SFT nr1 2023

svensk familjeterapi nr 1 • 2023

Familjesystemets betydelse för det prematura barnets utveckling Hvor er vi - Hvor skal vi (Del 3) Sexuell lust, otrohet och porr på högstadiet

Ledare I skrivande stund sitter jag på tåg mot Upp-

syftet med en familj, om det finns något. I

vems dotter tydligen läser grundläggande

tionen av en blomstrande familj är en plats av

sala. (För övrigt sitter jag bredvid en kvinna

familjeterapiutbildningen i Växjö. Så om du läser detta, Malin, så hoppas jag att din mamma har hälsat från mig). Det har varit

en lagom stökig vecka på jobbet fylld med verksamhet och samtal, glädje och sorg. Se-

dan är det allt det andra, ideella engagemang, fysisk aktivitet, matlagning, sömn och just

det, familjen. Jag vet inte om ni är som mig, men ibland känns det svårt att hinna med allt.

Olika uppdrag drar oss åt alla håll och kanter

och familjen, de där människorna som står oss

boken väljer paret Scandrette att ge defini-

tillhörighet och blivande. ’A thriving family is a place of belonging and becoming, where

each person feels safe, cared for and loved, and is supported to develop who they are for

the good of the world.’ Familjer är alltså de människor runt omkring oss som tillsammans skapar vår arena för att utforska och testa oss fram i hur vi kan vara för att bidra till den större världen.

Så blir det inte alltid. Vår verklighet i möte

nära, får sig lov att hänga med i svängarna.

med familjer speglar allt för ofta något annat.

I julklapp i år fick jag en bok av min mamma

är svårare att få ihop. Det betyder dock inte

som heter ’Becoming and Belonging: Cre-

ating a Thriving Family Culture.’ Den är skriven av en familjeterapeut och en peda-

gog i USA och riktar sig just till familjer i

vardagen. Jag har inte läst klart boken ännu men har fastnat i en av de första frågorna de

ställer. ’Vad finns familjen till för?’ De menar på att det kan vara värd att reflektera över

Orden ’trygg plats att växa’ och ’familjen’ att definitionen är dålig. Kanske det är det vi alla längtar efter – en trygg plats där vi alla

kan få växa och, i slut ändan, bidra till desto större goda? Det är en fin bild av hur jag ser på familjen som bäst i alla fall.

Becoming and belonging. Blivande och till-

hörighet. Om jag får önskar dig som läser

svensk familjeterapi 2

detta en sak så är det detta – en trygg plats där

bruset och boktipsen speglar en bråkdel av det

sig vidare inte endast till de du älskar men

sysslar med i dessa tider och är till viss del en

du kan få bli till. Och må denna plats sprida även till de du möter genom jobbet och de du går förbi på tåget, som ringar på vattnet.

I detta nummer av SFT får ni möjlighet att ta

som familjeterapeuter och familjebehandlare förberedelse för årets familjeterapikongress i Borlänge den 17-18 oktober 2023. Gå på den om du kan. Den kommer att bli så bra.

del av den tredje och sista delen av Lennart

Med detta önskar jag dig trevlig läsning.

och höra några av Lennarts tankar kring vä-

någonting som utmanar samt någonting som

Lorås artikelserie, ’Hvor er vi – Hvor skal vi’ gen framåt för familjeterapin. Ni bjuds också

in till att reflektera kring hur familjesystemet påverkas av att få välkomna ett prematur-

fött barn in i familjen när Lisa Nyborg och Elia Psouni delar med sig av en systematisk

Må ni hitta någonting som väcker intresse, du känner igen. Och kanske kommer ni på att

just ditt perspektiv inte representeras så att du

sätter dig ner och skriva några rader till nästa nummer. Du är så välkommen!

översikt i ämnet. Gill Wetterberg och Mats

Tills vi mötts, önskar jag dig en fin vår fylld

när familjerådgivningen bjuder in sig till hög-

med dem som du håller kär.

Stenberg ger oss förslag på nya sätt att arbeta

med tillhörighet och blivande tillsammans

stadieskolan för att prata sex och porr. Gill

och Mats delar även med sig tankar kring kön

och sexualitet i artikeln ‘Man föds inte till kvinna.’ Susan Hanshoff skickar en hälsning

/Amber Cook

från familjeterapikretsar utanför Sverige och

Bill delar med sig av sin relation till systemteori, som inte endast har varit enkelt. Media-

svensk familjeterapi 3

Ordföranden Kära vänner!

För familjeterapiföreningen och alla lokalfören-

Vi går mot ljusare tider. Dagarna blir märkbart

år som kommer att bjuda på möjligheter att

längre och fåglarna har vaknat. Snödroppar,

vintergäck och till och med krokus tittar fram,

åtminstone här i Skåne. Den senaste veckan har det varit många klara och överjordiskt vackra dagar med bitande nordanvind men också en

sol som faktiskt börjar värma. I skrivande stund

ser jag ut över ett landskap där den nedåtgående solens strålar lyser upp både vinterkala grenar

och mörk barrgrönska. Och så havet. Det mörkt azurblå. Så vackert.

ingar runt om i landet börjar nu ett spännande

mötas, inspireras och engagera sig sådär lagom, efter vars och ens ork och lust. Jag börjar med det största direkt tror jag. Det blir en svensk

kongress i år!!! Den första kongressen sedan

2018 och ett viktigt steg framåt efter pandemin.

Jag tillsammans med hela riksstyrelsen är djupt tacksamma mot Dalarnas familjeterapiförening

som har åtagit sig att organisera kongressen med ovanligt kort varsel och satt ihop ett fantastiskt

intressant program! Ni kan läsa mer här i tidnin-

Jag hoppas att ni har haft en god vinter! För mig blev det ett riktigt vinteride i år och jag börjar så sakteliga orientera mig ut i världen igen.

Nu med uppdraget att hitta en balans mellan

engagemang och återhämtning. Att det ska vara

så svårt och liksom nytt att behöva lära sig efter att ha levt mer än ett halvt sekel…! Jag tror och

hoppas ju att många lär sig det betydligt tidigare i livet och inte behöver hamna där jag gjorde.

gen och på sfft:s hemsida. Jag hoppas verkligen att många har lust och möjlighet att komma på kongressen, vilket behövs för att den faktiskt

ska bli av. Det finns ingen anledning att vänta, anmäl er redan idag!

Familjeterapiutbildningar som läggs ner,

riktlinjer där familjeterapins sätts på undantag. En samhällsdebatt och vårdkultur där

individfokuset är det dominerande… Det finns många angelägna frågor för sfft att driva och

svensk familjeterapi 4

arbeta med framöver. Det enda som begränsar

bilda arbets-/ intressegrupper eller nätverk kring

arbete som görs i föreningen är ideellt. Det

den eftermiddagen och till sfft:s nya serie med

är egentligen tid och ork, i och med att allt

känns angeläget att utveckla våra arbetssätt och samarbetsformer och att bjuda in och inspirera

olika frågor. Håll utkik efter inbjudan både till lunchwebbinarier på hemsidan!

fler att bli delaktiga kring frågor som ni brinner

Med det önskar jag er goda stunder av kravlös

för alla lokalföreningarnas styrelser, med syftet

blandning nu när våren alltmer säkert gör sitt

vill utveckla föreningen och hur vi kan vända

på oss alla!

för. I september i fjol hade sfft en visionshelg

samvaro, egentid och återhämtning i en lagom

att väcka idéer och engagemang kring hur vi

intåg. Vårsolen kommer, ja, den kommer att lysa

de sjunkande medlemstalen. Den helgen gav

energi, glädje och nya tankar. Planen för i vår är att arbeta vidare kring dessa frågor och att följa upp visionshelgen med ett webbinarium söndagen den 23 april öppet för alla medlemmar, där förhoppningen är att vi ska bli konkreta och

Svensk Familjeterapi Redaktonen: Amber Cook Layout: Magnus Olers piattodesign.se

Annonsera i SFT!

helsida 2 000 kr halvsida 1 000 kr kvartssida 500 kr Maila till Inger Bergström ibergstrom57@gmail.com

Varma hälsningar, Lotta Beskow

Ordförande sfft

Utgiven av SFFT

Ordförande: Lotta Beskow Kassör: Inger Bergström Sekreterare: Amber Cook Vetenskaplig sekreterare: Karin Thorslund Informationssekreterare: Susan Hanshoff Ledamöter: Ann-Catrine Andersson Helena Prahne Eva Dahlgren Raymond Valdes

svensk familjeterapi 5

Skriv! Skriv! Skriv!

Bidrag till nästa nummer och feedback Manusstopp 1 juni sftredaktion@gmail.com facebook(sfft) hemsida www.sfft.se

Hvor er vi – Hv Den marginaliserte posisjonen

den systemiske og narrative del-

en av familieterapifeltet i dag opplever kan ikke utelukkende

peuter og systemisk og narrativ praksis har

endret sig dramatisk. Den nye generasjon

av familieterapeuter må forholde seg til helt

andre utfordringer og spørsmål en tidligere.

med

utgangspunkt

Kanskje må vi også tenke nytt om «syste-

eventuelt

dikotomiske

Som nevnt, psykoterapi blir i dag vurdert ut

forklares

i den språklige vendingen og den

rask endring og vilkårene for familietera-

forførelsen av sosialkontruks-

jonismen. Da overser vi isåfall

de politiske, ideologiske og økonomiske kreftene som både driver og støtter utviklingen av

evidensbaserte og positivistisk orienterte ideologier og epistemologiske posisjoner.

mer» i seg selv.

ifra vitenskapelige kriterier. I dag er begreper

som ”evidens” og ”dokumentasjon av effekt” blitt sentrale og maktfulle diskurser, som den nye generasjon er nødt til å forholde seg til.

Om vi vil eller ei.

I forhold til disse nye utfordringer, kommer de store teorier, som så mye av vår praksis finner sin inspirasjon fra, til kort. De kan ikke

hjelpe oss med at besvare kravene om evidens og dokumentasjon. Vi er nødt til at tenke nytt,

Uansett, familieterapifeltet bygger på det im-

ponerende arbeide fra teoretiske giganter. Det

hvis vi fortsatt ønsker å sikre familieterapiens eksistens.

har hersket en stor respekt og anerkjennelse

Men, isteden for å tenke nytt, bygge bro til

virkningsfullhet i familieterapeutisk praksis.

vårt fag med for eksempel setninger som:

familieterapifeltet har merket inspirasjonen

stasjon osv. så er dette noe for deg. På denne

omkring disse teorier og deres brukbarhet og

fks. psykiatrien reklameres det fortsatt for

Og, jeg tror at alle som har arbeidet innenfor

«er du lei av krav om dokumentasjon» pre-

fra de store teoretikerne. Men, verden er i

måten stiller vi oss med viten og vilje utenfor

svensk familjeterapi 6

vor skal vi (del 3)

kravene til å drive kunnskapsbasert, med ikke

av relasjoner på kryss og tvers, gode og dår-

egelse som stadig mister innflytelse, der vi

de vi er.

annet resultat at vi forblir en opprørsbevsitter på sidelinjen.

Vi trenger derfor en terapiform som bygger

«bro» til vår nye tid, men uten at vår identitet

går tapt på veien. En identitet hvor vi uansett, frisk eller «syk», fortsatt betrakter mennesket

som en del av et system. Et system bestående

lige. Relasjoner som til sammen – gjør oss til

Vi trenger en tilnærming som gjør at vi ikke

trenger å kaste ut barnet med badevannet hver

gang en ny familieterapeutisk trend kommer, men som er empirisk informert og systemisk forankret.

svensk familjeterapi 7

Kan det være slik at familieterapifeltet egen-

phavsperson. Jeg anser IST som en mulighet

terspør, men at vi ikke velger å bruke dem?

tydeligere og ikke minst i en langt mer em-

tlig har «verktøyene» den «nye tiden» etEksempler som fks. LEEDS teamets arbeid, den pågående oppdaterte forskningen på

for systemisk terapi til å gjenoppstå i en langt piriinformert form enn tidligere.

familier og samfunnsaspekter osv. Eller, som

Integrativ systemisk terapi tar utgangspunkt

Integrativ Systemisk Terapi.

gå inn i vitenskapsteorien nå, men bare nevne

Integrativ systemisk terapi er en ganske ny

ståsted som kombinerer modernisme og post-

jeg vil argumentere for her helt til sist i dag:

terapeutisk retning, hvor Bente Barstad, Terje Tilden og Kristoffer Whittaker har vært

sentrale i utviklingen, i samarbeid med blant annet William Pinsof som anses som op-

i systemteori og kritisk realisme. Jeg vil ikke

at kritisk realisme er et vitenskapteoretisk modernisme. Kritisk realisme har derfor noen

likheter med sosialkontruksjonisme, men hevder at det finnes en sannhet, men at den er

vanskelig tilgjengelig. Som terapeuter bør vi

svensk familjeterapi 8

med utgangspunkt i en slik forståelse forsøke

Etter min menig ivaretar Integrativ System-

benytte seg av den best tilgjengelige forsk-

tilbudt gjennom LEEDS manualen og den til-

å komme så nær sannheten som mulig. Å ningen som foreligger kan være et slikt svar.

Integrativ systemisk terapi henter også in-

isk Terapi de tydelige beskrivelsene vi er blitt hørende etterlevelsesprotokollen og tilbyr en strukturert og problemfokusert behandling.

spirasjon fra et mangfold av andre teorier,

IST tar utgangspunkt i at klienten/e kan løse

handle mennesker som sliter psykisk og/eller

«constraints» blir fjernet. IST terapeuten ar-

konsepter og strategier for å forstå og behar betydelige relasjonelle vansker. IST sies

derfor å være multi-systemisk og inkluderer en bred kunnskapsbase fra ulike teorier og

både individual, par og familieterapi. Innen IST kalles disse ulike perspektivene for «metarammeverkene».

deres egne problemer så fremt «hindringen»/ beider derfor aktivt og strukturert sammen med klienten/e for å finne ut hva som hindrer problemet i å bli løst. «Hva hindrer prob-

lemet i å bli løst» ble også av Peter Stratton i samtale en gang også kalt det beste systemiske spørsmålet som finnes.

I IST tar terapeuten en aktiv rolle og til-

IST bygger ikke på en modell. Med det mente

klienten/e er mottakelige, men alltid i en ten-

temteori og epistemologisk forankret i kritisk

byr egen kunnskap og ekspertise så fremt tativ og hypotetisk form. IST har derfor en langt mer progressiv tilnærming til bruk av terapeutens profesjonelle fagkunnskap enn

mer «tradisjonell» familieterapi. Med tanke på hva jeg har snakket om i dag kunne jeg

han at IST er tydelig teoretisk forankret i sysrealisme. Det er altså teorien som ligger til

grunn, ikke en modell. Men, IST terapeuten arbeider ut ifra ulike modeller for å identifisere «hindringen».

også kalt dette at IST aktivt forholder seg

Med utgangspunkt i denne modellen starter

tillegg er også fellesfaktorene og aktiv bruk

rekte og indirekte klientsystemet består av og

IST. IST er derfor en tydelig empiriinformert

lerede ved første telefonkontakt eller i første

til terapiintern og terapiekstern kunnskap. I

terapeuten med å identifisere hvem det di-

av evalueringsverktøy en integrert del av

definerer deretter problemet. Dette skjer al-

tilnærming.

samtale. De som deltar i selve samtalen fy-

sisk defineres av Pinsof (2018) som å utgjøre

svensk familjeterapi 9

det direkte klientsystemet. Siden metoden

baserer seg på systemteori vil terapeuten naturligvis fortrinnsvis jobbe med alle de

kommer frem. Det videre arbeider vil derfor omhandle nettopp problemsekvensen.

som er involvert i problemet om mulig og

Deretter arbeider terapeut og klient med å

behandlingen. Det indirekte klientsystemet

ingssekvensen er unik for hvert tilfelle og er

aktiv del i det beskrevne problemet.

ingsforsøk, egne forslag til hvordan problem-

Terapeuten arbeider deretter aktivt sammen

hypoteser om hva som kan være hjelpsomt.

oppfordrer til at de involverte inkluderes i

generere en mulig løsningssekvens. Løsn-

er de som ikke deltar fysisk, men som har en

et resultat av klientenes egne tidligere løsn-

med klienten/e for å definere problemet. Et-

sekvensen kunne vært løst og terapeutenes

tersom dette er en problemfokusert tilnærm-

Igjen, IST terapeuten deltar aktivt i alle deler

terapeutiske prosessen før problemet er

enig om en mulig løsningssekvens oppfordres

imidlertid være krevende. Terapeuten tar der-

apirommet eller mellom timene, eller gjerne

hypoteser om hva det kan være basert på hva

behandlingen skal bevege seg fra refleksjon

ing, vil ikke IST terapeuten gå videre i den

av utforskingen. Når terapeut og klient/ene er

tydelig definert. Å definere et problem kan

klienten til å teste ut løsningssekvensen i ter-

for aktiv del i denne prosessen og deler egne

begge deler. Dette er et tydelig forsøk på at

klienten/e forteller. Og, aktiv hypotesedan-

og språk til konkrete handlinger.

nelse står svært sentralt i IST, som også i mer tradisjonelle systemiske tilnærminger.

Ved neste samtale vil klient og terapeut evalu-

ere om den implementerte løsningssekvensen

Terapien beveger seg deretter over i å identi-

viste seg å være hjelpsom. Terapeuten vil ak-

the constraints. Denne fasen innebærer som

ser av hva han/hun, de gjorde og ikke gjorde,

dig og etter problemet har fremstått og gjerne

som har var virksomt og ikke. Terapeuten vil

gjerne en systemisk formulering av problem-

opprettholde løsningssekvensen og hva som

fisere «hindringen», eller det som i IST kalles

tivt etterspørre klientens konkrete beskrivel-

oftest å få tak i hva som typisk skjer før, samti-

for å gjøre det svært tydelig for klientene hva

også frekvensen av dette. Terapeuten deler da

også drøfte med dem hva som skal til for å

sekvensen, slik at problemet presenteres i et

eventuelt kan hindre den.

systemisk «lys» hvor alle deltagernes rolle

svensk familjeterapi 10

Om løsningsssekvensen ikke virket, søker

peuten som oftest vil være handlingsorientert

seg om at de arbeidet med utgangspunkt i

hensikt å være mest mulig kostnadseffektiv.

terapeuten klientens feedback for å forsikre riktig problemsekvens og for å sikre at den

foreslåtte løsningssekvensen ble forstått

riktig av alle involverte. Terapeuten vil videre utforske hvilke hindringer det er som kan ha forhindret problemet fra å bli løst.

Igjen deler terapeuten aktivt sine hypoteser om hva hindringen/e kan ha vært, som fks familiens organisering, kulturelle faktorer,

kjønnsidentitet, biologi, religion eller annet.

I denne fasen vil terapeuten også utforske klienten/es mulige ambivalens mot å løse

og med et tydelig fokus på her og nå, i den Naturligvis betyr ikke dette at IST terapeuten ikke anerkjenner at det kan være nødvendig å bevege seg inn i fortiden. Men, IST terapeu-

ten vil alltid etterstrebe og løse problemet på et så lavt nivå som mulig. Det er derfor en

del «dører» i klientenes beskrivelser terapeu-

ten ikke vil åpne så fremt det ikke fremstår tydelig relevant ifht. det beskrevne problemet, eller at letingen etter løsninger «her og nå» ikke har ført frem.

problemet. Ambivalens er for øvrig, etter min

IST er slik jeg ser det muligheten for at sys-

høyde for i terapeutisk arbeid.

strukturert, problemfokusert og empiriin-

erfaring et tema mange av oss ikke tar nok

Om både klient og terapeut er enige om at

temisk terapi kan gjenoppstå i en tydelig, formert form.

løsningssekvensen er korrekt, men at det lik-

IST tilbyr et tydelig rammeverk eller kart om

ten normalisere vanskene og oppmuntre for å

samtidig som terapeutens eget skjønn gis

evel viste seg vanskelig i praksis vil terapeu-

du vil for hvordan arbeidet gjennomføres,

gjøre nye forsøk på implementering.

tilstrekkelig plass, i tillegg til at brukernes

For å fjerne/eller minimere hindringene bruk-

sarbeidet. IST er derfor en kunnskapsbasert

er og tilbyr terapeuten kunnskap fra sin store

kiste med «multi-systemiske verktøy», men

også andre kunnskapskilder om det vurderes hensiktsmessig.

Utviklingspsykologi

være en slik kunnskapskilde.

kan

Men, det er viktig å merke seg at IST tera-

ekspertkunnskap aktivt benyttes i løsningtilnærming. En kunnskapsbasert, systemisk tilnærming som jeg tror, vil bygge bro til innflytelsesrike kontekster.

En tilnærming som også tilbyr et språk som

heller vil åpne enn lukke dører. Det har al-

lerede vært publisert ett par artikler om IST

svensk familjeterapi 11

i Fokus på Familien og en ny publiseres 5

joner og klienters tilbakemeldinger

Kristoffer Whittaker straks setter i gang med

- Fellesfaktorene

september 2022. Jeg vil også nevne at jeg og

og

strukturert

klient-

en norsk bok om IST.

tilbakemelding bør inkluderes i den valgte

Så, for å gå inn i avslutningen. Hvor bør vi

som er valgt. Tilbakemelding er for øvrig

bevege oss? Vi står etter min mening ovenfor

to valg. Enten å videreutvikle tilnærmingene

i tråd med kravene om å være kunnskapsbaserte. Eller vi kan velge å fortsatt jobbe fra en

marginalisert posisjon innenfor fks. psykisk helsevern, som i dag, og/eller søke mer alter-

kunnskapsbaserte terapeutisk tilnærmingen ikke annet en konkretisering av lovpålagt brukermedvirkning for å sikre at klienten blir tatt på alvor, blir hørt og involvert i egen prosess.

- Veiledning av fremtidens familieterapeu-

native tjenester å samarbeide med.

ter bør handle om ferdighetstrening og ikke

Om vi derimot i fremtiden ønsker å igjen ta

støttet av forskning som viser at mer over-

del i innflytelsesrike posisjoner trenger vi: - Forskning

på

familieterapeutiske

tilnærminger som bygger på ulike episte-

«wishy washy» tema. Dette er igjen betydelig ordnede samtaler istedenfor ferdighetstrening har lite/ingen hensikt ifht å utdanne effektive terapeuter.

mologiske utgangspunkt (slutt på sosialkon-

Jeg vil helt til sist avslutte min presentasjon

Integrativ Systemisk Terapi.

kommer i Fokus på Familien. Essayet er skre-

truksjonistisk purisme), et slikt eksempel er

- De familieterapeutiske retningene som

med å lese et lite utdrag av et essay som snart vet av Arnstein Søvik Essayet heter: Ringen.

med rette kan defineres som kunnskapsba-

Paret som sit overfor meg, gjerne med den

i utdanningene.

tatt av seg gifteringane sine. Dett var dett,

serte bør velges. Både i praksisutøvelsen og

- Vi trenger kjennskap til oppdatert forskn-

ing på familier og samfunnsaspekter som er av betydning for menneskers liv.

kalde meteren mellom seg, fortel at dei har

liksom. «Ho har teke av seg gifteringen…».

Fleire gonger har eg høyrt slike utsegn framført med skjelvande røyster og av sinte

røyster - sjølv om det aktuelle paret framleis

- Vi trenger praktikere som synliggjør for-

skningsbehov på vegne av egne observas-

bur under same taket.

Framleis har dei 1,8 barn saman, og enno deler

svensk familjeterapi 12

dei eit huslån som truleg overstig fem gonger

og usikkert. Eg minnest at mannen på same

andre. Det er i denne konteksten eg skjønar

han lydlaust gli ned frå armlenet på stolen,

inntekta, dersom den eine skulle kjøpe ut den

at eg ikkje heilt har forstått betydinga av dei

små gullklumpane som har blitt smelta om til sirklar, akkurat store nok til å tre inn på høgre

ringfinger. Slik var det lenge, heilt til ein dag.

Eg hugsar denne dagen då eg hadde den

tid opna den samanknytte neven sin og let diskret og forsiktig i retning kona. Berre bitte litt nærare, framleis ein meter ifrå.

Tusen takk for meg, det har vært en glede!

/ Lennart Lorås

samtalen med akkurat dette paret. Forholdet

mellom dei to bar preg av avstand, usikkerheit, mistillit og misforståingar. Men, som dei gode ektefolka dei var, ville dei gi «parforholdet» ein siste sjanse.

I alle fall, denne dagen sit dei saman med

meg, og eg kjenner plutseleg eimen av eit

aldri så lite håp. Det er noko som er annleis denne dagen.

Kanskje er det tolmodet dei viser kvarandre.

Kanskje er det dei små, litt nysgjerrige blikka dei vekslar mellom seg. Sjølve, forklarar dei

at dei ikkje har hatt så mange kranglar siste vekene. Dei har ei oppleving av at dei forstår

kvarandre betre, lyttar meir til kvarandre.

Slikt kan eg ikkje late gå forbi utan å vie det merksemd.

Lennart Lorås

Eg hugsar at eg prøvde å spørje dei to, heilt i byrjinga av terapi-forløpet, kva dei tenkte var

viktig i par-forholdet sitt. Rett og slett kva dei ynskte seg. Minnet klarnar. «Nærleik» hug-

Professor Western Norway University of Applied Sciences, and VID Specialized University, Oslo, Norway Editor, Fokus På Familien

sar eg at mannen svarte, framført audmjukt

svensk familjeterapi 13

UTLYSNING

ANSVARLIG REDAKTØR - FOKUS PÅ FAMILIEN Universitetsforlaget søker ansvarlig redaktør til fag- og forskningstidsskriftet Fokus på familien.

Fokus på familien er det sentrale tidsskriftet for familieterapi i Norden og utkommer fire ganger i året. Tidsskriftet utgir og formidler forskning, teori, praktisk-kliniske erfaringer og debatt for fagmiljøer som arbeider med familieterapi, relasjonsperspektiv og systemisk og narrativ praksis. Fokus på familien er tverrfaglig og henvender seg hovedsakelig til forskere og profesjonsutøvere.

Tidsskriftet har to ansvarlige redaktører. Ett av disse vervene blir ledig fra januar 2024, med ønske om at du hospiterer i redaksjonen høsten 2023. Du bør være sentralt plassert i fagmiljøet i Norge og/eller Norden, og ha god oversikt over utvikling og praksis innen feltet.

Du bør også ha kjennskap til nordisk og internasjonal forskning. Interesse for, eller erfaring med artikkelskriving og tekstbearbeidelse er en forutsetning.

Som ansvarlig redaktør vil du samarbeide tett med den andre ansvarlige redaktøren, en nordisk redaksjon og forlaget om de fire årlige utgivelsene. Dine viktigste oppgaver vil være å sikre god tilgang på manuskripter, redigere og kvalitetssikre de artiklene som er aktuelle for utgivelse, og å lede det redaksjonelle arbeidet sammen med din medredaktør.

Redaktørvervet er på fire år (1.1.2024-31.12.2027) og er honorert.

Din søknad skal inneholde en beskrivelse av faglig og redaksjonell kompetanse, samt din CV. Søknaden sendes per e-post til nils.lahlum@universitetsforlaget innen 15. april, og merkes med «Søknad: ansvarlig redaktør i Fokus på familien».

Ytterligere informasjon om vervet kan fås ved henvendelse til Universitetsforlaget v/redaksjonsleder Nils Lahlum, tlf. 934 13 284, eller til ansvarlig redaktør i Fokus på familien, Ellen Syrstad, tlf. 453 93 019 / ellen.syrstad@vid.no.

Tidsskriftets hjemmeside: www.idunn.no/page/fokus/about

Sexuell lust, otrohet o Vi på Familjerådgivningen pratar ofta med par om sexuell lust,

otrohet och porr. Det är vanliga ämnen som par vill och behöver prata om.

behöver ta reda på vad jag själv känner och vill och

vad min partner känner och vill. Vi frågade eleverna

hur man kan göra om den sexuella lusten skiljer sig åt då man träffas. Vi introducerade trafikljuset som

vi ibland använder i samtal med par, om det är rött

vill inte jag göra det som du föreslår/vill, om det är gult kan jag tänka mig att pröva, om det är grönt är

Då vi under våren 2022 läst om den nya läroplanen för grundskolan som trädde i kraft i juli 2022 fick vi idén att bjuda in oss till högstadiets årskurs 9.

I den nya läroplanen betonas sexualitet, samtycke

och relation och är tänkt att vara ämnesintegrerade och då ska fler lärare ta med dessa viktiga frågor i sin undervisning. Vi kontaktade Ungdomsmottagningen så vi inte dubbeljobbade men de hade inte

just det helt ok för mig. Vi ritade en linje på tav-

lan i klassrummet och skrev hålla hand längst till vänster. Därefter pussas, kyssas, ligga och kramas, smeksex och längst till höger samlag.

Eleverna var självklart lite tystlåtna men både killar

och tjejer kom med funderingar och tankar om lust.

Frågor om otrohet engagerade eleverna mer än frå-

samma frågor i fokus som vi hade.

gan om lust. Troligen beror det på att otrohet är en

Efter att träffat rektor och ledningsgruppen för

höver prata med varandra när man är ihop om vad

högstadiet så bokade vi tider i halvklass, klassens

lärare i biologi var med i klassrummet. Vi presenterade oss kort för eleverna och berättade att vi ofta pratade med par om lust, otrohet och porr och att vi

fått idén att träffa ungdomar och prata med dem om det också utifrån den nya läroplanen.

Vi började med att prata om att alla känner sexuell lust ibland från början av tonåren och tills man dör.

Men lusten är ibland stark och ibland obefintlig.

mer konkret fråga. Också där sade vi att man be-

man tycker ska gälla. Båda behöver tänka igenom

vad man själv tycker och sedan fråga och lyssna på hur den andra tänker och hur den tycker. Om man

inte tycker lika måste man prata om det och kom-

promissa. Eleverna pratade om sociala medier där gränserna till otrohet kanske lättare kan flyttas. Är

det otrohet om den killen har mycket kontakt med

en annan tjej på sociala medier i ett heterosexuellt förhållande.

Många yttre saker kan påverka lusten och också om

Svartsjuka och kontroll är inte kärlek eller roman-

mera. Även om man känner lust så kanske man

bestämma och ta makt över sin partner. Vi pratade

man är glad, sjuk, trött, har druckit alkohol, med inte vill ha sex. Om man är ihop eller träffar någon

tillfälligt behöver man prata om sexuell lust, jag

tik. Det är makt och tvång. Det är att den ena ska också om känslor, handlingar och val.

svensk familjeterapi 16

och porr på högstadiet

Porr var något som alla eleverna hade pratat om

och kunskap kom till nytta för de elever vi träffat

och finns i riklig mängd på nätet. Vi pratade om vad

kommande år.

med lärare. Vi konstaterade att porr är lättillgängligt som är porr och vad som är sexuella skildringar och

och vi hoppas fortsätta träffa alla 9:or i Sala under

att porr inte är på riktigt. Sexuella fantasier har alla

Vi avslutade med att läsa ett stycke ur Bomullsäng-

gade eleverna vad som kan vara bra med porr och

och pratade om det utifrån dagens ämnen.

ibland från tonåren och hela livet igenom. Vi frå-

eln av Susanne Alakoski som beskriver ett samlag

vad som kan vara dåligt med porr när man är ihop.

Också om den ena tittar på porr kan den andra då hävda att den ena är otrogen.

Mats Stenberg & Gill Wetterberg

Vi tyckte båda att det var en viktig och meningsfull

Familjerådgivningen i Sala

diskussion med eleverna och tror att vår erfarenhet

svensk familjeterapi 17

Lunchwebbinarium Carina Håkansson berättar om sin bok

Terapeuten: Om levd erfarenhet och profession Det här lunchwebbinariet handlar om min bok, 'Terapeuten: Om levd erfarenhet och profession.'

Fredag den 14 april kl. 12-13 Ingen anmälan. Ingen kostnad.

Scanna QR koden eller följ länken på webbsidan/facebook för att delta.

I boken vill jag närma mig det terapeutiska arbetet inifrån och dela erfarenheter, tankar och känslor med dig som läsare. Till min hjälp finns ett band av människor från när och fjärran. Från då och nu.

Människor med skilda erfarenheter och olika teoretiska referenser. Det innebär tidvis motsägelsefulla uppfattningar och ibland direkta motsättningar. Du kommer att se hur jag stundtals vacklar, tvivlar och måste börja om i en ny ända. Du kommer att förundras över att människor tar sig igenom svåra livshändelser och du kommer att häpna över den slump som ibland avgör våra öden. Du kommer också att ställas inför människor som inte orkade. De som inte mäktade med och som gav upp.

Men framför allt kommer du att få ta del av rika och starka ögonblick som jag har glädjen att vara del av.

Carina Håkansson är socionom, leg. psykoterapeut och Dr i psykoterapi.

LUNCHWEBBINARIUM

SAMTALSFORUM FÖR FÖRÄLDRAR TILL TONÅRINGAR – VAD VILL DE PRATA OM? Det här lunchwebbinariet kommer att handla om vad föräldrar till tonåringar vill prata om i diskussionsforum för föräldrar, hur de tänker att det skulle vara till hjälp för dem i föräldraskapet, och vilka praktiska förutsättningar som skulle underlätta deras deltagande. Föreläsningen är baserad på den fjärde studien i min avhandling.

Våren 2019 disputerade jag vid Psykologiska institutionen med avhandlingen ”Reaching out with universal parental support”, som handlar om att stötta människor i deras föräldraskap.

KARIN THORSLUND

Leg. psykoterapeut & universitetslektor

5 MAJ 2023 KL. 12-13 INGEN FÖRANMÄLAN. INGEN KOSTNAD. SCANNA QR KODEN ELLER FÖLJ LÄNKEN PÅ WEBBSIDAN/FACEBOOK FÖR ATT DELTA.

Man föds inte till kvinna 1949 gavs Det andra könet ut i

Frankrike. Den mottogs med en chock. Att en kvinna kunde skriva

boken beskriver kan anses som daterat. Vi lever i en annan

tid än slutet av 40-talet. Det har gått nästan 75 år. Har inte kvinnor andra möjligheter i dag än då? Föräldraförsäkring, preventivmedel, aborträtt, förskolor, jämställdhetsom-

om kvinnors sexualitet och till och

budsman har väl påverkat samhället vi lever i i dag? Vårt

hört. Dessutom var den skriven av

Beauvoir beskriver balansen mellan den frihet och de be-

med lesbisk kärlek var något oer-

en kvinna som ansågs excentrisk, hon levde i öppna förhållanden, var barnlös och ogudaktig.

svar är Nej.

gränsningarna som finns i människans liv. Det gör större skillnad att växa upp till kvinna än de flesta inser, inbe-

gripet kvinnor själva. Kvinnors vardagliga erfarenheter avviker från männens redan från tidig ålder. Det kan där-

för ge intryck av att vara ”naturliga” skillnader. Beauvoir

Boken kan beskrivas som tillämpad existentialism eller fenomenologi. Beauvoir har två stora ämnen; mänsklighetens historia utifrån ett patriarkalt perspektiv och den enskilda kvinnans historia från födelse till ålderdom.

Vi har läst 903 gram bok, översatt till svenska 2002 av Adam Inczédy-Gombos och Åsa Moberg. Att jämföras med 138 gram som den andra boken på bilden väger, To-

mas Böhms Kärleksrelationer. En herkulisk uppgift som har gett riklig belöning.

Det andra könet ses som den existentialistiska rörelsens mest betydande verk. I den första översättningen till en-

gelska 1953 fick den titeln Woman´s life today och flera av

de centrala begreppen inom existentialistisk terminologi

översattes felaktigt. I de tidiga upplagorna är omslagen suddiga bilder på nakna kvinnor. Är detta exempel på att

boken förringades och att försök gjordes att marginalisera dess betydelse? Kanske inte. Det kan i stället bero på att den betraktas som en fallstudie och inte som ett filosofiskt verk.

hävdar att det är myter om kvinnlighet. Första delen av boken beskriver hon myt och verklighet. Därefter återger

hon en kvinnas liv från det hon är nyfödd och vidare i livet.

Pojkar och män beskrivs ofta som modiga och är hjältar,

klär sig i bekväma kläder och skor. Flickor och kvinnor beskrivs ofta som svaga, hjälplösa och behövande. De

klär sig ofta i mer opraktiska kläder, kvinnor förväntas bära högklackade skor i flera sammanhang, smink, naglar och att ta bort behåring på kroppen som stör är vardag för många flickor och kvinnor.

Vi använder mannen som måttstock. Det normala är det manliga och det mäts och jämförs med det kvinnliga.

Också i språket. Ett sätt att beskriva det kommer från He-

gels bilder om relationer och blickar. Man kan beskriva det som relationen mellan herre och slav eller att mannen är medelpunkten av universum och kvinnan är den

andra. Kvinnan begränsar också sig själv då hon ser

världen genom mannens blick. Hon tror och tycker att hennes förutsättningar och möjligheter till förändring är

givna av naturen och begränsade. Som existentialismen beskriver det så lever kvinnan i ond tro. Hon ser inte sina

Vid läsningen har vi flera gånger diskuterat om det som

möjligheter till förändring, transcendens.

svensk familjeterapi 20

Boken är kritisk till psykoanalysen och det historiemateri-

alistiska perspektivet som författaren menar saknar evidens

i många stycken. Freud beskrev sina teorier utifrån ett man-

till en lycklig kärleksrelation i äktenskapet men många svårigheter.

ligt perspektiv och utan att ta med det sociala och ekono-

Varför ska man ge sig på en så stor uppgift som att läsa

och frånvaro av möjligheten till val. Engels har endast med

liv och verk? Jo, vi behöver fortfarande få syn på struk-

miska förutsättningarna, med stark betoning av sexualitet

denna omfattande bok, ett stordåd likt Selma Lagerlöfs

det ekonomiska förutsättningarna i sina teorier vilket ger

turer i samhället som ger de förutsättningar vi har och som

en för begränsad bild av de villkor som kvinnor har.

påverkar de val vi gör.

Delarna om den kvinnliga kroppens villkor med menstrua-

Källa; Existentialisterna. En historia om frihet, varat och aprikoscocktail av Sarah Bakewell.

tion och graviditet jämte de biologiska utgångspunkterna

om befruktning är intressanta och ger perspektiv när man läser boken i dualismens tecken, som man eller kvinna.

Man kan säga att hon inte ser så positivt på möjligheterna

Mats Stenberg & Gill Wetterberg Familjerådgivningen i Sala

svensk familjeterapi 21

Familjesystemets betyd barnets utveckling: en s Prematura barn löper en ökad risk

för

utvecklingsmässiga

svårigheter och är givet sin neurologiska

omognad

mer

beroende av omgivningen för

reglering. En prematur födsel innebär också en stark påfrest-

ning för det familjesystem som

utgör barnets omgivning. Vad är då familjesystemets betydelse för

det prematura barnets utveckling?

fullgångna barn i sina interaktioner, och vilken inverkan kvaliteten på familjesamspelet har på

barns utveckling. Detta är den första systematiska

översikten av familjens funktion och kvaliteten på triadiska interaktioner i prematura familjer. Våra

resultat lyfter fram vikten av att se och stödja hela familjens interaktioner för att främja utveckling hos för tidigt födda barn. Studien är publicerad i Children.

Född för tidigt Ungefär vart tionde barn föds för tidigt. Prematura barn föds i någon mening till en omgivning i akut kris. Den för tidiga födseln är ofta en chock och innebär en svår påfrestning för föräldrarna, efter-

som graviditeten och de materiella och psykolo-

Sedd ur ett systemiskt perspektiv är interaktioner i familjen betydligt mer komplex än uppräkningen av enskilda dyader. Beklagligt nog fokuserar dock mest forskning som betraktat det för tidigt

födda barnets uppväxtmiljö på mamma-barn interaktionen. Genom en systematisk översikt

utifrån ett familjesystemiskt perspektiv och baserat på Cochrane-modellen kunde vi identifi-

era endast elva studier av huruvida familjer med för tidigt födda barn skiljer sig från familjer med

giska förberedelserna inför förlossningen avbryts i förtid. I många fall innebär den också ett stort vårdbehov för barnet, med påföljd att barnet separeras från föräldrarna när vårdpersonal tar över

en stor del av det dagliga omhändertagandet. Att få ett för tidigt fött barn kan också orsaka påfrest-

ningar i tiden förbi det akuta stadiet. Mödrar med för tidigt födda barn löper större risk att drabbas av förlossningsdepression jämfört med mödrar

till fullgångna bebisar (Phillips & Tooley, 2005;

Treyvaud, 2014) och både mammor och pappor

svensk familjeterapi 22

delse för det prematura systematisk översikt

rapporterar oftare symtom på posttraumatiskt

ofta mer passiva och mindre alerta än fullgångna

draskapet (Treyvaud, 2014).

(De Schuymer et al., 2012), har sämre reglerings-

stressyndrom och stressande utmaningar i föräl-

Särskilda egenskaper som kan vara utmanande hos för tidigt födda barn kan bero på dess neurolo-

giska omognad. Till exempel är för tidigt födda

bebisar (Feldman & Eidelman, 2007), ler mindre

förmåga och oftare ett svårt temperament (Klein et al., 2009) samt högre nivå av negativ affekt

(Hughes et al., 2002). Ett sätt att tänka kring

hur dessa egenskaper påverkar och påverkas av

svensk familjeterapi 23

barnets utveckling är att en individ som redan

är sårbar på grund av inre faktorer löper större

risk att också drabbas av andra riskfaktorer i sin omgivande miljö, jämfört med en motståndskraftig individ (Diathesis stress-modellen, Monroe

& Simons, 1991). Ett nyare tankesätt ser istället det som ofta betraktas som inre riskfaktorer som en förhöjd känslighet för yttre påverkan (Differential susceptibility, Belsky et al., 2007). Personer

med en sådan känslighet anses inte bara vara mer känsliga för negativ påverkan utan också mer mot-

tagliga för positiv påverkan, i linje med vad senare

forskning har visat (Castel et al., 2016; Shah et al., 2013). En möjlig förklaring till detta tros vara att prematura barn, givet sin neurologiska omognad, är mer beroende – och därmed mer mottagliga –

av sin uppväxtmiljö för att reglera sitt beteende, vilket under gynsamma omständigheter kan resultera i bättre anpassning (Hadfield & Gerow, 2017).

- ett samband som inte håller för fullgångna barn

Dyadiska interaktioner

(Faure et al., 2017).

Att förälder och barn synkroniserar sina känslor

och delar positiva upplevelser hjälper barnet utveckla sin sociala förmåga och relatera till sin

omgivning, och är också viktigt för barnets senare förmåga till självreglering (Feldman, 2003; Feldman, 2007a; Feldman et al., 1999). Studier har

visat att mödrar till för tidigt födda barn har en likvärdig förmåga att tona in med och svara an på sitt barns signaler, som mödrar till fullgångna

barn (Bilgin & Wolke, 2015; Faure et al., 2017), men denna förmåga verkar vara särskilt viktigt för de för tidigt födda, eftersom den predicerar

deras socioemotionella utveckling vid 11 års ålder

Medan mödrar till för tidigt födda barn tenderar att

vara mer aktiva och stimulerande och mer direkta i styrandet av barnets uppmärksamhet (Landry et al., 1986), speglar de och imiterar i lägre utsträck-

ning barnets affektiva ansiktsuttryck än mödrar till fullgångna barn (Malatesta et al., 1986). En metaanalys fann att föräldrar till för tidigt födda

barn tenderar att inta en mer inkräktande och kon-

trollerande föräldrastil som är bestående genom barndomen (Toscano et al., 2020). Eftersom det

inte finns någon skillnad i föräldrars förmåga till

intoning kan det istället handla om en justering till särskilda behov och egenskaper hos barnet.

svensk familjeterapi 24

barnets uppväxtmiljö – betydligt mer komplext

än uppräkningen av enskilda dyadiska relationer (Minuchin, 1985). Familjemedlemmarna formar inte sina relationer till varandra i ett vacuum, utan

allt relationsskapande står i förhållande till andra relationer inom familjen, och hur dessa relationer

fungerar. Varje individ är en delaktig medskapare

i de processer och mönster som reglerar familjens beteenden. Att studera element utanför sin kontext ger därför en fragmentiserad och missvisande bild

(Minuchin, 1985). Exempelvis kan interaktioner i en dysfunktionell dyad i familjen förbättras av

en tredje familjemedlem med starkare samspels-

förmåga, genom att stress och spänningar inom systemet minskar (Fivaz-Depeursinge & Favez, 2006). Det finns också tecken på att föräldrar blir

mer lyhörda gentemot barnet när de umgås med sitt barn tillsammans, snarare än var för sig (UdryJørgensen et al., 2016).

En föräldrastil som karaktäriseras av hög aktiver-

ing kan utgöra en kompensation för det för tidigt födda barnets svaga signaler (Wijnroks, 1998),

och eftersom barnets känslouttryck ofta präglas av negativ affekt, som ilska och frustration, kan det

vara olämpligt att i alltför hög utsträckning spegla eller imitera dem (Malatesta et al., 1986).

Den familjesystemiska forskningen har vuxit fram sedan introduktionen av framför allt två teoretiska

modeller och innebär ett skifte i såväl perspektiv som forskningsmetoder. Den första modellen är

Sameroffs transaktionella modell, som framhåller den dialektiska aspekten av barnets utveckling.

Barnet påverkar den omgivande miljön och är medskapare av sin egen uppväxtmiljö som i sin tur influerar barnets utveckling. Barnet och dess

Systemiskt perspektiv

omgivning både påverkar och påverkas av var-

Forskning som beaktar det för tidigt födda bar-

andra kontinuerligt (Sameroff, 1975). Den andra

på den dyadiska interaktionen mellan barnet

(Ecological systems theory). I likhet med den

perspektiv är dock familjesystemet – som utgör

modellen barnets utveckling i samspel med dess

nets uppväxtmiljö har beklagligt nog fokuserat

modellen är Bronfenbrenners ekologiska modell

och föräldern (mamman). Sett ur ett systemiskt

transaktionella modellen förstår den ekologiska omgivning, men beaktar även hur barnets närm-

svensk familjeterapi 25

sta omgivning i sin tur är omsluten av flera lager

familjemedlemmarnas uppfattning av familjens

utspelar sig mellan de olika miljöerna som omger

familjemedlemmarnas representationer av den

omgivande miljöer. Interaktionsprocesser som

varandra är således också viktiga att beakta (Bronfenbrenner, 1986).

fungerande inom olika domäner – det vill säga egna familjens fungerande. Den något nyare me-

todologiska grenen avser att genom observationer av interaktioner mäta den praktiserande familjen

Hur fånga in det systemiska?

(Favez et al., 2016), men det har visat sig svårt att

Större konstellationer än dyader blir på grund av sina dynamiska och mångbottnade egenskaper särskilt svåra att studera med de förfinade forskn-

ingsmetoder som finns tillgängliga. Det finns idag ingen konsensus i den systemiska familjeforsknin-

operationalisera och utveckla metoder kring detta (Venturelli et al. 2016).

Interaktionskvalité - familjealians

i

systemiskt

perspektiv

gen kring vare sig metoder eller operationalisering

Ett sätt att operationalisera det systemiska perspek-

överflöd av snarlika begrepp som alla avser fånga

så kallade familjealliansen, som handlar om hur

av familjeprocesserna i fokus. Tvärtom finns ett en kvalitativ aspekt av familjens interaktionsmön-

ster och processer, vilket sannolikt hindrar kun-

skapsutvecklingen genom att försvåra jämförelser av tidigare studier och fältets vidareutveckling.

Familjeprocesser kan dessutom konceptuellt delas

in i den representerade familjen och den praktis-

erande familjen (Reiss, 1989). Den representerade familjen innefattar de uppfattningar och represen-

tationer som enskilda familjemedlemmar har om

familjen, medan den praktiserande familjen innefattar de faktiska interaktionsmönstren i varda-

gen. Den representerade och den praktiserande

familjen hänger ihop och påverkar varandra men

är konceptuellt åtskilda. Denna distinktion har gett upphov till två metodologiska grenar inom

den systemiska familjeforskningen. Vanligast förekommande är självskattningar, som typiskt

besvaras av mamman, och intervjuer som mäter

tivet av den praktiserande familjen är genom den föräldrar och barn koordinerar sig som familj när

de står inför att lösa en uppgift (Fivaz-Depeursinge

& Corboz-Warnery, 1999). Hög familjeallians in-

nebär att alla familjemedlemmar engagerar sig i

uppgiften, visar respekt för varandras åtaganden, turas om i samspelet och visar ömhet i interaktion-

er med varandra. Låg familjeallians å andra sidan innebär att familjemedlemmar exkluderar sig

själva eller konkurrerar med varandra, och visar lite ömhet i interaktionerna (Fivaz-Depeursinge & Favez, 2006; Fivaz-Depeursinge et al., 2009).

Faves et al. (2012) visade att barnen i familjer med hög familjeallians lekte mer självständigt under

en semistrukturerad leksituation och påkallade inte uppmärksamhet i lika hög utsträckning som barn från familjer med låg familjeallians. Förfat-

tarna fann också en möjlig interaktionseffekt mellan barnets temperament och familjeallians vid

18 månader ålder, vilket följer det mönster den

svensk familjeterapi 26

transaktionella modellen föreslår – att barnet själv

& Corboz-Warnery, 1999). Med beaktande för de

et al., 2012).

mer med det triadiska perspektivet studerar LTP

påverkar den miljö som sedan formar den (Favez

Familjeallians verkar vara stabil över tid, från den

prenatala perioden till barnets femte födelsedag

(Faves et al., 2012), och en hög familjeallians är associerat med ett mer lyhört föräldraskap (Udry-

Jørgensen et al., 2016). En hög familjeallians har visat sig predicera bättre utvecklingsresultat avs-

eende sociokognitiv förmåga, förståelse för affekter och emotionsreglering vid 5 års ålder (Faves et al., 2012), medan familjesammanhållning vid

barnets femte månad kunde predicera dess sociala

forskningsmetodologiska implikationer som kom-

familjeinteraktioner genom observation, där alla

tre familjemedlemmars delaktighet i dynamiken

registreras och analyseras. Metoden har inspirerat flera efterföljande studier, men begränsas till tre interaktionsparter, med följden att eventuella sys-

kon eller andra familjemedlemmar utesluts från analysen. The PicNic game (PNG: Favez et al.,

2016) är en semistrukturerad observationsmetod som tillåter fler än tre interaktionsparter, men som saknar fortfarande spridning i studier.

kompetens vid 32 månaders ålder (Feldman &

Studiens ansats och förfarande

fann att en låg nivå av harmoni inom familjen vid

Vi genomförde en systematisk litteraturöversikt

hos barnet tre år senare, även efter kontroll av in-

pgiften att studera hela familjesystemet runt det

Mashala, 2010). McHale och Rasmussen (1998) 8 månaders ålder predicerade aggressivt beteende

för att lyfta fram den forskning som åtar sig up-

dividuella faktorer och parrelationens fungerande.

för tidigt födda barnet, och undersöka betydelsen

En annan observationsmetod som tar hänsyn

barnet. Den systematiska litteraturöversikten ut-

till triangeln mellan mamma, pappa och barn är

Lausanne trilouge play (LTP: Fivaz-Depeursinge

av familjens fungerande för det för tidigt födda

formades i enlighet med Cochrane-modellen (Hig-

gins & Green, 2008, se Box 1 för sammanfattning).

Box 1 Vad innebär det att göra en systematisk litteraturöversikt enligt Cochrane-protokollet?

För att minimera risken för bias och öka reliabiliteten i resultaten används en systematik, sammanfattad i ett protokoll, i hur man genomför en systematisk översikt. Cochrane-protokollet kräver att forskarna bl.a. redogör på förhand forskningsfrågan de avser behandla, inklusions- och exklusionskriterier, och hur man ska gå till väga för att identifiera, utvärdera och sammanfatta de studier som ingår i översikten. Den sammanställda informationen i protokollet blir en offentlig redogörelse av planen för forskningen [1]. Översikter som sammanställts i enlighet med Cochrane-protokollet anses hålla mycket hög kvalitet [2-3].

[1] Delaney A, Bagshaw SM, Ferland A, Laupland K, Manns B, Doig C. The quality of reports of critical care meta-analysis in the Cochrane Database of Systematic Reviews: an independent appraisal. Crit Care Med 2007; 35: 589 – 94.

[2] Moseley AM, Elkins MR, Herbert RD, Maher CG, Sherrington C. Cochrane reviews used more rigorous methods than non-Cochrane reviews: a survey of systematic reviews in physiotherapy. J Clin Epidemiol 2009; 62: 1021 – 30.

[3] Tricco AC, Tetzleff J, Pham B, Brehaut J, Moher D. Non-Cochrane vs Cochrane reviews were twice as likely to have positive conclusion statements: cross-sectional study. J Clin Epidemiol 2009; 62: 380 – 86.

svensk familjeterapi 27

Vi använde databaserna psycINFO, socINDEX

2011). Fyra studier visade lägre familjefungerande

sökningar i referenslistor och litteraturöversik-

(2007b) fann att familjer med för tidigt födda barn

och PubMed, och gjorde även ytterligare manuella ter. Efter att vi tagit fram sökord och definierat inklusions- och exklusionskriterier gjorde vi två

huvudsökningar och identifierade sammanlagt 584 artiklar. Efter genomgång av titel och abstrakt

läste vi 70 artiklar i fulltext. Det slutgiltiga urvalet utgjordes av sammanlagt 11 artiklar (se Figur 1 och Tabell 1). För kvalitetsbedömning använde vi Newcastle-Ottawa scale assessment form for cohort studies (NOS; Wells et al., 2012). Två granskare gjorde en oberoende bedömning av kvaliteten i de

inkluderade studierna utifrån NOS, och jämförde sedan sina respektive bedömningar. Kvaliteten i de inkluderade studierna var huvudsakligen god.

För att besvara den första forskningsfrågan jämfördes vi i ett första steg studiernas resultat avs-

eende familjefungerande eller kvalitet i triadiska

interaktioner, mellan familjer med prematurer och

familjer med fullgångna barn. För att besvara den

hos familjer med för tidigt födda barn. Feldman

hade lägre nivå av sammanhållning och högre rigiditet än i familjer med fullgångna barn. Gatta et al. (2017) fann att den sammantagna kvaliteten i de

triadiska interaktionerna var lägre i familjer med

för tidigt födda barn, men att de inte skiljde sig

från familjer med fullgångna barn i aspekter som rörde medföräldraskap och föräldraallians. Trey-

vaud et al. (2011) visade att familjer med för tidigt födda barn rapporterade sämre generellt familjefungerande jämfört med familjer med fullgångna

barn: större svårighet att lösa problem, otydlig kommunikation, otydliga och orättvisa roller, mer begränsade affektiva responser och mer inblandn-

ing i varandras handlingar. Mönstren var stabilt

över tid: låga poäng för familjefungerande vid 2-års ålder predicerade låga poäng vid 7- års ålder, oberoende av grupptillhörighet (P=.13) (Treyvaud et al., 2011).

andra forskningsfrågan jämförde vi på samma

Resultat från Eriksson & Pehrsson (2003) visade

mellan familjefungerande eller kvalitet i triadiska

generella familjefungerande, där familjer med för

sätt respektive studies resultat avseende koppling interaktioner, och utvecklingsutfall mellan prematura och fullgångna barn.

Familjefungerande i familjer med för tidigt födda barn

en liten men signifikant skillnad mellan gruppernas

tidigt födda barn rapporterade mindre svårigheter.

Dock uppvisade dessa familjer signifikant större överinvolvering (enmeshment), i form av en

oförmåga att lämna varandra ifred och uppfatta sig själva och varandra som separata individer.

Av elva inkluderade studier visade fem studier sig-

nifikant gruppskillnad avseende familjefungerande (Eriksson & Pehrsson, 2003; Feldman, 2007b;

Gatta et al., 2017; Kalmár, 1996; Treyvaud et al.,

Det ska noteras dock att studien jämförde familje-

fungerande hos familjer med för tidigt födda barn i åldrarna 3, 5 och 8 år med en normgrupp med

barn i åldrarna 9-15 år, vilket gör resultaten min-

dre tillförlitliga. Kalmár (1996) visade också på

svensk familjeterapi 28

svensk familjeterapi 29

skillnader i familjefungerande mellan grupperna,

Sammanlagt finns således stöd för både likvär-

barn, där atmosfären i hemmet bedömdes som mer

med för tidigt födda barn jämfört med familjer

men till fördel för familjer med för tidigt födda positiv.

Crnic och Greenberg (1987) fann inga skillnader i familjefungerande mellan familjer med för tidigt födda och familjer med fullgångna barn, men avslöjade en gruppskillnad avseende hur familje-

fungerande hänger samman med andra variabler. I familjer med för tidigt födda barn fanns ett starkt

positivt samband mellan familjefungerande och mammans och barnets beteende, ett samband som inte fanns i familjer med fullgångna barn. Skill-

naden mellan grupperna var mest framträdande i affekt hos modern och hos barnet (Crnic & Greenberg, 1987).

Fem studier påvisade ingen gruppskillnad avs-

dig och sämre kvalitet av interaktioner i familjer med fullgångna barn. Med utgångspunkt i den tumultartade upplevelse som en prematur födsel innebär är det inte förvånande att kvaliteten på

familjeinteraktioner delvis är sämre i familjer med för tidigt födda barn. Skillnader i vissa aspekter

av föräldra-barn-interaktionen kan med hänsyn till detta snarare ses som en adaptiv och kompenser-

ande process för att ge den för tidigt födda barnet optimala förutsättningar. En studie i översikten

fann att hög grad av organisation och kontroll i familjesystemet korrelerade positivt och starkt med en gynnsam utveckling hos för tidigt födda barn (Crnic & Greenberg, 1987).

Betydelsen av familjens fungerande

eende familjefungerande (Crnic & Greenberg,

Vårt andra syfte var att jämföra betydelsen av

2015; Leijon et al., 2003; Taylor et al., 2001)

tive fullgångna barns utveckling. Av elva inklud-

1987; Farooqi et al., 2007; Gueron-Sela et al.,

och en studie rapporterade inget resultat för hur de två grupperna skiljde sig åt avseende familjefungerande (Lean et al., 2018). Det fanns inget

tydligt samband mellan studiernas resultat och barnens ålder vid studiens genomförande. Det går

heller inte att se någon skillnad mellan de studier

familjens fungerande för prematurt födda respek-

erade studier undersökte endast fem sambandet mellan familjefungerande och någon typ av ut-

vecklingsutfall hos barnet. De utvecklingsområden som undersöktes var kognitiv, social, språklig utveckling, samt psykopatologiska symptom.

som påvisade skillnad mellan grupperna avseende

Tre studier fann ett samband mellan familje-

självskattning, eller vilket skattningsinstrument

tidigt födda men inte fullgångna barn (Crnic &

vilken metod de använt; observation, intervju eller

fungerande och utveckling som bara gällde för

eller kodningssystem de använt.

Greenberg, 1987; Farooqi et al., 2007; GueronSela et al., 2015). Gueron-Sela et al. (2015) fann

svensk familjeterapi 30

att kvaliteten i triadiska interaktioner modererade social utveckling för prematurt födda. När dessa

barn ingick i lågkvalitativa triadiska interaktioner

och kognitiv eller språklig utveckling oavsett grupptillhörighet.

presterade de signifikant sämre avseende social

Dessa resultat kan förstås som att kvaliteten på

däremot ingick i högkvalitativa triadiska interak-

födda barn än för fullgångna barn. Det ger också

social funktion än fullgångna barn. Avseende kog-

födda barnet som föreslås i med Differential

triadiska interaktioner, men kvaliteten i triadiska

synkronisera känslomässiga upplevelser och dela

för prematurt födda barn som för social funktion.

för tidigt fött eller fullgånget att utveckla sociala

mellan familjefungerande och psykopatologi

(Feldman et al., 2003; Feldman, 2007b; Feldman

Prematurt födda barn i sämre familjefungerande

dock vara särskilt gynnsamt för gruppen med

ångestrelaterade och uppmärksamhetsrelaterade

Det finns inga uppenbara systematiska skillnader

funktion jämfört med fullgångna barn. När de

familjeinteraktioner är viktigare för det för tidigt

tioner presterade de signifikant bättre avseende

stöd för den ökade känslighet hos det för tidigt

nitiv funktion fanns ett samband med kvaliteten i

susceptibility-modellen (Belsky et al., 2007). Att

interaktioner modererade inte kognitiv utveckling

positiva känslor hjälper barnet oavsett om det är

Farooqi et al. (2007) fann ett signifikant samband

färdigheter och senare förmågan att självreglera

för prematurt födda, men inte fullgångna, barn.

et al., 1999; Gueron-Sela et al., 2018), det tycks

uppvisade

för tidigt födda barn (Gueron-Sela et al., 2015).

i

större

utsträckning

somatiska,

problem.

i resultaten utifrån barns ålder, metod eller mått

Crnic & Greenberg (1987) fann inget samband

statistiska analyser för att säkerställa slutsatser

mellan generellt familjefungerande och utveck-

ling, men familjernas nivå av organisation och

som används. Det skulle dock krävas ytterligare kring detta.

kontroll korrelerade starkt och positivt med kog-

Begränsningar och slutsatser

månaders ålder. Sambandet kvarstod för språklig,

Översikten tillämpade ett systemiskt perspektiv

För fullgångna barn fanns inget sådant samband.

av relationen mellan föräldrar och barn inom

band mellan IQ-poäng hos barnet och det emo-

kvalitet skulle ha gett ett mer robust underlag för

familjen, utan någon skillnad för prematurt födda

ser forskningsfältet inte ut i dagsläget. Stor varia-

visade inget samband mellan familjefungerande

inkluderade studierna försämrar förutsättningarna

nitiv och språklig utveckling hos barnet vid 12 men inte kognitiv, utveckling vid 24 månader.

och betonar därmed den transaktionella aspekten

Resultatet från Kalmár (1996) visade ett sam-

familjesystemet. Ett större antal studier av god

tionella klimatet och den sociala anpassningen i

slutsatser och kliniska rekommendationer, men så

jämfört med fullgångna barn. Lean et al. (2018)

tion i val av metod och deltagarkaraktäristika i de

svensk familjeterapi 31

för jämförelser. Två av de inkluderade studierna bedömdes dessutom vara av låg kvalitet.

Den bredd av variabler, metoder och instrument

som finns representerade i översikten vittnar om ett överflöd av överlappande begrepp och oty-

dliga distinktioner i hur man definierar och mäter kvalitén i familjefungerande med ett systemiskt perspektiv. Strängare inklusionskriterier skulle ha omöjliggjort en översikt över fältet. Samti-

digt innebär bristen på samstämmighet kring hur familjeinteraktioner ska operationaliseras ett hot mot validiteten.

Resultaten från vår översikt speglar främst den representerade familjen, och i synnerhet mödrars

representation av familjen. Endast tre studier använde en observationsmetod, och en använde en

semistrukturerad intervju, jämfört med sju stud-

ier baserade på självskattningar genomförda av mödrar. Som metod är självrapportering begrän-

sad till information som är medvetet tillgänglig för den som svarar. Ur ett systemiskt perspektiv vore

det önskvärt att åtminstone få tillgång till mer än en familjemedlems medvetna representation av familjen.

Slutligen är alla inkluderade studier baserade på urval från västerländska, industrialiserade länder,

vilket medför risk för kulturellt bias. Det är möjligt

att variationer i kvaliteten på familjeinteraktioner har andra uttryck i andra kulturella kontexter och

att operationaliseringar av familjeinteraktioner

av

undersöks.

Elia Psouni

måste anpassas till det sammanhang i vilket de

Lisa Nyborg

svensk familjeterapi 32

Referenser Belsky, J., Bakermans-Kranenburg, M. J. & van IJzendoorn, M. H. (2007). For better and for worse: differential susceptibility to environmental influences. Current Directions in Psychological Science, 16(6), 300–304.

Bilgin, A. & Wolke, D. (2015). Maternal sensitivity in parenting preterm children: a meta-analysis. Pediatrics, 136(1), 177–193.

Bronfenbrenner, U. (1986). Ecology of the family as a context for human development: research perspectives.

Developmental Psychology, 22(6), 723–742.

Castel, S., Creveuil, C., Beunard, A., Blaizot, X., Proia, N. & Guillois, B. (2016). Effects of an intervention program on maternal and paternal parenting stress after preterm birth: a randomized trial. Early Human Development, 103, 17–25. * Crnic, K. A. & Greenberg, M. T. (1987). Transactional relationships between perceived family style, risk status, and mother-child interactions in two-year olds. Journal of Pediatric Psychology, 12(3), 343-362.

De Schuymer, L., De Groote, I., Desoete, A., & Roeyers, H. (2012). Gaze aversion during social interaction in preterm infants: A function of attention skills? Infant Behavior and Development, 35(1), 129–139.

svensk familjeterapi 33

* Eriksson, B. S. & Pehrsson, G. (2003). Relationships between the family’s way of functioning and children’s temperament as rated by parents of pre-term children.

Journal of Child Health Care: for professionals working with children in the hospital and community, 7(2), 89–100. * Farooqi, A., Hägglöf, B., Sedin, G., Gothefors, L. & Serenius, F. (2007). Mental health and social competencies of 10- to 12-year-old children born at 23 to 25 weeks of gestation in the 1990s: a Swedish national prospective follow-up study. Pediatrics, 120(1), 118–133.

Faure, N., Habersaat, S., Harari, M. M., Müller-Nix, C., Borghini, A., Ansermet, F., Tolsa, J. & Urben, S. (2017). Maternal sensitivity: a resilience factor against internalizing symptoms in early adolescents born very preterm? Journal of Abnormal Child Psychology, 45, 671–680.

Favez, N., Frascarolo, F., Carneiro, C., Montfor, V., Corboz-Warneny, A. & Fivaz-Depeursinge, E. (2012).

The development of the family alliance from pregnancy to toddlerhood and children outcomes at 18 months.

Infant and Child Development, 15, 59–73.

Favez, N., Frascarolo, F. & Grimard, N. (2016). The PicNic game: Presentation of a situation of observation to assess family interactions. Infant Mental Health Journal, 37(3), 235–246.

Feldman, R. (2003). Infant–mother and infant–father synchrony: the coregulation of positive arousal. Infant Mental Health Journal, 24(1), 1–23.

Feldman, R. (2007a). Parent-infant synchrony and the construction of shared timing; physiological precursors, developmental outcomes, and risk conditions.

Journal of Child Psychology and Psychiatry, 48(3–4), 329–354. * Feldman, R. (2007b). Maternal versus child risk and the development of parent child and family relationships in five high-risk populations. Development and Psychopathology 19(2), 293-312.

Feldman, R., & Eidelman, A. I. (2007). Maternal postpartum behavior and the emergence of infant–mother and infant–father synchrony in preterm and full-term infants: The role of neonatal vagal tone. Developmental Psychobiology, 49(3), 290–302.

Feldman, R., Greenbaum, C.W. & Yirmiya, N. (1999).

Mother-infant affect synchrony as an antecedent of the emergence of self-control. Developmental Psychology, 35(1), 223–231.

Fivaz-Depeursinge, E. & Corboz-Warnery, A. (1999).

The primary triangle: a developmental view of mothers, fathers and children. Basic Books.

Fivas-Depeursinge, E. & Faves, N. (2006). Exploring triangulation in infancy: two contrasted cases. Family Process, 45(1), 3-18.

Fivaz-Depeursinge, E., Lopes, F., Python, M., & Favez, N. (2009). Coparenting and toddler’s interactive styles in family coalitions. Family Process, 48, 500–516. * Gatta, M., Miscioscia, M., Svanellini, L., Peraro, C. & Simonelli, A. (2017). A psychological perspective on preterm children: the influence of contextual factors on quality of family interactions. Biomed Research International, artikel-ID: 9152627. * Gueron-Sela, N., Atzaba-Poria, N., Meiri, G. & Marks, K. (2015). The caregiving environment and developmental outcomes of preterm infants: diathesis stress or differential susceptibility effects? Child Development, 86(4), 1014-1030.

Hadfield, K., O’Brian, F. & Gerow, A. (2017). Is level of prematurity a risk/plasticity factor at three years of age? Infant Behavior and Development, 47, 27–39.

Higgins, J., & Green, S. (2008). Cochrane handbook for systematic reviews of interventions. John Wiley & Sons Inc. Hughes, MB., Shults, J., McGrath, J. & Medoff-Cooper B. (2002). Temperament characteristics of premature infants in the first year of life. Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics, 23(6), 430–435. * Kalmár, M. (1996). The course of intellectual development in preterm and fullterm children: an 8-year longitudinal study. International Journal of Behavioural Development, 19(3), 491–516.

Klein, V. C., Gaspardo, C. M., Martinez, F. E., Grunau, R. E. & Linhares, M. B. M. (2009). Pain and distress reactivity and recovery as early predictors of temperament in toddlers born preterm. Early Human Development, 85(9), 569–576.

svensk familjeterapi 34

Landry, S. H., Chapieski, M. L. & Schmidt, M. (1986).

Effects of maternal attention-directing strategies on preterm’s response to toys. Infant Behaviour and Development, 9(3), 257–69. * Lean, R. E., Paul, R. E., Smyser, T. A., Smyser, C. D. & Rogers, C. E. (2018). Social adversity and cognitive, language, and motor development of very preterm children from 2 to 5 years of age. Journal of Pediatrics, 203, 177-184. * Leijon, I., Finnström, O., Sydsjö, G. & Wadsby, M. (2003). “Use of healthcare resources, family function, and socioeconomic support during the first four years after preterm birth. “ Archives of Disease in Childhood Fetal and Neonatal Edition, 88(5), 415-420.

Malatesta, C. Z., Grigoryev, P., Lamb, C., Albin, M. & Culver, C. (1986). Emotion socialization and expressive development in preterm and full term infants. Child Development, 57(2), 316–330.

McHale, J. & Rasmussen, J. (1998). Coparental and family group-level dynamics during infancy: early family precursors of child and family functioning during preschool. Development and Psychopathology, 10(1), 39-59.

Shah, P. E., Robbins, N., Coelho, R. B. & Poehlmann, J. (2013). The paradox of prematurity: the behavioral vulnerability of late preterm infants and the cognitive susceptibility of very preterm infants at 36 months postterm. Infant Behaviour & Development, 36(1), 50–62. * Taylor, H. G., Klein, N., Minich, N. & Hack, M. (2001).

Long-term family outcomes for children with very low birth weights. Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine, 155(2), 155-161.

Toscano, C., Soares, I. & Mesman, J. (2020). Controlling parenting behaviors in parents of children born preterm: a meta-analysis. Journal of Developmental and Behavioural Pediatrics, 41(3), 230–241.

Treyvaud, K. (2014). Parent and family outcomes following very preterm or very low birth weight birth: a review. Seminars in Fetal and Neonatal Medicine, 19(2), 131–135. * Treyvaud, K., Lee, K., Doyle, L. & Anderson, P. (2011). Family functioning, burden and parenting stress 2 years after very preterm birth. Early Human Development 87(6), 427-431.

Minuchin, P. (1985). Families and individual development: provocations from the field of family therapy.

Child Development, 56(2), 289–302.

Udry-Jørgensen, L., Tissot, H., Frascarolo, F., Despland, J.-N. & Favez, N. (2016). Are parents doing better when they are together? A study on the association between parental sensitivity and family-level processes.

Early Child Development and Care, 186(6), 915–926.

Monroe, S. M. & Simons, A. D. (1991). Diathesis-stress theories in the context of life stress research: implications for the depressive disorders. Psychological Bulletin, 110(3), 406–425.

Venturelli, E., Cabrini, E., Fruggeri, L. & Cigala, A. (2016). The study of triadic family interactions: the proposal of an observational procedure. Integrative Psychological and Behavioural Science, 50, 655-683.

Phillips S. J. & Tooley, G. A. (2005). Improving child and family outcomes following complicated births requiring admission to neonatal intensive care units.

Sexual and Relationship Therapy, 20(4), 431-442.

Wells, G. A., Shea, B., O’Connell, D., Peterson, J., Welch, V., Losos, M., Tugwell, P. (2012). The NewcastleOttawa scale (NOS) for assessing the quality of nonrandomized studies in meta-analyses. Hämtad 14 okt, 2021, från http://www.ohri.ca/programs/clinical_epidemiology/oxford.asp

Reiss, D. (1989). The represented and practicing family: Contrasting visions of family continuity. I A. J. Sameroff och R. N. Emde (Red.), Relationship disturbances in early childhood: A developmental approach (ss. 191220). Basic Book.

Sameroff, A. (1975). Transactional models in early social relations. Human Development, 18(1–2), 65–79.

Wijnroks, L. (1998). Early maternal stimulation and the development of cognitive competence and attention of preterm infants. Early Development & Parenting, 7(1), 19–30.

svensk familjeterapi 35

Dalarnas familjeterapiförening

BEHANDLARENS VÄRLD SVENSK FAMILJETERAPIKONGRESS 2023 Lance Cederström

Tryggve Balldin

”Hur blir ett möte till egentligen?”

”Just Du kan göra skillnad”

Jonna Bornemark ”Hur utvecklar vi vårt omdöme bortom förpappring och mätbarhet?”

Alain Topor ”Erfarenheter bortom regler”

Tillsammans med flera spännande seminarier att välja emellan!

Två heldagar fyllda med spännande föreläsningar och seminarier med huvudfokus på behandlaren och behandlarens värld.

En värld som innebär att förhålla sig till sig själv, till klienter/familjer, metoder, kollegor, vårdgrannar och inte minst den organisation behandlaren verkar inom.

18-19 oktober 2023 Galaxen i Borlänge

Mer information om programmet och anmälan hittar du på www.sfft.se. Scanna QR koden eller klicka här för att komma dit.

Johan Wallmark & Gunnar Forsberg

Ulrika Ernvik

”SIP – Samordnad Individuell Planering – byråkratiskt ’måste’ eller levande planeringssamtal?”

”Trygghet och glädje i behandlarens värld!”

Välj två seminarier

Gun Drott Englén ”Så många möjligheter som familjeterapeut /behandlare!”

Johan Sundelin

Björn Holmberg

"Att bli säkrare i sin osäkerhet - att överleva och utvecklas som behandlare”

”Hur vill jag visa mig som människa i världen?

Varför gör jag som jag gör?”

Kristina Edman ”Barns delaktighet i samtal”

Två dagars föreläsningar, fika, lunch & kongressmiddag ingår i kongressavgiften Fram till 31 maj: 3 300kr (3 700kr för icke-medlemmar) Från 1 juni: 3 600kr (4 000kr för icke-medlemmar) Avgifterna är exklusive moms

Anmälan senast 8 september Vid frågor, kontakta dalarnasfamiljeterapiforening@gmail.com

The system and I When I first encountered General Systems Theory in the late

an atom as a system, or a cell as a system, or a person as a

1960’s I was captivated. Here was a theory that appeared to

system, or a society as a system?

match the complexity of human beings whilst being almost mathematical in its elegance! I quickly identified myself as being a systemic therapist – that is, a therapist who bases his work on something called systems theory. Today I am uncertain about the theory, and less clear about my profes-

A core principle in a systems perspective is that of organization. One of von Bertalanffy’s starting points as a philosopher of biology was that while identification of the specific components of any living system provides us with important

sional identity.

information, this knowledge alone cannot account for the

One example that reveals the development of my thinking

that matter) is not an inert collection of elements, – instead

about systems theory concerns the term “theory”. Many

the parts act in relation to each other, displaying patterns of

years ago, reading the biography of von Bertalanffy, the

activity. So, while the components are the physical elements

father of the modern system perspective, I learned that

out of which a dynamic system is constructed, it is the ways

he himself was apologetic about the term: in his German

in which they relate to each other (how they are organized)

textbook, he used the term Allgemeine Systemlehre. Thus,

that define their function and reveal the nature of the system

instead of “theory”, he thought that the words “systems ap-

that they constitute.

fact that a living system (or any other dynamic system for

proach” might have been more appropriate. So, I came to think of his approach as a systems perspective rather than a systems theory. For me, this new distinction came as a relief, as it affirmed my realisation that a general theory of all systems (of which the family is but one example), simply did not exist - and still does not. This same point is emphasised, for example, by the editors in their introduction to the latest edition of “General Systems Theory”, published

A systemic perspective does not limit us to look at only social systems such as the couple or the family. It can also be used to consider the individual as a psychological system, and to ask for example, what are her components, how are they organised and how does she relate to other individuals/ systems? Personally, in my role as therapist, I find it helpful to think of the components or “parts” of the individual as a

in 2015.

vast number of interrelated skills, all of which have been

I have found it helpful to keep distinguishing between “per-

individuals, we have learned who we are (or rather how we

spective” and “theory”. One way to think of a theory is that

have learned how to think about who we are), to contex-

it describes how a part of the world seems to function (a

tualise our thinking and our behaviour (by adapting them

kind of model) based on the data that we have accumulated.

to different circumstances), to understand our feelings and

A perspective, on the other hand, defines a point or position

how to regulate them, to problem solve, to conduct a rela-

from which we can describe what we see, without having

tionship, a set of ethical considerations, and so on. There

a preformed idea of what that might be. For example, we

are so many skills, learned in so many different contexts,

might ask: what do we find out if we choose to think of

that one complication is that they sometimes appear to be

learned in a relationship with someone (including self). As

svensk familjeterapi 38

in disagreement with each other, and we experience various

can be seen clearly in how different people react to crisis,

forms of dissonance or internal conflict. However, as we

for example. We human beings are complex, dynamic sys-

journey through our personal space-time, we can only hope

tems: the combination of our biological, psychological and

that these skills will be sufficient to help us to manage the

social systems allow us to both adapt to, and even create,

challenges that fate often throws our way (or that we can

a seemingly infinite number of different ecological niches.

learn new skills – for example by going to therapy).

This awareness advises me in advance that I may not be

Such learnings are also idiosyncratic. In the case of couples, for example, person A will have learned how to relate to

able to rely on past learning to understand the next client system that I meet.

others, as has her partner B, but probably in different ways.

So now, thinking of myself as a systemic therapist who does

Each will have a different idea of what being a couple

not have access to a general systems theory, each time I start

means. For many, these differences create challenges over

a new therapy I find myself facing a wonderfully compli-

time.

cated world waiting to be explored. When I believed that

Couple and Family Therapy (CFT) seems to me to have one core idea: the age-old knowledge that relationships can have a positive or a negative effect (usually both, over time) on the health and development of the individual, depending upon their nature - just as each individual can be

there was such a theory, I assumed it privileged me to know in advance why people developed problems. Removing the theory and replacing it with a perspective means that I cannot assume to have such a priori knowledge, only experience accumulated from myself and others.

a constructive or destructive force in relationships. This is

For me at least, this means that the first challenge of therapy

why CFT therapists learn early in their training to identify

is to try and understand the nature of the presented prob-

interactional patterns that reveal how family members co-

lem as it is experienced by each specific “system” that I

operate with and support each other, or alternatively make

meet – whether individual, or couple, or family. Only when

life difficult for each other (whether intentionally or not).

I think that I understand the problem can I begin to think

They also learn how to work with these patterns to try and

about a specific and appropriate theory that might be of

achieve the goals of the therapy.

help. So, while always a systemic therapist, sometimes I

For me, the value of a systems perspective is that it continually informs me about the presence of variety and complexity. Variety exists on two levels: firstly, there are many kinds of systems, and secondly, the more complex any given sys-

am a behaviourist, sometimes a CBT therapist, sometimes a psychodynamic therapist, and so on. And when I think about it, it is not at all confusing for my identity - in fact, it is rather liberating.

tem is, the greater the possibility that developmental pathways will result in the creation of unique adaptions. This

svensk familjeterapi 39

Hälsningar från

svensk familjeterapi 40

utanför Sverige Lite glimtar från familjeterapin utanför Sverige. När jag var på den europeiska kongressen i höstas var det fullt med föreläsningar och workshops. Allt från klassisk Milanoskola till forskning om hur de digitala samtalen fungerar idag.

Men vissa talade också om svårigheten att andra inriktningar får större plats på universiteten och inom vården. Men alla fortsätter att föra fram familjeterapin.

Gå in på EFTAs hemsida och kika. Snart äger Världskongressen rum i Malaga. I sommar Open dialog i Fin-

land med bla Harlene Anderson. Forskningskongress i Tyskland i höst, m, m. Så ta gärna kontakt med mig

om du vill nätverka med någon i Europa. Jag känner en del genom att jag är representant i den Europeiska

samverkansgruppen. Det finns flera från Sverige jag har hört har tagit kontakt med någon familjeterapeut

utomlands och bett att få komma och auskultera, eller starta ett samarbete med. En del kan nog också erbjuda en soffa att övernatta på.

Håll också utkik på SFFT,s hemsida då det kommer att vara webinarier med olika föreläsare från Europa under våren. Och förstås våra egna evenemang i de olika föreningarna.

Susan Hanshoff

Representant för FFST i riksstyrelse Sveriges representant i den Europeiska samverkansgruppen Susan.hanshoff@gmail.com

svensk familjeterapi 41

Läsv

Describing the “how to” and “how to decide

what to do” aspects of IST, this book outlines a practical, problem-solving approach that con-

siders client strengths and and cultural contexts in the process of integrating interventions from

various therapy models and empirically supported treatments. Chapters demonstrate how

problem-solving tasks can be accomplished using the IST blueprint for therapy and include

scenarios that will challenge the reader to think Integrative Systemic Therapy in Practice av Douglas C. Breunlin, Bahareh Sahebi, William P. Russell

them to consider the therapeutic alliance and the use of self in therapy.

For supervisors, trainers, and clinicians familiar

This essential handbook provides clinicians with the tools to introduce Integrative Systemic Therapy (IST) into their practice working with individuals, couples, and families.

through the specific steps for IST, encouraging

with IST, this book will enrich and deepen their understanding of it. The book is also relevant for

clinicians and supervisors of all types of therapy who seek to become more integrative and systemic in their work.

svensk familjeterapi 42

värt

Den gravida kvinnan kontrollerar sin kropp

och samtidigt inte, hon är passiv och aktiv på

samma gång, hon möter både liv och död. Hon

är en och samtidigt två. Det är en erfarenhet som inte har fått ta plats i filosofin, den västerländska filosofen har typiskt inte varit en kvinna, än mindre en gravid kvinna.

Men om vi tog denna erfarenhet på allvar, vad skulle vi då upptäcka? Vart skulle det leda oss?

Jag är himmel och hav: en filosofisk under-

Vi tänker så ofta att livet börjar vid födelsen

sökning av graviditet, liv och jagets gränser

och att kroppar är separerade från varandra.

av Jonna Bornemark

individer, inte som något som binder ihop oss

Är vi människor i grunden enskilda, ensamma

kraft att utmana dessa idéer och ge oss en ny,

- eller hör vi samman? I jag är himmel och hav tar Jonna Bornemark avstamp i en av de mest

paradoxala och djupt existentiella erfarenheter som hör livet till - graviditeten.

Vi uppfattar liv som något som finns i åtskilda med varandra. Graviditeten är en erfarenhet med annan förståelse för vad liv är och vilken relation vi egentligen har till andra människor och andra levande varelser.

svensk familjeterapi 43

Läsv

De flesta människor som drabbas av svåra psykiska problem återhämtar sig helt eller

delvis. Det betyder inte att man nödvändigtvis

blir fri från alla symtom utan kan innebära att

man trots allt hanterar dem och lever ett acceptabelt liv. Bland läkare och vårdpersonal

och även bland dem som själva har psykiska problem finns en utbredd pessimism om möjligheterna att återhämta sig. Men for-

skningsresultat motsäger detta. Vad hjälper

människor med svåra psykiska problem att återhämta sig? Vad gör de själva, och vad kan

andra professionella, anhöriga och närstående Vad hjälper?

göra för att bidra till denna process? I boken

ka problem

baserade kunskap samman med kunskap från

Vägar till återhämtning från svåra psykis-

kopplas individernas/ brukarnas erfarenhetsforskningen.

av Alain Topor

svensk familjeterapi 44

värt

Jag vill närma mig det terapeutiska arbetet inifrån och dela erfarenheter, tankar och känslor med dig som läsare. Till min hjälp finns ett band

av människor från när och fjärran. Från då och nu. Människor med skilda erfarenheter och

olika teoretiska referenser. Det innebär tidvis motsägelsefulla uppfattningar och ibland direkta

motsättningar. Du kommer att se hur jag stundtals

vacklar, tvivlar och måste börja om i en ny ända.

Du kommer att förundras över att människor tar

sig igenom svåra livshändelser och du kommer att häpna över den slump som ibland avgör våra

öden. Du kommer också att ställas inför männi-

Terapeuten: om levd erfarenhet och profession

och som gav upp. Men framför allt kommer du att

få ta del av rika och starka ögonblick som jag har glädjen att vara del av.

av Carina Håkansson Som psykoterapeut är jag del av rika upplevelser och djupt meningsfulla ögonblick, men det är

också av och till ett svårt arbete som oundvikli-

gen är förenat med tvivel, osäkerhet och en rad valsituationer.

skor som inte orkade. De som inte mäktade med

Boken vänder sig till såväl en bred allmänhet som till studenter och yrkesverksamma som i sina ar-

beten möter människor i kritiska livssituationer.

Författarens förhoppning är att boken ska bidra till ökad uppmärksamhet och kunskap om vad

som är väsentligt när livet ställs på sin spets och de egna krafterna inte räcker till.

svensk familjeterapi 45

Mediabruset Porträttet av Tryggve Balldin i SFT Nr 2, 2019 Läs porträttet av Tryggve Balldin som skrevs våren 2019 av Marcus Westergren. Tryggve medverkar i Svensk familjeterapikongress 2023 i Borlänge.

https://issuu.com/karn.patrik/docs/sft_nr2_2019

Fråga Doktorn, 27 februari 2023: Tema – Relationer Måste jag som vuxen regelbundet besöka mina föräldrar?

Hur påverkar min uppväxt förhållandet till min partner idag?

Kan jag bli sjuk av en dålig relation med min gamla mamma?

Görel Fred, psykoterapeut och Kalle Norwald, sexolog, svarar

på frågor tillsammans med doktor Karin Granberg. Programledare: Sofia Rågenklint

https://www.svtplay.se/video/Kz2N2wN/fraga-doktorn/ tema-relationer?info=visa

The Systemic Way Sezer and Julie This podcast gives the listener an opportunity to hear conversations

with people from the field of systemic psychotherapy. Hosts Sezer

and Julie, two systemic psychotherapists, discuss a wide range of

topics, theories, practices and experiences with their guests, giving the listener an insight into this discipline’s contribution to social change. Artwork by Arai Drake Creative: http://www.araidrake. com/portfolio/thesystemicway/Music by Rena Paid

https://open.spotify.com/show/2ESQ8L8P3e3v1liH2m6BIW

Soulistic Podcast: Avsnitt 3 med Lance Cederström, Existens Livskris - Samvete

I detta avsnitt gästas vi av Lance Cederström som är bland de

främsta existentiella terapeuterna i Sverige. Vi pratar om vad det innebär att leva och existera. Varför det är så viktigt att kunna våga möta världen. Hur vi undviker att ångra våra val vid dödsbädden och hur vi istället kan lyssna till och följa vår inre kompass och vårt

samvete. Lance Cederström medverkar också i årets familjeterapikongress i Borlänge.

https://soulisticpodcast.libsyn.com/

lance-cederstrm-existens-livskris-samvete

KALENDER – vinter och vår 2023 RIKS 14 april kl. 12-13 Lunchwebbinarium - Carina Håkansson berättar om sin bok, ’Terapeuten: Om levd erfarenhet och profession’ Ingen anmälan eller kostnad.

Se sfft:s webbsida eller Facebooksida för mer information och länken.

5 maj kl. 12-13 Lunchwebbinarium – ’Samtalsforum för föräldrar till tonåringar – Vad vill de prata om?’ med Karin Thorslund Ingen anmälan eller kostnad.

Se sfft:s webbsida eller Facebooksida för mer information och länken.

NORR tillsammans med RIKS 23 april kl. 14-16 Webbinarium – Dags för nästa steg!

Norr tillsammans med riksföreningen bjuder in alla medlemmar i sfft till ett webbinarium där vi går från tanke till handling i de frågorna som föreningen arbetar med. Mer information och en officiell inbjudan kommer inom kort. Anmälan och information, anki_andersson@telia.com.

STOCKHOLM 28 mars kl. 17.30-21 FFST Årsmöte och efterföljande systemcafé med Karin Austin, verksamhetsstrateg för Botkyrka kommun Plats: Åsögatan 79, ingång direkt via gården.

Kostnad: Medlemspris 100 kr, 150 kr icke-medlem. Ingår smörgåsbuffé, dryck och kaffe/te. Betalas genom Swish på plats.

Anmälan: via e-post senast den 27 mars till Lisa Koser, ordforande@ffst.se.

28 april från kl. 17 – Årets första Afterwork Hellstens glashus, Wollmar Yxkullsgatan 13, Stockholm 12 maj ‘Finding one’s place: Theory and practice of systemic-dialogical therapy’ with Paolo Bertrando och Claudia Lini Plats: Ersta konferens, hotell och terrass Priser: 1 100 kr för medlemmar, 1 350 kr för icke medlemmar Anmälan till dagen görs via mejl till ordforande@ffst.se MITT-SVERIGE 3 maj kl. 18.30 Årsmöte på BUP i Östersund samt via länk till Sundsvall.

Mer information kommer.

VÄSTRA 22 maj Systemcafé med Ulrika Ernvik i Göteborg Mer information och anmälan kommer inom kort.

Kommande konferenser/kongresser 30 mars-1 april 2023 World Family Therapy Congress i Malaga, Spain Mer information, se: https://www.ifta-congress.org/ 18-19 oktober 2023 Svensk Familjeterapi Kongress i Borlänge Mer information, se: https://www.sfft.se/dff/2023/index.htm 8-31 augusti 2024 Nordic Family Therapy Congress i Bergen, Norge Se också www.sfft.se för aktuella evenemang och följ föreningen på Facebook, https://www.facebook. com/svenskfamiljeterapi, men också de lokalföreningssidorna på Facebook så att du inte missar intressanta evenemang.

Södra https://www.facebook.com/groups/407896639263380 Västra https://www.facebook.com/familjeterapiforeningen.vastrasverige Stockholm https://www.facebook.com/groups/ffststockholm Dalarna https://www.facebook.com/groups/2318192368495836 Mitt Sverige https://www.facebook.com/groups/232049741458936 Söker du sidor med information om din närmaste lokala förening så gå in på www.sfft.se och sök på lokalföreningar. Där hittar du kontaktuppgifter. Flera lokalföringar har också egna hemsidor där det finns intressant att läsa och information om aktuella händelser.

foto Magnus Olers