6.5 Utvecklingsförslag

Det har dock varit svårt att få satsningarna att utmynna i något mer bestående. Ofta har man tagit till gospelmusik för att locka ungdomar, men det verkar inte intressera i det långa loppet, konstaterar Kronlund. Istället för att församlingarna försöker blåsa liv i något som vuxna ledare och kantorer tror att unga vill ha borde initiativet komma från ungdomarna själva. Istället för att idka konstgjord andning på områden som inte verkar ha behov av det, borde man satsa på sådant som deltagarna själva tror på och är bra på. Sådana satsningar borde i längden locka med sångare i alla åldrar.

6.5 Utvecklingsförslag

Här presenteras tre förslag till utveckling av svenskspråkig körverksamhet för barn:

1. Stödpaket till skolorna Ett specifikt stödpaket för de skolor som vill starta upp skolkörsverksamhet kunde utarbetas. Det fondbaserade paketet skulle fungera som ett komplement till Kultur i skolan-bidragen och kunde innehålla allt från personresurser till repertoaridéer i ett lättillgängligt format.

2. Repertoarbank En repertoarbank kunde utformas, som alla aktiva barn- och ungdomskörledare och musiklärare kunde ha tillgång till och tillsammans vara med och utarbeta. Sökandet efter lämplig repertoar är arbetsdrygt och därför kunde repertoarbanken fungera som hjälpmedel och inspiration och på så vis underlätta arbetet. Att dela med sig av intressant och lockande repertoar på lämplig nivå kunde bidra till att stimulera de aktiva körledarnas jobb.

3. Körperiod Genom att införa en körperiod på 5–6 veckor i varje musikinstitut kunde man bygga upp ett nytt intresse för körmusik. Körperioden skulle fungera som inkörsport till de kontinuerliga körerna, och i de musikinstitut som inte har regelbunden körverksamhet kunde körperioden vara ett sätt att få med körsång på läsordningen utan att behöva binda upp personresurser för ett helt år.

– 74 –