J' ~
q~~-& - : ~
- :, I
I. Däcksbåt eller vrakbåt från Västra Näs, byggd i Pukavik 1926; längd 22 fot (ca 6,5 m), utrustad med sprisegelsrigg och 4 hkr Västerviksmotor. Förvärvad till Kulturen 1972_ KM 64.264.
Detta fiske försiggick under sommaren och hösten. Man for ut på eftermiddagen för att hinna sätta den långa länken av garn före mörkrets inbrott och låg sedan kvar under natten och drev med båten förtöjd vid garnlänken. Det är detta drivande för ström och vind som kallades att vraka och som givit namn åt hela fångstmetoden . Var vädret hyggligt kunde fiskarna få några timmars sömn i båten sedan de ätit sin kvällsmat. I gryningen började man så dra upp garnen igen, för att sedan så fort som möjligt hinna iland med fångsten. Ofta medförde vrakfisket långväga resor, till farvattnen runt Bornholm, utanför Skånes sydkust, de södra delarna av Öresund eller t.o.m. Hallandskusten. Vid början av 1800-talet utökades havsfisket till att omfatta även lax, likaså med drivgarn men senare också med flytande långrev. Detta fiske pågick framför allt under våren, ibland med början redan på senvintern och man utnyttjade gärna ännu mera avlägsna fiskevatten, t.ex. vid Gotland, utanför Stockholms skärgård och tyska Östersjökusten. 130
