ekonomi och en kortsiktig planering. Detta gäller framförallt de körer som inte anammat projekttrenden utan arbetar kontinuerligt.

8.3 Utvecklingsförslag

Det är klart att Svenska kulturfonden även i fortsättningen skall stöda många olika slags körmusik. Satsningar på mångfald kommer även i framtiden att vara avgörande för ett rikt och nyanserat musikliv. Konstnärligt kvalitativt innehåll och långsiktig utveckling förutsätter dock både ekonomiska resurser och satsningar på utbildning.

Nedan följer två utvecklingsmöjligheter:

1. Fleråriga stöd För att motarbeta snuttifieringen av körverksamheten kunde man erbjuda understöd som skulle sträcka sig över till exempel en treårsperiod. Om den finansiella biten var tryggad skulle körerna få större arbetsro. Detta i sin tur skulle kräva god framförhållning av körerna och gagna både fältet som sådant och körens egen utveckling. Detta skulle speciellt främja de mer professionellt inriktade körernas arbete, men också andra körer skulle gynnas.

2. Visionering För att körlivet skall fungera dynamiskt och livskraftigt behövs visioner och utvecklingsstrategier. De flesta körer kunde bli betydligt bättre på att visionera och tänka större, både tidsmässigt och innehållsmässigt. Genom att ordna utbildning eller workshops i visionsarbete kunde man stöda körernas framtidsplanering på ett konstruktivt sätt. Eftersom den ekonomiska planeringen och den konstnärliga visioneringen går hand i hand skulle både de enskilda körerna och hela fältet gagnas av aktivare visionering.

– 88 –