Förord

METROPOLIS ÄR GREKISKA och betyder ordagrant moderstad. I Lunds fall innebar det att huvudkyrkan i kyrkoprovinsen fanns där samt också metropoliten - ärkebiskopen. Därför kallades Lund under högmedeltiden, med en blandning av grekiska och latin, Metropolis Daniae. Det var fråga om Danmarks och Nordens viktigaste stad.

På r goo-talet gav modernismen genom Thea von Harbou och Fritz Lang begreppet metropolis förnyad aktualitet. Von Harbous roman Metropolis trycktes 1926, samma år som den visionära filmen hade premiär. Handlingen utspelar sig år 2000 i en ofantlig maskinstad där de underjordiska slavarbetarna gör uppror mot maskinstadens nietzscheanska övermänniskohärskare.

Vad heter förresten den stad som Clark Kent verkar i, om inte Metropolis. Säkert fick serieskaparna sitt stadsnamn från Fritz och Theas film och inte från den amerikanska småstad i Illinois som bär det stolta namnet Metropolis.

När Metropolis gjordes var det sedan länge vanligt att huvudstäder som London och Paris benämndes metropoler, men filmen, som i sig kan sägas ha lidit av megalomani med 36.000 statister osv, gav onekligen den enorma staden ett slags återförd innebörd med den närmast religiöst betonade ledaren Joh Fredersen - en framtidens metropolit.

7

Årsboken handlar om Lund och om den tid då stadsväsendet växte sig starkt i Norden. Urbaniseringen som detta fenomen också brukar benämnas innebar europeisering och artiklarna tar upp aspekter på Lund som en produkt av den kristna världskulturen. Metropolis Daniae - ett stycke

Utgångspunkten är fynden från Kulturens numera 108-åriga arkeologiverksamhet. I artiklarna är det framförallt det stora fyndmaterialet - det största i norra Europa - som ger oss möjlighet att tränga in i den medeltida människans värld och hennes tankar om universum.

Kulturens koncept handlar om jämförelser. Likheter och olikheter. Forntid, nutid och framtid. Vi ser hur jordiskt/himmelskt utgör centrala teman. På Himlen är vi numera inte så säkra. Inte heller försöker vi skapa ett jordiskt Jerusalem. Men man förstår bättre det nutida Lund när man läst om den tankevärld som ligger som en fond till den medeltida staden.

Inför millennieskiftet reflekterar vi över framtiden. Länsmuseerna har initierat FRAMTIDSTRO som gemensamt utställningsprojekt 1999. Kulturen har under en följd av år analyserat några historiska skeenden. I Universitetsmuseet skildras kunskapsutveckling under fyra sekler. I förra årets bok om modernismen penetreras ideerna om det moderna och dess effekter på samhället. Följdriktigt behandlar vi TRADITIONER i 1999 års årsbok. Modernismen hade ett kluvet förhållningssätt till det traditionella som i många avseenden stod för ett förlegat samhälle.

Hela museets verksamhet syftar till att ge redskap för förståelse, att placera in oss i ett sammanhang. Sedan återstår att bedöma om allt upprepas eller om en utveckling kan spåras.

8

MARGARETA ALIN

CLAES WAHLÖÖ