cLAEs WAHLÖÖ:
Privat relikgömma. Enkolpion
EN UTGRÄVNING I LUND gav 1992 ett mycket ovanligt fynd, nämligen framstycket (locket) av ett relikkors gjutet i brons, med nött förgyllning på ovansidan. Personliga som smycken utformade relikgömmor kallas ofta för enkolpier (efter grekiskans enkolpion; kolpos betyder sköte). Bakstycket (lådan) saknas. Korset är 82 mm högt. På korsstammen finns Kristus med evangeliet i vänsterhanden och högerhanden höjd till välsignelse. På tvärbalken finns två helgon avbildade. Det ena ser ut att bära ett kors. I varje korsarmsända finns rundlar med försänkta centra med inläggningar, kanske av silver. Korset är i sin ikonografi och form nära nog identiskt med ett som vid 1800-talet slut i hittades i Gundeslevmagle på den danska ön Falster. Detta är gjutet i silver och har ännu sin halskedja kvar. Gundeslevmaglekorset antas vara importerat från bysantinskt påverkat område. Kiev, eller Georgien har föreslagits. Den betydligt mindre distinkta reliefen på enkolpiet från Lund visar att det sannolikt rör sig om en inhemsk eller nordtysk avgjutning av ett kors liknande det från Gundeslevmagle. Att Norden under medeltidens första århundraden påverkades av den bysantinska kulturen vittnar också andra föremålsgrupper om. Fornkyrkan införde kulten av reliker. I orienten flyttades
95
