Drar man det finansiella dagsläget i körerna till sin spets kan man konstatera att de fondmedel som utbetalas till körerna i princip går ut på att ge koristerna en möjlighet att få uppträda inför publik. Naturligtvis är situationen inte så entydig, men en del av problematiken ligger i att körlivet allmänt taget genererar väldigt lite pengar. För de allra flesta körer är intäkten från konserter, vilket borde vara den största posten på intäktssidan, de facto ofta ganska liten i förhållande till utgifterna. För amatörorganisationer och föreningar är den ekonomiska vinningen inte ett primärt mål i sig, men de ekonomiska förutsättningarna går givetvis hand i hand med det konstnärliga innehållet både vad gäller själva processen och slutresultatet. Bidragen uppfattas som livsviktiga för körerna, men det är skäl att reflektera över de ekonomiska lösningarna. Svenska kulturfonden skall även i fortsättningen stöda körmusik på en bred front, men som komplement till bidrag och understöd borde körerna generellt bli bättre på att sälja sin musikaliska verksamhet. Det är dock viktigt att verksamhetsbidragen inte helt och hållet ersätts med andra, mer specifika stödpaket eller projektunderstöd, eftersom de allmänna verksamhetsbidragen i många fall utgör den ekonomiska grunden för många körer. Att helt förlita sig på och leva av olika fondmedel innebär dock på lång sikt en osäker ekonomi och en kortsiktig planering. Detta gäller framförallt de körer som inte anammat projekttrenden utan arbetar kontinuerligt.
8.3 Utvecklingsförslag Det är klart att Svenska kulturfonden även i fortsättningen skall stöda många olika slags körmusik. Satsningar på mångfald kommer även i framtiden att vara avgörande för ett rikt och nyanserat musikliv. Konstnärligt kvalitativt innehåll och långsiktig utveckling förutsätter dock både ekonomiska resurser och satsningar på utbildning.
–
86 –
