cLAEs wAHLöö:
Resan till Rom
mellan Lund och Rom under medeltiden. Den eviga staden förefaller ha varit det vanligaste stora resmålet. Många danska pilgrimer tog sig säkert dit och bland dem fanns det naturligtvis lundabor. Men till Rom reste också kungar, biskopar och ärkebiskopar i diplomatiska och storpolitiska ärenden. Först ut var Knut den Store som våren 1027 som gjorde en kombinerad pilgrimsfärd och diplomatisk resa till Rom. Han presenterade sig säkert som Danmarks mäktige kung och fick övervara påven Johannes krönande av Konrad Il till romersk kejsare i Peterskyrkan. Säkert såg påven också anledning att mottaga den nordlige gästen på ett smickrande sätt. Kyrkoprovinsen i Skandinavien behövde kungligt stöd. På 1060-talet skickade kung Sven Estridsen två sändebud till påven Alexander Il för att verka för Danmarks lösgörande från ärkestiftet Hamburg-Bremen. De fick dock återvända den långa vägen hem med oförrättat ärende. Biskop Egino som installerats i Dalby samtidigt som Henrik i Lund gav sig efter några år som ensam biskop över Skåne iväg till Rom. Han återvände till Lund men dog samma år - 1072. Det blev kung Erik Ejegod som 1103 på sin vallfärd till Rom fick audiens hos påven Paschalis Il och utverkade bildandet av ett nordiskt ärkebiskopsdöme med säte i Lund. Att den poliDET RESTES FLITIGT
68
